<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2321505</hangar_id>
 <dok_id>GU10309</dok_id>
 <rm>2006/07</rm>
 <beteckning>309</beteckning>
 <typ>ip</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>ip</doktyp>
 <typrubrik>Interpellation 2006/07:309 av Svensson Smith, Karin (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Interpellation</dokumentnamn>
 <debattnamn>Interpellationsdebatt</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp</tempbeteckning>
 <organ>mp</organ>
 <mottagare>Åsa Torstensson (c), statsråd</mottagare>
 <nummer>309</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2007-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2009-03-31 13:44:27</systemdatum>
 <publicerad>2007-02-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Klimatsituationen och åtgärder mot tung trafik på vägarna</titel>
 <subtitel>Svensson Smith, Karin (mp)</subtitel>
 <status>korrekturläst</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GU10309/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GU10309</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GU10309</dokumentstatus_url_xml>
 <html> 
 
&lt;div class=Section1&gt; 
 
&lt;p class=FrgeSvarDatum style='margin-top:0cm'&gt;&lt;i style='mso-bidi-font-style: 
normal'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt; 
font-family:Verdana'&gt;den 13 februari&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=IPFRej align=left style='text-align:left'&gt;&lt;b style='mso-bidi-font-weight: 
normal'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt; 
font-family:Verdana'&gt;Interpellation &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=IPFR align=left style='text-align:left'&gt;&lt;b style='mso-bidi-font-weight: 
normal'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt; 
font-family:Verdana'&gt;2006/07:309 Klimatsituationen och åtgärder mot tung trafik 
på vägarna&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=Av align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span 
lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana;mso-ansi-language:SV'&gt;av &lt;i 
style='mso-bidi-font-style:normal'&gt;&lt;span style='font-style:italic'&gt;Karin 
Svensson Smith (mp)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=Till align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span 
lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana;mso-ansi-language:SV'&gt;till 
statsrådet Åsa Torstensson (c)&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;a name=Temp&gt;&lt;/a&gt;&lt;font 
size=2 face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtidigt 
som FN:s klimatpanel IPCC varnar för att klimatförändringen sker snabbare än man 
tidigare trott visar en utredning från riksdagens utredningstjänst att 
koldioxidutsläppen från lastbilstrafiken i Sverige ökar kraftigt. Utredningen 
från riksdagens utredningstjänst visar att den tunga lastbilstrafiken i Sverige 
har ökat med 5,2&amp;nbsp;% mellan september och december 2006 jämfört med 
motsvarande period 2005. Ökningen har medfört att koldioxidutsläppen ökat med 
67&amp;nbsp;000 ton.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;EU-kommissionen 
vill att biltillverkare i Europa ska minska koldioxidutsläppen från 
nytillverkade bilar från dagens dryga 160 gram koldioxid per kilometer till 130 
till år 2012. Men det behövs fler sätt för att minska koldioxidutsläppen, 
eftersom antalet vägtransporter fortsätter att öka. Godstransporterna på de 
svenska vägarna beräknas öka med närmare 30&amp;nbsp;% från år 2001 till 2020; 
enligt Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, kommer 
persontransporterna att öka med nästan lika mycket. Målet att minska utsläppen 
av växthusgaser inom EU med 8&amp;nbsp;% är snart förbi. Nu diskuterar man att 
utsläppen ska minska med det dubbla, 15&amp;#8211;20&amp;nbsp;% mellan 2012 och 2020.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att 
transporterna ökar kraftigt är knappast någon nyhet. Vi fraktar allt mer gods 
och allt mer av dessa transporter sker med lastbil. I dag trafikeras Sverige av 
över 100&amp;nbsp;000 lastbilar och godsmängderna ökar dramatiskt. På sikt är detta 
ohållbart, i första hand på grund av den negativa klimatpåverkan men även på 
grund av de stora samhällskostnader som slitage på vägarna medför. 
