<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2212213</hangar_id>
 <dok_id>GU02A269</dok_id>
 <rm>2006/07</rm>
 <beteckning>A269</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>Partimotion</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 2006/07:A269 av Lars Ohly m.fl. (v)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>v461</tempbeteckning>
 <organ>AU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>269</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2006-10-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2007-02-28 10:52:33</systemdatum>
 <publicerad>2007-02-02 12:15:41</publicerad>
 <titel>Minskad ohälsa i arbetslivet</titel>
 <subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
 <status>Trycklov</status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>{115302FE-3796-4DA5-8FC9-F1A4B78A0FA4}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GU02A269/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GU02A269</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GU02A269</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Motion till riksdagen&lt;/div&gt;
&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2006/07:A269&lt;/div&gt;
&lt;div class="MotionarLista"&gt;av Lars Ohly m.fl. (v)&lt;/div&gt;
&lt;h1&gt;Minskad ohälsa i arbetslivet&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;

    &lt;h1 class="RubrikInneh&amp;aring;llsf" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936825" name="_Toc115936825"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936914" name="_Toc115936914"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937028" name="_Toc115937028"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271186" name="_Toc116271186"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313218" name="_Toc149313218"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575979" name="_Toc149575979"&gt;&lt;/a&gt;Inneh&amp;aring;llsf&amp;ouml;rteckning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-top: 2.21mm;"&gt;2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378174"&gt;2&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Inledning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378175"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Problemens uppkomst&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378176"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat arbetsliv&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378177"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En arbetsplatsf&amp;ouml;rankrad strategi f&amp;ouml;r minskad oh&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378178"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;En utvecklad arbetsmilj&amp;ouml;lagstiftning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378179"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.2&amp;#9;Arbetsmilj&amp;ouml;utbildning&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378180"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.3&amp;#9;Tillsyn&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378181"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetslivsfonder f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja det goda arbetet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378182"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetslivsinstitutet&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378183"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378184"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Kvalitetss&amp;auml;krad f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378185"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;6.8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Arbetslivsinriktad rehabilitering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378186"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;3" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 19.05mm; text-indent: -8.45mm;"&gt;6.8.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Bek&amp;auml;mpa diskrimineringen av kvinnor i samband med rehabilitering&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378187"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;7&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringens roll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378188"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;7.1&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;V&amp;auml;rna f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378189"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;7.2&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Hetsjakt p&amp;aring; sjuka botar inte oh&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378190"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;7.3&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Samverkan&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378191"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;7.4&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;ker sjukskrivningsprocess&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378192"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;7.5&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sjukpenning med fler steg&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378193"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;7.6&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Slopad karensdag&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378194"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em;"&gt;8&lt;span style="font-size: 12.0pt;"&gt;&amp;#9;&lt;/span&gt;Sjukv&amp;aring;rdens roll&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378195"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;8.1&amp;#9;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kunskapsl&amp;auml;get om kvinnors h&amp;auml;lsobehov&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378196"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;8.2&amp;#9;V&amp;auml;rna l&amp;auml;kares sjukskrivningsr&amp;auml;tt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378197"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;8.3&amp;#9;Sjukgymnasters sjukskrivningsr&amp;auml;tt&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378198"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; margin-left: 4.23mm;"&gt;8.4&amp;#9;Kompetensstegen&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378199"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc&amp;#160;2" style="background-color: #ffffff; line-height: 1.04em; margin-left: 4.23mm;"&gt;8.5&amp;#9;Premiera folkh&amp;auml;lsa&amp;#9;&lt;a href="#_Toc152378200"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;a id="_Toc152378174" name="_Toc152378174"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl_rubrik" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;2&amp;#9;&lt;/span&gt;F&amp;ouml;rslag till riksdagsbeslut&lt;/h1&gt;
    &lt;ol style="list-style-type: decimal; margin-left: 6.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om behovet av nya f&amp;ouml;reskrifter fr&amp;aring;n Arbetsmilj&amp;ouml;verket.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om skyddsombudens stoppr&amp;auml;tt och h&amp;auml;nv&amp;auml;ndelseordning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om &amp;ouml;versyn av arbetsmilj&amp;ouml;utbildningen.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om arbetsmilj&amp;ouml;kunskap i h&amp;ouml;gskoleutbildningar.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad arbetsmilj&amp;ouml;tillsyn som ligger i paritet med v&amp;aring;ra nordiska grannl&amp;auml;nders.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om Arbetsmilj&amp;ouml;verkets behov av forskning f&amp;ouml;r att kunna s&amp;auml;tta gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om redovisning kring anpassning av arbetsmilj&amp;ouml;n till &amp;auml;ldres f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om arbetslivsfonder.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va arbete hos annan arbetsgivare.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om rehabiliteringsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om studier f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngtidssjuka.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om samverkan mellan myndigheter.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om sjukskrivnas r&amp;auml;tt till tj&amp;auml;nstledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va arbete hos annan arbetsgivare.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om st&amp;auml;rkt genusperspektiv.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om genusutbildning p&amp;aring; F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om sanktioner mot arbetsgivare som inte inkommer med rehabiliteringsutredning.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om avst&amp;auml;mningsm&amp;ouml;ten.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassans handl&amp;auml;ggares hantering av information och underlag fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;auml;karna och om graden av sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet i bed&amp;ouml;mningarna.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om tillsyn &amp;ouml;ver f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;auml;kare.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om stegl&amp;ouml;s sjukpenning.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om slopad karensdag.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om att se &amp;ouml;ver f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur kunskapsl&amp;auml;get vad g&amp;auml;ller kvinnors oh&amp;auml;lsa b&amp;ouml;r st&amp;auml;rkas.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i h&amp;ouml;gskolef&amp;ouml;rordningens examensordningar.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om second opinion.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl_att,HemstPunkt,HemstPunktFlera,Hemst&amp;auml;llansPunkt,F&amp;ouml;rslagstext" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Riksdagen tillk&amp;auml;nnager f&amp;ouml;r regeringen som sin mening vad i motionen anf&amp;ouml;rs om kompetensstegen.&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;1&lt;/span&gt; Yrkandena 4, 23 och 24 h&amp;auml;nvisade till UbU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;2&lt;/span&gt; Yrkandena 11–13, 15–22 och 25 h&amp;auml;nvisade till SfU.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&lt;span style="vertical-align: super;"&gt;3&lt;/span&gt; Yrkande 26 h&amp;auml;nvisat till SoU.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff; margin-top: 0.0mm; page-break-before: always;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149313219" name="_Toc149313219"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575980" name="_Toc149575980"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378175" name="_Toc152378175"&gt;&lt;/a&gt;Inledning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiets politik f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka friskn&amp;auml;rvaron i arbetslivet utg&amp;aring;r fr&amp;aring;n allas r&amp;auml;tt att efter sin f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga delta i arbetslivet. Arbete &amp;auml;r inte bara en fr&amp;aring;ga om f&amp;ouml;rs&amp;ouml;rjning utan &amp;auml;ven om delaktighet och inflytande. Detta &amp;auml;r ocks&amp;aring; grundl&amp;auml;ggande f&amp;ouml;r god folkh&amp;auml;lsa. Det b&amp;auml;sta s&amp;auml;ttet att bek&amp;auml;mpa oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r att driva en god utj&amp;auml;mnande f&amp;ouml;rdelningspolitik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;terkommande korttidsfr&amp;aring;nvaro p&amp;aring; grund av sjukdom kommer alltid att finnas. De stora problemen ang&amp;aring;ende sjukskrivningar handlar om de l&amp;aring;nga sjukfallen, och det &amp;auml;r h&amp;auml;r det f&amp;ouml;rebyggande arbetet m&amp;aring;ste koncentreras. Detta arbete sker ute p&amp;aring; arbetsplatserna genom tillsyn av regionala skyddsombud och Arbetsmilj&amp;ouml;verket, det sker i folkh&amp;auml;lsoarbetet, det sker med j&amp;auml;mst&amp;auml;lldhetsarbete, genom en god sjukv&amp;aring;rd och det sker genom system som tar till vara arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns inga enkla l&amp;ouml;sningar p&amp;aring; dessa problem. Det som kr&amp;auml;vs &amp;auml;r ett brett program som ger best&amp;aring;ende effekter och som inte enbart d&amp;ouml;ljer eller flyttar runt problemen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I juli 2006 uppgick antalet sjukskrivna till 206&amp;nbsp;000 personer, vilket var en nedg&amp;aring;ng med 21&amp;nbsp;000 personer j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med maj 2005. Andelen kvinnor bland de sjukskrivna &amp;auml;r 64 procent. Antalet sjukfall l&amp;auml;ngre &amp;auml;n ett &amp;aring;r uppg&amp;aring;r nu till 85&amp;nbsp;000, vilket &amp;auml;r en minskning med ca 13&amp;nbsp;000 personer j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med 2005. Antalet ersatta dagar under tolvm&amp;aring;nadersperioden augusti 2005–juli 2006 var 34 procent l&amp;auml;gre &amp;auml;n antalet ersatta dagar hel&amp;aring;ret 2002. &amp;Auml;ven om sjukfr&amp;aring;nvaron nu ser ut att minska g&amp;aring;r det inte att vara tillfreds med denna utveckling, d&amp;aring; minskningen alltf&amp;ouml;r m&amp;aring;nga g&amp;aring;nger uppn&amp;aring;s genom att enskilda nekas ers&amp;auml;ttning fr&amp;aring;n sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen utan att deras situation f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrats.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetet med oh&amp;auml;lsoproblemen m&amp;aring;ste koncentreras p&amp;aring; att f&amp;ouml;rebygga att m&amp;auml;nniskor far illa i arbetslivet och p&amp;aring; att ge drabbade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att komma tillbaka till arbetslivet. Det handlar om insatser f&amp;ouml;r ett rymligt arbetsliv och f&amp;ouml;r rehabilitering. M&amp;auml;nniskor m&amp;aring;ste ges snabbare hj&amp;auml;lp inom v&amp;aring;rden, genom rehabiliteringsutredningar och en f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrad f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi i V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r inte n&amp;ouml;jda med vad som uppn&amp;aring;tts i kampen mot oh&amp;auml;lsan. I&amp;nbsp;dag handlar debatten om fusk och missbruk av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna och om h&amp;aring;rdare tag mot sjukskrivna. Enskilda faller mellan stolarna d&amp;aring; F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan fokuserar p&amp;aring; arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga medan Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) ser till anst&amp;auml;llningsbarhet. Flera som f&amp;aring;r negativa besked p&amp;aring; sin ans&amp;ouml;kan om sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring lider av utmattning, vilket g&amp;ouml;r att m&amp;aring;nga inte orkar &amp;ouml;verklaga besluten. M&amp;auml;nniskor bollas fortfarande hit och dit mellan olika instanser p&amp;aring; grund av brist p&amp;aring; rehabiliteringsinsatser eller att ingen vill betala f&amp;ouml;r dem. Avst&amp;auml;mningsm&amp;ouml;ten, som skulle r&amp;aring;da bot p&amp;aring; samarbetssv&amp;aring;righeter, h&amp;aring;lls i alltf&amp;ouml;r liten utstr&amp;auml;ckning.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149313220" name="_Toc149313220"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575981" name="_Toc149575981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378176" name="_Toc152378176"&gt;&lt;/a&gt;Problemens uppkomst&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rklaringarna till de &amp;ouml;kade sjukskrivningstalen i slutet av 1997 har varit m&amp;aring;nga. Det &amp;auml;r knappast meningsfullt att s&amp;ouml;ka orsaken i att n&amp;aring;got s&amp;auml;rskilt intr&amp;auml;ffade just &amp;aring;r 1997. Orsakerna h&amp;auml;nger snarare samman med l&amp;auml;ngre skeenden, f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i arbetsvillkor, n&amp;auml;ringsstruktur, m&amp;auml;nniskors &amp;aring;lder, normer f&amp;ouml;r probleml&amp;ouml;sningar och individens och kollektivets roll.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Nittiotalets l&amp;aring;gkonjunktur pr&amp;auml;glades av stora personalminskningar, omorganisationer, nedsk&amp;auml;rningar och arbetsutvidgningar. Enklare retr&amp;auml;ttjobb rationaliserades bort och m&amp;auml;nniskor fick slita h&amp;aring;rt i slimmade och underbemannade organisationer. Konsekvenserna visade sig tydligt i &amp;ouml;kningen av antalet l&amp;aring;ngtidssjukskrivna, framf&amp;ouml;r allt bland kvinnor. I samma takt &amp;ouml;kade sjukn&amp;auml;rvaron och &amp;ouml;vertidsarbetet, och stressrelaterade sjukdomar slog igenom i statistiken med full kraft.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den s.k. AHA-utredningen (Kunskapsl&amp;auml;ge sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen SOU 2002:62) pekade p&amp;aring; vikten av att titta p&amp;aring; l&amp;aring;ngsiktiga strukturella f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar i arbetslivet och konstaterade att f&amp;ouml;ljande faktorer bidragit till den &amp;ouml;kade sjukfr&amp;aring;nvaron:&lt;/p&gt;
