<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2213338</hangar_id>
 <dok_id>GU02MJ391</dok_id>
 <rm>2006/07</rm>
 <beteckning>MJ391</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>mp502</tempbeteckning>
 <organ>MJU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>391</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2006-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2007-03-20 17:30:57</systemdatum>
 <publicerad>2006-10-31 16:54:47</publicerad>
 <titel>Klimatpolitiken</titel>
 <subtitel>av Peter Eriksson m.fl. (mp)</subtitel>
 <status>Ank T</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{5743D429-9643-434C-B0B9-4A2A9C5B1275}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GU02MJ391/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GU02MJ391</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GU02MJ391</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2006/07:MJ391&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Peter Eriksson m.fl. (mp)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Klimatpolitiken&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783017" name="_Toc148783017"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381938" name="_Toc149381938"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386603" name="_Toc149386603"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424139" name="_Toc158424139"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424139"&gt;1&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424140"&gt;3&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning: Klimat – en solidaritetsfr&amp;aring;ga&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424141"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424142"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Konstruktion av nationellt m&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424143"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;L&amp;aring;ngsiktigt m&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424144"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttvist milj&amp;ouml;utrymme&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424145"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kontinuerlig minskning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424146"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l p&amp;aring; medell&amp;aring;ng sikt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424147"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;M&amp;aring;l p&amp;aring; kort sikt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424148"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sektorsdelm&amp;aring;l&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424149"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Operativa kalkyler&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424150"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.9&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;S&amp;auml;nkor&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424151"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;4.10&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Uppf&amp;ouml;ljning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424152"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Oljeberoende – klimatpolitik i relation till &amp;ouml;vrig politik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424153"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;5.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Breda samtal och handlingsprogram f&amp;ouml;r avveckling av fossila br&amp;auml;nslen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424154"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;5.2&amp;#9;Lokala oljeavvecklingsplaner&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424155"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sticksp&amp;aring;r&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424156"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;”K&amp;auml;rnkraft &amp;auml;r l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; klimatst&amp;ouml;rningar”&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424157"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.2&amp;#9;”Koldioxidavskiljning och lagring kan g&amp;ouml;ra kolkraft ren”&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424158"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.3&amp;#9;Svensk gas ers&amp;auml;tter inte utl&amp;auml;ndsk kolkraft&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424159"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.4&amp;#9;”Vi kan k&amp;ouml;pa oss fria genom satsningar i syd”&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424160"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;6.5&amp;#9;”Med biodrivmedel kan vi k&amp;ouml;ra p&amp;aring; som vanligt”&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424161"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rder&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424162"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424163"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;7.2&amp;#9;Energieffektivisering och bost&amp;auml;der&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424164"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.2.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Klarg&amp;ouml;r myndighetsansvar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424165"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.2.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Energibesiktning och energideklaration&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424166"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.2.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Renovering av miljonprogrammet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424167"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.2.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Vita certifikat utreds&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424168"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.2.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bost&amp;auml;der, service med mera&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424169"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.2.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;El och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424170"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Industri&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424171"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7.3.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Samverkan Swentec–Klimp&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424172"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;7.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Transporter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424173"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.1&amp;#9;Klimatm&amp;aring;l f&amp;ouml;r transportsektorn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424174"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.2&amp;#9;Transporthierarki&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424175"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.3&amp;#9;Trafikverkens samarbete&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424176"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.4&amp;#9;Kapacitets&amp;ouml;kning i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424177"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.5&amp;#9;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gens infrastruktur ett riksintresse&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424178"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.6&amp;#9;S&amp;auml;kra banunderh&amp;aring;llet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424179"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.7&amp;#9;Kompletteringar i befintlig infrastruktur f&amp;ouml;r godstransporter&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424180"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.8&amp;#9;Banverkets administration&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424181"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.9&amp;#9;&amp;Auml;ndrat utdelningskrav och bolagsordning f&amp;ouml;r SJ AB&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424182"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.10&amp;#9;&amp;Aring;terinf&amp;ouml;r tr&amp;auml;ngselavgifter i Stockholm&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424183"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.11&amp;#9;Statligt st&amp;ouml;d till utbyggnad av sp&amp;aring;rburen trafik i st&amp;auml;der&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424184"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.12&amp;#9;F&amp;ouml;renklingar f&amp;ouml;r infrastrukturinvesteringar i sp&amp;aring;rv&amp;auml;g&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424185"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.13&amp;#9;Rikstrafikens anslag f&amp;ouml;r t&amp;aring;gtrafik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424186"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.14&amp;#9;Inf&amp;ouml;rande av kilometerskatt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424187"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.15&amp;#9;Minskad maximivikt f&amp;ouml;r lastbilar&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424188"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.16&amp;#9;Krav p&amp;aring; fordonsindustrin&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424189"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.17&amp;#9;Statens upphandling av milj&amp;ouml;fordon&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424190"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.18&amp;#9;Nationellt biogasprogram&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424191"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.19&amp;#9;Satsning p&amp;aring; g&amp;aring;ng och cykel&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424192"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.20&amp;#9;&amp;Ouml;kad utbyggnadstakt av kameror f&amp;ouml;r hastighets&amp;ouml;vervakning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424193"&gt;34&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.4.21&amp;#9;Flygskatt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424194"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;7.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Jordbruk&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424195"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.5.1&amp;#9;Utredning om jordbrukssektorn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424196"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 6.35mm;"&gt;7.5.2&amp;#9;Biogas fr&amp;aring;n jordbruket&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424197"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;7.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av fossilt material i avfallssektorn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424198"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;7.7&amp;#9;Klimatfond&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424199"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En sammanh&amp;aring;llen energi- och klimatpolitik&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424200"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;8.1&amp;#9;Ingen plats f&amp;ouml;r fossilgas&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424201"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;8.2&amp;#9;Ingen plats f&amp;ouml;r k&amp;auml;rnkraft&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424202"&gt;40&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;8.3&amp;#9;Internationellt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424203"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;8.4&amp;#9;Utv&amp;auml;rdering av CDM&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424204"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.12mm;"&gt;8.5&amp;#9;Allm&amp;auml;nhetens insyn i svenskt deltagande i CDM&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424205"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 2.12mm;"&gt;8.6&amp;#9;Framtida f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till CDM&amp;#9;&lt;a href="#_Toc158424206"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc158424140" name="_Toc158424140"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om ett l&amp;aring;ngsiktigt m&amp;aring;l om 85 % minskning av utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser till 2050 med 1990 som utg&amp;aring;ngs&amp;aring;r, utan anv&amp;auml;ndning av flexibla mekanismer f&amp;ouml;rutom handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om ett kortsiktigt m&amp;aring;l om 12 % minskning av utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser till genom&amp;shy;snittet av &amp;aring;ren 2008–2012 med 1990 som utg&amp;aring;ngs&amp;aring;r, utan anv&amp;auml;ndning av flexibla mekanismer.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om ett medelfristigt m&amp;aring;l om 30 % minskning av utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser till 2020 med 1990 som utg&amp;aring;ngs&amp;aring;r, utan anv&amp;auml;ndning av flexibla mekanismer f&amp;ouml;rutom handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att minskningsm&amp;aring;len ska delas upp i sektorsdelm&amp;aring;l f&amp;ouml;r att tydligg&amp;ouml;ra var minskningarna ska ske och att sektorsdelm&amp;aring;l b&amp;ouml;r s&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r 2010 och 2020 samt ett delm&amp;aring;l d&amp;auml;remellan f&amp;ouml;r 2015.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;aring;rlig uppf&amp;ouml;ljning av det nationella m&amp;aring;let och regelbundna utsl&amp;auml;ppsprognoser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att breda samtal om avvecklingen av oljeberoendet beh&amp;ouml;vs med anledning av problemets omfattande karakt&amp;auml;r.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om lokala oljeavvecklingsplaner.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om Vattenfall och dess strategi f&amp;ouml;r att insamla och lagra koldioxid (CCS).&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om inr&amp;auml;ttandet av en energieffektiviseringsmyndighet.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att anv&amp;auml;nda EG-direktivet om energideklaration av byggnader som ett instrument f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad energieffektivitet.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om vita certifikat f&amp;ouml;r eleffektivisering.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om F-gaser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att f&amp;ouml;rdubbla koldioxidskatten f&amp;ouml;r l&amp;auml;tt industri som inte ing&amp;aring;r i systemet med handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att torv ska beskattas som ett fossilt br&amp;auml;nsle.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att den tredje f&amp;ouml;rdelningsplanen, som b&amp;ouml;rjar g&amp;auml;lla fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2013, b&amp;ouml;r bli mycket restriktiv, s&amp;auml;rskilt vad g&amp;auml;ller el och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;kat utrymme f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktiga satsningar inom ramen f&amp;ouml;r Klimp genom samverkan med Swentec.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att inf&amp;ouml;ra klimatm&amp;aring;l p&amp;aring; medell&amp;aring;ng och l&amp;aring;ng sikt f&amp;ouml;r transportsektorn.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att inf&amp;ouml;ra en transporthierarki.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att utreda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna f&amp;ouml;r att sl&amp;aring; samman trafikverken eller p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt &amp;ouml;ka deras samarbete.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en ut&amp;ouml;kad och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngd investeringsplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att klimatm&amp;aring;len kan klassas som riksintresse.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att s&amp;auml;kra underh&amp;aring;llet av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om kompletteringar i befintlig infrastruktur f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra &amp;ouml;kad intermodalitet, m&amp;ouml;jlighet att byta transportslag, i godstransporter.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;ouml;ka anslagen till Banverkets administration.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;auml;ndra statens utdelningskrav p&amp;aring; och bolagsordningen f&amp;ouml;r SJ AB.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att &amp;aring;terinf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter i Stockholm.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att ge i uppdrag &amp;aring;t Banverket att ansvara f&amp;ouml;r statens del i utbyggnaden av lokal sp&amp;aring;rtrafik i st&amp;auml;der.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att ge i uppdrag &amp;aring;t Banverket att ansvara f&amp;ouml;r statens st&amp;ouml;d till sp&amp;aring;rv&amp;auml;gsfordon i lokal trafik.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att f&amp;ouml;renkla besluts- och pr&amp;ouml;vningsprocedurerna f&amp;ouml;r infrastrukturinvesteringar i sp&amp;aring;rv&amp;auml;g.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att den andel av Rikstrafikens anslag som g&amp;aring;r till upphandling av t&amp;aring;gtrafik endast ska f&amp;aring; anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r detta &amp;auml;ndm&amp;aring;l.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att senast den 1 januari 2010 inf&amp;ouml;ra kilometerbaserad beskattning av tung trafik.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att s&amp;auml;nka maximivikten f&amp;ouml;r lastbilar.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att koppla kraven p&amp;aring; fordonsindustrin till de m&amp;aring;l om halverad anv&amp;auml;ndning av fossila br&amp;auml;nslen 2020 som anges i slutrapporten fr&amp;aring;n Kommissionen mot oljeberoende.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att andelen milj&amp;ouml;bilar i statens upphandling stegvis h&amp;ouml;js till 100 % 2010.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om inf&amp;ouml;randet av ett nationellt biogasprogram.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att ge V&amp;auml;gverket i uppdrag att formulera ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad andel cykeltrafik av den totala andelen persontrafikresor.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att V&amp;auml;gverket b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka utbyggnadstakten av kameror f&amp;ouml;r trafik&amp;ouml;vervakning.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att flygskatten b&amp;ouml;r bibeh&amp;aring;llas.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Naturv&amp;aring;rdsverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att tillsammans med Jordbruksverket f&amp;ouml;resl&amp;aring; konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska jordbrukets anv&amp;auml;ndning av fossila br&amp;auml;nslen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av en utredning om minskningar av andra drivhusgaser &amp;auml;n koldioxid inom jordbrukssektorn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av fossilt material i avfallssektorn.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av en klimatfond.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att den f&amp;ouml;religgande ans&amp;ouml;kan om tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta etappen av den mellansvenska gasledningen avser en storskalig utbyggnad.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att Sverige inte ska ansluta sig till den planerade gasledningen mellan Ryssland och Tyskland.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beg&amp;auml;r att regeringen &amp;aring;terkommer till riksdagen med f&amp;ouml;rslag om &amp;auml;ndrad beskattning f&amp;ouml;r fossilbaserad kraftv&amp;auml;rme i enlighet med vad i motionen anf&amp;ouml;rs.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att det inte finns vare sig energipolitiska sk&amp;auml;l eller klimatpolitiskt utrymme f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka ledningskapaciteten f&amp;ouml;r fossilgas i Sverige.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om k&amp;auml;rnkraftens roll i en sammanh&amp;aring;llen klimat- och energipolitik.&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om klimattullar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att en utv&amp;auml;rdering b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras av CDM och andra s&amp;auml;tt att bidra till minskade klimatutsl&amp;auml;pp i utvecklingsl&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att svenska milj&amp;ouml;organisationer ska f&amp;aring; delta i beredningen av beslut om godk&amp;auml;nnande av CDM-projekt d&amp;auml;r Sverige &amp;auml;r investerarland.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om Sveriges framtida f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till CDM.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 6–9, 11, 25, 33, 35, 43, 44, 46 och 47 h&amp;auml;nvisade till NU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkande 10 h&amp;auml;nvisat till CU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkandena 13, 26, 34 och 38 h&amp;auml;nvisade till FiU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;4&lt;/span&gt; Yrkandena 14, 31 och 45 h&amp;auml;nvisade till SkU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;5&lt;/span&gt; Yrkandena 17–24, 27–30, 32, 36 och 37 h&amp;auml;nvisade till TU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span class="footnote&amp;#160;reference"&gt;6&lt;/span&gt; Yrkande 42 h&amp;auml;nvisat till F&amp;ouml;U.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783019" name="_Toc148783019"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381940" name="_Toc149381940"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386605" name="_Toc149386605"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424141" name="_Toc158424141"&gt;&lt;/a&gt;Inledning: Klimat – en solidaritetsfr&amp;aring;ga&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatfr&amp;aring;gan &amp;auml;r v&amp;aring;r kanske viktigaste solidaritetsfr&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om solidaritet mellan generationer. Framtida generationer kommer inte att kunna elda fossila br&amp;auml;nslen i samma omfattning som vi. Men de kommer att drabbas alltmer av effekterna av de klimatst&amp;ouml;rningar som eldningen av olja, gas och kol orsakar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om solidaritet med naturen – och d&amp;auml;rmed med v&amp;aring;r framtid. Klimatrubbningen kommer att negativt p&amp;aring;verka livsbetingelser f&amp;ouml;r en rad arter, fr&amp;aring;n &amp;Ouml;stersj&amp;ouml;torsken som f&amp;aring;r sv&amp;aring;rare att f&amp;ouml;r&amp;ouml;ka sig i varmare vatten till en m&amp;aring;ngfald av arter som riskerar att f&amp;ouml;rsvinna. V&amp;aring;r kunskap om naturens v&amp;auml;v &amp;auml;r ofullst&amp;auml;ndig. Vi vet inte vad det kan st&amp;auml;lla till med n&amp;auml;r en art f&amp;ouml;rsvinner, f&amp;ouml;r att inte tala om en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av den omfattning som klimatst&amp;ouml;rningar kan leda till.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r en fr&amp;aring;ga om solidaritet mellan rika och fattiga. Det &amp;auml;r vi i den rika v&amp;auml;rlden som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r den st&amp;ouml;rsta f&amp;ouml;rbrukningen av fossila br&amp;auml;nslen. Men det &amp;auml;r f&amp;ouml;rmodligen v&amp;auml;rldens fattiga som kommer att drabbas v&amp;auml;rst, av torka och &amp;ouml;versv&amp;auml;mningar, av st&amp;ouml;rningar i jordbruket och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i skogen. Helt s&amp;auml;kert &amp;auml;r det dock inte. Vi vet mindre om vad klimatrubbningen f&amp;aring;r f&amp;ouml;r konsekvenser &amp;auml;n att den &amp;auml;r p&amp;aring; g&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Likv&amp;auml;l &amp;auml;r det vi i den rika v&amp;auml;rlden som har st&amp;ouml;rst ansvar f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppen av koldioxid och andra drivhusgaser, och ocks&amp;aring; st&amp;ouml;rst m&amp;ouml;jlighet att minska utsl&amp;auml;ppen. Vi m&amp;aring;ste st&amp;auml;lla om v&amp;aring;ra energi-, transport-, bostads- och produktionssystem. Vi ska utveckla och till&amp;auml;mpa tekniskt kunnande. Vi ska visa hur man kan planera samh&amp;auml;llen f&amp;ouml;r att minska behovet av transporter och energianv&amp;auml;ndning. Vi ska g&amp;ouml;ra det vi kan f&amp;ouml;r att utveckla alternativen. Vi ska g&amp;ouml;ra de livsstilsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att anpassa oss till en uth&amp;aring;llig energianv&amp;auml;ndning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Beslutsfattare p&amp;aring; alla niv&amp;aring;er m&amp;aring;ste delta. Det g&amp;auml;ller b&amp;aring;de vardagsbesluten i hush&amp;aring;llen, besluten om forskningsinriktning p&amp;aring; v&amp;aring;ra h&amp;ouml;gskolor, och de strategiska besluten i n&amp;auml;ringslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen och riksdagen fastst&amp;auml;ller m&amp;aring;len f&amp;ouml;r Sveriges klimatpolitik. Dessa ska vara tydliga, relevanta, tidsbest&amp;auml;mda, m&amp;auml;tbara och relaterade till den internationella utvecklingen. Det &amp;auml;r upp till regering och riksdag att besluta om de satsningar och styrmedel som s&amp;auml;tter ramarna f&amp;ouml;r alla andra beslutsfattare i Sverige. Dessa ska vara tillr&amp;auml;ckliga f&amp;ouml;r att kunna n&amp;aring; m&amp;aring;len. Regeringen och myndigheterna ska ocks&amp;aring; direkt utf&amp;ouml;ra viktiga delar av klimatpolitiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;l utan &amp;aring;tg&amp;auml;rder blir inte trov&amp;auml;rdigt. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r kommer vi i denna motion att l&amp;auml;gga tonvikt p&amp;aring; det som vare sig den gamla eller nya regeringen klarat av – &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783020" name="_Toc148783020"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381941" name="_Toc149381941"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386606" name="_Toc149386606"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424142" name="_Toc158424142"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149381942" name="_Toc149381942"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386607" name="_Toc149386607"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424143" name="_Toc158424143"&gt;&lt;/a&gt;Konstruktion av nationellt m&amp;aring;l&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att Sveriges m&amp;aring;l f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;pp av drivhusgaser i f&amp;ouml;rsta hand ska avse utsl&amp;auml;pp i Sverige. Undantag f&amp;ouml;r detta kan endast g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;pp i den sektor som omfattas av EU:s system f&amp;ouml;r handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. F&amp;ouml;r den handlade sektorn ska m&amp;aring;let omfatta de utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter som tilldelades av den svenska regeringen. I den m&amp;aring;n Sverige accepterar att utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter kan inf&amp;ouml;rskaffas genom Kyotoprotokollets s.k. projektmekanismer m&amp;aring;ste dock m&amp;aring;let justeras upp i motsvarande utstr&amp;auml;ckning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den svenska regeringen kan endast p&amp;aring;verka de utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter den sj&amp;auml;lv delat ut. Det &amp;auml;r inte rimligt att ha ett m&amp;aring;l som omfattar centrala best&amp;aring;ndsdelar som inte kan p&amp;aring;verkas med styrmedel som regering och riksdag f&amp;ouml;rfogar &amp;ouml;ver. Regeringen kan p&amp;aring;verka vilka utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter som tilldelats. Den kan inte p&amp;aring;verka vad som sedan h&amp;auml;nder med dessa.