2420631GUB31072006107sousouStatens offentliga utredningar 2006:107Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar10702007-01-01 00:00:002015-09-08 09:42:532007-01-01 00:00:00Fokus på åtgärder - En plan för effektiv rehabilitering i arbetslivettitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GUB3107/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GUB3107https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GUB3107
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Fokus på åtgärder - En plan för effektiv rehabilitering i arbetslivet</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 263px 0px 146px 150px;padding: 0px;border: none;width: 644px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 644px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 375px;padding: 0px;border:none;width: 269px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:621px;left:353px;z-index:-1;width:130px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:130px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 626px 0px 174px 148px;padding: 0px;border: none;width: 646px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 334px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 721px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 487px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 125px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:58px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:192px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:269px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:461px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:461px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:229px;left:64px;z-index:-1;width:421px;height:501px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:421px;height:501px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:91px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:413px;height:91px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:449px;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:417px;height:449px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:361px;left:64px;z-index:-1;width:421px;height:316px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:421px;height:316px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:675px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:432px;height:675px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:143px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:598px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:598px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:373px;left:69px;z-index:-1;width:412px;height:368px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:412px;height:368px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:143px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:413px;height:143px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:68px;z-index:-1;width:414px;height:351px;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:414px;height:351px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:521px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:39px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:413px;height:39px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:159px;left:67px;z-index:-1;width:459px;height:309px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:459px;height:309px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:61px;left:0px;z-index:-1;width:456px;height:306px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:456px;height:306px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 62px;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:106px;left:88px;z-index:-1;width:388px;height:227px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:388px;height:227px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:434px;height:647px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:434px;height:647px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 43px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:733px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:324px;left:66px;z-index:-1;width:378px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:378px;height:2px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:464px;height:515px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:464px;height:515px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:141px;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:141px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:341px;left:0px;z-index:-1;width:448px;height:293px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:448px;height:293px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:66px;z-index:-1;width:423px;height:142px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:423px;height:142px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 72px;padding: 0px;border: none;width: 722px;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:189px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:292px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:424px;height:292px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:105px;left:64px;z-index:-1;width:349px;height:145px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:349px;height:145px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:374px;left:73px;z-index:-1;width:424px;height:355px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:424px;height:355px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:644px;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:424px;height:644px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:710px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:743px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:302px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:188px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:396px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:413px;height:396px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:698px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:698px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:271px;left:57px;z-index:-1;width:430px;height:470px;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:430px;height:470px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:116px;left:81px;z-index:-1;width:321px;height:168px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:321px;height:168px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:115px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:626px;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:626px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 78px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:710px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:306px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:435px;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:430px;height:435px;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:172px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:739px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:125px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:431px;height:125px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:402px;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:431px;height:402px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:90px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:431px;height:90px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:177px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:142px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:413px;height:142px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:298px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:413px;height:298px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:693px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:402px;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:421px;height:402px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:729px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:336px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 794px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:336px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:336px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 726px;}
#page_333 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:336px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_333 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 718px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 179px 188px;padding: 0px;border: none;width: 606px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 606px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 601px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 365px;overflow: hidden;}
#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 202px 155px;padding: 0px;border: none;width: 639px;}
#page_365 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 403px;overflow: hidden;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 268px 150px;padding: 0px;border: none;width: 644px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 180px 0px 185px 183px;padding: 0px;border: none;width: 611px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 608px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 611px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 240px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 371px;overflow: hidden;}
#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:461px;height:656px;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:461px;height:656px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 197px 149px;padding: 0px;border: none;width: 645px;}
#page_368 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:18px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:564px;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:458px;height:564px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 178px 0px 195px 150px;padding: 0px;border: none;width: 644px;}
#page_369 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 408px;overflow: hidden;}
#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:90px;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:221px;height:90px;}
.ft0{font: 40px 'Arial';line-height: 45px;}
.ft1{font: italic 23px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft7{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft8{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft9{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft10{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft14{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft15{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft16{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft18{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft20{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft22{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: 14px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft27{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft28{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: 13px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft30{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft31{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft34{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft35{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft36{font: 10px 'Symbol';line-height: 12px;}
.ft37{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft39{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft40{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft41{font: 16px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft42{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft43{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft44{font: 9px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft45{font: 15px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft46{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft47{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft48{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft49{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft50{font: 9px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft52{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft53{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft54{font: 7px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft55{font: 11px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft56{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft57{font: 9px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft58{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft59{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft60{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft61{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft62{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft63{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft64{font: 16px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 18px;}
.ft66{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft67{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft68{font: 12px 'Symbol';line-height: 15px;}
.ft69{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft70{font: 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft71{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft72{font: 15px 'Arial';margin-left: 24px;line-height: 17px;}
.ft73{font: 7px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 7px;}
.ft74{font: 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft75{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft76{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft77{font: 6px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft78{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft79{font: 6px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft80{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft81{font: 7px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft82{font: 7px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft83{font: 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft85{font: 8px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft86{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft87{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft88{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft89{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft90{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft91{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft92{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft93{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft94{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft95{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft96{font: 11px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft97{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft98{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft99{font: 12px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft100{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 0px;}
.ft101{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft102{font: 8px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft103{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft104{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;position: relative; bottom: 1px;}
.ft105{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft106{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft107{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft108{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft109{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft110{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft111{font: 24px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft112{font: 15px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft113{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft114{font: 15px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft115{font: 16px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 18px;}
.ft116{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft117{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft118{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft119{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft120{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft121{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft122{font: 10px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft123{font: 10px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft124{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft125{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft126{font: 14px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft127{font: 9px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft128{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft129{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft130{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft131{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft132{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft133{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft134{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 27px;}
.ft135{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft136{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft137{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft138{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft139{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft140{font: 15px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 17px;}
.ft141{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft142{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft143{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft144{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft145{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft146{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft147{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft148{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft149{font: 25px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft150{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 26px;}
.ft151{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft152{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft153{font: 15px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft154{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft155{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 17px;}
.ft156{font: 14px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 16px;}
.ft157{font: 16px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft158{font: 16px 'Arial';margin-left: 17px;line-height: 18px;}
.ft159{font: 14px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft160{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft161{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft162{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft163{font: 8px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft164{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft165{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft166{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft167{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft168{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft169{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft170{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft171{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft172{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft173{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft174{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft175{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft176{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft177{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft178{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft179{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft180{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 468px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 530px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 510px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 265px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p18{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p28{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p29{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -42px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 335px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p35{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 340px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 167px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 110px;padding-right: 101px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 110px;padding-right: 101px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 110px;padding-right: 101px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 110px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p59{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 337px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;margin-top: 556px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 358px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 470px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p141{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: right;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p144{text-align: right;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p149{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p150{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p151{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p152{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p154{text-align: left;padding-left: 258px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p156{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p158{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p161{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p167{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 267px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 267px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 470px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 139px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 602px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 600px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p207{text-align: justify;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 364px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 82px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 312px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 99px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p307{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p312{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 375px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p321{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p326{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 198px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 456px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 309px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 65px;padding-right: 133px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:12px;height:7px;}
.p372{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:15px;height:7px;}
.p373{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: right;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p376{text-align: right;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 335px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p389{text-align: left;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p393{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p410{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p411{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p418{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 97px;padding-right: 339px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -94px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 97px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 320px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 118px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p444{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p445{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -26px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -26px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 92px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -26px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p455{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p467{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p470{text-align: left;padding-right: 305px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p475{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 161px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p484{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 514px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p486{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p488{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 317px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 330px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 388px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p515{text-align: justify;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-right: 351px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 184px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p535{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 301px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 419px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p544{text-align: left;margin-top: 429px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 384px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 74px;padding-right: 107px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 99px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p562{text-align: right;padding-right: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p564{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p566{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p568{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 401px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 172px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:14px;}
.p579{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p580{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p581{text-align: left;padding-left: 222px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 73px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 327px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: right;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p598{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p600{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p602{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p615{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p627{text-align: justify;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-right: 298px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 387px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 313px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p636{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p638{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 302px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 381px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 318px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 325px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-right: 482px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 371px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p676{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 358px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 312px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 36px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 312px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 33px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 354px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 213px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 334px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p705{text-align: justify;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 371px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p709{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 137px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 150px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 477px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 342px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p736{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p738{text-align: left;margin-top: 476px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p740{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 302px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 332px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 180px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 124px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p761{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p762{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 87px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p763{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 338px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 75px;padding-right: 298px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p781{text-align: justify;padding-right: 301px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p782{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 151px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 486px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 309px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p786{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 211px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-right: 298px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p795{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 165px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p805{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p807{text-align: justify;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 348px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p812{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 298px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p820{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 324px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 117px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p836{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p837{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p838{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p839{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 346px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p842{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p843{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p844{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p845{text-align: center;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p846{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 303px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p861{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p862{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 338px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 407px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p868{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 184px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p873{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 210px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p877{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 357px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 330px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p882{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 561px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 333px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 341px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p899{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 409px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p904{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 214px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p906{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p907{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 310px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p914{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-right: 394px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p921{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 156px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 422px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 68px;padding-right: 319px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 326px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-right: 534px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p936{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p937{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 303px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 311px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p949{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 480px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 68px;padding-right: 366px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p960{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 166px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p962{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;margin-top: 517px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 388px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p973{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p974{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p977{text-align: justify;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 185px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p982{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 325px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 303px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p987{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 419px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-right: 438px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p996{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p997{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 629px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 298px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 400px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 217px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 532px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 298px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;margin-top: 649px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 617px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 408px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 318px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 310px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 333px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 306px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 337px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 319px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 338px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1054{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 97px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1060{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1061{text-align: justify;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 122px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1070{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 330px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 323px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 331px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 323px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 326px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 328px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 304px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 308px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 429px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 313px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 313px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1084{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1088{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-right: 224px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1093{text-align: left;padding-right: 121px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 385px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 31px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 303px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1113{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1114{text-align: left;padding-right: 331px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 130px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 302px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1119{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 302px;margin-top: 472px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 298px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 345px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 383px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 286px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 284px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 249px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 377px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-right: 331px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-right: 582px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-right: 516px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-right: 545px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-right: 570px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1148{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-right: 303px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 303px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1170{text-align: justify;padding-right: 298px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1175{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 349px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: justify;padding-left: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1180{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1182{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p1184{text-align: left;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p1185{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 62px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1187{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1188{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1189{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1190{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 172px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1191{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1194{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 176px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 183px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1199{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 164px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1203{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1204{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1205{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1212{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1213{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1214{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1220{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 219px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1221{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 216px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1222{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 204px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 195px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1224{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 210px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1225{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 241px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1226{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 195px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 201px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1228{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 207px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 196px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1230{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 204px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1231{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1233{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 190px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 208px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1235{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 454px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1236{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 434px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1237{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 423px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1238{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 439px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1239{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 438px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 432px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1241{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 444px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1242{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 436px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 431px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1245{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 439px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1246{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 425px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 447px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 429px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1249{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 426px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p1250{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 451px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1251{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 59px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1253{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1254{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 62px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1258{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 51px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1260{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1262{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1264{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1265{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1266{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1267{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1268{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1269{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 188px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1270{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1272{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 150px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1273{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1274{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1275{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 183px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1276{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 175px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1277{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1278{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 195px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1280{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1281{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1282{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1284{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1285{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1286{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1287{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1288{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1289{text-align: left;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1291{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1292{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1293{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1294{text-align: left;padding-right: 266px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: left;padding-right: 255px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 238px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1297{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 239px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 221px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1300{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 208px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1301{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 215px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1302{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 199px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1303{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 216px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1304{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 212px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1305{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 204px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 213px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1307{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: left;padding-right: 266px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 241px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: left;padding-right: 240px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1311{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 230px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1312{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1313{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1314{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1315{text-align: left;padding-right: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1317{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 51px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1318{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1320{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1321{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1322{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1323{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1324{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1325{text-align: left;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1326{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1327{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 219px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 409px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 230px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 438px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 13px;}
.tr1{height: 20px;}
.tr2{height: 35px;}
.tr3{height: 37px;}
.tr4{height: 29px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 18px;}
.tr7{height: 19px;}
.tr8{height: 17px;}
.tr9{height: 14px;}
.tr10{height: 26px;}
.tr11{height: 36px;}
.tr12{height: 22px;}
.tr13{height: 27px;}
.tr14{height: 21px;}
.tr15{height: 34px;}
.tr16{height: 56px;}
.tr17{height: 58px;}
.tr18{height: 53px;}
.tr19{height: 54px;}
.tr20{height: 46px;}
.tr21{height: 38px;}
.tr22{height: 23px;}
.tr23{height: 33px;}
.tr24{height: 8px;}
.tr25{height: 10px;}
.tr26{height: 5px;}
.tr27{height: 2px;}
.tr28{height: 15px;}
.tr29{height: 6px;}
.tr30{height: 9px;}
.tr31{height: 3px;}
.tr32{height: 7px;}
.tr33{height: 12px;}
.tr34{height: 30px;}
.tr35{height: 16px;}
.tr36{height: 4px;}
.tr37{height: 11px;}
.tr38{height: 31px;}
.tr39{height: 39px;}
.tr40{height: 52px;}
.tr41{height: 0px;}
.tr42{height: 32px;}
.tr43{height: 44px;}
.t0{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-top: 152px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t3{width: 340px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 381px;margin-left: 34px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t8{width: 415px;margin-top: 8px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 415px;margin-top: 27px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t12{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 487px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 381px;margin-left: 110px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 415px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 402px;margin-left: 76px;margin-top: 143px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 405px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t22{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t23{width: 415px;margin-top: 48px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 415px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t30{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t32{width: 410px;margin-top: 10px;font: 7px 'Arial';}
.t33{width: 410px;margin-left: 17px;margin-top: 26px;font: 6px 'Arial';}
.t34{width: 482px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 383px;margin-top: 31px;font: 13px 'Arial';}
.t36{width: 378px;margin-top: 9px;font: 13px 'Arial';}
.t37{width: 487px;margin-left: 3px;font: 10px 'Arial';}
.t38{width: 227px;margin-left: 66px;margin-top: 10px;font: 13px 'Arial';}
.t39{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t40{width: 133px;margin-left: 66px;margin-top: 23px;font: 11px 'Arial';}
.t41{width: 487px;margin-left: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t42{width: 419px;margin-left: 3px;margin-top: 19px;font: 11px 'Arial';}
.t43{width: 403px;margin-top: 31px;font: 10px 'Arial';}
.t44{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t45{width: 418px;margin-left: 76px;margin-top: 20px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 487px;margin-left: 3px;font: 9px 'Arial';}
.t47{width: 418px;margin-left: 3px;margin-top: 10px;font: 11px 'Arial';}
.t48{width: 482px;margin-left: 236px;font: 11px 'Arial';}
.t49{width: 303px;margin-left: 91px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t50{width: 337px;margin-left: 66px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 430px;margin-left: 57px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 290px;margin-left: 96px;margin-top: 2px;font: 10px 'Arial';}
.t53{width: 368px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t54{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t55{width: 487px;margin-left: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t56{width: 431px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t58{width: 430px;margin-top: 70px;font: 16px 'Arial';}
.t59{width: 430px;margin-top: 71px;font: 16px 'Arial';}
.t60{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB31071x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Fokus på åtgärder</P>
<P class="p1 ft1">– En plan för effektiv rehabilitering i arbetslivet</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av Rehabiliteringsutredningen</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2006</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft3">SOU 2006:107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90</P>
<P class="p7 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft6">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p9 ft4">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p10 ft4">Tryckt av Edita Sverige AB</P>
<P class="p4 ft4">Stockholm 2006</P>
<P class="p8 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-22665-0</NOBR></P>
<P class="p4 ft4">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p4 ft7">Till Statsrådet Christina Husmark-</P>
<P class="p11 ft7">Pehrsson</P>
<P class="p12 ft8">Regeringen beslutade den 21 april 2005 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar (dir. 2005:48). Genom tilläggsdirektiv den 1 december 2005 (dir. 2005:127) utökades uppdraget. Genom till- läggsdirektiv den 20 april 2006 (dir. 2006:51) och den 31 augusti 2006 (dir. 2006:92) förlängdes utredningstiden till den 1 oktober 2006 respektive till den 1 december 2006.</P>
<P class="p13 ft8">Chefsjuristen vid Medlingsinstitutet Kurt Eriksson förordnades som särskild utredare fr.o.m. den 21 april 2005. Som sekreterare i utredningen anställdes hovrättsassessorn Marianne Lishajko och avdelningsdirektören Bodil Ljunghall fr.o.m. den 1 juni 2005. Utredningens assistent har varit <NOBR>Ann-Charlotte</NOBR> McCarthy.</P>
<P class="p13 ft8">Till sakkunniga i utredningen förordnades fr.o.m. den 13 juni 2005 kanslirådet Henrik Jansson, Socialdepartementet, samt depar- tementssekreterarna Tommy Larsson, Näringsdepartementet, Hugo Lindgren, Socialdepartementet, Mona Stål, Näringsdeparte- mentet och Marie Åkhagen, Näringsdepartementet. Samtidigt förordnades följande experter att ingå i utredningen: enhets- cheferna Kerstin Ahlberg, Arbetslivsinstitutet, Ywonne Strempl, Arbetsmiljöverket och Ingrid Wangerud, Försäkringskassans huvud- kontor. Den 22 november 2005 förordnades ämnesrådet Magdalena Brasch, Finansdepartementet som sakkunnig och utredaren Lisbeth Lidbom, AMS som expert. Den 10 januari 2006 ersattes Hugo Lindgren av ämnessakkunnige Leif Westerlind, Socialdeparte- mentet. Den 1 februari 2006 ersattes Henrik Jansson av kammar- rättsassessorn Göran Wickström, Socialdepartementet.</P>
<P class="p14 ft8">Följande representanter för arbetsmarknadens parter har också knutits till utredningen genom en referensgrupp: Alf Eckerhall, Svenskt Näringsliv, Kerstin Hildingsson, SACO, Christina Järnstedt, LO, Jens Karlsson, Företagarna, Karin Lien Olofsson, Arbetsgivar- verket, Alicia Lycke, TCO och Johanna Read Hilmarsdottir,</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9">Missiv</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft8">Sveriges Kommuner och Landsting. Den 20 oktober 2005 ersattes Johanna Read Hilmarsdottir av Eva Thulin Skantze och Hedda Mann. Den 15 augusti 2006 avsade sig Alicia Lycke sitt uppdrag. Den 6 oktober 2006 ersattes Jens Karlsson av Maria Hagberg Forss.</P>
<P class="p17 ft10">Samråd har skett med Utredningen om arbetsmiljölagen (dir. 2004:91). På grund av tidsbrist har inget samråd ägt rum med Näringslivets regelnämnd (NNR).</P>
<P class="p18 ft8">Utredningen, som antagit namnet Rehabiliteringsutredningen, får härmed överlämna betänkandet <SPAN class="ft11">Fokus på åtgärder – En plan för effektiv rehabilitering i arbetslivet </SPAN>(SOU 2006:107). Utredningen har härmed slutfört sitt uppdrag.</P>
<P class="p19 ft8">Stockholm den 6 december 2006.</P>
<P class="p20 ft8">Kurt Eriksson</P>
<P class="p21 ft8">/Marianne Lishajko, Bodil Ljunghall</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p4 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td2"><P class="p15 ft12">Förkortningar.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p22 ft11">19</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td2"><P class="p15 ft12">Sammanfattning ................................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p22 ft11">21</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td2"><P class="p15 ft12">Författningsförslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p22 ft11">31</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p15 ft11">1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p23 ft12">Uppdraget och dess redovisning ..................................</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p22 ft11">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p15 ft13">1.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><P class="p23 ft12">Direktiven.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p22 ft11">41</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p15 ft13">1.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p23 ft12">Betänkandets disposition.........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p22 ft11">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p15 ft13">1.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p23 ft12">Utredningsarbetet....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p22 ft11">42</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p15 ft11">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><P class="p23 ft11">Några av de utredningar som ägt rum sedan</P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td6"><P class="p23 ft11">rehabiliteringsreformen trädde i kraft och de förslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td5"><P class="p23 ft12">som lämnats ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td3"><P class="p22 ft11">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p15 ft13">2.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><P class="p23 ft12">Inledning...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p22 ft11">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p15 ft13">2.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p23 ft12">Bakgrund ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p22 ft11">43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td5"><P class="p23 ft12">2.2.1 Anpassningsgrupper infördes och försvann ...............</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p22 ft11">44</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p23 ft13">2.2.2</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p24 ft11">Rehabiliteringsberedningens betänkande</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p25 ft11">SOU</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p24 ft12">1988:41 ..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p22 ft11">45</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft13">2.2.3</P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p24 ft12">Prop. 1990/91:141.........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p22 ft11">46</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p23 ft13">2.2.4</P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p24 ft12">Prop. 2002/03:89...........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td3"><P class="p22 ft11">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p15 ft13">2.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><P class="p23 ft15">Betänkanden efter rehabiliteringsreformen............................</P></TD>
<TD class="tr5 td3"><P class="p22 ft11">47</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p23 ft13">2.3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><P class="p24 ft11">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar – Betänkande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p24 ft12">av <NOBR>AGRA-utredningen</NOBR> (SOU 1998:104)....................</P></TD>
<TD class="tr8 td3"><P class="p22 ft11">48</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft16">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft13">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft17">Rehabilitering till arbete, en reform med individen i centrum – Slutbetänkande av Utred- ningen om Den Arbetslivsinriktade Rehabili-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p15 ft13">teringen (SOU 2000:78)...............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p22 ft13">52</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft19"><SPAN class="ft13">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft18">Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet – Slut- betänkande av Utredningen om en handlingsplan</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p15 ft13">för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5)...................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft13">55</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft21"><SPAN class="ft13">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft20">Utveckling av god företagshälsovård, ny lagstift- ning och andra åtgärder – Betänkande av 2003 års</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p22 ft11">företagshälsovårdsutredning (SOU 2004:13) .............</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft13">59</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td12"><P class="p29 ft13">2.4 Övriga utredningar...................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td11"><P class="p22 ft13">61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft11"><SPAN class="ft13">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft17">Morgondagens rehabilitering – om försäkrings- kassans uppdrag och gränssnitt mot rehabili-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td10"><P class="p15 ft13">teringsansvariga parter (RFV ANSER 1999:8)...........</P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p22 ft13">61</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft13">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft17">Ett effektivt rehabiliteringsarbete? Om försäk- ringskassans samordning och köp av rehabili-</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td10"><P class="p15 ft13">teringstjänster (Statskontoret, 2001)...........................</P></TD>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft13">63</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft11"><SPAN class="ft13">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft17">RFV och AMS förslag till en effektivare arbets- livsinriktad rehabilitering (Uppdrag enligt</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft12">regeringsbeslut <NOBR>2003-01-23).........................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">64</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p32 ft11">2.4.4</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft11">Försäkringskassans köp av tjänster för rehabili-</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft12">tering (RiR 2004:21) .....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">66</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p15 ft13">2.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><P class="p32 ft12">Sammanfattning........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p22 ft11">68</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td13"><P class="p15 ft11">3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td16"><P class="p32 ft11">Sjukfrånvaron och dess orsaker ....................................</P></TD>
<TD class="tr11 td4"><P class="p22 ft11">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p15 ft13">3.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><P class="p32 ft13">Utveckling av sjukfrånvaron....................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p22 ft11">71</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p32 ft11">3.1.1</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p31 ft11">Allt fler har sjuk- eller aktivitetsersättning men</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft12">tillflödet minskar...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">74</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><P class="p32 ft13">3.1.2 Regionala skillnader i sjukfrånvaron............................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p22 ft11">76</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p32 ft11">3.1.3</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft13">Deltidssjukskrivningarna ökar .....................................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td16"><P class="p32 ft13">3.1.4 Allt färre har rehabiliteringsersättning ........................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p32 ft11">3.1.5</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p31 ft11">Kostnaderna för sjukskrivningar och sjukersätt-</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td13"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft12">ning minskar..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">77</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p15 ft13">3.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><P class="p32 ft12">Diagnoser i pågående sjukfall ..................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p22 ft11">78</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p15 ft13">3.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><P class="p32 ft13">Skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor.................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p22 ft11">80</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td13"><P class="p15 ft13">3.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><P class="p32 ft12">Sjukskriven och anställd...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p22 ft11">81</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft16">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p4 ft15">Innehåll SOU 2006:107</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr12 td4"><P class="p15 ft13">3.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td16"><P class="p23 ft12">Sjukfrånvaron i små företag.....................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td4"><P class="p22 ft11">81</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td4"><P class="p15 ft13">3.6</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td16"><P class="p23 ft12">Sjukskriven i stället för arbetslös ............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p22 ft11">83</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p15 ft13">3.7</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td16"><P class="p23 ft13">Varför ökade sjukfrånvaron i slutet av <NOBR>90-talet? ....................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td4"><P class="p22 ft11">84</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft11">3.7.1</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft12">Folkhälsan .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">85</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p23 ft11">3.7.2</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p31 ft12">Arbetslivets villkor .......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p22 ft11">87</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft11">3.7.3</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft12">Äldre befolkning...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft11">3.7.4</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft13">Administrativa tillkortakommanden ...........................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">89</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><P class="p23 ft13">3.7.5 Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare ....................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p22 ft11">90</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td16"><P class="p23 ft22">3.7.6 Ekonomiska drivkrafter för individen.........................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft11">3.7.7</P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft12">Sjukvårdens flaskhalsar.................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">91</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p23 ft11">3.7.8</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p31 ft13">Attityder till sjukskrivning ..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p22 ft11">92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td4"><P class="p15 ft13">3.8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td16"><P class="p23 ft13">Varför minskar sjukfrånvaron nu?..........................................</P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p22 ft11">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td16"><P class="p23 ft11">3.8.1 Försäkringskassans arbete med att minska</P></TD>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p31 ft12">sjukfrånvaron ................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p22 ft11">94</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p15 ft11">4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td16"><P class="p23 ft11">Uppföljning av ett år med särskild</P></TD>
<TD class="tr11 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><P class="p23 ft11">sjukförsäkringsavgift, den så kallade</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td16"><P class="p23 ft11">medfinansieringen......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td4"><P class="p22 ft11">97</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p15 ft13">4.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td16"><P class="p23 ft12">Bakgrund ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p22 ft11">97</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft24"><SPAN class="ft13">4.2</SPAN><SPAN class="ft23">Utvärdering av effekterna av arbetsgivarens medfinansiering av sjukpenningkostnader, Institutet för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr7 td17"><P class="p15 ft13">arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU <NOBR>2006-06-30 .......</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p22 ft13">99</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft11"><SPAN class="ft13">4.3</SPAN><SPAN class="ft25">Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningen,</SPAN></P>
<P class="p36 ft11">Försäkringskassans rapport till Regeringen <NOBR>2006-06-29 ....</NOBR> 100</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td18"><P class="p15 ft11">4.4 Medfinansieringsreformen – piska, morot eller</P></TD>
<TD class="tr14 td19"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td18"><P class="p37 ft11">ingetdera? Erfarenheter av effekter av arbetsgivarnas</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p37 ft11">medfinansiering i tre nordliga och tre sydliga län, Umeå</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td18"><P class="p37 ft12">universitet <NOBR>2006-06-30 ...........................................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft13">103</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft24"><SPAN class="ft13">4.5</SPAN><SPAN class="ft23">Medfinansieringen ur ett arbetsgivarperspektiv, delrapport juni 2006, Handelshögskolan vid Göteborgs</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr1 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p39 ft12">universitet...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p22 ft11">105</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td20"><P class="p15 ft11">5</P></TD>
<TD class="tr15 td21"><P class="p39 ft11">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering ......................</P></TD>
<TD class="tr15 td20"><P class="p22 ft11">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p15 ft11">5.1</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p39 ft12">Sjukdomsbegreppet................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p22 ft11">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td21"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr16 td20"><P class="p22 ft16">7</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p15 ft11">5.2</P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p40 ft12">Sjuklöneperioden....................................................................</P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p22 ft11">107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><P class="p15 ft11">5.3</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p40 ft12">Bedömning av rätt till sjuklön ...............................................</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p22 ft11">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.4</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Sjukanmälan av arbetsgivaren ................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.5</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft13">Försäkran/begäran om sjukpenning......................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">108</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.6</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Medicinskt underlag...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.7</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Särskild sjukförsäkringsavgift................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">109</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.8</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Rätt till sjukpenning...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p40 ft13">5.8.1 <NOBR>Steg-för-steg-modellen...............................................</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">110</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.9</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Rehabiliteringsutredning .......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">112</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.10</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft13">Försäkringskassans samverkan med Arbetsmiljöverket ......</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.11</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Avstämningsmöte...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">114</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.12</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Rehabiliteringsåtgärder ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p40 ft12">5.12.1 Arbetsträning ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">115</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p40 ft12">5.12.2 Utbildning ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.13</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Rehabiliteringsplan.................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">116</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td23"><P class="p40 ft11">5.13.1 Insatser som faller utanför krav på en</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p41 ft12">rehabiliteringsplan.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td22"><P class="p15 ft11">5.14</P></TD>
<TD class="tr13 td23"><P class="p40 ft12">Rehabiliteringsersättning .......................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p22 ft11">117</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">5.15</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Arbetshjälpmedel ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">118</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td22"><P class="p15 ft11">6</P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p40 ft11">Arbetsmiljölagen.......................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p22 ft11">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p15 ft11">6.1</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p40 ft12">Systematiskt arbetsmiljöarbete..............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">121</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">6.2</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Anpassning av arbetssituationen ...........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">122</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">6.3</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Tillsyn .....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">123</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td22"><P class="p15 ft11">7</P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p40 ft11">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning,</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td23"><P class="p40 ft11">avstämningsmöte och rehabiliteringsplan ....................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft11">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p15 ft11">7.1</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p40 ft12">Statistik från Försäkringskassan............................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">125</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p15 ft11">7.2</P></TD>
<TD class="tr5 td23"><P class="p40 ft12">Rehabiliteringsutredning .......................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">126</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td22"><P class="p15 ft16">8</P></TD>
<TD class="tr17 td23"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr17 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p4 ft15">Innehåll SOU 2006:107</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p23 ft11">7.2.1</P></TD>
<TD class="tr14 td25"><P class="p31 ft13">Innehållet i rehabiliteringsutredningar......................</P></TD>
<TD class="tr14 td20"><P class="p22 ft11">128</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p23 ft11">7.2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p31 ft11">Försäkringskassans samverkan med</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p31 ft11">Arbetsmiljöverket för att få in</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p31 ft13">rehabiliteringsutredningar..........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p22 ft11">130</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td4"><P class="p15 ft13">7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td26"><P class="p23 ft12">Avstämningsmöte ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p22 ft11">131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td26"><P class="p23 ft11">7.3.1 Antalet individer som fick en</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td14"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td25"><P class="p31 ft11">rehabiliteringsutredning eller ett</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td25"><P class="p31 ft12">avstämningsmöte under år 2005 ................................</P></TD>
<TD class="tr6 td20"><P class="p22 ft11">132</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td4"><P class="p15 ft13">7.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr13 td26"><P class="p23 ft12">Rehabiliteringsplan ................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td20"><P class="p22 ft11">133</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p15 ft13">7.5</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p23 ft12">Efter ett års sjukskrivning .....................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p22 ft11">134</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p15 ft11">8</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td26"><P class="p23 ft11">Övriga aktörers uppdrag och ansvar ............................</P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p22 ft11">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p15 ft13">8.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td26"><P class="p23 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p22 ft11">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p15 ft13">8.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p23 ft12">Hälso- och sjukvården...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p22 ft11">135</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p15 ft13">8.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p23 ft12">Kommunerna..........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p22 ft11">136</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p15 ft13">8.4</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td26"><P class="p23 ft13">Arbetsförmedlingens ansvar för arbetslösa..........................</P></TD>
<TD class="tr5 td20"><P class="p22 ft11">137</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td4"><P class="p15 ft11">9</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td26"><P class="p23 ft11">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget ..........</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p22 ft11">139</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft11"><SPAN class="ft13">9.1</SPAN><SPAN class="ft25">Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td18"><P class="p37 ft12">åtgärder ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft13">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p37 ft11">9.1.1</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p29 ft12">Bakgrund .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p22 ft13">139</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td18"><P class="p37 ft13">9.1.2 Bestämmelsernas innehåll i nuvarande ordning........</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft13">140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td18"><P class="p37 ft13">9.1.3 Tillämpas främjandelagen i praktiken?......................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p22 ft13">143</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td18"><P class="p37 ft11">9.1.4 Tidigare förslag gällande ändring av</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p29 ft12">främjandelagen............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft13">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td18"><P class="p29 ft12">9.2 Vissa sekretessbestämmelser .................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p22 ft13">144</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p37 ft11">9.2.1</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p29 ft13">Hälso- och sjukvården................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft13">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p37 ft11">9.2.2</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p29 ft12">Arbetsgivare ................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p22 ft13">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><P class="p37 ft11">9.2.3</P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p29 ft12">Försäkringskassan.......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft13">145</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><P class="p37 ft11">9.2.4</P></TD>
<TD class="tr8 td28"><P class="p29 ft12">Den enskilde ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p22 ft13">147</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft16">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td29"><P class="p15 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td30"><P class="p44 ft26">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td29"><P class="p45 ft11">10</P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p15 ft11">Definitioner av begreppen rehabilitering och</P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft11">anpassning ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p45 ft11">10.1</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p15 ft13">FN:s definition av rehabilitering ...........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">149</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">10.2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft11">Vad har sagts om begreppet rehabilitering i förarbetena</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p15 ft12">till lagen om allmän försäkring? ............................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft11">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft12">10.2.1 Medicinsk rehabilitering .............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft12">10.2.2 Social rehabilitering.....................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft13">10.2.3 Arbetslivsinriktad rehabilitering ................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">150</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">10.3</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft11">Vad har sagts om begreppet anpassning och</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p15 ft13">rehabilitering i förarbetena till arbetsmiljölagen?.................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft11">152</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">10.4</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft13">Vad har sagts om de olika begreppen i AFS 1994:1? ...........</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">153</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft28"><SPAN class="ft13">10.5</SPAN><SPAN class="ft27">Vad har sagts om begreppen rehabilitering och anpassning i utredningar som ägt rum efter</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p39 ft12">rehabiliteringsreformen?........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p39 ft11">10.5.1 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar (SOU</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p47 ft12">1998:104) .....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">154</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p39 ft13">10.5.2 Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78) ..................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">156</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p39 ft11">10.5.3 Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p47 ft12">2002:5) .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p15 ft13">10.6</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft12">Övrigt......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">157</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p15 ft13">10.7</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft12">Några slutsatser ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">158</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td20"><P class="p15 ft11">11</P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p39 ft11">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p39 ft11">anställningen ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft11">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p15 ft13">11.1</P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p39 ft12">Saklig grund för uppsägning ..................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">161</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p15 ft13">11.2</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft12">Omplaceringsskyldighet ........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">162</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p15 ft13">11.3</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft11">På vilket sätt har Arbetsdomstolen prövat</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p39 ft12">arbetsgivarens rehabiliteringsansvar? ....................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">163</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p15 ft13">11.4</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft11">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p39 ft12">Arbetsdomstolens praxis .......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft11">164</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td21"><P class="p39 ft11">11.4.1 Sammanfattning av Arbetsdomstolens rättsliga</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td21"><P class="p47 ft12">utgångspunkter............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">164</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft16">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td32"><P class="p15 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p22 ft26">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td35"><P class="p49 ft11">11.4.2 Några gränser för arbetsgivarens</P></TD>
<TD class="tr18 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p41 ft11">rehabiliteringsansvar utifrån Arbetsdomstolens</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p41 ft12">domar...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p50 ft11">166</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p15 ft11">12</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p49 ft11">Arbetstagarorganisationernas medverkan ....................</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p50 ft11">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p15 ft11">12.1</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft12">Allmänt ...................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p50 ft11">173</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">12.2</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Medbestämmandelagen .........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft12">12.2.1 Information.................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p50 ft11">174</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p49 ft12">12.2.2 Förhandlingar..............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p50 ft11">175</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">12.3</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Arbetsmiljölagen....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft12">12.3.1 Reglerna i AML ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p50 ft11">176</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p49 ft11">12.3.2 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p41 ft11">föreskrifter om arbetsanpassning och</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p41 ft12">rehabilitering – AFS 1994:1........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p50 ft11">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td34"><P class="p15 ft11">12.4</P></TD>
<TD class="tr13 td35"><P class="p49 ft12">Lagen om allmän försäkring..................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td33"><P class="p50 ft11">179</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">12.5</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Några kollektivavtal...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft12">12.5.1 Kommuner och landsting...........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p50 ft11">180</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p49 ft12">12.5.2 Staten ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p50 ft11">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft12">12.5.3 Privat sektor................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p50 ft11">181</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p15 ft11">13</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p49 ft11">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft11">regler ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p50 ft11">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><P class="p15 ft12">Bakgrund..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p50 ft11">183</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">13.1</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft22">Förslag och synpunkter i några tidigare utredningar och</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p49 ft12">rapporter.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p50 ft11">184</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">13.2</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft11">Högst fem procent av sjukpenninganslaget kan</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p49 ft13">användas till samverkan inom rehabiliteringsområdet.........</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p50 ft11">185</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">13.3</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft11">Försäkringskassans anslag för att finansiera insatser</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft11">inom rehabiliteringsområdet, de så kallade särskilda</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p49 ft12">medlen ....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p50 ft11">186</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">13.4</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft22">Försäkringskassans riktlinjer för köp av utredningar och</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p49 ft12">rehabiliteringstjänster ............................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p50 ft11">186</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft16">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td29"><P class="p15 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td30"><P class="p44 ft26">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td29"><P class="p45 ft11">13.5</P></TD>
<TD class="tr19 td31"><P class="p15 ft11">Användning av Försäkringskassans särskilda medel till</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft13">utredningar och aktiva rehabiliteringstjänster......................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">188</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft12">13.5.1 Köp av utredningar .....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">190</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft12">13.5.2 Köp av aktiva åtgärder ................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">191</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft12">13.5.3 Försäkringskassans kostnad per köp .........................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">194</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td29"><P class="p45 ft11">13.6</P></TD>
<TD class="tr13 td31"><P class="p15 ft12">Arbetshjälpmedel ...................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p22 ft11">195</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">13.7</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft11">Ersättning till individen under pågående</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p15 ft12">rehabiliteringsinsats................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft11">196</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td29"><P class="p45 ft11">14</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p15 ft11">Arbetslivsinriktad rehabilitering – resultat ...................</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p22 ft11">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td36"><P class="p45 ft12">Bakgrund ..........................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">14.1</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Vem får insatser? ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">197</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">14.2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft13">De sjukskrivnas uppfattning om rehabiliteringsinsatser .....</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">198</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">14.3</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Vilka insatser erbjuds? ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">199</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">14.4</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Effekter av olika typer av insatser .........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">200</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">14.5</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft13">Utbildning ger positivt resultat på kort och lång sikt..........</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">202</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><P class="p45 ft11">15</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p15 ft11"><NOBR>EG-rätten</NOBR> och internationella konventioner ..................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p22 ft11">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p45 ft11">15.1</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p15 ft12">EG:s ramdirektiv om arbetsmiljö ..........................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">205</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">15.2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Arbetslivsdirektivet................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">206</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">15.3</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Europarådets sociala stadga ...................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">15.4</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft22"><NOBR>ILO-konvention</NOBR> nr 159 och rekommendation nr 168........</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft12">15.4.1 Innehåll ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">207</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft13">15.4.2 Genomförande av konventionen ...............................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td29"><P class="p45 ft11">15.5</P></TD>
<TD class="tr13 td31"><P class="p15 ft12"><NOBR>ILO-konvention</NOBR> nr 158 .........................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p22 ft11">209</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><P class="p45 ft11">16</P></TD>
<TD class="tr3 td31"><P class="p15 ft11">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland,</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft11">Danmark, Tyskland och Nederländerna .......................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p45 ft11">16.1</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p15 ft12">Norge ......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">211</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">16.2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Finland ....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">213</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft16">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td32"><P class="p15 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p22 ft26">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td34"><P class="p15 ft11">16.3</P></TD>
<TD class="tr19 td35"><P class="p49 ft12">Danmark.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p50 ft11">215</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">16.4</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Tyskland .................................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">216</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">16.5</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Nederländerna........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">217</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p15 ft11">17</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p49 ft11">Lönebidrag ..............................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p50 ft11">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p15 ft11">17.1</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft13">Uppdraget enligt tilläggsdirektivet .......................................</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p50 ft11">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">17.2</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Syftet med lönebidrag............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">221</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">17.3</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Gällande regelverk..................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">222</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">17.4</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft11">Tidigare bestämmelse som gällde lönebidrag till redan</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p49 ft12">anställda ..................................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p50 ft11">223</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">17.5</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft13">Anställda med lönebidrag – statistik.....................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">224</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">17.6</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft13">Betänkandet Arbetskraft SOU 2003:95 ...............................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p49 ft12">17.6.1 Direktivet ....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p50 ft11">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft12">17.6.2 Utredningen................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p50 ft11">226</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p49 ft13">17.6.3 Lönebidragsutredningens förslag ..............................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p50 ft11">230</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p15 ft11">18</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p49 ft11">Varför har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p49 ft11">fungerat?.................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p50 ft11">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p15 ft11">18.1</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft11">Lagstiftningens krav uppfattas som svåra eller</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft12">meningslösa att leva upp till ..................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p50 ft11">233</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">18.2</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft13">Brist på ekonomiska drivkrafter för individen.....................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">18.3</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Bristen på sanktioner .............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">234</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">18.4</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Kunskapsbrist hos arbetsgivare.............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">235</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">18.5</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Brist på omplaceringsmöjligheter .........................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">236</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">18.6</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Brister inom vården ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">18.7</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft11">Bristande kunskap om effekterna av</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p49 ft12">rehabiliteringsåtgärder ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p50 ft11">237</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">18.8</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft11">Osäkerhet om vilka åtgärder som ska finansieras av</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td35"><P class="p49 ft13">arbetsgivaren respektive Försäkringskassan.........................</P></TD>
<TD class="tr7 td33"><P class="p50 ft11">238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">18.9</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft13">Brist på resurser och kompetens på Försäkringskassan ......</P></TD>
<TD class="tr5 td33"><P class="p50 ft11">238</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td35"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p50 ft16">13</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td29"><P class="p15 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td30"><P class="p44 ft26">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td36"><P class="p22 ft11">18.10 Brister i arbetsgivarnas stödsystem......................................</P></TD>
<TD class="tr19 td24"><P class="p22 ft11">239</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td36"><P class="p22 ft11">18.11 Oklara begrepp inom rehabiliteringsområdet .....................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">240</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td29"><P class="p45 ft11">19</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p15 ft11">Utgångspunkter för överväganden och förslag ..............</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p22 ft11">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p45 ft11">19.1</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p15 ft12">Inledning.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">19.2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft11">Förstärkning av den enskildes ställning och effektivare</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p15 ft12">rehabilitering...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft11">241</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">19.3</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Några utgångspunkter ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft13">19.3.1 Tydligare ansvarsfördelning .......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">243</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft12">19.3.2 Renodling av begreppen .............................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">244</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft13">19.3.3 Arbetsgivarens ansvar bör preciseras så långt det</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p22 ft11">är möjligt......................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">245</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft13">19.3.4 Fokus på åtgärder och minskad administration ........</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">246</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td29"><P class="p45 ft11">20</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p15 ft11">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft11">de problem som finns i dag? ......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p45 ft11">20.1</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p15 ft12">Uppdraget ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">249</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">20.2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft22">Offentligrättslig och civilrättslig lagstiftning.......................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">250</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">20.3</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft13">Hur skulle en arbetsrättslig reglering kunna se ut?..............</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">251</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft11">20.3.1 Reglering som ger arbetstagaren rätt till en av</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p22 ft11">arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutredning ..........</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft11">20.3.2 Reglering av arbetsgivarens skyldighet att</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p53 ft11">genomföra rehabiliteringsåtgärder och tidsgräns</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p22 ft11">för påbörjande .............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">252</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">20.4</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft11">Vad talar för respektive emot en arbetsrättslig</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p15 ft12">lagstiftning? ............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft11">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft12">20.4.1 Systematiken ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">253</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft12">20.4.2 Fördelar .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">254</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft12">20.4.3 Nackdelar.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">255</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">20.5</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft11">Införande av tidsgräns när arbetsgivarens åtgärder ska</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft12">vara påbörjade? .......................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">261</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">20.6</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Överväganden.........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">263</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft16">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><P class="p15 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td29"><P class="p22 ft26">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td37"><P class="p15 ft11">21 Kan rehabiliteringsreglerna rymmas i</P></TD>
<TD class="tr18 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p37 ft11">Arbetsmiljölagen?.....................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p50 ft11">265</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft28"><SPAN class="ft13">21.1</SPAN><SPAN class="ft29">Vad talar för att AML ska inrymma även de delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar som i dag finns i 22</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p15 ft12">kap. AFL? ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p22 ft13">266</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft28"><SPAN class="ft13">21.2</SPAN><SPAN class="ft29">Vad talar emot att AML ska inrymma även de delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar som i dag finns i 22</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p49 ft30">kap. AFL? ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td40"><P class="p22 ft11">268</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p15 ft11">21.3</P></TD>
<TD class="tr10 td39"><P class="p49 ft30">Slutsats....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td40"><P class="p22 ft11">270</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p15 ft11">22</P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p49 ft11">Rehabiliteringsutredning</P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p25 ft11">ersätts med en plan för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p49 ft31">åtgärder på arbetsplatsen..........................................</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p22 ft11">273</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p15 ft11">22.1</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td41"><P class="p49 ft11">Arbetsgivaren har ansvar för att tidigt kartlägga, planera</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td39"><P class="p49 ft30">och genomföra insatser..........................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td40"><P class="p22 ft11">275</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft28"><SPAN class="ft13">22.2</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetsgivaren och den anställde ska upprätta planen tillsammans och den anställdes fackliga organisation ska</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr1 td18"><P class="p29 ft11">underrättas..............................................................................</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p22 ft13">276</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p29 ft13">22.3 Innehållet i plan för åtgärder på arbetsplatsen .....................</P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p22 ft13">276</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft33"><SPAN class="ft13">22.4</SPAN><SPAN class="ft32">Planen ska upprättas på begäran av den anställde eller Försäkringskassan och alltid ges in till</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td21"><P class="p49 ft13">Försäkringskassan senast efter 90 dagars sjukfrånvaro .......</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p22 ft13">277</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p15 ft11">22.5</P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p49 ft11">Den anställde eller Försäkringskassan kan begära att</P></TD>
<TD class="tr10 td19"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p49 ft13">planen upprättas vid en tidigare tidpunkt.............................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft13">278</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">22.6</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p49 ft12">Ökad kvalitet i planerna ........................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft13">279</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">22.7</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p49 ft12">Ett alternativ...........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft13">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">22.8</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p49 ft11">Försäkringskassans roll i arbetsgivarens plan för</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td21"><P class="p49 ft12">åtgärder på arbetsplatsen .......................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p22 ft13">280</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">22.9</P></TD>
<TD class="tr5 td21"><P class="p49 ft13">Hälso- och sjukvårdens roll i planeringen............................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft13">281</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p15 ft13">22.10Avstämningsmötets funktion ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p22 ft13">282</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft16">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr9 td29"><P class="p15 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td30"><P class="p44 ft26">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td29"><P class="p45 ft11">23</P></TD>
<TD class="tr18 td31"><P class="p15 ft11">Tydligare roll för de fackliga organisationerna ..............</P></TD>
<TD class="tr18 td24"><P class="p22 ft11">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p45 ft11">23.1</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p15 ft12">Uppdraget ...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">283</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">23.2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft13">Arbetstagarorganisationernas medverkan.............................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">23.3</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft13">Hur ska arbetstagarorganisationerna på ett bättre sätt få</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft13">tillträde till rehabiliteringsprocessen? ...................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">284</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">23.4</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft11">Vilken lokala fackliga organisation ska arbetsgivaren</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p15 ft12">informera?...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft11">286</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td29"><P class="p45 ft11">24</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p15 ft11">Sanktioner ...............................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p22 ft11">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p45 ft11">24.1</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p15 ft12">Bakgrund.................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">289</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">24.2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft13">Allmänt om förseningsavgifter..............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">290</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">24.3</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Tre tänkbara sanktionssystem ...............................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft13">24.3.1 Förseningsavgift som tas ut av Försäkringskassan ...</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">291</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft11">24.3.2 Vite eller sanktionsavgift som tas ut av</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p53 ft12">Arbetsmiljöverket .......................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">294</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft11">24.3.3 Förhöjd medfinansiering av kostnader för</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p53 ft12">sjukpenning .................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">24.4</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Slutsatser och förslag .............................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft11">24.4.1 Vilket av de tre alternativa sanktionssystemen är</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p53 ft12">det mest lämpliga?.......................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">295</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft13">24.4.2 Vårt förslag om en fast förseningsavgift....................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">297</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td29"><P class="p45 ft11">25</P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p15 ft11">Finansiering av rehabiliteringsinsatser ........................</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p22 ft11">299</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p45 ft11">25.1</P></TD>
<TD class="tr4 td31"><P class="p15 ft12">Uppdrag och bakgrund ..........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft11">299</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td29"><P class="p45 ft11">25.2</P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p15 ft12">Beslutsunderlag.......................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft12">25.2.1 Läkarintyg....................................................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">300</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p15 ft12">25.2.2 Särskilt läkarutlåtande, SLU .......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft13">25.2.3 Kompletterande utredningar......................................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft11">301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td29"><P class="p45 ft11">25.3</P></TD>
<TD class="tr13 td31"><P class="p15 ft12">Vårt förslag .............................................................................</P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p22 ft11">303</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft11">25.3.1 Hälso- och sjukvårdens kostnadsansvar för</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p53 ft12">utredningar ..................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">303</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td31"><P class="p15 ft13">25.3.2 Hälso- och sjukvårdens kostnadsansvar för aktiva</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p53 ft12">åtgärder ........................................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p22 ft11">304</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft16">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td32"><P class="p15 ft26">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr9 td33"><P class="p22 ft26">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr18 td35"><P class="p49 ft13">25.3.3 Arbetsgivarens kostnadsansvar..................................</P></TD>
<TD class="tr18 td33"><P class="p50 ft11">306</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p49 ft12">25.3.4 Personer i behov av annat arbete ...............................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p50 ft11">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p49 ft12">25.3.5 Övriga åtgärder ...........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p50 ft11">307</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft11">25.3.6 Behövs det ett skydd för kostnader som annars</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p41 ft13">kan bli orimliga för arbetsgivaren? ............................</P></TD>
<TD class="tr8 td33"><P class="p50 ft11">308</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p15 ft11">26</P></TD>
<TD class="tr11 td35"><P class="p49 ft11">Konsekvensanalys ....................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td33"><P class="p50 ft11">311</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p15 ft11">26.1</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft12">Förseningsavgift.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p50 ft11">313</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft33"><SPAN class="ft13">26.2</SPAN><SPAN class="ft32">Arbetsgivaren ska ha ansvar för att individen får de åtgärder på arbetsplatsen som denne behöver för att</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr1 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr1 td35"><P class="p49 ft13">kunna återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare................</P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p29 ft11">314</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td34"><P class="p15 ft11">26.3</P></TD>
<TD class="tr10 td35"><P class="p49 ft12">Försäkringskassans särskilda medel ska slopas ....................</P></TD>
<TD class="tr10 td24"><P class="p29 ft11">315</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">26.4</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft13">Förslagets konsekvenser för små företag .............................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p29 ft11">316</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">26.5</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft13">Förslagets konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv .....</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft11">317</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p15 ft11">27</P></TD>
<TD class="tr3 td35"><P class="p49 ft11">Konsekvensanalys – lönebidrag..................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p29 ft11">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p15 ft11">27.1</P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p49 ft12">Uppdraget...............................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p29 ft11">319</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td34"><P class="p15 ft11">27.2</P></TD>
<TD class="tr5 td35"><P class="p49 ft12">Konsekvenser .........................................................................</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p29 ft11">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p49 ft12">27.2.1 Utgångspunkter..........................................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p29 ft11">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft13">27.2.2 I förhållande till anställningsskyddslagen .................</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p29 ft11">320</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td35"><P class="p49 ft12">27.2.3 I förhållande till statskassan.......................................</P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p29 ft11">322</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p15 ft11">Författningskommentar m.m. ............................................</P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p29 ft11">323</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td32"><P class="p15 ft11">Referenser ......................................................................</P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p29 ft11">329</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td32"><P class="p15 ft11">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><P class="p15 ft12">Bilaga <NOBR>1–4</NOBR> Kommittédirektiv..........................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p29 ft11">333</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p15 ft22">Bilaga 5 Kortfattade referat av domar i vilka Arbetsdomstolen</P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td34"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td35"><P class="p49 ft13">berört frågan om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ........</P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p29 ft11">355</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft16">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p63 ft34">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p15 ft11">AD</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p64 ft11">Arbetsdomstolen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">AFL</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p64 ft11">Lagen (1962:381) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">allmän försäkring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">AKU</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft22">Arbetskraftsundersökning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">ALT</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p64 ft11">Arbetslivstjänster</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">Ami</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">Arbetsmarknadsinstitutet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">Arbetsmiljölagen/AML</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">Arbetsmiljölagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p64 ft11">(1977:1160)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">AMS</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft22">Arbetsmarknadsstyrelsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">AMV</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">Arbetsmarknadsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">AV</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p64 ft11">Arbetsmiljöverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">Anställningsskyddslagen/LAS</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">Lagen (1982:80) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">anställningsskydd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">Budgetprop.</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p64 ft11">Budgetproposition</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">DoA</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">Försäkringskassans</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">Diagnos- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p64 ft11">arbetsgivarregister</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">Främjandelagen</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft13">Lagen (1974:13) om vissa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">anställningsfrämjande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p64 ft11">åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">FMC</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">Försäkringsmedicinskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">centrum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">FK</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p64 ft11">Försäkringskassan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">ILO</P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">Internationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">arbetsorganisationen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">Medbestämmandelagen/MBL</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p64 ft11">Lagen (1976:580) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">medbestämmande i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td43"><P class="p64 ft11">arbetslivet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p15 ft11">RFV</P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p64 ft11">Riksförsäkringsverket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft16">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Förkortningar</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p15 ft11">SCB</P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p15 ft11">Statistiska Centralbyrån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p15 ft11">Sjuklönelagen/SjLL</P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p15 ft11">Lagen (1991:1047) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p15 ft11">sjuklön</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p15 ft11">SLU</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p15 ft11">Särskilt läkarutlåtande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p15 ft11">SOU</P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p15 ft11">Statens offentliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p15 ft11">utredningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p15 ft11">Sysselsättningslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p15 ft13">Lagen (1971:202) om vissa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p15 ft11">åtgärder för att främja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td44"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td45"><P class="p15 ft11">sysselsättning av äldre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td44"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td45"><P class="p15 ft13">arbetstagare på den öppna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td44"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr7 td45"><P class="p15 ft11">arbetsmarknaden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft16">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<P class="p4 ft34">Sammanfattning</P>
<P class="p67 ft35">Uppdraget</P>
<P class="p68 ft11">Utredningen har haft i uppdrag att</P>
<P class="p69 ft24"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft37">pröva möjligheten till en arbetsrättslig reglering som ger arbets- tagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsut- redning,</SPAN></P>
<P class="p70 ft28"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft38">pröva möjligheten att reglera arbetsgivarens skyldighet att genom- föra rehabiliteringsåtgärder samt utreda förutsättningarna för att ange en tidsgräns för när sådana åtgärder ska vara på började,</SPAN></P>
<P class="p70 ft28"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft38">överväga om det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa den enskildes inflytande över den rehabilitering som ska genomfö- ras samt dennes skyldighet att aktivt medverka i rehabiliteringen och att under sjukdomstiden hålla kontakt med arbetsplatsen,</SPAN></P>
<P class="p71 ft24"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft37">pröva vilka konsekvenser som utredarens förslag ska få för tillsy- nen av hur bestämmelserna efterlevs och föreslå effektivare påfölj- der vid bristande efterlevnad,</SPAN></P>
<P class="p70 ft28"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft38">se över Försäkringskassans möjligheter att, inom ramen för sitt samordningsansvar, bidra till finansieringen av arbetslivsinriktad rehabilitering för försäkrade där målet med rehabiliteringen är återgång i arbete hos nuvarande arbetsgivare samt,</SPAN></P>
<P class="p72 ft24"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft37">i detta sammanhang dels beakta syftet att ge den försäkrade lämp- lig rehabilitering, dels särskilt beakta mindre arbetsgivares möjlig- heter att finansiera sådana åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p73 ft11">Utredningen ska lämna de förslag till författningsändringaroch andra åtgärder som uppdraget kan ge anledning till.</P>
<P class="p74 ft11">Utredningen har vidare haft ett tilläggsuppdrag att analysera vilka konsekvenserna blir för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar om det i ett befintligt anställningsförhållande kan lämnas lönebi- drag då en arbetstagare under anställningstiden drabbas av ett</P>
<P class="p75 ft16">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td46"><P class="p15 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">funktionshinder som medför så nedsatt arbetsförmåga att arbetsgi- varen överväger uppsägning.</P>
<P class="p17 ft11">Den s.k. rehabiliteringsreformen, som trädde i kraft den 1 januari 1992, innebar att arbetsgivaren fick ansvar för rehabili- teringsåtgärder för sina anställda.</P>
<P class="p77 ft11">Reformen innebar också att Försäkringskassan fick ansvar för att samordna och utöva tillsyn över de rehabiliteringsinsatser som behövs för att den sjukskrivne ska återfå sin arbetsförmåga. För- säkringskassan har sedan 1990 tilldelats medel för köp av arbets- livsinriktade rehabiliteringstjänster till sjukskrivna.</P>
<P class="p17 ft11">Arbetsgivaren ska, efter en lagändring den 1 juli 2003, alltid upprätta en rehabiliteringsutredning då den anställde varit frånvarande på grund av sjukdom under längre tid än fyra veckor i följd.</P>
<P class="p78 ft19">Rehabiliteringsutredningen ska lämnas till Försäkringskassan senast när sjukfallet har pågått i åtta veckor. Från och med den 1 januari 2005 gäller att Försäkringskassan senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning kommit till Försäk- ringskassan, ska kalla till ett avstämningsmöte om det inte är obe- hövligt. Försäkringskassan ska upprätta en rehabiliteringsplan om det är aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering.</P>
<P class="p79 ft35">Bakgrund (kapitel <NOBR>1–17)</NOBR></P>
<P class="p80 ft11">I kapitel 2 har vi gjort en sammanställning av några av de utred- ningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen trädde i kraft och även kort sammanfattat de förslag som lämnats i de olika utredningarna.Trots det omfattande utredningsarbetet och ett stort antal förslag på området har mycket litet förändrats i lagstift- ningen. Huvudsakligen handlar förändringarna om sjuklöneperio- dens längd. Den största förändringen kom nog år 2005 då den sär- skilda sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare, den s.k. medfinansi- eringen, infördes.</P>
<P class="p81 ft28">I kapitel 3 beskrivs utvecklingen av sjukfrånvaron och tänkbara orsaker till detta. Under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> och fram till år 2002 ökade sjukfrånvaron kraftigt. Sjukfallen blev fler och framför allt längre. Sjukfrånvaron har under de senare åren åter börjat sjunka och tillströmningen av nya sjukfall är nu nere på samma nivå som år 1998. Även ökningen av nya fall med sjuk- och aktivitetser-</P>
<P class="p82 ft16">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p15 ft15">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft11">sättning har upphört, men nybeviljandet ligger fortfarande på en historiskt sett hög nivå.</P>
