<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2420673</hangar_id>
 <dok_id>GTB394</dok_id>
 <rm>2005</rm>
 <beteckning>94</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2005:94</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2006-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-07 22:30:28</systemdatum>
 <publicerad>2006-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Kunskap för biologisk mångfald - inventera mer eller återvinn kunskapen?</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GTB394/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GTB394</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GTB394</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;Kunskap för biologisk mångfald - inventera mer eller återvinn kunskapen?&lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 260px 0px 141px 148px;padding: 0px;border: none;width: 645px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 645px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 381px;padding: 0px;border:none;width: 264px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:624px;left:353px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 488px 0px 79px 86px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 399px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 77px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 41px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_16 #dimg1 {position:absolute;top:741px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 698px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 407px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 396px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 11px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 10px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:220px;left:143px;z-index:-1;width:166px;height:134px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:166px;height:134px;}




#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:453px;left:64px;z-index:-1;width:420px;height:280px;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:420px;height:280px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 74px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:683px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:419px;height:683px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:64px;z-index:-1;width:420px;height:267px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:420px;height:267px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:503px;left:0px;z-index:-1;width:320px;height:227px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:320px;height:227px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 73px;padding: 0px;border: none;width: 720px;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:471px;left:0px;z-index:-1;width:392px;height:300px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:392px;height:300px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:316px;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:413px;height:316px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:234px;left:8px;z-index:-1;width:397px;height:121px;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:397px;height:121px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:537px;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:413px;height:537px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:418px;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:413px;height:418px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:90px;left:74px;z-index:-1;width:410px;height:649px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:410px;height:649px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:64px;z-index:-1;width:411px;height:364px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:411px;height:364px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:102px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:44px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:430px;height:44px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:374px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:176px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:523px;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:430px;height:523px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 495px;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:166px;left:0px;z-index:-1;width:451px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:451px;height:2px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:59px;z-index:-1;width:451px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:451px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:137px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:0px;z-index:-1;width:248px;height:351px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:248px;height:351px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:59px;z-index:-1;width:415px;height:296px;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:296px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:282px;height:390px;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:282px;height:390px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:281px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:413px;height:281px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:212px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:541px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:413px;height:541px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:74px;z-index:-1;width:401px;height:684px;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:401px;height:684px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:389px;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:431px;height:389px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:597px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:430px;height:597px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:347px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:431px;height:347px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:299px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:452px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:413px;height:452px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:64px;z-index:-1;width:420px;height:713px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:420px;height:713px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 74px;padding: 0px;border: none;width: 719px;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:104px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:419px;height:104px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:595px;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:430px;height:595px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:479px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:431px;height:479px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:520px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:430px;height:520px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:160px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:578px;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:431px;height:578px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:141px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:413px;height:141px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:74px;z-index:-1;width:416px;height:582px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:582px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:103px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:444px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:430px;height:444px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:675px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:431px;height:675px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:322px;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:430px;height:322px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:571px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:175px;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:413px;height:175px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:686px;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:413px;height:686px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:367px;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:430px;height:367px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:385px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:194px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:431px;height:194px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:247px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:182px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:430px;height:182px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:229px;left:68px;z-index:-1;width:431px;height:230px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:431px;height:230px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:559px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:194px;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:413px;height:194px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:74px;z-index:-1;width:401px;height:684px;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:401px;height:684px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:311px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:405px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:431px;height:405px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:517px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:430px;height:517px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:281px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:45px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:431px;height:45px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:636px;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:430px;height:636px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:536px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:413px;height:210px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:703px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:413px;height:703px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:545px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:431px;height:545px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:296px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:431px;height:296px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:195px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:182px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:430px;height:182px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:80px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:431px;height:80px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:62px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:430px;height:62px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:143px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:610px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:413px;height:610px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 793px;overflow: hidden;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:83px;z-index:-1;width:401px;height:701px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:401px;height:701px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:423px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:430px;height:423px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:73px;left:68px;z-index:-1;width:431px;height:321px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:431px;height:321px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:194px;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:413px;height:194px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:435px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:413px;height:435px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 80px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:174px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:522px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:413px;height:522px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:349px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:413px;height:349px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:181px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 793px;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:537px;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:413px;height:537px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:522px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:413px;height:522px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:352px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:91px;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:413px;height:91px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:173px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:350px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:413px;height:350px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 0px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:372px;left:76px;z-index:-1;width:461px;height:283px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:461px;height:283px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:338px;left:59px;z-index:-1;width:442px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:442px;height:2px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:389px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:316px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:431px;height:316px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:591px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:430px;height:2px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:245px;left:0px;z-index:-1;width:501px;height:472px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:501px;height:472px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:184px;left:59px;z-index:-1;width:430px;height:521px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:430px;height:521px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:431px;height:2px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:512px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:217px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:423px;height:217px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:43px;left:66px;z-index:-1;width:385px;height:474px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:385px;height:474px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 68px;padding: 0px;border: none;width: 725px;}

#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:336px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 233px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:324px;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:492px;height:324px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 412px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 482px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 395px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 76px;padding: 0px;border: none;width: 717px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 47px 0px 272px 236px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 69px 112px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 241px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 123px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:457px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 87px 0px 83px 79px;padding: 0px;border: none;width: 563px;}
#page_276 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 327px;overflow: hidden;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 86px 0px 555px 117px;padding: 0px;border: none;width: 525px;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 73px 72px;padding: 0px;border: none;width: 570px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 570px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 570px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 237px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 129px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:666px;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:458px;height:666px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 84px 0px 77px 111px;padding: 0px;border: none;width: 531px;}
#page_279 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 236px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 295px;overflow: hidden;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:14px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:456px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:457px;height:456px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 86px 0px 491px 73px;padding: 0px;border: none;width: 569px;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:13px;left:0px;z-index:-1;width:225px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:225px;height:1px;}




.ft0{font: 41px 'Arial';line-height: 47px;}
.ft1{font: 21px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft2{font: 16px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft5{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 25px;}
.ft7{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft8{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft10{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft11{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft12{font: 11px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft13{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft14{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft15{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft16{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 37px;line-height: 17px;}
.ft17{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft18{font: italic 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft19{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 37px;line-height: 18px;}
.ft21{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft27{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft30{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft31{font: 14px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft32{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft33{font: 14px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft34{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft35{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft36{font: 14px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft38{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft42{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft43{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;}
.ft44{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft45{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft46{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft48{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 27px;}
.ft49{font: 24px 'Arial';line-height: 27px;}
.ft50{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft51{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft52{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft53{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft54{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft55{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft56{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft57{font: 15px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft58{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft59{font: 15px 'Times New Roman';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft60{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft61{font: 16px 'Arial';margin-left: 36px;line-height: 18px;}
.ft62{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft63{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft64{font: 14px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 14px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 17px;}
.ft66{font: 14px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 16px;}
.ft67{font: 14px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft68{font: 14px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft69{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft70{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft71{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft72{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft73{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft74{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft75{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft76{font: 15px 'Arial';margin-left: 39px;line-height: 17px;}
.ft77{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft78{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft79{font: 9px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft80{font: 12px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft81{font: 12px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft82{font: 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft83{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft84{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft85{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft86{font: 8px 'Symbol';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft87{font: 7px 'Symbol';line-height: 9px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft88{font: 25px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft89{font: 16px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft90{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft91{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft93{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft94{font: 12px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft95{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft96{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft97{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft98{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft99{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft100{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft101{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}

.p0{text-align: left;padding-right: 271px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 316px;margin-top: 425px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: justify;padding-right: 454px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 411px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 288px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 288px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 392px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 106px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p38{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 130px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 130px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 133px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-left: 67px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 130px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 130px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 130px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 130px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 63px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 63px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p91{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 301px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p108{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 384px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 133px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 301px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 302px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 301px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 350px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 329px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p164{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p177{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 12px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p182{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:53px;height:108px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p206{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 296px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 296px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 519px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 121px;padding-right: 543px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 114px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 70px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 406px;margin-top: 337px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p250{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 623px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-right: 304px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 75px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-right: 301px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 356px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 317px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 32px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: right;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 32px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 263px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 349px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p362{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 313px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 311px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 311px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 311px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 311px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 84px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p392{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 296px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 39px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 106px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 67px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p420{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 296px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 330px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 411px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 297px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 394px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p433{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-right: 303px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 304px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;margin-top: 440px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;margin-top: 576px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 318px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p458{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 311px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 84px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 41px;padding-right: 311px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p498{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 26px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 2px;padding-right: 301px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 250px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p520{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-right: 323px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 230px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-right: 319px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 249px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 135px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 84px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 181px;padding-right: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 41px;padding-right: 311px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 41px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 41px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 24px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 311px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 311px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-left: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;margin-top: 681px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 375px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 562px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p652{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 578px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p660{text-align: left;padding-right: 351px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 356px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: right;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p670{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 187px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p684{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-right: 386px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 148px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p688{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p693{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-right: 311px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 420px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 311px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 306px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p705{text-align: right;padding-right: 302px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p732{text-align: left;padding-right: 297px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p736{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p743{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p744{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 310px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 172px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 355px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p776{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p777{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p778{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 296px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p780{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p781{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p782{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p783{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p784{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p785{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 522px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -1px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 8px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 75px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p791{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p792{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p793{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 388px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 56px;padding-right: 297px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p795{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p796{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p797{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p798{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p799{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p800{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p801{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p802{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p803{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p804{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p805{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 301px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 302px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: 6px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 86px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p810{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p811{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p812{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p813{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p815{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p816{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 148px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p822{text-align: left;padding-right: 375px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-right: 348px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p826{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p827{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p828{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p829{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p830{text-align: left;padding-left: 123px;padding-right: 98px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;text-indent: -56px;}
.p831{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p832{text-align: left;padding-left: 74px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 302px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 24px;padding-right: 301px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 75px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 555px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-right: 301px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 679px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 385px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 297px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 302px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 302px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 405px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-right: 318px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-right: 297px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p866{text-align: justify;padding-right: 317px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-right: 296px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 348px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 373px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 377px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 372px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 69px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;padding-right: 339px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p881{text-align: left;margin-top: 485px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 40px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 22px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p913{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p920{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p938{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 121px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p952{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 322px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 311px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 314px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 307px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 337px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 338px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 312px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 59px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p987{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 115px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p992{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-right: 148px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 16px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 131px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 62px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1003{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1005{text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 37px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1009{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 54px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 39px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1015{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1021{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 112px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1027{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1032{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 15px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 110px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: left;padding-right: 364px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 363px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 377px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 360px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 15px;padding-right: 351px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 15px;padding-right: 376px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1046{text-align: left;padding-right: 380px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 275px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 267px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 257px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 192px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-top: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-top: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-top: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td164{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #008080 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 293px;vertical-align: bottom;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 29px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 56px;}
.tr6{height: 14px;}
.tr7{height: 54px;}
.tr8{height: 36px;}
.tr9{height: 30px;}
.tr10{height: 53px;}
.tr11{height: 15px;}
.tr12{height: 17px;}
.tr13{height: 2px;}
.tr14{height: 20px;}
.tr15{height: 16px;}
.tr16{height: 25px;}
.tr17{height: 19px;}
.tr18{height: 13px;}
.tr19{height: 57px;}
.tr20{height: 55px;}
.tr21{height: 3px;}
.tr22{height: 58px;}
.tr23{height: 12px;}
.tr24{height: 47px;}
.tr25{height: 49px;}
.tr26{height: 10px;}
.tr27{height: 11px;}
.tr28{height: 22px;}
.tr29{height: 9px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 152px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 482px;font: 11px 'Arial';}
.t3{width: 487px;font: 11px 'Arial';}
.t4{width: 487px;font: 9px 'Arial';}
.t5{width: 341px;margin-left: 6px;font: 14px 'Arial';}
.t6{width: 250px;margin-left: 17px;margin-top: 14px;font: 14px 'Arial';}
.t7{width: 487px;margin-left: 2px;font: 9px 'Arial';}
.t8{width: 487px;margin-left: 3px;font: 9px 'Arial';}
.t9{width: 294px;margin-left: 8px;margin-top: 33px;font: 11px 'Arial';}
.t10{width: 487px;margin-left: 76px;font: 9px 'Arial';}
.t11{width: 487px;font: 10px 'Arial';}
.t12{width: 487px;margin-left: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t13{width: 431px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t14{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 26px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 431px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 431px;margin-top: 26px;font: 12px 'Arial';}
.t19{width: 431px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 26px;font: 12px 'Arial';}
.t21{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t22{width: 431px;margin-top: 26px;font: 9px 'Arial';}
.t23{width: 423px;margin-left: 59px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t24{width: 487px;margin-left: 76px;font: 10px 'Arial';}
.t25{width: 431px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 487px;margin-left: 8px;font: 10px 'Arial';}
.t28{width: 431px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t30{width: 431px;margin-top: 31px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 451px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 451px;margin-left: 59px;margin-top: 28px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 430px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 415px;margin-left: 59px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 415px;margin-left: 59px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 415px;margin-left: 59px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 487px;margin-left: 76px;font: 11px 'Arial';}
.t38{width: 487px;margin-left: 8px;font: 11px 'Arial';}
.t39{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 12px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 431px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t42{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 31px;font: 12px 'Arial';}
.t43{width: 487px;margin-left: 2px;font: 11px 'Arial';}
.t44{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 13px;font: 12px 'Arial';}
.t45{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 431px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 431px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 17px;font: 9px 'Arial';}
.t49{width: 431px;margin-left: 68px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 431px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 44px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t53{width: 431px;margin-left: 68px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t54{width: 431px;margin-top: 8px;font: 9px 'Arial';}
.t55{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t56{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 431px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t58{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 25px;font: 12px 'Arial';}
.t59{width: 442px;margin-left: 59px;margin-top: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t60{width: 431px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t61{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t62{width: 501px;margin-top: 9px;font: 9px 'Arial';}
.t63{width: 431px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t64{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 18px;font: 12px 'Arial';}
.t65{width: 380px;margin-left: 59px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t66{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 30px;font: 12px 'Arial';}
.t67{width: 430px;margin-top: 71px;font: 16px 'Arial';}
.t68{width: 482px;margin-left: 3px;font: 11px 'Arial';}
.t69{width: 412px;margin-top: 10px;font: 13px 'Arial';}
.t70{width: 412px;font: 13px 'Arial';}
.t71{width: 412px;margin-top: 27px;font: 13px 'Arial';}
.t72{width: 276px;margin-top: 10px;font: 13px 'Arial';}
.t73{width: 395px;font: 13px 'Arial';}