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta resonemang f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks av att utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tterna delats ut gratis av regeringarna i EU:s medlemsstater, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att auktioneras. Gratistilldelningen inneb&amp;auml;r en f&amp;ouml;rm&amp;ouml;genhets&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring till de f&amp;ouml;retag som f&amp;aring;r utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter och har s&amp;aring;ledes en inneboende risk f&amp;ouml;r att tilldelningen blir f&amp;ouml;r stor. EU-kommissionen har haft ansvar f&amp;ouml;r att tilldelningen inte blir f&amp;ouml;r stor, men har misslyckats. Att utdelade r&amp;auml;tter ing&amp;aring;r i underlaget f&amp;ouml;r klimatm&amp;aring;let ger incitament till regeringar att inte vara f&amp;ouml;r gener&amp;ouml;sa med utdelningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783022" name="_Toc148783022"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381943" name="_Toc149381943"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386608" name="_Toc149386608"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424144" name="_Toc158424144"&gt;&lt;/a&gt;L&amp;aring;ngsiktigt m&amp;aring;l&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;l b&amp;ouml;r vara att de globala utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser ska n&amp;aring; h&amp;ouml;gst den niv&amp;aring; som enligt den b&amp;auml;sta vetenskapliga bed&amp;ouml;mningen resulterar i en s&amp;aring; begr&amp;auml;nsad temperaturh&amp;ouml;jning som att oacceptabla klimatst&amp;ouml;rningar kan undvikas. Denna niv&amp;aring; bed&amp;ouml;ms i dag vara en h&amp;ouml;jning p&amp;aring; h&amp;ouml;gst tv&amp;aring; grader, j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;ouml;rindustriella f&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden. Sveriges klimatpolitik b&amp;ouml;r, tills det kommer andra bed&amp;ouml;mningar fr&amp;aring;n FN:s vetenskapliga panel IPPC, uttryckligen utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n att temperaturh&amp;ouml;jningen f&amp;aring;r vara h&amp;ouml;gst tv&amp;aring; grader.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783023" name="_Toc148783023"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381944" name="_Toc149381944"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386609" name="_Toc149386609"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424145" name="_Toc158424145"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttvist milj&amp;ouml;utrymme&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det &amp;auml;r rimligt att Sveriges utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser inte &amp;ouml;verstiger det globala genomsnittliga utsl&amp;auml;pp per person som &amp;auml;r f&amp;ouml;renligt med temperaturm&amp;aring;let. Detta har kallats r&amp;auml;ttvist milj&amp;ouml;utrymme. Fr&amp;aring;n vissa h&amp;aring;ll argumenteras att detta s&amp;auml;tt att ber&amp;auml;kna m&amp;aring;l ger en or&amp;auml;ttvis f&amp;ouml;rdel till de rika i-l&amp;auml;nderna som historiskt st&amp;aring;tt f&amp;ouml;r merparten av utsl&amp;auml;pp av drivhusgaser. Detta har varit ett viktigt bidrag till det &amp;ouml;vertag vi nu har i form av infrastruktur, tekniskt kunnande m.m. Eftersom dessa gaser stannar kvar i atmosf&amp;auml;ren under l&amp;aring;ng tid menar man att det &amp;auml;r mer r&amp;auml;ttvist att utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n historiska utsl&amp;auml;pp. Ett ackumulerat v&amp;auml;rde vore enligt detta syns&amp;auml;tt l&amp;auml;mpligare. Milj&amp;ouml;partiet anser att det ligger mycket i detta syns&amp;auml;tt. Det kan dock ocks&amp;aring; s&amp;auml;gas att de l&amp;auml;nder som haft de st&amp;ouml;rsta historiska utsl&amp;auml;ppen ocks&amp;aring; har den sv&amp;aring;raste omst&amp;auml;llningen. Den historiska klimatskulden kan betalas p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt, t.ex. genom bist&amp;aring;nd, handelsf&amp;ouml;rdelar eller &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av tekniskt kunnande. Vi anser att det l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;let b&amp;ouml;r ber&amp;auml;knas utifr&amp;aring;n det r&amp;auml;ttvisa milj&amp;ouml;utrymmet s&amp;aring;som det beskrivits ovan. Enligt den b&amp;auml;sta tillg&amp;auml;ngliga bed&amp;ouml;mningen inneb&amp;auml;r detta en minskning av de svenska utsl&amp;auml;ppen med cirka 85 procent till &amp;aring;r 2050.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783024" name="_Toc148783024"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381945" name="_Toc149381945"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386610" name="_Toc149386610"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424146" name="_Toc158424146"&gt;&lt;/a&gt;Kontinuerlig minskning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r frestande f&amp;ouml;r vissa politiker att anta ett l&amp;aring;ngsiktigt m&amp;aring;l men skjuta upp &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;let. Merparten av minskningen av utsl&amp;auml;ppen skulle d&amp;aring; ske mot slutet av perioden. Milj&amp;ouml;partiet anser att detta skulle vara en h&amp;ouml;gst oansvarig linje. Eftersom drivhusgaser &amp;auml;r kvar i atmosf&amp;auml;ren under l&amp;aring;ng tid f&amp;aring;r en minskning p&amp;aring; en procent nu en betydligt st&amp;ouml;rre samlad effekt &amp;aring;r 2050 &amp;auml;n en minskning med en procent som sker f&amp;ouml;rst om 35 &amp;aring;r. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom &amp;auml;r det oansvarigt mot kommande generationer att l&amp;auml;gga en alltf&amp;ouml;r stor b&amp;ouml;rda av anpassningen p&amp;aring; dem. En anpassning som sker kontinuerligt och m&amp;aring;lmedvetet kan f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas ge mindre st&amp;ouml;rningar i samh&amp;auml;llet &amp;auml;n en anpassning som sker alltf&amp;ouml;r snabbt. Det g&amp;auml;ller att hitta en l&amp;auml;mplig avv&amp;auml;gning mellan en socialt acceptabel f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringstakt och att minska risken f&amp;ouml;r klimatst&amp;ouml;rningar med oacceptabla konsekvenser. Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att minskningen av klimatutsl&amp;auml;ppen b&amp;ouml;r ske linj&amp;auml;rt eller med andra ord i j&amp;auml;mn takt, eller fortare initialt om det g&amp;aring;r med en rimlig anstr&amp;auml;ngning.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783025" name="_Toc148783025"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381946" name="_Toc149381946"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386611" name="_Toc149386611"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424147" name="_Toc158424147"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l p&amp;aring; medell&amp;aring;ng sikt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser det positivt att riksdagen fastst&amp;auml;llt ett nytt, relativt tufft m&amp;aring;l p&amp;aring; en minskning med 25 procent av v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;ppen  till &amp;aring;r 2020. Milj&amp;ouml;partiet vill dock sk&amp;auml;rpa detta till 30 procent.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783026" name="_Toc148783026"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381947" name="_Toc149381947"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386612" name="_Toc149386612"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424148" name="_Toc158424148"&gt;&lt;/a&gt;M&amp;aring;l p&amp;aring; kort sikt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det av riksdagen 2002 och 2006 antagna m&amp;aring;let f&amp;ouml;r 2010 &amp;auml;r 4 procents minskning fr&amp;aring;n 1990 &amp;aring;rs niv&amp;aring;. Eftersom utsl&amp;auml;ppen varierar fr&amp;aring;n &amp;aring;r till &amp;aring;r i huvudsak beroende p&amp;aring; v&amp;auml;derfaktorer, uttrycks m&amp;aring;let som ett genomsnitt av &amp;aring;ren 2008–2012, vilket ocks&amp;aring; &amp;auml;r den f&amp;ouml;rsta &amp;aring;tagandeperioden enligt Kyotoprotokollet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det antagna m&amp;aring;let har n&amp;aring;tts flera, men inte alla, &amp;aring;r fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2000 och fram&amp;aring;t. Det g&amp;aring;r att g&amp;ouml;ra mycket mer med m&amp;aring;ttliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder. N&amp;aring;gra f&amp;ouml;rslag till s&amp;aring;dana anges nedan. Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att det kortsiktiga m&amp;aring;let b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas till en minskning med 12 procent till 2010. Med utg&amp;aring;ngspunkten fr&amp;aring;n det l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;let, 85 procents minskning, &amp;auml;r det att s&amp;auml;tta ribban orimligt l&amp;aring;gt att bara minska med 4 procent de f&amp;ouml;rsta 20 &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783027" name="_Toc148783027"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381948" name="_Toc149381948"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386613" name="_Toc149386613"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424149" name="_Toc158424149"&gt;&lt;/a&gt;Sektorsdelm&amp;aring;l&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att totalm&amp;aring;len ska bli hanterliga och det ska bli tydligt var ansvaret f&amp;ouml;r erforderliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder ligger anser vi att dessa m&amp;aring;ste brytas ned i sektorsdelm&amp;aring;l. L&amp;auml;mplig sektors&amp;shy;indelning kan vara&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;koldioxidutsl&amp;auml;pp i industri&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;koldioxidutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme och elproduktion&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;transporter&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;bost&amp;auml;der och &amp;ouml;vrigt&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;ouml;vriga v&amp;auml;xthusgaser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sektorsdelm&amp;aring;l b&amp;ouml;r s&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r 2010 och 2020 samt genomsnittet av dessa f&amp;ouml;r 2015. Som utg&amp;aring;ngspunkt f&amp;ouml;r ett resonemang om sektorsm&amp;aring;len kan tas en proportionell minskning inom alla sektorer. Om argument kan framf&amp;ouml;ras att utsl&amp;auml;ppsminskningen ska g&amp;aring; fortare eller l&amp;aring;ngsammare i n&amp;aring;gon sektor, kan detta &amp;ouml;verv&amp;auml;gas s&amp;aring; l&amp;auml;nge erforderliga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len finns p&amp;aring; plats samt att summan av sektorsm&amp;aring;len inte &amp;ouml;verskrider det totala m&amp;aring;let f&amp;ouml;r respektive period.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149386614" name="_Toc149386614"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424150" name="_Toc158424150"&gt;&lt;/a&gt;Operativa kalkyler&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; margin-bottom: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet &amp;auml;r noga med att m&amp;aring;l och medel ska g&amp;aring; ihop. En grov kalkyl nedan visar hur mycket som kan g&amp;ouml;ras till &amp;aring;r 2020 utan n&amp;aring;gra orimliga uppoffringar.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -0.26mm; margin-right: auto; table-layout: auto; width: 106.14mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="185"/&gt;&lt;col width="96"/&gt;&lt;col width="60"/&gt;&lt;col width="60"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;utsl&amp;auml;pp ca 2005&lt;br /&gt;Mton CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;-ekv&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="2" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 31.79mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; text-align: center; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Minskning Mton &lt;br /&gt;koldioxidekvivalenter&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;miljoner ton CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;-ekv*&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2010&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;2020&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1 Mindre olja i industrin&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 8.29mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;iu&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-width: 0.5pt; border-top-style: solid; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2. Torven bort&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 8.29mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3 Fossilfri el och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 8.29mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;4 Energieffektivisering i f&amp;ouml;retag&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 8.29mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;iu&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;5 Metan o dikv&amp;auml;veoxid i jordbruk&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 8.29mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;8,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;6 Fossilgas&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 8.29mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;7 Trafik&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 8.29mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;21&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;10&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;8 Bost&amp;auml;der och lokaler&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 8.29mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 48.95mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;Totalt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 25.4mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 8.29mm; margin-top: 1.06mm; text-align: right; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;70&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.91mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;8,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom" colspan="1" style="border-bottom-width: 0.5pt; border-bottom-style: solid; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: bottom; width: 15.88mm;"&gt;
            &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-right: 5.12mm; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-weight: bold; font-size: 8.0pt;"&gt;29,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.56em; margin-top: 1.06mm; word-break-inside: hyphenate; font-size: 8.0pt;"&gt;i.u. = Ingen uppgift.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.41mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att m&amp;aring;l ska kunna st&amp;auml;llas upp och kursen korrigeras kr&amp;auml;vs att potential&amp;shy;kalkyler av detta slag g&amp;ouml;rs av regeringen och uppdateras och f&amp;ouml;rfinas varje &amp;aring;r. Det ska bli allt b&amp;auml;ttre uppbyggt, men ocks&amp;aring; alltmer begripligt.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.9&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783028" name="_Toc148783028"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381949" name="_Toc149381949"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386615" name="_Toc149386615"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424151" name="_Toc158424151"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;nkor&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att r&amp;auml;kna med s&amp;auml;nkor i exempelvis skogstillv&amp;auml;xt skapar m&amp;aring;nga problem. Ber&amp;auml;kningar av fl&amp;ouml;den &amp;auml;r os&amp;auml;kra. Det &amp;auml;r mycket sv&amp;aring;rt att bygga upp ett juridiskt ramverk som om&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r fusk eller ov&amp;auml;ntade bieffekter och som h&amp;aring;ller &amp;ouml;ver &amp;aring;tminstone en skogscykel. Handel med s&amp;auml;nkor &amp;auml;r inget bra medel att r&amp;auml;dda skyddsv&amp;auml;rda skogar.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783029" name="_Toc148783029"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381950" name="_Toc149381950"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386616" name="_Toc149386616"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424152" name="_Toc158424152"&gt;&lt;/a&gt;Uppf&amp;ouml;ljning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uppf&amp;ouml;ljningen m&amp;aring;ste vara betydligt b&amp;auml;ttre i framtiden. Utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser ska m&amp;auml;tas kontinuerligt. Data ska sammanst&amp;auml;llas och offentligg&amp;ouml;ras varje &amp;aring;r. Utsl&amp;auml;ppsdata ska d&amp;aring; ocks&amp;aring; redovisas sektorsvis och j&amp;auml;mf&amp;ouml;ras med sektorsm&amp;aring;len. Tv&amp;aring; g&amp;aring;nger per &amp;aring;r b&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsprognoser avseende de n&amp;auml;rmaste tre &amp;aring;ren produceras. Vid behov ska &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len f&amp;ouml;resl&amp;aring;s. En proposition avseende 2008 &amp;aring;rs kontrollstation b&amp;ouml;r l&amp;auml;ggas fram till riksdagen 2008.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783030" name="_Toc148783030"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381951" name="_Toc149381951"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386617" name="_Toc149386617"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424153" name="_Toc158424153"&gt;&lt;/a&gt;Oljeberoende – klimatpolitik i relation till &amp;ouml;vrig politik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett m&amp;aring;l som &amp;auml;r relaterat till klimatm&amp;aring;len &amp;auml;r m&amp;aring;let att bryta Sveriges oljeberoende till &amp;aring;r 2020. Taget p&amp;aring; allvar &amp;auml;r detta ett dj&amp;auml;rvt och inspirerande m&amp;aring;l. Det &amp;auml;r ett m&amp;aring;l som m&amp;aring;nga kan samlas kring. Kommissionen mot oljeberoende var ett positivt och l&amp;ouml;ftesrikt steg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet delar ambitionen att p&amp;aring;tagligt minska Sveriges beroende av olja. Oljeberoendet b&amp;ouml;r avvecklas av s&amp;aring;rbarhetssk&amp;auml;l men framf&amp;ouml;r allt p&amp;aring; grund av det &amp;ouml;kande hotet om en kraftig klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring. Sverige har ett ansvar f&amp;ouml;r sina egna utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser, men ocks&amp;aring; att g&amp;aring; f&amp;ouml;re och visa v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r andra l&amp;auml;nder d&amp;auml;r de ekonomiska, tekniska, sociala och politiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna &amp;auml;r s&amp;auml;mre &amp;auml;n i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Viktigt i sammanhanget &amp;auml;r att Sverige i &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen fr&amp;aring;n ett icke-h&amp;aring;llbart samh&amp;auml;lle undviker att bygga fast sig i nya oh&amp;aring;llbara system.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anv&amp;auml;ndningen av fossila br&amp;auml;nslen i Sverige minskade kraftigt under 1970-talet och de f&amp;ouml;rsta &amp;aring;ren av 1980-talet, men de senaste decennierna har den i stort sett varit of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad. Nya &amp;aring;tg&amp;auml;rder kr&amp;auml;vs f&amp;ouml;r att &amp;aring;nyo f&amp;aring; fart p&amp;aring; omst&amp;auml;llningen genom att p&amp;aring;skynda effektivisering av energianv&amp;auml;ndningen och introduktionen av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;vs inom alla sektorer. F&amp;ouml;rvisso har anv&amp;auml;ndningen av fossila br&amp;auml;nslen minskat kraftigt inom b&amp;aring;de bostadssektorn och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rmen. Denna positiva utveckling kan &amp;aring;tminstone till stor del tillskrivas kraftfulla handlingsprogram med effektiva styrmedel. Inom industrisektorn har d&amp;auml;remot f&amp;ouml;ga h&amp;auml;nt. Det beh&amp;ouml;vs nya &amp;aring;tg&amp;auml;rder.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783031" name="_Toc148783031"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381952" name="_Toc149381952"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386618" name="_Toc149386618"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424154" name="_Toc158424154"&gt;&lt;/a&gt;Breda samtal och handlingsprogram f&amp;ouml;r avveckling av fossila br&amp;auml;nslen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att samtal med deltagare fr&amp;aring;n politiska partier, staten, n&amp;auml;ringslivet samt kommuner och landsting beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att n&amp;aring; bred enighet kring &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att avveckla oljeberoendet. Kommissionen mot oljeberoende, vars rapport kom juni 2006, var ett stort steg fram&amp;aring;t om man ser till inneh&amp;aring;llet, men det g&amp;aring;r inte att s&amp;auml;ga &amp;auml;n om den ocks&amp;aring; gav v&amp;auml;sentliga resultat. Med all sannolikhet beh&amp;ouml;vs fler, liknande steg.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783032" name="_Toc148783032"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381953" name="_Toc149381953"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386619" name="_Toc149386619"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424155" name="_Toc158424155"&gt;&lt;/a&gt;Lokala oljeavvecklingsplaner&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Framg&amp;aring;ngar i att avveckla fossila br&amp;auml;nslen beror till stor del p&amp;aring; nationell och internationell politik, men de &amp;auml;r ocks&amp;aring; summan av m&amp;aring;nga lokala beslut och initiativ. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att lokala avvecklingsplaner uppmuntras. Kommunerna kan g&amp;ouml;ra mycket f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja b&amp;auml;ttre l&amp;ouml;sningar f&amp;ouml;r jordbruket och energiframst&amp;auml;llning, men kanske s&amp;auml;rskilt f&amp;ouml;r trafik och energieffektivisering. Men ocks&amp;aring; kommunala misslyckanden kan vara av betydelse. Ett av v&amp;auml;rdena med lokala och regionala planer &amp;auml;r att de kan klarg&amp;ouml;ra brister i nationell politik och leda till f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar av densamma. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kommunerna har exempelvis stora m&amp;ouml;jligheter att effektivisera energian&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;v&amp;auml;ndningen i sina fastigheter. En metod f&amp;ouml;r detta &amp;auml;r ”performance contrac&lt;/span&gt;ting”, vilket inneb&amp;auml;r att man tecknar kontrakt med ett energitj&amp;auml;nstf&amp;ouml;retag om att minska energif&amp;ouml;rbrukningen till minst en viss niv&amp;aring; under en viss period. Kommunen och energitj&amp;auml;nstf&amp;ouml;retaget delar d&amp;aring; p&amp;aring; vinsten och kan &amp;auml;ven anv&amp;auml;nda en del av vinsten till investeringar i fortsatta energi&amp;shy;effektiviseringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ving&amp;aring;kers kommun har under 2006 tecknat ett s&amp;aring;dant avtal med TAC, Botkyrka ett annat med Honeywell. B&amp;aring;da inneb&amp;auml;r en energibesparing p&amp;aring; 20&amp;nbsp;procent eller mer. Ibland g&amp;aring;r det att spara mycket mer. Siemens sparade 50&amp;nbsp;procent av energin i Frejaskolan i Gnesta 2004 och 62 procent p&amp;aring; Burseryds bruk 2003. Detta uppn&amp;aring;ddes mest genom b&amp;auml;ttre styrning av v&amp;auml;rme, kyla och ventilation samt v&amp;auml;rme&amp;aring;tervinning. I dessa fall har man &amp;auml;nd&amp;aring; inte satsat p&amp;aring; till&amp;auml;ggsisolering och nya f&amp;ouml;nster, som kan ge ytterligare en stor besparing. Med kommunerna som lok kommer den privata efterfr&amp;aring;gan p&amp;aring; effektiviseringstj&amp;auml;nster ocks&amp;aring; att &amp;ouml;ka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Energieffektivitet &amp;auml;r ocks&amp;aring; en fr&amp;aring;ga om utbildning. P&amp;aring; ett kontor kan man ofta spara massor med energi bara genom att byta ut gl&amp;ouml;dlampor mot l&amp;aring;genergilampor, st&amp;auml;lla in kontorsapparater p&amp;aring; att g&amp;aring; ner till sparl&amp;auml;ge efter en viss tid och genom att st&amp;auml;lla in timers r&amp;auml;tt. Energir&amp;aring;dgivning i kommunen b&amp;ouml;r vara aktiv och upps&amp;ouml;kande, bland annat gentemot f&amp;ouml;retag i kommunen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783033" name="_Toc148783033"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381954" name="_Toc149381954"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386620" name="_Toc149386620"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424156" name="_Toc158424156"&gt;&lt;/a&gt;Sticksp&amp;aring;r&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r ont om tid f&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma den n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen. Felaktiga f&amp;ouml;rest&amp;auml;llningar om vissa tekniska l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; drivhusproblemen riskerar att leda klimatarbetet p&amp;aring; sticksp&amp;aring;r som sl&amp;ouml;sar bort b&amp;aring;de tid och resurser. F&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att lansera dessa sticksp&amp;aring;r kan b&amp;aring;de spela p&amp;aring; och sp&amp;auml; p&amp;aring; en r&amp;auml;dsla f&amp;ouml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar. Nedan diskuteras n&amp;aring;gra av dessa sticksp&amp;aring;r i klimatdebatten.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783034" name="_Toc148783034"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381955" name="_Toc149381955"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386621" name="_Toc149386621"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424157" name="_Toc158424157"&gt;&lt;/a&gt;”K&amp;auml;rnkraft &amp;auml;r l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; klimatst&amp;ouml;rningar”&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;auml;rnkraft framh&amp;aring;lls av vissa som en l&amp;ouml;sning till klimatproblemet. &amp;Aring;r 2004 &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;svarade k&amp;auml;rnkraft f&amp;ouml;r ca 16 procent av v&amp;auml;rldens elproduktion, eller ca 6,5 &lt;/span&gt;procent av v&amp;auml;rldens totala energiproduktion. &amp;Aring;r 2003 svarade f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen f&amp;ouml;r dubbelt s&amp;aring; mycket av v&amp;auml;rldens energiproduktion som k&amp;auml;rnkraft, enligt OECD-l&amp;auml;ndernas energiorgan IEA.