<P class="p84 ft21">Regeringen gav under vintern och våren <NOBR>2005–2006</NOBR> vissa univer- sitet och forskningsinstitut i uppdrag att utvärdera effekten av den särskilda sjukförsäkringsavgiften, medfinansieringen, som infördes den 1 januari 2005. De första delrapporterna blev klara i juni 2006 och kapitel 4 innehåller en sammanfattning av dessa rapporter.</P>
<P class="p74 ft19">Det gällande regelverket kring sjukskrivning och rehabilitering som återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) beskrivs i kapitel 5. Grundläggande för rätten till sjukpenning är att den försäkrade lider av sjukdom och att sjukdomen sätter ned arbetsförmågan. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och lik- nande förhållanden. Den nedsatta arbetsförmågan ska dessutom påverka förmågan att försörja sig genom arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Det är arbetsgivaren som i samråd med den anställde ska svara för att hennes eller hans behov av rehabilitering klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Planeringen ska ske i samråd med den enskilde och utgå ifrån dennes förutsättningar och behov. Försäk- ringskassan ska se till att den enskildes behov av insatser blir klar- lagda och att nödvändiga åtgärder vidtas.</P>
<P class="p85 ft21">Kapitel 6 är en redogörelse av de i sammanhanget viktigaste delarna av arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML). Den är en ramlag som kompletteras och konkretiseras i arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och genom föreskrifter och allmänna råd om tillämp- ningen av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket (tidigare Arbetar- skyddsstyrelsen). Arbetsmiljölagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivarens ansvar för anpassning av arbetsförhål- landena och organiserandet av arbetsanpassnings- och rehabiliter- ingsverksamheten inträder i och med att arbetsgivaren har anställt en person och denne utför arbete för arbetsgivarens räkning. Lagen gäller även när arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom.</P>
<P class="p86 ft28">I kapitel 7 redovisar vi tillämpningen av de olika verktyg som AFL anvisar i rehabiliteringsprocessen. AFL är tydligt formulerad kring individens rätt att få en rehabiliteringsutredning och insatser som avstämningsmöte och rehabiliteringsplan inom bestämda tids- gränser. Vi pekar på att endast ett fåtal av de sjukskrivna anställda får det stöd lagen föreskriver inom de givna tidsgränserna. Trots att statistiken visar att lagstiftningen inte efterlevs på avsett vis vill vi</P>
<P class="p87 ft16">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td46"><P class="p15 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">betona att de allra flesta sjukskrivna återgår i arbete efter en kortare tids sjukskrivning. Vi vill också säga att det sannolikt är så att de allra flesta sjukskrivna som behöver stöd för att kunna återgå i arbete också får detta utan att det syns i Försäkringskassans statistik.</P>
<P class="p88 ft11">Det är inte bara arbetsgivare och Försäkringskassa som har ett ansvar i arbetet att ge stöd för återgång i arbete. Kapitel 8 är en genomgång av de övriga aktörernas (kommun, landsting och Arbetsförmedling) ansvar i rehabiliteringsprocessen.</P>
<P class="p89 ft21">Kapitel 9 innehåller en kort redovisning av lagstiftning som har nära anknytning till uppdraget. I kapitlet redogörs för lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder som innehåller regler som rör varsel i samband med driftsinskränkningar samt regler om åtgärder för att främja anställning av äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. I kapitlet behandlas också vissa sekretessfrågor som kan vara viktiga att belysa i sam- band med arbetsgivarens ansvar i rehabiliteringsprocessen. Arbets- givaren har alltid tystnadsplikt när det gäller uppgifter som rör anställdas hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt och som framkommit i samband med hantering av sjuklön och rehabi- litering. Tystnadsplikten gäller alla som handlägger frågor som rör rätten till sjuklön för de anställda eller som deltar i anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Statliga och kommunala myndig- heter, arbetsgivare och försäkringsinrättningar är skyldiga att på begäran lämna Försäkringskassan sådana uppgifter om en namngi- ven person som rör förhållande som är av betydelse för tillämp- ningen av AFL.</P>
<P class="p90 ft11">Vi redogör, som nämnts tidigare, i kapitel 5 och 6 för arbetsgi- varens rehabiliteringsansvar enligt AFL och för arbetsmiljöansvaret enligt AML. En fråga som uppkommer är hur rehabiliteringsåtgär- der förhåller sig till anpassningsåtgärder. En annan fråga är vad begreppet rehabilitering i vid bemärkelse innebär. Mot denna bak- grund redogör vi i kapitel 10 för vad som framgår av förarbetena till AFL och AML m.m. i dessa frågor.</P>
<P class="p78 ft24">Kapitel 11 är en genomgång av arbetsgivarens gränser vad gäller rätten att avsluta en anställning och en redovisning av den praxis som utvecklats då Arbetsdomstolen i mål om uppsägningar prövat om arbetsgivaren uppfyllt sitt ansvar för rehabilitering.</P>
<P class="p91 ft28">Kapitel 12 innehåller en redogörelse för den lagstiftning som finns för stöd för den lokala arbetstagarorganisationens medverkan</P>
<P class="p92 ft16">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p15 ft15">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft11">i samband med att arbetsgivaren ska upprätta en rehabiliteringsut- redning.</P>
<P class="p94 ft11">Försäkringskassan har olika möjligheter att finansiera insatser som utredning och aktiva rehabiliteringsåtgärder. Det handlar dels om de så kallade särskilda medlen, dels om en möjlighet att använda upp till fem procent av sjukpenninganslaget till insatser i samver- kan. I kapitel 13 beskrivs de olika finansieringsmöjligheterna, rikt- linjerna för hur medlen ska användas och hur förbrukningen sett ut under de senaste åren.</P>
<P class="p95 ft11">Det är ett stort problem att kunskapen är begränsad om vilka typer av arbetslivsinriktad rehabilitering som har effekt. I kapitel 14 finns en kort sammanfattning av några olika uppföljningar på området.</P>
<P class="p94 ft11">Kapitel 15 innehåller en redovisning av <NOBR>EG-rätt</NOBR> och internatio- nella konventioner med anknytning till uppdraget och kapitel 16 en översiktlig redogörelse av lagstiftning på området i fem länder i Europa. Det sista kapitlet i den första delen av betänkandet, kapitel 17, är en genomgång av regelverket kring lönebidrag och hur det tillämpas i dag.</P>
<P class="p96 ft35">Överväganden och förslag</P>
<P class="p97 ft11">Efter att ha redovisat att sjukfrånvaron trots att den sjunkit en del fortfarande ligger kvar på en hög nivå och att regelverket kring rehabilitering inte efterlevs redovisar vi i kapitel 18 de erfarenheter vi gjort under utredningens gång kring varför den arbetslivsinrik- tade rehabiliteringen inte har fungerat.</P>
<P class="p95 ft11">I kapitel 19 återfinns de allmänna ställningstaganden vi gjort och som ligger till grund för de överväganden och förslag som redovisas i de därpå följande kapitlen.</P>
<P class="p98 ft8">En arbetsrättslig reglering är inte en lämplig lösning</P>
<P class="p99 ft24">Enligt direktiven ska vi pröva möjligheten till en arbetsrättslig reglering som ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutredning. Vidare ska prövas möjligheten att reglera arbetsgivarens skyldighet att genomföra rehabiliteringsåtgärder. Syftet ska vara att stärka den enskildes ställning och skapa förut- sättningar för en effektivare rehabilitering. För att nödvändiga</P>
<P class="p100 ft16">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td46"><P class="p15 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">åtgärder ska vidtas så snart det är medicinskt lämpligt ska vi även utreda möjligheten att ange en tidsgräns för när åtgärder ska vara påbörjade. Åtgärderna ska syfta till att den anställde ska återgå i arbetsgivarens verksamhet. I kapitel 20 redovisar vi varför vi inte anser att det bör införas en arbetsrättslig reglering som ger arbets- tagaren rätt till en rehabiliteringsutredning eller rehabiliteringsåt- gärder. Istället föreslås vissa ändringar vad gäller arbetsgivarens ansvar i den befintliga lagstiftningen. Utredningen anser att det liksom i dag inte ska gälla någon tidsgräns för när rehabiliteringsåt- gärder ska vara påbörjade.</P>
<P class="p101 ft11">I kapitel 21 har vi övervägt om rehabiliteringsreglerna kan rym- mas i AML men funnit att det inte är en bra lösning.</P>
<P class="p102 ft11">Våra förslag redovisas i kapitel <NOBR>22-25.</NOBR></P>
<P class="p103 ft8">En plan för åtgärder på arbetsplatsen ska på begäran av den anställde eller Försäkringskassan upprättas och senast inom 90 dagar ges in till Försäkringskassan.</P>
<P class="p104 ft19">Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning inkommer alltför sällan i tid och är dessutom många gånger bristfälligt ifylld. Ett krav på en rehabiliteringsutredning i samtliga sjukfall efter fyra veckors sjuk- frånvaro leder till en onödig administration för arbetsgivare och Försäkringskassa, eftersom mer än hälften av dem som varit sjuk- skrivna fyra veckor tillfrisknar inom tre månader. För att öka möj- ligheten till god kvalitet i underlaget har vi i kapitel 22 redovisat vårt förslag att ersätta den obligatoriska rehabiliteringsutredningen efter fyra veckors sjukskrivning med en plan för åtgärder på arbets- platsen som arbetsgivaren ska upprätta då den anställde eller För- säkringskassan begär det. Planen ska vara upprättad och lämnas till Försäkringskassan inom 30 dagar från den dag då begäran fram- ställdes till arbetsgivaren. Om ingen framställan gjorts ska en plan upprättas och ges in till Försäkringskassan senast 90 dagar efter det att en sjukanmälan gjordes.</P>
<P class="p105 ft11">I kapitel 23 redovisar vi vårt förslag kring hur arbetstagar- organisationernas roll ska förtydligas genom att arbetsgivaren ska vara skyldig att informera den lokala arbetstagarorganisationen som arbetstagaren tillhör när arbetet med att upprätta en plan för åtgärder på arbetsplatsen inleds.</P>
<P class="p106 ft16">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p15 ft15">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft8">Förseningsavgift på 10 000 kr då en plan inte givits in i tid</P>
<P class="p108 ft24">I kapitel 24 finns en genomgång av tre olika former för sanktioner, nämligen vite, förseningsavgift och utökad medfinansiering av sjukpenningkostnaderna för arbetsgivaren. Vi föreslår att en förse- ningsavgift på 10 000 kr ska tas ut om arbetsgivaren inte i tid läm- nar en plan för åtgärder på arbetsplatsen till Försäkringskassan.</P>
<P class="p109 ft8">Ett tydligare åtgärds- och kostnadsansvar för arbetsgivare och hälso- och sjukvård bör införas</P>
<P class="p99 ft19">Med tiden har arbetsgivarens ansvar blivit allt svårare att definiera och riktigt vad som är orsaken till det är svårt att säga. Till viss del tror vi att uttrycket ”rehabiliteringsansvar” bidragit. Vi anser därför att ordet rehabilitering måste bytas ut och att ”arbetsgivarens reha- biliteringsansvar” istället ska kallas ”arbetsgivarens ansvar för åtgärder på arbetsplatsen” för att betona att det är insatser som syftar till återgång hos nuvarande arbetsgivare som avses.</P>
<P class="p110 ft21">I kapitel 25 redogör vi för vårt förslag att arbetsgivarens ansvar ska inskränkas till åtgärder på arbetsplatsen som syftar till återgång till nuvarande arbetsgivare. De insatser som kan bli aktuella är van- ligtvis arbetsträning, anpassning av arbetsplats och arbetsuppgifter, omplacering samt utbildning till annat arbete hos arbetsgivaren. Det ska i första hand handla om insatser som syftar till återgång till tidigare arbetsuppgifter men om det inte är möjligt eller lämpligt kan det också handla om andra arbetsuppgifter hos nuvarande arbetsgivare. För den som har en arbetsgivare med flera arbetsstäl- len kan det också handla om att få insatser som gör det möjligt att kunna arbeta på annat arbetsställe hos samma arbetsgivare. Även insatser från företagshälsovården kan vara aktuella. Arbetsgivaren ska däremot inte vara skyldig att finansiera utredningar för att fast- ställa arbetsförmåga eller behov av rehabiliteringsinsatser och inte heller insatser av medicinsk rehabilitering, eftersom detta enligt vårt förslag är ett uppdrag som hälso- och sjukvården ska ha. Genom att låta omfattningen av arbetsgivarens ansvar regleras av arbetsmiljölagens regler om arbetsanpassning och Arbetsdom- stolens praxis får man ett sammanhållet regelverk kring arbets- givarens ansvar för aktiva åtgärder.</P>
<P class="p111 ft28">Det finns ett problem kring utbidningar som vi vill uppmärk- samma i detta sammanhang. Personer som är beredda att på egen</P>
<P class="p112 ft16">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td46"><P class="p15 ft15">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft28">bekostnad satsa på en rejäl kompetenshöjning i form av en flerårig utbildning för att kunna få ett (annat) arbete man klarar av med tanke på sitt funktionshinder, har svårt att finansiera en utbildning på grund av Centrala studiestödsnämndens (CSN) regelverk med avtrappade lånemöjligheter för personer mellan 41 och 50 år. Detta är ett hinder för ”äldre” i behov av omskolning på högskolenivå.</P>
<P class="p114 ft8">Försäkringskassans särskilda medel för köp av utredningar och aktiva åtgärder ska slopas</P>
<P class="p115 ft33">Medlen ska användas till en förstärkning inom hälso- och sjuk- vården som ska tillhandahålla de utredningar och de insatser som behövs för att den som är sjuk ska kunna återgå i arbete.</P>
<P class="p91 ft11">Även denna fråga behandlas i kapitel 25. Vi föreslår att Försäk- ringskassans möjligheter att köpa utredningar och läkarutlåtande av olika slag slopas och att utredningsskyldigheten överförs till hälso- och sjukvården. Försäkringskassans särskilda medel kan inled- ningsvis utnyttjas som förstärkning av statsbidraget till hälso- och sjukvården för att utveckla sjukskrivningsprocessen och ta fram de beslutsunderlag Försäkringskassan behöver.</P>
<P class="p89 ft11">Vi anser att när regeringsuppdraget att utforma en kvalitetssäk- rad sjukskrivningsprocess är slutfört och hälso- och sjukvården får tydliga riktlinjer för sjukskrivning, och när ett väl utvecklat stöd i bedömning av arbetsförmåga tagits fram finns det inte längre något behov för Försäkringskassan att externt köpa utredningar. Hälso- och sjukvården ska då ha ansvaret att leverera alla de underlag som socialförsäkringen behöver.</P>
<P class="p88 ft11">Vi anser också att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att ta fram riktlinjer för rehabilitering på samma sätt som man redan fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för sjukskrivning.</P>
<P class="p89 ft19">Försäkringskassan och arbetsgivare finansierar för närvarande en hel del insatser som till stor del handlar om den medicinska (psy- kologiska) behandlingen/rehabiliteringen. Exempel på detta är ryggskolor och insatser för ”utbrända” etc. Den grupp sjukskrivna som erbjuds aktiva åtgärder av denna typ har ofta en komplicerad sjukskrivningsbild med en symptomdiagnos av till exempel värk i nacke, axlar eller rygg och inte sällan dessutom en psykiatrisk dia- gnos och är i behov av multidisciplinära insatser.</P>
<P class="p81 ft28">Vi anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram effektiva och evidensbaserade rehabiliteringsprogram. I första hand bör man</P>
<P class="p116 ft16">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p15 ft15">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft11">inrikta sig på program anpassade för personer inom de största diag- nosgrupperna, de med <NOBR>icke-specifika</NOBR> <NOBR>nack-/ryggbesvär</NOBR> och perso- ner med diagnoser som utmattningsdepression.</P>
<P class="p94 ft11">Vi anser att effektiva insatser ska erbjudas av hälso- och sjukvår- den.</P>
<P class="p94 ft11">En rehabiliteringsgaranti bör byggas in i den befintliga vårdga- ranti.</P>
<P class="p117 ft28">En konsekvensbeskrivning av vårt förslag återfinns i kapitel 26. Vi anser att vårt förslag på en plan för åtgärder på arbetsplatsen kommer att innebära en lättnad i de administrativa bördorna hos såväl arbetsgivare som Försäkringskassan samtidigt som förutsätt- ningarna förbättras för att planen ska kunna upprättas med god kvalitet. Vårt förslag om förseningsavgift bör innebära att planerna i betydligt större utsträckning kommer in i tid. Ett tydligt och avgränsat åtgärds- och kostnadsansvar för arbetsgivare och hälso- och sjukvård bör tillsammans med att Försäkringskassans möjlig- het att köpa utredningar tas bort innebära att olika aktörers ansvar blir tydligare. Genom att arbetsgivaren blir skyldig att informera den lokala arbetstagarorganisationen då en plan ska upprättas får de fackliga representanterna en tydligare roll i arbetet att ge stöd till den som ska åter till arbetet. Den resursbesparing som görs på För- säkringskassan då den obligatriska rehabiliteringsutredningen slo- pas och då Försäkringskassan inte längre ska upphandla utred- ningar och olika former av åtgärder bör väl täcka de ökade admi- nistrativa kostnaderna inom länsstyrelsen och domstolsväsendet som kan uppstå då en förseningsavgift ska tas ut.</P>
<P class="p118 ft28">Slutligen har vi i kapitel 27 redovisat de konsekvenser vi anser följer av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, om det i ett befintligt anställningsförhållande kan lämnas lönebidrag då en arbetstagare under anställningstiden drabbas av ett funktionshinder som medför så nedsatt arbetsförmåga att arbetsgivaren överväger uppsägning.</P>
<P class="p119 ft16">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310729x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td12"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft34">Författningsförslag</P>
<P class="p121 ft40"><SPAN class="ft40">1</SPAN><SPAN class="ft41">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p122 ft35">lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring</P>
<P class="p123 ft11">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381)<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>om allmän försäkring</P>
<P class="p124 ft11"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att 20 kap. 10, 10 a, 11, 13 och 13 a §§ samt 22 kap. 3, 5, och 6 §§ skall ha följande lydelse,</P>
<P class="p125 ft11"><SPAN class="ft8">dels </SPAN>att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 22 kap. 3 a– c §§.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr22 td42"><P class="p15 ft8">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td51"><P class="p126 ft8">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td52"><P class="p127 ft11">20 kap.</P></TD>
<TD class="tr23 td53"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr23 td54"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td55"><P class="p128 ft44">2</P></TD>
<TD class="tr14 td53"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr14 td54"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td52"><P class="p129 ft42"><SPAN class="ft45">10 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr9 td53"><P class="p15 ft46"> </P></TD>
<TD class="tr9 td54"><P class="p15 ft46"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p32 ft11">Beslut av Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p130 ft22">Beslut</P></TD>
<TD class="tr8 td53"><P class="p39 ft11">av</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p22 ft13">Försäkringskassan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">som har fattats av tjänsteman i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td51"><P class="p126 ft11">som har fattats av tjänsteman i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">ärenden om försäkring enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td51"><P class="p126 ft11">ärenden om försäkring <SPAN class="ft8">eller av-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">denna lag skall omprövas av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td51"><P class="p126 ft11"><SPAN class="ft8">gift </SPAN>enligt denna lag skall om-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">Försäkringskassan, om det be-</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p126 ft11">prövas</P></TD>
<TD class="tr8 td53"><P class="p15 ft11">av</P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p22 ft13">Försäkringskassan,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">gärs av en enskild som beslutet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td51"><P class="p126 ft13">om det begärs av en enskild som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">angår och beslutet inte har</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td51"><P class="p126 ft22">beslutet angår och beslutet inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">meddelats med stöd av 10 a §.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td51"><P class="p126 ft11">har meddelats med stöd av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td42"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p126 ft11">10 a §.</P></TD>
<TD class="tr8 td53"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td54"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft11">Vid omprövning får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.</P>
<P class="p131 ft48"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Lagen omtryckt 1982:120.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2004:781.</P>
<P class="p133 ft16">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310730x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p134 ft21">Om omprövning begärs av ett beslut och det allmänna ombudet överklagar samma beslut, skall Försäkringskassan inte ompröva beslutet. Begäran om omprövning skall anses som ett överklagande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr24 td56"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr24 td57"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr24 td58"><P class="p23 ft50">3</P></TD>
<TD class="tr24 td59"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr24 td60"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr24 td61"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td56"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td62"><P class="p135 ft42"><SPAN class="ft51">10 a §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr0 td59"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p136 ft11">Försäkringskassan skall ändra</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">Försäkringskassan skall ändra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td63"><P class="p136 ft11">ett beslut i ett ärende om för-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td64"><P class="p22 ft11">ett beslut i ett ärende om för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p136 ft11">säkring enligt denna lag, som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">säkring <SPAN class="ft8">eller avgift </SPAN>enligt denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p136 ft13">har fattats av Försäkringskassan</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">lag, som har fattats av För-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td63"><P class="p15 ft11">och inte har prövats av domstol,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td56"><P class="p15 ft11">säkringskassan och</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p137 ft11">inte</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p22 ft13">har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td56"><P class="p23 ft11">1. om beslutet på</P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p136 ft11">grund av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p15 ft11">prövats av domstol,</P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p136 ft11">skrivfel, räknefel eller annat så-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p23 ft11">1. om beslutet på</P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p126 ft11">grund</P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p22 ft11">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><P class="p15 ft11">dant förbiseende</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p136 ft13">innehåller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td64"><P class="p22 ft11">skrivfel, räknefel eller annat så-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td56"><P class="p15 ft11">uppenbar oriktighet,</P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p15 ft11">dant</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p15 ft11">förbiseende</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td65"><P class="p22 ft13">innehåller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p136 ft11">2. om beslutet har blivit orik-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p15 ft11">uppenbar oriktighet,</P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td63"><P class="p136 ft11">tigt på grund av att det har fat-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td64"><P class="p22 ft11">2. om beslutet har blivit orik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p136 ft11">tats på uppenbart felaktigt eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">tigt på grund av att det har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td56"><P class="p15 ft22">ofullständigt underlag,</P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td58"><P class="p15 ft11">fattats</P></TD>
<TD class="tr8 td59"><P class="p126 ft11">på uppenbart</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td65"><P class="p22 ft11">felaktigt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td63"><P class="p136 ft11">3. om beslutet har blivit orik-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td66"><P class="p15 ft11">eller ofullständigt underlag,</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p136 ft11">tigt på grund av uppenbart fel-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">3. om beslutet har blivit orik-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td63"><P class="p136 ft13">aktig rättstillämpning eller annan</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">tigt på grund av uppenbart fel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td56"><P class="p15 ft11">liknande orsak.</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td64"><P class="p22 ft13">aktig rättstillämpning eller annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td56"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td57"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td56"><P class="p15 ft11">liknande orsak.</P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft11">Ändring skall göras även om begäran om omprövning inte har framställts enligt 10 §. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.</P>
<P class="p17 ft11">Ett beslut får ej ändras till den försäkrades nackdel såvitt gäller förmån som har förfallit till betalning och ej heller i annat fall om det finns synnerliga skäl mot det.</P>
<P class="p17 ft11">En fråga om ändring enligt denna paragraf får ej tagas upp sedan mer än två år förflutit från det den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.</P>
<P class="p138 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2004:781.</P>
<P class="p139 ft16">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td67"><P class="p15 ft48">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td69"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td65"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td70"><P class="p22 ft48">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td71"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td68"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td69"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td65"><P class="p128 ft44">4</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td47"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td71"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td69"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td72"><P class="p130 ft42"><SPAN class="ft45">11 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr9 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr9 td70"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td42"><P class="p140 ft11">Beslut av Försäkringskassan i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p50 ft11">Beslut av Försäkringskassan i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td71"><P class="p15 ft11">ärenden</P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p15 ft11">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td74"><P class="p39 ft11">försäkring</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td75"><P class="p140 ft11">enligt</P></TD>
<TD class="tr8 td65"><P class="p126 ft11">ärenden</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p40 ft11">om</P></TD>
<TD class="tr8 td47"><P class="p39 ft11">försäkring</P></TD>
<TD class="tr8 td70"><P class="p50 ft8">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">denna lag får överklagas hos</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td73"><P class="p50 ft11"><SPAN class="ft8">avgift </SPAN>enligt denna lag får över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">allmän förvaltningsdomstol. Ett</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p50 ft11">klagas hos allmän förvaltnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">beslut som har fattats av en</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p50 ft11">domstol. Ett beslut som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td67"><P class="p15 ft11">tjänsteman</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p15 ft11">hos</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td72"><P class="p140 ft13">Försäkrings-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td73"><P class="p50 ft11">fattats av en tjänsteman hos</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">kassan får dock inte överklagas</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p50 ft22">Försäkringskassan får dock inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">av en enskild innan beslutet har</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p50 ft11">överklagas av en enskild innan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td67"><P class="p15 ft11">omprövats</P></TD>
<TD class="tr6 td68"><P class="p15 ft11">enligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td65"><P class="p141 ft11">10 §.</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p140 ft22">En</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p126 ft11">beslutet</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p15 ft11">har</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p15 ft11">omprövats</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p50 ft11">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td71"><P class="p15 ft11">enskilds</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td76"><P class="p137 ft11">överklagande</P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p140 ft13">av</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p140 ft11">ett</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p50 ft11">10 §. En enskilds överklagande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">sådant beslut innan beslutet har</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p50 ft11">av ett sådant beslut innan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">omprövats skall anses som en</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p126 ft11">beslutet</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p126 ft11">har</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p49 ft11">omprövats</P></TD>
<TD class="tr6 td70"><P class="p50 ft11">skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">begäran om omprövning enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p50 ft22">anses som en begäran om om-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td77"><P class="p15 ft11">nämnda paragraf.</P></TD>
<TD class="tr8 td69"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td20"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td73"><P class="p126 ft11">prövning enligt nämnda paragraf.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft11">Ett beslut som rör en person som är bosatt i Sverige överklagas till den länsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet fattades. Beslut i övriga fall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets det första beslutet i saken fattades.</P>
<P class="p74 ft11">Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet fattades. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av det år då beslut fattades, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr24 td78"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr24 td51"><P class="p143 ft50">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td78"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td80"><P class="p144 ft42"><SPAN class="ft51">13 §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p140 ft11">Överklagande av beslut i mål</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p22 ft11">Överklagande av beslut i mål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><P class="p15 ft11">eller</P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p140 ft11">ärenden om försäkring</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p22 ft22">eller ärenden om försäkring <SPAN class="ft52">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">enligt denna lag skall vara in-</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p22 ft22"><SPAN class="ft52">avgift </SPAN>enligt denna lag skall vara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">kommet inom två månader från</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p22 ft11">inkommet inom två månader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td42"><P class="p15 ft11">den dag då klaganden fick del av</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p22 ft11">från den dag då klaganden fick</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">beslutet eller, om överklagandet</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p22 ft11">del av beslutet eller, om över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">anförts av det allmänna om-</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p22 ft13">klagandet anförts av det allmän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td78"><P class="p15 ft11">budet</P></TD>
<TD class="tr6 td79"><P class="p140 ft11">eller Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr6 td51"><P class="p22 ft11">na ombudet eller Försäkrings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">inom två månader från den dag</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p22 ft11">kassan inom två månader från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td42"><P class="p15 ft11">då beslutet meddelades.</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p145 ft13">den dag då beslutet meddelades.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td81"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr25 td83"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td78"><P class="p15 ft54">4</P></TD>
<TD class="tr24 td79"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
<TD class="tr24 td51"><P class="p15 ft49"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td42"><P class="p15 ft55"><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2004:781.</P></TD>
<TD class="tr25 td51"><P class="p15 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2004:781.</P>
<P class="p133 ft16">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310732x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft11">Vad som sägs i denna paragraf om överklagande skall i tillämpliga delar gälla en begäran om omprövning enligt 10 §.</P>
<P class="p18 ft11">Försäkringskassans och domstols beslut skall omedelbart gälla, om inte annat föreskrivits i beslutet eller bestäms av den domstol som har att pröva beslutet.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr26 td84"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr26 td85"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr26 td86"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr26 td87"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr26 td88"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr26 td7"><P class="p147 ft57">6</P></TD>
<TD class="tr26 td89"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
<TD class="tr26 td90"><P class="p15 ft56"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td84"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td86"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td60"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td91"><P class="p148 ft42"><SPAN class="ft51">13 a §</SPAN>TPF FPT</P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr0 td90"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td84"><P class="p23 ft11">I ärenden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td92"><P class="p149 ft11">enligt</P></TD>
<TD class="tr6 td60"><P class="p150 ft11">4 a §</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td93"><P class="p151 ft11">samt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><P class="p22 ft11">I ärenden enligt 4 a, 2 kap. 3 a</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td84"><P class="p15 ft11">2 kap. 3 a</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p15 ft11">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td14"><P class="p15 ft11">3 b §§</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td93"><P class="p151 ft13">gäller</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p149 ft11">och</P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p15 ft11">b samt <SPAN class="ft8">22 kap.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p22 ft52">3 <NOBR>a-c</NOBR> §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td54"><P class="p15 ft11">bestämmelserna i</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td95"><P class="p152 ft13"><NOBR>10-13</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p151 ft22">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td94"><P class="p22 ft13">gäller bestämmelserna i <NOBR>10-13</NOBR> §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td84"><P class="p15 ft11">omprövning</P></TD>
<TD class="tr6 td85"><P class="p149 ft11">och</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td96"><P class="p15 ft11">ändring</P></TD>
<TD class="tr6 td88"><P class="p151 ft11">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td94"><P class="p22 ft11">om omprövning och ändring av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td97"><P class="p15 ft22">Försäkringskassans</P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p15 ft11">beslut</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td93"><P class="p151 ft11">samt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td94"><P class="p22 ft22">Försäkringskassans beslut samt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr8 td98"><P class="p15 ft11">om överklagande av Försäkr-</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p149 ft11">om</P></TD>
<TD class="tr8 td89"><P class="p153 ft11">överklagande</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p22 ft11">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td84"><P class="p15 ft22">ingskassans</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td92"><P class="p148 ft11">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td99"><P class="p151 ft11">domstols</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td100"><P class="p149 ft11">Försäkringskassans</P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p22 ft11">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td84"><P class="p15 ft11">beslut.</P></TD>
<TD class="tr8 td85"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td60"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td88"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td100"><P class="p149 ft11">domstols beslut.</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td54"><P class="p23 ft13">Bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td99"><P class="p15 ft11">i <NOBR>10-13</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p15 ft11">gäller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td45"><P class="p22 ft13">också Försäkringskassans</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft21">beslut i ärenden om utfärdande av intyg för tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämp- ningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.</P>
<P class="p154 ft11">22 kap.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr27 td101"><P class="p15 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr27 td102"><P class="p15 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr27 td101"><P class="p15 ft42"> </P></TD>
<TD class="tr27 td55"><P class="p22 ft57">7</P></TD>
<TD class="tr27 td64"><P class="p15 ft42"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td101"><P class="p15 ft46"> </P></TD>
<TD class="tr9 td102"><P class="p15 ft46"> </P></TD>
<TD class="tr9 td101"><P class="p15 ft46"> </P></TD>
<TD class="tr9 td55"><P class="p155 ft45">3 §<SPAN class="ft42">TPF</SPAN></P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p15 ft42">FPT</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p136 ft11">Den försäkrades arbetsgivare</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">Den försäkrades arbetsgivare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p136 ft11">skall i samråd med den försäk-</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">skall i samråd med den försäk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td63"><P class="p136 ft8"><SPAN class="ft11">rade </SPAN>svara för att dennes behov</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p22 ft8"><SPAN class="ft11">rade </SPAN>snarast klarlägga den för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p136 ft8">av rehabilitering snarast klarläggs</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">säkrades behov av och vidta de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p136 ft8">och för att de åtgärder vidtas som</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">åtgärder på arbetsplatsen som den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p15 ft8">behövs</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p150 ft8">för</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p156 ft8">en</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p136 ft52">effektiv</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p22 ft8">försäkrade behöver för att kunna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td103"><P class="p15 ft8">rehabilitering.</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p157 ft8">återgå i arbete.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p136 ft8">Arbetsgivaren skall påbörja en</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">På begäran av den försäkrade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td104"><P class="p15 ft8">rehabiliteringsutredning</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p22 ft58">eller Försäkringskassan skall arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p136 ft8">1. när den försäkrade till följd av</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">givaren i samråd med den försäk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p136 ft8">sjukdom har varit helt eller delvis</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">rade upprätta en plan för åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td63"><P class="p136 ft8">frånvarande från sitt arbete under</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p22 ft52">på arbetsplatsen som är nödvändiga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p15 ft8">längre tid än fyra veckor i följd,</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">för att den försäkrade skall kunna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><P class="p136 ft8">2. när den försäkrades arbete ofta</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">återgå i arbete. Planen skall utgå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td63"><P class="p136 ft8">har avbrutits av kortare sjuk-</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p22 ft8">från den försäkrades individuella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td103"><P class="p15 ft8">perioder eller</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p157 ft8">förutsättningar och behov.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td101"><P class="p23 ft8">3. när</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft8">den</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p15 ft52">försäkrade</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p136 ft8">begär</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">Planen skall ges in till Försäk-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p158 ft48"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2004:781.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2004:781.</P>
<P class="p139 ft16">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td12"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p160 ft8">det. Rehabiliteringsutredningen</P>
<P class="p161 ft59">skall i fall som avses i andra stycket 1 tillställas Försäkrings- kassan inom åtta veckor från dagen för anmälan om sjuk- domsfallet och i fall som avse i andra stycket 2 inom samma tid räknat från dagen för anmälan om det sjukdomsfall som närmast föregick rehabiliteringsutredningen. Har rehabiliteringsutredningen gjorts på begäran av den försäk- rade, skall den tillställas Försäk- ringskassan inom åtta veckor från den dag då begäran framställdes os arbetsgivaren.</P>
<P class="p162 ft8">Om rehabiliteringsutredningen inte kan slutföras inom den i tredje stycket angivna tiden, skall detta anmälas till Försäk- ringskassan inom samma tid. Därvid skall uppgift lämnas om orsaken till dröjsmålet och om den tidpunkt då utredningen beräknas vara avslutad. Sedan utredningen slutförts skall den omgående tillställas Försäk- ringskassan.</P>
<P class="p163 ft8">Utredningen skall genomföras <SPAN class="ft11">i samråd med den försäkrades arbetstagarorganisation, om den försäkrade medger det.</SPAN></P>
<P class="p164 ft8">Försäkringskassan skall överta ansvaret för rehabiliteringsutred- ningen, om det finns skäl till det.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p165 ft8">ringskassan senast 30 dagar räknat från den dag då begäran enligt andra stycket framställdes hos arbetsgivaren.</P>
<P class="p166 ft8">Även om ingen begäran enligt andra stycket har framställts skall arbetsgivaren senast då den för- säkrade på grund av sjukdom helt eller delvis varit frånvarande från arbetet i 90 dagar i följd ge in en plan till Försäkringskassan.</P>
<P class="p164 ft8">Arbetsgivaren skall fortlöpande se till att planen följs och att det vid behov görs ändringar i den. Vid väsentliga ändringar i planen skall arbetsgivaren informera Försäkringskassan om dessa.</P>
<P class="p167 ft8">När arbetsgivaren inleder arbetet med att upprätta en plan skall arbetsgivaren underrätta den lokala arbetstagarorganisa- tion som den försäkrade tillhör. Planen skall därefter upprättas <SPAN class="ft11">i samråd med den försäkrades arbetstagarorganisation, om den försäkrade medger det</SPAN>.</P>
<P class="p168 ft8">Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, meddelar närmare föreskrifter om hur en plan för åtgärder på arbetsplatsen skall utformas.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p4 ft16">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft8">3 a §</P>
<P class="p170 ft8">En arbetsgivare som inte har lämnat en plan för åtgärder på arbetsplatsen till Försäkringskas- san senast då den försäkrade på grund av sjukdom helt eller delvis varit frånvarande från arbetet i 90 dagar i följd skall betala en förseningsavgift på 10 000 kr.</P>
<P class="p171 ft8">Beslut om förseningsavgift fat- tas av Försäkringskassan.</P>
<P class="p170 ft8">Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det.</P>
<P class="p172 ft8">Förseningsavgiften tillfaller sta- ten.</P>
<P class="p173 ft8">3 b §</P>
<P class="p172 ft8">Bestämmelser om omprövning och ändring av Försäkringskas- sans beslut samt överklagande av Försäkringskassans och domsto- lens beslut finns i 20 kap. 10– 13 §§.</P>
<P class="p174 ft8">3 c §</P>
<P class="p170 ft8">Ett beslut varigenom en arbetsgivare påförs försenings- avgift skall, när beslutet vunnit laga kraft, sändas till länsstyrelsen i det län där Försäkringskassans beslut om förseningsavgifter har fattats.</P>
<P class="p171 ft8">Avgiften skall betalas till läns- styrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet om förseningsavgift.</P>
<P class="p175 ft8">Om avgiften inte betalas inom</P>
<P class="p176 ft16">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310735x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td12"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft8">den tid som anges i andra stycket, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen (1997:484) om dröjsmåls- avgift.</P>
<P class="p178 ft59">Ett beslut om förseningsavgift får efter sista betalningsdagen verk- ställas såsom en dom som har vunnit laga kraft. Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften skall lämnas för indrivning. Bestämmel- ser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av stat- liga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsöknings- balken ske.</P>
<P class="p179 ft42"><SPAN class="ft11">5 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft43">8</SPAN>FPT</P>
<P class="p74 ft21">Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten enligt denna lag.</P>
<P class="p117 ft24">Försäkringskassan skall i samråd med den försäkrade se till att hans eller hennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärders vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.</P>
<P class="p117 ft21">Försäkringskassan skall, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med hans eller hennes arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt arbetsmarknadsmyndigheterna och andra myndigheter som kan vara berörda. Försäkringskassan skall därvid verka för att dessa, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.</P>
<P class="p94 ft11">Försäkringskassan skall se till att rehabiliteringsinsatserna påbör- jas så snart det av medicinska och andra skäl är möjligt.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr8 td105"><P class="p32 ft13">Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p150 ft11">skall,</P></TD>
<TD class="tr8 td106"><P class="p180 ft11">om</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft13">Försäkringskassan skall, om det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td63"><P class="p180 ft13">det inte är obehövligt, senast två</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p22 ft11">inte är obehövligt, senast två</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p180 ft11">veckor efter det att arbets-</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft13">veckor efter det att arbetsgivarens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p180 ft8"><SPAN class="ft11">givarens </SPAN>rehabiliteringsutredning</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td63"><P class="p180 ft11">enligt 3 § har kommit in till</P></TD>
<TD class="tr6 td64"><P class="p29 ft11">enligt 3 § har kommit in till För-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td105"><P class="p15 ft11">Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p15 ft11">kalla</P></TD>
<TD class="tr8 td106"><P class="p180 ft13">den</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft13">säkringskassan kalla den försäk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td63"><P class="p180 ft11">försäkrade till sådant avstäm-</P></TD>
<TD class="tr8 td64"><P class="p22 ft13">rade till sådant avstämningsmöte</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2004:1238.</P>
<P class="p133 ft16">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310736x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Författningsförslag SOU 2006:107</P>
<P class="p182 ft11">ningsmöte som anges i 3 kap. som anges i 3 kap. 8 a §. 8 a §.</P>
<P class="p18 ft11">Saknar den försäkrade arbetsgivare, skall Försäkringskassan, om det inte är obehövligt, senast tio veckor efter dagen för sjukan- mälan kalla honom eller henne till avstämningsmöte.</P>
<P class="p183 ft42"><SPAN class="ft11">6 §</SPAN>TPF<SPAN class="ft43">9</SPAN>FPT</P>
<P class="p91 ft28">Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken ersättning kan utges enligt detta kapitel, skall Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen skall såvitt möjligt upprättas</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr28 td63"><P class="p15 ft60">i samråd med den försäkrade.</P></TD>
<TD class="tr28 td22"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td107"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p23 ft11">Planen skall upprättas senast</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td64"><P class="p22 ft11">Planen skall upprättas senast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td63"><P class="p15 ft11">två veckor efter det att arbets-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">två veckor efter det att <SPAN class="ft8">arbets-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td63"><P class="p15 ft8"><SPAN class="ft11">givarens </SPAN>rehabiliteringsutredning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td64"><P class="p22 ft8">givarens plan för åtgärder på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p15 ft11">enligt 3 § har kommit in till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><P class="p15 ft8">arbetsplatsen <SPAN class="ft11">enligt 3 §</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p22 ft13">har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td63"><P class="p15 ft11">Försäkringskassan eller senast</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td64"><P class="p22 ft11">kommit in till Försäkringskas-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td63"><P class="p15 ft11">två veckor efter det att Försäk-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td64"><P class="p22 ft13">san eller senast två veckor efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td63"><P class="p15 ft11">ringskassan har gjort en rehabi-</P></TD>
<TD class="tr6 td22"><P class="p15 ft11">det</P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p15 ft11">att Försäkringskassan</P></TD>
<TD class="tr6 td61"><P class="p22 ft13">har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td63"><P class="p15 ft11">literingsutredning.</P></TD>
<TD class="tr8 td22"><P class="p15 ft11">gjort</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td108"><P class="p22 ft11">en rehabiliteringsutred-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td63"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td66"><P class="p15 ft11">ning.</P></TD>
<TD class="tr8 td61"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft11">Kan behovet av rehabilitering klarläggas först efter att sådant avstämningsmöte som anges i 3 kap. 8 a § har hållits, skall Försäk- ringskassan upprätta en rehabiliteringsplan senast två veckor efter dagen för mötet.</P>
<P class="p89 ft21">Rehabiliteringsplanen skall ange de rehabiliteringsåtgärder som skall komma i fråga och vem som har ansvaret för dem, en tidsplan för rehabiliteringen samt uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen. Planen skall även innehålla uppgift om den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden.</P>
<P class="p88 ft11">Försäkringskassan skall fortlöpande se till att rehabiliter- ingsplanen följs och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den.</P>
<P class="p184 ft15"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Senaste lydelse 2004:1239.</P>
<P class="p139 ft16">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310737x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td12"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td50"><P class="p15 ft39">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p185 ft42">U</P>
<P class="p186 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft61">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.</SPAN></P>
<P class="p94 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft62">För sjukfall vilka har inträffat före lagens i kraftträdande och i vilka rehabiliteringsutredning inte har upprättats före den 1 juli 2007, gäller de nya bestämmelserna.</SPAN></P>
<P class="p94 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft63">Bestämmelserna i 22 kap. 3 </SPAN><NOBR>a-c</NOBR> §§ om avgifter gäller enbart sjukfall som anmälts efter lagens ikraftträdande.</P>
<P class="p187 ft16">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310738x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft35"><SPAN class="ft35">2</SPAN><SPAN class="ft64">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p188 ft35">förordning om upphävande av förordningen (2003:426) om rehabiliteringsutredning enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring</P>
<P class="p189 ft11">Härigenom föreskrivs att denna förordning upphör att gälla vid utgången av juni 2007.</P>
<P class="p190 ft42">U</P>
<P class="p191 ft16">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<P class="p4 ft34">1 Uppdraget och dess redovisning</P>
<P class="p192 ft35"><SPAN class="ft35">1.1</SPAN><SPAN class="ft65">Direktiven</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">Det finns två direktiv för utredningen, dels de ursprungliga direk- tiven från april 2005 (dir. 2005:48) dels tilläggsdirektivet från december 2005 (dir. 2005:127). Båda bifogas som bilagor till betän- kandet.</P>
<P class="p194 ft8">Uppdraget enligt de ursprungliga direktiven är att se över vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. I direktiven samman- fattas detta uppdrag i följande punkter.</P>
<P class="p195 ft8">Uppdraget är att:</P>
<P class="p196 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">pröva möjligheten till en arbetsrättslig reglering som ger arbets- tagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutred- ning,</SPAN></P>
<P class="p72 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">pröva möjligheten att reglera arbetsgivarens skyldighet att genomföra rehabiliteringsåtgärder samt utreda förutsättning- arna för att ange en tidsgräns för när sådana åtgärder skall vara på började,</SPAN></P>
<P class="p197 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">överväga om det behövs ytterligare lagstiftning för att säker- ställa den enskildes inflytande över den rehabilitering som skall genomföras samt dennes skyldighet att aktivt medverka i rehabiliteringen och att under sjukdomstiden hålla kontakt med arbetsplatsen,</SPAN></P>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">pröva vilka konsekvenser som utredarens förslag ska få för till- synen av hur bestämmelserna efterlevs och föreslå effektivare påföljder vid bristande efterlevnad,</SPAN></P>
<P class="p72 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">se över Försäkringskassans möjligheter att, inom ramen för sitt samordningsansvar, bidra till finansieringen av arbetslivs- inriktad rehabilitering för försäkrade där målet med rehabiliteringen är återgång i arbete hos nuvarande arbetsgivare, samt</SPAN></P>
<P class="p199 ft16">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Uppdraget och dess redovisning</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">i detta sammanhang dels beakta syftet att ge den försäkrade lämplig rehabilitering, dels särskilt beakta mindre arbetsgivares möjligheter att finansiera sådana åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p201 ft8">Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som uppdraget kan ge anledning till.</P>
<P class="p17 ft8">I tilläggsdirektivet anges att utredningen även ska analysera vilka konsekvenserna blir för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar om det i ett befintligt anställningsförhållande kan lämnas lönebidrag då en arbetstagare under anställningstiden drabbas av ett funktionshinder som medför så nedsatt arbetsförmåga att arbetsgivaren överväger uppsägning.</P>
<P class="p88 ft8">Enligt de ursprungliga direktiven skulle uppdraget redovisas senast den 31 april 2006. I tilläggsdirektiv (dir. 2006:51 och 2006:92) förlängdes tiden till den 1 oktober respektive till den 1 december 2006.</P>
<P class="p202 ft35"><SPAN class="ft35">1.2</SPAN><SPAN class="ft65">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">I kapitel <NOBR>2–17</NOBR> redovisas fakta och bakgrunder till utredningens överväganden, i kapitel 18 redovisas orsaker till varför den arbets- livsinriktade rehabiliteringen inte har fungerat och i kapitel 19 redovisas utredningens utgångspunkter för de överväganden och förslag som sedan lämnas i kapitel <NOBR>20–25.</NOBR> Slutligen finns i kapitel <NOBR>26–27</NOBR> konsekvensanalyser.</P>
<P class="p88 ft8">Vad kapitlen i korthet innehåller framgår av utredningens inle- dande sammanfattning.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft35">1.3</SPAN><SPAN class="ft65">Utredningsarbetet</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Arbetet har bedrivits i nära samråd med utredningens sakkunniga och experter från Regeringskansliet, Arbetslivsinstitutet, Arbets- marknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.</P>
<P class="p17 ft8">Synpunkter från arbetsmarknadens parter har huvudsakligen hämtats in genom utredningens referensgrupp, som också bistått med fakta och annat underlag för utredningsarbetet.</P>
<P class="p17 ft8">Samråd har skett med Utredningen om arbetsmiljölagen (N 2004:11).</P>
<P class="p205 ft16">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<P class="p206 ft34"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft69">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliterings- reformen trädde i kraft och de förslag som lämnats</SPAN></P>
<P class="p207 ft35"><SPAN class="ft35">2.1</SPAN><SPAN class="ft65">Inledning</SPAN></P>
<P class="p208 ft8">Genom den s.k. rehabiliteringsreformen fick arbetsgivarna det rehabiliteringsansvar som de har i dag. Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering regleras i 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäk- ring (AFL) och i arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML). Rehabiliter- ing är ett samlingsbegrepp för en mängd olika åtgärder där arbets- livsinriktad rehabilitering ingår som en av dessa. Förstahandsansva- ret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgiva- ren och innebär en skyldighet att klarlägga den enskildes behov av rehabilitering och ett ansvar för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassans roll är att sam- ordna och ha tillsyn över hela rehabiliteringsprocessen. Den enskilde har ett ansvar för att aktivt medverka i rehabiliteringen.</P>
<P class="p209 ft35"><SPAN class="ft35">2.2</SPAN><SPAN class="ft65">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p208 ft8">Under <NOBR>1960-talet</NOBR> skedde en markant förändring av arbetslivet. Vi fick ett växande antal stora företag med höga krav på lönsamhet och möjlighet till effektivisering. Det ledde i sin tur till att många arbetstagare slogs ut från arbetsmarknaden. Inte minst gällde detta äldre och personer med en reducerad arbetsförmåga av olika slag. För att i någon mån motverka detta infördes de så kallade äldrela- garna med senioritetsprinciper i samband med uppsägning och nyanställning Det blev också allt svårare för personer att komma tillbaka till arbetslivet efter en längre sjukskrivningsperiod och det blev svårt att finna arbete för den som inte var fullpresterande.</P>
<P class="p210 ft8">Lagen (1974:12) om anställningsskydd (LAS) infördes med reg- ler om att uppsägning måste ske på saklig grund. Av förarbetena framgår att sådana faktorer som nedsatt arbetsförmåga på grund av sviktande hälsa och ålder inte var saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p211 ft16">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310742x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft8">Innan arbetsgivaren säger upp någon med nedsatt arbetsförmåga måste det först prövas om den anställde kan återfå sin arbetsför- måga genom anpassnings- eller omplaceringsinsatser. För att få stöd i denna bedömning infördes på många större arbetsplatser samrådsorgan för att parterna skulle kunna komma överens om vad som var möjligt att göra för att anpassa arbetsplatsen utifrån den enskildes behov. Dessa organ blev ett forum för att lösa intresse- konflikter mellan samhällets behov av att minska utslagningen och arbetsgivarens behov av hög produktivitet.</P>
<P class="p212 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Anpassningsgrupper infördes och försvann</SPAN></P>
<P class="p213 ft8">Föregångaren till främjandelagen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>, lagen (1971:202) om vissa åtgär- der för att främja sysselsättning av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden, den s.k. sysselsättningslagen, beslutades. I och med den lagen infördes anpassningsgrupperna som bestod av arbets- marknadens parter och Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan var ofta adjungerad i anpassningsgrupperna.</P>
<P class="p17 ft8">Grupperna skulle utgöra ett forum för nära samverkan mellan företaget, fackföreningen och Arbetsförmedlingen. Anpassnings- grupperna var avsedda att arbeta med anställningsfrämjande åtgär- der. De kom dock i huvudsak att syssla med företagsinternt anpassningsarbete, vilket kan bero på att parterna begärde Arbets- förmedlingens medverkan i sådana fall.</P>
<P class="p88 ft8">Antalet anpassningsgrupper växte och vid slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> fanns det cirka 5 300 anpassningsgrupper. Från början var tanken att anpassningsgrupperna skulle vara ett verktyg både för att underlätta för individer med reducerad arbetsförmåga att kunna stanna kvar på arbetsplatsen och att vara ett forum för att under- lätta för äldre och handikappade att komma in på arbetsmarknaden. Den senare uppgiften fick dock inte det utrymme som var tänkt från början.</P>
<P class="p214 ft8">Ändringar i AML år 1986 innebar att skyddskommittén fick ansvar för anpassning och rehabilitering på arbetsplatsen. I förar- betena till AML sades att Arbetsförmedlingens resurser skulle tas i anspråk först då möjligheterna på arbetsplatsen bedömdes vara helt uttömda eller saknades. Detta ledde till att Arbetsförmedlingen inte längre hade något tydligt uppdrag i anpassningsgrupperna.</P>
<P class="p215 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.</P>
<P class="p216 ft16">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft8">Under början av <NOBR>1990-talet</NOBR> började anpassningsgrupperna förlora i betydelse för att så småningom nästan helt försvinna.</P>
<P class="p218 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Rehabiliteringsberedningens betänkande SOU 1988:41</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">Som nämnts inledningsvis var det genom rehabiliteringsreformen som arbetsgivarens rehabiliteringsansvar fick det utseende som det har i dag.</P>
<P class="p94 ft8">Bakgrunden till rehabiliteringsberedningens uppdrag var att de gällande ersättningsreglerna inom sjukförsäkringen endast gav begränsade möjligheter till ersättning i samband med att en person var föremål för förebyggande eller rehabiliterande insatser. Detta tillsammans med den bristande samordningen av olika rehabiliter- ingsåtgärder gjorde det enligt direktivet motiverat att se över gäl- lande regler för att åstadkomma en mer aktiv rehabiliteringsinrik- tad försäkring. Beredningen skulle också klarlägga ansvarsfrågorna i rehabiliteringsarbetet och ta ställning till om Försäkringskassan skulle ges en mer aktiv och pådrivande roll och även överväga om Försäkringskassan borde ges huvudansvaret för att genomföra rehabiliteringsarbetet i det enskilda fallet.</P>
<P class="p220 ft8">Enligt den lagstiftning som gällde före år 1990 var det Försäk- ringskassan som hade ett uppsökande och aktiverande ansvar enligt 2 kap. 11 § och 3 kap. 13 § AFL genom att:</P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">uppmärksamma de försäkrade som är i behov av rehabiliterande åtgärder</SPAN></P>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">utreda orsaken till nedsättningen av den försäkrades arbetsför- måga</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">medverka till att lämpliga rehabiliteringsåtgärder vidtas samt</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">se till att den försäkrade påbörjar de förslagna rehabiliteringsåt- gärderna</SPAN></P>
<P class="p223 ft8">Kommittén slog fast att för den som har en anställning måste det vara en väsentlig målsättning att denne ska kunna behålla det tidi- gare arbetet eller åtminstone stanna kvar hos samma arbetsgivare.</P>
<P class="p94 ft8">Som regel är det på arbetsplatsen man tidigast upptäcker behovet av rehabiliteringsinsatser. Det är genom tidiga insatser man för- hindrar långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Kommit- tén lämnade förslag på hur rehabiliteringsarbetet skulle göras mer effektivt.</P>
<P class="p224 ft16">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310744x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft8">Man föreslog en skyldighet för arbetsgivaren att klarlägga behov av rehabiliteringsåtgärder och vidta de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering.</P>
<P class="p17 ft8">Man föreslog även att arbetsgivaren i vissa fall skulle göra en arbetsplatsutredning och att Försäkringskassan skulle underrättas om utredningen. Utredningen skulle göras då rehabiliteringsbeho- vet var oklart eller när det var troligt att den anställde var i behov av insatser som berättigade till ersättning från sjukförsäkringen. Utredningen ansåg att någon arbetsplatsutredning inte behövde göras då en arbetsåtergång inte kräver några särskilda åtgärder eller då de åtgärder som krävs ligger inom arbetsgivarens ansvar enligt AML.</P>
<P class="p226 ft8">För att brist på kunskap om organisation och befogenheter inte skulle hindra en effektiv rehabilitering föreslog man vidare att det skulle finnas en kontaktperson i rehabiliteringsfrågor på varje arbetsplats som hade en skyddskommitté.</P>
<P class="p17 ft8">Kommittén föreslog också en skyldighet för arbetsgivaren att delta i överläggningar med Försäkringskassan om åtgärder för att förändra arbetsförhållandena för en försäkrad med nedsatt arbets- förmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.</P>
<P class="p227 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 1990/91:141</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">I propositionen slås fast att arbetsgivaren har förstahandsansvaret för att den anställdes behov av rehabilitering klarläggs.</P>
<P class="p18 ft8">Arbetsgivarens ansvar för att klarlägga rehabiliteringsbehovet bör gälla oavsett hur behovet har uppstått<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. En rehabiliterings- utredning bör beskriva de åtgärder som anses nödvändiga för att den anställde ska kunna återgå i arbete. Arbetsgivarens ansvar begränsas inte till att omfatta åtgärder på arbetsplatsen. Det bör också ingå i arbetsgivarens ansvar att göra en bedömning av orsa- kerna till arbetsoförmågan och utreda behovet av åtgärder även om dessa står att finna utanför arbetsplatsen. Mer omfattande utred- ningar av förhållanden utanför arbetsplatsen bör bland annat av integritetsskäl inte vara en uppgift för arbetsgivaren<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p228 ft8">Rehabiliteringsberedningen föreslog att rehabiliteringsutred- ningen alltid skulle lämnas till Försäkringskassan, även i de fall där</P>
<P class="p229 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/1991:141 s. 38.</P>
<P class="p230 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 45.</P>
<P class="p231 ft16">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310745x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">utredningen var av mycket enkelt slag. Detta krav infördes emel- lertid inte förrän den 1 juli 2003.</P>
<P class="p233 ft8">Försäkringskassan föreslogs få ett övergripande ansvar att sam- ordna de rehabiliteringsinsatser en individ behöver. Genom detta samordningsansvar kan Försäkringskassan återta den uppgift som ombud för den försäkrade som kassorna historiskt haft. Med nära kontakter med företags- förvaltnings- och organisationsledning, personalavdelning, arbetsledare, fackliga organisationer och före- tagshälsovård ska Försäkringskassan medverka till att arbetsplat- sens resurser mobiliseras och sätts in för att minska sjukfrånvaron<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p234 ft11"><SPAN class="ft11">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 2002/03:89</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">För att förtydliga arbetsgivarens ansvar borde det enligt regering- ens mening införas en skärpning av bestämmelserna om dennes skyldighet att svara för en rehabiliteringsutredning. För att det inte ska uppstå några oklarheter om när arbetsgivaren ska göra en reha- biliteringsutredning bör den möjlighet som finns i 22 kap. 3 § AFL, att avstå från utredning om en sådan är obehövlig, tas bort. Bak- grunden till förslaget är att rehabiliteringsutredningar endast i liten omfattning lämnas till Försäkringskassan. Enligt en rapport från Försäkringskassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>saknades rehabiliteringsutredningar i 75 pro- cent av sjukfallen som pågått i 90 dagar. I propositionen presente- ras vad en rehabiliteringsutredning bör innehålla. Ändringen i 3 § trädde i kraft den 1 juli 2003.</P>
<P class="p235 ft35"><SPAN class="ft35">2.3</SPAN><SPAN class="ft65">Betänkanden efter rehabiliteringsreformen</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">Sedan rehabiliteringsreformen genomfördes har den arbetslivsin- riktade rehabiliteringen vad avser arbetsgivarens skyldigheter och Försäkringskassans möjligheter att finansiera åtgärder utretts vid ett flertal tillfällen. I detta avsnitt redogörs för de utredningar, som utifrån Rehabiliteringsutredningens direktiv, har berört de frågor som denna utredning nu ska ta ställning till.</P>
<P class="p236 ft8">De betänkanden som vi kommer att redovisa är följande.</P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar – Betänkande av AGRA- utredningen (SOU 1998:104)</SPAN></P>
<P class="p237 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 37.</P>
<P class="p4 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>RFV anser 1998:4.</P>
<P class="p133 ft16">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Rehabilitering till arbete, en reform med individen i centrum – Slutbetänkande av Utredningen om Den Arbetslivsinriktade Rehabiliteringen (SOU 2000:78)</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet – Slutbetänkande av Utredningen om en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5)</SPAN></P>
<P class="p240 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utveckling av god företagshälsovård, ny lagstiftning och andra åtgärder – Betänkande av 2003 års företagshälsovårdsutredning (SOU 2004:13)</SPAN></P>
<P class="p241 ft8">I anslutning till varje utredning redogörs också, i en särskild ruta, för vad förslagen har lett till i form av t.ex. lagstiftning.</P>
<P class="p242 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar – Betänkande av </SPAN><NOBR>AGRA-utredningen</NOBR> (SOU 1998:104)</P>
<P class="p243 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p115 ft8">En särskild utredare (inledningsvis Ingvar Söderström och senare Lars Grönwall) tillkallades med uppgift att utreda arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar vid rehabilitering samt utformningen av försäkringen mot kostnader för sjuklön. Uppdraget innebar bl.a. att föreslå vid vilken tidpunkt arbetsgivarens ansvar ska inträda och hur långt ansvaret ska sträcka sig samt belysa arbetsgivares olika förutsättningar att fullgöra ett rehabiliteringsansvar, bl.a. små och stora arbetsgivares skilda förutsättningar. Förslagen skulle även omfatta överväganden om sanktionsmöjligheter mot en arbetsgi- vare som inte uppfyller sitt rehabiliteringsansvar. Slutligen skulle det utredas hur gränsen ska dras mellan det rehabiliteringsansvar som åligger arbetsgivaren och det som ankommer på i första hand Försäkringskassan men även övriga berörda aktörer.</P>
<P class="p244 ft11">Sammanfattning av utredningens förslag</P>
<P class="p245 ft11">Utredningsansvaret m.m.</P>
<P class="p80 ft8">Utredningen förslog att arbetsgivaren i stället för det fullständiga utredningsansvaret som gällde skulle ha ett något mer begränsat ansvar att söka klarlägga arbetstagarens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att återgå i eller behålla arbetet inom den egna</P>
<P class="p246 ft16">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310747x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">verksamheten. Det skulle vara en frivillig uppgift för arbetsgivaren att även undersöka ett eventuellt behov av medicinsk eller social rehabilitering. Det föreslogs vidare att arbetsgivaren borde följa en åtgärdslista där han på ett enkelt sätt kunde se vad som krävs i undersökningshänseende. Försäkringskassan skulle underrättas om arbetsgivarens undersökning inom sex veckor. Försäkringskassan skulle vid behov komplettera arbetsgivarens undersökning med uppgifter som låg utanför arbetsgivarens direkta vetskap. Om det visade sig att arbetstagaren behövde särskilda rehabiliteringsåtgär- der skulle kassan inom 14 dagar upprätta en plan. Planen skulle följas upp kontinuerligt och omprövas minst en gång var sjätte månad.</P>
<P class="p247 ft8">Sedan tidigare gällde att rehabiliteringsutredningen skulle läm- nas till Försäkringskassan senast då den anställde varit sjukskri- ven åtta veckor. Denna tidpunkt gäller fortfarande. Den tidsfrist som nämns, att Försäkringskassan ska upprätta en rehabiliter- ingsplan inom 14 dagar efter rehabiliteringsutredning eller avstäm- ningsmöte om det visar sig att arbetstagaren behöver rehabili- teringsåtgärder, infördes i lagstiftningen den 1 januari 2005.</P>
<P class="p248 ft8">Vad arbetsgivarens rehabiliteringsutredning ska innehålla reg- leras i en särskild förordning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p98 ft11">När bör arbetsgivarens ansvar inträda?</P>
<P class="p219 ft8">Arbetsgivaren ska svara för att de arbetslivsinriktade åtgärder vidtas som behövs för att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos denne. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar bör gälla från första anställningsdagen och utan skilda regler för olika typer av anställ- ning. Utredningen övervägde att föreslå en ettårsgräns för arbetsgi- varens rehabiliteringsansvar. Utredningen ansåg emellertid att en sådan tidsgräns riskerar att komma i konflikt med det ansvar som arbetsgivaren har enligt LAS, eftersom arbetsgivaren så länge anställningen består har ansvar enligt AFL. Det föreslogs därför att ansvaret skulle gälla så länge anställningen varade.</P>
<P class="p249 ft8">Det har inte skett någon förändring vad gäller den tid som ska omfattas av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.</P>
<P class="p250 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Förordningen (2003:426) om rehabiliteringsutredning enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.</P>
<P class="p133 ft16">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310748x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">Arbetsgivaren behöver stöd i sin rehabiliteringsverksamhet</P>
<P class="p80 ft8">Enligt utredningen bör arbetsgivarna själva se till att skaffa sig ett stöd av företagshälsovården eller annan liknande expertresurs om de ska kunna infria sitt ansvar enligt AML och AFL. Utredningen föreslog en ny bestämmelse i AFL som ger arbetsgivarna rätt att begära en särskild kontaktperson på Försäkringskassan som de kan vända sig till. Kontaktpersonen ska kunna vara ett stöd både när det gäller arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet generellt och i enskilda rehabiliteringsfall.</P>
<P class="p252 ft8">AFL har fortfarande ingen bestämmelse om kontaktperson för arbetsgivaren, men sedan den 1 juli 2003 ska de som varit sjuk- skrivna 60 dagar ha en egen namngiven kontaktperson på Försäk- ringskassan. Detta mål har ännu inte uppnåtts. Under 2004 var det 27 procent av dem som varit sjuskrivna mer än 60 dagar som hade en kontaktperson registrerad<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Försäkringskassan uppger dock att andelen som fått en kontaktperson är större och att det finns bris- ter i registreringen i DoA. Detta styrks också av en undersökning som Statistiska Centralbyrån, SCB, under 2004 gjorde på uppdrag av Försäkringskassan. Enligt denna undersökning var det 70 pro- cent av de tillfrågande som uppgav att de fått information om vem på Försäkringskassan som var deras kontaktperson<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p244 ft11">Frågan om sanktioner</P>
<P class="p80 ft8">Utredning föreslog att Försäkringskassan inte heller i fortsätt- ningen skulle ha några egna sanktionsmöjligheter. Detta för att inte riskera det goda samarbetet som samverkan med arbetsgivarna krä- ver. Däremot föreslogs det att samarbetet skulle utvecklas med Yrkesinspektionen, som också har möjlighet att meddela föreläg- gande och sätta ut vite mot arbetsgivare som försummar sina skyl- digheter enligt AML.</P>
<P class="p253 ft8">Sedan år 2004 finns ett avtal mellan Försäkringskassan och Arbets- miljöverket som bland annat reglerar samverkan kring uteblivna rehabiliteringsutredningar.</P>
<P class="p254 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassans Diagnos och Arbetsgivarregister, DoA.</P>
<P class="p230 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassans Årsredovisning 2004.</P>
<P class="p231 ft16">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310749x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft11">Arbetsgivarens kostnadsansvar</P>
<P class="p255 ft8">Utredningen ansåg att till de påtalade otydligheterna i dåvarande lagstiftning hör arbetsgivarnas ansvar för de kostnader som rehabi- literingsinsatserna för med sig. Det bör därför slås fast i lagen att arbetsgivaren ska bekosta de rehabiliteringsåtgärder som följer av ansvaret. Det föreslogs även ett system där arbetsgivaren ska kunna få halva kostnaden betald av den allmänna sjukförsäkringen. Efter- som denna betalas genom arbetsgivaravgifter innebär det nya systemet att alla arbetsgivare får betala en andel av arbetsgivarnas samlade insatser för rehabilitering. Arbetsgivarnas ersättning ska bestämmas av Försäkringskassan, samtidigt som rehabiliteringspla- nen fastställs. För det fall förslaget skulle vinna bifall anförde utredningen att det i och för sig krävdes viss ytterligare utredning men att utredning ändå hade följande synpunkter. Det kan tänkas att ersättning betalas ut för dels undersökningskostnader, dels rehabiliteringsinsatser som angetts i Försäkringskassans rehabili- teringsplan. En given utgångspunkt är att ersättning ska ges ut för att täcka kostnader som hänför sig direkt till den enskilde försäkra- des situation. Däremot ska någon kompensation inte lämnas för åtgärder som behövs för att uppnå en normal arbetsmiljöstandard. Men det bör även vara möjligt att till bedömningen av rätt till ersättning lägga en bedömning av hur arbetsgivaren allmänt arbetar med rehabilitering och förebyggande insatser. Mindre arbetsgivare skulle vidare kunna få en större andel i ersättning än de större arbetsgivarna. Är det fråga om små företag med osedvanligt hög lönsamhet kan man tänka sig att de efter särskild prövning får räk- nas till kategorin större företag. Av Försäkringskassans redovisning bör framgå till vilka arbetsgivare som sjukförsäkringen betalat ut ersättning och på vilka grunder. Redovisningen kan bli ett värde- fullt underlag i kassans dialog med Yrkesinspektionen. Om redo- visningen ger anledning till det kan Yrkesinspektionen tänkas gripa in med olika insatser.</P>
<P class="p256 ft8">Den differentiering av arbetsgivarens kostnader som föreslogs infördes aldrig.</P>
<P class="p257 ft8">Vid ett antal tillfällen har i regleringsbrev till Försäkringskas- san skett en precisering av hur de särskilda medel för köp av bland annat rehabiliteringstjänster får användas.</P>
<P class="p258 ft16">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310750x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft11">Övriga förslag</P>
<P class="p80 ft8">Utredningen anslöt sig till Förtidspensionsutredningens (SOU 1997:166) förslag om att rehabiliteringspenning ska kunna utges även om den försäkrade påbörjar en utbildning som beräknas pågå över ett år. Detsamma bör även gälla vid exempelvis träning i reell miljö som sammantaget varar mer än ett år.</P>
<P class="p88 ft8">Det föreslogs vidare att det skulle föreskrivas i sjuklönelagen att arbetsgivaren i stället för sjuklön får ersätta arbetstagare, som drabbas av sjukdom, för resor till och från arbetet, om arbetstaga- ren kan förvärvsarbeta men inte använda sig av ordinarie färdmedel. Ersättningen bör enligt utredningen göras skattefri för arbetstaga- ren.</P>
<P class="p259 ft8">Den tid som rehabiliteringspenning kan utges har inte ändrats trots att ytterligare ett antal utredningar förslagit detta<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p260 ft8">7 § lagen (1991:1047) om sjuklön (sjuklönelagen) innehåller numera följande skrivning:</P>
<P class="p261 ft8">”Sjukperioden omfattar också tid då arbetstagaren för att underlätta återgång i arbetet i stället för sjuklön erhåller ersätt- ning för resor till och från arbetet.”</P>
<P class="p260 ft8">Denna ersättning är en beskattad förmån för den anställde. Därmed ingår också det beloppet i löneunderlaget, vilket med- för att arbetsgivaren måste betala sedvanliga arbetsgivaravgifter på beloppet.</P>
<P class="p262 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft70">Rehabilitering till arbete, en reform med individen i centrum – Slutbetänkande av Utredningen om Den Arbetslivsinriktade Rehabiliteringen (SOU 2000:78)</SPAN></P>
<P class="p243 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p203 ft8">En särskild utredare (Gerhard Larsson) tillkallades med uppdrag att se över den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. I uppdraget ingick att</P>
<P class="p263 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">kartlägga den arbetslivsinriktade rehabiliteringsprocessen,</SPAN></P>
<P class="p264 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">utforma en plattform för prioriteringar,</SPAN></P>
<P class="p265 ft15"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Bl.a. Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78) och Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5).</P>
<P class="p231 ft16">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">klargöra den arbetslivsinriktade rehabiliteringens innehåll och gränser mot andra typer av rehabilitering,</SPAN></P>
<P class="p267 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">klargöra hur ansvar och uppgifter effektivast kan fördelas mel- lan olika aktörer i rehabiliteringsarbetet samt</SPAN></P>
<P class="p72 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">behandla frågor som rör målbeskrivningar och hur drivkraf- terna kan förstärkas i rehabiliteringsarbetet.</SPAN></P>
<P class="p96 ft11">Några av utredningens förslag</P>
<P class="p268 ft8">Utredningen lade ett samlat förslag till en ny reform – rehabiliter- ing till arbete. Målet med reformen var färre och kortare sjukfall. En bärande tanke i reformen var att individen skulle ges ett reellt inflytande i rehabiliteringsprocessen genom att han eller hon får vissa lagfästa rättigheter mot försäkringsgivare och rehabiliterings- aktörer. Individen sätts därmed i centrum.</P>
<P class="p95 ft8">Något lagstiftningsförslag presenterades inte utan tanken var att detta skulle utarbetas när regeringen hade tagit ett principiellt ställ- ningstagande till reformens innehåll.</P>
<P class="p195 ft8">Utredningen föreslog bl.a. följande.</P>
<P class="p221 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">Ny försäkring – rehabiliteringsförsäkringen – som enligt utred- ningens förslag ersätter dagens sjuk- och förtidspensionsför- säkring. Den nya försäkringen innehåller rätt till rehabiliter- ingsstöd, mer kraftfulla medel för aktiva insatser och får en mer fristående ställning i förhållande till statsbudgeten. En offentlig aktör får huvudansvaret för samordning av rehabilitering till arbete. Den offentliga huvudaktören som bör vara försäkrings- givaren får ekonomiskt och administrativt ansvar för en stor del av de resurser som i dag används inom detta område.</SPAN></P>
<P class="p269 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">För att klara en nödvändig kraftsamling kring rehabilitering till arbete och målsättningen med att få en tydlig huvudaktör måste enligt utredningens bedömning en ny statlig myndighet skapas, Rehabiliteringsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p196 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utredningen föreslår att offentliga arbetsgivare ges möjlighet att ansöka om bidrag från försäkringen för en tredjedel av kostnaden för förebyggande arbete och rehabilitering av den anställde.</SPAN></P>
<P class="p270 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ett nytt begrepp införs, rehabilitering till arbete, som ska ha följande definition. ”Rehabilitering till arbete är en samman-</SPAN></P>
<P class="p75 ft16">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310752x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft8">hållen individuellt strukturerad process där individen aktivt deltar i olika koordinerade insatser, ofta parallellt. Processen styrs utifrån rehabiliteringsmål satta av individen och försäk- ringsgivaren i samverkan och enligt arbetslinjens princip om att primärt komma i arbete”.</P>
<P class="p272 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Individen ska få rätt till rehabiliteringsstöd; dels en lagstadgad och överklagbar rätt till rehabiliteringsutredning, dels en rätt till mentor. Individen ska efter förmåga delta aktivt i rehabili- tering till arbete. En vägran kan medföra en nedsättning av ersättningen, helt eller delvis. Utredningen föreslår inte en lag- lig rätt till rehabiliteringsinsats men utesluter inte detta i fram- tiden.</SPAN></P>
<P class="p273 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Personalekonomiska bokslut för offentliga arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p272 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Kompetensförstärkning inom yrkesinspektionen inom områ- dena beteendevetenskap och arbetsorganisation för att för- stärka insatser för anpassning och förebyggande åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p274 ft8">Den försäkringslösning utredningen föreslår har inte införts och därmed inte heller de förslag som utredningen kopplar till den föreslagna försäkringen.</P>
<P class="p17 ft8">Rätten till rehabiliteringsstöd har stärkts genom att alla som varit sjukskrivna fyra veckor ska få en rehabiliteringsutredning. Detta gäller sedan den 1 juli 2003. Samma sak gäller vid upprepad kort- tidsfrånvaro och om individen själv begär en rehabiliteringsutred- ning.</P>
<P class="p214 ft8">En obligatorisk redovisning av sjukfrånvaron har införts för alla arbetsgivare med mer än tio anställda. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2003.</P>
<P class="p17 ft8">En förstärkning av kompetensen inom Arbetsmiljöverket har skett genom att Arbetsmiljöverket under åren <NOBR>2001–2003</NOBR> fick 70 miljoner per år för att förstärka tillsynen inom det arbetsorganisatoriska området. Pengarna gick bland annat till att ge redan anställda inspektörer en fördjupad utbildning i psykosociala frågor, nyrekrytera 100 inspektörer med inriktning mot arbetsor- ganisation och utveckling av tillsynsmetoder i psykosociala frågor.</P>
<P class="p275 ft16">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft70">Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet – Slutbetänkande av Utredningen om en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5)</SPAN></P>
<P class="p10 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p97 ft8">En särskild utredare (Jan Rydh) gavs i uppdrag att göra en samlad handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Utredningen skulle också föreslå hur förebyggande åtgärder, försäkringssystem, rehabilite- rande insatser m.m. kan bli mer effektiva redskap för att minska sjukfrånvaron i arbetslivet.</P>
<P class="p98 ft11">Några av utredningens förslag</P>
<P class="p277 ft11">Ny typ av utredning, rehabiliteringsunderlag</P>
<P class="p278 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Den nuvarande rehabiliteringsutredningen ska ersättas av ett rehabiliteringsunderlag.</SPAN></P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Underlaget ska lämnas till Försäkringskassan inom 60 dagar från dagen för senaste sjukanmälan.</SPAN></P>
<P class="p221 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">I underlaget ska redovisas uppgifter om arbetstagarens arbets- förmåga relaterad till arbetsuppgifter, prognos för återgång i arbete, eventuellt vidtagna och planerade åtgärder på arbetsplat- sen samt eventuella behov av rehabiliteringsinsatser. Läkarintyg som arbetsgivaren erhållit under sjuklöneperioden ska bifogas.</SPAN></P>
<P class="p196 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">Ett yttrande från företagshälsovården ska ingå angående arbets- förmågan relaterad till arbetsuppgifterna, behov av rehabiliter- ingsåtgärder, prognos för återgång i arbete och eventuellt för- slag till åtgärder utöver det som arbetsgivaren har föreslagit. Arbetsgivarens uppfattning ska också redovisas i underlaget.</SPAN></P>
<P class="p278 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassan ska upprätta rehabiliteringsunderlag för en försäkrad som saknar arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivaren ska vid sjukanmälan lämna uppgifter om den anställdes inkomstförhållanden och arbetstid hos arbetsgivaren.</SPAN></P>
<P class="p279 ft16">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310754x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen … SOU 2006:107</P>
<P class="p280 ft8">En förordning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>reglerar innehållet i rehabiliteringsutredningen. Ett yttrande från företagshälsovården är inte obligatoriskt i</P>
<P class="p230 ft8">rehabiliteringsutredningen.</P>
<P class="p18 ft8">Ett krav på att arbetsgivare vid sjukanmälan ska lämna uppgift om den anställdes inkomst och arbetstid infördes den 1 januari 2005 i sjuklönelagen.</P>
<P class="p281 ft11">Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare</P>
<P class="p282 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Den generella sjuklöneperioden ska förlängas till 60 dagar.</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">De sammanlagda arbetsgivaravgifterna ska sänkas i motsva- rande grad som kostnaderna ökar på grund av den generella förlängningen av sjuklöneperioden.</SPAN></P>
<P class="p283 ft42"><SPAN class="ft8">Sjuklöneperioden är för närvarande 14 dagar och åtföljs sedan av en särskild sjukförsäkringsavgift för arbetsgivaren så länge den anställde är helt sjukskriven enligt ny lagstiftning från den 1 januari 2005</SPAN>TPF<SPAN class="ft43">11</SPAN>FPT<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p284 ft11">Ett högkostnadsskydd bör införas</P>
<P class="p285 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">I sjukförsäkringen ska införas ett obligatoriskt högkostnads- skydd för sjuklönekostnader för arbetsgivare som har en årlig lönesumma som uppgår till max 160 basbelopp.</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ersättning ska utges från sjukförsäkringen för den del av kostnaden som överstiger 75 procent av den genomsnittliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Rehabiliteringsåtgärder för anställda vars arbetsgivare omfattas av högkostnadsskyddet ska också ingå i högkostnadsskyddet.</SPAN></P>
<P class="p286 ft8">Lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift, som trädde i kraft den 1 januari 2005 reglerar arbetsgivarens medfinansiering. Det finns ett fribelopp och ett högkostnadsskydd. Fribeloppet innebär att arbetsgivaren endast betalar den särskilda sjukför- säkringsavgift som överstiger 12 000 kr på ett kalenderår. Hög- kostnadsskyddet innebär att en arbetsgivare aldrig betalar mer än fyra procent av den totala lönesumman för ett kalenderår i särskild sjukförsäkringsavgift.</P>
<P class="p241 ft15"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Förordningen (2003:426) om rehabiliteringsutredning enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.</P>
<P class="p244 ft16">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310755x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft11">Sjukvården</P>
<P class="p288 ft8">Landstingets ansvar för medicinsk rehabilitering ska förtydligas. Sjukvården ska ansvara för att personalen har tillräcklig kompe-</P>
<P class="p289 ft8">tens i försäkringsmedicin.</P>
<P class="p290 ft8">En omfattande utbildning i försäkringsmedicin har i Försäk- ringskassans regi genomförts för läkare inom primärvård och företagshälsovård. Utbildningen har finansierats genom ett sär- skilt anslag från regeringen.</P>
<P class="p291 ft8">I budgetprop. för 2006 aviseras ett uppdrag till berörda myn- digheter att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rätts- säker sjukskrivningsprocess.</P>
<P class="p292 ft11">Arbetsmarknaden</P>
<P class="p293 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsmarknadspolitikens ansvarsområde bör vidgas till att skapa en kompletterande arbetsmarknad för människor med begränsad arbetsförmåga på grund av sjukdom.</SPAN></P>
<P class="p294 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Regeringen bör överväga att skapa en ny form av bidrag, rehabiliteringsbidrag samt ett kvoteringssystem för dem som uppfyller villkoren för rehabiliteringsbidrag.</SPAN></P>
<P class="p290 ft8">I budgetprop. för 2006 aviseras bland annat följande. Arbets- förmedlingens uppdrag utvidgas till att omfatta även anställda som behöver byta anställning på grund av ohälsa. Ett särskilt anställningsstöd och lönebidrag införs för personer som på grund av ohälsa behöver byta arbete. Arbetsmarknadsmyn- digheterna får ett ansvar för arbetshjälpmedel till anställda med lönebidrag så länge lönebidraget lämnas.</P>
<P class="p295 ft11">Bättre beslutsunderlag för bedömning av rätten till ersättning från sjukförsäkringen</P>
<P class="p293 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Genom att rehabiliteringsunderlag från arbetsgivaren med ytt- rande från företagshälsovården införs.</SPAN></P>
<P class="p296 ft15"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift.</P>
<P class="p297 ft16">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310756x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassan ska upprätta rehabiliteringsunderlag för den som saknar arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassan ska vid längre sjukskrivningar regelmässigt inhämta underlag från företagshälsovården. Dessa underlag ska bekostas av Försäkringskassan.</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Medicinska underlag ska innehålla uppgifter om patientens till- gång till företagshälsovård samt medicinskt syfte med sjuk- skrivningen.</SPAN></P>
<P class="p215 ft11">Rehabiliteringsplan</P>
<P class="p298 ft8">Försäkringskassan ska snarast efter det att rehabiliteringsunderlag kommit in från arbetsgivaren fastställa en rehabiliteringsplan. I denna ska anges tidplan och beräknade kostnader för alla de åtgär- der som är aktuella. Arbetsgivaren ska vara skyldig att genomföra och finansiera de åtgärder som enligt planen arbetsgivaren ska svara för.</P>
<P class="p259 ft8">Rehabiliteringsplan ska upprättas inom två veckor från det att rehabiliteringsutredning inkommit om individen har behov av insatser som ger rätt till rehabiliteringsersättning. Ändringen i 22 kap. 3 § AFL infördes den 1 januari 2005.</P>
<P class="p299 ft11">Försäkringskassan</P>
<P class="p300 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Den primära uppgiften är att tillgodose den försäkrades rätt till ersättning och att samordna erforderliga rehabiliteringsinsatser, ansvara för att den försäkrades förutsättningar för och behov av rehabiliteringsinsatser utreds, planeras, genomförs och följs upp.</SPAN></P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">En personlig koordinator med ansvar för beslut och samord- ning av åtgärder under hela sjukfallsperioden ska utses i samt- liga sjukfall.</SPAN></P>
<P class="p302 ft8">En fokusering har skett på individens rätt till ersättning och en mer korrekt tillämpning av steg för steg modellen.</P>
<P class="p303 ft8">Sedan den 1 juli 2003 ska alla som varit sjukskrivna mer än 60 dagar ha en egen kontaktperson på Försäkringskassan.</P>
<P class="p304 ft16">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310757x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft11">Köp av tjänster</P>
<P class="p219 ft8">Försäkringskassans möjlighet att köpa tjänster bör begränsas till försäkringsmedicinska utredningar, underlag från företagshälsovår- den och rehabiliteringsåtgärder i den mån försäkringen träder in i arbetsgivarens ställe.</P>
<P class="p305 ft8">Det finns ingen begränsning av Försäkringskassans möjlighet att finansiera rehabiliteringstjänster enligt ovanstående förslag men enligt direktiv i budgetprop. för 2006 kan Försäkringskas- sans särskilda medel användas till utredningar som behövs för att ta ställning till rätten till sjukpenning och behov av rehabili- tering. Försäkringskassan har under våren 2005 tagit fram rikt- linjer för försäkringskassornas användning av medel för köp av rehabiliteringstjänster.</P>
<P class="p306 ft11"><SPAN class="ft11">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft70">Utveckling av god företagshälsovård, ny lagstiftning och andra åtgärder – Betänkande av 2003 års företagshälsovårdsutredning (SOU 2004:13)</SPAN></P>
<P class="p8 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p307 ft8">En särskild utredare (Kurt Eriksson) fick i uppdrag att överväga vissa frågor om företagshälsovård:</P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Om det behövs förändringar av de legala förutsättningarna för arbetsgivarens skyldighet att utnyttja företagshälsovård,</SPAN></P>
<P class="p72 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">om det bör införas krav på eller villkor angående kvalitetssäk- ring av den företagshälsovård som krävs med stöd av lag,</SPAN></P>
<P class="p267 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">huvudmannaskapet för företagshälsovårdsutbildningen samt hur utbildningen ska organiseras och dimensioneras,</SPAN></P>
<P class="p267 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">hur personalförsörjningen inom företagshälsovård ska kunna säkerställas utan negativa effekter för sjukvården eller annan för samhället viktig verksamhet samt hur den särskilda kompetens som finns inom företagshälsovård bättre ska kunna utnyttjas i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen,</SPAN></P>
<P class="p308 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">om förutsättningar finns för tillämpning av avtal över hela lan- det mellan företagshälsovård, landsting och försäkringskassa och vilka åtgärder som är lämpliga och möjliga för att sådana avtal ska komma till stånd.</SPAN></P>
<P class="p309 ft16">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft11">Sammanfattning av utredningens förslag</P>
<P class="p115 ft8">Utredningen föreslår att en särskild lag om företagshälsovård införs, till vilken ska hänvisas i AML. Den nya lagen lägger fast företagshälsovårdens samhälleliga uppdrag och syftar till att främja utvecklingen av god företagshälsovård. Den nya lagen definierar företagshälsovårdens uppdrag och uppgifter med vissa modifie- ringar i förhållande till den nuvarande regleringen i AML. Med företagshälsovård ska enligt den nya lagen avses en multidisciplinär och professionellt oberoende expertverksamhet inom områdena förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabiliter- ing till stöd för arbetsgivare och arbetstagare i arbetet med att uppnå en god arbetsmiljö i enligt med bestämmelserna i AML. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och den arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet som föreskrivs i 3 kap. AML lyfts fram särskilt. I betänkandet framhålls att för att få ett genomslag av kva- litativ företagshälsovård införs ett samhälleligt godkännandeförfa- rande. Godkännandet ska vara frivilligt, dvs. inte ett krav för att få bedriva företagshälsoverksamhet. Vidare föreslås att det inrättas en företagshälsovårdsnämnd hos Arbetsmiljöverket, vilken ska stå för godkännandet. Godkända företagshälsovårdsenheter registreras hos verket. Det blir de godkända företagshälsovårdsenheterna som staten främst kommer att hänvisa till när det talas om företagshäl- sovård i bl.a. annan lagstiftning och i samband med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.</P>
<P class="p311 ft8">Utredningen föreslår inte något krav om obligatorisk använd- ning av företagshälsovården. Däremot föreslår utredningen flera åtgärder för att den ”godkända företagshälsovården” ska användas. Bl.a. föreslår utredningen att Försäkringskassan ges anvisningar om att godkända företagshälsovårdsenheter bör användas om det behövs fördjupade arbetsförmågebedömningar eller utredningar om rehabiliteringsbehov. Vidare föreslås att avdragsrätten för när- ingsidkare för företagshälsovård i inkomstskattelagen knyts till användandet av en godkänd företagshälsovårdsenhet. Utredningen föreslår även att det i AML ställs tydligare krav på arbetsgivaren att bedöma behovet av extern expertis såsom företagshälsovård i arbetsmiljöarbetet.</P>
<P class="p184 ft16">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft35"><SPAN class="ft35">2.4</SPAN><SPAN class="ft65">Övriga utredningar</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">I detta avsnitt redovisas några andra utredningar som är av intresse för nuvarande utredningsuppdrag. Utredningarna, förutom RFV och AMS förslag till en effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering, nämns även i våra direktiv.</P>
<P class="p195 ft8">De utredningar som redovisas är följande.</P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Morgondagens rehabilitering – om Försäkringskassans uppdrag och gränssnitt mot rehabiliteringsansvariga parter (RFV ANSER 1999:8).</SPAN></P>
<P class="p267 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ett effektivt rehabiliteringsarbete? Om Försäkringskassans samordning och köp av rehabiliteringstjänster (Statskontoret, 2001).</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">RFV och AMS förslag till en effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering (uppdrag enligt regeringsbeslut </SPAN><NOBR>2003-01-23).</NOBR></P>
<P class="p72 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering (RiR 2004:12).</SPAN></P>
<P class="p313 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.1</SPAN><SPAN class="ft72">Morgondagens rehabilitering – om försäkringskassans uppdrag och gränssnitt mot rehabiliteringsansvariga parter (RFV ANSER 1999:8)</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">Rapporten var RFV:s samlade ställningstagande av nödvändiga för- ändringar av försäkringskassornas uppdrag att samordna rehabili- tering.</P>
<P class="p96 ft11">RFV föreslog sammanfattningsvis följande.</P>
<P class="p196 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Att regeringens och RFV:s styrning av försäkringskassornas arbete med rehabilitering enligt 22 kap. AFL och förebyggande ohälsoarbete i ökad utsträckning borde präglas av mål- och resultatstyrning och till mindre del av regelstyrning.</SPAN></P>
<P class="p197 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Att Försäkringskassan får ansvar för rehabiliteringsutredning för såväl anställda som dem som saknar anställning. RFV anser att det måste bli en central uppgift för försäkringskassorna att ansvara för att det i varje sjukfall med viss varaktighet ska fin- nas utredningar av rätt kvalitet som ger en gedigen helhetsbild och som kan ligga till grund för bedömningen av den enskildes</SPAN></P>
<P class="p100 ft16">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft8">arbetsoförmåga och behov och förutsättningar för rehabiliter- ing.</P>
<P class="p315 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Att RFV skulle se över nuvarande normering vad gäller begrep- pen samordning och samverkan.</SPAN></P>
<P class="p316 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Att ändringar görs i AFL så att särregler för arbetslivsinriktad rehabilitering inom socialförsäkringen tas bort och att rehabi- literingspenningen avskaffas.</SPAN></P>
<P class="p316 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Att rehabiliteringsplan borde upprättas då en försäkrad är i behov av olika former av åtgärder, från flera aktörer, för att kunna återfå sin arbetsförmåga. Rehabiliteringsplanens innehåll bör inte lagregleras.</SPAN></P>
<P class="p316 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Att Försäkringskassan ska kunna upphandla utredningar som syftar till att klargöra motivationsrelaterade frågeställningar.</SPAN></P>
<P class="p316 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Att Försäkringskassans roll är att skapa förutsättningar för och stödja den enskilde i rehabiliteringen.</SPAN></P>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Att lagstiftningen ändras så att begreppet tillsyn utmönstras ur 22 kap. 5 § AFL.</SPAN></P>
<P class="p254 ft11">RFV föreslog vidare att lagstiftningen ändras enligt följande.</P>
<P class="p318 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassan får ansvaret för att den enskildes behov av rehabilitering klarläggs.</SPAN></P>
<P class="p316 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivaren på förfrågan från Försäkringskassan svarar för utredningar med anknytning till arbetsplatsen. Detta ersätter arbetsgivarens nuvarande skyldighet att lämna rehabiliterings- utredning till Försäkringskassan vid åtta veckors sjukskrivning.</SPAN></P>
<P class="p316 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Det klargörs att arbetsgivaren ska genomföra och bekosta sådana rehabiliteringsåtgärder som syftar till att den enskilde ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska dock inte vara skyldig att bekosta och genomföra sådana insat- ser som faller inom kommunens, hälso- och sjukvårdens eller annans ansvarsområde.</SPAN></P>
<P class="p319 ft16">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.2</SPAN><SPAN class="ft70">Ett effektivt rehabiliteringsarbete? Om försäkringskassans samordning och köp av rehabiliteringstjänster (Statskontoret, 2001)</SPAN></P>
<P class="p10 ft11">Uppdraget</P>
<P class="p97 ft8">Utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5) gav Statskontoret i uppdrag att utreda Försäkringskassans rehabiliteringsarbete och köp av rehabiliteringstjänster. Uppdraget innebar bl.a. att Statskontoret skulle redovisa vilka som får rehabi- litering och hur urvalet görs och vilka tjänster som Försäkringskas- san köper i samband med rehabilitering.</P>
<P class="p321 ft11">Statskontoret lämnade i huvudsak följande synpunkter</P>
<P class="p322 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassan måste tillsammans med de andra aktörerna inom rehabiliteringsområdet förmås att kraftsamla för att han- tera det stora antalet långvarigt sjukskrivna. Det är av största vikt att Försäkringskassan inte står ensam i detta arbete då det riskerar leda till en ökad förtidspensionering som får svåra kon- sekvenser för sysselsättningen och samhällsekonomin.</SPAN></P>
<P class="p323 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Det för närvarande mycket stora antalet långvarigt sjukskrivna kan temporärt komma att kräva särskilda åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassans personal måste få tillgång till ett samlat metodstöd för arbetet med sjukskrivning och rehabilitering.</SPAN></P>
<P class="p324 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">Försäkringskassan måste bygga upp den kompetens som behövs för samordningsuppdraget. I ett första steg bör alla andra rehabiliteringsaktörer få ett ansvar för att genomföra rehabili- teringsutredningar.</SPAN></P>
<P class="p325 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivarens ansvar för att vidta rehabiliteringsåtgärder måste förtydligas. Arbetsgivarens ansvar bör upphöra när målet för rehabilitering inte längre är återgång i arbete hos den gamla arbetsgivaren.</SPAN></P>
<P class="p197 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Informationsflödet mellan sjukvården, den enskilde och För- säkringskassan måste förbättras. Sjukvårdens ansvar för att genomföra rehabiliteringsutredningar kan därvid vara ett första steg.</SPAN></P>
<P class="p326 ft16">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">System för uppföljning och utvärdering som fångar åtgärder och kostnader både hos Försäkringskassan och andra rehabili- teringsaktörer måste byggas upp.</SPAN></P>
<P class="p327 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.3</SPAN><SPAN class="ft70">RFV och AMS förslag till en effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering (Uppdrag enligt regeringsbeslut </SPAN><NOBR>2003-01-23)</NOBR></P>
<P class="p243 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p203 ft8">Regeringen uppdrog åt Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och RFV att komma med förslag till hur den arbetslivsinriktade rehabiliter- ingen skulle kunna utformas så att fler sjukskrivna fortare kan återfå arbetsförmågan och få ett arbete.</P>
<P class="p299 ft11">Vissa av de regeländringar som föreslogs</P>
<P class="p328 ft11">Möjlighet för anställda att anvisas till arbetsmarknadspolitiskt program</P>
<P class="p298 ft8">Personer som har en anställning, men som – på grund av nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom – inte kan omplaceras till andra arbetsuppgifter hos nuvarande arbetsgivare, behöver ges möjlighet att genom praktik, utbildning m.m. rustas för att kunna ta annat arbete. Personer som efter sjukdom inte kan omplaceras eller där arbetsplatsen inte kunnat anpassas med hänsyn till en nedsatt arbetsförmåga bör anses tillhöra en grupp som riskerar att bli arbetslösa. Reglerna för anvisning till arbetsmarknadspolitiska pro- gram ger för närvarande möjlighet att anvisa en person som riskerar att bli arbetslös. I praktiken tillämpas denna möjlighet i viss utsträckning för varslade personer.</P>
<P class="p299 ft11">Anställning med lönebidrag</P>
<P class="p80 ft8">Ett kraftfullt stöd behövs för att öka möjligheterna att till arbetsli- vet återföra personer med nedsatt arbetsförmåga som i dag annars riskerar att få sjukersättning eller vara fortsatt långtidssjukskrivna. Syftet ska vara att underlätta för personer som varit sjuka en längre tid att komma tillbaka i arbete. Ett särskilt anställningsstöd skapas</P>
<P class="p329 ft16">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">för personer som haft en sammanhängande sjukskrivningsperiod på minst sex månader. Stödet bör kunna lämnas med 85 procent av arbetsgivarens lönekostnader under en period under tolv månader med möjlighet till förlängning upp till 24 månader.</P>
<P class="p330 ft11">Prövning av arbetsförmågan gentemot hela arbetsmarknaden</P>
<P class="p219 ft8">Om en person på grund av sjukdom inte kan återgå till sin gamla anställning ska arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden. Om han eller hon trots den sjukdom som personen har kan klara ett annat, på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete finns det ingen rätt till ersättning från socialförsäkringen. Utredningen föreslår att Försäkringskassan efter ett år ska pröva anställdas arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden.</P>
<P class="p96 ft11">Högriskskydd mot sjuklönekostnader</P>
<P class="p219 ft8">Det finns en risk att arbetsgivare är restriktiva när det gäller att anställa personer som rehabiliterats efter en lång sjukperiod och återfått sin arbetsförmåga. Arbetsgivare kan befara ökade sjuklöne- kostnader för personer som har fler och längre sjukperioder bakom sig. För att underlätta för denna grupp att få en anställning före- slogs det att det bör införas ett högriskskydd mot sjuklönekostna- der för arbetsgivare som anställer en person med längre tids sjuk- skrivning. Alla som uppburit sjukpenning, rehabiliteringsersätt- ning, sjukersättning eller aktivitetsersättning under en period av minst ett år före anställningen bör omfattas av ett sådant skydd. Högriskskydd bör vara uppbyggt så att en arbetsgivare som anstäl- ler en person som varit sjukskriven en längre tid inte ska behöva betala sjuklön för den personen under en period av tre år från för- sta dagen av anställningen.</P>
<P class="p331 ft11">Rätt till ledighet för att pröva annan anställning</P>
<P class="p255 ft8">Det föreslogs att det införs en rätt till ledighet för att prova en annan anställning för anställda som varit sjukskrivna minst 365 dagar och som inte kan återgå i arbetet hos sin arbetsgivare. Ledig- het enligt förslaget ska kunna ges för högst ett år.</P>
<P class="p224 ft16">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310764x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft8">Försäkringskassan har sedan år 2003 ett uppbyggt samarbete med Arbetsmarknadsmyndigheterna kring arbetslösa sjuk- skrivna.</P>
<P class="p333 ft8">Försäkringskassan har under de senaste åren gjort en stor satsning på utveckling av gemensamma metoder i handlägg- ningen.</P>
<P class="p333 ft8">I budgetprop. för 2006 föreslås Arbetsförmedlingen få ett utvidgat uppdrag så att det omfattar även anställda som på grund av ohälsa behöver byta anställning.</P>
<P class="p260 ft8">Ett särskilt projekt med inriktning på personer som är lång- tidssjukskrivna eller uppbär tidsbegränsad sjuk- eller aktivitets- ersättning pågår mellan åren 2006 och 2007.</P>
<P class="p260 ft8">I budgetprop. för 2006 finns också förslag på anställningsstöd för den som på grund av sjukdom måste byta arbetsgivare.</P>
<P class="p261 ft8">Dessutom har nuvarande utredning fått ett tilläggsdirektiv angående frågan om lönebidrag ska kunna utgå i ett anställ- ningsförhållande, dvs. där en arbetstagare som under pågående anställning drabbats av ett funktionshinder som medför så ned- satt arbetsförmåga att hans eller hennes arbetsgivare överväger uppsägning.</P>
<P class="p334 ft11"><SPAN class="ft11">2.4.4</SPAN><SPAN class="ft70">Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering (RiR 2004:21)</SPAN></P>
<P class="p243 ft11">Riksrevisionens granskning och bedömning</P>
<P class="p203 ft8">Riksrevisionen har valt att granska försäkringskassornas förutsätt- ningar att effektivt hantera köp av tjänst samt hanteringens effekter på ansvarsfördelningen mellan försäkringskassa och arbetsgivare. Granskningen har utgått från följande frågor.</P>
<P class="p335 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Finns tydliga mål och regler?</SPAN></P>
<P class="p336 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Har köp av tjänst följts upp och hur har resultaten använts?</SPAN></P>
<P class="p240 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Föreligger hinder för Försäkringskassans användning av sär- skilda medel?</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">I rapporten konstaterar Riksrevisionen att försäkringskassorna inte har förutsättningar att hantera köp av tjänst på ett effektivt sätt eftersom det är oklart för vilka syften som medlen ska användas. Utan tydlig målsättning lämnas handläggaren till att enbart utgå från sina erfarenheter. Prioriteringar mellan sjukskrivna och mellan</P>
<P class="p338 ft16">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">tjänster är därför beroende av vilken handläggare som har ansvar för ärendet. Enligt Riksrevisionen motverkar dagens hantering kra- vet på likabehandling inom socialförsäkringen. Den otydliga mål- sättningen har också givit sämre förutsättningar för uppföljning.</P>
<P class="p94 ft8">Eftersom försäkringskassornas möjlighet att köpa rehabiliter- ingstjänster inte berördes i rehabiliteringsreformen år 1992 framgår det inte av AFL eller förarbetena till densamma vilken aktör som ska stå för vilken kostnad.</P>
<P class="p94 ft8">Att försäkringskassorna och enskilda handläggare agerar på olika sätt både när det gäller vad som ska köpas och vilken aktör som ska stå för kostnaden har negativ inverkan på tydligheten i ansvarsför- delningen.</P>
<P class="p95 ft8">Riksrevisionen anser att den ordning som förekommer med för- handlingar med arbetsgivaren om kostnader för köp av tjänst inte är rimlig inom ramen för en socialförsäkring som vill beakta lik- formighet och rättvisa.</P>
<P class="p94 ft8">Riksrevisionens uppföljning visar att Försäkringskassans upp- följningssystem är bristfälliga då de inte kan följa upp köpen och dess effekter.</P>
<P class="p94 ft8">Enligt Riksrevisionen används köp av tjänst för att lösa gräns- dragningsproblem inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och för att lösa resursbrister inom Försäkringskassan. Försäkrings- kassan köper allt mer utredningar för att få ett fullgott beslutsun- derlag eftersom hälso- och sjukvården inte levererar detta.</P>
<P class="p95 ft8">Medlen används också för att köpa åtgärder till anställda vars arbetsgivare av olika anledningar inte finansierar åtgärderna. På detta sätt riskerar Försäkringskassan att ta över ansvar som åvilar någon annan.</P>
<P class="p94 ft8">Medlen kan användas till sådana insatser som bedöms direkt erforderliga för att återföra en försäkrad i arbete. Det gäller tjänster dels för utredning av förutsättningarna för rehabilitering och dels för de direkta åtgärder som syftar till att underlätta en återgång till förvärvsarbete.</P>
<P class="p95 ft8">Insatser av rent medicinsk karaktär får inte köpas. Inte heller skulle medlen användas till insatser som motiverades av struktur- förändringar i arbetslivet eller i syfte att i allmänhet förebygga arbetslöshet.</P>
<P class="p142 ft8">Från och med år 2002 får försäkringskassorna inte längre köpa aktiva åtgärder till arbetslösa sjukskrivna. Förändringen genomför- des i syfte att tydliggöra Arbetsförmedlingens ansvar för denna grupp. I budgetprop. för 2002/2003 nämner regeringen att reglerna</P>
<P class="p339 ft16">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310766x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft8">bör förtydligas när det gäller vilka grupper som köp av tjänst ska tillfalla. Regeringen föreslog att köp av tjänst endast borde använ- das till personer i små företag samt till personer som inte kan återgå till sin arbetsgivare.</P>
<P class="p340 ft11">Riksrevisionen lämnade i sin rapport följande rekommendationer</P>
<P class="p318 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Regeringen bör initiera en översyn av AFL i syfte att klargöra gränsdragningen mellan Försäkringskassans och arbetsgivarens ansvar för rehabilitering.</SPAN></P>
<P class="p316 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Regeringen bör precisera inriktningen för köp av tjänst. Preciseringen ska syfta till att minska olikheterna i hanteringen av medlen och på så sätt ge bättre förutsättningar för likabe- handling och skapa tydlighet i ansvarsstrukturen. Preciseringen bör också möjliggöra uppföljning av köpens effekter för den sjukskrivnes möjligheter att återgå i arbete. Möjligheten att avgränsa medlen till en eller flera målgrupper bör övervägas. Det bör även övervägas om Försäkringskassan för de särskilda medlen ska kunna köpa basutredningar eller inte. Riksrevisio- nen föreslår att RFV ges i uppdrag att genomföra en utvärde- ring som kan utgöra underlag för denna precisering</SPAN></P>
<P class="p300 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Regeringen bör ge RFV i uppdrag att utfärda detaljerade riktlinjer för köp av tjänst som minskar olikheten i hanteringen mellan handläggare och kontor.</SPAN></P>
<P class="p302 ft8">RFV har utfärdat riktlinjer för köp av tjänst. Dessa finns när- mare beskrivna i kapitel 13.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft35">2.5</SPAN><SPAN class="ft65">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p298 ft8">Efter det att rehabiliteringsreformen trädde i kraft 1991/92 har många utredningar haft i uppdrag att förtydliga arbetsgivarens ansvar. Likaså har kostnadsansvaret för rehabiliteringsinsatser varit föremål för utredning.</P>
<P class="p17 ft8">Trots det omfattande utredningsarbetet och ett stort antal för- slag på området har mycket litet förändrats i lagstiftningen. Huvud- sakligen handlar förändringarna om sjuklöneperiodens längd. Lag-</P>
<P class="p341 ft16">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td109"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p15 ft71">Några av de utredningar som ägt rum sedan rehabiliteringsreformen …</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">stiftningen kring rehabiliteringsarbetet har också preciserats. Den största förändringen kom nog år 2005 då den särskilda sjukför- säkringsavgiften för arbetsgivare, den s.k. medfinansieringen, infördes.</P>
<P class="p94 ft8">Fortfarande finns det ingen tydlig avgränsning av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.</P>
<P class="p233 ft8">Kostnadsansvaret har också förblivit otydligt trots olika förslag på hur det skulle kunna lösas. Den enda begränsning av användning av Försäkringskassans särskilda medel för köp av rehabiliterings- tjänster som införts är ett förbud mot köp av insatser för arbets- lösa.</P>
<P class="p194 ft8">Det tycks finnas en obenägenhet att genomföra större reformer. En berättigad fråga är väl om det är mer utredning av frågorna som behövs eller om det mer handlar om viljan/oviljan att ta beslut? De förslag på någon typ av försäkringslösning som Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78) föreslog blev aldrig föremål för övervä- gande. Inte heller det förslag om ett differentierat kostnadsansvar som <NOBR>AGRA-utredningen</NOBR> presenterade.</P>
<P class="p342 ft16">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310768x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft34">3 Sjukfrånvaron och dess orsaker</P>
<P class="p192 ft35"><SPAN class="ft35">3.1</SPAN><SPAN class="ft65">Utveckling av sjukfrånvaron</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> och fram till år 2002 ökade sjuk- frånvaron kraftigt. Sjukfallen blev fler och framförallt längre. Sjuk- frånvaron har under de senare åren börjat sjunka och tillström- ningen av nya sjukfall är nu nere på samma nivå som år 1998. Även ökningen av nya fall med sjuk- och aktivitetsersättning har upp- hört, men ligger fortfarande på en historiskt sett hög nivå.</P>
<P class="p95 ft8">Under år 2005 omfattade antalet ersatta dagar med sjukpenning samt sjuk- eller aktivitetsersättning räknat som helårsarbetare, 11,2 procent av befolkningen i åldrarna <NOBR>16–64</NOBR> år. Under samma år regi- strerades 595 000 nya sjukfall, varav 419 000 hade en anställning. För 2004 var motsvarande 573 000 nya sjukfall, varav 381 000 hade en anställning. Att antalet var fler 2005 jämfört med 2004 beror på att sjuklöneperioden ändrades från 21 till 14 dagar.</P>
<P class="p13 ft8">De allra flesta sjukfall är korta. Cirka 20 procent av sjukfallen omfattar endast karensdagen. Efter tre frånvarodagar är mer än hälften åter i arbete. Mindre än 10 procent av sjukfallen bland anställda, pågår längre än tre veckor<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Även av dessa sjukfall avslutas de allra flesta inom en kort tid.</P>
<P class="p95 ft8">Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av sjukskrivningar påbörjade regeringen år 2001 ett arbete utifrån en samlad strategi för ökad hälsa i arbetslivet, det så kallade <NOBR>11-punktsprogrammet.</NOBR> Syftet var att sätta individen i centrum och att göra arbetsgivarens ansvar för hälsan i arbetslivet tydligare.</P>
<P class="p343 ft11">Regeringens formulerade mål för ökad hälsa i arbetslivet<SPAN class="ft8">:</SPAN></P>
<P class="p344 ft58">Frånvaron från arbetslivet på grund av sjukskrivning ska i förhållande till 2002 halveras fram till 2008. Parallellt ska antalet nya aktivitets-</P>
<P class="p321 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Socialförsäkringen, årsredovisning för 2004 s. 28.</P>
<P class="p133 ft16">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GUB3107/GUB310769x1.jpg" style="width:478px;height:322px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft58">och sjukersättningar minska. Hänsyn ska tas till den demografiska utvecklingen under perioden.</P>
<P class="p346 ft8">Då målet är nått ska sjukfrånvaron var nere på den nivå som gällde år 1998.</P>
<P class="p347 ft12">Diagram 3.1 Halveringsmålet</P>
<P class="p348 ft73">94 494 096</P>
<P class="p349 ft8">Under juni 2006 fick 231 800 personer sjukpenning. Det är 19 900 (7,9 procent) färre än motsvarande månad föregående år. Inflödet av nya sjukfall är nu nere på de nivåer som föregick uppgången i sjukfrånvaron i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p88 ft8">Ytterliggare en positiv tendens i resultatutvecklingen är att antalet långa sjukfall minskar kontinuerligt. I juni 2006 var antalet sjukskrivna över ett år 14 000 färre än vid motsvarande tidpunkt år 2005.</P>
<P class="p350 ft8">För att ge ett litet längre perspektiv på sjukfrånvaron redovisar vi nedan även utvecklingen under en längre period, cirka trettio år, inklusive de regeländringar som skett under denna period.</P>
<P class="p351 ft16">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GUB3107/GUB310770x1.jpg" style="width:475px;height:318px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft12">Diagram 3.2 Antal sjukfall > 30 dagar <NOBR>1976–2005</NOBR></P>
<P class="p352 ft15">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p353 ft74">Anm. Mars 1991. Ersättningsnivån sänks till 75 % under de tre första dagarna i sjukperioden. Januari 1992. Sjuklön från arbetsgivare till anställda införs under sjukperiodens 14 första dagar. Sjukpenning till anställda betalas först från dag 15 i sjukperioden.</P>
<P class="p11 ft15">April 1993. En karensdag införs.</P>
<P class="p354 ft15">Januari 1996. Ersättningsnivån sänks generellt till 75 %.</P>
<P class="p355 ft15">Januari 1997. Sjuklön från arbetsgivare till anställda förlängs till sjukperiodens 28 första dagar.</P>
<P class="p356 ft15">Januari 1998. Ersättningsnivån höjs till 80 %.</P>
<P class="p355 ft15">April 1998. Sjuklön från arbetsgivare till anställda förkortas till sjukperiodens 14 första dagar.</P>
<P class="p357 ft15">Juli 2003. Sjuklön från arbetsgivare till anställda förlängs till sjukperiodens 21 första dagar. Ersättningsnivån på sjukpenning sänks till 77,6 %.</P>
<P class="p357 ft15">Januari 2005. Sjuklön från arbetsgivare till anställda förkortas till sjukperiodens 14 första dagar. Ersättningsnivån på sjukpenning höjs till 80 %.</P>
<P class="p358 ft16">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310771x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p359 ft8">De allra flesta sjukfall avslutas inom de första månaderna</P>
<P class="p360 ft12">Diagram 3.3 Så fort avslutas sjukfallen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr24 td93"><P class="p136 ft75">500 000</P></TD>
<TD class="tr24 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr24 td104"><P class="p24 ft31">Varaktighet i fall som startat under 2002</P></TD>
<TD class="tr24 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr24 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td93"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p22 ft54">465 036</P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td93"><P class="p137 ft77">2002 Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr9 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td93"><P class="p136 ft77">450 000</P></TD>
<TD class="tr29 td20"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td112"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td115"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr30 td93"><P class="p137 ft79">2002 Män</P></TD>
<TD class="tr29 td116"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td116"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td115"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td114"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td11"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td93"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td20"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td112"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td11"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td113"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td11"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td11"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td113"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td11"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td113"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td116"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td11"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td115"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td11"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td113"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td11"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td113"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td11"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td11"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td113"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td93"><P class="p136 ft77">400 000</P></TD>