    &lt;ul style="list-style-type: disc; margin-left: 4.0mm;"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;ouml;kad syssels&amp;auml;ttning och minskad arbetsl&amp;ouml;shet,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;arbetskraftens &amp;aring;ldrande,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade ekonomiska drivkrafter f&amp;ouml;r individ och arbetsgivare,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;s&amp;auml;mre psykosocial arbetsmilj&amp;ouml;,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;mer restriktiva f&amp;ouml;rtidspensionsbed&amp;ouml;mningar,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista_Bomb,Bomb" style="background-color: #ffffff; margin-left: 0.0mm; margin-top: 0.0mm; text-indent: 0.0mm; word-break-inside: hyphenate;"&gt;administrativa tillkortakommanden.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi k&amp;auml;nner alla till den kris som Sverige genomgick i b&amp;ouml;rjan av nittiotalet. F&amp;ouml;rst slogs m&amp;auml;ngder av industrier ut, sedan f&amp;ouml;rsvann m&amp;aring;nga jobb inom den offentliga sektorn. Samtidigt genomgick v&amp;auml;rlden en informationsteknologisk revolution. Nya slimmade arbetsorganisationer, att st&amp;auml;ndigt vara n&amp;aring;bar och ambitionerna p&amp;aring; den globala konsumentmarknaden st&amp;auml;llde nya krav. &amp;Ouml;kad press kom att pr&amp;auml;gla b&amp;aring;de privat- och arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det h&amp;ouml;r till de mest v&amp;auml;lbelagda sambanden i arbetslivet att arbeten som ger liten kontroll &amp;ouml;ver den egna arbetssituationen generar stress- och belastningsskador. &amp;Auml;ven depressioner &amp;auml;r vanligare bland personer som arbetar under s&amp;aring;dana villkor. De tar dessutom mer medicin och &amp;auml;r oftare utmattade &amp;auml;n andra. De l&amp;ouml;per mellan 1,3 och 2,5 g&amp;aring;nger h&amp;ouml;gre risk f&amp;ouml;r hj&amp;auml;rt- och k&amp;auml;rlsjukdomar och 2,9 g&amp;aring;nger st&amp;ouml;rre risk f&amp;ouml;r h&amp;ouml;gt blodtryck &amp;auml;n de som har ett avsp&amp;auml;nt jobb.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En politik som tar sikte p&amp;aring; att minska sjukfr&amp;aring;nvaron och &amp;ouml;ka friskn&amp;auml;rvaron m&amp;aring;ste utg&amp;aring; fr&amp;aring;n de l&amp;aring;ngsiktiga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som skett i Sverige och i v&amp;auml;rlden. Det handlar om att f&amp;ouml;rh&amp;aring;lla oss till nya tekniska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar, att organisera arbetslivet, att anpassa arbetslivet till &amp;auml;ldre och arbetshandikappade och att ha ett tydligt k&amp;ouml;nsperspektiv p&amp;aring; alla omr&amp;aring;den. Det beh&amp;ouml;vs ett systematiskt arbetsmilj&amp;ouml;arbete – ett samarbete d&amp;auml;r problem l&amp;ouml;ses och d&amp;auml;r det sker en utveckling av och i arbetet. F&amp;ouml;r att n&amp;aring; alla arbetsplatser &amp;auml;r det viktigt att Arbetsmilj&amp;ouml;verkets organisation st&amp;auml;rks. Detta &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt viktigt f&amp;ouml;r mindre arbetsplatsers arbetsmilj&amp;ouml;arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r arbetslivet f&amp;ouml;r&amp;auml;ndras p&amp;aring; basplanet brukar samh&amp;auml;llets &amp;ouml;verbyggnad inte alltid h&amp;auml;nga med. Myndigheter och sociala f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar m&amp;aring;ste b&amp;auml;ttre anpassas till dagens villkor p&amp;aring; arbetsmarknaden. Individen ska s&amp;auml;ttas i centrum och enskilda ska inte kunna falla mellan systemen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936827" name="_Toc115936827"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936916" name="_Toc115936916"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937030" name="_Toc115937030"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271188" name="_Toc116271188"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313221" name="_Toc149313221"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575982" name="_Toc149575982"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378177" name="_Toc152378177"&gt;&lt;/a&gt;Ett f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrat arbetsliv&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under 2000-talet har tv&amp;aring; statliga utredningar om oh&amp;auml;lsoproblemen – AHA-utredningen, som n&amp;auml;mnts ovan, och den s.k. HpH-utredningen ledd av Jan Rydh (Handlingsplan f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad h&amp;auml;lsa i arbetslivet SOU 2002:5) – konstaterat att orsakssambanden &amp;auml;r komplexa och att oh&amp;auml;lsan ser olika ut i befolkningen beroende p&amp;aring; k&amp;ouml;n, klass, &amp;aring;lder och yrkesomr&amp;aring;de. Utredningarna sl&amp;aring;r emellertid ocks&amp;aring; fast att f&amp;ouml;rh&amp;aring;llandena i arbetslivet &amp;auml;r av avg&amp;ouml;rande betydelse. &amp;Auml;ven om sjukdomsdiagnoser relaterade till &amp;ouml;kad stress och psykisk belastning i arbetslivet &amp;ouml;kat mest under senare &amp;aring;r &amp;auml;r det fortfarande f&amp;ouml;rslitnings- och belastningsskador orsakade av fysiskt tungt och belastande arbete och h&amp;ouml;gt arbetstempo som dominerar. Det &amp;auml;r i huvudsak LO:s medlemmar, kvinnor och m&amp;auml;n i offentlig och privat sektor, som &amp;auml;r drabbade. Men det ska understrykas att kvinnor drabbas h&amp;aring;rdare &amp;auml;n m&amp;auml;n, och d&amp;aring; framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;ldre kvinnor. Oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r allts&amp;aring; en fr&amp;aring;ga om klass och k&amp;ouml;n.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Flera unders&amp;ouml;kningar visar att den psykosociala arbetsmilj&amp;ouml;n f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats under det senaste decenniet och st&amp;auml;ller allt h&amp;ouml;gre krav p&amp;aring; arbetstagarna. Den &amp;ouml;kande belastningen har varit mest p&amp;aring;taglig f&amp;ouml;r kvinnor. Det beror p&amp;aring; att kvinnor &amp;auml;r &amp;ouml;verrepresenterade i yrken med stora krav och liten egen kontroll &amp;ouml;ver arbetet. M&amp;aring;nga yrken inom v&amp;aring;rden &amp;auml;r tydliga exempel p&amp;aring; detta. Jobbet har blivit tyngre samtidigt som friheten och den egna kontrollen har minskat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt en enk&amp;auml;tunders&amp;ouml;kning fr&amp;aring;n det tidigare Riksf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsverket har andelen kvinnor som har sv&amp;aring;rt att sl&amp;auml;ppa tankarna fr&amp;aring;n arbetet &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n 15 till 30 procent mellan 1984 och 2004. Andelen som s&amp;auml;ger att de hela tiden kan best&amp;auml;mma arbetstakten har minskat fr&amp;aring;n 50 procent till drygt 40 procent i privat sektor, fr&amp;aring;n 40 procent till under 30 procent i offentlig sektor, d&amp;auml;r nedsk&amp;auml;rningarna drabbat h&amp;aring;rt. Andelen med h&amp;ouml;g ansp&amp;auml;nning i arbetet har, bland kvinnor i &amp;aring;ldern 50–64, &amp;ouml;kat fr&amp;aring;n 34,4 procent till 39,6 procent. F&amp;ouml;r m&amp;auml;nnen fr&amp;aring;n 12,7 procent till 18,1 procent mellan 1991 och 2001. Av alla f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvsarbetande uppgav 42,8 procent av m&amp;auml;nnen och 61,4 procent av kvinnorna att de inte obehindrat kunde ta kortare pauser i arbetet f&amp;ouml;r att prata.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;rk i h&amp;auml;nder, armb&amp;aring;gar, ben eller kn&amp;auml;n har sedan slutet av 1980-talet &amp;ouml;kat bland kvinnliga arbetare i alla &amp;aring;ldersgrupper. Det har skett en &amp;ouml;kning ocks&amp;aring; bland m&amp;auml;nnen, men &amp;ouml;kningen &amp;auml;r mest p&amp;aring;taglig bland kvinnor, s&amp;auml;rskilt i &amp;aring;ldersgruppen 45–64 &amp;aring;r, d&amp;auml;r sv&amp;aring;r v&amp;auml;rk i kroppen har &amp;ouml;kat mest.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot bakgrund av detta kan &amp;auml;ndrade villkor och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar i arbetslivet antas ligga bakom en del av den uppm&amp;auml;tta oh&amp;auml;lsan. Omvandlingstrycket och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringstakten har &amp;ouml;kat i hela arbetslivet som en f&amp;ouml;ljd av nya marknadsf&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar och &amp;auml;ndrade ekonomisk-politiska villkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I n&amp;auml;ringslivet och industrin driver sk&amp;auml;rpt konkurrens och l&amp;ouml;nsamhetskrav p&amp;aring; effektiviseringar och rationaliseringar i produktionen. Nya magra organisationer v&amp;auml;xer fram, med alltmer individpr&amp;auml;glade arbetsvillkor d&amp;auml;r arbetstagarna avkr&amp;auml;vs eget ansvar, h&amp;ouml;gre prestationer och f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntas vara lojala och flexibla. Ny teknik sk&amp;auml;rper kraven p&amp;aring; utbildningsniv&amp;aring; och bredare kompetens. Nya s&amp;auml;tt att organisera arbetet v&amp;auml;xer fram, kunskapsinneh&amp;aring;llet i arbetsuppgifterna &amp;ouml;kar. Samtidigt som m&amp;aring;nga l&amp;aring;gproduktiva och icke utvecklande arbetsuppgifter d&amp;auml;rmed f&amp;ouml;rsvinner tenderar utvecklingen ofta att f&amp;ouml;rskjuta balanspunkten mellan krav och resurser p&amp;aring; arbetsplatserna. Motsvarande utveckling kan iakttas p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll inom den offentliga verksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Teknikutvecklingen har tv&amp;aring; sidor. F&amp;ouml;rutom att den utvecklar arbetsuppgifter och organisation, st&amp;ouml;der och underl&amp;auml;ttar produktionens och verksamheternas utveckling och effektivisering, leder tekniktill&amp;auml;mpningen ocks&amp;aring; till att andelen ensamarbete &amp;ouml;kar, att vissa yrkeskategorier rationaliseras bort och m&amp;auml;nniskor st&amp;auml;ngs ute. Samtidigt tillkommer nya yrkeskategorier och nya arbetsskador och arbetssjukdomar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Auml;ven v&amp;aring;ld och hot &amp;ouml;kar h&amp;auml;rigenom p&amp;aring; arbetsplatserna. S&amp;auml;rskilt drabbade &amp;auml;r kvinnor som &amp;auml;r anst&amp;auml;llda inom v&amp;aring;rd- och omsorgssektorn, men &amp;auml;ven inom handels- och servicen&amp;auml;ringar &amp;auml;r detta ett v&amp;auml;xande problem. Tryggheten har allts&amp;aring; g&amp;aring;tt f&amp;ouml;rlorad f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga arbetstagare. V&amp;auml;nsterpartiet menar att situationen &amp;auml;r oacceptabel, och &amp;aring;tg&amp;auml;rder m&amp;aring;ste vidtas f&amp;ouml;r att motverka denna utveckling.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115937033" name="_Toc115937033"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271191" name="_Toc116271191"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313222" name="_Toc149313222"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575983" name="_Toc149575983"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378178" name="_Toc152378178"&gt;&lt;/a&gt;En arbetsplatsf&amp;ouml;rankrad strategi f&amp;ouml;r minskad oh&amp;auml;lsa&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under samma period som f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringstakten &amp;ouml;kat i hela arbetslivet har arbetsmilj&amp;ouml;arbetet tagit m&amp;aring;nga och stora kliv tillbaka. Arbetsgivarna har inte tagit sitt ansvar f&amp;ouml;r detta. Trots de krav som finns i arbetsmilj&amp;ouml;lagstiftningen saknas p&amp;aring; m&amp;aring;nga arbetsplatser ett systematiskt arbetsmilj&amp;ouml;arbete. Andelen f&amp;ouml;retag som nyttjar f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rdens tj&amp;auml;nster har minskat och rehabiliteringsutredningar och &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att hj&amp;auml;lpa sjukskrivna tillbaka till arbetslivet genomf&amp;ouml;rs inte p&amp;aring; det s&amp;auml;tt som f&amp;ouml;reskrivs enligt lag. Det sociala ansvaret har brustit. Arbetsmilj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna har inte prioriterats av de fackliga organisationerna i den utstr&amp;auml;ckning som varit n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig. Tiotusentals f&amp;auml;rre skyddsombud, till f&amp;ouml;ljd av nittiotalskrisen, har f&amp;ouml;rsv&amp;aring;rat den fackliga bevakningen och engagemanget i arbetsmilj&amp;ouml;arbetet. Antalet skyddsombud har dock &amp;ouml;kat n&amp;aring;got p&amp;aring; senare &amp;aring;r. &amp;Aring;r 2005 var de102&amp;nbsp;000 till antalet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samtidigt har politiska beslut f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrat m&amp;ouml;jligheterna till arbetsmilj&amp;ouml;utbildning, skurit ned inom f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden, minskat resurserna till arbetsmilj&amp;ouml;inspektionen och regional skyddsombudsverksamhet under kris&amp;aring;ren. Denna negativa utveckling riskerar &amp;aring;terigen att ta fart genom regeringens f&amp;ouml;rslag till kraftiga nedsk&amp;auml;rningar av Arbetsmilj&amp;ouml;verket som anges i budgetpropositionen. F&amp;ouml;rutom s&amp;auml;mre f&amp;ouml;rebyggande arbete &amp;auml;r detta en signal fr&amp;aring;n regeringen till alla arbetsgivare att man inte beh&amp;ouml;ver prioritera arbetsmilj&amp;ouml;arbetet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetslivsinstitutet tydligg&amp;ouml;r i en forskningsrapport fr&amp;aring;n oktober 2005 att den &amp;ouml;kade sjukfr&amp;aring;nvaron vi sett sedan slutet av nittiotalet &amp;auml;r ett resultat av politiska beslut och av nittiotalets ekonomiska nedsk&amp;auml;rnings- och saneringspolitik. Detta ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tter bilden av att Sverige sedan nittiotalet skulle ha drabbats av en sjukskrivningsepidemi och att det skulle finnas en &amp;ouml;kad tendens hos svenska folket att fuska och &amp;ouml;verutnyttja sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt Arbetslivsinstitutets rapport bidrog nedsk&amp;auml;rningspolitikens omorganiseringar, personalminskningar och bortrationaliseringar till att det kvalificerade rehabiliteringsarbetet kollapsade. Bland annat gick viktig verksamhet i de s.k. anpassningsgrupperna f&amp;ouml;rlorad och m&amp;ouml;jligheten till f&amp;ouml;rtidspensionering p&amp;aring; deltid inskr&amp;auml;nktes.