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;auml;rnkraft kan i stort sett inte ers&amp;auml;tta olja, eftersom k&amp;auml;rnkraft enbart ger el, medan olja mest anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r drivmedel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;K&amp;auml;rnkrafte&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;ns problem &amp;auml;r m&amp;aring;nga och till dessa h&amp;ouml;r risken f&amp;ouml;r olyckor, ris&lt;/span&gt;ken f&amp;ouml;r spridning av k&amp;auml;rnvapen, ol&amp;ouml;st problem med slutf&amp;ouml;rvaringen av avfallet och radioaktiva utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n alla led fr&amp;aring;n uranbrytning till avfallshantering. En storskalig utbyggnad av k&amp;auml;rnkraften skulle f&amp;ouml;rv&amp;auml;rra dessa problem &amp;auml;n mer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns stora os&amp;auml;kerheter kring de l&amp;aring;ngsiktiga urantillg&amp;aring;ngarna. En vanlig uppfattning &amp;auml;r att nu k&amp;auml;nda tillg&amp;aring;ngar r&amp;auml;cker f&amp;ouml;r ca 50 till 70 &amp;aring;rs drift vid nuvarande niv&amp;aring;er. Prospektering efter uran har huvudsakligen skett under perioden fr&amp;aring;n slutet av andra v&amp;auml;rldskriget fram till dess att uranets prisbubbla sprack i b&amp;ouml;rjan p&amp;aring; 1980-talet. Vissa bed&amp;ouml;mare menar att denna period &amp;auml;r s&amp;aring; kort att det torde vara m&amp;ouml;jligt att hitta andra fyndigheter. Andra p&amp;aring;pekar att det &amp;auml;r relativt l&amp;auml;tt att prospektera efter uran j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med t.ex. olja och gas. Flertalet av de omr&amp;aring;den d&amp;auml;r utl&amp;auml;ndska bolag nu b&amp;ouml;rjat prospektera efter uran i Sverige &amp;auml;r s&amp;aring;dana som identifierades redan f&amp;ouml;re 1980. Vissa analytiker p&amp;aring;pekar att det vid h&amp;ouml;gre priser blir l&amp;ouml;nsamt att bryta fyndigheter som inte l&amp;ouml;nar sig i dag. Detta kr&amp;auml;ver dock mer energi och medf&amp;ouml;r &amp;auml;n st&amp;ouml;rre milj&amp;ouml;problem. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783035" name="_Toc148783035"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381956" name="_Toc149381956"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386622" name="_Toc149386622"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424158" name="_Toc158424158"&gt;&lt;/a&gt;”Koldioxidavskiljning och lagring kan g&amp;ouml;ra kolkraft ren”&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; senare tid har m&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring;nga in och lagra koldioxid uppm&amp;auml;rksammats. Bolag som BP, Shell, Statoil och Vattenfall har visat stort intresse f&amp;ouml;r detta.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Koldioxidavskiljning och lagring (CCS, efter det engelska uttrycket ”Carbon Dioxide Capture and Storage”) har stora tekniska, ekonomiska, institutionella och milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga problem och fr&amp;aring;getecken som m&amp;aring;ste l&amp;ouml;sas f&amp;ouml;r att metoden ska vara acceptabel ur klimatperspektiv. F&amp;ouml;r att bara ta ett exempel saknas reglering f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngsiktiga skadest&amp;aring;ndsfr&amp;aring;gor r&amp;ouml;rande milj&amp;ouml;m&amp;auml;ssiga och klimatm&amp;auml;ssiga effekter av l&amp;auml;ckage fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rvaringen. F&amp;ouml;r att CCS ska ge n&amp;aring;got st&amp;ouml;rre bidrag till klimatpolitiken i Europa eller globalt beh&amp;ouml;vs vidare en enorm utbyggnad av anl&amp;auml;ggningar f&amp;ouml;r att f&amp;aring;nga in, transportera och f&amp;ouml;rvara koldioxiden. De globala antropogena utsl&amp;auml;ppen av koldioxid per &amp;aring;r &amp;auml;r drygt 25 miljarder ton. Om CCS ska fylla funktionen av en betydande tidsvinst, s&amp;aring; handlar det om att lagra i storleksordningen 10 &amp;aring;rs utsl&amp;auml;pp eller 20 &amp;aring;rs halva utsl&amp;auml;pp osv. Om man ska lagra 250 miljarder ton av en gas f&amp;ouml;r i princip evig tid, st&amp;auml;ller det enorma krav p&amp;aring; milj&amp;ouml;konsekvensbeskrivningarna. Man kan fr&amp;aring;ga sig om de &amp;ouml;verhuvudtaget kan t&amp;auml;nkas uppfyllas med rimliga krav p&amp;aring; vetenskaplig integritet och demokrati. Givet problemen, kostnaderna och de stora os&amp;auml;kerheterna &amp;auml;r det osannolikt att denna metod kommer att kunna ge n&amp;aring;got n&amp;auml;mnv&amp;auml;rt bidrag till l&amp;ouml;sningen av klimatproblemen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;CCS kan inte vara en slutgiltig l&amp;ouml;sning p&amp;aring; samma s&amp;auml;tt som f&amp;ouml;rnybar energi. Om CCS har en funktion att fylla s&amp;aring; &amp;auml;r det att vinna tid f&amp;ouml;r verkligt h&amp;aring;llbara l&amp;ouml;sningar. Tidigare &amp;auml;n 2030 kan CCS inte ge stora bidrag till utsl&amp;auml;ppsminskningen, eftersom tekniken inte kan anv&amp;auml;ndas i befintliga kraftverk eller i kraftverk de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. Fr&amp;aring;n sm&amp;aring;skalig demonstrationsanl&amp;auml;ggning till dess tekniken anv&amp;auml;nds i mycket stor skala uppskattas det ta ett par decennier.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det mest sannolika &amp;auml;r att CCS under en l&amp;aring;ng tid inte anv&amp;auml;nds f&amp;ouml;r att k&amp;ouml;pa tid utan bara f&amp;ouml;r att r&amp;auml;ttf&amp;auml;rdiga fortsatt kolkraft, och att det visar sig om 15–20 &amp;aring;r att CCS inte klarar de tekniska, ekonomiska, juridiska och politiska utmaningarna. D&amp;aring; har m&amp;auml;nskligheten f&amp;ouml;rlorat m&amp;aring;nga &amp;aring;r och enorma resurser p&amp;aring; ett blindsp&amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vissa f&amp;ouml;retag, som Vattenfall, anv&amp;auml;nder en teoretisk framtida m&amp;ouml;jlighet till CCS f&amp;ouml;r att ber&amp;auml;ttiga utbyggnaden av nya koleldade kraftverk nu. I praktiken investerar man i en ifr&amp;aring;gasatt teknik nu, med l&amp;ouml;fte om att eventuellt kunna utveckla metoder f&amp;ouml;r att l&amp;ouml;sa problemen med restprodukter i en avl&amp;auml;gsen framtid. &amp;Auml;ven om denna taktik har visat sig politiskt framg&amp;aring;ngsrik vid satsningen p&amp;aring; k&amp;auml;rnkraften i Sverige &amp;auml;r den oacceptabel milj&amp;ouml;politiskt. Vattenfall har lagt ner stora medel p&amp;aring; forskning och utveckling om CCS f&amp;ouml;r att ber&amp;auml;ttiga &amp;auml;nnu st&amp;ouml;rre investeringar i nya koleldade kraftverk. Bolaget har ocks&amp;aring; satsat mycket f&amp;ouml;r att p&amp;aring;verka politiska beslutsfattare utanf&amp;ouml;r Sverige. Vattenfall utnyttjar ocks&amp;aring; det f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandet att det &amp;auml;gs av svenska staten f&amp;ouml;r att f&amp;aring; &amp;ouml;kad tyngd bakom sina anstr&amp;auml;ngningar. Detta riskerar i sin tur att undergr&amp;auml;va Sveriges trov&amp;auml;rdighet i det internationella klimatarbetet. Med tanke p&amp;aring; att bolagets ledning har bundit upp sig s&amp;aring; mycket f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan tveksam teknik beh&amp;ouml;vs starka styrmedel fr&amp;aring;n &amp;auml;garen f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rm&amp;aring; den att byta kurs. Regeringen b&amp;ouml;r genom sina &amp;auml;gardirektiv och styrelsetills&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;rm&amp;aring; Vattenfall att &amp;ouml;verge satsningen p&amp;aring; CCS.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att avskilja och f&amp;aring;nga in koldioxid fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningsanl&amp;auml;ggningar &amp;auml;r mycket energikr&amp;auml;vande och kr&amp;auml;ver mycket stora kapitalsatsningar. Enligt en studie fr&amp;aring;n IPCC skulle t.ex. en anl&amp;auml;ggning med ett CCS-system och tillg&amp;aring;ng till lagring i geologiska formationer eller havet beh&amp;ouml;va 10 till 40 procent mer energi &amp;auml;n en motsvarande anl&amp;auml;ggning utan CCS. Koldioxiden m&amp;aring;ste d&amp;aring; komprimeras, transporteras och lagras under betryggande former under f&amp;ouml;rutsebar framtid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs mycket forskning och utveckling f&amp;ouml;r att f&amp;aring; praktiska l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; problemen kring att f&amp;aring;nga in och lagra koldioxid. Milj&amp;ouml;partiet menar att det &amp;auml;r mer kostnadseffektivt att satsa dessa resurser p&amp;aring; mer bepr&amp;ouml;vad teknik med mindre risker och snabbare genomf&amp;ouml;rande.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783036" name="_Toc148783036"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381957" name="_Toc149381957"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386623" name="_Toc149386623"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424159" name="_Toc158424159"&gt;&lt;/a&gt;Svensk gas ers&amp;auml;tter inte utl&amp;auml;ndsk kolkraft&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom f&amp;ouml;ga mer &amp;auml;n ett &amp;aring;r &amp;auml;r&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt; emellertid Kyotoprotokollet operativt. Enligt Kyo&lt;/span&gt;to&amp;shy;protokollet l&amp;auml;ggs ansvaret f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppen i det land d&amp;auml;r de sker. Det prim&amp;auml;ra &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;ansvaret f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppen ligger hos de nationella regeringarna, som &amp;auml;r parter till konventionen och protokollet. EU:s interna b&amp;ouml;rdef&amp;ouml;rdelning ger Tyskland och Danmark ett minsknings&amp;shy;beting p&amp;aring; 21 procent, Sverige +4 och Finland 0 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det blir m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r den danska kraftindustrin att k&amp;ouml;pa r&amp;auml;tter ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att minska koleldning. Men det &amp;auml;r tveksamt om detta kan bli l&amp;ouml;nsamt. Om EU ska n&amp;aring; sitt klimatm&amp;aring;l m&amp;aring;ste tilldelningen minska 2008–2012 och d&amp;aring; kommer priserna p&amp;aring; utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter med all s&amp;auml;kerhet att stiga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Europa har m&amp;aring;nga kolkraftverk st&amp;auml;ngts eller blivit nedgraderade till reservkraftverk redan l&amp;aring;ngt innan utsl&amp;auml;ppshandeln, fr&amp;auml;mst beroende p&amp;aring; milj&amp;ouml;lagstiftning f&amp;ouml;r svavel, NO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;x&lt;/span&gt; och stoft och h&amp;ouml;ga kostnader f&amp;ouml;r att underh&amp;aring;lla och modernisera gamla verk. Det har allts&amp;aring; funnits starka drivkrafter mot kol redan tidigare, och dessa f&amp;ouml;rst&amp;auml;rks tydligt av utsl&amp;auml;ppshandel och av elcertifikaten eller liknande styrmedel. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rslag om fossilgas utvecklas n&amp;auml;rmare nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783037" name="_Toc148783037"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381958" name="_Toc149381958"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386624" name="_Toc149386624"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424160" name="_Toc158424160"&gt;&lt;/a&gt;”Vi kan k&amp;ouml;pa oss fria genom satsningar i syd”&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningar om m&amp;ouml;jligheter att ”k&amp;ouml;pa sig fri” fr&amp;aring;n egna &amp;aring;tg&amp;auml;rder riskerar att bidra till att beslutsfattare b&amp;aring;de inom politiken, offentlig f&amp;ouml;rvaltning och n&amp;auml;ringsliv sl&amp;aring;r sig till ro i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att agera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En viktig best&amp;aring;ndsdel i Kyotoavtalet &amp;auml;r m&amp;ouml;jligheten f&amp;ouml;r rika l&amp;auml;nder att tillgodog&amp;ouml;ra sig utsl&amp;auml;ppsminskningar fr&amp;aring;n projekt i andra l&amp;auml;nder genom de s.k. projektbaserade mekanismerna JI (Joint Implementation) respektive CDM (Clean Development Mechanism). Den l&amp;aring;ngsiktiga potentialen f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsminskningar genom projekt&amp;shy;baserade mekanismer uppskattas globalt sett ligga p&amp;aring; mellan 100 och 200 miljoner ton per &amp;aring;r. Europeiska milj&amp;ouml;byr&amp;aring;n bed&amp;ouml;mer att efterfr&amp;aring;gan enbart fr&amp;aring;n EU:s medlemsstater kan uppg&amp;aring; till 100 miljoner ton per &amp;aring;r. D&amp;auml;rtill kommer efterfr&amp;aring;gan fr&amp;aring;n l&amp;auml;nder som Japan och Kanada. Om USA och Australien ansluter sig till Kyotoavtalet kan efterfr&amp;aring;gan f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas stiga &amp;auml;nnu mer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en klar risk att CDM-styrelsen inte hinner utf&amp;auml;rda s&amp;aring; m&amp;aring;nga r&amp;auml;tter som marknaden efterfr&amp;aring;gar ens p&amp;aring; kort sikt. Granskningsprocessen kan vara s&amp;aring; pass kr&amp;auml;vande att efterfr&amp;aring;gan inte kan m&amp;ouml;tas. Ett s&amp;auml;tt att pressa fram fler r&amp;auml;tter &amp;auml;r att koncentrera sig p&amp;aring; stora och tekniskt s&amp;auml;kra projekt. Det missgynnar dock fattiga l&amp;auml;nder och leder till f&amp;ouml;ga teknikutveckling. Det finns ocks&amp;aring; en motsatt risk, n&amp;auml;mligen att CDM-styrelsen kommer att sl&amp;auml;ppa igenom d&amp;aring;liga projekt, som utvecklas till skandaler i media och tvister i domstolar. Detta kan allvarligt skada klimatkonventionens och Kyotoprotokollets legitimitet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det g&amp;aring;r att finna exempel p&amp;aring; mycket kostnadseffektiva &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;ppen i syd och i &amp;ouml;st. Men de r&amp;auml;cker inte l&amp;aring;ngt, och det &amp;auml;r oftast de l&amp;auml;ttk&amp;ouml;pta minskningarna som att minska metanutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n soptippar och stora punktutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n fabriker. I relevanta fora inom och utanf&amp;ouml;r EU b&amp;ouml;r Sverige verka f&amp;ouml;r att begr&amp;auml;nsa m&amp;ouml;jligheten att registrera CDM-projekt r&amp;ouml;rande metangas i samband med utvinning av olja och gas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De riktigt stora utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser kommer dels fr&amp;aring;n transporterna, dels fr&amp;aring;n kraftverk, s&amp;auml;rskilt kolkraftverk. Det g&amp;aring;r inte att kompensera fortsatt h&amp;ouml;ga utsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n motorstarka bensinbilar och fortsatt drift av kol och brunkolkraftverk i i-l&amp;auml;nder med &amp;aring;tg&amp;auml;rder i fattiga l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi utvecklar v&amp;aring;r syn p&amp;aring; CDM nedan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783038" name="_Toc148783038"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381959" name="_Toc149381959"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386625" name="_Toc149386625"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424161" name="_Toc158424161"&gt;&lt;/a&gt;”Med biodrivmedel kan vi k&amp;ouml;ra p&amp;aring; som vanligt”&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den senaste tidens fenomenala utveckling vad g&amp;auml;ller biodrivmedel och milj&amp;ouml;fordon &amp;auml;r ett uttryck f&amp;ouml;r vad en m&amp;aring;lmedveten och n&amp;aring;gorlunda samlad strategi kan &amp;aring;stadkomma. Det &amp;auml;r en utveckling d&amp;auml;r Milj&amp;ouml;partiet varit p&amp;aring;drivande och som gett Sverige stor uppm&amp;auml;rksamhet utomlands. Samtidigt har utvecklingen f&amp;aring;tt m&amp;aring;nga att tro att det problemet &amp;auml;r l&amp;ouml;st i och med att man f&amp;aring;r fram biodrivmedel. Det &amp;auml;r dock klart att v&amp;auml;rldens tillg&amp;aring;ngar av biobr&amp;auml;nslen inte r&amp;auml;cker f&amp;ouml;r att ers&amp;auml;tta alla fossila br&amp;auml;nslen som anv&amp;auml;nds i dag. &amp;Auml;n st&amp;ouml;rre blir problemet om transporterna forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka till f&amp;ouml;ljd av utvecklingen b&amp;aring;de i de rika l&amp;auml;nderna och i snabbt v&amp;auml;xande utvecklingsl&amp;auml;nder. L&amp;auml;gger man d&amp;auml;rtill de f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att f&amp;aring; uth&amp;aring;lligt jord- och skogsbruk blir underskottet st&amp;ouml;rre. D&amp;auml;rtill kommer &amp;ouml;kande konkurrens om markresurser och biologisk r&amp;aring;vara fr&amp;aring;n andra sektorer som livsmedel, r&amp;aring;varor till industri och br&amp;auml;nsle f&amp;ouml;r uppv&amp;auml;rmning och el. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En satsning p&amp;aring; energi fr&amp;aring;n biobr&amp;auml;nslen &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig men inte tillr&amp;auml;cklig. Den rika v&amp;auml;rldens import av biodrivmedel fr&amp;aring;n syd &amp;auml;r acceptabel om, och endast om, energif&amp;ouml;rbrukningen samtidigt minskar. De rikas betalningsvilja f&amp;ouml;r drivmedel kommer alltid att &amp;ouml;verstiga de fattigas betalningsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga f&amp;ouml;r mat. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; m&amp;aring;l f&amp;ouml;r minskning av transportarbetet och av energianv&amp;auml;ndningen inom transportsektorn.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783039" name="_Toc148783039"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381960" name="_Toc149381960"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386626" name="_Toc149386626"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424162" name="_Toc158424162"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rder&lt;/h1&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783040" name="_Toc148783040"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381961" name="_Toc149381961"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386627" name="_Toc149386627"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424163" name="_Toc158424163"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har i EU-sammanhang aktivt drivit tesen att milj&amp;ouml;h&amp;auml;nsyn m&amp;aring;ste inte&amp;shy;greras i andra politikomr&amp;aring;den som transport, energi och jordbruk. Milj&amp;ouml;partiet har erfarit att det varit p&amp;aring;fallande sv&amp;aring;rt att p&amp;aring; hemmaplan genomf&amp;ouml;ra detta i praktiken. F&amp;ouml;rslag till &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att uppn&amp;aring; milj&amp;ouml;m&amp;aring;l bollas mellan departementen, med resultat att de skjuts p&amp;aring; framtiden g&amp;aring;ng p&amp;aring; g&amp;aring;ng.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rdelen med att den f&amp;ouml;rra regeringen p&amp;aring; kort tid lade fram stora propositioner om transportpolitik, centrala delar av energipolitiken, viktiga aspekter av jordbrukspolitiken och bostadspolitiken samt klimatpolitik &amp;auml;r att man d&amp;auml;rmed fick en chans att presentera en genomt&amp;auml;nkt och sammanh&amp;aring;llen politik. Tyv&amp;auml;rr har detta tillf&amp;auml;lle f&amp;ouml;rsuttits.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rutom m&amp;aring;lformuleringar borde klimatpropositionen tydligt ha pekat ut v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;len. F&amp;ouml;r de l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;len b&amp;ouml;r problembilder beskrivas som synligg&amp;ouml;r de systemfel som orsakar dagens h&amp;ouml;ga utsl&amp;auml;ppsniv&amp;aring;er samt m&amp;ouml;jliga v&amp;auml;gar att &amp;aring;tg&amp;auml;rda dessa problem.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r de kortsiktiga m&amp;aring;len b&amp;ouml;r konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rdsf&amp;ouml;rslag formuleras kompletterat med en strategi och tidtabell f&amp;ouml;r de &amp;aring;tg&amp;auml;rder d&amp;auml;r det &amp;auml;nnu inte finns underlag f&amp;ouml;r att idag f&amp;ouml;resl&amp;aring; konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder. F&amp;ouml;r en effektivare uppf&amp;ouml;ljning av effekter av &amp;aring;tg&amp;auml;rder kr&amp;auml;vs t&amp;auml;tare uppskattningar av utsl&amp;auml;ppen &amp;auml;n idag. Vi anser att utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser kontinuerligt ska m&amp;auml;tas samt att data ska sammanst&amp;auml;llas &amp;aring;rligen. Utsl&amp;auml;ppsdata ska vara uppdelade sektorsvis.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatfr&amp;aring;gan &amp;auml;r, kanske mer &amp;auml;n n&amp;aring;gon annan fr&amp;aring;ga, global. D&amp;auml;rmed &amp;auml;r Sveriges h&amp;aring;llning internationellt, i f&amp;ouml;rhandlingar och &amp;ouml;vriga sammanhang av stor vikt f&amp;ouml;r om klimatarbetet ska g&amp;aring; fram&amp;aring;t. En svensk klimatm&amp;aring;lsproposition b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r klarg&amp;ouml;ra Sveriges ambitioner i internationella klimatf&amp;ouml;rhandlingar fram&amp;ouml;ver. Det internationella arbetet grundas p&amp;aring; hemmaplan. V&amp;aring;r egen handling och &amp;aring;tg&amp;auml;rder ger en trov&amp;auml;rdighet och stark plattform f&amp;ouml;r det internationella arbetet. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r Sveriges p&amp;aring;drivande internationella roll &amp;auml;r att vi i viktiga avseenden kan tj&amp;auml;na som f&amp;ouml;reg&amp;aring;ngsland. F&amp;aring; l&amp;auml;nder har s&amp;aring; goda f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar som Sverige har f&amp;ouml;r att klara en omst&amp;auml;llning. Vi &amp;auml;r ett rikt land med rika resurser. Vi har god tillg&amp;aring;ng p&amp;aring; naturresurser s&amp;aring;som sol, vind, vatten och biobr&amp;auml;nslen. Och vi har en medveten befolkning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ekonomiska styrmedel &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r att n&amp;aring; klimatpolitiska m&amp;aring;l. De har visat sig vara b&amp;aring;de verkningsfulla och kostnadseffektiva. Men f&amp;ouml;r att f&amp;aring; en allm&amp;auml;n acceptans m&amp;aring;ste de b&amp;aring;de vara r&amp;auml;tt utformade och ing&amp;aring; i en sammanh&amp;aring;llen politik med en bra mix av andra &amp;aring;tg&amp;auml;rder som information och regleringar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En id&amp;eacute; som f&amp;aring;tt stor spridning p&amp;aring; senare &amp;aring;r &amp;auml;r att man alltid ska ha ett styrmedel f&amp;ouml;r ett syfte och att det &amp;auml;r principiellt fel med ”dubbla styrmedel”. Den uppfattningen delar inte Milj&amp;ouml;partiet. F&amp;ouml;r att &amp;aring;stadkomma en stor utsl&amp;auml;ppsminskning kan det kr&amp;auml;vas m&amp;aring;nga &amp;aring;tg&amp;auml;rder parallellt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nedan presenteras &amp;aring;tg&amp;auml;rder som Milj&amp;ouml;partiet anser kan och b&amp;ouml;r vidtas f&amp;ouml;r att minska Sveriges utsl&amp;auml;pp av drivhusgaser.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783041" name="_Toc148783041"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381962" name="_Toc149381962"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386628" name="_Toc149386628"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424164" name="_Toc158424164"&gt;&lt;/a&gt;Energieffektivisering och bost&amp;auml;der&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Energibesparingar &amp;auml;r det mest effektiva s&amp;auml;ttet att minska utsl&amp;auml;ppen av koldioxid och b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;aring; h&amp;ouml;gst prioritet bland styrmedel och &amp;aring;tg&amp;auml;rder. I EU:s nya gr&amp;ouml;nbok ”Green paper on energy efficiency or doing more with less” anser EU-kommissionen att det snabbaste, effektivaste och mest kostnadseffektiva s&amp;auml;ttet att uppn&amp;aring; m&amp;aring;len i Kyoto&amp;shy;protokollet &amp;auml;r genom energibesparingar. Milj&amp;ouml;partiet har utvecklat sin syn p&amp;aring; och presenterat en rad f&amp;ouml;rslag till &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r energieffektivisering i andra sammanhang, t.ex. motionen med anledning av regeringens proposition om energieffektivisering och en skrivelse till oljeavvecklingskommissionen. H&amp;auml;r omn&amp;auml;mns n&amp;aring;gra.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783042" name="_Toc148783042"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381963" name="_Toc149381963"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386629" name="_Toc149386629"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424165" name="_Toc158424165"&gt;&lt;/a&gt;Klarg&amp;ouml;r myndighetsansvar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En egen myndighet med ansvar f&amp;ouml;r energieffektivisering b&amp;ouml;r inr&amp;auml;ttas. Idag har energi&amp;shy;besparingsfr&amp;aring;gor f&amp;ouml;r l&amp;aring;gt fokus delvis till f&amp;ouml;ljd av att ingen myndighet har detta som huvudansvar. Energimyndigheten har fr&amp;auml;mst att titta p&amp;aring; energitillf&amp;ouml;rsel, Boverket och Naturv&amp;aring;rdsverket har fr&amp;aring;gan som en av m&amp;aring;nga andra. Vi anser att kompetensen inom energieffektivisering och besparing m&amp;aring;ste samlas och st&amp;auml;rkas. Detta kan ske genom att inr&amp;auml;tta en s&amp;auml;rskild energieffektiviseringsmyndighet.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424166" name="_Toc158424166"&gt;&lt;/a&gt;Energibesiktning och energideklaration&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EG-direktivet om energideklaration av byggnader ger en m&amp;ouml;jlighet att &amp;aring;stadkomma flera saker p&amp;aring; en g&amp;aring;ng. Hus&amp;auml;gare som inte &amp;auml;r experter f&amp;aring;r hj&amp;auml;lp med rekommendationer. K&amp;ouml;pare av hus f&amp;aring;r en siffra p&amp;aring; vad energin kostar, vilket g&amp;ouml;r att de kan betala mer f&amp;ouml;r ett b&amp;auml;ttre hus. Det l&amp;ouml;nar sig d&amp;aring; b&amp;auml;ttre att isolera, t&amp;auml;ta och byta f&amp;ouml;nster. Slutligen kan energideklarationen ligga till grund f&amp;ouml;r fastighetsbeskattningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424167" name="_Toc158424167"&gt;&lt;/a&gt;Renovering av miljonprogrammet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den miljon bost&amp;auml;der som uppf&amp;ouml;rdes 1965–75 &amp;auml;r i stort behov av upprustning. Om denna upprustning g&amp;ouml;rs p&amp;aring; r&amp;auml;tt s&amp;auml;tt kan mycket energi sparas samtidigt som komforten f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras. Detta skulle eventuellt, i enlighet med Oljekommissionens f&amp;ouml;rslag, kunna ske i ett s&amp;auml;rskilt program f&amp;ouml;r energieffektivisering f&amp;ouml;r fastighets&amp;auml;gare, kopplat till skatte&amp;shy;avdrag eller ROT-bidrag, med s&amp;auml;rskild satsning p&amp;aring; utbildning av fastighetssk&amp;ouml;tare.