<TD class="tr7 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td93"><P class="p136 ft77">350 000</P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td93"><P class="p136 ft77">300 000</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td117"><P class="p361 ft81">295 555</P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td93"><P class="p136 ft77">250 000</P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td93"><P class="p136 ft77">200 000</P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td93"><P class="p136 ft77">150 000</P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td93"><P class="p136 ft77">100 000</P></TD>
<TD class="tr12 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td93"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td69"><P class="p22 ft54">61 528</P></TD>
<TD class="tr32 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td93"><P class="p136 ft54">50 000</P></TD>
<TD class="tr28 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td93"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td69"><P class="p149 ft54">37 051</P></TD>
<TD class="tr9 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td93"><P class="p136 ft82">0</P></TD>
<TD class="tr32 td20"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td112"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td116"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td115"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td11"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr32 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td93"><P class="p22 ft31">0</P></TD>
<TD class="tr33 td20"><P class="p362 ft31">1</P></TD>
<TD class="tr33 td112"><P class="p22 ft31">2</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">3</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p22 ft31">4</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">5</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">6</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p24 ft31">7</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">8</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p22 ft31">9</P></TD>
<TD class="tr33 td115"><P class="p22 ft31">10</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">11</P></TD>
<TD class="tr33 td19"><P class="p149 ft31">12</P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p145 ft31">13</P></TD>
<TD class="tr33 td116"><P class="p22 ft31">14</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">15</P></TD>
<TD class="tr33 td115"><P class="p29 ft31">16</P></TD>
<TD class="tr33 td114"><P class="p22 ft31">17</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">18</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p22 ft31">19</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">20</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p22 ft31">21</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">22</P></TD>
<TD class="tr33 td11"><P class="p22 ft31">23</P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p22 ft31">24</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft75">Varaktighet, månader</P>
<P class="p364 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft70">Allt fler har sjuk- eller aktivitetsersättning men tillflödet minskar</SPAN></P>
<P class="p365 ft8">Under perioden februari 2005 till februari 2006 minskade antalet nya fall med sjuk- eller aktivitetsersättning med 22 procent, från drygt 72 800 till 56 800 fall. Det finns främst två förklaringar till detta. Dels finns det färre sjukfall, dels har Försäkringskassan blivit striktare i sin bedömning av rätt till ersättning från sjukförsäk- ringen.</P>
<P class="p366 ft8">Antalet pågående ärenden med sjukersättning stiger dock fortfa- rande beroende på att det är färre ärenden som lämnar sjukersätt- ningen än som tillkommer (cirka 45 000 fall med sjukersättning avslutas årligen). Närmare hälften av de sjukfall som pågått minst ett år avslutas med sjuk- och aktivitetsersättning.</P>
<P class="p367 ft16">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310772x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft12">Diagram 3.4 Utveckling av sjuk- och aktivitetsersättning <NOBR>1983–2005</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr0 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td58"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td121"><P class="p368 ft16">Förtidspension/SA</P></TD>
<TD class="tr0 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td123"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td58"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr25 td121"><P class="p369 ft83">Beståndet i december</P></TD>
<TD class="tr25 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr25 td123"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td58"><P class="p362 ft84">600 000</P></TD>
<TD class="tr34 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr34 td123"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td58"><P class="p362 ft84">500 000</P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p362 ft84">400 000</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td123"><P class="p370 ft85">Kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td118"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td58"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td19"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td119"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td113"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td119"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td19"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td122"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td118"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p371 ft84"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-1px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:5px;" class="p371 ft84"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:1px;margin-top:3px;margin-right:-6px;margin-bottom:2px;" class="p371 ft84"><![endif]>tal</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td58"><P class="p362 ft84">300 000</P></TD>
<TD class="tr33 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr33 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td123"><P class="p370 ft84">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr28 td118"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p372 ft84"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-4px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:8px;" class="p372 ft84"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:0px;margin-top:4px;margin-right:-8px;margin-bottom:4px;" class="p372 ft84"><![endif]>An</P></TD>
<TD class="tr36 td19"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td114"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td119"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td113"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td119"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td120"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td120"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td120"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td120"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td120"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td19"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td122"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td120"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td58"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr37 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td123"><P class="p370 ft87">Summa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td118"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td58"><P class="p362 ft44">200 000</P></TD>
<TD class="tr26 td19"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td114"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td119"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td113"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td119"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td19"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td122"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td118"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td19"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td114"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td119"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td113"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td119"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td19"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td122"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td123"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p362 ft44">100 000</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td123"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td58"><P class="p362 ft84">0</P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td123"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td58"><P class="p373 ft75">1993</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td19"><P class="p373 ft75">1994</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td114"><P class="p373 ft75">19</P></TD>
<TD class="tr12 td119"><P class="p373 ft75">95</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td113"><P class="p373 ft75">19</P></TD>
<TD class="tr12 td119"><P class="p373 ft75">96</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td120"><P class="p373 ft75">1997</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td120"><P class="p373 ft75">1998</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td120"><P class="p373 ft75">1999</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td120"><P class="p373 ft75">2000</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td120"><P class="p373 ft75">2001</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td19"><P class="p374 ft75">2002</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td122"><P class="p373 ft75">2003</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr38 td120"><P class="p373 ft75">2004</P></TD>
<TD class="tr12 td123"><P class="p375 ft75">005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr30 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr30 td123"><P class="p376 ft75">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td118"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td58"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td114"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td113"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td119"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p362 ft71">År</P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td122"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft8">År 2003 översteg antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersätt- ning för första gången en halv miljon och i mars 2006 var antalet cirka 556 000. Sannolikheten för att den som en gång fått sjuk- eller aktivitetsersättning ska återinträda på arbetsmarknaden är liten.</P>
<P class="p378 ft8">Det är oroande att de personer som nu beviljas sjukersättning är betydligt yngre än de tidigare varit. Drygt 40 procent av de nybevil- jade sjuk- och aktivitetsersättningarna under år 2004 avsåg personer under 50 år. Bland de pågående fallen med sjuk- eller aktivitetser- sättning är motsvarande siffra drygt 30 procent.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p321 ft11">Medfinansieringen har inte ökat antalet nybeviljade sjukersättningar</P>
<P class="p379 ft8">Sedan den 1 januari 2005<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>har arbetsgivare ett medfinansieringsan- svar för anställda som är sjukskrivna på heltid. Arbetsgivarens med- finansiering utgör 15 procent av den anställdes sjukpenning. Det fanns en oro att medfinansieringen skulle leda till en ökning av antalet nybeviljade sjukersättningar eftersom detta befriar arbetsgi- varen från medfinansiering. Denna farhåga har dock inte besannats.</P>
<P class="p380 ft48"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassans årsredovisning 2004.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift.</P>
<P class="p133 ft16">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310773x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft70">Regionala skillnader i sjukfrånvaron</SPAN></P>
<P class="p213 ft8">Ohälsotalet<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>för perioden april 2005 – mars 2006 varierar från cirka 35 dagar i Stockholms, Jönköpings och Kronobergs län och uppåt nästan 50 dagar i de län som har högst ohälsotal.</P>
<P class="p18 ft10">Anledningen till de stora regionala skillnaderna har varit föremål för ett antal studier. I de flesta fall har regioner med svag arbets- marknad också höga ohälsotal och tvärtom.</P>
<P class="p382 ft8">I en studie av dåvarande Riksförsäkringsverket<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>, RFV, analyseras de stora regionala skillnaderna i sjukskrivning mellan olika kommu- ner i landet. Sammanfattningsvis konstateras i studien att:</P>
<P class="p383 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Både sjukfallsfrekvens och ohälsotal är högst i norra Sverige samt i glesbygdskommuner i södra Sverige, även då skillnader i befolkningsstruktur, arbetsmarknad, utbildningsnivå etc. beak- tas.</SPAN></P>
<P class="p384 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Skillnaderna i ohälsa mellan olika </SPAN><SPAN class="ft33">storstadskommuner </SPAN>går till stor del att förklara med demografiska, socioekonomiska och arbetsmarknadsrelaterade förhållanden i kommunen.</P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Skillnaderna i ohälsa inom gruppen </SPAN><SPAN class="ft33">glesbygdskommuner</SPAN>, vilka dessutom överlag har den högsta sjukfrånvaron beror till stor del på olikheter i sjukförsäkringens tillämpning.</P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Det finns endast små skillnader i vilka faktorer som tycks ligga bakom de </SPAN><SPAN class="ft33">regionala </SPAN>skillnaderna i mäns respektive kvinnors sjukfrånvaro och förtidspensionering.</P>
<P class="p385 ft8">I en annan rapport<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>redovisas en studie av attityderna till sjukskriv- ning i dels en småländsk kommun, Gislaved, dels en jämtländsk, Strömsund. Invånarna i Strömsund har dubbelt så många sjukskriv- ningsdagar som invånarna i Gislaved, men de har också en helt annan inställning till när det är rätt att vara sjukskriven. Huruvida antalet dagar med sjukpenning speglar attityderna till sjukskrivning eller tvärtom är inte självklart men förmodligen påverkar de var- andra på så sätt att höga sjuktal i kommunen gör det mer legitimt att leva på sjukpenning.</P>
<P class="p386 ft71"><SPAN class="ft89">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Sammanlagda antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, reha- biliteringspenning samt med sjuk- och aktivitetsersättning per invånare i åldern <NOBR>16–64</NOBR> år.</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2003:17 s.8, Försäkringskassan.</P>
<P class="p230 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2005:4, Försäkringskassan.</P>
<P class="p231 ft16">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310774x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft70">Deltidssjukskrivningarna ökar</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Sjukskrivning på heltid ska inte vara förstahandsalternativet. I stället bör deltidssjukskrivning användas i ökad omfattning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>.</P>
<P class="p94 ft8">Deltidssjukskrivning har ökat successivt och i mars 2006 var 35 procent av samtliga sjukfall deltidssjukskrivningar. Det är en ökning jämfört med år 2004 med drygt två procentenheter. Störst andel deltidssjukskrivningar finns bland sjukfall som pågått mer än ett år. Där är ökningen av deltidssjukskrivningen nästan 4 procent- enheter. Den ökning som skett kan antagligen tillskrivas såväl med- finansieringen som den mer strikta bedömning av rätten till ersätt- ning som sker på Försäkringskassan.</P>
<P class="p235 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft70">Allt färre har rehabiliteringsersättning</SPAN></P>
<P class="p255 ft8">Antalet pågående ärenden med rehabiliteringsersättning sjunker. Under den senaste tolvmånadersperioden har antal ärenden med rehabiliteringsersättning minskat med 18 procent. Under mars 2006 uppbar knappt 14 100 personer rehabiliteringsersättning (av cirka 212 000 pågående sjukfall). Motsvarande antal i mars 2005 var cirka 17 200 personer och 239 900 sjukfall.</P>
<P class="p388 ft11"><SPAN class="ft11">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft70">Kostnaderna för sjukskrivningar och sjukersättning minskar</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">Försäkringskassans utgifter för sjukpenning under 2005 uppgick till 32,4 miljarder kr, vilket är en minskning med nästan 3,5 miljar- der kr jämfört med 2004. Kostnaden beräknas minska till 28 miljar- der kr för år 2006. Samtidigt har utgifterna för sjuk- och aktivitets- ersättning ökat. Den största prognosförändringen gäller rehabili- teringspenning.</P>
<P class="p389 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 2002/03:89 s. <NOBR>20–22.</NOBR></P>
<P class="p133 ft16">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310775x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td124"><P class="p390 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td125"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td106"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td126"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td127"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td128"><P class="p391 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td3"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr40 td129"><P class="p15 ft12">Tabell 3.1</P></TD>
<TD class="tr39 td65"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td125"><P class="p392 ft54">8</P></TD>
<TD class="tr39 td106"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td126"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td127"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td101"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr39 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td3"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td130"><P class="p151 ft92">Utgifter <NOBR>2004–2008<SPAN class="ft42">TPF</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> FPT</SPAN></P></TD>
<TD class="tr0 td106"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr0 td127"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr0 td101"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr0 td120"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td3"><P class="p15 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr32 td131"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td132"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td133"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td134"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td135"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td136"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td137"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr24 td120"><P class="p15 ft93"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td3"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td129"><P class="p39 ft92">Förmån</P></TD>
<TD class="tr35 td65"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p393 ft92">2004</P></TD>
<TD class="tr35 td106"><P class="p394 ft9">2005</P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p395 ft92">2006</P></TD>
<TD class="tr35 td127"><P class="p395 ft92">2007</P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p396 ft92">2008</P></TD>
<TD class="tr35 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td3"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr27 td131"><P class="p15 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr27 td132"><P class="p15 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr27 td133"><P class="p15 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr27 td134"><P class="p15 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr27 td135"><P class="p15 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p15 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr27 td137"><P class="p15 ft95"> </P></TD>
<TD class="tr31 td120"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr32 td138"><P class="p397 ft31">(1)</P></TD>
<TD class="tr32 td65"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td125"><P class="p136 ft92">35 944</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td106"><P class="p22 ft9">32 479</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td126"><P class="p395 ft71">28 742</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td127"><P class="p395 ft71">26 354</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td101"><P class="p398 ft92">24 510</P></TD>
<TD class="tr32 td120"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td3"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
<TD class="tr29 td129"><P class="p39 ft96">Sjukpenning<SPAN class="ft42">P</SPAN></P></TD>
<TD class="tr29 td65"><P class="p399 ft97">P</P></TD>
<TD class="tr29 td120"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td139"><P class="p39 ft9">Rehabiliteringspenning</P></TD>
<TD class="tr1 td125"><P class="p136 ft92">2 337</P></TD>
<TD class="tr1 td106"><P class="p22 ft92">2 001</P></TD>
<TD class="tr1 td126"><P class="p400 ft9">1 761</P></TD>
<TD class="tr1 td127"><P class="p401 ft71">1 615</P></TD>
<TD class="tr1 td101"><P class="p398 ft92">1 509</P></TD>
<TD class="tr1 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td139"><P class="p39 ft92">Aktivitets- och sjuk-</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p136 ft92">54 152</P></TD>
<TD class="tr8 td106"><P class="p22 ft9">56 814</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p395 ft71">58 218</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p395 ft71">59 255</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p398 ft92">60 331</P></TD>
<TD class="tr8 td120"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr30 td138"><P class="p152 ft87">(2)</P></TD>
<TD class="tr30 td65"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td125"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td106"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td126"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td127"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td101"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td120"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td3"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td129"><P class="p39 ft99">ersättning<SPAN class="ft42">P</SPAN></P></TD>
<TD class="tr32 td65"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td125"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td106"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td126"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td127"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td101"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr32 td120"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td3"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td129"><P class="p402 ft97">P</P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td125"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td106"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td126"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td127"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td120"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td3"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr25 td129"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr25 td65"><P class="p403 ft102">(3)</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td125"><P class="p136 ft92">92 433</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td106"><P class="p22 ft9">91 294</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td126"><P class="p395 ft71">88 721</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td127"><P class="p395 ft71">87 224</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td101"><P class="p398 ft92">86 350</P></TD>
<TD class="tr25 td120"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td3"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr32 td139"><P class="p39 ft99">Summa utgifter<SPAN class="ft42">P</SPAN></P></TD>
<TD class="tr32 td120"><P class="p15 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td3"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td129"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td65"><P class="p403 ft97">P</P></TD>
<TD class="tr41 td125"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td106"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td126"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td127"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td101"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
<TD class="tr41 td120"><P class="p15 ft100"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td3"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr36 td131"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td132"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td133"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td134"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td135"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td136"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr36 td137"><P class="p15 ft86"> </P></TD>
<TD class="tr26 td120"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft15"><SPAN class="ft47">(1)</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Inkl. Samverkansmedel.</P>
<P class="p405 ft15"><SPAN class="ft103">(2)</SPAN><SPAN class="ft104">P P </SPAN>Inkl. kostnader för sysselsättning av vissa personer med aktivitets- och sjukersättning.</P>
<P class="p406 ft15"><SPAN class="ft47">(3)</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Exklusive ålderspensionsavgifter.</P>
<P class="p407 ft8">Sedan sjuklöneperioden för arbetsgivare infördes 1992 saknas offentlig statistik om sjukfrånvaro under den av arbetsgivaren finansierade sjuklöneperioden. För år 2005 betalade arbetsgivarkol- lektivet sammantaget 1,8 miljarder i medfinansieringsavgifter. Av de 53 000 arbetsgivare som under året hade minst en heltidssjuk- skriven anställd var det 16 500 som påfördes någon avgift. Detta beror på det fribelopp och det högkostnadsskydd som finns i lagen.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p408 ft35"><SPAN class="ft35">3.2</SPAN><SPAN class="ft65">Diagnoser i pågående sjukfall</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">De problem som orsakar sjukskrivning och ohälsa har ofta en oklar bakgrund. Det gäller framför allt långtidssjukskrivningar där huvuddelen av de bakomliggande problemen har en komplex bak- grund med psykosociala inslag. Endast 20 procent av alla sjukskriv- ningar beror på diagnostiserade somatiska sjukdomar och skador, resten är främst symtombaserade syndrom. Det är bland de symtombaserade diagnoserna som den stora ökningen av sjuk- skrivningen har skett.</P>
<P class="p319 ft48"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassans budgetunderlag <NOBR>2007–2009.</NOBR></P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift.</P>
<P class="p231 ft16">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<P class="p4 ft15">SOU 2006:107 Sjukfrånvaron och dess orsaker</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr8 td57"><P class="p15 ft12">Tabell 3.2</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td140"><P class="p15 ft15">Pågående sjukfall fördelade efter diagnos, december 2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td141"><P class="p15 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr24 td142"><P class="p15 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr24 td137"><P class="p15 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr24 td143"><P class="p15 ft93"> </P></TD>
<TD class="tr30 td102"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td57"><P class="p150 ft13">Diagnos</P></TD>
<TD class="tr35 td144"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td101"><P class="p409 ft13">Antal</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td70"><P class="p128 ft13">Andel (%)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td145"><P class="p150 ft13">Rörelseorganen</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p392 ft13">62 096</P></TD>
<TD class="tr6 td147"><P class="p410 ft13">29,3</P></TD>
<TD class="tr7 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p150 ft13">Psykiska sjukdomar</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p392 ft13">61 273</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p410 ft13">28,9</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p150 ft13">Skador och förgiftningar</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p392 ft13">13 349</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p410 ft13">6,3</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td148"><P class="p150 ft13">Cirkulationsorganen</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p392 ft13">9 734</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p410 ft13">4,6</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td57"><P class="p150 ft13">Tumörer</P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p392 ft13">8 627</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p410 ft13">4,1</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p150 ft13">Nervsystemet och sinnesorganen</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p392 ft13">8 183</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p410 ft13">3,9</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td57"><P class="p150 ft13">Symptom</P></TD>
<TD class="tr6 td144"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p392 ft13">7 446</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p410 ft13">3,5</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p150 ft13">Övriga diagnoskapitel</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p392 ft13">4 910</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p410 ft13">2,3</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p150 ft15">Faktorer av betydelse för hälsotillståndet</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p392 ft13">4 207</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p410 ft13">2,0</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td148"><P class="p150 ft13">Graviditetskomplikationer</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p392 ft13">3 926</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p410 ft13">1,9</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p150 ft13">Matsmältningsorganen</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p392 ft13">3 548</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p410 ft13">1,7</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p150 ft13">Andningsorganen</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p392 ft13">2 660</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p410 ft13">1,3</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td148"><P class="p150 ft15">Endokrina systemet och ämnesomsätt-</P></TD>
<TD class="tr6 td101"><P class="p392 ft13">2 253</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p410 ft13">1,1</P></TD>
<TD class="tr6 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td57"><P class="p150 ft13">ningen</P></TD>
<TD class="tr8 td144"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td148"><P class="p150 ft13">Diagnos saknas/okänd</P></TD>
<TD class="tr8 td101"><P class="p392 ft13">19 643</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p410 ft13">9,3</P></TD>
<TD class="tr8 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td141"><P class="p150 ft13">Summa</P></TD>
<TD class="tr1 td142"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td137"><P class="p392 ft13">211 855</P></TD>
<TD class="tr1 td143"><P class="p410 ft13">100</P></TD>
<TD class="tr14 td102"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p411 ft15">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p412 ft8">En fördelning på diagnosgrupper bland sjukfall som pågick i december 2005 visar att den vanligaste sjukskrivningsorsaken är rörelseorganens sjukdomar, 29 procent av de sjukskrivna. En nästan lika frekvent diagnos är psykiska sjukdomar, som var orsak till sjukskrivningen för 29 procent av de sjukskrivna. Det är de psy- kiska sjukdomarna som ökat mest, och ökningen är störst för kvinnor. De psykiska sjukdomarna fördelar sig ungefär lika mellan depressioner och stressrelaterade sjukdomstillstånd.</P>
<P class="p95 ft8">Jämför man perioden från slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> till i dag har andelen kvinnor med psykiatrisk diagnos ökat från 13 till drygt 30 procent, medan motsvarande siffror för männen ökat från 16 till 23 procent. För kvinnor har ökningen skett under hela perioden, för män enbart efter 1999. Diagnosgruppen rörelseorganens sjukdomar har under samma period minskat sin andel i ungefär motsvarande grad.</P>
<P class="p413 ft16">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310777x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft35"><SPAN class="ft35">3.3</SPAN><SPAN class="ft65">Skillnader i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor</SPAN></P>
<P class="p414 ft10">Kvinnor har fler ersatta dagar än män och ökningstakten har varit högre för kvinnorna. Statistiken inkluderar sjukpenning, arbets- skadepenning och rehabiliteringspenning.</P>
<P class="p415 ft8">I mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> hade kvinnor som grupp 20 procent färre ersatta dagar än män. Skillnaderna utjämnades fram till 1980 och sedan ökade gapet. I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> hade kvinnor 40 pro- cent fler ersatta dagar, som ökade till 70 procent 2000 för att sedan plana ut på denna nivå.</P>
<P class="p415 ft8">Under det senaste året syns dock en liten förändring. Det totala antalet nya fall ökade (beroende på sjuklöneperiodens förkort- ning), men antalet som varade längre än 30 dagar minskade. Minsk- ningen var störst för kvinnor.</P>
<P class="p416 ft12">Tabell 3.3 Antal sjukfall för kvinnor resp. män <NOBR>2004–2005</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr8 td149"><P class="p39 ft13">Startade sjukfall</P></TD>
<TD class="tr8 td150"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td136"><P class="p391 ft13">2005</P></TD>
<TD class="tr8 td151"><P class="p417 ft13">2004</P></TD>
<TD class="tr8 td152"><P class="p418 ft13">Förändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td153"><P class="p39 ft105">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p15 ft105">Totalt antal</P></TD>
<TD class="tr28 td127"><P class="p391 ft15">359 842</P></TD>
<TD class="tr28 td75"><P class="p417 ft71">339 380</P></TD>
<TD class="tr28 td103"><P class="p396 ft105">6,0 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td153"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p15 ft13">> 30 dagar</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p391 ft15">201 631</P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p417 ft71">227 793</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p396 ft13"><NOBR>-11,</NOBR> 5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td153"><P class="p39 ft13">Män</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p15 ft13">Totalt antal</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p391 ft15">221 008</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p417 ft71">205 346</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p396 ft13">7,6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td153"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p15 ft13">> 30 dagar</P></TD>
<TD class="tr8 td127"><P class="p391 ft15">124 581</P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p417 ft71">137 515</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p396 ft13"><NOBR>-9,4</NOBR> %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td153"><P class="p39 ft13">Totalt</P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p15 ft13">Totalt antal</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p391 ft15">580 850</P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p417 ft71">544 726</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p396 ft13">6,6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td149"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr7 td150"><P class="p15 ft13">> 30 dagar</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p391 ft15">326 212</P></TD>
<TD class="tr7 td151"><P class="p417 ft71">365 308</P></TD>
<TD class="tr7 td152"><P class="p396 ft13"><NOBR>-10,7</NOBR> %</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft15">Källa: Försäkringskassan.</P>
<P class="p420 ft16">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GUB3107/GUB310778x1.jpg" style="width:483px;height:537px" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft35"><SPAN class="ft35">3.4</SPAN><SPAN class="ft65">Sjukskriven och anställd</SPAN></P>
<P class="p422 ft8">Nedan följer en bild som illustrerar sjukfrånvarons omfattning för personer som har en anställning.</P>
<P class="p423 ft12">Diagram 3.5 Sjukfrånvarande <NOBR>1987–2005<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft103">10</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</NOBR> Hel vecka i procent av sysselsatta.</P>
<P class="p424 ft12">Även period med sjuklön ingår.</P>
<P class="p425 ft35"><SPAN class="ft35">3.5</SPAN><SPAN class="ft65">Sjukfrånvaron i små företag</SPAN></P>
<P class="p426 ft8">Av Sveriges cirka 900 000 företag har 676 000 ingen anställd alls. 188 000 företag har <NOBR>1–9</NOBR> anställda och drygt 1 000 företag har mer än 200 anställda.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p427 ft8">Arbetsgivarorganisationen Företagarna genomförde våren 2005 en undersökning om sjukfrånvaron i små företag<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Antalet tillfrå- gade företag var 4 551, alla i storleksgruppen med <NOBR>1–49</NOBR> anställda. Företagen kom från alla branscher och var spridda över hela landet.</P>
<P class="p427 ft8">I de flesta småföretag med långtidssjukskriven personal var det bara en person som var sjukskriven. Detta är rimligen en följd dels</P>
<P class="p428 ft48"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Diagrammet visar sjukfrånvarande hel vecka i procent av antalet sysselsatta. Den sjukfrån- varo arbetskraftsundersökningarna ger information om är begränsad till sjukfrånvaron under en viss vecka. Ingen information finns om den totala längden på sjukfrånvaron. Uppgifterna för år 2005 är ej jämförbara med tidigare år.</P>
<P class="p429 ft48"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>SCB, februari 2006.</P>
<P class="p430 ft15"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Hur hanterar företagen medfinansieringen? Företagarna september 2005.</P>
<P class="p431 ft16">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310779x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">av det begränsade antalet anställda i ett småföretag, dels av den låga sjukfrånvaron hos sådana arbetsgivare. Men även om det bara är en person som är frånvarande, så motsvarar han eller hon en stor del av personalstyrkan. Resultatet pekar på att antalet långtidssjuk- skrivna i företag med färre än 50 anställda uppgår till drygt 30 000 personer i hela riket. Detta stämmer väl överens med andra under- sökningar.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">13</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p214 ft8">Undersökningen visade att det bara är en liten grupp arbetsgivare för vilka medfinansieringen upphör genom att den anställde fått rehabiliteringsinsatser för att kunna återgå i arbete. Särskilt tydligt är detta för de allra minsta företagen <NOBR>(1–4</NOBR> anställda) där endast 2 procent svarade att den anställde kommer att få rehabiliteringspen- ning. Man kan jämföra detta med de något större företagen anställda <NOBR>(20–49)</NOBR> där 18 procent av företagen svarar att rehabiliter- ing kommer att bli aktuell.</P>
<P class="p101 ft8">Den vanligaste orsaken till att småföretagen bedömer att deltids- sjukskrivning eller rehabilitering inte är möjlig är att den anställde är alltför sjuk för att kunna återvända till arbetet. Det innebär att även om arbetsgivaren skulle sätta in olika rehabiliteringsåtgärder, så skulle den anställde ändå förbli sjukskriven på heltid. De riktigt små arbetsplatserna kan endast undantagsvis tillhandahålla andra arbetsuppgifter än de individen hade innan sjukskrivningen.</P>
<P class="p88 ft10">Av de småföretag som har någon som är långtidssjukskriven ansåg 12 procent att de inte får tillräckligt stöd för att kunna hjälpa den anställde åter i arbete.</P>
<P class="p433 ft11">Sjukfrånvaron ökade på mindre arbetsställen under första kvartalet 2006</P>
<P class="p434 ft12">Tabell 3.4 Andel sjukfrånvarande efter arbetsställets storleksklass, första kvartalet <NOBR>2006–2005</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr35 td154"><P class="p39 ft13">Antal anställda</P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p130 ft71">2006</P></TD>
<TD class="tr35 td156"><P class="p435 ft13">2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td157"><P class="p39 ft106"><NOBR>1–9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p130 ft106">2,3</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p435 ft106">2,0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td157"><P class="p39 ft105"><NOBR>10–49</NOBR></P></TD>
<TD class="tr28 td78"><P class="p130 ft105">3,3</P></TD>
<TD class="tr28 td59"><P class="p435 ft105">3,8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td157"><P class="p39 ft106"><NOBR>50–99</NOBR></P></TD>
<TD class="tr9 td78"><P class="p130 ft106">4,6</P></TD>
<TD class="tr9 td59"><P class="p435 ft106">5,1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td157"><P class="p39 ft105">100–</P></TD>
<TD class="tr28 td78"><P class="p130 ft105">5,0</P></TD>
<TD class="tr28 td59"><P class="p435 ft105">5,5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td154"><P class="p39 ft13">Totalt</P></TD>
<TD class="tr35 td155"><P class="p130 ft13">3,8</P></TD>
<TD class="tr35 td156"><P class="p435 ft13">4,1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft15">Källa: SCB</P>
<P class="p215 ft15"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Se t.ex. AKU, sjukfrånvaro, 2004.</P>
<P class="p231 ft16">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310780x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft8">På arbetsställen med färre än 10 anställda ökade sjukfrånvaron med 0,3 procentenheter till 2,3 procent. På arbetsställen med fler än 100 anställda uppgick jämförelsevis andelen sjukfrånvarande till 5,0 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. Sjukfrånvaron ökar konsekvent med arbetsställets storlek (vilket man kan se i tabellen ovan).</P>
<P class="p235 ft35"><SPAN class="ft35">3.6</SPAN><SPAN class="ft65">Sjukskriven i stället för arbetslös</SPAN></P>
<P class="p268 ft10">Det är svårt att få fram exakta siffror på hur stor andel av de sjukskrivna som är arbetslösa, men det är helt klart att de arbetslösa är överrepresenterade.</P>
<P class="p437 ft12">Diagram 3.6 Arbetslösa <NOBR>1999–2005</NOBR></P>
<P class="p11 ft15">1 <NOBR>000-tal,</NOBR> i åldersgruppen <NOBR>16–64</NOBR> år. Säsongrensade värden.</P>
<P class="p438 ft74">OBS! April 2005 infördes en ny <NOBR>EU-anpassad</NOBR> AKU, vilket medför att resultaten inte är helt jämförbara med de tidigare undersökningarna. Förändringarna innebär också att det för närvarande inte är möjligt att ta fram säsongrensade data för perioden från och med april 2005. Ovanstående diagram kommer att uppdateras så snart säsongrensade data blir tillgängliga.</P>
<P class="p439 ft16">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310781x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">I december 2005 var obalanstalet (antalet arbetslösa plus antalet deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen) enligt Arbets- marknadsverkets (AMV) statistik 8,4 procent.</P>
<P class="p17 ft8">Av samtliga pågående sjukfall var i december 2005 närmare 15 procent arbetssökande hos Arbetsförmedlingen när sjukskriv- ningen inleddes. Det är dock betydligt fler av de sjukskrivna som är arbetslösa vid sjukfallets start eller som blir det under pågående sjukskrivning. Olika undersökningar har visat på att mellan 20 och 30 procent av de sjukskrivna är arbetslösa.</P>
<P class="p440 ft8">I ett regeringsuppdrag<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">14</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>till Försäkringskassan och Arbetsmark- nadsstyrelsen att förstärka insatser för alla försäkrade som är långtidssjukskrivna eller uppbär tidsbegränsad sjuk- eller aktivitets- ersättning har man vid den inledande kartläggningen av sjukfallen funnit att mer än 60 procent i målgruppen är arbetslösa.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">15</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p17 ft8">Det kan finnas flera förklaringar till att de arbetslösa utgör en större andel bland de sjukskrivna än obalanstalet.</P>
<P class="p441 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Den som har sämre hälsa har svårare att få arbete.</SPAN></P>
<P class="p442 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Det är en extra anspänning att inte få arbete, vilket kan öka risken för sjukskrivning.</SPAN></P>
<P class="p443 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Det finns många tidsbegränsade anställningar inom kommuner och landsting, den sektor som också har en hög sjukfrånvaro. Om en sådan anställningsperiod löper ut under pågående sjuk- skrivning blir individen arbetslös till dess denne på nytt kan ta ett arbete.</SPAN></P>
<P class="p301 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Efter en viss tids sjukskrivning avaktualiseras den sjukskrivne ur AMV:s register och finns alltså inte längre med i obalans- talet.</SPAN></P>
<P class="p408 ft35"><SPAN class="ft35">3.7</SPAN><SPAN class="ft65">Varför ökade sjukfrånvaron i slutet av </SPAN><NOBR>90-talet?</NOBR></P>
<P class="p115 ft8">Behovet av kunskaper om sjukfrånvarons orsaker och lämpliga motåtgärder har lett till aktivitet inom forskarvärlden. Flera av de utredningar som berört ohälsa och rehabilitering har gjort omfat- tande genomgångar av sjukfrånvaron, dess fördelning och dess orsaker samt lagt fram förslag om åtgärder för att minska sjukskriv- ningar och förtidspensioneringar.</P>
<P class="p244 ft48"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>S 2005/10219/SF.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Enligt uppgift från PILA projektet, Försäkringskassan.</P>
<P class="p231 ft16">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310782x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft8">Trots det omfattande materialet finns stora brister i kunskapen om sambanden mellan arbete och ohälsa. Relationen mellan arbets- liv och sjukfrånvaro är komplicerad. Ökar sjukfrånvaron kan det vara en följd av antingen ökad sjuklighet i sig eller av att arbetslivet förändrats, en kombination av dessa eller av något annat skäl, t.ex. att de ekonomiska villkoren i något stödsystem har förändrats.</P>
<P class="p95 ft8">Många utredningar har presenterat omfattande analyser av ohäl- sans orsaker. Bland annat följande:</P>
<P class="p445 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78).</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Försäkringsutredningen (SOU 2000:121).</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">HpH utredningen, slutbetänkande (SOU 2002:05).</SPAN></P>
<P class="p446 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">AHA utredningen, Analys av hälsa och arbete, (SOU 2002:62).</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utveckling av god företagshälsovård- ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113).</SPAN></P>
<P class="p223 ft8">Det finns också rapporter från myndigheter och försäkringsorgani- sationer till exempel, ”Den höga sjukfrånvaron – Sanning och kon- sekvens”<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">16</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>och ”Den galopperande sjukfrånvaron”<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">17</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p94 ft8">Gemensamt för de flesta utredningar/analyser är slutsatsen att följande faktorer påverkat utvecklingen av sjukfrånvaron:</P>
<P class="p221 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Folkhälsan har inte försämrats. Däremot har det psykiska väl- befinnandet minskat. Det senare är sannolikt en bidragande orsak till den snabba ökningen av psykiska diagnoser.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Arbetslivets villkor och synen på arbetet har ändrats.</SPAN></P>
<P class="p447 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">Det har skett en snabb ökning av antalet individer mellan 50 och 64 år.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Administrativa tillkortakommanden på Försäkringskassan.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Svaga ekonomiska drivkrafter.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Flaskhalsar inom sjukvården.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Attityden till sjukskrivning har förändrats.</SPAN></P>
<P class="p209 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.1</SPAN><SPAN class="ft70">Folkhälsan</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">Mot bakgrund av att sjukskrivningarna ökade alarmerande under åren <NOBR>1997–2002</NOBR> finns det anledning att undra om den ökningen motsvaras av ökad ohälsa i befolkningen. Många sjukdomar och</P>
<P class="p181 ft48"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Enligt uppgift från PILA projektet, Försäkringskassan.</P>
<P class="p448 ft15"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Den galopperande sjukfrånvaron, RAR:s forskningsrapport 1:2005 Larsson, Marklund Westerholm, Arbetslivsinstitutet, 2005.</P>
<P class="p449 ft16">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">besvär har låg dödlighet men orsakar ändå lidande, funktionsned- sättningar och svårigheter i det dagliga livet. Psykisk ohälsa och rörelseorganens sjukdomar är några exempel på detta. Omfatt- ningen av sådan sjuklighet går inte att hämta ur register utan man får fråga människorna själva.</P>
<P class="p450 ft8">I Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005 konstateras bland annat:</P>
<P class="p451 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft108">Det finns flera tecken på sämre hälsoutveckling till exempel när det gäller självrapporterad psykisk hälsa. Mellan 20 och 40 pro- cent av befolkningen antas lida av psykisk ohälsa, allt ifrån sjukdomstillstånd som psykoser till lättare psykiska problem som ängslan, oro, ångest och sömnproblem. Mellan 10 och 15 procent beräknas ha så allvarliga besvär att de kan behöva psy- kiatrisk behandling, men endast </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> procent söker sig till psy- kiatrin. Omfattningen av så allvarliga psykiska problem har legat på en i stort sett konstant nivå sedan <NOBR>1950-talet.</NOBR> Andelen i befolkningen som uppger att de känner ängslan, oro eller ång- est har ökat sedan början på <NOBR>1990-talet</NOBR> efter en nedgång på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Ökningen gäller generellt i befolkningen utom bland äldre kvinnor, där andelen har varit konstant hög sedan 1980. Den största ökningen visar kvinnor mellan 16 och 34 år. De stora skillnaderna mellan olika åldersgrupper i detta avse- ende som fanns i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> har nu utjämnats.</P>
<P class="p452 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft108">Någon form av långvarig sjukdom eller något besvär från rörel- seorganen rapporterades av 21 procent av kvinnorna och 15 procent av männen 2002/03, vilket innebär en i stort sett kon- stant nivå sedan början av </SPAN><NOBR>1990-talet.</NOBR> Rörelseförmågan har för- bättrats totalt sett sedan <NOBR>1980-talets</NOBR> början, men från år 2000 syns en tendens till försämring bland kvinnor efter 45- årsål- dern.</P>
<P class="p453 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft108">Värk av olika slag har blivit vanligare sedan </SPAN><NOBR>1980-talets</NOBR> början, i synnerhet bland kvinnor. Nack- och skulderbesvären ökade under 1990- talet i alla socioekonomiska grupper, medan rygg- värken främst har ökat bland arbetare. Värk är mer frekvent bland kvinnor än bland män. En undersökning av Levnads- förhållanden (ULF) genomförs årligen av Statistiska Central- byrån. I undersökningen 2002/03 uppgav 57 procent av män- nen och 68 procent av kvinnorna att de hade värk i rygg, nacke, axlar, armbågar, ben eller knän.</P>
<P class="p92 ft16">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310784x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p454 ft8"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft109">Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes försämrad under </SPAN><NOBR>1990-talet,</NOBR> men den upplevs som något förbättrad de senaste åren. De mest psykiskt påfrestande arbetena finns inom de s.k. välfärdstjänsterna, dvs. de yrken som vänder sig till allmän- heten inom service, vård och omsorg samt skola. Välfärdstjäns- terna utgör ca en fjärdedel av arbetsmarknaden. Inom denna sektor skedde stora organisationsförändringar under 1990- talet. Arbetstempo och tidspress har ökat. Jäktiga arbeten har ökat kontinuerligt sedan början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> särskilt bland kvinnor. Andelen som arbetar övertid eller arbetar mer på andra sätt har också blivit större under senare delen av 1990- talet.</P>
<P class="p455 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.2</SPAN><SPAN class="ft70">Arbetslivets villkor</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">Det ökade förändringstrycket i arbetslivet har lett till lägre tolerans för olikheter i prestation. En strukturell förändring mot organisa- tioner där enklare arbetsuppgifter tagits bort har ökat kraven på de anställda. Enligt HaKul<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">18</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>, en undersökning av 9 000 personer inom kommuner och landsting är de vanligaste orsakerna till sjukskriv- ning att man blivit utfrusen av sin chef eller arbetskamrater, otyd- liga mål, att man inte blir sedd och inte kan påverka sin situation. Detta i kombination med låg rörlighet på arbetsmarknaden ökar riskerna för stressrelaterade besvär.</P>
<P class="p210 ft8">Några utmärkande drag i den förändring som arbetslivet genom- gått under senare år är:</P>
<P class="p322 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">En allt snabbare teknisk utveckling och snabb produktivitets- tillväxt.</SPAN></P>
<P class="p267 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">En global ekonomi och ökat omvärldsberoende som lett till ökad fokusering på ekonomiskt utfall av verksamheten – även i offentlig sektor.</SPAN></P>
<P class="p446 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Allt mindre utrymme finns för inte fullt presterande personer.</SPAN></P>
<P class="p456 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Avsaknad av reträttjobb.</SPAN></P>
<P class="p456 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Produktion och enklare arbeten har flyttat utomlands.</SPAN></P>
<P class="p456 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Snabb förändringstakt – omorganisationer avlöser varandra.</SPAN></P>
<P class="p456 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Ökade krav på kompetens i många verksamheter.</SPAN></P>
<P class="p457 ft15"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>”Hållbar hälsa i kommuner och landsting”, Karolinska institutet oktober 2004.</P>
<P class="p133 ft16">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310785x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">Det finns ett tydligt samband mellan arbetsplatsens storlek och sjukfrånvaron. <NOBR>HpH-utredningen</NOBR> gjorde beräkningar av sjukfrån- varon relaterad till arbetsplatsens storlek inom enskild sektor och fann ett tydligt mönster: ju mindre arbetsplats, desto lägre sjuk- frånvaro. På arbetsplatser med färre än 5 anställda låg sjukfrånvaron under 2 procent, på arbetsplatser med <NOBR>5–9</NOBR> anställda på knappt 3 procent för att sedan stiga med arbetsplatsens storlek till 5 procent på arbetsplatser med fler än 200 anställda. Faktorer som bidrar till de lägre sjuktalen är enligt HpH större personligt engagemang och tydligare samband mellan närvaro, produktion och anställnings- trygghet.</P>
<P class="p458 ft8">När det gäller andra psykosociala arbetsmiljöfaktorer som t.ex. hur hårt arbetet är styrt är bilden mer varierad. Bland kvinnor upp- ges styrd arbetstakt särskilt ofta inom några vanliga kvinnodomine- rande yrken såsom vårdyrken, lärare, butikskassörskor och köks- och restaurangbiträden. Det är ofta arbetsuppgifter som styrs av kontakt med andra människor. Även bland män är denna bunden- het vanlig i arbeten inom trafik, vård och undervisning, men här finns också en bundenhet i vissa industriarbeten som processope- ratörer och fordonsmontörer. Bland de sjukskrivna finns en över- representation av arbetstagare som i arbetet lever med stress och litet handlingsutrymme.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">19</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p459 ft8">En studie som gjorts av Arbetslivsinstitutet<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">20</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>visar att en tredje- del av de långtidssjukskrivna anser att sjukskrivningen helt orsakats av arbetet, och ytterligare 30 procent anser att arbetet delvis orsa- kat sjukdomen. Nästan alla med utbrändhetsdiagnos uppfattar att problemet helt eller delvis orsakats av arbetet.</P>
<P class="p460 ft8">Enligt en annan undersökning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">21</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>som gjordes av dåvarande RFV ansåg hälften av dem som varit sjukskrivna minst 15 dagar att sjuk- skrivningen var arbetsrelaterad. Personer som var sjukskrivna för psykiska besvär uppfattade i betydligt större utsträckning än de som var sjukskrivna för andra besvär att arbetet bidragit till sjuk- skrivningen. Trots diskussionerna om att den offentliga sektorn orsakar ohälsa i större utsträckning än den privata var inte de sjuk- skrivna männen och kvinnorna av den uppfattningen. Anställda sjukskrivna inom landstingen upplevde i lägre grad än sjukskrivna inom privata sektorn att arbetet bidragit till sjukskrivningen.</P>
<P class="p284 ft48"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>”Hållbar hälsa i kommuner och landsting”, Karolinska institutet oktober 2004.</P>
<P class="p461 ft48"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Vilja och villkor – en studie om långtidssjukskrivnas situation, Göransson, Aronsson, Melin, Arbetslivsinstitutet 2002.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2003:10.</P>
<P class="p231 ft16">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft8">Denna undersökning utgick helt ifrån individens egen uppfattning om arbetet som orsak till sjukskrivningen. Att öka kunskapen om individens egen upplevelse av sin livs – och arbetssituation är vik- tigt eftersom det givetvis är svårt att motivera någon att gå tillbaka till ett arbete som individen själv, rätt eller orätt, tror har orsakat sjukdomen.</P>
<P class="p463 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.3</SPAN><SPAN class="ft70">Äldre befolkning</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">Arbetskraften har blivit äldre i Sverige, inte minst inom den offent- liga sektorn och åldern har en kraftig inverkan på frånvaromönst- ret. <NOBR>HpH-utredningen</NOBR> gjorde en del beräkningar, som med använd- ning av Svenskt Näringslivs tidsanvändningsstatistik fångade in även frånvaro under sjuklöneperioden (som inte ingår i den offici- ella statistiken). Av beräkningen framgick att de medellånga <NOBR>(15–90</NOBR> dagar) och långa (>90 dagar) sjukfallen är proportionella mot ålder och alltså ökar med stigande ålder. Den korta frånvaron har där- emot ett direkt motsatt samband, det vill säga att yngre har mer korttidsfrånvaro på grund av sjukdom än äldre.</P>
<P class="p464 ft8">Med tanke på den demografiska utvecklingen kommer ålders- faktorn att ha stor betydelse i framtiden. För närvarande finns i arbetskraften en stor och ökande grupp mellan 50 och 64 år. En ökande andel äldre i arbetskraften kan i sig förväntas bidra till en ökning av ohälsan de kommande åren.</P>
<P class="p95 ft8">Att en bransch har relativt hög sjukfrånvaro kan ha samband med att de anställda genomsnittligt är äldre än i andra branscher. Så är fallet inom primärkommuner och landsting. En betydande del av, men inte hela, sjukfrånvaron kan förklaras med att medelåldern är högre där än i andra branscher. Det bör anmärkas att det finns stora skillnader mellan olika kommuner och också mellan olika verksamheter inom kommunerna. Det är framför allt arbete inom omsorgssektorn som ligger högt i sjukfrånvaro. När man jämför sektorer och branscher bör dock viss försiktighet iakttas.</P>
<P class="p234 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.4</SPAN><SPAN class="ft70">Administrativa tillkortakommanden</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Socialförsäkringens administration har en betydelsefull roll i sjuk- skrivningsprocessen. Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan, har ett samordningsansvar för den enskildes rehabilitering och ett</P>
<P class="p465 ft16">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310787x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">ansvar för att rätt ersättning betalas ut. En del av den höga sjuk- frånvaron kan hänföras till Försäkringskassans administrativa till- kortakommanden. Handläggningstiderna har varit för långa och tiden från insjuknande till rehabiliteringsinsatser har ökat. För- säkringskassan har inte alltid haft tillräckliga resurser för att pröva om sjukskrivningen är motiverad och att kräva effektiva rehabili- teringsinsatser. En klar förbättring har dock skett under de senaste åren.</P>
<P class="p101 ft8">Försäkringskassan fick av regeringen ett resurstillskott för år 2005 på 508 miljoner kr för att bryta utvecklingen inom ohälso- området. Motsvarande tillskott för år 2006 är 450 miljoner kr. Enligt en rapport till regeringen i augusti 2005 har medlen använts till att anställa personal och försäkringsläkare samt till utbildnings- insatser riktade till såväl egen personal som läkare inom hälso- och sjukvården. Resurserna har enligt Försäkringskassan använts till att öka kvalitet och kapacitet inom handläggningen.</P>
<P class="p88 ft8">Den allmänna sjukvårdens möjligheter att pröva förutsättning- arna för återgång i arbetet är också begränsade och detta har ofta lett till förlängd sjukskrivning. Sjukfallet har löpt vidare och så småningom slutat med en förtidspension. Även inom detta område pågår insatser för att förbättra situationen. Regeringen gav i november 2005 Socialstyrelsen och Försäkringskassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">22</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>i uppdrag att utforma och komma med förslag om en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess.</P>
<P class="p212 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.5</SPAN><SPAN class="ft70">Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Den konstruktion som sjukförsäkringen hade fram till den 1 januari 2005 innebar att sjukförsäkringen efter sjuklöneperiodens slut gav arbetsgivaren svaga ekonomiska drivkrafter för att påsky- nda en rehabilitering. Från och med den 1 januari 2005 har en änd- ring skett genom att sjuklöneperioden förkortats till 14 dagar och en särskild sjukförsäkringsavgift införts som arbetsgivaren ska betala så länge den anställde är helt sjukskriven<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">23</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Den befrielse från sjukförsäkringsavgift som inträder bland annat vid deltidsjukskriv- ning och då individen får rehabiliteringspenning har också inne- burit ökade drivkrafter för arbetsgivaren.</P>
<P class="p244 ft48"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>S 2005/9201/SF.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift.</P>
<P class="p231 ft16">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310788x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p466 ft8">Regeringen beviljade i december 2005 Göteborgs universitet och Umeå universitet medel för att utvärdera effekten av den särskilda sjukförsäkringsavgiften, allmänt kallad medfinansieringen. Externa forskare ska belysa medfinansieringsreformen utifrån en rad olika frågeställningar.</P>
<P class="p236 ft8">En sammanfattning av rapporterna återfinns i kapitel 4.</P>
<P class="p467 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.6</SPAN><SPAN class="ft70">Ekonomiska drivkrafter för individen</SPAN></P>
<P class="p468 ft8">För den enskilde saknas i många fall ekonomiska drivkrafter för att förkorta sjukskrivningstiden. En studie av Renstig och Sandmark<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">24</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>belyser detta. Studien omfattade 300 slumpvis utvalda kvinnor. Om man räknar samman sjukpenning med den kompletterande kollek- tivavtalade sjukersättningen (AGS) fick kvinnorna omkring 90 pro- cent av sin arbetsinkomst då de var sjukskrivna. Eftersom den som arbetar har kostnader för resor till och från arbetet, lunch med mera som uteblir eller minskar vid sjukskrivning förlorar nio av tio kvinnor i undersökningen ekonomiskt på att börja arbeta. Endast kvinnor med yrken med de högsta inkomsterna i undersökningen får en något högre nettobehållning vid yrkesarbete jämfört med sjukskrivning.</P>
<P class="p469 ft8">Även i långtidsutredningen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">25</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>slås fast att det är en stor grupp av de sjukskrivna som har svaga ekonomiska drivkrafter att ta sig till- baka till arbete efter en längre tids sjukskrivning. Skillnaden i disponibel inkomst är mindre än 10 procent för var tredje individ.</P>
<P class="p467 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.7</SPAN><SPAN class="ft70">Sjukvårdens flaskhalsar</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Väntetider inom sjukvården har ibland förts fram som en delför- klaring till de ökade sjukskrivningarna. I en rapport av Försäkrings- kassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">26</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>redovisas skillnader i väntetider kopplat till diagnosgrup- per. Även om det finns väntetider inom sjukvården är det inte lik- ställt med att det förlänger sjukskrivningen. Det är endast i vart fjärde sjukfall där Försäkringskassan dokumenterat en väntetid inom sjukvården som det också finns en dokumentation om att detta förlänger sjukskrivningen.</P>
<P class="p470 ft48"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Kvinnors sjukskrivning Monica Renstig och Hélène Sandmark, Karolinska institutet 2005. <SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Vem tjänar på att arbeta? SOU 2004:2.</P>
<P class="p11 ft15"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2006:6, Försäkringskassan.</P>
<P class="p133 ft16">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310789x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">I den tidigare refererade studien av Renstig och Sandmark kring kvinnors sjukskrivning framgår att hälften av de sjukskrivna kvin- norna i studien stod i någon form av vårdkö. Kötiden till att komma till någon form av specialist var två månader eller längre och för nästan hälften av kvinnorna längre än ett år.</P>
<P class="p88 ft8">Enligt Landstingsförbundets väntetidsdatabas stod 77 000 per- soner i kö till ortopedmottagningar för utredningar under år 2004. Hur många av dessa som samtidigt var sjukskrivna är inte känt. Även ett antal andra studier visar att väntetider är ett problem.</P>
<P class="p17 ft8">Från den 1 november 2005 gäller en utvidgad vårdgaranti i hela landet vilken bör ha förbättrat situationen. Utvidgningen innebär att beslutad behandling ska inledas inom högst 90 dagar från det att beslutet om behandling fattades. Behandlingsgarantin gäller i hela landet och omfattar all behandling inom landstingens planerade vård. I och med utvidgningen omfattar vårdgarantin alla steg i vård- kedjan. Sedan tidigare gäller att <NOBR>primär-/när-/familjesjukvården</NOBR> ska kunna erbjuda kontakt samma dag och ett läkarbesök (om det behövs) inom högst 7 dagar. Efter beslutad remiss/vårdbegäran till den specialiserade vården ska ett besök där (om det behövs) kunna erbjudas inom högst 90 dagar.</P>
<P class="p212 ft11"><SPAN class="ft11">3.7.8</SPAN><SPAN class="ft70">Attityder till sjukskrivning</SPAN></P>
<P class="p471 ft8">Försäkringskassan genomförde en enkätundersökning <NOBR>2004–2005</NOBR> då man undersökte 1 000 personers inställning till sjukskrivning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">27</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Den visade bland annat att 71 procent av de tillfrågade tyckte att problem i familjen var en godtagbar anledning till sjukskrivning och 41 procent att osämja med chefen eller arbetskamrater var ett godtagbart skäl. Försäkringskassan genomförde efter denna mät- ning en massiv informationskampanj som också ledde till en livlig debatt i media och gjorde därefter en förnyad mätning. Försäk- ringskassan genomförde därefter en omfattande nationell kun- skapskampanj riktad till allmänheten hösten/vintern 2004 ”Hela Sverige – Halva sjukfrånvaron”.</P>
<P class="p101 ft8">Mätningar utförda i början av 2005 efter Försäkringskassans kampanj visade att kunskaperna ökat om vad som berättigar till sjukpenning och inställningen till när det är godtagbart att vara sjukskriven. Inställningen hade ändrats signifikant (8 procent) och blivit mer restriktiv under en relativt kort tidsperiod både på</P>
<P class="p472 ft15"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Kunskaps – & attitydstudie avseende sjukförsäkringen, Försäkringskassan 2005.</P>
<P class="p231 ft16">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB310790x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft8">nationell och lokal nivå. Försäkringskassans ambition har varit att ytterligare kampanjer med samma grundtema ska genomföras årligen till 2008<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">28</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p142 ft8">I Välfärdsrådets rapport 2005 konstateras att normer och norm- bildning förmodligen är betydelsefulla för utnyttjandet av social- försäkringen, men att det är svårt att empiriskt visa exakt hur vik- tiga de är.</P>
<P class="p474 ft8">I en rapport från Försäkringskassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">29</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>analyseras i vilken grad sjukskrivna personer anger att de kan arbeta om arbetssituationen anpassades efter deras förmåga, i vilken grad heltidssjukskrivna skulle vilja arbeta deltid samt i vilken utsträckning sjukskrivna anger att de skulle ha kunnat arbeta under tiden de väntat på behandling eller vård. De huvudsakliga resultaten av studien är:</P>
<P class="p322 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Nästan 60 procent av de sjukskrivna uppger att de skulle ha kunnat arbeta åtminstone en del av sin normala arbetstid, om de själva kunde bestämma över arbetssituationen.</SPAN></P>
<P class="p267 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Av de heltidssjukskrivna uppger 32 procent att de skulle vilja arbeta deltid med tanke på sin arbetsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p267 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ungefär var tredje sjukskriven anser att de behövt vänta på utredning eller behandling inom sjukvården mer än åtta veckor.</SPAN></P>
<P class="p72 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Bland dem som väntat på vård och behandling uppger 40 procent att de skulle ha kunnat arbeta heltid eller deltid under väntetiden om arbetet anpassats efter deras förmåga.</SPAN></P>
<P class="p475 ft35"><SPAN class="ft35">3.8</SPAN><SPAN class="ft65">Varför minskar sjukfrånvaron nu?</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Lika svårt som det är att säkert veta varför sjukfrånvaron under åren <NOBR>1997–2002</NOBR> ökade kraftigt lika svårt är det att med säkerhet veta vad minskningen i sjukfrånvaron från och med år 2002 beror på. Nedan följer några tänkbara orsaker.</P>
<P class="p322 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Konsekvenser av den höga sjukfrånvaron har uppmärksammats i mediadebatten och fler har börjat ifrågasätta rimligheten i den höga sjukfrånvaron, vilket gett en förändring i allmänhetens och läkares inställning till sjukskrivning.</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare har införts i och med medfinansieringen.</SPAN></P>
<P class="p476 ft48"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassans återrapportering till regeringen 2005:08.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2005:5, Försäkringskassan.</P>
<P class="p133 ft16">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassan har intensifierat sitt arbete med att bli mer försäkringsmässig i sin bedömning av rätt till ersättning.</SPAN></P>
<P class="p477 ft11"><SPAN class="ft11">3.8.1</SPAN><SPAN class="ft70">Försäkringskassans arbete med att minska sjukfrånvaron</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Försäkringskassans ökade försäkringsmässighet har lett till att fler får avslag på sin begäran om sjukpenning. Dessutom har antagligen vetskapen om den striktare tillämpningen av rätten till sjukpenning lett till att färre begär sjukpenning.</P>
<P class="p17 ft8">För att öka likformigheten i försäkringstillämpningen har gemen- samma arbetsmetoder/tillämpningsstöd och processer tagits fram.</P>
<P class="p17 ft8">Andra åtgärder som vidtagits för att öka försäkringsmässigheten och likformigheten är regelbunden resultatuppföljning på alla nivåer.</P>
<P class="p478 ft11">En effektivare styrning i ny myndighet</P>
<P class="p479 ft8">Försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket är sedan den 1 januari 2005 en gemensam myndighet. Den nya sammanhållna organisationen ger bättre förutsättningar för styrning och uppföljning. Det pågår måldiskussioner inom Försäkringskassan med samtliga län, där huvud- kontoret respektive länen åtar sig att genomföra överenskomna åtgär- der inom givna tidsramar.</P>
<P class="p246 ft11">Attityder och värderingar</P>
<P class="p115 ft8">Försäkringskassans informationssatsningar har som mål att minska antalet nya sjukfall och korta pågående sjukfall genom att öka allmänhetens kunskaper om sjukförsäkringen och dess syfte. Ett minskat inflöde av nya sjukfall och att fler kommer tillbaka snab- bare till arbetslivet efter en period av sjukpenning eller sjukersätt- ning är avgörande för den framtida utvecklingen av den totala sjuk- frånvaron.</P>
<P class="p480 ft16">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft39">Sjukfrånvaron och dess orsaker</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft11">Samverkansinsatser</P>
<P class="p482 ft8">Försäkringskassans samverkan med hälso- och sjukvården och arbetsmarknadens parter, olika informationsinsatser och tillhanda- hållande av faktaunderlag till massmedia och ökade deltagande i debatten har också bidragit till att öka medvetenheten om sjukför- säkringens syfte.</P>
<P class="p483 ft8">De övriga faktorerna som tidigare anförts som en orsak till den höga frånvaron, såsom att befolkningen har blivit äldre, arbetslivets allt hårdare villkor, höga krav på förändringsvilja och kompetens och täta omorganisationer på många arbetsplatser har emellertid knappast förändrats i för sjukfrånvaron gynnsam riktning. Trots detta sjunker sjukfrånvaron nu i samma takt som den ökade i slutet på <NOBR>1990-talet</NOBR> och fram till 2002.</P>
<P class="p484 ft16">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<P class="p485 ft111"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft110">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade medfinansieringen</SPAN></P>
<P class="p486 ft35"><SPAN class="ft35">4.1</SPAN><SPAN class="ft65">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p97 ft11">Mot bakgrund av de ökande kostnaderna för sjukfrånvaron under senare år infördes den 1 januari 2005 lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift som föreskriver att arbetsgivare ska betala en särskild sjukförsäkringsavgift när hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) har utgetts till arbetstagare hos arbetsgivaren.</P>
<P class="p487 ft21">För att kompensera för dessa ökade kostnader genomfördes samtidigt två förändringar som sänkte arbetsgivarnas kostnader för sjukfrånvaron. Den tredje sjuklöneveckan slopades och den ordina- rie sjukförsäkringsavgiften sänktes med 0,24 procentenheter.</P>
<P class="p94 ft11">Underlaget för beräkningen av den särskilda sjukförsäkringsav- giften är summan av hel sjukpenning som har utgetts till arbetsta- gare hos arbetsgivaren under en kalendermånad. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften utgör 15 procent av underlaget. Försäk- ringskassan är ansvarig för att beräkna varje arbetsgivares avgifts- underlag månadsvis och besluta om den särskilda sjukförsäkrings- avgiften.</P>
<P class="p95 ft11">Arbetsgivarna betalar via sitt skattekonto avgifterna till Skatte- verket. Medfinansieringen är inte tidsbegränsad.</P>
<P class="p94 ft11">Det finns ett fribelopp i försäkringen på 12 000 kr per arbetsgi- vare och kalenderår och ett högkostnadsskydd som innebär att arbetsgivaren aldrig betalar mer än fyra procent av företagets sam- manlagda lönesumma i särskild sjukförsäkringsavgift för ett kalen- derår</P>
<P class="p488 ft21">Ett huvudsyfte med reformen var att skapa drivkrafter för arbetsgivarna att mer aktivt medverka till att långtidssjukskrivna får en effektiv rehabilitering. Om den sjukskrivne får rehabiliterings- penning från Försäkringskassan upphör därför arbetsgivarens medfinansieringsansvar. Arbetsgivarna har således ekonomiska in-</P>
<P class="p489 ft16">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade….</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft11">citament att arbetstagarens rehabiliteringsbehov snabbt blir utrett och att antalet individer som går in i rehabilitering ökar.</P>
<P class="p18 ft11">Eftersom medfinansieringen även upphör vid deltidssjukskriv- ning kan reformen även förväntas påverka antalet deltidssjukskriv- ningar.</P>
<P class="p17 ft11">Medfinansieringsansvaret upphör även om individen går från sjukpenning till att få sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare för- tidspension) alternativt lämnar sin anställning.</P>
<P class="p17 ft11">I budgetpropositionen för år 2007 aviserar regeringen att lagen om den särskilda sjukförsäkringsavgiften ska upphävas vid utgången av år 2006.</P>
<P class="p17 ft11">Den förra regeringen uppdrog åt några olika institutioner att utvärdera effekterna av arbetsgivarnas medfinansieringsansvar. Detta kapitel är en sammanfattning av fyra olika delrapporter av effekten av den särskilda sjukförsäkringsavgiften. Den nuvarande regeringen har därefter beslutat att upphöra med finansieringen av dessa utvärderingar och någon slutrapport kommer således inte att lämnas till regeringen.</P>
<P class="p81 ft21">Vi har, vilket framgår av kapitel 24, under en del av utrednings- tiden övervägt att föreslå att en utökad medfinansiering kunde vara en möjlig sanktion om arbetsgivaren inte i tid kommer in med en plan för återgärder på arbetsplatsen. Mot bakgrund av det förslaget har vi gjort en sammanställning av nedanstående rapporter.</P>
<P class="p102 ft11">De rapporter som ingår är:</P>
<P class="p490 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft112">Utvärdering av effekterna av arbetsgivarens medfinansiering av sjukpenningkostnader, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU </SPAN><NOBR>2006-06-30.</NOBR></P>
<P class="p491 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningen, Försäk- ringskassans rapport till Regeringen </SPAN><NOBR>2006-06-29.</NOBR></P>
<P class="p492 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft112">Medfinansieringsreformen – piska, morot eller ingetdera? Erfa- renheter av effekter av arbetsgivarnas medfinansiering i tre nordliga och tre sydliga län, Umeå universitet </SPAN><NOBR>2006-06-30.</NOBR></P>
<P class="p491 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft112">Medfinansieringen ur ett arbetsgivarperspektiv, delrapport juni 2006, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P class="p493 ft16">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p15 ft39">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft35"><SPAN class="ft35">4.2</SPAN><SPAN class="ft65">Utvärdering av effekterna av arbetsgivarens medfinansiering av sjukpenningkostnader, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU </SPAN><NOBR>2006-06-30</NOBR></P>
<P class="p495 ft11">Delrapporten är en redovisning av utvecklingstrender och deskrip- tiv statistik för sjukpenning, rehabiliteringspenning och sjukersätt- ning före och efter införandet av medfinansieringen. Vidare beskrivs utformningen av en enkätundersökning kring arbetsgivares över- väganden vid anställning och avskedanden.</P>
<P class="p496 ft8">Antalet dagar med sjukpenning har sjunkit för anställda men ännu mer för dem som är arbetslösa</P>
<P class="p497 ft21">Studien visar att för anställda och egna företagare minskade antalet dagar med sjukpenning från 4,29 procent av antalet möjliga dagar 2004 till 3,65 procent 2005, vilket är en minskning med 14,9 pro- cent mellan de båda åren. För kvinnor är minskningen något större (14,9 procent) än för männen (14,6 procent). Antalet utbetalda sjuk- penningdagar för anställda och egenföretagare har framförallt minskat för sjukskrivningar som varat längre än 360 dagar.</P>
<P class="p95 ft11">Minskningen av antalet sjukpenningdagar är proportionellt större för gruppen arbetslösa – som inte omfattas av medfinansie- ringsansvaret – än för gruppen som är anställda och egna företagare vilket kan tyckas vara förvånande, men en orsak till detta mönster kan vara harmoniseringen av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna som trädde i kraft den 1 juli 2003.</P>
<P class="p13 ft11">Under samma period minskades även antalet dagar med rehabi- literingspenning – oavsett rehabiliteringspenningens omfattning – för anställda och egna företagare, från 0,23 procent av antalet möj- liga dagar till 0,18 procent. Minskningen motsvarar 21,3 procent och är något större för män (21,7 procent) än för kvinnor (21,2 procent) men skillnaderna är små.</P>
<P class="p487 ft21">Det minskade utnyttjandet av rehabiliteringspenning i samband med att arbetsgivarnas medfinansieringsansvar infördes skulle kunna förklaras av en allmän trend med mindre sjukfrånvaro, vilket då skulle kunna leda till ett mindre behov – i absoluta tal – av reha- biliteringsinsatser. Något förvånande är att förekomsten av rehabi- literingspenning minskar proportionellt sett mer än vad sjukpen- ning gör. En möjlig förklaring till detta mönster kan vara att</P>
<P class="p309 ft16">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade….</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft11">minskningen av rehabilitering sker genom att individer med omfat- tande rehabiliteringsbehov förs över till sjukersättning.</P>
<P class="p91 ft28">Minskningen av antalet dagar i rehabiliteringspenning är ungefär lika för gruppen anställda och egna företagare (21,3 procent) som för dem som är arbetslösa och som inte omfattas av medfinansie- ringsansvaret (21,5 procent). För en bättre förståelse av de observe- rade utvecklingstendenserna krävs en djupare analys av hur flöden mellan de olika ersättningsformerna har påverkats.</P>
<P class="p498 ft35"><SPAN class="ft35">4.3</SPAN><SPAN class="ft65">Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningen, Försäkringskassans rapport till Regeringen </SPAN><NOBR>2006-06-29</NOBR></P>
<P class="p104 ft19">Statistik från Försäkringskassan visar att cirka 53 000 arbetsgivare under perioden <NOBR>januari–november</NOBR> 2005 haft någon anställd som varit sjukskriven på heltid. Men det är endast cirka 16 500 arbetsgi- vare som har betalat medfinansieringsavgift. Detta beror på att många mindre arbetsgivare (färre än 100 anställda) hamnar under fribeloppet som är 12 000 kr per arbetsgivare och år.</P>
<P class="p88 ft11">Avsikten med fribeloppet, och högkostnadsskyddet, är framför allt att undvika att små arbetsgivare hamnar i svårigheter i och med reformen. Slutsatsen är att fribeloppet har fungerat som det var tänkt. Det var dock inte möjligt att i rapporten ta hänsyn till hög- kostnadsskyddet, eftersom avgiften i förhållande till skyddet korri- geras i efterhand.</P>
<P class="p78 ft21">Ungefär hälften av arbetsgivarna med <NOBR>10–19</NOBR> anställda skulle ha betalat medfinansieringsavgift om inte fribeloppet funnits. I prak- tiken, dvs. när hänsyn tas till fribeloppet, är det 13 procent av arbetsgivarna som har <NOBR>10–19</NOBR> anställda som betalat medfinansiering.</P>
<P class="p17 ft11">Bland arbetsgivare med 200 anställda eller fler är det i princip 100 procent som betalat medfinansieringsavgift.</P>
<P class="p89 ft21">Sammantaget har arbetsgivarkollektivet betalat cirka 1,8 miljarder kr i medfinansieringsavgifter under år 2005. Det innebär att arbets- givarkollektivet betalat mindre i medfinansieringsavgift än stor- leken på sänkningen av arbetsgivaravgiften som motsvarade cirka 2,5 miljarder kr (en sänkning med 0,24 procentenheter av arbets- givaravgiften). Avsikten från regeringen var att den nya lagstift- ningen skulle bli kostnadsneutral för arbetsgivarkollektivet.</P>
<P class="p78 ft28">En förutsättning för att medfinansieringen ska påverka arbetsgi- varnas beteende är att de känner till vad den innebär. Under perio-</P>
<P class="p116 ft16">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p15 ft39">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft21">den oktober till december 2005 genomförde Statistiska centralby- rån (SCB) en enkätundersökning på uppdrag av Försäkringskassan. Populationen var chefer/arbetsledare som leder den dagliga verk- samheten och har ansvar för miljö och sjukskrivna medarbetare på arbetsställen med anställda. Totalt var det 4 811 chefer/arbetsledare som besvarade frågeblanketten, vilket är 61 procent av urvalet. Bak- grunden till undersökningen var att det finns stora skillnader i sjukfrånvaro mellan olika delar av landet. Hela undersökningen be- står av fyra enkäter som skickades ut till arbetsgivare, läkare, hand- läggare på Försäkringskassan och till ett urval av befolkningen. I den enkät som skickades till arbetsgivare ställdes ett antal frågor om medfinansieringen. Den hade varit i kraft i cirka <NOBR>10–12</NOBR> månader när respondenterna svarade på frågorna om medfinansieringen.</P>
<P class="p321 ft8">Kunskap om medfinansieringen varierar med företagets storlek</P>
<P class="p500 ft21">Enkäten studie visar att 63 procent av arbetsgivarna har kännedom om vad medfinansieringen betyder för dem. Kunskapen samvarie- rar med storleken på arbetsplatsen. Det är framför allt de större arbetsgivarna som känner till den. Detta beror självfallet på att det i huvudsak är de stora arbetsgivarna som betalar medfinansierings- avgift. Endast 39 procent av arbetsgivarna med <NOBR>1–4</NOBR> anställda vet vad medfinansieringen innebär, medan cirka 80 procent bland arbetsgivare med 100 anställda eller fler känner till den.</P>
<P class="p96 ft8">Bättre kartläggning av sjukfallen hos arbetsgivare</P>
<P class="p208 ft11">36 procent av de arbetsgivare som känner till medfinansieringen uppger att de som följd av den i hög grad kartlägger – eller har kartlagt – sjukfrånvaron på arbetsplatsen. Detta visar att många arbetsgivare på något sätt, påverkas av reformen. Det är framför allt större arbetsgivare med hög sjukfrånvaro som uppger att de kart- lägger sjukfrånvaron. På små arbetsplatser behövs det säkerligen inte göras någon kartläggning, eftersom antalet anställda är litet vilket innebär att arbetsgivaren redan vet hur sjukfrånvaron ser ut på arbetsplatsen.</P>
<P class="p501 ft16">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade….</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft8">Skärpt rekryteringen</P>
<P class="p80 ft11">42 procent av de arbetsgivare som har kunskap om reformen upp- ger att de skärpt rutinerna vid nyanställning som en konsekvens av medfinansieringen. Det är vanligare att små arbetsgivare uppger att de har skärpt, eller ska skärpa, rutinerna vid nyanställning. Konsek- venserna av sjukskrivningar bland personalen är större för en liten arbetsgivare än för en stor.</P>
<P class="p254 ft8">Överväger uppsägningar</P>
<P class="p502 ft28">Av de arbetsgivare som har kunskap om reformen är det 14 procent som uppger att de i stor utsträckning har sagt upp, eller kommer att, säga upp långtidssjukskrivna på grund av medfinansieringen.</P>
<P class="p310 ft8">Förebygger sjukskrivningar</P>
<P class="p80 ft11">Huvudsyftet med medfinansieringen är att arbetsgivare dels ska förebygga ohälsa på arbetsplatsen, dels vidta åtgärder för att hjälpa sjukskrivna anställda att komma tillbaka i arbete. Ett första steg när det gäller att börja arbeta förebyggande är att se över arbetsmiljön på arbetsplatsen. I genomsnitt uppger 23 procent av de arbetsgivare som har kunskap om medfinansieringen att de kommer att se över arbetsmiljön som en konsekvens av den.</P>
<P class="p78 ft11">Syftet med medfinansieringen är att arbetsgivarna ska bli mer aktiva vad gäller att vidta rehabiliterande åtgärder. Ett första steg när det gäller rehabiliteringsinsatser är att kartlägga behovet av åtgärder i en rehabiliteringsutredning. Resultaten visar att det finns en rehabiliteringsutredning i 58 procent av de sjukfall där arbetsgi- varen betalar medfinansieringsavgift. Detta är en ökning med 10 procentenheter eller med 21 procent jämfört med år 2004 (hel- tidssjukskrivningar), dvs. året innan medfinansieringen infördes. Jämfört med år 2003 är ökningen ännu större. Från och med 1 juli 2003 ska en rehabiliteringsutredning upprättas i samtliga sjukfall efter fyra veckors sjukfrånvaro. Ökningen av andelen sjukfall med en rehabiliteringsutredning är i det närmaste lika hög bland deltids- sjukfallen som bland heltidssjukskrivna.</P>
<P class="p503 ft11">Andelen sjukfall där arbetslivsinriktad rehabilitering påbörjats har ökat från år 2003 till år 2005, men däremot inte i jämförelse med 2001. Sjukskrivna som har en arbetsgivare som inte betalar</P>
<P class="p254 ft16">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p15 ft39">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft21">medfinansieringsavgift, dvs. anställda som är långtidssjukskrivna på deltid, uppger inte i högre grad att arbetsgivaren vidtar åtgärder år 2005 i jämförelse med år 2002. Bland sjukfallen med hel sjukpen- ning år 2005 där det bedöms finnas ett behov av arbetslivsinriktad rehabilitering upprättades en rehabiliteringsplan i 58 procent av fallen. Motsvarande andel för år 2004 var 38 procent.</P>
<P class="p488 ft19">Det är vanskligt att utifrån denna studie avgöra om andelen som får arbetslivsinriktad rehabilitering har ökat år 2005, men de åtgär- der som påbörjas verkar komma igång tidigare (i jämförelse med åren 2001 och 2003). Att åtgärderna kommer i gång tidigare kan bero på flera olika saker. Det kan bero på att Försäkringskassans arbete med dessa sjukfall har blivit bättre, men det skulle också kunna bero på medfinansieringens införande. I och med medfinansieringen har arbetsgivaren ett större ekonomiskt intresse av att den anställde åter- går i arbete så fort som möjligt.</P>
<P class="p504 ft35"><SPAN class="ft35">4.4</SPAN><SPAN class="ft65">Medfinansieringsreformen – piska, morot eller ingetdera? Erfarenheter av effekter av arbetsgivarnas medfinansiering i tre nordliga och tre sydliga län, Umeå universitet </SPAN><NOBR>2006-06-30</NOBR></P>
<P class="p495 ft11">Syftet med studien är att göra en jämförelse mellan en region med traditionellt hög och en region med traditionellt låg sjukfrånvaro. Under perioden <NOBR>januari–juni</NOBR> år 2006 har totalt 28 organisationer intervjuats. Dessa fördelas på sex kommunala arbetsgivare och 7 privata företag i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt sju kommunala arbetsgivare och åtta privata företag i Hallands, Jönköpings och Kronobergs län.</P>
<P class="p96 ft8">Uppfattningar om sjukfrånvaron och medfinansieringsreformen</P>
<P class="p505 ft21">Det övergripande intrycket från intervjuerna är att det finns en påtaglig enighet när det gäller synen på orsakerna till sjukfrånvaron. Samtliga intervjuade menar att arbetet absolut är av betydelse för uppkomsten av den ohälsa som sedermera leder till sjukfrånvaro. Kommunala arbetsgivarföreträdare och fackliga representanter lyfter fram yrken inom vården som fysiskt belastande vilken kan leda till ohälsa. Även den ökade stressen på arbetsplatserna lyfts fram som en viktig orsak till ohälsa. En relativt utbredd uppfatt-</P>
<P class="p506 ft16">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade….</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft11">ning är också att långtidssjukskrivning är mindre starkt relaterad till arbetet och någon menar att långtidssjukskrivningar i många fall inte alls har med arbetet att göra.</P>
<P class="p17 ft11">Det faktum att arbetsgivaren har ett ekonomiskt ansvar för sjukfrånvaron betraktas av de intervjuade som rimligt även om det finns både positiva och negativa sidor. Möjligen uttrycker arbetsgi- varrepresentanterna från företagen en mer negativ hållning i detta fall än vad kommunerna gör.</P>
<P class="p17 ft11">Man kan konstatera att de flesta arbetsgivarrepresentanterna är förhållandevis väl insatta i lagens innehåll och syfte medan de fack- liga representanterna genomgående var betydligt mindre kunniga om medfinansieringen.</P>
<P class="p88 ft11">Det finns både bland företagare och kommunföreträdare nega- tiva och positiva kommentarer. Ett intressant resultat är dock att ett flertal som varit negativa initialt har ändrat inställning då de för- väntade farhågorna inte infriats. Dels har reformen för flera inte inneburit de ökade kostnader som man oroade sig för, bland annat beroende på den samtidiga sänkningen av arbetsgivaravgiften. Dels har flera respondenter pekat på att medfinansieringen påverkat medvetenheten om att sjukfrånvaron kostar pengar. Den har där- igenom bidragit till ett mer aktivt förhållningssätt i förhållande till sjukfrånvaro; man kommer ingång snabbare nu än vad man gjorde tidigare.</P>
<P class="p299 ft8">Förebyggande arbete</P>
<P class="p80 ft11">Även om det skett förändringar i det förebyggande arbetet har var- ken de privata eller de kommunala arbetsgivarna gjort större för- ändringar av det förebyggande arbetsmiljöarbetet som en direkt följd av reformen. Respondenterna från kommunerna menar att man satsar mer resurser på förebyggande verksamhet främst som en följd av Försäkringskassans striktare tillämpning av sjukför- säkringen. I övrigt handlar det för de flesta om att man ”vässat” de verktyg man redan har som att ha bättre kontroll på enskilda sjuk- fall, övervaka korttidsfrånvaro så att denna inte övergår i långtids- frånvaro samt övervaka arbetsmiljöbrister på ett mer systematiskt sätt.</P>
<P class="p507 ft16">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td158"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td159"><P class="p15 ft39">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft8">Rehabilitering</P>
<P class="p505 ft21">Det är inom det rehabiliterande arbetet som det skett mest föränd- ringar i samband med att medfinansieringen infördes enligt de flesta intervjuade. De flesta arbetsgivarna har skärpt sina rutiner för att hålla kontakt med långtidssjukskrivna. De är mer måna om att få färre sjukskrivna på heltid och fler på deltid, de har bättre rutiner för att övervaka långa sjukfall och i den mån det är möjligt, försö- ker man få dessa att komma tillbaka i arbete genom att anpassa arbetsuppgifter och arbetsplatser. Organisationerna verkar också vara mer aktiva när det gäller inköp av rehabiliteringstjänster som t.ex. behandlingar av missbruk, ryggar och terapeutisk hjälp för dem med psykiska problem. Omplaceringsmöjligheter används inte gärna eftersom det inte anses vara en god lösning för den enskilde och inte heller gagna organisationen. Här kan man också i viss mån tala om att de arbetsgivare som tidigare haft brister i sitt rehabili- teringsarbete blivit mer aktiva på rehabiliteringsområdet än de som redan tidigare haft goda rutiner för rehabilitering. I övrigt syns inga skillnader.</P>
<P class="p508 ft8">Samverkan med andra aktörer</P>
<P class="p509 ft19">Relationerna mellan fackföreningar och arbetsgivare generellt sett har blivit mer omfattande efter medfinansieringen inträde. Arbets- givare som tidigare inte haft kontakt med företagshälsovård har också i viss mån ökat sina kontakter med den. Det är relationerna till Försäkringskassan som uppvisar den största spridningen; mer- parten anser att relationerna med Försäkringskassan blivit sämre, men inte som en följd av reformen utan av Försäkringskassans striktare tillämpning av sitt regelverk.</P>
<P class="p510 ft35"><SPAN class="ft35">4.5</SPAN><SPAN class="ft65">Medfinansieringen ur ett arbetsgivarperspektiv, delrapport juni 2006, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet</SPAN></P>
<P class="p307 ft11">Studien fokuserar på att besvara frågan om reformen fått avsedd effekt inom följande områden:</P>
<P class="p221 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">Arbetsgivarens aktiviteter som syftar till att sjukskrivna skall återgå i arbete.</SPAN></P>
<P class="p511 ft16">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Uppföljning av ett år med särskild sjukförsäkringsavgift, den så kallade….</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p512 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">Frånvaroförebyggande insatser på arbetsplatsen.</SPAN></P>
<P class="p240 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Ekonomiska och andra konsekvenser av medfinansieringen för arbetsgivarna.</SPAN></P>
<P class="p201 ft11">Studien avser att inkludera medfinansieringens konsekvenser för jämställdhet samt arbetsgivares samverkan med Försäkringskassa, Arbetsförmedling och hälso- och sjukvård m.fl. Genom att analy- sera arbetsgivares attityder, förhållningssätt och handlande vill stu- dien dra slutsatser hur de drivkrafter reformen skapat fungerar som förändringskraft för arbetsgivarna. Studien vill därmed besvara föl- jande frågor:</P>
<P class="p272 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Hur ser arbetsgivarna efter reformens genomförande på sitt ansvar att förebygga ohälsa och vidta rehabiliterande insatser? Har medfinansieringen förändrat synsättet?</SPAN></P>
<P class="p239 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Vad gör arbetsgivarna för att de anställda inte skall vara frånva- rande från arbetet och hur har de på denna punkt eventuellt förändrat sitt handlande?</SPAN></P>
<P class="p239 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Hur förhåller sig arbetsgivarna till ekonomiska analyser och kalkyler och vilka ekonomiska resultat kan skönjas?</SPAN></P>
<P class="p239 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Hur påverkas jämställdheten av de nya incitamenten, t.ex. med hänsyn taget till att kvinnor vanligtvis står för högre andel av sjukfrånvaro?</SPAN></P>
<P class="p513 ft19">Delrapporten beskriver en fallstudie som gjorts som en metod att utveckla ett datainsamlingsinstrument. I fallstudien ingick såväl privata företag som kommuner, landsting och statliga myndigheter.</P>
<P class="p17 ft11">Sammanfattningsvis kan sägas att inte någon av arbetsgivarna utom den (anonyma) statliga myndighet som ingick i fallstudien ansåg sig ha påverkats av medfinansieringen i sitt sätt att hantera sjukfrånvaron. Överlag ansåg man att man redan innan reformen infördes hade vidtagit åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Detta kan möjligen bero på att det är för tidigt att se sådana effekter. Den statliga myndigheten ansåg att det förebyggande hälsoarbetet hade påskyndats eftersom man inte visste hur medfinansieringen skulle slå inom verket. De uppgifter man fått fram i fallstudien pekar på att insatser för att bekämpa sjukfrånvaron inleddes långt före med- finansieringen såväl när det gäller förebyggande som rehabilite- rande insatser.</P>
<P class="p106 ft16">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p514 ft34"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft69">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</SPAN></P>
<P class="p515 ft35"><SPAN class="ft35">5.1</SPAN><SPAN class="ft65">Sjukdomsbegreppet</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">Den försäkringsrättsliga innebörden av begreppet sjukdom har en avgörande betydelse vid bedömningen av rätt till ersättning. Grund- läggande för rätten till sjukpenning och sjuklön är att den försäkrade lider av sjukdom och att sjukdomen sätter ned arbetsförmågan.</P>
<P class="p94 ft8">Enligt förarbetena definieras sjukdom enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p94 ft8">Den nedsatta arbetsförmågan ska dessutom påverka förmågan att försörja sig genom arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Nedsatt arbetsförmåga av andra skäl bör där- emot inte ge rätt till ersättning. Avsikten med renodlingen av krite- rier för bedömning av arbetsförmågan var enligt förarbetena att ge en mer rättvisande bild av samhällets kostnader inom olika områ- den. Problem som inte är medicinskt betingade ska inte lösas med medel som är avsedda för sjukförsäkringen utan med hjälp av arbetsmarknads- eller socialpolitiska medel.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p234 ft35"><SPAN class="ft35">5.2</SPAN><SPAN class="ft65">Sjuklöneperioden</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL) reglerar vad som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare och är tvingande till arbets- tagarens förmån. Rätten till ersättning regleras dels i lagar, dels i kollektivavtal.</P>
<P class="p194 ft8">En arbetstagare som anställts tills vidare eller har ett tidsbegrän- sat anställningsavtal som avser en månad eller längre omfattas av SjLL från och med första anställningsdagen.</P>
<P class="p237 ft48"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:28 s. 10.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 2002/03:89 s. 18.</P>
<P class="p517 ft16">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p518 ft8">Rätt till sjuklön har den som har en anställning och som på grund av sjukdom är förhindrad att arbeta. Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad fordras att arbetstagaren tillträtt anställningen och varit anställd under fjorton kalenderdagar i följd för att hon eller han ska omfattas av lagen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p88 ft8">Mål mellan arbetsgivare och arbetstagare om tillämpningen av SjLL handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegång vid arbets- tvister.</P>
<P class="p202 ft35"><SPAN class="ft35">5.3</SPAN><SPAN class="ft65">Bedömning av rätt till sjuklön</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Det finns som tidigare nämnts ingen definition av sjukdomsbe- greppet i SjLL. Den tolkning av begreppet som gjorts vid tillämp- ningen av rätten till sjukpenning i lagen (1962:381) om allmän för- säkring (AFL) ska gälla även vid tillämpningen av sjuklönebestäm- melserna<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Det är arbetsgivaren som bedömer om den anställde har rätt till sjuklön eller inte. Arbetsgivaren ska göra bedömningen av hur stor arbetsförmågan är i förhållande till arbetstagarens ordi- narie arbetstid.</P>
<P class="p408 ft35"><SPAN class="ft35">5.4</SPAN><SPAN class="ft65">Sjukanmälan av arbetsgivaren</SPAN></P>
<P class="p479 ft8">Arbetsgivaren är skyldig att anmäla de sjukfall som fortsätter efter sjuklöneperiodens slut. Anmälan ska göras till Försäkringskassan tidigast på den femtonde dagen i sjukperioden och senast inom sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Arbetsgivarens upp- giftsskyldighet enligt SjLL är straffsanktionerad med böter. Sjukan- mälan görs till Försäkringskassans nyinrättade kundcenter för arbets- givare.</P>
<P class="p227 ft35"><SPAN class="ft35">5.5</SPAN><SPAN class="ft65">Försäkran/begäran om sjukpenning</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Den försäkrade ska lämna en skriftlig försäkran för sjukpenning till Försäkringskassan i början av sjukfallet. Försäkran ska innehålla uppgifter om sjukdomen, en beskrivning av den försäkrades arbets- uppgifter och den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p229 ft48"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>3 § SjLL.</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>4 § SjLL.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>3 kap. 8 § första stycket AFL.</P>
<P class="p231 ft16">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft35"><SPAN class="ft35">5.6</SPAN><SPAN class="ft65">Medicinskt underlag</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen ska den försäkrade styrka nedsättningen av arbetsförmågan med ett läkarintyg som lämnas till Försäkringskassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Den enskildes för- säkran för sjukpenning ska lämnas på blankett som fastställs av Försäkringskassan.</P>
<P class="p235 ft35"><SPAN class="ft35">5.7</SPAN><SPAN class="ft65">Särskild sjukförsäkringsavgift</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Arbetsgivaren ska enligt lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäk- ringsavgift som gäller från och med den 1 januari 2005 betala en särskild sjukförsäkringsavgift när hel sjukpenning utbetalas till arbetstagaren. Avgiften utgör 15 procent av den anställdes sjuk- penning. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften begränsas av ett fri- belopp och ett högkostnadsskydd. Fribeloppet är 12 000 kr och lika för alla arbetsgivare. Det innebär att arbetsgivaren endast beta- lar den särskilda sjukförsäkringsavgift som överstiger 12 000 kr per kalenderår. Högkostnadsskyddet innebär att arbetsgivaren aldrig betalar mer än fyra procent av företagets sammanlagda lönesumma i särskild sjukförsäkringsavgift för ett kalenderår. Försäkringskas- san fastställer underlaget för varje kalendermånad och fattar sam- tidigt beslut om avgiftens storlek.</P>
<P class="p519 ft8">Arbetsgivarens medfinansiering av sjukpenning upphör:</P>
<P class="p445 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">När den anställde börjar arbeta igen.</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">När den anställde arbetar till viss del, det vill säga är deltidsjuk- skriven.</SPAN></P>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">När den anställde deltar i rehabilitering och får rehabiliterings- ersättning.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">När den anställde får förebyggande sjukpenning.</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">När den anställde får hel sjuk- eller aktivitetsersättning (tidi- gare förtidspension).</SPAN></P>
<P class="p520 ft8">Enligt budgetpropositionen för år 2007 ska lagen om särskild sjuk- försäkringsavgift upphävas vid utgången av år 2006.</P>
<P class="p521 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>3 kap. 8 § andra stycket AFL.</P>
<P class="p517 ft16">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft35"><SPAN class="ft35">5.8</SPAN><SPAN class="ft65">Rätt till sjukpenning</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Grunderna för rätten till sjukpenning anges i 3 kap. 7 § AFL. Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Sjukpenningen kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning beroende på arbetsförmågans nedsättning.</P>
<P class="p212 ft11"><SPAN class="ft11">5.8.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">Steg-för-steg-modellen</SPAN></NOBR></P>
<P class="p115 ft8">3 kap. 7 § AFL är konstruerad som en steg för steg bedömning av en individs arbetsförmåga och behov av insatser för att kunna återgå i arbete. Syftet med modellen är att ge Försäkringskassan stöd för att på ett strukturerat och aktivt sätt bedöma rätten till sjukpenning, uppmärksamma behovet av rehabilitering, tidigt i sjukfallen ta initiativ till rehabiliteringsinsatser och att byta ut sjuk- penning mot sjuk- eller aktivitetsersättning när den försäkrade uppfyller förutsättningarna för sådan förmån. Enligt förarbetena bör en prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden vara gjord senast ett år efter första sjukdagen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. De olika stegen beskrivs i Försäkringskassans vägledning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p253 ft8">Steg 1. Kan den försäkrade utföra sitt vanliga arbete efter nödvändig behandling och konvalescens?</P>
<P class="p523 ft8">I det första steget bedöms i vilken utsträckning den försäkrade har förmåga att utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda. Den försäkrade kan få sjukpenning om hon eller han inte kan utföra sitt vanliga arbete men bedöms kunna göra det efter behandling och konvalescens.</P>
<P class="p524 ft48"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 2002/03:89 s. 47.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassan vägledning 2004:2.</P>
<P class="p231 ft16">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft8">Steg 2. Kan den försäkrade utföra sina nuvarande arbetsuppgifter efter viss rehabilitering eller anpassning av arbetsuppgifterna?</P>
<P class="p219 ft8">I steg två är frågan om den försäkrade kan återgå till sitt vanliga arbete. Bedömningen beror på vilka, och hur omfattande, åtgärder som behövs för att en återgång ska vara möjlig. Sjukpenning kan betalas ut under den tid nödvändiga åtgärder vidtas – dock bara undantagsvis mer än tre månader.</P>
<P class="p525 ft8">Steg 3. Kan den försäkrade utföra och få andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare utan extra insatser?</P>
<P class="p219 ft8">Steg tre används när det är klarlagt att den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete, men det finns möjlighet att få ett annat arbete hos arbetsgivaren. Arbetsförmågan bedöms då i för- hållande till detta arbete. Sjukpenning kan betalas ut under nöd- vändig behandling och konvalescens, men sjukpenning betalas inte ut i avvaktan på att arbetet blir tillgängligt.</P>
<P class="p526 ft8">Steg 4. Kan den försäkrade få andra arbetsuppgifter hos sin arbetsgivare efter viss utbildning eller rehabiliterande insatser?</P>
<P class="p219 ft8">Prövningen i steg fyra sker med utgångspunkt i den begränsade tid som rehabiliteringsersättning kan betalas ut. Detta innebär en rehabiliteringsinsats som inte tar mer än cirka ett år i anspråk. Det bör också vara klarlagt att den försäkrade efter till exempel arbets- träning eller utbildning erbjuds ett arbete hos arbetsgivaren.</P>
<P class="p13 ft8">Försäkringskassan måste alltid pröva steg ett till fyra innan man går vidare i modellen när det gäller anställda som har en anställning.</P>
<P class="p496 ft8">Steg 5. Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, utan extra insatser?</P>
<P class="p219 ft8">Steg fem blir aktuellt om det inte finns något lämpligt arbete för den försäkrade inom ramen för arbetsgivarens verksamhet. Om den försäkrade, trots sin sjukdom, kan klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete har hon eller han inte rätt till ersätt- ning från sjukförsäkringen. Den försäkrade bedöms vara arbetsför även om arbetet inte finns direkt tillgängligt för henne eller honom.</P>
<P class="p527 ft16">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">Steg 6. Kan den försäkrade klara annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete efter vissa rehabiliterande insatser till exempel utbildning eller omskolning?</P>
<P class="p80 ft8">Även i steg sex bör prövningen ske med utgångspunkt i de tidsramar som finns för rehabilitering vilket innebär en rehabiliter- ingsinsats som inte tar mer än cirka ett år i anspråk. Syftet med rehabiliteringsinsatserna ska vara att göra den försäkrade rustad att klara ett lämpligt arbete på arbetsmarknaden. Om det inte finns något lämpligt arbete efter avslutad rehabilitering, men den försäk- rade har förmåga att utföra ett sådant, betalas inte längre ersättning från sjukpenningförsäkringen.</P>
<P class="p528 ft8">Steg 7. Är den försäkrade arbetsoförmögen för minst ett år eller varaktigt?</P>
<P class="p80 ft8">Om utredningen visar att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt och nedsättningen kan antas bestå under minst ett år, ska Försäk- ringskassan pröva om sjukpenningen ska bytas ut mot sjukersätt- ning eller aktivitetsersättning. Innan Försäkringskassan gör en sådan prövning ska det vara klarlagt att den försäkrade inte har någon arbetsförmåga som kan tas tillvara på arbetsmarknaden, och alla rehabiliteringsmöjligheter ska för tillfället vara uttömda<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p88 ft8">Rehabiliteringsinsatser är alltså aktuella då en person bedöms befinna sig i steg två, fyra eller sex i den ovan beskrivna <NOBR>steg-för-</NOBR> <NOBR>steg-modellen.</NOBR> Som grund för ställningstagandet ska Försäkrings- kassan utöver det medicinska underlaget och individens försäkran också ha arbetsgivarens rehabiliteringsutredning.</P>
<P class="p299 ft35">Rehabiliteringsprocessen</P>
<P class="p529 ft35"><SPAN class="ft35">5.9</SPAN><SPAN class="ft65">Rehabiliteringsutredning</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Det är arbetsgivaren som i samråd med den försäkrade ska svara för att hennes eller hans behov av rehabilitering klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. För att tidigt uppmärksamma signaler om rehabiliteringsbehov ska arbets- givaren ovillkorligen påbörja en rehabiliteringsutredning när:</P>
<P class="p530 ft48"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassans vägledning 2002:2, s. 50 ff.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>22 kap. 3 § AFL.</P>
<P class="p231 ft16">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p531 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Den anställde på grund av sjukdom varit helt eller delvis från- varande från sitt arbete under längre tid än fyra veckor i följd.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Den anställdes arbete ofta har avbrutits av kortare sjukperioder.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Den anställde begär det.</SPAN></P>
<P class="p223 ft8">Rehabiliteringsutredningen ska sändas till Försäkringskassan inom åtta veckor från sjukanmälningsdagen. Med ”ofta” avses här att den anställde varit frånvarande på grund av sjukdom vid minst sex till- fällen under en tolvmånadersperiod<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. När det gäller ofta förekom- mande korta sjukfall räknas tiden från den dag då sjukanmälan gjordes i sjukperioden som närmast föregick den då rehabiliterings- utredningen påbörjades.</P>
<P class="p331 ft8">Omfattning av rehabiliteringsutredningen</P>
<P class="p268 ft8">Rehabiliteringsutredningen är ett verktyg för att arbetsgivaren ska kunna leva upp till sitt rehabiliteringsansvar och ett viktigt underlag såväl i det systematiska arbetsmiljöarbetet som i Försäkringskas- sans arbete med att bedöma den försäkrades behov av, och möjlig- heter till, rehabilitering.</P>
<P class="p142 ft8">En rehabiliteringsutredning ska innehålla information från både den anställde och arbetsgivaren<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Det handlar om uppgifter om:</P>
<P class="p445 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Den anställdes uppfattning i fråga om rehabilitering.</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Den anställdes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter och en prognos för återgång i arbete.</SPAN></P>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">Behov av rehabiliteringsåtgärder samt vidtagna och planerade insatser på arbetsplatsen.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Medverkan av företagshälsovård.</SPAN></P>
<P class="p532 ft8">Rehabiliteringsutredningen ska lämnas på en blankett som fastställs av Försäkringskassan.</P>
<P class="p94 ft8">Om det är uppenbart att det inte behövs någon rehabiliterings- åtgärd räcker det enligt förordningen att utredningen innehåller uppgifter om orsaken till detta.</P>
<P class="p533 ft48"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop.1990/91:141 s. 89.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Förordningen (2003:426) om rehabiliteringsutredning enligt 22 kap. AFL.</P>
<P class="p517 ft16">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft35"><SPAN class="ft35">5.10</SPAN><SPAN class="ft115">Försäkringskassans samverkan med Arbetsmiljöverket</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Sedan år 2003 finns en överenskommelse mellan Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket om samverkan inom rehabiliteringsområdet. Om en arbetsgivare inte tar det ansvar för rehabilitering av en anställd som AFL föreskriver kan det vara skäl att väcka frågan om arbetsgivarens organisation för anpassning och rehabilitering upp- fyller de krav som ställs i Arbetsmiljölagen (1977:1160), (AML).</P>
<P class="p88 ft8">Då rehabiliteringsutredning inte lämnats till Försäkringskassan nio veckor efter datum för sjukanmälan sänds därför ett påminnel- sebrev till arbetsgivaren. Där framgår att Försäkringskassan över- väger att meddela Arbetsmiljöverket om utredningen inte inkom- mer inom två veckor. Arbetsmiljöverket har till uppgift att kontrol- lera att arbetsgivaren lever upp till de krav som ställs i arbets- miljölagen och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar. Denna kontroll sker vanligtvis genom inspektion. För en redovis- ning av omfattningen av detta samarbete hänvisas till kapitel 7.</P>
<P class="p227 ft35"><SPAN class="ft35">5.11</SPAN><SPAN class="ft115">Avstämningsmöte</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Mötet med den försäkrade och dennes arbetsgivare har sedan länge varit en del i Försäkringskassans arbete. Avstämningsmöten som arbetsmetod infördes i AFL den 1 juli 2003.</P>
<P class="p17 ft8">I januari 2005 skedde det en precisering vad avser tidpunkt då avstämningsmöte ska genomföras. Försäkringskassan ska, om det inte är obehövligt, senast två veckor efter det att rehabiliterings- utredning inkommit till Försäkringskassan, kalla den försäkrade till ett avstämningsmöte. Saknar den försäkrade arbetsgivare, ska För- säkringskassan, om det inte är obehövligt, senast tio veckor efter dagen för sjukanmälan kalla den försäkrade till ett avstämnings-</P>
<P class="p159 ft42"><SPAN class="ft8">möte</SPAN>TPF<SPAN class="ft43">13</SPAN>FPT<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p18 ft8">Ett avstämningsmöte är ett möte där den försäkrade, Försäk- ringskassan och minst en annan part som kan påverka den försäkra- des situation deltar. Exempel på sådana parter är i första hand behandlande läkare, arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen. Andra aktörer som kan delta är företagshälsovården och individens fackliga organisation. Syftet med mötet är att bedöma den</P>
<P class="p116 ft15"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>22 kap. 5 § AFL.</P>
<P class="p231 ft16">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft8">försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">14</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p94 ft8">Syftet är också att tidigt fånga upp individens möjlighet att återgå i arbete och behov av stöd för att underlätta detta. Vid mötet bör det klarläggas i vilken mån det eventuellt är annat än sjukdom som är orsak till frånvaron från arbetet<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">15</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p94 ft8">Den försäkrade ska på Försäkringskassans begäran delta i ett avstämningsmöte. Om hon eller han utan giltig anledning vägrar att delta kan sjukpenningen tills vidare helt eller delvis hållas inne under förutsättning att den försäkrade erinrats om denna påföljd<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">16</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p94 ft10">Det är viktigt att den behandlade läkaren ges möjlighet att delta i avstämningsmötet. För att underlätta för läkare att avsätta tid för avstämningsmöten kan arvode utges för avstämningsmöten<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft117">17</SPAN><SPAN class="ft116">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p475 ft35"><SPAN class="ft35">5.12</SPAN><SPAN class="ft115">Rehabiliteringsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Exempel på rehabiliteringsåtgärder är anpassning av arbetsupp- gifter, arbetsträning, utbildning och omplacering<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">18</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Det kan också handla om att se över möjligheterna att ändra arbetets innehåll och/eller arbetsorganisationen, vidta tekniska åtgärder eller att anskaffa särskild utrustning.</P>
<P class="p234 ft11"><SPAN class="ft11">5.12.1</SPAN><SPAN class="ft25">Arbetsträning</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Arbetsträning är en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd som innebär att en försäkrad tränar upp sin förmåga att utföra en viss arbetsuppgift. Under den försäkrades arbetsträning ska någon annan ha ansvaret för att arbetet blir utfört. Ett alternativ till arbetsträning kan vara att den anställde börjar arbeta på deltid och sedan successivt tränar upp sin arbetsförmåga.</P>
<P class="p535 ft48"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>3 kap. 8 a § AFL.</P>
<P class="p4 ft48"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 2002/03:89 s. 28.</P>
<P class="p4 ft48"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>20 kap. 3 § AFL.</P>
<P class="p4 ft48"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>6 § RFFS 2003:10.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">18</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:141 s.42.</P>
<P class="p517 ft16">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft11"><SPAN class="ft11">5.12.2</SPAN><SPAN class="ft25">Utbildning</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Utbildning kan många gånger vara en framgångsrik rehabiliterings- åtgärd, inte minst om utbildningen leder till att den försäkrade kan stanna kvar hos sin arbetsgivare. Utbildningstiden är beroende av utbildningsbehovet och omständigheterna i det enskilda fallet. Inriktningen på rehabiliteringsarbetet ska vara att personen ska ha återfått sin arbetsförmåga efter ett år och att en eventuell utbildning bör vara avslutad inom denna tid. När det gäller per- soner med speciella funktionshinder kan det ibland bli nödvändigt med längre utbildningstider.</P>
<P class="p101 ft8">För många sjukskrivna med låg utbildning skulle en mer omfat- tande utbildning vara en bra lösning på att få en nystart i arbetslivet och här är ettårsgränsen ett hinder. Försäkringskassan och Arbets- marknadsstyrelsen har därför framfört förslag<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">19</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>till regeringen att en regeländring bör ske så det blir möjligt att bevilja rehabiliter- ingsersättning under första året av en flerårig utbildning. Åter- stoden av studietiden skulle enligt förslaget individen själv eller arbetsgivaren finansiera.</P>
<P class="p212 ft35"><SPAN class="ft35">5.13</SPAN><SPAN class="ft115">Rehabiliteringsplan</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Försäkringskassan har ansvar för att upprätta en rehabiliteringsplan i de fall individen behöver insatser som ger rätt till rehabiliterings- ersättning i form av rehabiliteringspenning eller särskilt bidrag. Planen är ett underlag för Försäkringskassans beslut om rehabili- teringsersättning. I rehabiliteringsplanen ska anges vilka åtgärder som ska komma ifråga, vem som ska ansvara för dessa, kostnader, tidplan samt övriga uppgifter som kan behövas för att genomföra rehabiliteringen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">20</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>.</P>
<P class="p101 ft8">Målet för rehabiliteringen bör vara att den försäkrade ska ha återfått sin arbetsförmåga senast efter ett år, och att i vart fall en eventuell utbildning bör vara avslutad inom denna tid<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">21</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p17 ft8">Vid bedömningen av om det finns behov av rehabilitering ska inriktningen vara att den anställde ska kunna beredas fortsatt anställning hos arbetsgivaren. Andra alternativ ska prövas först när denna möjlighet är uttömd.</P>
<P class="p274 ft48"><SPAN class="ft47">19</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>RFV och Ams förslag till en effektivare arbetslivsinriktad rehabilitering, Uppdrag enligt regeringsbeslut III 6 <NOBR>2003-01-23</NOBR> N2003/459/A.</P>
<P class="p159 ft48"><SPAN class="ft47">20</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>22 kap. 6 § AFL.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">21</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Bet. 1990/91: SfU16 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning, s. 2.</P>
<P class="p231 ft16">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft8">I en del fall kommer de dock inte att vara möjligt att finna lös- ningar som möjliggör att anställningen består. Även då bör arbets- givaren kunna medverka till att finna arbetsträningsplatser utanför den egna arbetsplatsen och medge tjänstledighet från anställningen när det behövs för att genomföra en rehabilitering utanför arbets- platsen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">22</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p537 ft8">I förarbetena till lagen (1982:80) om anställningsskydd<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">23</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>beskrivs arbetsgivarens skyldighet att omplacera en anställd som inte längre klarar sina vanliga arbetsuppgifter. En förutsättning för att arbetsgivaren ska anses skyldig att omplacera en arbetstagare är att det kan ske utan att en annan arbetstagare friställs.</P>
<P class="p538 ft8">Enligt AFL<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">24</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>ska Försäkringskassan fortlöpande se till att rehabiliteringsplanen följs och att det vid behov görs nödvändiga ändringar i den. Detta innebär att Försäkringskassans ansvar inte upphör i och med att rehabiliteringsplanen upprättats.</P>
<P class="p539 ft11"><SPAN class="ft11">5.13.1</SPAN><SPAN class="ft25">Insatser som faller utanför krav på en rehabiliteringsplan</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Om individen inte har rätt till rehabiliteringsersättning så finns det inget krav på rehabiliteringsplan. Det innebär att vi inte har någon heltäckande bild av vilka insatser som i verkligheten görs till stöd för individens återgång i arbete. De mest närliggande insatserna som t.ex. anpassning på arbetsplatsen, anpassning av arbetsuppgif- ter, arbetshjälpmedel och successiv återgång i arbete genom deltids- sjukskrivning faller utanför kravet på plan.</P>
<P class="p235 ft35"><SPAN class="ft35">5.14</SPAN><SPAN class="ft115">Rehabiliteringsersättning</SPAN></P>
<P class="p540 ft8">Rätten till rehabiliteringsersättning regleras i en förordning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">25</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Ersätt- ningen kan bestå av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag.</P>
<P class="p233 ft8">En försäkrad kan få rehabiliteringsersättning under tiden som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen pågår. En förutsättning är att det finns en av Försäkringskassan godkänd rehabiliteringsplan och att den försäkrade ansöker om ersättning. Rehabiliteringspen- ningen ska kompensera för den inkomstförlust som uppstår då en</P>
<P class="p541 ft48"><SPAN class="ft47">22</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:141 s. 43.</P>
<P class="p4 ft48"><SPAN class="ft47">23</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1973:129.</P>
<P class="p4 ft48"><SPAN class="ft47">24</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>22 kap. 6 § sista stycket AFL.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">25</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Förordning (1991:1321) om rehabiliteringsersättning.</P>
<P class="p517 ft16">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">försäkrad deltar i en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd och det särskilda bidraget ska kompensera för de kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen. Under den tid en person uppbär rehabiliteringspenning upphör arbetsgivarens medfinansiering. Vid arbetsträning för att återgå till tidigare arbete hos den egna arbets- givaren är en riktlinje att upp till tre månader kan godtas<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">26</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p88 ft8">När den försäkrade är i behov av rehabilitering för att kunna återgå i annat arbete hos arbetsgivaren kan rehabiliteringsersättning betalas ut under en rehabiliteringsinsats om denna inte tar mer än cirka ett år i anspråk<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">27</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Det bör vara klarlagt att den försäkrade efter rehabiliteringsinsatsen erbjuds ett arbete hos arbetsgivaren.</P>
<P class="p542 ft35"><SPAN class="ft35">5.15</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetshjälpmedel</SPAN></P>
<P class="p213 ft8">AFL reglerar även rätten till bidrag till arbetshjälpmedel<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">28</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Bidrag till arbetshjälpmedel kan lämnas som ett led i rehabiliteringen av en förvärvsarbetande försäkrad när ett hjälpmedel kan medföra att en längre tids sjukskrivning kan brytas och den försäkrade kan återgå i arbete. Bidraget får avse kostnad för att införskaffa eller leasa arbetshjälpmedlet. Bidraget får inte avse sådant som kan anses vara normal utrustning på arbetsplatsen.</P>
<P class="p17 ft8">Bidrag kan ges både till den enskilde och till arbetsgivaren. Som regel lämnas bidrag till kostnader med högst 50 000 kr. Vid stöd till arbetsgivaren ska denne själv bekosta de första 10 000 kronorna varefter bidrag sedan kan ges för hälften av den återstående kost- naden. Till den enskilde kan bidrag ges till hela kostnaden. Det är möjligt att ge ett högre bidrag när det gäller avancerade dator- tekniska hjälpmedel. Då det finns synnerliga skäl kan Försäkrings- kassan även i annat fall lämna bidrag med ett högre belopp. Vid beräkning av bidraget ska hänsyn tas till i vilken mån hjälpmedlet innebär rationalisering eller produktivitetshöjning för arbetsgiva-</P>
<P class="p406 ft42"><SPAN class="ft8">ren</SPAN>TPF<SPAN class="ft43">29</SPAN>FPT<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p17 ft8">Ansökan om bidrag till arbetshjälpmedel kan göras av såväl den försäkrade som av arbetsgivaren. Då en anställd beviljas bidrag till att köpa ett hjälpmedel är det denne som äger hjälpmedlet.</P>
<P class="p254 ft48"><SPAN class="ft47">26</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:28 s. 19.</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft47">27</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:28 s. 15.</P>
<P class="p461 ft48"><SPAN class="ft47">28</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>2 kap. 14 § AFL och förordningen (1991:1046) om ersättning från sjukförsäkringen i form av bidrag till arbetshjälpmedel.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">29</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:41 s. 69.</P>
<P class="p231 ft16">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td160"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td161"><P class="p15 ft15">Sjuklön, sjukpenning och rehabilitering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p543 ft8">Arbetsförmedlingen ansvarar för bidrag till arbetshjälpmedel som behövs för att en arbetslös person med funktionshinder ska kunna få eller utföra arbete<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">30</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Ansvaret gäller för de första tolv månaderna en person är anställd hos arbetsgivaren. Även här är högsta beloppet 50 000 kr till vardera arbetsgivaren och arbetstagaren.</P>
<P class="p95 ft8">För den som är anställd med lönebidrag, i skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, i utvecklingsanställning eller i en trygghets- anställning får stödet lämnas så länge som lönebidrag lämnas. Även här är högsta beloppet 50 000 kr till vardera arbetsgivaren och arbetstagaren. Om det gäller datorbaserade hjälpmedel eller om det finns synnerliga skäl kan Arbetsförmedlingen bevilja bidrag med ett högre belopp. Ett sådant skäl kan vara att den anställde riskerar att bli arbetslös om inte bidraget beviljas.</P>
<P class="p95 ft8">Kommuner och landsting har ett grundläggande ansvar när det gäller hjälpmedel som en funktionshindrad person behöver för att kunna delta i samhällslivet på lika villkor som de utan funktions- hinder.</P>
<P class="p544 ft15"><SPAN class="ft47">30</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp.</P>
<P class="p517 ft16">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<P class="p4 ft34">6 Arbetsmiljölagen</P>
<P class="p545 ft8">Arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML), är en ramlag som komplet- teras och konkretiseras i arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och genom föreskrifter och allmänna råd om tillämpningen av före- skrifterna från Arbetsmiljöverket (tidigare Arbetarskyddssty- relsen). Arbetsmiljölagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppå en god arbetsmiljö.</P>
