2223886GU03982006/0798propproppropProposition 2006/07:98PropositionPropositionMCU9802007-03-27 00:00:002024-05-30 15:32:232007-03-27 00:00:00Ny instansordning för PBL-ärendenhämtad_2html-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GU0398/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GU0398https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GU0398
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:173px;left:63px;z-index:-1;width:630px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:630px;height:1px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_4 #p4dimg1 {position:absolute;top:400px;left:63px;z-index:-1;width:488px;height:219px;}
#page_4 #p4dimg1 #p4img1 {width:488px;height:219px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:18px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_13 #p13dimg1 {position:absolute;top:295px;left:63px;z-index:-1;width:154px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #p13dimg1 #p13img1 {width:154px;height:1px;}
.ft0{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 40px;}
.ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft3{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft4{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft6{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft9{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft10{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft11{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 19px;}
.ft13{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 20px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 525px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 298px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 560px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 734px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 814px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p28{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 949px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p32{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p33{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p37{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: right;margin-top: 432px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: right;margin-top: 926px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: right;margin-top: 638px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 611px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 497px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 475px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 533px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 36px;}
.tr1{heightzzz: 29px;}
.tr2{heightzzz: 39px;}
.tr3{heightzzz: 40px;}
.tr4{heightzzz: 27px;}
.tr5{heightzzz: 28px;}
.tr6{heightzzz: 24px;}
.tr7{heightzzz: 25px;}
.tr8{heightzzz: 19px;}
.tr9{heightzzz: 20px;}
.tr10{heightzzz: 22px;}
.t0{width: 662px;margin-leftZ: 77px;margin-top: 7px;f:23px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 540px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 27px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 686px;margin-leftZ: 76px;f:italic 17px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 685px;margin-leftZ: 76px;f:17px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="p1dimg1">
<INGENBILD zsrc="GU03981x1.jpg/" id="p1img1">
</DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2006/07:98</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Ny instansordning för <NOBR>PBL-ärenden</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p2 ft1">2006/07:98</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft3">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p4 ft3">Stockholm den 22 mars 2007</P>
<P class="p5 ft4">Fredrik Reinfeldt</P>
<P class="p6 ft6">Andreas Carlgren <SPAN class="ft5">(Miljödepartementet)</SPAN></P>
<P class="p7 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p8 ft3">I propositionen föreslås att riksdagen godkänner inriktningen för det fortsatta arbetet med en ny instansordning för prövning av ärenden enligt plan- och bygglagen (1987:10). Inriktningen innebär att överprövningen av rättsverkande planer, med undantag för ingripande med stöd av bestämmelserna om statlig kontroll i 12 kap. plan- och bygglagen, flyttas från regeringen till miljödomstol och att övriga ärenden enligt plan- och bygglagen, med undantag för de ärenden som kan bli föremål för s.k. laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900), fortsättningsvis överprövas i länsstyrelserna och därefter vid de nuvarande miljödomstolarna.</P>