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783043" name="_Toc148783043"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381964" name="_Toc149381964"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386630" name="_Toc149386630"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424168" name="_Toc158424168"&gt;&lt;/a&gt;Vita certifikat utreds&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Elproducenter med leveransplikt kan ha incitament att hj&amp;auml;lpa kunder att minska sin elanv&amp;auml;ndning d&amp;aring; detta &amp;auml;r billigare &amp;auml;n att bygga ny kapacitet. Ett negativt resultat av avregleringen av elmarknaden &amp;auml;r att elproducenter f&amp;ouml;rlorar detta incitament. Incitamentet f&amp;ouml;r minskad elanv&amp;auml;ndning kan &amp;aring;terst&amp;auml;llas genom ett system d&amp;auml;r kraftf&amp;ouml;retag &amp;aring;l&amp;auml;ggs att k&amp;ouml;pa in certifikat fr&amp;aring;n projekt f&amp;ouml;r eleffektivisering, s.k. vita certifikat. Milj&amp;ouml;partiet anser att ett s&amp;aring;dant system b&amp;ouml;r utredas.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783044" name="_Toc148783044"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381965" name="_Toc149381965"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386631" name="_Toc149386631"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424169" name="_Toc158424169"&gt;&lt;/a&gt;Bost&amp;auml;der, service med mera&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anv&amp;auml;ndningen av olja inom bostads- och servicesektorn har minskat kraftigt de senaste decennierna. Den totala energianv&amp;auml;ndningen har d&amp;auml;remot varit of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad. Efter sk&amp;auml;rpningar av byggnormen under oljekrisen har anstr&amp;auml;ngningarna sedan f&amp;ouml;rsvagats. Det finns stora effektiviseringsvinster att h&amp;auml;mta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom det bevisligen g&amp;aring;r att bygga hus utan egentligt uppv&amp;auml;rmningssystem b&amp;ouml;r detta bli standard f&amp;ouml;r nya modulhus och flerbostadshus, och implementeras i nybyggnadsreglerna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Krav p&amp;aring; energieffektivitet b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras i alla eventuellt kommande ROT-program fr&amp;aring;n 2007.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783045" name="_Toc148783045"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381966" name="_Toc149381966"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386632" name="_Toc149386632"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424170" name="_Toc158424170"&gt;&lt;/a&gt;El och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stora gaskraftv&amp;auml;rmeverk &amp;auml;r nu p&amp;aring; v&amp;auml;g i G&amp;ouml;teborg och planeras i Malm&amp;ouml;. N&amp;auml;r de &amp;auml;r f&amp;auml;rdigbyggda kommer de att medf&amp;ouml;ra nya koldioxidutsl&amp;auml;pp p&amp;aring; n&amp;auml;rmare tv&amp;aring; miljoner ton &amp;aring;rligen. Det &amp;auml;r en utveckling som inger oro, d&amp;aring; det kraftigt f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rar m&amp;ouml;jligheterna att n&amp;aring; de svenska klimatm&amp;aring;len p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l kort som medell&amp;aring;ng sikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera beslut de senaste &amp;aring;ren har gynnat gasbaserad kraftv&amp;auml;rme. Men det finns mycket som tyder p&amp;aring; att fossilbaserad kraftv&amp;auml;rme har f&amp;aring;tt en alldeles f&amp;ouml;r gynnsam behandling i skattesystemet och utsl&amp;auml;ppshandeln i relation till dess klimap&amp;aring;verkan. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;aring;terkomma till riksdagen med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; skatte&amp;auml;ndringar som medf&amp;ouml;r att detta &amp;aring;tg&amp;auml;rdas.&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;All baslast f&amp;ouml;r el och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme b&amp;ouml;r vara f&amp;ouml;rnybar 2015 (undantag f&amp;ouml;r reserv- och topplast samt uppstart). Styrmedel b&amp;ouml;r vara bl.a. koldioxidskatt och minskad tilldelning av utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;All effektdrivande elv&amp;auml;rme b&amp;ouml;r avvecklas till 2020. Styrmedel b&amp;ouml;r vara elskatt, elmarknadsreform, snabbt inf&amp;ouml;rande av timm&amp;auml;tning av el samt vissa bidrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett solv&amp;auml;rmeprogram b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras som bygger ut solv&amp;auml;rmen till 5 TWh till 2015, mest till fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En storskalig demonstrationsanl&amp;auml;ggning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rgasad biomassa i kraftv&amp;auml;rme b&amp;ouml;r best&amp;auml;llas under 2007, med n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt statligt st&amp;ouml;d.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Krav p&amp;aring; oberoende energibesiktning f&amp;ouml;re anslutning till fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme och fj&amp;auml;rrkyla b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Neds&amp;auml;ttning av koldioxidskatt f&amp;ouml;r leverans av fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme till industrin kan minskas i samma utstr&amp;auml;ckning som industrins koldioxidskatt h&amp;ouml;js (se nedan).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;El och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme har f&amp;aring;tt minskad tilldelning i handeln med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter, med undantag f&amp;ouml;r nya kraftv&amp;auml;rmeverk. Riksdagen b&amp;ouml;r redan nu klarg&amp;ouml;ra att den tredje f&amp;ouml;rdelningsplanen, som b&amp;ouml;rjar g&amp;auml;lla fr&amp;aring;n 2013, kommer att bli mycket restriktiv i allm&amp;auml;nhet och s&amp;auml;rskilt vad g&amp;auml;ller el och fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme, s&amp;aring;v&amp;auml;l ny som befintlig.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Un&lt;/span&gt;dantaget f&amp;ouml;r torv fr&amp;aring;n koldioxid- och energibeskattning b&amp;ouml;r p&amp;aring; sikt tas bort, d&amp;aring; detta kan minska koldioxidutsl&amp;auml;ppen med ca 1,5 miljoner ton &amp;aring;r&amp;shy;ligen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;auml;rpningar av skatt p&amp;aring; fossil v&amp;auml;rmeproduktion och inf&amp;ouml;rande av skatt p&amp;aring; fossil elproduktion kan komma att beh&amp;ouml;vas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783046" name="_Toc148783046"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381967" name="_Toc149381967"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386633" name="_Toc149386633"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424171" name="_Toc158424171"&gt;&lt;/a&gt;Industri&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Industrin anv&amp;auml;nder fortfarande stora m&amp;auml;ngder olja och andra fossila br&amp;auml;nslen d&amp;auml;r det finns realistiska alternativ. Sk&amp;auml;let till detta &amp;auml;r att medan hush&amp;aring;ll och service f&amp;aring;tt allt h&amp;ouml;gre energi- och koldioxidskatter, s&amp;aring; har industrin f&amp;aring;tt l&amp;auml;ttnader. &amp;Aring;r 1991 hade industrin full koldioxidskatt och en avsev&amp;auml;rd energiskatt. &amp;Aring;r 1993 avskaffades industrins energiskatt, och koldioxidskatten s&amp;auml;nktes till 25 procent av den allm&amp;auml;nna niv&amp;aring;n. Detta ledde genast till &amp;ouml;kad oljeanv&amp;auml;ndning. &amp;Aring;r 1997 h&amp;ouml;jdes industrins koldioxidskatt igen, men d&amp;auml;refter har varje h&amp;ouml;jning av koldioxidskatten undantagit industrin, som nu betalar endast 21&amp;nbsp;procent av den allm&amp;auml;nna niv&amp;aring;n. D&amp;auml;rtill har industrin f&amp;aring;tt billigare fj&amp;auml;rrv&amp;auml;rme, om den &amp;auml;r av fossilt ursprung.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I kombination med l&amp;aring;ga el- och oljepriser fram till f&amp;ouml;r bara n&amp;aring;gra &amp;aring;r sedan har denna f&amp;ouml;regivet industriv&amp;auml;nliga politik lett till en konstlat h&amp;ouml;g energianv&amp;auml;ndningsniv&amp;aring;, som g&amp;ouml;r v&amp;aring;r industri s&amp;aring;rbar n&amp;auml;r b&amp;aring;de el- och oljepriser rusat upp&amp;aring;t av sk&amp;auml;l som Sveriges riksdag och regering inte kan p&amp;aring;verka s&amp;auml;rskilt mycket. Med en b&amp;auml;ttre klimatpolitik tidigare skulle industrin ha st&amp;aring;tt b&amp;auml;ttre rustad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rm&amp;aring;gan till anpassning i olika industrier &amp;auml;r mycket olika. Ett oljeraffinaderi kan inte byta ut n&amp;aring;gon st&amp;ouml;rre del av r&amp;aring;varan r&amp;aring;olja s&amp;aring; l&amp;auml;nge slutprodukten &amp;auml;r bensin och dieselolja. Ett malmbaserat st&amp;aring;lverk som konkurrerar p&amp;aring; v&amp;auml;rldsmarknaden kan inte byta ut stenkol mot n&amp;aring;got v&amp;auml;sentligt dyrare br&amp;auml;nsle. Kalk- och cementindustrin sl&amp;auml;pper oundvikligen ut koldioxid fr&amp;aring;n kalkbr&amp;auml;nningen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;remot kan det om&amp;ouml;jligen vara n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att pappers- och massaindustrin sl&amp;auml;pper ut tv&amp;aring; miljoner ton koldioxid fr&amp;aring;n oljef&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning, vilket var fallet 2005.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Industrins klimatp&amp;aring;verkan kommer inte bara fr&amp;aring;n anv&amp;auml;ndningen av fossila br&amp;auml;nslen, utan ocks&amp;aring; andra s&amp;aring; kallade F-gaser (HFC, SF&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;6&lt;/span&gt; och PFC). PFC &amp;auml;r en grupp av fluorkol&amp;shy;v&amp;auml;ten. Den viktigaste, CF&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;4&lt;/span&gt;, har en global uppv&amp;auml;rmningspotential som i hundra&amp;aring;rs&amp;shy;perspektivet &amp;auml;r 10&amp;nbsp;000 g&amp;aring;nger starkare &amp;auml;n koldioxid. Men det verkliga perspektivet &amp;auml;r inte hundra &amp;aring;r utan 50&amp;nbsp;000 &amp;aring;r, f&amp;ouml;r det &amp;auml;r dess uppeh&amp;aring;llstid i atmosf&amp;auml;ren. Den &amp;auml;ldre delen av Kubals aluminiumfabrik i Sundsvall &amp;auml;r en av v&amp;auml;rldens v&amp;auml;rsta utsl&amp;auml;ppare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att F-gaser b&amp;ouml;r regleras i linje med freonf&amp;ouml;rordningen. Minskningen ska ske med administrativa styrmedel (i huvudsak genom lagstiftning), inte med ekonomiska styrmedel eftersom m&amp;aring;let &amp;auml;r att utsl&amp;auml;ppen ska avvecklas helt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven industrisektorn har avvecklat en stor del av sitt beroende av fossila br&amp;auml;nslen sedan mitten av 1970-talet. Utvecklingen har dock stagnerat de senaste femton &amp;aring;ren och nya handlingsplaner beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att f&amp;aring; fart p&amp;aring; avvecklingen. Industrins totala energi&amp;shy;anv&amp;auml;ndning &amp;auml;r d&amp;auml;remot of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad. Det finns stora m&amp;ouml;jligheter att ers&amp;auml;tta mer olja, men framf&amp;ouml;r allt att minska energianv&amp;auml;ndningen s&amp;aring; att f&amp;ouml;rnybar energi kan g&amp;ouml;ras tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r andra sektorer d&amp;auml;r olja beh&amp;ouml;ver avvecklas. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;ljande:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Koldioxidskatten f&amp;ouml;rdubblas f&amp;ouml;r vanlig ”l&amp;auml;tt” industri, som inte ing&amp;aring;r i systemet med handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. Om en villa eller ett &amp;aring;lderdomshem v&amp;auml;rms med olja beskattas koldioxidutsl&amp;auml;ppet med 91 &amp;ouml;re &amp;ouml;re/kg, men om en verkstadsindustri v&amp;auml;rms med olja betalar den 19 &amp;ouml;re/kg koldioxid. Detta anser vi inte gynnar industrin i l&amp;auml;ngden. F&amp;ouml;rslaget presenteras i v&amp;aring;r skattemotion som en del av den gr&amp;ouml;na skattev&amp;auml;xlingen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Industrin ska kunna teckna avtal med Energimyndigheten om s&amp;auml;nkt skatt i utbyte mot ett systematiskt arbete f&amp;ouml;r att minska energianv&amp;auml;ndningen, i linje med det program f&amp;ouml;r energieffektivisering (PFE) som redan finns f&amp;ouml;r vissa industrier n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller elskatt, och i linje med vad som &amp;auml;r vanligt i andra europeiska l&amp;auml;nder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Uppf&amp;ouml;ljningen av kraven p&amp;aring; ”st&amp;auml;ndig f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring” inom milj&amp;ouml;certifieringssystemen ISO 14001 och EMAS b&amp;ouml;r utredas. N&amp;aring;gra fr&amp;aring;gor som b&amp;ouml;r utredas &amp;auml;r ifall kravet p&amp;aring; st&amp;auml;ndig f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttring f&amp;ouml;ljs upp, om f&amp;ouml;retag som inte klarar detta beh&amp;aring;ller sin certifiering och om uppgifter om certifierade f&amp;ouml;retag kan h&amp;aring;llas tillg&amp;auml;ngliga. Frivillighet ska inte vara kravl&amp;ouml;shet.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ut&amp;ouml;ver detta kan viktiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r industrin g&amp;ouml;ras inom ramen f&amp;ouml;r systemet med handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter samt ett samarbete mellan klimatinvesteringsprogrammet och det nyinr&amp;auml;ttade milj&amp;ouml;teknikr&amp;aring;det.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783049" name="_Toc148783049"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381971" name="_Toc149381971"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386637" name="_Toc149386637"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424172" name="_Toc158424172"&gt;&lt;/a&gt;Samverkan Swentec–Klimp&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det nybildade Sveriges milj&amp;ouml;teknikr&amp;aring;d (Swentec) b&amp;ouml;r f&amp;aring; en koppling till klimat&amp;shy;investeringsprogrammet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;tekniksektorn &amp;auml;r en viktig n&amp;auml;ringsgren i Sverige och g&amp;ouml;r betydande bidrag till Sveriges export. Viktigt &amp;auml;r dock att sektorn inte enbart utvecklar sin export, utan forts&amp;auml;tter att utveckla nya f&amp;ouml;retag, produkter, processer och andra l&amp;ouml;sningar. Detta kan st&amp;auml;rkas genom en starkare koppling mellan Swentec och klimatinvesterings&amp;shy;programmet (Klimp). Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett bidrag till det framtida klimatarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimp aviserades f&amp;ouml;rsta g&amp;aring;ngen i budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2002 och dess syften f&amp;ouml;rtydligades i 2002 &amp;aring;rs klimatpolitiska beslut. Investeringsprogrammen &amp;auml;r till f&amp;ouml;r att gynna projekt som leder till minskad klimatp&amp;aring;verkan. Av propositionen framg&amp;aring;r att kostnadseffektiviteten ska utg&amp;ouml;ra en viktig bed&amp;ouml;mningsgrund f&amp;ouml;r beviljande av projekt. &amp;Aring;tg&amp;auml;rderna ska i f&amp;ouml;rsta hand bed&amp;ouml;mas utifr&amp;aring;n kostnadseffektivitetskriteriet, dvs. hur befintlig teknik billigast kan f&amp;aring; en viss utsl&amp;auml;ppsminskning. I mindre omfattning kan &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;aring; genomf&amp;ouml;ras trots en l&amp;auml;gre kostnadseffektivitet. Nya metoder och tekniker f&amp;aring;r pr&amp;ouml;vas &amp;auml;ven om kostnaderna initialt &amp;auml;r h&amp;ouml;ga f&amp;ouml;r demonstrationsprojekt. Detta har sedan kommit att omfatta n&amp;aring;gon enstaka procent av medlen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det som &amp;auml;r kostnadseffektivt p&amp;aring; kort sikt &amp;auml;r inte alltid det som &amp;auml;r mest kostnads&amp;shy;effektivt p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt. Det &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt att beakta m&amp;ouml;jligheten att st&amp;ouml;dja utvecklingen av nya f&amp;ouml;retag, produkter och metoder som kan ge utsl&amp;auml;ppsminskningar i framtiden, b&amp;aring;de i Sverige och utomlands. Riksdagen b&amp;ouml;r f&amp;ouml;rtydliga att en n&amp;aring;got st&amp;ouml;rre andel kan och b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r s&amp;aring;dana mer framtidsinriktade satsningar. &amp;Auml;ven dessa m&amp;aring;ste dock ing&amp;aring; i ett sammanhang som g&amp;ouml;r trov&amp;auml;rdigt att pengarna kommer till god anv&amp;auml;ndning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I Swentecs uppdrag ing&amp;aring;r att fr&amp;auml;mja utveckling, kommersialisering och marknads&amp;shy;introduktion av milj&amp;ouml;l&amp;ouml;sningar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett mer formaliserat samarbete mellan Naturv&amp;aring;rdsverket och Swentec kring Klimp skulle kunna ge positiva synergieffekter. Det skulle fr&amp;auml;mja mer l&amp;aring;ngsiktiga framtids&amp;shy;inriktade satsningar inom utveckling, kommersialisering och marknadsintroduktion av klimatf&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrande l&amp;ouml;sningar. Framf&amp;ouml;r allt skulle ett mer l&amp;aring;ngsiktigt perspektiv i beviljade satsningar kunna inf&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r s&amp;aring;ledes tydligg&amp;ouml;ra att en n&amp;aring;got st&amp;ouml;rre andel av Klimpmedlen kan och b&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndas f&amp;ouml;r mer framtidsinriktade satsningar p&amp;aring; ny teknik, i samverkan mellan Naturv&amp;aring;rdsverket och Swentec enligt vad som beskrivits ovan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783050" name="_Toc148783050"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381972" name="_Toc149381972"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386638" name="_Toc149386638"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424173" name="_Toc158424173"&gt;&lt;/a&gt;Transporter&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149386639" name="_Toc149386639"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424174" name="_Toc158424174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc148783054" name="_Toc148783054"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381976" name="_Toc149381976"&gt;&lt;/a&gt;Klimatm&amp;aring;l f&amp;ouml;r transportsektorn&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r den l&amp;aring;ngsiktiga trafikplaneringen ska en m&amp;aring;lbild f&amp;ouml;r ett transportsystem 2020 och 2050 som uppfyller klimatm&amp;aring;len och andra transportpolitiska m&amp;aring;l tas fram med hj&amp;auml;lp av backcastinganalys. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GU02MJ391/MOT_200607_MJ_391-1.jpg" width="131" height="121" alt="Image: MOT_200607_MJ_391-1.jpg" style="float: right;"/&gt;D&amp;auml;r ska ocks&amp;aring; ing&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kr&amp;auml;vs nu och fram&amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att n&amp;aring; m&amp;aring;lbilden. M&amp;aring;let b&amp;ouml;r fokusera p&amp;aring; vilka m&amp;auml;ngder fossil CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt; som sl&amp;auml;pps ut fr&amp;aring;n transportsektorn som helhet och uppdelat p&amp;aring; olika delsektorer s&amp;aring;som personbilar, lastbilar, sj&amp;ouml;fart, flyg och j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. M&amp;aring;let b&amp;ouml;r kopplas till de l&amp;aring;ngsiktiga m&amp;aring;l som tidigare antagits av riksdagen samt det m&amp;aring;l om halverad oljeanv&amp;auml;ndning i transportsektorn till 2020 som angavs i slutrapporten fr&amp;aring;n Kommissionen mot oljeberoende 2006. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424175" name="_Toc158424175"&gt;&lt;/a&gt;Transporthierarki&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att transportsystemet ska kunna st&amp;auml;llas om kr&amp;auml;vs systematiska och sektors&amp;ouml;verskridande insatser. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att transportsektorns och samh&amp;auml;llets &amp;ouml;vriga akt&amp;ouml;rer f&amp;aring;r tydliga signaler om behovet av att minska transporterna och att v&amp;auml;lja h&amp;aring;llbara transportmedel framf&amp;ouml;r oh&amp;aring;llbara. F&amp;ouml;rvisso finns h&amp;aring;llbarhet inskrivet i transportsektorns &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l, men detta anses omfatta b&amp;aring;de ekonomisk, social och ekologisk h&amp;aring;llbarhet. Detta skapar en situation d&amp;auml;r den ekologiska h&amp;aring;llbarheten s&amp;auml;llan prioriteras. F&amp;ouml;r sektorns olika akt&amp;ouml;rer kan m&amp;aring;lstyrning ocks&amp;aring; vara sv&amp;aring;rt en&amp;auml;r det finns m&amp;aring;nga olika m&amp;aring;l: ett &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;l, sex delm&amp;aring;l och 22 etappm&amp;aring;l. Att n&amp;aring;gon – f&amp;ouml;rutom de mest insatta politiker och tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n som arbetar med detta p&amp;aring; heltid – skulle kunna orientera sig i denna sn&amp;aring;rskog av ibland motstridiga m&amp;aring;l ter sig osannolikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De val som g&amp;ouml;rs i planering eller upphandling av transporter fokuserar ofta p&amp;aring; ett specifikt m&amp;aring;l men &amp;auml;r s&amp;auml;llan optimerat f&amp;ouml;r att n&amp;aring; det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let. Fokus f&amp;ouml;r valen kan ocks&amp;aring; vara ekonomiskt eller politiskt betingat eller skifta &amp;ouml;ver tid beroende p&amp;aring; vem som ska g&amp;ouml;ra valet och vilka personliga prioriteringar som finns. Det finns alltid n&amp;aring;got delm&amp;aring;l eller sektorsm&amp;aring;l som kan anv&amp;auml;ndas som alibi f&amp;ouml;r ett suboptimerat val.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att samh&amp;auml;llet tydligare m&amp;aring;ste prioritera de transportmedel som leder till det &amp;ouml;vergripande m&amp;aring;let om klimatanpassning. Transportsektorn beh&amp;ouml;ver ett stringent och anv&amp;auml;ndbart verktyg f&amp;ouml;r att prioritera h&amp;aring;llbara transporter. Det skulle tj&amp;auml;na som riktlinje f&amp;ouml;r val av transportmedel f&amp;ouml;r transport&amp;ouml;rer, transportk&amp;ouml;pare, allm&amp;auml;nhet, politiker och tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n.&lt;span style="color: #212100;"&gt; &lt;/span&gt;En s&amp;aring;dan prioriteringsordning, eller hierarki, har l&amp;auml;nge anv&amp;auml;nts med stor framg&amp;aring;ng inom avfallssektorn, d&amp;auml;r olika behandlingsmetoder rangordnas efter deras ekologiska h&amp;aring;llbarhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En transporthierarki som bygger p&amp;aring; transportmedlens ekologiska h&amp;aring;llbarhet tar h&amp;auml;nsyn till f&amp;auml;rdmedlens energianv&amp;auml;ndning, br&amp;auml;nslets ursprung samt milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan fr&amp;aring;n utsl&amp;auml;pp och restprodukter. Den tar &amp;auml;ven h&amp;auml;nsyn till f&amp;auml;rdmedlets potentiella f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga att uppn&amp;aring; h&amp;aring;llbarhet. H&amp;ouml;gst upp i en s&amp;aring;dan rangordning hamnar undvikandet av transporter, d&amp;auml;refter g&amp;aring;ng och cykel f&amp;ouml;ljt av kollektivtrafik, j&amp;auml;rnv&amp;auml;g, sj&amp;ouml;fart och slutligen bilism och flyg.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anv&amp;auml;ndningen av en s&amp;aring;dan hierarki g&amp;ouml;r det ocks&amp;aring; uppenbart att dagens utveckling &amp;auml;r helt oh&amp;aring;llbar. De f&amp;auml;rdmedel som befinner sig l&amp;auml;ngst ned i hierarkin &amp;ouml;kar mest, medan de som befinner sig l&amp;auml;ngst upp, och som efterstr&amp;auml;vas, minskar. Det blir ocks&amp;aring; l&amp;auml;tt att se var styrmedel b&amp;ouml;r s&amp;auml;ttas in.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige b&amp;ouml;r anta en hierarki som klart och tydligt anger vilka transportmedel som b&amp;ouml;r prioriteras f&amp;ouml;r att ekologisk h&amp;aring;llbarhet ska kunna n&amp;aring;s. Grunden f&amp;ouml;r en s&amp;aring;dan hierarki m&amp;aring;ste vara de olika transportmedlens potential att vara ekologiskt h&amp;aring;llbara. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424176" name="_Toc158424176"&gt;&lt;/a&gt;Trafikverkens samarbete&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatanpassning av transportsystemet &amp;auml;r beroende av att samh&amp;auml;llet v&amp;auml;ljer de klimatm&amp;auml;ssigt b&amp;auml;sta alternativen n&amp;auml;r infrastruktur f&amp;ouml;r transporter ska planeras och anl&amp;auml;ggas. Idag sker ingen s&amp;aring;dan v&amp;auml;gning i besluten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ist&amp;auml;llet &amp;auml;r det upp till V&amp;auml;gverket, Banverket, Luftfartsverket och Sj&amp;ouml;fartsverket att utan samordning f&amp;ouml;resl&amp;aring; vilka investeringar som ska g&amp;ouml;ras. Exempelvis kan V&amp;auml;gverket f&amp;ouml;resl&amp;aring; en ny eller utbyggd v&amp;auml;g p&amp;aring; en str&amp;auml;cka d&amp;auml;r en klimatm&amp;auml;ssigt b&amp;auml;ttre l&amp;ouml;sning vore att anl&amp;auml;gga j&amp;auml;rnv&amp;auml;g eller ut&amp;ouml;ka t&amp;aring;gtrafiken. V&amp;auml;gverket har i uppdrag att f&amp;ouml;lja den s&amp;aring; kallade fyrstegsprincipen, men detta r&amp;auml;cker inte, vilket tydligt framg&amp;aring;r av en utredning fr&amp;aring;n Statens institut f&amp;ouml;r kommunikationsanalys (SIKA).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inte heller de p&amp;aring;f&amp;ouml;ljande besluten hos regering och riksdag v&amp;auml;ger in om de investeringar som f&amp;ouml;reslagits av de enskilda trafikverken kan l&amp;ouml;sas p&amp;aring; ett klimatm&amp;auml;ssigt b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt. Samordningen i planering av infrastruktur mellan trafikverken m&amp;aring;ste d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras avsev&amp;auml;rt. Allra b&amp;auml;st vore kanske om trafikslagens planeringsenheter slogs ihop till ett gemensamt trafikplaneringsverk s&amp;aring; att rationella bed&amp;ouml;mningar utan konkurrens mellan trafikverken kan ske. Ett arbete b&amp;ouml;r genast ig&amp;aring;ngs&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att utreda och f&amp;ouml;resl&amp;aring; hur trafikverkens samarbete kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras i detta h&amp;auml;nseende. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424177" name="_Toc158424177"&gt;&lt;/a&gt;Kapacitets&amp;ouml;kning i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gen utg&amp;ouml;r en grundbult f&amp;ouml;r l&amp;aring;ng- och kortv&amp;auml;ga resande i ett klimatanpassat transportsystem. Kapaciteten hos det nuvarande j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet &amp;auml;r emellertid f&amp;ouml;r l&amp;aring;g f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra den trafik&amp;ouml;kning som kr&amp;auml;vs n&amp;auml;r allt fler person- och godstransporter f&amp;ouml;rs &amp;ouml;ver fr&amp;aring;n bil och flyg till j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. Den nu g&amp;auml;llande framtidsplanen har slagit fast en investeringsniv&amp;aring; i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gens infrastruktur som &amp;auml;r h&amp;ouml;gre &amp;auml;n n&amp;aring;gonsin, men ambitionen &amp;auml;r alltj&amp;auml;mt f&amp;ouml;r l&amp;aring;g. F&amp;ouml;r att transportsektorn ska kunna n&amp;aring; de l&amp;aring;ngsiktiga klimatm&amp;aring;l som riksdagen har antagit f&amp;ouml;r Sverige som helhet, m&amp;aring;ste de fossilt drivna v&amp;auml;gtransporterna halveras till 2020, och flygets kapacitet stanna vid dagens niv&amp;aring;. Samtidigt visar prognoserna &amp;ouml;ver transportbehovet – eller transport&amp;ouml;nskem&amp;aring;let, vilket &amp;auml;r en mer adekvat term i sammanhanget – att detta forts&amp;auml;tter att &amp;ouml;ka. F&amp;ouml;r att klara denna &amp;ouml;kning av transporter m&amp;aring;ste j&amp;auml;rnv&amp;auml;gens kapacitet f&amp;ouml;r b&amp;aring;de gods- och persontransporter f&amp;ouml;rdubblas fram till 2020. Regeringens uttalade ambition i budgetpropositionen, att en st&amp;ouml;rre andel av infrastrukturinvesteringarna i framtiden ska g&amp;aring; till utbyggnad av v&amp;auml;gar, strider helt mot klimatanpassningen av transportsystemet. Ist&amp;auml;llet m&amp;aring;ste investeringarna i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gens kapacitet kraftigt &amp;ouml;ka. En snabb utbyggnad och upprustning av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gens infrastruktur p&amp;aring;g&amp;aring;r f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande. Investeringsniv&amp;aring;n de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren kommer att ligga p&amp;aring; 11–12 miljarder kronor &amp;aring;rligen. Om inga nya beslut fattas kommer den dock &amp;aring;ter att sjunka successivt till cirka 7–8 miljarder kronor &amp;aring;rligen efter 2010. Ambitionen b&amp;ouml;r vara en fortvarig investeringsniv&amp;aring; p&amp;aring; 12 miljarder kronor &amp;aring;rligen &amp;aring;tminstone fram till 2020. Finansiering ska ske fr&amp;auml;mst  genom anslag. F&amp;ouml;r att s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla en fortsatt h&amp;ouml;g investeringsniv&amp;aring; b&amp;ouml;r arbetet med en ut&amp;ouml;kad och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngd infrastrukturplan f&amp;ouml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar omedelbart ig&amp;aring;ngs&amp;auml;ttas och beslut tas senast 2008. Investeringsniv&amp;aring;n under &amp;aring;ren 2009–2015&amp;nbsp;b&amp;ouml;r h&amp;ouml;jas&amp;nbsp;med minst 25 miljarder kronor j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med nuvarande plan. D&amp;auml;rmed ut&amp;ouml;kas planen 2004–2015 fr&amp;aring;n 107,6 till minst 132,6 miljarder kronor i 2004 &amp;aring;rs prisniv&amp;aring;. Planen f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngs ocks&amp;aring; till 2020 med investeringsniv&amp;aring; 2016–2020 p&amp;aring; minst 60 miljarder kronor i 2004 &amp;aring;rs prisniv&amp;aring;. Inom den ut&amp;ouml;kade ramen ska satsningar prioriteras p&amp;aring; bl.a. kapacitetsutbyggnad i storstadsomr&amp;aring;dena, Norrbotniabanan och G&amp;ouml;talandsbanan. Som ett f&amp;ouml;rsta steg i s&amp;auml;kerst&amp;auml;llandet av investeringsniv&amp;aring;n b&amp;ouml;r anslaget till j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsinvesteringar h&amp;ouml;jas med 1&amp;nbsp;000 miljoner kronor 2009.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424178" name="_Toc158424178"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gens infrastruktur ett riksintresse&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Infrastrukturprojekt &amp;auml;r f&amp;ouml;renade med omfattande planerings- och tillst&amp;aring;ndsprocesser. Dessa &amp;auml;r i m&amp;aring;nga avseenden n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att eliminera eller minimera projektens st&amp;ouml;rningar f&amp;ouml;r allm&amp;auml;nheten och milj&amp;ouml;n. Det finns emellertid &amp;auml;ven problem. Ett s&amp;aring;dant &amp;auml;r att kommunerna har m&amp;ouml;jlighet att f&amp;ouml;rsena eller till och med f&amp;ouml;rhindra utbyggnaden av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar inom kommungr&amp;auml;nserna. I exempelvis Lerum har utbyggnaden av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gs&amp;shy;n&amp;auml;tet stoppats av kommunala intressen, trots att en utbyggnad av sp&amp;aring;ren genom Lerum &amp;auml;r helt n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka kapaciteten i j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet i hela V&amp;auml;stra G&amp;ouml;taland. Kommunernas m&amp;ouml;jlighet att stoppa klimatm&amp;auml;ssigt motiverad utbyggnad av j&amp;auml;rnv&amp;auml;gar b&amp;ouml;r begr&amp;auml;nsas genom att s&amp;aring;dana projekt klassas som riksintresse. Regeringen b&amp;ouml;r skyndsamt &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag till hur s&amp;aring; kan ske. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424179" name="_Toc158424179"&gt;&lt;/a&gt;S&amp;auml;kra banunderh&amp;aring;llet&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bygga ut kapaciteten p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet f&amp;aring;r inte inneb&amp;auml;ra att underh&amp;aring;llet av banorna efters&amp;auml;tts. S&amp;aring; &amp;auml;r fallet idag. Banverket saknar medel f&amp;ouml;r att underh&amp;aring;lla banorna i hela landet och tummar d&amp;auml;rmed p&amp;aring; b&amp;aring;de s&amp;auml;kerhet, punktlighet och tillf&amp;ouml;rlitlighet. Fram till 2015 saknas cirka &amp;aring;tta miljarder kronor i Banverkets budget f&amp;ouml;r underh&amp;aring;ll. F&amp;ouml;r att spara dessa pengar g&amp;ouml;rs nu nedsk&amp;auml;rningar i banunderh&amp;aring;llet i hela landet. Verket f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker begr&amp;auml;nsa besparingseffekterna p&amp;aring; de mest h&amp;ouml;gtrafikerade linjerna. De st&amp;ouml;rsta besparingarna kommer att g&amp;ouml;ras p&amp;aring; s&amp;aring; kallade l&amp;aring;gtrafikerade banor. Banverket har identifierat 55 banor fr&amp;aring;n norr till s&amp;ouml;der som kommer att l&amp;auml;ggas ned eller f&amp;aring; kraftigt minskat underh&amp;aring;ll – vilket i sig &amp;auml;r b&amp;ouml;rjan p&amp;aring; nedl&amp;auml;ggning. Bland dessa &amp;aring;terfinns till exempel Bohusbanan, Kinnekullebanan, St&amp;aring;ng&amp;aring;dals- och Tjustbanan, V&amp;auml;sterdalsbanan och m&amp;aring;nga andra banor som anv&amp;auml;nds och har stor utvecklingspotential. N&amp;auml;r vi vet att j&amp;auml;rnv&amp;auml;gens kapacitet m&amp;aring;ste &amp;ouml;ka, &amp;auml;r det kontraproduktivt att l&amp;auml;gga ned vissa banor p&amp;aring; grund av bristande anslag till underh&amp;aring;ll. Banverkets anslag b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r justeras s&amp;aring; att banunderh&amp;aring;llet kan s&amp;auml;kras. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424180" name="_Toc158424180"&gt;&lt;/a&gt;Kompletteringar i befintlig infrastruktur f&amp;ouml;r godstransporter&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En av de viktigaste &amp;aring;tg&amp;auml;rderna f&amp;ouml;r att kunna &amp;ouml;ka godstransporter p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g &amp;auml;r att bygga ett strategiskt n&amp;auml;t av omlastningsstationer mellan j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och andra transportmedel, s&amp;aring; kallade kombiterminaler. Detta skulle g&amp;ouml;ra det m&amp;ouml;jligt att &amp;ouml;ka intermodaliteten, det vill s&amp;auml;ga omlastningen av gods mellan olika trafikslag, vilket skulle gynna godstransporter p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. En utredning p&amp;aring;g&amp;aring;r f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande d&amp;auml;r ett s&amp;aring;dant n&amp;auml;t av kombiterminaler ska f&amp;ouml;resl&amp;aring;s. Utredningen kommer att presenteras under 2007. Under tiden finns dock behov av att komplettera den befintliga infrastrukturen kring omlastningsstationer. Det handlar om nya plattformar, v&amp;auml;xlar, sticksp&amp;aring;r och andra mindre anl&amp;auml;ggningar som kontinuerligt beh&amp;ouml;ver byggas f&amp;ouml;r att sl&amp;auml;ppa in mer gods p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet. Banverkets anslag r&amp;auml;cker inte till detta i dag, vilket medf&amp;ouml;r att godstrafik&amp;ouml;kningen f&amp;ouml;rsenas och m&amp;aring;nga transport&amp;shy;k&amp;ouml;pare som skulle vilja frakta p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g tvingas hitta andra transports&amp;auml;tt. Banverkets anslag b&amp;ouml;r justeras s&amp;aring; att det m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;r f&amp;ouml;r mindre kompletteringar av befintlig infrastruktur f&amp;ouml;r intermodala godstransporter. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.8&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc158424181" name="_Toc158424181"&gt;&lt;/a&gt;Banverkets administration&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Administrativt arbete &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndighet f&amp;ouml;r att en verksamhet ska fungera effektivt. Regeringen har i budgetpropositionen f&amp;ouml;reslagit att anslaget till Banverkets administration ska minskas med 50 miljoner kronor per &amp;aring;r. Besparingen har ber&amp;auml;knats schablonm&amp;auml;ssigt, n&amp;aring;got underlag som visar att en s&amp;aring;dan besparing kan g&amp;ouml;ras utan att p&amp;aring;verka s&amp;auml;kerhet och kvalitet f&amp;ouml;religger inte. Milj&amp;ouml;partiet anser att en s&amp;aring;dan schablon&amp;shy;m&amp;auml;ssig och illa underbyggd besparing kan f&amp;aring; negativa konsekvenser. Banverkets anslag f&amp;ouml;r administration b&amp;ouml;r bibeh&amp;aring;llas p&amp;aring; 2006 &amp;aring;rs niv&amp;aring;. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.9&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc158424182" name="_Toc158424182"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Auml;ndrat utdelningskrav och bolagsordning f&amp;ouml;r SJ AB&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad infrastruktur och &amp;ouml;kat underh&amp;aring;ll kommer dock inte att r&amp;auml;cka f&amp;ouml;r att j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen ska utvecklas och bli tillg&amp;auml;nglig. Staten m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; ta ett st&amp;ouml;rre ekonomiskt ansvar f&amp;ouml;r att persontrafiken uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls. De senaste &amp;aring;ren har utvecklingen av t&amp;aring;gtrafiken varit mycket gl&amp;auml;djande. Resandet med t&amp;aring;g &amp;ouml;kar kraftigt. Men siffrorna visar inte hela sanningen. Hela &amp;ouml;kningen kan tillskrivas en &amp;ouml;kad pendling med regionala t&amp;aring;g. Det l&amp;aring;ngv&amp;auml;ga resandet med t&amp;aring;g har inte &amp;ouml;kat de senaste decennierna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Rikstrafiken har i uppdrag att ge underskottst&amp;auml;ckning f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagsekonomiskt ol&amp;ouml;nsam men samh&amp;auml;lleligt angel&amp;auml;gen kollektivtrafik som de regionala trafikhuvudm&amp;auml;nnen annars inte skulle ha r&amp;aring;d att bedriva. Anslagen till upphandling av s&amp;aring;dan trafik &amp;auml;r dock sm&amp;aring;, f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande 400–500 miljoner kronor per &amp;aring;r. Den upphandlade trafiken &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r begr&amp;auml;nsad och p&amp;aring; l&amp;auml;ngre sikt &amp;auml;r &amp;auml;ven den befintliga trafiken p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll hotad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;T&amp;aring;gtrafiken utanf&amp;ouml;r de mest trafikerade str&amp;aring;ken &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r gles och ofta av d&amp;aring;lig kvalitet. Ofta h&amp;auml;nger den ocks&amp;aring; under ett st&amp;auml;ndigt nedl&amp;auml;ggningshot. Detta &amp;auml;r ett oacceptabelt f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande. En utbyggd och v&amp;auml;l fungerande t&amp;aring;gtrafik &amp;auml;r helt central f&amp;ouml;r att transportsystemet i stort ska kunna klimatanpassas och bli h&amp;aring;llbart. Statens utdelningskrav p&amp;aring; SJ m&amp;aring;ste ses &amp;ouml;ver och bolaget m&amp;aring;ste &amp;auml;ven f&amp;aring; ett transportpolitiskt uppdrag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; det regionala planet har j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen ocks&amp;aring; stor potential f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad trafik, i synnerhet med den p&amp;aring;g&amp;aring;ende regionf&amp;ouml;rstoringen. Det finns emellertid konflikter mellan en del av regionernas trafikhuvudm&amp;auml;n och SJ. Den trafik SJ bedriver styrs f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande utifr&amp;aring;n &amp;auml;garens enda krav p&amp;aring; SJ: en tioprocentig avkastning p&amp;aring; kapitalet. Denna str&amp;auml;van efter vinstoptimering kan vara sv&amp;aring;r att f&amp;ouml;rena med den trafik regionerna vill ha och &amp;auml;r beredda att betala f&amp;ouml;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trafiksatsningar m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; g&amp;ouml;ras p&amp;aring; det sm&amp;aring;skaliga j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet s&amp;aring; att t&amp;aring;gen g&amp;aring;r d&amp;auml;r folk bor och s&amp;aring; att man kan &amp;ouml;ka utbudet av &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenliga samt prisv&amp;auml;rda t&amp;aring;gtransporter. Det regionala inflytandet och best&amp;auml;mmandet &amp;ouml;ver j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet och trafiken p&amp;aring; sp&amp;aring;ren m&amp;aring;ste st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc149386640" name="_Toc149386640"&gt;&lt;/a&gt;J&amp;auml;rnv&amp;auml;gsn&amp;auml;tet och trafiken &amp;auml;r av central betydelse f&amp;ouml;r det framtida h&amp;aring;llbara transport&amp;shy;systemet. Milj&amp;ouml;partiet anser att staten m&amp;aring;ste ta ett st&amp;ouml;rre ekonomiskt ansvar f&amp;ouml;r trafiken. Detta kan delvis och p&amp;aring; kort sikt ske genom att statens utdelningskrav p&amp;aring; SJ f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras f&amp;ouml;r den del d&amp;auml;r bolaget har monopol och att bolaget f&amp;aring;r ett transportpolitiskt uppdrag. Bolaget m&amp;aring;ste ges direktiv som &amp;ouml;kar incitamentet att &amp;ouml;ka det l&amp;aring;ngv&amp;auml;ga resandet med t&amp;aring;g. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.10&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424183" name="_Toc158424183"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Aring;terinf&amp;ouml;r tr&amp;auml;ngselavgifter i Stockholm&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Trafiken i st&amp;auml;derna blir alltmer intensiv, framf&amp;ouml;r allt &amp;ouml;kar last- och personbilstrafiken. Denna tar stort utrymme och orsakar f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrad milj&amp;ouml; p&amp;aring; alla plan. Igenkorkade v&amp;auml;gar och gator, h&amp;auml;lsoproblem och undantr&amp;auml;ngning av fotg&amp;auml;ngare och cyklister &amp;auml;r n&amp;aring;gra exempel, f&amp;ouml;rseningar f&amp;ouml;r kollektivtrafiken &amp;auml;r ett annat. I Stockholm genomf&amp;ouml;rdes under 2006 ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k med tr&amp;auml;ngselskatter i innerstaden. Resultatet av utv&amp;auml;rderingen visar att &amp;aring;tg&amp;auml;rden var mycket lyckad. Bokstavligen &amp;ouml;ver en natt minskade biltrafiken med &amp;ouml;ver 20 %, utan n&amp;aring;gra p&amp;aring;tagliga negativa konsekvenser. Tr&amp;auml;ngseln och k&amp;ouml;erna i Stockholmstrafiken halverades tidvis och halterna av milj&amp;ouml;- och h&amp;auml;lsofarliga &amp;auml;mnen fr&amp;aring;n biltrafiken minskade dramatiskt Vid folkomr&amp;ouml;stningen i Stockholms stad den 17 september 2006 r&amp;ouml;stade 51,3 % ja till fortsatt anv&amp;auml;ndning av tr&amp;auml;ngselskatt i Stockholm medan 45,5 % r&amp;ouml;stade nej. Milj&amp;ouml;partiet anser att tr&amp;auml;ngselskatterna i Stockholm b&amp;ouml;r &amp;aring;terinf&amp;ouml;ras senast den 1 april 2007. Dessutom b&amp;ouml;r tr&amp;auml;ngselskatt inf&amp;ouml;ras i andra st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der, f&amp;ouml;rutsatt att det – som i Stockholm – finns ett folkligt st&amp;ouml;d. En lag&amp;auml;ndring b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; genomf&amp;ouml;ras som g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r kommuner att inf&amp;ouml;ra tr&amp;auml;ngselavgifter utan riksdagsbeslut. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.11&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc158424184" name="_Toc158424184"&gt;&lt;/a&gt;Statligt st&amp;ouml;d till utbyggnad av sp&amp;aring;rburen trafik i st&amp;auml;der&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;ouml;ket med tr&amp;auml;ngselavgifter i Stockholm visade med all tydlighet hur viktigt det &amp;auml;r med en utbyggd och effektiv kollektivtrafik f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor ska kunna transportera sig mellan olika h&amp;aring;llpunkter n&amp;auml;r intresset f&amp;ouml;r att &amp;aring;ka bil minskar. &amp;Auml;ven ur klimat&amp;shy;synpunkt ger utbyggnaden av kollektivtrafiken h&amp;ouml;g utdelning och intresset b&amp;ouml;r koncentreras till kostnadseffektiva linjesystem som har den h&amp;ouml;gsta milj&amp;ouml;effekten per satsad krona. Mest effektivt och klimatv&amp;auml;nligt &amp;auml;r den sp&amp;aring;rburna trafiken.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;P&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i v&amp;auml;rlden byggs det nu sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar i st&amp;ouml;rre st&amp;auml;der som aldrig f&amp;ouml;rr. Dessv&amp;auml;rre &amp;auml;r Sverige l&amp;aring;ngt efter i utvecklingen. En viktig anledning till detta &amp;auml;r att kommunerna inte har r&amp;aring;d att bygga ut sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar och p&amp;aring; den statliga sidan saknas en myndighet som ansvarar f&amp;ouml;r lokala sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar. Kommunerna kan inte f&amp;aring; n&amp;aring;got ekonomiskt eller praktiskt st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n staten i denna fr&amp;aring;ga. Milj&amp;ouml;partiet anser att Banverket b&amp;ouml;r ges ett s&amp;aring;dant ansvar. Det &amp;ouml;kade ansvaret b&amp;ouml;r &amp;aring;tf&amp;ouml;ljas av ett &amp;ouml;kat anslag f&amp;ouml;r statligt st&amp;ouml;d till infrastrukturinvesteringar och sp&amp;aring;rv&amp;auml;gsfordon. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns ett antal l&amp;auml;mpliga projekt som har n&amp;aring;gon grad av mognad, det vill s&amp;auml;ga att ett projekt har f&amp;ouml;rekommit ofta i debatter och allm&amp;auml;nt accepterats. Dessutom har fr&amp;aring;gan som regel utretts med olika grader av f&amp;auml;rdiga f&amp;ouml;rslag. St&amp;ouml;rst mognad har s&amp;aring;dana projekt d&amp;auml;r det redan finns en befintlig sp&amp;aring;rv&amp;auml;g som &amp;auml;r mycket l&amp;auml;tt att f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med att starta en helt ny sp&amp;aring;rv&amp;auml;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att den beskrivna utbyggnaden av modern sp&amp;aring;rv&amp;auml;g i Sverige ska kunna genomf&amp;ouml;ras kr&amp;auml;vs att staten inf&amp;ouml;r st&amp;ouml;d till investeringarna, l&amp;auml;mpligen 80 procent f&amp;ouml;r infrastruktur inkl serviceanl&amp;auml;ggningar samt 50 procent f&amp;ouml;r fordon.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den ledande sp&amp;aring;rv&amp;auml;gsexpertisen i Sverige anser att det finns goda m&amp;ouml;jligheter att f&amp;aring; ig&amp;aring;ng flera sp&amp;aring;rv&amp;auml;gslinjer inom de n&amp;auml;rmaste &amp;aring;ren. De g&amp;ouml;r en uppdelning i tre grupper, f&amp;ouml;rst projekt som kan realiseras snabbt, d&amp;auml;refter projekt som tar ytterligare n&amp;aring;gra &amp;aring;r att realisera.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;A–D, 1–3 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: upper-alpha; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 2.12mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm: F&amp;ouml;rl&amp;auml;ngning av Djurg&amp;aring;rdslinjen till Centralen, cirka 1 kilometer. Kostnad cirka 50 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Norrk&amp;ouml;ping: F&amp;ouml;rl&amp;auml;ngning till Ringdansen, cirka 3,2 kilometer. Kostnad cirka 120 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;G&amp;ouml;teborg: Operal&amp;auml;nken, cirka 0,8 kilometer. Kostnad cirka 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate; letter-spacing: -0.1pt;"&gt;G&amp;ouml;teborg: Norra &amp;auml;lvstranden, cirka 3 kilometer. Kostnad cirka 350 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 17.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;E–I, 3–5 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: upper-alpha; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm: Linje 4, cirka 11,9 kilometer. Kostnad cirka 480 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm: Linje 7 f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngs fr&amp;aring;n  Centralen till Hornsberg, cirka 3,1 kilometer. Kostnad cirka 125 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Malm&amp;ouml;: Linje 2, cirka 10,5 kilometer. Kostnad cirka 450 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Malm&amp;ouml;: Linje 5, cirka 11,5 kilometer. Kostnad cirka 460 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stockholm: Odenplan–Nya Karolinska, cirka 0,8 kilometer. Cirka 50 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 17.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J–K, 5–10 &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: upper-alpha; margin-left: 6.3mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Helsingborg: cirka 1 350 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; line-height: 10.0pt; margin-top: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;J&amp;ouml;nk&amp;ouml;ping: cirka 500 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det totala anslagsbehovet f&amp;ouml;r denna satsning uppg&amp;aring;r till cirka 320 miljoner kronor per &amp;aring;r under tio &amp;aring;r, vilket borde vara hanterbart. Om vi ser enbart till de n&amp;auml;rmaste fyra &amp;aring;ren och tar med A–D samt 10 procent f&amp;ouml;r projektering f&amp;ouml;r E–K hamnar behovet runt 630 miljoner kronor f&amp;ouml;r de n&amp;auml;rmaste fem &amp;aring;ren, eller cirka 125 miljoner kronor per &amp;aring;r, vilket torde vara fullt acceptabla niv&amp;aring;er under de kommande &amp;aring;ren.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.12&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424185" name="_Toc158424185"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;renklingar f&amp;ouml;r infrastrukturinvesteringar i sp&amp;aring;rv&amp;auml;g&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att bygga en kommunal sp&amp;aring;rv&amp;auml;g &amp;auml;r idag f&amp;ouml;renat med en tids&amp;ouml;dande process som i princip g&amp;ouml;r investeringarna om&amp;ouml;jliga. Enligt Banverket m&amp;aring;ste man s&amp;ouml;ka tillst&amp;aring;nd till en j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsplan, om man ska &amp;auml;ndra eller bygga ett nytt ett sp&amp;aring;r som &amp;auml;r l&amp;auml;ngre &amp;auml;n 100 meter. Denna j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsplan &amp;auml;r ungef&amp;auml;r som en v&amp;auml;gplan, utformad f&amp;ouml;r att ge skydd f&amp;ouml;r grannintressen och milj&amp;ouml;n n&amp;auml;r ny infrastruktur ska byggas i k&amp;auml;nsliga milj&amp;ouml;er. Detta f&amp;ouml;rsenar sp&amp;aring;rv&amp;auml;gsbyggen med flera &amp;aring;r och f&amp;ouml;rdyrar inf&amp;ouml;randet av sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar. Inom planlagt omr&amp;aring;de borde det dock r&amp;auml;cka med detaljplanef&amp;ouml;rfarandet f&amp;ouml;r en ny sp&amp;aring;rv&amp;auml;g, eftersom det redan ing&amp;aring;r i milj&amp;ouml;pr&amp;ouml;vningen. Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att tv&amp;aring;nget med en j&amp;auml;rnv&amp;auml;gsplan f&amp;ouml;r inomkommunala sp&amp;aring;rv&amp;auml;gar b&amp;ouml;r avskaffas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterligare ett problem med dessa pr&amp;ouml;vningar &amp;auml;r att endast det nya pr&amp;ouml;vas men det j&amp;auml;mf&amp;ouml;rs inte med det gamla d&amp;aring;liga. Detta betyder att om det nya inneb&amp;auml;r st&amp;ouml;rningar men totalt sett &amp;auml;r b&amp;auml;ttre &amp;auml;n det gamla f&amp;aring;r man inte realisera det nya. Man kan s&amp;auml;ga att det goda har blivit sin egen fiende. Det kr&amp;auml;vs en lag&amp;auml;ndring av PBL inneb&amp;auml;rande att en v&amp;auml;gning ska ske mot det gamla. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.13&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424186" name="_Toc158424186"&gt;&lt;/a&gt;Rikstrafikens anslag f&amp;ouml;r t&amp;aring;gtrafik&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under perioden 2007–2009 ansl&amp;aring;r regeringen knappt 100 miljoner kronor till Rikstrafikens upphandling av ol&amp;ouml;nsam trafik. Av anslaget &amp;aring;r 2005, vilket uppgick till 831 miljoner kronor, anv&amp;auml;ndes 385 miljoner kronor (46 procent) till upphandling av t&amp;aring;gtrafik, 69 miljoner (8 procent) till busstrafik, 242 miljoner (29 procent) till f&amp;auml;rjetrafik och 126 miljoner (15 procent) till flygtrafik. I v&amp;aring;rbudgeten 2006 anslog den d&amp;aring;varande regeringen p&amp;aring; Milj&amp;ouml;partiets initiativ ytterligare 100 miljoner kronor som avs&amp;aring;g bidrag till interregional kollektivtrafik med t&amp;aring;g.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring;ledes ska upphandlingen av t&amp;aring;gtrafik 2006 uppg&amp;aring; till cirka 485 miljoner kronor. Historien visar dock att Rikstrafiken tidigare har skurit ned p&amp;aring; upphandlingen av t&amp;aring;g f&amp;ouml;r att kunna &amp;ouml;ka upphandlingen av flyg. Under 2006 och 2007 f&amp;ouml;rhandlas ocks&amp;aring; Gotlands&amp;shy;bolagets avtal f&amp;ouml;r f&amp;auml;rjetrafiken till Gotland, vilket &amp;auml;r en mycket os&amp;auml;ker upphandling som kan sluta med &amp;ouml;kade kostnader f&amp;ouml;r staten. I detta l&amp;auml;ge anser Milj&amp;ouml;partiet att det &amp;auml;r av stor vikt att anslagen till upphandling av t&amp;aring;gtrafik och buss inte &amp;auml;ventyras av f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade prioriteringar inom Rikstrafiken. Anslagen till upphandling av t&amp;aring;gtrafik under 2007–2009 b&amp;ouml;r uppg&amp;aring; till minst 485 miljoner kronor. Detta anslag ska vara fredat mot kostnads&amp;ouml;kningar inom upphandlingen av andra trafikslag. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.14&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424187" name="_Toc158424187"&gt;&lt;/a&gt;Inf&amp;ouml;rande av kilometerskatt&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den viktigaste &amp;aring;tg&amp;auml;rden f&amp;ouml;r att f&amp;aring; &amp;ouml;ver mer gods p&amp;aring; j&amp;auml;rnv&amp;auml;g &amp;auml;r att l&amp;aring;ta lastbilstrafiken betala en st&amp;ouml;rre del av de kostnader trafiken orsakar f&amp;ouml;r samh&amp;auml;llet i form av minskad trafiks&amp;auml;kerhet, v&amp;auml;gslitage, klimatp&amp;aring;verkan och h&amp;auml;lsofarliga utsl&amp;auml;pp. &amp;Ouml;kningen av godstransporter p&amp;aring; v&amp;auml;g m&amp;aring;ste begr&amp;auml;nsas och transporterna p&amp;aring; sikt minska kraftigt f&amp;ouml;r att transportsystemet ska bli h&amp;aring;llbart. I det sammanhanget b&amp;ouml;r den tunga lastbilstrafikens skattebetalning baseras p&amp;aring; vilken str&amp;auml;cka fordonet k&amp;ouml;r och fordonets vikt och andra egenskaper hos det individuella fordonet. Detta kan uppn&amp;aring;s genom att inf&amp;ouml;ra en s&amp;aring; kallad kilometerskatt p&amp;aring; lastbilstrafiken. Detta inneb&amp;auml;r h&amp;ouml;jda kostnader f&amp;ouml;r v&amp;auml;gtrafiken och underl&amp;auml;ttar f&amp;ouml;r en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstrafik och ut&amp;ouml;kade kombitransporter. Kilometerskatten b&amp;ouml;r utformas s&amp;aring; att effekterna f&amp;ouml;r regioner och branscher blir rimliga. En s&amp;aring;dan kilometerskatt b&amp;ouml;r inf&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r tung lastbilstrafik fr&amp;aring;n 1&amp;nbsp;januari 2010. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.15&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc158424188" name="_Toc158424188"&gt;&lt;/a&gt;Minskad maximivikt f&amp;ouml;r lastbilar&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Varje transport &amp;auml;r f&amp;ouml;renad med milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan oavsett vilket f&amp;auml;rdmedel som anv&amp;auml;nds. Men d&amp;auml;rmed inte sagt att alla transporter har lika stor p&amp;aring;verkan p&amp;aring; milj&amp;ouml;n – vissa transporter p&amp;aring;verkar omv&amp;auml;rlden mer &amp;auml;n andra. Den fr&amp;aring;ga som hamnat mest i blickf&amp;aring;nget &amp;auml;r transporternas utsl&amp;auml;pp av koldioxid och p&amp;aring;verkan p&amp;aring; klimatet, och i det avseendet finns det mycket stora skillnader mellan transportslagen. Lastbil och flyg tillh&amp;ouml;r de transportslag som ger st&amp;ouml;rst klimateffekt medan j&amp;auml;rnv&amp;auml;gstransporter och sj&amp;ouml;fart har liten p&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llet fraktar alltmer gods och alltmer av dessa transporter sker med lastbil. Idag trafikeras Sverige av &amp;ouml;ver 100&amp;nbsp;000 lastbilar och godsm&amp;auml;ngderna p&amp;aring; v&amp;auml;g &amp;ouml;kar st&amp;auml;ndigt. Det orsakar stora samh&amp;auml;llskostnader genom v&amp;auml;gslitage, h&amp;auml;lsoproblem, klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndring, olyckor och tr&amp;auml;ngsel. Det enda som idag talar till lastbilarnas f&amp;ouml;rm&amp;aring;n &amp;auml;r marknadspriset. Genom att lastbilarna inte betalar sina fulla kostnader &amp;auml;r transporterna billiga f&amp;ouml;r transportk&amp;ouml;parna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns idag en bred enighet kring behovet att flytta &amp;ouml;ver godstransporter fr&amp;aring;n lastbil till j&amp;auml;rnv&amp;auml;g. Behovet av en s&amp;aring;dan &amp;ouml;verflyttning av transporterna till j&amp;auml;rnv&amp;auml;g h&amp;aring;lls ofta fram av politiker. Hos myndigheter och institutioner &amp;auml;r det ett st&amp;auml;ndigt &amp;aring;terkommande &amp;auml;mne.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Men besluten uteblir. Det &amp;auml;r uppenbart att det mest effektiva s&amp;auml;ttet att &amp;aring;stad&amp;shy;komma en &amp;ouml;verflyttning &amp;auml;r att &amp;auml;ndra kostnadsbalansen mellan j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och lastbilar. Men n&amp;auml;r det kommer till kritan &amp;auml;r det f&amp;aring; politiker som har tillr&amp;auml;ckligt mycket r&amp;aring;g i ryggen f&amp;ouml;r att kr&amp;auml;va att lastbilstransporterna ska betala sina egna kostnader, och d&amp;auml;rmed bli dyrare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett starkt komplement till ovan n&amp;auml;mnda kilometerskatt &amp;auml;r att ta bort det svenska undantaget fr&amp;aring;n EU:s maximivikt p&amp;aring; lastbilar. I de flesta EU-l&amp;auml;nder f&amp;aring;r lastbilar ha en h&amp;ouml;gsta bruttovikt p&amp;aring; 44 ton och en totall&amp;auml;ngd av maximalt 18 meter. I Sverige f&amp;aring;r fordonen sedan 1997 v&amp;auml;ga upp till 60 ton och ha en l&amp;auml;ngd av 25,25 meter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I debatten om lastbilarnas maximivikt h&amp;auml;vdas ofta att det blir fler lastbilar om gr&amp;auml;nsen f&amp;ouml;r maximivikten s&amp;auml;nks. Detta resonemang utg&amp;aring;r dock fr&amp;aring;n att alla transporter m&amp;aring;ste ske med lastbilar, som om lastbilstransporterna inte har konkurrens av andra trafikslag. Fakta visar emellertid att j&amp;auml;rnv&amp;auml;gens konkurrenskraft &amp;ouml;kar n&amp;auml;r lastbilarnas maximivikt minskar. Med en s&amp;auml;nkt gr&amp;auml;ns skulle j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen kunna konkurrera p&amp;aring; kortare str&amp;auml;ckor &amp;auml;n vad den kan idag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r Sverige under 1980-talet h&amp;ouml;jde den till&amp;aring;tna vikten fr&amp;aring;n 51 ton b&amp;ouml;rjade godset att flytta &amp;ouml;ver fr&amp;aring;n j&amp;auml;rnv&amp;auml;g till lastbil. Brytpunkten f&amp;ouml;r det avst&amp;aring;nd d&amp;auml;r transporter med j&amp;auml;rnv&amp;auml;g blev billigare &amp;auml;n lastbil f&amp;ouml;rflyttades n&amp;auml;stan 200 km, vilket g&amp;ouml;r att j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen idag har sv&amp;aring;rt att konkurrera p&amp;aring; avst&amp;aring;nd under 550&amp;nbsp;km.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; margin-left: 2.1mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: -2.1mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GU02MJ391/MOT_200607_MJ_391-2.png" width="384" height="253" alt="Image: MOT_200607_MJ_391-2.png" style="position: static;"/&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grafen anger hur j&amp;auml;rnv&amp;auml;gens konkurrensf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrades n&amp;auml;r Sverige &amp;ouml;kade lastbilars maximivikt fr&amp;aring;n 51 till 60 ton. Vid en maximivikt p&amp;aring; 51 ton hade j&amp;auml;rnv&amp;auml;gs&amp;shy;transporterna en kostnadsf&amp;ouml;rdel vid transporter &amp;ouml;ver 37 mil. N&amp;auml;r maximivikten h&amp;ouml;jdes till 60 ton flyttades brytpunkten till 55 mil. K&amp;auml;lla: Bo-Lennart Nelldal KTH, Stockholm.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat sk&amp;auml;l att s&amp;auml;nka lastbilarnas maximivikt &amp;auml;r de stora samh&amp;auml;llskostnader och trafikproblem som orsakas genom lastbilarnas v&amp;auml;gslitage. Enligt V&amp;auml;gverkets sektors&amp;shy;rapport 2003 orsakar en fullastad 60-tons l&amp;aring;ngtradare samma slitage p&amp;aring; v&amp;auml;gbanan som 75&amp;nbsp;000 personbilar. Slitaget minskar f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandevis mycket n&amp;auml;r fordonens maximivikt minskas. American Highway Association uppskattar att en 38-tons lastbil orsakar samma slitage som 9 600 personbilar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fordonens l&amp;auml;ngd p&amp;aring;verkar ocks&amp;aring; dimensioneringen av v&amp;auml;gn&amp;auml;tet genom att st&amp;ouml;rre och tyngre fordon kr&amp;auml;ver f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av broar, st&amp;ouml;rre sv&amp;auml;ngradier i korsningar etc. Hela v&amp;auml;gsystemet m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkas och underh&amp;aring;llskraven &amp;ouml;kar. Om maximivikten s&amp;auml;nktes skulle det kunna bli billigare att anl&amp;auml;gga nya v&amp;auml;gstr&amp;auml;ckor d&amp;auml;r detta kr&amp;auml;vs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det generella svenska undantaget fr&amp;aring;n EU:s maximivikt b&amp;ouml;r tas bort p&amp;aring; str&amp;auml;ckor d&amp;auml;r j&amp;auml;rnv&amp;auml;g och sj&amp;ouml;fart utg&amp;ouml;r alternativ. Om den h&amp;ouml;gsta till&amp;aring;tna vikten s&amp;auml;nks fr&amp;aring;n 60 till 40 ton – vilket &amp;auml;r den vikt som till&amp;aring;ts inom resten av EU – kommer j&amp;auml;rnv&amp;auml;gen att l&amp;auml;ttare kunna &amp;aring;terta f&amp;ouml;rlorade marknadsandelar samtidigt som v&amp;auml;garna blir b&amp;auml;ttre och de samh&amp;auml;llsekonomiska kostnaderna f&amp;ouml;r underh&amp;aring;ll och anl&amp;auml;ggning av v&amp;auml;gar, olyckor och h&amp;auml;lsoproblem minskar. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.16&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424189" name="_Toc158424189"&gt;&lt;/a&gt;Krav p&amp;aring; fordonsindustrin&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Person- och lastbilar st&amp;aring;r f&amp;ouml;r &amp;ouml;ver 30 procent av Sveriges klimatp&amp;aring;verkan, och det &amp;auml;r den enda sektor d&amp;auml;r utsl&amp;auml;ppen &amp;ouml;kar. Prognoser pekar ocks&amp;aring; p&amp;aring; att &amp;ouml;kningen kommer att forts&amp;auml;tta, &amp;auml;ven med en den f&amp;ouml;rs&amp;auml;ljnings&amp;ouml;kning av milj&amp;ouml;bilar som p&amp;aring;g&amp;aring;r. Grundproblemet &amp;auml;r att trafikm&amp;auml;ngderna &amp;ouml;kar fortare &amp;auml;n den inhemska framst&amp;auml;llningen och importen av f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen. Ett annat problem &amp;auml;r att Sverige har en i internationella sammanhang mycket br&amp;auml;nsleslukande bilflotta. Detta beror i sin tur p&amp;aring; att Sverige har f&amp;ouml;rm&amp;aring;nsregler f&amp;ouml;r tj&amp;auml;nstebilar som gynnar de tunga och energikr&amp;auml;vande bilar som tillverkas av Volvo och Saab.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag finns inga formella krav p&amp;aring; fordonsindustrin vad g&amp;auml;ller bilarnas klimatp&amp;aring;verkan. Inom EU finns en frivillig &amp;ouml;verenskommelse d&amp;auml;r bilindustrin har &amp;aring;tagit sig att minska de genomsnittliga utsl&amp;auml;ppen av koldioxid fr&amp;aring;n fordonen fr&amp;aring;n 164 till 120 gram per kilometer till &amp;aring;r 2012. Som j&amp;auml;mf&amp;ouml;relse kan n&amp;auml;mnas att genomsnittet i Sverige &amp;aring;r 2005 var 199 gram per kilometer, och att genomsnittet bland Ericssons tj&amp;auml;nstebilar var &amp;ouml;ver 240 gram samma &amp;aring;r.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Allt tyder dock p&amp;aring; att den europeiska bilindustrin inte kommer att kunna uppfylla m&amp;aring;let. Den svenska fordonsindustrin &amp;auml;r dessutom l&amp;aring;ngt bakom den i resten av EU. Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen b&amp;ouml;r ges i uppdrag att utforma ett m&amp;aring;l f&amp;ouml;r genomsnittligt utsl&amp;auml;pp av fossil koldioxid fr&amp;aring;n de fordon som s&amp;auml;ljs i Sverige. M&amp;aring;let b&amp;ouml;r &amp;ouml;verensst&amp;auml;mma med det m&amp;aring;l om en halvering av trafikens oljeanv&amp;auml;ndning till 2020 som antogs i slutrapporten fr&amp;aring;n Kommissionen mot oljeberoende.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.17&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424190" name="_Toc158424190"&gt;&lt;/a&gt;Statens upphandling av milj&amp;ouml;fordon&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten b&amp;ouml;r f&amp;ouml;reg&amp;aring; med gott exempel och i h&amp;ouml;gsta m&amp;ouml;jliga m&amp;aring;n bidra till en minskad klimatp&amp;aring;verkan. En viktig del i detta &amp;auml;r att kontinuerligt &amp;ouml;ka andelen milj&amp;ouml;fordon i statens upphandling. Fr&amp;aring;n &amp;aring;r 2010 b&amp;ouml;r alla bilar som k&amp;ouml;ps in av staten vara milj&amp;ouml;bilar. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.18&amp;#9;&lt;/span&gt; &lt;a id="_Toc158424191" name="_Toc158424191"&gt;&lt;/a&gt;Nationellt biogasprogram&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Anv&amp;auml;ndningen av etanol som drivmedel i personbilar har &amp;ouml;kat kraftigt i Sve&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;rige under de senaste &amp;aring;ren. Detta l&amp;auml;mnar ett viktigt bidrag till minskad klimatp&amp;aring;verkan, men &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; bara b&amp;ouml;rjan. Fler och mer f&amp;ouml;rnybara br&amp;auml;nslen beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att minska oljeanv&amp;auml;ndningen. N&amp;auml;sta steg i denna utveckling &amp;auml;r att utnyttja biogas. Potentialen f&amp;ouml;r anv&amp;auml;ndning av biogas &amp;auml;r mycket stor och b&amp;ouml;r utnyttjas b&amp;auml;ttre. Det finns m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r n&amp;auml;stan varenda kommun i Sverige att ha egna biogasanl&amp;auml;ggningar d&amp;auml;r man anv&amp;auml;nder till exempel restprodukter fr&amp;aring;n reningsverken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska bli f&amp;ouml;rst i v&amp;auml;rlden att anta ett nationellt biogasprogram, som t&amp;auml;cker s&amp;aring;v&amp;auml;l anl&amp;auml;ggningar som tankst&amp;auml;llen och fordonsst&amp;ouml;d. Ett uppdrag b&amp;ouml;r ges senast 1 april 2007 till en delegation, enligt nedan, att utarbeta ett program som syftar till att ta tillvara den potential till biogasproduktion som finns inom landet. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En satsning p&amp;aring; biogas b&amp;ouml;r bland annat, enligt Rivstart f&amp;ouml;r en ny klimatpolitik, omfatta utveckling, demonstration och kommersialisering av till exempel storskalig biogasproduktion fr&amp;aring;n g&amp;ouml;dsel, halm, livsmedelsrester etc. samt f&amp;ouml;r distribution av biogas. Med tanke p&amp;aring; de stora summor det &amp;auml;r fr&amp;aring;gan om kan man &amp;ouml;verv&amp;auml;ga investeringar &amp;auml;ven i andra icke-etanolbr&amp;auml;nslen, fr&amp;aring;n svartlutsf&amp;ouml;rgasning eller biobr&amp;auml;nslef&amp;ouml;rgasning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En strategi f&amp;ouml;r ett nationellt biogasprogram b&amp;ouml;r vara att bygga upp &amp;ouml;ar av biogas f&amp;ouml;r buss, taxi etc, med syfte att avst&amp;aring;ndet mellan dessa &amp;ouml;ar inte ska vara alltf&amp;ouml;r stort.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett annat strategiskt element &amp;auml;r snabb uppbyggnad av mackar i till exempel Stockholm och p&amp;aring; st&amp;auml;llen mellan de n&amp;auml;mnda biogas&amp;ouml;arna. Det &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig infrastruktur, utan vilken biogasen inte kan bli av n&amp;aring;gon betydelse.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt tyska studier motsvarar potentialen f&amp;ouml;r produktion av biogas i Tyskland ca tio g&amp;aring;nger dagens fossilgaskonsumtion i landet. R&amp;aring;varor f&amp;ouml;r produktionen kan komma fr&amp;aring;n bl.a. jordbruk, skogsbruk, livsmedelsberedningsindustri, stork&amp;ouml;k, avloppsreningsverk. Enligt en rapport fr&amp;aring;n Naturv&amp;aring;rdsverket 2005 kan r&amp;ouml;tning av biogas minska koldioxidutsl&amp;auml;ppen med 1,5 miljoner ton.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Biogasteknik kan ocks&amp;aring; bli mycket stort internationellt och kan generera export&amp;shy;int&amp;auml;kter f&amp;ouml;r svensk industri, och jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU-kommissionen presenterade i februari 2006 en EU-strategi f&amp;ouml;r biodrivmedel. En svensk satsning b&amp;ouml;r beakta EU:s strategi och dess f&amp;ouml;ljdverkningar, men inte inv&amp;auml;nta dessa. Tv&amp;auml;rtom kan en svensk satsning p&amp;aring;skynda och p&amp;aring;verka EU:s strategi.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En s&amp;aring;dan satsning skulle ber&amp;ouml;ra flera myndigheter, d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt Jordbruksverket och Naturv&amp;aring;rdsverket vad g&amp;auml;ller produktion, V&amp;auml;gverket och Naturv&amp;aring;rdsverket vad g&amp;auml;ller distribution. Huvudansvarig f&amp;ouml;resl&amp;aring;s vara V&amp;auml;gverket. Befintliga program som klimatinvesteringsprogrammet och landsbygdsutvecklingsprogrammet kan ber&amp;ouml;ras.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Eftersom den lokala/regionala niv&amp;aring;n &amp;auml;r s&amp;aring; viktig beh&amp;ouml;vs ocks&amp;aring; en stark lokal initiativkraft, vilket visat sig fungera genom LIP/Klimp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Institutionellt inneb&amp;auml;r detta bl.a.:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En delegation f&amp;ouml;r att identifiera m&amp;ouml;jligheter och l&amp;ouml;sningar. D&amp;auml;r ska finnas f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Biogasf&amp;ouml;reningen, Petroleuminstitutet, milj&amp;ouml;- och konsument&amp;shy;organisationer, fordonsindustrin, jord- och skogsbrukets organisationer m.fl.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fyra regionala samordnare f&amp;ouml;r att stimulera och samordna lokala, regionala och regionalt f&amp;ouml;rankrade nationella insatser.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;Instruktioner till ber&amp;ouml;rda myndigheter att prioritera biogas som fordonsmedel&lt;/span&gt;. &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En delegation f&amp;ouml;r br&amp;auml;nslebyte f&amp;ouml;resl&amp;aring;s bildas, best&amp;aring;ende av f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r Biogasf&amp;ouml;reningen, Petroleuminstitutet, milj&amp;ouml;- och konsumentorganisationer, fordonsindustrin m.fl.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimp f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngs och ut&amp;ouml;kas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringsbidrag f&amp;ouml;r biogasmackar, hanteras av V&amp;auml;gverket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringsbidrag f&amp;ouml;r produktion av biogas, storskalig (som Link&amp;ouml;ping).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Investeringsbidrag, bidrag f&amp;ouml;r fordonsflottor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;T&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;eknikutvecklingsst&amp;ouml;d till anl&amp;auml;ggningar f&amp;ouml;r g&amp;aring;rdsbaserad biogas i olika storlekar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fortsatt st&amp;ouml;d till investeringar i tankst&amp;auml;llen f&amp;ouml;r biogas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;St&amp;ouml;d till effektivisering av befintligt biogasanl&amp;auml;ggningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattestimulans till efterhandskonvertering av fordon till biogas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skattestimulans till ink&amp;ouml;p av biogasdrivna fordon.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Prioritering av biogasfordon i statlig fordonsupphandling (detta samt ovanst&amp;aring;ende i syfte att s&amp;auml;kra ink&amp;ouml;p av 10&amp;nbsp;000 fordon per &amp;aring;r, Volvos gr&amp;auml;ns f&amp;ouml;r att forts&amp;auml;tta produktionen).&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Prioritering av biogas inom ramen f&amp;ouml;r st&amp;ouml;dprojektet Gr&amp;ouml;na Bilen – under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att det finns svensk fordonsindustri.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mackar vid reningsverk, investeringsbidrag och eventuella driftbidrag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver beh&amp;ouml;vs ett underst&amp;ouml;djande utredningsarbete f&amp;ouml;r:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;kartl&amp;auml;ggning av biogasproduktions potential i ett optimalt utnyttjande av befintlig r&amp;aring;vara och livscykelanalyser,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;systemstudier av hur lagring av gas kan g&amp;ouml;ras billigare, hur &amp;ouml;verskott och underskott ska hanteras och hur metanl&amp;auml;ckage minimeras,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;systemstudier av m&amp;ouml;jligheter att g&amp;ouml;ra flytande br&amp;auml;nsle av biogas,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;utvecklande av synergier mellan biogasproduktion och andra m&amp;aring;l f&amp;ouml;r milj&amp;ouml; och jordbrukspolitik: minskade utsl&amp;auml;pp av dikv&amp;auml;veoxid, minskade kostnader f&amp;ouml;r handels&amp;shy;g&amp;ouml;dsel (d&amp;aring; denna kan ers&amp;auml;ttas med j&amp;auml;sningsresterna) och minskad &amp;ouml;verg&amp;ouml;dning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;ssa l&amp;auml;ggs ut p&amp;aring; l&amp;auml;mpliga myndigheter s&amp;aring;som Energimyn&lt;/span&gt;digheten, Jordbruks&amp;shy;tekniska institutet och Naturv&amp;aring;rdsverket eller p&amp;aring; externa konsulter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.19&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424192" name="_Toc158424192"&gt;&lt;/a&gt;Satsning p&amp;aring; g&amp;aring;ng och cykel&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Idag &amp;auml;r det i h&amp;ouml;g grad bilisternas behov som styr var och hur v&amp;auml;gar anl&amp;auml;ggs och deras utformning. Detta g&amp;auml;ller hela det allm&amp;auml;nna v&amp;auml;gn&amp;auml;tet, men s&amp;auml;rskilt utanf&amp;ouml;r t&amp;auml;tbebyggda omr&amp;aring;den d&amp;auml;r v&amp;auml;gar och broar ofta saknar v&amp;auml;gren f&amp;ouml;r g&amp;aring;ende eller cyklister. Den som vill transportera sig p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n med bil g&amp;ouml;r det ofta med livet som insats. Denna situation begr&amp;auml;nsar m&amp;ouml;jligheterna att utnyttja v&amp;auml;gn&amp;auml;tet f&amp;ouml;r andra, exempelvis cyklister, g&amp;aring;ngtrafikanter och kollektivtrafik. Sverige saknar en strategi f&amp;ouml;r hur anv&amp;auml;ndningen av cykel ska underl&amp;auml;ttas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;ouml;versyn beh&amp;ouml;ver g&amp;ouml;ras av de kriterier som anv&amp;auml;nds vid utformning av v&amp;auml;gar med m&amp;aring;let att v&amp;auml;garna g&amp;ouml;rs mer tillg&amp;auml;ngliga f&amp;ouml;r alla trafikanter. En viktig del i detta &amp;auml;r att utveckla en nationell strategi f&amp;ouml;r hur m&amp;ouml;jligheterna att anv&amp;auml;nda cykel p&amp;aring; det allm&amp;auml;nna v&amp;auml;gn&amp;auml;tet ska underl&amp;auml;ttas. V&amp;auml;gverket har nyligen f&amp;aring;tt i uppdrag av den f&amp;ouml;rra regeringen att utarbeta och f&amp;ouml;resl&amp;aring; en nationell cykelstrategi. I denna b&amp;ouml;r det ing&amp;aring; ett m&amp;aring;l, med &amp;aring;terrapporteringskrav, f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad andel cykeltrafik av den totala andelen person&amp;shy;trafikresor. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge rege&lt;a id="_Toc149386641" name="_Toc149386641"&gt;&lt;/a&gt;ringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.20&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424193" name="_Toc158424193"&gt;&lt;/a&gt;&amp;Ouml;kad utbyggnadstakt av kameror f&amp;ouml;r hastighets&amp;ouml;vervakning&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Automatisk hastighetskontroll med kamera, ATK, &amp;auml;r kostnadseffektivt och minskar personskadeolyckor. Fasta kameror finns idag uppsatta p&amp;aring; specifika v&amp;auml;gavsnitt. Erfarenheter fr&amp;aring;n Sverige och andra l&amp;auml;nder visar att ATK &amp;auml;r den enda &amp;ouml;vervaknings&amp;shy;metod som p&amp;aring; ett mer best&amp;aring;ende s&amp;auml;tt s&amp;auml;nker medelhastigheten. De l&amp;auml;gre hastigheter som &amp;auml;r ett resultat av hastighets&amp;ouml;vervakningen bidrar ocks&amp;aring; till en minskad klimatp&amp;aring;verkan – att s&amp;auml;nka hastigheten p&amp;aring; v&amp;auml;garna &amp;auml;r den &amp;ouml;verl&amp;auml;gset mest kostnadseffektiva &amp;aring;tg&amp;auml;rden f&amp;ouml;r att minska transportsektorns utsl&amp;auml;pp av koldioxid.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att utbyggnaden av kameror f&amp;ouml;r hastighets&amp;ouml;vervakning b&amp;ouml;r &amp;ouml;ka. &amp;Aring;ren 2007–2009 b&amp;ouml;r ytterligare 450 kameror s&amp;auml;ttas upp l&amp;auml;ngs de v&amp;auml;gar d&amp;auml;r detta &amp;auml;r mest motiverat ur s&amp;auml;kerhetssynpunkt. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4.21&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424194" name="_Toc158424194"&gt;&lt;/a&gt;Flygskatt&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen beslutade i juni 2006 att inf&amp;ouml;ra en skatt p&amp;aring; flyg. Regeringen bemyndigades att s&amp;aring; snart notifiering skett hos EU besluta om datum n&amp;auml;r skatten skulle tr&amp;auml;da i kraft. Motivet till att skatten inf&amp;ouml;rs &amp;auml;r att &amp;auml;ven flyget ska b&amp;ouml;rja betala f&amp;ouml;r de kostnader som det f&amp;ouml;rorsakar milj&amp;ouml;n, framf&amp;ouml;r allt klimateffekterna. Flygets klimateffekter &amp;auml;r st&amp;ouml;rre &amp;auml;n f&amp;ouml;r alla andra trafikslag i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till utf&amp;ouml;rt transportarbete. Regulj&amp;auml;rt inrikesflyg orsakar en v&amp;auml;xthuseffekt som &amp;auml;r cirka 1,7 g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre &amp;auml;n en genomsnittlig bil med &lt;span style="font-style: italic;"&gt;en&lt;/span&gt; resande. Regulj&amp;auml;rt utrikesflyg orsakar v&amp;auml;xthuseffekter i storleksordningen 1,25 till 1,5 g&amp;aring;nger en bil med en resande. L&amp;aring;gprisflyget och charterflyget orsakar v&amp;auml;xthuseffekter som ligger n&amp;aring;got under (ca 80 procent) en genomsnittlig bil med en resande. Med fler resande i bilen orsakas klart l&amp;auml;gre v&amp;auml;xthuseffekter &amp;auml;n med flyg. J&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med buss&lt;span style="font-style: italic;"&gt; &lt;/span&gt;&amp;auml;r flygets utsl&amp;auml;pp flerdubbelt h&amp;ouml;gre. En genomsnittlig passagerare i inrikes flygtrafik orsakar exempelvis en v&amp;auml;xthuseffekt som &amp;auml;r ungef&amp;auml;r sex g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre &amp;auml;n vid resa i en buss med 50 procents bel&amp;auml;ggning. Resor med t&amp;aring;g orsakar en n&amp;auml;rmast f&amp;ouml;rsumbar v&amp;auml;xthuseffekt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En beskattning av flyget kan ha tv&amp;aring; slag av milj&amp;ouml;effekter. F&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rsta kan den leda till att flyget blir dyrare i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till andra trafikslag och d&amp;auml;rmed att vissa resor st&amp;auml;lls in eller flyttas &amp;ouml;ver till andra trafikslag. I s&amp;aring; gott som samtliga fall leder detta till minskad klimatp&amp;aring;verkan. En annan form av milj&amp;ouml;effekt erh&amp;aring;lls om skatten ocks&amp;aring; leder till att de flygresor som &amp;auml;nd&amp;aring; genomf&amp;ouml;rs g&amp;ouml;rs med minsta m&amp;ouml;jliga utsl&amp;auml;pp. Det finns flera m&amp;ouml;jligheter att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra flygets milj&amp;ouml;effektivitet: genom teknisk utveckling av motorer, l&amp;auml;ttare plan, fler stolar i planen och en h&amp;ouml;gre platsbel&amp;auml;ggning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det optimala s&amp;auml;ttet att l&amp;aring;ta flyget ta sitt milj&amp;ouml;ansvar vore antingen en skatt p&amp;aring; flygbr&amp;auml;nsle eller att flyget inlemmas i systemet med handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. Dessa styrmedel har potential att p&amp;aring;verka s&amp;aring;v&amp;auml;l valet av trafikslag som flygets milj&amp;ouml;&amp;shy;effektivitet. Tyv&amp;auml;rr kan det dr&amp;ouml;ja ganska l&amp;auml;nge innan n&amp;aring;gon av dem kan genomf&amp;ouml;ras. Det p&amp;aring;g&amp;aring;r ett arbete inom EU i syfte att inlemma flyget i handeln med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter. Mycket talar dock f&amp;ouml;r att detta kan komma att ske tidigast n&amp;auml;r n&amp;auml;sta handelsperiod inleds 2013. Sverige b&amp;ouml;r verka f&amp;ouml;r att det om m&amp;ouml;jligt kan ske tidigare.