<P class="p95 ft8">Lagen ställer krav på arbetsgivaren att anpassa arbetsförhållan- dena utifrån arbetstagarnas särskilda förutsättningar för arbetet, men det anges även i 3 kap. 1 a § att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsmiljö- lagen gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning. Arbetsgivarens ansvar för anpassning av arbetsförhållandena och organiserandet av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten inträder i och med att arbetsgivaren har anställt en person och denne utför arbete för arbetsgivarens räkning. Lagen gäller även när arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom.</P>
<P class="p546 ft35"><SPAN class="ft35">6.1</SPAN><SPAN class="ft65">Systematiskt arbetsmiljöarbete</SPAN></P>
<P class="p495 ft8">Arbetsmiljölagen innehåller inte bara regler om arbetsmiljöns beskaffenhet och arbetsgivarens skyldigheter. Lagen innehåller även regler om hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att leva upp till de krav som regelsystemet ställer. I 3 kap. 2 a § första stycket och AFS 2001:1 finns regler om en metodik som ska underlätta för arbetsgivaren att styra verksamheten i arbetsmiljöhänseende. Vidare ska arbetsgivaren organisera arbetsanpassnings- och rehabi- literingsverksamheten på ett lämpligt sätt enligt 3 kap. 2 a § tredje stycket och AFS 1994:1. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas att systematiskt planera, genomföra och följa upp verksamheten så</P>
<P class="p547 ft16">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Arbetsmiljölagen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">att arbetsmiljökraven fortlöpande uppfylls. Detta arbete ska vara en naturlig del av verksamheten och omfatta alla förhållanden av bety- delse för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska vidare ta fram en arbets- miljöpolicy, där målet med systematiskt arbetsmiljöarbete slås fast, samt kontinuerligt undersöka riskerna i verksamheten och vidta de eventuella åtgärder som behövs till följd av denna. Om den egna kompetensen inom verksamheten inte räcker för det systematiska miljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabiliter- ing, ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån.</P>
<P class="p548 ft35"><SPAN class="ft35">6.2</SPAN><SPAN class="ft65">Anpassning av arbetssituationen</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">I 2 kap. 1 § AML föreskrivs att arbetsförhållandena ska anpassas efter människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt hänse- ende. 3 kap. 3 § reglerar arbetsgivarens ansvar i detta hänseende. Kravet på anpassning av arbetsmiljön avser inte enbart redan anställda med särskilda behov. Av förarbetena framgår att kravet på anpassningsåtgärder även omfattar sysselsättningsfrämjandet åtgär- der och riktar sig även mot ännu inte anställda.</P>
<P class="p101 ft8">Enligt 3 kap. 3 § ska arbetsgivaren genom att anpassa arbetsför- hållandena eller genom att vidta andra lämpliga åtgärder ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Arbets- givaren ska vid planläggningen och anordnandet av arbetet beakta att människors förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika.</P>
<P class="p17 ft8">Arbetsgivarens skyldigheter enligt 3 kap. 3 § AML har preci- serats genom föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabiliter- ing, AFS 1994:1. Som vägledning vid tillämpningen av föreskrif- terna finns allmänna råd. Arbetsgivaren ska enligt föreskrifterna fortlöpande ta reda på vilka behov av anpassnings- och rehabiliter- ingsåtgärder som finns bland arbetstagarna och så tidigt som möj- ligt påbörja arbetet med anpassning av arbetssituationen och rehabilitering av de arbetstagare som har behov av detta. Arbets- givaren ska klargöra hur arbetet med arbetsanpassning och rehabi- litering ska fördelas och den ansvarige ska ha de befogenheter, resurser och den kompetens som behövs för uppgifterna.</P>
<P class="p228 ft8">Arbetssituationen bör för samtliga anställda utformas utifrån att människor t.ex. har olika utbildningsbakgrund, att tidigare yrkes- erfarenheter varierar, att vissa har funktionshinder och att männi- skor åldras och därmed drabbas av funktionsnedsättningar. Mål-</P>
<P class="p549 ft16">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p15 ft71">Arbetsmiljölagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft8">sättningen med den individuella arbetsanpassningen är att vidta sådana åtgärder i arbetsmiljön att den anställde kan vara kvar i eller återkomma till sitt vanliga arbete. Åtgärder som kan vidtas är anskaffande av tekniska hjälpmedel och särskilda arbetsredskap eller förändringar i den fysiska arbetsmiljön. Förändringar kan också behöva göras i arbetsorganisationen, arbetsfördelningen, arbetsuppgifterna, arbetstiderna, arbetsmetoderna samt de psyko- logiska och sociala förhållandena. Andra åtgärder kan vara särskilda informationsinsatser, arbetsträning eller arbetsprövning. Byte av befattning eller personella insatser kan också bli aktuellt.</P>
<P class="p210 ft8">Varje arbetsplats och varje arbetsuppgift kan dock givetvis inte anpassas till de olika förutsättningarna hos varje individ. I vissa fall kan den enda lösningen vara att försöka bereda en anställd andra och mer lämpliga arbetsuppgifter inom ramen för anställningen. Omplacering bör dock tillgripas som en åtgärd i sista hand.</P>
<P class="p95 ft8">Det finns självfallet en gräns för hur mycket man kan kräva av en arbetsgivare. Vilka krav som kan ställas måste dock avgöras efter en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet där såväl arbets- tagarens som arbetsgivarens förhållanden och förutsättningar vägs in.</P>
<P class="p463 ft35"><SPAN class="ft35">6.3</SPAN><SPAN class="ft65">Tillsyn</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Tillsynen över att arbetsmiljölagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen efterlevs utövas av Arbetsmiljöverket. Arbets- miljöverket kan meddela förelägganden eller förbud om det behövs för att lagen eller föreskrifterna ska efterlevas. Arbetsmiljöverket kan också i beslut om föreläggande eller förbud sätta ut vite. Om ett meddelat föreläggande inte följs får verket vidare förordna om s.k. tvångsutförande, d.v.s. rättelse på arbetsgivarens bekostnad. En vägran att följa ett föreläggande eller beslut kan även medföra straffrättsligt ansvar.</P>
<P class="p550 ft16">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<P class="p551 ft119"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft118">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte och rehabiliteringsplan</SPAN></P>
<P class="p552 ft8">Den lagstiftning kring olika aktörers rehabiliteringsansvar som återfinns i 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) är tydligt formulerad kring individens rätt att få en rehabiliteringsut- redning och insatser som avstämningsmöte och rehabiliteringsplan.</P>
<P class="p95 ft8">Från att tidigare haft formuleringen att rehabiliteringsutredning skulle upprättas ”om det inte ansågs obehövligt” har lagstiftningen från den 1 juli 2003 preciserats på så sätt att rehabiliterings- utredning är obligatorisk och en tidsgräns har införts inom vilken Försäkringskassan ska kalla till ett avstämningsmöte om det inte anses obehövligt. Då en rehabiliteringsplan ska upprättas ska det ske inom en föreskriven tid.</P>
<P class="p194 ft8">De lagliga förutsättningarna är således goda för att individen ska få ett bra stöd både från arbetsgivaren i form av rehabiliteringsut- redning och från Försäkringskassan i form av ett därpå snabbt föl- jande avstämningsmöte och, då det behövs, en rehabiliteringsplan.</P>
<P class="p94 ft8">I detta kapitel redovisar vi statistik från Försäkringskassan kring rehabiliteringsutredningar, avstämningsmöten och rehabiliterings- planer.</P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">7.1</SPAN><SPAN class="ft65">Statistik från Försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">Statistiken omfattar anställda sjukskrivna som sjukskrevs i novem- ber 2004 respektive maj 2005. Statistiken är hämtad ur Försäkrings- kassans Diagnos- och Arbetsgivarregister (DoA) och omfattar drygt 20 000 anställda sjukskrivna. Två län, Skåne och Västra Göta- land, har valt att använda ett eget uppföljningssystem, Mälker. De sjukskrivna i Västra Götaland utgör drygt 18 procent och de i Skåne cirka 12 procent av landets sjukskrivna. Vi redovisar därför resultaten för dessa län separat.</P>
<P class="p210 ft8">Vi har valt att redovisa hur stor andel av individerna som fått del av de olika verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte</P>
<P class="p553 ft16">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">och rehabiliteringsplan och också hur stor andel som fått det inom föreskriven tid. Vi har också granskat vad som hänt med de sjukfall som fortfarande pågår efter ett års sjukskrivning.</P>
<P class="p17 ft8">Enligt uppgift från Försäkringskassan är statistiken i DoA behäftad med brister eftersom det är ett helt manuellt register, dvs. handläggaren måste själv lägga in uppgifterna i systemet, men det är ändå de säkraste uppgifter som går att få fram. Med tanke på det starka fokus som är på ohälsoområdet och inte minst på individens rätt till rehabiliteringsutredning och avstämningsmöte är det anmärkningsvärt att Försäkringskassan håller sig med ett uppfölj- ningssystem vars kvalitet man själv ifrågasätter.</P>
<P class="p88 ft8">Trots att statistiken visar att lagstiftningen inte efterlevs på avsett vis vill vi betona att de allra flesta sjukskrivna återgår i arbete efter en kortare eller längre tids sjukskrivning, och att antalet såväl korta som långa sjukskrivningar stadigt sjunker. Vi vill också säga att det sannolikt är så att de allra flesta sjukskrivna som behöver stöd för att kunna återgå i arbete också får detta utan att det syns i Försäkringskassans statistik.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr28 td47"><P class="p15 ft12">Tabell 7.1</P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p15 ft15">Målgrupper</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p554 ft8">Målgrupp: Sjukskrivna anställda som passerade den sextionde dagen i sjukperioden under januari respektive juli 2005</P>
<P class="p555 ft8">1= sjukfall som startade i november 2004, mätpunkt före 1 juli 2005</P>
<P class="p556 ft8">2= sjukfall som startade i maj 2005, mätpunkt före 31 december 2005</P>
<P class="p557 ft8">3= sjukfall som i oktober 2005 passerade ett års sjukskrivning, mätpunkt före 31 december 2005</P>
<P class="p558 ft12">Källa: Försäkringskassans DoA register Riket utom Västra Götaland och Skåne län.</P>
<P class="p559 ft35"><SPAN class="ft35">7.2</SPAN><SPAN class="ft65">Rehabiliteringsutredning</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Rehabiliteringsutredningen är enligt lagstiftningen tänkt att vara utgångspunkten, startskottet, för insatser som ska leda till en åter- gång i arbete. Utifrån tidpunkten då rehabiliteringsutredningen inkommit till, eller upprättats på, Försäkringskassan räknas den tid som får åtgå till dess att Försäkringskassan ska ha upprättat en rehabiliteringsplan eller kallat till ett första avstämningsmöte.</P>
<P class="p560 ft16">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr9 td162"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p15 ft71">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p561 ft8">Enligt lagstiftningen ska rehabiliteringsutredning genomföras vid sjukfrånvaro som pågått minst fyra veckor, samt vid upprepad sjukfrånvaro och då den anställde själv begär att en rehabiliterings- utredning ska genomföras. Vi har här enbart granskat hur lagstift- ningen följs då den anställde varit frånvarande på grund av sjukdom i minst fyra veckor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr35 td47"><P class="p157 ft12">Tabell 7.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr35 td164"><P class="p418 ft15">Rehabiliteringsutredning</P></TD>
<TD class="tr35 td33"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td165"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr25 td167"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr25 td152"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td47"><P class="p149 ft15">Målgrupp</P></TD>
<TD class="tr28 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p562 ft15">1</P></TD>
<TD class="tr28 td33"><P class="p563 ft15">2</P></TD>
<TD class="tr28 td103"><P class="p564 ft15">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><P class="p149 ft15">Antal sjukfall i</P></TD>
<TD class="tr6 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td169"><P class="p565 ft15">12 507</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p566 ft15">9 457</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p567 ft15">3 604*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td47"><P class="p149 ft15">målgruppen</P></TD>
<TD class="tr35 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td33"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td121"><P class="p149 ft15">Andel av målgruppen</P></TD>
<TD class="tr12 td169"><P class="p565 ft15">46,3 %*</P></TD>
<TD class="tr12 td33"><P class="p566 ft15">45,3 %</P></TD>
<TD class="tr12 td103"><P class="p567 ft15">59,9 %*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td47"><P class="p149 ft15">som fått en</P></TD>
<TD class="tr35 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td33"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td47"><P class="p149 ft71">rehabiliterings-</P></TD>
<TD class="tr35 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td169"><P class="p565 ft120">Kvinnor: 48,8 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td33"><P class="p566 ft120">Kvinnor: 47, 2 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td103"><P class="p567 ft71">Kvinnor: 62,7 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr35 td47"><P class="p149 ft15">utredning</P></TD>
<TD class="tr29 td69"><P class="p15 ft78"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td69"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td169"><P class="p565 ft15">Män: 41,6 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td33"><P class="p566 ft71">Män: 42,2 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td103"><P class="p567 ft15">Män: 54,6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td47"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr25 td69"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td121"><P class="p149 ft15">Andel av målgruppen</P></TD>
<TD class="tr1 td169"><P class="p565 ft15">6,3 %</P></TD>
<TD class="tr1 td33"><P class="p566 ft15">8,9 %</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p567 ft15">8,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td47"><P class="p149 ft15">som fått en</P></TD>
<TD class="tr35 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td33"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td47"><P class="p149 ft71">rehabiliterings-</P></TD>
<TD class="tr35 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td169"><P class="p565 ft120">Kvinnor: 6,8 %,</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td33"><P class="p566 ft120">Kvinnor: 9,5 %</P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td47"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td47"><P class="p149 ft15">utredning</P></TD>
<TD class="tr9 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td169"><P class="p565 ft15">Män: 5,4 %</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td33"><P class="p566 ft15">Män: 7,9 %</P></TD>
<TD class="tr9 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td47"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td69"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
<TD class="tr26 td103"><P class="p15 ft88"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td47"><P class="p149 ft71">inom 8 veckors</P></TD>
<TD class="tr0 td69"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr0 td169"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr0 td33"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
<TD class="tr0 td103"><P class="p15 ft91"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td47"><P class="p149 ft15">sjukskrivning</P></TD>
<TD class="tr35 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td33"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td47"><P class="p149 ft15">Mediantid till</P></TD>
<TD class="tr1 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td169"><P class="p565 ft15">86 dagar</P></TD>
<TD class="tr1 td33"><P class="p566 ft15">95 dagar</P></TD>
<TD class="tr1 td103"><P class="p567 ft15">90 dagar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td47"><P class="p149 ft71">rehabiliterings-</P></TD>
<TD class="tr35 td69"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td169"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td33"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td165"><P class="p149 ft15">utredning</P></TD>
<TD class="tr8 td166"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td167"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td168"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td152"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p568 ft15">* = Av de sjukfall som fortfarande pågick vid mättillfället.</P>
<P class="p569 ft8">Andelen av de anställda som får en rehabiliteringsutredning inom föreskriven tid är under tio procent. Av den statistik vi tagit del av har 46 procent av de anställda vars sjukfall pågått åtta månader en rehabiliteringsutredning.</P>
<P class="p570 ft8">Genomgående är resultaten för inkomna rehabiliteringsutred- ningar och genomförda avstämningsmöten bättre i Västra Götaland och Skåne än i övriga landet, men ändå långt ifrån de krav som lag- stiftningen ställer. I Västra Götalands län har 15 procent av de an- ställda sjukskrivna fått en rehabiliteringsutredning inom 60 dagar. I Skåne är motsvarande siffra drygt 9 procent.</P>
<P class="p571 ft16">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft11"><SPAN class="ft11">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Innehållet i rehabiliteringsutredningar</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">När det gäller behovet av insatser i sjukfallet är rehabiliteringsut- redningen en viktig informationskälla både för arbetsgivaren och Försäkringskassan.</P>
<P class="p572 ft121">I en förordning<SPAN class="ft43">1 </SPAN>beskrivs vilka uppgifter som i tillämpliga delar</P>
<P class="p573 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p574 ft8">ska redovisas i rehabiliteringsutredningen. Det handlar bland annat om den anställdes uppfattning om behov av rehabilitering och den- nes uppfattning om möjlighet att kunna återgå i arbete och arbets- givarens möjlighet att anpassa arbetsuppgifterna eller att vid behov finna andra arbetsuppgifter. Uppgifterna kan många gånger vara svåra att få fram redan vid fyra till åtta veckors sjukskrivning. Till exempel kan frågor kring anpassning/omplacering upplevas som för tidigt väckta med tanke på att de flesta sjukskrivningar avslutas utan att några sådana åtgärder sätts in.</P>
<P class="p575 ft8">Tanken med den obligatoriska rehabiliteringsutredningen var</P>
<P class="p230 ft121">enligt förarbetena<SPAN class="ft43">2 </SPAN>även att tidigt väcka frågan kring deltidssjuk-</P>
<P class="p576 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p574 ft8">skrivning, som bör vara norm. Möjligheten till deltidssjukskrivning är därför en fråga som ska besvaras i rehabiliteringsutredningen. Deltidssjukskrivningarna har ökat under flera år och för närvarande är cirka 35 procent av alla sjukskrivningar deltidssjukskrivningar. Ökningen har troligen sin grund i dels Försäkringskassans satsning på en mer försäkringsrättslig bedömning av rätten till sjukpenning dels i den medfinansieringsreform som infördes den 1 januari 2005,<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>och som innebär att arbetsgivaren ska betala en särskild sjukförsäkringsavgift så länge den anställde är helt sjukskriven.</P>
<P class="p459 ft8">Försäkringskassan har i en rapport<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>redovisat vilka åtgärder arbetsgivaren har med i rehabiliteringsutredningen.</P>
<P class="p577 ft9"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Förordningen (2003:426) om rehabiliteringsutredning enligt 22 kap. lagen(1962:381) om allmän försäkring.</P>
<P class="p230 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Prop. 2002/03:89 s. 40.</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift.</P>
<P class="p230 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Analyserar 2005:17, Försäkringskassan.</P>
<P class="p231 ft16">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td162"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p15 ft71">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD colspan=11 class="tr28 td170"><P class="p29 ft15">Diagram 7.1 Arbetsgivarens utredning av åtgärder som behövs för återgång i</P></TD>
<TD class="tr28 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td1"><P class="p155 ft12">arbete</P></TD>
<TD class="tr35 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td1"><P class="p390 ft122">100</P></TD>
<TD class="tr42 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr42 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p390 ft122">90</P></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p390 ft122">80</P></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p390 ft122">70</P></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr43 td85"><!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-52px;margin-bottom:0px;" class="p578 ft39"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:30px;" class="p578 ft39"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:7px;margin-top:15px;margin-right:-37px;margin-bottom:15px;" class="p578 ft39"><![endif]>procent</P></TD>
<TD class="tr28 td1"><P class="p390 ft122">60</P></TD>
<TD class="tr28 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p390 ft122">50</P></TD>
<TD class="tr9 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr9 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td1"><P class="p390 ft123">40</P></TD>
<TD class="tr28 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p390 ft122">30</P></TD>
<TD class="tr0 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td1"><P class="p390 ft122">20</P></TD>
<TD class="tr28 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p390 ft122">10</P></TD>
<TD class="tr0 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr0 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td1"><P class="p390 ft122">0</P></TD>
<TD class="tr28 td171"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td117"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td172"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td87"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td85"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p579 ft16">1</P></TD>
<TD class="tr6 td171"><P class="p22 ft16">2</P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p22 ft16">3</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p22 ft16">4</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p22 ft16">5</P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p22 ft16">6</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p22 ft16">7</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p22 ft16">8</P></TD>
<TD class="tr6 td172"><P class="p22 ft16">9</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p580 ft16">10</P></TD>
<TD class="tr6 td87"><P class="p22 ft16">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p581 ft39">Åtgä rd</P>
<P class="p582 ft15">Anm. Åtgärd: 1. Arbetsanpassning</P>
<P class="p583 ft15"><SPAN class="ft120">2.</SPAN><SPAN class="ft124">Plan för återgång i arbete</SPAN></P>
<P class="p584 ft15"><SPAN class="ft120">3.</SPAN><SPAN class="ft124">Arbetsträning i ordinarie arbete</SPAN></P>
<P class="p583 ft15"><SPAN class="ft120">4.</SPAN><SPAN class="ft124">Åtgärder som ska göras utanför arbetsplatsen</SPAN></P>
<P class="p583 ft15"><SPAN class="ft120">5.</SPAN><SPAN class="ft124">Omplacering</SPAN></P>
<P class="p584 ft15"><SPAN class="ft120">6.</SPAN><SPAN class="ft124">Arbetsträning på annan arbetsplats</SPAN></P>
<P class="p583 ft15"><SPAN class="ft120">7.</SPAN><SPAN class="ft124">Utbildning</SPAN></P>
<P class="p583 ft15"><SPAN class="ft120">8.</SPAN><SPAN class="ft124">Arbetsgivaren efterfrågar ett avstämningsmöte med Försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p584 ft15"><SPAN class="ft120">9.</SPAN><SPAN class="ft124">Avvaktas medicinsk behandling/utredning</SPAN></P>
<P class="p583 ft15"><SPAN class="ft120">10.</SPAN><SPAN class="ft125">Oklart, framgår inte av dokumentationen</SPAN></P>
<P class="p583 ft15"><SPAN class="ft120">11.</SPAN><SPAN class="ft125">Annat, …</SPAN></P>
<P class="p585 ft15">Anm. Kolumn summerar till mer än 100 procent eftersom respondenten har möjlighet att ange flera svarsalternativ.</P>
<P class="p586 ft15">Källa: Försäkringskassans Metodundersökning 2004.</P>
<P class="p587 ft8">Den vanligaste informationen i rehabiliteringsutredningen är att man avvaktar medicinsk behandling eller utredning (46 procent av utredningarna). Eftersom det inte finns något krav på att arbetsgi- varen ska komma in med en förnyad rehabiliteringsutredning då t.ex. det medicinska läget klarnat innebär det att nästan varannan rehabiliteringsutredning inte ger någon användbar information.</P>
<P class="p95 ft8">Den vanligaste insatsen som arbetsgivaren planerar är arbetsan- passning, som anges i 26 procent av fallen. Arbetsträning planeras i 10 och omplacering i 7 procent av rehabiliteringsutredningarna.</P>
<P class="p588 ft16">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Utbildning, som inte sällan nämns som en effektiv rehabiliter- ingsinsats, förekommer mycket sällan som åtgärd. Anledningen till detta kan vara att den typen av insats inte är aktuell förrän möjlig- heterna till arbetsanpassning är uttömda.</P>
<P class="p17 ft8">Av den refererade rapporten framgår att Försäkringskassan i 59 procent av de granskade ärendena gjort bedömningen att det inte fanns behov av någon arbetslivsinriktad rehabilitering medan det i 16 procent fanns ett sådant behov. I hela 53 procent av sjuk- fallen gjordes ställningstagandet utan att det fanns någon rehabili- teringsutredning.</P>
<P class="p214 ft8">Rapporten pekar på ett samband mellan rehabiliteringsutred- ningar och friskskrivning:</P>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Den som får en rehabiliteringsutredning uppvisar en högre risk för en lång sjukskrivning.</SPAN></P>
<P class="p240 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Den som får en rehabiliteringsutredning har mer omfattande problem än de som inte får någon utredning alls.</SPAN></P>
<P class="p201 ft8">Vilka slutsatser man kan dra av dessa samband är svårt att säga. Möjligen att arbetsgivaren prioriterar att göra rehabiliteringsutred- ningar i de fall denne ser att det finns behov av extra insatser för att den anställde ska kunna återgå i arbete.</P>
<P class="p589 ft22"><SPAN class="ft22">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft126">Försäkringskassans samverkan med Arbetsmiljöverket för att få in rehabiliteringsutredningar</SPAN></P>
<P class="p346 ft8">I de fall arbetsgivare inte fullgör sina skyldigheter beträffande upp- rättande av rehabiliteringsutredningar informerar Försäkringskas- san arbetsgivaren via ett påminnelsebrev att Arbetsmiljöverket kommer att kontaktas om inte begärda handlingar upprättas. Kommer inget svar från arbetsgivaren informeras Arbetsmiljöver- ket enligt en särskild rutin. Arbetsmiljöverket har till uppgift att kontrollera att arbetsgivaren lever upp till de krav som ställs i arbetsmiljölagen och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfär- dar. Denna kontroll sker vanligtvis genom inspektion.</P>
<P class="p101 ft8">Under år 2005 ledde Försäkringskassans anmälningar om ute- blivna rehabiliteringsutredningar till 1868 krav i inspektionsmed- delanden från Arbetsmiljöverket. Ett krav är ett påpekande, men inte juridiskt bindande och går inte att överklaga.</P>
<P class="p590 ft16">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr9 td162"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p15 ft71">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft8">En utvärdering som gjorts av samverkan kring uteblivna rehabi- literingsutredningar visar att då Försäkringskassan samverkat med Arbetsmiljöverket inkom utredningarna i 84 procent av ärendena.</P>
<P class="p592 ft35"><SPAN class="ft35">7.3</SPAN><SPAN class="ft65">Avstämningsmöte</SPAN></P>
<P class="p593 ft8">Försäkringskassan ska, om det inte är obehövligt, kalla till ett</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr8 td109"><P class="p15 ft8">avstämningsmöte senast</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p126 ft8">två veckor</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td175"><P class="p22 ft8">efter det att arbetsgivarens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td109"><P class="p15 ft8">rehabiliteringsutredning</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td174"><P class="p15 ft8">inkommit</P></TD>
<TD class="tr36 td176"><P class="p362 ft127">5</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td177"><P class="p22 ft8">När</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td176"><P class="p594 ft128">till Försäkringskassan.<SPAN class="ft42">TPTF FTPT</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p595 ft8">Försäkringskassan har kallat den försäkrade till ett avstämnings- möte är det enligt förarbetena mycket angeläget att mötet sker så snabbt som möjligt men med hänsyn tagen till att de övriga</P>
<P class="p63 ft129">aktörerna kan delta i mötet.<SPAN class="ft43">6</SPAN></P>
<P class="p596 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p483 ft8">För att inte tolka för snävt har vi mätt hur många som fått ett av- stämningsmöte inom <SPAN class="ft11">30 dagar </SPAN>från det att rehabiliteringsutred- ningen inkommit.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr28 td57"><P class="p15 ft12">Tabell 7.3</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td178"><P class="p597 ft15">Avstämningsmöten</P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td141"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td180"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td181"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td154"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
<TD class="tr30 td181"><P class="p15 ft98"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td57"><P class="p39 ft92">Målgrupp</P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p598 ft92">1</P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p598 ft92">2</P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p599 ft130">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td182"><P class="p39 ft9">Antal sjukfall i målgruppen</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p600 ft92">12 507</P></TD>
<TD class="tr6 td157"><P class="p601 ft92">9 457</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p567 ft130">3 604*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td182"><P class="p39 ft9">Andel av målgruppen som</P></TD>
<TD class="tr15 td179"><P class="p600 ft92">6,8 %*</P></TD>
<TD class="tr15 td157"><P class="p601 ft92">7,5 %*</P></TD>
<TD class="tr15 td179"><P class="p567 ft130">19,3 %*</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td182"><P class="p39 ft9">fått ett avstämningsmöte</P></TD>
<TD class="tr28 td179"><P class="p600 ft71">Kvinnor: 7,4 %</P></TD>
<TD class="tr28 td157"><P class="p601 ft71">Kvinnor: 8,7 %</P></TD>
<TD class="tr28 td179"><P class="p567 ft71">Kvinnor: 21,2 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td57"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p600 ft92">Män: 5,6 %</P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p601 ft92">Män: 5,9 %</P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p567 ft130">Män: 15,6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td182"><P class="p39 ft15">Andel av målgruppen som</P></TD>
<TD class="tr23 td179"><P class="p600 ft130">0,6 %</P></TD>
<TD class="tr23 td157"><P class="p601 ft130">0,6 %</P></TD>
<TD class="tr23 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td182"><P class="p39 ft15">fått ett avstämningsmöte</P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p600 ft71">Kvinnor: 0,7 %</P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p601 ft71">Kvinnor: 0,7 %</P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td182"><P class="p39 ft15">inom 30 dagar från det att</P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p600 ft130">Män: 0,6 %</P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p601 ft130">män: 0,4 %</P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr35 td182"><P class="p39 ft15">en rehabiliteringsutredning</P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td141"><P class="p39 ft71">inkommit till FK</P></TD>
<TD class="tr6 td180"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td154"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p602 ft12">* av de sjukfall som fortfarande pågick vid mättillfället</P>
<P class="p603 ft8">Avstämningsmötet har fått en framskjuten plats i Försäkringskas- sans samordningsuppdrag och lagstiftningen har efterhand blivit skarpare kring tidpunkt och omfattning av avstämningsmöten. Dock tyder inte Försäkringskassans statistik på att detta fått genomslag i handläggningen.</P>
<P class="p604 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>22 kap. 5 § AFL.</P>
<P class="p63 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Prop. 2004/05:21 s. 73.</P>
<P class="p605 ft16">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft8">Lagstiftningens formulering att Försäkringskassan ska kalla till ett avstämningsmöte<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>om det inte är obehövligt ger visserligen ett visst tolkningsutrymme, men det kan knappast ha varit lagstif- tarens avsikt att avstämningsmöte ska vara något som endast undantagsvis ska genomföras.</P>
<P class="p18 ft8">Andelen av de anställda som fått ett avstämningsmöte inom 30 dagar från det att rehabiliteringsutredningen kommit in är 0,6 procent.</P>
<P class="p350 ft8">Av de anställda sjukskrivna hade cirka 7 procent fått ett avstäm- ningsmöte inom de första åtta månaderna av sin sjukskrivning och 19 procent inom ett års sjukskrivning.</P>
<P class="p17 ft8">Endast för 28 av de 21 964 personerna i de båda målgrupperna (1 och 2) sjukskrivna anställda hade lagstiftningen följts i det avse- endet att de <SPAN class="ft11">både </SPAN>fått en rehabiliteringsutredning inom två månader och därefter ett avstämningsmöte inom en månad. Detta motsvarar 0,12 procent av sjukfallen.</P>
<P class="p88 ft8">Försäkringskassan har under första halvåret 2006 arbetat inten- sivt med att öka antalet avstämningsmöten och samtidigt bibehålla en god kvalitet i de möten som hålls. Arbetet har lett till en kraftig volymökning gentemot tidigare år och antalet avstämningsmöten under perioden januari till och med juni 2006 uppgick till 45 990 stycken. Av dem som har en anställning har 1,9 procent fått ett</P>
<P class="p230 ft128">avstämningsmöte inom 90 dagar.<SPAN class="ft43">8</SPAN></P>
<P class="p607 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft11">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Antalet individer som fick en rehabiliteringsutredning eller ett avstämningsmöte under år 2005</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Under år 2005 passerade drygt 325 000 sjukfall 30 dagars sjuk- skrivning, det vill säga den tidpunkt då det ska upprättas en rehabi- literingsutredning som ska lämnas till Försäkringskassan i samtliga sjukfall. Av dessa hade drygt 261 000 en anställning. Under år 2005 inkom eller upprättades knappt 80 000 rehabiliteringsutredningar, varav cirka 65 000 gällde anställda sjukskrivna.</P>
<P class="p88 ft8">Trots att antalet rehabiliteringsutredningar var litet var det långt ifrån alla som följdes av ett avstämningsmöte. Avstämningsmöte genomfördes i 33 200 sjukfall. I en del sjukfall genomfördes mer än ett avstämningsmöte.<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN></P>
<P class="p609 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>22 kap. 3 §, AFL.</P>
<P class="p461 ft48"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Återrapportering enligt regleringsbrev för Försäkringskassan 2006, verksamhetsområde ersättning vid och åtgärder mot ohälsa, Mål 2.</P>
<P class="p230 ft15"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>DoA respektive Mälker registret, Försäkringskassan.</P>
<P class="p231 ft16">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr9 td162"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td163"><P class="p15 ft71">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p610 ft35"><SPAN class="ft35">7.4</SPAN><SPAN class="ft65">Rehabiliteringsplan</SPAN></P>
<P class="p611 ft12">Tabell 7.4 Rehabiliteringsplan</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p126 ft15">Målgrupp</P></TD>
<TD class="tr35 td72"><P class="p612 ft15">1</P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p612 ft15">2</P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p563 ft15">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td183"><P class="p126 ft15">Antal sjukfall i målgruppen</P></TD>
<TD class="tr35 td72"><P class="p613 ft15">12 382</P></TD>
<TD class="tr35 td103"><P class="p614 ft15">9 457</P></TD>
<TD class="tr35 td179"><P class="p25 ft15">3 604 *</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td183"><P class="p126 ft120">Andel av målgruppen som fått en</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p601 ft15">3,8 %</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p600 ft15">3,5 %</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p410 ft15">15,4 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td183"><P class="p126 ft15">rehabiliteringsplan</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p601 ft120">Kvinnor: 4,0 %</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p600 ft71">Kvinnor: 3,7 %</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p410 ft120">Kvinnor: 16,6 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td183"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p601 ft15">Män: 3,5 %</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p600 ft15">Män: 3,1 %</P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p410 ft15">Män: 13,2 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td183"><P class="p126 ft15">Andel som fått en</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p601 ft15">0,15 %</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p600 ft15">0,12 %</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p410 ft15">0,3 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td183"><P class="p126 ft71">rehabiliteringsutredning inom 60</P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td183"><P class="p126 ft15">dagar och därefter ett</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td183"><P class="p126 ft120">avstämningsmöte inom 30 dagar</P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td183"><P class="p126 ft120">Andel av målgruppen som fått en</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p601 ft15">1,7 %</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p600 ft15">1,6 %</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p410 ft15">6,3 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td183"><P class="p126 ft15">rehabiliteringsplan inom två</P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p601 ft120">Kvinnor: 1,8 %,</P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p600 ft120">Kvinnor: 1,7 %,</P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p410 ft71">Kvinnor: 6,7 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td183"><P class="p126 ft39">veckor från avstämningsmöte</P></TD>
<TD class="tr6 td72"><P class="p601 ft15">Män: 1,6 %</P></TD>
<TD class="tr6 td103"><P class="p600 ft15">Män: 1,4 %</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p410 ft15">Män: 5,5 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td183"><P class="p126 ft15">eller rehabiliteringsutredning</P></TD>
<TD class="tr8 td72"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td103"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td179"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td184"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td185"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td152"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td181"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p615 ft12">* = Av de sjukfall som fortfarande pågick vid mättillfället.</P>
<P class="p616 ft8">Av de anställda sjukskrivna har endast en liten andel, mindre än två procent, fått en rehabiliteringsplan inom två veckor från avstäm- ningsmöte eller rehabiliteringsutredning. I Västra Götaland, var motsvarande andel 8 procent.</P>
<P class="p617 ft8">Arbetsträning är den vanligaste åtgärden i rehabiliteringspla- nerna, 54 procent. Arbetsanpassning och <NOBR>aktiverings-/motiverings-</NOBR> insats står vardera för 18 procent av åtgärderna medan utbildning står för 4 procent av åtgärderna. I de fall där Försäkringskassan bedömt att rehabiliteringsbehov finns, har aktiv åtgärd påbörjats i</P>
<P class="p618 ft121">två av tre fall (68 procent).<SPAN class="ft43">10</SPAN></P>
<P class="p619 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p620 ft8">Huruvida sjukfallen skulle ha blivit kortare om rehabiliteringsin- satser satts in är svårt att säga. I de allra flesta fall kan ett sjukfall avslutas utan insatser som kräver en rehabiliteringsplan eftersom en sådan plan endast behöver upprättas då en person ska delta i insat- ser som ger rätt till rehabiliteringsersättning. Insatser som medi- cinsk rehabilitering, anpassning av arbetsuppgifter och arbetsplats ger i sig inte rätt till rehabiliteringsersättning. Det kan däremot bli aktuellt under arbetsträning och utbildning. Under år 2005 var det totalt 49 000 sjukskrivna som uppbar rehabiliteringspenning. Anta- let personer som uppbar sjukpenning i mer än 60 dagar var 210 000.</P>
<P class="p621 ft15"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Analyserar 2006:6, Försäkringskassan.</P>
<P class="p622 ft16">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">Användning av verktygen rehabiliteringsutredning, avstämningsmöte… SOU 2006:107</P>
<P class="p623 ft8">En regeringsrapport från Försäkringskassan gjorde i augusti</P>
<P class="p230 ft129">2006<SPAN class="ft43">11 </SPAN>redovisar en uppföljning av vad som händer efter avstäm-</P>
<P class="p624 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p574 ft8">ningsmötet. Sex månader efter mötet har arbetsförmågan förbätt- rats för 31 procent av de personer där mötet ledde till att en rehabi- literingsplan upprättades. För de som inte fick en rehabiliterings- plan är motsvarande siffra 43 procent. Tolv månader efter avstäm- ningsmötet har ungefär varannan sjukskriven ökat sin arbetsför- måga och då finns det ingen skillnad mellan dem som fått eller inte fått en rehabiliteringsplan.</P>
<P class="p101 ft8">En större andel av de sjukskrivna har alltså återfått arbetsför- måga efter ett avstämningsmöte där ingen rehabiliteringsplan finns än i de fall där en plan upprättats. Detta resultat bör tolkas med försiktighet. Det kan finnas stora skillnader vad gäller förutsätt- ningar för återgång i arbete i de olika ärendena. I de fall parterna vid avstämningsmötet kommer fram till att den försäkrade kan återgå i arbete inom kort utan åtgärder från Försäkringskassan upp- rättas troligen ingen plan. Däremot bör en plan upprättas i många av de fall där återgång i arbete verkar mer avlägsen och det finns behov av omfattande samordnings- eller rehabiliteringsåtgärder.</P>
<P class="p227 ft35"><SPAN class="ft35">7.5</SPAN><SPAN class="ft65">Efter ett års sjukskrivning</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Av den redovisade statistiken framgår att efter ett års sjukskrivning har nästan 60 procent av de anställda fått en rehabiliteringsutred- ning och drygt 19 procent ett avstämningsmöte. Avstämningsmö- tet som är tänkt att det vara det främsta verktyget i samverkan mellan arbetsgivare och Försäkringskassa har alltså inte använts i fyra sjukfall av fem under hela det första året!</P>
<P class="p88 ft8">I Västra Götaland och Skåne var resultatet något bättre, Av de sjukfall som fortfarande pågick efter ett års sjukskrivning hade 29 respektive 25 procent fått ett avstämningsmöte.</P>
<P class="p17 ft8">Frågan om vilka insatser som erbjuds och om urvalet till olika åtgärder samt vilka effekter olika insatser ger utvecklas ytterligare i kapitel 14.</P>
<P class="p625 ft15"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Återrapportering enligt regleringsbrev för Försäkringskassan 2006, verksamhetsområde ersättning vid och åtgärder mot ohälsa, Mål 2.</P>
<P class="p231 ft16">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p626 ft34"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft69">Övriga aktörers uppdrag och ansvar</SPAN></P>
<P class="p627 ft35"><SPAN class="ft35">8.1</SPAN><SPAN class="ft65">Inledning</SPAN></P>
<P class="p505 ft21">I de föregående har vi redogjort för arbetsgivarens och Försäk- ringskassans ansvar vad gäller rehabilitering. I det följande kommer vi att redovisa övriga aktörers uppdrag och ansvar på detta område.</P>
<P class="p474 ft11">I förarbetena<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>till rehabiliteringsreformen definieras begreppen inom rehabiliteringen. Den <SPAN class="ft8">medicinska rehabiliteringen </SPAN>avser när- mast att återställa grundläggande funktioner och tillhör sjukvårds- huvudmannens, d.v.s. landstingets, ansvarsområde. Kommunerna svarar främst för frågor om <SPAN class="ft8">social rehabilitering</SPAN>, d.v.s. åtgärder som service, råd, upplysning och bistånd i personliga angelägenheter. Den <SPAN class="ft8">yrkesinriktade rehabiliteringen </SPAN>handhas främst av arbetsmark- nadsmyndigheterna och består av insatser som ska kunna under- lätta för människor med olika handikapp att få och/eller behålla ett arbete. I den yrkesinriktade rehabiliteringen ingår bl.a. åtgärder för arbetsanpassning, d.v.s. individinriktade åtgärder i den fysiska arbetsmiljön.</P>
<P class="p210 ft11">Det bör noteras att begreppet <SPAN class="ft8">yrkesinriktad </SPAN>rehabilitering sedan rehabiliteringsreformen infördes kommit att alltmer ersättas av begreppet <SPAN class="ft8">arbetslivsinriktad </SPAN>rehabilitering.</P>
<P class="p628 ft35"><SPAN class="ft35">8.2</SPAN><SPAN class="ft65">Hälso- och sjukvården</SPAN></P>
<P class="p219 ft11">Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) har landstinget ett ansvar för befolkningens hälsa men också stor frihet att utforma vården efter lokala och regionala behov och förutsättningar.</P>
<P class="p74 ft19">Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Verksamheten ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård vilket innebär att den särskilt</P>
<P class="p190 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:141 s. 39.</P>
<P class="p517 ft16">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Övriga aktörers uppdrag och ansvar</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft11">ska vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet och vara lätt tillgänglig m.m.</P>
<P class="p17 ft11">Landstingen ska också enligt hälso- och sjukvårdslagen bl.a. erbjuda rehabilitering samt hjälpmedel till funktionshindrade.</P>
<P class="p17 ft11">Till den medicinska rehabiliteringen räknas – utöver ordinär sjukvård – t.ex. undersökning och behandling vid enheter/ avdel- ningar för sjukgymnastik, syn- och hörselcentraler samt sysselsätt- nings- och arbetsterapi. Till medicinsk rehabilitering räknas också rådgivning, stödåtgärder och funktionsprövning.</P>
<P class="p17 ft11">Sjukvårdens rehabiliteringsmål är att så långt som möjligt åter- ställa individens funktionsförmåga. Rehabiliteringen kan också syfta till att förbättra en nedsatt funktion och att träna kompense- rande funktioner.</P>
<P class="p629 ft35"><SPAN class="ft35">8.3</SPAN><SPAN class="ft65">Kommunerna</SPAN></P>
<P class="p630 ft11">Kommunernas ansvar för social rehabilitering av den enskilde regleras i socialtjänstlagen (1980:620) och ärendena handläggs av socialnämnden. Med social rehabilitering avses frågor som service, råd, upplysning och bistånd i personliga angelägenheter.</P>
<P class="p89 ft19">Socialtjänstens övergripande mål är att för de enskilda främja en ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Socialtjänstens mål kan mera konkret sägas vara att ta reda på vilka hjälpbehov som finns hos kom- munens invånare och att informera om de möjligheter till stöd och hjälp som står till buds. Kommunen har ett särskilt ansvar för alko- hol- och narkotikamissbrukare samt de psykiskt långtidssjuka.</P>
<P class="p78 ft19">Kommunerna har det yttersta ansvaret för att invånarna i kom- munen får den hjälp och det stöd som de behöver. Stödet ska ges så att den enskilde inte fråntas det egna ansvaret för sin livsföring. Samtidigt får socialtjänsten inte avstå från att träda in i svåra situa- tioner. Av förarbetena till rehabiliteringsreformen framgår att kommunens ansvar för rehabiliteringsåtgärder träder in först när någon annan rehabiliteringsaktör inte har ansvar för den enskilde och varar till dess en annan rehabiliteringsaktör är skyldig att ta över ansvaret<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft131">2</SPAN><SPAN class="ft116">FPT</SPAN>. Det ligger därmed i socialtjänstens funktion och intresse att samverka med ansvariga på rehabiliteringsområdet.</P>
<P class="p631 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:141 s. 56.</P>
<P class="p231 ft16">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td186"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p15 ft71">Övriga aktörers uppdrag och ansvar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p632 ft22">Detta gäller i särskilt hög grad samverkan med Försäkringskassan såsom samordningsansvarig för rehabiliteringsinsatserna<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft132">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">8.4</SPAN><SPAN class="ft65">Arbetsförmedlingens ansvar för arbetslösa</SPAN></P>
<P class="p208 ft11">Arbetsmarknadsverket har i uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. En av huvuduppgifterna för verksamheten är att underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och förhindra utslagning från arbetsmarknaden.</P>
<P class="p95 ft11">Arbetsmarknadsstyrelsen har enligt samma förordning även uppdraget att samverka med Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet. Vidare får länsar- betsnämnderna delta som samverkande part i verksamhet med finansiell samordning.</P>
<P class="p487 ft21">Begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering används inom Arbets- marknadsverket som ett samlingsbegrepp för insatser som riktar sig till arbetssökande med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga eller med särskilt behov av stöd. I det individuella fallet är arbetslivsinriktad rehabilitering en kombination av olika insatser och program som leder fram till en lösning av arbetsfrågan.</P>
<P class="p95 ft11">För lösning av arbetsfrågan finns, förutom de generella arbets- marknadspolitiska insatserna, en uppsättning särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga som är riktade till denna målgrupp.</P>
<P class="p488 ft19">Arbetsmarknadsverket har till och med år 2005 bedrivit en intäktsfinansierad verksamhet inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering benämnd Arbetslivstjänster (ALT). Verksamheten har i huvudsak varit inriktad på utredningsinsatser till Försäk- ringskassan och enskilda företag. Viss specialistkompetens från Arbetsförmedlingen, inom främst döv/hörsel och synskadeområ- det, har kunnat köpas via ALT. Från och med år 2006 har ALT och Samhall Resurs bildat ett eget bolag för rehabiliteringstjänster.</P>
<P class="p633 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 56.</P>
<P class="p517 ft16">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<P class="p634 ft119"><SPAN class="ft133">9</SPAN><SPAN class="ft118">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget</SPAN></P>
<P class="p635 ft35"><SPAN class="ft35">9.1</SPAN><SPAN class="ft65">Lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder</SPAN></P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft11">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft70">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Främjandelagen innehåller regler som rör varsel i samband med driftsinskränkningar samt regler om åtgärder för att främja anställ- ning av äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsför- måga.</P>
<P class="p13 ft8">Tanken bakom reglerna om anställningsfrämjande åtgärder är att arbetsmarknadsmyndigheterna vid överläggningar med arbetsgivare och berörda organisationer ska diskutera vilka åtgärder som kan behövas för att skapa bättre möjligheter för äldre personer och per- soner med nedsatt arbetsförmåga att behålla eller få anställning på den öppna arbetsmarknaden. Om samförståndslösningar inte kan nås kan såväl Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) som länsarbets- nämnden utfärda anvisningar om åtgärder som bör vidtas. Över- läggningarna och anvisningarna kan syfta till t.ex. att anpassning ska ske av arbetsmiljön så att det blir möjligt för en viss person eller vissa personer att behålla eller få anställning. AMS kan som en yttersta åtgärd, om en arbetsgivare inte följer de anvisningar som har meddelats, förordna att arbetsgivaren inte får anställa andra arbetstagare än dem som den offentliga arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit. AMS kan ta upp överläggningar med såväl arbetsgivaren som organisationerna inom en bransch.</P>
<P class="p637 ft8">Föregångaren till främjandelagen var lagen (1971:202) om vissa åtgärder för att främja sysselsättning av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden, den s.k. sysselsättningslagen.</P>
<P class="p94 ft8">Med stöd av främst lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder påbörjade Arbetsmarknadsverket i början av <NOBR>1970-talet</NOBR> verksamhet med s.k. anpassningsgrupper. Grupperna skulle utgöra ett forum för nära samverkan mellan företaget, fackföreningen och</P>
<P class="p638 ft16">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft8">Arbetsförmedlingen. Gruppernas tillkomst ska bl.a. ses mot bak- grund av den ökade utslagningen från arbetsmarknaden av främst äldre och handikappade under <NOBR>1970-talet.</NOBR> Huvudsyftet med anpass- ningsgrupperna var att de skulle kunna arbeta med anställnings- främjande åtgärder. Anpassningsgrupperna kom dock i huvudsak att syssla med företagsinternt anpassningsarbete, vilket kan bero på att parterna har begärt Arbetsförmedlingens medverkan i sådana fall. Genom en ändring i Arbetsmiljölagen (1977:1160), (AML), den 1 januari 1986 gavs skyddskommittén i uppgift att verka för att anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet bedrivs för de redan anställda. Arbetsförmedlingens roll i anpassnings- och rehabiliter- ingsverksamheten på arbetsplatsen tonades efter hand ned.</P>
<P class="p640 ft11"><SPAN class="ft11">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft70">Bestämmelsernas innehåll i nuvarande ordning</SPAN></P>
<P class="p641 ft8">Denna redogörelse för främjandelagens bestämmelser om anställ- ningsfrämjande åtgärder i <NOBR>7–13</NOBR> §§ bygger i huvudsak på uttalanden</P>
<P class="p642 ft129">i förarbetena<SPAN class="ft43">1</SPAN>.</P>
<P class="p643 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p644 ft11">7 § – arbetsgivarens uppgiftsskyldighet</P>
<P class="p645 ft8">Enligt 7 § får länsarbetsnämnden genom föreläggande till arbets- givaren infordra uppgifter om arbetsstyrkans storlek och samman- sättning avseende på ålder, kön, nationalitet, huvudsakliga upp- gifter och om antalet arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga. Länsarbetsnämnden får vidare infordra uppgifter om förestående förändringar i arbetsstyrkan samt uppgifter om förekommande tidsbegränsade anställningar.</P>
<P class="p646 ft8">I lagen anges inte vilka arbetstagare som är att betrakta som äldre</P>
<P class="p642 ft129">eller som kan anses ha nedsatt arbetsförmåga. Enligt förarbetena<SPAN class="ft43">2</SPAN></P>
<P class="p647 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p648 ft8">bör lagen bli tillämplig på alla arbetstagare som vid en given tid- punkt på grund av ålder eller nedsatt arbetsförmåga har svårigheter att behålla eller erhålla anställning på den öppna arbetsmarknaden eller som kan antas få sådana svårigheter om inte särskilda åtgärder vidtas. Bedömningen får i sista hand göras av arbetsmarknadsmyn- digheterna. I praktiken torde det, enligt förarbetena, inte bli aktu- ellt med ingripande mot arbetsgivare med endast ett fåtal anställda.</P>
<P class="p649 ft48"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Prop. 1973:129.</P>
<P class="p650 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>A. prop. s. 294 f. och 214 f.</P>
<P class="p651 ft16">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td187"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p15 ft71">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p652 ft11">8 § – överläggningar mellan arbetsgivare och länsarbetsnämnd</P>
<P class="p255 ft8">Enligt 8 § är en arbetsgivare skyldig att överlägga med länsarbets- nämnd eller den som nämnden förordnar. Sådana överläggningar kan avse åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena för redan anställda äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbets- förmåga. Vidare kan överläggningarna också avse åtgärder för att trygga fortsatt anställning åt sådana arbetstagare, om nyanställning av äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga samt om åtgärder för att främja sådan anställning. Vidare anges i bestämmelsen att till överläggning ska förutom arbetsgivaren berörda arbetstagarorganisationer kallas. Även den organisation som arbetsgivaren tillhör ska kallas till överläggning inför läns- arbetsnämnden. Kallelsen av arbetsgivaren kan förenas med vite.</P>
<P class="p220 ft8">Målet för överläggningarna är enligt förarbetena att åstadkomma att anställningsförhållandena för äldre personer och personer med nedsatt arbetsförmåga blir tillfredsställande hos arbetsgivaren. Alla tänkbara lösningar kan därvid diskuteras. Självfallet måste dock diskussionen föras mot bakgrund av vad som är praktiskt möjligt att åstadkomma och vad som rimligen kan krävas av arbetsgivaren. Överläggningarna kan ta sikte på åtgärder för att förbättra för redan anställda och då handlar det företrädesvis om olika åtgärder för arbetsanpassning. Vidare kan överläggningarna avse åtgärder för att trygga fortsatt anställning för sådana arbetstagare som i sitt arbete börjat få anpassningssvårigheter av olika slag. Det är här framför allt fråga om omplacering av arbetstagaren till ett för den personen lämpligare arbete. Överläggningarna kan slutligen gälla frågor om nyanställning av vissa äldre arbetstagare eller arbets- tagare med nedsatt arbetsförmåga eller av ökad rekrytering av sådana arbetstagare mera allmänt, liksom åtgärder för att främja sådan anställning.</P>
<P class="p508 ft11">9 § – länsarbetsnämndens anvisningar om åtgärder</P>
<P class="p653 ft8">Enligt 9 § kan länsarbetsnämnden meddela en arbetsgivare anvisningar om åtgärder för att bereda äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga bättre sysselsättningsmöj- ligheter. Nämnden kan därvid anmoda en arbetsgivare att i sam- band med nyanställningar öka andelen sådana arbetstagare i arbets- styrkan i enlighet med vad nämnden närmare anger.</P>
<P class="p654 ft16">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p606 ft8">Enligt förarbetena<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>framgår av bestämmelsens formulering att länsarbetsnämnden inte får meddela anvisningar förrän överlägg- ningar hållits inför nämnden om vilka åtgärder som arbetsgivaren bör vidta. Ett undantag synes dock böra gälla för sådana fall där det beror på arbetsgivaren att sådana överläggningar inte kommit till stånd. Alla möjligheter till lösningar i samförstånd bör ha prövats innan det meddelas anvisningar enligt 9 §.</P>
<P class="p79 ft11">10 § – hänskjutande till AMS</P>
<P class="p80 ft8">Vid överläggningar inför länsarbetsnämnden kan det visa sig att arbetsgivaren inte har möjlighet att anställa fler äldre arbetstagare eller arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga eller att göra särskilda förbättringar för de redan anställdas räkning. I så fall bör nämnden låta frågan om ytterligare åtgärder bero<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. Om nämnden i stället anser att det är möjligt att genomföra sådana åtgärder men att arbetsgivaren inte delar denna bedömning kan det bli aktuellt att meddela arbetsgivaren anvisningar enligt 9 § om de åtgärder som han bör vidta i detta syfte. Vägrar arbetsgivaren att följa dessa anvisningar ska nämnden enligt 10 § hänskjuta ärendet till AMS. Detta gäller även om arbetsgivaren underlåter att infria utfästelse som gjorts vid överläggningen. Innan hänskjutandet måste det dock konstateras att det rör sig om tredska från arbetsgivarens sida.</P>
<P class="p246 ft11">12 § – det s.k. arbetsförmedlingstvånget</P>
<P class="p80 ft8">I detta lagrum regleras den tvångsmöjlighet som AMS i sista hand kan tillgripa om en arbetsgivare uppenbart nonchalerar anvisningar av styrelsen<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. Styrelsen kan i ett sådant fall förordna att arbets- givaren inte får anställa andra arbetstagare än dem som den offent- liga arbetsförmedlingen har anvisat eller godtagit.</P>
<P class="p275 ft48"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>A. prop. s. 299 f.</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>A. prop. s. 300 f.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>A. prop. s. 302 och 224.</P>
<P class="p231 ft16">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td187"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p15 ft71">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p652 ft11">13 § – branschvisa överläggningar</P>
<P class="p219 ft8">Med hänsyn till att sysselsättningsmöjligheterna varierar inom olika branscher kan det enligt förarbetena<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>för vissa branscher vara ända- målsenligt att försöka uppnå för hela branschen gemensamma lös- ningar av sysselsättningsproblem för äldre och handikappade. I 13 § erinras om att AMS på framställning av arbetsgivar- eller arbets- tagarorganisation eller på eget initiativ kan ta upp sådana överlägg- ningar och på grundval av vad som förekommit vid dessa meddela anvisningar om sådana åtgärder för den bransch eller del därav som överläggningarna avsett.</P>
<P class="p98 ft11">Övriga bestämmelser</P>
<P class="p219 ft8">Enligt 20 § kan arbetsgivare som inte iakttar förordnande enligt 12 § dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Enligt 23 § förs talan om utdömande av vite enligt denna lag av länsarbetsnämnd eller AMS. I 24 § föreskrivs att talan mot AMS beslut enligt denna lag förs genom besvär hos regeringen.</P>
<P class="p235 ft11"><SPAN class="ft11">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft70">Tillämpas främjandelagen i praktiken?</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">I slutbetänkandet Främjandelagen – en översyn (SOU 1998:107) redovisades vissa uppgifter om tillämpningen av främjandelagens bestämmelser om anställningsfrämjande åtgärder. Uppgifterna hade i sin tur hämtats från delbetänkandet Arbetsrättsliga utredningar – bakgrundsmaterial utarbetat av sekretariatet vid 1992 års arbetsrätts- kommitté (SOU 1994:141). I syfte att få en uppfattning om den praktiska tillämpningen av främjandelagens regler genomförde 1992 års arbetsrättskommitté en enkätundersökning. Av enkät- undersökningen framgår sammanfattningsvis att främjandelagens bestämmelser om anställningsfrämjande åtgärder endast tillämpas i mycket begränsad omfattning.</P>
<P class="p210 ft8">Att lagen inte tillämpas framgår även av AMS skrivelse till reger- ingen i september 2005<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>där AMS har föreslagit att regeringen ska göra en översyn av främjandelagen. Bakgrunden till detta är att AMS upplever lagen som otidsenlig och att det endast är den del i lagen som handlar om varselhantering som reellt används. AMS har</P>
<P class="p655 ft48"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>A. prop. s. 302 f.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Dnr N 2005/7762/AR.</P>
<P class="p517 ft16">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">föreslagit att det i direktiven till översynen anges att en särskild varsellag bör införas och att det som i övrigt står i främjandelagen om åtgärder för att främja anställning av äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga bör kunna föras in under annan lagstiftning som rör bl.a. funktionshindrade med flera grupper.</P>
<P class="p408 ft11"><SPAN class="ft11">9.1.4</SPAN><SPAN class="ft70">Tidigare förslag gällande ändring av främjandelagen</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">I slutbetänkandet Främjandelagen – en översyn (SOU 1998:107) föreslogs att de anställningsfrämjande reglerna respektive varsel- reglerna skulle inordnas i två nya separata lagar. Enligt utredningen<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>föreligger det en dubbelreglering för redan anställda personer och personer med nedsatt arbetsförmåga, eftersom de krav beträffande arbetsanpassning etc. för redan anställda som kan ställas på arbetsgivaren med stöd av främst AML motsvarar mer än väl de krav som i samma avseende kan ställas på arbetsgivaren med stöd av främjandelagen. Utredningen drog slutsatsen att dubbelregleringen för redan anställda äldre personer och personer med nedsatt arbetsförmåga bör få till följd att främjandelagens anställningsfrämjande regler ändras till att omfatta endast äldre arbetssökande och arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga. Mot bakgrund av detta föreslog utredningen att de anställningsfrämjande reglerna inordnas i en ny lag; lag om åtgärder för att främja anställning av vissa arbetssökande. Även varselreglerna föreslogs inordnas i en ny separat lag; lag om varsel vid driftsinskränkning.</P>
<P class="p656 ft8">Utredningens förslag har inte lett till några förändringar av lag- stiftningen men enligt uppgift från Näringsdepartementet pågår det för närvarande en genomgång av främjandelagen i syfte att se om något behöver göras.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft35">9.2</SPAN><SPAN class="ft65">Vissa sekretessbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Planering av insatser som ska stötta den anställde att kunna återgå i arbete handlar mycket om att utbyta information. Nedan följer en kort sammanställning av de sekretessregler som kan ha betydelse i rehabiliteringsprocessen.</P>
<P class="p657 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>SOU 1998:107 s. 102.</P>
<P class="p231 ft16">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td187"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p15 ft71">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft11"><SPAN class="ft11">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft70">Hälso- och sjukvården</SPAN></P>
<P class="p356 ft8">För hälso- och sjukvården gäller enligt huvudregeln<SPAN class="ft43">9 </SPAN>sekretess för</P>
<P class="p658 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p659 ft8">uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon när- stående till honom lider men. För hälso- och sjukvårdens del nämns uppgift om enskilds hälsotillstånd som ett sådant personligt förhållande som omfattas av huvudregeln. Vad som menas med personliga förhållanden får bestämmas med ledning av vanligt språkbruk. Hit hör t.ex. det som gäller en persons karaktär, sinnes- tillstånd, familjeförhållanden, ekonomi, hälsotillstånd och arbets- förmåga.</P>
<P class="p660 ft11"><SPAN class="ft11">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft70">Arbetsgivare</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Arbetsgivaren har alltid tystnadsplikt när det gäller uppgifter som rör anställdas hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt och som framkommit i samband med hantering av sjuklön och</P>
<P class="p4 ft121">rehabilitering<SPAN class="ft43">10</SPAN>. Tystnadsplikten gäller alla som handlägger frågor</P>
<P class="p572 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p661 ft8">som rör rätten till sjuklön för de anställda eller som deltar i anpass- nings- och rehabiliteringsverksamhet.</P>
<P class="p467 ft11"><SPAN class="ft11">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft70">Försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">En stor del av de handlingar och uppgifter som hör till individ- ärenden på Försäkringskassorna är sekretessbelagda. Bestämmel- serna om sekretess begränsar i vissa fall handläggarens möjlighet att lämna ut eller begära in handlingar och uppgifter.</P>
<P class="p95 ft8">Det intresse som främst ska skyddas på socialförsäkringsom- rådet är den försäkrades integritet. Det framgår av huvudregeln om socialförsäkringssekretess<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. Av bestämmelsen framgår bland annat att sekretess gäller hos Försäkringskassan i olika slag av ärenden om ekonomiska förmåner och ersättningar. Sekretessen skyddar uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga för- hållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon som står honom eller henne nära lider men om uppgiften röjs. Det är endast om man kan göra ett sådant antagande som sekretess</P>
<P class="p662 ft48"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>7 kap. 1 och 4 § § Sekretesslagen (1980:100), SekrL. <SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>18 § lagen (1991:1047) om sjuklön.</P>
<P class="p11 ft15"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>7 kap. 7 § första stycket SekrL.</P>
<P class="p517 ft16">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">gäller. Att någon lider men handlar egentligen om att hans eller hennes personliga integritet kränks. Bestämmelsen gäller såväl pågående som avslutade ärenden.</P>
<P class="p20 ft11">Försäkringskassans rätt att lämna ut en hemlig uppgift</P>
<P class="p298 ft8">Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas ut om det är nöd- vändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna sköta sin verksamhet<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. En handläggare på Försäkringskassan kan exempelvis behöva ytterligare uppgifter och upplysningar från arbetsgivare eller läkare för att kunna handlägga ett ärende, jfr bl.a. 20 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Vid dessa kontakter kan han eller hon behöva lämna ut hemliga uppgifter som rör den försäkrade. Sådana uppgifter får emellertid inte lämnas ut i större utsträckning än som behövs för att få till stånd en meningsfull kon- takt eller ett relevant svar på en fråga. Vanligtvis handlar det om frågor till andra myndigheter, privatpraktiserande läkare samt arbetsgivare. Bestämmelsen kan även vara aktuell i samband med remisser till sjukvårdsinrättningar.</P>
<P class="p246 ft11">Skyldighet att lämna uppgifter till Försäkringskassan</P>
<P class="p80 ft8">Statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare och försäkrings- inrättningar är skyldiga att på begäran lämna Försäkringskassan sådana uppgifter om en namngiven person som rör förhållande som är av betydelse för tillämpningen av AFL<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">13</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. Bestämmelsen har ett mycket brett tillämpningsområde. Arbetsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldigheten kan dömas till penningböter. Den tar sikte på alla uppgifter som Försäkringskassan kan behöva för att handlägga ett ärende. I de flesta författningar på socialförsäkrings- området finns en hänvisning till denna bestämmelse, vilket gör att den kan tillämpas i olika slags ärenden.</P>
<P class="p101 ft8">Om det behövs för att bedöma rätten till ersättning får För- säkringskassan göra förfrågan hos den försäkrade eller någon annan</P>
<P class="p230 ft121">som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter<SPAN class="ft43">14</SPAN>.</P>
<P class="p663 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p60 ft48"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>1 kap. 5 § SekrL.</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>20 kap. 9 § AFL.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>20 kap. 8 § AFL.</P>
<P class="p231 ft16">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td187"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td188"><P class="p15 ft71">Lagstiftning med nära anknytning till uppdraget</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft11"><SPAN class="ft11">9.2.4</SPAN><SPAN class="ft70">Den enskilde</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Den anställde har på grund av integritetsskäl ingen skyldighet att tala om för sin arbetsgivare vilken sjukdom han eller hon har. Om det på grund av sekretess uppstår svårigheter, kan arbetsgivaren kontakta Försäkringskassan för att få hjälp med att bedöma arbets- oförmåga för att till exempel kunna ta ställning till den anställdes begäran om sjuklön.</P>
<P class="p236 ft8">Den enskilde kan helt eller delvis samtycka till att hemliga upp-</P>
<P class="p4 ft129">gifter röjs<SPAN class="ft43">15</SPAN>. En försäkrad kan även lämna sitt samtycke till att För-</P>
<P class="p664 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p661 ft8">säkringskassan begär in uppgifter. Genom att ge ett samtycke kan den enskilde själv ha en viss form av kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut och till vem. Försäkringskassans arbete med rehabi- litering av en försäkrad förutsätter ofta att kassan samverkar med olika aktörer. En sådan samverkan underlättas av att kassan redan i ett inledningsskede begär den försäkrades samtycke till att sekre- tesskyddade uppgifter lämnas ut till andra som deltar i rehabiliter- ingsarbetet.</P>
<P class="p95 ft8">När det handlar om att utreda den anställdes behov av stöd och åtgärder för att kunna återgå i arbete efter sjukskrivning är den</P>
<P class="p4 ft121">anställde enligt AFL<SPAN class="ft43">16 </SPAN>skyldig att lämna de upplysningar som</P>
<P class="p665 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p659 ft8">behövs för att klarlägga dennes behov av rehabilitering. Den anställde som motsätter sig detta riskerar som vi tidigare nämnt att få sin ersättning indragen eller nedsatt<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">17</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>.</P>
<P class="p666 ft48"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>14 kap. 4 § SekrL.</P>
<P class="p4 ft48"><SPAN class="ft47">16</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>22 kap. 4 § AFL.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">17</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>20 kap. 3 § AFL.</P>
<P class="p517 ft16">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<P class="p667 ft119"><SPAN class="ft133">10</SPAN><SPAN class="ft134">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</SPAN></P>
<P class="p668 ft8">Vi har i tidigare avsnitt redogjort för arbetsgivarens rehabiliterings- ansvar enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och för arbetsmiljöansvaret enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML). En fråga som därefter uppkommer är hur rehabiliteringsåtgärder för- håller sig till anpassningsåtgärder. En annan fråga är vad begreppet rehabilitering i vid bemärkelse innebär.</P>
<P class="p95 ft8">Mot denna bakgrund redogör vi i detta kapitel för vad som fram- går av förarbetena till AFL och AML m.m. i dessa frågor.</P>
<P class="p628 ft35"><SPAN class="ft35">10.1</SPAN><SPAN class="ft115">FN:s definition av rehabilitering</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">FN:s världsaktionsprogram för handikappade från 1982 utarbetade en definition för rehabilitering med världshälsoorganisationens klassifikation av skada/sjukdom, funktionsnedsättning och handi- kapp som utgångspunkt.</P>
<P class="p669 ft58">Rehabilitering är en målinriktad och tidsbegränsad process som syftar till att sätta en av skada eller sjukdom drabbad människa i stånd att nå bästa möjliga psykiska, fysiska och/eller sociala funktionsnivå och därigenom ge honom möjligheter att förändra sitt eget liv. Processen kan innefatta åtgärder avsedda att kompensera för en förlust eller in- skränkning av funktionsförmågan (t.ex. med tekniska åtgärder) och andra åtgärder som är ägnade att underlätta social anpassning eller återanpassning.</P>
<P class="p670 ft8">Definitionen betonar dels vikten av att rehabiliteringen ska vara en process, dels betydelsen av individens egen medverkan.</P>
<P class="p671 ft16">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p672 ft35"><SPAN class="ft35">10.2</SPAN><SPAN class="ft115">Vad har sagts om begreppet rehabilitering i förarbetena till lagen om allmän försäkring?</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Rehabilitering i vid mening omfattar medicinsk, social och yrkesin- riktad rehabilitering. Medicinsk rehabilitering avser närmast att återställa grundläggande funktioner. Till social rehabilitering räknas åtgärder som service, råd, upplysning och bistånd i personliga angelägenheter. Den yrkesinriktade rehabiliteringen vänder sig till människor som av medicinska, sociala eller liknande skäl har svårt att erhålla och behålla ett arbete. Den skall hjälpa dessa att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p548 ft11"><SPAN class="ft11">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft25">Medicinsk rehabilitering</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">I sjukvårdsmännens ansvar innefattas olika former av behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Till dessa räknas, utöver ordinär sjuk- vård inom olika medicinska verksamhetsområden inklusive medi- cinsk rehabilitering, undersökning och behandling vid enhe- ter/avdelningar för sjukgymnastik, syn- och hörcentraler, syssel- sättnings- och arbetsterapi och tillhandahållande av tekniska hjälp- medel som handikappade personer behöver i hem eller skola. Hit räknas också rådgivning, stödåtgärder och funktionsprövning.</P>
<P class="p673 ft11"><SPAN class="ft11">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft25">Social rehabilitering</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">Socialtjänstens ansvar är att ta reda på vilka hjälpbehov som finns, informera kommuninvånarna om vilka möjligheter till stöd och hjälp som står till buds, vid behov förmedla kontakter med och in- satser från andra myndigheter och ge stöd och hjälp om behoven inte tillgodoses av annan myndighet.</P>
<P class="p212 ft11"><SPAN class="ft11">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft25">Arbetslivsinriktad rehabilitering</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Det var i och med rehabiliteringsreformen som begreppet arbets- livsinriktad rehabilitering för första gången infördes i AFL. I förar- betena till denna reform beskrevs detta begrepp enligt följande.</P>
<P class="p17 ft8">I arbetsgivarens ansvar bör ingå att vidta de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning</P>
<P class="p674 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:141 s. 39.</P>
<P class="p231 ft16">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td189"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p15 ft71">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft8">till den egna verksamheten. Exempel på sådana åtgärder är arbets- prövning, arbetsträning, utbildning och omplacering. Det bör också kunna bli fråga om att vidta tekniska åtgärder eller att anskaffa särskild utrustning för att ändra den fysiska miljön och därmed minska arbetsbelastningen för den enskilde. Det kan även gälla åtgärder beträffande arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Inriktningen bör vara att den anställde ska beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>I en del fall kommer det dock inte att vara möj- ligt att finna lösningar som möjliggör att anställningen består. I sådana fall blir det en uppgift för samhället att medverka till att den enskilde kan finna ett annat och lämpligare arbete. I åtskilliga fall bör dock arbetsgivaren med hjälp av företagshälsovården kunna medverka till att finna en lösning. Exempelvis bör arbetsgivaren kunna medverka till att finna träningsplatser utanför den egna arbetsplatsen och medge tjänstledighet från anställningen när det behövs för att genomföra en rehabilitering utanför arbetsplatsen.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p675 ft8">I 22 kap. 2 § AFL anges att rehabilitering enligt nämnda lag skall syfta till att återge den som har drabbats av sjukdom sin arbetsför- måga och förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsar- bete. I specialmotiveringen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>till bestämmelsen anges följande. Para- grafen ger en definition av vad som avses med rehabilitering i sjukförsäkringsrättslig mening. Åtgärder för att nå målet för reha- biliteringen kan bestå av förändringar av den försäkrades arbetsför- hållanden, t.ex. arbetsträning eller omskolning. Det är viktigt att en gräns dras mellan å ena sidan en rehabiliteringsåtgärd enligt AFL och å andra sidan någon annan åtgärd som ligger inom ramen för arbetsgivarens allmänna skyldigheter när det gäller arbetsmiljön och lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. I paragrafen betonas att det är individen som står i centrum. Det är varje indi- vids särskilda förutsättningar och behov som skall styra dennes rehabilitering. I sjukförsäkringsrättslig mening avses med rehabili- tering framför allt att en försäkrad i yrkesverksam ålder får hjälp att återvinna sin arbetsförmåga och bereds möjlighet att genom för- värvsarbete försörja sig själv.</P>
<P class="p676 ft48"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 42.</P>
<P class="p4 ft48"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 43.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 88.</P>
<P class="p517 ft16">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft8">Arbetsmarknadsverkets definition av arbetslivsinriktad rehabilitering</P>
<P class="p337 ft8">I 11 § förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anges att arbetslivsinriktad rehabilitering innebär att den som är i behov av särskilt stöd erbjuds utredande, vägledande rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser.</P>
<P class="p677 ft35"><SPAN class="ft35">10.3</SPAN><SPAN class="ft115">Vad har sagts om begreppet anpassning och rehabilitering i förarbetena till arbetsmiljölagen?</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Skyldigheten att anpassa arbetsmiljön omfattar alla åtgärder som kan krävas med stöd av AML. Begreppen arbetsmiljöanpassning och rehabilitering kompletterar varandra. Rehabiliteringsbegreppet avser, när det gäller arbetsgivaransvaret, yrkesinriktade rehabiliter- ingsinsatser. Åtgärder som kan aktualiseras är utbildning, arbets- träning, yrkesvägledning m.m. Arbetsanpassningen innebär änd- ringar i arbetsmiljön. Det kan vara fråga om både tekniska hjälp- medel, ändringar i den fysiska arbetsmiljön och ändring av arbets- organisation, arbetsfördelning och arbetstider m.m. Anpassning av arbetsmiljön kan ofta vara en förutsättning för en framgångsrik rehabilitering.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p228 ft8">För att en arbetsgivare skall kunna uppfylla sitt särskilda rehabi- literingsansvar enligt 22 kap. AFL samt det i 3 kap. 3 § AML före- slagna ansvaret för arbetsanpassningsfrågor måste arbetsgivaren (och inte skyddskommittén som tidigare hade detta ansvar) ha ett motsvarande ansvar enligt AML och se till att det verkligen bedrivs ett systematiskt och organiserat anpassnings- och rehabiliterings- arbete på arbetsstället.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p88 ft8">I betänkandet Arbete och Hälsa (SOU 1990:49) uttalades föl- jande angående rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen. För att rehabiliteringsåtgärder skall ge mer bestående effekter bör de ofta kombineras med arbetsmiljöförbättrande åtgärder för arbetstaga- ren, t.ex. anpassning av utrustning, arbetsformer och arbetsorgani- sation. Det kan gälla arbetsrotation, arbetsutvidgning, ändrade arbetstider, olika slags avbrott i arbetet etc.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p88 ft10">I prop. 1976/77:149 om arbetsmiljölag nämns inte begreppet rehabilitering. Någon ledning kan därför inte hämtas där, vad gäller förhållandet mellan rehabilitering och anpassning. I dessa förarbe-</P>
<P class="p678 ft48"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:140 s. 45.</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 135 f.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>SOU 1990:49 s. 105.</P>
<P class="p231 ft16">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td189"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p15 ft71">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft8">ten var fokus på att arbetsmiljön skulle anpassas till såväl arbetsta- garens fysiska som psykiska förutsättningar för det särskilda arbetet.</P>
<P class="p142 ft8">I en lagändring i 6 kap. 9 § AML, som trädde i kraft den 1 januari 1986, utökades skyddskommitténs ansvar till att den även skulle verka för att en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet bedrivs på arbetsstället. I förarbetena till denna ändring lades ingen vikt vid att reda ut de olika begreppen anpassning och rehabilitering utan det talades generellt om det anpassnings- och rehabiliteringsansvar som arbetsgivaren eller skyddskommittén hade. I ett avsnitt som handlar om sjukpenning vid rehabilitering på arbetsplatsen nämns dock arbetsträning på arbetsplatsen som ett exempel på rehabilitering.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p679 ft35"><SPAN class="ft35">10.4</SPAN><SPAN class="ft115">Vad har sagts om de olika begreppen i AFS 1994:1?</SPAN></P>
<P class="p97 ft10">I Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av före- skrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1, anges i kommentaren till 1 § följande.</P>
<P class="p233 ft8">AML innehåller ingen direkt definition av begreppet arbetsan- passning. Innbörden framgår dock av 2 kap. 1 § första stycket AML där det anges att arbetsförhållandena skall ”anpassas till män- niskors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende”. Vidare skall arbetsgivaren enligt 3 kap. 3 § andra stycket ”genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet”.</P>
<P class="p94 ft8">I kommentaren anges även att AML saknar definition av rehabi- literingsbegreppet och en hänvisning görs till definitionen i 22 kap. 2 § AFL.</P>
<P class="p142 ft8">I kommentaren till 12 §, som handlar om åtgärder för att anpassa arbetssituationen, anges att de åtgärder som kan vidtas är anskaf- fande av tekniska hjälpmedel och särskilda arbetsredskap eller för- ändringar i den fysiska arbetsmiljön. Förändringarna kan också be- höva göras i arbetsorganisationen, arbetsfördelningen, arbetsupp- gifterna, arbetstiderna, arbetsmetoderna samt de psykologiska och sociala förhållandena. Andra åtgärder kan vara särskilda informa- tionsinsatser, arbetsträning eller arbetsprövning. Byte av befattning eller personella stödinsatser kan också bli aktuellt.</P>
<P class="p96 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1984/85:89 s. 73.</P>
<P class="p517 ft16">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p680 ft35"><SPAN class="ft35">10.5</SPAN><SPAN class="ft115">Vad har sagts om begreppen rehabilitering och anpassning i utredningar som ägt rum efter rehabiliteringsreformen?</SPAN></P>
<P class="p681 ft11"><SPAN class="ft11">10.5.1</SPAN><SPAN class="ft25">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar (SOU 1998:104)</SPAN></P>
<P class="p682 ft8"><NOBR>AGRA-utredningen</NOBR> har i sitt betänkande beskrivit arbetsgivarens åtgärdsansvar enligt reglerna i AFL och AML på följande sätt.</P>
<P class="p683 ft8">Arbetsmiljölagen</P>
<P class="p684 ft8">Utreda inför anpassning av arbetssituationen</P>
<P class="p685 ft8">Anpassning av arbetssituationen:</P>
<P class="p686 ft8">Anskaffa tekniska hjälpmedel och särskilda arbetsredskap</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr14 td191"><P class="p15 ft8">Förändra</P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p15 ft8">fysiska arbetsmiljön</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td192"><P class="p15 ft8">arbetsorganisationen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p15 ft8">arbetsuppgifterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p15 ft8">arbetsfördelningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td192"><P class="p15 ft8">arbetstiderna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p15 ft8">arbetsmetoderna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p15 ft8">psykologiska förhållanden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td192"><P class="p15 ft8">sociala förhållanden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td191"><P class="p15 ft8">Tillhandahålla</P></TD>
<TD class="tr2 td192"><P class="p15 ft8">personella resurser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td191"><P class="p15 ft8">Genomföra</P></TD>
<TD class="tr15 td192"><P class="p15 ft8">särskilda informationsinsatser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p15 ft8">arbetsträning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr6 td192"><P class="p15 ft8">arbetsprövning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td191"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td192"><P class="p15 ft8">omplacering</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p687 ft16">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td189"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p15 ft71">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p688 ft8">Lagen om allmän försäkring</P>
<P class="p689 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft135">Utreda rehabiliteringsbehov oavsett åtgärdernas inriktning och oavsett vem som har ansvar för åtgärdernas genomfö- rande</SPAN></P>
<P class="p690 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft135">Informera Försäkringskassan om utredningsresultatet</SPAN></P>
<P class="p691 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft136">Vidta de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras i eller i anslutning till den egna verksamheten eller sådana åtgärder som syftar till att göra det möjligt för arbetstagaren att vara kvar på arbetsplatsen:</SPAN></P>
<P class="p692 ft8">Anpassning av arbetssituationen enligt AML (se ovanstå- ende ruta)</P>
<P class="p693 ft8">Utbildning (om utbildningsbehovet beror på arbetsoför- måga)</P>
<P class="p694 ft8">Arbetsträning utanför arbetsgivarens verksamhet</P>
<P class="p693 ft8">Program och aktiviteter för att motverka missbruk, dock ej i större omfattning</P>
<P class="p695 ft8">I betänkandet<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>förklaras bildrutorna ovan enligt följande. Merpar- ten av de arbetslivsinriktade åtgärder som arbetsgivaren ska vidta enligt AFL finns angivna i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Arbetsgivaren är skyldig att genomföra arbets- prövning, arbetsträning på den egna arbetsplatsen, omplacering och informationsinsatser. Arbetsgivarens ansvar omfattar även föränd- ring av arbetsorganisation, arbetsuppgifter, arbetsfördelning, arbetsmetoder, arbetstider samt förändring av psykologiska eller sociala förhållanden. Successiv återgång efter sjukskrivning, arbets- rotation och lagarbete är exempel på relativt vanligt förekommande åtgärder. Arbetsgivaren ska skaffa särskilda arbetsredskap och tek- nisk utrustning. Även personella stödinsatser är sådant som arbets- givaren kan vara skyldig att tillhandahålla enligt AFS 1994:1. AFL anknyter till denna skyldighet genom att låta den ingå som en del av den rehabiliteringsskyldighet som arbetsgivaren har enligt 22 kap. AFL. Men åtgärdsansvaret går längre än det åtgärdsansvar som arbetsgivaren har enligt arbetsmiljöföreskrifterna. Enligt AFL är arbetsgivaren även skyldig att ge arbetstagare med nedsatt arbets- förmåga utbildning i den mån utbildningsbehovet är hänförligt till arbetsoförmågan. I arbetsgivarens skyldighet anses även ligga att</P>
<P class="p3 ft15"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>SOU 1998:104 s. 54.</P>
<P class="p517 ft16">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">arbetsgivaren bör medverka till att finna arbetsträningsplatser utanför den egna verksamheten och bevilja tjänstledighet när arbetstagaren behöver delta i rehabilitering utanför arbetsplatsen. Sammanfattningsvis kan man säga att det åtgärdsansvar som åligger arbetsgivarna är uppbyggt av komponenter hämtade från två regel- system dels AML, dels AFL.</P>
<P class="p88 ft8"><NOBR>AGRA-utredningen</NOBR> föreslog att följande definition av begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering skulle införas i 22 kap. 2 § AFL.</P>
<P class="p696 ft8">Med arbetslivsinriktad rehabilitering avses i detta kapitel insatser för att anpassa arbetsförhållandena efter den försäkrades förutsättningar eller träna eller utbilda den försäkrade så att han eller hon kan full- göra ett förvärvsarbete.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p18 ft8">Vad gäller gränsdragningen mellan arbetslivsinriktad rehabiliter- ing och medicinsk rehabilitering uttalade <NOBR>AGRA-utredningen</NOBR> föl- jande. Hälso- och sjukvårdens rehabiliteringsåtgärder har i många fall en avgörande betydelse för de arbetslivsinriktade rehabiliter- ingsåtgärderna. Någon helt tydlig gräns mellan sjukvård och arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder har inte dragits. Ett exempel på detta är att gruppaktiviteter för ryggträning kan anses som en arbetslivsinriktad åtgärd, medan behandling av en enskild rygg genom sjukgymnastik är sjukvårdande behandling.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p548 ft11"><SPAN class="ft11">10.5.2</SPAN><SPAN class="ft25">Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78)</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">Utredningen om Den Arbetslivsinriktade Rehabiliteringen har i sitt slutbetänkande bl.a. sagt följande om definitionen av de olika begreppen.</P>
<P class="p17 ft8">Med arbetslivsinriktad rehabilitering avses sådana rehabiliter- ingsåtgärder som är av betydelse för att underlätta återgång för per- soner som är långvarigt sjukskrivna eller uppbär sjukbidrag/för- tidspension.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p17 ft8">Utredningen konstaterade att begreppet rehabilitering historiskt sett förknippats med medicinska och diagnosrelaterade synsätt. Under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> har visserligen ett mer processinriktat och framför allt individinriktat synsätt vuxit fram. Det finns dock fortfarande en eftersläpning av ett mer modernt helhetsperspektiv på vad arbetslivsinriktad rehabilitering innebär. Begreppet infördes</P>
<P class="p284 ft48"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. betänkande s. 24.</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. betänkande s. 54.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>SOU 2000:78 s. 212.</P>
<P class="p231 ft16">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td189"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p15 ft71">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft8">för mindre än ett decennium sedan utan att det gjordes någon änd- ring eller harmonisering av övriga definitioner av rehabilitering. Det innebär således att dagens olika huvudmän har olika mål och definition på respektive rehabiliteringsmål. Rehabiliteringsbegrep- pet är således idag uppdelat i yrkesinriktad, social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. I andra länder, i den mån det finns ett motsvarande begrepp för arbetslivsinriktad rehabilitering, så varierar detta från att omfatta enbart anpassningsåtgärder till också utbildning och även viss medicinsk behandling.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">13</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p697 ft11"><SPAN class="ft11">10.5.3</SPAN><SPAN class="ft25">Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5)</SPAN></P>
<P class="p698 ft10">Utredningen om en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet uttalade i sitt slutbetänkande följande som kan vara av intresse för förståel- sen av begreppen arbetslivsinriktad rehabilitering och anpassning.</P>
<P class="p699 ft8">Merparten av de arbetslivsinriktade åtgärder som arbetsgivaren skall vidta enligt AFL finns angivna i Arbetsmiljöverkets före- skrifter och allmänna råd. Av betydelse är därvid bl.a. föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1). AFL ankny- ter till arbetsgivarens skyldigheter enligt arbetsmiljöregleringen genom att dessa ingår som en del i arbetsgivarens rehabiliter- ingsskyldighet enligt 22 kap. AFL. I 3 kap. 2 a § tredje stycket AML föreskrivs också att arbetsgivaren skall se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt den lagen och enligt 22 kap. 3 § AFL vilar på honom.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">14</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">10.6</SPAN><SPAN class="ft115">Övrigt</SPAN></P>
<P class="p700 ft8">Ordlistan för arbetslivsinriktad rehabilitering<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">15</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>beskriver begreppen rehabilitering, arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsanpassning.</P>
<P class="p701 ft8">Rehabilitering – planerade åtgärder av medicinsk, psykologisk, social eller arbetsinriktad art som ska hjälpa personer med funk- tionshinder att utifrån personens förutsättningar återvinna bästa</P>
<P class="p107 ft48"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. betänkande s. 232.</P>
<P class="p4 ft48"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>SOU 2002:5 s. 502.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">15</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, Arbetslivsfonden, 1995.</P>
<P class="p517 ft16">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">möjliga funktionsförmåga och bibehålla denna samt skapa förut- sättningar för ett normalt liv.</P>
<P class="p17 ft8">Arbetslivsinriktad rehabilitering – rehabilitering som syftar till att en person ska återfå förmåga och förutsättningar att förvärvsarbeta.</P>
<P class="p18 ft8">Arbetsanpassning – anpassning av arbetsförhållandena efter de be- rörda personernas förutsättningar och behov ställt i relation till arbetets krav. Arbetsanpassning omfattar både fysiska, sociala, psy- kologiska och organisatoriska faktorer. Arbetsanpassning kan avse såväl en grupp som en enskild person och kan göras i både före- byggande och rehabiliterande syfte. När arbetsanpassningen avser en enskild persons arbetsplats talar man om arbetsplatsanpassning.</P>
<P class="p542 ft35"><SPAN class="ft35">10.7</SPAN><SPAN class="ft115">Några slutsatser</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Till en början kan konstateras att när begreppet rehabilitering används i vid bemärkelse avses såväl medicinsk och social som arbetslivsinriktad rehabilitering.</P>
<P class="p17 ft8">Begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering innebär det stöd och de åtgärder som en individ behöver för att återfå sitt ordinarie arbete eller annat lämpligt arbete. Denna rehabilitering kan sägas vara antingen arbetsplatsinriktad eller arbetsmarknadsinriktad.</P>
<P class="p702 ft8">Arbetsgivaren är ansvarig för sina anställda och den rehabiliter- ingen är arbetsplatsinriktad. För den arbetsmarknadsinriktade har Arbetsmarknadsverket ansvaret. Arbetsmarknadsverket ansvarar för att de som är arbetslösa eller riskerar arbetslöshet och är i behov av särskilt stöd erbjuds utredande, vägledande, rehabilite- rande eller arbetsförberedande insatser. Att begreppet arbetslivsin- riktad rehabilitering används för såväl anställda som arbetslösa är enligt vår mening en bidragande orsak till varför osäkerhet råder kring begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering.</P>
<P class="p101 ft8">När man talar om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är det endast den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som avses. Även i det sammanhanget används begreppet arbetslivsinriktad rehabili- tering på olika sätt. När man läser förarbetena till rehabiliterings- reformen om vilka arbetslivsinriktade åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att vidta används begreppet i vid bemärkelse och innefattar då dels de åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att vidta enligt AML, dels även utbildning och arbetsträning utanför arbetsplatsen. I det sammanhanget ingår således anpassning av arbetsmiljön som en del i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Den yttre ramen</P>
<P class="p338 ft16">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td189"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p15 ft71">Definitioner av begreppen rehabilitering och anpassning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft8">för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar utgörs av att de olika arbetslivsinriktade åtgärderna skall syfta till att arbetstagaren kommer tillbaka i arbete hos samma arbetsgivare. I AML talar man om arbetsanpassning och rehabilitering, dvs. åtskillnad görs mellan dessa begrepp. När man talar om begreppet arbetsanpassning avses de åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att vidta i arbetsmiljön enligt AML. Om man använder begreppet arbetslivsinriktad reha- bilitering i snäv bemärkelse, dvs. inte inbegriper de åtgärder som ligger inom ramen för arbetsgivarens allmänna skyldigheter enligt AML skulle detta innebära att rehabilitering innebär utbildning och arbetsträning utanför arbetsplatsen.</P>
<P class="p220 ft8">Slutsatsen av detta blir att begreppet arbetslivsinriktad rehabili- tering används olika beroende av vilket regelsystem som man utgår ifrån. Enligt AFL är arbetslivsinriktad rehabilitering dels arbetsan- passning enligt AML, dels utbildning och arbetsträning utanför arbetsgivarens verksamhet. Enligt AML är arbetslivsinriktad reha- bilitering det som inte är arbetsanpassning av arbetssituationen.</P>
<P class="p95 ft8">Att begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering används på detta sätt är ytterligare en bidragande orsak till varför osäkerhet och för- virring råder angående vilka åtgärder som verkligen är arbetslivsin- riktade. I lagtexten i AFL och AML nämns inte heller uttryckligen att det är fråga om arbetslivsinriktad rehabilitering utan endast rehabilitering. Detta kan enligt vår mening leda till den felaktiga uppfattningen att arbetsgivaren även skulle vara ansvarig för den medicinska rehabiliteringen. I dagligt tal görs inte heller alltid skill- nad mellan medicinsk, social och arbetslivsinriktad rehabilitering.</P>
<P class="p210 ft8">Vi menar sammanfattningsvis att begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering bidrar till otydligheten i rehabiliteringsarbetet och att det för anställda bör bytas ut mot ett begrepp som ligger närmare det som arbetsgivarens ansvar huvudsakligen handlar om, nämligen åtgärder på arbetsplatsen. Vi utvecklar vårt resonemang närmare i kapitel 19.</P>
<P class="p703 ft16">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p704 ft34"><SPAN class="ft34">11</SPAN><SPAN class="ft137">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</SPAN></P>
<P class="p705 ft35"><SPAN class="ft35">11.1</SPAN><SPAN class="ft115">Saklig grund för uppsägning</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">Arbetstagarens skydd i samband med uppsägning regleras i 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Enligt nämnda bestämmelse ska en uppsägning från arbetsgivarens sida vara sakligt grundad. I lag- texten preciseras inte närmare vad som kan betraktas som saklig grund. I förarbetena till 1974 års lag angavs att förhållandena inom arbetslivet varierar i mycket stor utsträckning beroende på bl.a. för- hållandena i branschen, på arbetsplatsen och vilken slags anställning det är fråga om. Med tanke på att uppsägningsfallen var så olika och förhållandena på arbetsplatsen så varierande ansågs det inte möjligt att generellt slå fast vad som kan betraktas som saklig grund och att hänsyn måste tas till de särkskilda omständigheterna i det enskilda fallet<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p220 ft8">En uppsägning från arbetsgivarens sida kan antingen bero på för- hållanden som är att hänföra till arbetstagaren personligen, s.k. per- sonliga skäl, eller på arbetsbrist. I LAS finns det inte någon defini- tion av begreppet arbetsbrist. Arbetsdomstolen har emellertid i flera avgöranden (se bl.a. AD 1994 nr 122) förklarat att arbetsbrist är ett rättstekniskt begrepp som vid tillämpningen av LAS inte endast omfattar fall av konkret brist på arbetsuppgifter utan samt- liga fall där en uppsägning beror på andra förhållanden än per- sonliga skäl. En arbetsgivare kan inte säga upp en arbetstagare både på grund av personliga skäl och arbetsbrist. Något av nämnda skäl måste väljas. Detta beror på att delvis olika regler gäller för de olika uppsägningsgrunderna. Uppsägning på grund av sjukdom och därav nedsatt funktionsförmåga är givetvis att hänföra till per- sonliga skäl. Enligt förarbetena bör dock sjukdom och därav ned- satt prestationsförmåga inte godtas som saklig grund för uppsäg-</P>
<P class="p706 ft42"><SPAN class="ft8">ning</SPAN>TPF<SPAN class="ft43">2</SPAN>FPT<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
<P class="p10 ft48"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1973:129 s. 120.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 126.</P>
<P class="p517 ft16">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft35"><SPAN class="ft35">11.2</SPAN><SPAN class="ft115">Omplaceringsskyldighet</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Enligt 7 § andra stycket LAS föreligger inte saklig grund för upp- sägning om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren i stället bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Av förarbetena framgår att bestämmelsen ger uttryck för principen att uppsägning bör vara den yttersta åtgärden som får sättas in först när alla andra möj- ligheter att undvika en uppsägning har uttömts<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Denna omplace- ringsskyldighet måste arbetsgivaren fullgöra såväl när en uppsäg- ning är att hänföra till personliga skäl som när orsaken är arbets- brist. Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för de omständlig- heter som åberopas till grund för uppsägningen.</P>
<P class="p228 ft8">Av förarbetena framgår att huvudregeln är att arbetsgivaren i första hand ska undersöka om det är möjligt att erbjuda arbets- tagaren ett annat arbete som är likvärdigt med det som han eller hon tidigare har haft<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Omplaceringen bör i första hand ske till arbetsuppgifter som arbetstagaren normalt är skyldig att utföra. Är detta inte möjligt är arbetsgivaren dock skyldig att undersöka om det inom företaget kan ordnas en ny anställning åt arbetstagaren. Är arbetsgivaren en myndighet gäller omplaceringsskyldigheten som regel inom hela myndighetens verksamhetsområde (se t.ex. AD 1996 nr 66 och 1999 nr 21). När det gäller kommunal verk- samhet är kommunen normalt att anse som arbetsgivare, dvs. inte de enskilda förvaltningarna. Om ett företag har flera driftsenheter ska undersökningen avse samtliga (se AD 1988 nr 82). Däremot gäller inte omplaceringsskyldigheten till annat företag även om det skulle ingå i samma koncern.</P>
<P class="p707 ft8">Arbetsgivarens omplaceringsskyldighet förutsätter att det finns en ledig anställning eller lediga arbetsuppgifter som kan erbjudas arbetstagaren i fråga. Det kan således inte krävas att arbetsgivaren flyttar på någon annan arbetstagare. Det krävs som regel inte heller av arbetsgivaren att denne inrättar en ny befattning (jfr dock AD 1999 nr 10).</P>
<P class="p88 ft8">Som Arbetsdomstolen uttalat i t.ex. AD 1999 nr 10 åligger det arbetsgivaren att göra en noggrann utredning i omplaceringsfrågan och därvid verkligen ta till vara föreliggande möjligheter att ordna en omplacering. Om det är oklart huruvida en omplacering kunnat ske måste slutsatsen ofta bli att omplaceringsskyldigheten inte är fullgjord.</P>
<P class="p246 ft48"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 121.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 121 f och 242 f.</P>
<P class="p231 ft16">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td193"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p15 ft39">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p708 ft35"><SPAN class="ft35">11.3</SPAN><SPAN class="ft115">På vilket sätt har Arbetsdomstolen prövat arbetsgivarens rehabiliteringsansvar?</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">I förarbetena till rehabiliteringsreformen uttalade departements- chefen att det vidgade arbetsgivaransvaret givetvis måste påverka arbetsgivarens omplaceringsskyldighet och vad som är saklig grund för uppsägning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Några lagändringar i LAS gjordes däremot inte. Reformen kan dock sägas att fått en indirekt betydelse för anställ- ningsskyddet. Arbetsgivaren ska inte endast beakta det förbud mot att säga upp någon p.g.a. sjukdom eller nedsatt arbetsförmåga som gällt sedan tidigare utan också aktivt klargöra en individs behov av rehabilitering och vidta de åtgärder som krävs för att denne ska kunna återgå i arbete.</P>
<P class="p210 ft8">Som framgår av Arbetsdomstolens dom 1993 nr 42 ska man vid uppsägning på grund av sjukdom ta hänsyn till bestämmelserna i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML) om arbetsgivarens skyldighet att medverka till rehabilitering och arbetsanpassning. Vid prövningen av arbetstaga- rens rätt till anställning kan således frågor om rehabilitering och arbetsanpassning bli föremål för domstolens bedömning. Rätten till dessa åtgärder kan aktualiseras när domstolen prövar den uppsäg- ning som arbetsgivaren vidtagit. Prövningen av rätt till rehabiliter- ing och anpassning begränsas således som regel till de fall där arbetsgivaren sagt upp arbetstagaren och denne vid tingsrätt eller i Arbetsdomstolen gör gällande att uppsägningen inte varit sakligt grundad<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Om arbetsgivaren inte säger upp arbetstagaren kan rätten till rehabilitering och anpassning inte prövas självständigt av domstol. Även om en domstol skulle slå fast att arbetsgivaren saknar saklig grund för uppsägning innebär inte detta automatiskt att arbetstagaren får behålla arbetet och att arbetsgivaren verkligen vidtar de åtgärder som domstolen finner att denne underlåtit. Det finns nämligen en bestämmelse i 39 § LAS som innebär att arbets- givaren alltid kan betala sig fri från sitt ansvar för det fall att arbets- givaren vägrar att rätta sig efter en dom varigenom en uppsägning har ogiltigförklarats. Skadeståndet som arbetsgivaren då ska utge motsvarar minst 16 och högst 48 månadslöner beroende på hur lång tid arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren.</P>
<P class="p709 ft48"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/1991:140 s. 52.</P>
<P class="p448 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prövningen har även i vissa fall skett i mål som gällt frågan om rätten till lön (se bl.a. AD 1996 nr 125, 1999 nr 10 och 2003 nr 44).</P>
<P class="p710 ft16">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p518 ft8">Sammanfattningsvis kan vi konstatera att arbetsgivarens rehabi- literingsansvar i arbetsrättsligt hänseende har utvecklats genom Arbetsdomstolens praxis rörande i huvudsak saklig grund för upp- sägning enligt 7 § LAS.</P>
<P class="p711 ft35"><SPAN class="ft35">11.4</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt Arbetsdomstolens praxis</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">I detta avsnitt redovisas inledningsvis de rättsliga utgångspunkter som Arbetsdomstolen gett uttryck för i de domar som berört frågan om rehabilitering och sedan en sammanfattning av hur grän- serna för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar med utgångspunkt från dessa domar ser ut. Kortfattade referat av Arbetsdomstolens domar finns samlade i bilaga 5 till detta betänkande. Med beaktande av det uppdrag vi har och eftersom arbetsgivarens rehabiliterings- ansvar formaliserades först i och med 1991/1992 års rehabiliter- ingsreform kommer, med ett undantag (se AD 1982 nr 99), endast domar i tiden därefter att behandlas.</P>
<P class="p712 ft11"><SPAN class="ft11">11.4.1</SPAN><SPAN class="ft25">Sammanfattning av Arbetsdomstolens rättsliga utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Enligt uttalanden i förarbetena till 1974 års anställningsskyddslag utgör sjukdom och därav följande nedsatt prestationsförmåga inte i och för sig saklig grund för uppsägning. Enligt departementschefen kunde det dock förekomma fall där en av sjukdom betingad ned- sättning av arbetsförmågan fick åberopas som saklig grund för upp- sägning, nämligen då nedsättningen kunde bedömas som stadigva- rande och dessutom så väsentlig att arbetstagaren inte längre kunde utföra arbete av någon betydelse. Normalt sett borde enligt depar- tementschefens mening anställningen inte kunna bringas att upp- höra förrän arbetstagaren hade fått rätt till sjukbidrag eller förtids- pension och i varje fall borde uppsägning inte få komma i fråga så länge arbetstagaren uppbar sjukpenning från Försäkringskassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Motivuttalandena är tillämpliga även i fråga om den nu gällande anställningsskyddslagen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Av fast praxis i Arbetsdomstolen framgår också att det är endast i undantagsfall som en arbetsgivare har</P>
<P class="p251 ft48"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1973:129 s. 126.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Jfr prop. 1981/82: 71 s. 66.</P>
<P class="p231 ft16">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td193"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p15 ft39">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft8">saklig grund för uppsägning med hänvisning till arbetstagarens sjukdom (se t.ex. AD 1999 nr 124 och där gjorda hänvisningar).</P>
<P class="p94 ft8">Frågan om uppsägning på grund av sjukdom har ett samband med frågan om arbetsgivarens skyldighet att medverka till rehabili- tering och arbetsanpassning.</P>
<P class="p94 ft8">Arbetsdomstolens dom 1993 nr 42 var den första som meddela- des på aktuellt område efter det att rehabiliteringsreformen trädde ikraft. Det är också ett rättsfall som Arbetsdomstolen i senare rättsfall ofta hänvisar till. Som framgår av nämnda dom ska man vid uppsägning på grund av sjukdom ta hänsyn till bestämmelserna i AFL och AML om arbetsgivarens skyldighet att medverka till rehabilitering och arbetsanpassning. I domen anförs följande om den närmare betydelsen av 1991 års ändringar.</P>
<P class="p713 ft138">I motiven till 1991 års ändringar av lagen om allmän försäkring har särskilt markerats att det är väsentligt för den enskildes trygghet i anställningen att arbetsgivaren gör allt som är möjligt för att anställ- ningen ska kunna bestå (prop. 1990/91:141 s. 43). Även i motiven till ändringarna i arbetsmiljölagen har motsvarande markering gjorts genom en erinran om den skyldighet enligt anställningsskyddslagen som en arbetsgivare principiellt har att före uppsägning överväga alla möjligheter att flytta arbetstagaren till någon annan uppgift inom företaget, dvs. att omplacera arbetstagaren (prop. 1990/91:140 s. 51 f.). I detta ligger bl.a. att arbetsgivaren måste överväga om det är möjligt att genom en ändrad arbetsorganisation eller omplacering på annat sätt bereda arbetstagaren arbetsuppgifter så att denne kan stanna kvar. Det kan också vara frågan om att skaffa tekniska hjälpmedel för att på så sätt underlätta för arbetstagaren att behålla sin anställning. Vid bedö- mandet av hur långt arbetsgivarens åliggande sträcker sig se AD 1982 nr 99. I arbetsgivarens ansvar ingår att vidta de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten tex. arbetsträning, utbildning och omplacering (prop. 1990/91:141 s. 42). Arbetsgivarens skyldigheter att medverka till rehabiliteringsåtgärder är inte begränsade endast till sådana åtgärder som kan vidtas på den egna arbetsplatsen. Det kan krävas av arbets- givaren att denne medverkar till att finna exempelvis relevant arbets- prövning, arbetsträning eller omskolning utanför den egna arbets- platsen och att arbetsgivaren när det behövs beviljar arbetstagaren tjänstledighet för att genomföra sådan rehabilitering (jfr a. prop. s. 43). Förarbetena ger dock inte stöd för att arbetsgivaren kan åläggas ett längre gående ansvar för arbetstagarens rehabilitering än att vidta sådana åtgärder som syftar till att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Ansvaret är dock inte begränsat till att avse endast rehabiliteringsåtgärder för en återgång till arbete inom ramen för anställningen. Även möjligheterna att efter rehabilitering ompla- cera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter inom företaget måste</P>
<P class="p714 ft16">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p715 ft58">givetvis övervägas. Också i detta hänseende måste frågan om vidden av arbetsgivarens skyldigheter avgöras efter en prövning av omständlig- heterna i det enskilda fallet, där såväl arbetstagarens som arbets- givarens förhållanden och förutsättningar vägs in (prop. 1990/91:140 s. 52). Som också uttalats i motiven kommer det att i en del fall inte vara möjligt att finna lösningar som gör det möjligt att anställningen består. Det blir då en uppgift för samhället att medverka till att den enskilde kan finna ett annat och lämpligare arbete (prop. 1990/91:141 s. 43).</P>
<P class="p298 ft10">Enligt 7 § andra stycket anställningsskyddslagen föreligger inte saklig grund för uppsägning om det är skäligt att kräva att arbets- givaren i stället bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.</P>
<P class="p716 ft11"><SPAN class="ft11">11.4.2</SPAN><SPAN class="ft25">Några gränser för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar utifrån Arbetsdomstolens domar</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">I AFL finns inte närmare angivet vad som mer konkret ligger i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. I stället är det i Arbetsdom- stolens domar som man får hämta vägledning.</P>
<P class="p717 ft8">Arbetsgivarens inställning och medverkan i arbetstagarens rehabilitering</P>
<P class="p80 ft8">Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att det föreligger sak- lig grund för uppsägning och därmed också för att denne har full- gjort sitt rehabiliteringsansvar. Om det är oklart huruvida rehabi- litering hade kunnat ske har arbetsgivaren inte ansetts ha uppfyllt sin rehabiliteringsskyldighet (se bl.a. AD 1998 nr 57, 1999 nr 10 och 2002 nr 32).</P>
<P class="p88 ft8">En arbetsgivare som inte har utfört en rehabiliteringsutredning måste i normala fall anses sakna grund för uppsägning om denna hänför sig till förhållanden som är hänförliga till arbetstagarens sjukdom (se AD 1998 nr 20). Däremot har Arbetsdomstolen inte ansett att det är avgörande om en rehabiliteringsutredning kommer till stånd genom Försäkringskassans försorg och inte arbetsgiva- rens utan det viktiga är i stället vad som kommit fram av utred- ningen (se AD 1999 nr 124). Arbetsgivarens skyldighet att genom- föra en rehabiliteringsutredning kom även till uttryck i AD 2003 nr 44. I domen konstaterade Arbetsdomstolen att arbetsgivaren är skyldig att föranstalta om rehabiliteringsutredning även under tid den medicinska behandlingen pågår och även om den förväntas bli</P>
<P class="p244 ft16">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td193"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p15 ft39">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft8">långvarig. Arbetsgivaren är under sjukskrivningstiden skyldig att ha kontakt med arbetstagaren och att hålla sig underrättad om hur den medicinska behandlingen utvecklar sig för att sinom tid kunna ha beredskap och förslag på lösningar vid arbetstagarens återkomst. En arbetsgivare kan inte slå sig till ro bara för att en sjukskrivning förväntas bli långvarig utan måste vara aktiv under hela sjukskriv- ningstiden för att vara väl förberedd vid arbetstagarens återkomst. Det bör noteras att frågan om när en rehabiliteringsutredning måste genomföras inte längre är aktuell. Efter lagändringen i AFL den 1 juli 2003 är rehabiliteringsutredningen obligatorisk.</P>
<P class="p210 ft8">Av Arbetsdomstolens domar 1997 nr 145 och 1998 nr 20 fram- går att arbetsgivaren ska vidta åtgärder till dess att möjligheterna till rehabilitering är uttömda eller inte längre motiverade. Arbets- givaren är dock inte skyldig att vidta rehabiliteringsåtgärder som syftar till att arbetstagaren ska arbeta hos annan arbetsgivare (se bl.a. AD 1997 nr 39).</P>
<P class="p95 ft8">Som nämnts tidigare ansåg departementschefen i förarbetena till LAS att en uppsägning normalt inte kunde komma ifråga förrän arbetstagaren fått rätt till sjukbidrag eller förtidspension och i vart fall inte så länge denne uppbar sjukpenning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Arbetsdomstolen har dock inte fäst någon avgörande vikt vid vilken ersättningsform som den anställde får från Försäkringskassan till följd av sin sjukdom. Det utslagsgivande i sammanhanget verkar i stället vara om en fort- satt rehabilitering kan förväntas leda till att den anställde kan återgå till arbete hos arbetsgivaren.</P>
<P class="p210 ft8">Arbetsgivaren kan inte nöja sig med att anta att en åtgärd inte kommer att lösa problemet utan måste, om det inte har förelegat några beaktansvärda hinder häremot, i vart fall pröva åtgärden för att sedan därefter göra en utvärdering (se t.ex. AD 2001 nr 92). Arbetsgivaren kan vidare inte överlåta till arbetstagaren att själv se till att arbetsuppgifterna anpassas till dennes förmåga utan detta är en uppgift som vilar på arbetsgivaren (se AD 1996 nr 109). Arbets- givaren är skyldig att införskaffa teknisk utrustning som hjälp- medel (se t.ex. AD 1982 nr 99, 1993 nr 42 och 2001 nr 1).</P>
<P class="p210 ft10">Arbetsgivaren har inte brustit i sin rehabiliteringsskyldighet om denne inte haft kännedom om arbetstagarens problem vid uppsäg- ningstidpunkten (se t.ex. AD 1999 nr 26 och 2001 nr 55).</P>
<P class="p233 ft8">Har arbetstagaren gjort sig skyldig till så allvarlig förseelse i tjänsten att grund för avskedande föreligger beaktas inte att den</P>
<P class="p476 ft15"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1973:129 s. 126.</P>
<P class="p517 ft16">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p718 ft8">aktuella gärningen begåtts under inflytande av sjukdom (se bl.a. AD 2002 nr 33).</P>
<P class="p79 ft8">Ändrad organisation</P>
<P class="p678 ft8">I förarbetena<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>uttalas följande beträffande arbetsorganisationen.</P>
<P class="p719 ft58">Genom dessa ändringar ökar arbetsgivarens skyldighet att utveckla arbetsorganisationen, skapa meningsfullt och utvecklande arbete, anpassa arbetet till de enskilda anställdas förutsättningar och genom- föra rehabiliteringsinsatser. Detta vidgade arbetsgivaransvar måste givetvis också påverka arbetsgivarens omplaceringsskyldighet. Bedöm- ningen av vad som är saklig grund för uppsägning kan därmed komma att påverkas. Det medför också ökade krav på arbetsgivaren att vidta åtgärder för att stärka den enskilde arbetstagaren och öka hennes eller hans förutsättningar att arbeta. Det torde knappast kunna bli aktuellt att bedöma en uppsägning från arbetsgivaren som sakligt grundad under tid då sådana åtgärder pågår.</P>
<P class="p80 ft8">Enligt nämnda förarbeten krävs således att arbetsgivaren överväger om det är möjligt att genom ändrad arbetsorganisation undvika en uppsägning. Arbetsdomstolen konstaterade i domen 1993 nr 42 att det inte kunde uteslutas att de två aktuella arbetstagarna kunde sysselsättas om bolaget utökade sin verksamhet på visst sätt men att en sådan utökning inte låg i linje med arbetsgivarens planer för verksamheten. Arbetsdomstolens bedömning blev att arbetsgivaren även efter de aktuella lagändringarna måste anses ha principiell rätt att besluta om sin verksamhet. Arbetsgivaren var därför inte skyldig att utöka sin verksamhet för att kunna förse de båda arbets- tagarna med arbete. Det är uppenbarligen på detta sätt som Arbets- domstolen menar att förarbetsuttalandena om ”ändrad arbets- organisation” ska tolkas, dvs. att arbetsgivare inte är skyldiga att utvidga verksamheten för att kunna förse arbetstagare med arbets- uppgifter som de kan utföra.</P>
<P class="p105 ft8">Generellt kan sägas att det krävs mer av det ”stora företaget” än av det lilla. Detta beror givetvis på att större företag har fler möjlig- heter än små att ändra sin organisation (se AD 2003 nr 44, jfr dock 2001 nr 92).</P>
<P class="p88 ft8">Arbetsgivare kan vidare vara skyldig att omfördela arbetsupp- gifter så att arbetstagare slipper viss arbetsuppgift (se t.ex. AD 2002 nr 32 och 2003 nr 44). Arbetsgivare är dock inte skyldiga att</P>
<P class="p657 ft15"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:140 s. <NOBR>52–53.</NOBR></P>
<P class="p231 ft16">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td193"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p15 ft39">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft8">omfördela arbetsuppgifter på andra arbetstagare om detta skulle medföra en risk för arbetsskador för dessa (se AD 1993 nr 42, jfr dock 2001 nr 92). Arbetsdomstolen har ansett att en omfördelning av arbetsuppgifter är möjlig att kräva om de utgör en begränsad del av tjänsten, men inte då de utgör vanligt förekommande arbetsmo- ment.</P>
<P class="p194 ft8">Arbetsgivaren kan dessutom vara skyldig att vid behov samla ihop passande arbetsuppgifter från olika håll inom företaget (se AD 1999 nr 10, jfr 2006 nr 57).</P>
<P class="p330 ft8">Arbetstagarens egen medverkan</P>
<P class="p255 ft8">Om arbetstagaren utan giltigt skäl vägrar delta i rehabilitering anses arbetsgivaren ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och arbets- tagaren kan inte längre göra anspråk på att få behålla sin anställ- ning. Detta gäller under förutsättning att rehabiliteringsåtgärden antas syfta till att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren och att arbetsgivarens erbjudande är skäligt (se bl.a. AD 1993 nr 96).</P>
<P class="p720 ft8">Lönetvister</P>
<P class="p97 ft8">Arbetsdomstolen har i domen 2003 nr 44 uttalat att det av kollek- tivavtalet och det enskilda anställningsavtalet följer att rätten till lön för en arbetstagare som har en viss mindre arbetsförmåga och som på grund av olycksfall eller sjukdom inte kan utföra sitt ordi- narie arbete, ska bedömas utifrån det synsätt som gäller för arbets- givarens rehabiliteringsansvar i anställningsskyddstvister.</P>
<P class="p95 ft8">När det gäller rätten till lön inom ramen för en pågående anställ- ning ska alltså samma krav ställas på arbetsgivaren som i en uppsäg- ningstvist. Rätten till lön är således relaterad till arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet. Om arbetsgivaren inte fullgör sitt rehabi- literingsansvar eller om det föreligger oklarheter med detta ska han utge lön till den drabbade arbetstagaren.</P>
<P class="p98 ft8">Alkoholmissbruk</P>
<P class="p97 ft8">Vilka principer som gäller vid alkoholmissbruk är ganska klara. Om det rör sig om onykterhet på arbetsplatsen, ses det närmast som ett</P>
<P class="p721 ft16">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">uttryck för misskötsamhet eller likgiltighet inför arbetsuppgifterna eller arbetskamraterna, och då skiljer sig synen inte nämnvärt från andra yttringar av misskötsamhet. Rör det sig däremot om sjuk- dom i olika stadier blir bedömningen en annan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Såvitt utredningen har kunnat finna har Arbetsdomstolens prövning i uppsägningsmål där alkoholmissbruk betraktats som sjukdom i huvudsak sett ut på samma sätt som i andra fall där det varit fråga om sjukdom.</P>
<P class="p226 ft8">Rättsfallen AD 1992 nr <NOBR>38–42</NOBR> gällde avskedande av polismän som hade begått brott. Även om just de fallen rörde tillämpningen av avskedandereglerna i lagen om offentlig anställning gjorde Arbetsdomstolen allmänna uttalanden om den arbetsrättsliga bedömningen av alkoholberoende som kan vara till ledning i andra typer av mål.</P>
<P class="p722 ft128">Inom arbetslivet och på arbetsrättens område gäller sedan en längre tid tillbaka att det i huvudsak råder enighet om att alkoholoberoende eller allvarligt alkoholmissbruk hos en arbetstagare är förhållanden som i första hand bör föranleda rehabiliteringsinsatser. Åtgärder som uppsägning eller avske- dande skall i enlighet därmed komma ifråga endast undantagsvis, såsom när rehabilitering visat sig omöjlig eller då arbetstagarens förhållande eljest medför att det inte kan begäras av arbets- givaren att arbetstagaren får kvarstå i sin anställning och annan lämplig utväg än uppsägning eller avskedande inte står till buds (se översikten i Lunning, Anställningsskydd, sjunde omarbetade upplagan 1989, s. 232 ff.). Vad som nu sagts om uppsägning och avskedande gäller i synnerhet för fall då ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk har karaktären av sjukdom; anställnings- skyddslagen har ansetts innefatta ett principiellt förbud mot uppsägning eller avskedande på grund av sjukdom. Inte minst mot bakgrund av svårigheterna att diagnostisera sjukdomskarak- tären hos ett alkoholberoende eller ett alkoholmissbruk har man dock att räkna med en gråzon, där de nyss angivna principerna bör slå igenom även i fall då frågan om sjukdomskaraktären ter sig något tveksam men övervägande skäl ändå talar för att samma principer bör gälla som vid helt klarlagd sjukdom.</P>
<P class="p16 ft8">Arbetsdomstolen har i rättsfallet AD 1997 nr 145 funnit att en överenskommelse om att en alkoholmissbrukande arbetstagare ska skiljas från sin anställning om denne inte medverkar till behandling av missbruket saknar rättslig betydelse.</P>
<P class="p341 ft15"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Lunning, Toijer, Anställningsskydd, nionde upplagan 2006, s. 419.</P>
<P class="p231 ft16">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td193"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td194"><P class="p15 ft39">Gränser för arbetsgivarens rätt att avsluta anställningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p543 ft8">Frågan om arbetstagaren hade underlåtit att medverka i sin egen rehabilitering har Arbetsdomstolen behandlat i bl.a. rättsfallen AD 1997 nr 145 och 1998 nr 20. I det förstnämnda fallet konstaterade Arbetsdomstolen att arbetstagaren olovligen hade uteblivit från ett behandlingstillfälle och att orsaken var återfall. Enligt Arbetsdom- stolen fanns det dock inget som tydde på att arbetstagaren allmänt sett varit ovillig att medverka till sin rehabilitering och att arbets- givaren vidtagit den yttersta åtgärden i form av uppsägning i ett läge då möjligheterna till rehabilitering varit långt ifrån uttömda. I det sistnämnda rättsfallet var det fråga om en arbetstagare som vid flera tillfällen avböjt arbetsgivarens erbjudanden om vård på behandlingshem. Arbetsdomstolen fann att eftersom arbetsgivaren inte under två år efter vägran att delta erbjöd rehabiliterings- åtgärder, ansågs arbetsgivaren inte med befriande verkan avseende arbetsgivarens ansvar kunna åberopa att arbetstagaren underlåtit att medverka till sin rehabilitering.</P>
<P class="p723 ft16">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<P class="p724 ft119"><SPAN class="ft133">12</SPAN><SPAN class="ft134">Arbetstagarorganisationernas medverkan</SPAN></P>
<P class="p515 ft35"><SPAN class="ft35">12.1</SPAN><SPAN class="ft115">Allmänt</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">Arbetslivsinriktad rehabilitering har åtminstone två dimensioner. Det kan röra sig om den i arbetsmiljölagen (1977:1160),(AML), före- skrivna organiserade verksamheten för rehabilitering och arbetsan- passning liksom det kan handla om åtgärder i enskilda fall. När det gäller den organiserade verksamheten finns regler i AML om arbetstagarnas medverkan genom skyddsombud och skyddskom- mitté. Dessa regler har kompletterats med författningar utfärdade av Arbetsmiljöverket. Genom lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet (MBL) har arbetstagarna garanterats inflytande över arbetsgivarens beslut och lagen ger de fackliga organisatio- nerna rätt till förhandling med arbetsgivaren i frågor som rör för- hållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Hit hör exempelvis frågor om åtgärder för att en arbetstagare med nedsatt förmåga ska kunna fortsätta sin anställning. Utöver de mera grundläggande bestämmelserna i AML och MBL om samverkan mellan arbets- givare och arbetstagare finns också särskilda skrivningar i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), vilka syftar till att bereda de fackliga organisationerna en roll i rehabiliteringsprocessen.</P>
<P class="p725 ft8">I det följande görs en översiktlig genomgång av de regler om arbetstagarinflytande som har betydelse för de fackliga organi- sationernas möjligheter att företräda arbetstagarna i rehabiliterings- processen. Något förenklat kan sägas att det handlar om regler på två nivåer, en kollektiv och en individuell. Inflytandet på den kol- lektiva nivån kan närmast beskrivas som samverkan i verksamhets- och organisationsfrågor, medan inflytandet på den individuella nivån främst handlar om delaktighet i frågor som direkt berör en eller flera arbetstagare.</P>