.t74{width: 415px;margin-top: 27px;font: 13px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB3941x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Kunskap för biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;– inventera mera eller återvinn kunskapen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Betänkande av Utredningen kunskap om biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2005&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;Omslag: Pyöärenoja slåttermyr, Pajala kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft3"&gt;Foto: Länsstyrelsen i Norrbotten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;Tryckt av TabergMediaGroup AB/Tabergs Tryckeri AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Stockholm 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft3"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;91-38-22458-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Till statsrådet Lena Sommestad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 21 oktober 2004 att tillkalla en utredare med uppdrag att se över och lämna förslag till hur kunskapsupp- byggnaden rörande Sveriges biologiska förhållanden kan förstärkas och effektiviseras. Med stöd av detta beslut förordnades den 21 oktober 2004 avdelningschefen &lt;NOBR&gt;Jan-Olov&lt;/NOBR&gt; Westerberg som särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Som expert förordnades den 9 maj 2005 professor Stefan Claes- son, Naturhistoriska riksmuseet. Stefan Claesson har för utred- ningens räkning gjort en kartläggning av de svenska naturhistoriska samlingarnas historik, förekomst, omfattning, status och lagrings- förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Den 1 december 2004 anställdes avdelningsdirektören Thomas Nilsson som huvudsekreterare och fältchefen Karina Lövgren som sekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Utredningen har antagit namnet Utredningen kunskap om bio- logisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Jag får härmed överlämna betänkandet Kunskap för biologisk mångfald – inventera mera eller återvinn kunskapen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Mitt uppdrag är nu slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Stockholm den 24 oktober 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Jan-Olov&lt;/NOBR&gt; Westerberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft7"&gt;Thomas Nilsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft7"&gt;Karina Lövgren&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p4 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Sammanfattning ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Inledning...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Lägesbestämd kunskap och geografiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;informationssystem ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;miljöövervakningsinsatser............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft8"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Inledning.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Sjöar och vattendrag ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft9"&gt;Hav samt kust- och skärgårdsområden ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Våtmarker...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Skogar .....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Odlingslandskapet .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Fjällmiljö.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Bebyggd miljö ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft11"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;6.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Konsekvenser..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;165&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kunskap i det kommunala arbetet ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Frågor som berör forskning ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft8"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;kunskapen! ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Samordning och styrning ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;207&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Biologiska samlingar .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Utredningens arbetsmetoder ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft8"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Bilaga 2 Utredningens webbenkät ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td5"&gt;&lt;P class="p23 ft8"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft11"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft7"&gt;Kunskap är basen i arbetet med att bevara och hållbart nyttja biolo- gisk mångfald. Det behövs kunskap av olika slag. Inventeringar och karteringar av naturen ger underlag för att identifiera miljöer och arter som kräver särskilda insatser. Storskaliga inventeringar är också värdefulla underlag i den fysiska planeringen och i ärenden som rör exploatering av mark- eller vattenområden. Miljöövervak- ning ger förutsättningar att bedöma det generella tillståndet för biologisk mångfald i Sverige och vilka förändringar som sker. Ge- nom uppföljning av delmål, åtgärder och styrmedel kan effektivi- teten i miljöarbetet bedömas. Dokumentation av erfarenheter och praktik behövs för att bygga upp kunskap om metoder för beva- rande och hållbart nyttjande. Forskning vid universitet och hög- skolor är ett viktigt stöd i all kunskapsuppbyggande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft7"&gt;De insatser som görs för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald och därav följande kunskapsuppbyggande insatser styrs främst av de nationella miljökvalitetsmålen, &lt;NOBR&gt;EU-direktiv,&lt;/NOBR&gt; t.ex. art- och habitatdirektivet och ramdirektivet för vatten, samt internatio- nella åtaganden, t.ex. konventionen om biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I Sverige har många framsynta insatser gjorts för att bygga upp kunskap till stöd för arbetet med biologisk mångfald. Genom tidi- gare inventeringar av bl.a. våtmarker, nyckelbiotoper i skogsland- skapet och ängs- och betesmarker, genom miljöövervakning, bl.a. det nyligen startade delprogrammet för övervakning av landskapet (Nationell inventering av landskapet, NILS), genom den pågående basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden och ge- nom stora satsningar på forskning om biologisk mångfald finns en god grund att stå på. Kostnaderna för pågående insatser är dock stora. De uppgår till minst 500 miljoner, kanske upp till 1 miljard, kronor om året. Sammantaget är det svårt att få överblick över alla insatser som har gjorts och som görs, och vad de exakta kostna- derna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft11"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;Frågan om kunskapen är tillräcklig eller om det finns avsevärda brister måste bedömas ur användarens perspektiv. Och det är då inte enbart en fråga om huruvida kunskapen existerar utan också om huruvida den är tillgänglig och förpackad på ett lämpligt sätt. Primärdata från inventeringar är viktiga för många handläggare på t.ex. länsstyrelser, medan regeringstjänstemannen eller riksdagsle- damoten däremot behöver bearbetad och sammanställd kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Regeringen har föreslagit ett nytt miljökvalitetsmål för biologisk mångfald – &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;. Målet utgör ett komplement till övriga miljökvalitetsmål, men innebär också en möjlighet att ta ett samlat grepp och även överväga de generella kunskapsbehoven i arbetet med biologisk mångfald. För att stärka landskapsperspekti- vet och helhetssynen i arbetet och för att utveckla regionala land- skapsstrategier behövs heltäckande kunskaps- och planeringsun- derlag i form av vegetationskartor och havsbottenkartor. Det är även viktigt att miljöövervakningen förbättras, bl.a. för att kunna följa effekterna av klimatförändringarna och i tid kunna sätta in anpassningsåtgärder. För att kunna följa upp Sveriges bidrag till det internationella &lt;NOBR&gt;2010-målet&lt;/NOBR&gt; att hejda förlusten av biologisk mångfald bör utvecklingen av indikatorer intensifieras och samordnas med liknande aktiviteter inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p33 ft7"&gt;Mina förslag är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;En nationell digital vegetationskartering genomförs för de delar av Sverige som inte tidigare karterats. Karteringen bör bygga på tidigare erfarenheter, men samtidigt ta tillvara ut- vecklingen av nya, mer kostnadseffektiva metoder. Det finns även behov av motsvarande kartering av havsbottnar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Den nationella och regionala miljöövervakningen ses över för att bättre svara upp mot behoven i arbetet med biologisk mångfald. Bland annat bör behovet av ytterligare övervak- ning av arter utredas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p36 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;En samlad redovisning av situationen för biologisk mångfald i Sverige görs regelbundet. Redovisningen bör knytas till nå- got befintligt krav på rapportering, t.ex. till konventionen om biologisk mångfald. Naturvårdsverket ges i uppdrag att i samråd med Centrum för biologisk mångfald, ArtDataban- ken och berörda myndigheter närmare utreda formerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Certifiering av naturinventerare införs. Centrum för biolo- gisk mångfald, ArtDatabanken och Sveriges Lantbruksuni- versitet ges i uppdrag att utreda förutsättningarna och ut- formningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Kunskapsläget kopplat till miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft8"&gt;Myllrande våtmar- ker, Levande skogar &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt odlingslandskap &lt;/SPAN&gt;är i stort sett till- fredsställande. Genom våtmarksinventeringen finns en grundläg- gande kunskap om landets skyddsvärda våtmarker. Det enda om- råde som inte inventerats är fjällen, men eftersom hoten mot fjäl- lens våtmarker är relativt begränsade, åtminstone på kort sikt, be- döms en sådan komplettering ha låg prioritet. Genom ett flertal inventeringar av Sveriges skogar finns en relativt god grund att stå på när det gäller att peka ut skyddsvärd skogsmark. Vissa brister finns när det gäller uppföljningen av frivilliga avsättningar och kän- nedomen om naturvärden och klassningar på storskogsbrukets marker. Även för odlingslandskapet är kunskapsläget relativt gott, bl.a. genom den nyligen genomförda ängs- och betesmarksinven- teringen. Genom planerade tillägg till miljöövervakningen (inom ramen för NILS) bör den biologiska mångfalden i ängs- och be- tesmarker och i småbiotoper kunna följas på ett godtagbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;För miljökvalitetsmålen &lt;/SPAN&gt;Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjällmiljö &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;God bebyggd miljö &lt;SPAN class="ft7"&gt;är kunskapsläget mindre tillfred- ställande. Det finns dels brister i kännedomen om var särskilt vär- defulla områden finns, dels brister i miljöövervakning och uppfölj- ning. Fjällmiljöns känslighet för klimatförändringar är mycket stor, samtidigt som kunskapen om vilka förändringar som kommer att ske och hur vi ska anpassa oss till dem är begränsad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;För miljökvalitetsmålet &lt;/SPAN&gt;Hav i balans samt levande kust och skär- gård &lt;SPAN class="ft7"&gt;är kunskapsläget inte tillfredsställande. Mycket av den grund- läggande information som i allmänhet finns för landekosystemen, t.ex. topografiska kartor, naturvärdesinventeringar och rödlistning av hotade arter, saknas i stor utsträckning. Detta försvårar i högsta grad en hållbar förvaltning och planering av olika verksamheter i havet. För det operativa arbetet med att peka ut skyddsvärda ma- rina områden och skydda dem till 2010 enligt delmål 1 är kun- skapsbristen ett allvarligt hinder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft11"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;Ytterligare nationella kunskapsuppbyggande insatser under denna målperiod bör i första hand prioriteras inom de miljökvali- tetsmål där kunskapsläget inte är tillfredställande eller mindre till- fredställande. Det är dock mycket viktigt för samtliga miljöer och miljökvalitetsmål att basinventeringen av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områden samt Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) kan fullföljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Mina förslag är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft8"&gt;För sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Det görs nödvändiga kompletteringar av kunskapsunder- lagen för att peka ut särskilt värdefulla natur- och kul- turmiljöer i och kring sjöar och vattendrag. Den databas med geografisk information som håller på att byggas upp över skyddsvärda områden i sjöar och vattendrag bör ef- ter hand som kunskapen växer kompletteras och göras tillgänglig för inte bara Naturvårdsverket och länsstyrel- serna utan även för andra aktörer som kan behöva infor- mationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p45 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;En översyn av miljöövervakningen av sjöar och vatten- drag genomförs. De biologiska delarna i miljöövervak- ningen måste förstärkas, bl.a. för att uppfylla vattendi- rektivets krav. I översynen bör hänsyn tas till den plane- rade uppföljningen av Natura 2000 vars resultat också bör kunna användas i en generell bedömning av miljötill- ståndet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p46 ft8"&gt;För hav samt kust- och skärgårdsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p47 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;En heltäckande digital bottentopografisk karta för havs- miljön inom Sveriges ekonomiska zon tas fram. Den bör förutom topografi också visa bottentyp och om möjligt beståndsbildande organismer. Den bör så långt möjligt bygga på sammanställning av befintlig information, som bl.a. finns hos Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning och Lantmäteriet, men sanno- likt behöver omfattande ny kartering genomföras. Den digitala kartan måste vara öppen för berörda aktörer att nyttja.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;En nationell biologisk inventering av marin miljö i ett representativt urval områden genomförs. Den bottento- pografiska kartan bör ge underlag för att välja områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Miljöövervakningen ses över i syfte att förbättra över- vakningen av marin biologisk mångfald. Samordning med andra berörda länder runt gemensamma havsområ- den bör övervägas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;För fjällmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Miljöövervakningen för fjällmiljön ses över så att den ger bra underlag för uppföljning av tillståndet för biolo- gisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Sametinget och Fjälldelegationen ges i uppdrag att i samverkan utreda och föreslå hur en renbetesinventering kan genomföras, och om det är möjligt att genom för- ändringar i renbetets struktur motverka klimatföränd- ringens negativa effekter för fjällmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft8"&gt;För bebyggd miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;Boverket utreder, efter samråd med Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån och kommunerna, hur en samlad nationell uppföljning av biologisk mångfald i grön- områden och tätortsnära natur kan byggas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Kunskap i det kommunala arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Kommunerna är en viktig aktör i det lokala arbetet med att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Många kommuner gör stora insatser för att bygga upp kunskap om lokala förhållan- den och biologisk mångfald. Det är viktigt att centrala myndighe- ter, särskilt Boverket och Naturvårdsverket, stödjer kommunerna med vägledning. För kommunerna är det viktigt att statlig infor- mation finns samlad och lättillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Frågor som berör forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Även om det inte ingått i utredningens uppdrag att se över forsk- ningen om biologisk mångfald har det har ändå i utredningsarbetet visat sig nödvändigt att se närmare på några frågor med beröring till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;forskning. Det bedrivs omfattande forskning i Sverige som berör biologisk mångfald. Det är framför allt genom forskning som svå- rare och mer komplexa frågor kan besvaras, t.ex. om funktion, or- sakssamband, mekanismer och inte minst kopplingar till kultur och samhället i övrigt. Mycket av forskningen är dock inte anpassad till de specifika kunskapsbehoven för att bevara och hållbart nyttja bi- ologisk mångfald. Centrum för biologisk mångfald, CBM, bör ges en förstärkt roll som samordnare och förmedlande länk mellan forskning och praktik, för att på så sätt överbrygga glappet mellan forskningen och dess avnämare. Kunskapssammanställningar och vetenskapliga synteser bör i högre utsträckning än i dag tas fram och användas. För att inventeringar och miljöövervakning ska hålla hög kvalitet och inge trovärdighet är det viktigt att vedertagen och enhetlig vetenskaplig metodik liksom vetenskapliga analysverktyg används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft2"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Det finns brister i spridningen och tillgängliggörandet av informa- tion från biologiska inventeringar och undersökningar. Någon samlad ingång för den som behöver sådana uppgifter finns inte. Användaren är hänvisad till att leta uppgifter på olika webbplatser och i skriftliga källor. Dessa använder olika modeller för sprid- ningen och uppgifterna är inte alltid jämförbara. Generellt saknas en överblick över de insatser som gjorts för att bygga upp kunskap. Inom vissa områden, främst skogen och havet, är läget något bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Information om biologisk mångfald sprids inte endast i form av uppgifter från inventeringar och undersökningar. Många institutio- ner gör via tryckta skrifter, artiklar och rapporter viktiga insatser. Även biologiska och naturhistoriska museer har en viktig roll som förmedlare av kunskap om biologisk mångfald. Inget svenskt mu- seum har dock ett uttalat ansvar för att i sin utställningsverksamhet presentera tillståndet för den biologiska mångfalden och miljön i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;Mina förslag är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Ett nationellt webbaserat referensregister över naturin- venteringar och undersökningar byggs upp. Registret ska utformas i form av en metadatabas med kartstöd. Det ska inte innehålla faktiska inventeringsuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;En nationell spridnings- och hämtningsportal på internet byggs upp, om möjligt inom ramen för ett befintligt sy- stem. Via denna portal bör finnas möjlighet att interak- tivt hämta och studera uppgifter från nationellt täckande inventeringar främst genom länkning till de miljö- målsansvariga myndigheternas hemsidor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Naturvårdsverket ges ansvar för att, i samråd med övriga miljömålsansvariga myndigheter, upprätta ett nationellt referensregister samt en portal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Naturvårdsverkets ansvar för att tillse att kunskaperna om miljön och miljötillståndet görs allmänt tillgängliga utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ges i uppdrag att komma överens om gemensamma rikt- linjer för hur tillgängliggörande av uppgifter via internet ska utformas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ges i uppdrag att arrangera en satsning liknande Strate- GIS men med fokus ställt på nyttjandet av geografiska informationssystem och lägesrelaterade data i arbetet med bevarandet av biologisk mångfald specifikt och miljöfrågor generellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Naturhistoriska riksmuseet ges, som en del i utställ- nings- och informationsverksamheten vid museet, ansvar för information till allmänheten om tillståndet för biolo- gisk mångfald i Sverige generellt och kopplat till miljö- målen specifikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Det finns brister i samordningen av inventeringar, undersökningar m.m. Ingen organisation har utpekat övergripande samordningsan- svar. Möjligheterna att överföra kunskapsuppbyggande uppgifter från olika aktörer i en egen organisation har övervägts. Även om det finns fördelar med en sådan lösning är bedömningen att det inom nuvarande modell för svenskt miljöarbete inte är lämpligt att skapa en ny organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Länsstyrelserna har en central roll i det kunskapsuppbyggande arbetet på den regionala nivån och genomför omfattande insatser på uppdrag av eller med finansiering främst av Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Länsstyrelsernas roll och ansvar för kunskapsuppbyggnaden bör tydliggöras och styrningen från Naturvårdsverkets sida bör öka i de fall insatser ska kunna jämföras över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Ansvaret för att utforma metoder för nationella undersökningar och inventeringar bör i första hand ligga på nationella aktörer. SLU bedöms ha goda förutsättningar för att klara denna typ av uppdrag i den del de berör landmiljö och limnisk miljö, men även andra uni- versitet kan vara aktuella för vissa uppgifter. När det gäller marin miljö har de marina centrumen och de universitet som är knutna till dessa samt Fiskeriverket bäst förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Mina förslag är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Naturvårdsverkets samordnande roll när det gäller kun- skapsuppbyggnad till stöd för arbetet med biologisk mångfald stärks och tydliggörs. Med regeringens förslag att Naturvårdsverket ska bli miljömålsansvarig myndig- het för det nya miljökvalitetsmålet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;samt få utökade samordningsuppgifter för havs- miljön bör följa ett ansvar för att samordna den kun- skapsuppbyggande verksamhet som i första hand rör in- venteringar, miljöövervakning och miljömålsuppföljning. Det är viktigt att Naturvårdsverket ges reella förutsätt- ningar att klara denna uppgift och en förändring i in- struktionen föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Naturvårdsverket bör vidta åtgärder internt för att på ett bättre sätt kunna samordna och leda kunskapsuppbygg- naden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Då nuvarande miljömålsperiod utvärderas och nya delmål ska sättas för kommande period, måste detta kombineras med en parlamentarisk utredning om effektiviteten i det svenska miljöarbetet. I denna utredning bör en utvärde- ring göras av det svenska miljösystemets effektivitet sett i relation till effekterna av en bredare europeisk miljöpo- litik parallellt med en traditionell svensk sådan. I utred- ningen kan djupare övervägas vilka för- och nackdelar den svenska arbetsformen för kunskapsuppbyggnaden har jämfört med den i andra europeiska länder, t.ex. Finland och Norge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Naturvårdsverket ges i uppdrag att, tillsammans med Jordbruksverket och Skogsstyrelsen, fastställa en natio-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;nell teknisk standard för inventeringar och undersök- ningar samt i dessa fångade lägesbundna data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;De ideella organisationer som utför viktiga uppgifter inom ramen för kunskapsuppbyggnaden om biologisk mångfald, och uppfyller vissa baskriterier, ges ett statligt stöd för sin verksamhet. Detta stöd bör beräknas utgå- ende från medlemsantalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Läget för de naturhistoriska samlingarna i landet ger anledning till oro. Samlingarna har stor betydelse av miljö- och kulturpolitiska skäl. De är ett miljöhistoriskt arkiv, en tillgång för grundläggande forskning, och en viktig del av det svenska kulturarvet. Särskilt för- varingsomständigheterna för torra samlingar i de större museerna behöver stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Mina förslag är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;En interdepartemental arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att föreslå hur samlingarna på bästa sätt kan bevaras, al- ternativt bedöma vilka delar av samlingarna som kan av- vecklas så att dagens resurser kan fokuseras på kvarva- rande samlingars fortsatta existens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Regeringen ger de museer som har statligt huvudman- naskap i uppdrag att i respektive museums accessionspo- licy inarbeta bestämmelser att där en forskningsinsats ger upphov till nya samlingar, det inom ramen för denna in- sats också ska budgeteras medel för samlingarnas regi- strering, förvaring och omhändertagande för en period om 50 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;Knowledge is the backbone of work on the conservation and sustainable use of biological diversity. Various types of knowledge are needed. Nature inventories and surveys provide a basis for identifying environments and species that require special action. &lt;NOBR&gt;Large-scale&lt;/NOBR&gt; inventories also serve as valuable input in spatial planning and in cases involving exploitation of land or water areas. Environmental monitoring makes it possible to assess the general state of biological diversity in Sweden as well as ongoing changes. By following up on targets, measures and policy instruments, the effectiveness of environmental work can be assessed. Docu- mentation of experience and practice is needed to build up knowledge about methods of conservation and sustainable use. All &lt;NOBR&gt;knowledge-building&lt;/NOBR&gt; activities derive vital support from research at universities and other higher education institutions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;The measures being taken to conserve and sustainably use biological diversity, and associated &lt;NOBR&gt;knowledge-building&lt;/NOBR&gt; actions, are governed principally by the national environmental quality objectives, EU directives, such as the Habitat and Species Directive and the Framework Directive for Water, and international undertakings, such as the Convention on Biological Diversity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;In Sweden many &lt;NOBR&gt;far-sighted&lt;/NOBR&gt; actions have been taken to build up knowledge to support the work on biological diversity. We stand on a good foundation, built up through previous inventories of wetlands, key biotopes in forest areas and meadows and pastures, through environmental monitoring, including the recently started project for landscape monitoring (National Inventory of the Landscape in Sweden, NILS), through the ongoing basic inventory of Natura 2000 and other protected areas, and through major investments in research on biological diversity. However, the ongoing actions involve substantial costs, amounting to at least SEK 500 million, perhaps as much as SEK 1 billion per year.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39416x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;Overall, it is difficult to obtain a general picture of all present and past actions and their exact costs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;The question of whether there is sufficient knowledge or whether there are significant gaps must be answered from the user’s perspective. This means it is not just a matter of whether the knowledge exists, but also of whether it is accessible and suitably packaged. Primary data from inventories is important for many officials at county administrative boards, for example, while central government officials or members of parliament need knowledge in a processed and summarised form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Knowledge for a rich flora and fauna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;The Government has proposed a new environmental quality objective for biological diversity – A rich flora and fauna&lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. This objective complements the other environmental quality objectives, but also raises the possibility of taking an integrated approach and considering general knowledge needs in the work on biological diversity. In order to give the work a stronger landscape per- spective and a more comprehensive vision and to develop regional landscape strategies, &lt;NOBR&gt;all-inclusive&lt;/NOBR&gt; knowledge and planning bases are needed in the form of vegetation and seabed maps. It is also important to improve environmental monitoring, for one thing so as to be able to follow the effects of climate change and take adaptive measures in time. In order to follow up Sweden’s contribution to the international goal of halting the loss of biological diversity by 2010, the development of indicators should be intensified and coordinated with similar activities elsewhere in the EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;My proposals are:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;A national digital vegetation survey should be carried out for the parts of Sweden that have not previously been surveyed. The survey should build on previous experience, while also taking advantage of any new, more &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cost-effective&lt;/NOBR&gt; methods that have been developed. A corresponding survey of seabed areas is also needed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;National and regional environmental monitoring should be revised so as to better match the needs of biological diversity&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Unofficial translation (Swedish: Ett rikt växt- och djurliv).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;work. Among other things, the need for additional species monitoring should be investigated.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;There should be regular general reports on the biological diversity situation in Sweden. The reports should be linked to some existing reporting requirement, such as reporting to the Convention on Biological Diversity. The task of exploring possible arrangements in greater detail should be given to the Swedish Environmental Protection Agency, in consultation with the Swedish Biodiversity Centre, the Swedish Species Information Centre and relevant government agencies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Certification of nature inventory workers should be intro- duced. The Swedish Biodiversity Centre, the Swedish Species Information Centre and the Swedish University of Agricultural Sciences should be instructed to explore the necessary con- ditions and arrangements.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;Knowledge for specific environmental quality objectives&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;The state of knowledge linked to the environmental quality objectives Thriving wetlands, Sustainable forests and A varied agri- cultural landscape is broadly satisfactory. The wetlands inventory has provided basic knowledge about wetlands in this country that are worth protecting. The only areas that have not been inventoried are the mountains, but as the threats to mountain wetlands are relatively limited, at least in the short term, filling in this gap is considered a low priority. As a result of several inventories of Sweden’s forests, we have a relatively solid foundation to stand on when it comes to identifying forest land that is worth protecting. There are certain deficiencies with regard to &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of voluntary &lt;NOBR&gt;set-asides&lt;/NOBR&gt; and our knowledge about nature conservation values and classifications on land owned by large forestry concerns. The state of knowledge about farming land is also relatively good, largely due to the inventory of meadows and pastures that has recently been carried out. Planned increases in environmental monitoring (within the framework of NILS) should ensure an acceptable level of monitoring is possible for the biological diversity of meadows, pastures and small biotopes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;For the environmental quality objectives Flourishing lakes and streams, A magnificent mountain landscape and A good built environment, the state of knowledge is less satisfactory. There are&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;both gaps in knowledge about the location of particularly valuable areas and deficiencies in environmental monitoring and &lt;NOBR&gt;follow-up.&lt;/NOBR&gt; The mountain landscapes are highly sensitive to climate change, yet we have limited knowledge about the changes that are coming and how to adapt to them.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;For the environmental quality objective A balanced marine environment, flourishing coastal areas and archipelagos, the state of knowledge is unsatisfactory. Much of the basic information that is generally available for ecosystems on land, such as topographic maps, nature conservation value inventories and lists of endangered species, is largely missing. This is a great obstacle to sustainable management and planning of different marine activities. The lack of knowledge is a serious problem for operational work on identifying marine areas that are worth protecting and protecting them by 2010, as required by target 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Further national &lt;NOBR&gt;knowledge-building&lt;/NOBR&gt; actions during this target period should be given priority, in the first instance, in the environmental quality objectives where the state of knowledge is unsatisfactory or not very satisfactory. However, for all types of environments and all environmental quality objectives it is very important to complete the basic inventory of Natura 2000 areas and protected areas and the National Inventory of the Landscape in Sweden (NILS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft7"&gt;My proposals are:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;For lakes and streams&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Steps should be taken as necessary to supplement the knowledge base so as to identify particularly valuable natural and cultural environments in and around lakes and streams. The database of geographical information that is being built up to cover lake and stream areas that are worth protecting should gradually be supplemented as knowledge grows and should be made available not only to the Swedish Environmental Protection Agency and county administrative boards but also to other actors that may need the information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;A review should be made of the environmental monitoring of lakes and streams. The biological components of monitoring must be strengthened, partly to fulfil the requirements of the Water Directive. The review should take into account the planned &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of Natura 2000,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;the results of which should also be usable in a general assessment of the state of the environment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;For offshore waters, coastal areas and archipelagos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;A comprehensive digital topographic map should be made covering the seabed area in Sweden’s exclusive economic zone. Apart from topography, it should also show the type of seabed and, if possible, organisms forming significant populations. As far as possible, the map should build on a compilation of existing infor- mation held, for example, by the Swedish Armed For- ces, the Swedish Maritime Administration, the Geo- logical Survey of Sweden and the National Land Survey, but extensive new mapping will probably also be needed. The digital map must be open for use by the actors concerned.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;A national biological inventory of the marine environ- ment should be carried out in a representative sample of areas. The topographic map of the seabed should provide a basis for selecting suitable areas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Environmental monitoring should be revised so as to improve monitoring of marine biological diversity. Coordination with other relevant countries around common marine areas should be considered.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;For mountain landscapes&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Environmental monitoring of mountain landscapes should be revised so as to provide a good basis for &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of the state of biological diversity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The Sami Parliament and the Mountains Delegation (Fjälldelegationen) should be instructed to jointly inves- tigate and propose procedures for making an inventory of reindeer grazing lands, and to analyse whether it is possible to counter the negative impact of climate change on mountain landscapes by means of changes in the structure of reindeer grazing.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;For the built environment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The National Board of Housing, Building and Planning, after consulting the Swedish Environmental Protection&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft11"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Agency, Statistics Sweden and the municipalities, should investigate possible means of building up an integrated national &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of biological diversity in open spaces and natural environments near urban areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft2"&gt;Knowledge in work at municipal level&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;The municipalities are important actors in local work on con- servation and sustainable use of biological diversity. Many municipalities put a great deal of effort into building up knowledge about local conditions and biological diversity. It is important that central government agencies, in particular the National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency, provide guidance to support the municipalities. It is important to the municipalities that central government information is easily accessible in consolidated form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Questions concerning research&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Although the remit of the inquiry has not included a review of research on biological diversity, in the course of the inquiry it has nonetheless proved necessary to look in some detail at certain questions relating to research. Extensive research is being done in Sweden concerning biological diversity. It is primarily by means of research that more difficult and complex questions can be answered, for example, questions about function, causal links, mechanisms and, not least, links with human culture and society in general. However, much of the research does not fit in with the specific knowledge needed for conservation and sustainable use of biological diversity. The Swedish Biodiversity Centre should be given a stronger role as coordinator and mediator between research and practice, so as to bridge the gap between research and its users. Compilations of knowledge and scientific syntheses should be produced and used to a greater extent. To enable inventories and environmental monitoring to maintain a high quality and inspire confidence, it is important to use generally accepted and consistent scientific methods and analytical tools.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft2"&gt;Dissemination and accessibility – recycle knowledge!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;There are deficiencies in the dissemination and accessibility of information from biological inventories and investigations. There is no integrated portal for actors who need such information. The user is obliged to search for data on different websites and in printed sources. These use different models for dissemination and the data is not always comparable. In general there is a lack of any overview of measures taken to build up knowledge. In certain areas, principally forest and marine areas, the situation is slightly better.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Information about biological diversity is not only disseminated in the form of information from inventories and surveys. Many institutions and academic departments make substantial contri- butions by means of printed documents, articles and reports. Biological and natural history museums also play an important role as mediators of knowledge about biological diversity. No Swedish museum, however, has been made explicitly responsible for using its exhibitions to present the state of biological diversity and the environment in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;My proposals are:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;A national &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;web-based&lt;/NOBR&gt; reference directory of nature inven- tories and surveys should be built up. The directory should be in the form of a metadatabase with cartographic support. It should not contain any actual inventory data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;A national Internet portal should be built up for disse- mination and downloading, if possible within the frame- work of an existing system. This portal should have inter- active facilities allowing users to obtain and study data from inventories providing national coverage, primarily by means of links to the websites of agencies responsible for the environmental goals.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The Swedish Environmental Protection Agency should be given the responsibility of establishing a national reference directory and a portal, in consultation with other agencies responsible for environmental goals.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The responsibility of the Swedish Environmental Pro- tection Agency to ensure that knowledge about the environment and state of the environment is made available to the general public should be further developed.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Board of Agriculture and the National Board of Forestry should be instructed to agree on common guide- lines for ways of making data available via the Internet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Board of Agriculture and the National Board of Forestry should be instructed to arrange an initiative similar to StrateGIS but focusing on the use of geo- graphical information systems and locational data in work on conservation of biological diversity specifically and environmental issues in general.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The Museum of Natural History should be given respon- sibility, as part of its exhibition and information activities, for informing the public about the state of biological diversity in Sweden in general and linked to the environ- mental goals specifically.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft2"&gt;Coordination and governance&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;There are inadequacies in the coordination of inventories, surveys, etc. No organisation has explicit overall responsibility for coor- dination. Consideration has been given to the possibility of transferring &lt;NOBR&gt;knowledge-building&lt;/NOBR&gt; tasks from different actors to a separate organisation. Even though such a solution has its advan- tages, the assessment is that it is not appropriate to create a new organisation within the current model of Swedish environmental work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;The county administrative boards have a central part in &lt;NOBR&gt;knowledge-building&lt;/NOBR&gt; work at regional level and conduct extensive activities, primarily on commission or with funding from the Swedish Environmental Protection Agency. The role and respon- sibility of the county administrative boards in &lt;NOBR&gt;knowledge-building&lt;/NOBR&gt; should be clarified and governance by the Swedish Environmental Protection Agency should increase in cases where the aim is that measures should be comparable nationwide.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;The prime responsibility for designing methods for national surveys and inventories should rest with national actors. The Swedish University of Agricultural Sciences is considered to be in a good position to manage this type of assignment in so far as it concerns terrestrial and freshwater environments, but other uni-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft11"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;versities may also be appropriate actors for certain tasks. With regard to the marine environment, the marine centres and asso- ciated universities together with the Swedish Board of Fisheries are the best placed actors.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;My proposals are:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;The Swedish Environmental Protection Agency’s coor- dinating role in building knowledge to support work on biological diversity should be strengthened and clarified. The Government’s proposal that the Swedish Environ- mental Protection Agency should be the agency respon- sible for the new environmental quality objective A rich flora and fauna and should assume an increased coor- dinating role for the marine environment should be accompanied by responsibility for coordinating those &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;knowledge-building&lt;/NOBR&gt; activities that principally concern inventories, environmental monitoring and &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; of environmental goals. It is important that the Swedish Environmental Protection Agency is genuinely put in a position to manage this task and a change in the agency’s instructions is proposed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The Swedish Environmental Protection Agency should take measures internally to put it in a better position to coordinate and manage the building up of knowledge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;When the present period for the environmental goals is evaluated and new targets are set for the coming period, this must be combined with a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cross-party&lt;/NOBR&gt; parliamentary inquiry on the effectiveness of Swedish environmental work. This inquiry should include an evaluation of the effectiveness of the Swedish environmental system, viewed with reference to the effects of a broader European environmental policy, compared with a traditional Swedish environmental policy. The inquiry may give deeper consideration to the advantages and disadvantages of Swedish procedures for building up knowledge, compared with procedures in other European countries, for instance, Finland and Norway.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The Swedish Environmental Protection Agency should be tasked with establishing a national technical standard for inventories and surveys and for the locational data they capture. In this task, the Agency should work with the&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;Swedish Board of Agriculture and the National Board of&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Forestry.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;Voluntary associations that perform important tasks in building up knowledge about biological diversity and that meet certain basic criteria should be given state support for their activities. This support should be calculated on the basis of the number of members.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft2"&gt;Biological collections&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;The status of natural history collections in Sweden gives cause for concern. These collections are of great importance for environ- mental and cultural policy reasons. They constitute an environ- mental history archive, an asset for basic research and an important element of the Swedish cultural heritage. In particular, the conditions in which dry collections are stored in the major museums need upgrading.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;My proposals are:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;A &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cross-ministry&lt;/NOBR&gt; working group should be appointed with the task of proposing the best means of preserving the collections, or assessing which parts of the collections can be eliminated so that present resources can be focused on the continued existence of remaining collections.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;The Government should instruct those museums that are answerable to central government to incorporate provisions in their accession policies directing that when a research project gives rise to new collections, the budget for the project must also include funds for registering, storing and looking after these collections for a period of 50 years.