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har l&amp;auml;nge betonat att det h&amp;aring;rdnade klimatet p&amp;aring; arbetsmarknaden varit en avg&amp;ouml;rande orsak till &amp;ouml;kad oh&amp;auml;lsa i samh&amp;auml;llet. I&amp;nbsp;st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r att skuldbel&amp;auml;gga sjuka m&amp;aring;ste vi koncentrera oss p&amp;aring; att undanr&amp;ouml;ja orsakerna till att m&amp;auml;nniskor far illa i arbetslivet och ge dem som drabbats m&amp;ouml;jlighet att &amp;aring;terg&amp;aring; i arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under f&amp;ouml;rra mandatperioden genomf&amp;ouml;rde V&amp;auml;nsterpartiet, Socialdemokraterna och Milj&amp;ouml;partiet stora satsningar i arbetet mot oh&amp;auml;lsan. Bland annat har olika &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka precisionen i sjukskrivningsprocessen genomf&amp;ouml;rts, Arbetsmilj&amp;ouml;verket har f&amp;aring;tt &amp;ouml;kade resurser och den regionala skyddsombudsverksamheten har byggts ut. F&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden har utretts, liksom det systematiska arbetsmilj&amp;ouml;arbetet och ansvars- och samordningsfr&amp;aring;gorna i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Viktiga diskussioner har f&amp;ouml;rts ang&amp;aring;ende arbetstids- och inflytandefr&amp;aring;gor. V&amp;auml;nsterpartiets f&amp;ouml;rslag ang&amp;aring;ende dessa fr&amp;aring;gor utvecklas i motionerna ””.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i budgetpropositionen att den s.k. medfinansieringen i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen som inneburit att arbetsgivarna st&amp;aring;r f&amp;ouml;r 15 procent av sjukpenningen ska slopas. Samtidigt slopas de neds&amp;auml;ttningar av arbetsgivaravgifterna som f&amp;ouml;ljer med denna medfinansiering f&amp;ouml;r att kompensera f&amp;ouml;r arbetsgivarens utgifter. V&amp;auml;nsterpartiet mots&amp;auml;tter sig inte denna avveckling. Vi anser att riskerna f&amp;ouml;r utslagning och utest&amp;auml;ngning av personer med h&amp;auml;lsoproblematik &amp;auml;r st&amp;ouml;rre &amp;auml;n de vinster som kunnat uppn&amp;aring;s genom detta system. I v&amp;aring;rt budgetalternativ f&amp;ouml;resl&amp;aring;r vi vidare att sjukl&amp;ouml;neperioden slopas f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retag med mindre &amp;auml;n tio anst&amp;auml;llda. Vi utvecklar detta i en s&amp;auml;rskild motion om ”Sjukl&amp;ouml;neansvaret i mindre f&amp;ouml;retag”.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Insatser m&amp;aring;ste g&amp;ouml;ras i hela kedjan, fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rebyggande &amp;aring;tg&amp;auml;rder via sjukskrivningsprocessen till rehabilitering. V&amp;auml;nsterpartiet menar att en arbetsplatsf&amp;ouml;rankrad strategi f&amp;ouml;r minskad oh&amp;auml;lsa och ett uth&amp;aring;lligt arbetsliv m&amp;aring;ste vila p&amp;aring; ett antal huvudpunkter. I det f&amp;ouml;ljande preciserar vi denna strategi.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936831" name="_Toc115936831"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936920" name="_Toc115936920"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937034" name="_Toc115937034"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271192" name="_Toc116271192"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313223" name="_Toc149313223"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575984" name="_Toc149575984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378179" name="_Toc152378179"&gt;&lt;/a&gt;En utvecklad arbetsmilj&amp;ouml;lagstiftning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;&amp;Aring;tg&amp;auml;rder och resurser m&amp;aring;ste inriktas mot att f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra och effektivisera samverkan lokalt f&amp;ouml;r att utveckla arbetsmilj&amp;ouml;arbetet. Arbetsmarknadens parter har sj&amp;auml;lvklart ett stort ansvar f&amp;ouml;r att minska den arbetsrelaterade sjukfr&amp;aring;nvaron och oh&amp;auml;lsan och f&amp;ouml;r att arbetsmilj&amp;ouml;lagstiftningens intentioner om ett uth&amp;aring;lligt arbetsliv fullf&amp;ouml;ljs. Ett bra arbetsmilj&amp;ouml;arbete f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter engagerade parter. H&amp;auml;r kan de s.k. partsmedlen, vilka disponeras av Arbetslivsinstitutet f&amp;ouml;r utbildning m.m., fylla en viktig funktion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsgivarens roll och engagemang &amp;auml;r givetvis central. Grunden f&amp;ouml;r ett effektivt arbetsmilj&amp;ouml;arbete &amp;auml;r arbetsmilj&amp;ouml;lagen och f&amp;ouml;reskriften om systematiskt arbetsmilj&amp;ouml;arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att delar av arbetsmilj&amp;ouml;lagstiftningen beh&amp;ouml;ver ses &amp;ouml;ver f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka parternas, men framf&amp;ouml;r allt arbetsgivarnas, incitament f&amp;ouml;r att utveckla arbetsmilj&amp;ouml;arbetet. Arbetsmilj&amp;ouml;lagens kapacitet att st&amp;aring; i v&amp;auml;gen f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngtg&amp;aring;ende effektiviseringar och organisationsf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar som riskerar att f&amp;ouml;rs&amp;auml;mra arbetsmilj&amp;ouml;n beh&amp;ouml;ver st&amp;auml;rkas. Nya f&amp;ouml;reskrifter beh&amp;ouml;ver utvecklas i fr&amp;aring;ga om organisation, bemanning, utbildning, f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd och psykosociala fr&amp;aring;gor. En s&amp;aring;dan sk&amp;auml;rpning av arbetsmilj&amp;ouml;lagens till&amp;auml;mpning skulle ge skyddsombud och fackliga organisationer &amp;ouml;kad kraft att driva arbetsmilj&amp;ouml;fr&amp;aring;gorna och ge arbetsgivarna incitament f&amp;ouml;r &amp;ouml;kat engagemang. D&amp;auml;rmed gynnas s&amp;aring;v&amp;auml;l det lokala arbetsmilj&amp;ouml;arbetet som de l&amp;aring;ngsiktiga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna att f&amp;ouml;rebygga riskfaktorer i hela arbetsmilj&amp;ouml;n. S&amp;aring;dana f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar skulle ocks&amp;aring; underl&amp;auml;tta f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rdens medverkan och minska riskerna f&amp;ouml;r eventuella lojalitetskonflikter som framf&amp;ouml;r allt &amp;auml;r vanliga n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller den inbyggda f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rdens arbetssituation. Det &amp;auml;r mot denna bakgrund d&amp;auml;rf&amp;ouml;r av stor vikt att Arbetsmilj&amp;ouml;verket utvecklar sina f&amp;ouml;reskrifter exempelvis n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller psykosociala fr&amp;aring;gor och mobbning utifr&amp;aring;n k&amp;ouml;n, etnicitet, sexuell l&amp;auml;ggning och k&amp;ouml;nsidentitet. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Skyddsombuden &amp;auml;r centrala personer i arbetsmilj&amp;ouml;arbetet. Inom ramen f&amp;ouml;r sitt uppdrag har skyddsombuden bl.a. r&amp;auml;tt att stoppa ett farligt arbete. Kraven p&amp;aring; n&amp;auml;r s&amp;aring;dana stopp f&amp;aring;r till&amp;auml;mpas &amp;auml;r h&amp;ouml;ga samtidigt som formerna f&amp;ouml;r stoppr&amp;auml;ttens hantering &amp;auml;r otydligt formulerade. V&amp;auml;nsterpartiet menar att stoppr&amp;auml;ttens utformning beh&amp;ouml;ver utv&amp;auml;rderas. En s&amp;aring;dan utv&amp;auml;rdering finns inte med i uppdraget till den utredning som f&amp;ouml;r n&amp;auml;rvarande ser &amp;ouml;ver arbetsmilj&amp;ouml;lagen i &amp;ouml;vrigt, vilket arbetsmarknadsutskottet h&amp;auml;nvisar till i bet&amp;auml;nkande 2005:06:AU2. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur stoppr&amp;auml;tten ska kunna anv&amp;auml;ndas mer effektivt i dagens och framtidens arbetsliv. Denna utv&amp;auml;rdering b&amp;ouml;r &amp;auml;ven omfatta skyddsombudens m&amp;ouml;jlighet att v&amp;auml;nda sig till tillsynsmyndighet, dvs. den s.k. h&amp;auml;nv&amp;auml;ndelseordningen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936832" name="_Toc115936832"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936921" name="_Toc115936921"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937035" name="_Toc115937035"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271193" name="_Toc116271193"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313224" name="_Toc149313224"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575985" name="_Toc149575985"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378180" name="_Toc152378180"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;utbildning&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Grundl&amp;auml;ggande i en strategi f&amp;ouml;r b&amp;auml;ttre arbetsmilj&amp;ouml;er, f&amp;auml;rre skador och sjukdomar relaterade till arbetet &amp;auml;r en v&amp;auml;l fungerande arbetsmilj&amp;ouml;utbildning. Redan beslutade satsningar p&amp;aring; regionala skyddsombud &amp;auml;r steg i r&amp;auml;tt riktning, men ambitionerna m&amp;aring;ste s&amp;auml;ttas h&amp;ouml;gre. Trots st&amp;ouml;det i Arbetsmilj&amp;ouml;lagen &amp;auml;r bristerna p&amp;aring; omr&amp;aring;det stora. Det &amp;auml;r inte ovanligt att s&amp;aring;v&amp;auml;l skyddsombud som chefer saknar relevant utbildning. Enbart inom LO:s avtalsomr&amp;aring;den saknar ca 18&amp;nbsp;000 skyddsombud och 11&amp;nbsp;500 arbetsledare arbetsmilj&amp;ouml;utbildning. En tredjedel av alla arbetsledare, allts&amp;aring; fler &amp;auml;n 50&amp;nbsp;000 personer, saknar grundl&amp;auml;ggande arbetsmilj&amp;ouml;utbildning. F&amp;ouml;r vanliga anst&amp;auml;llda &amp;auml;r situationen &amp;auml;nnu v&amp;auml;rre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att situationen &amp;auml;r helt oacceptabel. Grundl&amp;auml;ggande arbetsmilj&amp;ouml;utbildning ska alla anst&amp;auml;llda ha r&amp;auml;tt till, och f&amp;ouml;r chefer och skyddsombud ska arbetsmilj&amp;ouml;utbildning och kontinuerlig vidareutbildning sj&amp;auml;lvklart vara en obligatorisk del av uppdraget respektive befattningen. Vidare b&amp;ouml;r, n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller chefer, s&amp;auml;rskilda arbetsmilj&amp;ouml;k&amp;ouml;rkort &amp;ouml;verv&amp;auml;gas. V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r att en &amp;ouml;versyn g&amp;ouml;rs av behoven av ett starkare lagst&amp;ouml;d till partsgemensamma arbetsmilj&amp;ouml;utbildningar riktat till alla anst&amp;auml;llda. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Utbildning i arbetsmilj&amp;ouml;kunskap &amp;auml;r ocks&amp;aring; viktigt i vissa h&amp;ouml;gskoleutbildningar. Det kan g&amp;auml;lla ingenj&amp;ouml;rer och konstrukt&amp;ouml;rer, ekonomer osv. Detta &amp;auml;r ocks&amp;aring; en fr&amp;aring;ga om att skapa reella f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att rekrytera personer av underrepresenterat k&amp;ouml;n till olika yrken. Ett exempel p&amp;aring; detta handlar om att anpassa arbetsredskap. Under de senaste &amp;aring;rtiondena har inslaget av arbetsmilj&amp;ouml;kunskap i utbildningen f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats. I h&amp;ouml;gskolef&amp;ouml;rordningen, g&amp;auml;llande bl.a. ingenj&amp;ouml;rsutbildningar, finns krav p&amp;aring; att teknologerna ska ha ”f&amp;ouml;rv&amp;auml;rvat kunskaper om och f&amp;auml;rdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmilj&amp;ouml; med h&amp;auml;nsyn till m&amp;auml;nniskors f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar”. I H&amp;ouml;gskoleverkets utv&amp;auml;rdering (2003:20R) framkommer att det finns stora brister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller dessa kunskaper och f&amp;auml;rdigheter.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Mot denna bakgrund kr&amp;auml;vs ett f&amp;ouml;rtydligat ansvar f&amp;ouml;r att arbetsmilj&amp;ouml;kunskap &amp;auml;ven i praktiken blir en viktig del i utbildningssystemet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r en handlingsplan tas fram i syfte att rusta upp arbetsmilj&amp;ouml;kunskapen i utbildningsprogram som har stor betydelse f&amp;ouml;r arbetsmilj&amp;ouml;n. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936834" name="_Toc115936834"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936923" name="_Toc115936923"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937037" name="_Toc115937037"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271195" name="_Toc116271195"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313225" name="_Toc149313225"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575986" name="_Toc149575986"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378181" name="_Toc152378181"&gt;&lt;/a&gt;Tillsyn&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsmilj&amp;ouml;verket har som tillsynsmyndighet en central roll f&amp;ouml;r det lokala arbetsmilj&amp;ouml;arbetet. L&amp;auml;nge har Arbetsmilj&amp;ouml;verket dock k&amp;auml;nnetecknats av resurs- och kompetensbrister som medf&amp;ouml;rt kvalitetsf&amp;ouml;rs&amp;auml;mringar och minskad trov&amp;auml;rdighet. Redan beslutade resurstillskott under mandatperioden har avhj&amp;auml;lpt den akuta personalbristen, men l&amp;aring;ngsiktigt kr&amp;auml;vs ytterligare tillskott f&amp;ouml;r att tillsynen ska f&amp;aring; rimliga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar att klara sina uppgifter. Brister i det systematiska arbetsmilj&amp;ouml;arbetet har ocks&amp;aring; belysts i den arbetsmilj&amp;ouml;barometer som Svenska Industritj&amp;auml;nstemannaf&amp;ouml;rbundet (Sif) presenterade i oktober 2006. En f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning f&amp;ouml;r att arbetsmilj&amp;ouml;arbetet ska svara upp mot arbetsmilj&amp;ouml;lagens krav &amp;auml;r att det ska vara en naturlig och integrerad del av verksamheten p&amp;aring; en arbetsplats. Av de arbetsmilj&amp;ouml;ombud som i Sifs enk&amp;auml;t svarar att arbetsmilj&amp;ouml;arbete bedrivs helt eller delvis p&amp;aring; arbetsplatsen (sammantaget 86&amp;nbsp;procent av dem som svarat) anger endast 46 procent att det &amp;auml;r en naturlig del av verksamheten.