Lastbilstrafiken försämrar folkhälsan genom sina luftföroreningar och inblandning 
i trafikolyckor.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allt talar 
för att lyfta över långväga godstrafik till järnväg eller sjöfart. Eller nästan 
allt. En sak som talar till lastbilarnas förmån &amp;#8211; för transportköparna &amp;#8211; är 
priset. Genom att lastbilarna inte betalar sina fulla kostnader är 
transporterna billiga. I dag är det billigare att åka lastbil än att åka taxi. 
Behovet av en sådan överflyttning av transporterna till järnväg hålls också 
ofta fram i politiska sammanhang. EU-kommissionen propagerar också för en ökad 
intermodalitet i sin vitbok om transporter, &lt;i style='mso-bidi-font-style:normal'&gt;&lt;span 
style='font-style:italic'&gt;Time to Turn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=IPMellanrubriker style='margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;page-break-after: 
auto'&gt;&lt;i style='mso-bidi-font-style:normal'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span 
lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;EU-harmoniserad maxvikt 
skulle minska klimatpåverkan&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett 
sätt att ändra kostnadsbilden är att införa kilometerskatt för tung trafik. På 
EU-nivå har motståndet släppt och det är fullt möjligt för Sverige att införa 
en egen kilometerskatt som kan differentieras på olika sätt. Ett starkt 
komplement till denna åtgärd är att sänka den tillåtna maximivikten på 
lastbilar. Regeringen hävdar att den avser att vara en aktiv och pådrivande 
partner i det europeiska klimatarbetet. Att regeringen samtidigt verkar för att 
EU genom ökad maxlängd för lastbilar ska öka lastbilstrafikens konkurrenskraft 
på järnvägens bekostnad är inkonsekvent.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sverige 
och Finland har ett undantag från EU:s normer för lastbilar som innebär att 
maxnormen i dessa länder är 25,25 meter långa lastbilar med maximalvikt 60 ton. 
Avskaffande av de svensk-finska särreglerna och harmonisering till 
EU-regelverket skulle innebära att maxnormen sänktes till 18,75 meter och 44 
ton. Angående lastbilarnas maximivikt hävdas att det blir fler lastbilar om 
gränsen för maximivikten sänks. Detta resonemang utgår dock från att alla 
transporter måste ske med lastbil, som om lastbilstransporterna inte har 
konkurrens av andra transportslag. Fakta visar emellertid att järnvägens 
konkurrenskraft minskar när lastbilarnas lastkapacitet ökar.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;När 
Sverige under 1980-talet höjde maxvikten från 51 till 60 ton flyttade gods över 
från järnväg till lastbil. Brytpunkten där transporter med lastbil är billigast 
förflyttades nästan 20 mil vilket gör att järnvägen får svårt att konkurrera på 
avstånd under 55 mil.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;De i 
USA jämfört med Sverige väsentligt lägre maxnormerna avspeglar sig i 
fördelningen av gods mellan väg och järnväg. I USA sker 60&amp;nbsp;% av 
landtransportarbetet med järnväg medan motsvarande i EU är 15&amp;nbsp;%. Även 
trafiksäkerhetsskäl talar mot ökad lastbilslängd och -tyngd. En studie från 
norra Sverige visar att tunga fordon är inblandade i hälften av alla bilolyckor 
med dödlig utgång. Enligt Vägtrafikinspektionen omkommer tre fyra gånger fler 
personer per körd kilometer med tung lastbil inblandad än med personbil eller lätt 
lastbil. Under de senaste tio åren har över 1&amp;nbsp;000 personer omkommit i 
kollisioner där tunga lastbilar varit delaktiga. En lekman kan inse att risken 
för olyckor blir större om fordonen blir sju meter längre.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om den 
högsta tillåtna vikten sänks från 60 till 40 ton &amp;#8211; vilket är den vikt som 
tillåts inom resten av EU &amp;#8211; kommer järnvägen att återta förlorade 
marknadsandelar och utvecklingen går då mot ökad hållbarhet i stället för 
tvärtom. Maximivikten för lastbilar i Sverige &amp;#8211; med undantag för transporter av 
skogsråvara till massafabrik &amp;#8211; måste sänkas för att väg, järnväg och sjöfart 
ska kombineras på ett effektivt sätt.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=IPMellanrubriker style='margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;page-break-after: 
auto'&gt;&lt;i style='mso-bidi-font-style:normal'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span 
lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lättare lastbilar skulle 
göra vägar mer hållbara&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;De 
opinionsuttryck som når fram till riksdagens trafikutskott gäller i stor 
utsträckning klagomål på vägstandarden. Även om utvecklingen nu tycks ha vänt 
konstaterade flera budgetpropositioner under flera år att &amp;#8221;andelen trafikanter 
som är nöjda med vägarna genomgående minskat sedan 1995 i de mätningar 
Vägverket gör&amp;#8221;. Klagomålen brukar åtföljas av krav på mer pengar till vägarna. 