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft7"&gt;Målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i landet är lösta. Det övergripande målet – generationsmålet – har tydliggjorts i femton miljökvalitetsmål med delmål. Regeringen har nyligen i propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) föreslagit ett sextonde miljökvalitetsmål – &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;En grundläggande del i miljöpolitiken är inriktningen att den biologiska mångfalden ska bevaras. Med en ökad insikt om den biologiska mångfaldens värde, inte bara för sin egen skull eller som kuriosa utan som en grund för mänskligt liv, har behovet ökat av en konsekvent politik inom området som baseras på kunskap och ve- tenskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Sverige har i internationella åtaganden, både inom ramen för det europeiska samarbetet och i världssamfundet, förbundit sig att vidta åtgärder för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;En otillräcklig kunskapsbas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;OECD har i sin utvärdering av Sveriges miljöpolitik uppmärksam- mat att kunskapsbasen för naturvård och biologisk mångfald är otillräcklig (OECD Environmental Performance Review of Sweden 2004). OECD pekar särskilt på kunskapsbrist när det gäller ut- veckling av skyddsåtgärder och övervakning och uppföljning av sådana åtgärder, i synnerhet i de akvatiska miljöerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Regeringen uppmärksammade redan 2002 i skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173) att kunskapsuppbyggnad och folkbildning är avgörande för en bra natur- och kulturmiljövård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Under lång tid har ett stort antal inventeringar, undersökningar, utredningar och andra insatser gjorts för att beskriva naturen och dess värden i Sverige. Dessa insatser har skapat en relativt god&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;grund att stå på i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. I och med att verksamheterna sedan andra halvan av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; främst sedan tillkomsten av miljöbalken och miljökvalitetsmålen, byggts ut kraftigt, finns dock vissa strukturella problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;I dag saknas en samlad överblick över vilka insatser som gjorts och resultaten av dessa. Det gör det svårt att på ett korrekt sätt be- döma och prioritera mellan uttryckta behov av ytterligare insatser för att skaffa kunskap. Det ökar också risken för att olika insatser överlagrar varandra, vilket är en ineffektiv användning av de be- gränsade resurser som står till förfogande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Bristen på överblick försvårar dessutom för de aktörer som i sin verksamhet behöver tillgång till olika uppgifter. Det gäller såväl myndigheter och organisationer som företag och enskilda, och sär- skilt vid planering av insatser som innebär mark- eller vattenut- nyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Ansvarsfördelningen när det gäller att bygga upp och förmedla kunskap som rör arbetet med biologisk mångfald är i vissa delar oklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft2"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Uppdraget för denna utredning är enligt direktivet (M2004:144) att belysa och lämna förslag till vilken kunskapsuppbyggnad som be- hövs och hur befintlig kunskap skall kunna göras bättre tillgänglig för användarna, för att statliga myndigheter, kommuner och andra relevanta aktörer skall kunna prioritera rätt i arbetet med att nå de fastlagda miljömålen i de delar dessa berör bevarandet av biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Enligt direktivet handlar ”kunskapsuppbyggnad” i detta sam- manhang främst om inventering och kartering av naturtyper, bio- toper och arter, kunskap om miljötillståndet och kunskap om beva- randemetoder och metoder för ett hållbart nyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Regeringen har särskilt lyft fram att kunskapen om vattenmiljö- erna – och då i synnerhet havsmiljön – måste förbättras och en na- tionellt samordnad inventering och klassificering av från bevaran- desynpunkt värdefulla vattenområden, såväl sötvatten som kust- vatten och hav, bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;Utredningens huvudsakliga uppgifter är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;ge en översikt över den kunskapsuppbyggnad som sker i dag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft11"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;utgående från denna översikt göra en analys av luckor och brister i befintlig kunskapsuppbyggnad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft7"&gt;ge förslag till förstärkning och effektivisering av den samlade kunskapsuppbyggnaden till stöd för arbetet med biologisk mångfald,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;ge förslag till hur resultaten av den samlade kunskapsupp- byggnaden kan göras tillgängliga för olika användare och hur kunskapsspridningen kan förbättras,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;ge förslag till hur kunskapen kan komma till bättre använd- ning i arbetet med att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald även i ett folkbildningsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;I uppdraget ingår också att se över luckor i hantering av ansvar, samordning och långsiktig skötsel av Sveriges naturhistoriska sam- lingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Uppdragets avgränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Utredningens direktiv ger en avgränsning mot forskningsverksam- het, som inte ingår i uppdraget. Regeringen har istället gett Forsk- ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, For- mas, i uppdrag att redovisa en översikt över forskningen om biolo- gisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Direktivet är tydligt på att det inte gäller kunskap om biologisk mångfald i allmänhet utan den kunskapsuppbyggnad som behövs för att nå de miljökvalitetsmål med tillhörande delmål som direkt avser biologiska förhållanden, samt att det är användaren av kun- skapen i form av regeringen, myndigheter och andra aktörer, som står i centrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Regeringens ställningstaganden under 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Det samlade arbetet för att uppnå miljömålen har utvärderats under den period denna utredning arbetat och regeringen har i proposi- tionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (prop. 2004/05:150) gjort en samlad bedömning av statusen på miljömåls- arbetet. Regeringens bedömning är att den tydliga miljömåls- struktur som har etablerats effektiviserar mål- och resultatstyr- ningen av arbetet med att lösa de stora miljöproblemen, särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;som den kombinerats med ett tydligt uppföljningssystem. Reger- ingen lägger stor vikt vid de tre strategierna för att uppnå miljö- kvalitetsmålen, av vilka &lt;SPAN class="ft8"&gt;strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö &lt;/SPAN&gt;har särskilt stor relevans för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Regeringen föreslår att ett nytt miljökvalitetsmål för biologisk mångfald, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;, införs. Till miljökvalitetsmålet föreslås tre nya delmål, se vidare i kapitel 5. Regeringen understry- ker behovet av kunskapsuppbyggnad och folkbildning för en fram- gångsrik natur- och kulturmiljövård. Regeringen pekar också på behovet av uppföljning, inte minst i relation till det internationella målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I skrivelsen En nationell strategi för havsmiljön (skr. 2004/05:173) görs bedömningar av statusen för havsmiljön och miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Kunskap framhålls som en viktig del av strategin. En närmare be- skrivning av regeringens överväganden kring kunskapsuppbyggna- den kopplad till marin miljö görs i kapitel 6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft2"&gt;Sveriges internationella åtaganden och dessas betydelse för inriktningen av kunskapsuppbygganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Det internationella perspektivet är av stor betydelse för arbetet med miljökvalitetsmålen. Av regeringens miljömålsproposition samt miljömålsrådets fördjupade utvärdering framgår att de största problemen i dag finns förknippade med målen &lt;SPAN class="ft8"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft8"&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;. Dessa är till sin karaktär gränsöverskridande och Sverige har ett viktigt del- ansvar. De åtgärder som vidtas inom landet kan dock inte ensamma vända de negativa tendenser som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Genom medlemskapet i EU och genom olika internationella överenskommelser finns krav på Sverige både att ta fram kunskap och att rapportera om tillståndet i miljön och vidtagna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Art- och habitatdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;I art- och habitatdirektivets (92/43/EEG) artikel 11 anges att medlemsstaterna skall övervaka bevarandestatusen hos de livsmil- jöer och de arter som direktivet syftar till att skydda och särskilt ta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;hänsyn till prioriterade livsmiljötyper och prioriterade arter. I arti- kel 18 anges att medlemsstaterna och kommissionen skall främja den forskning och det vetenskapliga arbete som är nödvändigt för att uppfylla direktivets mål och övervaka bevarandestatusen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Fågeldirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;I fågeldirektivets (79/409/EEG) artikel 10 anges att medlemssta- terna skall uppmuntra sådan forskning och sådant arbete som krävs som grund för skydd, skötsel och utnyttjande av populationerna av de fågelarter som direktivet behandlar. Särskild uppmärksamhet ska enligt artikel 11 och bilaga 5 bl.a. ägnas åt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;utarbetande av nationella förteckningar över arter som hotas av utrotning eller är särskilt hotade,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;registrering och ekologisk beskrivning av områden som är sär- skilt betydelsefulla för flyttfåglar vid flyttning, övervintring och häckning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;registrering av de uppgifter om populationsnivåer för flyttfåglar som erhållits genom ringmärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Vattendirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft7"&gt;I vattendirektivets artikel 5 anges att varje medlemsstat skall se till att det för varje avrinningsdistrikt eller för den del av ett avrin- ningsdistrikt som ligger på dess territorium utförs en analys av dess karakteristiska, en översyn av konsekvenserna av mänsklig verk- samhet för ytvattnets och grundvattnets status samt en ekonomisk analys av vattenanvändningen. I artikel 8 fastslås att medlemssta- terna skall se till att det upprättas program för övervakning av vat- tenstatusen för att upprätta en sammanhållen och heltäckande översikt över vattenstatusen inom varje avrinningsdistrikt. För yt- vatten skall dessa program bl.a. omfatta den ekologiska och ke- miska statusen och den ekologiska potentialen. En detaljerad be- skrivning av ingående faktorer återfinns i direktivets bilaga V.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Övriga internationella överenskommelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Konventionen om biologisk mångfald (CBD)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft7"&gt;Enligt 7 § ska varje fördragsslutande part:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;identifiera komponenter av biologisk mångfald av betydelse för dess bevarande och hållbara nyttjande med hänvisning till den indikativa förteckning över kategorier som anges i konventio- nens bilaga 1;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;övervaka, genom provtagning och andra metoder, de bestånds- delar av biologisk mångfald som identifierats enligt punkt a ovan, med särskild uppmärksamhet riktad på sådana bestånds- delar som kräver snara åtgärder för bevarande och sådana som erbjuder störst potential för hållbart nyttjande;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;identifiera processer och kategorier av aktiviteter som har, eller troligen kommer att ha, betydande skadliga effekter på beva- randet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald och övervaka dessas effekter genom provtagning och andra meto- der; och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;bibehålla och organisera genom någon mekanism, data som er- hållits från identifierings- och övervakningsaktiviteter enligt punkterna a, b och c ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;I konventionens bilaga 1 finns en förteckning över vilka kompo- nenter av biologisk mångfald som ska identifieras och övervakas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;ekosystem och livsmiljöer: innehållande stor mångfald, stort antal endemiska eller hotade arter, eller vildmark; som erfordras för migrerande arter; som är av social, ekonomisk, kulturell el- ler vetenskaplig betydelse; eller som är representativa, unika eller förbundna med centrala evolutionära eller andra biologiska processer;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;arter och samhällen som är: hotade; vilda släktingar till domes- ticerade eller odlade arter; av medicinskt, jordbruks- eller annat ekonomiskt värde; eller av social, vetenskaplig eller kulturell betydelse; eller av betydelse för forskning om bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, som t.ex. indi- katorarter; och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;beskrivna genom och gener av social, vetenskaplig eller ekono- misk betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Bonnkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Bonnkonventionens formella namn är &lt;SPAN class="ft8"&gt;konvention om skydd av flyttande vilda djur&lt;/SPAN&gt;. Enligt konventionens artikel 2 ska bl.a. parterna främja och gemensamt stödja forskning när det gäller flyttande ar- ter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Bernkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Bernkonventionens formella namn är &lt;SPAN class="ft8"&gt;konvention om skydd av eu- ropeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Enligt artikel 3 ska bl.a. parterna främja utbildning och sprida allmän information om behovet att skydda arter av vilda djur och växter samt deras miljö. Enligt artikel 11 ska parterna bl.a. upp- muntra och samordna forskning som överensstämmer med denna konventions målsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Helsingforskonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Konventionens formella namn är &lt;/SPAN&gt;konvention om skydd av Östersjö- områdets marina &lt;SPAN class="ft7"&gt;miljö. Av särskilt intresse i detta sammanhang är artikel 15, som pekar ut naturvård och biologisk mångfald som ett område för enskilda och gemensamma åtgärder, och artikel 24 om vetenskapligt och teknologiskt samarbete, som citeras nedan (punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1–3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Artikel 24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;De fördragsslutande parterna förbinder sig att direkt eller då så är lämpligt genom behöriga regionala eller andra internationella organisationer samarbeta inom vetenskap, teknologi och annan forskning samt att för denna konventions syften utbyta data och andra vetenskapliga upplysningar. I syfte att underlätta forsknings- och övervakningsverksamhet i Östersjöområdet förbinder sig de fördragsslutande parterna att harmonisera sina riktlinjer avseende tillståndsgivningen för bedrivande av sådan verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Med beaktande av artikel 4 punkt 2 i denna konvention förbin- der sig de fördragsslutande parterna att direkt eller då så är lämpligt genom kompetenta regionala eller andra internatio- nella organisationer främja undersökningar och genomföra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft11"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;stödja eller bidra till program som syftar till att utveckla meto- der för att utvärdera art och omfattning av föroreningar, dess spridningsvägar, förekomsten av, riskerna för samt åtgärder mot förorening i Östersjöområdet. De fördragsslutande par- terna förbinder sig särskilt att medverka till utveckling av alter- nativa metoder för reningsåtgärder, kvittblivning och elimine- ring av material och ämnen som kan orsaka förorening av Östersjöområdets marina miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Med beaktande av artikel 4 punkt 2 i denna konvention förbin- der sig de fördragsslutande parterna att, direkt eller då så är lämpligt genom behöriga regionala eller andra internationella organisationer och på grundval av de upplysningar och data som erhållits enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel, samar- beta vid utvecklingen av med varandra jämförbara observa- tionsmetoder, vid genomförandet av kampanjartade studier samt vid utarbetandet av kompletterande eller gemensamma övervakningsprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;OSPAR-konventionen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Konventionens formella namn är &lt;/SPAN&gt;konvention för skydd av den ma- rina miljön i Nordostatlanten&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Enligt konventionens artikel 6 ska parterna genomföra och re- gelbundet publicera resultaten av gemensamma bedömningar av den marina miljöns kvalitet och dennas utveckling i havsområdet eller i regioner eller delar av denna, och inom ramen för sådana be- dömningar, dels utvärdera de vidtagna och planerade åtgärdernas effektivitet med avseende på skydd av den marina miljön, dels fast- ställa prioriterade åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Artikel 8 berör vetenskaplig och teknisk forskning och artikel 9 tillgång till information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Ramsarkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Det formella namnet är &lt;/SPAN&gt;konvention om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Enligt arti- kel 4 ska parterna bl.a. uppmuntra forskning samt utbyte av infor- mationer och publikationer rörande våtmarkerna och deras växt- och djurvärld.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft2"&gt;Utredningens genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;För att fullgöra uppdraget har en kartläggning av vad som pågår runt om i landet varit viktig. Utredningen har genomfört en enkät riktad till nationella och regionala aktörer. Enkäten innehöll både frågor om vilken kunskap som de olika aktörerna tar fram (ett pro- ducentperspektiv) och frågor om hur tillgänglig kunskap används och vilken ytterligare kunskap som skulle behövas (ett användar- perspektiv). Utredningen har också bett de miljömålsansvariga myndigheterna bedöma vilka kunskapsbehov kopplat till miljökva- litetsmål och delmål som de ser, vilka underlag som finns redan i dag och vilka bristerna är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Svaren från enkäten och de miljömålsansvariga myndigheterna har, tillsammans med mycket annan information, legat till grund för utredningens överväganden och förslag. Mer om hur utred- ningen arbetat beskrivs i kapitel 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Utredningen har fört diskussioner med Formas och Centrum för biologisk mångfald, CBM, om forskning och det särskilda upp- drag som Formas har fått att göra en översikt över forskningen om biologisk mångfald. Eftersom Formas lagt ut uppdraget på CBM har också CBM inkluderats i diskussionen. Gränssnittet mellan den kunskapsuppbyggnad som definieras som forskning och den som kan definieras som &lt;NOBR&gt;icke-forskning&lt;/NOBR&gt; är dock svårt att dra varför det är oundvikligt med viss överlappning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Uppläggningen av detta betänkande – läsanvisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Betänkandet utgörs förutom av detta inledande kapitel av ytterli- gare elva kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Kapitel 2 är en genomgång av för utredningen grundläggande begrepp och överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Kapitel 3 behandlar begreppet lägesbunden kunskap i generella termer och ger en kort introduktion till begreppet geografisk in- formationsteknik (GIT) och geografiska informationssystem (GIS) samt ger exempel på hur dessa metoder kan nyttjas i miljö- målsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Kapitel 4 utgörs av en genomgång av större nationella inventer- ingar i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Kapitel 5 behandlar generella kunskapsbehov i arbetet med bio- logisk mångfald utgående från det nya miljökvalitetsmålet för bio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inledning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;logisk mångfald, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;. Dagens kunskapsupp- byggnad, bristerna i dagens kunskapsuppbyggnad samt behov av ytterligare kunskapsuppbyggnad redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Kapitel 6 går igenom specifika kunskapsbehov i relation till de befintliga miljökvalitetsmålen. Dagens kunskapsuppbyggnad, bris- terna i dagens kunskapsuppbyggnad samt behov av ytterligare kun- skapsuppbyggnad redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Kapitel 7 behandlar kunskap i det kommunala arbetet och de be- hov som kommunerna har av kunskapsuppbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft7"&gt;Kapitel 8 behandlar frågor som anknyter till forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;Kapitel 9 innehåller en genomgång av de system som i dag finns för spridning och tillgängliggörande av den kunskapsuppbyggnad som genomförs, samt utgående från en analys av dessa system vissa förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Kapitel 10 behandlar samordningen mellan de olika aktörer som är delaktiga i det kunskapsuppbyggande arbetet samt ger förslag till åtgärder för att stärka samordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Kapitel 11 innehåller en genomgång av de naturhistoriska sam- lingarna i Sverige, dessas status och användning, samt vilka kostna- derna är för att åtgärda de problem som är förknippade med sam- lingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kapitel 12 slutligen ger en bredare redovisning av utredningens arbetsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p163 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft2"&gt;Begreppet kunskapsuppbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;För utredningens syften har det varit viktigt att definiera begreppet kunskapsuppbyggnad. I utredningen har följande definition av kunskapsuppbyggnad använts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Kunskap till stöd för arbetet med biologisk mångfald byggs upp genom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Inventering och kartering av naturtyper, arter m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft27"&gt;Denna typ av kunskap är oftast lägesbunden och skildrar för- hållanden i naturmiljön. En inventering som görs över ett större område (hela eller del av landet, t.ex. län) har ofta till syfte att identifiera miljöer som kräver särskilda naturvårdsin- satser. Det kan i vissa fall vara skydd i någon form, i andra sär- skild hänsyn. Storskaliga inventeringar är också mycket värde- fulla kunskapsunderlag i den fysiska planeringen och i ärenden som rör exploatering av mark- eller vattenområden. Inventer- ingar som görs inom begränsade områden (eller av hotade eller utpekade arter) kan behövas för att i detalj utforma åtgärder och skötsel. De kan också utgöra en grund för regelbunden uppföljning av utpekade områden (eller hotade eller utpekade arter). Inventeringar kan även vara viktiga kunskapsunderlag i en lokal förvaltning. Till den lägesbundna kunskapen behövs analytisk kunskap som, utgående från iakttagelser om natur- miljön och med stöd av vetenskapliga metoder, drar slutsatser om naturförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Övervakning av miljötillståndet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft28"&gt;Övervakningen av miljötillståndet, i allmänhet kallad miljö- övervakning, syftar till att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar. Resultaten visar om genomförda miljöåtgär- der leder till önskade förbättringar och om uppsatta miljökva- litetsmål nås eller inte. För övervakning av tillståndet i naturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft11"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p155 ft8"&gt;används oftast stickprov i form av observationsytor eller prov- tagningspunkter. Avsikten är inte att ge information om den specifika ytan eller punkten, utan att genom statistisk analys visa på mönster och trender nationellt eller regionalt. Övervak- ning av miljötillståndet görs nationellt på uppdrag av Natur- vårdsverket, eller i vissa fall andra centrala myndigheter, och regionalt på uppdrag av länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Uppföljning av delmål, åtgärder, styrmedel m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;Denna uppföljning syftar till att bedöma effektiviteten i miljö- arbetet, och specifikt hur arbetet med miljökvalitetsmål och delmål går. För detta ändamål har en uppsättning indikatorer tagits fram av miljömålsmyndigheterna. En årlig redovisning görs i Miljömålsrådets publikation de Facto. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Det förekommer även andra uppföljningar och utvärderingar av åtgärder och styrmedel, t.ex. inom ramen för Jordbruksverkets och Skogs- styrelsens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Dokumentation av erfarenheter och praktik, t.ex. metoder för be- varande och hållbart nyttjande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft27"&gt;Kunskap i form av erfarenheter och praktik finns ofta inte do- kumenterad på ett systematiskt sätt. Den kan visserligen finnas i läroböcker, handböcker, riktlinjer etc., men ofta modifieras sådan kunskap när den tillämpas i fält. Lokal kunskap finns ofta hos enskilda brukare inom de areella näringarna. Den kan också finnas hos amatörbiologer om t.ex. förekomst av växt- och djurliv. Den traditionella kunskap som fanns i t.ex. det gamla bondesamhället har däremot till stora delar försvunnit, även om en del lever vidare eller finns dokumenterad i arkiv eller museer (t.ex. hos dialekt- och folkminnesarkiven eller Nordiska mu- seet). Regeringen avser att ge CBM i uppdrag att skapa ett nytt nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterat till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. I uppdraget bör ingå att bygga upp ett nationellt register för tra- ditionell kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Forskning inklusive vetenskapliga synteser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft27"&gt;Forskningen är viktig dels för att ta fram ny kunskap och sam- manställa kunskap, dels för att stödja övriga delar av den kun- skapsuppbyggande verksamheten, dvs. inventeringar, miljö- övervakning, uppföljning och dokumentation av erfarenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft8"&gt;Det är framför allt genom forskning svårare och mer komplexa frågor kan besvaras, t.ex. om funktion, orsakssamband, meka- nismer och inte minst kopplingar till kultur och samhället i öv- rigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft27"&gt;Utredningens fokus ligger i hög grad på de två första typerna av kunskap, dvs. inventering och kartering samt övervakning av mil- jötillståndet. I viss utsträckning behandlas också den tredje punk- ten om kunskap som fås från uppföljning av arbetet med delmålen, dvs. vilka åtgärder som har vidtagits, vilka styrmedel som har an- vänts och vilken effekt detta har haft. Den fjärde punkten som be- rör dokumentation av erfarenheter och praktik har utredningen i relativt liten utsträckning stött på i sitt faktainsamlande. Forskning ingår, som redan nämnts, inte i uppdraget. Eftersom forskning och annan typ av kunskap dock har stora beröringspunkter har utred- ningen i sitt arbete varit tvungen att beröra frågor som egentligen ligger utanför uppdraget. Dessa och vissa andra frågor som berör forskning behandlas i kapitel 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft8"&gt;Termen ”kunskapsuppbyggnad” är delvis missvisande. Det går inte att en gång för alla skaffa sig all kunskap, i en bokhylla eller i en dator. Kunskapen blir föråldrad och det behövs ständigt ny in- formation och ny kunskap för att hantera en föränderlig värld och nya situationer. Det innebär att gammal kunskap, som står i bok- hyllan, ibland måste lämna plats för ny kunskap, som nu kanske finns digitalt istället. Å andra sidan är historiska jämförelser viktiga, särskilt som referenspunkter för att bedöma dagens situation och analysera trender.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Från primärdata till bearbetad och sammanställd kunskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft29"&gt;Olika användare av kunskap behöver få den paketerad på olika sätt. För forskaren eller experthandläggaren på en myndighet, liksom för verksamhetsutövaren, kan primärdata, dvs. de data som ur- sprungligen fångats (kanske från en viss plats), vara väsentliga att få ta del av. För att använda primärdata krävs god kännedom om un- dersökningens design och kvalificerad kompetens för att göra egna analyser och bedömningar. I många andra sammanhang, även inom myndigheter, är behovet större av sammanställda och analyse- rade/klassificerade data. Det kan röra sig om tabeller, diagram och kartor, och som kan ge svar på ”vad” och ”var” frågor. För policy-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft11"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39438x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;skaparen (t.ex. regering eller riksdag) och för en bredare publik be- hövs ytterligare bearbetning för att kunskapen ska vara begriplig och möjlig att ta till sig. Det behövs också sammanställning av kun- skap från olika håll och utifrån olika perspektiv för att utgöra ett fullgott beslutsunderlag. Det kan även behövas slutsatser och re- kommendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft3"&gt;Figur 1 Olika typer av användare behöver kunskap som är bearbetad i olika hög grad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td14"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:61px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:0px;" class="p182 ft30"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:49px;margin-bottom:-55px;" class="p182 ft30"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:34px;margin-top:-28px;margin-right:21px;margin-bottom:-27px;" class="p182 ft30"&gt;&lt;![endif]&gt;Bearbetningsgrad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft31"&gt;Bearbetad och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Policyskapare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td13"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;sammanställd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;allmänhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft34"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft35"&gt;kunskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft35"&gt;utbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p183 ft33"&gt;Analyserade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p184 ft5"&gt;Myndigheter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p183 ft33"&gt;data&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td17"&gt;&lt;P class="p184 ft4"&gt;organisationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Primärdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Forskning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft35"&gt;experthandläggare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Dold kunskap&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p186 ft36"&gt;A n v ä n d a r e&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p187 ft27"&gt;En typ av kunskap som ofta förbises men som genererar en omfat- tande mängd information är insatser inom ramen för olika styrme- del. Dessa kunskapsunderlag är oftast ”dolda” i så måtto att de in- går i t.ex. en administrativ databas eller i en ärenderelaterad akt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Några exempel på denna typ av kunskapsuppbyggnad:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft27"&gt;Inför beslut att inrätta ett naturreservat genomförs i allmänhet en mer eller mindre grundlig inventering av det område som avses skyddas. Inventeringarna och beskrivningarna i dessa ligger till grund för formuleringen av beslut om naturreser- vatet samt för skötselplanen. Idag sammanställs i allmänhet inte dessa inventeringar och de finns inte heller tillgängliga annat än i de enskilda akterna. Iakttagelser i inventeringarna lagras inte i någon form av gemensamma databaser eller regi- streras i de system som i dag finns i drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;I samband med att miljökonsekvensbeskrivningar upprättas görs på samma sätt olika former av undersökningar och in- venteringar. I de fall miljökonsekvensbeskrivningen rör ian-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p192 ft8"&gt;språktagande av ny mark, t.ex. för ett infrastrukturprojekt, kan underlagen utgöras av omfattande inventeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;När tillsyn utförs, både direkt ärenderelaterad tillsyn eller inom skyddade områden, ska en dokumentation göras. Denna dokumentation innehåller oftast uppgifter som är av intresse för andra delar av miljömålsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft8"&gt;Inom ramen för olika ekonomiska stödformer sker oftast en dokumentation. T.ex. så bygger jordbrukets miljöersättningar på ett ansökningsförfarande där jordbrukaren redovisar vilka marker han eller hon söker stöd för samt vilka åtgärder som avses genomföras. Inom ramen för stödperioden kontrolleras samtliga ansökningar i fält, och i de kontrollprotokoll som upprättas och dataregistreras finns detaljerade uppgifter om markerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft8"&gt;De typer av underlag som redovisas ovan kan ofta tillföra mycket viktig information för t.ex. ny prövning eller tillsyn, men de kan också vara till stor hjälp vid uppföljning och utvärdering. I dag finns inga system för återvinning av denna typ av kunskap annat än vad som kan finnas inom den organisation som ansvarat för fram- tagandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Behovsstyrd kunskapsuppbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft8"&gt;Behoven av kunskapsuppbyggnad utgår från olika plattformar. En plattform är det ständiga behov vi som människor har att lära oss mer: från vår naturliga nyfikenhet och vilja av att flytta gränserna utåt. En annan plattform är när vi utgående från ett visst givet be- hov måste lära oss något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett begrepp som har varit av central betydelse för utredningens arbete är begreppet tillräckligt. När vet vi tillräckligt? Tillräckligt för vad? Svaret på frågorna är naturligtvis utgående från vilken plattform som vi står på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Om vi står på nyfikenhetens plattform, så är svaret på frågorna enkelt: vi vet aldrig tillräckligt. Om vi däremot står på behovets plattform, så är svaret mindre givet. Det är frågan som driver sva- ret. Det är uppdraget som ger behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Problemet med kunskapsuppbyggnaden är att den kan sägas bygga på en paradox: ju mer vi lär oss, desto mer vet vi att vi inte vet eftersom gränserna mot det okända har vidgats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft11"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39440x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p197 ft8"&gt;För utredningens syften har det varit tydligt att den centrala frå- geställningen är vilken kunskapsuppbyggnad som behövs för att de nationella miljökvalitetsmålen och de internationella åtagandena ska kunna uppnås. När bedömningar ska göras, ska dessa göras ut- gående från de ramar som miljökvalitetsmålen utgör. I och med att forskningen enligt direktiven legat utanför utredningens uppdrag, har huvudfokus ställts på de behov som användarna har av olika former av kunskapsunderlag, främst då i form av lägesbunden kun- skap. Denna utgångspunkt är också rimlig utgående från det fak- tum att det övergripande uppdraget är att nå det hållbara samhället där de tre dimensionerna samverkar på ett sådant sätt att miljökva- litetsmålen uppnås. I detta arbete så har de operativa verksamhe- terna en central roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft2"&gt;Miljömålens konstruktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;De nationella miljökvalitetsmålen är konstruerade i två delar. För varje miljökvalitetsmål finns ett övergripande mål med längre räck- vidd och ett antal delmål. De övergripande målen och delmålen fastställs av riksdagen. Till det övergripande målet finns en precise- ring, som är regeringens bedömning, som tydliggör målets inne- börd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft7"&gt;Exempel: Ett rikt odlingslandskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Det övergripande målet för miljöarbetet i odlingslandskapet lyder enligt följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft8"&gt;Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Målet innebär bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra mark- struktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosyste- mens funktioner och människors hälsa inte hotas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljö- effekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga pro- duktionsförmåga upprätthålls.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft11"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39441x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med sär- skilda värden bevaras och utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Odlingslandskapets &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-domesticerade&lt;/NOBR&gt; växt- och djurarter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Den genetiska variationen hos domesticerade djur och växter bevaras. Kulturväxter bevaras så långt möjligt på sina historiska platser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft8"&gt;Med stöd av preciseringen av det övergripande målet kan en be- dömning göras av vilken kunskap som behövs för att målet ska kunna uppnås. Exempel på frågeställningar som ger ledning för be- dömningen kan vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Vad är specifikt för den biologiska mångfalden i odlingsland- skapet? Vilka brukningsmetoder gynnar denna? Nyttjas dessa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;metoder? Nyttjas metoder som är skadliga?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Vilket antal och omfattning av småbiotoper och vattenmiljöer krävs för att den biologiska mångfalden ska värnas? Var finns småbiotoper och vattenmiljöer i dagens odlingslandskap? Var finns behov? Var behövs nyanläggning? Vilka metoder är lämpligast för nyanläggning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Vilka biologiska värden gynnas av lång skötsel, och vilka meto- der är gynnande? Var finns en lång hävdregim med gynnande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;metoder?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Vilka arter i odlingslandskapet är hotade och till vilka bioto- per/hävdregimer kan dessa knytas? Vilken omfattning krävs av arterna för att de ska anses vara mindre hotade/livskraftiga? Finns skydd/hävd i lämpliga områden?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Vilka är de aktuella livsmiljöerna och var går spridningsvägarna mellan dessa? Hur säkerställs livsmiljöer och spridningsvägar, vilka är de lämpligaste metoderna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39442x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Vilka domesticerade växter- och djur är inhemska? Vilka är kul- turväxterna i det svenska odlingslandskapet och i vilka områden har dessa haft sina tyngdpunkter? Vilka metoder är lämpligast för bevarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Vilka främmande arter och organismer kan hota den naturliga biologiska mångfalden? Vilka intressenter kan föra in sådana arter? Vilka styrmedel är lämpligast för att undvika införsel?