<P class="p726 ft16">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Arbetstagarorganisationernas medverkan</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft35"><SPAN class="ft35">12.2</SPAN><SPAN class="ft115">Medbestämmandelagen</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Regler om de fackliga organisationernas inflytande över arbets- givarens beslut återfinns i första hand i MBL. Där föreskrivs bl.a. att arbetsgivaren på eget initiativ ska fullgöra vissa uppgifter, i första hand gentemot den eller de fackliga organisationer med vilka han är bunden av kollektivavtal.</P>
<P class="p212 ft11"><SPAN class="ft11">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft25">Information</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Genom förekomsten av kollektivavtal inträder, enligt 19 § MBL, en skyldighet för arbetsgivaren att fortlöpande informera den fackliga organisationen om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren ska dessutom bereda arbetstagarorganisationen till- fälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar, som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationerna behöver för att ta tillvara medlemmarnas gemensamma intressen i förhållande till arbetsgivaren. För detta ändamål kan arbetsgivaren också vara skyldig att biträda den fackliga organisationen med utredning, om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång.</P>
<P class="p101 ft8">Uttrycket ”riktlinjer för personalpolitiken” avser principer och metoder för rekrytering, urval och befordran, utbildning, introduk- tion etc. Även principer för omplacering eller omskolning och för omflyttning av personal räknas hit, liksom förekommande statistik om personalens hälsotillstånd, sjukfrånvaro, inträffade olycksfall och personalomsättning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p88 ft8">Från och med den 1 juli 2005 har MBL kompletterats med ytter- ligare en bestämmelse om arbetsgivarens informationsskyldighet. I 19 a § MBL föreskrivs att även arbetsgivare, som inte är bunden av något kollektivavtal alls, är skyldig att fortlöpande hålla arbets- tagarorganisationer som har medlemmar som är arbetstagare hos arbetsgivaren underrättade om hur verksamheten utvecklas pro- duktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för per- sonalpolitiken. Däremot har sådana organisationer ingen rätt att granska böcker, räkenskaper etc. och inte heller kan de begära att arbetsgivaren biträder organisationen med utredning. Dessa rättig- heter är förbehållna kollektivavtalsbundna fackliga organisationer.</P>
<P class="p727 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Bergqvist, Lunning och Toijer, Medbestämmandelagen [1999] s. 278.</P>
<P class="p231 ft16">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p15 ft71">Arbetstagarorganisationernas medverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft8">Syftet med arbetsgivarens informationsskyldighet är att de fack- liga organisationerna ska få tillgång till den information de behöver för att kunna utöva sitt inflytande i främst företags- och arbetsled- ningsfrågor. Det är tänkt att parterna ska stå på kunskapsmässigt jämställd fot i förhandlingar om vilket beslut arbetsgivaren ska fatta rörande förändringar av verksamheten.</P>
<P class="p234 ft11"><SPAN class="ft11">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft25">Förhandlingar</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">MBL syftar till att åstadkomma ett arbetstagarinflytande över arbetsgivarens företags- och arbetsledning. Arbetstagarnas infly- tande kanaliseras genom deras fackliga organisationer. För att infly- tandet ska vara meningsfullt måste de fackliga organisationerna ha möjlighet att framföra sina synpunkter innan arbetsgivaren har bestämt sig för en viss lösning. Därför föreskrivs att arbetsgivaren, innan han fattar beslut som innebär en viktigare förändring av verksamheten, på eget initiativ ska förhandla med arbetstagaror- ganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal, s.k. primär förhandlingsskyldighet. Detsamma gäller innan arbets- givaren beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställ- ningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Lagen gör sålunda en åtskillnad mellan beslut om förändringar av verksamheten och beslut om enskilda arbetstagares förhållanden. När det gäller beslut om verksamheten ligger inflytandet enbart hos den eller de fackliga organisationer, som har kollektivavtal med arbetsgivaren.</P>
<P class="p728 ft8">Reglerna om arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet återfinns i 11 § MBL. De kompletteras av 12 § MBL, som ger en kollektivavtalsbunden facklig organisation rätt att själv påkalla förhandling när arbetsgivaren står i begrepp att besluta i en fråga som rör en medlem i organisationen. Har förhandling begärts är arbetsgivaren skyldig att avvakta med beslutet till dess förhand- lingen har genomförts. Om det föreligger särskilda skäl får dock arbetsgivaren fatta och verkställa beslutet innan han har fullgjort sin förhandlingsskyldighet.</P>
<P class="p210 ft8">Av 13 § MBL framgår att arbetsgivaren i vissa frågor är skyldig att förhandla enligt 11 och 12 § § med arbetstagarorganisation som saknar kollektivavtal med arbetsgivaren. Det gäller frågor som sär- skilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.</P>
<P class="p729 ft16">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Arbetstagarorganisationernas medverkan</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Den nyss beskrivna primära förhandlingsskyldigheten kan sägas vara en utveckling av den allmänna förhandlingsrätten i 10 § MBL. Där föreskrivs bl.a. att en arbetstagarorganisation har rätt till för- handling med arbetsgivaren i fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Något krav att parterna ska vara bundna av kollektivavtal finns inte. I princip omfattas alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare av förhandlingsrätten. Det innebär exempelvis att en facklig organisa- tion har rätt att förhandla med arbetsgivaren om åtgärder för att underlätta en sjukskriven arbetstagares återgång i arbete.</P>
<P class="p227 ft35"><SPAN class="ft35">12.3</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetsmiljölagen</SPAN></P>
<P class="p730 ft11"><SPAN class="ft11">12.3.1</SPAN><SPAN class="ft25">Reglerna i AML</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Utgångspunkten i AML är bestämmelserna i 2 kap. om arbets- miljöns beskaffenhet. I 1 § sägs bl.a. att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. 3 kap. AML innehåller en närmare redovisning av arbets- givares och arbetstagares allmänna skyldigheter med beaktande av kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet enligt 2 kap. I 3 kap. 1 a § slås fast att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstad- komma en god arbetsmiljö.</P>
<P class="p79 ft11">Organiserad verksamhet</P>
<P class="p298 ft8">Ansvaret för arbetsmiljön åvilar emellertid arbetsgivaren, som är skyldig att vidta i lagen angivna åtgärder för att uppnå en tillfreds- ställande arbetsmiljö. Det åligger sålunda arbetsgivaren enligt 3 kap. 2 a § tredje stycket att se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliter- ingsverksamhet för att fullgöra de uppgifter som vilar på honom enligt 22 kap. AFL.</P>
<P class="p459 ft8">I förarbetena till 3 kap. 2 a §<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>ansåg departementschefen att utformningen av den organiserade verksamheten kan variera bero- ende på förutsättningarna inom olika verksamheter. Det kan t.ex. innebära att arbetsgivaren ser till att det finns:</P>
<P class="p281 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:140 s. 49.</P>
<P class="p231 ft16">176</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p15 ft71">Arbetstagarorganisationernas medverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p731 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">kompetens och kontaktpersoner</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">ekonomiska resurser avdelade för ändamålet</SPAN></P>
<P class="p446 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">policy och mål för frågorna</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">tydlig ansvarsfördelning</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">rutiner för tidiga kontakter med sjukskrivna</SPAN></P>
<P class="p446 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">rutiner för undersökning av rehabiliteringsbehov m.m.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">rutiner för kontakter med myndigheter, företagshälsovård m.fl.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">rutiner för kontroll, uppföljning och uppvärdering</SPAN></P>
<P class="p446 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">samverkan med arbetstagarna</SPAN></P>
<P class="p732 ft11">Åtgärder i enskilda fall</P>
<P class="p73 ft8">Som nämnts handlar 3 kap. 2 a § AML om att det hos arbetsgivaren ska finnas en <SPAN class="ft11">organiserad verksamhet </SPAN>för arbetsanpassning och rehabilitering.</P>
<P class="p142 ft8">Bestämmelser som tar sikte på åtgärder i <SPAN class="ft11">enskilda fall </SPAN>återfinns i 3 kap. 3 §. Enligt den paragrafen ska arbetsgivaren bl.a. genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hän- syn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Ett syfte med bestämmelsen har varit att betona kravet på en bättre arbetsanpassning för redan anställda, vilket alltså innebär att sär- skilda personella stödinsatser eller individinriktade åtgärder ska vidtas i arbetsmiljön. Det kan exempelvis vara tekniska åtgärder eller anpassning av arbetsredskap, men även arbetsorganisatoriska frågor och åtgärder för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön kan komma i fråga<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p96 ft11">Skyddsombud och skyddskommitté</P>
<P class="p208 ft8">De närmare bestämmelserna om <SPAN class="ft11">samverkan </SPAN>mellan arbetsgivare och arbetstagare finns i 6 kap. AML. Enligt 2 § ska det på ett arbets- ställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, bland arbetstagarna utses ett eller flera <SPAN class="ft11">skyddsombud. </SPAN>Skyddsombud utses av lokal arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren. Finns inte sådan organisation, utses skyddsombud av arbetstagarna på arbetsstället.</P>
<P class="p464 ft8">För att stärka arbetsmiljöverksamheten på mindre arbetsställen finns sedan länge möjlighet för den lokala fackliga avdelningen eller</P>
<P class="p733 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:140 s. 45 f.</P>
<P class="p517 ft16">177</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Arbetstagarorganisationernas medverkan</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">motsvarande sammanslutning att utse <SPAN class="ft11">regionalt skyddsombud</SPAN>. Dess främsta uppgift är att få till stånd ett lokalt arbetsmiljöarbete och se till att det fungerar. Om det är påkallat kan det regionala skydds- ombudet mera aktivt ingripa i arbetsmiljöarbetet. För att regionalt skyddsombud ska kunna utses måste två förutsättningar vara upp- fyllda. Den ena är att avdelningen eller sammanslutningen har en medlem på arbetsstället. Den andra förutsättningen är att skydds- kommitté inte har tillsatts. Däremot krävs inte att den fackliga organisationen är bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren. Enligt uppgift från Arbetsmiljöverkets skyddsombudsregister fanns vid årsskiftet 2005/2006 omkring 2 100 regionala skyddsom- bud. AML:s bestämmelser om skyddsombud gäller i princip också för regionala skyddsombud.</P>
<P class="p458 ft8">Av 4 § framgår att ett skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte ska ombudet vaka över skyddet mot ohälsa och oly- cksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a §. Skyddsombud ska också delta i planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsorganisation m.m. Arbetsgivaren är vidare ålagd att underrätta skyddsombud om för- ändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena. Härutöver föreskrivs i 6 § att skyddsombud har rätt att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.</P>
<P class="p458 ft8">Ytterligare en form av inflytande för skyddsombud ger bestäm- melserna i 6 kap. 6 a §. Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Förhåller sig arbetsgivaren passiv till skyddsombudets begäran, kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket med en framställan om att verket ska pröva om det ska meddelas före- läggande eller förbud enligt 7 kap. 7 §. Ett sådant föreläggande kan gå ut på att arbetsgivaren ska genomföra närmare angivna anpass- ningsåtgärder för en enskild arbetstagare.</P>
<P class="p101 ft8">Enligt 6 kap. 8 § ska det vid arbetsställe, där minst femtio arbets- tagare regelbundet sysselsätts, finnas en <SPAN class="ft11">skyddskommitté</SPAN>. Den ska bestå av företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. De anställ- das företrädare utses bland arbetstagarna av lokal arbetstagarorga- nisation. Skyddskommitténs uppgifter regleras i 9 §. I skyddskom- mittén ska bl.a. behandlas frågor om arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället.</P>
<P class="p734 ft16">178</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p15 ft71">Arbetstagarorganisationernas medverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p735 ft11"><SPAN class="ft11">12.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering – AFS 1994:1</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">AML kompletteras av föreskrifterna om arbetsanpassning och rehabilitering. Föreskrifterna gäller både arbetsgivarens verksamhet på dessa områden och arbetsgivarens åtgärder för att anpassa arbetssituationen till den enskilde arbetstagarens förutsättningar för arbetet. I 7 § anges att verksamheten ska organiseras så att den kan ske i samarbete med de enskilda arbetstagare som berörs av åtgärderna samt med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor.</P>
<P class="p210 ft8">Till själva föreskrifterna är fogat kommentarer till de enskilda paragraferna. I kommentarerna till 7 § sägs inledningsvis att för att uppnå goda resultat i anpassnings- och rehabiliteringsarbetet bör den enskilde själv aktivt medverka. Det uttalas att det är angeläget att arbetstagaren lämnar de upplysningar som behövs samt till- sammans med arbetsgivaren deltar i planeringen av lämpliga åtgär- der.</P>
<P class="p194 ft8">Vidare anges i kommentaren att personer i rehabiliteringssitua- tioner ofta befinner sig i ett utsatt läge och vill inte alltid framträda öppet med sina svårigheter. Det framhålls att den berörda personen själv så långt möjligt får avgöra vilka personer som ska vara insatta i ärendet.</P>
<P class="p95 ft8">Det konstateras att arbetstagarnas företrädare i arbetsmiljöfrågor är viktiga samarbetspartners när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering. Företrädare kan vara skyddsombud eller arbetstagar- nas representanter i skyddskommittén.</P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">12.4</SPAN><SPAN class="ft115">Lagen om allmän försäkring</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Enligt 22 kap. 3 § AFL ska arbetsgivaren i vissa angivna fall genom- föra en rehabiliteringsutredning. Enligt paragrafens femte stycke ska utredningen genomföras i samråd med den försäkrades arbets- tagarorganisation om den försäkrade medger det.</P>
<P class="p94 ft8">I specialmotiveringen till nämnda bestämmelse anges att den för- säkrades medgivande betingas av kravet på hans rättighet till inte- gritet och att den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorga- nisation gemensamt bör kunna finna lämpliga former för samråd<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p95 ft8">I 22 kap. 5 § AFL regleras Försäkringskassans samordnings- och tillsynsansvar. Enligt tredje stycket i samma bestämmelse ska För-</P>
<P class="p733 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:141 s. 89.</P>
<P class="p517 ft16">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Arbetstagarorganisationernas medverkan</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">säkringskassan, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med hans eller hennes arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt arbetsmarknadsmyndigheterna och andra myndigheter som kan vara berörda. Försäkringskassan ska därvid verka för att dessa, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering.</P>
<P class="p88 ft8">Av specialmotiveringen till bestämmelsen framgår att Försäk- ringskassan ska samarbeta med de ovan nämnda aktörerna. För att den försäkrades personliga integritet inte ska kränkas förutsätter detta emellertid att den försäkrade ger sitt medgivande till det. Detta medför att Försäkringskassan redan i ett inledningsskede bör skaffa den försäkrades medgivande till detta<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p88 ft8">Det är sålunda i två situationer som arbetstagarens fackliga orga- nisation har en roll enligt AFL. Det är dels när arbetsgivaren ska genomföra en rehabiliteringsutredning, dels när Försäkringskassan</P>
<P class="p702 ft8">– inom ramen för sitt samordnings- och tillsynsansvar – ska sam- verka med arbetstagarens fackliga organisation. I båda fallen är för- utsättningen att arbetstagaren medger att den fackliga organisa- tionen medverkar.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft35">12.5</SPAN><SPAN class="ft115">Några kollektivavtal</SPAN></P>
<P class="p730 ft11"><SPAN class="ft11">12.5.1</SPAN><SPAN class="ft25">Kommuner och landsting</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">I april 2005 träffades ett nytt centralt samverkansavtal för kommuner och landsting, <SPAN class="ft11">FAS 05 </SPAN>(Förnyelse – Arbetsmiljö – Sam- verkan i kommuner, landsting och regioner). Avtalet ska ligga till grund för lokala avtal där det inte redan finns väl fungerande avtal om samverkan och arbetsmiljö. Avsikten med FAS 05 är att främja en god hälsa och arbetsmiljö. Ett av huvudsyftena med avtalet är att kompetensen om arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering ska bli både bredare och djupare. Kompetensen hos arbetsgivare och fackliga företrädare/skyddsombud ska innefatta både teori och praktik. På arbetsplatsen ska det finnas en fastlagd process med tydlig struktur när det gäller rehabilitering och arbetsanpassning. Ansvarig chef, personalfunktion, arbetstagare, skyddsombud, företagshälsovård och Försäkringskassan ska känna till denna process. Arbetstagare</P>
<P class="p727 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 91.</P>
<P class="p231 ft16">180</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td195"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td196"><P class="p15 ft71">Arbetstagarorganisationernas medverkan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p736 ft8">ska ha rätt att få snabb rehabilitering och anpassning när de behö- ver det.</P>
<P class="p209 ft11"><SPAN class="ft11">12.5.2</SPAN><SPAN class="ft25">Staten</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Avtalet <SPAN class="ft11">Samverkan för utveckling </SPAN>slöts av de centrala parterna på det statliga arbetstagarområdet i september 1997. Syftet med avtalet är att stödja effektiviseringsarbetet. De centrala parternas avsikt med avtalet är att de lokala parterna själva ska skapa sam- verkansformer för att utveckla verksamheten. Samverkan ska vara grunden i det lokala utvecklingsarbetet och ska utvecklas mellan ledningen, de anställda och deras fackliga organisationer. Vad gäller frågan om rehabilitering nämns i avtalet att när en anställds arbets- förmåga sätts ned på grund av sjukdom eller av andra orsaker är det viktigt att så tidigt som möjligt pröva vilka åtgärder som kan vidtas för att den anställde antingen ska kunna fortsätta i sitt nuvarande arbete eller få andra arbetsuppgifter. Det anges vidare att detta måste ske i samverkan mellan dem som berörs. Chefen har ansvaret för den anpassning av arbetsförhållandena som kan krävas och den anställde måste aktivt bidra till att finna bra lösningar. Vidare är arbetskamraternas och de fackliga organisationernas stöd också viktigt.</P>
<P class="p737 ft8">I mars 2003 kom de centrala parterna överens om <SPAN class="ft11">Avtal om utvecklingsprojekt för förbättrad arbetsmiljö och sänkta sjuktal i staten. </SPAN>2004 års förhandlingar resulterade i ytterligare åtgärder på området. I överenskommelsen <SPAN class="ft11">Arbetsmiljö och god hälsa i staten </SPAN>lyf- ter de centrala parterna fram behovet av lokalt arbete på tre områ- den och anger vissa riktlinjer för arbetet. De tre områdena är syste- matiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering och företagshälsovård.</P>
<P class="p234 ft11"><SPAN class="ft11">12.5.3</SPAN><SPAN class="ft25">Privat sektor</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">2004 års avtalsrörelse resulterade i att frågor rörande arbetsmiljön har reglerats i kollektivavtal i en helt annan omfattning är tidigare. Nya avtal slöts på områden som tidigare saknade sådana liksom äldre gällande avtal reviderades. I de fall arbetsmiljöavtal träffades eller parterna enades om andra regleringar hör det till vanligheten att samtliga berörda fackliga organisationer inom branschen är parter i avtalet.</P>
<P class="p506 ft16">181</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Arbetstagarorganisationernas medverkan</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p415 ft8">Sammantaget slöts ett <NOBR>25-tal</NOBR> nya branschavtal om arbetsmiljö inom den privata sektorn. Totalt omfattas närmare 400 000 arbets- tagare av de nya arbetsmiljöavtal som träffades under år 2004. För <SPAN class="ft11">industrins </SPAN>del finns det numera arbetsmiljöavtal på de flesta avtals- områden. På några av de återstående områdena inom industrin hän- sköt parterna frågan till arbetsgrupper eller inrättade särskilda sam- verkansorgan med uppgift att bistå de lokala parterna i arbets- miljöarbetet. Vad gäller avtalens innehåll är det påtagligt att de föreskriver att lokal överenskommelse bör träffas om formerna för lokal samverkan kring rehabilitering, systematiskt arbetsmiljö- arbete, arbetsmiljöutbildning och företagshälsovård. Avtalen om arbetsmiljö inom <SPAN class="ft11">tjänste- och servicebranscherna </SPAN>framhåller vikten av lokal samverkan, men innehåller i allmänhet inte rekommenda- tioner om lokala överenskommelser. I likhet med avtalen inom industrin anges bl.a. rehabilitering och företagshälsovård som vik- tiga områden för samverkan.</P>
<P class="p738 ft16">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p739 ft34"><SPAN class="ft34">13</SPAN><SPAN class="ft137">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</SPAN></P>
<P class="p740 ft35">Bakgrund</P>
<P class="p741 ft8">Enligt förarbetena<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>har arbetsgivaren ansvaret för de rehabiliter- ingsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten för att arbetstagaren ska beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren. Trots att många år gått sedan rehabiliter- ingsreformen genomfördes finns det fortfarande en kvarvarande osäkerhet kring hur omfattande detta åtgärdsansvar ska vara och hur omfattande kostnader som arbetsgivaren ska vara skyldig att stå för. Viss vägledning kan hämtas ur de domar från Arbetsdom- stolen som redovisas i kapitel 11, men eftersom Arbetsdomstolens avgöranden huvudsakligen handlar om uppsägning så ger dessa domar inte ett heltäckande svar.</P>
<P class="p464 ft8">Sedan år 1990 har Försäkringskassan tilldelats särskilda medel för bland annat köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. För år 2006 utgör dessa 935,5 miljoner kr. De särskilda medlen infördes mot bakgrund av att både Försäkringskassan och den enskilde många gånger tyckte att väntetiderna till vissa typer av rehabiliterings- tjänster var alltför långa. Försäkringskassan behövde därför ha möj- lighet att köpa sådana tjänster som bedömdes nödvändiga för att återföra en försäkrad i arbete. Det gällde tjänster dels för utredning av förutsättningarna för rehabilitering, dels för direkta åtgärder som syftade till att underlätta återgång till förvärvsarbete. Tjäns- terna skulle kunna köpas från <NOBR>AMU-gruppen</NOBR> och Arbetsmarknads- institutet (Ami) men även av andra organisationer till exempel Rygginstituten och Samhall som hade god erfarenhet av att anpassa arbetet till funktionshindrades behov. Man betonade att åtgärderna borde ha en yrkesinriktad karaktär och att insatser av medicinsk natur inte skulle kunna köpas. Av propositionen framgår också att denna möjlighet till köp av rehabiliteringstjänster ställer stora krav</P>
<P class="p107 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:141 s. 42 ff.</P>
<P class="p517 ft16">183</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">på Försäkringskassan och att Försäkringskassornas styrelser borde fastställa riktlinjer för köp av rehabiliteringstjänster. Man betonade därför vikten av att dåvarande Riksförsäkringsverket nära och kon- tinuerligt skulle följa denna verksamhet.</P>
<P class="p17 ft8">De allra flesta åtgärder som en individ behöver för att kunna återgå i arbetet efter en tids sjukskrivning är inte köpta åtgärder utan insatser i form av arbetsträning och anpassning av arbetsupp- gifter m.m. Förhandling mellan arbetsgivaren och Försäkringskas- san om kostnaden för olika typer av åtgärder sker framför allt när det gäller köp av rehabiliteringstjänster som ligger i gränslandet mellan sjukvård och arbetslivsinriktad rehabilitering och andra insatser utanför arbetsplatsen.</P>
<P class="p742 ft35"><SPAN class="ft35">13.1</SPAN><SPAN class="ft115">Förslag och synpunkter i några tidigare utredningar och rapporter</SPAN></P>
<P class="p678 ft8">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar (SOU 1998:104).</P>
<P class="p318 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Arbetsgivaren ska svara för att de arbetslivsinriktade rehabili- teringsåtgärder vidtas som behövs för att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren eller behålla arbetet hos denne.</SPAN></P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Lagen (1963:381) om allmän försäkring (AFL) ska slå fast att arbetsgivaren ska bekosta de rehabiliteringsåtgärder som följer av ansvaret.</SPAN></P>
<P class="p240 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivarens ansvar bör kombineras med möjligheter för arbetsgivaren att kompensera sig för rehabiliteringskostnaderna genom att arbetsgivaren ska kunna få halva kostnaden betald av den allmänna sjukförsäkringen.</SPAN></P>
<P class="p743 ft8">Ett effektivt rehabiliteringsarbete? – om Försäkringskassans samordning och köp av rehabiliteringstjänster, Statskontoret (2001)</P>
<P class="p318 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivarnas ansvar för att vidta rehabiliteringsåtgärder behöver förtydligas.</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivarna bör ha ett ansvar för att vidta de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering till arbete hos dem.</SPAN></P>
<P class="p744 ft16">184</P>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p531 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Ansvaret för att vidta åtgärder ska därmed ligga på arbetsgiva- ren så länge som målet med rehabiliteringen bedöms vara åter- gång i arbete till dennes verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p267 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Handläggarna på Försäkringskassan saknar ofta en gräns mellan vad som är arbetsgivarens respektive Försäkringskassans ansvar när det gäller att finansiera rehabiliteringsåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">En stor del av fokus ligger på Försäkringskassans medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster, medan det centrala i rehabiliteringsprocessen i stället är Försäkringskas- sans samordningsansvar.</SPAN></P>
<P class="p321 ft8">Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5)</P>
<P class="p698 ft8">Försäkringskassans möjlighet att köpa arbetslivsinriktade rehabili- teringstjänster ska begränsas till försäkringsmedicinska utred- ningar, underlag från företagshälsovård samt rehabiliteringsåtgärder i de fall försäkringen träder in i arbetsgivarens ställe.</P>
<P class="p745 ft8">Riksrevisionen, RiR 2004:21, Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering</P>
<P class="p196 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassan har inte förutsättningar att hantera köp av tjänst på ett effektivt sätt, eftersom det är oklart för vilka syf- ten som medlen ska användas.</SPAN></P>
<P class="p267 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Försäkringskassans hantering av köp av tjänst har en negativ inverkan på ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren.</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">En översyn av AFL behövs för att klargöra gränsdragningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren.</SPAN></P>
<P class="p746 ft35"><SPAN class="ft35">13.2</SPAN><SPAN class="ft115">Högst fem procent av sjukpenninganslaget kan användas till samverkan inom rehabiliteringsområdet</SPAN></P>
<P class="p698 ft8">Högst fem procent av anslagsposten för sjukpenning (motsvarande drygt 1,5 miljarder kr), får under år 2006 användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Dessa medel ska i huvudsak användas för aktiva rehabiliteringsinsatser</P>
<P class="p747 ft16">185</P>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">riktade till individer i syfte att fler personer med behov av sam- ordnade rehabiliteringsinsatser ska kunna återgå i arbete.</P>
<P class="p17 ft8">De åtgärder som får finansieras ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>Av resurserna till den finansiella samordningen ska Försäkringskassan bidra med hälften. De medel som Försäkringskassan utbetalar utgör statens samlade andel i denna verksamhet.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p748 ft35"><SPAN class="ft35">13.3</SPAN><SPAN class="ft115">Försäkringskassans anslag för att finansiera insatser inom rehabiliteringsområdet, de så kallade särskilda medlen</SPAN></P>
<P class="p749 ft8">Försäkringskassan har för år 2006 ett anslag på 935,5 miljoner kr för köp av bland annat arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>Anslaget ska finansiera</P>
<P class="p335 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">försäkringsmedicinska utredningar</SPAN></P>
<P class="p336 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar</SPAN></P>
<P class="p750 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">aktiva rehabiliteringsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p336 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">bidrag till arbetshjälpmedel</SPAN></P>
<P class="p336 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">läkarutlåtanden och läkarundersökningar</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">särskilt bidrag för merkostnader under arbetslivsinriktad rehabilitering samt</SPAN></P>
<P class="p336 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">resor till och från arbetet.</SPAN></P>
<P class="p751 ft8">Medlen får inte användas för köp av aktiva rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna arbetslösa. Insatser för den som är arbetslös finan- sieras inom den samverkan som Försäkringskassan och Arbetsför- medlingen bedriver och som finansieras inom sjukpenninganslaget (se ovan).</P>
<P class="p752 ft35"><SPAN class="ft35">13.4</SPAN><SPAN class="ft115">Försäkringskassans riktlinjer för köp av utredningar och rehabiliteringstjänster</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Under år 2005 har Försäkringskassan tagit fram riktlinjer för hur man ska använda de särskilda medlen för köp av tjänster. Det är dock tveksamt om dessa riktlinjer kommer att leda till någon ökad</P>
<P class="p753 ft48"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. <SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1996/97:63 och prop. 2002/03:2.</P>
<P class="p405 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Försäkringskassan.</P>
<P class="p231 ft16">186</P>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft8">likformighet vid handläggning eftersom de undantag från rikt- linjerna som anges ger utrymme för lika mycket bedömningar och förhandlingar som tidigare. Nedan följer ett sammandrag av de framtagna riktlinjerna.</P>
<P class="p321 ft8">Huvudregel för köp av försäkringsmedicinska utredningar</P>
<P class="p698 ft8">Den allmänna hälso- och sjukvården har ansvar för medicinsk vård, behandling och rehabilitering samt de medicinska utredningar och utlåtanden som behövs för att socialförsäkringssystemet ska fun- gera på avsett sätt. Försäkringskassans möjlighet att köpa utred- ningar innebär inte någon ändring av sjukvårdshuvudmännens ansvar att tillhandahålla de medicinska underlag som Försäkrings- kassan behöver.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>Försäkringskassan ska därför i första hand begära in kompletterande medicinska underlag från läkare och andra vård- givare som kan ha den information som Försäkringskassan behöver för bedömning och beslut i ett ärende.</P>
<P class="p3 ft139">Undantag</P>
<P class="p754 ft10">Försäkringskassan kan köpa en försäkringsmedicinsk utredning för vissa försäkrade med sammansatta och svårbedömda besvär när ett tillräckligt beslutsunderlag inte kan tas fram på något annat sätt.</P>
<P class="p330 ft8">Huvudregel för köp av arbetslivsinriktade åtgärder för anställd</P>
<P class="p495 ft8">Arbetsgivaren har ett förstahandsansvar för att uppmärksamma och utreda en anställds behov av arbetslivsinriktad rehabilitering, se till att åtgärderna kommer till stånd och att finansiera dem. Arbetsgi- varen ska svara för de åtgärder som kan vidtas på arbetsplatsen eller i syfte att arbetstagaren ska kunna vara kvar på arbetsplatsen.</P>
<P class="p755 ft139">Undantag</P>
<P class="p756 ft8">Försäkringskassan kan köpa en aktiv rehabiliteringsåtgärd när det är nödvändigt för att en anställd eller egenföretagare ska kunna återgå i arbete. Arbetsgivaren ska dock intyga att företaget självt eller genom bidrag från annan part bara delvis kan bekosta åtgär- den. Enligt riktlinjerna bör Försäkringskassan ställa större krav på arbetsgivare med fler än 49 anställda.</P>
<P class="p757 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1998/99:76 s. <NOBR>11-12.</NOBR></P>
<P class="p517 ft16">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p758 ft8">Försäkringskassan ska inte köpa arbetslivsinriktade rehabiliter- ingsåtgärder för att förebygga arbetsoförmåga.</P>
<P class="p759 ft11"><SPAN class="ft11">13.5</SPAN><SPAN class="ft140">Användning av Försäkringskassans särskilda medel till utredningar och aktiva rehabiliteringstjänster</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Nedan redovisas hur stor del av anslaget som under åren <NOBR>2003–2005</NOBR> använts till utredningar och aktiva insatser samt bidrag till arbets- hjälpmedel.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p760 ft141">Tabell 13.1 Försäkringskassans kostnad för köp av arbetslivsinriktade rehabiliterings tjänster med mera <NOBR>2003–2005,</NOBR> tkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr35 td45"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p761 ft12">2003</P></TD>
<TD class="tr35 td55"><P class="p761 ft12">2004</P></TD>
<TD class="tr35 td27"><P class="p141 ft12">2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td199"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td200"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td201"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td202"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td45"><P class="p49 ft39">Försäkringsmedicinska utredningar</P></TD>
<TD class="tr28 td92"><P class="p22 ft12">261 584</P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p22 ft12">308 002</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p398 ft12">270 988</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p49 ft15">Arbetslivsinriktade utredningar</P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p22 ft12">213 532</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p22 ft12">201 116</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p398 ft12">169 982</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td45"><P class="p49 ft12">Aktiva rehabiliteringsinsatser</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p22 ft12">328 228</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p22 ft12">309 270</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p398 ft12">160 630</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td45"><P class="p49 ft15">Köp av arbetstekniska hjälpmedel</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p22 ft12">55 647</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p22 ft12">59 367</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p398 ft12">58 959</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td199"><P class="p49 ft12">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr1 td200"><P class="p22 ft12">858 991</P></TD>
<TD class="tr1 td201"><P class="p22 ft12">877 755</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p398 ft12">660 559</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p762 ft12">Tabell 13.2 Försäkringskassans antal köp av utredningar och åtgärder fördelat på män och kvinnor</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr35 td203"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p180 ft12">2003</P></TD>
<TD class="tr35 td90"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p140 ft12">2004</P></TD>
<TD class="tr35 td92"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr35 td96"><P class="p136 ft12">2005</P></TD>
<TD class="tr35 td126"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td204"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td205"><P class="p394 ft12">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td206"><P class="p398 ft12">Män</P></TD>
<TD class="tr6 td205"><P class="p594 ft12">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td207"><P class="p362 ft12">Män</P></TD>
<TD class="tr6 td205"><P class="p152 ft12">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr6 td208"><P class="p136 ft12">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td203"><P class="p49 ft15">Försäkringsmedicinsk</P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p180 ft12">4 940</P></TD>
<TD class="tr28 td90"><P class="p140 ft12">2 981</P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p140 ft12">5 717</P></TD>
<TD class="tr28 td92"><P class="p140 ft12">3 447</P></TD>
<TD class="tr28 td96"><P class="p140 ft12">7 147</P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p763 ft12">4 140</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td203"><P class="p49 ft12">utredning</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td203"><P class="p49 ft12">Arbetslivsinriktade</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p180 ft12">6 425</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p140 ft12">3 848</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p140 ft12">5 242</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p140 ft12">3 119</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p140 ft12">4 593</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p763 ft12">2 681</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td203"><P class="p49 ft39">rehabiliteringsutredningar</P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td90"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td92"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td96"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td203"><P class="p49 ft12">Aktiva</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p180 ft12">5 477</P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p140 ft12">3 068</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p140 ft12">4 195</P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p140 ft12">2 111</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p140 ft12">3 266</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p763 ft12">1 664</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td203"><P class="p49 ft15">rehabiliteringsinsatser</P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td90"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td92"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td96"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td209"><P class="p49 ft12">Summa</P></TD>
<TD class="tr1 td210"><P class="p180 ft12">16 842</P></TD>
<TD class="tr1 td211"><P class="p140 ft12">9 897</P></TD>
<TD class="tr1 td210"><P class="p140 ft12">15 154</P></TD>
<TD class="tr1 td200"><P class="p140 ft12">8 677</P></TD>
<TD class="tr1 td210"><P class="p140 ft12">15 006</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p763 ft12">8 485</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p764 ft8">De flesta köpen av utredningar och aktiva rehabiliteringsinsatser, cirka 63 procent, gäller kvinnor och motsvarar deras andel av sjuk- skrivningarna.</P>
<P class="p281 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassans årsredovisning.</P>
<P class="p231 ft16">188</P>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p765 ft12">Diagram 13.1 Andel av kostnaderna för köp av tjänst som använts till aktiva tjänster</P>
<P class="p766 ft39">90</P>
<P class="p767 ft39">80</P>
<P class="p768 ft16">70</P>
<P class="p768 ft16">60</P>
<P class="p769 ft71">Procent <SPAN class="ft142">50</SPAN></P>
<P class="p770 ft16">40</P>
<P class="p768 ft16">30</P>
<P class="p771 ft39">20</P>
<P class="p768 ft16">10</P>
<P class="p772 ft39">0</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><P class="p22 ft71">1999</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p22 ft39">2000</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p22 ft39">2001</P></TD>
<TD class="tr0 td212"><P class="p22 ft39">2002</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p22 ft39">2003</P></TD>
<TD class="tr0 td173"><P class="p22 ft39">2004</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">Som synes används de särskilda medlen huvudsakligen till utred- ningar av olika slag. Under år 2005 minskade Försäkringskassans kostnader för såväl utredningar som aktiva rehabiliteringsinsatser. Enligt Försäkringskassan utnyttjade man i större utsträckning än tidigare möjligheten att få komplettering från sjukskrivande läkare i stället för att köpa en extern utredning. Försäkringskassan bedömde också att allt färre personer var i behov av den typ av rehabiliteringsåtgärder som Försäkringskassan finansierar, vilket givetvis avspeglar sig i kostnaderna för denna typ av insatser.</P>
<P class="p210 ft8">Som tidigare nämnts kan aktiva rehabiliteringstjänster endast köpas till den som har en anställning eller är egenföretagare. Från och med år 2006 ska även den som efter sjukskrivning måste byta arbetsgivare få stöd och insatser inom den samverkan som Försäk- ringskassan och Arbetsförmedlingen bedriver. Denna samverkan omfattar även den som är arbetslös och i behov av rehabili- teringsinsatser.</P>
<P class="p194 ft8">Försäkringskassan har gjort en kartläggning av samtliga köp av aktiva insatser i sjukfall som pågått 30 till 402 dagar och som påbörjades under perioden 17 januari till 30 januari 2005. Av samt- liga 11 091 sjukfall i undersökningen var det endast 84 individer (0,8 procent) som fick en aktiv insats som helt eller delvis finansie- rades av Försäkringskassan. Detta visar att köp av aktiva insatser är en mycket marginell aktivitet, åtminstone under sjukskrivningens</P>
<P class="p588 ft16">189</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">första år. Detta resultat stämmer väl överens med tidigare uppfölj- ningar.</P>
<P class="p17 ft8">De senaste åren har runt 1 procent av sjukfallen fått en köpt aktiv åtgärd. Eftersom undersökningen omfattar endast ett fåtal köp är det svårt att dra några andra tydliga slutsatser än att insatser köpta av Försäkringskassan är sällan förekommande under det för- sta årets sjukskrivning. Det är dock intressant att notera att:</P>
<P class="p272 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Genomsnittlig sjukskrivningstid före insatsen var 191 dagar. I de fall då arbetsgivaren var med och finansierade insatser var sjukskrivningstiden före insatserna kortare.</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Utbildning var den vanligaste insatsen då arbetsgivaren var med och finansierade köpet.</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Arbetsgivare var i högre utsträckning med och finansierade insatser till män med psykisk diagnos jämfört med de fall då Försäkringskassan ensam finansierade insatsen.</SPAN></P>
<P class="p239 ft10"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft66">Genomsnittlig totalkostnad för köpen var 34 721 kr. Genom- snittlig kostnad för arbetsgivaren vid köpen var drygt 16 000 kr. En kraftig reservation måste dock göras på grund av att det fanns brister i redovisningen ifråga om kostnader.</SPAN></P>
<P class="p629 ft11"><SPAN class="ft11">13.5.1</SPAN><SPAN class="ft25">Köp av utredningar</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Försäkringskassan köpte under år 2005 utredningar för sammanlagt cirka 440 miljoner kr. De försäkringsmedicinska utredningarna kostade cirka 270 miljoner kr. Detta är en minskning jämfört med året tidigare med 69 miljoner kr. Försäkringskassan kan som ett alternativ till försäkringsmedicinska utredningar begära nödvändiga kompletteringar i form av ett särskilt läkarutlåtande (SLU). Kostnaden för läkarutlåtanden (inte bara SLU) uppgick under år 2005 till 23 miljoner kr.</P>
<P class="p773 ft16">190</P>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft11"><SPAN class="ft11">13.5.2</SPAN><SPAN class="ft25">Köp av aktiva åtgärder</SPAN></P>
<P class="p774 ft12">Tabell 13.3 Fördelning av kostnaderna för aktiva insatser i form av aktivering, arbetsträning, utbildning och övriga kostnader <NOBR>2004–2005</NOBR> i tkr</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr35 td213"><P class="p150 ft12">Köp av tjänst</P></TD>
<TD class="tr35 td214"><P class="p580 ft12">Utfall 2004</P></TD>
<TD class="tr35 td202"><P class="p136 ft15">Utfall 2005</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td215"><P class="p150 ft15">Köp av rehabiliteringstjänster - aktivering</P></TD>
<TD class="tr28 td216"><P class="p396 ft12">136 278</P></TD>
<TD class="tr28 td27"><P class="p136 ft12">80 131</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td215"><P class="p150 ft15">Köp av rehabiliteringstjänster - arbetsträning</P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p396 ft12">80 756</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p136 ft12">46 022</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td215"><P class="p150 ft15">Köp av rehabiliteringstjänster - utbildning</P></TD>
<TD class="tr6 td216"><P class="p396 ft12">65 500</P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p136 ft12">29 968</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td215"><P class="p150 ft12">Övriga kostnader vid köp av</P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p396 ft12">26 735</P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p136 ft12">4 509</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td215"><P class="p150 ft12">rehabiliteringstjänster</P></TD>
<TD class="tr8 td216"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td213"><P class="p150 ft12">Totalt</P></TD>
<TD class="tr1 td214"><P class="p396 ft12">309 270</P></TD>
<TD class="tr1 td202"><P class="p136 ft12">160 630</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p377 ft8">Det är svårt att få en tydlig bild av vad det är för typ av insatser som köps från de drygt 200 producenter som Försäkringskassan årligen tecknar avtal med. Försäkringskassan använder sig i sin eko- nomiska redovisning av aktiva åtgärder av undergrupperna arbets- träning, aktivering och utbildning, men någon tydlig beskrivning av de olika typerna av insatser har inte gått att få fram.</P>
<P class="p321 ft8">Arbetsträning</P>
<P class="p268 ft8">Arbetsträning är en åtgärd som innebär att individen tränar upp sin arbetsförmåga att utföra vissa arbetsuppgifter. För att arbetsträ- ningen ska vara framgångsrik behöver den många gånger kom- bineras med andra åtgärder på arbetsplatsen som att anskaffa arbetshjälpmedel, anpassa arbetsuppgifterna och arbetstiderna.</P>
<P class="p95 ft8">När en person som varit sjukskriven en längre period ska återgå i arbete ska Försäkringskassan i första hand överväga om återgången kan ske successivt genom deltidssjukskrivning. Om detta inte är möjligt kan arbetsträning vara en lämplig åtgärd för att påbörja återgången till arbetslivet.</P>
<P class="p474 ft8">I en rapport från Försäkringskassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>konstateras att det i majo- riteten av sjukskrivningarna inte finns något finansieringsbehov alls i samband med arbetsträning. Så är säkert oftast fallet då arbets- träning sker på den egna arbetsplatsen medan vissa merkostnader uppstår då arbetsträningen sker hos annan arbetsgivare. Det torde dock vara ovanligt med arbetsträning någon annanstans om målet</P>
<P class="p476 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2006:6, Försäkringskassan.</P>
<P class="p517 ft16">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft8">är ett arbete hos samma arbetsgivare. Vi har inte lyckats bringa klarhet i vad det är för insatser som Försäkringskassan köpt under denna rubrik. Eftersom målsättningen med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är återgång i arbete hos samma arbetsgivare är det naturligt att arbetsträning är den allra vanligast förekommande rehabiliteringsåtgärden. Det tar dock lång tid innan den kommer igång. Efter 13 månaders sjukskrivning är sannolikheten för påbör- jad arbetsträning 15 procent. Tidigare studier har visat att arbets- träning är vanligare bland kvinnor.</P>
<P class="p101 ft8">Försäkringskassans finansiering av arbetsträning har minskat kraftigt under de senaste åren.</P>
<P class="p299 ft8">Aktivering</P>
<P class="p115 ft8">Riktigt vad dessa insatser omfattar och huruvida insatserna syftar till att motivera den anställde till återgång till tidigare arbetsgivare eller till ny har inte gått att få svar på.</P>
<P class="p17 ft8">Som vi fått det beskrivet av Försäkringskassan handlar aktivering främst om arbetsvägledning, arbetsträning och karriärplanering men även olika typer av motivationshöjande åtgärder och medi- cinsk behandling kan ingå. Det finns också inslag av insatser med fokus på ökad självkänsla och ett ökat välbefinnande i största allmänhet.</P>
<P class="p214 ft8">Vi visar nedan exempel på avtal med några stora producenter av aktiveringstjänster som vi tycker ger en bra belysning av denna typ av åtgärder. Liknande tjänster erbjuds av många andra producenter.</P>
<P class="p318 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft143">”Karriärplanering. En strukturerad och aktiverande process som ger deltagarna metoder att se sina förutsättningar och möj- ligheter i nuvarande anställning eller hjälp att finna andra alter- nativ. Individen ska fatta ett väl underbyggt beslut om sitt fort- satta yrkesliv och formulera en handlingsplan som visar på kon- kret och realistisk yrkeskarriär.”</SPAN></P>
<P class="p285 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft143">”Tjänsten riktar sig till personer med nedsatt fysisk/psykisk arbetsförmåga och som av olika anledningar inte kan återuppta sitt ordinarie arbete. Tjänsten är en arbetsinriktad insats som består av tre delar, aktivering, karriärplanering och arbetspröv- ning. I tjänsten ingår individanpassade psykologiska test, djup- intervjuer och återföring av information till den enskilde.”</SPAN></P>
<P class="p775 ft16">192</P>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft144">”Rehabiliteringstjänsten innebär att mobilisera individens resurser och motivation, samt stärka självkänslan och hand- lingsberedskapen för att återgå i arbete. Att träna upp och åter- upprätta arbetsförmågan samt förbereda återgången i arbete.</SPAN></P>
<P class="p776 ft8">Målet är att träna upp arbetsförmågan, bryta sjukskrivningen och återgå i arbete hos arbetsgivaren eller gå vidare till annan arbetsgivare och att utarbeta en realistisk framtidsplan. Mål- grupp: Individer med anställning som är sjukskrivna, uppbär aktivitetsersättning och behöver stöd och träning för att kunna återkomma i arbetslivet.”</P>
<P class="p777 ft8">Försäkringskassorna köper även ett stort antal insatser som ligger i gränslandet till hälso- och sjukvården. Det vi syftar på är till exem- pel stresskolor, ryggskolor och arbetslivsinriktad rehabilitering av hjärt- och kärlsjuka som har en huvudsaklig komponent av hälso- och sjukvård och en liten del av insatser som kan betecknas som arbetslivsinriktad rehabilitering. Den grupp sjukskrivna som erbjuds aktiva åtgärder av denna typ har ofta en komplicerad sjuk- skrivningsbild med en symptomdiagnos av typ värk i nacke, axlar eller rygg och inte sällan dessutom en psykiatrisk diagnos och är i behov av multidisciplinära insatser. Nedan följer några exempel på sådana avtal.</P>
<P class="p266 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft144">”Kursen består av fyra veckors rehabilitering hos producenten. Uppföljning sker efter 6 mån (2 dagar), för whiplasheleverna även efter 12 mån (1 dag). I kursen ingår: Funktionsträning/be- handling, och fysisk träning i form av gymnastik, motion, vattenträning etc., undervisning i bl.a. anatomi, fysiologi, ergo- nomi, friskvård, smärthantering, arbetsteknik, mental träning och avspänning. Vid behov arbetsplatsbesök, rehabiliterings- möte, läkarkonsultation, psykologkonsultation eller hjälp- medelsutprovning. Whiplashrehabiliteringen fokuserar mer på kroppskännedom, stabiliseringsträning, koordination, hållning, mental träning, avspänning och beteendeförändringar.”</SPAN></P>
<P class="p69 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft144">”Samtalsstödet är lämpligt i omställningssituationer för personer som är i behov av stöd för att hantera och bearbeta arbetsrelaterade svårigheter vid personliga kriser och stressrela- terade besvär. Samtalen stödjer personens självkänsla och soci- ala livssituation, Målet är att personen ska bli bättre rustad inför förändring i sin återgång till arbetslivet.”</SPAN></P>
<P class="p778 ft16">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p238 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft143">”Åtgärden består av 8 veckors stressrehabilitering vid YY. Innan kursstart ingår ett förbesök. Rehabiliteringen sker två dagar i veckan under åtta veckor på YY, veckans övriga tre dagar används till att på hemmaplan praktisera och träna olika uppgifter. Kurstiden på åtta veckor avslutas med en rehabiliter- ingsträff, där berörda parter deltar, med syfte att ta fram en bra planering för den fortsatta rehabiliteringen. Uppföljning sker efter 3, 6 och 12 månader, en dag vid alla tre tillfällena.”</SPAN></P>
<P class="p734 ft8">Utbildning</P>
<P class="p115 ft8">Vi vet av de uppföljningar som gjorts av effekterna av olika typer av rehabiliteringsåtgärder att utbildning är den insats som ger bäst effekt både på kort och på lång sikt. Kostnaderna för Försäkrings- kassan för köp av utbildningar har sjunkit under senare år och upp- gick under år 2005 till drygt 29 miljoner kr.</P>
<P class="p17 ft8">Utbildning som syftar till ett arbete hos en annan arbetsgivare är en fråga för den samverkan som numera finns mellan Arbetsför- medlingen och Försäkringskassan och där finansieringen regleras i ett avtal mellan myndigheterna.</P>
<P class="p227 ft11"><SPAN class="ft11">13.5.3</SPAN><SPAN class="ft25">Försäkringskassans kostnad per köp</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Försäkringskassans kostnad för köp av aktiva åtgärder under år 2005 var i genomsnitt drygt 32 500 kr per köp. I ungefär 60 procent av fallen var kostnaden mindre än 25 000 kr och i 9 procent över- steg kostnaden 50 000 kr.</P>
<P class="p17 ft8">Försäkringskassan bekostade utredningar av olika slag till en snittkostnad av 36 000 kr per köp. Huruvida det gjordes flera köp till en och samma individ går inte att utläsa ur statistiken så någon genomsnittlig totalkostnad per individ finns således inte redovisad.</P>
<P class="p246 ft8">Helhetsbild av kostnaderna saknas</P>
<P class="p337 ft8">För att få en komplett bild skulle vi också behöva information om arbetsgivarens kostnader för köp av olika typer av insatser. Försäk- ringskassans statistik visar sannolikt endast en liten del av de verk- liga kostnaderna för de rehabiliteringstjänster som individen får del</P>
<P class="p52 ft16">194</P>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p779 ft8">av, eftersom de kostnader som arbetsgivaren har då denne ensam finansierar olika typer av insatser inte ingår här.</P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">13.6</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetshjälpmedel</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Försäkringskassorna har möjlighet att ge bidrag till arbetshjälpme- del till anställda, egna företagare och fria yrkesutövare som är eta- blerade på arbetsmarknaden.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>Försäkringskassans kostnad för bidrag till arbetshjälpmedel uppgick för år 2005 till cirka 60 miljo- ner kr. Kostnaden har legat relativt konstant under flera år.</P>
<P class="p142 ft10">Bidrag till arbetshjälpmedel kan utbetalas både i förebyggande syfte och som en rehabiliteringsåtgärd. Regelverket kring bidrag till arbetshjälpmedel finns beskrivet i kapitel 5.</P>
<P class="p233 ft8">Bidraget kan ges när det behövs individanpassade arbetshjälpme- del som går utöver det grundläggande ansvar för att arbetsmiljön är lämpligt utformad som arbetsgivaren alltid har.</P>
<P class="p780 ft8">Enligt en rapport från Försäkringskassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>dominerar bidrag till digitala hörapparater och andra hörseltekniska arbetshjälpmedel stort. Detta är märkligt eftersom nedsatt hörsel inte är någon stor diagnosgrupp bland sjukskrivningar. Utfallet avspeglar snarare landstingets regler för hörselhjälpmedel på så sätt att när lands- tinget inte står för kostnaden för en digital hörapparat så söker den enskilde bidrag från Försäkringskassan till detta. Enligt rapporten kom de flesta ansökningarna från personer som inte var sjukskrivna men behöver ett arbetshjälpmedel i förebyggande syfte. Nästan alla ansökningar kom från enskilda individer, endast undantagsvis (6 procent av fallen) var det arbetsgivaren som sökte bidrag.</P>
<P class="p781 ft8">Enligt en annan undersökning, gjord av Försäkringskassan,<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>anser mer än varannan sjukskriven att de skulle kunna arbeta om deras arbetssituation anpassades. Även om det som huvudsakligen efterfrågades var anpassning av arbetstider och minskad arbetsbe- lastning så borde det rimligen finnas behov även av andra insatser för att anpassa arbetsplatsen.</P>
<P class="p782 ft48"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Förordningen (1991:1046) om ersättning från sjukförsäkringen enligt AFL i form av bidrag till arbetshjälpmedel.</P>
<P class="p132 ft48"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>RFV redovisar 2004:6.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2005:5, Försäkringskassan.</P>
<P class="p517 ft16">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser – gällande regler</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p783 ft35"><SPAN class="ft35">13.7</SPAN><SPAN class="ft115">Ersättning till individen under pågående rehabiliteringsinsats</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Under den tid som en person deltar i olika typer av rehabiliter- ingsinsatser kan denne ha rätt till rehabiliteringsersättning i form av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">11</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p17 ft8">Rehabiliteringspenning är en dagersättning till individen. Den beräknas på samma sätt som sjukpenning. Då en person uppbär rehabiliteringspenning upphör arbetsgivarens medfinansiering.</P>
<P class="p17 ft8">Särskilt bidrag är en ersättning till individen som kan ges för vissa kostnader som individen har i samband med att denne deltar i rehabiliteringsåtgärder. Det kan handla om ökade reskostnader, traktamenten och logi vid utbildning på annan ort med mera.</P>
<P class="p784 ft15"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>22 kap. 7 § AFL.</P>
<P class="p231 ft16">196</P>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p785 ft34"><SPAN class="ft34">14</SPAN><SPAN class="ft137">Arbetslivsinriktad rehabilitering – resultat</SPAN></P>
<P class="p786 ft35">Bakgrund</P>
<P class="p268 ft11">De allra flesta sjukfall omfattar endast en eller ett fåtal dagar och avslutas med att den sjukskrivne tillfrisknar och återgår i arbete utan några andra insatser än de rent medicinska. Vi vet att av totalt drygt 4 miljoner sjukfall bland anställda under ett år är det endast cirka 10 procent som pågår längre än sjuklöneperioden.</P>
<P class="p95 ft11">Även de litet längre sjukfallen avslutas som regel utan några insatser. De är troligtvis också så att den som behöver någon anpassning på arbetsplatsen för att kunna återgå i arbete också erbjuds detta av arbetsgivaren utan att detta finns noterat i Försäk- ringskassans journaler och utan att det kommer fram i de uppfölj- ningar som görs av Försäkringskassan.</P>
<P class="p95 ft11">Den statistik kring rehabiliteringsåtgärder som finns tillgänglig på Försäkringskassan omfattar endast de personer som får insatser av den art som ger rätt till rehabiliteringsersättning eller då Försäk- ringskassan helt eller delvis bekostar åtgärden.</P>
<P class="p74 ft24">De insatser som säkerligen är de vanligast förekommande, anpassning av arbetsplatsen och olika typer av arbetshjälpmedel som arbetsgivaren ensam bekostar ger inte rätt till rehabiliterings- ersättning och är inte förenade med några kostnader för Försäk- ringskassan och finns därför inte heller registrerade.</P>
<P class="p787 ft35"><SPAN class="ft35">14.1</SPAN><SPAN class="ft115">Vem får insatser?</SPAN></P>
<P class="p788 ft19">I en undersökning av Arbetslivsinstitutet<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft131">1</SPAN><SPAN class="ft116">FPT</SPAN>, har man undersökt hur urvalet av vem som ska erbjudas insatser görs. Varken kön, civilstånd, etnicitet eller sysselsättning har betydelse för om en individ får insatser. Däremot spelar ålder, diagnos, tidigare rehabi-</P>
<P class="p789 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>”Hur fungerar den arbetslivsinriktade rehabiliteringen?”, Eklund, Lidwall, Marklund, Arbetslivsinstitutet 2005.</P>
<P class="p710 ft16">197</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Arbetslivsinriktad rehabilitering – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">litering, psykosocial belastning och yrkestillhörighet roll. Yngre personer och personer som har psykosocial belastning får i högre grad än övriga arbetslivsinriktad rehabilitering. Det finns även en skillnad mellan män och kvinnor i vilken typ av insats som erbjuds. Majoriteten av kvinnorna erbjuds arbetsträning medan män erbjuds utbildning.</P>
<P class="p440 ft11">En annan undersökning, genomförd av Försäkringskassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>visar på faktorer som ökar sannolikheten att påbörja en arbetslivsinrik- tad rehabiliteringsåtgärd:</P>
<P class="p441 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">Individen är yngre än 55 år</SPAN></P>
<P class="p264 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">Individen är född i Sverige</SPAN></P>
<P class="p264 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">Individen har anställning</SPAN></P>
<P class="p442 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Individen är sjukskriven för psykisk sjukdom eller för en sjuk- dom i rörelseorganen</SPAN></P>
<P class="p750 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">Individen är sjukskriven av en företagsläkare</SPAN></P>
<P class="p264 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">Individen är sjukskriven på heltid</SPAN></P>
<P class="p442 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Individen har en långvarig sjukskrivning (≥ 60 dagar) året före den aktuella sjukskrivningen (gäller endast män)</SPAN></P>
<P class="p790 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">Individen har dokumenterade missbruksproblem</SPAN></P>
<P class="p791 ft35"><SPAN class="ft35">14.2</SPAN><SPAN class="ft115">De sjukskrivnas uppfattning om rehabiliteringsinsatser</SPAN></P>
<P class="p792 ft11">Dåvarande Riksförsäkringsverket har i en undersökning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>redovisat de långtidssjukskrivnas syn på den egna rehabiliteringen. Resulta- ten visar att ungefär 6 av 10 långvarigt sjukskrivna uppger att de själva vidtagit åtgärder för att återgå i arbete. De två vanligaste åtgärderna som vidtas är att de söker egen behandling, såsom exempelvis psykoterapi och naprapati, och tar initiativ till föränd- ringar i arbetet.</P>
<P class="p89 ft28">De som själva vidtar åtgärder för att kunna börja arbeta igen är främst högutbildade personer som är sjukskrivna för psykiska besvär eller besvär i rörelseorganen. Äldre sjukskrivna vidtar i lägre utsträckning åtgärder jämfört med sjukskrivna i åldern <NOBR>30-44</NOBR> år.</P>
<P class="p91 ft11">Ju längre individerna har varit sjukskrivna desto större är chan- sen att Försäkringskassan vidtagit åtgärder. I genomsnitt anger</P>
<P class="p793 ft48"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2006:10, Försäkringskassan.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2004:8, Försäkringskassan.</P>
<P class="p231 ft16">198</P>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td217"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td218"><P class="p15 ft39">Arbetslivsinriktad rehabilitering – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft11">dock endast 16 procent att Försäkringskassan vidtagit åtgärder för att de ska kunna återgå i arbete. Äldre sjukskrivna uppger i lägre utsträckning än yngre att Försäkringskassan har försökt hjälpa dem åter i arbete. Detta gäller även när hänsyn tas till kön, utbildnings- nivå, diagnos och sjukskrivningslängd.</P>
<P class="p95 ft11">Arbetsträning är den vanligaste åtgärden som vidtas av Försäk- ringskassan. Av de som fått åtgärder vidtagna från Försäkringskas- san anger 37 procent att de fått arbetsträning på den egna arbets- platsen, medan 24 procent uppger att de fått arbetsträning på en annan arbetsplats.</P>
<P class="p794 ft11">I en annan studie av Arbetslivsinstitutet<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>redovisas de långtids- sjukskrivnas bild av sjukskrivningen. Tre förhållanden framträder som särskilt viktiga för återgång i arbete. Att byta yrke eller arbetsplats är ett relativt ovanligt men kraftfullt medel. Mer än två tredjedelar som bytt arbetsgivare tillmäter detta stor betydelse för återgången i arbetslivet. Den andra faktorn är arbetstiden. Att få kortare arbetstid väger tungt särskilt för kvinnorna. Något oväntat kommer inte hälsoförbättring förrän på tredje plats.</P>
<P class="p95 ft11">Trots att mycket fungerar bra kan insatserna upplevas som otill- räckliga av den sjukskrivne. I en undersökning av Försäkringskas- san konstaterades att många är sjukskrivna längre än vad som vore nödvändigt. Många sjukskrivna gör själva bedömningen att de skulle kunna arbeta åtminstone till viss del om de fick viss anpass- ning av arbetsuppgifterna<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Denna undersökning finns ytterligare beskriven i kapitel 3.</P>
<P class="p235 ft35"><SPAN class="ft35">14.3</SPAN><SPAN class="ft115">Vilka insatser erbjuds?</SPAN></P>
<P class="p99 ft28">Med reservationen att Försäkringskassan inte har uppgifter om alla insatser som görs på arbetsplatsen vill vi ändå redovisa en uppfölj- ning gjord av Försäkringskassan<SPAN class="ft145">TPF</SPAN><SPAN class="ft146">6</SPAN><SPAN class="ft145">FPT </SPAN>där man granskat vad som sker i ett sjukfall under det första sjukskrivningsåret. Arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder fanns noterade i vart fjärde sjukfall. Arbets- träning var den vanligaste insatsen (54 procent). Arbetsanpassning och aktivering stod för vardera 18 procent medan utbildning inte utgjorde mer än fyra procent. Att utbildning inte utgör en större andel, trots det goda resultatet, beror antagligen på att andra</P>
<P class="p795 ft48"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>”Vilja och villkor – en studie om långtidssjukskrivnas situation” Göransson, Aronsson, Melin, Arbetslivsinstitutet, 2002.</P>
<P class="p132 ft48"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2005:5, Försäkringskassan.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2006:6, Försäkringskassan.</P>
<P class="p517 ft16">199</P>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Arbetslivsinriktad rehabilitering – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">åtgärder vanligen prövas innan utbildning blir aktuell, eftersom utbildning ofta är ett led till ett annat arbete.</P>
<P class="p89 ft19">I en rapport våren 2006 har Försäkringskassan följt upp drygt 11 000 individer som varit sjukskrivna mellan 30 och 365 dagar år 2005 (första sjukdagen i slutet av januari 2005) och av dessa har endast 84 individer (0,8 %) fått en aktiv åtgärd som helt eller delvis finansierats av Försäkringskassan. Om man bara inkluderar dem som varit sjukskrivna mellan 120 och 365 dagar är andelen 1,7 %. De åtgärder som främst köptes var utbildning och aktivering.</P>
<P class="p227 ft35"><SPAN class="ft35">14.4</SPAN><SPAN class="ft115">Effekter av olika typer av insatser</SPAN></P>
<P class="p104 ft21">Om någon, vare sig det är Försäkringskassan, arbetsgivaren eller någon annan ska ha ett kostnadsansvar för rehabiliteringsåtgärder för en sjukskriven anställd måste det finnas grund för att tro att åtgärden leder till återgång i arbete. Kunskapen om rehabilitering är bristfällig och det saknas studier av god kvalitet. Medan till exem- pel läkemedel och medicinska behandlingar är föremål för randomi- serade studier där deltagarna slumpmässigt fördelas till olika behand- lingar för att vetenskapligt fastställa effekten kan arbetslivsinriktad rehabilitering knappast bli föremål för samma typ av uppföljning.</P>
<P class="p81 ft21">Mellan 65 och 70 procent av dem som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering har förbättrat sin arbetsförmåga sex månader efter det att rehabiliteringen avslutades<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft147">7</SPAN><SPAN class="ft116">FPT</SPAN>. Om detta beror på de insatser som individen erbjuds eller något annat vet vi inte. Vad hade hänt om individen inte fått rehabilitering? Hade sjukfallet avslutats ändå? Om ytterligare ett antal individer erbjöds insatser skulle fler då återgå i arbete? Borde några av dem som arbetstränar med reha- biliteringsersättning i stället varit deltidssjukskrivna? Kunde insat- sen ha satts in tidigare med samma resultat?</P>
<P class="p101 ft11">Dåvarande Riksrevisionsverket konstaterade i sin uppföljning av Försäkringskassans samordningsuppdrag<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>att det inte är möjligt att särskilja resultatet av Försäkringskassans åtgärder från andra aktö- rers. Det går inte heller att klarlägga vilka andra omständigheter som påverkar resultatet.</P>
<P class="p88 ft11">Slutsatserna från olika studier av effekter av arbetslivsinriktad rehabilitering kan sammanfattas i att arbetsträning och utbildning är de åtgärder som mest ökar chanserna till att arbetsförmågan</P>
<P class="p530 ft48"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassans SAR register år 2004.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Samordnad rehabilitering 2000:6, Riksrevisionsverket.</P>
<P class="p231 ft16">200</P>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td217"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td218"><P class="p15 ft39">Arbetslivsinriktad rehabilitering – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft11">återskapas, och att rehabiliteringsåtgärder på kort sikt förlänger sjukfallen, men att de på lång sikt förkortar.</P>
<P class="p84 ft21">Eftersom vårt uppdrag är att ”se över Försäkringskassans möj- ligheter att, inom ramen för sitt samordningsansvar, bidra till finansieringen av arbetslivsinriktad rehabilitering för försäkrade där målet med rehabiliteringen är återgång i arbete hos nuvarande arbets- givare” har vi begränsat vår uppföljning av effekter av rehabili- teringsåtgärder till insatser som Försäkringskassan i dag är med och helt eller delvis finansierar. Vad innehåller de? Vilken effekt har de?</P>
<P class="p321 ft8">Anpassning av arbetsplatsen och arbetsträning ger effekt</P>
<P class="p268 ft11">Att anpassning av arbetsuppgifter och arbetsplats efter den anställ- des arbetsförmåga är en åtgärd som underlättar återgång i arbete står utom allt tvivel. Samma sak gäller adekvat medicinsk behand- ling.</P>
<P class="p538 ft11">I en rapport från Linköpings universitet<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>redovisas flera studier som funnit att anpassning av arbetsuppgifterna kan fördubbla andelen som återgår i arbete. Även ergonomiska insatser i form av förändrad utrustning och arbetshjälpmedel visar att chansen för återgång i arbete fördubblas jämfört med om inga åtgärder vidtas respektive endast individinriktade insatser. Man pekar också på att det finns belägg för att förhållningssätt och bemötande på arbets- platsen har stor betydelse för om en rehabilitering ska bli fram- gångsrik och hållbar. Gynnsam återgång i arbete är i hög grad resultat av en kombination av olika interventioner, t.ex. medicinsk behandling, arbetsträning, ändring i ergonomi och arbetsorganisa- tion.</P>
<P class="p796 ft8">Multidisciplinära behandlingsprogram måste sättas in tidigt för att ge effekt</P>
<P class="p268 ft11">Sett över olika typer av diagnoser varierar resultaten. Bland dem som sjukskrivits för ryggbesvär har de som blivit föremål för åtgär- der större möjlighet att ta sig ur sjukskrivningen än de som inte fått åtgärder.</P>
<P class="p33 ft15"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Vad är en god arbetslivsinriktad rehabilitering?, IHS rapport 2003:1.</P>
<P class="p517 ft16">201</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Arbetslivsinriktad rehabilitering – resultat</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft28">I en studie av Irene Jensen m.fl., publicerad i Läkartidningen 2006/23 redovisas en långtidsstudie av effekten av två olika rehabi- literingsprogram. Bland annat följande slutsatser redovisas:</P>
<P class="p798 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Ett arbetsplatsinriktat multidisciplinärt program på heltid är en kostnadseffektiv rehabilitering för individer sjukskrivna för lång- variga ickespecifika nack- eller ryggbesvär.</SPAN></P>
<P class="p239 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">En kostnadseffektiv rehabiliteringsinsats kräver att den sjuk- skrivne får del av insatserna innan sjukskrivningstiden översti- git två månader.</SPAN></P>
<P class="p799 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">Försäkringskassan och andra köpare av rehabiliteringsinsatser bör sträva efter att upphandla rehabiliteringsprogram med evi- densbaserade metoder som är påvisat effektiva för att återställa arbetsförmåga. Risken finns annars att individer utsätts för ineffektiva behandlingar.</SPAN></P>
<P class="p800 ft8">Minskar arbetslivsinriktad rehabilitering chansen till återgång i arbete?</P>
<P class="p801 ft11">Flera studier har visat att om man bara jämför resultaten mellan dem som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering med dem som inte gjort det så visar det sig att sjukskrivningstiden totalt sett är längre för den som får rehabiliteringsinsatser. Försäkringskassan har i rapporter<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>redovisat att långtidssjukskrivna som fått utre- dande åtgärder har 70 procents <SPAN class="ft148">mindre</SPAN><SPAN class="ft42">U U </SPAN>chans till friskskrivning än de som inte fått en sådan åtgärd. Detta beror rimligtvis inte på att åtgärderna i sig haft negativ effekt utan på att det främst är perso- ner med en komplicerad sjukskrivning som bedömts ha behov av insatser.</P>
<P class="p802 ft35"><SPAN class="ft35">14.5</SPAN><SPAN class="ft115">Utbildning ger positivt resultat på kort och lång sikt</SPAN></P>
<P class="p104 ft19">En rapport från Försäkringskassan<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft131">11</SPAN><SPAN class="ft116">FPT </SPAN>som omfattar en granskning av 737 sjukfall där Försäkringskassan köpt aktiva insatser visar på en tydlig positiv effekt av utbildning som rehabiliteringsåtgärd både på kort och lång sikt. Däremot finns ingen indikation på att</P>
<P class="p803 ft48"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Arbetslivsinriktade åtgärder för sjukskrivna med rygg- och nackbesvär, (Rygg och Nacke 6,). Försäkringskassan 1997.</P>
<P class="p405 ft15"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2005: 21, Försäkringskassan.</P>
<P class="p231 ft16">202</P>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td217"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td218"><P class="p15 ft39">Arbetslivsinriktad rehabilitering – resultat</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft11">de övriga aktiva åtgärderna (exempelvis arbetsträning, aktivering och motivationshöjande åtgärder) förbättrar arbetsförmågan över huvud taget.</P>
<P class="p74 ft19">Till viss del kan dessa nedslående resultat för andra insatser än utbildning förklaras med att utbildning används för att rusta indi- viden för ett arbete. De övriga aktiva åtgärderna används i nära hälften av fallen för andra syften, exempelvis att fastställa arbets- förmågan eller ökat välmående för individen. Utbildning visar dock ett bättre resultat även när hänsyn tas till denna skillnad.</P>
<P class="p487 ft11">I likhet med tidigare undersökningar som rör utfallet av olika rehabiliteringsåtgärder kan resultaten förklaras av selektionseffek- ter. Det är möjligt att de sjukskrivna som får utbildning som reha- biliteringsåtgärd skiljer sig från övriga sjukskrivna ifråga om viktiga egenskaper, exempelvis motivation.</P>
<P class="p95 ft11">Beslut om att köpa en aktiv tjänst tas sent i sjukfallet – när ären- det i genomsnitt är 470 dagar. Sannolikheten att åtgärden leder till utökad arbetsförmåga minskar signifikant när beslutet tas sent i sjukfallet.</P>
<P class="p94 ft11">De grupper som här har jämförts har varit lika med avseende på kön, ålder och sjukfallslängd. Däremot saknas information om exempelvis den försäkrades egen motivation, en faktor som för- modligen har stor betydelse för utfallet.</P>
<P class="p538 ft11">En helt ny studie från Försäkringskassan<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>som har studerat effekten av rehabiliteringsinsatser redovisar följande:</P>
<P class="p221 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">Aktiv åtgärd ökade återgången i arbete med i genomsnitt 8 pro- cent</SPAN></P>
<P class="p267 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">Den totala effekten av arbetsträning för återgång i arbete är 30 procent.</SPAN></P>
<P class="p804 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">Resultaten från studien visar tillsammans med resultat från både tidigare och senare studier att utbildningsinsatser för långvarigt sjukskrivna ökar återgången i arbete.</SPAN></P>
<P class="p222 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">De aktiva åtgärderna har minskat över tid liksom de positiva resultaten av aktiva åtgärder. År 2003 var sannolikheten att få åtgärd 30 procent lägre än 1999. Samtidigt ökade återgången i arbete efter aktiv åtgärd med 20 procent för sjukskrivningar påbörjade år 1999 men var knappt mätbar under åren 2001 och 2003.</SPAN></P>
<P class="p805 ft15"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2006:10, Försäkringskassan.</P>
<P class="p517 ft16">203</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p806 ft149"><SPAN class="ft149">15</SPAN><NOBR><SPAN class="ft150">EG-rätten</SPAN></NOBR> och internationella konventioner</P>
<P class="p807 ft35"><SPAN class="ft35">15.1</SPAN><SPAN class="ft115">EG:s ramdirektiv om arbetsmiljö</SPAN></P>
<P class="p99 ft28">År 1989 antogs det s.k. ramdirektivet, direktiv 89/391/EEG om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Direktivet innehåller allmänna bestämmelser om arbetsmiljön. Reglerna i direktivet är minimiregler och syftar till att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Detta ska inte leda till någon sänkning av de skyddsnivåer som redan uppnåtts i enskilda medlemsstater, eftersom medlemssta- terna i enlighet med fördraget om upprättande av europeiska eko- nomiska gemenskapen redan förbinder sig att främja förbättringar av förhållandena inom detta område och harmonisera dessa villkor samtidigt som redan gjorda förbättringar bibehålls. I artikel 5.1 anges att arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att arbets- miljön innehåller så få risker som möjligt och är skyldig att svara för att arbetstagarnas säkerhet och hälsa tryggas i alla avseenden som är förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska bl.a. anpassa arbetet till den enskilde. I direktivets artikel 16 anges att rådet ska anta särdirektiv i vilka närmare anges de krav som ställs på arbets- platser, arbetsutrustning, personlig skyddsutrustning, arbete vid bildskärm, hantering av tunga laster med risk för ryggskador, till- fälliga eller rörliga arbetsplatser samt inom fiske och jordbruk. Ramdirektivet har genomförts i svensk rätt genom bestämmelser i AML och föreskrifter utfärdade av Arbetsmiljöverket<SPAN class="ft145">TPF</SPAN><SPAN class="ft146">1</SPAN><SPAN class="ft145">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p808 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Birgitta Nyström, EG och arbetsrätten, 2002, s. 329.</P>
<P class="p517 ft16">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9"><NOBR>EG-rätten</NOBR> och internationella konventioner</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p809 ft35"><SPAN class="ft35">15.2</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetslivsdirektivet</SPAN></P>
<P class="p104 ft11">År 2000 antogs det s.k. arbetslivsdirektivet, direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet. Direktivet innehåller förbud mot diskriminering på grund av bl.a. funktionshinder. Förbuden mot diskriminering avser bl.a. villkor för tillträde till anställning och i fråga om anställnings- och arbets- villkor. Av artikel 5 i direktivet framgår att arbetsgivare, under vissa förutsättningar ska vidta rimliga anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder. I förslaget till arbetslivsdirektivet angav kommissionen att reglerna i nämnda artikel är tänkt att komplet- tera och förstärka arbetsgivarnas skyldigheter att anpassa arbets- platsen till arbetstagare med funktionshinder enligt ramdirektivet. Arbetslivsdirektivet fastställer minimikrav vilket innebär att med- lemsstaterna har möjlighet att införa eller behålla mer förmånliga bestämmelser.</P>
<P class="p503 ft11">Regeringen har i maj 2006 till riksdagen överlämnat propositio- nen 2005/06:207 Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbets- tagare med funktionshinder. Propositionen ska behandlas i riksda- gen under hösten 2006. Ändringarna innebär att arbetslivsdirekti- vet i den del som avser skäliga stöd- och anpassningsåtgärder fullt ut genomförs i Sverige.</P>
<P class="p78 ft19">Förslagen i propositionen gäller lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Bestämmelsen om arbetsgivarens skyldigheter i fråga om skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder föreslås ändrad på så sätt att tillämpningsområdet vidgas. Enligt förslaget avskaffas den hittills gällande begränsningen till situatio- nerna när arbetsgivaren beslutar i en anställningsfråga, tar ut arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet respektive beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran. Arbetsgiva- rens skyldigheter kommer i stället att gälla i alla de sju fall då dis- krimineringsförbudet gäller enligt lagen. Skyldigheten föreslås således nu gälla även i förhållande till arbetstagare under pågående anställning i alla situationer som avses i lagens förbud mot direkt diskriminering. Ändringarna i lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2006.</P>
<P class="p810 ft16">206</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr0 td219"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr0 td220"><P class="p15 ft71"><NOBR>EG-rätten</NOBR> och internationella konventioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p787 ft35"><SPAN class="ft35">15.3</SPAN><SPAN class="ft115">Europarådets sociala stadga</SPAN></P>
<P class="p99 ft21">Den europeiska sociala stadgan är en internationell överenskom- melse som utarbetats inom Europarådet. Stadgan trädde i kraft år 1965. Syftet är att garantera sociala rättigheter samt höja levnads- standarden och öka den sociala välfärden. Stadgan handlar om reg- ler om sociala rättigheter för arbetstagare. I första delen av stadgan anges bl.a. att arbetstagare ska ha rätt till säkra och hälsosamma arbetsförhållanden. I andra delen anges rättigheter som konven- tionsstaterna förbundit sig att garantera. Konventionsstaterna har bl.a. förbundit sig att utforma och genomföra en enhetlig nationell politik avseende säkerhet, hälsa på arbetsplatser och arbetsmiljö.</P>
<P class="p220 ft11">Den sociala stadgan har omarbetats och från och med år 1996 föreligger den reviderade sociala stadgan. Sverige har, med undan- tag av vissa artiklar, ratificerat den reviderade sociala stadgan den 19 maj 1998<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p811 ft35"><SPAN class="ft35">15.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft115">ILO-konvention</SPAN></NOBR> nr 159 och rekommendation nr 168</P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft11">15.4.1</SPAN><SPAN class="ft25">Innehåll</SPAN></P>
<P class="p97 ft11">Av Internationella arbetsorganisationens (ILO) stadga följer att ILO kan besluta om internationella konventioner som är avsedda att ratificeras av organisationernas medlemmar eller om rekom- mendationer som är avsedda att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt men utan den bindande karaktär som en ratificerad kon- vention har.</P>
<P class="p95 ft11">ILO antog år 1983 en konvention (nr 159) och en rekommenda- tion (nr 168) om yrkesinriktad rehabilitering och arbete (personer med handikapp). Konventionen, som kom till på svenskt initiativ, ratificerades av Sverige år 1984<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Utöver Sverige är det 77 länder som har ratificerat konventionen.</P>
<P class="p74 ft28">Konventionen bygger på och syftar till att stärka det viktiga sambandet mellan arbetslivsinriktad rehabilitering och handikappa- des möjligheter till arbete och därmed deltagande i samhällslivet i övrigt. Konventionens första del innehåller definitioner och anger tillämpningsområden. I del två ställs det upp principer för arbets- livsinriktad rehabilitering och sysselsättning av handikappade.</P>
<P class="p812 ft48"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1997/98:82, bet. 1997/98AU12, rskr. 1997/1998:187.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1983/84:139.</P>
<P class="p517 ft16">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9"><NOBR>EG-rätten</NOBR> och internationella konventioner</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p813 ft19">Konventionens tredje del föreskriver åtgärder på det nationella pla- net för att utveckla yrkesinriktad rehabilitering och förmedlings- service på landsbygden och i glesbygder. <NOBR>ILO-kommittén</NOBR> fann vid sin genomgång av konventionstexten att den innehåller viktiga principer som stämmer väl överens med svenskt synsätt. Enligt kommitténs uppfattning föranledde konventionen inte någon änd- ring av svensk lagstiftning eller praxis. Departementschefen anslöt sig till kommitténs bedömning.</P>
<P class="p101 ft11">Följande artiklar kan, med hänsyn till utredningens direktiv, vara av intresse.</P>
<P class="p317 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Med uttrycket ”person med handikapp” avses en person vars utsikter att erhålla, behålla och bli befordrad i lämpligt arbetet är väsentligt begränsade till följd av en i vederbörlig ordning konstaterad fysisk eller psykisk skada (artikel 1, punkt 1).</SPAN></P>
<P class="p814 ft28"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft38">Vid tillämpningen av rekommendationen bör målet för den yrkesinriktade rehabiliteringen vara att göra det möjligt för en person med handikapp att erhålla, behålla och bli befordrad i lämpligt arbete och därigenom främja en sådan persons integre- ring eller återintegrering i samhället (artikel 1, punkt 2).</SPAN></P>
<P class="p815 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">Varje medlemsstat ska, i enlighet med nationella förhållanden, praxis och möjligheter, fastställa, genomföra och regelbundet se över ett nationellt program för yrkesinriktad rehabilitering (artikel 2).</SPAN></P>
<P class="p814 ft24"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft37">Vederbörande myndigheter ska vidta åtgärder i syfte att till- handahålla och utvärdera arbetsvägledning, yrkesutbildning, arbetsplacering, arbetsförmedlingsservice och andra likartade tjänster för att möjliggöra för personer med handikapp att erhålla, behålla och bli befordrade i en anställning (artikel 7).</SPAN></P>
<P class="p630 ft19">Rekommendationen är ett komplement till 1955 års rekommenda- tion (nr 99) om arbetsvård för partiellt arbetsföra. Den innehåller detaljerade anvisningar om hur handikappade genom åtgärder på olika områden ska kunna integreras i arbetslivet och därigenom i samhällslivet i övrigt. Enligt <NOBR>ILO-kommitténs</NOBR> uppfattning föran- ledde rekommendationen ingen åtgärd från statsmakternas sida. Departementschefen instämde i den bedömningen.</P>
<P class="p101 ft11">Med hänsyn till utredningens direktiv kan bl.a. följande bestäm- melser vara av intresse.</P>
<P class="p816 ft16">208</P>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr0 td219"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr0 td220"><P class="p15 ft71"><NOBR>EG-rätten</NOBR> och internationella konventioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p817 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft114">Yrkesinriktad rehabilitering bör påbörjas så tidigt som möjligt. I detta syfte bör hälso- och sjukvården och andra organ som ansvarar för medicinsk och social rehabilitering regelbundet samarbeta med dem som är ansvariga för den yrkesinriktade rehabiliteringen (punkt 6).</SPAN></P>
<P class="p278 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">Åtgärder för yrkesinriktad rehabilitering bör följas upp så att resultaten av dess åtgärder kan utvärderas (punkt 14).</SPAN></P>
<P class="p198 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">Yrkesinriktad rehabilitering bör organiseras och genomföras med största möjliga samhällsmedverkan, i synnerhet av företrä- dare för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och handi- kappades organisationer (punkt 15).</SPAN></P>
<P class="p818 ft24"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft37">Arbetsgivarna och arbetstagarnas företagsrepresentanter bör, om det är möjligt och lämpligt, samarbeta med lämpliga speci- alister för att överväga möjligheter till yrkesinriktad rehabiliter- ing och omplacering av personer med handikapp (punkt 34)</SPAN></P>
<P class="p819 ft24"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft37">När det är möjligt och lämpligt bör företagen uppmuntras att inrätta eller behålla egen yrkesinriktad rehabilitering i nära sam- arbete med samhällelig och annan rehabiliteringsservice.</SPAN></P>
<P class="p820 ft11"><SPAN class="ft11">15.4.2</SPAN><SPAN class="ft25">Genomförande av konventionen</SPAN></P>
<P class="p268 ft11">Enligt ILO:s stadga ska medlemsländerna regelbundet rapportera till ILO om genomförandet av konventioner. Med anledning av rapporterna riktar ILO:s expertkommitté direkta frågor eller ob- servationer till regeringen. Såvitt vi har kunnat finna lever Sverige upp till de krav som ställs i konventionen</P>
<P class="p209 ft35"><SPAN class="ft35">15.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft115">ILO-konvention</SPAN></NOBR> nr 158</P>
<P class="p193 ft11">Artikel 5 och 6 i konventionen om anställningsskydd innehåller en uppräkning av omständigheter som inte ska vara acceptabla för uppsägning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Bl.a. nämns tillfällig frånvaro på grund av arbetet på grund av sjukdom eller skada, civilstånd, familjeansvar, havande- skap, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung.</P>
<P class="p330 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Sverige har ratificerat konventionen, se prop. 1982/83:124.</P>
<P class="p517 ft16">209</P>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p485 ft119"><SPAN class="ft119">16</SPAN><SPAN class="ft134">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Nederländerna</SPAN></P>
<P class="p821 ft8">Uppgifterna i detta avsnitt är i huvudsak hämtade från slutbetän- kandet Rehabilitering till arbete (SOU 2000:78), RFV Analyserar 2003:16 (Att förhindra och förkorta sjukfrånvaro – erfarenheter från fyra länder) och från den rapport som upprättats inför Nor- diska ministerrådets konferens om sjukfrånvaron, som hölls i Köpenhamn den 25 april 2005. Eventuella ändringar i den natio- nella lagstiftningen i tiden därefter har således inte alltid beaktats.</P>
<P class="p234 ft35"><SPAN class="ft35">16.1</SPAN><SPAN class="ft115">Norge</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">Den norska försäkringen för sjukpenning, rehabilitering och för- tidspension administreras och organiseras inom ramen för en offentlig och obligatorisk socialförsäkring. Ansvarig försäkringsmyndighet är Trygdekontoret.</P>
<P class="p142 ft8">Arbetsgivaren betalar 100 procent av inkomsten under de 16 första kalenderdagarna i sjukfallet. Därefter finansieras sjukpenningen av sjukförsäkringen, delvis genom arbetsgivaravgifter, delvis genom skatt/trygdeavgiften. Sjukpenning kan utbetalas för maximalt 52 veckor under en treårsperiod. Det finns ingen karensperiod innan sjuklön kan betalas ut.</P>
<P class="p95 ft8">Sjukfrånvaron i Norge ökade under hela <NOBR>90-talet</NOBR> och då främst den långa frånvaron. Efter tio år av ökade utgifter för sjukpenning sjönk utgifterna för första gången från åren 2003 till 2004. Sjuk- frånvaron fortsatte att sjunka även under det första kvartalet år 2005. Nedgången var störst i den grupp som varit sjukskrivna i mer än ett halvt år. Enligt Rikstrygdeverket beror nedgången på flera orsaker. Arbetet med ett mer inkluderande arbetsliv och aktivitets- kravet för sjukpenning har haft stor betydelse<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p457 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Pressmeddelande från Rikstrygdeverket den 22 juni 2005, www.trygdeetaten.no.</P>
<P class="p517 ft16">211</P>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland, Danmark, Tyskland….</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">I Norge har regeringen och arbetsmarknadens parter träffat ett avtal, Intensjonsavtale om et mer inkluderende arbeidsliv (IA- avtalen). Avtalet gällde inledningsvis för en fyraårsperiod från oktober 2001 till den 31 december 2005. I december 2005 träffade parterna ett nytt avtal som gäller från och med den 1 januari 2006 till och med år 2009<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Målet med avtalet är bl.a. att minska sjukfrånvaron och hindra utstötning av personer med funktions- hinder och äldre arbetstagare från arbetslivet.</P>
<P class="p88 ft8">Norge har genomfört omfattande ändringar när det gäller upp- följning av sjukfrånvaron. Både vid förstagångs- och senare sjuk- skrivning ska en läkare uttala sig om huruvida det föreligger en medicinsk grund för att personen ska vara borta från arbetet. Om sjukskrivning befinns nödvändigt ska deltidssjukskrivning vara för- stahandsalternativet och härefter ska aktiv sjukskrivning övervägas.</P>
<P class="p822 ft8">Den sjukskrivne ska så tidigt som möjligt delta i någon arbetsre- laterad aktivitet, antingen genom deltidssjukskrivning eller genom aktiv sjukskrivning. Vid sjukskrivning över åtta veckor utan delta- gande i arbetsrelaterad aktivitet ska läkaren skicka ett s.k. utvidgat läkarutlåtande, i vilket den medicinska grunden är dokumenterad. Deltidssjukskrivning är en kombination av arbete och sjukpenning som kan användas i situationer då arbetstagaren delvis saknar arbetsförmåga. De flesta deltidssjukskrivna utför sina normala arbets- uppgifter men har reducerad arbetstid. Aktiv sjukskrivning innebär en möjlighet att betala ut sjukpenning i kombination med akti- vering eller arbetsträning på arbetsplatsen i fyra eller eventuellt åtta veckor. Vid aktiv sjukskrivning ska inte den sjukskrivna utföra några av sina vanliga arbetsuppgifter. Aktiv sjukskrivning bygger på tanken att genom att vara på arbetsplatsen skapas trivsel och akti- vitet i sjukdomsperioden. Vidare kan kontakten med arbetsplatsen underlätta återgång i arbete<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p656 ft8">I Norge delas ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliter- ingen som är kopplad till socialförsäkringen av försäkringsmyndig- heten och arbetsmarknadsmyndigheten.</P>
<P class="p17 ft8">Senast efter 8 veckors sjukskrivning ska arbetsgivaren i samråd med arbetstagaren utarbeta en uppföljningsplan för snabbast möj- liga återgång i arbetet. Planen ska bl.a. innehålla uppgifter om arbetstagarens arbetsuppgifter, restarbetsförmåga, eventuella åtgär- der samt plan för vidare uppföljning. Arbetstagaren är skyldig att</P>
<P class="p823 ft48"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Pressmeddelande från Arbeids- og sosialdepartementet den 14 december 2005, www.trygdeetaten.no.</P>
<P class="p405 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Rikstrygdeverkets rapport nr 10/2003 Effekt av aktiv sykmelding?</P>
<P class="p231 ft16">212</P>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td221"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p15 ft39">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland, Danmark, Tyskland….</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft8">medverka vid planens upprättande och genomförande. Om arbets- tagaren inte inom 12 veckor har påbörjat någon arbetsrelaterad akti- vitet ska Trygdekontoret inhämta uppföljningsplanen från arbets- givaren.</P>
<P class="p142 ft8">I Norge finns ett lagstadgat förbud mot att säga upp en arbetsta- gare som är frånvarande på grund av sjukdom de första tolv måna- derna. Detta gäller oavsett hur lång tid anställningen har varat. Utgångspunkten är således att när sjukfrånvaron har varat i ett år kan arbetstagaren sägas upp från sin anställning. Arbetsgivaren måste dock först beakta om det finns utsikt till förbättring inom rimlig tid och om det är möjligt att finna andra lösningar än upp- sägning. I praktiken är det därför omplaceringsmöjligheten som avgör om en arbetstagare kan sägas upp eller inte<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>.</P>
<P class="p234 ft35"><SPAN class="ft35">16.2</SPAN><SPAN class="ft115">Finland</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">Folkpensionsanstalten har ansvaret för den obligatoriska sjukför- säkringen. Folkpensionsanstalten har tillsynen över att sjukförsäk- ringslagen och de förordningar och föreskrifter som utfärdas genom- förs och följs. Arbetsplatskassorna deltar i administrationen. Utgif- terna för ersättningar och utbetalningar betalas av sjukförsäk- ringsfonden. Sjukförsäkringsfondens utgifter finansieras i sin tur av de försäkrades sjukförsäkringspremier, sjukförsäkringsfondens intäk- ter, statens bidragsdel och övriga eventuella intäkter.</P>
<P class="p210 ft8">I Finland har en arbetstagare rätt till lön under sjukdomstiden. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbets- tagaren rätt till sjuklön i nio dagar. I ett anställningsförhållande som varat mindre än en månad har arbetstagaren på motsvarande sätt rätt att få 50 procent av sin lön. I allmänhet finns det i kollek- tivavtalet på branschnivå en överenskommelse om utbetalning av lön för en längre tid, t.ex. <NOBR>1–2</NOBR> månader.</P>
<P class="p95 ft8">Från åren 1995 till 1998 sjönk antalet sjukdagar per sysselsatt person. Sedan dess har sjukfrånvaron ökat betydligt. Antalet sjuk- skrivningar hade dock inte ökat under år 2004. I Finland är det i stället för att bara minska sjukfrånvaron ett centralt mål att för- länga arbetskarriären och höja den genomsnittliga pensionsåldern.</P>
<P class="p95 ft8">I Finland ansvarar ett flertal organ för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.</P>
<P class="p120 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Arne Fanebust, Oppsigelse i arbeidsforhold, 1995, s. 197 f.</P>
<P class="p517 ft16">213</P>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland, Danmark, Tyskland….</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Folkpensionsanstalten ska, när det finns behov, undersöka den försäkrades behov av rehabilitering. Detta ska dock ske senast när antalet dagar för sjukpenning överstiger 60 dagar.</P>
<P class="p17 ft8">Arbetspensionssystemet ombesörjer riktad rehabilitering för dem som är i behov av rehabilitering för att förebygga arbetslöshet. Målet är att upprätthålla och främja personens arbets- och för- värvsduglighet och att således stödja personen att stanna kvar i arbetet eller återgå i arbete och på så sätt skjuta upp pensione- ringen.</P>
<P class="p214 ft8">I syfte att tidigarelägga den yrkesinriktade rehabiliteringen för- nyades rehabiliteringslagstiftningen från och med början av år 2004. Lagstiftningen gäller Folkpensionsanstalten och arbetspen- sionsförsäkringen. I lagen om rehabilitering som ordnas av Folk- pensionsanstalten infördes en bestämmelse som innebär att risken för arbetsoförmåga kan användas som grund för yrkesinriktad rehabilitering. Därmed är det arbetspensionsanstalterna som pri- märt ska ordna den yrkesinriktade rehabiliteringen för personer som är med i arbetslivet eller som inte ännu har förlorat sin kontakt med arbetslivet. Denna rehabilitering var tidigare en avvägnings- fråga.</P>
<P class="p226 ft8">I Finland finns en särskild lagstiftning om företagshälsovård och en utvecklad offentlig styrning. Enligt företagshälsovårdslagen är arbetsgivaren skyldig att anordna företagshälsovård och stå för kostnaden. Skyldigheten inträder så fort det finns någon anställd, men tillfälligt anställda omfattas dock inte<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Enligt lagen är målet att skapa en sund och säker arbetsmiljö samt en välfungerande arbetsgemenskap, att förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och upprätthålla och främja arbets- och funktionsförmågan och utreda, utvärdera och följa arbets- och funktionsförmågan.</P>
<P class="p101 ft8">Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser, kallad <NOBR>TYKY-verksam-</NOBR> het, pågår sedan ett tiotal år på nio av tio finska arbetsplatser. Verk- samheten omfattar olika typer av åtgärder i syfte att upprätthålla och främja arbetsförmåga och funktionsförmåga samt att främja kompetensutveckling, bland annat genom motivationsarbete. Initi- ativ tas oftast av företagshälsovården men också av de anställda, arbetsgivare och skyddskommittéer.</P>
<P class="p101 ft8">Anställningstryggheten för sjuka i Finland är stark. I extrema fall har arbetsgivaren enligt Arbetsdomstolen varit skyldig att skräd- darsy arbetsuppgifter för en anställd som efter sjukdom eller skada</P>
<P class="p201 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Utveckling av god företagshälsovård – ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113) s. 166 f.</P>
<P class="p284 ft16">214</P>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td221"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p15 ft39">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland, Danmark, Tyskland….</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft8">inte har kunna utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Efter ett år kan arbetsgivaren dock säga upp den anställde om arbetsgivaren inte kan ordna en omplacering till ett lämpligt arbete.</P>
<P class="p209 ft35"><SPAN class="ft35">16.3</SPAN><SPAN class="ft115">Danmark</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">I Danmark har de enskilda kommunerna ansvaret för sjukförsäk- ringen och det är också de som sköter utbetalningen av sjukpen- ningen.</P>
<P class="p142 ft8">Arbetsgivaren betalar sygedagpenge under de första två veckorna i sjukperioden. Därefter får arbetsgivaren ersättning för kostna- derna upp till en viss nivå från kommunen, som i sin tur får ersätt- ning från staten. Maximitid för utbetalning är 52 veckor under en period om 18 månader. Det finns dock en rad möjligheter att få förlängd sjukpenningperiod, t.ex. vid mycket allvarlig sjukdom, vid behandling av arbetsskade- och sjukersättningsärenden och när reha- bilitering kan vidtas. I Danmark gäller ingen karensdag. Det är vanligt att det utöver den lagstadgade sjukpenningnivån utgår ersättning enligt kollektivavtal som innebär att arbetsgivaren beta- lar hela eller del av mellanskillnaden mellan sjukpenningen och ordinarie lön<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p824 ft8">Sjukfrånvaron i Danmark har stigit de senaste åren men är dock låg i jämförelse med sjukfrånvaron i andra västeuropeiska länder. Den samlade sjukfrånvaron uppgår till omkring 140 000 helårsper- soner som är borta från arbetet hela året. Den korta sjukfrånvaron (under två veckor) utgör omkring hälften av den samlade sjukfrån- varon<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p825 ft8">Rehabiliteringsarbetet i Danmark ligger på nationell nivå under beskaeftigelsesministeriet. På regional och lokal nivå administreras rehabiliteringen av kommunerna. Det är också kommunerna som har det övervägande ansvaret för att ta initiativ och driva på rehabi- literingsarbetet. Kommunerna ska senast efter åtta veckor från den första sjukdagen göra en uppföljning av sjukfrånvaron. Kommu- nerna ska därefter fortlöpande följa upp de pågående sjukfallen. Senast efter 16 veckor från den första sjukdagen ska kommunerna utarbeta en skriftlig plan för hur den enskilde ska komma tillbaka till arbetsmarknaden. Syftet är att arbetstagaren ska stanna kvar på</P>
<P class="p476 ft48"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. betänkande s. 172.</P>
<P class="p659 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Rapport som upprättats inför Nordiska ministerrådets konferens om sjukfrånvaron, som hölls i Köpenhamn den 25 april 2005.</P>
<P class="p710 ft16">215</P>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland, Danmark, Tyskland….</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft8">arbetsmarknaden. Normalt föregås rehabiliteringen av en utredning</P>
<P class="p461 ft8">– förrehabilitering – för att klarlägga den sjukskrivnes färdigheter. Syftet är att utreda den enskildes möjligheter att rehabiliteras och i förekommande fall upprätta en rehabiliteringsplan. Förrehabilite- ring kan omfatta arbetsprövning, arbetslivsintroduktion, grundut- bildning och andra förberedande eller utredande aktiviteter. Det övergripande målet är att återvända till arbetsmarknaden och till vanlig lön.</P>
<P class="p214 ft8">Om det saknas förutsättningar för rehabilitering till förvärvsar- bete på normala villkor kan den enskilde få ett så kallat flexjobb. Flexjobb ges till personer som inte mottar pension och som inte kan erhålla eller behålla en anställning på normala villkor på arbets- marknaden. Kommunen ger arbetsgivaren ett lönebidrag och ersätt- ningsnivån sätts i förhållande till hur mycket arbetsförmågan är nedsatt.</P>
<P class="p226 ft8">I Danmark är anställningstryggheten för sjukskrivna i jämförelse med andra nordiska länder svag. Anställda inom den privata sek- torn kan sägas upp efter att ha varit sjukskrivna 120 dagar under ett år. De offentliganställda har genom kollektivavtal avskaffat denna möjlighet. Arbetstagarna har generellt sett korta uppsägningstider. I gengäld finns det dock ett offentligt system som säkrar för den enskilde. Det är en del av den s.k. <NOBR>Flexcurity-modellen.</NOBR> Detta system illustreras också av att frågor om längre uppsägningstider och anställningstrygghet vid sjukdom inte är krav som framställs från arbetstagarsidan vid förhandlingar.</P>
<P class="p212 ft35"><SPAN class="ft35">16.4</SPAN><SPAN class="ft115">Tyskland</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Sjukförsäkringen är obligatorisk för alla anställda i Tyskland. Det finns olika typer av offentliga försäkringskassor som var och en är organiserad och indelad på olika sätt. Det finns även privata försäk- ringskassor som försäkrar omkring tio procent av befolkningen. Sjukförsäkringsavgiften fastställs av försäkringskassorna.</P>
<P class="p88 ft8">De främsta ansvarsområdena för försäkringskassorna är dels utbetalning av sjukpenning, dels finansiering och administration av sjukvård samt medicinsk rehabilitering.</P>
<P class="p17 ft8">Arbetsgivaren betalar normalt full lön från den första dagen i sjukfallet upp till sex veckor. Därefter betalas sjukpenning ut för samma sjukdom i högst 78 veckor under en treårsperiod.</P>
<P class="p826 ft16">216</P>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td221"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p15 ft39">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland, Danmark, Tyskland….</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft8">Försäkringskassorna har sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> en lagstadgad skyldig- het att bedriva hälsofrämjande och förebyggande arbete på arbets- platser. Verksamheten är fortfarande under uppbyggnad. Ett viktigt redskap för försäkringskassorna i deras förebyggande arbete är väl utvecklade databaser med uppgifter om all sjukfrånvaro utöver de två första sjukdagarna. Med hjälp av statistiken kan de identifiera så kallade riskarbetsgivare och rikta särskilda insatser mot dessa.</P>
<P class="p13 ft8">I Tyskland är arbetsgivare skyldiga att ordna och bekosta före- tagshälsovård för sina anställda oavsett arbetsplatsens storlek. Före- tagsläkarens huvuduppgift består av rådgivning när det gäller arbets- platsens utformning.</P>
<P class="p94 ft8">Sjukvård och medicinsk rehabilitering administreras och bekos- tas av sjukförsäkringen i Tyskland. Vad gäller den arbetslivsinrik- tade rehabiliteringen är försäkringskassan rådgivare medan pen- sionssystemet, arbetsskadeförsäkringen eller arbetsmarknadsverket står för kostnaderna. Arbetslivsinriktad rehabilitering kan bestå av utbildning, arbetsträning, rådgivning och stöd i att hitta adekvat arbete och olika stödåtgärder för att kunna behålla sitt jobb.</P>
<P class="p210 ft8">I Tyskland har arbetstagare ett starkt anställningsskydd. De har dock inte alltid rätt till sitt gamla arbete efter en sjukskrivningspe- riod. Vid lång frånvaro, sannolikt bestående hälsoproblem och om återgång inte ligger i företagets intresse kan arbetsgivaren ansöka om tillstånd att avskeda den anställde hos arbetsrådet, en särskild statlig myndighet. Om arbetsrådet inte vill godkänna avskedandet, kan arbetsgivaren vända sig till Arbetsdomstolen för avgörande.</P>
<P class="p235 ft35"><SPAN class="ft35">16.5</SPAN><SPAN class="ft115">Nederländerna</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">I Nederländerna ersätts inkomstbortfall på grund av tillfällig arbetsoförmåga av arbetsgivaren i form av sjuklön. Arbetsgivaren betalar sjuklön i två år. Även rehabilitering bekostas av arbetsgiva- ren. De flesta arbetsgivare återförsäkrar sig för sjukfrånvarons kostnader i privata försäkringsbolag och betalar differentierade premier för sin försäkring. Sjuklönen motsvarar 70 procent av bruttolönen oavsett lönenivå och är skattepliktig. Kollektivavtal, som i stort sett alla anställda omfattas av, kompletterar ersätt- ningen med resterande 30 procent. Komplettering är dock inte till- låtet under det andra året. De flesta anställda har ingen karensdag men upp till två karensdagar kan ingå i kollektivavtal eller i det enskilda anställningsavtalet.</P>
<P class="p827 ft16">217</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland, Danmark, Tyskland….</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Sjukförsäkringen har reformerats under <NOBR>1990-talet</NOBR> och arbetsgi- varna har successivt fått allt större kostnadsansvar för de anställdas sjukfrånvaro. I praktiken privatiserades de anställdas sjukpenning- försäkring i samband med reformen år 1996. Riksförsäkringsverket beskrev i sin rapport ”Att förhindra och förkorta sjukfrånvaron – erfarenheter från fyra länder”<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>att befarade negativa effekter av privatiseringen, t.ex. ökad hälsorelaterad selektion i samband med nyanställningar, har förekommit i någon mån. Medicinska kon- troller före nyanställning har förbjudits i lag, om det inte är absolut nödvändigt, för att motverka selektionen. Tillfälliga anställningar och köp av tjänster från bemanningsföretag har ökat i antal på senare år. Detta gäller särskilt små och medelstora företag. På detta sätt försöker företagen minska risken för stora kostnader vid sjuk- frånvaro och förtidspensionering.</P>
<P class="p228 ft8">Nederländerna har en obligatorisk lagstadgad företagshälsovård. Företagshälsovården ska stödja arbetsgivaren i frågor om sjukfrån- varo. Den ska genomföra en karläggning av de sjukskrivnas hälsa efter sex veckors sjukskrivning, föreslå adekvata åtgärder för att återskapa arbetsförmågan och underlätta återgång i arbete samt hänvisa till adekvat rehabilitering. Vidare ska företagshälsovården följa upp arbetsgivarens genomförande av åtgärder.</P>
<P class="p101 ft8">Arbetsgivaren ska upprätta en plan för den sjukskrivnes rehabi- litering och återgång i arbete inom åtta veckor. Det finns tydliga riktlinjer för vad planen ska innehålla. Planen ska upprättas till- sammans med den anställde och vid behov konsulteras företagslä- karen. Företagshälsovården ska även följa upp arbetsgivarens genomförande av planerade åtgärder för återgång i arbete var sjätte vecka efter färdigställandet av rehabiliteringsplanen. Efter 13 veck- ors sjukskrivning ska arbetsgivaren skicka en lägesrapport till Institute om Employee Benefit Schemes, UWV. Den åttonde från- varomånaden ska arbetsgivaren och den sjukskrivne lämna en rap- port till UWV om och hur återgång i arbete ska bli möjligt. Vidare ska den sjukskrivne i månad nio skicka en rapport och ansökan om förtidspension till UWV för beslut om förtidspension efter att sjuklönen från arbetsgivaren upphör. Arbetsgivaren kan även erbjuda den anställde olika alternativ av tjänster för en snabbare återgång i arbete. Det kan exempelvis vara ryggrehabilitering, stresshantering, samtalsterapi och hjälp att söka ett nytt arbete om en återgång till tidigare arbete är omöjligt.</P>
<P class="p828 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Analyserar 2003:16 s. 25, Försäkringskassan.</P>
<P class="p231 ft16">218</P>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td221"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td222"><P class="p15 ft39">En översiktlig jämförelse med Norge, Finland, Danmark, Tyskland….</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p466 ft8">En anställd kan i princip inte sägas upp av arbetsgivaren under sin sjukskrivning eller under de två första åren med förtidspension. Om arbetstagaren inte kan återgå i sitt tidigare arbete ska arbetsgi- varen erbjuda ett annat arbete eller betala en straffavgift som mot- svarar arbetstagarens lön. Enligt den s.k. portvaktslagen är en arbets- givare som uttömt alla möjligheter till intern omplacering av anställda som varit sjukskrivna skyldig att hitta externa ompla- ceringsmöjligheter. Arbetsgivare som vill avskeda en anställd på grund av nedsatt arbetsförmåga måste söka tillstånd hos en regional arbetsförmedling eller länsrätt. Endast i fall där det är uppenbart att den anställde inte längre kommer att kunna arbeta hos arbetsgiva- ren kan avsked beviljas.</P>
<P class="p829 ft16">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<P class="p4 ft34">17 Lönebidrag</P>
<P class="p192 ft35"><SPAN class="ft35">17.1</SPAN><SPAN class="ft115">Uppdraget enligt tilläggsdirektivet</SPAN></P>
<P class="p108 ft21">Av budgetpropositionen för år 2006 framgår att regeringen har prövat frågan om möjligheten att lämna lönebidrag för en arbetsta- gare som under pågående anställning drabbats av ett funktionshin- der som medför så nedsatt arbetsförmåga att hans eller hennes arbetsgivare överväger uppsägning. Regeringen har dock funnit att det kan finnas negativa effekter på bl.a. arbetsgivarens rehabiliter- ingsansvar och ansåg mot denna bakgrund att effekterna på arbets- givarens rehabiliteringsansvar borde utredas ytterligare.</P>
<P class="p210 ft11">Denna utredning fick därför i uppdrag att också analysera kon- sekvenserna för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar om det i ett befintligt anställningsförhållande lämnas lönebidrag då en arbetsta- gare under anställningstiden drabbats av ett funktionshinder som medför så nedsatt arbetsförmåga att arbetsgivaren överväger upp- sägning.</P>
<P class="p234 ft35"><SPAN class="ft35">17.2</SPAN><SPAN class="ft115">Syftet med lönebidrag</SPAN></P>
<P class="p830 ft21">Arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga kan erhålla lönebidrag. Syftet med lönebidrag är att öka anställ- ningsbarheten för personer med funktionshinder som medför ned- satt arbetsförmåga genom att arbetsgivaren kompenseras för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Målet med en anställning med lönebidrag är att subventionens storlek ska avta efterhand som den anställdes arbetsförmåga ökar. Bidragets storlek beror dels på löne- kostnaden för den anställde dels på dennes arbetsförmåga i förhål- lande till arbetets krav. Arbetsgivare, arbetstagare och Arbetsför- medling måste tillsammans komma fram till i vilken omfattning som arbetsförmågan är nedsatt för att bidragsnivån ska kunna fast- ställas. En anställning med lönebidrag föregås, enligt uppgifter från</P>
<P class="p729 ft16">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), ofta av en tid i konjunkturpoli- tiskt program eller insats, vanligtvis i Arbetslivsinriktad rehabili- tering som också har inslag av arbetspraktik.</P>
<P class="p227 ft35"><SPAN class="ft35">17.3</SPAN><SPAN class="ft115">Gällande regelverk</SPAN></P>
<P class="p337 ft11">Bestämmelser om lönebidrag finns i <NOBR>25–31</NOBR> §§ förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p17 ft11">Av 25 § framgår att lönebidrag innebär ekonomiskt stöd till arbetsgivare för personer som har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och som anvisats anställning hos arbetsgiva- ren. Stödet är ett bidrag till arbetsgivarens lönekostnad för den anställde.</P>
<P class="p78 ft24">Lönebidrag får enligt 26 § lämnas om en person med funktions- hinder som medför nedsatt arbetsförmåga bedöms inte kunna få eller behålla ett arbete om inte stödet lämnas. Bidraget får lämnas</P>
<P class="p831 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">vid nyanställning,</SPAN></P>
<P class="p240 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">när en anställd återgår till arbetet efter att ha haft hel tidsbegränsad sjukersättning eller hel aktivitetsersättning,</SPAN></P>
<P class="p240 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">när en arbetstagare som tidigare haft en anställning med lönebi- drag får sin arbetsförmåga försämrad inom tre år från det att lönebidrag senast lämnades och det finns behov av att lönebi- drag lämnas på nytt,</SPAN></P>
<P class="p240 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">för en arbetstagare som övergår från skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare till en annan anställning hos arbetsgiva- ren.</SPAN></P>
<P class="p832 ft11">Lönebidrag får enligt 26 a § också ges till en arbetsgivare som i samråd med länsarbetsnämnden anställer en person med funk- tionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga när denne lämnar en annan anställning med lönebidrag. Lönebidrag lämnas i detta fall för den tid som återstår av den period för vilken lönebidrag bevil- jats (26 a §).</P>
<P class="p78 ft28">Lönebidrag får enligt 26 b § ges till en arbetsgivare som i samråd med länsarbetsnämnden anställer en person med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, när denne lämnar en anställ- ning som inte finansierats med lönebidrag. Som förutsättning för lönebidrag i detta fall gäller att den som anställs är långtidssjukskri- ven från sin anställning. Det krävs också att arbetsgivaren ska ha</P>
<P class="p310 ft16">222</P>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft15">SOU 2006:107 Lönebidrag</P>
<P class="p93 ft11">fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet men arbetstagaren ändå bedöms inte kunna återgå till anställning.</P>
<P class="p94 ft11">Av 27 och 28 §§ framgår att lönebidraget lämnas med ett bestämt belopp per arbetsdag och att det fastställs med hänsyn till graden av nedsättning i arbetsförmågan hos arbetstagaren och till hur stor del av arbetsgivarens lönekostnad som är bidragsgrun- dande. Den del av lönekostnaden vid heltidsarbete som överstiger en bruttolön om 15 200 kr per månad läggs inte till grund för bidrag.</P>
<P class="p95 ft11">Om lönebidrag ges till en allmännyttig organisation med mer än 80 procent av den bidragsgrundande lönekostnaden lämnas enligt 29 § även ersättning för merkostnader med 70 kr per dag och per- son.</P>
<P class="p94 ft11">Enligt 30 § får lönebidrag beviljas under maximalt fyra år. Stödet får förlängas utöver det fjärde anställningsåret endast om det efter en särskild prövning bedöms motiverat med hänsyn till arbetstaga- rens arbetsförmåga.</P>
<P class="p95 ft11">Länsarbetsnämnden ska enligt 31 § verka för att arbetstagaren övergår till en anställning utan lönebidrag. En individuell hand- lingsplan ska upprättas.</P>
<P class="p833 ft35"><SPAN class="ft35">17.4</SPAN><SPAN class="ft115">Tidigare bestämmelse som gällde lönebidrag till redan anställda</SPAN></P>
<P class="p698 ft11">För tiden den 1 juli 1994 till den 31 december 1998 gällde att löne- bidrag fick beviljas även för en arbetshandikappad anställd om denne riskerade att förlora anställningen i samband med personal- minskningar eller omstruktureringar av verksamheten och som bedömdes därefter bli långvarigt arbetslös. Lönebidrag kunde enligt bestämmelserna för den tillfälliga åtgärden omfatta högst 500 per- soner per månad.</P>
<P class="p236 ft11">Under år 1998 omfattades i genomsnitt 225 personer per månad</P>
<P class="p4 ft45">av denna åtgärd till en kostnad av 30,2 miljoner kr.<SPAN class="ft43">1 </SPAN>Arbetsförmed-</P>
<P class="p834 ft42">TPTF FTPT</P>
<P class="p448 ft11">lingen bedömde dock att betydligt fler personer omfattades av denna möjlighet att kunna vara kvar i sin anställning med stöd av lönebidrag än vad som faktiskt redovisades. Det var en möjlighet för Arbetsförmedlingen att stärka den enskildes möjligheter att behålla ett arbete och därmed förhindra utslagning från</P>
<P class="p330 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>AMS: s årsredovisning för 1998.</P>
<P class="p517 ft16">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107211x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p718 ft11">arbetsmarknaden. AMS har i flera anslagsframställningar till reger- ingen föreslagit att denna möjlighet ska återinföras.</P>
<P class="p204 ft35"><SPAN class="ft35">17.5</SPAN><SPAN class="ft115">Anställda med lönebidrag – statistik</SPAN><SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft151">2</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN></P>
<P class="p203 ft11">I maj 2006 fanns närmare 60 000 personer anställda med lönebidrag vilket är en ökning med drygt 2 800 personer jämfört med maj 2005. Ökningen kan enligt AMS bero på dels en relativt god arbetsmarknad dels ett särskilt uppdrag i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.</P>
<P class="p102 ft11">I tabell 1 redovisas nya anställda med lönebidrag.</P>
<P class="p835 ft12">Tabell 17.1 Nya anställda med lönebidrag fördelade på ålder och kön budgetåret 2005</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p150 ft12">Ålder</P></TD>
<TD class="tr8 td223"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td224"><P class="p564 ft71">Män</P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td133"><P class="p836 ft71">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr8 td180"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p612 ft71">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td101"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr35 td226"><P class="p409 ft12">Antal</P></TD>
<TD class="tr35 td227"><P class="p409 ft12">Andel</P></TD>
<TD class="tr35 td173"><P class="p763 ft12">Antal</P></TD>
<TD class="tr35 td125"><P class="p837 ft12">Andel</P></TD>
<TD class="tr35 td71"><P class="p837 ft12">Antal</P></TD>
<TD class="tr35 td1"><P class="p838 ft12">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td101"><P class="p150 ft12"><NOBR>–19</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p398 ft12">89</P></TD>
<TD class="tr8 td227"><P class="p141 ft12">1</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">25</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p763 ft12">0</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p152 ft12">114</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p839 ft12">0</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td101"><P class="p150 ft12"><NOBR>20–24</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p398 ft12">1 160</P></TD>
<TD class="tr8 td227"><P class="p141 ft12">8</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">402</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p763 ft12">5</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p152 ft12">1 562</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p839 ft12">7</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p150 ft12"><NOBR>25–34</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p398 ft12">2 584</P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p141 ft12">18</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p151 ft12">1 452</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p763 ft12">16</P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p152 ft12">4 036</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p839 ft12">17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td101"><P class="p150 ft12"><NOBR>35–44</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p398 ft12">3 685</P></TD>
<TD class="tr8 td227"><P class="p141 ft12">25</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">2 747</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p763 ft12">31</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p152 ft12">6 432</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p839 ft12">27</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td101"><P class="p150 ft12"><NOBR>45–54</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p398 ft12">3 991</P></TD>
<TD class="tr8 td227"><P class="p141 ft12">27</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">2 484</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p763 ft12">28</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p152 ft12">6 475</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p839 ft12">28</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td101"><P class="p150 ft12"><NOBR>55–60</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td226"><P class="p398 ft12">2 355</P></TD>
<TD class="tr6 td227"><P class="p141 ft12">16</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p151 ft12">1 316</P></TD>
<TD class="tr6 td125"><P class="p763 ft12">15</P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p152 ft12">3 671</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p839 ft12">16</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td101"><P class="p150 ft12">61–</P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p398 ft12">736</P></TD>
<TD class="tr8 td227"><P class="p141 ft12">5</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">411</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p763 ft12">5</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p152 ft12">1 147</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p839 ft12">5</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td101"><P class="p150 ft12">Totalt</P></TD>
<TD class="tr8 td226"><P class="p398 ft12">14 600</P></TD>
<TD class="tr8 td227"><P class="p141 ft12">100</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">8 837</P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p763 ft12">100</P></TD>
<TD class="tr8 td71"><P class="p152 ft12">23 437</P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p839 ft12">100</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td137"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td223"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td224"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td225"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td133"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td180"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td143"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p558 ft152">Källa<SPAN class="ft15">: AMS</SPAN></P>
<P class="p751 ft11">Männen utgjorde 62 procent av nyanställda med lönebidrag under 2005. Denna fördelning är oförändrad över tid. Könsfördelningen bland samtliga nyinskrivna med funktionshinder var 56 procent män och 44 procent kvinnor.</P>
<P class="p17 ft11">Fördelningen av typ av funktionshinder bland de nyanställda med lönebidrag håller sig konstant över tiden. Flertalet nyanställda med lönebidrag hade rörelsehinder som orsak till nedsättning av arbetsförmågan, 42 procent under 2005. Andel personer med psy- kiskt funktionshinder har dock ökat över tiden från 10 procent år 2002 till 13 procent år 2005.</P>
<P class="p78 ft28">Drygt hälften av anställda med lönebidrag under budgetåren <NOBR>2002–2005</NOBR> är anställda hos enskilda företag men historiskt sett har</P>
<P class="p229 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Källa: AMS.</P>
<P class="p231 ft16">224</P>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr9 td228"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p15 ft71">Lönebidrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p840 ft11">statliga myndigheter haft många anställda med lönebidrag på grund av en stor grupp tidigare arkivarbetare. Andelen anställda med lönebidrag i allmännyttiga organisationer har varit oförändrat under de senaste åren men en minskning skedde under år 2005.</P>
<P class="p841 ft12">Tabell 17.2 Anställda med lönebidrag i december 2005 fördelade på anställningstid och kön</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p39 ft15">Anställningstid</P></TD>
<TD class="tr8 td135"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td229"><P class="p566 ft71">Mån</P></TD>
<TD class="tr8 td225"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td150"><P class="p601 ft120">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr8 td201"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td230"><P class="p403 ft71">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td99"><P class="p39 ft12">med</P></TD>
<TD class="tr28 td126"><P class="p837 ft12">Antal</P></TD>
<TD class="tr28 td231"><P class="p141 ft12">Andel</P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p136 ft12">Antal</P></TD>
<TD class="tr28 td95"><P class="p842 ft12">Andel</P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p417 ft12">Antal</P></TD>
<TD class="tr28 td174"><P class="p843 ft12">Andel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p39 ft12">lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p39 ft12">(antal år)</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p39 ft12"><NOBR>–1</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p392 ft12">12 685</P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p594 ft12">35</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">8 144</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p398 ft12">36</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p844 ft71">20 829</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p839 ft12">36</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p39 ft12"><NOBR>1–2</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p392 ft12">4 901</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p594 ft12">14</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p151 ft12">3 002</P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p398 ft12">13</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p845 ft71">7 903</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p839 ft12">14</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p39 ft12"><NOBR>2–3</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p392 ft12">3 412</P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p594 ft12">10</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">2 126</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p398 ft12">9</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p845 ft71">5 538</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p839 ft12">9</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p39 ft12"><NOBR>3–4</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p392 ft12">3 015</P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p594 ft12">8</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">1 862</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p398 ft12">8</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p845 ft71">4 877</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p839 ft12">8</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td99"><P class="p39 ft12"><NOBR>4–5</NOBR></P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p392 ft12">2 223</P></TD>