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det beh&amp;ouml;vs b&amp;aring;de fler inspekt&amp;ouml;rer och &amp;ouml;kad kompetens eftersom f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringstakten i arbetslivet &amp;auml;r h&amp;ouml;g och nya riskfaktorer tillkommit som st&amp;auml;ller krav p&amp;aring; delvis andra kunskaper och omst&amp;auml;llningar i det traditionella tillsynsarbetet. Medan den traditionella tillsynens fokus l&amp;aring;g p&amp;aring; riskfaktorer i den fysiska milj&amp;ouml;n, olycksfallsrisker, maskinskydd osv., handlar arbetsmilj&amp;ouml;problemen p&amp;aring; dagens arbetsplatser snarare om organisation, bemanning, prestationskrav och resurser. Arbetsmilj&amp;ouml;inspektionen beh&amp;ouml;ver forts&amp;auml;tta utveckla sin tillsyn och r&amp;aring;dgivning anpassad till f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringarna i arbetslivet och nya riskfaktorer i arbetsmilj&amp;ouml;erna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Brister finns &amp;auml;ven i samverkan mellan Arbetsmilj&amp;ouml;inspektionen och de ber&amp;ouml;rda parterna. Inspektionen ska samarbeta med F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan f&amp;ouml;r att uppt&amp;auml;cka d&amp;aring;liga arbetsmilj&amp;ouml;er d&amp;auml;r m&amp;aring;nga blir sjukskrivna. Det &amp;auml;r d&amp;aring; ocks&amp;aring; viktigt att kassorna har kunskap om de f&amp;ouml;reskrifter som finns ang&amp;aring;ende anpassning av arbetet (AFS 1994:1). Den f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av tillsynsverksamheten som skett de senaste &amp;aring;ren m&amp;aring;ste forts&amp;auml;tta. F&amp;auml;rre inspekt&amp;ouml;rer skulle inneb&amp;auml;ra fler arbetsolyckor, &amp;ouml;kade kostnader f&amp;ouml;r oh&amp;auml;lsa och s&amp;auml;mre produktivitetsutveckling i arbetslivet. En f&amp;ouml;rst&amp;auml;rkning av tillsynsverksamheten b&amp;ouml;r innefatta s&amp;aring;v&amp;auml;l fler inspekt&amp;ouml;rer som satsningar p&amp;aring; kompetensutveckling och f&amp;ouml;rdjupad samverkan mellan arbetsmilj&amp;ouml;inspektion och ber&amp;ouml;rda akt&amp;ouml;rer p&amp;aring; arbetsplatserna. M&amp;aring;let b&amp;ouml;r vara att uppn&amp;aring; en niv&amp;aring; som ligger i paritet med den i v&amp;aring;ra nordiska grannl&amp;auml;nder. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att Arbetsmilj&amp;ouml;verket ska kunna verka f&amp;ouml;r en god arbetsmilj&amp;ouml; kr&amp;auml;vs tillr&amp;auml;ckliga beslutsunderlag, bl.a. n&amp;auml;r gr&amp;auml;nsv&amp;auml;rden ska s&amp;auml;ttas. Med den m&amp;auml;ngd nya &amp;auml;mnen som kommer ut p&amp;aring; marknaden &amp;auml;r det n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt att s&amp;auml;kra tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; relevant forskning. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r en arbetsgrupp tills&amp;auml;ttas med uppdrag att se &amp;ouml;ver hur Arbetsmilj&amp;ouml;verket l&amp;aring;ngsiktigt ska kunna s&amp;auml;kra tillg&amp;aring;ngen p&amp;aring; tillr&amp;auml;ckliga beslutsunderlag. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller &amp;auml;ldres situation p&amp;aring; arbetsmarknaden har den s.k. &amp;Auml;ldreutredningen (Senior 2005) uttalat att:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Arbetsgivarnas krav p&amp;aring; flexibilitet f&amp;ouml;r att kunna anpassa produktionen till snabbt f&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar kan ocks&amp;aring; ge m&amp;ouml;jligheter till att anpassa arbetsf&amp;ouml;rh&amp;aring;llanden till de anst&amp;auml;lldas &amp;ouml;nskem&amp;aring;l och behov avseende anst&amp;auml;llningsformer, arbetstider, arbetsuppgifter och arbetsplatsens f&amp;ouml;rl&amp;auml;ggning. Utredningen om handlingsplan f&amp;ouml;r &amp;ouml;kad h&amp;auml;lsa i arbetslivet g&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mningen att arbetsgivaren enligt nuvarande lagstiftning har ett omfattande ansvar f&amp;ouml;r att de anst&amp;auml;llda inte skadas eller drabbas av oh&amp;auml;lsa i arbetet. P&amp;aring; grund av bristande kunskaper &amp;aring;sidos&amp;auml;tts dock lagstiftningen. Det finns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r, enligt utredningen, anledning att g&amp;ouml;ra en samlad redovisning av arbetsgivarens ansvar i h&amp;auml;lsoarbetet bland de &amp;auml;ldre.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet menar att ovanst&amp;aring;ende krav p&amp;aring; en samlad redovisning &amp;auml;r v&amp;auml;sentligt och att det b&amp;ouml;r verkst&amp;auml;llas. En s&amp;aring;dan redovisning b&amp;ouml;r &amp;auml;ven omfatta Arbetsmilj&amp;ouml;verkets tillsyn. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936837" name="_Toc115936837"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936926" name="_Toc115936926"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937040" name="_Toc115937040"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271198" name="_Toc116271198"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313226" name="_Toc149313226"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575987" name="_Toc149575987"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378182" name="_Toc152378182"&gt;&lt;/a&gt;Arbetslivsfonder f&amp;ouml;r att fr&amp;auml;mja det goda arbetet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett bra arbetsmilj&amp;ouml;arbete f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter engagerade parter som samverkar kring fr&amp;aring;gorna om arbetslivsutveckling och goda arbetsmilj&amp;ouml;er. Under 60- och 70-talen bedrevs p&amp;aring; m&amp;aring;nga h&amp;aring;ll ett konstruktivt och fram&amp;aring;tsyftande arbete med fokus p&amp;aring; arbetslivsfr&amp;aring;gor och utveckling. S&amp;aring;v&amp;auml;l parter som forskare var engagerade. Men sedan dess har fr&amp;aring;gorna om arbetslivets utveckling och det goda arbetets villkor f&amp;ouml;rt en tynande tillvaro samtidigt som omvandlingstrycket och f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringstakten i arbetslivet &amp;ouml;kat dramatiskt. Parterna har inte tagit sitt ansvar och inte s&amp;auml;llan har resultatet blivit f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrade arbetsmilj&amp;ouml;er och arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;gen fram till ett uth&amp;aring;lligt arbetsliv f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att parterna p&amp;aring; nytt tar ett gemensamt ansvar f&amp;ouml;r utvecklingen och via legitimitetsskapande processer visar p&amp;aring; m&amp;ouml;jligheterna att f&amp;ouml;rena krav p&amp;aring; l&amp;ouml;nsamhet, effektivitet och produktivitet med utvecklande arbetsuppgifter och goda arbetsmilj&amp;ouml;er, kompetensutveckling och arbetstagarinflytande. Det &amp;auml;r viktigt att parterna gemensamt f&amp;ouml;rm&amp;aring;r f&amp;ouml;rmedla k&amp;auml;nslan av att arbetsmilj&amp;ouml;er och arbetsorganisationer g&amp;aring;r att utveckla i positiv riktning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Inom ramen f&amp;ouml;r de s.k. Arbetslivsfonderna, vilka tillskapades 1989 i syfte att utveckla parternas engagemang i arbetslivs- och arbetsmilj&amp;ouml;fr&amp;aring;gor, bedrevs ett utvecklingsarbete i arbetslivet. &amp;Auml;ven om det konkreta utfallet inte alltid motsvarade f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntningarna innebar fonderna att ny kraft och energi tillf&amp;ouml;rdes diskussionerna om det goda och utvecklande arbetet och behovet av f&amp;ouml;rnyelse i arbetslivet, s&amp;aring;v&amp;auml;l p&amp;aring; arbetsplatserna som i samh&amp;auml;llet. V&amp;auml;nsterpartiet menar att det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att stimulera parterna att pr&amp;ouml;va olika v&amp;auml;gar att utveckla arbetslivet med m&amp;aring;let ett l&amp;aring;ngsiktigt h&amp;aring;llbart arbetsliv och anser d&amp;auml;rf&amp;ouml;r att Arbetslivsfonder b&amp;ouml;r tillskapas med motsvarande konstruktion som riksdagen beslutade om 1989. Fondernas medel ska disponeras gemensamt av parterna f&amp;ouml;r insatser inriktade p&amp;aring; att utveckla arbetsmilj&amp;ouml;arbetet. Utifr&amp;aring;n dessa f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar b&amp;ouml;r regeringen &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag till riksdagen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149313227" name="_Toc149313227"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575988" name="_Toc149575988"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378183" name="_Toc152378183"&gt;&lt;/a&gt;Arbetslivsinstitutet&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Svensk forskning ligger l&amp;aring;ngt framme n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller arbetslivsfr&amp;aring;gor. En av orsakerna &amp;auml;r att vi har Arbetslivsinstitutet. Ett sammanh&amp;aring;llet institut kan planera sin forskning l&amp;aring;ngsiktigt och profilera sig p&amp;aring; ett helt annat s&amp;auml;tt &amp;auml;n om man &amp;auml;r en liten del av en h&amp;ouml;gskola. Arbetslivsinstitutet har i, bl.a. sin s.k. trendrapport sammanfogat olika forskningsrapporter till en helhetsbed&amp;ouml;mning, vilket har varit ov&amp;auml;rderligt f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r utvecklingen i arbetslivet och vilka konsekvenser denna utveckling f&amp;aring;tt. Dessa forskningsresultat &amp;auml;r l&amp;aring;ngsiktigt till nytta &amp;auml;ven f&amp;ouml;r de arbetsgivare som kan uppleva att de f&amp;aring;r kritik.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Att som regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r l&amp;auml;gga ner Arbetslivsinstitutet och sprida delar av forskningen p&amp;aring; diverse andra h&amp;ouml;gskolor &amp;auml;r inte en del av l&amp;ouml;sningen p&amp;aring; problem i arbetslivet. Ett sammanh&amp;aring;llet institut &amp;auml;r mycket v&amp;auml;rdefullt f&amp;ouml;r att kunna skapa sammanhang av arbetslivets utveckling. V&amp;auml;nsterpartiet avvisar regeringens f&amp;ouml;rslag om att avveckla Arbetslivsinstitutet fr&amp;aring;n den 1 juli 2008 och utvecklar detta i s&amp;auml;rskild motion ang&amp;aring;ende Utgiftsomr&amp;aring;de 14.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936839" name="_Toc115936839"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936928" name="_Toc115936928"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937042" name="_Toc115937042"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271200" name="_Toc116271200"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313228" name="_Toc149313228"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575989" name="_Toc149575989"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378184" name="_Toc152378184"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oh&amp;auml;lsa till f&amp;ouml;ljd av inl&amp;aring;sningseffekter som uppst&amp;aring;r d&amp;aring; m&amp;auml;nniskor, trots att de vantrivs och saknar utvecklingsm&amp;ouml;jligheter p&amp;aring; sin arbetsplats, inte har m&amp;ouml;jlighet att byta jobb eller arbetsplats har sannolikt &amp;ouml;kat p&amp;aring; senare &amp;aring;r. En rad unders&amp;ouml;kningar bekr&amp;auml;ftar att r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; arbetsmarknaden &amp;auml;r otillr&amp;auml;cklig. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r arbetsr&amp;auml;ttsliga, studiem&amp;auml;ssiga och ekonomiska f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar tillskapas f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta r&amp;ouml;rligheten p&amp;aring; s&amp;aring;v&amp;auml;l externa som interna arbetsmarknader. Som ett led i denna utveckling b&amp;ouml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt lagst&amp;ouml;d utformas som ger anst&amp;auml;llda r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va arbete hos annan arbetsgivare. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936840" name="_Toc115936840"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936929" name="_Toc115936929"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937043" name="_Toc115937043"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271201" name="_Toc116271201"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313229" name="_Toc149313229"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575990" name="_Toc149575990"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378185" name="_Toc152378185"&gt;&lt;/a&gt;Kvalitetss&amp;auml;krad f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Under den f&amp;ouml;rsta halvan av nittiotalet beslutade den d&amp;aring;varande borgerliga majoriteten i riksdagen att kraftigt minska statsbidragen till f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd. Med den samtidiga avregleringen av marknaden f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rdstj&amp;auml;nster f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrades f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningarna drastiskt f&amp;ouml;r god f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla. Diverse utredningar av f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden har visat att konsekvenserna har blivit minskad tillg&amp;aring;ng p&amp;aring; kvalitativ f&amp;ouml;rebyggande f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd f&amp;ouml;r landets l&amp;ouml;ntagare. Tillg&amp;auml;ngligheten har minskat generellt, men framf&amp;ouml;r allt har skillnaderna &amp;ouml;kat i nyttjande mellan anst&amp;auml;llda i sm&amp;aring; och stora f&amp;ouml;retag, och mellan f&amp;ouml;retag i glesbygd respektive st&amp;ouml;rre t&amp;auml;torter. Vidare konstateras att anst&amp;auml;llda i mansdominerade yrken i h&amp;ouml;gre grad &amp;auml;n i kvinnodominerade nyttjar f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rdens tj&amp;auml;nster. Arbetstagarnas inflytande &amp;ouml;ver f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden har ocks&amp;aring; minskat p&amp;aring;tagligt. Allvarlig &amp;auml;r vidare den f&amp;ouml;rskjutning fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rebyggande h&amp;auml;lsov&amp;aring;rd till enklare medicinska tj&amp;auml;nster som utredningarna visar har skett.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Sverige har ratificerat ILO-konventionen om f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd i vilken alla medlemsstater f&amp;ouml;rbinder sig att g&amp;ouml;ra f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden tillg&amp;auml;nglig f&amp;ouml;r alla. Det &amp;auml;r allvarligt att Sverige inte f&amp;ouml;rm&amp;aring;r leva upp till sina &amp;aring;taganden i internationella avtal.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rebygga oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r det ocks&amp;aring; viktigt att ge f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden en mer offensiv roll. Med en f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd som har god kunskap om enskilda arbetsplatser och stor branschkunskap kan det f&amp;ouml;rebyggande arbetet st&amp;auml;rkas.