<P class="p9 ft3">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p10 ft3">Prop. 2006/07:98</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p1 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_3">1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p11 ft3"><A href="#page_3">Förslag till riksdagsbeslut..................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p12 ft3"><A href="#page_3">3</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_4">2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft3"><A href="#page_4">Ärendet och dess beredning...............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p12 ft3"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_4">3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p11 ft7"><A href="#page_4">Ny instansordning för </A><NOBR><A href="#page_4">PBL-ärenden..................................................</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p12 ft3"><A href="#page_4">4</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_11">Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna ......................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p12 ft7"><A href="#page_11">11</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft7"><A href="#page_13">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 2007 .........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p12 ft7"><A href="#page_13">13</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft3">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p10 ft3">Prop. 2006/07:98</P>
<P class="p14 ft1">1 Förslag till riksdagsbeslut</P>
<P class="p15 ft8">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till den redovisade inriktningen för det fortsatta arbetet med en ny instansordning för prövningen av ärenden enligt plan- och bygglagen (1987:10).</P>
<P class="p16 ft3">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="p4dimg1">
<INGENBILD zsrc="GU03984x1.jpg/" id="p4img1">
</DIV>
<P class="p10 ft3">Prop. 2006/07:98</P>
<P class="p14 ft1">2 Ärendet och dess beredning</P>
<P class="p8 ft3">Regeringen beslutade den 27 juni 2002 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över plan- och bygglagstiftningen samt lämna förslag till de lagändringar som behövs (dir. 2002:97). Kommittén antog namnet <NOBR>PBL-kommittén.</NOBR> I september 2005 lämnade kommittén sitt slutbetänkande ”Får jag lov? Om planering och byggande” (SOU 2005:77). Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft4">bilaga 1</SPAN>. Remissvaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M2005/4958/H). I den här propositionen behandlas endast frågan om inriktningen för regeringens fortsatta arbete med kommitténs förslag om en ny instansordning för prövningen av ärenden enligt plan- och bygglagen (1987:10).</P>
<P class="p17 ft1">3 Ny instansordning för <NOBR>PBL-ärenden</NOBR></P>
<P class="p18 ft3"><SPAN class="ft9">Regeringens förslag: </SPAN>Riksdagen godkänner att regeringens fortsatta arbete i frågan om en ny instansordning för ärenden enligt plan- och bygglagen (1987:10) bedrivs med inriktningen att överprövningen av rättsverkande planer (detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner) med undantag för ingripande med stöd av bestämmelserna om statlig kontroll i 12 kap. plan- och bygglagen, flyttas från regeringen till de nuvarande miljödomstolarna och att övriga ärenden enligt plan- och bygglagen, med undantag för de ärenden som kan bli föremål för s.k. laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900), fortsättningsvis överprövas i länsstyrelserna och därefter vid de nuvarande miljödomstolarna.</P>
<P class="p19 ft3"><NOBR><SPAN class="ft9">PBL-kommitténs</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> förslag: </SPAN><NOBR>PBL-kommittén</NOBR> har i sitt slutbetänkande redovisat två alternativ för en ny instansordning för ärenden som prövas enligt plan- och bygglagen – det s.k. miljödomstolsalternativet och det s.k. förvaltningsdomstolsalternativet. Vid en jämförelse har en majoritet i kommittén förordat miljödomstolsalternativet med hänsyn till att det lägger grunden för en förbättrad samordning när det gäller hanteringen av vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Förslaget innebär också att instanskedjan kortas samtidigt som prövningssystemet blir enhetligare. Miljödomstolsalternativet är grunden för den inriktning som regeringen föreslår.</P>
<P class="p20 ft7"><SPAN class="ft10">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna har förordat miljödomstolsalternativet, däribland <SPAN class="ft11">Naturvårdsverket </SPAN>och en majoritet av länsstyrelserna och kommunerna. <SPAN class="ft11">Svea hovrätt (Miljööverdomstolen) </SPAN>har anfört att förslaget har många fördelar i ett samordningsperspektiv. <SPAN class="ft11">Kammarrätten i Göteborg </SPAN>har anfört att med de utgångspunkter för en förändring av prövningssystemet som anges i betänkandet talar övervägande skäl för miljödomstolsalternativet. <SPAN class="ft11">Länsrätten i Stockholms län </SPAN>har</P>