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;För målet Ett rikt odlingslandskap finns sex delmål fastställda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ängs- och betesmarker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Småbiotoper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kulturbärande landskapselement&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Växt- och husdjursgenetiska resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Åtgärdsprogram för hotade arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft27"&gt;I samband med utredningens arbete har det förts fram synpunkter att delmålen sammantaget inte täcker hela det övergripande målet, och att ett genomförande av dessa inte med automatik innebär att det övergripande målet uppnås. Det är i detta sammanhang viktigt att hålla i minnet att det aldrig har varit meningen att delmålen ska utgöra en totalnedbrytning av det övergripande målet: de är ned- brytningar inom vissa områden som i ett visst givet läge har be- dömts särskilt viktiga. Kriterierna för delmålen är att de bör vara tidsatta, uppföljningsbara samt lätta att kommunicera. Delmålen ska tillsammans med bedömningen av innebörden i det övergri- pande målet lägga grunden för ett framgångsrikt miljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Miljöarbetet bygger alltså på att både de övergripande målen och delmålen uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Det har inte legat inom ramen för denna utredning att bedöma i vilken utsträckning de övergripande målen och delmålen är till- räckliga för att den biologiska mångfalden bevaras. Inte heller har utredningen granskat effektiviteten i de styrmedel som ställts till arbetets förfogande. Samtidigt kan konstateras att det i underlag från de miljömålsansvariga myndigheterna, och även i andra un- derlag, har lyfts fram behoven av uttolkningar och konkretisering av de övergripande målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft28"&gt;För utredningens arbete är tydliggörandet av målstrukturen vik- tig, eftersom den lägger grunden för den analys som krävs av vilka kunskapsunderlag som främst användarna behöver för att de ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39443x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;kunna arbeta effektivt. För att kunna bedöma om tillgängliga kun- skapsunderlag är tillräckliga för att miljömålen ska kunna uppnås måste först behovet bedömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft27"&gt;Det har tidigare nämnts att en central utgångspunkt i utredning- ens arbete har varit användarnas behov av kunskapsunderlag. I ar- betet har därför också granskats de styrmekanismer som ligger bakom definitionen av vad som ska ”kunskapsuppbyggas” och var ribban ska läggas för när ett underlag är tillräckligt för att arbetet ska fungera. Vem styr kunskapsuppbyggnaden? På vems uppdrag? Vem har tolkningsföreträde? Det måste ju vara så att de insatser som görs svarar upp mot ett tydligt identifierat behov, där grunden för behovsidentifieringen är en analys grundad på miljökvalitetsmål och delmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft2"&gt;Miljömålsarbetets uppläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;För att redovisa kunskapsbehoven och ge förslag till prioriteringar måste alltså en utgångspunkt vara användarnas behov av underlag för sitt arbete. En annan utgångspunkt måste vara hur arbetet be- drivs, eftersom det inte är sannolikt att samma typ av kunskap be- hövs oberoende av uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft8"&gt;För denna utrednings syfte har miljömålsarbetet uppdelats i tre faser (figur 2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;Figur 2 Miljömålsarbetets tre faser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft4"&gt;STRATEGISK FAS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;INVENTERING OCH KARTERING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;TILLÄMPAD FORSKNING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;GRUNDFORSKNING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;MILJÖÖVERVAKNING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;UPPFÖLJNING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;OPERATIV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;UTVÄRDERING&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;VERKAMHET&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft27"&gt;Den strategiska fasen under vilken målen formuleras och fast- ställs och vid behov revideras. I denna fas ingår arbetet med strategier och övergripande inriktning samt insatser för att utforma styrmedel. Huvudansvar för insatser under den stra- tegiska fasen är på nationell nivå regeringen, miljömålsrådet och de miljömålsansvariga myndigheterna. På regional nivå är länsstyrelserna ansvariga och på lokal nivå kommunerna. Varje verksamhetsutövare är, oberoende av nivå, ansvarig för att bedriva sin verksamhet utgående från de krav som miljön ställer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft29"&gt;Den operativa fasen inom vilken insatser görs för att antingen bibehålla ett miljötillstånd eller förändra detsamma på ett så- dant sätt att ett nytt, eftersträvat, tillstånd (mål) uppnås. Den operativa fasen handlar om att uppnå de mål och genomföra de åtgärder som lagts fast i den strategiska fasen. I den opera- tiva fasen nyttjas olika former av styrmedel. Under den ope- rativa fasen ligger huvudansvaret på nationell nivå hos reger- ing, domstolsväsende och miljömålsansvariga myndigheter samt sektorsansvariga myndigheter och organisationer. På den regionala nivån är ansvaret koncentrerat till länsstyrel- serna och skogsvårdsstyrelserna. På den lokala nivån har kommunerna viktiga myndighetsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft8"&gt;Uppföljnings- och utvärderingsfasen under vilken de genom- förda insatserna följs upp och deras effektivitet/verkningsgrad utvärderas i relation till målen. Ansvaret för uppföljning och utvärdering ligger nationellt hos miljömålsrådet och de mil- jömålsansvariga myndigheterna och regionalt hos länsstyrel- serna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;De tre faserna är självfallet, som med alla modeller, en grov förenk- ling av ett flöde av händelser som ofta löper parallellt. Gemensamt för alla tre faserna finns gemensamma grundläggande kunskapsbe- hov som är oberoende av de mer konkreta behoven i respektive fas. I modellen har dessa gemensamma grundbehov placerats i hjulets nav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft29"&gt;Grundforskning kring den biologiska mångfalden är en central utgångspunkt för allt miljömålsarbete. Det är genom en gedigen kunskapsbas som slutsatser kan dras om orsaker till och drivkrafter för olika typer av förändringar i ekosystemen och biologiska pro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft11"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39445x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft8"&gt;cesser. Grundforskningen prioriteras och styrs främst utgående från forskningens sökarljus och inomvetenskapliga behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft27"&gt;Den tillämpade forskningen har en tydligare koppling till arbetet i de olika faserna. Prioritering och styrning sker utifrån samhällets och olika användares behov, även om besluten oftast tas av forsk- ningsråd eller andra fristående forskningsfinansiärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft8"&gt;Inventering och kartering kan antingen sträcka sig över större geografiska områden och ofta omfatta variabler inom flera biotoper (t.ex. basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden) eller vara specifikt biotoporienterade (t.ex. våtmarksinventeringen, nyckelbiotopsinventeringen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft8"&gt;Miljöövervakningen ska systematiskt och långsiktigt beskriva till- ståndet i miljön, ge underlag för bedömning av hotbilder och för- slag till åtgärder samt uppföljning av fattade beslut. Miljöövervak- ningen är en del av en samlad miljömålsuppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft2"&gt;Flödet i lägesbestämd kunskapsuppbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;I arbetet med lägesbestämd kunskapsuppbyggnad kan ett flöde ur- skiljas där olika verksamhetstyper, olika materialtyper och olika aktörer interagerar med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft3"&gt;Figur 3 Flödet i lägesbestämd kunskapsuppbyggnad (figur från ArtDatabanken)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft8"&gt;Utgångspunkten är olika datainsamlande insatser, i kombination med metodikutveckling och forskning. Dessa kan genomföras i olika form och med olika syfte, men en gemensam del i alla insatser är att de uppgifter som fångas alla på ett eller annat sätt har en lä- gesrelation. De innehåller med andra ord dels uppgifter om den art eller den biotop som inventerats, dels uppgifter om den plats där observationen gjorts. I dess allra enklaste form är lägesuppgifterna endast en uppsättning koordinater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Uppgifterna från datainsamlingen lagras i en eller annan form. I idealfallet sker lagringen i en databas där både art- och biotopspe- cifika uppgifter och geografiska data lagras i samma system. I mo- dellen ovan finns tre typer av databaser specificerade: sådana som innehåller artobservationer, sådana som innehåller uppgifter om vegetation och/eller biotoper samt uppgifter om kemisk/fysikaliska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft29"&gt;De uppgifter som lagras i databaserna måste för att bli till nytta förädlas genom en analys. För att analysen ska kunna bli effektiv krävs tillgång till uppgifter från andra system. I modellen utgörs dessa dels av geometriska underlag, dvs. olika former av kartdataba- ser som används som underlag för lägesbundna analyser av insam- lade data, dels av andra former av referensfiler. Även andra sorters data används i analysen som kan genomföras av olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Analysen genererar olika former av rapporter och rekommenda- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Forskningen ger underlag för både en utveckling av metoder för datainsamling samt analysverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;De primärdata som finns i databaserna har också en direkt bety- delse för arbetet inom den operativa fasen. Både myndigheter och verksamhetsutövare har behov av att få tillgång till uppgifter om vilka observationer som gjorts om en viss plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft2"&gt;Avgränsningar och val av inriktning som utredningen har gjort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft8"&gt;Uppdraget att kartlägga den kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald som sker och som har betydelse för arbetet med att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen och Sveriges internatio- nella åtaganden har varit omfattande. Detta har nödvändiggjort en rad avgränsningar av vilka vissa framgår redan av direktiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft11"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Den centrala utgångspunkten för utredningens arbete är det miljömålsarbete som krävs för bevarandet av den biologiska mång- falden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I utredningens uppdrag har inte ingått att värdera miljökvali- tetsmålen i sig eller systemet för miljömålsarbetet, målformule- ringar, ansvarsfördelningen eller effektiviteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft29"&gt;Fokus i utredningsarbetet har legat på de behov som användarna har av kunskap. Med användare avses här de aktörer som genom olika formera av insatser arbetar för att uppfylla miljömålen. An- vändare används synonymt med begreppet brukare. Med detta fo- kus är också en naturlig slutsats och utgångspunkt för arbetet att det vid definition av områden inom vilka kunskapsuppbyggande insatser behövs, måste vara användarnas behov som styr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft8"&gt;I och med att den tid som stått till utredningens förfogande varit knapp, i praktiken har mindre än 9 månader kunnat disponeras för arbetet, och vissa centrala underlag (miljömålspropositionen, havsmiljöskrivelsen) funnits tillgångliga först i utredningens slut- skede, har perspektivet främst kommit att vara det nationella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Utgående från det övergripande miljömålet ”att till nästa gene- ration lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta” hänger alla miljökvalitetsmålen ihop med varandra. Målen har dock mer eller mindre direkt påverkan på den biologiska mångfalden. För denna utrednings ändamål har fokus lagts på ned- anstående miljömål som bedömts ha en direkt betydelse för arbetet med biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft8"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Myllrande våtmarker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Levande skogar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Storslagen fjällmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;God bebyggd miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;Kostnader för kunskapsuppbyggnaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft46"&gt;Statens och andra aktörers ekonomiska insatser till åtgärder för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald har ökat kraftigt de senaste åren. Enbart Naturvårdsverkets anslag till åtgärder för bio- logisk mångfald, som bl.a. finansierar statens markförvärv vid in-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft11"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;rättande av naturreservat, uppgår i år till närmare 2 miljarder kro- nor. Betydande delar av Naturvårdsverkets, Skogsstyrelsens, Jord- bruksverkets, Fiskeriverkets, länsstyrelsernas m.fl. myndigheters förvaltningsanslag går till verksamhet som berör biologisk mång- fald. Det vilar ett stort ansvar på alla aktörer, inte minst de nämnda statliga myndigheterna, att förvalta dessa resurser väl och se till att effekterna i miljön maximeras. Utan kunskap som underlag för pri- oritering och beslut och utan uppföljning av vidtagna åtgärder är risken för misstag stor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft8"&gt;Det har visat sig svårt att ta fram en samlad bild av hur mycket pengar och hur stor del av olika anslag som används till att bygga upp nödvändig kunskap. Kostnaderna för forskning om biologisk mångfald har av Naturvårdsverket beräknats till ca 240 miljoner kronor per år (gäller 2003). I denna uppskattning ingår de huvud- sakliga nationella finansiärerna av forskning om biologisk mång- fald, dvs. Formas, Vetenskapsrådet, Naturvårdsverket och Mistra. Däremot ingår inte forskning finansierad av EU, och heller inte mindre nationella finansiärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Inom ramen för miljöövervakningsanslaget (34:2) om totalt 129 miljoner kronor (2004) så går ca 66 miljoner kronor till övervak- ning av ekosystem och landskap. Hur stor del av denna övervak- ning som verkligen ger underlag för arbetet med biologisk mång- fald har inte gått att beräkna. Därutöver görs vissa tematiska insat- ser som också delvis berör biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft27"&gt;Anslaget för åtgärder för biologisk mångfald (34:3) finansierar en rad insatser av kunskapsuppbyggande karaktär, t.ex. basinven- teringen av Natura 2000 och skyddade områden, huvuddelen av rovdjursinventeringen, kommunala inventeringar och kunskapsun- derlag för åtgärdsprogram för hotade arter. Totalt har den andel av anslaget som används för kunskapsuppbyggnad uppskattats till ca 10 % av anslagsvolymen (knappt 200 miljoner kronor av totalt 1 877 miljoner kronor för 2005). Naturvårdsverket har uttryckt ambitionen att hålla nere den andel av anslaget som nyttjas för kun- skapsuppbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft28"&gt;Även Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket och SLU finansierar i stor utsträckning kunskapsuppbyggande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft28"&gt;Med de anslag som redovisats här kan den totala kostnaden för kunskapsuppbyggnad beräknas till ca 500 miljoner kronor per år. Om övriga kostnader inräknas, t.ex. de kostnader som länsstyrel- serna betalar med ramanslag och baskostnaderna för Sveriges lant- bruksuniversitet (SLU), de marina centrumen, ArtDatabanken,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft11"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Några grundläggande begrepp och överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft28"&gt;Centrum för biologisk mångfald och de centrala verken, uppgår den samlade kostnaden sannolikt till väl över 1 miljard kronor. Siff- ran i sig måste ställas i relation till kostnaderna för det operativa arbetet, vilket inte har varit möjligt att göra mer än inom ramen för anslaget för biologisk mångfald, som redovisats ovan. Slutsatsen är dock att det är avsevärda samhällskostnader som den samlade kun- skapsuppbyggnaden för biologisk mångfald drar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;P class="p260 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Lägesbestämd kunskap och geografiska informationssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft7"&gt;Som tidigare nämnts är en central utgångspunkt för kunskapsupp- byggnaden avseende biologisk mångfald att allt händer någonstans. För alla de insatser som görs i form av inventeringar, undersök- ningar m.m. kopplade till den biologiska mångfalden finns två ge- mensamma faktorer: platsen (var i geografin en observation görs) och tiden (när denna observation sker). Genom att geografiska in- formationssystem idag används inom de flesta myndigheter och organisationer som har operativa uppgifter av betydelse för miljö- målsarbetet, är det av betydelse att ge en inblick i hur dessa system kan stödja arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;Geografin beskrivs genom kartor. Kartan är nödvändig för att få en överblick över terrängen och för att kunna lokalisera sig. Kartan används även som underlag för att beskriva dels läget på uppgifter som inte finns med på kartan och dels lägesrelationen mellan dessa uppgifter och kartuppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I ett historiskt perspektiv har kartan varit den centrala utgångs- punkten för alla lägessatta data. Redan de lärda personer som under &lt;NOBR&gt;1600-och&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;1700-talen&lt;/NOBR&gt; mer systematiskt inledde arbetet med att be- skriva Sveriges natur- och kulturförhållanden använde sig av kar- tans referensram. Under &lt;NOBR&gt;1600-talet&lt;/NOBR&gt; inleddes en systematisk karte- ring av Sverige som lade grunden till att vi idag, fyra århundraden senare, har en mycket god kartbas att stå på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;I dag har kartan som produkt blivit mindre intressant genom möjligheterna att nyttja ny teknik och då främst i detta samman- hang den geografiska informationstekniken (GIT) och till denna kopplade geografiska informationssystemen (GIS). Där kartan ti- digare varit utgångspunkten för en analys, är i dag möjligheterna stora att direkt från läges- och tidssatta data göra analyser och skapa prognoser. Utvecklingen kan beskrivas som en förskjutning från tryckta kartor till &lt;NOBR&gt;maps-on-demand,&lt;/NOBR&gt; på samma sätt som tryck- eritekniken de senaste 15 åren förskjutits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft11"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Lägesbestämd kunskap och geografiska informationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;Ett geografiskt informationssystem (GIS) kan enklast beskriva som ett system för att hantera, analysera och presentera lägesrelate- rad information. Lägesrelaterad information – geografiska data – består i detta sammanhang av geografiska objekt till vilka knutits olika former av information (attributdata). Genom att informatio- nen har generella dataformat, kan många typer av lägesrelaterad information samanalyseras på ett enkelt sätt. Det finns i dag på marknaden flera enkla och relativt lättanvända system för att han- tera lägesrelaterade data. I dag är det i många fall möjligt att special- designa kartor för särskilda uppgifter men också att gå ett steg vi- dare och genom bearbetning av lägesdata mot andra lägesdata skapa statistik, prognoser, analyser och bedömningar som underlättar för det operativa arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;Insamlade uppgifter lagras i tabeller eller register och kartan kan bifogas för lägesbestämningen eller så används kartan för att hämta lägeskoordinater på uppgifter. Det traditionella arbetssättet när man har hämtat in nya uppgifter från terrängen är att man använt kartan för planering av fältarbetet och som underlag för registre- ring av läget för uppgifterna. Uppgifterna som insamlats har regi- streras i fält på blanketter och lagrats på något sätt, oftast i en data- bas med en mer eller mindre tydlig lägesrelation. I enklaste form kan denna bestå av ett orts- eller platsnamn, i mer utvecklade for- mer i form av koordinater. För bearbetning och analys av uppgifter lagrade i en databas har använts andra dataprogram eller program- varor. Redovisning av resultatet har gjorts endera i form av skrift- liga rapporter eller via sammanställning av insamlade, bearbetade uppgifter redovisade på en karta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft2"&gt;Vad är GIS?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Den traditionella kartan är som nämnts papperskartan men i dag är de flesta kartor digitaliserade eller utgörs av digitala satellitscener eller flygbilder. Detta möjliggör ett datoriserat system som inklu- derar både karta och lägesbestämt data lagrat i en databas. GIS är den teknik som möjliggör en kombination av kartor och tabellin- formation som lagras i dator.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft7"&gt;GIS kan beskrivas ur olika synvinklar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft7"&gt;som en strukturerad databas som beskriver terrängen i geo- grafiska termer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft11"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Lägesbestämd kunskap och geografiska informationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;som en kartfunktion som kan redovisa förhållanden eller data inom ett geografiskt område eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;som en modelleringsfunktion, där man kan ta befintliga data- set för ett område, analysera dem och redovisa resultatet i form av ett nytt dataset för samma område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;För lägesrelaterade data finns en handbok som utarbetats av en teknisk kommitté inom SIS (SIS/TK 323). Handboken kan sägas vara en grund för en standard för geografiska data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;Vad kan man använda GIS till?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft7"&gt;Med GIS kan man alltså lokalisera den plats och/eller det område där de uppgifter som man söker finns. Man kan också efter en analys få förbättrade möjligheter att förstå varför uppgifterna finns just där eller omvänt varför det definierade området man sökte fick den lokaliseringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Förutom att redovisa koncentrationen av uppgifter inom ett om- råde, så är det även möjligt att visa densiteten av uppgifterna, dvs. om det inom ett område finns hög koncentration av uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;GIS gör det även möjligt att få en överblick över ett område och de ingående uppgifterna som finns lokaliserade där. Med GIS kan man även kartlägga förändringarna inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;GIS kan vara en del i bättre beslutsfattande. Beslut föregås av en frågeställning och för att ta fram svar på denna frågeställning i ett GIS, krävs en process. Frågeställningen ska utformas, data ska väl- jas liksom metod för analys. Analysmetoden kan kräva att data processas. Resultaten ska presenteras så att de kan användas dels inför beslutsfattandet och dels för att beskriva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;GIS med rätt kvalitet på ingående data och använt på rätt sätt i analys och redovisning ger en grund för bättre beslut och kopplat till besluten en bättre presentation. Kartan är en oöverträffad form för visualisering och tydliggörande av rumsliga samband.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Teknik och programvaror finns som gör det möjligt att medföra den digitala kartbakgrunden eller delar av kartbakgrunden ut i ter- rängen, att direkt lägesbestämma uppgifter, lagra uppgifterna och även trådlöst sända uppgifterna till databas eller till användare av uppgifterna. Det finns flera tekniker för att med stöd av satellitna- vigering positionera en uppgift, och bland dessa är GPS, Global Positioning System, det mest kända. Detta system har ett ursprung&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft11"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Lägesbestämd kunskap och geografiska informationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;inom USA:s försvarsmakt. Inom det tidigare sovjetiska området fanns ett motsvarande system, GLONASS. Ett brett europeiskt samarbetsprojekt under namnet GALILEO syftar till att utveckla ett europeiskt system för positionering. Sverige är en intressent i GALILEO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;GIS och GPS är de tekniker, tillsammans med programvaror och databasverktyg, som gör det möjligt att skapa en kedja av insatser från planering av fältarbete via datainsamling i fält, till lagring, be- arbetning, analys och redovisning av exempelvis inventeringar. Kostnaderna för programvaror är i dag överkomliga för de flesta aktörer, medan däremot datakostnaderna för många fortfarande utgör ett hinder. En friare tillgång till geografiska grunddata skulle ge stora effekter för utnyttjandet av den nya tekniken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I takt med att människan påverkar miljön behöver tillstånd och förändringar i miljön i allt större utsträckning övervakas och mätas, och data behöver lagras. Lagrade data måste kunna nås på internet via &lt;NOBR&gt;GIS-portaler.&lt;/NOBR&gt; Överblick måste finnas genom metadatabaser (databaser med data om data, dvs. uppgifter om var olika insamlade data kan nås, vilken kvalitet de har, hur de insamlats och vad de be- handlar). GPS och trådlös mobil kommunikation kommer att få betydelse för datainsamlingen, men det är GIS som knyter ihop allt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft2"&gt;Geografiska grunddata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Med geografiska grunddata avses här grundläggande lägesrelaterad information som i bearbetad form kan nyttjas för en lång rad olika ändamål. Geografiska grunddata är inte samma sak som digitala kartor: dessa är en bearbetning av data som finns i de geografiska grunddatabaserna. Geografiska grunddata bygger alltid på två hu- vuddelar: de beskriver dels en lägesrelation (var befinner sig nå- gonting, x y och z), dels en objektrelation (vad befinner sig på en viss given plats).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;De geografiska grunddata kan också bestå av lägesrelaterat bild- material, t.ex. digitaliserade flygfotografier, &lt;NOBR&gt;IR-flygfotografier&lt;/NOBR&gt; eller satellitbilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Sverige har under lång tid varit ett föregångsland vad avser upp- byggnaden av olika former av geografiska grunddatabaser. Huvud- ansvarig för verksamheten är Lantmäteriet, men även andra centrala och regionala myndigheter, organisationer och företag har byggt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Lägesbestämd kunskap och geografiska informationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft7"&gt;upp en god tillgång på data. Lantmäteriets datainsamling har till huvuddelen sin grund i fotogrammetrisk tolkning ur flygbilder. Detta innebär att lägesnoggrannheten är hög. Det tolkade materia- let är ofta kontrollerat i fält, och databaserna har byggts upp med en systematisk och enhetlig metodik, vilket gör att de har en hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Med utgångspunkt i de geografiska grunddatabaserna framställs olika former av tolkade produkter, både i form av särskilda Geo- grafiska Sverigedata, t.ex. vägkartor eller naturvårdsdata, och i form av tryckta kartor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I dag finns inte något samlat, öppet, register över de samhälleligt finansierade geografiska grunddata som finns i olika myndigheters databaser. Detta är ur många aspekter en stor brist, eftersom det försvårar möjligheterna att för gemensamma ändamål nyttja en re- surs som till stor del är framtagen med våra gemensamma resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft2"&gt;Exempel på användningsområden med GIS inom ett enskilt område – skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;GIS fick sitt första riktiga användningsområde inom skogsbruket när system infördes för att lagra och analysera information om skogsbestånd samt på ett smidigt och effektivt sätt planera skogs- skötseln. I dag har användningsområdena vidgats så att GIS hos många skogliga aktörer används för allt från produktionsplanering till myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det finns exempel från de flesta skogsbolag hur man tillämpar GIS och GPS och trådlös kommunikation i de olika delarna av skogsbruket. Det finns även exempel på webbaserad distribution och tillämpning av data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;pcSKOG AB är Sveriges mest använda &lt;NOBR&gt;pc-system&lt;/NOBR&gt; för privat- skogsbruket och används även av flera skogsägarföreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna har utvecklat en ap- plikation, Kotten, som hanterar fastigheter och ägare, avverk- ningsanmälningar, nyckelbiotoper och data från den översikt- liga skogliga indelningen (ÖSI). Kotten stöds av ett fältdata- system som gör att den enskilde tjänstemannen vid ett fältbe- sök i praktiken medför de data som behövs vid besöket, och även direkt kan samla in de data som eftersöks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft7"&gt;StrateGIS (www.lst.se/strategis) var en nationell utbildnings- satsning som genomfördes &lt;NOBR&gt;1999–2002&lt;/NOBR&gt; i syfte att öka kunska-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Lägesbestämd kunskap och geografiska informationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft7"&gt;pen om och skynda på användningen av GIS inom statliga och kommunala myndigheter. Totalt kom närmare 25 000 tjäns- temän att ges en grundläggande utbildning om möjligheterna med GIS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft2"&gt;Var står GIS idag – hur ser framtiden ut?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Om GIS efter ett antal pionjärår kan sägas ha blivit ett vardagsred- skap för många verksamheter, så sker fortfarande mycket utveck- ling. Den fulla potentialen i redskapen utnyttjas inte fullt ut, och fortfarande ser många verktygen som redskap för att titta på läges- relaterade data. Behoven av specialdesignade tittskåp är stort, och i dag finns ett urval enkla och billiga produkter som underlättar uppbyggnaden av sådana tittskåp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Framtidsutvecklingen inom GIS visar ett antal huvudspår, och exempel på dessa kan vara följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft7"&gt;GIS integreras mer i administrativa system. Geodatabaser och traditionella relationsdatabaser flyter samman i en och samma form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft7"&gt;Försörjningen med underlagsmaterial underlättas. Satellit- tekniken förbättras och upplösningen blir finare och finare. Bildtolkningsredskapen förbättras mer och mer. Traditionell flygfotografering kompletteras med nyttjande av små UAV:s (unmanned aerial vehicles, förarlösa flygplan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Sensortekniken utvecklas mycket snabbt och möjligheterna till automatiserad datafångst växer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;Mjukvaruplattformarna byggs ut och blir mer och mer ob- jektorienterade. Redskap för att bygga förenklade analysmo- deller blir mer och mer vanliga, vilket leder fram till att geo- grafiska och administrativa data kan nyttjas för att t.ex. skapa specialiserade biotopkartor som prognostiserar lämpliga bio- toper för olika arter inom en tidsrymd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Distributionssystemen via webben blir bättre och bättre och den kontinuerliga utbyggnaden av bandbredden gör det möj- ligt att visa större datamängder med strömmande applikatio- ner (se t.ex. earth.google.com)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Fältdatafångstsystem blir bättre och bättre, och de tekniska systemen gör det möjligt att föra med stora datamängder i fält som underlag för analys och bedömning på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft11"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Lägesbestämd kunskap och geografiska informationssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft7"&gt;Inom ramen för EU:s löpande utveckling pågår ett ambitiöst arbete för att etablera en gemensam europeisk infrastruktur för rumslig information (INSPIRE, Infrastructure for Spatial Information in Europe). Programmet tar sin utgångspunkt i det faktum att situa- tionen i fråga om geografisk information inom unionen är splittrad och fragmenterad, med stora luckor i tillgänglighet, brister i enhet- ligheten och terminologin mellan olika länder. Problemen gör det svårt att identifiera och nyttja de data som trots allt finns tillgäng- liga. Syftet med programmet är att skapa en gemensam europeisk infrastruktur för lägesrelaterad information som underlättar för både unionens medborgare, beslutsfattare i olika skepnader och företag som behöver ha tillgång till denna typ av information för sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;I förstudierna för INSPIRE har vissa grundläggande principer slagits fast:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;Lägesbunden information ska endast fångas vid ett tillfälle och då på den organisatoriska nivå där detta kan ske på det mest kostnadseffektiva sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Det måste vara möjligt att sömlöst kombinera lägesbunden information från olika datakällor och att dela denna informa- tion mellan olika användare och applikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Lägesbunden information måste delas mellan alla nivåer inom förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft7"&gt;Lägesbunden information som behövs för en väl fungerande förvaltning måste vara tillgänglig under sådana villkor som inte begränsar utnyttjandet av dessa data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Det måste vara lätt att identifiera vilken lägesbunden informa- tion som finns inom ett visst område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft7"&gt;Målet är att INSPIRE ska implementeras under perioden 2013– 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft11"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39457x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p283 ft49"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;De stora nationella inventeringar som genomförts har på ett bra sätt tjänat som underlag för det operativa miljömålsarbetet. De har också bidragit till att stärka det strategiska arbetet. Genom insatserna har en bred kunskapsbas skapats som fortfarande ger underlag för olika insatser. Flera av inventeringarna distribueras via webben, men det finns fortfarande behov av att mer infor- mation läggs ut. De stora inventeringarna är i allt väsentlig in- riktade på landmiljöerna. Samlade inventeringar saknas i princip helt för sötvattenmiljöer och marina miljöer. I den mån ytterli- gare inventeringsresurser kan skapas, bör dessa resurser i allt vä- sentligt prioriteras mot dessa områden så att en motsvarande god grund för bevarandearbetet i framför allt de marina miljö- erna kan skapas. Förutom detta är det av stor vikt att basinven- teringen av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och övriga skyddade områden kan fullföljas, liksom att miljöövervakningen, särskilt inom ra- men för NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige), ges möjligheter att utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;I det här kapitlet beskrivs viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser. Syftet är att ge en överblick över de större riktade insatser som gjorts för att bygga upp kunskap kring naturvärden och biologisk mångfald i Sverige under den senaste 25- årsperioden. Som framgår av följande kapitel tas kunskap också fram i många andra sammanhang. Alla insatser som beskrivs rör huvudsakligen landmiljö. Det beror inte på att akvatiska miljöer förbigåtts av utredningen, utan på att det helt enkelt inte finns några större riktade insatser av detta slag som täcker sjöar och vat- tendrag eller havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft2"&gt;En tillbakablick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Sedan lång tid har det bedrivits naturinventeringar i Sverige. San- nolikt finns inget annat fält i det svenska landskapet som invente- rats och beskrivits lika mycket som just naturen, dess innehåll och de värden som finns i naturlandskapet. Utförare har varit allt från den enskilde medborgaren som genom sitt personliga intresse krys- sar fåglar och registrerar observationerna i Artportalen, till univer- sitet och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I ett historiskt perspektiv beskrivs ofta &lt;NOBR&gt;1700-talet&lt;/NOBR&gt; som en period under vilken grunden lades för den vetenskapliga beskrivningen av Sverige. Utvecklingen hade dock inletts redan tidigare, i vissa fall redan under &lt;NOBR&gt;1500-talet&lt;/NOBR&gt; men framförallt under &lt;NOBR&gt;1600-talets&lt;/NOBR&gt; andra hälft. Det som kom att ske under &lt;NOBR&gt;1700-talet&lt;/NOBR&gt; var att behoven ökade av att inom rikets gränser utnyttja landets resurser på ett mer ef- fektivt sätt. Den långa perioden av krig och ofred bröts och Sveriges tid som regional stormakt var över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Genom att med en högre grad av systematik undersöka och be- skriva naturen ökar både insikten om landets resurser och om eko- systemens komplexitet och dynamik. De insatser som gjordes av både Carl von Linné och hans lärjungar och många andra av dåti- dens vetenskapsmän kan knappast överskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Den systematiska inventerings- och insamlingsverksamheten har gett upphov till rika arkiv och samlingar som i dag har både ett ve- tenskapshistoriskt värde och ett värde som miljöarkiv där moderna analysmetoder skapar möjligheter att dra slutsatser av material som tidigare inte varit tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; startar i samband med den fysiska riksplane- ringen ett omfattande naturinventeringsarbete i regi av olika myn- digheter på nationell, regional och lokal nivå. Naturvårdsverket tog t.ex. initiativ till rikstäckande kartläggningar av olika naturtyper som urskogar, våtmarker samt ängs- och hagmarker. Även kraven i ny lagstiftning, 1969 års miljöskyddslag, 1975 års naturvårdslag, plan- och bygglagen från år 1987 och från 1998 miljöbalken, har ökat behoven av styrd kunskapsuppbyggnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I och med en ökande medvetenhet om miljöproblemens interna- tionella karaktär, och behoven av gemensamt arbete, har också an- talet internationella konventioner ökat som ställer krav på åtgärder för att bevara och utveckla miljön och därigenom på kunskap. Se- dan &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; har dessa krav ökat markant, inte minst genom nätverket Natura 2000 och vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft11"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39459x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Utöver den av myndigheter och institutioner styrda kunskaps- uppbyggnaden så har omfattande kunskap om växter och djurs ut- bredning byggts upp genom framsynta och kompetenta insatser av intresserade enskilda, organisationer och föreningar. Exempel på detta är t.ex. de olika inventeringar som gjorts för landskapsfloror, för Sveriges fågelatlas och under senare år kopplat till det webbase- rade systemet för fågelobservationer – Svalan – som i dag har förts in i den s.k. Artportalen. Uppföljningen av utvecklingen av den bi- ologiska mångfalden skulle knappast kunna fungera utan dessa ofta ideella insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft2"&gt;I. Inventeringar och karteringar av naturtyper, habitat och arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;De större nationella inventeringarna presenteras nedan. Inom ra- men för denna utrednings uppdrag har det inte varit möjligt att genomföra en genomgående kvalitativ analys av innehållet i utred- ningarna. I bl.a. utredningens webbenkät har dock många lämnat synpunkter på de nationella inventeringarnas kvalitet. Dessa syn- punkter redovisas i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Våtmarksinventeringen (VMI)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;1980–1994&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Inventeringen syftade till att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;ta fram en kunskapsbas som på en nationell och regional&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;nivå kan utgöra underlag för planering och beslut i ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;som berör våtmarker,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;utgöra underlag för den nationella myrskyddsplanen som tas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p295 ft11"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;fram av Naturvårdsverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;fungera som en basinventering som kan utgöra underlag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;miljöövervakning av våtmarker,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;öka den allmänna kunskapen om och därmed förståelsen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;våtmarkernas betydelse för ekosystemen och den biologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;mångfalden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Kombination av flygbildstolkning manuellt och med stöd av GIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;samt fältarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Nationell. Våtmarker större än 50 ha i Norrland och 20 ha i övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;delar av landet har inventerats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja, data kvalitetssäkrade av SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja, ESRI Shape&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;31 mnkr (engångsinsats)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;www-vmi.slu.se&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft7"&gt;Alla våtmarksobjekt delas in i följande naturvärdesklasser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Klass 1 &lt;/SPAN&gt;är särskilt värdefulla objekt med så stora naturvärden att de bör bevaras för all framtid. Samtliga klass &lt;NOBR&gt;1-objekt&lt;/NOBR&gt; in- venteras även i fält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Klass 2 &lt;/SPAN&gt;är sådana objekt som ur naturvårdssynpunkt är så vär- defulla objekt att de bör skonas från ingrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Klass 3 &lt;/SPAN&gt;utgörs av objekt med vissa naturvärden. I dessa kan in- grepp som t.ex. dikning och torvtäkt tillåtas under förutsätt- ning att skador på naturmiljön begränsas, genom att t.ex. vissa känsliga partier undantas från ingrepp eller att dräneringsdiken läggs så att den hydrologiska påverkan begränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Klass 4 &lt;/SPAN&gt;är objekt utan nämnvärt naturvårdsintresse. De är vanli- gen redan påverkade av tidigare dikningar och torvtäkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;Till hjälp för att jämföra alla våtmarker med varandra inom en na- turgeografisk region använde VMI ett dataprogram PAN (Poäng- sättning av naturvärden), som utarbetats av Naturvårdsverket. Varje våtmark poängsattes utifrån givna kriterier, vilket resulterade i en preliminär klassning. Resultatet granskades sedan manuellt för att fastställa en slutlig naturvärdesklassning. De kriterier som väg- des in vid naturvärdesklassningen var representation, storlek, orördhet/ostördhet, mångformighet och raritet (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;De högst poängsatta objekten eller delobjekten inom en region och inom samma våtmarkstyp valdes ut till &lt;NOBR&gt;klass-1&lt;/NOBR&gt; områden. Prin- cipen var att då storlekspoäng ges sker det alltid inom varje våt- markstyp, dvs. de största objekten/delobjekten inom varje våt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft11"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft7"&gt;markstyp ges maximal poäng, därefter faller poängen proportionellt med minskande storlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Representation&lt;/SPAN&gt;. För att de naturligt förekommande arterna ska bestå med livskraftiga populationer och naturligt varie- rande genbanker, krävs att en viss del av alla i regionen före- kommande biotoper/naturtyper bevaras. Kriteriet tillämpas i VMI så att ett urval, av varje inom förekommande våtmarks- typ, ska ingå i naturvärdesklass 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Storlek&lt;/SPAN&gt;. Förutsättningarna för höga naturvärden ökar med områdets storlek. Möjligheten till variation i hydrografi, to- pografi och ekologi ökar med våtmarksområdets storlek. Mångformigheten är normalt sett högre i ett stort område än ett litet. Den ekologiska, hydrologiska och klimatologiska stabiliteten ökar genom att påverkan från angränsande miljö minskar med ökande storlek. Hänsyn tas till mindre områden som har kända naturvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Orördhet/ostördhet&lt;/SPAN&gt;. Områden som fått utvecklats under lång tid utan påverkan från människan och som uppvisar na- turliga ekosystem är värdefulla. Den naturliga jämvikten i ett ekosystem är större ju mer orört/ostört ett område är och därmed är förutsättningar för bibehållandet av naturvärdet stora. VMI har registrerat de ingrepp som är tolkningsbara i flygbild som t.ex. diken, avverkningar och vägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Mångformighet&lt;/SPAN&gt;. Ju större naturlig variation och mångfor- mighet ett område har desto högre naturvärde hyser det. Med ökad mångformighet ökar även förutsättningarna för biolo- gisk mångfald. Den stora andelen gränsövergångar ger upp- hov till nya biotoper, samtidigt som vissa arter är beroende av flera miljöer för sin existens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Raritet&lt;/SPAN&gt;. Färre förekomster av en viss naturtyp med en liten totalareal ger högre naturvärden. Sällsynta naturtyper och ar- ter är ofta särskilt känsliga för förändringar i naturmiljön. Vad gäller sällsynta biotoper, växtsamhällen och arter så registreras de under fältinventeringen eller då litteraturuppgifter finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Nyckelbiotopsinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Skogsvårdsstyrelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;1993–1998&lt;/NOBR&gt; på småskogsbrukets marker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;2001–2003&lt;/NOBR&gt; kompletterande inventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Syftet med nyckelbiotopsinventeringen är att hitta och registrera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;biotoper som utgör viktiga livsmiljöer för rödlistade arter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Förberedande analyser genom kartstudier, fjärranalys och genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;gång av befintliga kunskapsunderlag ger ”potentiella nyckelbioto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;per” som fältbesöks.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja, ESRI Shape&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;130 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;www.svo.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;Vid nyckelbiotopsinventeringen registreras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Nyckelbiotoper&lt;/SPAN&gt;. Biotoper som mer eller mindre tydligt uppvi- sar höga naturvärden och därför håller nyckelbiotopskvalitet. I biotopen ska man finna eller kunna förväntas finna rödlistade arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Objekt med naturvärden&lt;/SPAN&gt;. Biotoper som innehåller naturvär- den men där miljön inte når upp till nyckelbiotopsstandard. Kan också betraktas som biotoper som saknar höga naturvär- den i dag men troligen blir nyckelbiotoper inom en inte alltför avlägsen framtid. Den nedre kvalitetsgränsen för objekt med naturvärden är inte definierad utan bestäms lokalt hos varje skogsvårdsstyrelse. Dessa objekt ges ett löpnummer och en be- skrivning i klartext, dessutom kan upp till tre rödlistade arter eller signalarter registreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Flora- och faunalokaler&lt;/SPAN&gt;. Lokaler för rödlistade eller regionalt skyddsvärda arter. För dessa lokaler finns en registreringsin- struktion och fältblanketter, men fältblanketten för nyckelbi- otoper går lika bra att använda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Ointressanta objekt&lt;/SPAN&gt;. Den fjärde kategorin består av objekt som kanske visade sig vara avverkade, där underlaget var felak- tigt eller helt enkelt utsökta objekt som inte visade sig hålla till- räckligt högt värde. Dessa objekt noteras inte på fältblankett, dock sparas kartskissen med en kort notering så att ingen åker dit senare i tron att det är något intressant. För att inventeraren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft11"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft7"&gt;och projektledaren ska få en uppfattning om hur vanliga dessa objekt är ska antalet besökta objekt noteras i protokoll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Skogsvårdsorganisationen (SVO) har varit ansvarig för nyckelbio- topsinventeringen på småskogsbrukets marker. För storskogsbru- ket har bolagen själva genomfört inventeringar som i många fall byggt på en likartad metod. SVO har varit tillsynsansvarig myndig- het i detta arbete. Med storskogsbruk avses här markägare med mer än 5 000 hektar mark, plus staten, kommunerna, landstingen och stiften oavsett storleken på innehavet. Markägare med 5 000 till 20 000 hektar skog kunde tidigare få visst ekonomiskt stöd för att inventera sina marker. De uppgifter som ges ovan gäller de inven- teringar för vilka SVO haft ansvar. I stort sett samtliga större markägare har redovisat sina nyckelbiotoper för SVO. I ett begrän- sat antal fall har de större skogsägarna getts möjlighet att distribu- era uppgifter om nyckelbiotoper via webben.