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvalit&amp;eacute;n och tillg&amp;aring;ngen till f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd har allts&amp;aring; avsev&amp;auml;rt f&amp;ouml;rs&amp;auml;mrats sedan den f&amp;ouml;rra borgerliga regeringen tog bort det statliga st&amp;ouml;det. Vi vet av erfarenhet att utan ekonomisk stimulans f&amp;ouml;rs&amp;auml;mras f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden. F&amp;ouml;r att anpassa f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden till olika arbetsplatsers behov m&amp;aring;ste vi f&amp;aring; till st&amp;aring;nd bra arbetsmilj&amp;ouml;avtal mellan arbetsmarknadens parter d&amp;auml;r f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden har en viktig roll. Om s&amp;aring;dana avtal kommer till st&amp;aring;nd b&amp;ouml;r staten st&amp;auml;lla upp med ekonomisk stimulans. Det b&amp;ouml;r finnas kvalitetskrav p&amp;aring; dessa avtal samt &amp;auml;ven att de stipulerar genusanalyser av oh&amp;auml;lsorisker.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I annat fall, om avtal inte tecknas eller blir tillr&amp;auml;ckligt bra, kommer fr&amp;aring;gan om obligatorisk lagstadgad f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd att bli &amp;auml;n mer aktuell. F&amp;ouml;r arbetsgivarnas ansvar &amp;auml;r viktigt. De k&amp;auml;nner till arbetsplatserna och m&amp;ouml;jligheterna till arbetsanpassning och omplaceringar. Att som regeringen f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ta bort arbetsgivarnas skyldighet att g&amp;ouml;ra rehabiliteringsutredningar och &amp;ouml;verf&amp;ouml;ra den till F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan vore f&amp;ouml;r&amp;ouml;dande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Om f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden ska kunna spela en mer aktiv roll i att f&amp;ouml;rebygga l&amp;aring;nga sjukskrivningar m&amp;aring;ste det ocks&amp;aring; finnas ett bra samarbete med sjukv&amp;aring;rden. Tidiga insatser av f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd minskar belastningen p&amp;aring; landstingens sjukv&amp;aring;rd, och tidiga insatser kortar k&amp;ouml;er och minskar kostnader f&amp;ouml;r sjukskrivning. Dessutom kan m&amp;auml;nniskors h&amp;auml;lsoproblem inte alltid med s&amp;auml;kerhet delas upp i vad som &amp;auml;r arbetslivsrelaterat och inte.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Erfarenheterna pekar p&amp;aring; att det kan beh&amp;ouml;vas s&amp;auml;rskilda medel f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rdens samarbete med landstingsv&amp;aring;rden ska bli effektivare. Olika f&amp;ouml;rslag b&amp;ouml;r h&amp;auml;r pr&amp;ouml;vas f&amp;ouml;r att f&amp;aring; effektiva samarbetsavtal mellan f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden och sjukv&amp;aring;rden. F&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rdens tillg&amp;aring;ng till olika tj&amp;auml;nster &amp;auml;r viktig om de ska spela en viktigare roll i att f&amp;ouml;rebygga oh&amp;auml;lsa. Det &amp;auml;r V&amp;auml;nsterpartiets mening att certifierad f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd b&amp;ouml;r kunna ta del av viktiga tj&amp;auml;nster i alla landsting.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Den s.k. sjukv&amp;aring;rdsmiljarden &amp;auml;r ett ekonomiskt styrmedel som ger pengar till landstingen om den bidrar till att minska sjukskrivningarna. Liknande system borde finnas f&amp;ouml;r f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rden. L&amp;auml;mplig volym och teknisk utformning kan diskuteras, men ordentlig satsning p&amp;aring; f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd &amp;auml;r en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig investering f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa oh&amp;auml;lsan. En reformerad f&amp;ouml;retagsh&amp;auml;lsov&amp;aring;rd enligt ovan b&amp;ouml;r snabbt bli verklighet. Detta b&amp;ouml;r riksdagen ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936842" name="_Toc115936842"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936931" name="_Toc115936931"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937045" name="_Toc115937045"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271203" name="_Toc116271203"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313230" name="_Toc149313230"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575991" name="_Toc149575991"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378186" name="_Toc152378186"&gt;&lt;/a&gt;Arbetslivsinriktad rehabilitering&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Som vi tidigare visat minskar nu sjuktalen, och detta sker allts&amp;aring; samtidigt som arbetsl&amp;ouml;sheten minskar. Normalt &amp;auml;r annars att sjuktalen &amp;ouml;kar ju fler som &amp;auml;r i arbete. Antalet nya sjukfall minskar d&amp;auml;remot inte och det viktiga &amp;auml;r nu att dessa inte blir till l&amp;aring;ngvariga sjukfall.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Alla l&amp;aring;ngtidssjukskrivna kan inte komma tillbaka till arbetslivet, f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra &amp;auml;r f&amp;ouml;rtidspension det enda och b&amp;auml;sta alternativet. Utredningen om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (SOU 2000:78) visade att mer &amp;auml;n h&amp;auml;lften av alla l&amp;aring;ngtidssjukskrivna hade behov av rehabiliteringsinsatser f&amp;ouml;r att kunna komma tillbaka till arbetslivet. Motsvarande bed&amp;ouml;mning har gjorts av s&amp;aring;v&amp;auml;l F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan som Svenskt N&amp;auml;ringsliv. Omr&amp;auml;knat till aktuella sjukskrivningstal skulle detta motsvara ett rehabiliteringsbehov f&amp;ouml;r mer &amp;auml;n 100&amp;nbsp;000 personer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassans egna bed&amp;ouml;mningar skulle en &amp;aring;terg&amp;aring;ng i arbete vara m&amp;ouml;jlig i 60–70 procent av fallen under f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttning att aktiva rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder s&amp;auml;tts in i tid. Om samtidigt &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter skapas att komma tillbaka till andra arbetsuppgifter, kanske hos en annan arbetsgivare, &amp;auml;r det inte orimligt att tro att &amp;auml;n fler ska kunna &amp;aring;terg&amp;aring; till ett arbete. Avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r m&amp;auml;nniskors &amp;aring;terg&amp;aring;ng i arbete &amp;auml;r dels tidiga rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder som f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrar arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;gan, dels att arbetsuppgifter finns som passar den arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga som &amp;aring;terst&amp;aring;r efter sjukdom och rehabiliteringsinsatser.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;aring; l&amp;aring;ngtidssjukskrivna &amp;auml;r enligt F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassans egen utv&amp;auml;rdering fr&amp;aring;n 2004 n&amp;ouml;jda med kontakten med F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan, och bara en tredjedel av handl&amp;auml;ggarna anser att arbetstagaren vidtagit de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som &amp;auml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r att &amp;aring;terg&amp;aring;ng i arbete ska bli m&amp;ouml;jligt. En tredjedel av alla som varit sjukskrivna l&amp;auml;ngre &amp;auml;n tre m&amp;aring;nader och runt h&amp;auml;lften av alla som varit sjukskrivna mer &amp;auml;n ett &amp;aring;r har f&amp;ouml;rt samtal med F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan om &amp;aring;terg&amp;aring;ng i arbete. Omkring 70&amp;nbsp;000 har inte haft n&amp;aring;gon s&amp;aring;dan kontakt alls. Otillr&amp;auml;ckliga resurser hos F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och diffus ansvarsf&amp;ouml;rdelning mellan F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och arbetsgivaren leder ofta till att n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga rehabiliteringsinsatser antingen f&amp;ouml;rsenas eller helt uteblir.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I dag erh&amp;aring;ller ca 15&amp;nbsp;000 personer rehabiliteringspenning, &amp;aring;r 1990 var det ca&amp;nbsp;12&amp;nbsp;000 personer. Trots den mycket omfattande &amp;ouml;kningen av l&amp;aring;ngtidssjukskrivna sedan mitten av nittiotalet har rehabiliteringsinsatserna allts&amp;aring; i stort sett varit of&amp;ouml;r&amp;auml;ndrade. Av de totala sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskostnaderna g&amp;aring;r i&amp;nbsp;dag mindre &amp;auml;n en procent till k&amp;ouml;p av utredningar och rehabiliteringstj&amp;auml;nster.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Samh&amp;auml;llsvinsterna av rehabilitering som leder till &amp;aring;terg&amp;aring;ng i arbete &amp;auml;r stora. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan har uppskattat nettobesparingen f&amp;ouml;r staten till ca 216&amp;nbsp;000 kronor per person och &amp;aring;r. Arbetslivsinriktad rehabilitering &amp;auml;r allts&amp;aring; en l&amp;ouml;nsam aff&amp;auml;r f&amp;ouml;r s&amp;aring;v&amp;auml;l staten och samh&amp;auml;llsekonomin som de enskilda m&amp;auml;nniskornas h&amp;auml;lsa, ekonomi och v&amp;auml;lf&amp;auml;rd.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problemet i&amp;nbsp;dag &amp;auml;r att varken rehabiliteringsresurser som motsvarar behoven eller &amp;aring;tg&amp;auml;rder som kan skapa fler arbetsm&amp;ouml;jligheter finns p&amp;aring; plats. I&amp;nbsp;st&amp;auml;llet ser vi hur l&amp;aring;ngtidssjukskrivna f&amp;ouml;rtidspensioneras bort fr&amp;aring;n arbetslivet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ansvarsfr&amp;aring;gan m&amp;aring;ste bli klarlagd. Enligt arbetsmilj&amp;ouml;lagen &amp;auml;r arbetsgivarens rehabiliteringsansvar i princip omfattande, men i praktiken r&amp;aring;der stora oklarheter om hur l&amp;aring;ngt arbetsgivarens ansvar verkligen str&amp;auml;cker sig. Ska man st&amp;auml;lla samma krav p&amp;aring; stora som sm&amp;aring; arbetsgivare? Ska det spela roll om arbetsgivarens ekonomi &amp;auml;r god eller d&amp;aring;lig? Hur s&amp;auml;krar man en likv&amp;auml;rdig och r&amp;auml;ttss&amp;auml;ker behandling &amp;ouml;ver hela landet? Vilka krav p&amp;aring; rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder ska den enskilde ha r&amp;auml;tt att st&amp;auml;lla? &amp;Auml;r det rimligt att tvister om vem som ska betala till&amp;aring;ts f&amp;ouml;rsena n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder och leda till att arbetsgivarna v&amp;auml;ljer andra v&amp;auml;gar som exempelvis upps&amp;auml;gningar?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;S&amp;aring;v&amp;auml;l F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan som Riksrevisionen menar att det grundl&amp;auml;ggande problemet &amp;auml;r att ingen vill betala f&amp;ouml;r rehabiliteringen. I&amp;nbsp;st&amp;auml;llet f&amp;ouml;r samordning med individens behov i centrum uppst&amp;aring;r ett Svarte Petter-spel om vem som ska st&amp;aring; f&amp;ouml;r kostnaderna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Problemen &amp;auml;r omfattande: Ansvarsfr&amp;aring;gan &amp;auml;r ol&amp;ouml;st, F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassans resurser &amp;auml;r otillr&amp;auml;ckliga och samarbetet mellan arbetsf&amp;ouml;rmedlingen och F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan l&amp;auml;mnar allt &amp;ouml;vrigt att &amp;ouml;nska. Konsekvensen av detta &amp;auml;r att ett stort antal m&amp;auml;nniskor f&amp;ouml;rv&amp;auml;gras tillg&amp;aring;ng till n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig rehabilitering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ytterst m&amp;aring;ste samh&amp;auml;llet kunna garantera att rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder kommer till st&amp;aring;nd. Eventuella oklarheter i ansvarsfr&amp;aring;gan f&amp;aring;r inte f&amp;ouml;rdr&amp;ouml;ja eller omintetg&amp;ouml;ra &amp;aring;tg&amp;auml;rder. V&amp;auml;nsterpartiet menar att den nuvarande situationen &amp;auml;r oacceptabel och behovet av kraftfulla &amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r n&amp;auml;rmast akut. Alla ska ha r&amp;auml;tt till en kvalificerad rehabilitering som syftar till fortsatt deltagande i arbetslivet. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r en utredning skyndsamt tills&amp;auml;ttas f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va hur en obligatorisk rehabiliteringsf&amp;ouml;rs&amp;auml;kring som garanterar individens r&amp;auml;tt till rehabilitering b&amp;ouml;r utformas och finansieras. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;L&amp;aring;ngtidssjukskrivna som bed&amp;ouml;ms ha behov av att uppgradera kompetens eller byta yrkesinriktning f&amp;ouml;r att m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra &amp;aring;terg&amp;aring;ng i arbetslivet ska f&amp;aring; m&amp;ouml;jlighet att uppb&amp;auml;ra rehabiliteringspenning under tid d&amp;aring; studier bedrivs. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare b&amp;ouml;r en &amp;ouml;versyn g&amp;ouml;ras av ber&amp;ouml;rda myndigheters organisatoriska samverkan kring l&amp;aring;ngtidssjukskrivnas och f&amp;ouml;rtidspensionerades behov av insatser. &amp;Ouml;versynen ska fokusera p&amp;aring; hur denna samverkan kan f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttras och effektiviseras, fr&amp;auml;mst vad g&amp;auml;ller samarbetet mellan F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och Arbetsmarknadsverket. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessutom b&amp;ouml;r det f&amp;ouml;rslag som tidigare angetts ang&amp;aring;ende att ta fram n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt lagst&amp;ouml;d utformas. Lagen som ska ge anst&amp;auml;llda r&amp;auml;tt till ledighet f&amp;ouml;r att pr&amp;ouml;va arbete hos annan arbetsgivare ska &amp;auml;ven omfatta sjukskrivna och ses som ett viktigt instrument f&amp;ouml;r att f&amp;aring; sjukskrivna med arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga tillbaka i arbete. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h3 class="heading&amp;#160;3,Mellanrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;6.8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc149313231" name="_Toc149313231"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575992" name="_Toc149575992"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378187" name="_Toc152378187"&gt;&lt;/a&gt;Bek&amp;auml;mpa diskrimineringen av kvinnor i samband med rehabilitering&lt;/h3&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det finns tydliga signaler och samst&amp;auml;mmig forskning som visar p&amp;aring; stora skillnader mellan k&amp;ouml;nen vad g&amp;auml;ller tillg&amp;aring;ngen till rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder – skillnader som konsekvent &amp;auml;r till kvinnors nackdel. Det handlar b&amp;aring;de om att kvinnor f&amp;aring;r mindre rehabilitering &amp;auml;n m&amp;auml;n och att dessa rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder &amp;auml;r mindre kvalificerade och billigare j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med dem som satsas p&amp;aring; m&amp;auml;n. Mindre resurser satsas helt enkelt p&amp;aring; kvinnors rehabilitering.