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En annan m&amp;ouml;jlighet, som kan g&amp;aring; snabbare, &amp;auml;r att inf&amp;ouml;ra en skatt p&amp;aring; flygbr&amp;auml;nslen. Detta &amp;auml;r dock inte problemfritt, d&amp;aring; m&amp;ouml;jligheten dels begr&amp;auml;nsas av internationella avtal, dels kan leda till undandragande i form av ekonomitankning i andra l&amp;auml;nder som &amp;auml;nnu inte inf&amp;ouml;rt en skatt. Milj&amp;ouml;partiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en br&amp;auml;nsleskatt f&amp;ouml;r inrikesflyget snarast inf&amp;ouml;rs.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I avvaktan p&amp;aring; att andra, mer optimala, styrmedel kan bli verklighet har riksdagen beslutat att inf&amp;ouml;ra en flygskatt i form av en fast summa per flygbiljett, differentierad f&amp;ouml;r inom- respektive utomeuropeisk trafik. Milj&amp;ouml;partiet anser att denna skatt kan leda till en &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till mindre milj&amp;ouml;f&amp;ouml;rst&amp;ouml;rande trafikslag som bil, buss eller t&amp;aring;g. Enligt SIKA:s ber&amp;auml;kningar skulle flygskatten kunna inneb&amp;auml;ra en &amp;aring;rlig minskning av koldioxidutsl&amp;auml;ppen med 100&amp;nbsp;000 ton. Lika viktigt &amp;auml;r att den tydligt skulle signalera f&amp;ouml;r marknadens akt&amp;ouml;rer att statsmakterna ser allvarligt p&amp;aring; flygets milj&amp;ouml;p&amp;aring;verkan och &amp;auml;r beredda att g&amp;ouml;ra n&amp;aring;got &amp;aring;t den. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r den borgerliga regeringen nu aviserat att den vill upph&amp;auml;va beslutet om flygskatt, kan det av marknaden inte uppfattas p&amp;aring; annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n att det nu &amp;aring;ter &amp;auml;r fritt fram att planera f&amp;ouml;r en fortsatt expansion av flyget, vilket kommer att orsaka kraftigt &amp;ouml;kade skador p&amp;aring; klimatet. Detta &amp;auml;r i h&amp;ouml;g grad en oansvarig politik. Milj&amp;ouml;partiet kr&amp;auml;ver d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att flygskatten, i avvaktan p&amp;aring; att mer utvecklade styrmedel kan realiseras, ska vara kvar och snarast tr&amp;auml;da i kraft p&amp;aring; det s&amp;auml;tt som riksdagen har beslutat. &lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149386642" name="_Toc149386642"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424195" name="_Toc158424195"&gt;&lt;/a&gt;Jordbruk&lt;/h2&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 2.12mm;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783055" name="_Toc148783055"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381977" name="_Toc149381977"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386643" name="_Toc149386643"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424196" name="_Toc158424196"&gt;&lt;/a&gt;Utredning om jordbrukssektorn&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket svarade enligt STEM/NV 2002 f&amp;ouml;r ca 13 procent av Sveriges samlade utsl&amp;auml;pp. Detta avser utsl&amp;auml;pp av metan och lustgas, dvs. fr&amp;aring;n djur, g&amp;ouml;dsel, mark och vatten. Siffran inkluderar inte utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n jordbrukets anv&amp;auml;ndning av el och diesel, &amp;auml;n mindre produktionen av handelsg&amp;ouml;dsel (som inte sker i Sverige).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Metan bildas som en naturlig del genom idisslarnas &amp;auml;mnesoms&amp;auml;ttning. I Sverige svarar boskapssk&amp;ouml;tseln f&amp;ouml;r ca 50 procent av dagens antropogena metanutsl&amp;auml;pp. En mer politiskt p&amp;aring;verkbar del sker fr&amp;aring;n g&amp;ouml;dselhanteringen. Dikv&amp;auml;veoxid (lustgas) avg&amp;aring;r fr&amp;auml;mst fr&amp;aring;n kv&amp;auml;veberikade jordbruksmarker och jordbruket st&amp;aring;r f&amp;ouml;r ca 2/3 av de svenska antropogena utsl&amp;auml;ppen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt myndigheterna har utsl&amp;auml;ppen fr&amp;aring;n jordbrukssektorn minskat successivt sedan 1990 fr&amp;auml;mst p&amp;aring; grund av att jordbrukets omfattning och d&amp;aring; s&amp;auml;rskilt djurh&amp;aring;llningen minskat. Minskningen inom sektorn har varit ca 8 procent. Myndigheterna uppskattar att den minskningen kan ungef&amp;auml;r f&amp;ouml;rdubblas till 15,6 procent till &amp;aring;r 2010. En viktig anledning &amp;auml;r att antalet n&amp;ouml;tkreatur ber&amp;auml;knas minskas med n&amp;auml;stan en fj&amp;auml;rdedel. Ber&amp;auml;kningen bygger p&amp;aring; uppskattade konsekvenser av &amp;auml;ndringar i jordbrukspolitiken, inte av s&amp;auml;rskilda insatser mot jordbrukets v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;pp. Myndigheterna har inte v&amp;aring;gat g&amp;ouml;ra n&amp;aring;gon prognos f&amp;ouml;r perioden efter 2010 p&amp;aring; grund av stora os&amp;auml;kerheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket kan komma att p&amp;aring;verkas mycket av klimatrubbningar. F&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar inom jordbruket kan ocks&amp;aring; bidra till framtagning av alternativ till fossila br&amp;auml;nslen och till direkta minskningar av v&amp;auml;xthusgasutsl&amp;auml;ppen. T.ex. sl&amp;auml;pps dikv&amp;auml;veoxid ut i mycket stora m&amp;auml;ngder fr&amp;aring;n olika delar av kv&amp;auml;vecykeln och N&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;O &amp;auml;r f&amp;ouml;rutom en stark och ganska l&amp;aring;nglivad v&amp;auml;xthusgas ocks&amp;aring; ozonskiktsp&amp;aring;verkande. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder kan t.ex. vara f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i djurh&amp;aring;llning, anv&amp;auml;ndningen av stallg&amp;ouml;dsel och handelsg&amp;ouml;dsel, hantering av stallg&amp;ouml;dsel, hantering av jordbrukets restprodukter, f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrad markbearbetning och mark&amp;shy;anv&amp;auml;ndning, m.m.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbrukets anv&amp;auml;ndning av fossilbaserade r&amp;aring;varor ger ocks&amp;aring; ett stort bidrag till klimatutsl&amp;auml;ppen. Det handlar om direkt energianv&amp;auml;ndning som t.ex. dieseldrivna traktorer, olja f&amp;ouml;r torkning samt uppv&amp;auml;rmning av stallar och v&amp;auml;xthus. Det konventionella jordbruket &amp;auml;r ocks&amp;aring; en stor anv&amp;auml;ndare av fossila br&amp;auml;nslen genom anv&amp;auml;ndningen av handelsg&amp;ouml;dsel. Energi&amp;aring;tg&amp;aring;ngen f&amp;ouml;r att tillverka den handelsg&amp;ouml;dsel som &amp;aring;rligen f&amp;ouml;rbrukas i Sverige uppg&amp;aring;r till ca 2,4 TWh, vilket &amp;auml;r i samma storleksordning som diesel&amp;shy;anv&amp;auml;ndningen inom jordbruket (ca 2,8 TWh).&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Jordbruket och landsbygden har en viktig del i energiomst&amp;auml;llningen s&amp;aring;v&amp;auml;l som f&amp;ouml;r arbetet f&amp;ouml;r minskad klimatp&amp;aring;verkan. Svikande l&amp;ouml;nsamhet inom det konventionella jordbruket kan med f&amp;ouml;rdel balanseras av satsning p&amp;aring; energiproduktion. Satsning p&amp;aring; lokalproduktion av f&amp;ouml;rnybar energi s&amp;aring;som biogas, vindkraft och solenergi b&amp;ouml;r stimuleras och underl&amp;auml;ttas fr&amp;aring;n statligt h&amp;aring;ll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En &amp;ouml;verg&amp;aring;ng till lokal KRAV-produktion minskar framf&amp;ouml;r allt behovet av transporter av det g&amp;aring;rden producerar. Men det minskar &amp;auml;ven behovet av energikr&amp;auml;vande konstg&amp;ouml;dsel och produktionstransporter d&amp;aring; KRAV-certifieringen kr&amp;auml;ver en g&amp;aring;rdsbalans. Det offentliga b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r str&amp;auml;va mot &amp;ouml;kad upphandling av lokalt KRAV-producerade gr&amp;ouml;dor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det torde s&amp;aring;ledes finnas en stor, outnyttjad potential f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser fr&amp;aring;n jordbrukssektorn. Naturv&amp;aring;rdsverket b&amp;ouml;r f&amp;aring; i uppdrag att tillsammans med Jordbruksverket f&amp;ouml;resl&amp;aring; konkreta &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att minska jordbrukets anv&amp;auml;ndning av fossila br&amp;auml;nslen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Tyv&amp;auml;rr saknas kunskapsunderlag kring vad som b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;pp av andra gaser &amp;auml;n koldioxid. En utredning f&amp;ouml;r att minska jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r omg&amp;aring;ende tills&amp;auml;ttas. Denna b&amp;ouml;r &amp;auml;ven identifiera forskningsbehov f&amp;ouml;r jordbrukets klimatp&amp;aring;verkan.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783056" name="_Toc148783056"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381978" name="_Toc149381978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386644" name="_Toc149386644"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424197" name="_Toc158424197"&gt;&lt;/a&gt;Biogas fr&amp;aring;n jordbruket&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Genom fermentering av stallg&amp;ouml;dsel och &amp;auml;ven gr&amp;ouml;ng&amp;ouml;dsel f&amp;aring;r man fram en v&amp;auml;rdefull gas som kan ge el och v&amp;auml;rme och p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt ers&amp;auml;tta olja och k&amp;auml;rnkraft. I j&amp;auml;sningsprodukten finns alla n&amp;auml;rings&amp;auml;mnen kvar, och tillg&amp;auml;ngligheten hos dessa &amp;ouml;kar j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med f&amp;auml;rsk stallg&amp;ouml;dsel och gr&amp;ouml;ng&amp;ouml;dsel. Kv&amp;auml;vet finns kvar ist&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att avg&amp;aring; som ammoniak och dikv&amp;auml;veoxid, vilket minskar behovet av tillf&amp;ouml;rd handelsg&amp;ouml;dsel och leder indirekt d&amp;auml;rmed ocks&amp;aring; till minskad energif&amp;ouml;rbrukning och minskade dikv&amp;auml;veoxidutsl&amp;auml;pp fr&amp;aring;n handelsg&amp;ouml;dselfabrik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns en m&amp;ouml;jlig synergi av ett st&amp;ouml;d till jordbruksbaserad biogasproduktion. Den beh&amp;ouml;ver kvantifieras, b&amp;aring;de vad g&amp;auml;ller potential, kostnad och nytta. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det kan mycket v&amp;auml;l vara s&amp;aring; att det som &amp;auml;r lite f&amp;ouml;r dyr energi &amp;auml;r billigare &amp;auml;n &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;till exempel &amp;ouml;kad kv&amp;auml;verening i reningsverk per kilo kv&amp;auml;ve och har en klimatpolitisk kostnad per ton CO&lt;span style="vertical-align: sub;"&gt;2&lt;/span&gt;-ekvivalent som &amp;auml;r l&amp;auml;gre &amp;auml;n priset f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en st&amp;ouml;rre produktion av jordbruksbaserad biogas b&amp;ouml;r utredas. Det kan avse produktion fr&amp;aring;n b&amp;aring;de g&amp;ouml;dsel, avfall och energigr&amp;ouml;dor. Direkta och indirekta bidrag till minskning av utsl&amp;auml;pp av v&amp;auml;xthusgaser b&amp;ouml;r uppskattas. &amp;Aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja jordbruksbaserad biogas ska tas fram, antingen g&amp;aring;rdsbaserad eller i st&amp;ouml;rre skala.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Biogasproduktion i st&amp;ouml;rre skala ger en ytterligare m&amp;ouml;jlighet att anv&amp;auml;nda gasen som r&amp;aring;vara f&amp;ouml;r flytande biobr&amp;auml;nslen som syntetdiesel, metanol eller DME.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783057" name="_Toc148783057"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381979" name="_Toc149381979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386645" name="_Toc149386645"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424198" name="_Toc158424198"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av fossilt material i avfallssektorn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;auml;ngden avfall som g&amp;aring;r till f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning har &amp;ouml;kat kontinuerligt sedan deponif&amp;ouml;rbudet inf&amp;ouml;rdes. Mellan &amp;aring;r 2002 och 2008 v&amp;auml;ntas f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningen av avfall n&amp;auml;stan f&amp;ouml;rdubblas, fr&amp;aring;n 2,8 miljoner ton till cirka 5 miljoner ton.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av det avfall som br&amp;auml;nns har ett fossilt ursprung och bidrar d&amp;auml;rmed till de svenska utsl&amp;auml;ppen av klimatst&amp;ouml;rande gaser. Enligt Renh&amp;aring;llningsverksf&amp;ouml;reningen (RVF) utg&amp;ouml;r plast cirka tio procent av inneh&amp;aring;llet i det avfall som br&amp;auml;nns, medan gummi, oljebaserade v&amp;auml;tskor och andra fossila produkter utg&amp;ouml;r ytterligare cirka 5 procent av inneh&amp;aring;llet. Sammantaget inneb&amp;auml;r detta att n&amp;auml;rmare 750 000 ton fossilt material eldas upp &amp;aring;r 2008. Varje ton fossilt avfall ger i sin tur utsl&amp;auml;pp av tre ton koldioxid och mindre m&amp;auml;ngder av andra v&amp;auml;xthusgaser n&amp;auml;r det f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nns. Sopf&amp;ouml;rbr&amp;auml;nningen bidrar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r till Sveriges klimatp&amp;aring;verkande utsl&amp;auml;pp med cirka 2,2 miljoner ton &amp;aring;r 2008, varav 1,5 miljoner ton kommer fr&amp;aring;n plast.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Plast &amp;auml;r ett material som v&amp;auml;l l&amp;auml;mpar sig f&amp;ouml;r &amp;aring;teranv&amp;auml;ndning och &amp;aring;tervinning, och en &amp;ouml;kad &amp;aring;tervinning skulle bidra till att minska de svenska utsl&amp;auml;ppen av v&amp;auml;xthusgaser. Ett flertal studier visar ocks&amp;aring; att det ur energisynpunkt &amp;auml;r b&amp;auml;ttre att &amp;aring;teranv&amp;auml;nda och &amp;aring;tervinna plast &amp;auml;n att br&amp;auml;nna den.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En skatt p&amp;aring; den fossila delen vid f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning av hush&amp;aring;llsavfall har inf&amp;ouml;rts fr&amp;aring;n 1 juli 2006 bl.a. i syfte att &amp;ouml;ka incitamentet att sortera ut material som kan &amp;aring;teranv&amp;auml;ndas eller &amp;aring;tervinnas. Det beh&amp;ouml;vs dock ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att material&amp;aring;tervinning och biogasproduktion ska &amp;ouml;ka. Milj&amp;ouml;partiet anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att regeringen ska ge Naturv&amp;aring;rds&amp;shy;verket i uppdrag att &amp;ouml;ka anstr&amp;auml;ngningarna att &amp;aring;tervinna plast med m&amp;aring;let att minska plastinneh&amp;aring;llet i det avfall som g&amp;aring;r till f&amp;ouml;rbr&amp;auml;nning med minst 50 procent till 2010. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen tillk&amp;auml;nna som sin mening.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783058" name="_Toc148783058"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381980" name="_Toc149381980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386646" name="_Toc149386646"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424199" name="_Toc158424199"&gt;&lt;/a&gt;Klimatfond&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oavsett vilka &amp;aring;tg&amp;auml;rder vi vidtar nationellt och internationellt &amp;auml;r det redan f&amp;ouml;r sent att helt undvika konsekvenser av drivhuseffekten. Klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringen har redan b&amp;ouml;rjat. Ett uttryck f&amp;ouml;r detta &amp;auml;r en &amp;ouml;kad f&amp;ouml;rekomst av naturkatastrofer. &amp;Auml;ven om det inte g&amp;aring;r att s&amp;auml;ga att en best&amp;auml;md h&amp;auml;ndelse &amp;auml;r resultatet av klimatf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar vet vi att vi kan r&amp;auml;kna med en &amp;ouml;kad frekvens av naturkatastrofer. Det kommer att kosta pengar att anpassa oss till klimatst&amp;ouml;rningar. Milj&amp;ouml;partiet anser att det ocks&amp;aring; kommer att beh&amp;ouml;vas medel till en nationell klimatfond f&amp;ouml;r t&amp;auml;ckande av framtida klimatrelaterade naturkatastrofer.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783059" name="_Toc148783059"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381981" name="_Toc149381981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386647" name="_Toc149386647"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424200" name="_Toc158424200"&gt;&lt;/a&gt;En sammanh&amp;aring;llen energi- och klimatpolitik&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r de fossila br&amp;auml;nslena avvecklas kommer en knapphet p&amp;aring; energi att uppst&amp;aring;. Det saknas, &amp;aring;tminstone initialt, kapacitet att ers&amp;auml;tta de fossila br&amp;auml;nslena med f&amp;ouml;rnybara energik&amp;auml;llor. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av stor vikt att samh&amp;auml;llets insatser inte bara syftar till att ers&amp;auml;tta de fossila br&amp;auml;nslena med f&amp;ouml;rnybar energi utan &amp;auml;ven till att minska energi&amp;shy;anv&amp;auml;ndningen &amp;ouml;verlag. Stora insatser p&amp;aring; effektivisering m&amp;aring;ste ske &amp;auml;ven inom de sektorer som idag anv&amp;auml;nder f&amp;ouml;rnybar energi s&amp;aring; att denna kan frig&amp;ouml;ras f&amp;ouml;r annan anv&amp;auml;ndning. Effektiviseringsinsatser kommer att ske spontant i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n idag eftersom knappheten p&amp;aring; energi ocks&amp;aring; driver &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;upp energipriserna och g&amp;ouml;r det kortsiktigt l&amp;ouml;nsamt att investera i effektiviserings&amp;shy;&amp;aring;tg&amp;auml;rder. Likv&amp;auml;l beh&amp;ouml;vs politiska initiativ f&amp;ouml;r att driva p&amp;aring; effektiviseringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet har utvecklat synpunkter p&amp;aring; energieffektivisering ovan och i andra sammanhang, t.ex. i motion 2005/06:Bo18 med anledning av proposi&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;tionen om energieffektivisering. I det f&amp;ouml;ljande tar vi upp tv&amp;aring; andra aspekter som &amp;auml;r centrala f&amp;ouml;r utvecklingen av en sammanh&amp;aring;llen energi- och klimatpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc158424201" name="_Toc158424201"&gt;&lt;/a&gt;Ingen plats f&amp;ouml;r fossilgas&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Socialdemokraternas, V&amp;auml;nsterns och Centerns f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till fossilgas har l&amp;auml;nge varit otydlig, ambivalent eller rentav mots&amp;auml;gelsefull. Detta har framg&amp;aring;tt under m&amp;aring;nga &amp;aring;r av uttalanden av framtr&amp;auml;dande f&amp;ouml;retr&amp;auml;dare f&amp;ouml;r partierna. I praktisk politik har det framg&amp;aring;tt av Energimyndighetens prognoser och besluten om en ny gasledning mellan Tyskland och Sverige och ett gaseldat kraftverk i Malm&amp;ouml;. Denna otydlighet riskerar att leda till felaktiga investeringar i gasprojekt och i uteblivna investeringar i projekt som riskerar att tr&amp;auml;ngas ut av en fossilgassatsning. Det leder redan nu till bortsl&amp;ouml;sad tid, energi och andra resurser i n&amp;auml;ringslivet, myndigheter och kommuner.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r skrivningarna i klimatpropositionen ett steg i r&amp;auml;tt riktning. Men det &amp;auml;r ett allt f&amp;ouml;r litet steg, och ett otydligt steg. Intentionerna m&amp;aring;ste f&amp;ouml;rtydligas av den nya regeringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet delar den bed&amp;ouml;mning som framf&amp;ouml;rdes i 2006 &amp;aring;rs klimatproposition att en storskalig utbyggnad av fossilgasn&amp;auml;tet med stor sannolikhet riskerar att ta marknads&amp;shy;andelar fr&amp;aring;n biobr&amp;auml;nslen. Vi h&amp;aring;ller ocks&amp;aring; med om att det d&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r att skapa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att bryta Sveriges beroende av fossila br&amp;auml;nslen att en s&amp;aring;dan utbyggnad inte sker. D&amp;auml;remot anser vi att det &amp;auml;r problematiskt att den samh&amp;auml;lleliga bed&amp;ouml;mningen av fossilgasprojekt enbart ska g&amp;ouml;ras i samband med tillst&amp;aring;ndsgivningen. Regeringen har p&amp;aring; senare tid gett tillst&amp;aring;nd till utbyggnaden av en ny gasledning mellan Tyskland och Trelleborg, ett nytt gaseldat kraftv&amp;auml;rmeverk i Malm&amp;ouml; och studier f&amp;ouml;r dragningar av en gasledning mellan Ryssland och Tyskland b&amp;aring;de &amp;ouml;ster och v&amp;auml;ster om Gotland. Milj&amp;ouml;partiet har granskat beredningen av &amp;auml;renden och anser att det funnits stora brister i regeringens och myndigheternas hantering. F&amp;aring;r vi in gas fr&amp;aring;n Ryssland och Norge samt mer gas fr&amp;aring;n Tyskland m&amp;aring;ste gasen ta v&amp;auml;gen n&amp;aring;gonstans. M&amp;ouml;jligen kan projekten delas upp i sm&amp;aring;bitar, s&amp;aring; att varje bit f&amp;ouml;r sig kan anses vara n&amp;aring;got annat &amp;auml;n en storskalig satsning. Det blir ocks&amp;aring; risken vid en sn&amp;auml;v myndighetshantering av det slag som g&amp;auml;llt hittills. Sammantaget inneb&amp;auml;r dock besluten en storskalig satsning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs tydliga, klara f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r en sammanh&amp;aring;llen klimat- och energipolitik. Detta gynnar alla parter, b&amp;aring;de privata och offentliga. Riksdagen b&amp;ouml;r uttala som sin mening att den f&amp;ouml;religgande ans&amp;ouml;kan om tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rsta etappen av den mellansvenska gasledningen &amp;auml;r att betrakta som en storskalig utbyggnad.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r ocks&amp;aring; uttala som sin mening att Sverige inte ska ansluta sig till den planerade gasledningen mellan Ryssland och Tyskland.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen b&amp;ouml;r vidare uttala som sin mening att det varken finns energipolitiska sk&amp;auml;l eller klimatpolitiskt utrymme f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka ledningskapacitet f&amp;ouml;r fossilgas i Sverige, annat &amp;auml;n n&amp;auml;r synnerliga sk&amp;auml;l f&amp;ouml;religger. Ett s&amp;aring;dant undantag kan t.ex. vara en ledning fr&amp;aring;n en hamn till en befintlig n&amp;auml;raliggande industrianl&amp;auml;ggning som anv&amp;auml;nder mycket fossila br&amp;auml;nslen i sin process och inte kan ers&amp;auml;tta dem med icke-fossila br&amp;auml;nslen. Detta b&amp;ouml;r vara v&amp;auml;gledande vid b&amp;aring;de beslut om nya gasledningar och tilldelning av utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter (s&amp;aring;vida dessa inte auktioneras).&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783061" name="_Toc148783061"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381983" name="_Toc149381983"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386649" name="_Toc149386649"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424202" name="_Toc158424202"&gt;&lt;/a&gt;Ingen plats f&amp;ouml;r k&amp;auml;rnkraft&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En satsning p&amp;aring; f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngd k&amp;auml;rnkraftsdrift i Sverige motverkar syftet med satsningar p&amp;aring; &amp;aring;tg&amp;auml;rder som energieffektivisering och utbyggnaden av f&amp;ouml;rnybar elproduktion. Den avleder viktiga resurser fr&amp;aring;n omst&amp;auml;llningen av energisystemet och avvecklingen av oljeberoendet. Som framh&amp;aring;llits ovan &amp;auml;r k&amp;auml;rnkraften ett sticksp&amp;aring;r i klimatarbetet. Den viktigaste signalen om en fortsatt satsning p&amp;aring; k&amp;auml;rnkraft &amp;auml;r beslut om tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r investeringar i effekth&amp;ouml;jning och f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngd driftstid. En annan &amp;auml;r tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r prospektering efter uran. Var och en f&amp;ouml;r sig och s&amp;auml;rskilt tillsammans tolkas dessa som signaler om att Sverige avser att f&amp;ouml;rl&amp;auml;nga och f&amp;ouml;rdjupa sin satsning p&amp;aring; k&amp;auml;rnkraftssamh&amp;auml;llet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Fortsatt k&amp;auml;rnkraftssatsning &amp;ouml;kar ocks&amp;aring; risken f&amp;ouml;r att vi tvingas acceptera uranbrytning h&amp;auml;r. Redan nu prospekterar utl&amp;auml;ndska bolag efter uran p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll i landet, och de anv&amp;auml;nder Sveriges k&amp;auml;rnkraftsprogram som ett argument f&amp;ouml;r varf&amp;ouml;r de tror det ska g&amp;aring; att f&amp;aring; tillst&amp;aring;nd att bryta uran h&amp;auml;r trots politiskt &lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;motst&amp;aring;nd. Dessutom &amp;ouml;verdrivs Sveriges andel av v&amp;auml;rldens urantillg&amp;aring;ngar. Undermeningen &amp;auml;r d&amp;aring; att om Sverige har 15 procent av v&amp;auml;rldens urantillg&amp;aring;ngar &amp;auml;r det oansvarigt av oss som k&amp;auml;rnkraftsnation att inte utvinna den. Det vi inte utnyttjar sj&amp;auml;lva vill bolagen exportera. I andra l&amp;auml;nder s&amp;auml;ger bolagen att det &amp;auml;r oansvarigt om l&amp;auml;nder som bryter uran inte tar hand om avfallet fr&amp;aring;n det uran de har s&amp;aring;lt. &amp;Auml;n s&amp;aring; l&amp;auml;nge har oss veterligen ingen argumenterat s&amp;aring; i Sverige, men det argumentet kan komma i framtiden om vi v&amp;auml;l till&amp;aring;ter uranbrytning. K&amp;auml;rnkrafts&amp;shy;inriktningen i den nya energipolitik som nu diskuteras inom EU kan samverka med gruvbolagens intressen och &amp;ouml;ka p&amp;aring;tryckningar p&amp;aring; Sverige att till&amp;aring;ta uranbrytning. De f&amp;ouml;rslag som Milj&amp;ouml;partiet st&amp;auml;llt i annat sammanhang om ett stopp f&amp;ouml;r ytterligare tillst&amp;aring;nd f&amp;ouml;r effekth&amp;ouml;jningar och f&amp;ouml;r prospektering efter uran &amp;auml;r viktiga delar av en sammanh&amp;aring;llen energi- och klimatpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783062" name="_Toc148783062"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381984" name="_Toc149381984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386650" name="_Toc149386650"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424203" name="_Toc158424203"&gt;&lt;/a&gt;Internationellt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Klimatrubbningar och oljeanv&amp;auml;ndningen &amp;auml;r ett internationellt problem. Det beh&amp;ouml;vs &amp;aring;tg&amp;auml;rder i andra l&amp;auml;nder, beslut som fattas inom EU och andra internationella sammanhang p&amp;aring;verkar utrymmet f&amp;ouml;r nationella &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Nationella &amp;aring;tg&amp;auml;rder och v&amp;aring;rt internationella agerande ska vara &amp;ouml;msesidigt underst&amp;ouml;djande. En politik som st&amp;ouml;djer forskning, utveckling och ett st&amp;auml;rkande av marknad&lt;span style="letter-spacing: -0.1pt;"&gt;en f&amp;ouml;r alternativ i andra l&amp;auml;nder ger b&amp;auml;ttre tekniska, ekonomiska och politiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r v&amp;aring;r egen avveckling av oljeberoendet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi att:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige ska driva en diskussion inom EU och andra relevanta internationella fora om klimattullar p&amp;aring; importer fr&amp;aring;n energiintensiv industri i i-l&amp;auml;nder som inte ratificerat Kyoto, motsvarande kostnaden f&amp;ouml;r utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tterna f&amp;ouml;r motsvarande produktion inom EU.