<P class="p21 ft3">anfört att sedan det blev klart att kommitténs förslag innebär att även de-</P>
<P class="p22 ft3">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p23 ft7">taljplaner skall överprövas i domstol förordas miljödomstolsalternativet. <SPAN class="ft11">Domstolsverket </SPAN>har anfört att kommitténs förslag är det mest naturliga, men att möjligheten att överklaga förvaltningsprocessrättsliga ställningstaganden till Regeringsrätten genom någon form av ventil bör utredas vidare. <SPAN class="ft11">Riksantikvarieämbetet </SPAN>har tillstyrkt förslaget och anfört att frågan om särskilt sakkunniga med annan kompetens än den som miljöråden har i dag bör utredas vidare. <SPAN class="ft11">Boverket </SPAN>har tillstyrkt förslaget och samtidigt framhållit behovet av att tillföra dessa domstolar kompetens i <NOBR>PBL-frå-</NOBR> gor. <SPAN class="ft11">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>har anfört att man efter noga överväganden kan acceptera den föreslagna instansordningen under förutsättning att det kommunala handlingsutrymmet preciseras och överprövningens omfattning begränsas på det sätt utredningen föreslagit. Sveriges Kommuner och Landsting har vidare anfört att frågan om prejudikatbildningen behöver belysas ytterligare. <SPAN class="ft11">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>har anfört att man på sikt kan tänka sig miljödomstolsalternativet men att formerna för överprövning av <NOBR>PBL-ärenden</NOBR> i så fall måste närma sig formerna för överprövning av beslut enligt miljöbalken.</P>
<P class="p24 ft7">Några remissinstanser är negativa till miljödomstolsalternativet, bland dem finns några allmänna förvaltningsdomstolar. <SPAN class="ft11">Regeringsrätten </SPAN>har förordat förvaltningsdomstolsalternativet och anfört att en överflyttning av <NOBR>PBL-ärenden</NOBR> innebär att prejudikatsbildningen på det materiella området försvinner och att underlaget för domstolens prejudikatbildning på det processuella området minskar. <SPAN class="ft11">Kammarrätten i Sundsvall </SPAN>har anfört att samordningsvinsterna med miljöbalksalternativet är få, att förvaltningsdomstolarna har en hög kompetens för <NOBR>PBL-ärenden</NOBR> och att det finns ett stort behov av att behålla Regeringsrätten som prejudikatinstans. Även <SPAN class="ft11">Länsrätten i Skåne län </SPAN>har avstyrkt miljödomstolsalternativet och påtalat att kommitténs förslag innebär ett avsteg från den traditionella kompetensfördelningen mellan domstolsslagen. <SPAN class="ft11">Länsrätten i Västerbottens län </SPAN>har framfört att en samordning av ärenden enligt plan- och bygglagen och miljöbalken i stället borde innebära att miljöärendena handläggs av förvaltningsdomstol. <SPAN class="ft11">Svensk Energi </SPAN>har avstyrkt förslaget och anfört att det finns en uppenbar risk att handläggningstiderna i miljödomstolarna förlängs. <SPAN class="ft11">Fastighetsägarna Sverige </SPAN>har förordat förvaltningsdomstolsalternativet.</P>
<P class="p25 ft9">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p26 ft3">Plan- och bygglagen, PBL, är enligt regeringens uppfattning ett stort regelverk som lägger många administrativa bördor på bl.a. företagssektorn. Det är därför angeläget att PBL reformeras t.ex. så att det blir lättare att söka bygglov och att handläggningstiderna i planärenden förkortas.</P>
<P class="p27 ft7">Grunden för den instansordning som i dag gäller för <NOBR>PBL-ärenden</NOBR> lades fast i samband med plan- och bygglagens ikraftträdande den 1 juli 1987. Därefter har instansordningen för <NOBR>PBL-ärenden</NOBR> utretts vid flera tillfällen. I departementspromemorian ”Plan- och byggnämnd” (Ds 1991:84) och i Plan- och byggutredningens betänkande ”Överprövning av beslut i plan- och byggärenden” (SOU 1994:134) föreslogs att regeringen avlastas ärenden enligt plan- och bygglagen. I januari 2001 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p28 ft3">Prop. 2006/07:98</P>
<P class="p29 ft3">5</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p30 ft3">se över vissa frågor rörande plan- och bygglagen. Utgångspunkten för gruppens arbete var att regeringen skulle avlastas prövningen av ärenden enligt PBL och att systemet för överprövning av kommunala plan- och byggbeslut skulle förenklas. Arbetsgruppens arbete resulterade i att vissa förvaltningsärenden inom byggområdet som tidigare prövats av regeringen från och med den 1 juli 2003 prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna.</P>