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassans rapport ”Alltj&amp;auml;mt oj&amp;auml;mnt – En studie om kvinnors och m&amp;auml;ns nyttjande av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen” fr&amp;aring;n 2005 visar att rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder som kvinnor f&amp;aring;r &amp;auml;r kortare och s&amp;auml;tts in senare i processen j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med de &amp;aring;tg&amp;auml;rder som m&amp;auml;n f&amp;aring;r. Vidare &amp;auml;r det ett k&amp;auml;nt faktum att m&amp;auml;n oftare ges utbildningsinsatser medan kvinnor arbetar p&amp;aring; sin tidigare arbetsplats. V&amp;auml;nsterpartiet &amp;auml;r &amp;ouml;vertygat om att dessa k&amp;ouml;nsm&amp;auml;ssiga skillnader vad g&amp;auml;ller s&amp;aring;v&amp;auml;l kvaliteten p&amp;aring; som tillg&amp;aring;ngen till rehabilitering har inverkan p&amp;aring; rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rdernas resultat.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Forskaren Ingeg&amp;auml;rd B&amp;auml;ckstr&amp;ouml;m har i sin avhandling ”Att skilja agnarna fr&amp;aring;n vetet – om arbetsrehabilitering av l&amp;aring;ngvarigt sjukskrivna kvinnor och m&amp;auml;n” intervjuat handl&amp;auml;ggare inom F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan och arbetsf&amp;ouml;rmedlingen ang&amp;aring;ende deras syn p&amp;aring; kvinnliga respektive manliga klienter i fr&amp;aring;ga om rehabilitering. Resultat av hennes unders&amp;ouml;kning visar att handl&amp;auml;ggarnas avsikt visserligen &amp;auml;r att behandla kvinnor och m&amp;auml;n lika och att k&amp;ouml;nsneutrala faktorer lyfts fram f&amp;ouml;r att motivera de prioriteringar som gjorts mellan olika klienters behov av &amp;aring;tg&amp;auml;rder. Trots detta g&amp;aring;r det att finna tydliga k&amp;ouml;nsm&amp;auml;ssiga skillnader i attityden till kvinnor och m&amp;auml;n. Dessa attityder har enligt studien exempelvis resulterat i att m&amp;auml;n generellt ansetts mer l&amp;auml;ttrehabiliterade &amp;auml;n kvinnor, och handl&amp;auml;ggarna har h&amp;auml;nvisat till kvinnors dubbelarbete och ”s&amp;auml;mre l&amp;auml;ge” beroende p&amp;aring; kvinnors antagna huvudansvar f&amp;ouml;r hem och barn.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Kvinnor har allts&amp;aring; inte bara ett s&amp;auml;mre l&amp;auml;ge p&amp;aring; arbetsmarknaden kopplat till ansvaret f&amp;ouml;r det obetalda arbetet, utan &amp;auml;ven ett s&amp;auml;mre l&amp;auml;ge p&amp;aring; grund av arbetsgivarens inst&amp;auml;llning att det kan anses mer l&amp;ouml;nsamt att rehabilitera m&amp;auml;n tillbaka till arbete – en bed&amp;ouml;mning som &amp;auml;ven F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan tycks dela.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan har sj&amp;auml;lv uttryckt behovet av att f&amp;ouml;lja upp den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ur ett k&amp;ouml;nsperspektiv, men understryker ocks&amp;aring; sv&amp;aring;righeterna att m&amp;auml;ta resultat av rehabiliteringsinsatser eftersom det aldrig med s&amp;auml;kerhet g&amp;aring;r att s&amp;auml;ga att det &amp;auml;r rehabiliteringen som &amp;auml;r f&amp;ouml;rklaringen till att en person &amp;aring;terg&amp;aring;r i arbete. &amp;Auml;ven om m&amp;aring;let med verksamheten &amp;auml;r att till&amp;auml;mpningen ska vara lika och r&amp;auml;ttss&amp;auml;ker, s&amp;aring; g&amp;ouml;r det faktum att &amp;auml;ven F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassans handl&amp;auml;ggare omfattas av de normer och v&amp;auml;rderingar som finns i samh&amp;auml;llet i stort, att kvinnor riskerar att f&amp;aring; s&amp;auml;mre tillg&amp;aring;ng till rehabilitering &amp;auml;n m&amp;auml;n. V&amp;auml;nsterpartiet vill mot denna bakgrund understryka vikten av att utveckla metoder f&amp;ouml;r att osakliga k&amp;ouml;nsskillnader ska kunna uppt&amp;auml;ckas och bek&amp;auml;mpas vad g&amp;auml;ller den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och &amp;auml;ven f&amp;ouml;r att skapa en n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndig kvalitetsh&amp;ouml;jning n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller rehabilitering av kvinnors sjukdomar. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan ges i uppdrag att utveckla metoder f&amp;ouml;r ett st&amp;auml;rkt genusperspektiv n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller bed&amp;ouml;mningar och &amp;aring;tg&amp;auml;rder ang&amp;aring;ende rehabilitering och i detta avseende &amp;auml;ven hitta l&amp;auml;mpliga metoder f&amp;ouml;r att utveckla n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndigt statistiskt underlag. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I anslutning till detta utvecklingsarbete b&amp;ouml;r samtlig personal inom F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan ges f&amp;ouml;rdjupad utbildning i genuskunskap. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan &amp;auml;r den akt&amp;ouml;r som har samordningsansvaret n&amp;auml;r det handlar om rehabilitering och ska h&amp;auml;rmed verka f&amp;ouml;r att de olika rehabiliterings&amp;aring;tg&amp;auml;rder som en f&amp;ouml;rs&amp;auml;krad beh&amp;ouml;ver, och som olika myndigheter och arbetsgivare ansvarar f&amp;ouml;r, h&amp;aring;lls ihop. Arbetsgivaren &amp;auml;r den som har huvudansvaret f&amp;ouml;r att uppm&amp;auml;rksamma och utreda anst&amp;auml;lldas behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Detta ska g&amp;ouml;ras n&amp;auml;r den enskilda varit sjukskriven l&amp;auml;ngre &amp;auml;n fyra veckor i en f&amp;ouml;ljd, och utredningen ska l&amp;auml;mnas till F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan inom &amp;aring;tta veckor. Om F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan bed&amp;ouml;mer att det finns behov av &amp;aring;tg&amp;auml;rder uppr&amp;auml;ttas en rehabiliteringsplan. F&amp;ouml;r att det ska finnas tillr&amp;auml;ckliga verktyg f&amp;ouml;r att den enskilda f&amp;ouml;rs&amp;auml;krade ska f&amp;aring; tillg&amp;aring;ng till n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder beh&amp;ouml;vs ett f&amp;ouml;rtydligande av arbetsgivarens ansvar f&amp;ouml;r rehabiliteringen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag ang&amp;aring;ende hur sanktioner mot arbetsgivare som inte inkommer med rehabiliteringsutredning b&amp;auml;st b&amp;ouml;r utformas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936846" name="_Toc115936846"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936935" name="_Toc115936935"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937049" name="_Toc115937049"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271207" name="_Toc116271207"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313232" name="_Toc149313232"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575993" name="_Toc149575993"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378188" name="_Toc152378188"&gt;&lt;/a&gt;Socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringens roll&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet v&amp;auml;rnar om en stark gemensam och solidarisk sektor, grundad p&amp;aring; principen ”av var och en efter f&amp;ouml;rm&amp;aring;ga, &amp;aring;t var och en efter behov”. Socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet &amp;auml;r ett av de redskap som finns till hands f&amp;ouml;r att utj&amp;auml;mna klass- och k&amp;ouml;nsskillnader och f&amp;ouml;r att f&amp;ouml;rdela resurser &amp;ouml;ver livet.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936847" name="_Toc115936847"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936936" name="_Toc115936936"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937050" name="_Toc115937050"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271208" name="_Toc116271208"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313233" name="_Toc149313233"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575994" name="_Toc149575994"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378189" name="_Toc152378189"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rna f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen och den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rden&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Stabila offentliga v&amp;auml;lf&amp;auml;rdssystem skapar trygga m&amp;auml;nniskor. Genom att f&amp;ouml;ra en politik f&amp;ouml;r full syssels&amp;auml;ttning och v&amp;auml;rna det ekonomiska trygghetssystemet skapar vi ett mer r&amp;auml;ttvist och solidariskt samh&amp;auml;lle – och d&amp;auml;rmed n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med den oh&amp;auml;lsoproblematik som finns i&amp;nbsp;dag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Oh&amp;auml;lsoproblematiken &amp;auml;r redan en av de st&amp;ouml;rsta or&amp;auml;ttvisorna i Sverige och &amp;auml;r starkt kopplad till den sneda f&amp;ouml;rdelning av makt och resurser som pr&amp;auml;glar v&amp;aring;rt samh&amp;auml;lle. Det finns n&amp;auml;mligen mycket stora klass- och k&amp;ouml;nsm&amp;auml;ssiga skillnader vad g&amp;auml;ller oh&amp;auml;lsa. Kvinnor har v&amp;auml;sentligt h&amp;ouml;gre sjukfr&amp;aring;nvaro &amp;auml;n m&amp;auml;n. &amp;Auml;ldre har h&amp;ouml;gre sjukfr&amp;aring;nvaro &amp;auml;n yngre. Sjukskrivning &amp;auml;r vanligare bland arbetsl&amp;ouml;sa och de som upprepade g&amp;aring;nger varit arbetsl&amp;ouml;sa. Detta g&amp;ouml;r att kvinnor har st&amp;ouml;rre behov av socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna &amp;auml;n m&amp;auml;n och l&amp;aring;gavl&amp;ouml;nade och arbetsl&amp;ouml;sa st&amp;ouml;rre behov &amp;auml;n h&amp;ouml;gavl&amp;ouml;nade.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det samh&amp;auml;llskontrakt som den generella v&amp;auml;lf&amp;auml;rdsmodellen har sin utg&amp;aring;ngspunkt i f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter att t.ex. medelklassen solidariskt och progressivt ska betala till systemet via skatter och sociala avgifter. H&amp;auml;rmed b&amp;ouml;r han eller hon allts&amp;aring; ocks&amp;aring; f&amp;aring; ut sin del vid t.ex. sjukdom. Ju fler som &amp;auml;r med och betalar f&amp;ouml;r v&amp;auml;lf&amp;auml;rden, desto mer resurser kommer samh&amp;auml;llet att ha att omf&amp;ouml;rdela och f&amp;ouml;r att garantera inkomstbortfallet. Mot denna bakgrund avvisar V&amp;auml;nsterpartiet de f&amp;ouml;rslag till s&amp;auml;nkt inkomsttak f&amp;ouml;r ber&amp;auml;kning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som f&amp;ouml;resl&amp;aring;s i budgetpropositionen f&amp;ouml;r 2007. Vi utvecklar detta och &amp;ouml;vriga f&amp;ouml;rslag n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringarna i en s&amp;auml;rskild motion ang&amp;aring;ende Utgiftsomr&amp;aring;de 10.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Obligatoriska och generella socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringar, som &amp;auml;r solidariskt finansierade genom inkomstbortfallsprincipen, &amp;auml;r en grundl&amp;auml;ggande byggsten i den svenska v&amp;auml;lf&amp;auml;rden. Vi i V&amp;auml;nsterpartiet har som en av v&amp;aring;ra mest prioriterade uppgifter att f&amp;ouml;rsvara detta system.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936848" name="_Toc115936848"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936937" name="_Toc115936937"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937051" name="_Toc115937051"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271209" name="_Toc116271209"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313234" name="_Toc149313234"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575995" name="_Toc149575995"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378190" name="_Toc152378190"&gt;&lt;/a&gt;Hetsjakt p&amp;aring; sjuka botar inte oh&amp;auml;lsa&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;En stor del av samh&amp;auml;llsdebatten och till viss del &amp;auml;ven av f&amp;ouml;rslagen till &amp;aring;tg&amp;auml;rder har kommit att fokusera p&amp;aring; ”fusk och missbruk”. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att den avser att spara tv&amp;aring; miljarder kronor genom insatser mot fusk. V&amp;auml;nsterpartiet avvisar dessa &amp;aring;tg&amp;auml;rder och utvecklar detta n&amp;auml;rmare i en s&amp;auml;rskild motion ang&amp;aring;ende Utgiftsomr&amp;aring;de 10.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vid sidan av de &amp;aring;tg&amp;auml;rder man f&amp;ouml;resl&amp;aring;r inom ramen f&amp;ouml;r denna fuskbek&amp;auml;mpning aviserar regeringen ocks&amp;aring; kommande regelf&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar, bl.a. om att ge arbetsgivarna r&amp;auml;tt att beg&amp;auml;ra in sjukintyg fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rsta sjukdagen och om att tydligg&amp;ouml;ra individens skyldigheter vid rehabilitering. Man f&amp;ouml;resl&amp;aring;r ocks&amp;aring; en f&amp;ouml;r&amp;auml;ndring av m&amp;aring;let med politiken f&amp;ouml;r ”Ekonomisk ers&amp;auml;ttning p&amp;aring; grund av oh&amp;auml;lsa” f&amp;ouml;r att betona arbetslinjen och individens ansvar samt en rad &amp;aring;tg&amp;auml;rder f&amp;ouml;r att strama upp politikens riktlinjer vid sjukskrivningar och bed&amp;ouml;mning av s.k. diffusa diagnoser m.m. Vi avvisar dessa f&amp;ouml;rslag och utvecklar v&amp;aring;r syn p&amp;aring; socialf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringssystemet i en s&amp;auml;rskild motion.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Dessa &amp;aring;tg&amp;auml;rder sammantaget syftar till att minska livsutrymmet f&amp;ouml;r dem som &amp;auml;r sjuka och bidrar till att skapa ett samh&amp;auml;llsklimat d&amp;auml;r kontroll och misst&amp;auml;nkligg&amp;ouml;rande ges allt st&amp;ouml;rre utrymme. V&amp;aring;ra gemensamma insatser ska inte anv&amp;auml;ndas till panik&amp;aring;tg&amp;auml;rder som leder oss in i ett kontrollsamh&amp;auml;lle, eller till att f&amp;ouml;r&amp;ouml;dmjuka sjuka och arbetsl&amp;ouml;sa. I&amp;nbsp;st&amp;auml;llet ska kraften &amp;auml;gnas &amp;aring;t att st&amp;auml;rka f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen. V&amp;aring;ra insatser m&amp;aring;ste riktas mot att m&amp;auml;nniskor ska bli friska – inte att de ska utf&amp;ouml;rs&amp;auml;kras eller skrivas &amp;ouml;ver p&amp;aring; andra f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsslag.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;V&amp;auml;nsterpartiet har i f&amp;ouml;rhandlingar med den tidigare socialdemokratiska regeringen drivit igenom flera f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar f&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med oh&amp;auml;lsan. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar betonas h&amp;aring;rdare nu &amp;auml;n tidigare. Kommuner och landsting har tillf&amp;ouml;rts mer pengar, och taket i sjukf&amp;ouml;rs&amp;auml;kringen har h&amp;ouml;jts vilket har st&amp;auml;rkt inkomstbortfallsprincipen, och AMS har f&amp;aring;tt i uppdrag att st&amp;ouml;dja l&amp;aring;ngtidssjuka.