Jämfört med annan skattefinansierad verksamhet är acceptansen gentemot 
kostnadsökningar förvånansvärt stor. Detta särskilt mot bakgrund av att det i 
samma budgetpropositioner noteras: &amp;#8221;Tillståndet på de belagda vägarna är i 
stort sett oförändrat sedan 1994 med utgångspunkt från de metoder Vägverket 
använder för att mäta vägtillståndet.&amp;#8221;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan 
är dock om höjda anslag är en ändamålsenlig metod för att få långsiktigt 
hållbara vägar om inget annat görs. En fråga som kan ställas är till exempel 
vilken betydelse de ökade trafikvolymerna har för vägslitaget. En annan fråga 
är vilken betydelse för vägstandarden den tunga trafiken spelar i förhållande 
till personbilstrafiken. Utvecklingen mot tyngre trafik, högre axeltryck och 
bredare däck behöver också analyseras i sammanhanget.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;De 
högre maxvikterna medför ett ökat slitage på vägarna. En ökning från 60 ton 
till 70 ton fördubblar nästan slitaget på vägen. Hur stora fordon som tillåts 
påverkar även dimensioneringen av vägnätet genom att större och tyngre fordon 
kräver förstärkning av broar, större svängradier i korsningar etcetera. Hela 
vägsystemet måste förstärkas och underhållskraven ökar. American Association of 
State Highway and Transportation Officials har fastslagit att kostnaderna för 
anläggning och underhåll av vägsystemet stiger med fjärde potensen av 
fordonsvikten (10&amp;nbsp;000 gånger). Därför är maxvikten i USA 36 ton för 
långtradarekipage. Statens institut för kommunikationsanalys utgår från samma 
princip och skriver angående nationell plan för vägtransportsystemet: &amp;#8221;En 
lagligt fullastad långtradare med släp bryter ned vägen lika mycket som 
75&amp;nbsp;000 personbilar.&amp;#8221;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stor 
del av det svenska vägnätet består av grusvägar. Sverige drabbas av tjälskador 
som gör vägarna extra sårbara för tung trafik. Delar av vägnätet måste hållas 
avstängt vintertid. Ska invånare i glesbygd ha acceptabla vägar för de 
transporter som måste utföras med personbil är det med andra ord av vitalt 
intresse att minska såväl vikten på långtradarna som totalvolymen tung trafik. 