<TD class="tr6 td231"><P class="p594 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr6 td173"><P class="p151 ft12">1 359</P></TD>
<TD class="tr6 td95"><P class="p398 ft12">6</P></TD>
<TD class="tr6 td55"><P class="p845 ft71">3 582</P></TD>
<TD class="tr6 td174"><P class="p839 ft12">6</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p39 ft12"><NOBR>5–6</NOBR></P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p392 ft12">1 212</P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p594 ft12">3</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">754</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p398 ft12">3</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p845 ft71">1 966</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p839 ft12">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td99"><P class="p39 ft12">6–</P></TD>
<TD class="tr8 td126"><P class="p392 ft12">8 424</P></TD>
<TD class="tr8 td231"><P class="p594 ft12">23</P></TD>
<TD class="tr8 td173"><P class="p151 ft12">5 421</P></TD>
<TD class="tr8 td95"><P class="p398 ft12">24</P></TD>
<TD class="tr8 td55"><P class="p844 ft71">13 845</P></TD>
<TD class="tr8 td174"><P class="p839 ft12">24</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td232"><P class="p39 ft12">Totalt</P></TD>
<TD class="tr1 td135"><P class="p392 ft12">35 872</P></TD>
<TD class="tr1 td229"><P class="p594 ft12">100</P></TD>
<TD class="tr1 td225"><P class="p151 ft12">22 668</P></TD>
<TD class="tr1 td150"><P class="p398 ft12">100</P></TD>
<TD class="tr1 td201"><P class="p844 ft71">58 540</P></TD>
<TD class="tr1 td230"><P class="p839 ft12">100</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p846 ft152">Källa<SPAN class="ft15">: AMS</SPAN></P>
<P class="p847 ft11">Av tabell 2 framgår att drygt 13 800 personer eller 24 procent av de anställda med lönebidrag i december 2005 haft en anställningstid på sex år eller längre. Det är en minskning från 2004, då motsvarande andel var 29 procent. Könsfördelningen i anställningstid var jämn. Drygt 15 000 personer hade en tid i lönebidrag som översteg max- tiden.</P>
<P class="p848 ft11">Tiden i lönebidrag är starkt åldersrelaterad. Bland personer med lönebidrag som är yngre än 50 år har var tredje haft en anställning kortare tid än ett år. Bland dem som är över 60 år hade var sjätte haft en anställning kortare än ett år.</P>
<P class="p849 ft24">Av samtliga som avslutade en anställning med lönebidrag under år 2005 övergick 20 procent till en anställning utan lönebidrag och drygt 40 procent till arbetslöshet. Det finns ett starkt positivt sam- band mellan tid i lönebidrag och möjlighet till arbete efter att löne- bidraget upphör. Av dem som lämnar en anställning med lönebi- drag inom ett år går drygt hälften till öppen arbetslöshet. En för- klaring till detta är enligt AMS att många anställningar är visstids- anställningar där det redan då anställningen börjar är klart att det är en tidsbegränsad anställning.</P>
<P class="p850 ft16">225</P>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p518 ft11">Av dem som lämnade en lönebidragsanställning under år 2004 gjorde 42 procent det inom ett år. År 2005 ökade andelen till 53 procent. Denna ökning beror enligt AMS sannolikt på att ett ökat antal personer fått anställning med lönebidrag genom sam- verkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Dessa lönebidrag, som under en viss tid finansieras med Försäkringskas- sans samverkansmedel<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>, innebär som regel beslut för en kortare tidsperiod.</P>
<P class="p212 ft35"><SPAN class="ft35">17.6</SPAN><SPAN class="ft115">Betänkandet Arbetskraft SOU 2003:95</SPAN></P>
<P class="p115 ft11">Bakgrunden till såväl vårt tilläggsdirektiv om lönebidrag som till Lönebidragsutredningens uppdrag var att riksdagen givit reger- ingen i uppdrag att överväga om det fanns situationer där det kunde vara befogat med lönebidrag även i ett bestående anställ- ningsförhållande. Lönebidrag är annars en lönesubvention som kommit till för att stödja nyanställning av personer med arbetshan- dikapp (Bet. 1999/2000: AU1, rskr. 1999/2000:83).</P>
<P class="p88 ft11">Med anledning av detta redogör vi i detta avsnitt relativt nog- grant för Lönebidragsutredningens betänkande Arbetskraft.</P>
<P class="p227 ft11"><SPAN class="ft11">17.6.1</SPAN><SPAN class="ft25">Direktivet</SPAN></P>
<P class="p104 ft19">Lönebidragsutredningen skulle bl.a. överväga för- och nackdelar med att bevilja lönebidrag för anställda som under sin anställning på grund av skada eller sjukdom har förlorat stora delar av sin arbetsförmåga. Utredningen skulle också föreslå vilka villkor som borde gälla för att lönebidrag skulle kunna lämnas i sådana fall. Utgångspunkten var att arbetsgivarens ansvar för den arbetslivsin- riktade rehabiliteringen för anställda inte fick urholkas.</P>
<P class="p548 ft11"><SPAN class="ft11">17.6.2</SPAN><SPAN class="ft25">Utredningen</SPAN></P>
<P class="p337 ft11">Utredningen redovisade bl.a. för vad som framkommit vid semina- rier med medarbetare vid Arbetsmarknadsverket. Följande frågor hade diskuterats.</P>
<P class="p407 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Av sjukpenninganslaget kan högst fem procent användas till samverkansinsatser, se kapitel 13.</P>
<P class="p284 ft16">226</P>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td228"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p15 ft71">Lönebidrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p851 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft112">Vilka för- och nackdelar ett eventuellt lönebidrag till redan anställda skulle innebära.</SPAN></P>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft112">Hur stort behovet bedömdes vara.</SPAN></P>
<P class="p852 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft112">Vid vilka situationer ett lönebidrag för redan anställda skulle behövas.</SPAN></P>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft112">Vilka avgränsningsproblem som skulle kunna uppstå.</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft112">Vilka villkor som skulle gälla för ett sådant bidrag.</SPAN></P>
<P class="p98 ft11">För- och nackdelar</P>
<P class="p419 ft11">Fördelar:</P>
<P class="p322 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">den anställde är kvar på arbetsplatsen, slipper sluta och börja om igen på en annan arbetsplats för att få lönebidrag,</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">samma arbetskamrater och sociala miljö,</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">lättare att få anpassad arbetstid och arbetsuppgifter,</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">trygghetsfaktor för andra anställda,</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">förhindrar arbetslöshet och utslagning från arbetsmarknaden,</SPAN></P>
<P class="p222 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">trygghet för den anställde att arbetsgivaren fortsätter att ta ansvar,</SPAN></P>
<P class="p447 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft114">att Arbetsförmedlingen kan ”marknadsföra” nyanställningar vid förhandling av redan anställda och arbetsgivaren kan se det positiva med att ha en anställd med funktionshinder och even- tuellt anställa fler personer med arbetshinder,</SPAN></P>
<P class="p222 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">skapar löneutrymme för att nyanställa ytterligare en person med arbetshandikapp,</SPAN></P>
<P class="p222 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft114">bra rent samhällsekonomiskt att arbeta i stället för att finnas i en åtgärd utanför arbetslivet,</SPAN></P>
<P class="p222 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft114">skapar mjukare arbetsklimat, förståelse för olikheter individer emellan,</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">rörlighet på arbetsmarknaden,</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">arbete i stället för arbetslöshet,</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">kommer inte till Arbetsförmedlingen,</SPAN></P>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">man kan behålla jobbet efter skada, allvarlig sjukdom etc.,</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">minska antalet sjukskrivningar och</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">minska antalet förtidspensionärer.</SPAN></P>
<P class="p853 ft16">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p854 ft11">Nackdelar:</P>
<P class="p441 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">arbetsgivaren kan utnyttja systemet för att få bidrag,</SPAN></P>
<P class="p750 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">svårigheter om Arbetsförmedlingen har brist på pengar,</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">risk för särskild ”lönestat” i t.ex. kommuner,</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">risk för sämre löneutveckling,</SPAN></P>
<P class="p750 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">risk för sämre utveckling av arbetsuppgifterna,</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">ett uppdämt behov kan bli följden,</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">ekonomiskt kännbart för samhället,</SPAN></P>
<P class="p750 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft114">4-årsgränsen</SPAN></NOBR> kan vara svår att tillämpa på en redan anställd,</P>
<P class="p240 ft33"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft113">stoppar inflödet, när man ”marknadsför” nya kanske arbetsgivaren vill titta på de redan anställda,</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">tidskrävande åtgärd,</SPAN></P>
<P class="p799 ft28"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft38">höga krav på utredning innan anställda kan få lönebidrag, svårt för en enskild handläggare att hinna med hela utredningen,</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">kan utnyttjas på ett felaktigt sätt,</SPAN></P>
<P class="p240 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">det är kanske inte lämpligt för individen att återgå till samma arbetsplats,</SPAN></P>
<P class="p240 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">efterfrågan på eller behovet av åtgärden blir större än tillgången,</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">att arbetsgivaren fjärmar sig från arbetsmiljöansvaret,</SPAN></P>
<P class="p336 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">inlåsningseffekt och</SPAN></P>
<P class="p750 ft11"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft114">risk för att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar urholkas.</SPAN></P>
<P class="p299 ft11">Hur stort behovet bedömdes vara</P>
<P class="p337 ft11">Det konstaterades att det generellt var svårt att bedöma behovet av en möjlighet att bevilja lönebidrag under pågående anställning. De försök till uppskattningar som ändå gjordes var allt ifrån att beho- vet ”inte är så väldigt stort” och ”vi får inte många förfrågningar i dag” till att det fanns ”ett mycket stort uppdämt behov” av en sådan åtgärd. Behovet bedömdes även kunna öka om möjligheten infördes. Några av dem som bedömde att behovet sannolikt är mycket stort relaterade detta till de stora sjukskrivnings- och ohälsotalen.</P>
<P class="p480 ft16">228</P>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td228"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p15 ft71">Lönebidrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p855 ft11">Vid vilka situationer skulle ett eventuellt lönebidrag för redan anställda behövas?</P>
<P class="p268 ft11">Det konstaterades att lönebidrag behövs när Försäkringskassan och arbetsgivaren har vidtagit alla åtgärder inom respektive ansvarsom- råden och alla möjligheter till omplacering har prövats. Det ska fin- nas ett utlåtande från den fackliga organisationen att den anställde står inför risken att bli uppsagd på grund av funktionshindret. Syftet ska vara att motverka att individen sägs upp från sin anställning.</P>
<P class="p321 ft11">Vilka avgränsningsproblem som skulle kunna uppstå</P>
<P class="p856 ft28">De flesta var överens om att det kunde uppstå avgränsningspro- blem gentemot andra politikområden och regelverk. Man menade att reglerna behövde bli tydligare beträffande vad som är arbetsgi- varens ansvar och vad som är Försäkringskassans ansvar i dessa frå- gor. Det händer att läkare och Försäkringskassan bedömer indivi- dens arbetsförmåga på ett annat sätt än Arbetsförmedlingen och relaterar till en arbetsmarknad som, enligt flera medarbetare, inte var realistisk eller som inte ens fanns. En fråga som ställdes var vid vilken situation eller tidpunkt Arbetsförmedlingen ska ta över. Även ”rättviseaspekten” lyftes fram – på vilka grunder ska ett företag få bifall till en sådan åtgärd och ett annat avslag? Ska det finnas olika regelverk för stora respektive små företag? Vilka undanträngningseffekter kan ett lönebidrag för redan anställda ge upphov till? De flesta ansåg också att det är viktigt med tätare sam- verkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer för att vars och ens ansvarsområde ska bli tydligare.</P>
<P class="p805 ft11">Vilka villkor som skulle gälla</P>
<P class="p108 ft28">Det ansågs att villkoret för att bevilja ett lönebidrag för redan anställda var att individen var ”färdigutredd”. Arbetsgivaren ska ha uttömt alla andra möjligheter och kunna erbjuda individen ett sär- skilt anpassat arbete. Det är mycket viktigt att kontrollera att arbetsgivaren har gjort det som ligger inom arbetsgivarens eget ansvar. Några ansåg att det borde genomföras en opartisk rehabili- teringsutredning. Hos större arbetsgivare ska den anställde först ha prövat flera olika arbetsuppgifter. Några menade att bidraget, lik-</P>
<P class="p857 ft16">229</P>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft19">som för lönebidrag rent generellt, ska lämnas i relation till funk- tionshindret och arbetsuppgifterna. Men vissa tycktes mena att villkoret för att bevilja lönebidrag för redan anställda borde vara att arbetsgivaren nyanställer en annan person som är arbetslös. Flera talade för att det borde finnas något krav på någon motprestation om lönebidrag skulle lämnas för en redan anställd. Det framfördes även att det borde finnas ett tak för insatsen, både antalsmässigt och procentuellt. Åtagandet ska vara tidsbegränsat och genomföras i samverkan med arbetsgivaren, företagshälsovården och fackliga organisationer m.fl. Det ansågs även angeläget att i första hand använda en sådan insats för de individer som har en ”realistisk chans” att komma tillbaka i arbete.</P>
<P class="p858 ft11"><SPAN class="ft11">17.6.3</SPAN><SPAN class="ft25">Lönebidragsutredningens förslag</SPAN></P>
<P class="p337 ft11">Lönebidragsutredningen föreslog att regeringen skulle ge AMS i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet med möjlighet att bevilja lönebidrag under en pågående anställning enligt samma reg- ler som för andra lönebidrag och att försöksverksamheten skulle utvärderas efter två år.</P>
<P class="p88 ft11">Utredningen anförde till stöd för detta förslag i huvudsak föl- jande. Under förutsättning att alternativet annars är uppsägning och arbetslöshet finns det i många fall uppenbara fördelar med att öppna för en möjlighet att bevilja lönebidrag till en person som har en anställning. Om regelverket, som nu, medför att individer blir satta i arbetslöshet bara för att därefter kunna bli anvisade en ny anställning med lönebidrag finns det anledning att fundera över konsekvenserna av en sådan regel.</P>
<P class="p88 ft11">Men det finns även nackdelar. Många framhåller risken med att arbetsgivarens ansvar trots allt skulle kunna komma att urholkas. Andra nackdelar är sådana som är förknippade med anställningar med lönebidrag i ett generellt perspektiv, såsom inlåsningseffekter och sämre utvecklingsmöjligheter i arbete.</P>
<P class="p88 ft11">Det finns skäl som talar för att ett lönebidrag för redan anställda bör prövas under en bestämd tid. Möjligheten till att lämna lönebi- drag under en pågående anställning får dock inte leda till att vissa arbetsgivare kan undandra sig sitt ansvar enligt exempelvis lagen om anställningsskydd och arbetsmiljölagen. De fackliga organisa- tionerna måste här spela en aktiv roll.</P>
<P class="p859 ft16">230</P>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td228"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p15 ft71">Lönebidrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p860 ft11">Det betyder att alla andra insatser som olika aktörer redan har ett uttalat ansvar för ska ha prövats innan ett lönebidrag övervägs och beslutas av Arbetsförmedlingen. Berörd facklig organisation ska bekräfta att alla dessa insatser har prövats och att uppsägning blir resultatet om inte lönebidrag beviljas. Under en försöks- verksamhet ska i övrigt samma regler för lönebidraget gälla som för alla andra anställningar med lönebidrag.</P>
<P class="p321 ft35">Galaxen</P>
<P class="p108 ft21">Galaxen är en verksamhet inom byggbranschen som har vissa beröringspunkter med frågan om ett eventuellt lönebidrag för redan anställda och som inte ska byta arbetsgivare. Verksamheten bygger på att branschens parter har tagit ett särskilt ansvar för att byggnadsarbetare som fått ett funktionshinder ska rehabiliteras genom arbete. Personer med funktionshinder som är arbetslösa eller riskerar att bli arbetslösa och som har dokumenterad anknyt- ning till <NOBR>bygg-,</NOBR> <NOBR>anläggnings-,</NOBR> väg- och bygghantverkssektorerna ges möjlighet till rehabilitering genom arbete via en anställning med lönebidrag i ett regionalt Galaxenbolag.</P>
<P class="p861 ft21">Galaxen har verksamhet i hela landet och i samtliga län finns en länsgrupp för anpassningsfrågor inom byggnadsverksamheten. I denna grupp ingår parterna på den lokala byggarbetsmarknaden och Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen. Representanter för företagshälsovården och Försäkringskassan kan kallas in vid behov.</P>
<P class="p74 ft24">De som lämnar verksamheten för en heltidsanställning utan lönebidrag har i medeltal varit anställda i Galaxen i mellan 2,5 och 3 år. Totalt 507 personer lämnade verksamheten år 2005. Av dessa gick 150 personer till ordinarie osubventionerad anställning i bran- schen och 34 personer till en ordinarie osubventionerad anställning utanför byggbranschen. Övriga som lämnade Galaxen år 2005 påbörjade utbildning, blev långtidssjukskrivna eller fick ålderspen- sion, sjukpension, sjukbidrag m.m. 149 personer lämnade Galaxen i brist på anpassat arbete<SPAN class="ft145">TPTF</SPAN><SPAN class="ft154">4</SPAN><SPAN class="ft145">FTPT </SPAN>.</P>
<P class="p862 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Uppgifterna som inhämtats från Centralgalaxen Bygg AB avser år 2005.</P>
<P class="p517 ft16">231</P>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<P class="p863 ft119"><SPAN class="ft133">18</SPAN><SPAN class="ft134">Varför har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte fungerat?</SPAN></P>
<P class="p668 ft8">Lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) anger detaljerat hur rehabiliteringsprocessen ska gå till: Arbetsgivaren ska i samverkan med den anställde upprätta en rehabiliteringsutredning senast efter fyra veckors sjukfrånvaro.</P>
<P class="p659 ft8">Utredningen ska lämnas till Försäkringskassan senast efter åtta veckor. Försäkringskassan ska, om det inte är obehövligt, kalla till ett avstämningsmöte senast inom två veckor därefter. Senast två veckor efter att rehabiliteringsutredningen inkommit eller senast två veckor efter avstämningsmötet ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan om den anställde behöver insatser som ger rätt till rehabiliteringsersättning.</P>
<P class="p95 ft8">I kapitel 7 har vi redovisat i vilken utsträckning som lagstift- ningen följs.</P>
<P class="p94 ft8">Den statistik vi tagit fram visar att det finns stora brister i lagens tillämpning: Knappt 10 procent får en rehabiliteringsutredning inom föreskriven tid, mindre än en procent får ett avstämnings- möte och ungefär lika få får en rehabiliteringsplan i rätt tid. 60 pro- cent får en rehabiliteringsutredning under det första året. Det drö- jer närmare ett år innan Försäkringskassan reagerar på en rehabili- teringsutredning genom att kalla till ett avstämningsmöte.</P>
<P class="p95 ft8">Ovanstående resultat ger anledning att fundera över vad det är som gör att rehabiliteringsprocessen inte fungerar som lagen avsett. Vi har under utredningens gång funnit bland annat följande för- klaringar.</P>
<P class="p864 ft35"><SPAN class="ft35">18.1</SPAN><SPAN class="ft115">Lagstiftningens krav uppfattas som svåra eller meningslösa att leva upp till</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">De allra flesta sjukskrivna återgår i arbete utan några andra åtgärder än medicinsk behandling och de avslutar sjukskrivningen inom någon/några dagar. Av de sjukfall som pågått i 30 dagar, dvs.</P>
<P class="p553 ft16">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Varför har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte fungerat?</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">passerar den tidpunkt då en rehabiliteringsutredning enligt lagen ska påbörjas, är 75 procent av sjukfallen avslutade inom tre måna- der. Trots det ska arbetsgivaren efter fyra veckor alltid påbörja en rehabiliteringsutredning vilket kan upplevas som onödigt och fyr- kantigt och minska respekten för lagens krav.</P>
<P class="p17 ft8">I de fall arbetsgivaren upprättar en rehabiliteringsutredning innehåller den i ungefär vartannat fall ingen annan information än att man avvaktar medicinsk läkning/behandling. Det är ingen information som Försäkringskassan har någon nytta av i den fort- satta handläggningen. Från arbetsgivarhåll framhålls inte sällan att de frågor som ställs i den av Försäkringskassan framtagna blanket- ten för rehabiliteringsutredning inte går att besvara så tidigt i sjuk- fallet.</P>
<P class="p408 ft35"><SPAN class="ft35">18.2</SPAN><SPAN class="ft115">Brist på ekonomiska drivkrafter för individen</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Den enskildes motivation att vilja avsluta sjukskrivningen och återgå i arbete är av avgörande betydelse för en lyckosam rehabili- tering. För den enskilde saknas i många fall ekonomiska drivkrafter för att förkorta sjukskrivningstiden. Ett flertal utredningar, bland annat Långtidsutredningen<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>visar att skillnaden i disponibel inkomst om man är sjukskriven eller arbetar är mindre än 10 pro- cent för var tredje individ. I utredningen görs en jämförelse mellan Sverige och några andra europeiska länder (Danmark, Finland, Storbritannien, Italien, Nederländerna och Spanien). Ersättnings- graden vid sjukpenning är i Sverige ungefär som i övriga länder medan ersättningen vid förtidspension (numera sjuk – eller aktivi- tetsersättning) är <SPAN class="ft11">högre </SPAN>än 100 procent i Sverige, Danmark, Italien och Spanien vid låg inkomst jämfört med arbete.<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN></P>
<P class="p212 ft35"><SPAN class="ft35">18.3</SPAN><SPAN class="ft115">Bristen på sanktioner</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Försäkringskassan ska utöva tillsyn över arbetsgivarens rehabili- teringsarbete, men AFL innehåller inga möjligheter till sanktioner. Den möjlighet som står till buds för Försäkringskassan är att aktu- alisera försumliga arbetsgivare hos Arbetsmiljöverket. Försäkrings- kassan har under senare år utvecklat sitt samarbete med Arbets-</P>
<P class="p281 ft48"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Långtidsutredningen 2003/04 SOU 2004:2 s. 9.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>A.a. s. 14.</P>
<P class="p231 ft16">234</P>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td233"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p15 ft71">Varför har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte fungerat?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft8">miljöverket kring bland annat uteblivna rehabiliteringsutredningar. Försäkringskassan ska enligt en överenskommelse mellan myndig- heterna anmäla till Arbetsmiljöverket då en arbetsgivare trots påminnelse underlåtit att komma in med en rehabiliteringsutred- ning.</P>
<P class="p378 ft8">Enligt den statistik som finns tillgänglig ledde Försäkringskas- sans anmälningar under år 2005 till 1 868 inspektionsmeddelanden från Arbetsmiljöverket. Med tanke på att ungefär 335 000 sjukfall under år 2005 pågick mer än 30 dagar och att mindre än 10 procent av rehabiliteringsutredningarna kommer in i tid är det uppenbart att i de allra flesta fall händer ingenting om arbetsgivaren inte upp- fyller lagens krav på rehabiliteringsutredning.</P>
<P class="p210 ft8">Det är inte bara arbetsgivaren som inte gör vad denne ska enligt lagstiftningen, utan i ännu högre grad Försäkringskassan. En bety- dande del av de sjukskrivna saknar arbetsgivare. Det har varit svårt att få fram en exakt uppgift om gruppens storlek men olika upp- följningar visar att mellan 30 och 50 procent av de sjukskrivna sak- nar arbetsgivare och för dem har Försäkringskassan ansvaret att upprätta en rehabiliteringsutredning. Den statistik vi har tillgång till visar att Försäkringskassan under år 2005 endast i 3 procent av sjukfallen som rör arbetslösa gjort en rehabiliteringsutredning inom föreskriven tid och att 10 procent får en utredning inom sex månader. Det är givetvis ett problem när statens aktör inte förmår leva upp till statens krav.</P>
<P class="p824 ft8">Den enda sanktionsmöjlighet som finns är den som kan riktas mot individen själv. Den som är sjukskriven är skyldig att lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga hans eller hennes behov av rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabi- literingen<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. Försäkringskassan kan annars dra in eller sätta ner ersättningen till individen<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. Individen riskerar i detta fall också sin anställning. I praktiken torde det dock var rätt sällan som sanktio- ner mot den enskilde blir aktuellt.</P>
<P class="p209 ft35"><SPAN class="ft35">18.4</SPAN><SPAN class="ft115">Kunskapsbrist hos arbetsgivare</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">96 procent av företagen i Sverige, enmansföretagen inräknade, har färre än 10 anställda och av totalt 267 myndigheter är det 86 dvs. ca 30 procent som har färre än 50 anställda. Vår bild av det som</P>
<P class="p3 ft48"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>22 kap. 4 § AFL.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>20 kap. 3 § AFL.</P>
<P class="p517 ft16">235</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Varför har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte fungerat?</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">brukar beskrivas som passivitet eller underlåtenhet från arbetsgi- varnas sida är att det inte beror i första hand på ovilja att följa lagen. Snarare är det ett uttryck för oförmåga att hitta lösningar på ett många gånger komplicerat problem. För en liten arbetsgivare kan det vara långt mellan varje tillfälle då man har någon anställd som är sjukskriven och det är därför förklarligt om arbetsgivaren kan vara osäker på vad som förväntas av denne vad gäller rehabiliterings- utredning och arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Det kan också finnas en osäkerhet kring vilka åtgärder som är effektiva. Vi vill dock betona att detta inte är liktydigt med att den anställde inte får stöd och insatser från arbetsgivaren för att kunna återgå i arbete.</P>
<P class="p865 ft35"><SPAN class="ft35">18.5</SPAN><SPAN class="ft115">Brist på omplaceringsmöjligheter</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">I många sammanhang påpekas att de alltmer nedbantade organisa- tionerna i sig är en grund till den ökade sjukfrånvaron. Fler ska göra mer. Ett annat problem som de ”slimmade” organisationerna lett till är att enklare arbetsuppgifter har försvunnit och det ställs därför högre krav på prestation hos den som ska vara i arbete. Arbetsgivarens möjlighet att erbjuda lämpligt arbete har minskat. Enkla arbetsuppgifter har försvunnit genom ny teknik och nya sätt att organisera arbetet.</P>
<P class="p214 ft8">Även en långt gången delegation av arbetsuppgifter och budget har bidragit till de problem som kan uppstå med att finna nya arbetsuppgifter. Förlust av medverkan från strategisk ledningsper- sonal och indragning av nödvändiga ekonomiska resurser och omplaceringsbemyndiganden för arbetsgivarens rehabiliteringsan- svariga är ett problem.</P>
<P class="p88 ft8">Förr hade stora arbetsgivare ofta möjlighet att inrätta s.k. per- sonliga befattningar för personer som inte längre kunde arbeta fullt ut i det egna yrket, men som ändå ville vara kvar i arbetslivet. Man hade råd med det. I dagens strama budgetläge tillåter inte ekono- min detta, utan man får hålla sig till de befattningar som finns. Trenden i dag är snarare att man drar in befattningar än utökar. Enklare arbetsuppgifter finns inkilade mellan tyngre uppgifter, vil- ket i sig också är det bästa ur arbetsmiljösynpunkt, men för den som endast klarar av de enklare uppgifterna är det ett problem.</P>
<P class="p866 ft16">236</P>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107223x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td233"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p15 ft71">Varför har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte fungerat?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft35"><SPAN class="ft35">18.6</SPAN><SPAN class="ft115">Brister inom vården</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Det är svårt att få fram uppgifter på vilken betydelse resursbrister inom vården har på sjuktalen. Det är dock givet att väntetider på återbesök för att få nytt läkarintyg påverkar sjukskrivningstidens längd. Det händer att läkarintygen, omfattar flera månader, ibland upp till ett halvår. Detta på grund av att läkare vill undvika besök som endast är påkallade av behovet av förlängning av läkarintyget.</P>
<P class="p95 ft8">Den nya vårdgarantin bör rimligen göra att problemet med vän- tetider till vård och behandling minskar, även om den innebär att man kan få vänta 90 dagar på att få komma till en specialist och sedan upp till 90 dagar på behandling.</P>
<P class="p94 ft8">Kommunikationen mellan läkare och arbetsgivare är viktig. Från arbetsgivarhåll framhålls inte sällan svårigheten att få till stånd ett möte eller samtal med den sjukskrivande läkaren som ett problem. Utan att ha en klar bild av vilka medicinska hinder som finns för att den anställde ska kunna återgå i arbete är det svårt att planera. En väl utvecklad och väl använd företagshälsovård torde kunna göra stor skillnad i detta sammanhang.</P>
<P class="p867 ft35"><SPAN class="ft35">18.7</SPAN><SPAN class="ft115">Bristande kunskap om effekterna av rehabiliteringsåtgärder</SPAN></P>
<P class="p868 ft8">Det finns brister inom hälso – och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. I en rapport av Alexanderson m.fl.<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>pekar man på tre grundläggande problem.</P>
<P class="p322 ft24"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft37">Det saknas kunskap om konsekvensen av sjukfrånvaro och om optimal sjukskrivningstid.</SPAN></P>
<P class="p222 ft19"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft155">Det saknas kunskap om behandling och rehabilitering vid de stora diagnosgrupperna bakom sjukfrånvaron.</SPAN></P>
<P class="p161 ft22"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft156">Begreppet arbetsförmåga är inte klart definierat.</SPAN></P>
<P class="p869 ft8">Det har gjorts ett antal försök att studera effekten av olika typer av rehabiliteringsinsatser, men med mycket liten framgång. Det finns ett ökat antal individer med en komplex diagnos och det råder brist på evidensbaserade behandlingsmetoder.</P>
<P class="p538 ft8">Riksrevisionen konstaterar i sin uppföljning av Försäkringskas- sans samordningsuppdrag<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>att det inte är möjligt att särskilja</P>
<P class="p870 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning, Alexandersson m.fl. 2005 s. 19 ff.</P>
<P class="p710 ft16">237</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Varför har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte fungerat?</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">resultatet av Försäkringskassans åtgärder från andra aktörers. Det går inte heller att klarlägga vilka andra omständigheter som påver- kar resultatet. En utförligare beskrivning av gjorda uppföljningar återfinns i kapitel 14.</P>
<P class="p871 ft35"><SPAN class="ft35">18.8</SPAN><SPAN class="ft115">Osäkerhet om vilka åtgärder som ska finansieras av arbetsgivaren respektive Försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">När de särskilda medlen för Försäkringskassans köp av tjänster infördes i samband med rehabiliteringsreformen slogs det fast att arbetsgivaren bör stå för de insatser som behövs på eller i nära anslutning till arbetsplatsen för att den anställde ska kunna återgå i arbete. Det har sedan påpekats i den ena utredningen och rapporten efter den andra. De särskilda medlen skulle kunna användas då ansvaret inte åvilade någon annan men detta har aldrig reglerats i lag och det är fortfarande otydligt vad som ska gälla. Det finns inte heller några regler för vad som ska gälla när arbetsgivaren inte kan eller vill betala för en insats. Ska individen då inte få någon? För- säkringskassan har hamnat i en svår förhandlingsroll och har många gånger med individens bästa för ögonen gått in och betalat om det visat sig svårt att få arbetsgivaren att ta en kostnad. Detta har defi- nitivt inte bidragit till att göra rehabiliteringsansvaret tydligare, även om det varit bra i det pågående ärendet. För ytterligare belys- ning av frågan kring kostnadsansvaret vid rehabiliteringsinsatser hänvisar vi till kapitel 13.</P>
<P class="p872 ft35"><SPAN class="ft35">18.9</SPAN><SPAN class="ft115">Brist på resurser och kompetens på Försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Från Försäkringskassan har i olika sammanhang framförts att det är otillräckliga resurser som är anledningen till de brister i administ- rationen som redovisats ovan. Den stora ökningen av sjukskriv- ningarna som ägde rum från 1997 och framåt motsvarades inte av en motsvarande ökning av resurser för ohälsoarbete inom Försäk- ringskassan. Organisationen var inte förberedd för denna snabba förändring.</P>
<P class="p101 ft8">Ett särskilt program för att vända utvecklingen startades 2002. Programmet innehöll en samlad satsning på hela området i form av</P>
<P class="p347 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Samordnad rehabilitering 2000:6, Riksrevisionsverket.</P>
<P class="p231 ft16">238</P>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td233"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td234"><P class="p15 ft71">Varför har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte fungerat?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft8">nya resurser (från regeringen), nya metoder, kompetenssatsningar, utbildning av läkare, mer samverkansinsatser m.m. Satsningarna har medfört förbättrade resultat. Det finns dock fortfarande kvar bris- ter inom administrationen som yttrar sig i form av en långsam utveckling av t.ex. antalet avstämningsmöten och andra mått inom rehabiliteringsområdet. De uppföljningssystem som Försäkrings- kassan på riksnivå har för att följa upp sitt samordningsuppdrag inom rehabiliteringsområdet har också stora brister.</P>
<P class="p95 ft8">Vår uppfattning är att Försäkringskassans tillkortakommande till stor del är en lednings/styrnings- och organisationsfråga.</P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">18.10</SPAN><SPAN class="ft157">Brister i arbetsgivarnas stödsystem</SPAN></P>
<P class="p873 ft8">Enligt en rapport från Arbetslivsinstitutet<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>är en av huvud- förklaringarna till den kraftiga ökningen av långa sjukfall att de anpassningsgrupper som fanns i kommunerna under 1980- och <NOBR>1990-talet</NOBR> kollapsade. Det saknas en övergripande strategiskt pla- nering av rehabiliteringssituationen på arbetsplatsen i samråd mel- lan bemyndigade företrädare för arbetsgivaren, de anställda, För- säkringskassan och Arbetsförmedlingen. I anpassningsgrupperna deltog företrädare för kommunledningen, arbetsgivare och styrel- seledamöter i de fackliga organisationerna samt som regel även Försäkringskassan, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen samt berörda individer. Den finansiellt relativt oberoende företagshälso- vården fungerade som ett opartiskt expertstöd till parternas samråd i anpassningsgrupps- och skyddskommittéverksamheten.</P>
<P class="p210 ft8">Ungefär samtidigt som rehabiliteringsreformen infördes för- svann det statliga stödet till företagshälsovården. Statsbidraget avvecklades år 1993 och därmed ändrades företagshälsovårdens förutsättningar i grunden. Detta bidrog också i sin tur till att underminera fundamentet för anpassningsgrupperna. Det samord- ningsansvar som Försäkringskassan har i det enskilda sjukfallet har enligt rapporten inte kunnat ersätta den strategiska samordningen på aggregerad nivå som anpassninsgrupperna tidigare ansvarade för.</P>
<P class="p210 ft8">En kompetent företagshälsovård har avsevärt bättre möjligheter än primär- eller sjukhusvården att bedöma den enskildes arbets- förmåga eller rehabiliteringsbehov. I detta ligger en stark potential för minskad ohälsa och minskad sjukfrånvaro.</P>
<P class="p732 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Den galopperande sjukfrånvaron, RAR:s forskningsrapport nr 1, 2005.</P>
<P class="p517 ft16">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Varför har den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte fungerat?</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Det är en tendens att allt färre har tillgång till företagshälsovård. Under de senaste femton åren har andelen anställda med tillgång till företagshälsovård minskat med 10 procentenheter. Enligt Arbetsmiljö 2003 har mellan 65 och 70 procent av de anställda till- gång till företagshälsovård<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. Vissa rapporter hävdar att det är ännu färre<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. Kvinnor, som står för en högre andel av sjukskrivningarna har i mindre omfattning tillgång till företagshälsovård.</P>
<P class="p542 ft35"><SPAN class="ft35">18.11</SPAN><SPAN class="ft158">Oklara begrepp inom rehabiliteringsområdet</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Rehabilitering i vid mening omfattar medicinsk, social och yrkesin- riktad rehabilitering. Medicinsk rehabilitering avser närmast att återställa grundläggande funktioner. Till social rehabilitering kan man räkna åtgärder som service, råd, upplysning och bistånd i per- sonliga angelägenheter. Den yrkesinriktade rehabiliteringen vänder sig till människor som av medicinska, sociala eller liknande skäl har svårt att erhålla och behålla ett arbete. Den skall hjälpa dessa att stärka sin ställning på arbetsmarknaden<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT</SPAN>. Gränserna mellan olika former av rehabilitering är oklar vilket självklart återspeglar sig i de olika aktörernas ansvar. Inte minst gäller det gränsen mellan medi- cinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Försäkringskassans möjlighet att finansiera tjänster som ligger i gråzonen till hälso- och sjukvården har också gjort att den typen av åtgärder aktualise- ras i diskussionen kring vad som kan och bör göras för att en indi- vid skall kunna återgå i arbete. De krav den sjukskrivne borde ställa på sin vårdgivare har i stället riktats mot arbetsgivaren och/eller Försäkringskassan. För ytterligare belysning av de olika rehabili- teringsbegreppen hänvisar vi till kapitel 10.</P>
<P class="p874 ft48"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Arbetsmiljön 2003, Sveriges officiella statistik, Arbetsmiljöverket och Statistiska Central- byrån.</P>
<P class="p875 ft15"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Arbetsmiljön <NOBR>1991–2003</NOBR> Klass och kön s.22, Gellerstedt, LO. <SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">P P </SPAN>Prop. 1990/91:141 s. 39.</P>
<P class="p284 ft16">240</P>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<P class="p876 ft119"><SPAN class="ft119">19</SPAN><SPAN class="ft134">Utgångspunkter för överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p627 ft35"><SPAN class="ft35">19.1</SPAN><SPAN class="ft115">Inledning</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Den s.k. rehabiliteringsreformen som genomfördes 1992 består av tre delar, en sjuklöneperiod för arbetsgivarna, föreskrifter i lagen om allmän försäkring om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar samt regler i arbetsmiljölagen om organiserad verksamhet för arbetsan- passning och rehabilitering för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra de uppgifter som åvilar honom enligt lagen om allmän försäkring. Ett syfte med reformen var att åstadkomma ökad aktivitet hos arbetsgivarna i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Härigenom skulle skador och sjukdomar som har sin orsak i arbetet kunna undvikas.</P>
<P class="p877 ft8">Sedan reglerna infördes har flera statliga utredningar tillsatts. Bakgrunden har varit gemensam, nämligen att rehabiliteringsrefor- men inte har fungerat som det var tänkt. Sjukskrivningarna och förtidspensioneringarna ökade. Det finns ett antal förklaringar till detta. Vi har i tidigare kapitel redovisat utredningarna och de för- slag på förbättringar som har presenterats. Likaså har vi redovisat olika förklaringar till att det ser ut som det gör. En del av dessa förklaringar är att hänföra till förhållanden som ligger utanför denna utrednings uppdrag. Andra förklaringar har tydliga kopp- lingar till frågor som vi har att ta ställning till. Exempelvis kan näm- nas bristen på sanktioner när lagstiftningen inte efterlevs och otyd- lig ansvarsfördelning mellan de inblandade aktörerna.</P>
<P class="p878 ft35"><SPAN class="ft35">19.2</SPAN><SPAN class="ft115">Förstärkning av den enskildes ställning och effektivare rehabilitering</SPAN></P>
<P class="p268 ft8">Vårt uppdrag är att pröva möjligheten till en arbetsrättslig reglering av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i vissa avseenden samt se över den enskildes ansvar i rehabiliteringsprocessen och Försäk-</P>
<P class="p638 ft16">241</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Utgångspunkter för överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft8">ringskassans möjligheter att finansiera arbetslivsinriktad rehabili- tering. Det är alltså inte frågan om att förändra systemet i grunden utan snarare att pröva olika lösningar inom ramen för de rådande strukturerna. Avsikten med uppdraget är dock enligt direktiven att vi ska lämna förslag som stärker den enskildes ställning och skapar en effektivare rehabilitering. Detta har varit vägledande för våra överväganden och förslag till förändringar. Särskilt tydligt blir det i våra överväganden rörande en arbetsrättslig reglering av arbetsgiva- rens ansvar. Avgörande för vårt ställningstagande har varit om en sådan reglering kan antas leda till en förbättring för den enskilde arbetstagaren.</P>
<P class="p101 ft8">I vårt uppdrag ingår att se över den enskildes ansvar i rehabiliter- ingsprocessen. I den delen har vi tidigt kunnat konstatera att en arbetstagares skyldighet att medverka till sin rehabilitering är väl reglerad och sanktionerad i den befintliga lagstiftningen. Under- låter en arbetstagare att medverka i rehabiliteringsprocessen riske- rar han eller hon att sjukpenningen dras in och att arbetsgivaren har saklig grund för att avsluta anställningen. Med hänsyn till detta har vi ansett att det inte krävs ytterligare regler om arbetstagarens ansvar.</P>
<P class="p226 ft8">Som har framgått av genomgången i de föregående kapitlen finns det ett antal omständigheter som har försvårat ett effektivt rehabi- literingsarbete hos såväl arbetsgivarna som Försäkringskassan.</P>
<P class="p17 ft8">När det gäller arbetsgivarna är det främst två saker som kan lyftas fram. Den ena är otydligheten om var gränsen går för vad som kan krävas av arbetsgivarna, vilket får anses bero på att arbets- givarens ansvar är reglerat i flera lagar utan att de är samordnade. Den andra är den oklara fördelningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivarna av kostnadsansvaret för vissa åtgärder.</P>
<P class="p88 ft8">Det största hindret för Försäkringskassan att fullgöra sina lag- stadgade uppgifter, synes vara den stora volymen ärenden. Om rehabiliteringsutredningar hade upprättats i samtliga fall där lagen så kräver, skulle Försäkringskassan under år 2005 ha haft drygt 260 000 utredningar för anställda sjukskrivna att hantera. I verk- ligheten upprättades knappt i 80 000 rehabiliteringsutredningar, varav 65 000 gällde arbetstagare. Avstämningsmöte hölls i 33 200 fall. Det finns alltså en stor diskrepans mellan vad som förväntas enligt lagstiftningen och vad som hittills visat sig vara praktiskt genomförbart. Som kommer att utvecklas närmare i kapitel 23 anser vi att antalet potentiella ärenden hos Försäkringskassan måste minska. Tanken bakom detta är att kassans resurser härmed kan</P>
<P class="p116 ft16">242</P>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td235"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td236"><P class="p15 ft71">Utgångspunkter för överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">koncentreras till de ärenden där den enskilde annars riskerar att fastna i långa sjukskrivningar. Härmed kan uppnås en effektivare rehabiliteringsprocess i de fall där Försäkringskassans insatser verk- ligen behövs.</P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">19.3</SPAN><SPAN class="ft115">Några utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p42 ft11"><SPAN class="ft11">19.3.1</SPAN><SPAN class="ft25">Tydligare ansvarsfördelning</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">Vi har utgått ifrån att Försäkringskassan även i fortsättningen ska ha en samordnings- och tillsynsroll. För att åstadkomma en effek- tivare rehabilitering är det emellertid nödvändigt att de olika aktö- rerna vet vad som är deras uppgift och att den som är bäst skickad att genomföra en åtgärd också ska bära ansvaret. En sådan ordning förutsätter en tydlig rollfördelning och ett väldefinierat ansvars- område. Det är också nödvändigt att skapa förutsättningar så att det blir praktiskt möjligt för den ansvarige att ta det ansvar som krävs. I annat fall riskerar varje förändring att stanna på papperet. Det är meningslöst att föreskriva ett ansvar om ansvarsfördel- ningen är så otydlig att ingen kan stå till svars. Ett tydligare ansvar innebär samtidigt en förbättring av den enskildes ställning i den bemärkelsen att hon eller han vet vem som krav ska riktas mot.</P>
<P class="p675 ft8">Som nämndes inledningsvis har den oklara fördelningen mellan arbetsgivarna och Försäkringskassan av kostnadsansvaret för vissa rehabiliteringsåtgärder bidragit till en betydande otydlighet om vilka krav som kan ställas på arbetsgivaren. De åtgärder det handlar om har ofta visat sig vara sådana som ligger i gränslandet mellan sjukvård och arbetslivsinriktad rehabilitering och andra insatser utanför arbetsplatsen. När det gäller åtgärder på arbetsplatsen som arbetsgivaren är skyldig att genomföra enligt arbetsmiljölagen torde det inte råda någon tvekan om arbetsgivaren också ska bekosta dessa. Vad det nu handlar om är att dra gränsen mellan vad som åvilar arbetsgivaren, Försäkringskassan och sjukvården. I det sammanhanget blir det särskilt viktigt att ta ställning till de sär- skilda medel, som anvisats till Försäkringskassan för köp av bland annat utredningar och rehabiliteringsåtgärder. Att Försäkringskas- san har dessa medel har lett till en betydande osäkerhet om aktörer- nas ansvar, vilket i många fall har försenat rehabilteringsprocessen.</P>
<P class="p675 ft8">En tydlig ansvarsfördelning är också en förutsättning för att knyta sanktioner till underlåtenhet att fullgöra ett lagstadgat ålig-</P>
<P class="p879 ft16">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Utgångspunkter för överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft8">gande. Med ett delat eller otydligt ansvar är det vanskligt med sanktioner som påtryckningsmedel. Risken är att de upplevs som orättvisa eller slumpartade och därmed undergräver respekten för lagstiftningen. En sanktion markerar emellertid vikten av att en bestämmelse efterlevs och bör införas om man kan förvänta sig att det leder till en effektivare rehabiliteringsprocess.</P>
<P class="p227 ft11"><SPAN class="ft11">19.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">Renodling av begreppen</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Ett hinder för att få till stånd ett effektivt rehabiliteringsarbete synes vara den begreppsbildning som finns på området. Redan ordet rehabilitering bidrar till oklarheten. I AFL sägs att rehabili- teringen ska syfta till att återge den som har drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete. I detta ligger medicinsk rehabilitering, social rehabi- litering och arbetslivsinriktad rehabilitering. Den sistnämnda typen brukar delas upp i rehabilitering, som syftar till den försäkrades återgång till arbetsmarknaden i stort, och rehabilitering där målet är återgång i arbete hos den nuvarande arbetsgivaren. Vidare före- skrivs i AFL att arbetsgivaren i samråd med den försäkrade ska svara för att dennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Visserligen framgår det närmare av förordningen om rehabiliter- ingsutredning att inriktningen i första hand är vilka åtgärder som arbetsgivaren kan vidta på arbetsplatsen, men fortfarande råder en osäkerhet om vad som förväntas av arbetsgivaren. Man kan inte gärna säga att arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar som går ut på att återge arbetstagaren arbetsförmågan. Vad det egentligen handlar om är vilka åtgärder som kan vidtas på arbetsplatsen för att arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga kan behålla sin anställning. Det är något annat än rehabilitering i AFL:s mening. Därför bör det vidsträckta begreppet rehabilitering utmönstras när arbetsgiva- rens ansvar beskrivs. Hittills har ordet mera bidragit till att skapa en passiviserande oklarhet än att vara en vägledning för arbets- givarna. Många arbetsgivare har uppfattat att deras ansvar sträcker sig över områden där de saknar möjligheter att påverka skeendet. Härmed är risken stor att ansvaret känns så övermäktigt att inte ens möjligheten att vidta åtgärder på arbetsplatsen blir prövad.</P>
<P class="p880 ft16">244</P>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td235"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td236"><P class="p15 ft71">Utgångspunkter för överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p881 ft11"><SPAN class="ft11">19.3.3</SPAN><SPAN class="ft25">Arbetsgivarens ansvar bör preciseras så långt det är möjligt</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">För att uppnå en tydligare ansvarsfördelning bör det klargöras vad som ingår i arbetsgivarens skyldighet. En rimlig utgångspunkt är att det arbetsrättsliga ansvaret, med inriktning på vilka åtgärder som kan genomföras i arbetsgivarens verksamhet, överensstämmer med vad som krävs av arbetsgivaren enligt AFL. Ett sätt att åstad- komma detta är att slå fast att arbetsgivaren enbart ansvarar för åtgärder som kan vidtas i hans verksamhet i syfte att bereda arbets- tagaren fortsatt arbete hos arbetsgivaren. Dessa åtgärder är anpass- ning av arbetsplats och arbetsuppgifter, införskaffande av arbets- hjälpmedel, arbetsträning, omplacering, ändring av arbetsorga- nisation, arbetstider och liknande. Utgångspunkten bör således vara en geografisk begränsning. Även till exempel utbildning som anordnas på annan plats än i arbetsgivarens verksamhet får dock anses innefattas i begreppet. Vad gäller frågan om omfattningen av arbetsgivarens ansvar för utbildning är det enligt vår mening rimligt att hämta ledning av de förarbeten och rättspraxis som gäller för begreppet ”tillräckliga kvalifikationer” enligt 7, 22 och 25 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Av Arbetsdomstolens praxis följer att en arbetstagare vid omplacering inte från första dagen skall behärska de nya arbetsuppgifterna (se t.ex. AD 1999 nr 24). En viss upplärningstid är vanlig vid rekrytering av nyanställda och en sådan upplärningstid bör arbetsgivaren acceptera även när det är fråga om en omplacering av arbetstagare (se t.ex. AD 1993 nr 197). Arbetsgivaren är dock inte skyldig att enligt LAS verkställa en omplacering som kräver omskolning av arbetstagaren för de nya arbetsuppgifterna.</P>
<P class="p882 ft8">I förarbetena till rehabiliteringsreformen nämns att det i en del fall inte kommer vara möjligt att finna lösningar som möjliggör att anställningen består och att arbetsgivaren i åtskilliga fall med hjälp av företagshälsovården bör kunna medverka till att finna en lösning, som är bra för den enskilde utan att samhället behöver ingripa. Exempelvis nämns att arbetsgivaren bör kunna medverka till att finna träningsplatser utanför den egna arbetsplatsen och medge tjänstledig- het från anställningen när det behövs för att genomföra en rehabi- litering utanför arbetsplatsen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Enligt vår mening ska det inte ingå i arbetsgivarens ansvar att på sätt som beskrivs i förarbetena medverka till att arbetstagaren finner arbete hos en annan arbetsgivare. Syftet</P>
<P class="p541 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:141 s. 43.</P>
<P class="p517 ft16">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Utgångspunkter för överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft8">med en åtgärd från arbetsgivarens sida måste vara att arbetstagaren ska komma tillbaka i arbete hos samma arbetsgivare, vilket även framgår av Arbetsdomstolens praxis.</P>
<P class="p542 ft11"><SPAN class="ft11">19.3.4</SPAN><SPAN class="ft25">Fokus på åtgärder och minskad administration</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Den gällande lagstiftningen förlitar sig i hög grad på ett formali- serat förfarande som innebär en avsevärd administration hos såväl arbetsgivarna som Försäkringskassan. Arbetsgivaren ska göra en rehabiliteringsutredning och på grundval av denna ska Försäkrings- kassan upprätta en rehabiliteringsplan, om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd för vilken ersättning kan utges. Det måste starkt ifrågasättas till vilken nytta arbetsgivarna inom åtta veckor upprättar och skickar rehabiliteringsutredningar till Försäkrings- kassan, när hälften av utredningarna enbart innehåller en uppgift om att man avvaktar medicinsk behandling. Dessutom avslutas fler- talet sjukfall inom åtta veckor genom att den sjukskrivne till- frisknar och återgår i arbete.</P>
<P class="p228 ft8">Vi anser att det finns goda skäl för att skapa en ordning där fokus är inställt på att det vidtas åtgärder i stället för ett ifyllande av blanketter med upplysningar, som i de flesta fall inte leder rehabili- teringsprocessen framåt. Processen riskerar snarare att avstanna, då arbetsgivaren uppfattar sig ha fullgjort sin skyldighet enligt AFL genom att i rätt tid ge in en bristfällig rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan, som inte har någon nytta av utredningen. Där- för bör inriktningen vara att Försäkringskassan ska komma in i processen vid en tidpunkt när det finns ett ordentligt medicinskt underlag och en utredning av förhållandena på arbetsplatsen. Först då kan Försäkringskassan på ett meningsfullt sätt samordna de insatser som behövs.</P>
<P class="p228 ft8">Den utredning av förhållandena på arbetsplatsen som nu avses ska inte vara en rehabiliteringsutredning av dagens snitt. I stället bör den nuvarande rehabiliteringsutredningen ersättas av en plan för åtgärder på arbetsplatsen. Det är effektivast och mest ända- målsenligt att arbetsgivaren upprättar planen. Arbetsgivaren har bäst kunskap om sin verksamhet. Typiskt sett har också arbets- givaren bäst kunskap om vilka åtgärder som är möjliga att genom- föra på arbetsplatsen. Naturligtvis kan en arbetsgivare utan tidigare erfarenhet av rehabilitering känna osäkerhet om vilka lösningar som står till buds. I sådana situationer är det arbetsgivarens ansvar</P>
<P class="p883 ft16">246</P>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td235"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td236"><P class="p15 ft71">Utgångspunkter för överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p884 ft8">att anlita utomstående expertis som exempelvis företagshälso- vården. Förutom att arbetsgivaren bäst känner sin verksamhet är det arbetsgivaren som beslutar om hur denna ska vara organiserad. Försäkringskassan har vanligtvis inga kunskaper om arbetsplatsen och inte heller några befogenheter att bestämma hur verksamheten där ska bedrivas. Däremot kan de fackliga organisationerna genom sin kännedom om arbetsgivarens verksamhet i många fall bidra till att föra rehabiliteringsprocessen framåt. Det finns därför skäl att de fackliga organisationerna på ett tidigt stadium får en signal från arbetsgivaren när denne påbörjar arbetet med att upprätta en plan för åtgärder på arbetsplatsen.</P>
<P class="p885 ft16">247</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p886 ft119"><SPAN class="ft34">20</SPAN><SPAN class="ft134">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem som finns i dag?</SPAN></P>
<P class="p887 ft8">Utredningens ställningstagande:</P>
<P class="p888 ft8">Utredningen anser inte att det bör införas en arbetsrättslig regler- ing som ger arbetstagaren rätt till en rehabiliteringsutredning eller rehabiliteringsåtgärder. Istället föreslås vissa ändringar vad gäller arbetsgivarens ansvar i den befintliga lagstiftningen, se kapitel 21– 24. Utredningen anser att det liksom i dag inte ska gälla någon tidsgräns för när rehabiliteringsåtgärder ska vara påbörjade.</P>
<P class="p889 ft35"><SPAN class="ft35">20.1</SPAN><SPAN class="ft115">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p890 ft8">Enligt direktiven ska vi pröva möjligheten till en arbetsrättslig reglering som ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutredning. Vidare ska prövas möjligheten att reglera arbetsgivarens skyldighet att genomföra rehabiliteringsåtgärder. Syftet ska vara att stärka den enskildes ställning och skapa förut- sättningar för en effektivare rehabilitering. För att nödvändiga åtgärder ska vidtas så snart det är medicinskt lämpligt ska vi även utreda möjligheten att ange en tidsgräns för när åtgärder ska vara påbörjade. Åtgärderna ska syfta till att den anställde ska återgå i arbetsgivarens verksamhet.</P>
<P class="p891 ft8">I direktiven nämns inte uttryckligen att det är en arbetsrättslig reglering som ska prövas även såvitt avser skyldigheten att genomföra rehabiliteringsåtgärder och om det ska anges en tids- gräns för när åtgärderna ska vara påbörjade. Med beaktande av det sätt på vilket direktiven är utformade och eftersom arbetsgivaren redan i dag är skyldig att vidta rehabiliteringsåtgärder är det dock den tolkningen som enligt vår mening ligger närmast till hands. Uppdraget får alltså anses innebära att vi inte bara ska pröva möj- ligheten att införa en arbetsrättslig reglering som ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutredning utan</P>
<P class="p892 ft16">249</P>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">även om en sådan rätt ska avse rehabiliteringsåtgärder och om dessa åtgärder ska vara påbörjade inom viss tid.</P>
<P class="p17 ft8">Att vi ska ”pröva möjligheten” till en arbetsrättslig reglering kan inte gärna uppfattas som att uppdraget är begränsat till att endast omfatta frågan om hur en arbetsrättslig reglering rent lagtekniskt kan utformas. Eftersom det övergripande syftet med utredningen är att stärka den enskildes ställning och skapa en effektivare reha- bilitering, får det betraktas som en naturlig del av vårt uppdrag att också ta ställning till om en arbetsrättslig reglering är lämplig för att uppnå detta syfte.</P>
<P class="p893 ft35"><SPAN class="ft35">20.2</SPAN><SPAN class="ft115">Offentligrättslig och civilrättslig lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar består i dag av olika delar. I 22 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) finns själva rehabiliteringsansvaret inskrivet, d.v.s. att arbetsgivaren ska svara för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs och för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. I rehabiliteringsansvaret ingår bl.a. att vidta de anpassningsåtgärder som arbetsgivaren är skyldig att vidta enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML). Arbetsgivaren ska vidare enligt 3 kap. 2 a § tredje stycket AML se till att det i dennes verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliterings- verksamhet för fullgörande av det ansvar som följer av AFL och AML. 3 kap. 3 § andra stycket AML föreskriver att arbetsgivaren genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ska ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet.</P>
<P class="p707 ft8">Såväl AFL som AML är offentligrättsliga lagar vilket bl.a. inne- bär att det finns myndigheter som har tillsyn över att respektive lag tillämpas på ett korrekt sätt. Att AFL är en offentligrättslig lag innebär också att en arbetstagare, som anser att arbetsgivaren inte lever upp till sitt ansvar, saknar möjligheter att ställa rättsliga anspråk mot arbetsgivaren med den lagen som grund för sin talan. I AFL finns det för övrigt, till skillnad mot AML, inga sanktions- regler alls.</P>
<P class="p226 ft8">I dag saknas sanktionerade lagregler som en arbetstagare kan åberopa om han eller hon under pågående anställning anser att arbetsgivaren inte lever upp till sin skyldighet att upprätta en reha- biliteringsutredning eller vidta rehabiliteringsåtgärder. Arbetsgiva-</P>
<P class="p549 ft16">250</P>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft71">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft8">rens passivitet grundar alltså ingen rätt till skadestånd för den enskilde arbetstagaren. I normalfallet är det först om arbetsgivaren beslutar att skilja arbetstagaren från sin anställning på grund av nedsatt arbetsförmåga som frågan om arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar kan komma att prövas. En förutsättning är emellertid att arbetstagaren gör gällande att uppsägningen inte är sakligt grundad enligt 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Vid en efterföljande domstolsprövning av uppsägningen har arbetsgivaren att visa att han fullgjort sina skyldigheter enligt AFL. Misslyckas arbetsgivaren med detta är uppsägningen normalt inte sakligt grundad. Vid sådant förhållande är arbetstagaren berättigad till skadestånd för brott mot 7 § LAS. Prövningen av om arbetsgi- varen fullgjort sina åligganden i rehabiliteringshänseende sker alltså i efterhand och inom ramen för en tvist om uppsägning.</P>
<P class="p637 ft8">Utmärkande för den civilrättsliga lagstiftningen, till vilken en arbetsrättslig reglering av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar skulle hänföras, är att det är de enskilda parterna själva som har att bevaka sina rättigheter och agera om dessa har åsidosatts. Inom arbetsrätten spelar arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer en viktig roll när det gäller att kontrollera efterlevnaden av lagarna och kollektivavtalen. Påföljden för överträdelser är skadestånd. När vi fortsättningsvis kommer att diskutera frågan om en arbetsrättslig reglering är det den nyss nämnda delen av arbetsrätten som vi avser.</P>
<P class="p894 ft35"><SPAN class="ft35">20.3</SPAN><SPAN class="ft115">Hur skulle en arbetsrättslig reglering kunna se ut?</SPAN></P>
<P class="p255 ft8">Innan vi redovisar fördelar och nackdelar med en arbetsrättslig reglering kan det vara på sin plats att säga något om hur en sådan skulle kunna utformas. Det som redovisas i det följande är en skiss över en tänkbar reglering. Den gör alltså inga anspråk på att vara fullständig utan är enbart en kortfattad beskrivning och ska när- mast ses som en inledning till den följande framställningen.</P>
<P class="p895 ft16">251</P>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p896 ft11"><SPAN class="ft11">20.3.1</SPAN><SPAN class="ft25">Reglering som ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutredning</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">I princip skulle en bestämmelse rörande en arbetsrättslig rätt till en rehabiliteringsutredning kunna utformas med utgångspunkt från de nuvarande reglerna i 22 kap. 3 § AFL. Där slås fast att arbetsgivaren ska svara för att arbetstagarens behov av rehabilitering snarast klarläggs och för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Vidare föreskrivs när en rehabiliteringsutredning ska påbörjas och när den senast ska vara avslutad. En fråga i samman- hanget blir om utredningen såsom hittills ska tillställas Försäk- ringskassan eller om en arbetsrättslig reglering innebär att Försäk- ringskassan frånkopplas och rehabiliteringsutredningen i stället enbart ska överlämnas till arbetstagaren. Eftersom direktiven inte säger något om att Försäkringskassans roll som samordnare av rehabiliteringsinsatser ska förändras, ligger det närmast till hands att utgå ifrån att såväl arbetstagaren som Försäkringskassan ska till- ställas rehabiliteringsutredningen.</P>
<P class="p105 ft8">En arbetsrättslig regel skulle materiellt kunna föreskriva att arbetsgivaren i samråd med arbetstagaren ska genomföra en rehabi- literingsutredning i de fall som i dag beskrivs i 22 kap. 3 § AFL. Utredningen ska i första hand rikta in sig på vilka åtgärder som ska vidtas av arbetsgivaren. Resultatet av utredningen ska redovisas skriftligt och tillställas arbetstagaren och Försäkringskassan inom viss föreskriven tid. Underlåtenhet från arbetsgivaren att genom- föra utredningen sanktioneras med skadestånd. Samma sak gäller också om utredningen upprättas för sent liksom om den inte till- ställs arbetstagaren inom den angivna tiden.</P>
<P class="p897 ft22"><SPAN class="ft22">20.3.2</SPAN><SPAN class="ft159">Reglering av arbetsgivarens skyldighet att genomföra rehabiliteringsåtgärder och tidsgräns för påbörjande</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">En reglering av skyldigheten att genomföra åtgärder skulle kunna knyta an till innehållet i den rehabiliteringsutredning som arbetsgi- varen ska göra enligt ovan. I rehabiliteringsutredningen ska redovi- sas vilka åtgärder som ska genomföras och tidpunkten för dess påbörjande. Det som anges i utredningen får sålunda betraktas som en bindande utfästelse från arbetsgivarens sida att verkligen genomföra de angivna åtgärderna. Att inte genomföra dem skulle utgöra ett lagbrott som är skadeståndssanktionerat.</P>
<P class="p92 ft16">252</P>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft71">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft8">Den lösning som nyss skisserats skulle helt bygga på att arbets- givaren verkligen upprättar en rehabiliteringsutredning och att den kvalitativt har ett sådant innehåll att den blir användbar. Arbetsta- garens rätt till åtgärder skulle i så fall bli beroende av att arbetsgiva- ren fullgör vad som åligger honom i det inledande skedet. Under- låter arbetsgivaren att göra rehabiliteringsutredningen finns det inget att hänga upp åtgärderna på. En arbetsrättslig reglering av arbetsgivarens skyldighet att genomföra rehabiliteringsåtgärder skulle istället – för att bli effektiv – behöva utformas som en själv- ständig regel. En sådan regel skulle kunna föreskriva att arbetsgiva- ren ska vidta de åtgärder som erfordras för att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete. Någon närmare precisering av vilka åtgärder det ska vara frågan om torde inte vara möjlig, annat än att det ska röra sig om åtgärder som redan i dag ingår i arbetsgivarens rehabi- literingsansvar. Vad som kan krävas i ett enskilt rehabiliterings- ärende skulle få bli en bedömning från fall till fall.</P>
<P class="p637 ft8">Vad gäller tidsgränsen för åtgärdernas påbörjande kan en variant vara att föreskriva att åtgärder ska påbörjas inom ett antal dagar från att rehabiliteringsutredningen ska vara upprättad. En annan variant kan vara att hämta ledning från den nuvarande regeln i 22 kap. 5 § sista stycket AFL. Där föreskrivs att Försäkringskassan ska se till att rehabliteringsinsatser påbörjas så snart det av medi- cinska och andra skäl är möjligt. En arbetsrättslig regel skulle på motsvarande sätt kunna gå ut på att arbetsgivaren ska påbörja reha- biliteringsinsatser senast inom ett antal dagar från att det är möjligt av medicinska och andra skäl.</P>
<P class="p898 ft35"><SPAN class="ft35">20.4</SPAN><SPAN class="ft115">Vad talar för respektive emot en arbetsrättslig lagstiftning?</SPAN></P>
<P class="p899 ft11"><SPAN class="ft11">20.4.1</SPAN><SPAN class="ft25">Systematiken</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">När man ska överväga möjligheten att flytta arbetsgivarens rehabi- literingsansvar från AFL till en arbetsrättslig/civilrättslig lagstift- ning finns det anledning att granska om dessa frågor rent systema- tiskt är bättre lämpade för en arbetsrättslig reglering än för en offentligrättslig.</P>
<P class="p194 ft8">Generellt kan sägas att det som skulle kunna tala för en arbets- rättslig reglering är att en sådan reglerar just förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. I dag är reglerna om själva</P>
<P class="p654 ft16">253</P>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">rehabiliteringsansvaret placerade i AFL som i övrigt endast reglerar rättigheter och skyldigheter mellan individen och det offentliga genom Försäkringskassan. Genom en arbetsrättslig reglering skulle möjligen arbetsgivarens ansvar synliggöras på ett annat sätt än vad som är fallet i dag. I den bemärkelsen kan man också säga att frågor om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar systematiskt passar bättre in i en arbetsrättslig lagstiftning än i en offentligrättslig. Å andra sidan har rehabiliteringsfrågor nära koppling till arbetsmiljöfrågor som i sin tur regleras i AML. Det bör i sammanhanget beaktas att AML, som är en offentligrättslig lagstiftning, i allra högsta grad även reglerar frågor mellan arbetsgivare och arbetstagare. Rehabi- literingsansvaret hänger även samman med medicinska frågor och frågor om rätt till ersättning för individen. Dessa frågor kan anses ha närmare anknytning till socialförsäkringsområdet än arbets- rätten. Vid en samlad bedömning av vad som sagts ovan anser vi inte att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar systematiskt skulle passa bättre in i en arbetsrättslig reglering än i en offentligrättslig.</P>
<P class="p858 ft11"><SPAN class="ft11">20.4.2</SPAN><SPAN class="ft25">Fördelar</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Om man bortser från hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar rent systematiskt skulle passa in i en arbetsrättslig reglering kan vi dock se vissa fördelar med ett sådant system. Det har från olika håll framförts att det är en brist i dagens lagstiftning att det saknas sanktionsmöjligheter i fall där arbetsgivaren inte lever upp till sitt ansvar. Vi vet också, som vi närmare redogjort för i kapitel 7, att arbetsgivare endast inkommer med rehabiliteringsutredning i rätt tid i omkring tio till femton procent av sjukfallen. Med en arbets- rättslig reglering skulle det finnas en given sanktion, nämligen ska- destånd, för det fall arbetsgivaren inte följer gällande regler och individens rätt skulle på det sättet stärkas. Rehabiliteringsfrågor skulle också bli en del av arbetsrätten redan under pågående anställningsförhållande. Som det är i dag aktualiseras dessa frågor normalt först i och med en tvist om uppsägning. Vid utredningens träffar med olika fackliga organisationer har flera av dessa ansett att det är en brist med dagens lagstiftning att regler som direkt berör den enskilde arbetstagarens arbetssituation och eventuellt fortsatta anställning återfinns i offentligrättslig lagstiftning. Det har sagts att arbetsrättsliga regler med de sedvanliga sanktionerna skulle vara ett effektivt påtryckningsmedel för att få till stånd åtgärder från</P>
<P class="p60 ft16">254</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft71">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft8">arbetsgivarens sida. I det sammanhanget har nämnts att arbetsrättens system för tvistelösning är känt och vant att hanteras av fackliga företrädare, medan de sanktionslösa reglerna i AFL gör fackets roll mer diffus. Enligt vår bedömning skulle en arbets- rättslig reglering kunna leda till att arbetstagarorganisationerna får en mer aktiv och naturlig roll i rehabiliteringsprocessen.</P>
<P class="p234 ft11"><SPAN class="ft11">20.4.3</SPAN><SPAN class="ft25">Nackdelar</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">Även om en arbetsrättslig reglering typiskt sett skulle kunna stärka den enskildes ställning och ge de fackliga organisationerna bättre verktyg att företräda sina medlemmar, finns det emellertid nackde- lar som inte bör underskattas. Nedan kommer dessa nackdelar att behandlas var för sig.</P>
<P class="p68 ft11">1. Arbetstagaren får själv bevaka sina rättigheter</P>
<P class="p900 ft8">En arbetsrättslig reglering skulle innebära att det är individen själv som måste agera om inte arbetsgivaren sköter sitt rehabiliterings- ansvar. Försäkringskassans tillsynsansvar skulle således flyttas över till individen som redan genom sin sjukdom befinner sig i en utsatt position och härigenom får antas ha begränsade möjligheter att hävda sin rätt. Den effekten av en arbetsrättslig reglering skulle kunna godtas för det fall den alldeles övervägande delen av landets arbetstagare är fackligt anslutna samt arbetstagarorganisationerna har resurser och kompetens att företräda och ta tillvara enskilda medlemmars intressen i rehabiliteringsprocessen. Det rör sig här emellertid om delvis andra frågeställningar än de traditionellt fackliga och det kan ifrågasättas om de fackliga organisationerna generellt kan sägas ha den kompetens och de resurser som krävs på detta område. På större arbetsplatser med hög facklig anslutning och väl organiserad facklig verksamhet torde arbetstagare i behov av rehabiliteringsåtgärder få ett gott stöd av sin fackliga orga- nisation. Större arbetsplatser utgör emellertid snarare undantag än regel inom den privata sektorn där de flesta företag är små. Av Sveriges drygt 900 000 företag är 650 000 s.k. enmansföretag och närmare 200 000 företag har <NOBR>1–9</NOBR> anställda<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. I den mån det finns fackliga företrädare på de små arbetsplatserna kan man nog inte i allmänhet utgå ifrån att de besitter särskilda kunskaper om</P>
<P class="p901 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Uppgifterna hämtade ur SCB:s Företagsregister avseende år 2005.</P>
<P class="p517 ft16">255</P>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">rehabilitering. Saknas facklig representation på arbetsplatsen ombesörjs den fackliga bevakningen av det berörda fackförbundets avdelning på orten eller i regionen. Man kan utgå ifrån att kompetensen och erfarenheten på den nivån skiljer sig avsevärt från aktörernas på den lilla arbetsplatsen. Däremot är det mer osäkert vilken kännedom man har om förhållandena på de arbetsplatser som finns inom det aktuella geografiska området.</P>
<P class="p88 ft8">I sammanhanget kan nämnas en omständighet som har förts fram under utredningens gång. Det är att arbetstagarna inte alltid gärna vill ta hjälp av sin lokala fackliga representant under rehabili- teringsprocessen utan i stället vill rådgöra med en ombudsman eller annan expert på rehabiliteringsfrågor. Man kan på goda grunder anta att det inte är en generell inställning hos arbetstagare utan att det förhållningssättet är vanligare i vissa typer av rehabiliteringsfall. Eftersom den lokala representanten också ofta är en nära arbets- kamrat är det förståeligt att individen i ärenden där det förekom- mer känsliga uppgifter inte alltid vill ha sådan hjälp. Det ska beak- tas att denna tveksamhet till arbetstagarorganisationens medverkan gäller dess roll som samarbetspart i rehabiliteringsprocessen. Där- emot finns det inget som tyder på att individen inte vill ta hjälp av sin fackliga organisation i de fall det gått så långt att det blivit en reell tvist med arbetsgivaren.</P>
<P class="p105 ft8">Att arbetstagaren själv får bevaka sina rättigheter innehåller ytterligare en aspekt. Det som nyss har diskuterats har i första hand gällt de fackliga organisationernas möjligheter att för berörda medlemmars räkning bevaka deras rättigheter. Men hur löser man de fall där individen inte är fackligt ansluten? Frågan kan inte neg- ligeras. Omkring 15 procent av arbetstagarna står utanför fackliga organisationer. Anslutningsgraden varierar mellan sektorer och branscher. Enligt direktivet är syftet med en arbetsrättslig reglering att individens ställning i rehabiliteringsprocessen ska stärkas. För de individer som inte är fackligt anslutna skulle en arbetsrättslig reglering i stället innebära en svagare ställning jämfört med gällande lagstiftning där Försäkringskassan har att utöva tillsyn över lagens efterlevnad. En lösning skulle kunna vara att Försäkringskassan behöll sin tillsynsroll i dessa fall. Systematiskt är det dock svårt att se hur Försäkringskassan ska kunna ha kvar sitt tillsynsansvar sam- tidigt som arbetsgivarens ansvar regleras i en arbetsrättslig lagstift- ning. Tanken med en civilrättslig lagstiftning är ju att parterna själva ser till att den efterlevs.</P>
<P class="p902 ft16">256</P>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft71">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p903 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft160">Tvist – ingen bra förutsättning för en lyckad rehabiliteringsprocess</SPAN></P>
<P class="p904 ft8">En viktig förutsättning för ett lyckat rehabiliteringsarbete torde vara att samarbetet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det är arbetsgivaren som ytterst fattar de beslut som avgör om arbetstagaren efter sjukdom kan återgå till sitt arbete. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Därigenom bestämmer arbetsgivaren också hur mycket en arbetstagares sjuk- dom ska få inverka på verksamheten och vad som t.ex. kan krävas av andra medarbetare för att underlätta för den enskilde. Arbetsgi- varen är, tillsammans med den sjukskrivne själv, huvudaktören i rehabiliteringsprocessen. Om inte båda dessa parter samarbetar och strävar efter det gemensamma målet att arbetstagaren ska återgå i arbete kommer rehabiliteringsprocessen sannolikt inte att lyckas. En tvist eller hot om tvist skulle knappast gagna detta samarbete utan skulle i stället för en lösning kunna leda till att rehabiliterings- arbetet misslyckas. Därmed är emellertid inte sagt att arbetstagaren bör undvika att ställa krav på arbetsgivaren. Tvärtom är arbetstaga- rens vilja att komma tillbaka i arbete en avgörande faktor i de allra flesta fall. Att arbetstagaren är pådrivande och kanske biträds av sin fackliga organisation leder sannolikt till att aktiviteten ökar i reha- biliteringsprocessen. Som tidigare redovisats i kapitel 12 ger den gällande lagstiftningen goda möjligheter för arbetstagarorganisa- tionerna att ta tillvara sina medlemmars intressen. Erfarenheten har visat att de fall där rehabiliteringsarbetet har lyckats bäst har präg- lats av lyhördhet, ömsesidigt förtroende mellan parterna och en ambition att hitta en lösning. Saknas detta är utsikterna små att uppnå ett framgångsrikt resultat. Vid en tvist är det ofrånkomligt att fokus flyttas från det gemensamma framåtsyftande arbetet till en diskussion om arbetsgivaren har fullgjort sina skyldigheter eller inte. Risken är uppenbar att själva huvudfrågan om hur arbetstaga- ren ska kunna återgå i arbete hamnar i skymundan till förmån för en diskussion om skadestånd för att arbetsgivaren inte har fullgjort sina skyldigheter.</P>
<P class="p98 ft11">3. Tidsperspektivet</P>
<P class="p900 ft8">En annan nackdel är att en arbetstvist tar förhållandevis lång tid från uppkomst till slutligt avgörande i domstol. Inledningsvis ska det, om arbetstagaren är fackligt ansluten, hållas lokal och central</P>
<P class="p506 ft16">257</P>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">tvisteförhandling. Om inte parterna kommer överens i dessa för- handlingar väcks talan i domstol. För en tvist som inleds i Arbets- domstolen är mediantiden 12 månader från det att talan väcks till dess att dom eller särskilt uppsatt beslut meddelas<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. För de fall där talan inte kan väckas direkt i Arbetsdomstolen, t.ex. om arbets- tagaren inte är medlem i en arbetstagarorganisation eller om kollektivavtal inte gäller på arbetsplatsen kan en talan i stället väckas vid tingsrätt. Om någon av parterna inte är nöjd med tingsrättens dom eller beslut kan överklagande ske till Arbets- domstolen. Dessa tvister tar generellt sett längre tid än de tvister som inleds direkt i Arbetsdomstolen eftersom de prövas i två instanser.</P>
<P class="p905 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft112">Domstol är fel instans att avgöra vilken rehabiliteringsåtgärd som är lämplig</SPAN></P>
<P class="p832 ft8">Inledningsvis bör nämnas att reglerna i den arbetsrättsliga lagstift- ningen och kollektivavtalen är föreskrifter om ömsesidiga förplik- telser för arbetsgivare och arbetstagare. De grundläggande skyldig- heterna i anställningsavtalet är att arbetstagaren ska utföra arbete och arbetsgivaren utge ersättning för detta. I allmänhet möter det inga svårigheter att identifiera parternas prestationer, exempelvis vilken lön och andra ersättningar som ska betalas, vilken arbetstid som ska fullgöras, vilka förhandlingar en arbetsgivare ska genom- föra inför viktiga beslut etc. Utmärkande för domstolsprövningen i arbetstvister är att den är en prövning i efterhand av om part har fullgjort sina lag- eller avtalsenliga förpliktelser.</P>
<P class="p101 ft8">Vi ska bl.a. pröva möjligheten till en arbetsrättslig reglering som ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliterings- utredning samt en skyldighet för arbetsgivaren att genomföra reha- biliteringsåtgärder.</P>
<P class="p88 ft8">En regel om att arbetsgivaren inom viss tid ska göra en rehabili- teringsutredning torde vara relativt oproblematisk att tillämpa för domstolar. En sådan bestämmelse innehåller en klar förpliktelse och domstolsprövningen skulle gå ut på att bedöma om arbetsgiva- ren har fullgjort sin förpliktelse eller inte. Ur individens synvinkel måste emellertid det mest angelägna vara att arbetsgivaren vidtar rätt åtgärder och inte att denne inom viss tid upprättar en rehabili- teringsutredning. Vi utvecklar detta närmare i kapitel 22.</P>
<P class="p116 ft15"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Arbetsdomstolens årsredovisning för år 2005.</P>
<P class="p231 ft16">258</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft71">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p466 ft8">När det gäller en arbetsrättslig skyldighet för arbetsgivaren att genomföra rehabiliteringsåtgärder aktualiseras en annan frågeställ- ning, nämligen om domstol är rätt instans att pröva tvister rörande denna skyldighet. En utgångspunkt för en eventuell lagreglering måste vara att de åtgärder, som arbetsgivaren ska vara skyldig att vidta, åtminstone är ändamålsenliga och kan antas leda till resultat. Arbetsgivaren kan inte gärna förpliktas utge skadestånd för under- låtenhet att genomföra åtgärder, vars effekt man inte vet något om. En tvist om genomförande av rehabiliteringsåtgärder kan exempel- vis bestå i att arbetstagaren gör gällande att arbetsgivaren har brutit mot lagen genom att underlåta att genomföra en viss åtgärd, medan arbetsgivaren hävdar att åtgärden är verkningslös eller direkt olämplig. Det bör ifrågasättas om det är en domstol som är bäst skickad att avgöra vilken rehabiliteringsåtgärd som är lämplig i det enskilda fallet. Skillnaden mot dagens förhållanden är påtaglig. Domstolsprövningen kommer sålunda att gå ut på att domstol ska bestämma vilken eller vilka åtgärder som arbetsgivaren skulle ha genomfört. I dag kan en domstol i uppsägningstvister pröva om en arbetsgivare har levt upp till sitt rehabiliteringsansvar. Det som i realiteten har prövats är om arbetsgivaren har underlåtit att vidta eller pröva en viss rehabiliteringsåtgärd som kunde ha lett till att arbetstagaren har kunnat återgå i arbete hos arbetsgivaren (se t.ex. AD nr 2001 nr 92 och 2002 nr 32). Prövningen har skett mot bak- grund av den grundläggande principen i LAS att arbetsgivaren är skyldig att uttömma alla möjligheter för att undvika uppsägning. Häri ligger numera att arbetsgivaren ska följa AFL:s regler om rehabilitering. Domstolen har således inte prövat om en viss rehabiliteringsåtgärd är den mest lämpliga och effektiva i det enskilda fallet, utan huvudfrågan har gällt om arbetsgivarens beslut att säga upp arbetstagaren har varit sakligt grundat.</P>
<P class="p906 ft8">För att kunna avgöra vad som är en lämplig åtgärd krävs i vissa fall att flera berörda parter – arbetstagare, arbetsgivare, arbetstagar- och arbetsgivarorganisation, behandlande läkare, företagshälsovård och Försäkringskassan – bidrar med sin erfarenhet och kunskap på området. En domstolsprövning av individens rätt till viss rehabili- teringsåtgärd skulle bli betydligt mer komplex och omfattande i förhållande till hur prövningen ser ut i dag i en uppsägningstvist. Därtill kommer den omständigheten att individens egna engage- mang och motivation är av avgörande betydelse för om en rehabi- literingsåtgärd ska vara framgångsrik. Eftersom en domstol måste hålla sig inom ramen för vad parterna har yrkat och den bevisning</P>
<P class="p638 ft16">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">som har förebringats, är det också tveksamt om alla berörda aktö- rers intressen och sakkunskap alltid kan beaktas i en domstolsprocess. Det finns en klar risk att domstolen tvingas avgöra mål med komplicerade medicinska frågeställningar på ett bristfälligt underlag, något som knappast leder rehabiliteringspro- cessen framåt.</P>
<P class="p214 ft8">Samtidigt som det är viktigt att belysa nackdelarna med att avgöra rehabiliteringsfrågor i domstol bör det understrykas att de flesta arbetsrättsliga tvister redan i dag löses innan det blir en tvist i domstol. Detta kan emellertid inte ha någon avgörande betydelse när lämpligheten av en arbetsrättslig reglering diskuteras. Den avgörande frågan är ändå vad som händer om parterna inte kommer överens.</P>
<P class="p231 ft11">5. Sanktioner</P>
<P class="p346 ft8">Ett problem som framhållits med dagens lagstiftning är att Försäk- ringskassan saknar sanktionsmedel för de fall arbetsgivaren inte följer lagen. I en arbetsrättslig reglering skulle skadestånd vara den givna sanktionen. Skadeståndsmöjligheten är ett naturligt och van- ligtvis effektivt påtryckningsmedel mot de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar enligt lag eller avtal. Mot detta måste dock ställas det förhållandet att det krävs ett tydligt ansvar för att skadestånd ska vara ett effektivt påtryckningsmedel.</P>
<P class="p88 ft8">Enligt direktiven ska utredningen pröva det lämpliga i att införa en arbetsrättslig reglering som dels ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutredning, dels medför en skyl- dighet för arbetsgivaren att genomföra rehabiliteringsåtgärder. Vi anser att skadestånd i och för sig skulle kunna vara en användbar sanktion för det fall arbetsgivare underlåter att upprätta en rehabi- literingsutredning. Att upprätta en utredning är ett tydligt och avgränsat ansvar och arbetsgivare kan förutse att skadestånd kan bli konsekvensen om lagen inte efterlevs. Vad gäller det fallet att arbetsgivare underlåter att vidta rehabiliteringsåtgärder är vi mer tveksamma till om detta ansvar är tillräckligt tydligt för att skade- stånd ska vara en lämplig sanktion. Vilken som är den rätta rehabi- literingsåtgärden i det enskilda fallet är en komplex fråga och det kan också vara svårt att på förhand veta vilken åtgärd som är lämp- lig. Denna svårighet talar emot en arbetsrättslig reglering. Skulle en sådan reglering ändå införas kan ifrågasättas om hot om skadestånd är ett effektivt påtryckningsmedel. Skadeståndsbestämmelserna i</P>
<P class="p478 ft16">260</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft71">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft8">olika arbetsrättsliga lagar har det gemensamt att de föreskriver att skadestånd kan sättas ner eller helt falla bort, om det är skäligt. Utrymmet för att jämka skadestånd synes vara stort i tvister om huruvida arbetsgivaren har underlåtit att vidta lämpliga rehabiliter- ingsåtgärder. I sådana tvister rör det sig inte om åsidosättande av någon klar förpliktelse, utan om en förpliktelse vars närmare inne- börd i efterhand fastställts av domstol. Det kan antas att det i många fall, där arbetsgivaren i och för sig bedöms ha brutit mot lagen, föreligger sådana ursäktliga felbedömningar att skadeståndet skulle falla bort.</P>
<P class="p907 ft8">Det kan tilläggas att vår bild av det som brukar beskrivas som passivitet eller underlåtenhet från arbetsgivarnas sida inte i första hand beror på ovilja att följa lagen. Snarare är det ett uttryck för oförmåga att hitta lösningar på ett många gånger komplicerat pro- blem. Sjukfrånvaron har ökat sedan år 1998 och det är stressreak- tioner, ångestsyndrom och depressioner som har ökat mest. För nästan var tredje långtidssjukskriven har förlusten av arbetsförmå- gan orsakats av psykiska besvär. Från arbetsgivarhåll har sagts att de allra flesta arbetsgivare är villrådiga i dessa fall. Man saknar kun- skaper om vilka insatser på arbetsplatsen som är lämpliga och som leder till återgång i arbete för denna grupp av sjukskrivna. Det är därför tveksamt om skadestånd skulle vara ett verkningsfullt medel för att åstadkomma en förändring.</P>
<P class="p908 ft35"><SPAN class="ft35">20.5</SPAN><SPAN class="ft115">Införande av tidsgräns när arbetsgivarens åtgärder ska vara påbörjade?</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Frågan om tidiga insatser är av godo eller inte är svår att besvara. Däremot är det givetvis viktigt att på alla sätt försöka eftersträva att undvika meningslösa passiva sjukskrivningar. Det finns sjukfall där åtgärder som inleds tidigt är bra, men det finns också sjukfall där det tvärtom skulle vara skadligt att påbörja en åtgärd inom en viss tid. Att reglera att åtgärder ska påbörjas inom viss tid beräknad från en fast tidpunkt såsom exempelvis sjukfallets början eller sista dag för upprättande av rehabiliteringsutredning synes inte vara en rea- listisk eller rimlig lösning. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att en reglering ska omfatta alla typer av sjukfall. Synsättet är det- samma oavsett om en sådan tidsgräns skulle införas i en arbets- rättslig reglering eller i annan lagstiftning.</P>
<P class="p909 ft16">261</P>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft8">Som också framgår av direktiven bör tidsgränsen istället anges i relation till när det är medicinskt lämpligt att åtgärder påbörjas. En sådan tidsgräns är inte okomplicerad i en arbetsrättslig lagstiftning. Den avgörande frågan blir hur den medicinskt lämpliga tidpunkten ska fastställas? Ska arbetsgivaren eller någon utomstående göra den bedömningen? Det normala i en civilrättslig lagstiftning är att den förpliktade parten själv under skadeståndsansvar avgör när presta- tionen ska fullgöras. I så fall skulle det vara arbetsgivarens sak att hålla sig informerad om arbetstagarens hälsotillstånd och bedöma när det är medicinskt lämpligt att påbörja rehabiliteringsinsatser. Det är svårt att tro att arbetsgivare i allmänhet besitter den kom- petens som fordras för att göra en sådan bedömning. Det skulle bli nödvändigt för arbetsgivaren att söka stöd hos företagshälsovården eller den behandlande läkaren med de komplikationer sekretess- reglerna innebär. Ska bedömningen göras av någon annan än arbetsgivaren ligger det nära till hands att peka ut den behandlande läkaren som har kunskap om patientens hälsotillstånd. För att läka- ren ska kunna avgöra när det är medicinskt lämpligt att påbörja rehabiliteringsåtgärder torde det fordras att läkaren har en fullstän- dig överblick, inte bara över förhållandena på arbetsplatsen utan även över vilka arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som står till buds och är lämpliga i det enskilda fallet. Normalt har inte läkare sådana kunskaper om sina patienters arbetsförhållanden. Dessutom saknar läkare anledning att engagera sig i frågan efter- som den ligger utanför sjukvårdens ansvarsområde. Om man ändå skulle låta någon utomstående bedöma när det är dags för arbetsgi- varen att påbörja rehabiliteringsåtgärder innebär detta att en tredje part får ett avgörande inflytande över den arbetsrättsliga relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Det betyder i sin tur att arbetsgivarens ansvar tunnas ut. Härmed torde det bli svårare att fastställa om arbetsgivaren har fullgjort sina åligganden.</P>
<P class="p910 ft8">I ett tidigare avsnitt har framförts att domstol är fel instans att avgöra vilken rehabiliteringsåtgärd som är lämplig. De skäl som redovisades till stöd för uppfattningen gör sig gällande med ännu större styrka när det kommer till att domstol ska ta ställning till vid vilken tidpunkt det hade varit medicinskt lämpligt att arbetsgivaren påbörjade rehabiliteringsåtgärder.</P>
<P class="p911 ft16">262</P>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft71">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft35"><SPAN class="ft35">20.6</SPAN><SPAN class="ft115">Överväganden</SPAN></P>
<P class="p193 ft8">Ett införande av en arbetsrättslig lagstiftning på de områden som anges i direktiven skulle innebära ett systemskifte. Den främsta konsekvensen skulle bli att den tillsynsroll staten har genom För- säkringskassan i praktiken skulle flyttas över till den enskilde arbetstagaren. Det är han eller hon som får det yttersta ansvaret för att bevaka sina rättigheter enligt lagen. Saken kan också beskrivas som en ”privatisering” av vissa delar i ett – i varje fall på papperet – sammanhållet system som administreras av staten. Det som privati- seras är alltså tillsynen. Kostnadsansvaret kommer alltjämt att ligga kvar hos staten, utan att den har några direkta möjligheter att påverka vilka rehabiliteringsinsatser som görs på arbetsplatsen i det enskilda fallet. Förhåller sig arbetsgivaren passiv och arbetstagaren är nöjd med att vara sjukskriven torde statens enda roll bli att betala sjukpenning. En sådan situation är inte önskvärd.</P>
<P class="p675 ft8">Vi har tidigare konstaterat att omkring 30 procent av de sjuk- skrivna är arbetslösa vid sjukfallets början eller blir arbetslösa under sin pågående sjukskrivning. För den sistnämnda gruppen skulle en arbetsrättslig reglering innebära att den omfattas av två system, ett civilrättsligt så länge de är anställda och ett offentligrättsligt när anställningen har upphört. Det kan antas att en arbetsgivare är måttligt intresserad av att vidta rehabiliteringsåtgärder för en per- son vars tidsbegränsade anställning ska upphöra. Samtidigt har För- säkringskassan ingen roll så länge som anställningen pågår. Det kan ifrågasättas om en arbetsrättslig reglering skulle stärka denna grupps ställning och öka möjligheterna för den att komma tillbaka på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p220 ft8">Den nuvarande lagstiftningen i AFL om arbetsgivarens och För- säkringskassans ansvar är till sin utformning både tydlig och detal- jerad. Problemet är således inte lagens utformning eller innehåll i sig. Det största problemet är i stället att arbetsgivarna och Försäk- ringskassan inte efterlever de bestämmelser som finns. Det finns även andra tänkbara förklaringar till varför rehabiliteringen inte har fungerat vilka vi närmare har presenterat i kapitel 18. Ett annat problem i det sammanhanget är att det inte finns några sanktions- möjligheter enligt AFL. En arbetsrättslig reglering skulle möjligen kunna lösa problemet med bristen på sanktioner vid underlåtenhet att efterleva lagen, men enligt vår mening måste det starkt ifråga- sättas om en arbetsrättslig reglering också bidrar till lösningen av</P>
<P class="p909 ft16">263</P>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan en arbetsrättslig reglering bidra till lösningen på de problem…</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">de övriga problem som presenterats och som till stora delar beror på Försäkringskassans tillkortakommanden.</P>
<P class="p17 ft8">Även om Försäkringskassans arbete med rehabilitering inte alls har nått upp till de ambitionsnivåer som kommer till uttryck i AFL blir ändå frågan om detta är ett tillräckligt skäl för att staten ska överlåta delar av sitt nuvarande ansvar på parterna. Den lösning som ligger närmare till hands synes vara att staten i stället ser till att Försäkringskassan fullgör sina lagstadgade uppgifter. Ska en annan väg väljas bör man vara övertygad om att detta är ett bättre alterna- tiv. Som framgår av de redovisade för- och nackdelarna med en arbetsrättslig reglering är det enligt vår uppfattning klart att följ- derna av ett sådant förslag övervägande skulle vara negativa. Vi har då särskilt beaktat konsekvenserna av en övergång från en offent- ligrättslig reglering till en civilrättslig, där arbetstagaren själv får bevaka sina rättigheter samtidigt som han eller hon genom sin sjukdom befinner sig i en utsatt situation. Det är högst tveksamt om en arbetsrättslig reglering skulle stärka individens ställning. I all synnerhet gäller det för individer som inte tillhör en facklig organi- sation. Samma sak gäller även för fackligt anslutna som av olika skäl inte får stöd och bistånd av sin organisation. Vidare har beaktats att en lyckad rehabiliteringsprocess kräver ett gott samarbete mellan i första hand arbetsgivaren och arbetstagaren men också mellan andra aktörer. Det kan inte nog understrykas att en domstolspro- cess skulle kunna äventyra detta samarbete. Vi anser inte att man med fog kan anta att en arbetsrättslig reglering skulle leda till en effektivare rehabilitering. Av det anförda följer att vi inte föreslår en arbetsrättslig reglering som innebär att arbetstagaren ges rätt till en rehabiliteringsutredning och att åtgärder vidtas. Vi anser inte heller att det i en arbetsrättslig reglering – eller i annan lagstiftning</P>
<P class="p912 ft8">– är lämpligt att införa en tidsgräns för när åtgärder ska vara påbörjade. Däremot menar vi att det finns skäl att göra vissa andra ändringar i befintlig lagstiftning, vilket vi återkommer till i följande kapitel.</P>
<P class="p17 ft8">Som framgått av vad vi tidigare har anfört skulle en arbetsrättslig reglering i och för sig vara möjlig när det gäller arbetsgivarens skyl- dighet att upprätta en rehabiliteringsutredning. Vi ställer oss emel- lertid tveksamma till det nuvarande systemet och avser att föreslå att rehabiliteringsutredningen ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen. Tankarna bakom denna förändring redovisas i kapitel 22. Av denna anledning föreslår vi ingen arbetsrättslig reglering av arbetsgivarens skyldighet att upprätta en rehabiliteringsutredning.</P>
<P class="p244 ft16">264</P>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p913 ft119"><SPAN class="ft133">21</SPAN><SPAN class="ft134">Kan rehabiliteringsreglerna rymmas i Arbetsmiljölagen?</SPAN></P>
<P class="p914 ft8">Målsättningen i arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML) är att förebygga ohälsa och olycksfall<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Lagen reglerar de övergripande ansvarsfrågorna när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering.</P>
<P class="p94 ft8">Arbetsmiljöverket ställer krav på arbetsgivaren att vidta åtgärder när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering. Det handlar i huvudsak om att se till att arbetsgivaren har system och rutiner inom området.</P>
<P class="p95 ft8">22 kapitlet i lagen om allmän försäkring (1962:381) (AFL) reg- lerar arbetsgivarens, individens och Försäkringskassans ansvar då den anställde är i behov av insatser för att kunna återgå i arbete efter sjukskrivning.</P>
<P class="p94 ft8">Många av de arbetslivsinriktade åtgärder som arbetsgivaren ska vidta enligt förarbetena till AFL finns angivna i Arbetarskyddssty- relsens allmänna råd.</P>
<P class="p94 ft8">För ytterligare beskrivning av regelverket kring rehabilitering i AFL respektive AML hänvisar vi till kapitel 5 och 6.</P>
<P class="p94 ft8">Anpassning av arbetsförhållandena till individen och arbetsgiva- rens skyldighet därvidlag regleras alltså i AML medan AFL reglerar åtgärder för att stärka individens möjlighet att kunna återgå i arbete efter en längre eller kortare tids sjukskrivning och arbetsgivarens ansvar i detta sammanhang.</P>
<P class="p94 ft8">Tillsynen över arbetsgivarens organisation av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet ligger på Arbetsmiljöverket medan till- synen över den enskilde personens rehabiliteringsåtgärder ligger på Försäkringskassan.</P>
<P class="p95 ft8">Arbetsgivarens ansvar för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåt- gärder kan omfatta till exempel arbetsprövning, arbetsträning på den egna arbetsplatsen, omplacering och utbildning. Andra exem- pel är förändring av arbetsorganisation, arbetsmetoder och arbets- tider. Arbetsgivaren kan också vara skyldig att vidta tekniska åtgär-</P>
<P class="p733 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>1 kap. 1 § AML.</P>
<P class="p517 ft16">265</P>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan rehabiliteringsreglerna rymmas i Arbetsmiljölagen?</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft8">der eller att anskaffa särskild utrustning, arbetsredskap och teknisk utrustning<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Även personella stödinsatser är sådant som arbetsgiva- ren kan vara skyldig att tillhandahålla<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p18 ft8">Frågor kring ansvar för anpassning av arbetsplatsen och arbets- livsinriktade rehabiliteringsåtgärder i det enskilda fallet hör så nära ihop att det är värt att fundera över om det är rätt att de är place- rade i olika lagar. Bör man överväga att reglera arbetsgivarens ansvar för såväl anpassnings- som arbetslivsinriktade rehabiliter- ingsåtgärder i en och samma lag? Arbetsgivarens ansvar i 22 kap. AFL skulle då kunna överföras till 3 kap. AML och byggas ihop med regelverket om arbetsanpassning och den organiserade arbets- anpassnings- och rehabiliteringsverksamheten.</P>
<P class="p916 ft35"><SPAN class="ft35">21.1</SPAN><SPAN class="ft115">Vad talar för att AML ska inrymma även de delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar som i dag finns i 22 kap. AFL?</SPAN></P>
<P class="p917 ft8">Arbetsmiljöverket har kunskap om arbetsmiljöfrågor och arbetsplatser</P>
<P class="p203 ft8">Arbetsmiljöverket gör årligen 39 000 systeminspektioner. Även om det innebär att enbart ett fåtal av företagen får ett besök ger det ändå en överblick.</P>
<P class="p254 ft8">Arbetsmiljöverket skulle få en tydlig roll när det gäller att utöva tillsyn</P>
<P class="p203 ft8">Arbetsgivare kan ha svårt att särskilja Försäkringskassans uppdrag inom rehabiliteringsområdet från Arbetsmiljöverkets. Det finns också en risk att de olika uppdragen i AML och AFL skapar en situation där ”alla väntar på alla”. Om uppdraget att utöva tillsyn både vad gäller individ- och systemfrågor åvilar en och samma myndighet blir uppdraget tydligare.</P>
<P class="p299 ft8">Arbetsmiljölagen har ett sanktionssystem</P>
<P class="p203 ft8">Bristen på sanktioner i AFL nämns ofta som ett problem och en av orsakerna till att AFL inte efterlevs vad gäller rehabiliteringsutred- ningar i alla sjukfall som pågått minst fyra veckor. Försäkrings-</P>
<P class="p472 ft48"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1990/91:141 s. 42.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>AFS 1994:1.</P>
<P class="p231 ft16">266</P>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p15 ft71">Kan rehabiliteringsreglerna rymmas i Arbetsmiljölagen?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft8">kassan och Arbetsmiljöverket har sedan år 2003 ett avtal om sam- verkan kring uteblivna rehabiliteringsutredningar. Arbetsmiljöver- ket har efter besked från Försäkringskassan om utebliven rehabili- teringsutredning kontaktat arbetsgivare via brev eller aviserat inspek- tion. Beskedet från Arbetsmiljöverket om att utebliven rehabiliter- ingsutredning indikerar brister i lagstadgade rutiner för anpassning och rehabilitering har haft stor effekt på antalet inkomna rehabili- teringsutredningar från arbetsgivare.</P>
<P class="p918 ft8">Den fackliga organisationens roll framför allt i form av skyddsombudens roll skulle stärkas</P>
<P class="p193 ft8">De fackliga organisationerna har genom skyddsombuden en god insikt i arbetsmiljöarbetet men deltar mer sällan i den enskildes rehabiliteringsplanering. Genom att låta anpassning och rehabiliter- ing på system- och individnivå sammanföras skulle de fackliga ombu- den få en naturlig plats i rehabiliteringsarbetet runt den anställde sjuk- skrivne.</P>
<P class="p98 ft8">AML reglerar även krav på företagshälsovård</P>
<P class="p97 ft8">Genom att samla lagstiftningen kring företagshälsovård, förebyg- gande arbete, anpassning och rehabilitering på system- och individ- nivå i en lag skapas en överblick över hela kedjan vilket bör gynna att kunskapen inom detta område ökar och att tidiga och förebyg- gande insatser kommer till stånd i högre grad än i dag. I det prakti- ska arbetet bör företagshälsovården vara en naturlig part för arbets- givare att ta hjälp av.</P>
<P class="p321 ft8">Försäkringskassans roll renodlas till att vara en försäkringsgivare</P>
<P class="p268 ft8">Försäkringskassans tillsyns- och samordningsuppdrag har aldrig ”satt sig”. Kanske beroende på att det inte passar i Försäkrings- kassans verksamhet. Försäkringskassan är av tradition en myndig- het för utbetalning av olika typer av socialförsäkringsförmåner. Även om det skett en nyrekrytering av personal med annan kompe- tens, t.ex. beteendevetenskaplig utbildning är det fortfarande så att större delen av personalen är rekryterad för att handlägga utbetal- ningsärenden. Genom att lyfta ut uppdraget att utöva tillsyn och</P>
<P class="p547 ft16">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan rehabiliteringsreglerna rymmas i Arbetsmiljölagen?</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p919 ft8">samordna och lägga det i AML skulle Försäkringskassans uppdrag bli tydligare.</P>
<P class="p920 ft35"><SPAN class="ft35">21.2</SPAN><SPAN class="ft115">Vad talar emot att AML ska inrymma även de delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar som i dag finns i 22 kap. AFL?</SPAN></P>
<P class="p917 ft8">Många sjukskrivna saknar arbetsgivare</P>
<P class="p115 ft8">Ungefär 30 procent av de sjukskrivna är eller blir arbetslösa under pågående sjukskrivning och omfattas då inte av AML. Det innebär att Försäkringskassan (eller någon annan myndighet) måste ha ett ansvar för att bevaka att de som saknar arbetsgivare får sitt behov av insatser tillgodosett.</P>
<P class="p88 ft8">Det är också ett ökat fokus på att personer som fått sjuk- eller aktivitetsersättning ska få stöd för att på nytt kunna återgå i arbete och deras intresse kan inte tas tillvara inom AML eftersom dessa i ännu högre grad saknar arbetsgivare. Så mycket som 60 procent av dem som har tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning har visat sig sakna arbetsgivare<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p246 ft8">Det skulle krävas en avsevärd resursförstärkning till Arbetsmiljöverket</P>
<P class="p115 ft8">Om denna myndighet även skulle ha ansvar för att bevaka att den enskilde anställde får det stöd i form av rehabilitering och arbetsan- passning som denne behöver krävs en väsentlig resursförstärkning till Arbetsmiljöverket. Detta skulle i och för sig kunna ställas mot att Försäkringskassan rimligen borde behöva motsvarande mindre resurser, men eftersom Försäkringskassan måste ha kvar delar av sitt samordningsansvar (för dem som saknar arbetsgivare) blir det antagligen totalt sett en resursökning.</P>
<P class="p101 ft8">Det skulle också krävas en resursförstärkning inte bara i form av ett stort antal nya inspektörer utan också sannolikt fler jurister och specialister på rehabiliteringsområdet. Dessutom skulle det krävas arbete med att ta fram nya tillsynsmetoder, utbildning av chefer och inspektörer samt handledningsresurser. Utbildningsinsatsen för de nyanställda inspektörerna skulle bli omfattande då myndig-</P>
<P class="p883 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Uppgift: PILA projektet, Försäkringskassan.</P>
<P class="p231 ft16">268</P>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p15 ft71">Kan rehabiliteringsreglerna rymmas i Arbetsmiljölagen?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft8">heten är inne i en generationsväxling som redan i dag medför en stor arbetsbörda i form av ersättningsrekrytering och utbildning.</P>
<P class="p96 ft8">Arbetsmiljöverkets inriktning är inte anpassad till individärenden</P>
<P class="p268 ft8">Arbetsmiljöverket har merparten av sina resurser inom det tek- niska, kemiska och medicinska området. Arbetsmiljöverket har i dag god kompetens på det psykosociala området men för ett upp- drag som detta är kompetensen inte avpassad.</P>
<P class="p13 ft8">Tillsyn av arbetsanpassning och rehabilitering ur ett individper- spektiv skulle innebära tillsyn enligt helt andra tillsynsmetoder än de som finns i dag. Tillsyn av enskilda individer mångdubblar ju också antalet tillsynsobjekt till en omfattning som Arbetsmiljö- verket inte för närvarande kan överblicka. Tillsynen skulle dess- utom bli mer komplicerad och mer tidskrävande genom det nya inslaget att också ställa krav på åtgärder utifrån ett individperspek- tiv förutom det nuvarande perspektivet om systematiskt arbets- miljöarbete.</P>
<P class="p921 ft8">Det finns inget som säger att Arbetsmiljöverket skulle klara uppdraget bättre</P>
<P class="p97 ft8">Under ett stort antal år har ambitionen varit att förstärka Försäk- ringskassans kompetens när det gäller individuell rehabilitering. Om man bedömer att detta inte lyckats är frågan om det skulle lyckas bättre i en myndighet där inriktningen av verksamheten i dag huvudsakligen är en annan än individen? Så länge Försäkrings- kassan har ansvaret för sjukförsäkringen är det där som kompetens och resurser behöver utvecklas så att myndigheten klarar sitt upp- drag. Om bedömningen är att det behövs sanktionsmöjligheter mer direkt kopplade till arbetsgivarens brister i de enskilda ärendena så bör sådana möjligheter snarare ges till Försäkringskassan, i kombi- nation med att arbetsgivarens gränser för rehabiliteringsansvaret tydliggörs.</P>
<P class="p922 ft16">269</P>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Kan rehabiliteringsreglerna rymmas i Arbetsmiljölagen?</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft8">Många sjukskrivna är i behov av insatser från flera håll</P>
<P class="p115 ft8">För att kunna bevaka att en individ får de insatser han/hon behöver på arbetsplatsen och dessutom nödvändiga medicinska rehabili- teringsinsatser behövs en samordningsfunktion. För att kunna ta det ansvaret måste man ha tillgång till det medicinska underlaget i sjukfallet. Det krävs också kunskap för att kunna tolka medicinsk information. Försäkringskassan har försäkringsläkare att tillgå medan någon liknande funktion inte finns inom Arbetsmiljöverket. Sådan kunskap går givetvis att bygga upp men innebär en ökad kostnad.</P>
<P class="p923 ft8">Integritetskänslig information kommer att delges ytterligare en myndighet</P>
<P class="p115 ft8">Om Arbetsmiljöverket ska ta över ansvaret att bevaka den enskil- des rätt till insatser innebär det att ytterligare en myndighet ska ha tillgång till integritetskänslig information, eftersom Försäkrings- kassan även i fortsättningen måste ha den informationen för att kunna ta ställning till den enskildes rätt till ersättning från sjukför- säkringen.</P>
<P class="p52 ft8">Arbetsmiljöverkets nuvarande uppdrag kan påverkas negativt</P>
<P class="p115 ft8">Risken att Arbetsmiljöverkets nuvarande verksamhet försvagas kan inte negligeras. Ett antal faktorer måste noggrant övervägas. Vad skulle förändringen innebära när det gäller tydligheten i Arbets- miljöverkets myndighetsutövning? Är uppdragen verksamhetsmäs- sigt helt förenliga med varandra eller finns problem? Hur mycket tempo skulle man tappa i utvecklingen mot systemtillsyn? Det finns anledning att överväga förstärkning av Arbetsmiljöverkets resurser för att klara det nuvarande uppdraget.</P>
<P class="p212 ft35"><SPAN class="ft35">21.3</SPAN><SPAN class="ft115">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Det finns en hel del som talar för att arbetsgivarens ansvar för anpassning och rehabilitering skulle kunna samlas i en och samma lag och på så sätt också få en och samma tillsynsmyndighet.</P>
<P class="p816 ft16">270</P>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td197"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td198"><P class="p15 ft71">Kan rehabiliteringsreglerna rymmas i Arbetsmiljölagen?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft8">Det som talar emot det är framför allt att en sådan lagstiftning endast skulle kunna omfatta den som har en anställning under sjuk- skrivningstiden. Övriga sjukskrivna personer måste få sitt behov av stöd och insatser reglerade i annan lagstiftning. Det skulle leda till att vi fick två parallella spår i rehabiliteringsarbetet, ett för anställda och ett för övriga.</P>
<P class="p95 ft8">Ytterligare ett problem är att de flesta också behöver insatser från sjukvården och samordningen av dessa insatser med insatser på arbetsplatsen är inte frågor som passar inom ett arbetsgivaransvar som regleras inom AML.</P>
<P class="p94 ft8">Vi har också övervägt att föreslå att endast den paragraf i AFL som regleras arbetsgivarens skyldighet att upprätta en rehabiliter- ingsutredning, 22 kap. 3 § AFL, skulle flyttas till AML. Eftersom vi i kapitel 24 föreslår att sanktioner då arbetsgivare inte i föreskriven tid inkommer med plan för åtgärder på arbetsplatsen (som ersätter rehabiliteringsutredning) ska regleras genom en förseningsavgift, anser vi dock att det är mer logiskt att kravet på ett underlag från arbetsgivare efter en viss sjukskrivningstid även fortsättningsvis regleras i AFL.</P>
<P class="p924 ft16">271</P>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p925 ft34"><SPAN class="ft34">22</SPAN><SPAN class="ft137">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</SPAN></P>
<P class="p887 ft8">Utredningens förslag:</P>
<P class="p926 ft8">Arbetsgivarens skyldighet att genomföra en rehabiliteringsutred- ning ersätts med en skyldighet att upprätta en plan för åtgärder på arbetsplatsen.</P>
<P class="p927 ft8">Den försäkrades arbetsgivare ska i samråd med den försäkrade snarast klarlägga och vidta de åtgärder på arbetsplatsen som den försäkrade behöver för att kunna återgå i arbete.</P>
<P class="p928 ft8">På begäran av den försäkrade eller Försäkringskassan ska arbets- givaren i samråd med den försäkrade upprätta en plan för åtgärder på arbetsplatsen som är nödvändiga för att den försäkrade skall kunna återgå i arbete. Planen ska utgå från den försäkrades indivi- duella förutsättningar och behov.</P>
<P class="p928 ft8">Planen ska ges in till Försäkringskassan senast 30 dagar från den dag då begäran enligt andra stycket framställdes hos arbetsgivaren.</P>
<P class="p928 ft8">Även om ingen begäran har framställts av den försäkrade eller Försäkringskassan ska arbetsgivaren senast då den försäkrade på grund av sjukdom helt eller delvis varit frånvarande från arbetet i 90 dagar i följd ge in en plan till Försäkringskassan.</P>
<P class="p928 ft8">Arbetsgivaren ska fortlöpande se till att planen följs och att det vid behov görs ändringar i den.</P>
<P class="p928 ft8">Det formulär som ska användas som underlag till plan för åtgärder på arbetsplatsen bör utformas i nära samarbete mellan arbetsmarknadens parter och Försäkringskassan.</P>
<P class="p929 ft8">Vi har i kapitel 20 redovisat varför vi anser att en arbetsrättslig reglering inte är en lämplig väg att gå för att få en effektiv rehabili- teringsprocess. Vi tror dock att det finns andra förändringar som skulle kunna skapa en effektivare rehabilitering.</P>
<P class="p848 ft8">Gällande ordning med en rehabiliteringsutredning som ska påbörjas av arbetsgivaren senast efter fyra veckors sjukfrånvaro och lämnas till Försäkringskassan senast efter åtta veckor bör ändras.</P>
<P class="p930 ft16">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft8">Vi föreslår att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning slopas och ersättas med en plan för åtgärder på arbetsplatsen, som arbetsgivaren ska upprätta och lämna till Försäkringskassan.</P>
<P class="p17 ft8">Planen ska upprättas då den anställde eller Försäkringskassan begär det. Även om en sådan begäran inte gjorts ska en plan alltid upprättas och lämnas till Försäkringskassan senast då den anställde på grund av sjukdom varit frånvarande under 90 dagar i följd. Planen ska redovisa samtliga åtgärder som planeras/genomförts på arbetsplatsen, alltså även sådana som inte ger rätt till rehabiliteringsersättning. På så sätt får man en tydligare bild av de samlade insatserna på arbetsplatsen.</P>
<P class="p214 ft8">Arbetsgivaren har i allmänhet god kunskap om sina anställda och deras resurser samt vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta återgång i arbete. I detta avseende spelar arbetsgivarens möjligheter att anpassa arbetsplatsen stor roll. Även arbetstagarorganisa- tionerna har en viktig roll genom den kompetens och kännedom som de har om arbetsplatsen. Arbetsgivaren har även tillgång till medicinsk information i form av ett läkarutlåtande där funktions- nedsättningen är beskriven. Detta gör sammantaget arbetsgivaren till den lämpligaste parten att ansvara för att den anställdes behov av insatser på arbetsplatsen klarläggs och planeras.</P>
<P class="p734 ft8">Rehabiliteringsutredningen slopas</P>
<P class="p203 ft8">Redan ordet rehabiliteringsutredning bidrar till otydligheten om vad arbetsgivarens ansvar egentligen innebär. Arbetsgivaren ska ansvara för att individens behov av åtgärder på arbetsplatsen klar- läggs och för att den anställde får de insatser på arbetsplatsen som denne behöver för att kunna återgå i arbete. Däremot har arbets- givaren inte ansvar för utredning och behandling av medicinsk eller social natur som individen eventuellt behöver. Detta ansvar åvilar andra (hälso- och sjukvården respektive kommunen).</P>
<P class="p88 ft8">Vi har noterat att rehabiliteringsutredningen i dess nuvarande utformning inte uppfattas som ett verktyg i arbetsgivarens arbete utan som en ”läxa” som ska göras och redovisas till Försäkringskas- san. Detta har förstås en stor betydelse för den bristande efter- levnaden av lagens krav på en obligatorisk rehabiliteringsutredning efter fyra veckors sjukskrivning. Rehabiliteringsutredningen upp- levs svår att fylla i vid denna tidpunkt då den medicinska behand- lingen kanske ännu inte gett något resultat. Det är ett välkänt pro-</P>
<P class="p883 ft16">274</P>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td239"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p15 ft71">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft8">blem att rehabiliteringsutredningar är ofullständigt ifyllda, vilket också redovisats i olika uppföljningar som gjorts av Försäkrings- kassan. I de rehabiliteringsutredningar som inkommer är den vanli- gaste informationen att man avvaktar medicinsk behandling/läk- ning.</P>
<P class="p931 ft35"><SPAN class="ft35">22.1</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetsgivaren har ansvar för att tidigt kartlägga, planera och genomföra insatser</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">Det är eftersträvansvärt att man på alla sätt undviker meningslösa passiva sjukskrivningar både med tanke på individen och med tanke på samhällets kostnader för sjukskrivningar. Så snart en längre sjukskrivning kan förutses bör därför samtal inledas mellan arbets- givaren och den anställde om vad som kan göras för att förkorta sjukskrivningstiden, till exempel om arbetstagaren kan utföra andra arbetsuppgifter eller om arbetsgivaren på något sätt kan anpassa arbetsuppgifter eller arbetsplats. Den tidiga dialogen på arbetsplat- sen är mycket viktig.</P>
<P class="p464 ft8">Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetsuppgifterna efter den anställdes förutsättningar<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>vilket innebär att han redan från sjuk- fallets första dag måste överväga om det finns möjlighet att anpassa arbetsuppgifterna efter den anställdes nya förutsättningar. Detta ansvar förändras inte av vårt förslag att arbetsgivaren om ingen framställan gjorts från den anställde eller Försäkringskassan alltid ska upprätta en plan för åtgärder på arbetsplatsen senast efter 90 dagars sjukfrånvaro.</P>
<P class="p95 ft8">Arbetsgivarens ansvar att snarast kartlägga den anställdes behov av insatser för att kunna återgå i arbete regleras såväl i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>som i Arbetarskydds- styrelsen kungörelse med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. I kommentaren till sistnämnda föreskrift betonas vikten av tidiga kontakter mellan arbetsgivaren och den anställde vid sjukskrivning:</P>
<P class="p932 ft58">Det är särskilt viktigt att det finns rutiner för hur kontakt ska tas med de sjukskrivna. Det är angeläget att höra av sig så tidigt som möjligt</P>
<P class="p933 ft48"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>3 kap. 3 § arbetsmiljölagen (1977:1160). <SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>22 kap. 3 § AFL.</P>
<P class="p934 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>5 § Arbetarskyddsstyrelsen kungörelse med föreskrifter om arbetsanpassning och rehabili- tering, AFS 1994:1.</P>
<P class="p710 ft16">275</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p345 ft58">från arbetet och därefter upprätthålla täta kontakter under hela sjuk- perioden.<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft161">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></P>
<P class="p935 ft35"><SPAN class="ft35">22.2</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetsgivaren och den anställde ska upprätta planen tillsammans och den anställdes fackliga organisation ska underrättas</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">De viktigaste personerna då en plan ska upprättas är självklart den anställde och arbetsgivaren. Vi tror dock av flera skäl att det är bra med en facklig medverkan i denna planering och föreslår därför att arbetsgivaren ska vara skyldig att underrätta den anställdes fackliga organisation när det är dags att upprätta en plan. Det är sedan den anställde som själv avgör huruvida denne vill ha med en facklig representant eller inte. För ytterligare belysning av vår syn på den fackliga organisationens roll hänvisas till kapitel 23. Det finns även andra parter som vid behov kan delta i planeringen. Dit hör till exempel den anställdes sjukskrivande läkare eller någon från före- tagshälsovården. På samma sätt som arbetsgivaren är skyldig att upprätta en plan så är också den anställde skyldig att medverka till detta. I annat fall riskerar denne att få ersättningen från sjukförsäk- ringen indragen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>och riskerar även att mista sin anställning. Själv- fallet måste de krav och förväntningar som avser den försäkrade ta hänsyn till den enskildes hälsotillstånd och de får inte medföra att arbetsgivarens ansvar reduceras.</P>
<P class="p212 ft35"><SPAN class="ft35">22.3</SPAN><SPAN class="ft115">Innehållet i plan för åtgärder på arbetsplatsen</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Planens främsta uppgift är att vara ett stöd i det arbete som ska genomföras på arbetsplatsen för att göra det möjligt för den anställde att återgå i arbete. Det är därför viktigt att planen utfor- mas på ett sådant sätt att den verkligen stöder arbetet på arbets- platsen och att den är lätt att följa upp för dem som är berörda (arbetsgivare, anställd, facklig organisation m.fl.). Planen är också en viktig information i Försäkringskassans ställningstagande till den enskildes rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Eftersom arbetsgivarens ansvar ska begränsas till de insatser som ska ske på arbetsplatsen ska också planen innehålla denna begränsning.</P>
<P class="p215 ft48"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Kommentar till 10 § AFS 1994:1.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>20 kap. 3 § AFL.</P>
<P class="p231 ft16">276</P>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td239"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p15 ft71">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p936 ft8">Frågor som kan bli aktuella att ta ställning till i en plan är bl.a. följande.</P>
<P class="p937 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Möjlighet till att arbeta viss tid (deltidssjukskrivning).</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Anpassning av arbetsplatsen eller arbetsuppgifter.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Omplacering, tillfällig eller permanent.</SPAN></P>
<P class="p446 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Behov av arbetstekniska hjälpmedel.</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Behov av utbildning/omskolning till andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft107">Behov av insatser som företagshälsovården kan tillhandahålla.</SPAN></P>
<P class="p222 ft8"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft67">Hur kontakten med arbetsplatsen ska ske under pågående sjuk- skrivning.</SPAN></P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft66">Vid vilka tider som insatser ska göras och hur arbetsgivare och anställd ska följa upp planen.</SPAN></P>
<P class="p938 ft8">Precis som vid den ordning som för närvarande gäller vid rehabili- teringsutredningar<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>ska planen anpassas till de frågor som ska lösas. Om det är uppenbart att några särskilda insatser inte behövs får planen begränsas till uppgifter om orsaken till detta. Samma sak gäller om den anställdes hälsotillstånd vid den tidpunkt då planen ska upprättas inte medger någon planering av insatser på arbets- platsen.</P>
<P class="p939 ft8">En plan för åtgärder på arbetsplatsen ska underlätta och göra tydligt de insatser som ska ske och det är därför viktigt att planen utformas på ett sätt som stöder detta arbete samtidigt som den ska var ett beslutsunderlag för Försäkringskassans fortsatta handlägg- ning. Det formulär som ska användas bör därför tas fram i nära samverkan mellan arbetsmarknadens parter och Försäkringskassan.</P>
<P class="p940 ft35"><SPAN class="ft35">22.4</SPAN><SPAN class="ft115">Planen ska upprättas på begäran av den anställde eller Försäkringskassan och alltid ges in till Försäkringskassan senast efter 90 dagars sjukfrånvaro</SPAN></P>
<P class="p516 ft8">De allra flesta sjukskrivningar kan avslutas utan några extra insatser alls eller efter endast mindre anpassningar av arbetsuppgifter etc. Det vi vill uppnå med vårt förslag är att Försäkringskassans resur- ser inte ska tas i anspråk i de sjukfall som med små insatser kan hanteras på arbetsplatsen. Arbetsgivaren får ett ansvar att göra en</P>
<P class="p181 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Förordningen (2003:426) om rehabiliteringsutredning enligt 22 kap. AFL.</P>
<P class="p517 ft16">277</P>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p941 ft8">planering för åtgärder på arbetsplatsen i de sjukfall som riskerar att bli långa men befrias från en meningslös administrativ insats i sjukfall som avslutas inom de första månaderna. Om det tidigt i sjukfallet finns indikationer på att det kommer att behövas insatser är det givetvis angeläget att dessa sätts in så snart det är lämpligt.</P>
<P class="p17 ft8">Vi vill genom vårt förslag flytta fokus från Försäkringskassan till arbetsplatsen. Det är där dialogen ska föras. Vi har gjort bedöm- ningen att om man inte inom de första tre månadernas sjukskriv- ning lyckats finna en lösning på arbetsplatsen som gör att den anställde kan återgå i arbete är det dock rimligt att Försäkrings- kassans resurser alltid tas i anspråk. Vi föreslår därför att en plan för åtgärder på arbetsplatsen alltid ska ha upprättats och lämnats till Försäkringskassan senast då en person varit sjukskriven i 90 dagar i följd. Såväl individen själv som dennes läkare och arbetsgivare bör till dag 90 i sjukskrivningen ha en tydlig bild av hur förutsättningar för återgång i arbete ser ut och i vad mån detta kräver insatser på arbetsplatsen. Om det redan före dag 90 i sjukskrivningen står klart att en plan bör upprättas så bör det givetvis göras så snart det är möjligt.</P>
<P class="p942 ft35"><SPAN class="ft35">22.5</SPAN><SPAN class="ft115">Den anställde eller Försäkringskassan kan begära att planen upprättas vid en tidigare tidpunkt</SPAN></P>
<P class="p203 ft8">Det kan finnas sjukfall då det tidigt framgår att insatser på arbets- platsen skulle kunna förkorta sjukskrivningstiden. Försäkringskas- san ska då kunna ålägga arbetsgivaren att vid en tidigare tidpunkt än dag 90 i sjukfallet komma in med en plan för åtgärder på arbetsplatsen. Arbetsgivaren måste ges en skälig tid för att upprätta denna plan. Vi föreslår att 30 dagar kan vara en skälig tid för detta. Det innebär att Försäkringskassan även i sjukfall som pågått kortare tid än 60 dagar kan begära in en plan för åtgärder på arbetsplatsen.</P>
<P class="p226 ft8">Samma sak bör givetvis gälla för den anställde. Om denne upplever att det kan göras insatser i ett tidigt skede kan han/hon begära att arbetsgivaren upprättar en plan och lämnar till Försäk- ringskassan.</P>
<P class="p214 ft8">Vi anser inte att det är nödvändigt att sätta upp några kriterier för när den anställde eller Försäkringskassan ska kunna begära en plan före dag 90. Man får utgå ifrån att det i förekommande fall finns fog för en sådan begäran.</P>
<P class="p943 ft16">278</P>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td239"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p15 ft71">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft35"><SPAN class="ft35">22.6</SPAN><SPAN class="ft115">Ökad kvalitet i planerna</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">Den nu gällande lagstiftningen är utformad på så sätt att när arbets- givaren har lämnat sin rehabiliteringsutredning till Försäkringskas- san så har denne gjort vad lagen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>kräver i form av utredning och Försäkringskassan noterar i sina handläggningssystem att utred- ningen kommit in. Men om utredningen enbart innehåller informa- tion om att arbetsgivaren avvaktar medicinsk behandling, vilket är fallet i ungefär varannan utredning, är det inte någon särskilt användbar information. Någon skyldighet för arbetsgivaren att inkomma med en ny rehabiliteringsutredning då situationen klarnat finns inte. Vi tror därför att genom att senarelägga den tidpunkt då en plan för åtgärder på arbetsplatsen senast ska ges in och att reglera arbetsgivarens ansvar att hålla planen aktuell ökar möjlig- heten att planen kan vara till nytta i den fortsatta handläggningen. Efter 90 dagars sjukskrivning bör också den medicinska bilden ha klarnat i många fall, vilket underlättar en planering.</P>
<P class="p675 ft8">Med anledning av att volymerna minskar och att den tidpunkt då planen senast ska vara upprättad flyttas framåt i tiden<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>bör förut- sättningar öka för att arbetsgivare ska kunna upprätta en plan med god kvalitet samtidigt som möjligheterna för Försäkringskassan att ta sitt samordningsansvar och snabbt kalla till ett avstämningsmöte ökar.</P>
<P class="p825 ft8">Försäkringskassans och den anställdes möjlighet att vid en tidigare tidpunkt begära en plan för åtgärder på arbetsplatsen borgar för att tidiga impulser i sjukfallet tas tillvara.</P>
<P class="p94 ft8">Vi tror även att ökat inflytande för de fackliga organisationerna kommer att bidra till en god kvalitet på planen. Dels genom den kunskap på området som den fackliga organisationen besitter dels genom att arbetstagarorganisationerna kommer att bevaka att arbetsgivaren tar sitt ansvar.</P>
<P class="p95 ft8">Såväl den fackliga organisationen som Försäkringskassan har också möjlighet att som i dag anmäla till Arbetsmiljöverket om en arbetsgivare systematiskt brister i sitt rehabiliteringsansvar.</P>
<P class="p94 ft8">Som framgår av kapitel 24 föreslår vi att en sanktion i form av förseningsavgifter ska användas då en arbetsgivare inte inom 90 dagar inkommer med en plan för åtgärder på arbetsplatsen. Vi anser att man inte ska göra någon kvalitetsbedömning av planen då man</P>
<P class="p944 ft48"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>22 kap. 3 § AFL.</P>
<P class="p659 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>260 000 sjukskrivningar av anställda pågick 30 dagar medan endast hälften så många pågick 90 dagar eller mer (Källa: Försäkringskassan år 2005).</P>
<P class="p710 ft16">279</P>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft8">tar ställning till eventuell sanktion mot arbetsgivaren. Det finns i och för sig en risk att mindre seriösa arbetsgivare skickar in en mycket ofullständig plan för att undgå sanktion, men mot bak- grund av ovanstående gör vi bedömningen att den risken inte är särskilt stor.</P>