<P class="p31 ft7">Riksdagens revisorer har genomfört en granskning av plan- och byggprocessens längd. Arbetet redovisades i revisorernas förslag 2001/02:RR8. Bostadsutskottet har i sitt betänkande 2001/02:BOU6 ställt sig bakom revisorernas förslag som innebär att plan- och bygglagen ses över med syftet att sammanställa de överväganden och förslag om plan- och bygglagen som tidigare framförts i flera utredningar och där den fortsatta beredningen ännu inte lett fram till något ställningstagande. Utskottet anförde att en prioriterad fråga bör vara att överväga åtgärder som kan motverka förseningar i plan- och byggprocessen och att vissa angränsande frågor, exempelvis systemet för överprövning av kommunala plan- och byggbeslut, bör kunna övervägas med förtur. Riksdagen tillkännagav detta som sin mening (rskr. 2001/02:155).</P>
<P class="p32 ft7">Regeringen beslutade den 27 juni 2002 att tillkalla en parlamentarisk kommitté i syfte att se över plan- och bygglagstiftningen. Kommittén tog namnet <NOBR>PBL-kommittén.</NOBR> I direktiven till kommittén angavs att ett av de övergripande målen var arbetet att utveckla plan- och bygglagstiftningen så att den bättre tillgodoser kraven på en effektiv beslutsprocess samtidigt som kraven på rättssäkerhet och medborgerligt inflytande kan säkerställas och utvecklas. Till frågan om beslutsprocessernas effektivitet hör frågan om instansordningen för överklaganden av <NOBR>PBL-ärenden.</NOBR> En framtida instansordning bör, enligt kommittédirektiven, utformas med så få instanser som möjligt och med inriktningen att skapa en både effektiv och rättssäker organisation. I direktiven angavs vidare att det vid översynen av instansordningen också bör övervägas om det finns skäl och möjlighet att på ett tydligare sätt reglera principen om den kommunala handlingsfriheten i lämplighetsavvägningar mellan olika allmänna intressen och att samtidigt ange gränserna för denna handlingsfrihet.</P>
<P class="p33 ft7"><SPAN class="ft3">I</SPAN><SPAN class="ft12">mars 2004 lämnade </SPAN><NOBR>PBL-kommittén</NOBR> delbetänkandet ”Kortare instanskedja och ökad samordning” (SOU 2004:40). I betänkandet redovisade kommittén två alternativ för en framtida instansordning för byggärenden enlig plan- och bygglagen. Det s.k. miljödomstolsalternativet innebär att byggärenden enligt plan- och bygglagen skall följa samma instanskedja som gäller för miljöbalksärenden som startar i en kommun, dvs. överklagandet sker till länsstyrelsen och därefter till miljödomstolen och Miljööverdomstolen. Det andra alternativet, det s.k. förvaltningsdomstolsalternativet, innebär att länsstyrelsen tas bort ur den nuvarande instansordningen och att kommunens beslut överklagas direkt till länsrätten. Därefter är kedjan den samma som i dag, dvs. kammarrätten och Regeringsrätten. Samtidigt med <NOBR>PBL-kommittén</NOBR> lämnade Miljöbalkskommittén delbetänkandet ”Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation” (SOU 2004:38). De delar av kommittéernas betänkanden som gäller samordningen av miljöbalken och plan- och bygglagen har utarbetats gemensamt och är likalydande. Miljöbalkskommittén delade <NOBR>PBL-kommitténs</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p34 ft3">Prop. 2006/07:98</P>
<P class="p29 ft3">6</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p35 ft8">uppfattning att ett första steg i en förbättrad samordning av regelverken är att göra instansordningen enhetlig.</P>
<P class="p36 ft3"><NOBR>PBL-kommittén</NOBR> lämnade i september 2005 sitt slutbetänkande ”Får jag lov? Om planering och byggande” (SOU 2005:77). I slutbetänkandet har kommittén gjort en fördjupad analys av de båda alternativa instansordningarna för både bygg- och planärenden. Enligt en majoritet i kommittén visar den fördjupade analysen att miljödomstolsalternativet är det mest fördelaktiga i ett <NOBR>PBL-perspektiv.</NOBR> Kommitténs förslag till en ny instansordning för överklagade planärenden innebär att planärendena flyttas från regeringen till domstol. I slutbetänkandet redovisade kommittén vidare ett förslag till precisering av det kommunala handlingsutrymmet enligt plan- och bygglagen och ramen för överprövningens omfattning. Kommittén har inte föreslagit någon ändrad instansordning för de kommunala beslut enligt plan- och bygglagen som endast kan bli föremål för s.k. laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Till denna kategori ärenden hör bl.a. kommunens beslut att anta översiktsplaner. Sådana kommunala beslut överklagas direkt till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p37 ft4">Instansordningen för överklagade planärenden</P>