Det enda undantag som bör övervägas är transporter av skogsråvaran ut från 
skogen.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=IPMellanrubriker style='margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;page-break-after: 
auto'&gt;&lt;i style='mso-bidi-font-style:normal'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span 
lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att få dispenser från 
maxvikt är för enkelt och för billigt&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det 
allmänna vägnätet är indelat i tre klasser, bärighetsklass&amp;nbsp;1 (BK&amp;nbsp;1), 
bärighetsklass&amp;nbsp;2 (BK&amp;nbsp;2) och bärighetsklass&amp;nbsp;3 (BK&amp;nbsp;3). I BK&amp;nbsp;1 
är vägarna öppna för alla typer av vägtransporter upp till en maximal 
bruttovikt på 60 ton. För BK&amp;nbsp;3-vägar är bärigheten så låg att 
lastbilstrafik blir starkt begränsad.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är 
Vägverkets regioner eller kommunerna som prövar undantag (dispens) från 
trafikförordningen (1998:1276) när det gäller breda, tunga och långa 
transporter. Berör transporterna enbart en kommun ska ansökan lämnas till 
kommunen. Den som söker dispens får betala 875&amp;nbsp;kr. De kostnader för 
vägning, mätning och annat som görs innan beslut om dispensansökan kan tas kan 
belöpa sig på femsiffriga belopp. Antalet dispenser är ca 17&amp;nbsp;000 per år. 
Ca 2&amp;nbsp;500 av dessa är generella årsdispenser. För det facila priset av 1&amp;nbsp;200&amp;nbsp;kr 
är det alltså tillåtet att tillföra samhället slitagekostnader för stora 
belopp. Detta är inte ett godtagbart förhållande.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=IPMellanrubriker style='margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;page-break-after: 
auto'&gt;&lt;i style='mso-bidi-font-style:normal'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span 
lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kontrollen av överlast 
måste bli tuffare&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Från en 
del svenska åkerier har framförts att utländska åkare systematiskt bryter mot 
lagen och därmed sätter konkurrensen ur spel. Ett exempel på hur det kan gå 
till gavs i Trollhättan för något år sedan. Ett pressverktyg från Vallhamn på 
Tjörn skulle transporteras till en industri i Bergslagen. En italiensk åkare 
tog hem transporten i konkurrens med svenska åkerier eftersom han erbjöd det 
lägsta priset för transporten. Fordonets maxvikt är normalt 60 ton, men åkaren 
sökte och fick dispens för 100 ton. Vid kontrollen i Trollhättan uppdagades 
dock att vikten uppgick till 140 ton. Polisens rapportering visar emellertid 
att det även finns svenska åkare som kör med överlast.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överlast, 
det vill säga att köra med en för tung last utan att söka dispens från trafikförordningen, 
är vanligt. Mellan 20 och 50&amp;nbsp;% av de lastade tunga fordonen var 
överlastade enligt Vägverkets mätningar 2004 utförda på ett tjugotal platser. 
På några platser var andelen överlastade fordon ännu högre. Överlasterna 
innebär att slitaget på vägarna ökar markant.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överlaster 
medför att vägarna bryts ned snabbare. Det medför att det behövs kraftigare 
förstärkningsåtgärder eller åtgärder med tätare intervall än vad som annars 
hade varit nödvändigt. På bärighetssvaga vägar medför överlaster också en ökad 
risk för att vägen körs sönder. Överlaster snedvrider konkurrensen och kan leda 
till ökade skaderisker.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vägverket 
mäter bruttovikter och axellaster under en fyraårsperiod. Mätningarna genomförs 
årligen på drygt tio platser. Vidare görs ett antal riktade studier på platser 
av särskilt intresse. Mätplatserna ligger på olika typer av vägar med varierande 
trafik- och godsflöden. Men sannolikheten för att åka fast är mycket liten.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=IPMellanrubriker style='margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;page-break-after: 
auto'&gt;&lt;i style='mso-bidi-font-style:normal'&gt;&lt;font size=2 face=Verdana&gt;&lt;span 
lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ekonomiska styrmedel&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handel 
med utsläppsrätter, där varje land får en tilldelning av koldioxidutsläpp men 
där aktörerna sedan kan handla utsläppsrätter sinsemellan, finns i dag för 
industrin. Men diskussionerna om en utsläppshandel för transportsektorn har 