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Staten ska s&amp;auml;kerst&amp;auml;lla att Vattenfalls agerande i utlandet st&amp;auml;mmer med Sveriges klimatpolitik, i enlighet med politiken f&amp;ouml;r en global utveckling (PGU). Det inneb&amp;auml;r bl.a. att Vattenfall inte ska investera i eller propagera f&amp;ouml;r kolkraft.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783063" name="_Toc148783063"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381985" name="_Toc149381985"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386651" name="_Toc149386651"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424204" name="_Toc158424204"&gt;&lt;/a&gt;Utv&amp;auml;rdering av CDM&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;EU:s system f&amp;ouml;r handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter &amp;auml;r genom det s.k. l&amp;auml;nkdirektivet kopplat till Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer. D&amp;auml;rigenom kan f&amp;ouml;retag som ing&amp;aring;r i handelssystemet direkt eller indirekt skaffa utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter genom projekt i l&amp;auml;nder med Kyoto&amp;aring;taganden (JI, Joint Implementation) och u-l&amp;auml;nder utan Kyoto&amp;aring;taganden (CDM, Clean Development Mechanism). Direktivet s&amp;auml;tter inget tak f&amp;ouml;r hur mycket utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter som kommer in i systemet p&amp;aring; det s&amp;auml;ttet, det &amp;auml;r upp till medlemsstaterna. S&amp;auml;rskilt kopplingen till CDM har f&amp;aring;tt h&amp;aring;rd kritik fr&amp;aring;n bl.a. milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relsen. Man p&amp;aring;pekar att detta g&amp;ouml;r det m&amp;ouml;jligt f&amp;ouml;r i-l&amp;auml;nderna som har Kyoto&amp;aring;taganden att r&amp;auml;kna tillgodo utsl&amp;auml;ppsminskningar i l&amp;auml;nder som inte har s&amp;aring;dana &amp;aring;taganden. D&amp;auml;rmed kan man skjuta n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga omst&amp;auml;llningar i EU framf&amp;ouml;r sig. D&amp;auml;rtill kommer en rad problem med att ber&amp;auml;kna nettoeffekten av projekt och bevisa att projekt inte skulle kommit till st&amp;aring;nd utan CDM.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Syften med CDM enligt Kyotoprotokollet &amp;auml;r bl.a. att bidra till h&amp;aring;llbar utveckling i utvecklingsl&amp;auml;nderna, att bidra till att uppfylla klimatkonventionens slutm&amp;aring;l om begr&amp;auml;nsning av koncentrationen v&amp;auml;xthusgaser i atmosf&amp;auml;ren och att bidra till att i-l&amp;auml;nderna kan fullg&amp;ouml;ra sina &amp;aring;taganden. Tv&amp;aring; andra syften &amp;auml;r att bidra till &amp;ouml;verf&amp;ouml;ring av tekniskt kunnande till u-l&amp;auml;nderna och att mobilisera privat kapital f&amp;ouml;r klimatarbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturskyddsf&amp;ouml;reningen har p&amp;aring;talat att det, i de underlag som Energimyndigheten och Naturv&amp;aring;rdsverket tagit fram till arbetet med bl.a. klimatpropositionen, inte finns n&amp;aring;gon analys av de konkreta erfarenheterna av CDM. I en egen utv&amp;auml;rdering har Naturskyddsf&amp;ouml;reningen konstaterat:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att mycket litet av projekten och investeringarna sker i de minst utvecklade l&amp;auml;nderna&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att projekt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rnybar energi och energieffektivisering f&amp;aring;r endast en liten del av investeringarna&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att utvecklingseffekten av industrigasprojekten, som st&amp;aring;r f&amp;ouml;r merparten av utsl&amp;auml;ppsminskningarna, &amp;auml;r f&amp;ouml;rsumbar eller ingen alls&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att teknik&amp;ouml;verf&amp;ouml;ring inte &amp;auml;r framtr&amp;auml;dande i flertalet av projekten&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att de h&amp;ouml;ga kostnaderna f&amp;ouml;r att f&amp;aring; CDM-projekt godk&amp;auml;nda missgynnar mindre projekt, samt&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Tankstreck,Tankstreck" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;att finansieringen till CDM-fonder huvudsakligen kommit fr&amp;aring;n offentliga k&amp;auml;llor.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns andra internationella fonder som syftar till att minska utsl&amp;auml;pp av drivhus&amp;shy;gaser i u-l&amp;auml;nder. Ytterligare andra offentligt finansierade satsningar, t.ex. projekt genom de multilaterala utvecklingsbankerna som V&amp;auml;rldsbanken, eller st&amp;ouml;det fr&amp;aring;n export&amp;shy;fr&amp;auml;mjande instanser som Exportkreditn&amp;auml;mnden, kan bidra till att &amp;ouml;ka eller minska klimatutsl&amp;auml;pp. Det &amp;auml;r troligt att det &amp;auml;r b&amp;aring;de mer &amp;auml;ndam&amp;aring;lsenligt och kostnads&amp;shy;effektivt att minska klimatutsl&amp;auml;pp genom &amp;aring;tg&amp;auml;rder och satsningar inom andra kanaler &amp;auml;n CDM.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Naturskyddsf&amp;ouml;reningen har d&amp;auml;rf&amp;ouml;r f&amp;ouml;reslagit att regeringen, i enlighet med intentionerna i regeringens politik f&amp;ouml;r global utveckling, b&amp;ouml;r initiera en &amp;ouml;versyn och analys av alla de olika kanalerna genom vilka Sverige bidrar eller kan bidra till energiinvesteringar, -anv&amp;auml;ndning och -forskning i u-l&amp;auml;nderna. Milj&amp;ouml;partiet ser f&amp;ouml;rdelar med f&amp;ouml;rslaget. Inom ramen f&amp;ouml;r den &amp;ouml;versynen b&amp;ouml;r g&amp;ouml;ras en utv&amp;auml;rdering av hur CDM faktiskt fungerar. Det &amp;auml;r rimligt att man, under tiden d&amp;aring; statliga pengar satsas p&amp;aring; nya CDM-projekt, minst b&amp;ouml;r st&amp;auml;lla samma krav p&amp;aring; utvecklingseffekt, milj&amp;ouml;granskning och deltagande som st&amp;auml;lls i svenska bist&amp;aring;ndsprojekt. Projekten b&amp;ouml;r begr&amp;auml;nsas till investeringar i sol-, vind- och bioenergi samt i energieffektivisering.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783064" name="_Toc148783064"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381986" name="_Toc149381986"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386652" name="_Toc149386652"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424205" name="_Toc158424205"&gt;&lt;/a&gt;Allm&amp;auml;nhetens insyn i svenskt deltagande i CDM&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som framg&amp;aring;tt har den svenska milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relsen skaffat sig ov&amp;auml;rderliga kunskaper om hur CDM fungerar i praktiken. Genom sina kontakter i utlandet har svenska milj&amp;ouml;&amp;shy;organisationer ocks&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till information och erfarenheter som kan vara sv&amp;aring;ra f&amp;ouml;r myndigheter att f&amp;aring; p&amp;aring; egen hand. Det svenska deltagandet i CDM kan f&amp;aring; konsekvenser f&amp;ouml;r Sveriges m&amp;ouml;jligheter att vara p&amp;aring;drivande i det internationella klimatpolitiska arbetet. Svensk milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relses kunskaper b&amp;ouml;r tas tillvara i det svenska arbetet. I de f&amp;ouml;reskrifter som antas f&amp;ouml;r processen f&amp;ouml;r ett nationellt godk&amp;auml;nnande av projektverksamhet b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r framg&amp;aring; att milj&amp;ouml;r&amp;ouml;relsen ska h&amp;ouml;ras r&amp;ouml;rande projekt d&amp;auml;r Sverige &amp;auml;r investerarland.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc148783065" name="_Toc148783065"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149381987" name="_Toc149381987"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149386653" name="_Toc149386653"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc158424206" name="_Toc158424206"&gt;&lt;/a&gt;Framtida f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till CDM&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Milj&amp;ouml;partiet anser att det finns mycket som talar emot svenskt deltagande i CDM. Till dess en genomgripande utv&amp;auml;rdering av CDM och &amp;ouml;versyn av alternativen talar f&amp;ouml;r en fortsatt svenskt satsning b&amp;ouml;r Sverige avst&amp;aring; fr&amp;aring;n att satsa offentliga medel i CDM och JI n&amp;auml;r nuvarande &amp;aring;taganden &amp;auml;r genomf&amp;ouml;rda. I st&amp;auml;llet b&amp;ouml;r vi &amp;ouml;ka v&amp;aring;rt klimatbist&amp;aring;nd. Dessutom b&amp;ouml;r offentligt st&amp;ouml;d till energirelaterade investeringar styras om fr&amp;aring;n fossilt&amp;shy;baserade projekt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sveriges utg&amp;aring;ngspunkt b&amp;ouml;r vidare vara att avst&amp;aring; ifr&amp;aring;n deltagande i CDM efter den f&amp;ouml;rsta &amp;aring;tagandeperioden. D&amp;auml;rtill b&amp;ouml;r Sverige redan nu besluta sig f&amp;ouml;r att avst&amp;aring; ifr&amp;aring;n att s&amp;auml;lja eller anv&amp;auml;nda utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvade genom CDM f&amp;ouml;r att fullg&amp;ouml;ra sina Kyoto&amp;aring;taganden eller uppfylla det nationella klimatm&amp;aring;let efter den f&amp;ouml;rsta &amp;aring;tagandeperioden.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sk&amp;auml;let &amp;auml;r att det &amp;auml;r uppenbart att merparten av de nedsk&amp;auml;rningar av drivhusgaser som beh&amp;ouml;vs f&amp;ouml;r att undvika en klimatkatastrof m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras d&amp;auml;r de sker, i i-l&amp;auml;nderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De politiska realiteterna pekar &amp;aring;t samma h&amp;aring;ll, detta av tre sk&amp;auml;l:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r de rika l&amp;auml;nderna som skapat problemet, i totala utsl&amp;auml;pp och &amp;auml;nnu mer per capita.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r de rika l&amp;auml;nderna som dragit historisk nytta av fossila br&amp;auml;nslen f&amp;ouml;r sin ekonomiska utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r de rika l&amp;auml;nderna som har resurser f&amp;ouml;r att utveckla ny teknik och nya metoder f&amp;ouml;r att minska utsl&amp;auml;ppen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Givetvis &amp;auml;r det viktigt att ocks&amp;aring; l&amp;auml;nder som Indien och Kina h&amp;aring;ller tillbaka sina utsl&amp;auml;pp, men f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningen f&amp;ouml;r att f&amp;aring; dem med i processen &amp;auml;r att de k&amp;auml;nner en politisk-moralisk press. De tenderar att g&amp;ouml;ra som den rika v&amp;auml;rlden g&amp;ouml;r snarare &amp;auml;n som den s&amp;auml;ger. USA och Australien som &amp;ouml;kat sina utsl&amp;auml;pp mycket kraftigt sedan 1990, till stor del beroende p&amp;aring; att alltfler kolkraftverk tagits i drift, har l&amp;aring;g trov&amp;auml;rdighet om de f&amp;ouml;rs&amp;ouml;ker uppmana Indien och Kina att h&amp;aring;lla tillbaka sina utsl&amp;auml;pp.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;auml;nder som Sverige och Storbritannien, som har minskat sina utsl&amp;auml;pp, har st&amp;ouml;rre trov&amp;auml;rdighet, men om Sverige ska klara en del av sitt m&amp;aring;l genom CDM (mekanismen f&amp;ouml;r ren utveckling) och JI (gemensamt genomf&amp;ouml;rande) s&amp;aring; inneb&amp;auml;r detta att vi minskar ambitionsniv&amp;aring;n i Sverige.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Andra l&amp;auml;nder har f&amp;ouml;rsatt sig i en om&amp;ouml;jlig situation. Exempelvis kan Spanien inte klara sitt ganska lindriga &amp;aring;tagande eftersom h&amp;ouml;gerregeringen var s&amp;aring; sl&amp;auml;pph&amp;auml;nt inf&amp;ouml;r de stigande utsl&amp;auml;ppen fram till 2004. Den nuvarande mycket mer ambiti&amp;ouml;sa regeringen kan inte utr&amp;auml;tta underverk p&amp;aring; de f&amp;aring; &amp;aring;r som &amp;aring;terst&amp;aring;r till perioden 2008–2012. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r m&amp;aring;ste Spanien k&amp;ouml;pa in r&amp;auml;tter utifr&amp;aring;n f&amp;ouml;r att klara sitt &amp;aring;tagande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige &amp;auml;r inte alls i den situationen, och d&amp;auml;rf&amp;ouml;r finns det ingen anledning att vi ska k&amp;ouml;pa r&amp;auml;tter utifr&amp;aring;n, annat &amp;auml;n vad vi eventuellt f&amp;aring;r in genom EU:s interna handel med utsl&amp;auml;ppsr&amp;auml;tter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har inte bara st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter &amp;auml;n andra att avst&amp;aring; fr&amp;aring;n att utnyttja utsl&amp;auml;ppsminskningar i u-l&amp;auml;nder genom CDM. Att g&amp;ouml;ra s&amp;aring; kan ocks&amp;aring; ge oss st&amp;ouml;rre trov&amp;auml;rdighet och d&amp;auml;rmed tyngd i framtida internationella klimatf&amp;ouml;rhandlingar i olika fora, b&amp;aring;de inom och utanf&amp;ouml;r EU. D&amp;auml;rmed kan Sverige f&amp;ouml;rvalta och bygga vidare p&amp;aring; v&amp;aring;rt klimatpolitiska f&amp;ouml;rtroendekapital, i st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rspilla det.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 31 oktober 2006&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Peter Eriksson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Maria Wetterstrand (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Karin Svensson Smith (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Per Bolund (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Tina Ehn (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Max  Andersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Bodil Ceballos (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Gunvor G Ericson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Ulf Holm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mikael Johansson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mehmet Kaplan (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Helena Leander (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Jan Lindholm (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Karla L&amp;oacute;pez (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Thomas Nihl&amp;eacute;n (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mats Pertoft (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Esabelle Reshdouni (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Peter R&amp;aring;dberg (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Mikaela Valtersson (mp)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett långsiktigt mål om 85 % minskning av utsläpp av växthusgaser till 2050 med 1990 som utgångsår, utan användning av flexibla mekanismer förutom handel med utsläppsrätter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett kortsiktigt mål om 12 % minskning av utsläpp av växthusgaser till genomsnittet av åren 2008-2012 med 1990 som utgångsår, utan användning av flexibla mekanismer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett medelfristigt mål om 30 % minskning av utsläpp av växthusgaser till 2020 med 1990 som utgångsår, utan användning av flexibla mekanismer förutom handel med utsläppsrätter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minskningsmålen ska delas upp i sektorsdelmål för att tydliggöra var minskningarna ska ske och att sektorsdelmål bör sättas för 2010 och 2020 samt ett delmål däremellan för 2015.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om årlig uppföljning av det nationella målet och regelbundna utsläppsprognoser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att breda samtal om avvecklingen av oljeberoendet behövs med anledning av problemets omfattande karaktär.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lokala oljeavvecklingsplaner.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Vattenfall och dess strategi för att insamla och lagra koldioxid (CCS).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en energieffektiviseringsmyndighet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att använda EG-direktivet om energideklaration av byggnader som ett instrument för ökad energieffektivitet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:CU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vita certifikat för eleffektivisering.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om F-gaser.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fördubbla koldioxidskatten för lätt industri som inte ingår i systemet med handel med utsläppsrätter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att torv ska beskattas som ett fossilt bränsle.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SkU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den tredje fördelningsplanen, som börjar gälla från år 2013, bör bli mycket restriktiv, särskilt vad gäller el och fjärrvärme.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökat utrymme för långsiktiga satsningar inom ramen för Klimp genom samverkan med Swentec.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa klimatmål på medellång och lång sikt för transportsektorn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en transporthierarki.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda förutsättningarna för att slå samman trafikverken eller på annat sätt öka deras samarbete.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en utökad och förlängd investeringsplan för järnvägar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att klimatmålen kan klassas som riksintresse.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att säkra underhållet av järnvägen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kompletteringar i befintlig infrastruktur för att möjliggöra ökad intermodalitet, möjlighet att byta transportslag, i godstransporter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka anslagen till Banverkets administration.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra statens utdelningskrav på och bolagsordningen för SJ AB.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra trängselavgifter i Stockholm.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge i uppdrag åt Banverket att ansvara för statens del i utbyggnaden av lokal spårtrafik i städer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>28</nummer>
<beteckning>28</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge i uppdrag åt Banverket att ansvara för statens stöd till spårvägsfordon i lokal trafik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>29</nummer>
<beteckning>29</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förenkla besluts- och prövningsprocedurerna för infrastrukturinvesteringar i spårväg.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>30</nummer>
<beteckning>30</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den andel av Rikstrafikens anslag som går till upphandling av tågtrafik endast ska få användas för detta ändmål.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>31</nummer>
<beteckning>31</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att senast den 1 januari 2010 införa kilometerbaserad beskattning av tung trafik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SkU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>32</nummer>
<beteckning>32</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sänka maximivikten för lastbilar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>33</nummer>
<beteckning>33</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att koppla kraven på fordonsindustrin till de mål om halverad användning av fossila bränslen 2020 som anges i slutrapporten från Kommissionen mot oljeberoende.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>34</nummer>
<beteckning>34</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att andelen miljöbilar i statens upphandling stegvis höjs till 100 % 2010.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:FiU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>35</nummer>
<beteckning>35</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införandet av ett nationellt biogasprogram.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>36</nummer>
<beteckning>36</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Vägverket i uppdrag att formulera ett mål för ökad andel cykeltrafik av den totala andelen persontrafikresor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>37</nummer>
<beteckning>37</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Vägverket bör öka utbyggnadstakten av kameror för trafikövervakning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:TU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>38</nummer>
<beteckning>38</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flygskatten bör bibehållas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>39</nummer>
<beteckning>39</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Naturvårdsverket bör få i uppdrag att tillsammans med Jordbruksverket föreslå konkreta åtgärder för att minska jordbrukets användning av fossila bränslen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>40</nummer>
<beteckning>40</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en utredning om minskningar av andra drivhusgaser än koldioxid inom jordbrukssektorn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>41</nummer>
<beteckning>41</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förbränning av fossilt material i avfallssektorn.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>42</nummer>
<beteckning>42</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en klimatfond.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:FöU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>43</nummer>
<beteckning>43</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den föreliggande ansökan om tillstånd för första etappen av den mellansvenska gasledningen avser en storskalig utbyggnad.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>44</nummer>
<beteckning>44</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige inte ska ansluta sig till den planerade gasledningen mellan Ryssland och Tyskland.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>45</nummer>
<beteckning>45</beteckning>
<lydelse>Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ändrad beskattning för fossilbaserad kraftvärme i enlighet med vad i motionen anförs.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SkU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>46</nummer>
<beteckning>46</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det inte finns vare sig energipolitiska skäl eller klimatpolitiskt utrymme för att öka ledningskapaciteten för fossilgas i Sverige.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>47</nummer>
<beteckning>47</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kärnkraftens roll i en sammanhållen klimat- och energipolitik.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>48</nummer>
<beteckning>48</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om klimattullar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>49</nummer>
<beteckning>49</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utvärdering bör göras av CDM och andra sätt att bidra till minskade klimatutsläpp i utvecklingsländerna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>50</nummer>
<beteckning>50</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska miljöorganisationer ska få delta i beredningen av beslut om godkännande av CDM-projekt där Sverige är investerarland.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>51</nummer>
<beteckning>51</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Sveriges framtida förhållningssätt till CDM.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:MJU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2006-10-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2006-11-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2006-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2006-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0447198048312</intressent_id>
<namn>Peter Eriksson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>031414803913</intressent_id>
<namn>Maria Wetterstrand</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0457308547314</intressent_id>
<namn>Karin Svensson Smith</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0956444284814</intressent_id>
<namn>Per Bolund</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0154189076919</intressent_id>
<namn>Tina Ehn</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0262455192724</intressent_id>
<namn>Max Andersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0637028706011</intressent_id>
<namn>Bodil Ceballos</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0640669898710</intressent_id>
<namn>Gunvor G Ericson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584183916016</intressent_id>
<namn>Ulf Holm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0517869568019</intressent_id>
<namn>Mikael Johansson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0116084827614</intressent_id>
<namn>Mehmet Kaplan</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0872978640827</intressent_id>
<namn>Helena Leander</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0641486384014</intressent_id>
<namn>Jan Lindholm</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0705556766027</intressent_id>
<namn>Karla López</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0247856302113</intressent_id>
<namn>Thomas Nihlén</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0488357052317</intressent_id>
<namn>Mats Pertoft</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0182190010218</intressent_id>
<namn>Esabelle Reshdouni</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0781648625615</intressent_id>
<namn>Peter Rådberg</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>18</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0880452278816</intressent_id>
<namn>Mikaela Valtersson</namn>
<partibet>MP</partibet>
<ordning>19</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:03:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GU02MJ391</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:48:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Miljö- och jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:03:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GU02MJ391</dok_id>
<subtitel>av Peter Eriksson m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200607_mj_391.docx</filnamn>
<filstorlek>115965</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Klimatpolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/645890D1-A38C-446F-9B9C-FC191D74A3AE</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GU02MJ391</dok_id>
<subtitel>av Peter Eriksson m.fl. (mp)</subtitel>
<filnamn>mot_200607_mj_391.pdf</filnamn>
<filstorlek>607455</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200607_mj_391</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CF92BD9F-8D55-48E5-9F2B-9D1586D3F89F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>