<P class="p26 ft3">I dag överklagas kommunens beslut i ärenden som avser detaljplaner, fastighetsplaner och områdesbestämmelser, s.k. planärenden, till länsstyrelsen och därefter till regeringen. Till regeringen överklagas också vissa beslut enligt 12 kap. PBL och vissa beslut som rör försvaret.</P>
<P class="p36 ft3">Överklaganden av planärenden enligt plan- och bygglagen är den största, och enda riktigt stora, kvarvarande gruppen av överklaganden som prövas av regeringen. Antalet planärenden hos regeringen har under de senaste två åren uppgått till cirka 300 per år. Det viktigaste skälet för en regeringsprövning av planärendena har varit att ärendena ansetts ha en sådan politisk karaktär att överprövningen bör ligga hos regeringen och inte hos domstol. Av kommitténs redogörelse av de planärenden som regeringen prövar efter överklagande framgår att det i den övervägande andelen av fallen är enskilda som överklagat kommunens beslut att anta en plan och att en relativt stor del av ärendena har en begränsad omfattning och betydelse samt att de frågor som tas upp i överklagandena har mycket olika karaktär. Det är enligt kommittén vanligt att överklagandena innehåller formella invändningar mot handläggningen av planärendena eller invändningar som handlar om de klagandes enskilda intressen.</P>
<P class="p38 ft7">Regeringen instämmer i kommitténs bedömning att den prövning som regeringen gör i överklagande planärenden i praktiken sällan har den politiska karaktär som tidigare ansetts motivera en regeringsprövning. Med möjligheten till rättsprövning enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut är regeringen dessutom i praktiken oftast inte sista instans. De skäl som vid tiden för plan- och bygglagens tillkomst fördes fram för att behålla regeringsprövningen av bl.a. överklagade detaljplaner gäller inte längre. Överprövningen av rättsverkande planer bör därför flyttas från regeringen till domstol. De tankar på att avlasta regeringen prövningen av överklagade planärenden som funnits sedan länge och som utretts vid flera tillfällen bör nu genomföras. Förslaget har också fått stöd från en majoritet av remissinstanserna. Genom att flytta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p28 ft3">Prop. 2006/07:98</P>
<P class="p29 ft3">7</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p39 ft8">överprövningen av planärenden till domstol blir systemet för överpröv- Prop. 2006/07:98 ning mer enhetligt och rätten till domstolsprövning kan tillgodoses i ett</P>
<P class="p40 ft3">tidigare skede än i dag. Även fortsättningsvis bör dock länsstyrelsens beslut om ingripande med stöd av bestämmelserna om statlig kontroll i</P>
<P class="p41 ft7">12 kap. plan- och bygglagen överklagas till regeringen. Vid prövningen av sådana överklaganden är det uttryckligen fråga om att bedöma olika allmänna intressen och ärendena har en sådan karaktär och ett sådant politiskt intresse att prövningen också i fortsättningen bör ligga hos regeringen. Också i de fall där regeringen enligt 12 kap. plan- och bygglagen har möjlighet att ingripa utan ett överklagande, bör regeringens möjligheter att pröva berörda frågor finnas kvar. Någon ändring bör inte heller ske av de bestämmelser som infördes år 2003 och som innebär att vissa ärenden av särskild betydelse för försvaret skall prövas av regeringen.</P>
<P class="p42 ft4">Instansordningen för överklagade byggärenden</P>
<P class="p43 ft3">De beslut i byggfrågor (bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked, samt ärenden om påföljder och ingripanden) som efter länsstyrelsens prövning inte överprövas av regeringen, överklagas i dag till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p44 ft3">Genom förvaltningsdomstolsreformen i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> flyttades de <NOBR>PBL-mål</NOBR> som tidigare överklagades till kammarrätten ned till länsrätten som första domstolsinstans. Ett ärende som avser t.ex. bygglov eller rivningslov kan efter kommunens beslut därmed komma att överprövas av länsstyrelsen, länsrätten, kammarrätten och Regeringsrätten. Prövningstillstånd krävs för prövning i kammarrätten och Regeringsrätten.</P>
<P class="p45 ft3">Antalet <NOBR>PBL-ärenden</NOBR> som överklagas till länsrätten är cirka 1 800 per år. Det alternativ till en ny instansordning som kommittén förordat innebär att dessa ärenden, i de flesta fall bygglovsärenden, efter länsstyrelsens överprövning i stället överklagas till miljödomstol och därefter till Miljööverdomstolen. En majoritet av remissinstanserna har varit positiva till en ökad samordning mellan miljöbalken och plan- och bygglagen och ansett att en gemensam instansordning är ett lämpligt första steg för att förbättra samordningen mellan regelverken.</P>