bara börjat. En fråga gäller om det bör vara en gemensam handel för industrin 
och transporterna, eller två separata handelssystem. Oavsett det är en 
utsläppshandel för transporter inte självklar, bland annat eftersom branschen 
anses vara beredd att betala för att få släppa ut mer koldioxid. Det blir inte 
någon minskning av koldioxidutsläppen inom just den sektorn genom att 
transporten är med i handelssystemet. Transporterna har ganska stor köpkraft, 
så de kan köpa upp utsläppsrätter, så att man får en minskning i andra 
sektorer.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 
experter från Naturvårdsverket har höjda skatter visat sig vara mest 
verkningsfullt för att koldioxidutsläppen ska minska. Ska Sverige ha trovärdighet 
för krav på klimatåtgärder i internationella forum är det rimligt att föregå 
med gott exempel i sitt eget land. Svenskars koldioxidutsläpp per capita är 
dubbelt så stora som kinesers och fyra gånger större än indiers. En stor del av 
deras utsläpp beror också på att de tillverkar produkter som sedan konsumeras 
av människor i rikare länder, som Sverige. På det sättet bokförs ca 30&amp;nbsp;% 
av Sveriges verkliga koldioxidutsläpp i andra länder.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana; 
mso-bidi-font-weight:bold'&gt;Mina frågor:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet, 
med FN:s klimatrapport i åtanke, beredd att verka för en harmonisering av de 
svenska särreglerna för maximal vikt och längd på lastbilar &amp;#8211; med undantag för 
transport av skogsråvara till förädling &amp;#8211; till det regelverk som gäller i 
resten av den europeiska gemenskapen?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet 
att verka för att avgiftsbelägga dispensansökningar från bestämmelserna om 
fordonens vikt och dimensioner så att avgifterna motsvarar de kostnader 
prövningen ger upphov till?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser statsrsådet 
att ta initiativ till transportavgift för de dispenstransporter som beviljas 
som korresponderar mot de extra kostnader som uppkommer på grund av ökat 
vägslitage med mera?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet 
att ta något initiativ till effektivisering av den kontrollverksamhet och de 
sanktioner som syftar till att reglerna mot överlast ska efterlevas?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;p class=MsoNormalIndent align=left style='text-align:left'&gt;&lt;font size=2 
face=Verdana&gt;&lt;span lang=SV style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka 
åtgärder avser statsrådet att vidta för att klimatpåverkan från godstransporterna 
ska minska till den nivå som är förenlig med det i riksdagen fastlagda målet om 
att transporternas klimatpåverkan 2010 inte ska vara större än den var 1990?&lt;a 
name=Ledamot&gt;&lt;/a&gt;&lt;a name=PassTempLäge&gt;&lt;/a&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt; 
 
&lt;/div&gt; 
 
</html>
</dokument>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>ANM</kod>
<namn>Anmäld</namn>
<datum>2007-02-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämnad</namn>
<datum>2007-02-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BESV</kod>
<namn>Besvarad</namn>
<datum>2007-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>SISVA</kod>
<namn>Sista svarsdatum</namn>
<datum>2007-02-27 00:00:00</datum>
<status>planerad</status>
<ordning>0</ordning>
<process>behandling</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0183788551910</intressent_id>
<namn>Åsa Torstensson</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>besvaradav</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0183788551910</intressent_id>
<namn>Åsa Torstensson</namn>
<partibet>C</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>stalldtill</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0457308547314</intressent_id>
<namn>Karin Svensson Smith</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Interpellationen är besvarad</text>
<dok_id>GU10309</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:54:41</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>ipsvarid</referenstyp>
<uppgift>{26446AE5-396B-4EAE-882F-FCD984748BBD}</uppgift>
<ref_dok_id>GU0966</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2006/07</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagens protokoll 2006/07:66 Fredagen den 23 februari</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>16 § Svar på interpellation 2006/07:309 om klimatsituationen och åtgärder mot tung trafik på vägarna</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>