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft8"&gt;Sumpskogsinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td39"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft52"&gt;Skogsvårdsstyrelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;1990–1998&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Inventeringen syftade till att identifiera var i landet sumpskogar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;är belägna, samt definiera vilken betydelse dessa har för natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;vården och skogsproduktionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Sumpskogsinventeringen genomfördes i två steg, fjärranalys och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;fältinventering. Fjärranalysen genomfördes genom flygbildtolk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;ning av infraröda flygbilder. Ett mindre urval objekt, ca &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; %,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;främst bland de ur naturvärdesynpunkt värdefullaste blev före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;mål för fältinventering. Ytterligare uppgifter om sumpskogarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;har inhämtats genom olika inventeringsmetoder.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Ja, ESRI shape&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;130 mnkr (totalkostnad)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;www.svo.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;Sumpskogarnas naturvärden klassas enligt följande system:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;Klass 1 – Sumpskog med mycket höga naturvärden&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Dessa sumpskogar har antingen ”kontinuitetsvärden”, betydelse för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft7"&gt;rödlistade eller missgynnade arter eller en viktig landskapseko- logisk funktion. Samtliga sumpskogar som utgör nyckelbioto- per, åtnjuter biotopskydd eller är mycket ovanliga inom sin naturgeografiska region förs till denna klass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Klass 2 – Sumpskog med höga naturvärden&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Till denna klass hänförs objekt med höga, relativt höga eller troligen höga na- turvärden. Dessa sumpskogar får inte i större omfattning ha be- rörts av dikning eller alltför omfattande skogliga åtgärder. I vissa fall kan dock även dessa sumpskogar ha påverkats i större omfattning nämligen i de fall då objekten har stor strategisk och landskapsekologisk betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft8"&gt;Klass 3 – Ordinär sumpskog (ofta dikad men med vissa na- turvärden kvar)&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Till denna klass hänförs huvuddelen av lan- dets sumpskogar där inga speciella naturvärden kan återfinnas, men som ändå inte påverkats starkt av ingrepp. De har de all- männa värden sumpskogar har just i kraft av att vara sumpsko- gar. Många av dessa objekt har tidigare utnyttjats för skogs- bruk, dock utan mer omfattande markavvattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft8"&gt;Klass 4 – Sumpskog som starkt påverkats av ingrepp (dik- ning eller avverkning)&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Till klass 4 hänförs övriga sumpskogar, dvs. de som tidigare påverkats starkt av skogsbruk genom om- fattande dikning eller kalavverkning. Även vissa mycket allmänt förekommande sumpskogstyper, främst i Norrlands inland, med lägre påverkansgrad kan föras till denna klass.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Ängs- och hagmarksinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;1987–1992&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja, i form av ängs- och betesmarksinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Syftet med identifieringen var att identifiera och avgränsa kvar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;varande ängs- och hagmarker med höga natur- och kulturmiljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;värden samt att ge underlag för olika former av operativa insatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;samt planering och uppföljning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Inventeringen har genomförts i tre steg. Inledningsvis har befint-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;liga data gåtts igenom, insamling har skett av uppgifter om äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;ängs- och hagmarker samt tolkning av &lt;NOBR&gt;IR-flygbilder&lt;/NOBR&gt; har gjorts. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;fältarbetet har uppgifter om enskilda objekt samlats in. Utgående&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;från en fastställd samling kriterier har slutligen en bedömning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;bevarandevärdet skett.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Ängs- och hagmarksinventeringen digitaliserades i samband med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td44"&gt;&lt;P class="p319 ft11"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;P class="p320 ft4"&gt;SOU 2005:94 Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;att den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet (NBO)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft54"&gt;togs fram. Oklart var den samlade databasen i dag finns.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft55"&gt;Kan för vissa län (BD, X, N, Z, F, AB, D, S, AC, Y, U, O, T) laddas ned&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;från länsstyrelsernas &lt;NOBR&gt;GIS-hemsida&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;27 mnkr (engångsinsats)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;www.gis.lst.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;Ängs- och hagmarksinventeringens resultat värdeklassades i fyra klasser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Klass I – Högsta värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft7"&gt;Klass II – Mycket högt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Klass III – Högt värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft7"&gt;Klass Ö – Visst bevarandevärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Ängs- och betesmarksinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;Jordbruksverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft52"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;2001–2004&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Ängs- och betesmarksinventeringen kan sägas utgöra ett omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;av Ängs- och hagmarksinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;Inventeringens syfte är att vara ett lättillgängligt underlag för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;uppföljning enligt det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;odlingslandskap” på såväl nationell som regional och lokal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;nivå,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;uppföljning, utvärdering och återrapportering beträffande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;åtgärder inom miljö- och landsbygdsprogrammet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;att säkerställa en hög måluppfyllelse av miljö- och lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;bygdsprogrammets miljöåtgärd för bevarandet av slåtter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;och betesmarker,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;åtaganden vad det gäller Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt; utifrån EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;fågel- respektive habitatdirektiv,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;fysisk planering och ärendehantering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Inventeringsarbetet har bestått av tre moment, förberedelse, fält-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;arbete och efterarbete. I samband med förarbete sker urvalet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;intressanta ytor samt framtagande av fältkarta över objekten via&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;kartfunktion i en &lt;NOBR&gt;GIS-applikation.&lt;/NOBR&gt; Fältarbetet tar mest tid och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;kräver därmed mest resurser. Fältdata registreras via en fältappli-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;kation i en handdator. Under fältbesöket registreras företeelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;som hävd, markförhållanden, förekomst av viss flora, nyckelele-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;ment träd och vatten samt förekomst av landskapselement och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;historisk identitet. Efterarbetet innebär en överföring av fältdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;till en databas kallad Tuva. I detta skede sker även den slutgiltiga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;avgränsningen av inventeringsytorna via &lt;NOBR&gt;GIS-applikationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;Nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p295 ft11"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;Ja, i databasen Tuva till vilken myndigheter kan ges access.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Ej i dagsläget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;75,2 mnkr (totalkostnad)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;www.sjv.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Inventeringen kan ses som en uppföljning av den rikstäckande in- ventering av ängs- och hagmarker som gjordes under slutet av 1980- och början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Ängs- och hagmarksinventeringen var fokuserad på biologiska värden i markskiktet, företrädesvis bland kärlväxterna. I den nya inventeringen har också andra värden beskrivits; t.ex. har även biologiska värden i träd- och buskskiktet, liksom kulturhistoriska värden dokumenterats i större omfattning. Exempel på sådana värden är jätteträd, hamlade träd, gamla bygg- nader, hägnader, odlingsrösen och övergiven åkermark. Dessutom registreras en rad grundläggande uppgifter om betesmarken, såsom markfuktighet och hävdstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;Syftet med inventeringen är att följa upp och dokumentera till- ståndet för värdefulla ängar och betesmarker. Inventeringen skall också utgöra ett kunskapsunderlag för den fysiska planeringen, så att marker med höga natur- och kulturvärden kan skyddas. Den nya inventeringen genomförs med en gemensam metodik för hela landet, som skall göra det möjligt att ge en helhetsbild av Sveriges ängar och betesmarker. Ett gemensamt datafångstsystem utveckla- des med en hög grad av standardisering i fråga om både beskrivande och lägessatta data. Det insamlade materialet har registrerats i en gemensam databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft8"&gt;Rovdjursinventeringen inom renskötselområdet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Löpande årligen sedan 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Årligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Inventeringen ska ingå i länsstyrelsernas regionala förvaltningsan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;svar för rovdjuren och även vara en del i arbetet med att förhindra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;faunakriminalitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Inventeringsresultaten ska vara direkt jämförbara mellan åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;och mellan län/områden med renskötsel samt utgöra underlag:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft32"&gt;för uppföljning av mål för rovdjursstammarnas status och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft52"&gt;utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft32"&gt;för Sametinget vid beslut om fördelning av ersättning för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft3"&gt;rovdjursförekomst i samebyarna,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p329 ft11"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;P class="p320 ft4"&gt;SOU 2005:94 Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;för Sametinget vid beslut om eventuella bidrag till förebyg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;gande åtgärder för att förhindra skador av rovdjur på ren,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;vid uppföljning av effekterna av vidtagna skadeförebyggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;åtgärder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;vid planering av framtida skadeförebyggande åtgärder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;vid Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;skyddsjakt efter rovdjur.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Fältinventering av spårförekomster. Styrda kriterier för tolkning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;spårförekomst sedan 2003.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Inom renskötselområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Ja, i databasen Rovdjursforum med höga sekretesskrav på använ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;daren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;12,3 mnkr år 2004 av medel från anslaget för biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;samt miljöövervakningsmedel. Till detta kommer medel för same-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;byarnas deltagande om ca 3,5 mnkr samt medel från länsstyrel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;sernas ramanslag om uppskattningsvis ca 5 mnkr.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Rovdjursinventeringen inom renskötselområdet är i första hand ett redskap för den regionala rovdjursförvaltningen i ett område där motsättningarna mellan olika intressen är särskilt tydliga. Inven- teringen är i andra hand en kunskapsuppbyggande insats som ger goda underlag för bl.a. artövervakning men också för t ex myndig- hetsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Inventeringen utförs i nära samverkan mellan länsstyrelserna och samebyarna. Varje sameby har utsett en rovdjurssamordnare som tillsammans med länsstyrelsens naturbevakare och tillfällig personal inom både länsstyrelse och sameby utföra själva inventeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Inventeringsarbetet syftar till att fastställa regelbunden eller till- fällig förekomst av de stora rovdjuren inom samebyns område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft7"&gt;I anslutning till inventeringen kan olika riktade specialinsatser utföras, t.ex. för att följa rörelsemönstret hos lodjur. Om dessa in- satser planeras och genomförs tillsammans av länsstyrelserna, sa- mebyarna och med stöd av forskningen, kan de fungera som en brygga mellan motstående intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft11"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Rovdjursinventeringen utanför renskötselområdet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;Länsstyrelserna i samverkan med de ideella organisationerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Löpande årligen sedan 1997&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Årligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Inventeringen skall ingå i länsstyrelsernas regionala förvaltnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;ansvar för rovdjuren och även vara en del i arbetet med att för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;hindra faunakriminalitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Inventeringsresultaten skall vara direkt jämförbara mellan åren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;och mellan länen samt utgöra underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft32"&gt;för uppföljning av mål för rovdjursstammarnas status och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft52"&gt;utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft19"&gt;vid uppföljning av effekterna av vidtagna skadeförebyggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft52"&gt;åtgärder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft4"&gt;vid planering av framtida skadeförebyggande åtgärder,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft4"&gt;vid Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td48"&gt;&lt;P class="p328 ft52"&gt;skyddsjakt efter rovdjur.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Fältinventering av spårförekomster. Styrda kriterier för tolkning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;spårförekomst sedan 2003.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Utanför renskötselområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Ja, i databasen Rovdjursforum med höga sekretesskrav på använ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;daren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;5,8 mnkr år 2004 av medel från anslaget för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Till detta kommer kostnader för jägarorganisationernas deltagande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;samt kostnader från länsstyrelsernas ramanslag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Basinventering av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områden&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;2005–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Basinventeringen av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och övriga skyddade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;områden syftar till att inhämta data av sådan kvalitet att de kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;användas till att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;arbeta med nationell och regional strategisk naturvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;planering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;formulera tydliga och uppföljningsbara mål på objektnivå i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;bevarandeplaner för Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skötselplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;för skyddade områden, enligt definitionen av gynnsam beva-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;randestatus,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;utgöra grunden för löpande uppföljning och utvärdering samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;rapportering av detta enligt artikel 17 i art- och habitatdi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;rektivet till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;P class="p320 ft4"&gt;SOU 2005:94 Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;utgöra ett användbart underlag för olika prövningar på ob-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;jektnivån i Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och övriga skyddade områ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;den.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;Metodutvecklingen för basinventeringen pågår varför slutliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;ställningstagande till vilka metoder som kommer att användas ej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;är klara. I stort bygger inventeringen på en modell med förarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;inklusive fjärranalys samt dataåtervinning, fältarbete och efterar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;bete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;Samtliga Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Avsikten är att datafångsten ska ske digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;Avsikten är att data ska finnas tillgängliga på webben.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;160 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p313 ft7"&gt;I basinventeringen ingår följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft7"&gt;Utbredningen av naturtyper enligt bilaga 3 i områdesskydds- förordningen i Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områden (bilaga 1 i art- och habitatdirektivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Förbättrad indelning av våtmarker, gräsmarker och vattenmil- jöer genom komplettering av naturtypskarteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Förekomst och utbredning av viktiga strukturer och funktioner i ovanstående naturtyper i Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;Förekomsten av typiska arter för ovanstående naturtyper i Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft7"&gt;Utbredningsområde, livsmiljö och populationsutveckling för arterna markerade med B i bilagan till artskyddsförordningen (bilaga &lt;NOBR&gt;2-arter&lt;/NOBR&gt; i art- och habitatdirektivet samt bilaga &lt;NOBR&gt;1-arter&lt;/NOBR&gt; i fågeldirektivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;Inventeringen kommer att vara första gången som en systematisk genomgång sker av alla landets Naturaobjekt samt de skyddade områdena, och får genom detta en mycket stor betydelse både för det operativa arbetet med vård- och skötsel av i objekten ingående naturtyper, och för uppföljningen av gynnsam bevarandestatus. Det måste bedömas som mycket viktigt att basinventeringen kan fullföljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft11"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Statsskogsinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;2003–2004&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Inventeringens syfte var att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;sammanställa och bedöma den befintliga kunskapen om de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;statliga skogsmarkernas natur- och kulturvärden och att re-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;dovisa hur denna information fortlöpande ska hållas uppda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;terad och tillgänglig,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;bedöma vilka av statens marker som behöver ges ett formellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;skydd, främst i form av naturreservat,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;identifiera alla s.k. urskogsartade skogar i landet som är i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;behov av formellt skydd och lämna förslag på hur dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;långsiktigt kan skyddas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Kombination av flygbildstolkning manuellt och med stöd av GIS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;samt fältarbete. Underlagsmaterial har varit geografiska data från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;de statliga skogsaktörerna, äldre kunskapsunderlag m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;Nationell på huvuddelen av den statliga skogsmarken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja i systemet &lt;NOBR&gt;VIC-natur&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;20 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;www.naturvardsverket.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Inventeringen av skogar på statens mark med höga naturvärden har resulterat i ett urval av ca 1 000 områden om sammanlagt ca 375 000 ha produktiv skog som bedömts ha så höga värden att na- turreservatsbildning skulle kunna vara aktuell. Ca hälften av antalet områden och mer än 80 % av arealen finns inom Norrbottens och Västerbottens län med betydande andel inom den fjällnära skogen. I övrigt fördelas arealerna med ca 10 % på övriga Norrland samt Dalarnas och Värmlands län och resterande ca 10 % på övriga Sverige. Flertalet av antalet områden utanför Norrbottens och Västerbottens län ligger i södra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Inventeringen finns i allt utom urskogsdelarna redovisad i rap- porter från Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft11"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft2"&gt;II. Övervakning av miljötillståndet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft8"&gt;Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Årligen fr.o.m. 2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;Årligen rullande så att hela landet omdrevas vart femte år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Det primära syftet är att övervaka förutsättningarna för biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;mångfald i ett landskapsperspektiv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;NILS omfattar alla naturtyper inom ramen för ett landsomfattande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;stickprov, bestående av ca 600 permanenta landskapsrutor om 5 x&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;5 km, som inventeras vart femte år. Det innebär att varje år in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;venteras omkring 120 rutor fördelade över hela landet. Fältarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;förbereds genom fjärranalys.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft52"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;27 mnkr t.o.m. 2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;www-nils.slu.se&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft7"&gt;NILS är ett nytt rikstäckande miljöövervakningsprogram som syf- tar till att följa förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningar för biologisk mångfald. Till skillnad från andra övervakningsprogram omfattar NILS alla landmiljöer. Såväl jordbruksmark som skogsmark, våtmarker, stränder, fjäll och be- byggda miljöer inventeras. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljömålen. NILS bidrar med uppgifter till inter- nationell rapportering, tillhandahåller information till andra över- vakningsprogram bl.a. Häckfågeltaxeringen samt uppföljning av Natura &lt;NOBR&gt;2000-biotoper.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft7"&gt;Inventeringen baseras på en kombination av flygbildstolkning och fältinventering. Programmets grunddesign kommer att genomföras på samma vis i alla naturtyper. Drygt 600 landskaps- rutor, vardera 5 x 5 km, ingår i det stickprov som kontinuerligt kommer att följas inom programmet. NILS inventeringsrutor är permanenta och återinventeras med ett femårigt intervall. Land- skapsrutorna är fördelade över hela landet, med viss tonvikt på jordbruks- och fjällområden. Skälen till denna design är att NILS ska ses i sammanhang med Riksinventeringen av skog (RIS) som täcker skogslandskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;För att på ett kostnadseffektivt sätt beskriva landskapets sam- mansättning är NILS i hög grad baseras på flygbildstolkning. Hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;landskapsrutan flygbildstolkas medan fältinventeringar enbart är koncentrerade till en inre 1 x 1 &lt;NOBR&gt;km-ruta.&lt;/NOBR&gt; Fältinventeringen genomförs för att följa upp flygbildstolkningen samt för att tillföra information som inte kan erhållas via flygbildstolkning – bl.a. upp- gifter på artnivå. NILS fältinventering kommer dessutom att utföra riktade tilläggsinsatser i utvalda miljöer, t.ex. ängs- och betesmar- ker, våtmarker, rasbranter och småvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Programmet startade 2003 och de första heltäckande resultaten från NILS beräknas kunna presenteras inom något år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Naturvårdsverket finansierar programmet som är en del av den nationella miljöövervakningen. NILS leds operativt av Institutio- nen för skoglig resurshushållning och geomatik vid SLU (Umeå), en institution som genom riksskogstaxeringen, ståndortskarte- ringen och skogsskadeinventeringen har lång erfarenhet av att or- ganisera storskaliga inventeringsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;NILS kommer, tillsammans med uppföljningen av gynnsam be- varandestatus i Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områden, att lägga en mycket god grund för en systematisk uppföljning av den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Riksinventeringen av skog (RIS)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Inventeringen har bedrivits sedan 1923 (riksskogstaxeringen) och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;1962 (markinventeringen)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Årligt omdrev av delar av provrutorna så att hela beståndet återbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;söks med &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; års intervall.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;Riksskogstaxeringens syfte är att beskriva tillståndet, tillväxten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;och avverkningen i våra skogar, men är även att vara ett kraftfullt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;medel för miljöövervakning. Markinventeringens syfte är att genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;återkommande observationer och provtagningar på riksskogstaxe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;ringens permanenta provytor skapa ett objektivt och landsomfat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;tande underlag för studier av tillstånd och förändringar i mark.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Fältinventering inom ett stort antal fasta provytor samt vissa till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;fälliga.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nationell inom skogsmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Nedladdningsbara &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;www-ris.slu.se&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;Riksinventeringen av skog (RIS) är ett paraplybegrepp för de två samverkande programmen riksskogstaxeringen och markinventer- ingen. Dessa båda inventeringar utnyttjar en gemensam infra- struktur för att fortlöpande följa tillstånd och utveckling i skog och skogsmark i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft8"&gt;Riksskogstaxeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft7"&gt;Riksskogstaxeringen är en årlig inventering av tillstånd, genom- förda åtgärder och utveckling i Sveriges skogar. Uppgifterna från inventeringen har ett brett användningsområde. Uppgifterna från inventeringen utgör underlag för uppföljning av flera nationella miljö- och sektorsmål för skogen, i första hand &lt;SPAN class="ft8"&gt;Levande skogar &lt;/SPAN&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Riksskogstaxeringen startade redan 1923 och har pågått mer eller mindre kontinuerligt sedan dess. Innehåll och utförande har utvär- derats och reviderats vid flera tillfällen – senast 2003. Trenden har varit en utveckling mot ett allt bredare innehåll i inventeringen för att tillhandahålla information om viktiga aspekter på uthålligt skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft7"&gt;Några av de viktigaste leveranserna från inventeringen är utgiv- ning av officiell statistik om skogen med tillhörande temaavsnitt i publikationen Skogsdata, uppdatering av officiell och annan stati- stik om skogen på internet, leverans av underlag till Skogsstyrel- sens skogsstatistiska årsbok, leverans av uppgifter till klimatkon- ventionen, leverans av underlag för utvärdering av miljö- och sek- torsmål, samt diverse löpande uppdragsanalyser till forskare, myn- digheter och näringsliv. Rutiner för medverkan i kommande upp- följning av bevarandestatus inom Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; förväntas också bli utvecklade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Markinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft7"&gt;Genom markinventeringen insamlas årligen uppgifter om tillstånd och utveckling i skogsjordar i Sverige i huvudsak med avseende på ståndortsförhållanden och markkemi. Resultaten ligger till grund för bl.a. bedömning av försurningsläge och behov av kalkning i skogsmark och skogsmarkens roll för växthusgasbalanser. Inven- teringen ligger till grund för flera miljömål: &lt;SPAN class="ft8"&gt;Levande skogar, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft8"&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft11"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Beskrivning av viktigare nationella inventeringar och miljöövervakningsinsatser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;En inventering av skogsmarken i Sverige inleddes redan under &lt;NOBR&gt;1960-talet.&lt;/NOBR&gt; År 1983 introducerades den s.k. ståndortskarteringen med syfte att beskriva mark och vegetation på riksskogstaxeringens provytor. Inför 2003 flyttades ansvaret för vegetationen till riks- skogstaxeringen varvid ståndortskarteringen – som därmed i hu- vudsak kom att innefatta markmoment – bytte namn till markin- venteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;Häckfågeltaxeringen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td53"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Uppdragsgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td54"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Utförare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Lunds universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Inventeringsperiod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Sedan 1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Omdrev&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Årligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Att övervaka förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Metod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Tre olika inventeringar ingår i övervakningsprogrammet: häckfå-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;geltaxeringen med de fria punktrutterna respektive standardrut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;terna och vinterfågelräkningen. De två förstnämnda genomförs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;under häckningstid medan vinterfågelräkningen utförs en eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;flera gånger per vinter. De tre inventeringarna bygger alla i hu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;vudsak på ideella insatser av fågelskådare runt om i Sverige. En&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;inventering består i princip i att under en dag per år besöka ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;antal punkter i landskapet och därifrån räkna samtliga fåglar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;som ses och hörs. I häckfågeltaxeringen och vinterfågelräkningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;får deltagarna själva bestämma var räkningarna skall ske. Vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;standardruttsräkningarna besöker man på förhand givna platser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;och metodiken är något annorlunda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Täckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Finns digitalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft54"&gt;Nedladdningsbara GIS-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;data på webben&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kostnad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;www.biol.lu.se/zooekologi/birdmonitoring/ index.html&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft11"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39475x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p358 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft57"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;De allmänna kunskaps- och planeringsunderlag i form av in- venteringar som täcker landmiljön svarar i allt väsentligt mot behoven. En generell brist är dock att det saknas heltäckande karteringar av landmiljöns vegetation och havsbottnarnas topo- grafi och bottentyp. För vattenmiljöer och särskilt havet finns betydande kunskapsbrister i alla avseenden. För ett utvecklat ar- bete med regionala landskapsstrategier, som regeringen vill pröva, behövs kartor och annat underlag av hög kvalitet på regi- onal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft7"&gt;Miljöövervakningen behöver ses över så att den ger en god grund för arbetet med biologisk mångfald generellt, och i syn- nerhet inom ramen för det nya miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;. Det behövs kompletterande insatser för övervakning av arter, bl.a. därför att vi vet för lite om sambanden mellan ar- ters förekomst och deras livsmiljö. Den regionala övervakningen av biologisk mångfald är endast delvis utvecklad. I en översyn bör ingå att bedöma vilket behov länen har av egen miljööver- vakning och i vilken utsträckning de nationella insatserna kan brytas ned på regional nivå och svara upp mot länens behov. Det är viktigt att analys och bearbetning håller jämna steg med in- samlingen av data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft7"&gt;Det behövs särskilda insatser för att följa upp att biologiska resurser och biologisk mångfald nyttjas på ett hållbart sätt, där även ingår att överväga behovet av uppföljning av genetisk vari- ation och genetiska resurser. För att kunna följa upp Sveriges bidrag till det internationella &lt;NOBR&gt;2010-målet&lt;/NOBR&gt; bör utvecklingen av in- dikatorer intensifieras och samordnas med liknande aktiviteter inom EU. Övervakningen av rödlistade arter, som i stor ut- sträckning bygger på ideella insatser, kan behöva förstärkas för att ge fullgott underlag till kommande revideringar av rödlistan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft11"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39476x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;och för att kunna bedöma om det särskilda delmål om att minska andelen hotade arter nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;Mina förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;En nationell digital vegetationskartering genomförs för de delar av Sverige som inte tidigare karterats. Karteringen bör bygga på tidigare erfarenheter, men samtidigt ta tillvara ut- vecklingen av nya, mer kostnadseffektiva metoder. Förslag till motsvarande kartering för havsbottnar tas upp i kapitel 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Den nationella och regionala miljöövervakningen ses över för att bättre svara upp mot behoven i arbetet med biologisk mångfald. Bland annat bör behovet av ytterligare övervak- ning av arter utredas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;En samlad redovisning av situationen för biologisk mångfald i Sverige görs regelbundet. Redovisningen bör knytas till något befintligt krav på rapportering, t.ex. till konventionen om biologisk mångfald. Naturvårdsverket ges i uppdrag att i samråd med Centrum för biologisk mångfald, ArtDataban- ken och berörda myndigheter närmare utreda formerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Certifiering av naturinventerare införs. Centrum för biolo- gisk mångfald, ArtDatabanken och Sveriges Lantbruksuni- versitet ges i uppdrag att utreda förutsättningarna och ut- formningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;I det här kapitlet görs en genomgång av de generella behov av kun- skap som finns i arbetet med biologisk mångfald. Utgångspunkten är det av regeringen föreslagna nya miljökvalitetsmålet för biolo- gisk mångfald, &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;. Regeringen har angivit som skäl till varför ett särskilt miljökvalitetsmål föreslås att det behövs för att åstadkomma ett mer effektivt, fokuserat och bättre koordi- nerat arbete med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Det förefaller därför rimligt att i denna utredning redo- visa det generella kunskapsläget och de generella kunskapsbehoven samlat och under paraplyet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;. De mer speci- fika kunskapsbehov som följer av de befintliga miljökvalitetsmålen redovisas i kapitel 6. Den redovisningen visar också kunskapsläget i olika ekosystem och miljöer, och därmed indirekt också inom olika samhällssektorer, främst de areella näringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft11"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39477x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p369 ft2"&gt;Regeringens förslag till nytt miljökvalitetsmål för biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett håll- bart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livs- miljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha till- gång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mång- fald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;Delmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Hejdad förlust av biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Minskad andel hotade arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Hållbart nyttjande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft7"&gt;(Miljökvalitetsmål och delmål är föreslagna av regeringen, prop. 2004/05:150)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;Regeringen har gjort följande precisering av vad miljökvalitets- målet bl.a. innebär i ett generationsperspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;Samhällets insatser för att bevara den biologiska mångfalden bedrivs med ett landskapsperspektiv på förvaltningen av eko- systemen. Ekosystemens buffertförmåga bibehålls, dvs. för- mågan att klara av förändringar och vidareutvecklas, så att de kan vara fortsatt produktiva och leverera varor och tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft7"&gt;Landskapet, sjöar och hav är så beskaffat att arter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft7"&gt;Det finns tillräckligt med livsmiljöer så att långsiktigt livs- kraftiga populationer av arter bibehålls (gynnsam bevarande- status).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;I områden där viktiga naturtyper skadats restaureras sådana så att förutsättningarna för den biologiska mångfalden väsentligt förbättras. Det kan t.ex. handla om naturtyper som generellt har minskat kraftigt i yta och utbredning, som fått sina kvali- teter som livsmiljö generellt utarmad, som hyser en stor mångfald av arter eller som hyser genetiskt särpräglade be- stånd av arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft7"&gt;Arterna är spridda inom bl.a. sina naturliga utbredningsområ- den i landet så att genetisk variation inom och mellan popula- tioner är tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft11"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39478x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;Främmande arter eller genetiskt modifierade organismer som kan hota människors hälsa eller hota eller utarma biologisk mångfald i Sverige introduceras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft7"&gt;Den biologiska mångfalden upprätthålls i första hand genom en kombination av hållbart nyttjande av biologiska resurser, bevarande av arter och deras livsmiljöer samt åtgärder för att minimera belastningen av föroreningar och genom att be- gränsa klimatpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;Arter som nyttjas t.ex. genom jakt och fiske förvaltas så att de långsiktigt kan nyttjas som en förnyelsebar resurs, och så att ekosystemens strukturer och funktioner inte påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft7"&gt;Människor har tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett rikt växt- och djurliv, så att det bidrar till en god folkhälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;Det biologiska kulturarvet förvaltas så att viktiga natur- och kulturvärden består.