<P class="p46 ft3">Antalet <NOBR>PBL-mål</NOBR> som prövas i de allmänna förvaltningsdomstolarna är litet i förhållande till samtliga mål som dessa domstolar prövar varje år. I förvaltningsdomstolarnas perspektiv är det alltså ingen stor målgrupp som föreslås flyttas över. Det skall också beaktas att miljödomstolarna redan tillämpar förvaltningsprocesslagen (1971:291) i alla ärenden som inletts i en kommun eller länsstyrelse och att erfarenhet och kunskap av förvaltningsrätt därmed redan finns i miljödomstolarna. Även om en flyttning av <NOBR>PBL-ärendena</NOBR> till miljödomstolarna innebär ett avsteg från den grundläggande uppdelningen mellan allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, är det endast det föreslagna alternativet som gör det möjligt att framför allt tidsmässigt samordna prövningen av ärenden där både miljöbalken och plan- och bygglagen skall tillämpas. Fördelarna med en gemensam instansordning väger enligt regeringens mening tyngre än de principiella invändningar som finns mot att flytta dessa ärenden från förvaltningsdomstolarna till miljödomstolarna.</P>
<P class="p47 ft3">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p1 ft4">Regeringens samlade bedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p1 ft7">Prop. 2006/07:98</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft3">En överprövning av kommunernas beslut hos länsstyrelsen och därefter i miljödomstolen och Miljööverdomstolen ger en instansordning med en kortare instanskedja som möjliggör kortare handläggningstider för PBL- ärenden samtidigt som den möjliggör samordning när det gäller hanteringen av vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och miljöbalken.</P>
<P class="p49 ft3">Syftet med det aktuella förslaget är inte att åstadkomma en långtgående materiell samordning mellan regelverken. Regeringen anser att plan- och bygglagen även fortsättningsvis skall vara en avvägningslagstiftning för en lämplig markanvändning som låter olika allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra i en politisk process, med tyngdpunkten på den kommunala nivån.</P>
<P class="p45 ft8">Regeringen ser framför allt potentialen i en tidsmässig samordning av hanteringen av vissa ärenden enligt respektive lag.</P>
<P class="p45 ft3">En samordnad instanskedja förutsätter ett nytt namn på miljödomstolarna för att tydliggöra att domstolarna skall få uppgiften att överpröva både miljöbalks- och <NOBR>PBL-ärenden.</NOBR> <NOBR>PBL-kommittén</NOBR> föreslog att domstolarna kallas plan- och miljödomstolar respektive Plan- och miljööverdomstolen.</P>
<P class="p45 ft3">Regeringen avser att, med utgångspunkt i <NOBR>PBL-kommitténs</NOBR> förslag, närmare låta utreda förutsättningarna för en sådan ny instansordning och de åtgärder som i så fall krävs. Utredningen skall bl.a. överväga vilket kompetensbehov som finns och hur det bör tillgodoses, frågan om ökat resursbehov för miljödomstolarna och hur det skall finansieras, vilken sammansättning som domstolen bör ha vid målens avgörande, nytt namn på domstolarna, det eventuella behovet av ny domkretsindelning och hur prejudikatbildningen på ett lämpligt sätt tillgodoses även med en ny instansordning. Flera remissinstanser har påtalat ett behov av en ”ventil” till Regeringsrätten för prejudikatbildning. Utredningen skall särskilt överväga hur den sammanslagna domstolen tillförsäkras nödvändig PBL- kompetens. En utgångspunkt för utredningen skall vara att finansiering bör ske genom omfördelning av resurser mellan berörda myndigheter.</P>
<P class="p46 ft8"><SPAN class="ft3">I</SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">PBL-kommitténs</SPAN></NOBR> slutbetänkande förslogs även att frågan om miljökvalitetsnormers reglering i PBL bör utredas särskilt, eftersom den frågan enligt kommittén är otydlig och ger upphov till tillämpningsproblem och därmed också en rättsosäkerhet när det gäller enskilda projekt. Regeringen avser att skyndsamt låta utreda behovet av ändrad reglering av miljökvalitetsnormer enligt PBL.</P>
<P class="p50 ft4">Konsekvenser</P>
<P class="p51 ft3">Förslaget till ny instansordning underlättar framtida samordning mellan prövningar enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Förslaget skapar vidare förutsättningar för en mer enhetlig och därmed kortare handläggningstid i de ärenden som prövas. Det gäller inte endast de ärenden som samordnas med miljöbalksprövningen utan alla ärenden som föreslås prövade i miljödomstolar, eftersom den första domstolsprövningen kan koncentreras till fem specialiserade enheter. Koncentrationen förbättrar också förutsättningarna att ha handläggare med hög kompetens rörande plan- och bygglagen och gör det också möjligt att ha särskilt sakkunniga</P>