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vad som ytterligare kr&amp;auml;vs &amp;auml;r ett systematiskt arbetsmilj&amp;ouml;arbete och rymliga arbetsplatser d&amp;auml;r alla f&amp;aring;r plats. Vi beh&amp;ouml;ver myndigheter som samarbetar kring den sjukas livssituation f&amp;ouml;r att l&amp;ouml;sa oh&amp;auml;lsan.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936849" name="_Toc115936849"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936938" name="_Toc115936938"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937052" name="_Toc115937052"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271210" name="_Toc116271210"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313235" name="_Toc149313235"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575996" name="_Toc149575996"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378191" name="_Toc152378191"&gt;&lt;/a&gt;Samverkan&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;M&amp;aring;nga som &amp;auml;r sjukskrivna upplever att de &amp;auml;r utl&amp;auml;mnade till olika instanser och att de bollas mellan dem. F&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med detta problem har F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan f&amp;aring;tt i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra avst&amp;auml;mningsm&amp;ouml;ten som ska genomf&amp;ouml;ras efter ett par veckors heltidssjukskrivning. Dessa avst&amp;auml;mningsm&amp;ouml;ten &amp;auml;r viktiga f&amp;ouml;r att den sjukskrivna tillsammans med arbetsgivare, f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassa, behandlande l&amp;auml;kare och den fackliga organisationen ska kunna ta fram en plan f&amp;ouml;r lyckad och snar &amp;aring;terg&amp;aring;ng till arbetet. Arbetet med avst&amp;auml;mningsm&amp;ouml;ten beh&amp;ouml;ver dock f&amp;ouml;ljas upp. Regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ge F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan i uppdrag att genomf&amp;ouml;ra en s&amp;aring;dan uppf&amp;ouml;ljning. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare &amp;auml;r, vilket ber&amp;ouml;rts tidigare, samverkan mellan ber&amp;ouml;rda myndigheter en viktig fr&amp;aring;ga. F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan, socialtj&amp;auml;nsten, sjukv&amp;aring;rden och arbetsf&amp;ouml;rmedlingen har alla olika kompetenser att bidra med som &amp;auml;r avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r den sjukskrivnas &amp;aring;terg&amp;aring;ng i arbetslivet. Det &amp;auml;r viktigt att denna samordning sker med individen i centrum. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande att det finns tillr&amp;auml;ckligt lagst&amp;ouml;d f&amp;ouml;r samordning av resurser och specialkompetens. Genom finansiell samverkan ges myndigheterna m&amp;ouml;jlighet att samordna sina resurser f&amp;ouml;r att m&amp;auml;nniskor som av olika sk&amp;auml;l inte befinner sig i arbete ska rehabiliteras. Detta fungerar inte tillr&amp;auml;ckligt bra, och regeringen b&amp;ouml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r vidta ytterligare &amp;aring;tg&amp;auml;rder som s&amp;auml;kerst&amp;auml;ller att m&amp;aring;let med samordningen uppn&amp;aring;s. Vi utvecklar dessa fr&amp;aring;gor i en s&amp;auml;rskild motion, ”R&amp;auml;tten att inte hamna mellan stolar”.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936852" name="_Toc115936852"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936941" name="_Toc115936941"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937055" name="_Toc115937055"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271213" name="_Toc116271213"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313236" name="_Toc149313236"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575997" name="_Toc149575997"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378192" name="_Toc152378192"&gt;&lt;/a&gt;R&amp;auml;ttss&amp;auml;ker sjukskrivningsprocess&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I jakten p&amp;aring; att halvera sjukfr&amp;aring;nvaron har F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan allt oftare b&amp;ouml;rjat ifr&amp;aring;gas&amp;auml;tta sjukintyg. Detta har medf&amp;ouml;rt att m&amp;aring;nga har f&amp;ouml;rlorat sin ers&amp;auml;ttning. Sjuka och svaga patienter riskerar att komma ytterligare till skada p&amp;aring; grund av dessa h&amp;aring;rdare tag. V&amp;auml;nsterpartiet vill understryka att det inte &amp;auml;r genom h&amp;aring;rdare till&amp;auml;mpning som F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan uppfyller sitt &amp;aring;tagande att f&amp;ouml;lja upp l&amp;aring;ngtidssjukskrivna utan genom att s&amp;auml;tta individen i centrum och genom r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet i sjukskrivningsprocessen f&amp;aring; m&amp;auml;nniskor tillbaka till arbete.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassans handl&amp;auml;ggare ska ha kompetens att g&amp;ouml;ra sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndiga pr&amp;ouml;vningar av f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;auml;kares utl&amp;aring;tande. F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassans tj&amp;auml;nstem&amp;auml;n har en annan typ av erfarenhet och kompetens &amp;auml;n den som f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;auml;karna har, vilket &amp;auml;r viktigt f&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mningen av &amp;auml;rendet. F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;auml;karnas utl&amp;aring;tanden ska betraktas som ett av de underlag som ska v&amp;auml;gas in i den helhetsbed&amp;ouml;mning som F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndigt ska g&amp;ouml;ra. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen utreda hur tj&amp;auml;nstemannaansvaret till&amp;auml;mpas inom F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringskassan. Detta ska g&amp;ouml;ras i syfte att analysera hur handl&amp;auml;ggare hanterar den information och de underlag som inkommer fr&amp;aring;n f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;auml;kare och om tillr&amp;auml;cklig sj&amp;auml;lvst&amp;auml;ndighet uppr&amp;auml;tth&amp;aring;lls i bed&amp;ouml;mningarna. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare &amp;auml;r det avg&amp;ouml;rande f&amp;ouml;r den f&amp;ouml;rs&amp;auml;krades r&amp;auml;ttss&amp;auml;kerhet att f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;auml;karna st&amp;aring;r under tillsyn. Socialstyrelsen skulle vara l&amp;auml;mplig som tillsynsmyndighet i detta fall. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen skyndsamt &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur s&amp;aring;dan s&amp;auml;rskild tillsyn av f&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;auml;karna ska ske. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936853" name="_Toc115936853"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936942" name="_Toc115936942"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937056" name="_Toc115937056"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271214" name="_Toc116271214"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313237" name="_Toc149313237"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575998" name="_Toc149575998"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378193" name="_Toc152378193"&gt;&lt;/a&gt;Sjukpenning med fler steg&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Enligt dagens regelsystem &amp;auml;r det enbart m&amp;ouml;jligt att vara sjukskriven till antingen 25, 50, 75 eller 100 procent. F&amp;ouml;r att st&amp;auml;rka individperspektivet och m&amp;ouml;jligg&amp;ouml;ra f&amp;ouml;r mer individuella rehabiliteringsl&amp;ouml;sningar b&amp;ouml;r ett obegr&amp;auml;nsat antal steg finnas i sjukpenningen. H&amp;auml;rigenom tas utg&amp;aring;ngspunkten f&amp;ouml;r hur mycket en arbetstagare kan arbeta i den enskildas f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar medicinskt och i f&amp;ouml;rh&amp;aring;llande till arbetsplatsen. Det &amp;auml;r angel&amp;auml;get att arbetstagaren &amp;aring;terg&amp;aring;r i arbete s&amp;aring; snart som m&amp;ouml;jligt och i den omfattning som &amp;auml;r m&amp;ouml;jlig enligt arbetstagarens arbetsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga. En sjukpenning med fler steg d&amp;auml;r den f&amp;ouml;rs&amp;auml;krade kan vara sjukskriven p&amp;aring; vilka procentandelar som helst st&amp;auml;rker m&amp;ouml;jligheten till kontakt med arbetsplatsen. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen &amp;aring;terkomma med f&amp;ouml;rslag till hur en sjukpenning med fler steg b&amp;auml;st kan genomf&amp;ouml;ras. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;7.6&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936854" name="_Toc115936854"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936943" name="_Toc115936943"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937057" name="_Toc115937057"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271215" name="_Toc116271215"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313238" name="_Toc149313238"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149575999" name="_Toc149575999"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378194" name="_Toc152378194"&gt;&lt;/a&gt;Slopad karensdag&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Karensdagen inneb&amp;auml;r att m&amp;auml;nniskor inte har r&amp;aring;d att vara hemma n&amp;auml;r de &amp;auml;r sjuka. Detta bidrar till att &amp;ouml;ka m&amp;auml;nniskors os&amp;auml;kerhet och otrygghet. Karensdagen &amp;auml;r s&amp;auml;rskilt problematisk f&amp;ouml;r personer som arbetar i en d&amp;aring;lig arbetsmilj&amp;ouml;, har en utsatt ekonomisk situation, skiftarbetar, har flera arbetsgivare eller lider av oh&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd av olika slag. I dag inneb&amp;auml;r karensdagen att m&amp;aring;nga g&amp;aring;r till jobbet fast de &amp;auml;r sjuka, vilket troligen &amp;ouml;kar oh&amp;auml;lsan f&amp;ouml;r individen i ett senare skede.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vi i V&amp;auml;nsterpartiet f&amp;ouml;resl&amp;aring;r i v&amp;aring;rt budgetalternativ att karensdagens slopas 2008. Vi preciserar detta n&amp;auml;rmare i en s&amp;auml;rskild motion ang&amp;aring;ende Utgiftsomr&amp;aring;de 10.  Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading&amp;#160;1" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936855" name="_Toc115936855"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936944" name="_Toc115936944"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937058" name="_Toc115937058"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271216" name="_Toc116271216"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313239" name="_Toc149313239"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149576000" name="_Toc149576000"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378195" name="_Toc152378195"&gt;&lt;/a&gt;Sjukv&amp;aring;rdens roll&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;I ett samh&amp;auml;lle med stora klyftor &amp;ouml;kar oh&amp;auml;lsan hos grupper med s&amp;auml;mre ekonomiska villkor, l&amp;auml;gre delaktighet och inflytande. N&amp;auml;r skillnaderna i h&amp;auml;lsa &amp;ouml;kar, minskar den totala h&amp;auml;lsan, vilket ger st&amp;ouml;rre kostnader f&amp;ouml;r sjukv&amp;aring;rden och samh&amp;auml;llet i allm&amp;auml;nhet. Risken att drabbas av l&amp;aring;ngvarig sjukdom &amp;auml;r oj&amp;auml;mf&amp;ouml;rligt st&amp;ouml;rre hos LO-arbetare j&amp;auml;mf&amp;ouml;rt med andra grupper, och det finns ocks&amp;aring; tydliga skillnader mellan k&amp;ouml;nen. Exempelvis har sjukdomar i skelett och r&amp;ouml;relseorgan sedan 1980-talets b&amp;ouml;rjan blivit markant vanligare bland kvinnliga arbetare, s&amp;auml;rskilt i &amp;aring;ldern 45–64 &amp;aring;r. Detta har skett samtidigt som enk&amp;auml;tunders&amp;ouml;kningar visar att friheten och egenkontrollen minskat i arbetslivet. F&amp;ouml;r att komma till r&amp;auml;tta med denna situation kr&amp;auml;vs, f&amp;ouml;rutom de insatser f&amp;ouml;r f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttrat arbetsmilj&amp;ouml;arbete som n&amp;auml;mns i denna motion, st&amp;ouml;rre m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r de anst&amp;auml;llda till inflytande &amp;ouml;ver det egna arbetet. Vi utvecklar v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; detta omr&amp;aring;de i motionen ”Ett demokratiskt arbetsliv”. Men det finns &amp;auml;ven flera viktiga &amp;aring;tg&amp;auml;rder som m&amp;aring;ste genomf&amp;ouml;ras inom sjukv&amp;aring;rden i arbetet f&amp;ouml;r att bek&amp;auml;mpa oh&amp;auml;lsa.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.1&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936856" name="_Toc115936856"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936945" name="_Toc115936945"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937059" name="_Toc115937059"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271217" name="_Toc116271217"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313240" name="_Toc149313240"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149576001" name="_Toc149576001"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378196" name="_Toc152378196"&gt;&lt;/a&gt;F&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra kunskapsl&amp;auml;get om kvinnors h&amp;auml;lsobehov&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;De k&amp;ouml;nsor&amp;auml;ttvisor som pr&amp;auml;glar samh&amp;auml;llet i &amp;ouml;vrigt avspeglas &amp;auml;ven i h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden. Detta synligg&amp;ouml;rs tydligast i bed&amp;ouml;mningen av oh&amp;auml;lsa och valet av behandling. Vad g&amp;auml;ller resultaten av behandlingarna inom h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rden s&amp;aring; &amp;auml;r skillnaderna mellan m&amp;auml;n och kvinnor stora sett till bl.a. funktionsf&amp;ouml;rm&amp;aring;ga och d&amp;ouml;dlighet. Vi tror emellertid att detta m&amp;aring;ste utforskas n&amp;auml;rmare. Det finns goda kunskaper i dag om att kvinnors och m&amp;auml;ns symtom vid exempelvis hj&amp;auml;rt-k&amp;auml;rlsjukdomar skiljer sig &amp;aring;t, varf&amp;ouml;r kvinnors hj&amp;auml;rtsjukdomar inte uppt&amp;auml;ckts lika tidigt som m&amp;auml;nnens. Motsvarande situation g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r l&amp;auml;kemedel &amp;auml;ven om vissa f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttringar gjorts inom detta omr&amp;aring;de.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Ett viktigt omr&amp;aring;de att forts&amp;auml;tta utforska n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kvinnors h&amp;auml;lsa &amp;auml;r den oh&amp;auml;lsa som den medicinska vetenskapen tenderat att bortf&amp;ouml;rklara p&amp;aring; osaklig grund. Exempel p&amp;aring; s&amp;aring;dan oh&amp;auml;lsa &amp;auml;r fibromyalgi. Eftersom forskning om och utpr&amp;ouml;vning av behandlingsmetoder och rehabilitering utg&amp;aring;tt fr&amp;aring;n m&amp;auml;ns kroppar finns stora kunskapsbrister n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller kvinnors oh&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd. Det g&amp;auml;ller ocks&amp;aring; valet av vilka sjukdomar och oh&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd som utforskas mest frekvent. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r regeringen se &amp;ouml;ver f&amp;ouml;rslag p&amp;aring; hur kunskapsl&amp;auml;get vad g&amp;auml;ller kvinnors oh&amp;auml;lsa kan st&amp;auml;rkas. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Vidare &amp;auml;r det h&amp;ouml;gst anm&amp;auml;rkningsv&amp;auml;rt att l&amp;auml;karnas ST-utbildning i&amp;nbsp;dag i stort sett helt saknar genusperspektiv. F&amp;ouml;r att kvinnors oh&amp;auml;lsotillst&amp;aring;nd ska f&amp;aring; r&amp;auml;ttss&amp;auml;ker och likv&amp;auml;rdig bed&amp;ouml;mning och vidare adekvat behandling &amp;auml;r det viktigt att l&amp;auml;kare ges utbildning i genuskunskap. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r b&amp;ouml;r n&amp;ouml;dv&amp;auml;ndiga f&amp;ouml;r&amp;auml;ndringar g&amp;ouml;ras i h&amp;ouml;gskolef&amp;ouml;rordningens examensordningar. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.2&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936857" name="_Toc115936857"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936946" name="_Toc115936946"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937060" name="_Toc115937060"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271218" name="_Toc116271218"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313241" name="_Toc149313241"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149576002" name="_Toc149576002"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378197" name="_Toc152378197"&gt;&lt;/a&gt;V&amp;auml;rna l&amp;auml;kares sjukskrivningsr&amp;auml;tt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r den patientansvariga l&amp;auml;karen som ytterst ansvarar f&amp;ouml;r kontinuitet och medicinsk kunskap om den enskilda patienten. Det &amp;auml;r d&amp;auml;rf&amp;ouml;r viktigt att betona patientansvarig l&amp;auml;kares kunskap ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r bed&amp;ouml;mningen av behovet f&amp;ouml;r sjukskrivning. F&amp;ouml;rs&amp;auml;kringsl&amp;auml;kare eller andra granskande l&amp;auml;kare som f&amp;ouml;reslagits utf&amp;ouml;ra s.k. second opinion har de facto bara den ansvariga l&amp;auml;karens journal som underlag f&amp;ouml;r sin bed&amp;ouml;mning och inte en kunskap om patientens specifika behov och f&amp;ouml;ruts&amp;auml;ttningar. Det &amp;auml;r &amp;auml;nd&amp;aring; viktigt att dessa l&amp;auml;kare har en god kunskap om den patientn&amp;auml;ra v&amp;aring;rden f&amp;ouml;r att kunna v&amp;auml;rdera kvaliteten p&amp;aring; sjukintygen. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.3&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936858" name="_Toc115936858"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936947" name="_Toc115936947"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937061" name="_Toc115937061"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271219" name="_Toc116271219"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313242" name="_Toc149313242"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149576003" name="_Toc149576003"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378198" name="_Toc152378198"&gt;&lt;/a&gt;Sjukgymnasters sjukskrivningsr&amp;auml;tt&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r v&amp;auml;l k&amp;auml;nt vilka sjukdomar som dominerar bland de sjukskrivna. Det handlar om v&amp;auml;rk och problem fr&amp;aring;n r&amp;ouml;relseapparaten och om psykisk oh&amp;auml;lsa, psykisk oh&amp;auml;lsa definierad b&amp;aring;de som sjukdom och som symtom vid t.ex. utmattning och stress.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal&amp;#160;Indent,Normal_indrag,Normal&amp;#160;Indrag" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Personer med sv&amp;aring;ra problem i r&amp;ouml;relseapparaten har oftast sin prim&amp;auml;ra kontakt med sjukgymnast eller motsvarande i komplement till allm&amp;auml;nl&amp;auml;kare, ortoped eller neurolog. Men den regelbundna kontakten och bed&amp;ouml;mningarna utf&amp;ouml;rs oftast tillsammans med sjukgymnasten. Det inneb&amp;auml;r att sjukgymnasten har stor k&amp;auml;nnedom om patientens hinder och m&amp;ouml;jligheter. D&amp;auml;rut&amp;ouml;ver ligger det i sjukgymnastens profession att arbeta h&amp;auml;lsoinriktat och utifr&amp;aring;n de resurser varje patient har. Det borde d&amp;auml;rf&amp;ouml;r ligga n&amp;auml;ra till hands att ge sjukgymnasterna &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter att ta ett helhetsansvar f&amp;ouml;r l&amp;aring;ngtidssjukskrivna med besv&amp;auml;r fr&amp;aring;n r&amp;ouml;relse- och st&amp;ouml;dorganen. Vi utvecklar v&amp;aring;ra id&amp;eacute;er om sjukgymnasters sjukskrivningsr&amp;auml;tt i en s&amp;auml;rskild motion.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.4&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936859" name="_Toc115936859"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936948" name="_Toc115936948"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937062" name="_Toc115937062"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271220" name="_Toc116271220"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313243" name="_Toc149313243"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149576004" name="_Toc149576004"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378199" name="_Toc152378199"&gt;&lt;/a&gt;Kompetensstegen&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;H&amp;ouml;sten 2004 p&amp;aring;b&amp;ouml;rjades ett arbete med att &amp;ouml;ka kvaliteten inom &amp;auml;ldreomsorgen under arbetsnamnet kompetensstegen. Det syftar till att ge all v&amp;aring;rdpersonal som arbetar inom &amp;auml;ldreomsorgen en m&amp;ouml;jlighet till vidareutveckling och kompetensutveckling som ska komma de &amp;auml;ldre till godo men ocks&amp;aring; som en m&amp;ouml;jlighet f&amp;ouml;r v&amp;aring;rdpersonalen att f&amp;aring; &amp;ouml;kade m&amp;ouml;jligheter till inflytande och st&amp;ouml;d i sin arbetssituation. Detta &amp;auml;r faktorer som vi vet har stor betydelse f&amp;ouml;r en bra arbetsmilj&amp;ouml; och i f&amp;ouml;rl&amp;auml;ngningen &amp;ouml;kad h&amp;auml;lsa hos medarbetarna. Erfarenheter fr&amp;aring;n arbetet med kompetensstegen b&amp;ouml;r aktivt tas till vara i det offentliga och i arbetsgivares systematiska arbetsmilj&amp;ouml;arbete. Detta b&amp;ouml;r riksdagen som sin mening ge regeringen till k&amp;auml;nna.&lt;/p&gt;
    &lt;h2 class="heading&amp;#160;2,Beslutrubrik" style="background-color: #ffffff;"&gt;&lt;span class="upcast-HEADINGNUMBER"&gt;8.5&amp;#9;&lt;/span&gt;&lt;a id="_Toc115936860" name="_Toc115936860"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115936949" name="_Toc115936949"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc115937063" name="_Toc115937063"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc116271221" name="_Toc116271221"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149313244" name="_Toc149313244"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc149576005" name="_Toc149576005"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc152378200" name="_Toc152378200"&gt;&lt;/a&gt;Premiera folkh&amp;auml;lsa&lt;/h2&gt;
    &lt;p class="Normal,BeslutDnr" style="background-color: #ffffff; word-break-inside: hyphenate;"&gt;Det &amp;auml;r alltid b&amp;auml;ttre att f&amp;ouml;rebygga &amp;auml;n att bota n&amp;auml;r m&amp;ouml;jligheten till detta finns. En god folkh&amp;auml;lsa handlar ytterst om samh&amp;auml;llets grundfundament – bra bost&amp;auml;der, utbildning, rent vatten, mat och arbete. V&amp;auml;nsterpartiets folkh&amp;auml;lsopolitik finns utvecklad i en s&amp;auml;rskild motion. En h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd &amp;auml;r en viktig arena f&amp;ouml;r en god folkh&amp;auml;lsa. Insatser som att f&amp;ouml;rebygga oh&amp;auml;lsa genom upps&amp;ouml;kande verksamhet, reducering av riskfaktorer, stimulera fysisk aktivitet och bra matvanor &amp;auml;r ocks&amp;aring; ett uppdrag f&amp;ouml;r prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden och elevh&amp;auml;lsan, f&amp;ouml;r att n&amp;auml;mna n&amp;aring;gra. F&amp;ouml;r att lyckas med en h&amp;auml;lsofr&amp;auml;mjande h&amp;auml;lso- och sjukv&amp;aring;rd m&amp;aring;ste ocks&amp;aring; den ensidiga l&amp;auml;karfokuseringen brytas. V&amp;aring;rdteamet borde i&amp;nbsp;st&amp;auml;llet st&amp;aring; i centrum f&amp;ouml;r prim&amp;auml;rv&amp;aring;rden.&lt;/p&gt;
    &lt;table style="border-bottom-style: none; border-left-style: none; border-right-style: none; border-collapse: collapse; border-top-style: none; margin-left: -1.23mm; margin-right: auto; table-layout: fixed; width: 107.48mm;"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;col width="203"/&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tbody&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="UnderskriftDatum" style="background-color: #ffffff; margin-top: 4.23mm;"&gt;Stockholm den 30 oktober 200&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Lars Ohly (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Marie Engstr&amp;ouml;m (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Wiwi-Anne Johansson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Peter Pedersen (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Kent Persson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Alice &amp;Aring;str&amp;ouml;m (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Gunilla Wahl&amp;eacute;n (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.73mm;"&gt;
            &lt;p class="Underskrifter" style="background-color: #ffffff;"&gt;Kalle Larsson (v)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="1" style="border-bottom-style: hidden; border-bottom-color: #000000; border-left-style: hidden; border-left-color: #000000; border-right-style: hidden; border-right-color: #000000; border-top-style: hidden; border-top-color: #000000; padding-bottom: 0.0mm; padding-left: 1.23mm; padding-right: 1.23mm; padding-top: 0.0mm; vertical-align: top; width: 53.75mm;"&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/tbody&gt;
    &lt;/table&gt;
</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skyddsombudens stopprätt och hänvändelseordning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av arbetsmiljöutbildningen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetsmiljökunskap i högskoleutbildningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förbättrad arbetsmiljötillsyn som ligger i paritet med våra nordiska grannländers.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Arbetsmiljöverkets behov av forskning för att kunna sätta gränsvärden.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om redovisning kring anpassning av arbetsmiljön till äldres förutsättningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om arbetslivsfonder.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tjänstledighet för att pröva arbete hos annan arbetsgivare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om företagshälsovård.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rehabiliteringsförsäkring.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om studier för långtidssjuka.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om samverkan mellan myndigheter.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sjukskrivnas rätt till tjänstledighet för att pröva arbete hos annan arbetsgivare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:AU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stärkt genusperspektiv.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om genusutbildning på Försäkringskassan.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sanktioner mot arbetsgivare som inte inkommer med rehabiliteringsutredning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avstämningsmöten.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Försäkringskassans handläggares hantering av information och underlag från försäkringsläkarna och om graden av självständighet i bedömningarna.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsyn över försäkringsläkare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om steglös sjukpenning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopad karensdag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över förslag på hur kunskapsläget vad gäller kvinnors ohälsa bör stärkas.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändringar i högskoleförordningens examensordningar.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om second opinion.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SfU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Acklamation</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Kompetensstegen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet> Avslag</utskottet>
<kammaren>Avslag</kammaren>
<behandlas_i>2006/07:SoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp>Röstning</kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2006-10-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>NUM</kod>
<namn>Numrering</namn>
<datum>2006-11-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>7</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2006-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2006-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0371688419616</intressent_id>
<namn>Lars Ohly</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0906336297511</intressent_id>
<namn>Marie Engström</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0995355603410</intressent_id>
<namn>Wiwi-Anne Johansson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0556347007015</intressent_id>
<namn>Peter Pedersen</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0124035957411</intressent_id>
<namn>Kent Persson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>042839539117</intressent_id>
<namn>Alice Åström</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0814945477312</intressent_id>
<namn>Gunilla Wahlén</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0449003924218</intressent_id>
<namn>Kalle Larsson</namn>
<partibet>V</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>Fristående motion</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 20:00:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GU02A269</dok_id>
<systemdatum>2017-10-19 16:47:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 20:00:19</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GU02A269</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200607_a_269.docx</filnamn>
<filstorlek>70880</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Minskad ohälsa i arbetslivet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/17315D53-25F5-4DC9-B05A-D46D927A5368</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GU02A269</dok_id>
<subtitel>av Lars Ohly m.fl. (v)</subtitel>
<filnamn>mot_200607_a_269.pdf</filnamn>
<filstorlek>346755</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: mot_200607_a_269</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/440CB6BD-6089-4CC3-A64F-E13C12C4D7EE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>