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft7"&gt;Samhället och dess medborgare har en bred kunskap om och förståelse för vikten av biologisk mångfald. Traditionell och lokal kunskap om biologisk mångfald och dess nyttjande be- varas och används när så är lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft7"&gt;Sverige deltar aktivt i det internationella miljösamarbetet för att bevara biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;Regeringens förslag till nytt miljökvalitetsmål innebär en tydlig prioritering av arbetet med att bevara och hållbart nyttja den biolo- giska mångfalden. Inriktningen och delmålen utgör ett komple- ment till befintliga miljökvalitetsmål. Viktiga delar i det nya miljö- kvalitetsmålet för biologisk mångfald är balans mellan bevarande och hållbart nyttjande, en helhetssyn på landskapet samt folkhäl- sans och välfärdens koppling till natur och biologisk mångfald. Re- geringen menar att det behövs en kraftsamling i arbetet för att nå besluten som tagits under bl.a. världstoppmötet om hållbar utveck- ling 2002 och inom EU om att hejda förlusten av biologisk mång- fald redan till 2010. Mot bakgrund av de stora förlusterna av biolo- gisk mångfald som i dag sker och den stora mängd arter som be- döms vara hotade kommer miljökvalitetsmålet vara svårt att nå. Regeringen gör dock bedömningen att Sverige har förutsättningar att nå målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft11"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39479x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p320 ft4"&gt;SOU 2005:94 Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft2"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Utveckling och konkretisering av landskapsperspektiv och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;ekosystemansats i förvaltningen av biologiska resurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Underlag för strategi/handlingsplan för bevarande av gene-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;tisk variation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Underlag till strategi för hur förväntade konsekvenser av ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;förändrat klimat bör påverka arbetet med biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Underlag för internationell samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Planeringsunderlag och kartor av olika slag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Övervakning av drivkrafter och påverkan på biologisk mång-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;fald, liksom förutsättningar och tillstånd för biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Direkt eller indirekt övervakning av genetisk variation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppföljning av ekosystemens buffertförmåga och möjligheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;att leverera varor och tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Uppföljning av åtgärders och styrmedels effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;De preciseringar som regeringen gör av det nya miljökvalitetsmålet visar att det är ett omfattande och komplext mål. Behovet av kun- skap är stort för att utveckla målet och ta fram strategier och pro- gram. Det behövs även bra uppföljning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Regeringen lägger stor tonvikt vid att arbetet med att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald måste ske med en helhetssyn där ekosystemet och landskapet är arenor. En utgångspunkt är den s.k. ekosystemansatsen som utvecklats inom konventionen för biolo- gisk mångfald. Det är i landskapet olika ekosystem möts, men också olika samhällsintressen. Det finns stort behov av att utveckla naturvårdens, liksom de areella näringarnas, arbetssätt. Ett verktyg som regeringen föreslår och vill pröva är regionala landskapsstrate- gier, vilket ställer krav på detaljerade planeringsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;Genetisk variation är en del av den biologiska mångfalden som ofta förbises. Det behövs både ett strategiskt förhållningssätt till frågan och en övervakning av tillståndet som också beaktar varia- tion och förändringar inom arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;Att klimatet kommer att förändras som en konsekvens av ut- släpp av växthusgaser står i dag utom allt tvivel. Förändringarna kan dämpas genom kraftiga åtgärder för att minska utsläppen, men en klimatförändring går ändå inte helt att undvika. Det innebär att kunskap behövs för att anpassa naturvårdens strategier så att inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39480x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;bara dagens situation beaktas utan även morgondagens och framti- dens situation vägs in. Miljöövervakning är viktigt för att successivt kunna anpassa strategier och åtgärder till utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Biologisk mångfald är en global angelägenhet. Sverige deltar i internationellt samarbete, bl.a. inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. Som en del i det samarbetet har Sverige en roll att bistå i en gemensam internationell kunskapsuppbyggnad. Det innebär också att internationella prioriteringar måste få visst ge- nomslag i nationella kunskapsprioriteringar. Bilateralt samarbete kring kunskap och forskning, särskilt med länder i tredje världen, bör vara en del Sveriges arbete med biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Delmål 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utveckling av uppföljningsmodell för delmålet, som en del av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;en &lt;NOBR&gt;EU-uppföljning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Alla typer av kunskapsunderlag till det operativa arbetet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;biologisk mångfald, se övriga delmål samt kapitel 6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Övervakning av drivkrafter och påverkan på biologisk mång-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;fald, liksom förutsättningar och tillstånd för biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Direkt eller indirekt övervakning av genetisk variation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppföljning av ekosystemens buffertförmåga och möjligheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td69"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;att leverera varor och tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td70"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Uppföljning av åtgärders och styrmedels effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Delmålet är den svenska kopplingen till &lt;NOBR&gt;EU-målet&lt;/NOBR&gt; och det interna- tionella målet om att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Delmålet ställer krav på en samlad kunskap om läget för biolo- gisk mångfald i landet, liksom om vilka åtgärder som vidtagits. För att bedöma om förlusten av biologisk mångfald är hejdad krävs tidsserier som både gör det möjligt att göra jämförelser bakåt och prognostisera framtiden. Utan sådan kunskap kommer det inte att gå att avgöra vad som uppnåtts till 2010 eller vad som behöver gö- ras ytterligare. För redovisning till den politiska nivå där målet ur-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft11"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39481x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;sprungligen har fastställts behövs förenklad men ändå korrekt och konkret information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;Det svenska arbetet bör utgå från de initiativ som tagits under konventionen om biologisk mångfald och inom EU för att skapa ett ramverk av kostnadseffektiva och ändamålsenliga indikatorer och tidtabell för uppföljning av &lt;NOBR&gt;2010-målet.&lt;/NOBR&gt; Ett europeiskt pro- gram, Streamlining European 2010 Biodiversity Indicators, har ini- tierats av bl.a. Europeiska miljöbyrån, EEA (European Environ- ment Agency), och ECNC (European Centre for Nature Conser- vation). Utgångspunkten är existerande förslag till uppföljningsin- dikatorer som utvecklats inom ramen för konventionen om biolo- gisk mångfald och inom EU (tabell 1). Naturvårdsverket är repre- senterat i arbetet. För att få fokus på &lt;NOBR&gt;2010-målet&lt;/NOBR&gt; och kunna an- vända det som en drivkraft i det svenska miljömålsarbetet bör en uppsättning svenska &lt;NOBR&gt;2010-indikatorer&lt;/NOBR&gt; slås fast, lämpligen hela eller delar av listan över &lt;NOBR&gt;EU-indikatorer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft4"&gt;Tabell 1 &lt;NOBR&gt;EU-indikatorer&lt;/NOBR&gt; för biologisk mångfald (EU headline biodiversity indica- tors) presenterade under det irländska &lt;NOBR&gt;EU-ordförandeskapet&lt;/NOBR&gt; 2004.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Kategori&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Indikator&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Status och trender&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Trender i utbredningen av utvalda biom, ekosystem och habitat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Trender i förekomst och utbredning av utvalda arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Förändring i status av hotade och/eller skyddade arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Trender i genetisk variation hos domesticerade djur, odlade växter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;och fiskarter av stor socioekonomisk betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Areal skyddade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Hållbart nyttjande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Areal skogar, jordbruksmark, fiskade områden och vattenbruks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;områden som brukas på ett hållbart sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Hot mot den biologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Kvävenedfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Antal invasiva främmande arter och kostnaderna för dessa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Betydelsen av klimatförändringar på biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft54"&gt;Ekosystemens integritet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Marint trofiskt index&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;ekosystemens förmåga att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Konnektivitet och fragmentering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;leverera varor och tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Vattenkvalitet i akvatiska ekosystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Tillgång till och rättvis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Patent (ej ännu utvecklad indikator)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;fördelning av biologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;resurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft54"&gt;Överföring och användning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;Ekonomiska anslag till arbetet med biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;av resurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;Den allmänna opinionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Allmänhetens medvetenhet och delaktighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;Ett annat europeiskt initiativ är Countdown 2010, som är en bred allians av aktörer från olika länder som tillsammans arbetar med att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft11"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39482x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;uppnå &lt;NOBR&gt;2010-målet&lt;/NOBR&gt; (www.countdown2010.net). Sekretariatet leds av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Bland aktiviteterna märks övervakning och indikatorer liksom information och data. Sverige är endast representerat genom EU:s institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Delmål 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter i landet ha för- bättrats så att andelen bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilka åtgärder är de rätta för att förbättra situationen för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;de rödlistade arterna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var finns arterna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskap om mindre kända organismgrupper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Inventeringar och annan kunskap för åtgärdsprogrammen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;för hotade arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Övervakning och uppföljning av rödlistade arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Detta delmål bygger på rödlistan, som revideras av ArtDatabanken vart femte år. Kunskap som behövs är hur situationen för de röd- listade arterna ser ut och förändras. För rödlistning krävs grundläg- gande kunskap om alla organismgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft21"&gt;Det behövs även kunskap i det operativa arbetet för att kunna förbättra läget, bl.a. inom ramen för åtgärdsprogrammen för hotade arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Delmål 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biolo- gisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år 2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskaps- nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft11"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39483x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p320 ft4"&gt;SOU 2005:94 Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Metoder/åtgärder för bevarande och hållbart nyttjande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Metoder/verktyg för att tillämpa ett landskapsperspektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Metoder för ekonomisk värdering/tillämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft4"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biolo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;giska resurser nyttjas på ett hållbart sätt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Det tredje delmålet om hållbart nyttjande kompletterar mer speci- fika delmål som återfinns under andra miljökvalitetsmål, t.ex. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Le- vande skogar &lt;/SPAN&gt;(förstärkt biologisk mångfald) och &lt;SPAN class="ft8"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;(bifångster, uttag – återväxt). Syftet med det nya delmålet är enligt regeringen att fånga upp landskapsper- spektivet på biologisk mångfald, vilket de befintliga miljökvalitets- målen endast gör i begränsad utsträckning. Delmålets första del rymmer i sin formulering en tydlig koppling till kunskap. För att utarbeta metoder för uppföljning krävs kunskap om vad som är ett hållbart nyttjande. Regeringen tar även upp behovet av metoder för, och tillämpning av, ekonomisk värdering av biologisk mång- fald. När det gäller lokal och traditionell kunskap i relation till be- varande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald avser reger- ingen att ge CBM i uppdrag att utveckla ett nationellt program. I programmet bör ingå upprättandet av ett nationellt register för tra- ditionell kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft2"&gt;Vilken kunskap finns och vem tar fram den?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft8"&gt;Inventering och kartering av naturtyper, arter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft8"&gt;Rödlistade arter i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;Den rödlista som ArtDatabanken regelbundet tar fram är ett ovär- derligt kunskapsunderlag när det gäller situationen för hotade arter i Sverige. ArtDatabanken har som sin primära uppgift att samla in, lagra, utvärdera och tillhandahålla information om hotade och säll- synta växter och djur i Sverige. En grund i detta arbete är att be- döma arters hotsituation och status – att utarbeta och revidera s.k. rödlistor, och att ställa samman den viktigaste informationen på faktablad. Genom regelbunden revidering av rödlistan är möjlighe- terna goda att bedöma förändringar och trender. Underlaget för rödlistan bygger på en mängd observationer, bl.a. i form av flora-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;och faunaväkteri på ideell basis. I dag finns framför allt ett väl fun- gerande floraväkteri för hotade kärlväxter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft8"&gt;Svenska artprojektet – Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Regeringen gav 2001 ArtDatabanken i uppdrag att fram bestäm- ningshandböcker över alla Sveriges 50 000 flercelliga arter. Hela projektet, benämnt Svenska artprojektet, beräknas ta 20 år och är avsett att inkludera en avsevärd upprustning av den taxonomiska infrastrukturen i Sverige. Projektet, som internationellt sett är unikt, består av flera delar. En viktig del är grundläggande taxono- miska utredningar av en mängd dåligt kända organismgrupper. För att denna satsning skall kunna genomföras krävs en väl utbyggd infrastruktur i form av taxonomisk kompetens och väl fungerande museer. En av de viktigaste slutprodukterna är en serie bestäm- ningshandböcker på svenska över svenska arter: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Den första volymen, som behandlar dagfjärilar, publicerades våren 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft8"&gt;Nationella naturvärdesinventeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;För landekosystemen finns nationella inventeringar som ger en hyfsad bild av var de största naturvärdena förekommer. Större na- tionella inventeringar presenteras i kapitel 4. För sjöar och vatten- drag byggs kunskapen successivt upp i länen, se vidare i kapitel 6.2. För havet är kunskapen sämst, även om flera mindre inventeringar har genomförts eller pågår, se vidare i kapitel 6.3. Geografiska grunddata, t.ex. den information som finns i topografiska kartan, är oftast basen för mer specialiserade karteringar och inventeringar, se också kapitel 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft8"&gt;Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden, samt uppföljning av Natura 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Alla Sveriges Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områden inven- teras i ett projekt som startades av Naturvårdsverket 2003. Basin- venteringen kommer att ge ett värdefullt underlag till statligt och kommunalt naturvårdsarbete samt till forskningen. För enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft11"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;och verksamhetsutövare innebär basinventeringen att Natura 2000- områdenas syften blir klarlagda. Detta ger förutsättningar för en ökad rättsäkerhet och tydlighet. Basinventeringen görs för att uppföljningsbara bevarandemål för områdenas naturvärden ska kunna formuleras. Själva inventeringen sker mellan 2004 och 2007. Det rörs sig om ca 6,5 miljoner hektar. En stor del av inventeringen kommer att utföras via länsstyrelserna. Andra inventeringar som kräver experter organiseras via ArtDatabanken eller direkt från Naturvårdsverket. Det som inventeras är arealer, utbredningar, strukturer, populationer, typiska arter samt friluftslivsanordningar. Se också kapitel 4 för mer fakta om inventeringen. Med basinven- teringen som grund planerar Naturvårdsverket en uppföljning av Natura 2000 inkluderande både habitat och arter (Naturvårdsver- kets rapport 5434). En sådan uppföljning är ett krav enligt art- och habitatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft8"&gt;Artspecifika inventeringar/uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Det finns flera insatser som är inriktade på specifika arter, t.ex. fjällräv, jaktfalk och kungsörn. Dessa är ofta kopplade till särskilda behov av övervakning eller skyddsinsatser. I flera fall är insatserna kopplade till särskilda projekt med nationell eller internationell fi- nansiering. Denna form av artspecifika kunskapsuppbyggande in- satser är oftast förhållandevis kostnadskrävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Kunskapsunderlag till åtgärdsprogrammen för hotade arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Ett åtgärdsprogram för en hotad art är ett vägledande dokument som fastställs av Naturvårdsverket. I de fall ett program avser arter som påverkas av fiske tas besluten i samverkan med Fiskeriverket. Åtgärdsprogrammen har betydelse främst för den operativa fasen av miljömålsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Varje åtgärdsprogram ska innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft7"&gt;en översikt över kunskaperna om den hotade arten, artgrup- pen eller naturtypen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft7"&gt;en redovisning av vilka konkreta åtgärder som krävs för att arten ska bevaras samt kostnaderna för dessa åtgärder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft7"&gt;en plan för finansieringen av arbetet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft7"&gt;en redovisning av ansvarsfördelningen vid genomförandet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft11"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;en plan för uppföljningen av åtgärdsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;Inom ramen för arbetet att revidera och upprätta åtgärdsprogram för hotade arter sker ett omfattande kunskapsuppbyggande arbete. Naturvårdsverket har gett länsstyrelserna i uppdrag att ansvara för samordning och upprättande av både åtgärdsprogrammen och de inventeringar och undersökningar som behövs för dessa. Totalt ska 210 åtgärdsprogram tas fram, omfattande ca 500 arter. Varje län har fått ansvar för ett varierande antal åtgärdsprogram. Programmen ska tas fram i samverkan med andra aktörer, både myndigheter, in- stitutioner och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Under 2005 avsattes ca 50 miljoner kronor från anslaget för bi- ologisk mångfald för arbetet med åtgärdsprogrammen varav upp- skattningsvis hälften går till inventeringar och annan kunskapsupp- byggnad. Arbetet med att upprätta åtgärdsprogram beräknas pågå fram till 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Ett underlag som i dag främst används av forskningen, men som även kan vara till nytta i operativt arbete eller i samband med upp- följning och utvärdering, är de biologiska samlingar som förvaras av museer. En genomgång av Sveriges naturhistoriska museer görs i kapitel 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;Övervakning av miljötillståndet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;En genomgång av delprogrammen inom befintliga programområ- den för miljöövervakningen visar att det är en mindre andel som har stor betydelse för arbetet med för biologisk mångfald (tabell 2). Många delprogram ger dock viktigt underlag för att bedöma påver- kan och därmed förutsättningarna för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft11"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39487x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft4"&gt;Tabell 2 Nationell miljöövervakning. Betydelsen för arbetet med biologisk mång- fald har bedömts i en fyrgradig skala: ingen, liten, måttlig eller stor bety- delse. Förutom angivna kostnader för programområdena användes 2004 inom ramen för den nationella miljöövervakning 6,9 miljoner kr till tema- tiska insatser och 10,5 miljoner kronor till stödsystem. Därutöver gick 22,5 miljoner kr till regional miljöövervakning och 1,7 miljoner till inter- nationell rapportering. Den totala kostnaden 2004 för den miljöövervak- ning som Naturvårdsverket finansierar var 128,8 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Programområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Delprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Betydelse för bio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kostnad 2004 (per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;logisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;programområde,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;miljoner kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Sötvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Referensstationer grundvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p420 ft5"&gt;13,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Referensstationer vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Måttlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Flodmynningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Måttlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Referensstationer sjöar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Måttlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Miljögifter provbankning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Miljögifter analys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stora Sjöarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Måttlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Riksinventering sjöar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Måttlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Hav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Makrofauna mjukbottten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p420 ft5"&gt;19,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vegetationsklädda bottnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Embryonalutveckling hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Måttlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;vitmärla, trend- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;områdesövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Fria vattenmassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Måttlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kustfiskebestånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Toppkonsumenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Metaller och organiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;miljögifter i marin biota&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Badvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Våtmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;Våtmarkernas funktion och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;Under utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p420 ft52"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;kan ej bedömas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Myllrande våtmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Under utveckling,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;kan ej bedömas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Riksinventering Skog –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Stor (särskilt om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p420 ft52"&gt;13,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Markinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;också data från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;övriga RIS nyttjas)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Integrerad övervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Smådäggdjursövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Metallhalter i älg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Mark och gröda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p420 ft52"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Observationsfält&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Typområden för jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Miljögifter i biota,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Måttlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Övervakning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;bekämpningsmedelsrester&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Markpackning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td79"&gt;&lt;P class="p421 ft11"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39488x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td76"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Fjäll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Smådäggdjursövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td79"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Metaller i ren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Landskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Heltäckande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Måttlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p422 ft52"&gt;9,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;satellitövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Nationell inventering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;landskapet i Sverige (NILS)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Häckfågeltaxering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Sträckfågelräkning vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Falsterbo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Fågelräkning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;ringmärkning vid Ottenby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td79"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Svensk sjöfågelinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Stor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Luft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Hela programområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p422 ft5"&gt;8,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td76"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Hälsorelaterad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Hela programområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td79"&gt;&lt;P class="p422 ft52"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;miljöövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td80"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Miljögiftssamordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Hela programområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Liten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td83"&gt;&lt;P class="p422 ft5"&gt;7,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;87,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;NILS (Nationell inventering av landskapet) är ett av de viktigaste delprogrammen för att följa tillstånd och förändringar av framför- allt förutsättningarna i landskapet för biologisk mångfald, men i viss utsträckning även situationen för enskilda arter. Delprogram- met startade 2003 och genomförs rullande med ett femårsintervall. För en närmare presentation av NILS, se kapitel 4. Andra betydel- sefulla delprogram är Riksinventeringen av skog, smådäggdjurs- övervakningen, flera delprogram för fåglar samt delar av program- områdena för sötvatten och hav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Uppföljning av delmål, åtgärder, styrmedel m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Miljömålsuppföljningen bygger på indikatorer, alltifrån sådana som beskriver tillståndet för miljön till sådana som beskriver drivkrafter eller vidtagna åtgärder (tabell 3). Indikatorerna baseras dels på data från miljöövervakningen, dels på annan statistik. Det finns även mycket annan statistik som i dag inte används till indikatorer men som kan ha stort värde för uppföljning, t.ex. avskjutningsstatistik och fiskestatistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft11"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39489x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p424 ft4"&gt;Tabell 3 Indikatorer för uppföljning av miljökvalitetsmålen. I tabellen ingår de indikatorer som direkt mäter biologisk mångfald eller har en påtaglig be- tydelse för biologisk mångfald. Även indikatorer som följer upp natur- vårdsåtgärder har tagits med. Generellt har utsläpp och kemisk status uteslutits, även om sådana indikatorer ofta visar på miljöförhållanden som har avsevärd betydelse för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Miljökvalitetsmål som följs upp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Indikator&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Skyddade sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft32"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Fiskefartyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Lekbiomassa för torsk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Strandnära byggande vid havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Antal yrkesfiskare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Åtgärdsprogram för hotade marina arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Myllrande våtmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Anlagda våtmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Antal skyddade våtmarker i myrskyddsplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Skydd av våtmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Levande skogar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Gammal skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Hård död ved&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Skyddad skogsmark – biotopskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Skyddad skogsmark – naturvårdsavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Äldre lövrik skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Landskapsvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ängs- och betesmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Storslagen fjällmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Antal järvar i fjällen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Antal renar i fjällområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Exploateringsfria områden i fjällen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Skyddade fjällmiljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Fjällrävsföryngringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;God bebyggd miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td87"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Kommunala program för grön- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td84"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;vattenområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Studier som LiM (livsmedelspolitikens miljöeffekter) kan ge viktigt underlag för att bedöma storskaliga förändringar och drivkrafter i samhället, t.ex. areal jordbruksmark och areal hävdad ängs- och betesmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft8"&gt;Dokumentation av erfarenheter och praktik, t.ex. metoder för bevarande och hållbart nyttjande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Det saknas i dag en samlad kunskapsbank på detta område. Tradi- tionell kunskap finns bl.a. dokumenterad hos dialekt- och folkmin- nesarkiven och Nordiska museet. Centrum för biologisk mångfald (CBM) driver ett etnobiologiskt projekt vars syfte är att doku-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft11"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;mentera den systematiska kunskap som äldre tiders människor hade om växter och djur och hur dessa nyttjades som livsmedel, medicin och råmaterial samt deras roll i sedvänjor, lekar, föreställ- ningar och ritualer. Arbetet kommer att resultera i ett bokverk omfattande tre band.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Nyare kunskap som tas fram inom ramen för olika typer av ut- vecklings- och forskningsprojekt är också betydelsefull. Det kan handla om rationella naturvårdsmetoder eller om metoder som ut- vecklas inom de areella näringarna för att hållbart nyttja de biolo- giska resurserna. Det är angeläget att sådana projekt dokumenteras och följs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Kunskapsluckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft8"&gt;Inventeringar av naturvärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;De största kunskapsluckorna när det gäller inventeringar finns i marin miljö, se vidare kapitel 6.3. I viss utsträckning behövs även kompletteringar för sjöar och vattendrag, se kapitel 6.2. I övrigt bedöms kunskapsläget vara tillfredsställande. På sikt kan det dock finnas behov av att revidera tidigare inventeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Vegetationskartering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Vegetationskartan har för de områden i landet som har tillgång till sådan karta visat sig vara av mycket stort värde, framför allt vid planering och i exploateringsärenden. Exemplen på användnings- områden för digitala vegetationskartor är många. Tillsammans med andra grundkartor, t.ex. berggrundskartor, jordartskartor och hyd- rologiska kartor, skapar de förutsättningar för att på ett bättre sätt än i dag i samband med landskapspåverkande insatser för t.ex. infrastrukturutbyggnad eller andra åtgärder som tar i anspråk ny mark, bedöma och prognostisera om biologisk mångfald och miljövärden påverkas. De ger också förutsättningar för att mer systematiskt planera för insatser för skötsel av naturtyper inom ramen för ett arbete med landskapsstrategier. Vidare skapar de underlag för att bedöma förutsättningarna för olika arters överlevnad. I dag är drygt 40 % av landets yta (exklusive haven) vegetationskarterat (figur 4). Om övriga delar av landet också karterades skulle det finnas ett bra kunskaps- och planerings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39491x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;underlag för hela landet. Förutom information om vegetationen bör det också finnas ett markanvändningsskikt, som vid behov kan uppdateras oftare. Behovet är mycket stort av en kartering av havsbottnarna för att även för marin miljö få ett geografiskt kunskaps- och planeringsunderlag, se vidare kapitel 6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft4"&gt;Figur 4 Kartan visar vilka områden som hittills är vegetationskarterade. En lägre flyghöjd ger bättre upplösning vilket innebär att fler detaljer kan urskiljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft7"&gt;Tillgängligheten till kartor är mycket viktig. Användningen får inte hindras av allt för stora kostnader för inköp eller nedladdning över internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;När det gäller val av metodik sker en ständig utveckling, inte minst inom satellitbilder. Teknik som bygger på flygbilder (främst infraröda) är väl beprövad (har använts när befintliga vegetations- kartor tagits fram), men det är ändå viktigt att när väl beslut fattas om en &lt;NOBR&gt;vegetations-/biotopkarta&lt;/NOBR&gt; att den mest kostnadseffektiva metoden väljs (som kan vara en kombination av olika metoder). Utredningen tar inte ställning i detalj till val av metod. Det är också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft11"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;viktigt att hänsyn tas till utvecklingen av liknande system inom EU så att samordning och samarbete underlättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Miljöövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;En översyn av samtliga programområden inom miljöövervakningen bör göras. Det är tveksamt om prioriteringarna inom miljööver- vakningen motsvarar de prioriteringar som uttrycks genom miljö- kvalitetsmålen, särskilt inte med tillägget av det nya miljökvalitets- målet för biologisk mångfald. Det är framför allt viktigt att de olika programområdena och delprogrammen samordnas och att tydliga mål sätts upp för vad olika delprogram ska bidra med. Det behövs även en samordnad analys och redovisning av resultaten av miljö- övervakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Det nya miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell inven- tering av landskapet i Sverige) kommer att ge ett viktigt underlag, särskilt för fjällen och odlingslandskapet, men även för stränder, våtmarker och skogar när det gäller habitat och strukturer. Det har från flera håll dock framförts önskemål om ett förtätat nät för att kunna bedöma förändringar i specifika naturtyper eller regionalt. NILS har redan från början anpassats till olika behov i olika natur- typer. Framför allt har en neddragning av tätheten gjorts i skogs- landskapet i norra och mellersta Sverige, främst därför att RIS (Riksinventeringen av skog) täcker dessa områden ganska väl. NILS är designat för att följa tillstånd och förändringar på i första hand nationell nivå, och i andra hand större regioner (t.ex. södra, mellersta, norra Sverige). För analyser på länsnivå är i allmänhet NILS rutnät för glest. Det gäller också för vissa mindre vanliga naturtyper regionalt, t.ex. odlingslandskapet i norra Sverige. Det är fullt möjligt att förtäta rutnätet, men en sådan förtätning bör ske först efter det att behoven, framför allt länens, har utretts närmare. Det är dock inte självklart att övervakningen behöver brytas ned till länsnivå. Det kan vara mer rimligt, och ekonomiskt försvarbart, att begränsa nedbrytningen till större naturgeografiska regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft7"&gt;Det finns behov av att i ökad utsträckning övervaka enskilda ar- ter, och inte enbart mycket sällsynta och hotade arter utan snarare typiska arter eller arter med nyckelfunktioner i ekosystemen. Även om i många fall övervakning av livsmiljöer (landskap, biotoper, strukturer, m.m.) kan ge en hyfsad bild av förutsättningarna för olika arter är inte sambanden så väl undersökta eller så starka att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft11"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;övervakning av livsmiljöer helt kan ersätta övervakning av arter. Trender i förekomst och utbredning för vissa arter har dessutom föreslagits som en &lt;NOBR&gt;EU-indikator.&lt;/NOBR&gt; Den övervakning av arter som i dag redan förekommer, bl.a. inom ramen för NILS (inklusive häckfågeltaxeringen) och RIS och i akvatiska miljöer, är betydel- sefull. Urvalet av artgrupper är dock relativt begränsat, vilket för- svårar generella bedömningar. Det behövs ytterligare utredning för att peka ut lämpliga arter att komplettera miljöövervakningen med. Exempel på grupper kan vara insekter, lavar, mossor, svampar och marina arter. Inom ramen för miljöövervakning som bygger på stickprov kan endast relativt vanliga arter följas. För övervakning av mindre vanliga arter krävs riktade insatser mot miljöer där arterna kan förväntas finnas. För övervakning av riktigt sällsynta arter är det oftast möjligt att övervaka samtliga förekomster, t.ex. genom flora- och faunaväkteri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft7"&gt;Utredningen har studerat möjligheten att komplettera NILS med övervakning av fler arter. En sådan komplettering skulle för- bättra läget för landmiljöer, men däremot inte för vattenmiljöer eftersom NILS inte täcker dessa. För odlingslandskapet, främst ängs- och betesmarker, finns redan ett förslag utarbetat av SLU till fördjupad uppföljning som förutom grova träd inkluderar lavar, kärlväxter och några insektsgrupper. Genom att använda NILS landskapsrutor, som är 5 x 5 km, och inom dem identifiera ytor som är ängs- eller betesmark (enligt ängs- och betesmarksinven- teringen) uppnås en kombination av slumpvis fördelning (av land- skapsrutorna) och riktad inventering. Det har också i andra sam- manhang diskuterats och delvis utretts att komplettera NILS i skogsmark med övervakning av bl.a. lavar (ingår redan delvis), svampar, mossor (ingår redan delvis) och vedlevande insekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft7"&gt;Förslaget till övervakning av arter i ängs- och betesmarker inom NILS bör snarast komma igång. En översyn av förutsättningarna att komplettera NILS med fler arter i övriga naturtyper bör göras. Det är viktigt att ett representativt urval av arter tas fram, även om förstås praktiska aspekter, bl.a. möjligheterna att någorlunda enkelt observera och bestämma arterna, måste beaktas. Det kan även fin- nas andra urvalskriterier, t.ex. allmänintresset och möjligheterna att kommunicera budskapet om olika arter till en bredare publik. På motsvarande sätt bör en översyn göras av förutsättningarna att komplettera miljöövervakningen i akvatiska miljöer med ett repre- sentativt urval av arter. I dessa översyner bör ingå att bedöma hur stora stickprov som behövs, och hur sällsynta arter som kan ingå,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;för att med rimlig säkerhet besvara frågor om tillstånd, förändring och trender. Hänsyn bör tas till den uppföljning av arter enligt art- och habitatdirektivet som planeras (Naturvårdsverkets rapport 5434), även om flertalet av dessa arter är så sällsynta att det snarast handlar om övervakning av samtliga kända förekomster genom flora- och faunaväkteri eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Inrapporteringen av observationer av rödlistade arter till ArtDa- tabanken kan byggas ut genom utökat flora- och faunaväkteri. Tyngdpunkten ligger i dag på växter, men det skulle vara möjligt att utvidga till djur och vattenlevande arter. Arbetet bygger på ideella insatser, men för att hålla en hög kvalitet krävs vissa resurser till samordning och specialistkompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Även för åtgärdsprogrammen för hotade arter finns kunskaps- brister. Det behövs bl.a. mer kunskap om dåligt kända organism- grupper, arters krav på livsmiljöer, lämpliga restaureringsåtgärder och vilka förutsättningar som krävs för att arter ska kunna sprida sig till nya lämpliga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Det har av myndigheter som lämnat underlag till utredningen och genom webbenkäten framförts att kartläggning och uppfölj- ning av genetisk variation är en lucka. Denna aspekt bör beaktas vid en översyn. Regeringen anger i miljömålspropositionen att den av- ser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att, i samarbete med berörda myndigheter, till 2007 ta fram ett nationellt handlingsprogram för bevarande av genetisk variation. I arbetet med att ta fram hand- lingsprogrammet bör analyseras vilken kunskap som mer exakt be- hövs och vilka möjligheter det finns att utveckla kostnadseffektiva metoder för övervakning av genetisk variation. Direkta mätningar av den genetiska uppsättningen hos individer i vilda populationer är resurskrävande studier. Andra metoder, t.ex. att istället kartlägga arters geografiska utbredning och variation, bör övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Det är viktigt att indikatorer som kan följa tillståndet för den bio- logiska mångfalden utvecklas. Regeringen avser att ge Naturvårds- verket i uppdrag att utveckla och etablera ett system för uppfölj- ning av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft8"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;. De svenska indikatorer som tas fram bör kopplas till de indikatorer för biolo- gisk mångfald som utvecklas inom EU. Indikatorer kommer att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft11"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;vara en viktig del av uppföljningen av det internationella och euro- piska målet att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Kunskap för genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Det behövs särskilda insatser för att följa upp att biologiska resur- ser och biologisk mångfald nyttjas på ett hållbart sätt. Regeringen avser att återkomma med ett uppdrag om utveckling av metoder för att följa upp att biologisk mångfald och biologiska resurser så- väl på land som i vatten nyttjas hållbart så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Regeringen anser att det bör skapas ett nytt nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterat till bevarande och håll- bart nyttjande av biologisk mångfald. Regeringen avser att ge CBM i uppdrag att utgöra kanslifunktion och utveckla det nationella programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Utredningen stödjer dessa förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft8"&gt;Samlad redovisning av läget för och arbetet med biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Det finns behov av en samlad och regelbunden redovisning av situ- ationen för biologisk mångfald i Sverige. Redovisningen bör inne- hålla beskrivning av tillståndet, genomgång av drivkrafter och på- verkan samt bedömning av insatta åtgärders effekt. Redovisningen bör knytas till något befintligt krav på rapportering, t.ex. till kon- ventionen om biologisk mångfald. I dag redovisas olika aspekter av biologisk mångfald i olika sammanhang, men det tas aldrig något samlat grepp. Situationen för de rödlistade arterna redovisas vart femte år av ArtDatabanken. Fördjupad utvärdering av miljökvali- tetsmålen görs vart fjärde år, men eftersom inte det tidigare har funnits något miljökvalitetsmål för biologisk mångfald har inte den frågan belysts särskilt. Rapportering till konventioner och &lt;NOBR&gt;EU-di-&lt;/NOBR&gt; rektiv görs regelbundet, men blir oftast så styrda av konventionens eller direktivets krav att de får begränsat värde i andra samman- hang. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att i samråd med Cent- rum för biologisk mångfald, ArtDatabanken och berörda myndig- heter utreda hur en samlad redovisning bäst görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft11"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Certifiering av naturinventerare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;En certifiering av naturinventerare bör införas. Olika inventeringar och undersökningar sker i dag inom ramen för en lång rad olika processer. Förutom de mer storskaliga inventeringarna av typ stats- skogsinventeringen, rovdjursinventeringen eller ängs- och betes- marksinventeringen, sker en mängd insatser i mindre skala, t.ex. inventeringar och undersökningar för miljökonsekvensbeskriv- ningar (MKB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Detta ställer krav på inventerare med god kompetens. Erfaren- heterna från olika håll, bl.a. granskning av miljökonsekvensbeskriv- ningar, och som också förts fram vid de hearingar som utredningen anordnat, visar på att det finns ett behov av att öka kvaliteten i de inventeringar som görs för olika ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Det är utbildningsväsendets ansvar att en grundläggande kom- petens finns, och därvidlag främst de universitets- och högskoleut- bildningar som på något sätt kan leda fram till ett arbete som na- turinventerare. Sådana utbildningar ger en baskompetens. Baskom- petens kan också fås genom lång erfarenhet och intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Syftet med en certifiering skulle vara att utveckla kompetensen hos inventerare i de delar som handlar om hur lägessatta data fångas och krav på kvalitetssäkring, om generella inventeringsmetoder och dokumentation samt om rapportering och registrering. Målet skulle vara att förbättra kvaliteten i de inventeringar som utförs och att öka graden av enhetlighet. Certifieringsutbildningen skulle vara betydligt kortare än en basutbildning, förslagsvis &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; veckor. Grundkraven för att antas till en certifieringsutbildning skulle vara antingen en genomförd basutbildning inom relevanta ämnesområ- den, eller dokumenterad erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Utöver basutbildningen och certifieringsutbildningen måste självfallet varje inventerare utbildas i den specifika inventerings- metod som valts för en viss given insats. Denna utbildning är dock en fråga för den som är ansvarig för insatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Ett certifieringssystem skulle kunna kombineras med ett register över certifierade naturinventerare. Ett sådant register skulle under- lätta för t.ex. &lt;NOBR&gt;MKB-ansvariga&lt;/NOBR&gt; att snabbt finna rätt kompetens för den insats som planeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Min bedömning är att ett certifieringssystem bör övervägas. Det är lämpligt att Centrum för biologisk mångfald, ArtDatabanken och Sveriges Lantbruksuniversitet ges i uppdrag att utreda förut- sättningarna för och utformningen av en certifiering av naturin-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;venterare. I detta kan erfarenheter dras av den utredning som ge- nomförts av Finlands miljöcentral om ett motsvarande system &lt;NOBR&gt;(SYKE-2004-L-351-L2).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft7"&gt;1. Vegetationskartering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: Underlaget är till nytta för att göra avvägningar i det opera- tiva arbetet, men även för uppföljning. Det är också till nytta för all markplanering, t.ex. i kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: Om den teknik med flygbilder som hittills använts vid vegetationskartering (men successivt moderniserad) används blir den totala kostnaden ca 10 miljoner kronor per år i 10 år samt en engångskostnad för bilder som uppgår till ca &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor. Utgångspunkten för denna beräkning är att enbart de områden i Sverige som inte tidigare har karterats ingår samt att en kraftig re- ducering av karteringsytan görs genom att ta bort tätorter, åker, sjö, Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden,&lt;/NOBR&gt; hyggen och ungskog. Kostnaden kom- mer i stort sett som helhet att belasta statens budget. Kostnaderna kan eventuellt ytterligare reduceras genom att delvis använda annan teknik och variera upplösningen i mer eller mindre intressanta om- råden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft8"&gt;Kostnadsberäkning med flygbildsteknik (bygger på uppgifter från Lantmäteriet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Beräkningarna avser kostnaderna för löner. Därtill kommer en en- gångskostnad för bilder på ca &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;En årsarbetskraft har antagits kosta 600 000 kr. Låg upplösning innebär att ytor större än 3 ha kan klassificeras. Det motsvarar ve- getationskartan för Norrbotten. Hög upplösning innebär att ytor större än 0,25 ha kan klassificeras. Det motsvarar vegetationskartan för Värmland och Öland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Utgångspunkten är att 43 % av Sverige redan har vegetations- karterats. Det återstår därmed 57 %, vilket motsvarar 147 700 km&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft11"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39498x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;Alternativ 1. All återstående yta karteras.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Upplösning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p442 ft3"&gt;Antal årsarbetskrafter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p443 ft3"&gt;Kostnad (miljoner kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Låg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p442 ft3"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p443 ft3"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td89"&gt;&lt;P class="p442 ft3"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p443 ft3"&gt;288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Alternativ 2. Tätorter, sjöar, åkrar och Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; skärs bort (Natura &lt;NOBR&gt;2000-områdena&lt;/NOBR&gt; karteras genom basinventeringen). Övrig yta karteras.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Upplösning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p442 ft3"&gt;Antal årsarbetskrafter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p443 ft3"&gt;Kostnad (miljoner kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p442 ft3"&gt;202&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p443 ft3"&gt;121&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft21"&gt;Alternativ 3. Utöver sjöar, åkrar och Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; skärs också hyggen och ungskogar bort. Detta med motiveringen att de i allmänhet ur biologisk mångfaldssynpunkt är mindre intressanta.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Upplösning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p442 ft3"&gt;Antal årsarbetskrafter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p443 ft3"&gt;Kostnad (miljoner kr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td92"&gt;&lt;P class="p442 ft3"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td93"&gt;&lt;P class="p443 ft3"&gt;98&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Om arbetet fördelas över 10 år innebär det ca 16 årsarbetskrafter eller 10 miljoner kronor per år. En etappvis kartering utsträckt över tiden är dessutom nödvändigt för att hinna bygga upp kompetens (figur 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft11"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB39499x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft3"&gt;Figur 5 Förslag till etappvis vegetationskartering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft7"&gt;2. Översyn av miljöövervakningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: En översyn bör ge som resultat en bättre övervakning av tillståndet för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: Översynsarbetet belastar huvudsakligen myndigheter, i första hand Naturvårdsverket, och bör kunna ske inom befintliga ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;3. Samlad redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: En samlad redovisning ger underlag för att bedöma läget och lägga upp strategier för det fortsatta arbetet. En samlad redo- visning utgör också ett gemensamt kunskapsunderlag för statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och ideella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: Redovisningen bör huvudsakligen bygga på befintlig miljöövervakning, miljömålsuppföljning, annan statistik och forsk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för ett rikt växt- och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p450 ft7"&gt;ning. Om redovisningen görs vart femte år bör kostnaden inte överstiga 750 000 kr per år (1 heltid i genomsnitt + framställnings- kostnader).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft7"&gt;4. Certifiering av naturinventerare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: En certifiering av naturinventerare ger högre kvalitet i in- venteringarna, och framför allt en jämnare standard mellan olika inventeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: I ett första skede gäller det enbart en utredning, vilken bör kunna ske inom ramen för befintliga resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394101x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p454 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft7"&gt;Kunskapsläget kopplat till miljökvalitetsmålen Myllrande våt- marker, Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap är i stort sett tillfredställande. För miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö är kun- skapsläget mindre tillfredställande. För miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård är kunskapsläget inte tillfredsställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft7"&gt;Ytterligare nationella kunskapsuppbyggande insatser under denna målperiod bör i första hand prioriteras inom de miljökva- litetsmål där kunskapsläget inte är tillfredställande eller mindre tillfredställande. Särskilt viktiga är dels insatser inom miljökva- litetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, dels att basinventeringen av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områ- den samt Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) kan fullföljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;I detta kapitel redovisas de specifika kunskapsbehov som följer av de sedan tidigare fastställda miljökvalitetsmålen. Kunskapsbehoven för det av regeringen föreslagna målet Ett rikt växt- och djurliv re- dovisas i kapitel 5. De större ekosystemen behandlas på samma sätt som i miljömålsstrukturen, dvs. sjöar och vattendrag, hav, våtmar- ker, skogar, odlingslandskapet, fjällen och slutligen den bebyggda miljön. Att kapitlets indelning anknyter till dessa miljökvalitetsmål innebär dock inte att utredningen helt bortsett från andra miljö- kvalitetsmål och andra typer av påverkan genom t.ex. utsläpp och föroreningar. I den mån detta är särskilt relevant tas det upp under respektive ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft11"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;Det finns stora skillnader i kunskapsläge mellan olika miljökva- litetsmål och ekosystem. Det finns också stora skillnader i hur ar- betet med olika miljömål bedrivs och hur långt man kommit. Inom vissa områden – särskilt det marina, men också delvis kopplat till fjällmiljön – är den grundläggande kunskapen om ekosystemets dynamik och innehåll svag. Detta ställer krav på olika typer av kun- skap inom olika målområden. De stora landskapstäckande inven- teringarna, främst våtmarksinventeringen, ängs- och betesmarksin- venteringen och nyckelbiotopsinventeringen, har haft mycket stor betydelse för bevarandearbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Generellt finns kunskap om hur de flesta delmål ska nås, där- emot saknas i många fall kunskap om hur arbetet ska drivas vidare och leda till att miljökvalitetsmålen som helhet nås. Det finns också brist på kunskap för att följa upp hur miljökvaliteten förändras och för att bedöma trender.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;För varje miljökvalitetsmål presenteras inledningsvis översiktligt vilken kunskap som behövs för att arbetet med miljömålet ska kunna fullföljas. Strukturen i redovisningen är baserad på den upp- delning i miljömålsarbetets tre huvudfaser som presenteras i kapitel 2, dvs. strategiskt arbete, operativt arbete och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Efter genomgången av behov för att uppnå målen följer en redo- visning av vilken kunskap och vilka underlag som redan i dag finns framtagna, samt vilka aktörer som arbetat fram dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Genomgången av befintliga kunskapsunderlag följs av en brist- analys och redovisning av kunskapsluckor. För större kunskaps- luckor ges förslag till vilka åtgärder som bör vidtas för att få fram kunskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Redovisningen är inte fullständig, bl.a. därför att det saknas na- tionella kunskapssammanställningar och ett nationellt register över naturinventeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;I kapitel 2 har miljökvalitetmålens konstruktion med ett över- gripande mål samt delmål som lyfter fram delar av miljökvalitets- målet diskuterats. I de underlag som kommit utredningen till del förs i många fall en diskussion som till viss del ifrågasätter om mil- jökvalitetsmålen och delmålen är tillräckliga för att Sverige ska kunna uppnå de internationella åtaganden som ingåtts inom ramen för t.ex. konventionen om biologisk mångfald. Det har också förts fram argument att de styrmedel som i dag finns tillgängliga inte skulle vara tillräckliga för att miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås och den biologiska mångfalden bevaras. Denna diskussion är själv- fallet relevant, men min bedömning är att den ligger utanför utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394103x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft7"&gt;ningens uppdrag och snarast bör föras i samband med nästa fördju- pade utvärdering av miljökvalitetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;De främsta källorna för redovisningen av kunskapsunderlag är de miljömålsansvariga myndigheternas redovisning, utredningens webbenkät samt övriga inspel, hearingar m.m. samt genomgångar av källor som redovisas på internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Kunskapsläget avseende den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag är mindre tillfredställande. De underlag som ligger till grund för peka ut särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer är ofullständiga och behöver kompletteras, särskilt i vissa delar av landet. Nuvarande miljöövervakning är ofullständig och ger inte tillräckligt underlag för bedömningar av tillståndet för bio- logisk mångfald i sjöar och vattendrag. Allt detta sammantaget skapar problem vid prioritering av operativa insatser och val av lämpligaste styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft8"&gt;Mina förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Det görs nödvändiga kompletteringar av kunskapsunderla- gen för att peka ut särskilt värdefulla natur- och kulturmil- jöer. Den databas med geografisk information som håller på att byggas upp över skyddsvärda områden i sjöar och vat- tendrag bör efter hand som kunskapen växer kompletteras och göras tillgänglig för inte bara Naturvårdsverket och länsstyrelserna utan även för andra aktörer som kan behöva informationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;En översyn av miljöövervakningen av sjöar och vattendrag genomförs. De biologiska delarna i miljöövervakningen måste förstärkas, bl.a. för att uppfylla vattendirektivets krav. I översynen bör hänsyn tas till den planerade uppföljningen av Natura 2000 vars resultat också bör kunna användas i en generell bedömning av miljötillståndet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft21"&gt;Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras va- riationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsför- måga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft11"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394104x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samti- digt som förutsättningar för friluftsliv värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;Delmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Åtgärdsprogram för natur- och kulturmiljöer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Åtgärdsprogram för skyddsvärda vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Vattenförsörjningsplaner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Utsättning av djur och växter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Hotade arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Åtgärdsprogram för God ytvattenstatus (föreslås i prop.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;2004/05:150 utgå)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;(Miljökvalitetsmål och delmål är fastställda av riksdagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Regeringen har gjort följande precisering av vad miljökvalitets- målet bl.a. innebär i ett generationsperspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och ut- vecklas hänsynsfullt och långsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använ- der vattnet som resurs kan fortsätta att brukas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vatten- drag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för natur- ligt förekommande biotoper med bevarandevärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Sjöar och vattendrag har God ytvattenstatus med avseende på artsammansättning och kemiska och fysikaliska förhål- landen enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft11"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394105x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;Biologisk mångfald bevaras och återskapas i sjöar och vat- tendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Regeringens bedömning av förutsättningarna att nå miljökvalitets- målet är att utvecklingen av miljötillståndet i huvudsak varit posi- tiv. Arbetet med hotade arter och miljöer går framåt och det finns förutsättningar för att berörda delmål kommer att uppnås under 2005. Framsteg har gjorts beträffande flera viktiga vattendrag ge- nom att skador orsakade av främst tidig vattenkraftsutbyggnad, men även av vägtrummor och flottledningsresningar, har åtgärdats. Restaurering av sjöar har dock utförts i alltför begränsad omfatt- ning. Delmålet om utsättning av djur och växter kräver särskilda insatser och kommer inte att nås inom utsatt tid, dvs. under 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;Situationen för den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag påverkas också av insatser inom ramen för andra miljökvalitetsmål, främst Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kvantifiering av målnivå: vad är rimligt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Underlag för utveckling av bedömningsgrunder och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;klassificering av ekologisk status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Vilken biologisk mångfald finns i Sveriges sjöar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;vattendrag och hur förändras den?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Det finns behov av att precisera vad miljökvalitetsmålet innebär på långt sikt och vilken ambitionsnivå som är rimlig. Sjöar och vatten- drag är delar i ett större landskap och det är viktigt att en helhets- syn anläggs. För att följa upp miljökvaliteten behövs kunskap om förekomst av livsmiljöer och arter i sjöar och vattendrag och vilka förändringar som sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394106x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Delmål 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmil- jöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skydds- värda miljöerna ha ett långsiktigt skydd och fördelas jämnt mellan de fem vattendistrikten. Minst 15 fiskefria områden skall finnas i varje vattendistrikt. (Av regeringen föreslagen förändring av del- målet)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Var finns de särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vilka styrmedel kan användas för skydd och skötsel?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilka åtgärder har vidtagits och vilken effekt har de haft?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Inom ramen för delmål 1 och 2 ska Naturvårdsverket tillsammans med Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet under 2005 lägga fram nationella åtgärdsprogram för genomförande av skydd och restaurering. Naturvårdsverket och vattenmyndigheterna uppger dock att det finns stora brister i de regionala underlag som ska ligga till grund för de nationella åtgärdsprogrammen. Det innebär san- nolikt att det finns ett fortsatt behov av mer kunskap om vilka miljöer som är de mest skyddsvärda. För att genomföra skyddet behövs också kunskap. Likaså behövs uppföljning av vilka åtgärder som vidtas och vilken effekt de har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Delmål 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vat- tendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsätt- ningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 skall minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Var finns de vattendrag som bör restaureras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vilka åtgärder och styrmedel är bäst lämpade?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Vilka restaureringsåtgärder har vidtagits och vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;effekt har de haft?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft11"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394107x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;Som beskrivits under delmål 1 ska Naturvårdsverket tillsammans med Fiskeriverket och Riksantikvarieämbetet under 2005 lägga fram nationella åtgärdsprogram för genomförande av skydd och restaurering. För att genomföra restaurering behövs sannolikt mer kunskap. Likaså behövs uppföljning av vilka åtgärder som vidtas och vilken effekt de har. Regeringen avser enligt miljömålsproposi- tionen att ge Fiskeriverket, Riksantikvarieämbetet och Naturvårds- verket i uppdrag att utarbeta ett gemensamt system för uppföljning och utveckling av restaureringsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft8"&gt;Delmål 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Delmålet handlar om vattenförsörjningsplaner och har ingen direkt betydelse för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Delmål 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Underlag och kriterier för riskbedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Var har utsättningar gjorts och vilka effekter har de gett?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;När det gäller delmål 4 om utsättning av djur och växter behövs kunskap om var utsättningar har gjorts och uppföljning av vilka effekter de har gett. Regeringen har enligt miljömålspropositionen för avsikt att ge Fiskeriverket i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett nationellt utsättningsregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Delmål 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft11"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394108x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Inventeringar och i vissa fall genetiska undersökningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;av utpekade arter och fiskstammar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utvärdering av åtgärdsprogrammen och hur det går för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;programmens arter och livsmiljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Delmålet kommer efter utgången av 2005, under förutsättning att regeringens förslag antas av riksdagen, att ersättas av delmål 2 om minskad andel hotade arter under det föreslagna miljökvalitetsmå- let Ett rikt växt- och djurliv. Kunskap behövs om de i sötvatten ofta förekommande genetiskt isolerade bestånden av olika arter, särskilt fiskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Delmål 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;Delmål 6, som kopplar miljökvalitetsmålet till EU:s ramdirektiv för vatten, föreslås av regeringen att utgå eftersom direktivets bestäm- melser har införlivats med svensk lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;Ramdirektiv för vatten har ändå en central roll i arbetet med att bevara biologisk mångfald i sjöar och vattendrag och är viktigt att beakta när det gäller kunskapsuppbyggnad. Sverige är sedan 2004 indelat i fem vattendistrikt och inom vart och ett av dessa distrikt har en länsstyrelse utsetts till ansvarig myndighet (vattenmyndig- het). Biologiska kvalitetsfaktorer, dvs. förekomst och sammansätt- ning av olika organismgrupper (växtplankton, makrofyter på bott- narna, påväxtalger, bottenlevande ryggradslösa djur samt fisk), vä- ger tungt i bedömningar enligt direktivet. Behovet av övervakning och förbättrad kunskap om dessa organismgrupper är stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vilken kunskap finns och vem tar fram den?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Databas över skyddsvärda sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;En gemensam databas över skyddsvärda sjöar och vattendrag håller på att tas fram på uppdrag av Naturvårdsverket, Riksantikvarieäm- betet och Fiskeriverket. Befintliga regionala och nationella under- lag för att lokalisera de nationellt skyddsvärda miljöerna är enligt Naturvårdsverket och vattenmyndigheterna delvis bristfälliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden samt planerad uppföljning av Natura 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Det finns ca 770 limniska Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; i Sverige vilket innebär att basinventeringen och den fortsatta uppföljningen av Natura 2000 bör ge ett bra underlag om både naturtyper och mil- jötillståndet generellt för sjöar och vattendrag. I uppföljningen in- går även uppföljning av ett flertal arter (enligt art- och habitatdi- rektivet) som förekommer i sjöar och vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Nationell miljöövervakning, programområde sötvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Riksinventeringen av sjöar och vattendrag genomförs vart femte år sedan 1972/1975 och kompletterades 1995 med provtagning i vat- tendrag. Riksinventeringen 1995 och 2000 omfattade vattenkemi i 3 000 sjöar och 700 vattendrag. Dessutom togs prov av bottenfauna i samtliga vattendrag och i 750 sjöar. I år (2005) genomförs en re- ducerad riksinventering omfattande vattenkemi i ca 1 500 sjöar. Utförare är SLU på uppdrag av Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Kontinuerlig övervakning sker genom ett antal referensstationer i sjöar och vattendrag. Totalt omfattas ca 95 sjöar och ca 50 vatten- drag samt flodmynningar. En fördjupad övervakning genomförs i 15 sjöar och 17 vattendrag. I samtliga sjöar provtas vattenkemi, växtplankton och bottenfauna. I vissa sjöar utförs även provfisken samt insamling av fisk för lagring i Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank. I samtliga vattendrag provtas vattenkemi. Botten- fauna ingår i hälften och proviske i en fjärdedel av vattendragen. Programmen finansieras av Naturvårdsverket. Utförare är SLU i samarbete med Fiskeriverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Därutöver finns ett delprogram för de stora sjöarna, dvs. Vänern, Vättern och Mälaren. I samtliga sjöar provtas vattenkemi, växt- plankton, djurplankton och bottenfauna. Provtagningen komplet- teras med regionala undersökningar, t.ex. miljögifter i fisk (Vänern och Vättern), häckfågelinventering (Vänern) och sedimentunder- sökningar (Mälaren). Delprogrammet finansieras dels av Natur- vårdsverket och dels av respektive vattenvårdsförbund. För närva- rande finns ett flertal utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;I NILS (Nationell inventering av landskapet), som är en del av programområde landskap, ingår övervakning av stränder vid sjöar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;och vattendrag. Uppgifter om strandtyp och strandvegetation (kärlväxter och grönalger) registreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Övervakning av fisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Fiskeriverket har flera databaser, bl.a. Nationellt register för sjö- provfisken (NORS) och Svenska elfiskeregistret (SERS). Provfiske görs inom vissa miljöövervakningsprogram bl.a. vid referensstatio- nerna (se ovan), men det huvudsakliga syftet är inte att studera bi- ologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;SLU övervakar lekvandrande fisk i Umeälven, Vindelälven och Piteälven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Kunskapsluckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;Ett komplett nationellt underlag för bedömning av naturvärden och biologisk mångfald saknas, vilket framhållits av Naturvårds- verket och vattenmyndigheterna. Det finns därför behov av succes- siva kompletteringar i länen, främst i områden där man kan för- vänta sig att det finns stora naturvärden eller där exploatering eller förändrat nyttjande är aktuellt. Naturvårdsverket bedömer däremot att det inte behöver startas någon ny nationell naturvärdesinven- tering i sötvatten, vilket regeringen tidigare föreslagit i skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173). Det är viktigt att Naturvårdsverket står för vägledning även om det inte är en sam- manhållen inventering. Den databas med geografisk information som håller på att byggas upp över skyddsvärda områden i sjöar och vattendrag bör efter hand som kunskapen växer kompletteras och göras tillgänglig för inte bara Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna utan även för andra ak- törer som kan behöva informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft7"&gt;Förstärkningar av miljöövervakningen avseende biologisk mång- fald är angelägna. Det finns särskilt behov av övervakning enligt ramdirektivet för vatten av ett antal organismgrupper, främst växtplankton, makrofyter på bottnarna, påväxtalger, bottenlevande ryggradslösa djur samt fisk. Det finns även behov av övervakning av främmande arter (ett utvecklingsprojekt kring detta har bedri- vits på Naturvårdsverket). Naturvårdsverket bör se över miljööver- vakningen av sjöar och vattendrag som helhet. De biologiska de-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft11"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394111x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft7"&gt;larna i miljöövervakningen måste förstärkas, bl.a. för att uppfylla vattendirektivets krav. I översynen bör hänsyn tas till den plane- rade uppföljningen av Natura 2000 vars resultat också bör kunna användas i en generell bedömning av miljötillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Därutöver har Naturvårdsverket påpekat att det behövs uppfölj- ning av vilka åtgärder som har vidtagits och vilken effekt de har haft, bl.a. avseende olika skyddsformer och restaurering. Detta bör ingå i nästa fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen. Skogs- styrelsen har tagit upp behovet av övervakning av kemi och före- komst av arter i skogsbäckar som påverkas av kvävenedfall och för- surning, främst i sydvästra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Hav samt kust- och skärgårdsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Kunskapsläget avseende den biologiska mångfalden i havsmiljön är inte tillfredsställande. Mycket av den grundläggande infor- mation som i allmänhet finns för landekosystemen, t.ex. topo- grafiska kartor, naturvärdesinventeringar och rödlistning av ho- tade arter, saknas i stor utsträckning. Detta försvårar i högsta grad en hållbar förvaltning och planering av olika verksamheter i havet. För det operativa arbetet med att peka ut skyddsvärda marina områden och skydda dem till 2010 enligt delmål 1 är kunskapsbristen ett allvarligt hinder. Kunskapsläget för land- miljöerna i kust- och skärgårdsområden bedömer jag däremot vara i stort sett tillfredsställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;Mina förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;En heltäckande digital bottentopografisk karta för havsmil- jön inom Sveriges ekonomiska zon tas fram. Den bör för- utom topografi också visa bottentyp och om möjligt be- ståndsbildande organismer. Den bör så långt möjligt bygga på sammanställning av befintlig information, som bl.a. finns hos Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska un- dersökning och Lantmäteriet, men sannolikt behöver om- fattande ny kartering genomföras. Den digitala kartan måste vara öppen för berörda aktörer att nyttja.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;En nationell biologisk inventering av marin miljö i ett repre- sentativt urval områden genomförs. Den bottentopografiska kartan bör ge underlag för att välja områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394112x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Miljöövervakningen ses över i syfte att förbättra övervak- ningen av marin biologisk mångfald. Samordning med andra berörda länder runt gemensamma havsområden bör övervä- gas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft7"&gt;Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar pro- duktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rek- reation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft7"&gt;Delmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Skydd av marina miljöer och kust- och skärgårdsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Strategi för kulturarv och odlingslandskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Åtgärdsprogram för hotade marina arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Minskning av bifångster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Anpassning av uttaget av fisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Begränsning av buller och andra störningar från båttrafik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Minskning av utsläpp av olja och kemikalier från fartyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Åtgärdsprogram för god ytvattenstatus (föreslås av regeringen att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft35"&gt;utgå)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft7"&gt;(Miljökvalitetsmål och delmål är fastställda av riksdagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft7"&gt;Regeringen har gjort följande precisering av vad miljökvalitetsmålet bl.a. innebär i ett generationsperspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Hotade arter och stammar har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt före- kommande biotoper med bevarandevärde.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kul- turmiljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom ett varsamt brukande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skär- gårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas produk- tionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394113x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p506 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Låg bullernivå eftersträvas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kust- och skärgårdslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden värnas och utvecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Samtliga kustvatten har God ytvattenstatus med avseende på art- sammansättning samt kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft7"&gt;Regeringens bedömning av förutsättningarna att nå miljökvalitets- målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är att det blir svårt inom en generation, även om ytterligare åtgärder vidtas. Mil- jön i haven är i hög utsträckning påverkad av övergödning och gif- ter, och möjligheterna att nå framsteg är därmed kopplade till ut- sikterna att uppnå även miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Ingen övergödning, vilket dock bedöms som svårt. Det finns även svårig- heter i de delar som direkt berör biologisk mångfald. Regeringen konstaterar att arbetet med att bilda marina naturreservat går alltför långsamt, bl.a. beroende på att erfarenheterna av att bilda naturre- servat i den marina miljön inte är lika utvecklade och omfattande som de är i landmiljön. Regeringen gör bedömningen att delmålet om åtgärdsprogram för hotade marina arter inte kommer att kunna nås inom utsatt tid, dvs. till 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft7"&gt;I skrivelsen En nationell strategi för havsmiljön (skr. 2004/05:173) anger regeringen kunskapsuppbyggnad som en av tio strategiska insatser för att uppnå hav i balans. Regeringens bedöm- ning i skrivelsen är att ett kunskaps- och planeringsunderlag för havet behöver tas fram, att det behövs en förbättrad miljöövervak- ning av havet, att det behövs en strategi för att bättre nå ut med information om havsmiljön till intresseorganisationer, skolor, barn och ungdomar och att samverkan med olika forskningsdiscipliner behöver stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394114x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kvantifiering av målnivå: hur ser ett långsiktigt hållbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;havsekosystem ut, när är kust och skärgård levande, vad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;är rimligt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Underlag för utveckling av bedömningsgrunder och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;klassificering av ekologisk status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Metoder för hållbart nyttjande och hållbar förvaltning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilken biologisk mångfald finns i haven och hur föränd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;ras den?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;För det fortsatta arbetet med miljökvalitetsmålet behövs bättre kunskap om vad målet innebär. För att kunna följa upp och utvär- dera hur det går med den biologiska mångfalden i havet behövs övervakning av habitat och arter. En god kunskap om havet som ett dynamiskt ekosystem med olika funktioner och med potential att leverera varor och tjänster är också viktig. Därutöver behövs krite- rier för bedömning av god ekologisk status (enligt ramdirektivet för vatten) och gynnsam bevarandestatus (enligt art- och habitatdi- rektivet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Delmål 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Senast år 2010 skall minst 50 procent av skyddsvärda marina mil- jöer och minst 70 procent av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 skall ytterligare fem, och senast år 2010 därutöver ytterligare fjorton, marina områden vara skyddade som naturreservat och till- sammans utgöra ett representativt nätverk av marina naturtyper. Därutöver skall ett område med permanent fiskeförbud inrättas till 2006 för utvärdering till 2010 samt ytterligare tre områden med permanent fiskeförbud (kustnära och utsjöområden) inrättas till 2010 i vardera Östersjön och Västerhavet för utvärdering till 2015. (Av regeringen föreslagen förändring av delmålet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft11"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394115x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p320 ft4"&gt;SOU 2005:94 Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var finns de skyddsvärda områdena?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur gå till väga för att åstadkomma ett långsiktigt skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;(hur t.ex. inrätta marina reservat och fiskefria områden)?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Enhetlig klassificering av biotoper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilka åtgärder har vidtagits och vilken effekt har de haft?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;För att öka takten i inrättandet av reservat krävs lägesbestämd, grundläggande kunskap om vad det finns för biologiska värden och var de finns. Behovet av marin bottentopografisk karta och marina inventeringar är stort. Enhetlig klassificering av biotoper är i det sammanhanget viktig. Det behövs även geografisk information om nyttjandet, t.ex. sjöfart, fritidsbåtar, trålfiske och muddring. Ett kartunderlag med denna kunskap samlad är ett bra verktyg för att identifiera och lösa resurskonflikter. Att inrätta marina reservat har visat sig vara en svår process med många motstående intressen. Kunskap behövs för att leda denna typ av processer, t.ex. hur en dialog kan skapas mellan olika grupper och hur konflikter hanteras. Det behövs också utveckling av förvaltningsmodeller för olika ty- per av kust och skärgård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Delmål 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Senast år 2005 skall en strategi finnas för hur kustens och skärgår- dens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Identifiering av särskilt värdefulla miljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kartläggning av kulturlämningar av betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;biologisk mångfald under vattenytan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Metoder för hållbart nyttjande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Hur strategin genomförs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Strategin tas fram av Riksantikvarieämbetet och ska vara klar under året. Sambanden mellan kulturmiljön och biologisk mångfald är starka i kustlandet och skärgården. De flesta områden har en lång historia av både fiske och jordbruk, och miljön är präglad av dessa aktiviteter. Många landlevande växter och djur, särskilt de som är hotade, är hävdberoende. Under vattenytan finns kulturlämningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft11"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394116x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;som kan ha betydelse för biologisk mångfald, bl.a. äldre vrak som utgör lekplatser för fisk. Det finns behov av att kartlägga under- vattensmiljön även ur denna aspekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Delmål 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade marina arter och fiskstammar som har behov av riktade åt- gärder. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Rödlistebedömning av samtliga marina organismgrupper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;för att kunna avgöra vilka eventuellt ytterligare arter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;behöver särskilda åtgärdsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utvärdering av åtgärdsprogrammen och hur det går för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;programmens arter och livsmiljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Delmålet kommer efter utgången av 2005, under förutsättning att regeringens förslag antas av riksdagen, att ersättas av delmål 2 om minskad andel hotade arter under det föreslagna miljökvalitetsmå- let Ett rikt växt- och djurliv. Kunskapen om marina arter, inte minst ryggradslösa djur, är mycket bristfällig. Det finns ett stort behov av kunskap om dessa arter och deras förekomst. För att effektivisera och snabba på arbetet med marina åtgärdsprogram bör samtidigt metoder utvecklas för att bedöma grupper av arter eller biotoper direkt. Det finns ca 6 000 marina arter i svenska vatten, varav vi har bristfällig eller ingen kunskap om 90 %.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Delmål 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Senast år 2010 skall de årliga bifångsterna av marina däggdjur un- derstiga 1 procent av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och ickemålarter skall inte ha mer än försumbara negativa effekter på populationerna eller ekosystemet. (Av regeringen föreslagen förändring av delmålet)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Utveckling av selektiva fiskemetoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Övervakning av arter som är särskilt utsatta för bifångs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;ter, t.ex. säl, fågel, tumlare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Effekter på hotade arter och bestånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394117x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;Viktigt för att målet ska kunna nås är en fortsatt utveckling av se- lektiva fiskeredskap. Det behövs ökad kunskap för att uppskatta fisket bifångster och deras effekter på hotade arter och bestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Delmål 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft7"&gt;Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, skall senast år 2008 inte vara större än att det möjliggör en storlek och sammansättning på fiskbestånden som ger förutsättningar för att ekosystemets grundläggande sammansättning och funktion bibehålls. Bestånden skall ha återuppbyggts till nivåer betydligt över biologiskt säkra gränser. (Av regeringen föreslagen förändring av delmålet)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utveckling av nya styrmedel, t.ex. miljömärkning av fisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Utveckling av dynamiska modeller som möjliggör en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;bedömning av fiskets och andra verksamheters påverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;på både fisksamhällen och ekosystem i övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Övervakning av beståndsstorlekar och fångster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utvärdering av de genetiska effekterna av selektivt fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;Kunskapen om hur målet ska nås finns i stora drag. För att de mest utsatta fiskbestånden ska kunna återhämta sig krävs helt enkelt be- gränsningar eller stopp av fisket. I det operativa arbetet behövs god kunskap om styrmedel. Traditionellt har juridiska styrmedel i form av regleringar använts, men det kan även finnas anledning att för- djupa kunskapen om andra styrmedel, t.ex. miljömärkning. Det behövs en ökad förståelse av hur fisket och andra verksamheter på- verkar fisksamhällen och ekosystem i övrigt. För att målet ska kunna följas upp är det grundläggande att det sker en övervakning av beståndsstorlekar och fångster. Det internationella havsforsk- ningsrådet (ICES) har en viktig roll som vetenskaplig rådgivare till fiskeripolitiken, både i Sverige och i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Delmål 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft11"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394118x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilka effekter har buller på den marina faunan (fåglar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;marina däggdjur, fisk)?