<P class="p21 ft14">i rätten vid prövningen av <NOBR>PBL-ärendena.</NOBR></P>
<P class="p22 ft3">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p52 ft8">Från ekonomisk synpunkt är miljödomstolsalternativet något mer för- Prop. 2006/07:98 delaktigt än förvaltningsdomstolsalternativet. Enligt <NOBR>PBL-kommittén</NOBR> visar</P>
<P class="p53 ft3">en grov uppskattning av kostnaderna att miljödomstolsalternativet med en modell där två miljöråd med plan- och bygglagen som specialisering knyts till miljödomstolarna skulle innebära en sammantagen ökning på mellan 1,5 och 4 miljoner kronor beroende på antalet miljöråd i organisationen. Övergångskostnader ingår inte i beräkningarna. Ökningarna jämfört med dagens ordning beror på den förstärkta sammansättningen när ärendena avgörs och på större områden att resa inom i samband med syner och förhandlingar. Samtidigt minskar kostnaderna genom att det blir en prövningsinstans mindre i de ärenden som i dag avgörs i domstol, dvs. i huvudsak bygglovsärenden.</P>
<P class="p54 ft3">Förvaltningsdomstolsalternativet skulle enligt kommitténs uppskattningar leda till en kostnadsökning på drygt 10 miljoner kronor. En besparing som inte tagits med i beräkningarna är Regeringsrättens arbete med rättsprövningsärenden av detaljplaner, som uppgår till cirka 25 per år (26 ärenden under 2004).</P>
<P class="p55 ft3">När det gäller beräkningarna har hänsyn inte tagits till de effekter som en samordnad hantering av vissa ärenden kan ge. Hänsyn har inte heller tagits till fördelarna med att koncentrera handläggningen till färre enheter eller möjligheterna till ökad effektivitet till följd av större arbetsunderlag. De ekonomiska och personella beräkningarna kan därför, enligt kommittén, anses vara väl tilltagna.</P>
<P class="p56 ft7">Personaldimensioneringen och de ekonomiska effekterna av en förändrad instansordning behöver naturligtvis beräknas på nytt i samband med en organisationsutredning inför genomförandet. I detta sammanhang måste bl.a. beaktas att den förändrade instansordningen inte negativt får påverka handläggningstiderna av befintliga miljöbalksärenden.</P>
<P class="p57 ft3">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p28 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P>
<P class="p58 ft4">Följande remissinstanser har beretts tillfälle att yttra sig</P>
<P class="p59 ft7">Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Högsta domstolen, Regeringsrättens ledamöter, Svea hovrätt (Miljööverdomstolen), fastighetsdomstolarna och miljödomstolarna vid Stockholms, Växjö, Vänersborgs, Östersunds och Umeå tingsrätter, kammarrätterna i Göteborg och Sundsvall, länsrätterna i Stockholms län, Skåne län, Göteborg, Vänersborg, Västerbottens län, Norrbottens län, Kronobergs län och Örebro län, Domstolsverket, Integrationsverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen, Statens fastighetsverk, Ekonomistyrningsverket, Fortifikationsverket, Kammarkollegiet, Statskontoret, Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne Hallands, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Ungdomsstyrelsen, Kungl. Tekniska högskolan, Uppsala universitet, Lunds tekniska högskola, Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Riksantikvarieämbetet, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Sametinget, Konsumentverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Boverket, Lantmäteriverket, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Affärsverket svenska kraftnät, Statens energimyndighet, Post- och telestyrelsen, Banverket, Järnvägsstyrelsen, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen, Statens institut för kommunikationsanalys, Arbetsmiljöverket, Jämställdhetsombudsmannen, Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Glesbygdsverket, Verket för näringslivsutveckling, Institutet för tillväxtpolitiska studier, samtliga kommuner (290 st), Stockholms läns landsting (Regionplane- och trafikkontoret), landstingen i Skåne och Västra Götalands län, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Handikappförbundens samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska Samernas Riksförbund, Riksförbundet Enskilda Vägar, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges advokatsamfund, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska Brandskyddsföreningen, Svensk Teknik och Design, Sveriges Riksidrottsförbund, Näringslivets Regelnämnd, Byggherreforum, Byggsektorns kretsloppsråd, Centrumutveckling, De små kommunernas samverkan, Egnahemsägarnas Riksförbund, Fastighetsägarna Sverige, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva!, Funktionskontrollanternas förening, Föreningen för samhällsplanering, Föreningen Svenskt Flyg, Föreningen Sveriges Bygglovsgranskare och Byggnadsnämndssekreterare, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Föreningen Sveriges Praktiserande Byggnadsantikvarier, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Handelns utredningsinstitut, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen (Riksförbundet), kommunalförbunden</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p60 ft15">Prop. 2006/07:98 Bilaga 1</P>