<P class="p945 ft35"><SPAN class="ft35">22.7</SPAN><SPAN class="ft115">Ett alternativ</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Som ett alternativ till att en plan ska upprättas senast vid viss tid- punkt har vi även övervägt om en plan möjligen ska upprättas endast på begäran av individen själv enligt följande modell. Om individen gör anspråk på ersättning från Försäkringskassan under den tid denne deltar i olika typer av rehabiliteringsåtgärder får han eller hon ansöka om detta hos Försäkringskassan. Till ansökan ska då bifogas den upprättade planen som utgör ett underlag för Försäkringskassans beslut.</P>
<P class="p101 ft8">Den sanktion som kan kopplas till detta alternativ är att om indi- viden inte aktivt bidrar till att de insatser som behövs kommer till stånd så kan Försäkringskassan dra in sjukpenningen.</P>
<P class="p17 ft8">Vi anser dock inte att detta är en framkomlig väg eftersom hela ansvaret för rehabiliteringsprocessen då skulle övervältras på indi- viden. Individens ställning skulle inte stärkas – som det anges i direktivet att syftet med förslagen ska vara – utan tvärtom för- svagas.</P>
<P class="p946 ft35"><SPAN class="ft35">22.8</SPAN><SPAN class="ft115">Försäkringskassans roll i arbetsgivarens plan för åtgärder på arbetsplatsen</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Försäkringskassans uppgift är att fortlöpande ta ställning till individens begäran om ersättning från sjukförsäkringen. För- säkringskassans beslut grundar sig på reglerna i AFL<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Ett viktigt underlag i denna bedömning är de insatser som planeras eller pågår på arbetsplatsen. En person som vill göra anspråk på reha- biliteringsersättning i form av rehabiliteringspenning eller särskilt bidrag ska precis på samma sätt som i dag ansöka om detta hos Försäkringskassan. Planen för åtgärder på arbetsplatsen är då en del i beslutsunderlaget.</P>
<P class="p947 ft15"><SPAN class="ft47">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>3 kap. 7 § och 22 kap. 7 § AFL.</P>
<P class="p231 ft16">280</P>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td239"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td240"><P class="p15 ft71">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p948 ft8">Försäkringskassan kan begära att planen ska kompletteras om den inte ger tillräcklig information för att Försäkringskassan ska kunna fatta ett beslut om ersättning till individen. På samma sätt handläggs ett läkarintyg som måste kompletteras. Bristfälligt ifyllda medicinska underlag kompletteras som regel genom att intyget skickas tillbaka till läkaren som utfärdat intyget.</P>
<P class="p95 ft8">Försäkringskassan ska inte godkänna arbetsgivarens plan utan ha den som ett beslutsunderlag i sin fortsatta handläggning. Vad ska man då göra om arbetsgivaren och Försäkringskassan inte är över- ens om vad som ska ske på arbetsplatsen? Om Försäkringskassan gör bedömningen att den anställde skulle kunna klara ett arbete hos nuvarande arbetsgivaren efter vissa åtgärder men arbetsgivaren av något skäl inte är beredd att vidta åtgärderna ska Försäkringskassan precis som i dag tillämpa steg för steg modellen och ta ställning till individens möjligheter utanför den nuvarande arbetsplatsen. Det innebär att om den anställde, trots sin sjukdom, kan klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete har hon eller han inte rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Den försäkrade bedöms vara arbetsför även om arbetet inte finns direkt tillgängligt för henne eller honom. För ytterligare beskrivning av Försäkrings- kassans bedömning av individens rätt till sjukpenning hänvisas till kapitel 5.</P>
<P class="p660 ft35"><SPAN class="ft35">22.9</SPAN><SPAN class="ft115">Hälso- och sjukvårdens roll i planeringen</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">Läkarintyg från och med dag 90 i sjukskrivningen bör vara utfor- made så att de utgör en plan för de medicinska insatser individen behöver för att kunna återgå i arbete. Inom det pågående regerings- uppdraget att effektivisera sjukskrivningsprocessen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">10</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>pågår en dis- kussion om hur medicinska underlag bör vara utformade för att kunna fylla sin uppgift som beslutsunderlag i Försäkringskassans handläggning. Vi avstår därför från att lägga något mer detaljerat förslag i denna del.</P>
<P class="p949 ft9"><SPAN class="ft47">10</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Regeringsuppdrag (S2005/9201/SF) till Socialstyrelsen och Försäkringskassan att utforma och komma med förslag till en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivnings- process.</P>
<P class="p950 ft16">281</P>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Rehabiliteringsutredning ersätts med en plan för åtgärder på arbetsplatsen</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft35"><SPAN class="ft35">22.10</SPAN><SPAN class="ft158">Avstämningsmötets funktion</SPAN></P>
<P class="p80 ft8">Försäkringskassan ska, om det inte är obehövligt, kalla till ett avstämningsmöte inom två veckor från det att en plan för åtgärder på arbetsplatsen kommit in från arbetsgivaren. På den punkten föreslås ingen ändring.</P>
<P class="p17 ft8">Om arbetsgivaren på begäran av den anställde eller Försäkrings- kassan och senast vid dag 90 i sjukfallet har gjort en plan på vilka insatser som kan göras på arbetsplatsen och hälso- och sjukvården gjort en medicinsk behandlingsplan med en prognos bör förutsätt- ningarna var goda för att ett avstämningsmöte verkligen leder till att den sjukskrivne får ett samlat stöd för att kunna återgå i arbete. I de fall det visar sig att det inte går att åstadkomma de förändringar på arbetsplatsen som krävs, får Försäkringskassan ett underlag för att i samverkan med Arbetsförmedlingen utreda om individen med eller utan arbetsmarknadsinriktade insatser kan ta ett annat arbete.</P>
<P class="p951 ft16">282</P>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p952 ft34"><SPAN class="ft34">23</SPAN><SPAN class="ft137">Tydligare roll för de fackliga organisationerna</SPAN></P>
<P class="p953 ft8">Utredningens förslag:</P>
<P class="p954 ft8">Att arbetstagarorganisationernas roll förtydligas på så sätt att arbetsgivaren ska vara skyldig att informera den lokala arbetstagar- organisation som arbetstagaren tillhör när arbetet med att upprätta en plan inleds.</P>
<P class="p889 ft35"><SPAN class="ft35">23.1</SPAN><SPAN class="ft115">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p955 ft8">I direktiven framhålls att arbetstagarorganisationerna har en viktig roll i rehabiliteringsarbetet genom den kompetens och kännedom som de har om arbetsplatsen. Vidare sägs att den lagstiftning som trätt i kraft den 1 januari 2005 har tydliggjort vilka förväntningar den försäkrade kan ha på Försäkringskassan när det gäller att upp- rätta rehabiliteringsplaner och kalla till avstämningsmöte. Det finns, enligt direktiven, nu skäl att även stärka arbetstagarens rätt att genom arbetsgivaren få klarlagt sina möjligheter att återgå till arbete och att lämpliga åtgärder som behövs också kommer till stånd. I det sammanhanget uttalas att det kan övervägas om arbetstagarorganisationerna bör få en tydligare roll då deras enga- gemang och kunskaper behövs som ett stöd för den enskilde. Direktiven slår fast att aktiva arbetstagarorganisationer har mycket att tillföra rehabiliteringsprocessen och att det därför är viktigt att ge fackliga representanter tillträde till dessa processer.</P>
<P class="p956 ft16">283</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Tydligare roll för facket</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft35"><SPAN class="ft35">23.2</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetstagarorganisationernas medverkan</SPAN></P>
<P class="p957 ft8">För en utförligare redovisning av reglerna om samverkan och fack- ligt inflytande hänvisas till kapitel 12.</P>
<P class="p958 ft35"><SPAN class="ft35">23.3</SPAN><SPAN class="ft115">Hur ska arbetstagarorganisationerna på ett bättre sätt få tillträde till rehabiliteringsprocessen?</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">När det i direktiven talas om att det bör övervägas om arbetstagar- organisationerna bör få en tydligare roll är det i första hand som stöd för den enskilde. Tanken synes vara att de fackliga organisa- tionernas kompetens och kännedom om arbetsplatsen ska komma rehabiliteringsprocessen till godo och härmed bidra till en högre kvalitet. Det är sålunda som företrädare för den enskilde arbetsta- garen i ett rehabiliteringsärende som arbetstagarorganisationernas roll bör förtydligas. I det sammanhanget kan det vara frågan om ett stöd för arbetstagaren i kontakterna med såväl arbetsgivaren som Försäkringskassan.</P>
<P class="p101 ft8">Samtidigt kan konstateras att en grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete är att det på arbetsplatsen finns den i AML föreskrivna organiserade verksamheten för arbets- anpassning och rehabilitering. I den delen har de fackliga organisa- tionerna en tydlig roll då det anges i AML att skyddsombud ska vaka över att arbetsgivaren uppfyller lagens krav i detta avseende. Dessutom ska frågor om arbetsanpassnings- och rehabiliterings- verksamheten på arbetsstället behandlas i skyddskommittén. Till detta kommer bestämmelserna i lagen (1976:580) om medbestäm- mande i arbetslivet (MBL) om arbetstagarinflytande. Som redan nämnts är arbetsgivaren skyldig att på eget initiativ fortlöpande informera de kollektivavtalsbundna fackliga organisationerna om bl.a. förekommande statistik om personalens hälsotillstånd och sjukfrånvaro. Vidare torde skyldigheten för arbetsgivaren att inom rimliga gränser biträda organisationerna med utredningar omfatta att lämna uppgifter om hur många anställda som är långtidssjuka, om rehabiliteringsutredningar har genomförts och om vilka åtgär- der för återgång i arbete som pågår eller planeras.</P>
<P class="p959 ft8">När det gäller de fackliga organisationernas möjligheter att före- träda en enskild medlem i rehabiliteringsprocessen handlar det i huvudsak om två situationer, kontakten med arbetsgivaren och kontakten med Försäkringskassan. I båda fallen är den fackliga</P>
<P class="p60 ft16">284</P>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td241"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td70"><P class="p15 ft71">Tydligare roll för facket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft8">organisationens roll närmast att vara ombud för medlemmen. En grundförutsättning i sammanhanget är givetvis att den berörde medlemmen önskar bli biträdd av sin fackliga organisation. Utan ett uppdrag från medlemmen saknas förutsättningarna för en me- ningsfull facklig medverkan i det enskilda fallet.</P>
<P class="p142 ft8">Under utredningens gång har det från fackliga organisationer framförts att ett problem med dagens lagstiftning är att de inte får kännedom om när ett rehabiliteringsärende inleds och därmed inte heller kan ta tillvara sina medlemmars intressen. Av den i kapitel 12 gjorda genomgången av arbetstagarorganisationernas medverkan kan dock konstateras att det inte finns något i regelverket som hindrar arbetstagarorganisationerna från att ta tillvara sina med- lemmars intressen i rehabiliteringsärenden. Tvärtom finns det, om befintliga bestämmelser och avtal tillämpas, goda förutsättningar för att på ett tidigt stadium få kännedom om ett rehabiliterings- ärende. För att detta ska fungera krävs emellertid att arbetstagaror- ganisationerna på lokal nivå tar egna initiativ för att få reda på hur en sjukskriven arbetstagare på bästa och snabbaste sätt kan återgå i arbete. En samverkan mellan förtroendevalda med förhandlings- uppdrag och skyddsombud samt företrädare för arbetstagare i skyddskommittéer torde vara nödvändigt för att de fackliga organi- sationerna på ett effektivt sätt ska kunna ta tillvara sina medlem- mars intressen i rehabiliteringsärenden. Att ett skyddsombud eller företrädare för arbetstagare i skyddskommittéer inte endast har att syssla med organisationen av arbetsplatser utan även till viss del även med individärenden framgår av kommentaren till 7 § AFS 1994:1. Från fackligt håll har uppgivits att individärenden normalt handläggs av andra fackliga företrädare än skyddsombud, vars främsta uppgift är den övergripande arbetsmiljön.</P>
<P class="p960 ft8">Även om den befintliga lagstiftningen ger de fackliga organisa- tionerna goda möjligheter att bistå sina medlemmar, kan det ändå övervägas om ytterligare åtgärder bör vidtas för att förtydliga arbetstagarorganisationernas roll. När det gäller den rehabiliter- ingsutredning som arbetsgivaren ska genomföra enligt 22 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring är bestämmelsen utformad så att arbetsgivaren har att inhämta arbetstagarens medgivande för att involvera den fackliga organisationen. Om arbetstagare avböjer facklig medverkan kommer inte de fackliga företrädarnas kunska- per att tas tillvara. Det är för övrigt oklart i vilken utsträckning och hur arbetsgivarna tar upp frågan om facklig medverkan med de be- rörda arbetstagarna. En ordning där den fackliga organisationen</P>
<P class="p638 ft16">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Tydligare roll för facket</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">informeras om att en utredning ska påbörjas, synes därför vara att föredra. Härmed får organisationen en tidig signal och kan efter- höra den berörda medlemmens inställning till fackligt biträde. Det får antas att den fackliga organisationen har bättre förutsättningar än arbetsgivaren att presentera vilket biträde man kan ge den enskilde medlemmen i den aktuella situationen.</P>
<P class="p88 ft8">För att förtydliga arbetstagarorganisationernas roll föreslår vi alltså att arbetsgivaren ska vara skyldig att informera den fackliga organisationen när arbetet med att upprätta en plan inleds.</P>
<P class="p961 ft35"><SPAN class="ft35">23.4</SPAN><SPAN class="ft115">Vilken lokala fackliga organisation ska arbetsgivaren informera?</SPAN></P>
<P class="p115 ft8">Om arbetsgivaren inte känner till om arbetstagaren är fackligt an- sluten ska denne enligt vår mening vara skyldig att undersöka om så är fallet. När den fackliga organisationen väl blivit informerad får arbetstagaren själv avgöra om denne vill att arbetstagarorganisatio- nen bistår med sin hjälp i rehabiliteringsärendet. Det ska således inte vara fråga om någon självständig rättighet för den fackliga or- ganisationen att medverka i rehabiliteringsärendet.</P>
<P class="p88 ft8">Eftersom rehabiliteringsärenden är nära förknippade med hur arbetsplatsen är utformad och organiserad skulle man kunna tänka sig att det, i stället för den lokala fackliga organisation som arbets- tagaren tillhör, var den lokala fackliga organisation som arbetsgiva- ren har kollektivavtal med som skulle informeras. Vi anser dock att ett rehabiliteringsärende i högsta grad är knutet till den individ som det berör och att det därför är den fackliga organisation som ar- betstagaren tillhör som bör informeras.</P>
<P class="p101 ft8">Till stöd för vårt ställningstagande kan paralleller dras med bestämmelserna i <NOBR>11–13</NOBR> §§ MBL. Enligt 11 § ska arbetsgivare innan han beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet förhandla med den eller de arbetstagarorganisationer som han har kollektiv- avtal med. Avsikten med den s.k. primära förhandlingsskyldigheten är att alla beslut som en facklig organisation ”typiskt sett” vill för- handla om ska omfattas av förhandlingsskyldigheten. I vissa fall är en arbetsgivare skyldig att iaktta 11 och 12 §§ MBL även gentemot sådana organisationer som han inte har kollektivavtal med. Det gäller enligt första stycket i 13 § när en fråga särskilt angår arbets- eller anställningsförhållanden för en medlem i en sådan organisa- tion. Rättsfallet AD 1984 nr 98 gällde frågan om ett företag brutit</P>
<P class="p338 ft16">286</P>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td241"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td70"><P class="p15 ft71">Tydligare roll för facket</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p962 ft8">mot 13 § genom att inte förhandla med den organisation som inte hade kollektivavtal. Arbetsdomstolen hänvisade till förarbetena<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>och pekade på att lagstiftaren har velat avgränsa tillämpningen av 13 § till frågor som enbart har individuell betydelse för en eller flera medlemmar i den organisation som saknar kollektivavtal. Frågor av mer kollektiv eller allmän karaktär omfattas däremot inte av 13 § även om sådana frågor kan komma att personligen beröra med- lemmar i en sådan organisation. Vidare kan en jämförelse göras med 30 § anställningsskyddslagen där arbetsgivare som vill avskeda eller säga upp en arbetstagare på grund av s.k. personliga skäl bl.a. ska varsla den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör.</P>
<P class="p963 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1975/76:105 s. <NOBR>360-361.</NOBR></P>
<P class="p517 ft16">287</P>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107272x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft162">24 Sanktioner</P>
<P class="p964 ft8">Utredningens förslag</P>
<P class="p965 ft8">En arbetsgivare som inte har lämnat en plan för åtgärder på arbetsplatsen till Försäkringskassan senast då den försäkrade på grund av sjukdom helt eller delvis varit frånvarande från arbetet i 90 dagar i följd, ska betala en förseningsavgift på 10 000 kr.</P>
<P class="p966 ft8">Beslut om förseningsavgift fattas av Försäkringskassan. Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det. Förseningsavgiften tillfaller staten.</P>
<P class="p209 ft35"><SPAN class="ft35">24.1</SPAN><SPAN class="ft115">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p967 ft8"><SPAN class="ft139">Direktiv:</SPAN><SPAN class="ft42">U</SPAN></P>
<P class="p968 ft58">Pröva vilka konsekvenser som utredarens förslag skall få för tillsynen av hur bestämmelserna efterlevs och föreslå effektivare påföljder vid bristande efterlevnad<SPAN class="ft13">.</SPAN></P>
<P class="p969 ft8">Den utredning och planering för åtgärder på arbetsplatsen som ska göras av arbetsgivaren utgör utgångspunkten i insatserna för att återföra den anställde till arbetslivet. Den nuvarande lagstiftningen i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) saknar sanktionssy- stem för det fall arbetsgivaren inte uppfyller sitt rehabiliteringsan- svar. Enligt vårt förslag i kapitel 22 ska en plan upprättas och ges in till Försäkringskassan på begäran av den anställde eller Försäk- ringskassan och senast då den anställde helt eller delvis varit frånva- rande från arbetet på grund av sjukdom i 90 dagar i följd.</P>
<P class="p464 ft8">Som vi tidigare redovisat i kapitel 7 finns det stora brister i efter- levnaden av gällande lagstiftning rörande rehabiliteringsutredning och avstämningsmöten. För att uppnå en ökad efterlevnad av lag- stiftningen anser vi det därför nödvändigt att någon form av sank- tion knyts till utebliven/försenad plan för åtgärder på arbetsplatsen.</P>
<P class="p729 ft16">289</P>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9">Sanktioner</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p970 ft8">För att få acceptans för den föreslagna sanktionen måste emellertid även de övriga delarna i processen fungera på ett betyd- ligt effektivare sätt än vad som nu är fallet. Försäkringskassan måste ha beredskap för att agera utifrån de uppgifter som finns i planen och då det inte är obehövligt kalla till ett avstämningsmöte inom två veckor. Hälso- och sjukvården måste leverera medicinska underlag som kan ligga till grund för planering för de insatser en individ behöver. Effektiva evidensbaserade behandlingsprogram för olika diagnoser måste tas fram och den sjukskrivne erbjudas nödvändiga rehabiliteringsinsatser utan alltför lång väntetid osv.</P>
<P class="p227 ft35"><SPAN class="ft35">24.2</SPAN><SPAN class="ft115">Allmänt om förseningsavgifter.</SPAN></P>
<P class="p971 ft8">I HpH utredningen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>utvecklades frågan kring avgifter som påtryckningsmedel. Vi väljer att nedan återge den redovisning som</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr31 td242"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td243"><P class="p972 ft50">2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td244"><P class="p15 ft128">gjordes i HpH utredningen kring förseningsavgifter i allmänhet<SPAN class="ft42">TPF FPT</SPAN>:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr1 td243"><P class="p32 ft58">Beträffande användningen av avgifter såsom sanktioner kan följande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">konstateras. I början av åttiotalet infördes i brottsbalken en ny för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">verkandebestämmelse som angav att om det med anledning av ett brott</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td242"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p32 ft138">begånget i utövningen av näringsverksamhet uppkommit en otillbörlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">förtjänst eller besparing, får värdet därav förklaras förverkat. I proposi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td242"><P class="p15 ft80"> </P></TD>
<TD class="tr31 td243"><P class="p973 ft163">3</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td242"><P class="p15 ft164"> </P></TD>
<TD class="tr33 td243"><P class="p32 ft165">tionen<SPAN class="ft42">TPF FPT </SPAN>angavs att den nya bestämmelsen på vissa områden kunde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td242"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p32 ft138">behöva kompletteras med sanktionsavgifter riktade mot företag.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p974 ft58">Utan att lägga något lagförslag angavs i propositionen vissa rikt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">linjer som skulle gälla för ett sådant avgiftssystem. Enligt departe-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td242"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p32 ft138">mentschefen skulle detta kunna användas på områden där regelöverträ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">delser var särskilt frekventa eller speciella svårigheter förelåg att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">beräkna storleken av den vinst eller besparing som uppnås i det</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td242"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p32 ft138">enskilda fallet. Vidare angavs att avgifter endast borde få förekomma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">inom speciella klart avgränsade rättsområden, att det skulle vara möj-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">ligt att förutse hur stor avgiften skulle bli i det enskilda fallet, att ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td242"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p32 ft138">strikt ansvar förutsatte att överträdelser på område inte kunde ske på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">annat sätt än som en följd av uppsåt eller oaktsamhet, att något hinder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">inte skulle föreligga att låta de straffrättsliga bestämmelserna vara kvar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td242"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p32 ft138">vid sidan om samt att man i viss utsträckning skulle kunna överlämna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">åt de administrativa myndigheter som var verksamma på området att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">ålägga avgiftsskyldighet. Departementschefen betonade också vikten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td242"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p32 ft138">av att avgiftssystem på nya områden infördes först efter noggranna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p32 ft58">överväganden om behov föreligger.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td242"><P class="p15 ft76"> </P></TD>
<TD class="tr28 td243"><P class="p974 ft58">Sanktionsavgifter har införts i lagstiftningen på flera områden.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td242"><P class="p15 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr9 td243"><P class="p32 ft138">Exempel härpå är miljöskyddsavgift enligt miljöbalken (1998:808),</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td245"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr25 td246"><P class="p15 ft101"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td242"><P class="p15 ft82">1</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td243"><P class="p15 ft9"><SPAN class="ft42">PT </SPAN>Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, HpH, SOU 2002:5.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td242"><P class="p15 ft42">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td242"><P class="p15 ft82">2</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr33 td243"><P class="p15 ft48"><SPAN class="ft42">PT </SPAN>A. utredning s. <NOBR>410-412.</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td242"><P class="p15 ft42">TP</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td242"><P class="p15 ft82">3</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td243"><P class="p15 ft15"><SPAN class="ft42">PT </SPAN>Prop. 1981/82:142 s. 77.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td242"><P class="p15 ft42">TP</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft16">290</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr0 td247"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p15 ft71">Sanktioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p975 ft138">överlastavgift enligt lagen (1972:345) om överlastavgift, byggnads- avgift och tilläggsavgift enligt plan- och bygglagen (1987:10) och skattetillägg enligt taxeringslagen (1990:324). Från det arbetsrättsliga området kan nämnas övertidsavgift enligt arbetstidslagen (1982:673). Arbetsgivare som inte iakttar gällande bestämmelser beträffande över- tid kan tvingas att betala en avgift som beräknas utifrån hur mycket otillåten övertid som tagits ut. Frågor om övertidsavgift prövas av all- män domstol efter ansökan av allmän åklagare.</P>
<P class="p976 ft138">Vidare förekommer sanktionsavgifter i Arbetsmiljölagen (1977:1160) AML. Enligt 8 kap. 5 § AML får regeringen eller, efter regeringens bestäm- mande, Arbetsmiljöverket föreskriva att en särskild avgift ska betalas, om överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av ett bemyndigande som anges i arbetsmiljölagen. Avgiften ska betalas även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Frågor om påförande av sanktionsavgift prövas enligt 7 § av länsrätten efter ansökan av Arbetsmiljöverket. Avsikten är att Arbetsmiljöverket genom föreskrifter efter hand ska pröva om det är lämpligt att införa sanktionsavgifter på angivna områden. I 9 § ges även viss möjlighet att ålägga avgift genom avgiftsföreläggande som utfärdas av Arbets- miljöverket. Har ett sådant föreläggande godkänts av den det riktar sig till, gäller det som domstols lagakraftvunna avgörande varigenom avgift påförts – Arbetsmiljöverket har i 9 kap. 2 § föreskrifter om tryckkärl och andra tryckbärande anordningar (AFS 1999:6) infört bestämmelser om sanktionsavgift. Dessa bestämmelser innebär att den som använder en tryckbärande anordning utan att denna genomgått föreskriven besiktning ska betala sanktionsavgift.</P>
<P class="p977 ft35"><SPAN class="ft35">24.3</SPAN><SPAN class="ft115">Tre tänkbara sanktionssystem</SPAN></P>
<P class="p68 ft8">Vi har övervägt tre alternativa sanktionssystem:</P>
<P class="p445 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft144">Förseningsavgift som tas ut av Försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p161 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft144">Vite/sanktionsavgift som ut av Arbetsmiljöverket</SPAN></P>
<P class="p446 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft144">Förhöjd medfinansiering av kostnader för sjukpenning</SPAN></P>
<P class="p131 ft8">Nedan kommer dessa att behandlas var för sig.</P>
<P class="p628 ft11"><SPAN class="ft11">24.3.1</SPAN><SPAN class="ft25">Förseningsavgift som tas ut av Försäkringskassan</SPAN></P>
<P class="p978 ft8">Arbetsgivaren ska betala en förseningsavgift då denne inte i rätt tid lämnar in plan för åtgärder på arbetsplatsen. Inte bara i HpH utredningen utan även i en tidigare utredning, <NOBR>AGRA-utredningen<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> </SPAN>övervägdes möjligheten att införa sanktioner mot arbetsgivare som</P>
<P class="p655 ft15"><SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP </SPAN>Arbetsgivarens<SPAN class="ft42">PT </SPAN>rehabiliteringsansvar SOU 1998:104.</P>
<P class="p517 ft16">291</P>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9">Sanktioner</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft8">inte lever upp till sitt rehabiliteringsansvar. I <NOBR>AGRA-utredningen</NOBR> ansåg man dock att det fanns flera skäl som talade mot att införa sanktionsavgifter på den allmänna försäkringens område. Försäk- ringskassan är ett utpräglat serviceorgan vilket enligt utredningen gjorde det svårt att också uppträda som en repressiv instans. Man konstaterade också att Försäkringskassan riskerade att förlora det goda samarbete som samverkan med arbetsgivarna förutsätter.</P>
<P class="p101 ft8">I HpH utredningen föreslogs att en förseningsavgift på 5 000 kr skulle tas ut av arbetsgivaren om rehabiliteringsunderlag inte kommit in till Försäkringskassan i föreskriven tid.</P>
<P class="p17 ft8">I prop. 2002/03:89 behandlades frågan om förseningsavgift. Regeringen var vid denna tidpunkt inte beredd att föreslå att arbetsgivare som inte har lämnat rehabiliteringsutredning till För- säkringskassan inom föreskriven tid ska betala en förseningsavgift med 5 000 kronor. Bland annat på grund av de invändningar som inkommit från remissinstanserna. Invändningarna gällde att en enhetlig förseningsavgift drabbar små och stora företag mycket olika samt att förslaget medför en inte obetydligt ökad administra- tiv börda. Ett antal remissinstanser påpekade också att Försäkrings- kassan i sitt arbete med rehabilitering alltför sällan använder de rehabiliteringsutredningar som faktiskt kommer in.</P>
<P class="p101 ft8">Försäkringskassans resurser för rehabiliteringsarbetet har för- stärkts väsentligt från och med år 2003. Avsikten är att kassorna ska använda resurserna bl.a. för att se till att rehabiliteringsutred- ningar kommer in från arbetsgivarna och att kassan aktivt använder dessa utredningar i sitt arbete. Skulle det visa sig att effekten inte blir den avsedda var regeringen beredd att återkomma med ett för- slag om någon form av sanktion mot de arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter att upprätta en rehabiliteringsutredning.</P>
<P class="p101 ft8">Vi anser att förseningsavgift skulle kunna vara en förhållandevis lättadministrerad form av sanktion. Den kan utformas på olika sätt:</P>
<P class="p318 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft143">En fast avgift, lika för alla, då en plan för åtgärder på arbets- platsen inte kommit in i tid.</SPAN></P>
<P class="p240 ft8"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft143">En avgift som ökar för varje dag eller vecka som förseningen består.</SPAN></P>
<P class="p239 ft8"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft143">Avgiftens storlek ställs i relation till företagets totala löne- summa.</SPAN></P>
<P class="p979 ft8">1) Det första alternativet med en fast avgift är allra enklast att administrera men har nackdelen att då förseningen väl inträtt och</P>
<P class="p338 ft16">292</P>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr0 td247"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p15 ft71">Sanktioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p412 ft8">avgiften tagits ut så finns det inget ekonomiskt incitament för arbetsgivaren att upprätta planen. Avgiften måste därför sättas så hög att den upplevs som avskräckande. Ska regeln tillämpas på ett enkelt sätt måste avgiften tas ut även vid enstaka dagars fördröjning och då kan en hög avgift upplevas orimlig.</P>
<P class="p95 ft8"><SPAN class="ft8">2)</SPAN><SPAN class="ft166">Det andra alternativet, med en förseningsavgift som ökar ju längre tid det dröjer innan arbetsgivaren kommer in med planen ger arbetsgivaren en drivkraft att upprätta planen även efter dag 90 samtidigt som avgiften kan hållas på en låg nivå per vecka och en kortare försening inte behöver bli särskilt kostsam. Däremot blir en sådan variant av sanktioner mer administrativt kostsam. HpH utredningen övervägde att föreslå en förseningsavgift som hade konstruktionen av en dagavgift men kom fram till att det inte var en bra lösning</SPAN><SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>. Anledningen till detta var att man befarade att för- seningsavgiften kunde ackumuleras till avsevärda belopp innan För- säkringskassan upptäckte att ett underlag inte lämnats in. Man menade dock att om en fast förseningsavgift inte gav avsedd effekt kunde systemet förfinas genom att införa en avgift som stod i pro- portion till förseningen.</P>
<P class="p675 ft8"><SPAN class="ft8">3)</SPAN><SPAN class="ft167">Det är i och för sig möjligt att göra som i alternativ tre, fast- ställa avgiften i relation till företagets totala lönesumma. Detta kräver dock en större administrativ insats från Försäkringskassan eftersom man måste fastställa lönesumman för att kunna beräkna avgiften. Detta alternativ skulle till skillnad mot en enhetlig för- seningsavgift ta hänsyn till de små företagen. Vi anser dock att en sanktion i form av förseningsavgift slår lika hårt mot stora och små arbetsgivare eftersom det inte finns något som säger att risken att inkomma med en plan efter fastställt datum är kopplat till företa- gets storlek. Till skillnad från den särskilda sjukförsäkringsavgiften som tas ut då en anställd är helt sjukskriven</SPAN><SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>är föreningsavgift en kostnad som arbetsgivaren kan undgå helt genom att uppfylla lagens krav.</P>
<P class="p824 ft8">För att nå ut med information om att en plan för åtgärder på arbetsplatsen ska upprättas och senast vid dag 90 lämnas till För- säkringskassan kan man tänka sig att införa en rutin att varje sjuk- anmälan från arbetsgivaren med automatik besvarades med ett underlag till plan för åtgärder på arbetsplatsen. Praktiska frågor av denna typ bör man dock enligt vår mening överlåta på Försäkrings- kassan att lösa.</P>
<P class="p655 ft48"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>SOU 2002:5 s. 413.</P>
<P class="p132 ft15"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Lag (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift.</P>
<P class="p517 ft16">293</P>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9">Sanktioner</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p970 ft8">Om en arbetsgivare trots information och förseningsavgift inte kommer in med en plan till Försäkringskassan måste Försäkrings- kassan på något sätt förhålla sig till detta. Det finns flera alternativ.</P>
<P class="p316 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Försäkringskassan kan konstatera att det inte går att ta ställ- ning till den anställdes rätt till fortsatt ersättning från sjukför- säkringen och meddela att man således överväger att avsluta sjukfallet. Detta sätter press både på den anställde och på dennes arbetsgivare, vilket i sig kan vara bra. Men eftersom den anställde inte kan upprätta planen själv, så är det inte rimligt att det blir denne som får ta konsekvensen av arbetsgivarens för- sumlighet.</SPAN></P>
<P class="p980 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Försäkringskassan kan på arbetsgivarens bekostnad upphandla en plan från exempelvis företagshälsovård eller annan lämplig aktör.</SPAN></P>
<P class="p384 ft8"><SPAN class="ft68">•</SPAN><SPAN class="ft67">Försäkringskassan kan kalla till ett avstämningsmöte och i sam- band därmed upprätta planen. Detta är i enlighet med gällande regler i AFL som säger att Försäkringskassan ska överta ansva- ret för rehabiliteringsutredningen om det finns skäl till det</SPAN><SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p981 ft11"><SPAN class="ft11">24.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">Vite eller sanktionsavgift som tas ut av Arbetsmiljöverket</SPAN></P>
<P class="p298 ft8">Arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML) har redan ett system för sanktioner.</P>
<P class="p18 ft8">Av 7 kap. AML framgår att vite kan dömas ut om arbetsgivaren inte uppfyller bestämmelserna i ett meddelat föreläggande/förbud. Vitet träder in i stället för straff. Arbetsmiljöverket ansöker hos länsrätten om utdömande av vitet. Det går att utdöma löpande viten.</P>
<P class="p214 ft8">Enligt 8 kap. AML får regeringen eller, efter regeringens bestäm- mande, Arbetsmiljöverket föreskriva att en särskild avgift ska betalas om överträdelse har skett av en föreskrift som har med- delats med stöd av ett bemyndigande. Sanktionsavgiftens storlek måste bestämmas i förväg, och inte som vitet sättas i relation till arbetsgivarens förhållanden. Avgiften ska betalas även om över- trädelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgiftsbelop- pet ska kunna fastställas direkt med ledning av en angiven beräk- ningsgrund. Avgiften ska vara lägst 1 000 och högst 100 000 kr.</P>
<P class="p281 ft15"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>22 kap. 3 § AFL.</P>
<P class="p231 ft16">294</P>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr0 td247"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p15 ft71">Sanktioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p982 ft8">Om vi vidhåller att planen ska sändas till Försäkringskassan och att en utebliven plan alltid ska medföra en sanktion innebär det att Försäkringskassan i varje enskilt ärende ska göra en anmälan till Arbetsmiljöverket då arbetsgivarens plan inte inkommit.</P>
<P class="p95 ft8">Arbetsmiljöverket skulle behöva tilldelas resurser för att hantera viten/sanktionsavgifter i en helt annan omfattning än i dag. Viten dömdes till exempel ut vid 575 tillfällen under år 2005. Antalet uteblivna rehabiliteringsutredningar, som är det vi har att jämföra med, var under samma år mer än 200 000.</P>
<P class="p94 ft8">Om arbetsgivaren trots sanktionen inte kommer in med en plan ska avgiften/vitet höjas. Detta kräver att Försäkringskassan håller Arbetsmiljöverket informerat om när planen kommer in. Endera genom manuella uppföljningar eller genom att Arbetsmiljöverkets personal får tillgång till Försäkringskassans handläggningssystem för att själv följa upp om planen kommit in.</P>
<P class="p209 ft11"><SPAN class="ft11">24.3.3</SPAN><SPAN class="ft25">Förhöjd medfinansiering av kostnader för sjukpenning</SPAN></P>
<P class="p219 ft8">Ett tredje alternativ för att öka möjligheten för lagstiftningens efterlevnad skulle kunna vara att arbetsgivarens underlåtenhet att lämna in en plan för åtgärder på arbetsplatsen till Försäkrings- kassan kopplas till medfinansieringen på så sätt att medfinansie- ringen ökas med en viss angiven procentsats från och med dag 91. Vi anser att detta är i och för sig är ett enkelt och tydligt system som genom sin konstruktion har stora möjligheter att ge effekt. Med tanke på att regeringen i budgetpropositionen för år 2007 aviserat att medfinansieringen ska upphöra vid utgången av år 2006 är detta alternativ dock inte längre aktuellt.</P>
<P class="p235 ft35"><SPAN class="ft35">24.4</SPAN><SPAN class="ft115">Slutsatser och förslag</SPAN></P>
<P class="p983 ft11"><SPAN class="ft11">24.4.1</SPAN><SPAN class="ft25">Vilket av de tre alternativa sanktionssystemen är det mest lämpliga?</SPAN></P>
<P class="p208 ft8">Vår slutsats är att det i och för sig skulle vara möjligt att inom AML reglera sanktioner gentemot arbetsgivare som brustit i att komma in med en plan i tid, men att det skulle vara en alltför admi- nistrativt omständlig väg att gå. Det skulle också kräva ett avsevärt resurstillskott till Arbetsmiljöverket.</P>
<P class="p588 ft16">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9">Sanktioner</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p970 ft8">Ett skäl till att lägga ansvaret för att hantera sanktionssystemet på Försäkringskassan och inte på Arbetsmiljöverket är att Försäk- ringskassan då måste bygga upp rutiner för att bevaka att planerna kommer in. Detta bör i sin tur göra att man också bygger upp rutiner för att kalla till avstämningsmöten, som är Försäkrings- kassans främsta verktyg inom samordningsuppdraget.</P>
<P class="p88 ft8">Vi anser att medfinansieringen i och för sig är en enkel form för sanktioner vid utebliven plan för åtgärder på arbetsplatsen. Syste- met finns redan och administrationen av detta fungerar bra. Det är också en sanktion, som i motsats till en förseningsavgift, fortsätter att kosta arbetsgivaren pengar ända till en plan har lämnats in. Med tanke på regeringens aviserat att medfinansieringen ska upphöra är detta inte längre ett tänkbart alternativ.</P>
<P class="p101 ft8">Att utfärda en förseningsavgift, lika för alla vid överträdelse, är ett enkelt förfarande. Om man bedömer att detta skulle slå orätt- vist hårt mot ett litet företag skulle ett alternativ kunna vara att ha förseningsavgifter som är fastställda i relation till företagets löne- summa eller liknande. Detta kräver dock en mer omfattande insats från Försäkringskassan för att beräkna avgiftens storlek.</P>
<P class="p88 ft8">För att en arbetsgivare som underlåtit att i tid lämna in en plan till Försäkringskassan ska motiveras att upprätta en plan är ett alternativ att avgiften är konstruerad på så sätt att den ökar för varje vecka som planen uteblir. Detta kompliceras dock av att Försäkringskassan har det övergripande ansvaret för att individens behov av insatser snarast blir utredda. Ska Försäkringskassan gå in och utföra arbetsgivarens uppgift att upprätta en plan och därmed också befria denne från fortsatt förseningsavgift eller avvakta, vilket kan få tillföljd att sjukskrivningen blir längre än nödvändigt? En annan fråga som i det fallet blir svår att hantera är vid vilken tidpunkt som Försäkringskassan ska gå in och agera. Ska man bestämma att det ska ske efter viss tid eller ska de var upp till För- säkringskassans bedömning? I så fall kan det ge upphov till stora skillnader i hanteringen. Vi menar därför att alternativet med en förseningsavgift i form av en engångsavgift är att föredra framför alternativet med en avgift per vecka.</P>
<P class="p707 ft8">Sammanfattningsvis har vi har för att sanktionssystemet ska vara enkelt, tydligt och inte kräva alltför omfattande administrativa insatser på Försäkringskassan stannat för förslaget med en fast för- seningsavgift.</P>
<P class="p590 ft16">296</P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr0 td247"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p15 ft71">Sanktioner</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p984 ft11"><SPAN class="ft11">24.4.2</SPAN><SPAN class="ft25">Vårt förslag om en fast förseningsavgift</SPAN></P>
<P class="p985 ft8">Som vi nämnt tidigare finns det starka skäl för att införa en för- seningsavgift. Rättsområdet är klart avgränsat och en försenings- avgift kan då vara en lämplig åtgärd. Enligt vår bedömning ska arbetsgivaren ha ett strikt ansvar för att planen för åtgärder på arbetsplatsen ges in. Någon bedömning om det föreligger uppsåt eller oaktsamhet från arbetsgivarens sida ska således inte göras.</P>
<P class="p483 ft8">Om en arbetsgivare underlåter att i tid komma in med en plan för åtgärder på arbetsplatsen ska Försäkringskassan fatta beslut om förseningsavgift. Försäkringskassan ska innan ett beslut om för- seningsavgift fattas ha konstaterat att det föreligger en skyldighet för arbetsgivaren att ge in en plan, att planen inte har lämnats i rätt tid och att det inte föreligger synnerliga skäl för att planen inte har getts in i rätt tid.</P>
<P class="p483 ft8">Försäkringskassan ska ansvara för tillsynen av om planen inkom- mit i rätt tid. För att göra sanktionsregeln enkel att tillämpa anser vi att Försäkringskassan, inte ska göra något ställningstagande till om planens innehåll är tillräckligt omfattande. Någon prövning av planens kvalitet ska således inte göras. Eftersom bedömningen om arbetsgivaren ska betala en förseningsavgift endast kommer att vara en formell granskning anser vi att uppgiften kan ligga på Försäk- ringskassan. Har en plan lämnats inom föreskriven tid ska någon sanktion inte utgå. Givetvis måste en ofullständig plan komplette- ras men det är ingen förutsättning för att slippa den föreslagna sanktionen. Vi är medvetna om att detta skulle kunna leda till att arbetsgivare för att undgå sanktioner skickar in planer som är högst bristfälliga. Vi tror dock att risken för detta är liten eftersom de allra flesta arbetsgivare tar sitt arbetsgivaransvar på stort allvar. Vi tror också att en facklig medverkan vid de möten då planen ska upprättas kommer att innebära att kvaliteten i planerna upprätt- hålls.</P>
<P class="p986 ft8">För att undvika oskäliga konsekvenser föreslår vi att det vid syn- nerliga skäl ska finnas en möjlighet att underlåta att påföra en för- seningsavgift trots att planen inte har kommit in i rätt tid. Förhål- landen som exempelvis att planen har varit av särskilt komplicerad beskaffenhet eller om uppgifter saknas på grund av att arbetstaga- ren inte har velat medverka ska dock inte betraktas som synnerliga skäl. Vid sådant förhållande ska arbetsgivaren lämna de uppgifter som finns att tillgå samt en upplysning om varför det saknas vissa uppgifter.</P>
<P class="p987 ft16">297</P>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9">Sanktioner</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p970 ft8">HpH utredningen föreslog en avgift på 5 000 kr. Vi anser dock att det är en alltför låg summa och föreslår att avgiften ska sättas till åtminstone det dubbla, alltså 10 000 kr. Om arbetsgivaren, trots påminnelse, inte inkommer med plan ska Försäkringskassan anmäla detta förhållande till Arbetsmiljöverket, som i sin tur får besluta om eventuella åtgärder.</P>
<P class="p88 ft8">Ett beslut om förseningsavgift ska kunna överklagas till läns- rätten. För prövning i kammarrätten ska, liksom i dag gäller för försäkringsbeslut enligt AFL, krävas prövningstillstånd.</P>
<P class="p17 ft8">Efter det att avgiftsbeslutet meddelats ska arbetsgivaren vara skyldig att inom två månader betala avgiften som tillfaller staten. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen som redan är betalningsmot- tagare för t.ex. sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen. Det skulle innebära en onödig administration om Försäkringskassan skulle tvingas bygga upp en organisation för att ta emot dessa försenings- avgifter.</P>
<P class="p226 ft8">Om Försäkringskassan eller den anställde begär att en plan för åtgärder på arbetsplatsen ska upprättas före dag 90 så ska arbets- givaren ges skälig tid för detta. Vi föreslår i kapitel 22 att skälig tid är 30 dagar. Frågan är om en sanktionsregel ska finnas i dessa fall eller om sanktionen ska vara knuten till dag 90, lika för alla. Efter- som det kan antas att det endast undantagsvis blir aktuellt att Försäkringskassan tidigare än vid dag 60 (med 30 dagars utred- ningstid för arbetsgivaren) begär in en plan anser vi inte att det behövs någon särlösning med förseningsavgift vid en tidigare tid- punkt i dessa fall. Vi anser inte heller att det i fall där den anställde begär en plan är lämpligt med en särlösning. För att Försäk- ringskassan i dessa fall skulle ha ett underlag för att fatta beslut skulle den anställde behöva anmäla detta till Försäkringskassan vilket skulle medföra en ökad administration. Vidare skulle det kunna uppstå bevisfrågor om huruvida arbetsgivaren har fått en begäran av den anställde eller inte. Förseningsavgift ska enligt vårt förslag således endast utgå om inte en plan för åtgärder på arbetsplatsen har inkommit till Försäkringskassan senast dag 90, oavsett på vems begäran planen har upprättats.</P>
<P class="p988 ft16">298</P>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p989 ft119"><SPAN class="ft133">25</SPAN><SPAN class="ft134">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</SPAN></P>
<P class="p990 ft8">Utredningens förslag<SPAN class="ft11">:</SPAN></P>
<P class="p965 ft11">De särskilda medel, som anvisats till Försäkringskassan för aktiva åtgärder och medel för försäkringsmedicinska och andra utredningar avvecklas.</P>
<P class="p991 ft11">Dessa medel bör istället utnyttjas som förstärkning av statsbi- draget till hälso- och sjukvården för att utveckla sjukskrivnings- processen och ta fram de beslutsunderlag Försäkringskassan behöver.</P>
<P class="p991 ft11">Socialstyrelsen bör få i uppdrag att ta fram riktlinjer för rehabilitering och att utforma evidensbaserade program för behandling av framförallt de stora multidisciplinära diagnos- grupperna.</P>
<P class="p248 ft11">En rehabiliteringsgaranti bör införas inom ramen för vård- garantin.</P>
<P class="p257 ft33">Arbetsgivarens ansvar bör begränsas till åtgärder på arbets- platsen med syfte att den anställde ska återgå i arbete hos nuva- rande arbetsgivare.</P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">25.1</SPAN><SPAN class="ft115">Uppdrag och bakgrund</SPAN></P>
<P class="p812 ft11"><SPAN class="ft148">Direktiv:</SPAN><SPAN class="ft42">U</SPAN></P>
<P class="p669 ft4">Se över Försäkringskassans möjligheter att, inom ramen för sitt sam- ordningsansvar, bidra till finansieringen av arbetslivsinriktad rehabilitering för försäkrade där målet med rehabiliteringen är återgång i arbete hos nuvarande arbetsgivare samt i detta sammanhang dels beakta syftet att ge den försäkrade lämplig rehabilitering, dels särskilt beakta mindre arbetsgivares möjligheter att finansiera sådana åtgärder.</P>
<P class="p219 ft11">Från år 1990 har Försäkringskassan beviljats särskilda medel som bland annat kan användas till köp av utredningar och aktiva rehabi- literingsåtgärder. För år 2006 utgör de särskilda medlen</P>
<P class="p638 ft16">299</P>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">935,5 miljoner. Under år 2005 användes cirka 660 miljoner kr till utredningar och aktiva åtgärder, inklusive bidrag till arbets- hjälpmedel. För en fylligare redovisning av Försäkringskassans användning av de särskilda medlen hänvisar vi till kapitel 13.</P>
<P class="p89 ft19">När medlen infördes betonades att de inte skulle användas till finansiering av medicinska insatser, och inte heller till att förminska arbetsgivarens ansvar. Försäkringskassan har på senare år fått utökade möjligheter att köpa vissa utredningar och utlåtanden av sjukvårdsproducenter. År 1999 fick Försäkringskassan möjlighet att köpa försäkringsmedicinska utredningar och från och med år 2003 särskilda läkarutlåtanden, SLU.</P>
<P class="p101 ft11">Huvudregeln är dock fortfarande att den allmänna hälso- och sjukvården har ansvar för de medicinska utredningar och utlåtan- den som behövs för att socialförsäkringssystemet ska fungera på avsett sätt. Försäkringskassans möjlighet att köpa utredningar innebär inte någon ändring av sjukvårdshuvudmännens ansvar att tillhandahålla de beslutsunderlag som Försäkringskassan efter- frågar<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p88 ft11">Gränsen mellan olika typer av rehabiliteringsåtgärder och där- med mellan olika aktörers ansvar för dessa insatser är dock inte självklar. Försäkringskassans möjlighet att köpa aktiva åtgärder och utredningar av olika slag har dessutom bidragit till att göra ansvars- fördelningen mellan hälso- och sjukvården, arbetsgivaren och För- säkringskassan otydlig. Vi anser därför att det är mycket viktigt att inte bara arbetsgivarens utan även hälso- och sjukvårdens ansvar förtydligas.</P>
<P class="p227 ft35"><SPAN class="ft35">25.2</SPAN><SPAN class="ft115">Beslutsunderlag</SPAN></P>
<P class="p992 ft11"><SPAN class="ft11">25.2.1</SPAN><SPAN class="ft25">Läkarintyg</SPAN></P>
<P class="p993 ft28">Försäkringskassan betalar som regel inte ersättning för läkarintyg. För de läkare som arbetar hos sjukvårdshuvudman – antingen genom anställning hos landsting, genom vårdavtal eller läkarvårds- ersättning – ingår kostnaden för utfärdande av läkarintyg i ersätt- ningen från sjukvårdshuvudmannen. Utfärdandet betraktas som en del av ett läkarbesök. Privatläkare anses bli kompenserade för utfär- dandet av läkarintyg genom den avgift patienten betalar för läkar-</P>
<P class="p20 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1998/99:76.</P>
<P class="p231 ft16">300</P>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft11">besöket, eftersom utfärdandet betraktas som en del av läkarbesö-</P>
<P class="p4 ft42"><SPAN class="ft11">ket</SPAN>TPF<SPAN class="ft43">2</SPAN>FPT<SPAN class="ft11">.</SPAN></P>
<P class="p94 ft11">I vissa fall ska Försäkringskassan betala ut ersättning till läkaren för läkarutlåtanden som begärts in. Av förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m. framgår att det endast är läkarutlåtanden som utfärdats av annan än sjukvårdshuvudman som kan ersättas. Hur Försäkringskassan ska ersätta medicinska utlåtanden och med vilka belopp regleras i Försäkringskassans före- skrifter<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p235 ft11"><SPAN class="ft11">25.2.2</SPAN><SPAN class="ft25">Särskilt läkarutlåtande, SLU</SPAN></P>
<P class="p788 ft19">Försäkringskassan ska, enligt gällande regelverk, om det inte bedöms obehövligt, kalla till ett avstämningsmöte inom två veckor från det en rehabiliteringsutredning inkommit. Försäkringskassans möjlighet att begära in ett SLU är i första hand tänkt som ett kom- plement till ett avstämningsmöte. Det gäller till exempel om avstämningsmötet inte ger ett tillräckligt underlag för ett beslut i ett ärende. Det kan även finnas situationer när ett avstämningsmöte av olika skäl inte kan genomföras.</P>
<P class="p210 ft11">SLU ska i första hand utfärdas av en läkare med fördjupad utbildning i försäkringsmedicin.</P>
<P class="p117 ft24">Arvodet till de utbildade läkarna vid utfärdande av SLU är 4 500 kr samt 1 500 kr för varje timme som överstiger 3 timmars arbete. Dessa regler om ersättning för SLU gäller från den 1 juli 2005.</P>
<P class="p117 ft24">Enligt en rapport från Försäkringskassan<SPAN class="ft145">TPF</SPAN><SPAN class="ft154">4</SPAN><SPAN class="ft145">FPT </SPAN>har SLU ännu inte kommit i bruk i någon större utsträckning, troligtvis för att många handläggare saknar kunskaper om hur det ska användas. Troligtvis skulle SLU som medbedömning många gånger kunna fylla samma funktion som en försäkringsmedicinsk utredning och därmed för- korta väntetiderna och minska kostnaderna för dessa.</P>
<P class="p312 ft11"><SPAN class="ft11">25.2.3</SPAN><SPAN class="ft25">Kompletterande utredningar</SPAN></P>
<P class="p97 ft33">I det fall en begäran om sjukpenning kommer in till Försäkrings- kassan och handlingarna inte ger tillräcklig information för att bedöma om det finns rätt till sjukpenning måste komplettering</P>
<P class="p68 ft48"><SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassans vägledning 2004:2 version 5 s. 53.</P>
<P class="p994 ft15"><SPAN class="ft47">3</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>(RFFS 1977:27) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m. <SPAN class="ft47">4</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Försäkringskassan analyserar 2005:15.</P>
<P class="p710 ft16">301</P>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft21">göras. Försäkringskassan har då möjlighet att köpa kompletterande utredningar. Det är lämpligt att en utredning görs när det behövs en helhetsbedömning som väger in den försäkrades livssituation. Det är fallet när inte enbart sjukdom, diagnos och funktions- nedsättning är avgörande för arbetsoförmågan och prognosen<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft147">5</SPAN><SPAN class="ft116">FPT</SPAN>. I Försäkringskassans riktlinjer<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft147">6</SPAN><SPAN class="ft116">FPT </SPAN>anges de kvalitetskrav som Försäk- ringskassan ska ställa vid upphandling av utredningar. Kraven omfattar bemötandet av den försäkrade, kompetens- och utred- ningskrav, krav på utlåtandet och att producenten har ett kvalitets- system. Försäkringskassan ansvarar för att fortlöpande bevaka att de producenter som anlitas uppfyller de uppsatta kvalitetskraven.</P>
<P class="p995 ft11">Försäkringskassan kan även köpa utredningar i syfte att fastställa lämpliga rehabiliteringsåtgärder. Försäkringskassan har under senare år köpt allt färre utredningar av denna typ.</P>
<P class="p17 ft11">Försäkringskassan kan också göra förfrågan hos den försäkrade, dennes arbetsgivare eller annan som kan antas kunna lämna upp- gifter. Detta innebär att Försäkringskassan kan ställa komplette- rande frågor direkt till arbetsgivaren utan att behöva gå via den för- säkrade<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft42">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p254 ft8">En kvalitetssäkrad sjukförsäkringsprocess</P>
<P class="p993 ft21">Regeringen gav den 17 november 2005 Socialstyrelsen och Försäk- ringskassan i uppdrag<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft147">8</SPAN><SPAN class="ft116">FPT </SPAN>att utforma och komma med förslag om en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. Av uppdragsbeskrivningen framgår att det är viktigt att denna pro- cess är inriktad på att ta till vara den arbetsförmåga som den försäk- rade har. Uppdraget ska redovisas senast den 22 december 2006.</P>
<P class="p78 ft28">Evidensbaserade försäkringsmedicinska riktlinjer ska tas fram som ska utgå från den arbetsförmåga individen har trots sin sjuk- dom istället för som idag beskriva det arbetshinder individen har på grund av sin sjukdom. Inom uppdraget kommer man också att ta fram rekommenderade sjukskrivningstider för åtminstone de stora diagnosgrupperna. I uppdraget ingår också att utreda om, och i så fall hur, möjligheten att komplettera och fördjupa beslutsunderlag för rätten till ersättning ska kunna vidareutvecklas.</P>
<P class="p609 ft48"><SPAN class="ft47">5</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop. 1998/99:76.</P>
<P class="p461 ft48"><SPAN class="ft47">6</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Riktlinjer (2005:7) om kvalitetskrav på vissa utredningar som Försäkringskassan kan upp- handla.</P>
<P class="p230 ft48"><SPAN class="ft47">7</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>3 kap. 8 a § AFL.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">8</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>S2005/9201/SF.</P>
<P class="p231 ft16">302</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p652 ft8">Överenskommelse mellan Regeringen och Landstingsförbundet</P>
<P class="p193 ft33">Mellan Regeringen och Landstingsförbundet träffades i december 2005 en överenskommelse om åtgärder för att minska sjukfrånva- ron.</P>
<P class="p996 ft11">Överenskommelsen innebär att för vart och ett av åren 2007 till 2009 utbetalar staten högst 1 miljard kronor under förutsättning att respektive landsting träffat en överenskommelse med Försäk- ringskassan. Den länsvisa överenskommelsen ska innebära ett åta- gande för landstinget att vidta strukturella åtgärder för att ge sjukskrivningsfrågorna ökad prioritet inom hälso- och sjukvården. Överenskommelsen ska omfatta åtgärder som avser att komma tillrätta med de problem som identifierats inom områdena ledning, kompetens och samverkan såsom till exempel</P>
<P class="p445 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">utformning av rutiner för hantering av sjukskrivningsärenden</SPAN></P>
<P class="p446 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">inrättande av sjukskrivningskommitté</SPAN></P>
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft153">utbildning och information i försäkringsmedicin</SPAN></P>
<P class="p222 ft33"><SPAN class="ft36">•</SPAN><SPAN class="ft113">ökad samverkan mellan både interna och externa aktörer i syfte att åstadkomma tidiga och samordnade insatser.</SPAN></P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">25.3</SPAN><SPAN class="ft115">Vårt förslag</SPAN></P>
<P class="p636 ft11"><SPAN class="ft11">25.3.1</SPAN><SPAN class="ft25">Hälso- och sjukvårdens kostnadsansvar för utredningar</SPAN></P>
<P class="p97 ft11">Vi föreslår att Försäkringskassans möjligheter att köpa utredningar och läkarutlåtanden av olika slag slopas och att utredningsskyldig- heten överförs till hälso- och sjukvården. Försäkringskassan sär- skilda medel kan inledningsvis utnyttjas som förstärkning av stats- bidraget till hälso- och sjukvården för att utveckla sjukskrivnings- processen och ta fram de beslutsunderlag Försäkringskassan behö- ver.</P>
<P class="p997 ft21">Vi är medvetna om att hälso- och sjukvården för närvarande endast i begränsad omfattning har de paramedicinska resurser i form av ergonomer, arbetsterapeuter och övrig specialistkompetens som behövs för att kunna göra en fördjupad utredning av en indi- vids arbetsförmåga och behov av insatser för att kunna återgå i arbete. Under en inledande period blir hälso- och sjukvården därför antagligen tvungen att i sin tur upphandla tjänster från de privata producenter som finns på området. Det viktiga är att det blir tydligt att den försäkringsmedicinska utredningen av en persons</P>
<P class="p879 ft16">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">arbetsförmåga och behov av insatser är en uppgift som hälso- och sjukvården ska ansvara för.</P>
<P class="p17 ft11">I detta sammanhang borde även en väl fungerande företags- hälsovård ha en central uppgift och inget hindrar att landstinget upphandlar tjänsten från företagshälsovården om man inte har till- räckligt med egen kompetens.</P>
<P class="p17 ft11">Vi anser att när regeringsuppdraget att ta fram en kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess är slutfört och hälso- och sjukvården får tyd- liga riktlinjer för sjukskrivning och när ett väl utvecklat stöd i bedömning av arbetsförmåga tagits fram finns det inte längre något behov för Försäkringskassan att externt köpa utredningar. Hälso- och sjukvården ska då ha ansvaret för att leverera alla de underlag som socialförsäkringen behöver.</P>
<P class="p998 ft11"><SPAN class="ft11">25.3.2</SPAN><SPAN class="ft25">Hälso- och sjukvårdens kostnadsansvar för aktiva åtgärder</SPAN></P>
<P class="p80 ft11">Hälso- och sjukvården, i huvudsak landstinget, har ansvar för såväl den medicinska behandlingen som för den medicinska rehabiliter- ingen.</P>
<P class="p89 ft19">I en rapport från Socialstyrelsen<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft131">9</SPAN><SPAN class="ft116">FPT </SPAN>återfinns följande definition: ”Rehabilitering inom hälso- och sjukvården är ett samlingsbegrepp för medicinska, psykologiska, pedagogiska, tekniska, sociala och arbetsinriktade åtgärder, som är medvetet inriktade på att kombi- neras och tidsmässigt samordnas.” Medicinsk rehabilitering avser att återställa grundläggande funktioner och på så sätt öka den sjuk- skrivne individens förutsättningar att arbeta. Målet för den medi- cinska rehabiliteringen är att den enskilde ska uppnå bästa möjliga funktionsförmåga sam fysiskt och psykiskt välbefinnande, dvs. god livskvalitet.</P>
<P class="p101 ft11">Det finns en oklarhet i vilken utsträckning begreppet ”bästa möjliga funktionsförmåga” inkluderar att återställa funktioner att utföra arbetsuppgifter, dvs. återställa en förlorad arbetsförmåga. Hur man definierar målet för den medicinska rehabiliteringen får givetvis stor betydelse för hur man ser på hälso- och sjukvårdens ansvar.</P>
<P class="p78 ft28">En färsk studie<SPAN class="ft145">TPF</SPAN><SPAN class="ft146">10</SPAN><SPAN class="ft145">FPT </SPAN>visar att multidisciplinära program för individer med långvariga <NOBR>icke-specifika</NOBR> <NOBR>nack-/ryggbesvär</NOBR> många gånger kan</P>
<P class="p999 ft71"><SPAN class="ft89">9</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>1993:10 Rehabilitering inom hälso- och sjukvården för alla åldrar och diagnoser. <SPAN class="ft89">10</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>“Effekter av rehabilitering sju år efter genomgången insats” Jensen m.fl. 2006.</P>
<P class="p216 ft16">304</P>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107288x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft11">vara ytterst kostnadseffektiva. I studien presenteras en uppföljning sju år efter rehabiliteringsinsatsen med två olika arbetslivsinriktade rehabiliteringsprogram.</P>
<P class="p84 ft21">Även en sammanställning från statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft147">11</SPAN><SPAN class="ft116">FPT</SPAN>, redovisar att multidisciplinära insatser har effekt på smärta och funktion vid långvariga ryggbesvär, men bland de multidisciplinära rehabiliteringsprogrammen är dock effekterna mycket skiftande. Det finns över huvud taget ett stort behov av att kvalitetssäkra de rehabiliteringsinsatser, som vidtas för att påskynda individens återgång i arbete. För ytterligare belysning av detta hänvisar</P>
<P class="p1000 ft11"><SPAN class="ft11">vi</SPAN><SPAN class="ft61">till kapitel 14.</SPAN></P>
<P class="p1001 ft11">Vi anser därför att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram</P>
<P class="p754 ft11">effektiva och evidensbaserade rehabiliteringsprogram i första hand anpassade för personer inom de stora diagnosgrupperna till exem- pel <NOBR>icke-specifika</NOBR> <NOBR>nack-/ryggbesvär</NOBR> och utmattningsdepression. Inom hälso- och sjukvården finns en kompetens och en erfarenhet av att värdera effekten av olika behandlingsinsatser som bör tas till- vara i detta sammanhang.</P>
<P class="p487 ft19">Försäkringskassan och arbetsgivare finansierar för närvarande en hel del insatser som till stor del handlar om medicinsk (psykiatrisk) behandling/rehabilitering. Exempel på detta är ryggskolor och insatser för ”utbrända” etc. Den grupp sjukskrivna som erbjuds aktiva åtgärder av denna typ har ofta en komplicerad sjukskriv- ningsbild med en symptomdiagnos av till exempel värk i nacke, axlar eller rygg och inte sällan dessutom en psykiatrisk diagnos och är i behov av multidisciplinära insatser</P>
<P class="p997 ft19">Ovanstående rehabiliteringsinsatser ska i den mån de är nöd- vändiga erbjudas av hälso- och sjukvården. Vi anser att hälso- och sjukvården även i övrigt ska ha ansvar för de medicinska rehabili- teringsåtgärder individen behöver för att kunna återgå i arbete och att Försäkringskassans möjlighet att upphandla dessa tjänster slopas. Vi är övertygade om att om kostnadsansvaret och ansvaret för att ta fram evidensbaserade behandlingsprogram finns samlat hos hälso- och sjukvården så kommer det att leda till en utveckling inom området som gagnar såväl den enskilde individen som en minskning av sjukskrivningstiderna.</P>
<P class="p1002 ft15"><SPAN class="ft47">11</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>SBU:s rapport om behandling av långvarig smärta 2006.</P>
<P class="p517 ft16">305</P>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft11"><SPAN class="ft11">25.3.3</SPAN><SPAN class="ft25">Arbetsgivarens kostnadsansvar</SPAN></P>
<P class="p213 ft11">Enligt förarbetena till AFL<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">12</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>ska arbetsgivaren ha ansvar för att vidta de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i nära anslutning till den egna arbetsplatsen. Vad som avses med formuleringen <SPAN class="ft8">i nära anslutning till </SPAN>är osäkert.</P>
<P class="p89 ft21">Precis som vid medicinska åtgärder så har de särskilda medlen gett utrymme för en mängd producenter som säljer insatser som rimligen arbetsgivaren, eventuellt i samverkan med företagshälso- vården, borde erbjuda den anställde. Departementschefen framhöll i samband med införandet av reglerna om rehabiliteringsersättning att avsikten inte var att avlasta arbetsgivarna från deras ansvar enligt arbetsmiljölagen eller annan lag och författning<SPAN class="ft116">TPF</SPAN><SPAN class="ft147">13</SPAN><SPAN class="ft116">FPT</SPAN>.</P>
<P class="p78 ft21">Med tiden har arbetsgivarens ansvar blivit allt svårare att defi- niera och riktigt vad som är orsaken till det är svårt att säga. Till viss del tror vi att uttrycket ”rehabiliteringsansvar” bidragit. Vi anser därför att ordet rehabilitering måste bytas ut och att ”arbets- givarens rehabiliteringsansvar” istället ska kallas ”arbetsgivarens ansvar för åtgärder på arbetsplatsen” för att betona att det är insat- ser som syftar till återgång hos nuvarande arbetsgivare som avses.</P>
<P class="p78 ft21">De insatser som kan bli aktuella är vanligtvis arbetsträning, anpassning av arbetsplats och arbetsuppgifter, omplacering samt utbildning till annat arbete hos arbetsgivaren. Det ska i första hand handla om insatser som syftar till återgång till tidigare arbets- uppgifter men om det inte är möjligt eller lämpligt kan det också handla om andra arbetsuppgifter hos nuvarande arbetsgivare. För den som har en arbetsgivare med flera arbetsställen kan det också handla om att få insatser som gör det möjligt att kunna arbeta på annat arbetsställe hos samma arbetsgivare. Även insatser från före- tagshälsovården kan vara aktuella. Arbetsgivaren ska däremot inte vara skyldig att finansiera utredningar för att fastställa arbetsför- måga eller behov av rehabiliteringsinsatser och inte heller insatser av medicinsk rehabilitering, eftersom detta enligt vårt förslag är ett uppdrag som hälso- och sjukvården ska ha.</P>
<P class="p105 ft11">Genom att låta omfattningen av arbetsgivarens ansvar regleras av arbetsmiljölagens regler om arbetsanpassning och Arbetsdomsto- lens praxis rörande uppsägning av arbetstagare med nedsatt arbets- förmåga, får man ett sammanhållet regelverk kring arbetsgivarens ansvar för aktiva åtgärder.</P>
<P class="p347 ft48"><SPAN class="ft47">12</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Prop.1990/91:141 s. 42.</P>
<P class="p159 ft15"><SPAN class="ft47">13</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>A. prop. s. 62.</P>
<P class="p231 ft16">306</P>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p312 ft11"><SPAN class="ft11">25.3.4</SPAN><SPAN class="ft25">Personer i behov av annat arbete</SPAN></P>
<P class="p788 ft21">Personer som bedöms ha en arbetsförmåga som med eller utan extra insatser kan tas tillvara i ett annat arbete ska även i fortsätt- ningen få stöd av Arbetsförmedlingen enligt det avtal som Försäk- ringskassan och Arbetsmarknadsverket årligen ingår. De insatser som kan bli aktuella ska finansieras inom ramen för de fem procent av sjukpenninganslaget som Försäkringskassan kan använda till olika samverkansinsatser (för mer information hänvisas till kapitel 13). Då en plan för åtgärder på arbetsplatsen visar att möjligheterna på arbetsplatsen är uttömda ska Försäkringskassan, om man bedömer att det finns en arbetsförmåga att ta tillvara, precis som idag aktualisera ärendet hos Arbetsförmedlingen.</P>
<P class="p455 ft11"><SPAN class="ft11">25.3.5</SPAN><SPAN class="ft25">Övriga åtgärder</SPAN></P>
<P class="p788 ft24">Om vi utgår ifrån att arbetsgivaren ska ha ansvar för insatser som syftar till återgång till tidigare arbetsgivare och hälso- och sjuk- vården för de medicinska insatserna, vilka insatser blir då ”över”?</P>
<P class="p1003 ft8">Aktivering</P>
<P class="p505 ft11">Försäkringskassan köper, ensam eller tillsammans med arbetsgiva- ren, åtgärder som i Försäkringskassans redovisning betecknas ”aktivering”. Som vi fått det beskrivet av Försäkringskassan handlar aktivering främst om arbetsvägledning, arbetsträning och karriär- planering men även olika typer av motivationshöjande åtgärder kan ingå. Aktivering innehåller också insatser med fokus på ökad själv- känsla och ett ökat välbefinnande i största allmänhet. Huruvida dessa insatser främst erbjudits personer som behöver ett nytt arbete eller personer som förväntas återgå till tidigare arbetsgivare vet vi inte.</P>
<P class="p210 ft11">För den som har en anställning att återgå till efter viss anpass- ning av arbetsuppgifter eller arbetsplats ser vi inte behov av att ovanstående typ av insatser ska erbjudas externt. Det bör ingå i arbetsgivarens ansvar att diskutera önskemål om andra arbetsupp- gifter och arbetsträning under pågående anställning och i den mån ytterligare stödinsatser behövs, och dessa insatser inte ligger inom hälso- och sjukvårdens ansvar, bör arbetsgivaren kunna ta hjälp av företagshälsovården.</P>
<P class="p747 ft16">307</P>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft8">Utbildning</P>
<P class="p1004 ft19">Vi vet av de uppföljningar som gjorts av effekterna av olika typer av rehabiliteringsåtgärder att utbildning är den insats som ger bäst effekt både på kort och på lång sikt. Arbetsgivarens ansvar för den anställdes kompetensutveckling och utbildning bör ha samma omfattning som har kommit till uttryck i Arbetsdomstolens praxis rörande tillämpningen av lagen (1982:80) om anställningsskydd.</P>
<P class="p78 ft24">När det handlar om en utbildning som syftar till ett arbete hos en annan arbetsgivare så är det en fråga för det tidigare redovisade samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och där finansieringen regleras i ett avtal mellan myndigheterna.</P>
<P class="p91 ft11">Försäkringskassan kan bevilja rehabiliteringsersättning i upp till ett år och inom denna tidsram torde de flesta utbildningar rymmas. Vi vill dock peka på ett problem i sammanhanget. Personer som är beredda att på egen bekostnad satsa på en rejäl kompetenshöjning i form av en flerårig utbildning för att kunna få ett (annat) arbete man klarar av med tanke på sitt funktionshinder, har svårt att finansiera en utbildning på grund av Centrala studiestödsnämndens (CSN) regelverk med avtrappade lånemöjligheter för personer mellan 41 och 50 år. Detta är ett hinder för ”äldre” i behov av omskolning på högskolenivå.</P>
<P class="p1005 ft11"><SPAN class="ft11">25.3.6</SPAN><SPAN class="ft25">Behövs det ett skydd för kostnader som annars kan bli orimliga för arbetsgivaren?</SPAN></P>
<P class="p203 ft11">Vi vet inte hur stora kostnader arbetsgivare har för rehabilitering och anpassning av arbetsplatsen för den som ska återgå i arbete. De enda uppgifter vi har är Försäkringskassans kostnad och de kost- nader arbetsgivaren har då arbetsgivaren och Försäkringskassan delar på kostnaderna. Om arbetsgivarens ansvar begränsas till insatser på arbetsplatsen borde det dock som regel inte handla om särskilt stora kostnader.</P>
<P class="p81 ft24">Arbetsgivaren har möjlighet att få vissa anpassningskostnader ersatta enligt en förordning om bidrag till arbetshjälpmedel<SPAN class="ft145">TPF</SPAN><SPAN class="ft154">14</SPAN><SPAN class="ft145">FPT</SPAN>. För- ordningen ger möjlighet att då det finns synnerliga skäl överskrida den gräns på 50 000 kr i bidrag som normalt är taket. Ett sådant skäl är att individen riskerar arbetslöshet om inte arbetsplatsen</P>
<P class="p1006 ft15"><SPAN class="ft47">14</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Förordningen (1991:1046) om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel.</P>
<P class="p284 ft16">308</P>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td238"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td237"><P class="p15 ft71">Finansiering av rehabiliteringsinsatser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1007 ft11">anpassas och denna anpassning är förenad med en hög kostnad. Denna möjlighet utnyttjas dock endast i liten omfattning.</P>
<P class="p94 ft11">Vi anser inte att lagstiftningen behöver innehålla något extra skydd mot höga kostnader. Däremot bör det stå arbetsgivare fritt att om de så önskar teckna en försäkring på den privata marknaden för att på så sätt skydda sig mot okända kostnader för rehabiliter- ingsåtgärder.</P>
<P class="p1008 ft16">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p618 ft34">26 Konsekvensanalys</P>
<P class="p1009 ft8">Vårt förslag innebär i korthet</P>
<P class="p1010 ft21">260 000 rehabiliteringsutredningar ersätts med ungefär 125 000 planer för åtgärder på arbetsplatsen. Detta ger en besparing på Försäkringskassan med 22 årsarbetare eftersom Försäkringskassans arbete med att påminna om rehabiliteringsutredningar minskar.</P>
<P class="p1011 ft11">Motsvarande besparing på arbetsgivarsidan beräknas till 250 års- arbetare.</P>
<P class="p1012 ft28">Försäkringskassan särskilda medel slopas. Detta ger en minskad administration på Försäkringskassan motsvarande 66 årsarbetare.</P>
<P class="p1011 ft11">De särskilda medlen överförs som en förstärkning till hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p1011 ft33">En förseningsavgift införs. Eftersom det är en sanktion som en arbetsgivare helt kan undvika gör vi ingen konsekvensanalys av denna avgift för arbetsgivare.</P>
<P class="p1013 ft19">Försäkringskassan ska fatta beslut om förseningsavgiften. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen.</P>
<P class="p1014 ft11">Beslut om förseningsavgift kan överklagas till länsrätten.</P>
<P class="p1011 ft11">Den ökade administrationen av förseningsavgift hos Försäk- ringskassa, länsstyrelse och länsrätt täcks väl av de besparingar som görs inom Försäkringskassan.</P>
<P class="p1014 ft11">Vårt förslag ger inga negativa effekter för småföretag.</P>
<P class="p1011 ft11">Vårt förslag har inte heller någon negativ effekt i ett jämställd- hetsperspektiv.</P>
<P class="p1015 ft11">Arbetsgivaren</P>
<P class="p1016 ft24">Gällande lagstiftning föreskriver att en rehabiliteringsutredning alltid ska upprättas av arbetsgivaren då ett sjukfall pågått i fyra veckor. Under år 2005 var 261 500 anställda sjukskrivna i mer än 30 dagar och arbetsgivaren borde således i samtliga dessa fall ha</P>
<P class="p1017 ft16">311</P>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">upprättat en rehabiliteringsutredning och lämnat till Försäkrings- kassan.</P>
<P class="p17 ft11">Under år 2005 var 125 700 anställda sjukskrivna mer än 90 dagar. Vårt förslag innebär i 2005 års volymsiffror att drygt 260 000 rehabiliteringsutredningar ersätts med knappt hälften, cirka 125 000, så många planer för åtgärder på arbetsplatsen. Försäkringskassan eller den anställde ska kunna begära att en plan upprättas vid en tidigare tidpunkt. Det finns ingen anledning att tro att Försäkringskassan eller den anställde kommer att begära att det upprättas planer i andra sjukfall än där man befarar att sjukfallet blir långt om inga åtgärder vidtas. Det torde därför inte innebära att det totalt sett blir fler planer än de 125 000 vi nämnt ovan, utan att vissa planer kommer att upprättas vid en tidigare tidpunkt än dag 90.</P>
<P class="p1018 ft11">Enligt en rapport från NUTEK<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>går det åt 20 minuter att fylla i blanketten för en rehabiliteringsutredning. Till detta kommer 50 minuter för att samla in information för att kunna upprätta rehabiliteringsutredningen. Genom att antalet ifyllda blanketter enligt vårt förslag kommer att halveras jämfört med de krav som gällande regelverk ställer så sparar arbetsgivarsidan 250 årsarbetare, eller cirka 15 miljoner kr, enligt den beräkningsmodell som används i Nuteks rapport. Vi har då inte räknat in de 50 minuter som informationsinsamlingen tar eftersom arbetsgivarens ansvar att fortlöpande föra ett samtal med den anställde om hur denne ska kunna återgå i arbete inte berörs av vårt förslag vilket vi också utvecklat i kapitel 22.</P>
<P class="p81 ft21">Planen ska redovisa samtliga insatser på arbetsplatsen som gjorts eller planeras för att underlätta för den anställde att återgå i arbete. Den ska vara tidsatt och även innehålla uppgifter om hur planen ska hållas uppdaterad. En plan för åtgärder på arbetsplatsen är inte detsamma som en rehabiliteringsutredning. Vår bedömning är dock att tidsåtgången bör bli ungefär densamma.</P>
<P class="p822 ft11">En plan för åtgärder på arbetsplatsen ska inte förväxlas med arbets- givarens ansvar att hålla kontakt med den anställde under sjukskriv- ningstiden. Arbetsgivaren är skyldig att så snart det är möjligt påbörja anpassnings- och rehabiliteringsinsatser<SPAN class="ft42">TPF</SPAN><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft42">FPT </SPAN>och på den punkten föreslår vi ingen ändring.</P>
<P class="p1019 ft15"><SPAN class="ft47">1</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Mätning av företagens administrativa kostnader på arbetsrättsområdet, R2006:03. <SPAN class="ft47">2</SPAN><SPAN class="ft42">TP PT </SPAN>Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) 1994:1 § 5.</P>
<P class="p284 ft16">312</P>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p15 ft71">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">Försäkringskassan</P>
<P class="p108 ft11">Vårt förslag berör endast anställda sjukskrivna och vi tar inte ställ- ning till hur Försäkringskassan ska handlägga ärenden som rör per- soner som är arbetslösa, egenföretagare eller studerar etc. De för- ändringar vi föreslår får således bara konsekvenser för en del av Försäkringskassans arbete inom ohälsoområdet.</P>
<P class="p487 ft11">Försäkringskassan har i uppdrag att bevaka att rehabiliterings- utredningen inkommer i tid, att påminna arbetsgivaren om detta och att ta kontakt med Arbetsmiljöverket om en utredning trots påminnelse inte kommer in. Försäkringskassan har också i uppgift att upprätta en rehabiliteringsplan om den sjukskrivne ska delta i åtgärder som ger rätt till rehabiliteringsersättning.</P>
<P class="p488 ft21">Insatsen att bevaka att underlag i form av plan för åtgärder på arbetsplatsen inkommer från arbetsgivaren minskar i samma omfatt- ning som arbetsgivarens ansvar att upprätta dokumentet, dvs. en halvering jämfört med dagens situation. Enligt Försäkringskassan ska man i dag lägga motsvarande 44 årsarbetare på att påminna om rehabiliteringsutredningen, en halvering innebär således att denna arbetsinsats motsvarar 22 årsarbetare.</P>
<P class="p95 ft11">Försäkringskassan kommer dock fortfarande att ha kvar sitt samordningsansvar och ska se till att de insatser som ska genom- föras på arbetsplatsen går i takt med eventuella medicinska åtgär- der.</P>
<P class="p95 ft11">Försäkringskassan ska också som tidigare ta ställning till indivi- dens rätt till ersättning under den tid som åtgärder pågår (sjukpen- ning eller rehabiliteringsersättning i form av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag).</P>
<P class="p209 ft35"><SPAN class="ft35">26.1</SPAN><SPAN class="ft115">Förseningsavgift</SPAN></P>
<P class="p10 ft11">Arbetsgivare</P>
<P class="p108 ft24">Vi föreslår att en särskild förseningsavgift ska tas ut då en arbets- givare inte i tid lämnat in en plan för åtgärder på arbetsplatsen till Försäkringskassan. Eftersom det är rimligt att utgå ifrån att arbetsgivare kommer att följa lagen så finner vi ingen anledning att göra någon kostnadsberäkning kring avgiften. Arbetsgivaren kan genom att ge in planen i tid helt undvika avgiften.</P>
<P class="p1020 ft16">313</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft11">Försäkringskassan</P>
<P class="p1021 ft21">Försäkringskassan ska bevaka att arbetsgivarens plan för åtgärder på arbetsplatsen kommer in i tid och om så inte sker ska Försäk- ringskassan besluta om en förseningsavgift. Om en arbetsgivare underlåter att i tid komma in med en plan ska Försäkringskassan fatta beslut om förseningsavgift. Efter det att avgiftsbeslutet med- delats ska arbetsgivaren vara skyldig att inom två månader betala avgiften som tillfaller staten. Avgiften ska betalas till länsstyrelsen som redan är betalningsmottagare för t.ex. sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen. Eftersom vi anser att man måste förutsätta att arbetsgivare kommer att följa lagstiftningen är det svårt att beräkna Försäkringskassans arbetsinsats för att fatta beslut om försenings- avgift och meddela länsstyrelsen.</P>
<P class="p116 ft11">Länsstyrelsen/länsrätten</P>
<P class="p1021 ft11">Länsstyrelsen ska enligt förslaget vara betalningsmottagare av för- seningsavgifter. Beslutet ska kunna överklagas till länsrätten. Precis som vad gäller Försäkringskassans del i arbetet med förseningsav- gifter anser vi det vara fel att beräkna omfattningen av länsstyrel- sernas arbete med att ta in avgifter. Vi avstår också från att göra någon detaljerad beräkning av hur mycket statens inkomster skulle öka genom förseningsavgifterna. Vi har inte heller gjort någon beräkning av de ökade kostnaderna för administration inom läns- styrelser och länsrätter men anser att de administrativa besparingar som vårt förslag medför för Försäkringskassan mer än väl täcker dessa kostnader.</P>
<P class="p1022 ft35"><SPAN class="ft35">26.2</SPAN><SPAN class="ft115">Arbetsgivaren ska ha ansvar för att individen får de åtgärder på arbetsplatsen som denne behöver för att kunna återgå i arbete hos nuvarande arbetsgivare</SPAN></P>
<P class="p245 ft11">Arbetsgivaren</P>
<P class="p337 ft11">De insatser som kan bli aktuella är framför allt anpassning av arbetsplats och arbetsuppgifter, arbetsträning, omplacering och vissa typer av utbildningsinsatser. Däremot ingår inte externa utredningstjänster för att fastställa individens arbetsförmåga och</P>
<P class="p943 ft16">314</P>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p15 ft71">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft11">behov av insatser och inte insatser som har inslag av vård och behandling. I vilken omfattning arbetsgivare helt eller delvis finan- sierat denna typ av insatser har inte gått att fastställa. Samma sak gäller i vilken omfattning Försäkringskassan helt eller delvis köpt den typ av insatser som arbetsgivaren enligt vårt förslag alltid ska betala.</P>
<P class="p95 ft11">Vårt förslag innebär snarats en begräsning av arbetsgivarens ansvar i och med att utredningar och medicinsk rehabilitering helt ska bekostas av hälso- och sjukvården. Insatser som behövs för att individen ska kunna ta ett arbete hos annan arbetsgivare ska bekos- tas av den samverkan som Försäkringskassan och Arbetsförmed- lingen bedriver.</P>
<P class="p95 ft11">I de fall individen behöver en anpassning av arbetsplatsen kan den anställde eller arbetsgivaren precis som i dag söka bidrag till arbetshjälpmedel.</P>
<P class="p94 ft11">Sammanfattningsvis medför förslaget enligt vår mening inga ekonomiska eller andra särskilda konsekvenser för arbetsgivare.</P>
<P class="p467 ft35"><SPAN class="ft35">26.3</SPAN><SPAN class="ft115">Försäkringskassans särskilda medel ska slopas</SPAN></P>
<P class="p10 ft11">Försäkringskassan</P>
<P class="p856 ft11">Försäkringskassan köper utredningsinsatser och olika typer av aktiva åtgärder för drygt 600 miljoner kr (2005). Kostnaderna och antalet köp har sjunkit under de senaste åren. Försäkringskassan anser att det dels beror på att allt fler bedöms ha en arbetsförmåga som kan tas tillvara utan extra insatser, dels att de medicinska underlagen blivit bättre. Vårt förslag bör enligt Försäkringskassans beräkningar innebära besparingar på Försäkringskassan motsva- rande 66 årsarbetare.</P>
<P class="p110 ft21">Försäkringskassans särskilda medel ska utnyttjas som förstärk- ning av statsbidraget till hälso- och sjukvården för att utveckla sjukskrivningsprocessen och ta fram de beslutsunderlag Försäkr- ingskassan behöver. Hälso- och sjukvårdens ansvar för rehabiliterings- insatser bör förtydligas och medicinska rehabiliteringsåtgärder, i den mån de är nödvändiga för individens återgång i arbete, bör till- handahållas inom hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p501 ft16">315</P>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft11">Hälso och sjukvården</P>
<P class="p1021 ft28">Under år 2005 använde Försäkringskassan 440 miljoner kr till utredningar av arbetsförmåga och behov av rehabiliteringsåtgärder och cirka 160 miljoner till åtgärder av olika slag. Åtgärderna var dels sådana som enligt vårt förslag ska tillhandahållas inom hälso- och sjukvården, alltså av huvudsakligen medicinsk karaktär såsom ryggskolor, stresskolor etc. dels sådana åtgärder som ska åvila arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen. Vårt förslag att de sär- skilda medlen ska användas som förstärkning inom hälso- och sjukvården innebär dock inte med någon automatik att hälso- och sjukvården inledningsvis kan klara det ökade åtagandet i form av utredningar och insatser utan att man i vart fall under ett inledande skede kommer att tvingas att köpa en del av dessa resurser från de befintliga privata producenterna på marknaden. Detta ser vi inte som något problem utan snarare som något gott då det ger dessa producenter en möjlighet att ställa om sin verksamhet utifrån att Försäkringskassan inte längre kommer att anlitas deras tjänster.</P>
<P class="p1023 ft35"><SPAN class="ft35">26.4</SPAN><SPAN class="ft115">Förslagets konsekvenser för små företag</SPAN></P>
<P class="p993 ft21">Vi anser inte att förslaget kommer att få några särskilda konsek- venser för små företag. De kommer att behöva upprätta färre planer för åtgärder på arbetsplatsen än vad de upprättat rehabiliter- ingsutredningar. Planerna ska innehålla uppgifter om vilka insatser som kan genomföras på arbetsplatsen vilket borde vara tämligen enkelt för de lilla företaget med begränsade arbetsuppgifter. Arbetsgivarens ansvar blir med vårt förslag tydligare i och med att det ska begränsas till åtgärder på arbetsplatsen och gränsen för detta ska vara Arbetsdomstolens praxis som utvecklats när dom- stolen, huvudsakligen i uppsägningstvister, prövat om arbetsgiva- ren fullgjort sitt rehabiliteringsansvar.</P>
<P class="p226 ft33">Förseningsavgiften kan som vi tidigare påpekat, helt undvikas genom att arbetsgivaren i tid ger in planen. Avgiften behöver därför inte utgöra något ekonomiskt problem för ett litet företag.</P>
<P class="p1024 ft16">316</P>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr9 td248"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td67"><P class="p15 ft71">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1025 ft35"><SPAN class="ft35">26.5</SPAN><SPAN class="ft115">Förslagets konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv</SPAN></P>
<P class="p1026 ft19">Vi har redovisat hur de olika verktygen som rehabiliteringsutred- ning, avstämningsmöte och rehabiliteringsplan används och därvid visat att män och kvinnor får dessa insatser i ungefär lika stor omfattning. Samma sak gäller vid köp av olika typer av utredningar och aktiva åtgärder. Det görs fler köp till kvinnor men det mot- svarar kvinnornas större andel av sjukskrivningarna. Vi anser inte att vårt förslag med en plan för åtgärder på arbetsplatsen och med en tydlig ansvarsfördelning mellan arbetsgivaren och hälso- och sjukvården har någon negativ effekt ur jämställdhetssynpunkt. Vi tror att både kvinnor och män gynnas av detta.</P>
<P class="p1027 ft16">317</P>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<P class="p4 ft34">27 Konsekvensanalys – lönebidrag</P>
<P class="p192 ft35"><SPAN class="ft35">27.1</SPAN><SPAN class="ft115">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p97 ft8">Enligt direktivet har utredningen i uppdrag att analysera konsek- venserna för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar om det i ett befintligt anställningsförhållande lämnas lönebidrag då en arbets- tagare under anställningstiden drabbats av ett funktionshinder som medför så nedsatt arbetsförmåga att arbetsgivaren överväger upp- sägning.</P>
<P class="p343 ft8">I direktiven anges vidare bl.a. följande.</P>
<P class="p1028 ft106">Av budgetpropositionen för 2006 framgår att regeringen har prövat frågan om möjligheten att lämna lönebidrag för en arbetstagare som under pågående anställning drabbats av ett funktionshinder som med- för så nedsatt arbetsförmåga att hans eller hennes arbetsgivare över- väger uppsägning. Regeringen har dock funnit att det kan finnas nega- tiva effekter på bl.a. arbetsgivarens rehabiliteringsansvar som gör att det för närvarande inte bör göras förändringar i denna del. Samtidigt meddelade regeringen att tilläggsdirektiv till utredningen om arbets- givarens rehabiliteringsansvar var under beredning.</P>
<P class="p1029 ft13">Regeringen anser mot denna bakgrund att effekterna på arbets- givarens rehabiliteringsansvar bör utredas ytterligare.</P>
<P class="p73 ft8">Vid kontakter med Näringsdepartementet har det framkommit att det på departementet finns olika uppfattningar om det redan enligt gällande regler går att lämna lönebidrag i ett befintligt anställnings- förhållande om en arbetstagare drabbas av ett funktionshinder på sätt som beskrivits ovan och arbetsgivaren har varslat om uppsäg- ning. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har dock uppgett att den inte anser att det i dag är möjligt att lämna lönebidrag i ett befint- ligt anställningsförhållande och att det också är så som bestämmel- serna om lönebidrag har tillämpats i praktiken.</P>
<P class="p210 ft8">Enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för per- soner med funktionshinder som medför nedsatt funktionshinder anges att lönebidrag, såvitt nu är aktuellt, kan utges vid nyanställ-</P>
<P class="p747 ft16">319</P>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107301x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Konsekvensanalys – lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft8">ning. Med beaktande av denna förordning, på det sätt som direk- tiven är utformade samt att lönebidrag, enligt AMS, i vart fall inte i praktiken har lämnats i befintliga anställningsförhållanden är vår utgångspunkt när vi nedan kommer att analysera konsekvenserna att det enligt gällande regler inte går att utge lönebidrag i ett befint- ligt anställningsförhållande.</P>
<P class="p542 ft35"><SPAN class="ft35">27.2</SPAN><SPAN class="ft115">Konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p529 ft11"><SPAN class="ft11">27.2.1</SPAN><SPAN class="ft25">Utgångspunkter</SPAN></P>
<P class="p298 ft8">Som framgår av direktiven ska utredningen endast analysera kon- sekvenserna för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vilket således innebär att vi inte ska ta ställning till om lönebidrag i befintliga anställningsförhållanden i sig är en lämplig lösning eller inte.</P>
<P class="p17 ft8">Vår inställning är inledningsvis att lönebidrag under pågående anställning egentligen inte ska få några konsekvenser för arbets- givarens rehabiliteringsansvar. En seriös arbetsgivare som följer de bestämmelser och den praxis som finns på området ska nämligen inte överväga uppsägning förrän rehabiliteringsansvaret är uppfyllt. Vi inser dock att det, om lönebidrag ska kunna utgå i ett befintligt anställningsförhållande, kan finnas risk för att arbetsgivaren tar ”genvägar” i sitt rehabiliteringsansvar. Vi kommer nedan att redo- göra för olika situationer där lönebidrag under pågående anställning kan vara förenade med vissa risker vad gäller arbetsgivarens rehabi- literingsansvar.</P>
<P class="p227 ft11"><SPAN class="ft11">27.2.2</SPAN><SPAN class="ft25">I förhållande till anställningsskyddslagen</SPAN></P>
<P class="p1030 ft8">Enligt direktiven ska ett lönebidrag kunna lämnas om en arbetsta- gare drabbas av ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsför- måga och arbetsgivaren dessutom överväger uppsägning. För att en arbetsgivare över huvud taget ska kunna överväga uppsägning av en arbetstagare på grund av sjukdom krävs enligt förarbetena till lagen (1982:80) om anställningsskydd<SPAN class="ft42">TPTF</SPAN><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft42">FTPT </SPAN>(LAS) och fast praxis från Arbets- domstolen att det måste vara fråga om en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan som är så väsentlig att arbetstagaren inte längre kan förväntas utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren.</P>
<P class="p284 ft15"><SPAN class="ft47">1 </SPAN>Prop. 1981/82:71.</P>
<P class="p231 ft16">320</P>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr9 td110"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td111"><P class="p15 ft71">Konsekvensanalys – lönebidrag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1031 ft8">En fråga som uppkommer är då vem som i en lönebidragssitu- ation ska göra den bedömningen. Om det är arbetsgivaren som ska göra bedömningen så föreligger det i vart fall risk för att arbets- givaren föreslår en lösning med lönebidrag innan arbetsgivaren full- gjort vad denne är skyldig att göra enligt reglerna i lagen (1962:381) om allmän försäkring och arbetsmiljölagen (1977:1160). Samrådssitu- ationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan också innebära en fara för arbetstagaren genom att lönebidrag blir en för tidig lös- ning. Eftersom frågan om saklig grund för uppsägning normalt inte är en fråga för Arbetsförmedlingen är inte heller deras medverkan en garanti för att arbetsgivaren verkligen har uppfyllt sitt rehabili- teringsansvar innan lönebidrag kan bli aktuellt. En negativ konsek- vens skulle således kunna bli att arbetsgivarens rehabiliterings- ansvar faktiskt urholkas.</P>
<P class="p728 ft8">En annan mer generell fråga är vilket arbete som arbetstagaren skulle kunna utföra eftersom man redan ska ha konstaterat att denne inte kan utföra något arbete av betydelse för arbetsgivaren. En situation där lönebidrag skulle kunna komma ifråga är om arbetsgivaren gjort allt vad gäller rehabilitering och anpassning och finner att arbetstagaren inte kan utföra något arbete av betydelse såsom verksamheten är organiserad vid den tidpunkten men att arbetsgivaren är villig att inrätta en ny tjänst. Vi kan tänka oss att den situationen kan uppstå om t.ex. en arbetstagare har varit anställd under lång tid och arbetsgivaren vill ta sitt ansvar för att personen ifråga inte ska bli uppsagd och eventuellt hamna i arbetslöshet. En positiv konsekvens av lönebidrag under pågående anställning skulle då å ena sidan vara att en arbetsgivare som har fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet ändå har möjlighet att ha kvar en arbetstagare och å andra sidan att arbetstagaren får vara kvar på sin gamla arbetsplats och slippa tvingas ut i arbetslöshet.</P>
<P class="p675 ft8">En annan negativ konsekvens kan dock bli att när lönebidraget så småningom upphör skulle en sådan tjänst troligen inte rymmas inom verksamhetens budget och det skulle föreligga risk för upp- sägning på grund av arbetsbrist. Det grundläggande problemet är således inte löst genom lönebidrag inom ramen för befintlig anställ- ning utan det som skett i praktiken är endast att uppsägningstiden har förlängts. Någon långsiktig lösning har inte skapats för arbets- tagaren. Möjligen är det också en komplikation att LAS även gäller för de som är anställda med lönebidrag.</P>
<P class="p1032 ft16">321</P>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Konsekvensanalys – lönebidrag</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p161 ft11"><SPAN class="ft11">27.2.3</SPAN><SPAN class="ft25">I förhållande till statskassan</SPAN></P>
<P class="p1033 ft8">Vi har ovan redogjort för risken med att arbetsgivarens rehabili- teringsansvar urholkas. En annan konsekvens i samband med detta är att samhället får ta kostnader för lönebidrag där arbetsgivaren rätteligen skulle ha fullgjort sin rehabiliteringsskyldighet.</P>
<P class="p1034 ft16">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<P class="p4 ft34">Författningskommentar m.m.</P>
<P class="p1035 ft35">Inledning</P>
<P class="p268 ft8">För att göra arbetsgivarens ansvar tydligare bör ordet rehabilitering utmönstras ur lagen(1962:381) om allmän försäkring (AFL) i de fall man avser arbetsgivarens ansvar i samband med att en anställd ska beredas stöd för återgång i arbete. Vi har dock valt att avstå från att presentera ett författningsförslag där vi konsekvent bytt ut ordet rehabilitering och rehabiliteringsansvar och inskränkt oss till att göra utbytet i de lagrum i AFL som även av andra skäl bör få ett nytt innehåll. Utmönstringen av ordet rehabilitering får också kon- sekvenser i vissa delar av arbetsmiljölagen (1977:1160), (AML).</P>
<P class="p210 ft8">Vårt uppdrag innebär endast en översyn av regelverket kring arbetsgivarens och den anställdes ansvar och vi har därför inte före- slagit förändringar i den lagstiftning som berör individer som sak- nar arbetsgivare.</P>
<P class="p94 ft8">Försäkringskassans möjlighet att köpa utredningar och aktiva åtgärder bör slopas och ansvaret och medlen överföras till hälso- och sjukvården, som har ansvar för att individen får den vård och rehabilitering som är nödvändig för att möjliggöra en återgång i arbete. De särskilda medlen har inte varit föremål för lagreglering tidigare och vi anser inte att det heller framdeles är nödvändigt. Något lagförslag lämnas således inte i den delen.</P>
<P class="p1036 ft16">323</P>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td46"><P class="p15 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft35">Författningskommentar</P>
<P class="p917 ft11">20 kap. 10, 10 a,11 och 13 §§</P>
<P class="p80 ft8">Ändringarna i dessa paragrafer innebär endast att dessa även blir tillämpliga i ärenden och mål om avgifter.</P>
<P class="p341 ft11">13 a §</P>
<P class="p80 ft8">Ändringen innebär att bestämmelserna i <NOBR>10-13</NOBR> §§ även gäller i ärenden om förseningsavgift enligt 22 kap. 3 <NOBR>a-c</NOBR> §.</P>
<P class="p20 ft11">22 kap. 3 §</P>
<P class="p298 ft8">Ändringen i <SPAN class="ft11">första stycket </SPAN>innebär att arbetsgivaren numera endast ska klarlägga den försäkrades behov av och vidta de åtgärder på arbetsplatsen som den försäkrade behöver för att kunna återgå i arbete. Arbetsgivaren ska således inte klarlägga individens rehabili- teringsbehov i stort, vilket till exempel även kan innefatta medi- cinsk rehabilitering. Däremot kan det många gånger finnas skäl att arbetsgivaren i samarbete med exempelvis företagshälsovården klarlägger vilka insatser som är möjliga med hänsyn till arbetstaga- rens hälsotillstånd.</P>
<P class="p101 ft8">Arbetsgivarens ansvar att snarast klarlägga den anställdes behov av insatser för att kunna återgå i arbete följer av reglerna i 3 kap. 3 § AML och 5 § AFS 1994:1, Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om anpassning och rehabilitering.</P>
<P class="p17 ft8">Arbetsgivarens obligatoriska rehabiliteringsutredning slopas och ersätts enligt <SPAN class="ft11">andra stycket </SPAN>med en plan för åtgärder på arbetsplat- sen som ska upprättas i samråd med den försäkrade. Försäkrings- kassan eller den anställde kan kräva att arbetsgivaren upprättar en plan. Några särskilda villkor som ska vara uppfyllda för att kunna göra en sådan begäran finns inte.</P>
<P class="p88 ft8">Arbetsgivarens ansvar förtydligas och avgränsas till att i princip endast omfatta insatser på arbetsplatsen såsom anpassning av arbetsplats och arbetsuppgifter, införskaffande av arbetshjälpmedel, ändring av arbetsorganisation, omplacering, utbildning, arbets- träning med mera. Utgångspunkten är således en geografisk begränsning. Även utbildning som anordnas på annan plats än på</P>
<P class="p329 ft16">324</P>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td16"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p15 ft39">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p462 ft8">arbetsplatsen får dock anses innefattas i begreppet insatser på arbetsplatsen. För en arbetsgivare med flera arbetsställen ingår samtliga arbetsställen i arbetsplatsen, dvs. med arbetsplats avses hela arbetsgivarens verksamhet. Dock är det givetvis naturligt att arbetsgivaren i första hand försöker finna lösningar på den arbets- plats där arbetstagaren arbetade innan denne insjuknade. Arbetsgi- varens ansvar begränsas på samma sätt som idag av dels reglerna i AML, dels av Arbetsdomstolens praxis.</P>
<P class="p95 ft8">Om Försäkringskassan eller arbetstagaren har begärt att arbets- givaren ska upprätta en plan ska den enligt <SPAN class="ft11">tredje stycket </SPAN>ges in till Försäkringskassan inom 30 dagar räknat från dagen för en sådan framställan.</P>
<P class="p95 ft8">Även om en framställan enligt andra stycket inte gjorts ska arbetsgivaren enligt <SPAN class="ft11">fjärde stycket </SPAN>upprätta och ge in en plan till Försäkringskassan senast då den anställde på grund av sjukdom helt eller delvis varit frånvarande från arbetet under 90 dagar i följd. Den tidigare formuleringen i 22 kap. 3 § om att Försäkringskassan kan ta över ansvaret för att upprätta en rehabiliteringsutredning om det finns skäl till detta får ingen motsvarighet vad gäller plan för åtgärder på arbetsplatsen. Planens innehåll ska anpassas efter den situation som råder och om arbetsgivaren av något skäl, till exempel en konflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare, inte kan upprätta en fullgod plan får kompletteringar göras i samband med det avstämningsmöte som Försäkringskassan ska kalla till enligt 22 kap. 5 §.</P>
<P class="p824 ft8">Arbetsgivaren ska enligt <SPAN class="ft11">femte stycket </SPAN>se till att planen följs och att det vid behov görs ändringar i den. Dessutom ska arbetsgivaren informera Försäkringskassan om det blir väsentliga ändringar i pla- nen. Det kan handla om att insatser inte kommer att påbörjas vid planerad tidpunkt, ändrad tidsåtgång för olika insatser och annat som kan ha betydelse för individens ersättning från Försäkrings- kassan eller i övrigt vara av betydelse för den fortsatta handlägg- ningen av ärendet.</P>
<P class="p210 ft8">Enligt <SPAN class="ft11">sjätte stycket </SPAN>ges de lokala fackliga organisationerna en ökad möjlighet att delta genom att arbetsgivare blir skyldig att informera den lokala arbetstagarorganisation som arbetstagaren tillhör då en plan för åtgärder på arbetsplatsen ska upprättas. Informationen ska lämnas oberoende av den anställdes inställning till fortsatt medverkan av den fackliga organisationen. Fortfarande ska det dock vara den enskilde som avgör om denne vill att</P>
<P class="p1037 ft16">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td46"><P class="p15 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft8">arbetstagarorganisationen ska delta i arbetet i att upprätta en plan, vilket framgår av <SPAN class="ft11">andra meningen </SPAN>i detta stycke.</P>
<P class="p18 ft8">Enligt <SPAN class="ft11">sista stycket </SPAN>ska regeringen, eller den myndighet reger- ingen bestämmer, fastställa vad en plan för åtgärder på arbetsplat- sen ska innehålla. Eftersom det är viktigt att planen utformas på så sätt att den utgör ett stöd i arbetet på arbetsplatsen bör detta arbete ske i nära samverkan med arbetsmarknadens parter. Följaktligen upphävs förordningen (2003:426) om rehabiliteringsutredning enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.</P>
<P class="p254 ft11">3 a §</P>
<P class="p298 ft8">Paragrafen är ny. I denna införs en bestämmelse om förseningsav- gift. Enligt <SPAN class="ft11">första stycket </SPAN>ska en arbetsgivare betala en förseningsav- gift på 10 000 kr, om en plan för åtgärder på arbetsplatsen inte har lämnats senast då den försäkrade på grund av sjukdom helt eller delvis varit frånvarande från arbetet i 90 dagar i följd .</P>
<P class="p17 ft8">Beslutet fattas enligt <SPAN class="ft11">andra stycket </SPAN>av Försäkringskassan. Försäk- ringskassan ska inte göra något ställningstagande till om planens innehåll är tillräckligt omfattande. Någon prövning av planens kva- litet ska således inte göras.</P>
<P class="p88 ft8">Enligt <SPAN class="ft11">tredje stycket </SPAN>får avgiften efterges om det finns synnerliga skäl för det. Enligt vår mening skall förhållanden som exempelvis att planen har varit av särskilt komplicerad beskaffenhet eller om uppgifter saknas på grund av att arbetstagaren inte har velat med- verka inte betraktas som synnerliga skäl. I dessa fall får arbetsgiva- ren i stället lämna de uppgifter som finns att tillgå samt en upplys- ning om varför vissa uppgifter saknas.</P>
<P class="p1038 ft8">Enligt <SPAN class="ft11">fjärde stycket </SPAN>tillfaller förseningsavgiften staten.</P>
<P class="p20 ft11">3 b §</P>
<P class="p80 ft8">Paragrafen som är ny, innehåller endast en hänvisning till 20 kap. <NOBR>10-13</NOBR> §§.</P>
<P class="p79 ft11">3 c §</P>
<P class="p80 ft8">Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om betalning av förseningsavgift enligt 3 a §.</P>
<P class="p254 ft16">326</P>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr9 td16"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
<TD class="tr9 td123"><P class="p15 ft39">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p444 ft8">Enligt <SPAN class="ft11">andra stycket </SPAN>ska förseningsavgiften betalas till läns- styrelsen. Behörig länsstyrelse är den länsstyrelsen i det län där Försäkringskassans beslut om förseningsavgift fattades. Betalning ska ske inom två månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Har ett överklagande inte inkommit inom klagotiden som är två månader (20 kap. 13 § AFL) har beslutet vunnit laga kraft. I sådant fall ska arbetsgivaren självmant betala avgiften. Detta ska anges i beslutet.</P>
<P class="p194 ft8">I <SPAN class="ft11">tredje stycket </SPAN>anges att dröjsmålsränta ska tas ut om avgiften inte betalas i rätt tid.</P>
<P class="p94 ft8">Enligt <SPAN class="ft11">fjärde stycket </SPAN>får ett beslut om förseningsavgift efter sista betalningsdagen, dvs. två månader efter det att det har vunnit laga kraft, verkställas såsom en lagakraftvunnen dom. Försäkringskas- sans beslut utgör således en exekutionstitel, dvs. det kan läggas till grund för indrivning, om betalning inte har skett.</P>
<P class="p330 ft11">5 §</P>
<P class="p208 ft8">Rehabiliteringsutredningen är ersatt av en plan för åtgärder på arbetsplatsen. I övrigt ingen ändring. Försäkringskassan ska, om det inte är obehövligt, kalla till ett avstämningsmöte inom två veckor från det att arbetsgivarens plan för åtgärder på arbetsplatsen inkommit till Försäkringskassan. Syftet med mötet är bl.a. att gå igenom den inlämnade planen och göra eventuella kompletteringar.</P>
<P class="p330 ft11">6 §</P>
<P class="p208 ft8">Paragrafen har kompletterats med att rehabiliteringsplan ska upp- rättas senast två veckor efter det att arbetsgivarens plan för åtgärder på arbetsplatsen inkommit om den försäkrade behöver åtgärder som ger rätt till rehabiliteringsersättning. I övrigt är paragrafen oförändrad. Enligt förarbetena till 22 kap. 3 § har Försäkringskas- san ansvar för att göra en utredning motsvarande arbetsgivarens rehabiliteringsutredning för försäkrade som saknar arbetsgivare. Detta ansvar berörs inte av vårt förslag och av denna anledning finns formuleringen “rehabiliteringsutredning” kvar i 6 §.</P>
<P class="p501 ft16">327</P>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td46"><P class="p15 ft15">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr9 td47"><P class="p15 ft15">SOU 2006: 107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft11">Övergångsbestämmelser</P>
<P class="p80 ft8">Enligt första punkten träder lagen i kraft den 1 juli 2007. Enligt punkten 2 ska de nya bestämmelserna tillämpas även på sjukfall som inträffat före den 1 juli 2007 om det i dessa fall inte har upp- rättats någon rehabiliteringsutredning. Enligt tredje punkten framgår att reglerna om avgifterna i 22 kap. 3 <NOBR>a-c</NOBR> inte ska tillämpas retroaktivt utan endast för sjukfall som anmälts efter lagens i kraftträdande.</P>
<P class="p1039 ft16">328</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<P class="p63 ft162">Referenser</P>
<P class="p1040 ft8">Arbetsmarknadsstyrelsens årsredovisning 1998 Arbetsdomstolens årsredovisning 2005 Riksförsäkringsverkets årsredovisning för år 2003 Riksförsäkringsverkets årsredovisning för år 2004 Socialförsäkringen, årsredovisning för 2004 Försäkringskassans budgetunderlag för <NOBR>2007–2009</NOBR></P>
<P class="p1041 ft8">Sjuka kommuner? Skillnader i sjukfrånvaro mellan Sveriges kom- muner år 2000 (Analyserar 2003:17), Försäkringskassan</P>
<P class="p1042 ft8">Att leva på kassan. Allmän försäkring och lokal kultur (Analyserar 2005:4), Försäkringskassan</P>
<P class="p1043 ft8">Rehabiliteringsutredning <NOBR>–plan</NOBR> för återgång i arbete. Försäkringskassans metodundersökning 2004 (Analyserar 2005:17) Försäkringskassan</P>
<P class="p1044 ft8">Hur hanterar företagen medfinansieringen? Företagarna september 2005</P>
<P class="p1045 ft8">Sjukfrånvaro, Arbetskraftsundersökningar (AKU) för 2004, Statis- tiska Centralbyrån (SCB)</P>
<P class="p1046 ft8">Regeringsuppdrag till Försäkringskassan och Arbetsmarknadssty- relsen S 2005/10219/SF</P>
<P class="p1047 ft8">Statistik från PILA projektet, Försäkringskassan 2006 Statens beredning av medicinsk utvärdering, SBU, rapport om</P>
<P class="p1048 ft8">behandling av långvarig smärta 2006.</P>
<P class="p1049 ft8">Den höga sjukfrånvaron – Sanning och konsekvens, Statens Folk- hälsoinstitut 2004</P>
<P class="p1050 ft8">Den galopperande sjukfrånvaron, RARs forskningsrapport nr. 1: 2005 Larsson Marklund, Westerholm, Arbetslivsinstitutet 2005</P>
<P class="p1051 ft8">Arbetsmiljön <NOBR>1991–2003</NOBR> Klass och kön, Gellerstedt, LO 2005 Bergkvist, Lunning och Toijer, Medbestämmandelagen, 1999 Nyström, Birgitta, EG och arbetsrätten, 2002 Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005</P>
<P class="p1052 ft16">329</P>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9">Referenser</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1053 ft8">Arbetslivsinriktade åtgärder för sjukskrivna med rygg- och nack- besvär. (Rygg och Nacke 6). Försäkringskassan 1997</P>
<P class="p1054 ft8">Hållbar hälsa i kommuner och landsting, Karolinska Institutet 2004 2003 års Arbetsmiljöundersökning, SCB</P>
<P class="p1055 ft8">Vilja och villkor - en studie om långtidssjukskrivnas situation, Göransson, Antonsson , Melin, Arbetslivsinstitutet 2002</P>
<P class="p1056 ft8">Arbetsförhållanden – orsak till sjukskrivning? (Analyserar 2003:10) Försäkringskassan</P>
<P class="p1057 ft8">Försäkringskassan och arbetslivsinriktad rehabilitering – regelver- ket i praktiken (Analyserar 2006:6) Försäkringskassan</P>
<P class="p1058 ft8">Kunskaps- och attitydstudie avseende sjukförsäkringen, Försäk- ringskassan 2005</P>
<P class="p1058 ft8">Arbetsgivarens medfinansiering av sjukpenningen, regeringsrap- port, Försäkringskassan 2006</P>
<P class="p1059 ft8">Utveckling av effekterna av arbetsgivarens medfinansiering av sjuk- penningkostnader, Institutet för arbetsmarkandspolitisk utvär- dering, IFAU, 2006</P>
<P class="p1060 ft8">Medfinansieringsreformen – piska, morot eller ingetdera? Erfaren- heter av effekter av arbetsgivarens medfinansiering i tre nord- liga och tre sydligs län, Umeå universitet 2006</P>
<P class="p1061 ft8">Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Försäkringskassan Försäkringskassornas arbete med arbetshjälpmedel. (RFV Redovi-</P>
<P class="p1062 ft8">sar 2004:6) Försäkringskassan</P>
<P class="p1063 ft8">Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 2003 och 2004 (Statistik 2005:5) Försäkringskassan</P>
<P class="p1064 ft8">Medfinansieringen ur ett arbetsgivarperspektiv delrapport, handels- högskolan i Göteborg 2006Försäkringskassan återrapportering av regeringsuppdrag 2005.08</P>
<P class="p1065 ft8">Regeringsuppdrag till Försäkringskassan och Socialstyrelsen S2005/9201/SF</P>
<P class="p1066 ft8">Kvinnors sjukskrivning, Renstig, Sandmark, Karolinska Institutet 2005</P>
<P class="p1067 ft8">Sjukpenning och samordnad rehabilitering, Vägledning 2004:2, Försäkringskassan</P>
<P class="p1068 ft8">Rehabiliteringsutredning – plan för återgång i arbete. Försäkrings- kassans metodundersökning 2004 (Analyserar 2005:17) För- säkringskassan</P>
<P class="p1069 ft8">Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patien- ters sjukskrivning, Alexandersson m.fl. Karolinska Institutet 2005</P>
<P class="p1070 ft16">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr0 td247"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr0 td126"><P class="p15 ft71">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1071 ft8">Hur fungerar den arbetslivsinriktade rehabiliteringen?, Eklund, Lidwall, Marklund, Arbetslivsinstitutet 2005</P>
<P class="p1072 ft8">Försäkringskassan och arbetslivsinriktad rehabilitering – aktiva åtgärder och återgång i arbete (Analyserar 2006:10) Försäk- ringskassan</P>
<P class="p1046 ft8">Långtidssjukskrivnas uppfattning om rehabiliterande åtgärder och insatser (Analyserar 2004:8) Försäkringskassan</P>
<P class="p1073 ft8">Sjukskriven i onödan?(Analyserar 2005:5) Försäkringskassan Samordnad rehabilitering 2000:6 riksrevisionsverket, RRV Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, Arbetslivsfonden, 1995 Vad är en god arbetslivsinriktad rehabilitering? Rapport 2003:1</P>
<P class="p1074 ft8">Institutionen för hälsa och samhälle, Linköpings universitet 2003</P>
<P class="p1044 ft8">Köp av aktiva tjänster – mål och resultat (Analyserar 2005:21) För- säkringskassan</P>
<P class="p1075 ft8">Att förhindra och förkorta sjukfrånvaro – erfarenheter från fyra länder (Analyserar 2003:16)</P>
<P class="p1076 ft8">Nordiska ministerrådets rapport om sjukfrånvaron, 2005 Rikstrygdeverkets rapport nr 10/2003, Effekt av aktiv sykmedling? Fanebust, Arne, Oppsigelse i arbeidsforhold, 1995</P>
<P class="p1077 ft8">Morgondagens rehabilitering – om Försäkringskassans uppdrag och gränssnitt mot rehabiliteringsansvariga parter RFV ANSER 1998:8</P>
<P class="p1078 ft8">Ett effektivt rehabiliteringsarbete? Om Försäkringskassans sam- ordning och köp av rehabiliteringstjänster, Statskontoret, 2001</P>
<P class="p1079 ft8">RFV och AMS förslag till en effektivare arbetslivsinriktad rehabili- tering (uppdrag enligt regeringsbeslut <NOBR>2003-01-23)</NOBR></P>
<P class="p289 ft8">Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering, RiR 2004:12</P>
<P class="p1080 ft35">Propositioner</P>
<P class="p1081 ft8">Proposition 1973:129, Anställningsskydd m.m. Proposition 1976/77:149, Arbetsmiljölag m.m.</P>
<P class="p1043 ft8">Proposition 1981/82:142, Ändring i brottsbalken (ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet)</P>
<P class="p1082 ft8">Proposition 1982/83:124, Med anledning av beslut som har fattats av internationella arbetskonferensen vid dess sextioåttonde möte</P>
<P class="p1083 ft8">Proposition 1983/84:139, Med anledning av vissa beslut fattade av internationella arbetskonferensen vid dess sextionionde möte</P>
<P class="p1084 ft16">331</P>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><P class="p15 ft9">Referenser</P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p15 ft9">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1085 ft8">Proposition 1984/85:89, Företagshälsovård och arbetsanpassning Proposition 1990/91:140, Arbetsmiljö och rehabilitering Proposition 1990/91:141, Rehabilitering och rehabiliteringsersätt-</P>
<P class="p1062 ft8">ning</P>
<P class="p1086 ft8">Bet. 1990/91: SfU16, Rehabilitering och rehabiliteringsersättning Proposition 1996/97:28, Kriterier för rätt till ersättning i form av</P>
<P class="p1062 ft8">sjukpenning och förtidspension</P>
<P class="p1087 ft8">Proposition 1996/97:63, Samverkan, socialförsäkringens ersätt- ningsnivåer och administration, m.m.</P>
<P class="p1088 ft8">Proposition 1997/98:82, Europarådets sociala stadga Bet. 1997/98AU12, rskr. 1997/1998:187</P>
<P class="p1086 ft8">Proposition 2002/03:2, Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. Proposition 2002/03:89, Förändringar inom sjukförsäkringen för</P>
<P class="p1062 ft8">ökad hälsa i arbetslivet</P>
<P class="p1089 ft8">Proposition 2004/05:21, Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro Proposition 2005/06:207, Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för</P>
<P class="p1062 ft8">arbetstagare med funktionshinder</P>
<P class="p330 ft35">SOU</P>
<P class="p1090 ft8">Arbete och hälsa SOU 1990:49 Främjandelagen – en översyn SOU 1998:07</P>
<P class="p1091 ft8">Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar SOU 1998:104 Rehabilitering till arbete SOU 2000:78 Sjukfrånvaro och sjukskrivning SOU 2000:121</P>
<P class="p1092 ft8">Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet, HpH, slutbetänkande SOU 2002:5</P>
<P class="p1093 ft8">Analys av hälsa och arbete, AHA utredningen SOU 2002:62 Arbetskraft SOU 2003:95</P>
<P class="p1094 ft8">Vem tjänar på att arbeta? SOU 2004:2 Långtidsutredningen 2003/04 SOU 2004:19 Utveckling av god företagshälsovård SOU 2004:113</P>
<P class="p1095 ft16">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107314x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1096 ft15">Bilaga 1</P>
<P class="p1097 ft162">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD class="tr1 td249"><P class="p39 ft35">Översyn av vissa delar av arbetsgivarens</P></TD>
<TD class="tr1 td250"><P class="p1098 ft35">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td249"><P class="p39 ft40">rehabiliteringsansvar</P></TD>
<TD class="tr8 td250"><P class="p1098 ft40">2005:48</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td251"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td252"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1099 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 21 april 2005</P>
<P class="p1100 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p1101 ft11">En särskild utredare tillkallas med uppdrag att</P>
<P class="p1102 ft22">pröva möjligheten till en arbetsrättslig reglering som ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabilite- ringsutredning,</P>
<P class="p1103 ft13">pröva möjligheten att reglera arbetsgivarens skyldighet att genom- föra rehabiliteringsåtgärder samt utreda förutsättningarna för att ange en tidsgräns för när sådana åtgärder skall vara påbörjade,</P>
<P class="p1104 ft22">överväga om det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa den enskildes inflytande över den rehabilitering som skall genomföras samt dennes skyldighet att aktivt medverka i rehabiliteringen och att under sjukdomstiden hålla kontakt med arbetsplatsen,</P>
<P class="p1105 ft22">pröva vilka konsekvenser som utredarens förslag skall få för tillsy- nen av hur bestämmelserna efterlevs och föreslå effektivare påfölj- der vid bristande efterlevnad,</P>
<P class="p1103 ft21">se över Försäkringskassans möjligheter att, inom ramen för sitt samordningsansvar, bidra till finansieringen av arbetslivsinriktad rehabilitering för försäkrade där målet med rehabiliteringen är återgång i arbete hos nuvarande arbetsgivare samt,</P>
<P class="p1106 ft22">i detta sammanhang dels beakta syftet att ge den försäkrade lämp- lig rehabilitering, dels särskilt beakta mindre arbetsgivares möjlig- heter att finansiera sådana åtgärder.</P>
<P class="p1107 ft11">Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som uppdraget kan ge anledning till.</P>
<P class="p1108 ft11">Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 april 2006.</P>
<P class="p1109 ft16">333</P>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft11">Bakgrund</P>
<P class="p1021 ft21">Den s.k. rehabiliteringsreformen, som trädde i kraft den 1 januari 1992, innebär att arbetsgivaren har fått ansvar för rehabiliteringsåt- gärder för sina anställda. I och med reformen har arbetsgivaren också fått ansvaret för ersättningen till de sjukskrivna under sjuk- skrivningens första två veckor (sjuklöneperioden). Reformen inne- bär också att Försäkringskassan har fått ansvar för att samordna och utöva tillsyn över de rehabiliteringsinsatser som behövs för att den sjukskrivne skall kunna återfå sin arbetsförmåga. Försäkrings- kassan har dessutom sedan 1990 tilldelats medel för köp av arbets- livsinriktade rehabiliteringstjänster till sjukskrivna.</P>
<P class="p228 ft11">Sedan rehabiliteringsreformen genomfördes har ansvarsfördel- ningen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vad avser ar- betsgivarens skyldigheter och Försäkringskassans möjligheter att finansiera åtgärder utretts vid olika tillfällen. Flertalet utredningar menar att det finns behov av att förtydliga arbetsgivarens respek- tive Försäkringskassans ansvar för att finansiera rehabiliteringsåt- gärder.</P>
<P class="p88 ft11">För att förtydliga arbetsgivarens rehabiliteringsansvar gäller fr.o.m. den 1 juli 2003 att arbetsgivaren alltid har skyldighet att ut- reda en arbetstagares behov av rehabiliteringsåtgärder. Rehabilite- ringsutredningen skall lämnas till Försäkringskassan senast när sjukfallet har pågått i åtta veckor. Från och med den 1 januari 2005 gäller att Försäkringskassan, senast två veckor efter det att arbets- givarens rehabiliteringsutredning kommit till Försäkringskassan, skall upprätta en rehabiliteringsplan om det är aktuellt med arbets- livsinriktad rehabilitering.</P>
<P class="p81 ft21">Regeringen beslutade den 26 juni 2003 om en översyn av vissa frågor som gäller företagshälsovården (dir. 2003:87). Utredaren fick till uppgift att bl.a. överväga hur den särskilda kompetens som finns inom företagshälsovård bättre skall kunna utnyttjas i sjuk- skrivnings- och rehabiliteringsprocessen. I december 2004 avläm- nade utredningen, benämnd 2003 års företagshälsovårdsutredning, sitt betänkande Utveckling av god företagshälsovård – ny lagstift- ning och andra åtgärder (SOU 2004:113).</P>
<P class="p81 ft19">Regeringen enades om en avsiktsförklaring tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna den 18 december 2003 i syfte att uppnå målet att halvera antalet sjukdagar till år 2008. I av- siktsförklaringen anges bl.a. att möjligheten till en arbetsrättslig</P>
<P class="p48 ft16">334</P>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft11">reglering som ger arbetstagare rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutredning skall prövas.</P>
<P class="p74 ft21">Regeringen beslutade den 23 juni 2004 om en översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen (dir. 2004:91). Utredaren skall bl.a. utreda frågan om hur bestämmelserna om systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets före- skrifter skulle kunna göras dispositiva för att ge möjlighet åt ar- betsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera vad arbets- givaren skall göra för att fullgöra sina skyldigheter. Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1 mars 2006.</P>
<P class="p488 ft28">I budgetpropositionen för år 2005 anges att en särskild utredare avses få i uppdrag att se över arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Syftet är att tydliggöra arbetsgivarens ansvar för att göra en rehabi- literingsutredning och vidta nödvändiga rehabiliteringsåtgärder för den enskilde så snart det är medicinskt lämpligt. Avsikten är att i denna översyn även utreda i vilka fall som Försäkringskassan skall kunna köpa arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster.</P>
<P class="p1003 ft11">Nuvarande bestämmelser</P>
<P class="p68 ft11">Arbetsgivarens ansvar</P>
<P class="p856 ft21">Arbetsgivaren har en central roll när det gäller anställdas arbets- miljö och rehabilitering vid sjukdom. Grundläggande bestämmelser om arbetsmiljöns utformning finns i arbetsmiljölagen (1977:1160, AML). Enligt 3 kap. 2 a § AML skall arbetsgivaren se till att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad ar- betsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt AML och 22 kap. lagen (1962:381) om all- män försäkring (AFL) åvilar denne. Bestämmelser om arbetsgiva- rens ansvar för den enskildes rehabilitering finns i AFL. Arbetsgi- varens rehabiliteringsansvar i arbetsrättsligt hänseende har utveck- lats genom Arbetsdomstolens praxis rörande saklig grund för upp- sägning enligt 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS).</P>
<P class="p861 ft24">Enligt 22 kap. 3 § AFL gäller att arbetsgivaren har skyldighet att utreda en arbetstagares behov av rehabilitering, när den anställde till följd av sjukdom har varit frånvarande från arbetet under längre tid än fyra veckor i följd, om arbetet ofta har avbrutits av kortare sjukperioder eller om arbetstagaren begär det. Utredningen skall</P>
<P class="p1110 ft16">335</P>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft24">genomföras i samråd med arbetstagaren och med hans eller hennes arbetstagarorganisation, om arbetstagaren medger detta.</P>
<P class="p91 ft11">Rehabiliteringsutredningen är ett verktyg för att arbetsgivaren skall kunna leva upp till sitt rehabiliteringsansvar och ett viktigt underlag i det systematiska arbetsmiljöarbetet samtidigt som den är ett mycket viktigt underlag när Försäkringskassan skall bedöma den försäkrades behov av och möjlighet till rehabilitering.</P>
<P class="p91 ft28">Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning skall lämnas till Försäk- ringskassan senast när sjukfallet pågått i åtta veckor. Utredningen kan användas som utgångspunkt för planering av rehabiliteringsåt- gärder av såväl arbetsgivaren som Försäkringskassan. Utredningen är också viktig för att Försäkringskassan skall kunna fullgöra sin roll som samordnare av den enskildes rehabilitering. Försäkrings- kassan skall överta ansvaret för rehabiliteringsutredningen, om det finns skäl till det. Ett sådant skäl kan vara att relationen mellan ar- betsgivaren och den anställde är sådan att det är olämpligt att ar- betsgivaren genomför utredningen.</P>
<P class="p1111 ft19">Enligt AFL skall den försäkrades arbetsgivare i samråd med den försäkrade svara för att hans eller hennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. I förarbetena (prop. 1990/91:141) anges att det bör ingå i arbetsgivarens ansvar att vidta de arbetslivsinriktade åtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Exempel på sådana åtgärder är arbetsprövning, ar- betsträning, utbildning och omplacering. Det kan även vara aktuellt att vidta tekniska åtgärder eller anskaffa särskild utrustning för att ändra den fysiska miljön i syfte att minska den anställdes arbetsbe- lastning. Det kan även gälla åtgärder beträffande arbetsinnehåll och arbetsorganisation.</P>
<P class="p1112 ft21">Arbetsgivaren skall enligt 3 kap. 3 § andra stycket AML genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. I förarbetena (prop. 1990/91:140) anges att vad som är rimligt att kräva av arbetsgivaren i fråga om åtgärder för att arbetstagaren skall kunna fortsätta sin anställning bara kan avgöras efter en prövning av omständigheterna i det enskilda fallet där såväl arbetstagarens som arbetsgivarens förhållanden och förutsättningar vägs in. Dåva- rande Arbetarskyddsstyrelsen har preciserat arbetsgivarens skyl- digheter enligt 3 kap. 3 § AML genom 12 § i föreskrifterna om ar- betsanpassning och rehabilitering, AFS 1994:1.</P>
<P class="p947 ft16">336</P>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">Försäkringskassans ansvar</P>
<P class="p830 ft21">Försäkringskassan har ett generellt ansvar för att rehabiliterings- behovet klarläggs för en försäkrad som drabbats av sjukdom eller skada och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabi- litering. Detta ansvar omfattar alla försäkrade, både de som har en arbetsgivare och de som saknar anställning. I ansvaret ingår att vara ett stöd för den försäkrade och motivera och stimulera honom eller henne till en aktiv medverkan i rehabiliteringen. Rehabiliteringen skall syfta till att den försäkrade får tillbaka sin arbetsförmåga och sina förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete.</P>
<P class="p997 ft28">Enligt 22 kap. 5 § AFL skall Försäkringskassan samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverk- samheten. Försäkringskassan skall i samråd med den försäkrade se till att hans eller hennes behov av rehabilitering snarast klarläggs och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Försäkringskassan skall, om den försäkrade medger det, samverka med hans eller hennes arbetsgivare och arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra myndigheter som kan vara berörda. I detta sammanhang skall Försäkringskassan verka för att berörda aktörer, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en ef- fektiv rehabilitering av den försäkrade.</P>
<P class="p906 ft11">Försäkringskassan har också möjlighet att bedriva finansiell samordning och på lokal nivå ingå i samordningsförbund tillsam- mans med länsarbetsnämnden, landsting och kommun. Den finan- siella samordningen syftar till att personer med behov av samord- nande rehabiliteringsinsatser uppnår eller förbättrar sin förmåga till förvärvsarbete.</P>
<P class="p487 ft21">I Försäkringskassans ansvar ingår att upprätta en rehabilite- ringsplan om en försäkrad behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vil- ken rehabiliteringsersättning kan betalas ut enligt AFL. Rehabili- teringsplanen grundas på arbetsgivarens eller Försäkringskassans rehabiliteringsutredning, medicinskt underlag och eventuellt ytter- ligare material från andra rehabiliteringsansvariga. Planen skall, om det är möjligt, upprättas i samråd med den försäkrade.</P>
<P class="p997 ft11">Från och med den 1 januari 2005 gäller att Försäkringskassan, om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd för vilken re- habiliteringsersättning kan utges, skall upprätta en re- habiliteringsplan senast två veckor efter det att en rehabilite- ringsutredning har kommit in från arbetsgivaren eller efter det att</P>
<P class="p729 ft16">337</P>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft19">Försäkringskassan har gjort rehabiliteringsutredningen. Om en re- habiliteringsplan kan upprättas först sedan ett avstämningsmöte mellan den anställde, arbetsgivaren, Försäkringskassan och be- handlade läkare har genomförts skall Försäkringskassan kalla till ett sådant möte senast två veckor efter det att rehabiliteringsutred- ningen kommit in till Försäkringskassan. Om det vid ett avstäm- ningsmöte framkommer att det är aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering skall Försäkringskassan upprätta en rehabiliterings- plan senast två veckor efter avstämningsmötet.</P>
<P class="p101 ft11">Sedan 1990 har Försäkringskassan tilldelats medel för köp av ar- betslivsinriktade rehabiliteringstjänster. För år 2005 har 971,5 mil- joner kronor anslagits för detta ändamål. Enligt förarbetena (prop. 1989/90:62) kan Försäkringskassan köpa sådana tjänster som be- döms nödvändiga för att återföra en försäkrad i arbete. Det gäller tjänster dels för utredning av förutsättningarna för rehabilitering, dels för direkta åtgärder som syftar till att underlätta återgång till förvärvsarbete. Åtgärderna bör således vara arbetslivsinriktade. In- satser av rent medicinsk natur bör däremot inte kunna köpas på detta sätt.</P>