<P class="p61 ft3">11</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p1 ft3">i Region Blekinge, Region Dalarna, Region Halland, Regionförbundet i</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p1 ft7">Prop. 2006/07:98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">Kalmar län, Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Sörmland,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p1 ft3">Regionförbundet Uppsala län och Regionförbundet Östsam, Kvalitetsan-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">svarigas Riksförening, Kvinnors byggforum, Landsrådet för Sveriges ung-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">domsorganisationer, Lantmätareföreningen, Nordic Center for Spatial</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">Development, Nordregio, Riksbyggen, Rådet för byggkvalitet, Samver-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">kansforum för statliga byggherrar och förvaltare, Skärgårdarnas Riksför-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">bund, Svensk dagligvaruhandel, Svenska Byggingenjörers Riksförbund,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p1 ft3">Svenska byggnadsvårdsföreningen, Svenska Lokaltrafikföreningen, Sven-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">ska Renhållningsverksföreningen, Svenska UMTS nät AB, Sveriges All-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">männyttiga Bostadsföretag, Sveriges Arkitekter, Sveriges Bostadsrätts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">centrum AB, Sveriges Byggindustrier, Sveriges Energiföreningars Riks-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">organisation, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges Kommunaltek-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">niska förening, Sveriges Konsumentråd, Sveriges stadsarkitektförening,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p1 ft3">Swedish Standards Institute, Synskadades Riksförbund, Villaägarnas</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p1 ft3">Riksförbund, Vindkraftens Investerare och Projektörer, Vindkraftsleve-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p1 ft3">rantörerna i Sverige, <NOBR>VVS-tekniska</NOBR> föreningen, Återvinningsindustrierna.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td8"><SPAN class="p1 ft2"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft3">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="p13dimg1">
<INGENBILD zsrc="GU039813x1.jpg/" id="p13img1">
</DIV>
<P class="p10 ft3">Prop. 2006/07:98</P>
<P class="p63 ft1">Miljödepartementet</P>
<P class="p64 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 2007</P>
<P class="p8 ft8">Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Odenberg, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors.</P>
<P class="p65 ft3">Föredragande: Carlgren</P>
<P class="p66 ft5">Regeringen beslutar proposition 2006/07:98 Ny instansordning för PBL- ärenden.</P>
<P class="p67 ft3">13</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
00Riksdagen antar regeringens förslag till den redovisade inriktningen för det fortsatta arbetet med en ny instansordning för prövningen av ärenden enligt plan- och bygglagen (1987:10). BifallBifall2006/07:CU31?AcklamationINLInlämning2007-03-27 00:00:00inträffat60hanteringBBordläggning2007-03-28 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2007-03-28 00:00:00planerat60hanteringREGRegistrering2007-03-28 00:00:00inträffat70hanteringHÄNHänvisning2007-03-29 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2007-04-12 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avMiljödepartementet2014-11-21 05:57:11statustextstatustextÄrendet är avslutatGU03982017-10-19 16:53:41tilldelatTilldelatCivilutskottet2014-11-21 05:57:11GU0398prop_200607__98.pdf165864pdfNy instansordning för PBL-ärendenhttps://data.riksdagen.se/fil/4CD15E5C-AC4A-4419-A47E-6035096A2A43behandlas_i2006/07:CU31GU01CU31bet2006/07CU31Ny instansordning för PBL-ärendenBetänkande