<P class="p81 ft28">I regleringsbrevet för budgetåret 2005 avseende Försäkringskas- san anges att aktiva rehabiliteringsåtgärder i första hand bör köpas för anställda långtidssjukskrivna då det är klarlagt att den anställde inte kan återgå i arbete hos den nuvarande arbetsgivaren. Vidare anges att medlen inte får användas för köp av aktiva rehabiliterings- åtgärder för sjukskrivna arbetslösa.</P>
<P class="p215 ft11">Den enskildes ansvar</P>
<P class="p1021 ft21">Enligt 22 kap. 2 § AFL skall rehabiliteringsåtgärder planeras i sam- råd med den försäkrade och utgå från hans eller hennes individuella förutsättningar och behov. Enligt förarbetena (prop. 1990/91:141) innebär detta att hänsyn tas till den försäkrades ålder, utbildning, bosättningsförhållanden och andra speciella omständigheter. Därför bör också utredning, planering och genomförande av rehabiliteringen ske i nära samarbete med den försäkrade.</P>
<P class="p81 ft28">Enligt förarbetena (prop. 1990/91:141) skall Försäkringskassan motivera den försäkrade att delta aktivt i rehabiliteringen med må- let att han eller hon så snabbt som möjligt skall kunna återgå till arbetslivet. Försäkringskassan kan dessutom ställa krav på den för- säkrade att delta i utredning och planering av lämpliga rehabiliter-</P>
<P class="p734 ft16">338</P>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1007 ft28">ingsåtgärder. Den försäkrade skall, enligt 22 kap. 4 § AFL lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen. Enligt 20 kap. 3 § AFL får ersättning förvägras om den försäkrade vägrar att utan anledning genomgå behandling, utredning eller rehabili- tering eller delta i ett avstämningsmöte.</P>
<P class="p1003 ft11">Tidigare utredningar och förslag</P>
<P class="p99 ft24">Sedan rehabiliteringsreformen genomfördes 1992 har ansvarsför- delningen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen vad avser ar- betsgivarens skyldigheter och Försäkringskassans möjligheter att finansiera åtgärder utretts vid olika tillfällen. I det följande redovi- sas kortfattat slutsatserna från några av de utredningar som ge- nomförts sedan rehabiliteringsreformen trädde i kraft.</P>
<P class="p1003 ft11">Utredningen om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar</P>
<P class="p856 ft19">Utredningen om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar <NOBR>(AGRA-ut-</NOBR> redningen) gavs i uppdrag att utreda arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar och hur gränsen skall dras mellan det rehabilite- ringsansvar som åligger arbetsgivaren å ena sidan, och det som ålig- ger i första hand Försäkringskassan men även övriga berörda aktö- rer å den andra. I betänkandet Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar (SOU 1998:104) föreslog <NOBR>AGRA-utredningen</NOBR> att arbetsgivaren skall ha ett något mer begränsat ansvar att söka klarlägga arbetsta- garens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering för att återgå i eller behålla arbetet inom den egna verksamheten. Det skall vara en fri- villig uppgift för arbetsgivaren att även undersöka ett eventuellt behov av medicinsk eller social rehabilitering. Utredningen föreslog vidare att arbetsgivaren skall svara för att de arbetslivsinriktade re- habiliteringsåtgärder vidtas som behövs för att arbetstagaren skall kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren eller behålla arbetet hos denne.</P>
<P class="p1113 ft28">Utredningen övervägde att föreslå en ettårsgräns för arbetsgiva- rens rehabiliteringsansvar. Utredningen ansåg emellertid att en så- dan tidsgräns riskerar att komma i konflikt med det ansvar som arbetsgivaren har enligt LAS, eftersom arbetsgivaren så länge an- ställningen varar har ansvar enligt AML att genom att anpassa ar-</P>
<P class="p511 ft16">339</P>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft11">betsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till ar- betstagarens särskilda förutsättningar. Utredningen stannade där- för för att föreslå att arbetsgivaren skall ha kvar sitt ansvar så länge anställningen varar.</P>
<P class="p17 ft11">Utredningen föreslog vidare att det i AFL skall slås fast att ar- betsgivaren skall bekosta de rehabiliteringsåtgärder som följer av ansvaret. Utredningen ansåg att detta bör kombineras med möjlig- heter för arbetsgivaren att kompensera sig för rehabili- teringskostnaderna och föreslog att arbetsgivaren skall kunna få halva kostnaden betald av den allmänna sjukförsäkringen.</P>
<P class="p734 ft11">Rapporten Morgondagens rehabilitering</P>
<P class="p1021 ft21">I rapporten Morgondagens rehabilitering (RFV Anser 1999:8) föreslog Riksförsäkringsverket (RFV) att arbetsgivaren skall an- svara för att genomföra och bekosta sådana rehabiliteringsåtgärder som syftar till att den enskilde skall kunna fortsätta arbeta i arbets- givarens verksamhet. Arbetsgivaren skall dock inte vara skyldig att bekosta och genomföra sådana insatser som faller inom kommu- nens, hälso- och sjukvårdens eller annans ansvarsområde. Genom detta förslag skulle, enligt RFV, ansvarsfördelningen mellan För- säkringskassan och arbetsgivarna bli tydlig.</P>
<P class="p81 ft11">Förslaget lämnades med anledning av att RFV ansåg att det finns otydligheter i arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsåtgärder. Otydligheterna gäller vilken typ av åtgärder arbetsgivaren är skyl- dig att vidta och bekosta, om denna eventuella skyldighet även gäller att vidta och bekosta åtgärder som syftar till att den anställde skall kunna arbeta hos annan arbetsgivare samt om arbetsgivaren är skyldig att bekosta vissa rehabiliteringsåtgärder helt eller endast till viss del. I många fall leder enligt RFV dessa oklarheter till att ar- betsgivaren och Försäkringskassan förhandlar över huvudet på den enskilde.</P>
<P class="p244 ft11">Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen</P>
<P class="p104 ft19">Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen konstate- rade i sitt slutbetänkande (SOU 2000:78) att rehabiliteringsrefor- men inte har nått sitt fulla syfte, eftersom sjukfrånvaron har ökat samtidigt som rehabiliteringsinsatser inte kommit igång i tillräcklig</P>
<P class="p60 ft16">340</P>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft11">utsträckning. Utredningen menade att arbetsgivaren genom denna reform fick ett stort men otydligt ansvar för de anställdas rehabili- tering och att detta ansvar rymmer olika tolkningsproblem. Utred- ningen ansåg att det praktiska ansvaret har förskjutits från arbets- givaren till myndigheterna inom den offentliga sektorn: hälso- och sjukvården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen och Försäkringskas- san.</P>
<P class="p488 ft19">Utredningen föreslog att det borde skapas en ny försäkring – re- habiliteringsförsäkring – som bedriver och vid behov finansierar insatser i syfte att den sjukskrivne så fort som möjligt skall komma i arbete. Den föreslagna försäkringen skulle innehålla rätt till reha- biliteringsstöd, mer kraftfulla medel för aktiva insatser och en mer fristående ställning i förhållande till statsbudgeten. För att rehabi- literingen skall bli effektiv föreslogs dessutom att det skapas en ny statlig myndighet, Rehabiliteringsstyrelsen. Myndighetens huvud- uppgifter skulle vara att ansvara för den sektorsövergripande reha- biliteringen, betala ut kontantersättningar vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom samt administrera och utveckla den föreslagna rehabiliteringsförsäkringen. Utredningen föreslog att arbetsgiva- rens skyldighet att genomföra en rehabiliteringsutredning omfor- mas till en rättighet för individen genom en lagstadgad och över- klagningsbar rätt till en rehabiliteringsutredning. Ansvaret för att utredningen genomförs föreslogs åvila Rehabiliteringsmyndighe- ten.</P>
<P class="p1114 ft11">Utredning av Försäkringskassans rehabiliteringsarbete och köp av rehabiliteringstjänster</P>
<P class="p99 ft19">På uppdrag av Utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbets- livet (SOU 2002:5) utredde Statskontoret Försäkringskassans re- habiliteringsarbete och köp av rehabiliteringstjänster (Ett effektivt rehabiliteringsarbete? – om Försäkringskassans samordning och köp av rehabiliteringstjänster, Statskontoret [2001]). Statskontoret ansåg att arbetsgivarnas ansvar för att vidta rehabiliteringsåtgärder behöver förtydligas. Arbetsgivarna borde, enligt Statskontorets förslag, ha ett ansvar för att vidta de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering till arbete hos dem. Ansvaret för att vidta åtgärder skulle därmed ligga på arbetsgivaren så länge som målet med rehabiliteringen bedöms vara återgång i arbete till dennes verksamhet.</P>
<P class="p1115 ft16">341</P>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft21">Statskontoret ansåg att handläggarna på Försäkringskassan ofta saknar en gräns mellan vad som är arbetsgivarens respektive För- säkringskassans ansvar när det gäller att finansiera rehabiliterings- åtgärder. Enligt Statskontoret visade deras undersökningar och många andra utredningar och studier på att en stor del av fokus lig- ger på Försäkringskassans medel för köp av arbetslivsinriktade re- habiliteringstjänster, medan det centrala i rehabiliteringsprocessen istället är Försäkringskassans samordningsansvar. Statskontoret ansåg att det är samordningsansvaret som bör ligga i fokus snarare än Försäkringskassans möjlighet att i vissa fall köpa arbetslivsin- riktade rehabiliteringstjänster.</P>
<P class="p244 ft11">Utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet</P>
<P class="p104 ft21">Utredningen Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet <NOBR>(HpH-ut-</NOBR> redningen) föreslog i sitt slutbetänkande Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5) att Försäkringskassans möjlighet att köpa arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster skall begränsas till försäkringsmedicinska utredningar, underlag från företagshäl- sovård samt rehabiliteringsåtgärder i de fall försäkringen träder in i arbetsgivarens ställe. Enligt <NOBR>HpH-utredningen</NOBR> medför nuvarande ordning att finansieringen av en rehabiliteringsåtgärd blir föremål för förhandling mellan arbetsgivaren och Försäkringskassan, vilket innebär stora risker för godtycke och olika behandling beroende på arbetsgivarens vilja och ekonomiska möjligheter, Försäkringskas- sans tillgång till medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliter- ingsåtgärder och enskilda handläggares agerande.</P>
<P class="p1116 ft11">Granskning av Försäkringskassans köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster</P>
<P class="p104 ft28">Vid en granskning av Försäkringskassans köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster ansåg Riksrevisionen att Försäkringskassan inte har förutsättningar att hantera köp av tjänst på ett effektivt sätt, eftersom det är oklart för vilka syften som medlen skall användas (Försäkringskassans köp av tjänster för rehabilitering, RiR 2004:21). Riksrevisionen menade att Försäkringskassans hantering av köp av tjänst har en negativ inverkan på ansvarsfördel- ningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren. Dels ansågs</P>
<P class="p943 ft16">342</P>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1007 ft28">ansvarsfördelningen påverkas negativt av att målsättningen är oklar, eftersom köp av tjänst hanteras på olika sätt inom Försäkringskas- san. Dels ansågs ansvarsfördelningen påverkas av att lagstiftningen är oklar när det gäller kostnadsansvaret för rehabiliteringsåtgärder.</P>
<P class="p117 ft28">Mot bakgrund av granskningen rekommenderade Riksrevisionen en översyn av AFL för att klargöra gränsdragningen mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren, en precisering av målsätt- ningen i syfte att ge bättre förutsättningar för likabehandling och uppföljning samt att det utarbetas riktlinjer som stöd för Försäk- ringskassans prioriteringar och agerande gentemot arbetsgivaren.</P>
<P class="p190 ft11">Utredning av vissa frågor som gäller företagshälsovården</P>
<P class="p830 ft28">2003 års företagshälsovårdsutredning lämnade i december 2004 sitt betänkande Utveckling av god företagshälsovård – ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113). I betänkandet föreslås att en företagshälsovårdslag införs i syfte att främja utvecklingen av god företagshälsovård, genom att enskilda företagshälsovårdsenheter ges möjlighet att få ett samhälleligt godkännande av sin verksam- het. Så kallad godkänd företagshälsovård skall ha kompetens inom områdena medicin, teknik, beteendevetenskap och ergonomi. Den skall arbeta tvärdisciplinärt och på basis av vetenskap och beprövad erfarenhet samt tillämpa ett kvalitetssystem. Vidare föreslås att det inrättas en företagshälsovårdsnämnd som består av representanter för Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet, Försäkringskassan, ar- betsmarknadens parter och företagshälsovårdsbranschen. I nämn- den skall frågor om utvecklingen av företagshälsovården behandlas. Nämnden skall också ansvara för godkännandet av företagshälso- vårdsenheter. Utredningen föreslår att Arbetslivsinstitutet ges ett tydligt ansvar för företagshälsovårdsutbildningen och utvecklingen av denna. Utredningen föreslår också en satsning på forskning om företagshälsovård.</P>
<P class="p118 ft28">Utredningen föreslår flera åtgärder för att stimulera användandet av ”godkänd företagshälsovård”. Det föreslås t.ex. att Försäk- ringskassan skall anlita sådan företagshälsovård om det i sjukskriv- nings- och rehabiliteringsprocessen är aktuellt med fördjupade ar- betsförmågebedömningar och rehabiliteringsutredningar. Vidare föreslår utredningen att näringsidkares avdragsrätt för företagshäl- sovård i inkomstskattelagen knyts till användandet av ”godkänd företagshälsovård”.</P>
<P class="p721 ft16">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft21">Utredningen föreslår att det i AML ställs tydligare krav på ar- betsgivaren att bedöma behovet av extern expertis såsom företags- hälsovård i arbetsmiljöarbetet. Utredningen föreslår dock inte några skärpningar av arbetsgivarens skyldighet att anlita företags- hälsovård. Utredningen betonar fördelarna med ett utvecklat sam- arbete mellan företagshälsovård och den allmänna hälso- och sjuk- vården. Samarbetet bör utgå från företagshälsovårdens huvudupp- gifter, dvs. förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering. Utredningen föreslår ett samverkansprojekt som syftar till att godkända företagshälsovårdsenheter skall kunna teckna samarbetsavtal med landstingen.</P>
<P class="p244 ft11">Behovet av en översyn</P>
<P class="p678 ft11">Allmänt</P>
<P class="p104 ft11">En viktig utgångspunkt i ohälsoarbetet är ett effektivt förebyg- gande arbete. Genom ett väl fungerande förebyggande arbetsmiljö- och folkhälsoarbete minskas risken för skador och sjukdomar. En viktig princip i det förebyggande arbetet är att arbetsmiljöarbetet integreras i planering, ledning och drift. Detta är kärnan i begreppet systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljölagen klargör arbetsgivarens ansvar i detta avseende.</P>
<P class="p88 ft11">Om en sjukskrivning inte kan undvikas är det viktigt att nöd- vändiga rehabiliteringsinsatser kommer igång snarast. En grundläg- gande utgångspunkt för en effektiv rehabilitering är betydelsen av tidiga åtgärder. All erfarenhet visar att tidiga åtgärder är viktiga för en framgångsrik rehabilitering. Ju längre en person är borta från arbetslivet på grund av sjukdom desto svårare är det att komma tillbaka till arbetslivet. Det är därför angeläget att nödvändiga åt- gärder påbörjas så snart det är möjligt. Det är också viktigt att re- habiliteringen kännetecknas av ett genomgående jämställdhetsper- spektiv och att både kvinnor och män får del av den rehabilitering som är nödvändig.</P>
<P class="p1112 ft28">En annan grundläggande utgångspunkt är arbetsplatsens bety- delse för möjligheterna till återgång i arbete. Arbetsgivaren har i allmänhet god kunskap om sina anställda och deras resurser samt vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta återgång i arbete. I detta avseende spelar arbetsgivarens möjligheter att anpassa arbets- platsen stor roll. Även arbetstagarorganisationerna har en viktig</P>
<P class="p549 ft16">344</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft11">roll genom den kompetens och kännedom som de har om arbets- platsen.</P>
<P class="p74 ft24">Ytterligare en utgångspunkt är att den försäkrade deltar aktivt i rehabiliteringen. Den enskildes engagemang och motivation är av- görande för möjligheterna att återgå i arbete. Det är dessutom an- geläget att den försäkrade kan hålla kontakten med arbetslivet un- der tiden som den enskilde får ersättning från sjukförsäkringen.</P>
<P class="p120 ft11">Ansvaret för rehabiliteringsutredning och rehabiliteringsåtgärder</P>
<P class="p108 ft21">Enligt bestämmelserna i AFL skall den försäkrades arbetsgivare i samråd med den försäkrade svara för att dennes behov snarast klarläggs och för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Det saknas dock bestämmelser om sanktioner för att genomdriva att arbetsgivaren uppfyller de nämnda skyldigheterna.</P>
<P class="p487 ft19">Enligt bestämmelserna i AML skall arbetsgivaren se till att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpass- nings- och rehabiliteringsverksamhet. Dessa bestämmelser är sank- tionerade genom bestämmelser om tvångsåtgärder (föreläggande och förbud) i 7 kap. AML samt 8 kap. samma lag.</P>
<P class="p487 ft21">Enligt bestämmelserna i AFL skall arbetsgivaren lämna rehabi- literingsutredningen till Försäkringskassan senast när sjukfallet har pågått i åtta veckor. Utredningen kan användas som utgångspunkt för planering av rehabiliteringsåtgärder av såväl arbetsgivaren som Försäkringskassan. Enligt nuvarande bestämmelser saknas emellertid en tidsgräns för när arbetsgivaren skall ha påbörjat nöd- vändiga rehabiliteringsåtgärder. Enligt 22 kap. 5 § skall Försäk- ringskassan se till att rehabiliteringsinsatser påbörjas så snart det av medicinska och andra skäl är möjligt.</P>
<P class="p997 ft21">Enligt förarbetena (prop. 1990/91:141) har arbetsgivaren ansva- ret för de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten för att arbetstagaren skall beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren. Det finns emellertid om- ständigheter som medför svårigheter för arbetsgivaren att uppfylla ansvaret att vidta nödvändiga rehabiliteringsåtgärder och som aktu- aliserar behovet av att förtydliga hur omfattande arbetsgivarens an- svar är och när detta ansvar skall anses vara uppfyllt.</P>
<P class="p487 ft24">För det första kan vissa rehabiliteringsåtgärder som arbetstaga- ren behöver innebära orimligt stora kostnader för arbetsgivaren. Detta skulle kunna leda till att sådana rehabiliteringsåtgärder som</P>
<P class="p638 ft16">345</P>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p113 ft24">utifrån den försäkrades situation är de mest lämpliga inte kommer till stånd. För det andra har arbetsgivare olika ekonomiska förut- sättningar att finansiera arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Särskilt mindre företag kan ha svårt att klara exempelvis en mer omfattande rehabiliteringsinsats. För det tredje finns det former av arbetslivsinriktad rehabilitering som innehåller betydande inslag av såväl medicinsk som social rehabilitering.</P>
<P class="p310 ft11">Den enskildes ställning</P>
<P class="p337 ft11">Den försäkrades engagemang och motivation är avgörande för om och när åtgärder för att möjliggöra återgång i arbete kan ske. Ar- betsgivaren, Försäkringskassan och andra myndigheter kan i första hand ge både kvinnor och män bra förutsättningar och erbjuda lämpliga insatser. Likväl kan det ifrågasättas om nuvarande lagstift- ning ger den sjukskrivne tillräckligt inflytande över sin egen reha- bilitering och om de förväntningar som man bör kunna ha på den enskilde kommer till uttryck i lagstiftningen.</P>
<P class="p101 ft11">Genom lagstiftning som trätt i kraft den 1 januari 2005 har det tydliggjorts vilka förväntningar den försäkrade kan ha på Försäk- ringskassan när det gäller att upprätta rehabiliteringsplaner och att kalla till avstämningsmöte. Det finns nu skäl att även stärka ar- betstagarens rätt att genom arbetsgivaren få klarlagt sina möjlighe- ter att återgå till arbete och att lämpliga åtgärder som behövs också kommer till stånd. I detta sammanhang kan det övervägas om ar- betstagarorganisationerna bör få en tydligare roll då deras engage- mang och kunskaper behövs som ett stöd för den enskilde. Aktiva arbetstagarorganisationer har mycket att tillföra rehabiliteringspro- cessen och det är därför viktigt att ge fackliga representanter till- träde till dessa processer.</P>
<P class="p228 ft11">Kraven bör dock inte ensidigt ställas på arbetsgivaren utan ar- betstagaren skall också vara skyldig att aktivt medverka till att be- hovet av insatser klarläggs och att nödvändiga åtgärder också genomförs. Det är viktigt att arbetsgivaren och den anställde fort- löpande håller kontakt under sjukskrivningstiden och att den sjuk- skrivne när så är lämpligt kan vistas på arbetsplatsen. Självfallet måste de krav och förväntningar som avser den försäkrade ta hän- syn till den enskildes hälsotillstånd och de får inte medföra att ar- betsgivarens ansvar reduceras.</P>
<P class="p775 ft16">346</P>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft11">Uppdraget</P>
<P class="p698 ft11">En särskild utredare skall, i syfte att stärka den enskildes ställning och skapa en effektivare rehabilitering, tillkallas för att pröva möj- ligheten att reglera arbetsgivarens rehabiliteringsansvar samt för att se över den enskildes ansvar i rehabiliteringsprocessen och Försäk- ringskassans möjligheter att finansiera arbetslivsinriktad rehabili- tering.</P>
<P class="p487 ft19">Utredaren skall pröva möjligheten till en arbetsrättslig reglering som ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabili- teringsutredning. Utredaren skall även pröva möjligheten att införa en reglering gällande arbetsgivarens skyldighet att genomföra reha- biliteringsåtgärder. För att nödvändiga åtgärder skall vidtas så snart det är medicinskt lämpligt skall utredaren också utreda möjligheten att ange en tidsgräns för när åtgärder skall vara påbörjade som syf- tar till att en anställd skall återgå i arbetsgivarens verksamhet. Ut- redaren skall vidare överväga om det behövs ytterligare lagstiftning för att säkerställa den enskildes inflytande över den rehabilitering som skall genomföras. Utredaren skall också överväga om det be- hövs ytterligare lagstiftning angående den enskildes skyldighet att medverka vid utredning av rehabiliteringsbehov, att aktivt med- verka i rehabiliteringen och att under sjukdomstiden hålla kontakt med arbetsplatsen.</P>
<P class="p85 ft28">Utredaren skall pröva vilka konsekvenser som utredarens förslag skall få för tillsynen av hur bestämmelserna efterlevs. Utredaren skall också pröva vad förslagen skall få för konsekvenser i form av effektivare påföljder vid bristande efterlevnad.</P>
<P class="p996 ft21">Utredaren skall också se över Försäkringskassans möjligheter att, inom ramen för sitt samordningsansvar, bidra till finansieringen av arbetslivsinriktad rehabilitering för försäkrade där målet med rehabiliteringen är återgång i arbete hos nuvarande arbetsgivare. Utredaren skall pröva om det är förenligt med arbetsgivarens reha- biliteringsansvar att Försäkringskassan finansierar sådana rehabili- teringsåtgärder. Om utredaren finner det förenligt skall utredaren föreslå i vilken utsträckning och i vilka fall som Försäkringskassan, inom ramen för sitt samordningsansvar, skall kunna finansiera ar- betslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder där målet med rehabiliter- ingen är återgång i arbete hos nuvarande arbetsgivare. Utredaren skall i detta sammanhang beakta särskilt mindre arbetsgivares möj- ligheter att finansiera olika rehabiliteringsåtgärder.</P>
<P class="p1110 ft16">347</P>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1117 ft11">Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som uppdraget kan ge anledning till. Sammantaget skall förslagen syfta till att ge bättre förutsättningar för likabe- handling och en effektiv rehabiliteringsprocess. Utredaren skall vidare analysera och bedöma förslagens samhällsekonomiska ef- fekter. Utredaren skall även analysera förslagens effekter ur ett jämställdhetsperspektiv.</P>
<P class="p1118 ft21">Utredaren skall under arbetet samråda med arbetsmarknadens parter och i lämplig utsträckning även med myndigheter och andra organisationer som berörs. Utredaren skall också samråda med den utredare som ser över vissa delar av arbetsmiljölagen (dir. 2004:91). Utredaren skall, när det gäller förslagens konsekvenser för små fö- retag, samråda med Näringslivets nämnd för regelgranskning.</P>
<P class="p646 ft11">Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 april 2006.</P>
<P class="p1119 ft11">(Socialdepartementet)</P>
<P class="p1120 ft16">348</P>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1096 ft15">Bilaga 2</P>
<P class="p1097 ft162">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr6 td254"><P class="p39 ft40">Tilläggsdirektiv till Utredningen om vissa</P></TD>
<TD class="tr6 td255"><P class="p1121 ft40">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td254"><P class="p39 ft35">delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar</P></TD>
<TD class="tr6 td255"><P class="p1121 ft35">2005:127</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td254"><P class="p39 ft40">(S 2005:05)</P></TD>
<TD class="tr8 td255"><P class="p15 ft14"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td256"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td257"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1122 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2005</P>
<P class="p1123 ft11">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p890 ft11">Utredaren skall analysera vilka konsekvenserna blir för arbets- givarens rehabiliteringsansvar om det i ett befintligt anställnings- förhållande kan lämnas lönebidrag då en arbetstagare under anställningstiden drabbas av ett funktionshinder som medför så nedsatt arbetsförmåga att arbetsgivaren överväger uppsägning.</P>
<P class="p1124 ft11">Utredningens nuvarande uppdrag</P>
<P class="p1125 ft21">Den 21 april 2005 beslutade regeringen direktiv (dir. 2005:48) som gav en särskild utredare i uppdrag att pröva möjligheten att reglera arbetsgivarens rehabiliteringsansvar samt för att se över den enskildes ansvar i rehabiliteringsprocessen och Försäkringskassans möjligheter att finansiera arbetslivsinriktad rehabilitering. Utredaren skall lämna de förslag till författningsändringar och andra åtgärder som uppdraget kan ge anledning till. Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 april 2006.</P>
<P class="p1124 ft11">Bakgrund</P>
<P class="p1125 ft19">Den arbetsmarknadspolitiska insatsen lönebidrag innebär ekono- miskt stöd till den arbetsgivare som nyanställer en person som har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Stödet är ett bidrag till arbetsgivarens lönekostnad och skall fastställas med hänsyn till graden av nedsättning i arbetsförmågan. Lönebidrag är en lönesubvention som skall kompensera arbetsgivaren för den nedsatta arbetsförmågan och som kommit till för att stödja nyan-</P>
<P class="p1126 ft16">349</P>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft11">ställning av personer som har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p89 ft21">Av budgetpropositionen för 2006 framgår att regeringen har prövat frågan om möjligheten att lämna lönebidrag för en arbetsta- gare som under pågående anställning drabbats av ett funktionshin- der som medför så nedsatt arbetsförmåga att hans eller hennes ar- betsgivare överväger uppsägning. Regeringen har dock funnit att det kan finnas negativa effekter på bl.a. arbetsgivarens rehabiliter- ingsansvar som gör att det för närvarande inte bör göras några för- ändringar i denna del. Samtidigt meddelade regeringen att tilläggs- direktiv till utredningen om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar var under beredning.</P>
<P class="p1127 ft21">Regeringen anser mot denna bakgrund att effekterna på arbets- givarens rehabiliteringsansvar bör utredas ytterligare. Utredaren får därför i uppdrag att också analysera konsekvenserna för arbets- givarens rehabiliteringsansvar om det i ett befintligt anställnings- förhållande lämnas lönebidrag då en arbetstagare under anställ- ningstiden drabbats av ett funktionshinder som medför så nedsatt arbetsförmåga att arbetsgivaren överväger uppsägning.</P>
<P class="p1128 ft11">(Socialdepartementet)</P>
<P class="p1129 ft16">350</P>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107332x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1096 ft15">Bilaga 3</P>
<P class="p1097 ft162">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr6 td258"><P class="p39 ft40">Tilläggsdirektiv till</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p1130 ft40">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td258"><P class="p39 ft35">Rehabiliteringsutredningen (S 2005:05)</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p1130 ft35">2006:51</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td259"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td260"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1131 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 20 april 2006</P>
<P class="p1132 ft8">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p1125 ft11">Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 april 2005 <NOBR>till-kal-</NOBR> lade statsrådet Karlsson en särskild utredare med uppdrag att ut- reda vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.</P>
<P class="p1133 ft11">Vid regeringssammanträde den 1 december 2005 beslutade reger- ingen att ge utredaren i uppdrag att även analysera vilka kon- sekvenserna blir för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar om det i ett befintligt anställningsförhållande lämnas lönebidrag då en arbets- tagare under anställningstiden drabbas av ett funktionshinder som medför så nedsatt arbetsförmåga att arbetsgivaren överväger upp- sägning.</P>
<P class="p848 ft11">Tiden för utredningsuppdraget förlängs. Utredarens uppdrag skall istället vara avslutat senast den 1 oktober 2006.</P>
<P class="p1134 ft11">(Socialdepartementet)</P>
<P class="p1135 ft16">351</P>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107333x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1096 ft15">Bilaga 4</P>
<P class="p1097 ft162">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr6 td258"><P class="p39 ft40">Tilläggsdirektiv till</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p1130 ft40">Dir.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td258"><P class="p39 ft35">Rehabiliteringsutredningen (S 2005:05)</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p1130 ft35">2006:92</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td259"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
<TD class="tr31 td260"><P class="p15 ft116"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1131 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 2006</P>
<P class="p1132 ft8">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p890 ft11">Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 april 2005 tillkallade statsrådet Karlsson en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.</P>
<P class="p928 ft11">Vid regeringssammanträde den 1 december 2005 beslutade regeringen att ge utredaren i uppdrag att även analysera vilka kon- sekvenserna blir för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar om det i ett befintligt anställningsförhållande lämnas lönebidrag då en arbetstagare under anställningstiden drabbas av ett funktionshinder som medför så nedsatt arbetsförmåga att arbetsgivaren överväger uppsägning.</P>
<P class="p848 ft11">Vid regeringssammanträde den 20 april 2006 förlängdes utred- ningsuppdraget till den 1 oktober 2006.</P>
<P class="p928 ft11">Tiden för utredningsuppdraget förlängs ytterligare. Utredarens uppdrag skall istället vara avslutat senast den 1 december 2006.</P>
<P class="p1134 ft11">(Socialdepartementet)</P>
<P class="p1136 ft16">353</P>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<P class="p1137 ft15">Bilaga 5</P>
<P class="p1138 ft111">Kortfattade referat av domar i vilka Arbetsdomstolen berört frågan om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar</P>
<P class="p740 ft11">Domar som refereras</P>
<P class="p8 ft11">AD 1982 nr 99</P>
<P class="p1139 ft11">AD 1993 nr 42 och 96 AD 1994 nr 12</P>
<P class="p4 ft11">AD 1996 nr 109 och 115</P>
<P class="p1140 ft11">AD 1997 nr 39, 52, 73 (berör endast omplaceringsskyldigheten), 115 och 145</P>
<P class="p1141 ft11">AD 1998 nr 13, 20, 30, 57 och 67 AD 1999 nr 2, 10, 26 och 124 AD 2000 nr 111</P>
<P class="p1142 ft11">AD 2001 nr 1, 55, 59 och 92 AD 2002 nr 32 och 33</P>
<P class="p1143 ft22">AD 2003 nr 44 och 45 AD 2005 nr 86 och 105</P>
<P class="p354 ft11">AD 2006 nr 11, 57, 83 och 90</P>
<P class="p120 ft60">AD 1982 nr 99</P>
<P class="p509 ft21">En lastvagnsmekaniker sade upp sig efter en längre sjukskrivningspe- riod. Fråga bl.a. om arbetsgivaren förmått mekanikerna att lämna anställningen och om detta var att jämställa med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Vidare bl.a. fråga om arbetsgivaren genom att underlåta att vidta åtgärder för att möjliggöra mekanikerns återgång i arbetet i så väsentlig grad åsidosatt sina åligganden enligt anställ- ningsavtalet att mekanikern hade rätt att häva detta.</P>
<P class="p14 ft11">Arbetsdomstolen behandlade frågan om vad som allmänt sett bör åvila en arbetsgivare. Enligt domstolen bör det självfallet åvila en arbetsgivare att ta tillvara de möjligheter som finns för att underlätta arbetet för en anställd. Detta åliggande innefattar i före- kommande fall att inom rimliga gränser anskaffa tekniska</P>
<P class="p1144 ft16">355</P>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft11">hjälpmedel. Vid bedömandet av hur långt ett sådant åliggande kan sträcka sig spelar givetvis bl.a. tekniska och ekonomiska faktorer in vid sidan av bedömningar i vilken utsträckning arbetstagaren blir mer varaktigt hjälpt av en ifrågasatt anordning.</P>
<P class="p78 ft21">I det aktuella fallet riktade Arbetsdomstolen kritik mot arbetsgi- varen för att på ett tidigt stadium ha ställt sig skeptisk eller avvi- sande till tanken att hjälpmedel skulle kunna underlätta för arbets- tagaren. Inom anpassningsgruppen diskuterades inga konkreta och detaljerade förslag till hjälpmedel. Bolaget lade för egen del inte heller fram några förslag. Bolaget höll sig vidare passivt och visade ointresse när tekniska hjälpmedel kom på tal. Kritiken riktade sig framför allt mot dels den attityd som bolaget visade när tekniska hjälpmedel kom på tal, dels bolagets underlåtenhet att på något sätt ta initiativ i saken och att i någon form utreda eller på annat sätt klargöra vilka möjligheter som skulle ha kunnat föreligga att med tekniska hjälpmedel underlätta för arbetstagaren. Samtidigt beak- tade Arbetsdomstolen att det i målet inte hade förebringats någon utredning som visade att tekniska hjälpmedel verkligen skulle ha kunnat möjliggöra för arbetstagaren att utföra sina arbetsuppgifter.</P>
<P class="p1145 ft11">Arbetsdomstolen avslog arbetstagarsidans talan.</P>
<P class="p215 ft60">AD 1993 nr 42</P>
<P class="p630 ft21">Fråga om ett bolag som bedrev elinstallationsarbete hade saklig grund för uppsägning av två montörer som på grund av förslitningsskador respektive kärlförträngningar i fingrarna (s.k. vita fingrar) inte kunde utföra vissa vanligt förekommande arbetsmoment. Från arbetstagar- parternas sida åberopades bl.a. de skyldigheter en arbetsgivare har för arbetsanpassning och rehabilitering.</P>
<P class="p1112 ft21">Arbetsdomstolen uttalade att 1991 års ändring i arbetsmiljölagen innebär att arbetsgivaren har getts ett större och tydligare ansvar för att utveckla sin arbetsorganisation, skapa meningsfullt och utvecklande arbete, anpassa arbetet till de enskilda anställdas förut- sättningar och genomföra rehabiliteringsinsatser. Arbetsdomstolen slog också fast att bestämmelserna i anställningsskyddslagen om saklig grund för uppsägning och om arbetsgivarens omplacerings- skyldighet måste ses i belysning av de rättigheter och skyldigheter som arbetsgivare och arbetstagare har antingen dessa grundas på särskilda föreskrifter i anställningsskyddslagen eller annan lag eller på avtal som parterna är bundna av. Häri ligger att även ändringarna</P>
<P class="p549 ft16">356</P>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft11">i arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring får betydelse vid prövningen.</P>
<P class="p94 ft11">I det aktuella fallet ansåg Arbetsdomstolen att det, med beak- tande av att det var ett litet företag med endast fem anställda, var uppenbart att det skulle medföra framför allt stora praktiska pro- blem för företaget om bolaget skulle tvingas organisera om arbetet så att de båda montörerna inte kunde tas i anspråk för utförande av arbeten som innehåller vanligt förekommande moment. Domstolen ansåg det inte heller rimligt att fördela dessa tunga arbetsmoment på andra arbetstagare då detta skulle medföra en risk för arbetsska- dor för dessa.</P>
<P class="p997 ft11">I målet konstaterades att utredningen angående tekniska hjälp- medel var bristfällig (t.ex. effekterna av detta och kostnaderna). Arbetsdomstolen ansåg dock ändå att det stod klart att införskaf- fande av hjälpmedel endast skulle ha haft marginell betydelse.</P>
<P class="p74 ft19">Arbetstagarsidan gjorde gällande att arbetsgivaren hade kunnat utöka sin verksamhet till att även omfatta ritningsverksamhet och reparationer av hushållsapparater. Utredningen visade att arbetsgi- varen tidigare endast i enstaka fall utfört reparationsarbeten och att ritningsarbeten över huvud taget inte förekommit som arbetsupp- gift. Arbetsdomstolen konstaterade även att arbetsgivaren även efter de aktuella lagändringarna måste anses ha en principiell rätt att besluta om sin verksamhet och att det således inte kan ha varit arbetsgivarens skyldighet att på sätt arbetstagarsidan hävdat utvidga verksamheten för att på detta sätt kunna förse arbetstagarna med arbetsuppgifter.</P>
<P class="p861 ft11">Vad gäller betydelsen av att arbetstagarna vid uppsägningarna uppbar sjukpenning uttalade Arbetsdomstolen följande. I förarbe- tena har det uttalats att det knappast torde bli aktuellt att bedöma en uppsägning från arbetsgivaren som sakligt grundad under tid då det pågår åtgärder för att stärka den enskilde arbetstagaren och öka dennes förutsättningar att arbeta (prop. 1990/91:140 s. 52). Utta- landet kunde emellertid enligt domstolens mening inte antas ta sikte på andra situationer än sådana då fråga är om åtgärder för att arbetstagaren ska kunna återkomma till sin arbetsgivare eller situa- tioner då det ännu är oklart om arbetstagaren kan återkomma. Domstolen ansåg att det redan vid uppsägningstillfällena hade stått klart att arbetstagarna inte kunde förväntas komma tillbaka i arbete hos bolaget och att bolagets ansvar för deras rehabilitering därmed upphörde.</P>
<P class="p1146 ft16">357</P>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft11">Arbetsdomstolens slutsats blev att det förelåg saklig grund för uppsägningarna.</P>
<P class="p20 ft60">AD 1993 nr 96</P>
<P class="p630 ft21">Ett landsting sade upp ett köksbiträde som under flera år varit sjuk- skriven och även uppburit sjukbidrag på grund av bröstryggbesvär. Vid uppsägningstillfället hade arbetstagaren bestämt sig för att återgå i arbete på halvtid men vägrade infinna sig för arbete på den arbetsplats som arbetsgivaren anvisat. I målet var bl.a. fråga om vilken betydelse det har att en arbetstagare som uppbär sjukbidrag vägrar att inställa sig till arbete som arbetsgivaren erbjuder.</P>
<P class="p1112 ft21">Vad gäller frågan om arbetstagarens egen medverkan uttalade Arbetsdomstolen följande. De insatser som krävs för att en arbets- skadad ska kunna komma tillbaka i arbete utgår ifrån en samver- kanssyn, där denne förväntas medverka på ett aktivt och positivt sätt. Någon möjlighet att rent fysiskt tvinga en arbetsskadad till arbetsprövning finns inte. Om den arbetsskadade utan giltig anled- ning vägrar att underkasta sig sådan arbetslivsinriktad rehabilitering som avser att förkorta sjukdomstiden eller att förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan, kan Försäkringskassan besluta att tillsvidare vägra denne sjukbidrag. De bestämmelser som finns lagen om allmän försäkring för att komma till rätta med en arbets- skadad som vägrar att medverka i arbetslivsinriktad rehabilitering utgör inte någon uttömmande reglering. Bestämmelserna tar endast sikte på vad Försäkringskassan kan göra.</P>
<P class="p503 ft19">Arbetsdomstolen konstaterade vidare att arbetsgivarens ansvar inte kan sträcka sig längre än att medverka till sådana åtgärder som syftar till att arbetstagaren ska kunna komma tillbaka till denne. Detta innebär att om arbetstagaren utan giltigt skäl vägrar att delta i en rehabilitering av sådant slag, måste dennes handlande få den effekten att arbetsgivaren får anses ha fullgjort sitt rehabiliterings- ansvar och därmed också att arbetstagaren inte längre kan göra anspråk på att få behålla sin anställning hos arbetsgivaren. Detta dock under förutsättning att det är fråga om en arbetsprövning som kan antas bidra till att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete och att detta arbete är av sådant slag att arbetstagaren skäligen bör godta en omplacering till det.</P>
<P class="p106 ft16">358</P>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1147 ft19">Arbetsgivaren ansågs i detta fall inte haft skyldighet att ge arbetstagaren möjlighet till någon annan omplacering. Arbetsdom- stolens slutsats blev att det förelegat saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p330 ft168">AD 1994 nr 12</P>
<P class="p505 ft21">En arbetstagare som arbetade med glasstillverkning hade en medfödd ortopedisk sjukdom. Arbetstagaren blev efter några års anställning sjukskriven på grund av sina besvär under längre perioder. I rehabili- teringssyfte genomgick arbetstagaren en längre gymnasieutbildning. Under den tiden opererades han för att motverka besvären. Efter detta begärde arbetstagaren att få gå tillbaka till arbetet vilket arbetsgivaren vägrade och därefter sade upp arbetstagaren.</P>
<P class="p861 ft21">Arbetsdomstolen konstaterade att arbetsgivaren som grund för uppsägning endast åberopade de risker för arbetstagarens hälsa som förelåg vid återgång i arbete. De hälsorisker som bolaget gjorde gällande var risker knutna till att arbetstagaren kunde behöva tidi- garelägga en operation i höften. Bolaget hade inte ens påstått att arbetstagarens nuvarande sjukdomstillstånd var sådant att det skulle begränsa hans arbetsförmåga eller innebära andra olägenheter för bolaget. Enligt Arbetsdomstolens mening borde frågan om uppsägning på grund av sjukdom som inte påverkar arbetsgivarens verksamhet bedömas än mer restriktivt. Endast i yttersta undan- tagsfall torde enbart faran för en arbetstagares hälsa kunna accepte- ras som argument från arbetsgivarens sida i en uppsägningstvist.</P>
<P class="p861 ft19">Arbetsdomstolen konstaterade att den bevisning som hade före- bringats i målet vad gäller arbetstagarens hälsorisker var delvis mot- sägelsefull. Det beaktades även att det var ostridigt i målet att arbetstagaren efter operationen var smärtfri och att när han tidigare i sin anställning varit smärtfri hade han under åtskilliga år utfört arbete åt bolaget utan problem. Vidare beaktades arbetstagarens uppgift att hans mål var att söka sig ett arbete som passar han tek- niska utbildning som han numera hade. Den tid som arbetet hos bolaget skulle avse fick därför antas vara begränsad. Sammanfatt- ningsvis fann Arbetsdomstolen att hälsorisken inte medförde saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p1148 ft16">359</P>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft168">AD 1996 nr 109</P>
<P class="p80 ft11">En arbetstagare som arbetade inom plastindustrin fick problem med värk i överarmarna och nedsatt rörlighet. Hon sade själv upp sig från sin anställning. Fråga bl.a. om hennes arbetsgivare åsidosatt sitt reha- biliteringsansvar och därigenom föranlett henne att själv säga upp sig från anställningen.</P>
<P class="p81 ft21">Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inledningsvis hade kun- nat tilldela arbetstagaren arbetsuppgifter som var bättre anpassade för hennes hälsotillstånd. Med hänsyn till omständigheterna, att arbetstagaren enligt sitt schema ändå inte hade arbetat så mycket under den korta tiden, menade dock domstolen att arbetsgivarens underlåtenhet under den inledande perioden inte kunde tillmätas avgörande betydelse. Arbetsgivaren hade till en början överlåtit till arbetstagaren att själv se till att arbetsuppgifterna anpassades till hennes förmåga. Detta ansåg domstolen vara olämpligt. De uppen- bara svårigheter som arbetstagaren mötte i arbetet efter sjukskriv- ningsperioden måste enligt domstolens mening ställas samman med hur hennes hälsotillstånd var att uppfatta under den aktuella perio- den. Bolaget hade att utgå från vad som framgick av det läkarintyg som man mottagit. Läkaren synes ha överskattat hennes arbetsför- måga. Domstolen ansåg inte att arbetsgivaren kunnat vidta någon mera betydelsefull ytterligare åtgärd därefter i rehabiliteringssyfte. Arbetstagarens problem synes inte vara att hänföra till brister i de rehabiliterande insatserna utan i stället till att hennes sjukdom visade sig allvarligare än det fanns anledning att anta. Arbetsdom- stolen ansåg sammanfattningsvis inte att arbetsgivaren hade åsido- satt sin rehabiliteringsskyldighet. Arbetstagarsidans talan avslogs.</P>
<P class="p116 ft168">AD 1996 nr 115</P>
<P class="p80 ft11">En arbetstagare hos Posten, som under lång tid hade undergått reha- bilitering, var sjukskriven på halvtid och arbetade på halvtid som brevbärare. Arbetstagaren hade en ryggskada som lett till bestående men. Arbetstagaren sades upp på grund av sjukdom.</P>
<P class="p81 ft21">Arbetsdomstolen konstaterade att utredningen inte gav stöd för någon alldeles bestämd slutsats i fråga om arbetstagarens framtida arbetsförmåga. Arbetsgivaren hade inte gjort gällande att det varit förenat med några olägenheter för verksamheten att arbetstagaren arbetat halvtid. Enligt domstolens mening fanns det i den aktuella</P>
<P class="p341 ft16">360</P>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft21">situationen inte något befogat intresse för arbetsgivaren att söka få till stånd en omreglering av arbetstagarens anställning till att gälla halvtid och än mindre att helt skilja henne från anställningen. Situ- ationen kunde visserligen tänkas bli en annan om och när arbetsta- garen inte längre var sjukskriven på halvtid och påfordrade arbete på heltid hos Posten. Parterna hade olika uppfattningar om postens möjligheter att i framtiden erbjuda arbetstagaren arbetsuppgifter på heltid som hon kunde förväntas klara utan större problem. Detta var emellertid en fråga som enligt domstolens mening fick bedömas när den blev aktuell. Bedömningen får göras med ledning av de för- hållanden som då föreligger med avseende på arbetstagarens arbetsförmåga och de närmare organisatoriska förhållandena. Arbetsdomstolen fann att det i den angivna situationen inte förelåg saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p380 ft60">AD 1997 nr 39</P>
<P class="p509 ft19">En sorterare vid Posten hade på grund av ryggbesvär varit frånva- rande i förhållandevis stor omfattning. Fråga om arbetsgivaren hade uppfyllt sin skyldighet att verka för rehabilitering av arbetstagaren. I målet uppkom särskilt fråga om betydelsen av arbetstagarens egen medverkan till åtgärder i sådant syfte.</P>
<P class="p861 ft19">Arbetsdomstolen konstaterade att det av utredningen i målet framgick att arbetsgivaren under flera år vidtagit relativt omfat- tande åtgärder i syfte att rehabilitera arbetstagaren. Arbetstagaren deltog dock inte i kurser som arbetsgivaren kallade till då denne helt enkelt inte ansåg att det fanns skäl att delta i dessa. Arbetsgiva- ren hade klargjort för arbetstagaren vikten av att medverka i reha- biliteringen. Arbetsgivaren hade även försökt att rehabilitera arbetstagaren till arbete hos annan arbetsgivare vilket domstolen uttalade att denne inte haft någon skyldighet till. Arbetsgivaren hade enligt domstolens mening vidtagit relativt omfattande åtgär- der för att rehabilitera arbetstagaren. Arbetsdomstolen konstate- rade att arbetstagaren inte på det sätt som låg honom hade medver- kat i de insatser som arbetsgivaren gjorde för hans räkning. För- klaringen till hans förhållningssätt förefaller ha varit att han räk- nade med att få sysselsättning på annat håll. Arbetsdomstolens slutsats blev att arbetsgivaren måste anses ha fullgjort sina skyldig- heter angående rehabilitering och uppsägningen ansågs sakligt grundad.</P>
<P class="p827 ft16">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft168">AD 1997 nr 52</P>
<P class="p80 ft11">En mekaniker i en gruva hade ådragit sig en skada som hindrade honom från att fortsätta sitt arbete som mekaniker. Fråga om arbetsgi- varen brustit i uppfyllandet av de krav som kan ställas när det gäller arbetsanpassning och rehabilitering av en anställd som drabbats av en arbetsskada.</P>
<P class="p81 ft21">Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren under årens lopp hade gjort betydande ansträngningar för att utreda vilka arbetsuppgifter som kunde lämpa sig för arbetstagaren. Vidare framgick att bolaget också berett arbetstagaren möjlighet att i praktiken pröva skilda arbetsuppgifter som kunde tänkas vara lämpade för honom. Dom- stolen fann även att arbetstagaren med hänsyn till omständighe- terna hade medverkat på ett tillfredsställande sätt. Däremot fann domstolen vid prövningen av omplaceringsskyldigheten att det inte fanns något annat arbete att omplacera arbetstagaren till. Arbetsgi- varens uppsägning bedömdes vara sakligt grundad.</P>
<P class="p299 ft168">AD 1997 nr 73</P>
<P class="p80 ft11">Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en landstingsan- ställd sjuksköterska som på grund av en s.k. pisksnärtskada fått nedsatt arbetsförmåga.</P>
<P class="p81 ft11">I målet gjorde landstinget gällande att uppsägningen var sakligt grundad eftersom alla rimliga rehabiliterings- och omplacerings- möjligheter hade prövats utan att man funnit arbetsuppgifter som arbetstagaren hade fysiska möjligheter att utföra. Vid prövningen om saklig grund hade förelegat valde Arbetsdomstolen att först pröva om landstinget hade fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Vid en samlad bedömning fann domstolen att det förelegat sådan oklarhet beträffande frågan om omplacering hade kunnat ske att landstinget inte kunde anses ha fullgjort sin omplaceringsskyldig- het. Arbetsdomstolens slutsats blev således att det inte förelegat saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p299 ft168">AD 1997 nr 115</P>
<P class="p502 ft21">Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av ett vårdbiträde i Perstorps kommun som på grund av en s.k. pisksnärtskada hade ned- satt arbetsförmåga och som därför enligt arbetsgivarens mening inte</P>
<P class="p254 ft16">362</P>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft11">längre kunde utföra arbetet av någon betydelse för kommunen. Arbetstagarsidan gjorde i målet gällande att kommunen inte fullgjort sitt rehabiliterings- och anpassningsansvar och inte heller sina skyldig- heter i omplaceringshänseende, vilket arbetsgivaren menade sig ha gjort.</P>
<P class="p110 ft21">Arbetsdomstolen konstaterade att det av utredningen framgick att det vidtagits ett flertal åtgärder för att utreda vilka arbetsupp- gifter som varit lämpliga för arbetstagaren med hänsyn till hennes skada. Arbetsprövningar hade skett på flera arbetsplatser. En data- utbildning påbörjades som dock avbröts. Företrädare för arbetsgi- varen hade även försökt motivera arbetstagaren för någon utbild- ning som skulle kunnat bedrivas med utbildningsbidrag men någon sådan kom dock inte till stånd. Arbetstagaren hade även fått vissa tekniska hjälpmedel. Domstolen konstaterade att det av arbetsgiva- ren gjorts betydande ansträngningar för att ge arbetstagaren varie- rade arbetsuppgifter anpassade efter hennes arbetsförmåga. Det stod emellertid klart att det med hänsyn till arbetstagarens begrän- sade arbetsförmåga varit svårt att finna lämpliga arbetsuppgifter. Det framgick vidare att arbetstagaren trots den arbetsanpassning som gjorts på grund av hennes hälsotillstånd inte klarade av att fortsätta arbetsprövningen. Domstolen fann att utredningen inte gav något belägg för att ytterligare anpassnings- och rehabiliter- ingsåtgärder skulle kunnat leda till att arbetstagaren kunnat beredas fortsatt arbete hos arbetstagaren. Det konstaterades att arbetsgiva- ren inte hade någon skyldighet att utvidga sin verksamhet för att på så sätt bereda arbetstagaren lämpliga arbetsuppgifter. De arbeten som var lediga vid uppsägningstillfället var inte lämpliga för arbetstagaren, varför det inte var möjligt att omplacera henne. Arbetsdomstolen fann att ingenting tydde på att arbetstagaren inte efter bästa förmåga har medverkat i de åtgärder som vidtagits. Slut- satsen blev att det förelegat saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p1149 ft168">AD 1997 nr 145</P>
<P class="p219 ft11">En arbetsgivare sade upp en arbetstagare som ostridigt led av kronisk alkoholism. Fråga bl.a. om arbetstagaren hade underlåtit att medverka till sin egen rehabilitering på sådant sätt att arbetsgivaren haft saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p997 ft11">Arbetsdomstolen konstaterade att arbetstagaren olovligen ute- blivit från ett behandlingstillfälle. Orsaken var återfall. Enligt dom-</P>
<P class="p638 ft16">363</P>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft11">stolens mening fanns det inget som tydde på att arbetstagaren all- mänt sett var ovillig att medverka till sin rehabilitering. Det fanns således inte fog från arbetsgivaren att dra slutsatsen att hon inte ville medverka i sin rehabilitering. Tvärtom fanns det belägg för att hon kommit till insikt med att hon måste göra sig fri från sitt alko- holberoende. Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren vidtog den yttersta åtgärden uppsägning i ett läge då möjligheterna till rehabi- litering var långt ifrån uttömda. Slutsatsen blev att det inte förelåg saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p299 ft168">AD 1998 nr 13</P>
<P class="p502 ft19">Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en städare som hade nedsatt arbetsförmåga på grund av nack- och skulderbesvär och som därför enligt arbetsgivarens mening inte längre kunde utföra arbete av betydelse. Arbetstagarsidan gjorde i målet gällande att arbetsgivaren, en kommun, inte fullgjort sina skyldigheter vad gäller rehabilitering, anpassning och omplacering.</P>
<P class="p81 ft19">Arbetsdomstolen konstaterade att det inte var klarlagt i målet att arbetstagaren helt saknade förmåga att utföra arbete av betydelse för kommunen. Domstolen behandlade inledningsvis frågan om kommunen fullgjort sina skyldigheter att försöka omplacera arbetstagaren. Sammanfattningsvis fann domstolen att det visserli- gen var möjligt att det förhöll sig på det sätt som kommunen gjorde gällande, nämligen att det saknades omplaceringsmöjlighe- ter. Men med hänsyn till hur kommunens arbete med omplacer- ingsfrågan bedrivits uppkom det en osäkerhet i den frågan. Enligt domstolens mening innebar denna osäkerhet att kommunen inte kunde sägas ha fullgjort sina skyldigheter när det gällde att utreda och utnyttja eventuella möjligheter att omplacera arbetstagaren. Uppsägningen ansågs således inte sakligt grundad.</P>
<P class="p246 ft168">AD 1998 nr 20</P>
<P class="p502 ft21">Fråga om en arbetsgivare hade saklig grund för att säga upp en vår- dare vid ett häkte. Vårdaren led av kronisk alkoholism och hade vid uppsägningen vid skilda tillfällen under flera år varit frånvarande från sitt arbete. I målet uppkom frågan om arbetsgivaren uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar bl.a. med hänsyn till att vårdaren omkring två</P>
<P class="p60 ft16">364</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft11">år före uppsägningen avböjt erbjudande från arbetsgivaren om insti- tutionell behandling för sin sjukdom.</P>
<P class="p488 ft21">Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren inte med befriande ver- kan såvitt avser arbetsgivarens ansvar kan åberopa att arbetstagaren underlåtit att medverka till sin rehabilitering. Domstolen beaktade då att arbetstagaren visserligen avstått från erbjudna vårdinsatser och själv skulle ta ansvar för sitt missbruk men ansåg att sjukdo- men knappast gav utrymme för ett sådant löfte, i vart fall inte gäl- lande under någon längre tid. Domstolen konstaterade även att arbetsgivaren trots att den ansåg att arbetstagaren behövde vård och att det var motiverat med fortsatta behandlingsinsatser inte vidtog någon åtgärd under de två år som löpte från det att arbetsta- garen avstått från behandling fram till uppsägningen. Domstolen ansåg att utredningen visade att ytterligare rehabiliteringsinsatser var motiverade och att arbetstagaren också var beredd att medverka i dessa. Sammantaget ansåg domstolen därför inte att det förelåg saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p1150 ft19">I målet hade arbetstagarsidan även gjort gällande att arbetsgiva- ren inte hade upprättat någon rehabiliteringsutredning och inte heller, såvitt känt, haft någon kontakt med Försäkringskassan. Domstolen fann att det inte fanns anledning att gå in på denna fråga eftersom man som tidigare nämnts funnit att det av andra skäl inte förelegat saklig grund för uppsägning. Arbetsdomstolen gjorde ändå följande uttalanden i denna fråga.</P>
<P class="p1151 ft58">Av 22 kap. 3 § lagen om allmän försäkring framgår att en arbetsgivare under de förutsättningar som anges där, är skyldig att utföra en reha- biliteringsutredning och överlämna den till Försäkringskassan. Av lagen och dess förarbeten följer att man med bestämmelserna i 22 kap. eftersträvar en samverkan mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och För- säkringskassan och i förekommande fall också andra samhällsorgan, t.ex. arbetsförmedling och socialtjänst. Om det inte går att finna en lösning som gör det möjligt att arbetstagarens anställning består, blir det en uppgift för samhället att medverka till att den enskilde kan finna något annat och lämpligare arbete. Om inte heller detta går, får över- vägas vilket stöd i övrigt som samhället kan erbjuda (se närmare prop. 1990/91:141).</P>
<P class="p1152 ft58">För arbetstagaren är det av vitalt intresse att den i lagen föreskrivna ordningen iakttas. Genom en samverkan mellan arbetsgivaren och berörda samhällsorgan stärks, till fördel också för arbetsgivaren, den samlade kompetensen avseende den arbetslivsinriktade rehabiliter- ingen. Vidare medför Försäkringskassans ansvar för samordning och tillsyn över de insatser som krävs enligt lagen om allmän försäkring för den enskildes rehabilitering bl.a. den tryggheten för arbetstagaren, att</P>
<P class="p1153 ft16">365</P>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1154 ft58">om hans anställningsförhållande upplöses kan samhället direkt gå in och erbjuda det ytterligare stöd som står till buds.</P>
<P class="p1155 ft58">En arbetsgivare som säger upp en arbetstagare utan att ha iakttagit sina nu nämnda skyldigheter enligt 22 kap. lagen om allmän försäkring måste därför normalt anses sakna saklig grund för uppsägningen, om denna beror på förhållanden hänförliga till arbetstagarens sjukdom.</P>
<P class="p215 ft168">AD 1998 nr 30</P>
<P class="p502 ft21">En arbetsgivare avskedade en anställd på Posten som misshandlat en annan anställd. Bl.a. fråga om betydelsen av den omständigheten att arbetstagaren när misshandeln ägde rum befunnit sig i ett labilt sin- nestillstånd som har samband med psykiska besvär.</P>
<P class="p81 ft21">Arbetsdomstolen ansåg att arbetstagaren genom arbetsgivarens arbetsplacering erhöll ett arbete som förefaller ha varit väl anpassat för honom. Arbetsgivaren synes också ha förvissat sig genom reha- biliteringsutredningen om att några lämpliga åtgärder i syfte att förbättra arbetstagarens arbetssituation inte stod till buds. Enligt domstolens mening bottnade arbetstagarens svårigheter i väsentlig utsträckning i problem som närmast var av medicinsk natur och några insatser från arbetsgivarens sida på detta område synes inte ha varit påkallade vid den tid då den händelse som ledde till avske- dande ägde rum. Domstolen kunde inte finna något tydligt sam- band mellan den aktuella händelsen och arbetstagarens anpassning på arbetsplatsen. Enligt domstolens mening kunde därför inte frå- gor kring arbetstagarens anpassning och rehabilitering ges någon betydelse vid prövningen av avskedandefrågan. Arbetstagarsidans talan avslogs.</P>
<P class="p52 ft168">AD 1998 nr 57</P>
<P class="p80 ft11">En arbetstagare inom den kommunala äldreomsorgen sades upp på grund av dåliga arbetsprestationer. I målet uppkom frågor om arbets- tagarens problem hade något samband med den sjukdom som hon led av och om arbetsgivaren hade fullgjort sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning.</P>
<P class="p81 ft11">I målet var parterna oense om arbetstagarens psykiska besvär helt eller delvis var orsaken till att hennes arbetsprestationer inte varit tillfredsställande. Vid tidpunkten för uppsägningen fanns det olika uppfattningar i den frågan. Enligt den medicinska expertis</P>
<P class="p338 ft16">366</P>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft21">som hade anlitats kunde det inte uteslutas att det förhöll sig på det sättet. Enligt Arbetsdomstolen kunde det av utredningen i målet inte dras någon säker slutsats om ett sådant samband. Det måste enligt domstolens mening vid uppsägningstillfället på grundval av den dåvarande utredningen anses ha varit oklart om problemen med arbetstagarens insatser kunde avhjälpas genom någon form av ytterligare rehabilitering. En uppsägning på skäl som arbetsgivaren anfört var enligt domstolens mening godtagbar endast när det inte är möjligt att på ett meningsfullt sätt vidta ytterligare åtgärder i syfte att åstadkomma en förbättring av hennes arbetsprestationer genom anpassningsåtgärder eller omorganisering av hennes arbets- uppgifter. Att denna förutsättning varit uppfylld var inte visat i målet. Sammanfattningsvis ansåg domstolen att arbetsgivaren vid- tagit uppsägningen utan att det förelegat saklig grund för denna.</P>
<P class="p321 ft60">AD 1998 nr 67</P>
<P class="p208 ft11">En kommun sade upp en lärare på grund av personliga förhållanden. Arbetstagaren led av hyperreaktiva slemhinnor i luftvägarna vilket visades sig i form av andningssvårigheter och astma. I målet uppkom bl.a. frågan om kommunen fullgjort sin skyldighet att omplacera och rehabilitera läraren.</P>
<P class="p861 ft21">Arbetsdomstolen gjorde bedömningen att kommunen hade läm- nat sju skilda erbjudanden om arbete som innebar mer eller mindre beaktansvärda försök att bereda arbetstagaren ett arbete som var anpassat till hennes situation. Domstolen ansåg att tre av dessa för- sök innebar att hon erbjöds arbete som inte var lämpat för henne med hänsyn till hennes hälsotillstånd eller som inte kunde komma ifråga utan att hon kunde lastas för detta. Arbetstagaren hade dock föranlett att någon arbetsprövning inte kunde komma till stånd i fråga om fyra arbetsplaceringar som avsett arbete som kunde ha varit lämpliga för henne. Domstolen konstaterade att det inte kunde begäras av kommunen att driva rehabiliterings- och ompla- ceringsförsöken vidare när kommunen inte fick svar på om de före- slagna alternativen var godtagbara. Särskilt gällde detta eftersom kommunen hade anledning att känna sig mycket osäker i frågan om hur en lämplig arbetsplacering skulle vara beskaffad. Enligt dom- stolens mening fick kommunen anses ha fullgjort sitt rehabiliter- ingsansvar vid tidpunkten då arbetstagaren varslades om</P>
<P class="p1156 ft16">367</P>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft11">uppsägning. Sammanfattningsvis fann domstolen att saklig grund fick anses ha förelegat.</P>
<P class="p20 ft60">AD 1999 nr 2</P>
<P class="p630 ft28">Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som skadat material ingående i arbetsgivarens tillverkning och som enligt arbetstagarsidan gjort detta under påverkan av sjukdom.</P>
<P class="p91 ft19">Enligt Arbetsdomstolens mening visade utredningen att bolaget åtminstone vid uppsägningen kände till att arbetstagaren vid den aktuella händelsen befann sig i ett tillstånd av allvarlig psykisk ohälsa. Trots detta verkar bolaget inte alls ha beaktat detta eller närmare undersökt om den psykiska ohälsan kunde ha inverkat på arbetstagarens handlande. Domstolen uttalade att det inte fanns något som tydde på att arbetstagaren efter rehabilitering skulle göra något liknande. Uppsägningen ansågs inte sakligt grundad.</P>
<P class="p254 ft168">AD 1999 nr 10</P>
<P class="p80 ft11">Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en arbetstagare hos ett slakteriföretag. Arbetstagaren hade på grund av en knäskada nedsatt arbetsförmåga och kunde därför enligt arbetsgivarens mening inte längre utföra arbete av någon betydelse för företaget. Fråga om arbetsgivaren hade fullgjort sin skyldighet att medverka till arbet- stagarens rehabilitering och sin skyldighet att försöka omplacera denna.</P>
<P class="p228 ft11">Av utredningen i målet framkom att arbetsgivaren inte hade upp- rättat några skriftliga rehabiliteringsutredningar. Med anledning av detta uttalade Arbetsdomstolen följande.</P>
<P class="p1157 ft4">Arbetsgivarens skyldigheter enligt lagen om allmän försäkring innefattar ett åliggande att inom viss tid tillställa försäkringskassan en skriftlig utredning rörande arbetstagarens behov av rehabilitering och de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. En arbetsgivare som underlåter detta åsidosätter alltså sina skyldigheter i detta hänseende. Detta utesluter givetvis inte att en arbetsgivare faktiskt kan vidta olika utredningsåtgärder i syfte att klarlägga frågorna och främja arbetstagarens rehabilitering. Det måste dock framhållas att skyldigheten att upprätta en skriftlig rehabiliteringsutredning inte bara är en formalitet. Det är nämligen tydligt att rehabiliteringsutredningen under till- syn av försäkringskassan normalt knappast kan bedrivas på ett effektivt sätt om det inte förekommer någon form av skriftlig redovisning från arbetsgiva- rens sida.</P>
<P class="p338 ft16">368</P>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft11">Med detta konstaterande övergick domstolen sedan till att granska vad som faktiskt hade gjorts från arbetsgivarens sida. Vid bedöm- ningen av om det fanns andra arbetsuppgifter som arbetstagaren kunde utföra uttalade domstolen bl.a. följande.</P>
<P class="p1158 ft58">Enligt Arbetsdomstolens mening är det inte uteslutet att det förhöll sig på det sätt som arbetsgivaren gjort gällande, d.v.s. att fortsatt arbete inte kunde beredas arbetstagaren utan att företaget utvidgade verksamheten. Utredningen i målet tillåter emellertid ingen bestämd slutsats angående detta. Det måste därför konstateras att det inte är klarlagt i målet att det fullständigt har saknats arbetsuppgifter för arbetstagaren inom ramen för den verksamhet som bedrevs. En annan sak är att det sannolikt förhåller sig så att det för att sysselsätta honom hade krävts en viss omorganisation där för honom passande arbets- uppgifter samlades från olika håll. Arbetsdomstolen har fått intrycket att bolaget inte har sett som sin skyldighet och i varje fall inte har gjort några egentliga ansträngningar i syfte att åstadkomma en lösning av detta slag.</P>
<P class="p1159 ft11">Sammanfattningsvis ansåg domstolen att bolaget inte fullgjort sin skyldighet att utreda möjligheterna till fortsatt anställning för arbetstagaren innan man vidtog åtgärden att säga upp honom. Sak- lig grund för uppsägning förelåg inte.</P>
<P class="p330 ft168">AD 1999 nr 26</P>
<P class="p219 ft11">En forskare sades upp från sin anställning med hänvisning till att hans arbetsförmåga varit varaktigt nedsatt på grund av sjukdom. Forskaren som led av psykisk sjukdom hade då under en följd av år varit sjuk- skriven och även uppburit sjukbidrag. Fråga bl.a. om arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter vad gäller omplacering, rehabilitering och arbetsanpassning.</P>
<P class="p861 ft21">Arbetsdomstolen konstaterade att den övergripande bilden av de rehabiliteringsinsatser som hade gjorts för arbetstagaren var att påtagligt få åtgärder hade vidtagits sedan sjukfrånvaron påbörjades. Frågan om bolaget uppfyllt sina skyldigheter måste emellertid bedömas efter en prövning av omständigheterna i det enskilda fal- let, där såväl arbetstagarens som bolagets förhållanden och förut- sättningar måste vägas in. Vidare ansåg domstolen att det särskilt måste beaktas att utredningen i målet visade att bolaget i stort sett helt saknat information om arbetstagarens hälsostatus. Som en följd av att arbetstagaren inte velat medverka till att bolaget fått ta del av läkarutlåtanden om honom hade bolaget således inte haft</P>
<P class="p721 ft16">369</P>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p813 ft21">tillgång vare sig till information om närmare vilken sjukdom arbetstagaren lidit av, vilken medicinsk rehabilitering som pågått och hur prognosen för framtiden sett ut. Bolagets förutsättning att klarlägga och göra en bedömning av vilka rehabiliteringsinsatser som behövts för att arbetstagaren skulle kunna återgå i arbete för- svårades därigenom väsentligt. Bedömningen måste göras mot bak- grund av att bolaget rent faktiskt saknade information. Enligt dom- stolen hade det i praktiken inte varit möjligt för arbetsgivaren att vidta några rehabiliterande åtgärder. Ytterligare krav på bolaget kunde inte ställas. Att bolaget inte tillställt Försäkringskassan någon skriftlig rehabiliteringsutredning ändrade inte den bedöm- ningen. Domstolen beaktade att bestämmelserna om detta tillkom först sedan frågan om rehabilitering aktualiserats. Sammanfatt- ningsvis ansågs arbetsgivaren ha vidtagit de rehabiliteringsinsatser som kunde krävas. Domstolen ansåg även att det inte funnits möj- ligheter att omplacera arbetstagaren eller att anpassa arbetsuppgif- terna. Uppsägningen ansågs vara sakligt grundad.</P>
<P class="p82 ft60">AD 1999 nr 124</P>
<P class="p630 ft19">Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en installations- elektriker. Han hade till följd av en s.k. pisksnärtskada nedsatt arbetsförmåga och kunde därför enligt arbetsgivarens mening inte längre utföra arbete av någon betydelse för företaget. Fråga om arbets- givaren hade fullgjort sina skyldigheter vad gäller rehabilitering, arbetsanpassning och omplacering. Arbetstagarsidan har särskilt fram- hållit att arbetsgivaren brustit i sin skyldighet till samråd med arbets- tagaren.</P>
<P class="p503 ft21">I målet gjorde arbetstagarsidan gällande bl.a. att bolagets brist bestått i att bolaget inte hade samrått med arbetstagaren om reha- bilitering utan skjutit över ansvaret på Försäkringskassan. Detta hade enligt arbetstagarsidan påverkat arbetstagarens rehabilitering och möjlighet att finna andra arbetsuppgifter såväl inom som utom bolaget. Arbetsdomstolen uttalade följande i denna fråga.</P>
<P class="p1160 ft58">Det är tydligt att samrådet med den anställde fyller en viktig funktion i en rehabiliteringssituation och det får förutsättas att den anställde själv har den bästa kännedomen om sitt behov av rehabiliteringsåtgärder. Det är också klart att den enskilde individens intresse och medverkan behövs för att en rehabilitering ska lyckas. Arbetstagaren har därför ålagts en egen skyldighet att efter bästa förmåga medverka i rehabili- teringen (se 22 kap. 4 § lagen om allmän försäkring). Mot den här</P>
<P class="p310 ft16">370</P>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p975 ft58">bakgrunden och med beaktande av syftet med en rehabilitering är det också tydligt att arbetsgivarens skyldighet att enligt 22 kap. 3 § sam- råda med den anställde inte utgör något självändamål. Som framgår av bestämmelsen ingår samrådet med den enskilde istället som ett natur- ligt led i arbetsgivarens åligganden när det gäller att klarlägga behovet av rehabilitering och vidta de åtgärder som behövs för att en effektiv rehabilitering kommer till stånd när det visar sig att det finns ett så- dant behov.</P>
<P class="p1161 ft21">Arbetsdomstolen konstaterade vidare att när det gällde de rehabi- literingsinsatser som hade gjorts för arbetstagaren var den övergri- pande bilden, oavsett vem som hade stått för insatsen att det hade vidtagits många insatser för arbetstagaren. Annat hade inte heller framkommit än att de olika rehabiliteringsutredningarna hade genomförts med arbetstagarens medverkan. Flertalet av de kon- kreta åtgärder som hade vidtagits hade visserligen föranstaltats av Försäkringskassan och inte av arbetsgivaren. Enligt domstolens bedömning fanns det dock inte anledning att av det skälet anse att bolaget inte hade fullgjort sina skyldigheter i rehabiliteringshänse- ende. Vidare ansågs att Försäkringskassans medverkan i sig var naturlig eftersom det åligger även Försäkringskassan att vidta reha- biliteringsåtgärder. Detta gäller inte minst i ett fall som det föreva- rande där såväl det tillgängliga medicinska underlaget som arbetsta- garens önskemål föranledde åtgärder utanför bolagets verksamhet. Till detta kom att bolaget inte hade förhållit sig passiv. Domstolen fann med hänvisning till det anförda att några krav på ytterligare rehabiliteringsinsatser eller andra sådana insatser inte hade kunnat ställas på bolaget. Domstolen fann även att arbetstagaren med hän- syn till omständigheterna inte hade kunnat omplaceras till andra arbetsuppgifter hos bolaget och att bolaget inte heller med hänsyn till dess verksamhet och till hur arbetet bedrivs haft utrymme att inom verksamheten anpassa arbetsuppgifterna till arbetstagarens förutsättningar. Saklig grund för uppsägning ansågs föreligga.</P>
<P class="p1162 ft168">AD 2000 nr 111</P>
<P class="p505 ft21">En gymnasielärare hade under många år haft hög frånvaro på grund av alkoholmissbruk. I tvist om uppsägning uppkom frågan om alko- holmissbruket var att jämställa med sjukdom. Vidare uppkom bl.a. frågan om lärarens arbetsförmåga vid tidpunkten för uppsägningen</P>
<P class="p1163 ft16">371</P>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p432 ft11">var så nedsatt att han inte kunde utföra arbete av betydelse för arbets- givaren.</P>
<P class="p78 ft21">Arbetsdomstolen konstaterade inledningsvis att arbetstagarens alkoholbesvär var av sådan karaktär att de kunde jämställas med sjukdom. Av utredningen framgick att arbetsgivaren under hela <NOBR>1990-talet</NOBR> hade vidtagit olika åtgärder i syfte att rehabilitera arbetstagaren. Det framgick också av utredningen att åtgärderna också ledde till en avsevärd förbättring. Domstolen konstaterade vidare att arbetstagaren hade haft en låg frånvarofrekvens under de två år som närmast föregick den händelse som sedan föranledde uppsägningsförfarandet. Mot bakgrund av den nämnda låga frånva- rofrekvensen ansåg domstolen inte att arbetstagarens arbetsför- måga varit nedsatt i så hög grad att en uppsägning varit motiverad.</P>
<P class="p299 ft168">AD 2001 nr 1</P>
<P class="p502 ft24">Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en ingenjör som led av s.k. elöverkänslighet och som av arbetsgivaren ansågs inte kunna utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivaren.</P>
<P class="p91 ft21">Arbetstagaren hade på grund av sin sjukdom inte kunnat komma till arbetsplatsen under lång tid utan hade i stället arbetat hemifrån. Arbetsgivarparternas uppfattning var att de begränsningar i möjlig- heterna att arbeta på arbetsplatsen som arbetstagaren själv redovisat</P>
<P class="p77 ft21">– nämligen att han endast kunde ta sig till arbetsplatsen i skydds- dräkt och delta på möten under högst en timme cirka två gånger per månad samt att arbetskamraterna inte i hans närhet fick använda mobiltelefon eller annan elektronisk utrustning – inte kunde förenas med de krav som arbetet hos bolaget ställde. Par- terna var överens om att det inte fanns några kända rehabiliterings- åtgärder som skulle kunna förbättra arbetstagarens situation. Enligt Arbetsdomstolens mening framstod det också som klart att det inte på något sätt gick att ytterligare utföra några anpassningsåt- gärder. Det var inte heller möjligt att låta arbetstagaren arbeta på distans då bolagets verksamhet krävde larmanordning för utrust- ningen vilken i sig skulle försämra arbetstagarens hälsotillstånd. Någon omplaceringsmöjlighet fanns inte. Saklig grund för uppsäg- ning ansågs föreligga.</P>
<P class="p351 ft16">372</P>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft168">AD 2001 nr 55</P>
<P class="p505 ft24">En brevbärare rev sönder och slängde bort ett antal försändelser. Bl.a. fråga om arbetsgivaren brustit i sin rehabiliteringsskyldighet och där- med provocerat fram en uppsägning av arbetstagaren.</P>
<P class="p996 ft19">I fråga om arbetsgivaren hade brustit i sin rehabiliteringsskyldig- het fann Arbetsdomstolen bl.a. att arbetstagaren vid den aktuella händelsen led av en djup depression men att detta inte stått klart för arbetsgivaren. Domstolen ansåg inte heller att arbetsgivaren kunde kritiseras för att inte ha anpassat arbetsuppgifterna eller vidtagit någon annan åtgärd. Sammanfattningsvis ansågs arbetsgiva- ren inte ha underlåtit att vidta rehabiliteringsåtgärder.</P>
<P class="p330 ft60">AD 2001 nr 59</P>
<P class="p208 ft11">En kommun sade upp en lönebidragsanställd vaktmästare som enligt arbetsgivaren bl.a. varit olovligen frånvarande. Arbetstagarsidan gjorde gällande att arbetsgivaren inte fullgjort sina skyldigheter när det gäller rehabilitering och omplacering.</P>
<P class="p997 ft19">Arbetsdomstolen fann att det av utredningen framgick att arbetsgivaren under i stor sett hela arbetstagarens anställningstid hos kommunen verkat för att denne skulle ta emot vård- och reha- biliteringsåtgärder. Arbetsgivaren lämnade förslag som arbetstaga- ren avvisade. Enligt domstolen kunde arbetsgivaren inte utan arbetstagarens medverkan göra något mer i detta avseende. Sam- manfattningsvis ansågs arbetsgivaren ha fullgjort sina skyldigheter i fråga om rehabilitering och att det inte kunde krävas att arbetsgiva- ren skulle vidta ytterligare omplacering. Saklig grund för uppsäg- ning ansågs således ha förelegat.</P>
<P class="p98 ft168">AD 2001 nr 92</P>
<P class="p505 ft21">Fråga huruvida en mindre arbetsgivare som drev fastighetsförvaltning på entreprenad hade saklig grund för att säga upp en fastighetsskötare som på grund av astma och allergi inte kunde utföra den mindre del av sitt arbete som innefattade städning.</P>
<P class="p997 ft21">Arbetstagaren hade haft en s.k. kombitjänst. I arbetet ingick städning med fyra timmar per vecka vilket utgjorde cirka 10 pro- cent av hans arbetstid. Bolaget hade fem fastighetsskötare anställda. Efter det att arbetstagaren fått astmabesvär ansåg förbundet att</P>
<P class="p553 ft16">373</P>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft11">lösningen på problemet var att dela ut städuppgifterna på de övriga anställda och att de i stället skulle lämna ifrån sig annat arbete. Bolaget ansåg inte att detta var en lösning och ville i stället att arbetstagaren skulle använda skyddsutrustning. Bolaget ansåg även att risken för förslitningsskador ökade för övriga arbetstagare om de skulle få utföra mer städning. Dessutom ansåg bolaget att arbetstagaren inte medverkat eftersom han vägrat att pröva skyddsutrustning.</P>
<P class="p81 ft21">Arbetsdomstolen uttalade bl.a. att det i och för sig var fråga om en liten arbetsplats där möjligheterna till organisatoriska föränd- ringar eller omfördelning av arbetsuppgifterna normalt sett är begränsade. I förevarande fall var dock att beakta att omfattningen av det arbete som skulle bli föremål för en omfördelning var mycket begränsad. Visserligen skulle en omfördelning av arbets- uppgifter medföra vissa problem för bolaget. Men under alla för- hållanden hade det enligt domstolens mening inte framkommit något som gav anledning till antagandet att det förelegat några beaktansvärda hinder mot att i vart fall pröva och utvärdera den av förbundet föreslagna lösningen. Det hade sålunda varit skäligt att kräva av bolaget att pröva möjligheten att genom en omfördelning av arbetsuppgifterna mellan fastighetsskötarna omplacera arbetsta- garen. Domstolens slutsats blev därför att bolaget inte fullgjort sin skyldighet att utreda möjligheterna till fortsatt anställning. Det sagda påverkades inte av att arbetstagaren valt att inte medverka till den av arbetsgivaren anvisade lösningen på hans problem. Saklig grund för uppsägning ansågs inte ha förelegat.</P>
<P class="p656 ft11">Domstolen satte däremot ned det allmänna skadeståndet med anledning av att arbetstagaren inte medverkat genom att hörsamma arbetsgivarens begäran. Domstolen uttalade att arbetstagaren inte vid något tillfälle hörsammat begäran och tydligen inte heller klar- gjort för arbetsgivaren hur riskfyllt han ansåg att städarbetet var för honom även med andningsskydd. Detta fick enligt domstolen anses ha bidragit till den situation som lett fram till att han blivit upp- sagd.</P>
<P class="p254 ft168">AD 2002 nr 32</P>
<P class="p80 ft11">Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en heltidsanställd brandman som inte klarade de tester som en brandman måste genomgå för att få utföra rök- och kemdykning.</P>
<P class="p943 ft16">374</P>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1147 ft21">Arbetsdomstolen konstaterade att det inte hade visats i målet att arbetstagaren skulle ha saknat förmåga att utföra övriga arbetsupp- gifter som ankommer på en brandman. Det var enligt domstolens mening befogat att i ett fall som det förevarande ställa särskilt stränga krav på arbetsgivaren när det gäller att vidta åtgärder för att kunna bereda arbetstagaren fortsatt arbete. Arbetstagaren hade varit anställd under lång tid och sagts upp på grund av att han inte längre kunde utföra en mindre del av sitt arbete. Arbetsgivaren hade inte närmare bemött förbundets uppgift att arbetstagaren kunde användas i räddningstjänstens förebyggande arbete, d.v.s. att han som brandman skulle kunna utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren. Arbetsgivaren hade alltså inte klargjort om denna möjlighet övervägts. Domstolens slutsats blev därför att arbetsgiva- ren inte fullgjort sin skyldighet att utreda möjligheterna till fortsatt anställning. Saklig grund för uppsägning ansågs inte ha förelegat.</P>
<P class="p331 ft168">AD 2002 nr 33</P>
<P class="p505 ft21">Fråga huruvida en kommun hade rätt att avskeda en chaufför som i sin anställning gjort sig skyldig till grovt rattfylleri. Även fråga om betydelsen av den omständigheten att arbetstagaren vid tidpunkten för händelsen led av ett alkoholberoende av sjukdomskaraktär.</P>
<P class="p210 ft11">Arbetstagarsidan gjorde bl.a. gällande att bolaget brustit i sin rehabiliteringsskyldighet. Rehabilitering skulle ha påbörjats när misstanke om missbruk uppkom. Arbetsgivaren gjorde gällande att de inte vid uppsägningen kände till missbruket.</P>
<P class="p94 ft11">Arbetsdomstolen konstaterade att arbetstagaren i sin anställning hade kört en tung lastbil med hög alkoholhalt i blodet. Detta inne- bar enligt domstolens mening att han grovt åsidosatt sina åliggan- den mot arbetsgivaren. Handlandet var alltså av ett sådant allvarligt slag att det kan föranleda ett avskedande.</P>
<P class="p487 ft19">Därefter behandlade domstolen frågan om vilken betydelse som skulle tillmätas arbetstagarens personliga förhållanden, dvs. att han vid den aktuella tidpunkten led av ett sjukligt alkoholberoende.</P>
<P class="p1164 ft138">Som Arbetsdomstolen har konstaterat i domen 1998 nr 30 förekom- mer i förarbetena till 1974 års anställningsskyddslag ett uttalande som ger en viss belysning åt frågeställningen. Uttalandet, som återfinns i motiveringen till avskedandebestämmelsen i 18 §, har följande lydelse. ”Har arbetstagaren gjort sig skyldig till ett sådant allvarligt förfarande som nu avses, bör det normalt sakna betydelse om han är äldre eller yngre, har längre eller kortare anställningstid, är handikappad etc.”.</P>
<P class="p511 ft16">375</P>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1165 ft169">Uttalandet har föregåtts av en beskrivning av sådana förfaranden som bör kunna föranleda avskedande (se anf. prop. s. 255). I 1998 års dom anförde domstolen att det återgivna motivuttalandet är ett uttryck för uppfattningen att vid bedömningen av om avskedande får ske med anledning av ett visst förfarande från en arbetstagares sida det förelig- ger anledning att i första hand beakta graden av åsidosättande av arbetstagarens åligganden mot arbetsgivaren. I domen anfördes vidare att till skillnad från vad som gäller vid en prövning av om saklig grund för uppsägning föreligger sådana omständigheter, som i och för sig skulle kunna tala för att arbetstagaren ändå ska få behålla anställ- ningen, normalt inte ska vägas mot det förfarande som ifrågasätts ska leda till ett avskedande.</P>
<P class="p1166 ft138">Det anförda innebär annorlunda uttryckt att personliga förhållan- den typiskt sett endast i undantagsfall har en sådan tyngd att de kan få betydelse vid bedömningen av ett handlande som i och för sig är av sådant allvarligt slag att det kan motivera ett avskedande (jfr domen 1999 nr 31). I det föreliggande fallet anser domstolen att handlandet har varit av sådant allvarligt slag att vad som framkommit om hans per- sonliga förhållanden inte bör tillmätas en sådan betydelse vid bedöm- ningen att avskedandet har skett i strid med anställningsskyddslagen.</P>
<P class="p1167 ft13">Sammanfattningsvis ansåg domstolen att arbetsgivaren hade haft rätt att skilja arbetstagaren från anställningen på det sätt som skett.</P>
<P class="p254 ft168">AD 2003 nr 44</P>
<P class="p502 ft21">En busschaufför vid ett större transportföretag återkom efter en längre tids sjukskrivning till arbetsplatsen för arbete på halvtid. Han var då av medicinska skäl förhindrad att köra buss, men stod till förfogande för andra arbetsuppgifter som utförs hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ansåg emellertid att det saknades möjlighet att erbjuda arbetstagaren sådana arbetsuppgifter. I tvist om arbetstagarens rätt till lön under den aktuella tiden uppkom särskilt fråga om betydelsen av att arbetsgiva- ren hade åsidosatt sin skyldighet att vidta åtgärder i syfte att rehabili- tera arbetstagaren.</P>
<P class="p503 ft21">Arbetsdomstolen konstaterade att det hade ålegat bolaget att på- börja en rehabiliteringsutredning om detta inte framstod som obe- hövligt. Bolaget vidtog emellertid inte någon sådan åtgärd med sikte på rehabilitering då arbetstagarens sjukskrivning inleddes. Bolaget mottog under denna tid fortlöpande kopior av läkarintyg som låg till grund för sjukskrivningen och höll en viss kontakt med arbetstagaren men vidtog alltså för egen del inga andra åtgärder. Först i samband med arbetstagarens återkomst till arbetsplatsen, nära två år senare, började bolaget medverka till rehabiliteringen genom att delta i ett sammanträde som tillkom på initiativ av För-</P>
<P class="p246 ft16">376</P>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft21">säkringskassan. Arbetsgivarparterna anförde att det under arbetsta- garens sjukskrivningsperiod framstod som obehövligt att påbörja en rehabiliteringsutredning mot bakgrund av att denne inte var medicinskt färdigbehandlad. Domstolen uttalade att den inte kunde ansluta sig till detta synsätt. Det förhöll sig förvisso så att ansvaret för den medicinska behandlingen åvilade landstingen, men att det ändå hade varit värdefullt om bolaget på ett tidigt stadium hade närmare informerat sig om arbetstagarens hälsoförhållanden och möjligheter att återkomma till arbetet. Enligt domstolen måste det för bolaget ha framstått som antagligt att arbetstagarens allvarliga hjärtproblem kunde ha betydelse för hans möjligheter att i framti- den köra buss. Eftersom bolaget faktiskt inte påbörjade någon rehabiliteringsutredning kunde man givetvis inte säkert slå fast vad denna hade lett till, men det framstod enligt domstolens mening som troligt att bolaget på ett tidigare stadium än som blev fallet hade fått klart för sig att arbetstagaren av medicinska skäl förmod- ligen inte skulle kunna återgå i sin tidigare arbetsuppgift.</P>
<P class="p111 ft21">Sammanfattningsvis kom Arbetsdomstolen till följande slutsat- ser. Bolaget uppfyllde under sjukskrivningsperioden inte sina skyl- digheter i rehabiliteringshänseende. Den slutsatsen ändras inte av att arbetstagaren såvitt framkommit inte antydde för bolaget annat än att han efter medicinsk rehabilitering skulle kunna återgå i arbete som bussförare eller av att arbetsgivarparterna oemotsagt uppgett att Försäkringskassans företrädare angav att en rehabili- teringsutredning inte behövdes. Det är antagligt att bolagets underlåtenhet i rehabiliteringshänseende ledde till att bolaget var sämre förberett för arbetstagarens återkomst till arbetet än vad som skulle ha varit fallet om bolaget hade vidtagit vederbörliga åtgärder. Beträffande bolagets möjligheter att omplacera arbetstagaren har det av utredningen inte skapats någon klarhet i frågan. De uppgif- ter som lämnats av bolagets företrädare tyder på att deras under- sökningar var inriktade på att undersöka förekomsten av lediga befattningar. Bolaget hade emellertid enligt domstolens mening en skyldighet att undersöka även möjligheterna att genom viss omor- ganisation, i första hand genom omfördelning av arbetsuppgifterna finna sysselsättning åt arbetstagaren. Huruvida bolaget verkligen undersökte sådana möjligheter framstår som oklart. Vid bedöm- ningen av bolagets möjligheter att lösa frågan på detta sätt bör beaktas dels att det är fråga om ett större företag och dels att arbetstagarens arbetsinsats var begränsad till fyra timmar om dagen.</P>
<P class="p1168 ft16">377</P>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1169 ft19">Sammanfattningsvis fann domstolen att bolaget inte fullgjort sin skyldighet i fråga om rehabiliteringsutredning och det inte visats att det skulle ha saknats arbetsuppgifter även om skyldigheten hade fullgjorts. Slutsatsen blev att arbetstagaren ansågs ha stått till för- fogande för arbete på sådant sätt att han var berättigad till lön.</P>
<P class="p79 ft60">AD 2003 nr 45</P>
<P class="p298 ft11">En chaufför och lagerarbetare som under lång tid haft problem med smärtor och stelhet i sin ena höft sades upp från sin anställning. Fråga bl.a. om betydelsen av att arbetstagaren vid uppsägningstillfället fort- farande uppbar sjukpenning.</P>
<P class="p101 ft11">Arbetstagarsidan gjorde bl.a. gällande att arbetstagarens sjukdom inte borde accepteras som saklig grund för uppsägning eftersom arbetstagaren fortfarande uppbar sjukpenning. Arbetsdomstolen ansåg att det vid uppsägningstillfället måste ha stått klart att arbetstagaren inte kunde förväntas komma tillbaka i arbete hos bolaget. Det förhållandet att Försäkringskassan inte vid det tillfäl- let hade beslutat om någon mer permanent sjukersättningsform medförde enligt domstolens mening inte någon annan bedömning i frågan om det förelåg saklig grund för uppsägning än den tingsrät- ten hade gjort.</P>
<P class="p1112 ft19">Tingsrätten hade i sin dom konstaterat att arbetsgivaren hade gjort försök med olika omplacerings- och rehabiliteringsåtgärder men att dessa inte lett till att arbetstagaren kunnat återgå i arbete. Tingsrätten fann att arbetstagaren på grund av sitt hälsotillstånd inte kunde fullgöra något arbete av betydelse för arbetsgivaren och att det inte heller funnits utrymme för arbetsgivaren att inom ramen för sin verksamhet anpassa arbetsuppgifterna till arbetstaga- rens förutsättningar. Sammanfattningsvis ansågs arbetsgivaren ha haft saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p254 ft168">AD 2005 nr 86</P>
<P class="p80 ft11">Fråga om det förelåg grund för avskedande eller saklig grund för upp- sägning av en kriminalvårdare som dömts för narkotikabrott och dop- ningsbrott.</P>
<P class="p81 ft13">Arbetstagarsidan gjorde bl.a. gällande att arbetsgivaren varit skyldig att utreda behovet av rehabiliteringsåtgärder för arbetstaga-</P>
<P class="p329 ft16">378</P>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1170 ft19">ren och ge honom behandling och stöd i stället för att avskeda honom. Arbetsdomstolen konstaterade att det av utredningen i målet framkommit att vidden av arbetstagarens personliga problem kom att stå klart för arbetsgivaren först omkring tre månader före avskedandet och att det var först då som arbetstagarens arbetsför- måga påverkades. Domstolen fann sammanfattningsvis att arbets- givaren haft grund för att avskeda kriminalvårdaren och att det vid sådant förhållande inte förelegat någon skyldighet för arbetsgivaren att försöka omplacera eller rehabilitera honom.</P>
<P class="p98 ft168">AD 2005 nr 105</P>
<P class="p219 ft11">En arbetstagare hos en arbetsgivare inom träindustrin led sedan många år av alkoholism av sjukdomskaraktär. Fråga huruvida det förelåg saklig grund för uppsägning av arbetstagaren mot bakgrund bl.a. av de rehabiliteringsåtgärder som arbetsgivaren vidtagit och av arbetstagarens arbetsförmåga.</P>
<P class="p997 ft21">Arbetsdomstolen konstaterade att det av utredningen i målet framgick att arbetsgivaren under i varje fall åtta års tid vidtagit olika åtgärder i syfte att åstadkomma en rehabilitering för arbetstagarens del. Rehabiliteringsverksamheten synes ha bedrivits på ett profes- sionellt och seriöst sätt i samråd med Försäkringskassan och den lokala fackliga organisationen. Domstolen fann att arbetsgivaren uppfyllt sina åtaganden i rehabiliteringshänseende. När det gällde arbetstagarens arbetsförmåga konstaterade domstolen att det i arbetsgivarens verksamhet fanns mycket få enkla arbetsuppgifter kvar och att åtskilliga av befattningarna inom produktionen var antingen förenade med viss risk för arbetsskada eller i varje fall olämpliga för personer som inte klarar stress. Sammanfattningsvis ansåg domstolen att det inte funnits några andra arbetsuppgifter inom arbetsgivarens verksamhet som arbetstagaren lämpligen kunde omplaceras till. Arbetstagaren ansågs inte kunna utföra något arbete av betydelse. Uppsägningen ansågs sakligt grundad.</P>
<P class="p1171 ft16">379</P>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft168">AD 2006 nr 11</P>
<P class="p80 ft11">Fråga om en kommun haft saklig grund att säga upp ett vårdbiträde som var sjukskriven på grund av besvär med rygg och höfter. Har kommunen fullgjort sin skyldighet att rehabilitera och omplacera arbetstagaren?</P>
<P class="p81 ft21">Arbetsdomstolen fann att arbetstagaren, genom att avbryta pla- nerade studier och på eget initiativ ändra inriktning på studierna, inte medverkat i sin rehabilitering på sätt som kunde krävas av honom. Enligt Arbetsdomstolen kunde det vid det förhållandet inte krävas av arbetsgivaren att denne skulle ha fortsatt att driva rehabiliteringsförsöken vidare. Slutsatsen blev att kommunen måste anses ha fullgjort sina skyldigheter avseende rehabiliteringen.</P>
<P class="p78 ft19">Vad gäller frågan om omplacering hade kommunen erbjudit en tjänst som skolmåltidsbiträde med en sysselsättningsgrad om drygt 50 procent av en heltidstjänst. Arbetstagaren hade vid tiden för uppsägning en anställning med en sysselsättningsgrad om 81 pro- cent. Arbetstagaren tackade nej till detta erbjudande. Arbetsdom- stolen fann att arbetstagaren borde ha prövat det erbjudna arbetet och att erbjudandet, med hänsyn till omständigheterna i målet, var skäligt trots att det var fråga om en lägre sysselsättningsgrad.</P>
<P class="p101 ft11">Sammanfattningsvis fann Arbetsdomstolen att kommunens upp- sägning var sakligt grundad.</P>
<P class="p20 ft168">AD 2006 nr 57</P>
<P class="p502 ft21">En arbetstagare blev efter en längre tids sjukskrivning uppsagd från sitt arbete som postsorterare med motiveringen att hans oförmåga att utföra arbetet var varaktigt nedsatt och att omplaceringsmöjligheter saknades. Från arbetstagarparternas sida gjordes gällande att arbetsgi- varen inte fullgjort sin skyldighet beträffande rehabilitering, arbetsan- passning och omfördelning av arbetsuppgifter.</P>
<P class="p1112 ft19">Arbetstagaren hade vid tiden för uppsägningen varit sjukskriven nästan två år för värk från nacke, höger axel och höger arm. Enligt Arbetsdomstolen visade utredningen i målet att arbetstagaren på grund av sjukdom saknade arbetsförmåga för arbetet som postsor- terare och att arbetsförmågan i det avseendet var varaktigt nedsatt. Domstolen konstaterade även att några ytterligare medicinska rehabiliteringsåtgärder inte var aktuella.</P>
<P class="p205 ft16">380</P>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1172 ft21">Arbetstagarparterna hävdade i målet att det hade varit möjligt att genom anpassning av arbetsuppgifter och viss omfördelning och omorganisation finna arbetsuppgifter som arbetstagaren kunnat utföra och som Posten borde ha låtit honom pröva på innan Posten tog ställning till frågan om uppsägning. Enligt Arbetsdomstolens mening var arbetstagarens hälsotillstånd sådant att Posten haft skäl för att underlåta att pröva huruvida han skulle kunna utföra sor- teringsarbete med vänster hand vilket arbetstagarparterna gjort gällande. Vidare fann Arbetsdomstolen att utredningen visade att arbetet som postsorterare också innehåller vissa lättare moment som i sig är av sådan karaktär att arbetstagaren måhända skulle klara av att utföra dem. Den omfördelning av arbetsuppgifter som arbetstagarparterna i detta fall förespråkar skulle då innebära en omorganisation där arbetsuppgifter från olika håll samlas ihop. Domstolen hänvisade till AD 1999 nr 10 och konstaterade att en arbetsgivaren kan vara skyldig att försöka åstadkomma även den typen av lösning inom ramen för sin rehabiliteringsskyldighet. Arbetsdomstolen gjorde sammanfattningsvis den bedömningen att det inte varit skäligt att kräva att Posten i detta fall omfördelade arbetsuppgifter på det sätt som förbundet förespråkat. Vid den bedömningen beaktade Arbetsdomstolen bl.a. att det i förevarande fall inte var fråga om att avlasta arbetstagaren en mindre del särskilt påfrestande arbetsmoment utan i stället att befria honom från mer- parten av de arbetsuppgifter som ingår i en postsorterares normala arbete. Det kunde enligt domstolens mening ifrågasättas om en sådan lösning över huvud taget var möjlig utan att verksamheten utökas på ett sätt som går utöver de skyldigheter en arbetsgivare har i rehabiliteringshänseende. Domstolen beaktade även den aspekten att en omfördelning, på sätt som gjorts gällande, rimligen medför ökad risk för förslitnings- och belastningsskador för de arbetstagare som fråntas mindre ansträngande uppgifter.</P>
<P class="p1173 ft11">Förbundet gjorde även gällande att Posten i vart fall borde ha låtit arbetstagaren arbetsträna innan beslut om uppsägning fattades. Domstolen delade arbetsgivarparternas bedömning att Posten inte varit skyldig att låta arbetstagaren arbetsträna eftersom en sådan arbetsträning ändå inte hade kunnat leda till fortsatt anställning inom posten. Att arbetstagaren under sådana omständigheter inte getts möjlighet att arbetsträna innebar därför inte att Posten brustit i sin rehabiliteringsskyldighet.</P>
<P class="p1174 ft11">Arbetsdomstolen fann sammanfattningsvis att det förelegat sak- lig grund för uppsägning.</P>
<P class="p1175 ft16">381</P>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft168">AD 2006 nr 83</P>
<P class="p80 ft11">Ett bolag sade upp en sjukskriven ambulanssjukvårdare med artros i knäna. Den huvudsakliga tvistefrågan gällde i vilken omfattning en arbetsgivare är skyldig att omorganisera sin verksamhet för att und- vika uppsägning av en arbetstagare.</P>
<P class="p81 ft21">Arbetstagaren hade vid tiden för uppsägningen varit sjukskriven i nästan två år för artros i knäna. Förbundet gjorde i målet huvud- sakligen gällande att det fanns arbetsuppgifter inom bolaget som arbetstagaren klarade av att utföra och som genom omorganisation kunde samlas ihop och läggas samman till en tjänst åt henne. Arbetsgivarparternas inställning var att arbetstagaren inte längre kunde utföra de centrala arbetsuppgifterna i en anställning som ambulanssjukvårdare, dvs. att transportera patienter på bår och se till dem även i miljöer som kräver obekväma arbetsställningar. De anförde vidare att övriga arbetsuppgifter i bolagets verksamhet dels var chefsuppgifter, dels var integrerade i ambulanssjukvårdarnas och <NOBR>–sjuksköterskornas</NOBR> arbeten.</P>
<P class="p458 ft11">Arbetsdomstolen fann att utredningen gav stöd för den slutsat- sen att arbetstagaren vid uppsägningstidpunkten varaktigt saknade förmåga att kunna återgå till sitt arbete som ambulanssjukvårdare och att detta också var den bedömning som bolaget då gjorde. Enligt domstolens mening kunde inte heller den medicinska utred- ning som tillkommit därefter ge stöd för slutsatsen att den utred- ning som förelåg som underlag för bolagets bedömning kunde betraktas som ofullständig. När det gällde andra arbetsuppgifter än de som ingår i arbetet som ambulanssjukvårdare visade utredningen att arbetstagaren i vart fall delvis kan komma att få tillbaka sin för- måga till arbete.</P>
<P class="p1112 ft21">Arbetsdomstolen fann vidare att det inte torde föreligga någon skyldighet för bolaget att omorganisera sin verksamhet så att arbetsuppgifter, avseende bl.a. personalfrågor och kvalitetssäkring som bolaget hade valt att lägga på chefsnivå i stället skulle utföras av en ambulanssjukvårdare. Vad gällde arbetsuppgifter som utför- des av den operativa ambulanspersonalen konstaterade domstolen att om de aktuella arbetsuppgifterna sammanfördes till ett särskilt arbete åt arbetstagaren skulle bolaget ändå inte kunna minska ner på ambulanspersonalen. En omorganisation av det slag som för- bundet förespråkade skulle alltså komma att förutsätta en utökning av bolagets verksamhet. Sammanfattningsvis gjorde Arbetsdom- stolen den bedömningen att det inte var skäligt att kräva att bolaget</P>
<P class="p549 ft16">382</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr9 td253"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
<TD class="tr9 td68"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft11">i detta fall omorganiserade sin verksamhet på det sätt som förbun- det föreslagit.</P>
<P class="p94 ft11">Arbetsdomstolen fann att det förelåg saklig grund för uppsäg- ning.</P>
<P class="p732 ft168">AD 2006 nr 90</P>
<P class="p219 ft11">Fråga om det förelåg saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som drabbats av förslitningsskador i axlarna och om arbetstagaren på grund av sin sjukdom inte längre hade förmåga att utföra arbete av betydelse för arbetsgivaren.</P>
<P class="p997 ft19">Vad gäller arbetstagaren hälsotillstånd och arbetsförmåga kon- staterade Arbetsdomstolen att parterna fick anses vara överens om att denne på grund av sin sjukdom, vid uppsägningstidpunkten, saknade förmåga att utföra sitt arbete som svetsare på det sätt han gjorde före sjukskrivningen. Enligt Arbetsdomstolens bedömning fick arbetstagarens arbetsförmåga i det avseendet anses vara varak- tigt nedsatt. Frågan var dock om det var utrett om hans arbetsför- måga var så nedsatt att han inte kunde anses utföra något arbete av betydelse för bolaget.</P>
<P class="p110 ft21">Förbundet gjorde gällande att med viss anpassning av arbetstaga- rens arbetsuppgifter och med stöd av tekniska hjälpmedel skulle det varit möjligt att åtgärda de problem som hans skada medförde. Bolaget borde ha genomfört en riktig arbetsplatsergonomisk utredning och berett honom möjlighet till arbetsträning samt utrett vilka hjälpmedel eller annan anpassning som skulle kunna medföra återgång i arbete. Arbetsgivarparterna anförde att ytterligare ergo- nomisk utredning inte behövdes och att några hjälpmedel som helt skulle kunna lösa arbetstagarens problem inte fanns. De anförde vidare att arbetsanpassning, i from av annan arbetsfördelning, inte heller var möjligt dels med tanke på att man vid arbetsplatsen för undvikande av belastningsskador tillämpade en sorts arbetsrotation som innebär att alla svetsare får ömsom tunga, ömsom lätta arbets- uppgifter att utföra, dels med hänsyn till att produkterna tillverkas på beställning med mycket kort framförhållning och att det därmed inte går att planera arbetsuppgifterna så att det hela tiden finns lätta arbetsuppgifter att tillgå.</P>
<P class="p111 ft19">Arbetsdomstolen konstaterade att parterna under hela rehabili- teringsfasen haft olika syn på vilka åtgärder som skulle vidtas för att arbetstagaren skulle kunna återgå i arbete. Bolaget synes tidigt</P>
<P class="p638 ft16">383</P>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr9 td0"><P class="p15 ft15">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p15 ft15">SOU 2006:107</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p16 ft11">ha varit av uppfattningen att fortsatt anställning hos bolaget inte varit möjlig och därför varit mer inriktat på att medverka till åtgär- der som skulle kunna leda till arbete hos annan arbetsgivare medan förbundet i första hand förordat utredning och åtgärder för att möjliggöra för arbetstagaren att komma tillbaka till arbetet.</P>
<P class="p78 ft19">Enligt Arbetsdomstolens mening förelåg det osäkerhet i frågan om vilka arbetsuppgifter eller arbetsmoment som arbetstagaren klarade av att utföra eller inte klarade av att utföra och därmed om det var möjligt att efter arbetsträning, anpassning av arbetsuppgif- ter och med tekniska hjälpmedel öka arbetsförmågan. Arbetsdom- stolen ansåg mot bakgrund av den utredning som fanns i målet att det inte gick att dra slutsatsen att det var tillräckligt klarlagt att arbetstagaren inte skulle kunna komma tillbaka till arbete hos bola- get. Det hade inte enligt Arbetsdomstolens mening förelegat några beaktansvärda hinder mot att på det sätt som förbundet föreslagit närmare utreda vilken arbetsförmåga som arbetstagaren hade som svetsare samt om det fanns hjälpmedel som just han kunde ha hjälp av. Det har varit skäligt att kräva en sådan utredning av bolaget. Arbetsdomstolens slutsats blev således att bolaget inte hade full- gjort sin skyldighet att utreda möjligheterna till fortsatt anställ- ning.</P>
<P class="p105 ft11">Arbetsdomstolens slutsats blev att arbetsgivarparterna inte visat att bolaget hade saklig grund för uppsägning.</P>
<P class="p1176 ft16">384</P>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107364x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft34">Statens offentliga utredningar 2006</P>
<P class="p812 ft6">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p1177 ft152"><SPAN class="ft170">1.</SPAN><SPAN class="ft171">Skola & Samhälle. U.</SPAN></P>
<P class="p1178 ft152"><SPAN class="ft170">2.</SPAN><SPAN class="ft171">Omprövning av medborgarskap. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1179 ft152"><SPAN class="ft170">3.</SPAN><SPAN class="ft171">Stärkt konkurrenskraft och sysselsätt- ning i hela landet. N.</SPAN></P>
<P class="p1180 ft152"><SPAN class="ft170">4.</SPAN><SPAN class="ft171">Svenska partnerskap – en översikt. Rapport 1 till Organisations- utredningen för regional tillväxt. N.</SPAN></P>
<P class="p1181 ft152"><SPAN class="ft170">5.</SPAN><SPAN class="ft171">Organisering av regional utvecklings- politik – balansera utveckling och förvaltning.</SPAN></P>
<P class="p1182 ft152">Rapport 2 till Organisations- utredningen för regional tillväxt. N.</P>
<P class="p1183 ft152"><SPAN class="ft170">6.</SPAN><SPAN class="ft171">Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till </SPAN><NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2004/83/ EG angående flyktingar och andra skyddsbehövande.UD.</P>
<P class="p1178 ft152"><SPAN class="ft170">7.</SPAN><SPAN class="ft171">Studieavgifter i högskolan. U.</SPAN></P>
<P class="p1178 ft152"><SPAN class="ft170">8.</SPAN><SPAN class="ft171">Mångfald och räckvidd. U.</SPAN></P>
<P class="p1184 ft173"><SPAN class="ft170">9.</SPAN><SPAN class="ft172">Kontroll av varor vid inre gräns. Fi. 10. Ett förnyat programkontor. U. 11. Spel i en föränderlig värld. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152">12. Rattfylleri och sjöfylleri. Ju.</P>
<P class="p1000 ft152">13. Djurskydd vid hästavel. Jo.</P>
<P class="p1000 ft152">14. Samernas sedvanemarker. Jo.</P>
<P class="p1000 ft152">15. Detaljhandel med nikotinläkemedel. S.</P>
<P class="p1185 ft152">16. Ny reglering om brandfarliga och explosiva varor. Fö.</P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">17.</SPAN><SPAN class="ft174">Ny häkteslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1186 ft152"><SPAN class="ft170">18.</SPAN><SPAN class="ft174">Kustbevakningens personuppgifts- behandling. Integritet – Effektivitet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1187 ft152"><SPAN class="ft170">19.</SPAN><SPAN class="ft174">Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">20.</SPAN><SPAN class="ft174">Tonnageskatt. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1188 ft152"><SPAN class="ft170">21.</SPAN><SPAN class="ft174">Mediernas Vi och Dom. Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1189 ft152"><SPAN class="ft170">22.</SPAN><SPAN class="ft174">En sammanhållen diskriminerings- lagstiftning. Del 1+2, särtryck av sammanfattningen, lättläst samman- fattning och daisy. Ju</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p161 ft152"><SPAN class="ft170">23.</SPAN><SPAN class="ft174">Nya skatteregler för idrotten. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1190 ft152"><SPAN class="ft170">24.</SPAN><SPAN class="ft174">Avgift för matservice inom äldre- och handikappomsorgen. S.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">25.</SPAN><SPAN class="ft174">Arbetslivsresurs. Ett statligt ägt</SPAN></P>
<P class="p1191 ft152">bolag efter sammanslagning av Samhall Resurs AB (publ) och Arbetslivstjänster. N.</P>
<P class="p1192 ft152"><SPAN class="ft170">26.</SPAN><SPAN class="ft174">Sverige som värdland för interna- tionella organisationer. UD.</SPAN></P>
<P class="p446 ft152"><SPAN class="ft170">27.</SPAN><SPAN class="ft174">Stöd till hälsobefrämjande tandvård. S.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">28.</SPAN><SPAN class="ft174">Nya upphandlingsregler 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1193 ft152"><SPAN class="ft170">29.</SPAN><SPAN class="ft174">Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. S.</SPAN></P>
<P class="p1194 ft152"><SPAN class="ft170">30.</SPAN><SPAN class="ft174">Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">31.</SPAN><SPAN class="ft174">Anställ unga! U.</SPAN></P>
<P class="p1195 ft152"><SPAN class="ft170">32.</SPAN><SPAN class="ft174">God sed vid lönebildning – Utvärde- ring av Medlingsinstitutet. N.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">33.</SPAN><SPAN class="ft174">Andra vägar att finansiera nya vägar. N.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">34.</SPAN><SPAN class="ft174">Den professionella orkestermusiken</SPAN></P>
<P class="p1196 ft152"><SPAN class="ft152">i</SPAN><SPAN class="ft175">Sverige. U.</SPAN></P>
<P class="p446 ft152"><SPAN class="ft170">35.</SPAN><SPAN class="ft174">Värdepapper och kontrolluppgifter. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">36.</SPAN><SPAN class="ft174">För studenterna ...</SPAN></P>
<P class="p1197 ft152">– om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar. U.</P>
<P class="p1198 ft152"><SPAN class="ft170">37.</SPAN><SPAN class="ft174">Om välfärdens gränser och det vill- korade medborgarskapet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">38.</SPAN><SPAN class="ft174">Vuxnas lärande. En ny myndighet. U.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">39.</SPAN><SPAN class="ft174">Ett utvidgat miljöansvar. M.</SPAN></P>
<P class="p1199 ft152"><SPAN class="ft170">40.</SPAN><SPAN class="ft174">Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">41.</SPAN><SPAN class="ft174">Internationella sanktioner. UD.</SPAN></P>
<P class="p446 ft152"><SPAN class="ft170">42.</SPAN><SPAN class="ft174">Plats på scen. U.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">43.</SPAN><SPAN class="ft174">Översyn av atomansvaret. M.</SPAN></P>
<P class="p1200 ft152"><SPAN class="ft170">44.</SPAN><SPAN class="ft174">Bättre arbetsmiljöregler I. Samverkan, utbildning, avtal m.m. N.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">45.</SPAN><SPAN class="ft174">Tänka framåt, men göra nu. Så stärker</SPAN></P>
<P class="p1196 ft152"><SPAN class="ft170">vi</SPAN><SPAN class="ft174">barnkulturen. + Bilaga/rapport:</SPAN></P>
<P class="p1201 ft152">”Det ser lite olika ut ...” En kartlägg- ning av den offentligt finansierade kulturen för barn. U.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p161 ft152"><SPAN class="ft170">46.</SPAN><SPAN class="ft174">Jakten på makten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1202 ft152"><SPAN class="ft170">47.</SPAN><SPAN class="ft174">Ökade möjligheter till trafiknykterhets- kontroller vid gränserna. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">48.</SPAN><SPAN class="ft174">Bidragsbrott. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1203 ft152"><SPAN class="ft170">49.</SPAN><SPAN class="ft174">Asylsökande barn med uppgivenhets- symtom – trauma, kultur, asylprocess. UD.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">50.</SPAN><SPAN class="ft174">En ny lag om värdepappersmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p1196 ft152"><SPAN class="ft152">+</SPAN><SPAN class="ft174">Författningsbilaga. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1204 ft152"><SPAN class="ft170">51.</SPAN><SPAN class="ft174">Tillgänglighet, mobil TV samt vissa andra radio- och </SPAN><NOBR>TV-rättsliga</NOBR> frågor.</P>
<P class="p1196 ft152"><SPAN class="ft152">+</SPAN><SPAN class="ft174">Daisy. U.</SPAN></P>
<P class="p1205 ft152"><SPAN class="ft170">52.</SPAN><SPAN class="ft174">Diskrimineringens retorik. En studie av svenska valrörelser </SPAN><NOBR>1988–2002.</NOBR> Ju.</P>
<P class="p446 ft152"><SPAN class="ft170">53.</SPAN><SPAN class="ft174">Partierna nominerar.</SPAN></P>
<P class="p1206 ft152">Exkluderingens mekanismer – etnicitet och representation. Ju.</P>
<P class="p1207 ft152"><SPAN class="ft170">54.</SPAN><SPAN class="ft174">Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning. S.</SPAN></P>
<P class="p1208 ft152"><SPAN class="ft170">55.</SPAN><SPAN class="ft174">Ny associationsrätt för försäkrings- företag. + Författningsförslag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1209 ft152"><SPAN class="ft170">56.</SPAN><SPAN class="ft174">Ansvarsfull servering – fri från diskriminering. S.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">57.</SPAN><SPAN class="ft174">En bättre tillsyn av missbrukarvården. S.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">58.</SPAN><SPAN class="ft174">Sanktionsavgift i stället för straff</SPAN></P>
<P class="p1210 ft152">– områdena livsmedel, foder och djur- skydd. Jo.</P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">59.</SPAN><SPAN class="ft174">Arbetslivets (o)synliga murar. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1211 ft152"><SPAN class="ft170">60.</SPAN><SPAN class="ft174">På tröskeln till lönearbete. Diskrimi- nering, exkludering och underordning av personer med utländsk bakgrund. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1212 ft152"><SPAN class="ft170">61.</SPAN><SPAN class="ft174">Asylförfarandet – genomförandet av asylprocedurdirektivet i svensk rätt. UD</SPAN></P>
<P class="p1213 ft152"><SPAN class="ft170">62.</SPAN><SPAN class="ft174">Testa och öva i norra Sverige. Center i Arvidsjaur. N.</SPAN></P>
<P class="p1202 ft152"><SPAN class="ft170">63.</SPAN><SPAN class="ft174">Forensiska institutet. Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rätts- psykiatri. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1214 ft152"><SPAN class="ft170">64.</SPAN><SPAN class="ft174">Internationella kasinon i Sverige. En ut- värdering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1215 ft152"><SPAN class="ft170">65.</SPAN><SPAN class="ft174">Att ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. S.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">66.</SPAN><SPAN class="ft174">Hästtävlingar – på lika villkor. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1216 ft152"><SPAN class="ft170">67.</SPAN><SPAN class="ft174">Fritid till sjöss och i hamn. Förslag till finansiering av service till sjöfolk. N.</SPAN></P>
<P class="p1217 ft152"><SPAN class="ft170">68.</SPAN><SPAN class="ft174">Klenoder i tiden. En utredning om samlingar kring scen och musik. U.</SPAN></P>
<P class="p1218 ft152"><SPAN class="ft170">69.</SPAN><SPAN class="ft174">Uppföljning av kostnadsutjämningen för kommunernas </SPAN><NOBR>LSS-verksamhet.</NOBR> Fi.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1219 ft173"><SPAN class="ft170">70.</SPAN><SPAN class="ft176">Oinskränkt produktskydd för patent på genteknikområdet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1220 ft152"><SPAN class="ft170">71.</SPAN><SPAN class="ft174">Stöd till hälsobefrämjande tandvård del 2. S.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">72.</SPAN><SPAN class="ft174">Öppna möjligheter med alkolås. N.</SPAN></P>
<P class="p1221 ft173"><SPAN class="ft170">73.</SPAN><SPAN class="ft176">Den segregerande integrationen. Om social sammanhållning och dess hinder. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1222 ft173"><SPAN class="ft170">74.</SPAN><SPAN class="ft176">En ny lag om värdepappersmarknaden. Supplement. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1223 ft152"><SPAN class="ft170">75.</SPAN><SPAN class="ft174">Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. U.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">76.</SPAN><SPAN class="ft174">Otillbörliga affärsmetoder. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1224 ft173"><SPAN class="ft170">77.</SPAN><SPAN class="ft176">Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. U.</SPAN></P>
<P class="p1225 ft152"><SPAN class="ft170">78.</SPAN><SPAN class="ft174">Hälsa, vård och strukturell dis- kriminering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1226 ft152"><SPAN class="ft170">79.</SPAN><SPAN class="ft174">Integrationens svarta bok. Agenda för jämlikhet och social sammanhållning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1227 ft173"><SPAN class="ft170">80.</SPAN><SPAN class="ft176">Patent och innovationer för tillväxt och välfärd. N.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">81.</SPAN><SPAN class="ft174">Mervärdesskog.</SPAN></P>
<P class="p1228 ft173">Del 1. Förslag och ställningstaganden. Del 2. Utredningens underlag A.</P>
<P class="p1229 ft152">Del 3. Utredningens underlag B, bilagor. N.</P>
<P class="p456 ft152"><SPAN class="ft170">82.</SPAN><SPAN class="ft174">Patientdatalag. S.</SPAN></P>
<P class="p1230 ft178"><SPAN class="ft170">83.</SPAN><SPAN class="ft177">Radio och TV i allmänhetens tjänst. Överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande. U.</SPAN></P>
<P class="p1231 ft173"><SPAN class="ft170">84.</SPAN><SPAN class="ft176">Deluppföljning av den kommunal- ekonomiska utjämningen – med förslag om organisation samt löne- och bygg- kostnadsutjämning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p456 ft152"><SPAN class="ft170">85.</SPAN><SPAN class="ft174">Drogtestning av totalförsvarspliktiga. Fö.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">86.</SPAN><SPAN class="ft174">Mera försäkring och mera arbete. S</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">87.</SPAN><SPAN class="ft174">Arbetskraftsinvandring till Sverige</SPAN></P>
<P class="p1196 ft152">– förslag och konsekvenser. N.</P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">88.</SPAN><SPAN class="ft174">Effektivare LEK. N.</SPAN></P>
<P class="p1232 ft152"><SPAN class="ft170">89.</SPAN><SPAN class="ft174">Tyst godkännande – ett nytt sätt att deklarera. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1000 ft152"><SPAN class="ft170">90.</SPAN><SPAN class="ft174">På väg mot en enhetlig mervärdesskatt. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1233 ft152"><SPAN class="ft170">91.</SPAN><SPAN class="ft174">Vård och stöd till psykiskt störda lagöver- trädare. S.</SPAN></P>
<P class="p1234 ft173"><SPAN class="ft170">92.</SPAN><SPAN class="ft176">Skadeståndsansvar vid sjötransport av farligt gods. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<P class="p1235 ft173"><SPAN class="ft170">93.</SPAN><SPAN class="ft176">Gästforskare – nya regler för inresa, vistelse och arbete. U.</SPAN></P>
<P class="p1236 ft152"><SPAN class="ft170">94.</SPAN><SPAN class="ft174">Översvämningshot. Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. M.</SPAN></P>
<P class="p1237 ft173"><SPAN class="ft170">95.</SPAN><SPAN class="ft176">Detaljhandel med växtbaserade läkemedel. S.</SPAN></P>
<P class="p1238 ft173"><SPAN class="ft170">96.</SPAN><SPAN class="ft176">Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten?</SPAN></P>
<P class="p1239 ft173">Tryck- och yttrandefrihetsberedningen inbjuder till debatt. Del 1+2. Ju.</P>
<P class="p1240 ft152"><SPAN class="ft170">97.</SPAN><SPAN class="ft174">Arbetstagares medverkan vid gränsöver- skridande fusioner. N.</SPAN></P>
<P class="p1241 ft178"><SPAN class="ft170">98.</SPAN><SPAN class="ft177">Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1242 ft152"><SPAN class="ft170">99.</SPAN><SPAN class="ft174">En ny konkurrenslag. N.</SPAN></P>
<P class="p1243 ft173"><SPAN class="ft170">100.</SPAN><SPAN class="ft176">Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. S.</SPAN></P>
<P class="p1244 ft173"><SPAN class="ft170">101.</SPAN><SPAN class="ft176">Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. + Populärversion. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1245 ft178"><SPAN class="ft170">102.</SPAN><SPAN class="ft177">Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden. + Forskarrapporter: Hur påverkar demografin arbetsmark- marknaden för unga? U.</SPAN></P>
<P class="p1246 ft173"><SPAN class="ft170">103.</SPAN><SPAN class="ft176">Översyn av den rättsmedicinska verksam- heten. Tillsyn, Rättsliga rådet och rätts- läkarens roll. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1247 ft178"><SPAN class="ft170">104.</SPAN><SPAN class="ft177">En strategi för landsbygdsforskning. Underlag till Landsbygdskommittén. Rapport. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1248 ft173"><SPAN class="ft170">105.</SPAN><SPAN class="ft176">Verkligheten som kraftkälla. Lokala exempel från utvecklingsarbetet på landsbygden samt exempel från våra grannländers landsbygdsarbete. Rapport. Jo.</SPAN></P>
<P class="p1249 ft178"><SPAN class="ft170">106.</SPAN><SPAN class="ft177">Fakta – omvärld – inspiration. Underlags- rapporter i arbetet med en strategi för hållbar landsbygdsutveckling. Jo.</SPAN></P>
<P class="p161 ft152"><SPAN class="ft170">107.</SPAN><SPAN class="ft174">Fokus på åtgärder</SPAN></P>
<P class="p1250 ft152">– En plan för effektiv rehabilitering i arbetslivet. S.</P>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107367x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft34">Statens offentliga utredningar 2006</P>
<P class="p812 ft6">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft179">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1251 ft173">Omprövning av medborgarskap. [2] Rattfylleri och sjöfylleri. [12]</P>
<P class="p132 ft152">Ny häkteslag. [17]</P>
<P class="p1252 ft152">Att återta mitt språk. Åtgärder för att stärka det samiska språket. [19]</P>
<P class="p1253 ft152">Mediernas Vi och Dom. Mediernas betydelse för den strukturella diskri- mineringen. [21]</P>
<P class="p1254 ft152">En sammanhållen diskrimineringslag- stiftning.</P>
<P class="p1255 ft152">Del 1+2, särtryck av sammanfattningen, lättläst sammanfattning och daisy. [22]</P>
<P class="p132 ft152">Är rättvisan rättvis?</P>
<P class="p1256 ft152">Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. [30]</P>
<P class="p1257 ft152">Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet. [37]</P>
<P class="p132 ft152">Utbildningens dilemma</P>
<P class="p1258 ft152">Demokratiska ideal och andrafierande praxis. [40]</P>
<P class="p132 ft152">Jakten på makten. [46]</P>
<P class="p1259 ft152">Ökade möjligheter till trafiknykterhets- kontroller vid gränserna. [47]</P>
<P class="p1260 ft152">Diskrimineringens retorik. En studie av svenska valrörelser <NOBR>1988–2002.</NOBR> [52]</P>
<P class="p132 ft152">Partierna nominerar.</P>
<P class="p1261 ft152">Exkluderingens mekanismer – etnicitet och representation. [53]</P>
<P class="p132 ft152">Arbetslivets (o)synliga murar. [59]</P>
<P class="p1262 ft152">På tröskeln till lönearbete. Diskriminering, exkludering och underordning av personer med utländsk bakgrund. [60]</P>
<P class="p1263 ft152">Forensiska institutet. Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rätts- psykiatri. [63]</P>
<P class="p1264 ft152">Oinskränkt produktskydd för patent på genteknikområdet. [70].</P>
<P class="p132 ft152">Den segregerande integrationen.</P>
<P class="p1265 ft152">Om social sammanhållning och dess hinder. [73]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p1266 ft152">Hälsa, vård och strukturell diskriminering. [78]</P>
<P class="p1267 ft152">Integrationens svarta bok. Agenda för jämlikhet och social sammanhållning. [79]</P>
<P class="p1268 ft152">Skadeståndsansvar vid sjötransport av farligt gods. [92]</P>
<P class="p1269 ft152">Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten?</P>
<P class="p1270 ft152">Tryck- och yttrandefrihetsberedningen inbjuder till debatt. Del 1+2. [96]</P>
<P class="p1271 ft152">Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, m.m. [98]</P>
<P class="p1272 ft152">Översyn av den rättsmedicinska verksamheten. Tillsyn, Rättsliga rådet och rättsläkarens roll. [103]</P>
<P class="p655 ft179">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p1273 ft152">Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt. En anpassning av svensk lagstiftning till <NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2004/83/EG angående</P>
<P class="p1274 ft152">flyktingar och andra skyddsbehövande. [6]</P>
<P class="p1275 ft152">Sverige som värdland för internationella organisationer. [26]</P>
<P class="p132 ft152">Internationella sanktioner. [41]</P>
<P class="p132 ft152">Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom</P>
<P class="p1274 ft152">– trauma, kultur, asylprocess. [49]</P>
<P class="p1276 ft152">Asylförfarandet – genomförandet av asyl- procedurdirektivet i svensk rätt. [61]</P>
<P class="p655 ft179">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1277 ft152">Ny reglering om brandfarliga och explosiva varor. [16]</P>
<P class="p1268 ft152">Kustbevakningens personuppgifts- behandling. Integritet – Effektivitet. [18]</P>
<P class="p132 ft152">Drogtestning av totalförsvarspliktiga. [85]</P>
<P class="p655 ft179">Socialdepartementet</P>
<P class="p1278 ft152">Detaljhandel med nikotinläkemedel. [15]</P>
<P class="p1279 ft152">Avgift för matservice inom äldre- och handikappomsorgen. [24]</P>
<P class="p132 ft152">Stöd till hälsobefrämjande tandvård. [27]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107368x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1280 ft152">Teckenspråk och teckenspråkiga. Kunskaps- och forskningsöversikt. [29]</P>
<P class="p132 ft152">Teckenspråk och teckenspråkiga.</P>
<P class="p1274 ft152">Översyn av teckenspråkets ställning. [54]</P>
<P class="p1281 ft152">Ansvarsfull servering – fri från diskri- minering. [56]</P>
<P class="p132 ft152">En bättre tillsyn av missbrukarvården. [57]</P>
<P class="p1282 ft152">Att ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. [65]</P>
<P class="p1283 ft152">Stöd till hälsobefrämjande tandvård del 2. [71]</P>
<P class="p132 ft152">Patientdatalag. [82]</P>
<P class="p132 ft152">Mera försäkring och mera arbete. [86]</P>
<P class="p1284 ft152">Vård och stöd till psykiskt störda lagöver- trädare. [91]</P>
<P class="p1262 ft152">Detaljhandel med växtbaserade läkemedel. [95]</P>
<P class="p1285 ft152">Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. [100]</P>
<P class="p132 ft152">Fokus på åtgärder</P>
<P class="p1286 ft152">– En plan för effektiv rehabilitering i arbets- livet. [107]</P>
<P class="p655 ft179">Finansdepartementet</P>
<P class="p1287 ft178">Kontroll av varor vid inre gräns. [9] Spel i en föränderlig värld. [11] Tonnageskatt. [20]</P>
<P class="p1288 ft152">Nya skatteregler för idrotten. [23] Nya upphandlingsregler 2. [28]</P>
<P class="p1289 ft173">Värdepapper och kontrolluppgifter. [35] Bidragsbrott. [48]</P>
<P class="p1290 ft152">En ny lag om värdepappersmarknaden. +Författningsbilaga. [50]</P>
<P class="p1253 ft152">Ny associationsrätt för försäkrings- företag. + Författningsförslag. [55]</P>
<P class="p1260 ft152">Internationella kasinon i Sveige. En ut- värdering. [64]</P>
<P class="p1291 ft152">Uppföljning av kostnadsutjämningen för kommunernas <NOBR>LSS-verksamhet.</NOBR> [69]</P>
<P class="p1290 ft152">En ny lag om värdepappersmarknaden. Supplement. [74]</P>
<P class="p1292 ft152">Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen – med förslag om organisation samt löne- och byggkostnadsutjämning.</P>
<P class="p1274 ft152">[84]</P>
<P class="p1293 ft152">Tyst godkännande – ett nytt sätt att deklarera. [89]</P>
<P class="p132 ft152">På väg mot en enhetlig mervärdesskatt. [90]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft179">Utbildnings- och kulturdepartementet</P>
<P class="p1294 ft173">Skola & Samhälle. [1] Studieavgifter i högskolan. [7] Mångfald och räckvidd. [8]</P>
<P class="p1295 ft173">Ett förnyat programkontor. [10] Anställ unga! [31]</P>
<P class="p1296 ft152">Den professionella orkestermusiken i Sverige. [34]</P>
<P class="p132 ft152">För studenterna...</P>
<P class="p1297 ft152">– om studentkårer, nationer och särskilda studentföreningar. [36]</P>
<P class="p1298 ft152">Vuxnas lärande. En ny myndighet. [38] Plats på scen. [42]</P>
<P class="p1299 ft152">Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen. + Bilaga/rapport:</P>
<P class="p1300 ft152">”Det ser lite olika ut...” En kartläggning av den offentligt finansierade kulturen för barn. [45]</P>
<P class="p1301 ft152">Tillgänglighet, mobil TV samt vissa andra radio- och <NOBR>TV-rättsliga</NOBR> frågor.</P>
<P class="p1274 ft152">+ Daisy. [51]</P>
<P class="p1302 ft152">Klenoder i tiden. En utredning om samlingar kring scen och musik. [68]</P>
<P class="p1303 ft152">Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. [75]</P>
<P class="p1301 ft152">Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. [77]</P>
<P class="p1304 ft152">Radio och TV i allmänhetens tjänst. Överlåtelse av rättigheter till offentligt framförande. [83]</P>
<P class="p1305 ft152">Gästforskare – nya regler för inresa, vistelse och arbete. [93]</P>
<P class="p1306 ft152">Samverkan för ungas etablering på arbets- marknaden.</P>
<P class="p1307 ft152">+ Forskarrapporter: Hur påverkar demo- grafin arbetsmarknaden för unga?[102]</P>
<P class="p8 ft179">Jordbruksdepartementet</P>
<P class="p1308 ft173">Djurskydd vid hästavel. [13] Samernas sedvanemarker. [14]</P>
<P class="p132 ft152">Sanktionsavgift i stället för straff</P>
<P class="p1309 ft152">– områdena livsmedel, foder och djurskydd. [58]</P>
<P class="p1310 ft173">Hästtävlingar – på lika villkor. [66] Otillbörliga affärsmetoder. [76]</P>
<P class="p1311 ft152">Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidstidsstrategier.</P>
<P class="p1274 ft152">+ Populärversion. [101]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GUB3107369x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1312 ft152">En strategi för landsbygdsforskning. Underlag till Landsbygdskommittén. Rapport. [104]</P>
<P class="p1313 ft152">Verkligheten som kraftkälla. Lokala exempel från utvecklingsarbetet på landsbygden samt exempel från våra grannländers landsbygdsarbete. Rapport. [105]</P>
<P class="p1314 ft152">Fakta – omvärld – inspiration. Underlags- rapporter i arbetet med en strategi för hållbar landsbygdsutveckling. [106]</P>
<P class="p655 ft180">Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet</P>
<P class="p1315 ft173">Ett utvidgat miljöansvar. [39] Översyn av atomansvaret. [43]</P>
<P class="p132 ft152">Översvämningshot. Risker och åtgärder</P>
<P class="p1274 ft152">för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. [94]</P>
<P class="p8 ft179">Näringsdepartementet</P>
<P class="p1316 ft152">Stärkt konkurrenskraft och sysselsättning i hela landet. [3]</P>
<P class="p1317 ft152">Svenska partnerskap – en översikt. Rapport 1 till Organisations- utredningen för regional tillväxt. [4]</P>
<P class="p132 ft152">Organisering av regional utvecklingspolitik</P>
<P class="p1318 ft152">– balansera utveckling och förvaltning. Rapport 2 till Organisationsutredning- en för regional tillväxt. [5]</P>
<P class="p132 ft152">Arbetslivsresurs.</P>
<P class="p1318 ft152">Ett statligt ägt bolag efter sammanslag- ning av Samhall Resurs AB (publ) och Arbetslivstjänster. [25]</P>
<P class="p1319 ft152">God sed vid lönebildning – Utvärdering av Medlingsinstitutet. [32]</P>
<P class="p132 ft152">Andra vägar att finansiera nya vägar. [33]</P>
<P class="p1320 ft152">Bättre arbetsmiljöregler I. Samverkan, utbildning, avtal m.m. [44]</P>
<P class="p1321 ft152">Testa och öva i norra Sverige. Center i Arvidsjaur. [62]</P>
<P class="p1322 ft152">Fritid till sjöss och i hamn. Förslag till finansiering av service till sjöfolk. [67]</P>
<P class="p132 ft152">Öppna möjligheter med alkolås. [72]</P>
<P class="p1259 ft152">Patent och innovationer för tillväxt och välfärd. [80]</P>
<P class="p132 ft152">Mervärdesskog.</P>
<P class="p1323 ft152">Del 1. Förslag och ställningstaganden. Del 2. Utredningens underlag A.</P>
<P class="p1324 ft152">Del 3. Utredningens underlag B, bilagor. [81]</P>
<P class="p132 ft152">Arbetskraftsinvandring till Sverige</P>
<P class="p1325 ft173">– förslag och konsekvenser. [87] Effektivare LEK. [88]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1326 ft152">Tyst godkännande – ett nytt sätt att deklarera [89]</P>
<P class="p1327 ft152">Arbetstagares medverkan vid gränsöver- skridande fusioner. [97]</P>
<P class="p132 ft152">En ny konkurrenslag. [99]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
GUB3107SOU_2006__107.pdf4398338pdfFokus på åtgärder - En plan för effektiv rehabilitering i arbetslivethttps://data.riksdagen.se/fil/A6BCDF59-C17C-4E71-8B56-875D3948CC08