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Delmålet har främst kommit till för att värna om tystnaden som en resurs för avkoppling, rekreation och friluftsliv. Det finns dock behov av att fördjupa kunskapen om vilka effekter buller och andra typer av störningar från båttrafik har på djur över och under havs- ytan. Tumlarens försvinnande ifrån västkusten är ett exempel på en trolig effekt av buller och störning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Delmål 7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Delmål 7 handlar om utsläpp av olja och kemikalier från fartyg. Delmålet har, liksom många andra utsläppsmål, stor relevans för biologisk mångfald, men åtgärderna och den kunskap som behövs för att nå delmålet berör inte direkt biologisk mångfald. Därför be- handlas inte delmålet vidare här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Delmål 8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Delmål 8, som kopplar miljökvalitetsmålet till ramdirektivet för vatten, föreslås av regeringen att utgå eftersom direktivets bestäm- melser har införlivats med svensk lagstiftning. Se kommentar under avsnitt 6.2 (Sjöar och vattendrag) om vattendirektivets betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vilken kunskap finns och vem tar fram den?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Nationell miljöövervakning, programområde kust och hav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Programmet är främst inriktat mot eutrofiering och miljögifter. Syftet är att ge underlag för beskrivning av storskalig påverkan. Vissa delprogram följer förändringar av vegetation och fauna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Insamlingen av makrofauna sker en gång per år i Bottniska viken, i egentliga Östersjön och i Kattegatt - Skagerrak. Provtagning av vegetationsklädda bottnar sker en gång per år inom tre områden vid Askö (Södermanland) och inom ett område vid Gotland samt vid Gullmarsfjorden (Bohuslän). I ett särskilt delprogram följs be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p272 ft7"&gt;ståndsutvecklingen hos vikare, gråsäl och havsörn i Bottniska vi- ken, egentliga Östersjön och Kattegatt – Skagerrak. Miljöövervak- ningen innehåller även månatlig insamling av växtplanktonprover. Utförare är universiteten, marina centrum, SMHI, m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;I NILS (Nationell inventering av landskapet), som är en del av programområde landskap, ingår övervakning av stränder. Uppgifter om strandtyp och strandvegetation (kärlväxter och grönalger) regi- streras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Nationell övervakning av fisk och fiske&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Fiskeriverket ansvarar för årliga övervakningsfisken som täcker de svenska havsområdena, både längs kusten och ute till havs. Fiskeri- verket genomför också omfattande inventeringar av lekmiljöer för fisk, där inventeringarna i vissa fall även inkluderar växtlighet och zooplankton. Kunskap om marin biologisk mångfald erhålls även genom analyser av genetisk variation hos fisk och inventeringar av utsjögrund. Fiskeriverket samlar dessutom in uppgifter om fångs- ter från yrkesfisket, vilka till en del även gäller bifångster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft8"&gt;Sammanställning och analys av kustnära undervattensmiljöer (SAKU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Kartunderlag (topografi, geologi m.m.) av varierande detaljerings- grad tas fram i ett gemensamt projekt av Sjöfartsverket, SGU och Naturvårdsverket för kartläggning av kusthabitat. En klassificering av habitaten görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Inventering av utsjöbankar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Inventering av utsjöbankar pågår inför etablering av havsbaserad vindkraft. Det är ett uppdrag till Naturvårdsverket som ska redovi- sas senast 2006. 20 miljoner kronor har avsatts till naturinventer- ingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft11"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft8"&gt;Basinventering av marina Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och skyddade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Basinventeringen av skyddade områden och Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; planeras för närvarande av Naturvårdsverket i samråd med länssty- relserna. Inventeringen i marin miljö inleddes sommaren 2005. Se vidare i kapitel 4. Planerad uppföljning av Natura 2000 kommer att ge ytterligare underlag, också för mer generella bedömningar av miljötillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Inventering av marina arter i Västerhavet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Artdatabanken kommer 2006 att påbörja en systematisk inventer- ing av marina arter i Västerhavet. Betydande resurser kommer att krävas för att fylla de stora kunskapsluckorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Kunskapsunderlag för bildande av marina reservat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Naturvårdsverket fördelar under 2005 och 2006 sammanlagt 10 miljoner kronor till länsstyrelserna för arbetet med bildande av ma- rint inriktade naturreservat. En stor del av dessa medel går till in- venteringar, karteringar och kunskapssammanställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Bevarandestrategi för kust- och skärgårdsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Naturvårdsverket gjorde i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; en skärgårdsutred- ning som redovisades år 2000. Huvudrapport (Naturvårdsverkets rapport 5116) och övriga rapporter utgör ett kunskapsunderlag främst för bevarande av kustens och skärgårdens landmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Kunskapsluckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Kunskaps- och planeringsunderlag för havet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Det saknas i dag ett heltäckande planeringsunderlag för havet med information om djup, bottentopografi, geologiska data och biolo- giska data. I den utsträckning sådan information redan finns för vissa områden är det hos Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Lantmäteriet. Den informa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;tionen är dock inte heltäckande. De mätningar som Sjöfartsverket gör är t.ex. inriktade mot farleder. Informationen är dessutom i flera fall sekretessbelagd enligt lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation. Regeringen skriver i havsmiljöskrivelsen (skr. 2004/05:173) att det med tanke på dessa för samhället viktiga verksamheters stora behov av tillgång till sådana data bedömer re- geringen att det bör utredas om det bland den sekretessbelagda in- formationen finns data som kan göras mer tillgängliga. En sådan utredning är mycket angelägen för att skapa grundläggande förut- sättningar för att klara miljömålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Det behövs detaljerade topografiska kartor för havsbottnarna som också visar information om bottenmaterial. Det finns goda erfarenheter av multibeamekolodning, som med ytterligare utveck- ling även kanske kan registrera beståndsbildande organismer. Det finns även ett stort behov av habitatkartering. För detta krävs stickprovsundersökningar med fjärrmanövrerade farkoster (ROV) med videokamera, eventuellt kompletterat med dykning i grundare områden. Med kunskap om djup och bottentopografi bör ett urval av högintressanta områden kunna göras i vilka habitatkartering i första hand genomförs. Resultaten av &lt;NOBR&gt;SAKU-projektet,&lt;/NOBR&gt; som an- vänder tillgängliga data för att identifiera kusthabitat, bör givetvis också användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Marin miljöövervakning inriktad på biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft7"&gt;Det nationella marina programmet innehåller inte i tillräcklig om- fattning variabler för en god uppföljning av biologisk mångfald. Naturvårdsverket bör se över programmet så att det bättre svarar upp mot behoven i arbetet med biologisk mångfald. Exempelvis bör insamlingen av växtplanktonprover kompletteras med djur- plankton. Det är angeläget eftersom dessa utgör en viktig koppling mellan fisk och andra nivåer i näringskedjorna. Antal och geogra- fisk fördelning av provtagningspunkter behöver också ses över. Det är viktigt att övervakningen ges en stark koppling till forskningen. Med många utförare och ett flertal centrala verk och regionala ak- törer som beställare är samordningen mycket viktig, i allt från in- samling och datatekniska frågor till analys och presentation av re- sultaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft7"&gt;Den planerade uppföljningen av Natura 2000 bör även kunna ge underlag för en allmän bedömning av tillståndet för biologisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft11"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394122x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;mångfald. En viktig förutsättning för detta är att tillräckliga resur- ser anslås både till basinventeringen och till den fortsatta uppfölj- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Samordning med andra länder som Sverige delar hav med bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft8"&gt;Kunskap om marina arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Förutom den inventering som ArtDatabanken genomför i Väster- havet behövs det marinbiologiska inventeringar i Östersjön, även om artrikedomen där är mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Ekosystemens dynamik och funktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Marina ekosystem är av naturen kraftigt dynamiska. De kortlivade och tillfälliga planktonen utgör basen för de marina ekosystemen. Tillfälliga förändringar i strömriktning, väder och vind kan slå ut en produktion av planktonalger som är förutsättningen för årets re- krytering av nya fisklarver. En för stor planktonalgsblomning kan på motsvarande sätt sjunka till botten och med syrebrist slå undan födobasen för bottenlevande fiskar under en säsong, med fiskflykt och dålig rekrytering som följd. Ett bidragande problem är de ofta långa näringskedjorna där förändringar i mängden toppkonsumen- ter, framför allt stora fiskar, kan få oväntade och dramatiska kon- sekvenser på organismer i flera led. Det har de senaste åren gjorts riktade forskningsinsatser för att öka kunskapen om de marina ekosystemens dynamik och funktion, bl.a. av Naturvårdsverket och Formas, men ytterligare insatser behövs sannolikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Våtmarker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft7"&gt;Kunskapsläget avseende den biologiska mångfalden i våtmar- kerna är i stort sett tillfredställande. Våtmarker i fjällområdet är mindre kända genom att våtmarksinventeringen inte berört fjällen. Jag bedömer dock att den inte nu bör utökas till också täcka fjällen. Skälen till detta är att hotbilden sannolikt är mindre uttalad än inom andra ekosystem där behovet av mer storskaliga kunskapsuppbyggnadsinsatser är tydligare. I våt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394123x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p529 ft7"&gt;marksinventeringen finns vissa brister avseende beskrivningen av våtmarkernas artinnehåll, samt olikheter i inventeringsmeto- dik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i land- skapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för fram- tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft7"&gt;Delmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Skydd av våtmarker i myrskyddsplanen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Om skogsbilvägar och våtmarker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Våtmarker i odlingslandskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Åtgärdsprogram för hotade arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;(Miljökvalitetsmål och delmål är fastställda av riksdagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;Regeringen har gjort följande precisering av vad miljökvalitets- målet bl.a. innebär i ett generationsperspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft7"&gt;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraf- tiga populationer säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft7"&gt;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota eller utarma den biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Torvbrytning sker inte på platser med höga natur- eller kul- turvärden eller på ett sådant sätt att det leder till stora nega- tive effekter på den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft7"&gt;Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;Regeringen har i miljömålspropositionen (2004/05:150) bedömt att arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet fortskrider i rätt riktning men genomförandet går för långsamt i förhållande till vissa av de uppsatta delmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft11"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394124x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Uppgifter från uppföljnings- och utvärderingsfasen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vilka är de värdefulla våtmarkerna och var finns de?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vilka metoder för bevarande och hållbart nyttjande är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;lämpliga för att de ekologiska och vattenhushållande funk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;tionerna ska bibehållas?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Utvärdering av om styrmedlen är de rätta för att nå de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;effekter som eftersträvas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Uppföljning av styrmedlens effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Objektvis uppföljning i tillräcklig omfattning för att ge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft3"&gt;underlag för bedömning av om den biologiska mångfalden bevaras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Kunskapsbehoven hänger främst samman med behovet av att veta dels var de värdefulla våtmarkerna befinner sig i landskapet, dels hur dessas funktion upprätthålls. Är de områden som redan i dag skyddas med olika styrmedel optimalt placerade i landskapet? Finns det brister för vissa våtmarkstyper? Hur påverkar landska- pets fragmentering våtmarkernas funktion i ekosystemet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Delmål 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sump- skogar skall tas fram senast till år 2005. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var finns våtmarkerna och sumpskogarna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Vilka styrmedel kan användas för skydd och skötsel?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Delmålet är en åtgärd. Kunskapsbehovet är främst kopplat till be- hovet av att veta var de värdefulla våtmarkerna finns, samt vilka skydds- och skötselåtgärder som krävs för att våtmarkernas funk- tion i landskapet ska kunna upprätthållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394125x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;Delmål 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var finns de områden som ska skyddas?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Hur ska skyddet och skötselplanerna utformas för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;säkra långsiktigheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft21"&gt;Kunskapsbehoven för att uppnå delmålet finns främst kopplade till det operativa arbetet och utpekandet av vilka områden som ingår i den nationella planen samt senare framtagna regionala strategier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;Delmål 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. (Av regeringen föreslagen förändring av delmålet)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var finns de aktuella våtmarkerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vilken påverkan ger en skogsbilväg på ett specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;objekt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Vilka styrmedel kan nyttjas för att undvika att skogs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;bilvägar byggs på olämpliga platser?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var byggs skogsbilvägarna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Påverkas de värdefulla våtmarkerna generellt?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Kunskapsbehovet är främst kopplat till det operativa arbetet och behoven av att stoppa bygget av skogsbilvägar på de värdefulla våtmarkerna samt att följa upp effekterna av de skogsbilvägar som ändå byggs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Delmål 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft21"&gt;I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. (Av riksdagens fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft11"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394126x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Vilka våtmarker ska återställas för att ge en optimal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;effekt för den biologiska mångfalden?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilka metoder är bäst för att återställningsarbeten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;ge den eftersträvade effekten?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vilka resultat uppnås av de insatser som görs?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Kunskapsbehovet är främst kopplat till behoven av att lokalisera lämpliga platser för restaurering/återställande av våtmarker och småvatten, samt av metodutveckling för att på lämpligaste sätt gynna den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Delmål 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td118"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kunskap om vilka riktade åtgärder som är nödvändiga för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;bevara en hotad art&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kunskap om de hotade arternas utbredning och lokalisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Kunskapsbehovet inom ramen för arbetet med åtgärdsprogrammen utgår främst från behoven inom de operativa verksamheterna. Delmålet kommer efter utgången av 2005, under förutsättning att regeringens förslag antas av riksdagen, att ersättas av delmål 2 om minskad andel hotade arter under det föreslagna miljökvalitetsmå- let Ett rikt växt- och djurliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vilken kunskap finns och vem tar fram den?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Våtmarksinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Våtmarksinventeringen är en grund för arbetet med miljökvali- tetsmålet. Inventeringen är i stort sett nationellt täckande. Det är endast myrar i fjällen som inte är inventerade. Våtmarksinventer- ingen genomfördes med en enhetlig grundmetod inom vilken en viss variation mellan olika delar i landet fanns. I de tidiga inventer-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft11"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;ingarna samlades mindre uppgifter om arter in. Generellt har in- venteringen varit inriktad på växter, och andra organismgrupper är eftersatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Naturvårdsverket genomför en översyn av myrskyddsplanen. En reviderad plan ska vara klar våren 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Inventeringar till stöd för åtgärdsprogrammen för hotade arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Inom ramen för arbetet med åtgärdsprogrammen genomförs olika former av inventeringar och undersökningar kopplade till de speci- fika arterna. Arbetet med åtgärdsprogrammen har Naturvårdsver- ket som huvudman och i de flesta fall är länsstyrelserna utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft8"&gt;Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden samt planerad uppföljning av Natura 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft21"&gt;Basinventeringen har påbörjats och kommer att beröra alla våtmar- ker som är Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; eller som i övrigt är skyddade, främst som naturreservat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft8"&gt;Miljöövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft7"&gt;Inom ramen för NILS (Nationell inventering av landskapet) byggs en landskapsuppföljning upp som även kommer att beröra våtmar- kerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;I samband med tidigare planerade ökning av torvtäkt för energiän- damål, genomfördes på flera håll särskilda inventeringar av våtmar- kerna. Dessa hade som utgångspunkt behovet av att ge underlag för beslut om lämpliga lokaliseringar och kan i en del fall – trots att de delvis ligger tidsmässigt före våtmarksinventeringen – ha ett bre- dare innehåll än denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;I många län sker särskilda inventeringar av fågellivet på våtmar- kerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft11"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394128x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;Skogsvårdsorganisationen arbetar för att ta fram en arbetsmetod för att följa utvecklingen avseende skogsbilvägar. Metodutveck- lingen ska vara slutförd hösten 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Kunskapsluckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;Bristerna rör främst att myrar inte har inventerats i fjällen, att det saknas uppföljning av läget för skogsbilvägar över våtmarker och att det i våtmarkinventeringen inte finns tillräcklig information om arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;Kunskapsläget avseende våtmarkerna – trots de redovisade bris- terna – är tillfredställande. Våtmarksinventeringen ger en god grund för det operativa arbetet med miljömålet, trots de brister som redovisats avseende fjällområdet, de mindre våtmarkerna i främst Norrland samt artnivån. En utvidgning av våtmarksinven- teringen avseende fjällområdet vore självfallet önskvärd ur ett hel- hetsperspektiv. Hoten mot naturvärdena i fjällmiljöns våtmarker måste dock bedömas som relativt andra områden marginella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Därutöver arbetar Skogsstyrelsen med uppdrag om uppföljning av skogsbilvägar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;I utredningens webbenkät har behov av vissa kunskapsuppbyg- gande insatser kring våtmarkerna förts fram. Länsstyrelsen i Västra Götaland har föreslagit en förtätning av NILS rutnät samt en för- djupning av våtmarksinventeringen avseende insekter. Länsstyrel- sen i Kalmar län har föreslagit ett omdrev av våtmarksinventer- ingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Skogar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft7"&gt;Kunskapsläget om den biologiska mångfalden i skogen är i stort sett tillfredställande. Det har förts fram att precisionen i det material som finns, bl.a. avseende frivilliga avsättningar, har brister. Kunskapsmässiga förutsättningar finns för att de styr- medel som finns till förfogande kan nyttjas på ett bra sätt. I den utsträckning det finns behov av ytterligare kunskapsuppbyg- gande insatser, finns dessa dels avseende kännedomen om na- turvärden och klassningar på storskogsbrukets marker dels av- seende kännedomen om enskilda objekt. Några ytterligare stor-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394129x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;skaliga inventeringsinsatser i skogslandskapet bör ej genomföras utan resurserna nyttjas lämpligen inom mer eftersatta områden. Genom att utnyttja data från NILS och RIS samt styrmedelsre- laterade data i skogsvårdsorganisationens olika stödsystem ska- pas en god grund för uppföljning av miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet Levande skogar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft21"&gt;Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft7"&gt;Delmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Långsiktigt skydd av skogsmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förstärkt biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Skydd för kulturmiljövärden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Åtgärdsprogram för hotade arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft7"&gt;(Miljökvalitetsmål och delmål är fastställda av riksdagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft7"&gt;Regeringen har gjort följande precisering av vad miljökvalitets- målet bl.a. innebär i ett generationsperspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft7"&gt;Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft7"&gt;Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upp- rätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga mar- ker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft7"&gt;Skogarnas naturliga hydrologi värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;Brändernas påverkan på skogarna bibehålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft7"&gt;Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljö- värden vårdas så att värdena bevaras och förstärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft7"&gt;Kulturminnen och kulturmiljöer värnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara så att den bidrar till god folkhälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft7"&gt;Hotade arter och naturtyper skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga be- tingelser och i livskraftiga bestånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft7"&gt;Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft11"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394130x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;Regeringen har i miljömålspropositionen (2004/05:150) bedömt att miljökvalitetsmålet blir svårt att nå inom en generation även med en intensifiering av de insatser som nu görs. De nuvarande delmå- len föreslås kvarstå i såväl inriktning som omfattning och en inten- sifiering av de insatta åtgärderna krävs enligt regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Uppgifter från uppföljnings- och utvärderingsfasen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kunskap om bevarandemetoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utvärdering av om styrmedlen är de rätta för att nå de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;effekter som eftersträvas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Uppföljning av styrmedlens effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Objektvis uppföljning i tillräcklig omfattning för att ge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p557 ft3"&gt;underlag för bedömning av om den biologiska mång- falden bevaras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft7"&gt;Miljökvalitetsmålet för skogen är komplext. Det skall kombinera produktionsmål med mål för den biologiska mångfalden, för kul- turmiljövården samt för skogens sociala värden. Kvaliteten i kun- skapsuppbyggnaden påverkas av kompetensen hos dem som genomför kunskapsuppbyggnaden och vilken grad av kvalitetssäk- ring som metoderna för kunskapsuppbyggnaden innehåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Skogsmarksarealen är omfattande, den utgör nära nog hälften av Sveriges totala landareal och förutsättningarna för biologisk mång- fald varierar både i &lt;NOBR&gt;syd-nordlig&lt;/NOBR&gt; riktning och i &lt;NOBR&gt;öst-västlig.&lt;/NOBR&gt; De stora arealerna gör att de kunskapsuppbyggande insatserna för att lokali- sera skyddsvärda skogar blir omfattande och ställer särskilda krav på inventeringsmetoder. Det finns behov av ytterligare metodut- veckling, särskilt för inventeringar som används i det operativa ar- betet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Ideella bevarandeorganisationer har påpekat att det parallellt med kunskapsuppbyggnaden om skogens biologiska värden pågår skogsavverkningar och skötselåtgärder. Det råder enligt dessa or-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft11"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394131x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;ganisationer en osäkerhet om bedömningsgrunderna för var dessa skogsbruksåtgärder genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;Det behövs baskunskap i form av biotopkartor för bedömning av omfattningen och behoven av t.ex. lövskogsbiotoper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft7"&gt;Genom skogsägandets struktur, med många olika aktörer som har ansvar för sina egna marker, blir kunskapsuppbyggnaden kom- plicerad och delvis svåröverblickbar. Flera aktörer har framfört att detta är ett problem. Det saknas kunskap om de frivilliga avsätt- ningarna, inklusive metoder för kvalitetsbedömning, och om vilka faktiska åtgärder som vidtas för att skydda dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Kunskapsbehovet innefattar kunskap om arter, habitat, funktio- ner och processer (dvs. definitionen av biologisk mångfald i skog), om skötsel av skyddade skogar samt om skogsbrukets påverkan på vatten i skogslandskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Det behövs även kunskap om hur miljömålsarbetet förankras hos allmänhet och hos dem som på något sätt brukar skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft8"&gt;Delmål 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmark skall undantas från skogsproduktion till år 2010. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur effektiva för miljömålsuppfyllelsen är de olika beva-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;randeformerna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var finns de områden som ska skyddas?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilka värden finns i områdena och hur ska dessa skötas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;för att värdena ska bevaras?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppnås arealmålet och hur fördelar sig arealerna geogra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;fiskt och mellan bevarandeformer?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur har landskapsperspektivet (konnektivitet, fragmente-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p559 ft3"&gt;ring) beaktats i urvalet av skyddade skogar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft7"&gt;Kunskapsbehoven för att uppnå delmålet är främst kopplade till det operativa arbetet och uppföljnings- och utvärderingsfasen. Areal- målet ska uppnås genom att skyddsvärd skogsmark undantas från skogsproduktion genom fyra olika skyddsformer. Dessa är naturre- servat, biotopskydd, naturvårdsavtal och frivillig avsättning. För det strategiska arbetet är kunskapen om hur den samlade effekten av skyddsformerna påverkar den biologiska mångfalden väsentlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft11"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394132x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;För det operativa arbetet, vilket i huvudsak består av att skydda de lokaliserade skogsområden som har de högsta naturvärdena, är kunskapen om inventeringsmetod och kvalitetssäkring avgörande för att de rätta områdena ska skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;För de skogar som blivit skyddade genom någon av skyddsfor- merna behövs kunskap om arealernas omfattning, fördelning och förändring, om habitat- och biotopinnehåll och om de funktioner och processer som sker inom dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Delmål 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft21"&gt;Mängden hård död ved skall öka med minst 40 procent i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;Arealen äldre lövrik skog skall öka med minst 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;Arealen gammal skog skall öka med minst 5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;Arealen mark föryngrad med lövskog skall öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;(Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur beräknas volymer och arealer avseende delmålet så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;att precisionen i beräkningarna är tillräcklig?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Vilket är tillståndet och vilken är ökningen och fördel-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;ningen av mängden hård död ved, regionalt och natio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;nellt (areal och volym)?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur påverkar skötselformerna uppfyllelsen av delmålet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppnås areal- och volymmålet och hur fördelar sig area-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;lerna och volymerna regionalt och nationellt och i förhål-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;lande till där den biologiska mångfalden är hotad?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur påverkas landskapets sammansättning av arealerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;med äldre lövrik skog, gammal skog och arealerna för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;yngrad med lövskog?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilken är precisionen i areal- och volymberäkningarna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Kunskapsbehoven för att uppnå delmålet är av olika slag för de olika faserna i miljömålsarbetet. Om delmålet uppnås beror i hu- vudsak på hur skogsskötseln bedrivs. För det operativa arbetet måste kunskap därför finnas dels om olika skötselmetoders påver-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394133x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p460 ft7"&gt;kan på delmålet och dels om hur de för delmålet lämpliga skötsel- metoderna kan förankras hos skogsbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;För att man ska kunna beskriva tillståndet och förändringen av tillståndet för hård död ved, äldre lövrik skog, gammal skog och arealer föryngrad med lövskog måste precisionen i beräkningarna vara tillräcklig. Det krävs kunskap om hur beräkningarna ska genomföras för att ge önskad precision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;Delmål 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft21"&gt;Skogsmarken skall brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft7"&gt;Delmålet berör inte direkt biologisk mångfald och värderas därför inte i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft8"&gt;Delmål 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft21"&gt;Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kunskap om vilka riktade åtgärder som är nödvändiga för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;att bevara en hotad art&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kunskap om de hotade arternas utbredning och lokalise-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;ring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Utvärdering &amp; uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Åtgärdsprogrammens effekt på de hotade arter som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;behov av åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p566 ft7"&gt;Kunskapsbehovet inom ramen för arbetet med åtgärdsprogrammen utgår främst från behoven inom de operativa verksamheterna. Delmålet kommer efter utgången av 2005, under förutsättning att regeringens förslag antas av riksdagen, att ersättas av delmål 2 om minskad andel hotade arter under det föreslagna miljökvalitetsmå- let Ett rikt växt- och djurliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft11"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Vilken kunskap finns och vem tar fram den?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Kunskapsuppbyggnaden sker i stor utsträckning inom ramen för skogsvårdsorganisationens och skogsföretagens löpande arbete. I vissa delar, t.ex. RIS och NILS, så finns väl utvecklade kvalitetssäk- ringsrutiner. I andra delar bygger kunskapsuppbyggnaden på be- dömningar som görs inom respektive organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Skogsstyrelsen har framfört att det måste skiljas mellan strate- giska och operativa inventeringar som skiljer sig åt avseende an- vändningsområde och krav på uppläggning och genomförande. Strategiska inventeringar är i utredningens terminologi sådana som främst svarar upp mot behov inom den uppföljande fasen av mil- jömålsarbetet, t.ex. RIS, NILS och polytax. Dessa utmärks av glesa stickprov med metodiska mätningar på små ytor/områden. Resul- taten är baserade på statistisk analys, och är genom detta inte ome- delbart användbara i ett löpande arbete, t.ex. för avgränsning av skyddsvärda områden eller val av åtgärder. Operativa inventeringar svarar upp mot behov inom den operativa fasen, t.ex. sumpskogs- inventeringen eller nyckelbiotopsinventeringen. Inventeringsty- perna kan inte ersätta varandra. I och med att de inventeringar som svarar mot operativ verksamhet i större utsträckning bygger på be- dömningar, blir kompetensen hos dem som utför inventeringarna avgörande för kvaliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;Inventeringar för att identifiera och beskriva värdefulla områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Nyckelbiotopsinventeringen har pågått sedan 1993. Åren 1993– 1998 inventerades främst nyckelbiotoper på småskogsbrukets mar- ker av skogsvårdsorganisationen. Stor- och mellanskogsbruket fick under samma tid ansvar för att inventera sina marker, samtidigt som skogsvårdsorganisationen ansvarade för tillsyn i arbetet. Från 2001 till 2003 genomfördes en kompletterande inventering för att öka kvaliteten i materialet. För ytterligare detaljer se kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Åren &lt;NOBR&gt;1990–1998&lt;/NOBR&gt; genomfördes sumpskogsinventeringen med skogsvårdsorganisationen som huvudman. Inventeringen genom- fördes i två steg: initialt med fjärranalys och tolkning av infraröda flygbilder, följt av fältinventering av ett mindre urval objekt som bedömdes som särskilt intressanta. För ytterligare detaljer se kapi- tel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft11"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Det statliga skogsinnehavet om totalt 4,5 miljoner hektar pro- duktiv skogsmark inventerades &lt;NOBR&gt;2003–2004.&lt;/NOBR&gt; Naturvårdsverket var huvudman för insatsen som utfördes av länsstyrelserna. Inventer- ingen genomfördes med stöd av fjärranalys och omfattande fältar- bete. 1 000 områden om totalt 375 000 ha produktiv skogsmark med höga naturvärden har bedömts ha så höga värden att de skulle kunna vara aktuella som naturreservat. För ytterligare detaljer se kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft8"&gt;Miljöövervakning och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Riksinventeringen av skog (RIS) är ett rikstäckande övervaknings- program för skog och mark i Sverige. I RIS ingår den tidigare riks- skogstaxeringen och markinventeringen (ståndortskarteringen). Syftet är att genom en stickprovsundersökning i ett fast nät lång- siktigt och kontinuerligt följa och beskriva förändringarna i det svenska skogslandskapet. Även NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige), som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervak- ning, följer förändringar i skog och mark. För ytterligare detaljer se kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Som en uppföljning av återväxt och miljöpåverkan efter avverk- ningar genomförs årligen sedan 1999 den s.k. polytaxen. Syftet med denna är att, med grund i jämställda miljö- och produktionsmål, bedöma miljöhänsyn och återväxtresultat. Polytaxen genomförs på två nivåer: dels nationellt och dels lokalt. Nationellt inventeras ca 500 slumpmässigt utvalda objekt per år. Dessa objekt besöks dels före avverkning, dels med intervaller efter avverkning. Lokalt in- venteras 4 &lt;NOBR&gt;000–5&lt;/NOBR&gt; 000 objekt per år i form av en förenklad inven- tering som endast sker efter avverkning. Polytaxen bygger på en bedömning som utförs av erfarna skogsinventerare. Skogsvårdsor- ganisationen är ansvarig för polytaxen som genomförs på både pri- vat och offentligt ägd mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Inom ramen för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter genomförs olika former av inventeringar och undersökningar kopplade till de specifika arterna. Arbetet med åtgärdsprogrammen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;har Naturvårdsverket som huvudman och i de flesta fall är länssty- relserna utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;I samband med inrättandet av naturreservat ska särskilda inven- teringar genomföras. Dessa ska ligga till grund för formuleringen av uppföljningsbara mål och val av lämpliga skötselmetoder. Även när s.k. gröna skogsbruksplaner upprättas, genomförs kartlägg- ningar och inventeringar för att visa på vilka värden som finns inom det område som ska planläggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Kunskapsluckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;Kunskapsbehovet är relativt välförsett genom de kunskapsuppbyg- gande insatser som gjorts och som pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft21"&gt;För miljökvalitetsmålet återstår det att till vissa delar utveckla och klargöra innebörden. Enligt Skogsstyrelsen behövs grundläg- gande kunskap om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft7"&gt;skogarnas naturliga hydrologi,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;brändernas påverkan på skogarna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft7"&gt;skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i träd- slagssammansättningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;skogsekosystemets naturliga funktioner och processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;Kunskapsuppbyggnaden har för detta ett längre tidsperspektiv än vad som gäller för kunskapsuppbyggnaden kring delmålen. I viss utsträckning behövs forskning, t.ex. om arter och om funktioner och processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;För att förbättra kunskapsläget för delmål 1 har stora insatser gjorts. Skogsvårdsstyrelsen har genomfört nyckelbiotopsinventer- ingen och sumpskogsinventeringen. Värdefulla skogar på statens mark har inventerats och det har även genomförts en inventering av urskogsartade skogar på all skogsmark. För uppföljning och utvär- dering på nationell nivå ger RIS viktigt underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kunskapsläget vad gäller lokalisering och identifiering av de skyddsvärda skogarna är inte heltäckande. För att effektivt kunna lokalisera återstående skogar behöver befintliga inventeringsmeto- der utvecklas och förutsättningar skapas för att kunna tillämpa även andra verktyg i inventeringsarbetet som exempelvis fjärrana- lys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft11"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394137x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Det behövs enligt Skogsstyrelsen kunskap om de skyddade om- rådenas arealer, förändring av arealer, habitat- och biotopinnehåll samt om funktioner och processer som kan förekomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Ett särskilt problem utgör de frivilliga avsättningarna vars lokali- sering till stora delar är okänd. Flera aktörer lyfter fram att natur- värdena i storskogsbrukets frivilliga avsättningar ännu inte är kva- litetssäkrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;För att de mest skötselkrävande biotopernas naturvärden ska be- varas behöver skötselmetoderna utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Skogsstyrelsen har som ansvarig miljömålsmyndighet framfört att det råder en osäkerhet om det biologiska innehållet, dvs. vilka arter som förekommer, i de områden som ingår i nyckelbiotops- och sumpskogsinventeringarna. Inventeringarna har främst varit inriktade på biotoper och habitat. Enligt Skogsstyrelsen finns be- hov av fördjupade inventeringar. Detta behov kan jämställas med behoven inom formellt skyddade områden, som nu avses täckas genom basinventeringen. Vidare har lyfts fram att kunskapen om den påverkan som skogsbruket har på akvatiska system, och då sär- skilt den biologiska mångfalden i dessa, är svag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;I utredningens webbenkät har framkommit behov av vissa kun- skapsuppbyggande insatser. SLU menar att metoder för uppfölj- ning av bränder och skogsmark bör utarbetas. Flera uppgiftsläm- nare har efterlyst information om storskogsbrukets frivilliga av- sättningar. Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland har angivit ett behov av uppgifter om jätteträd. Länsstyrelsen i Kalmar län har lyft fram behov av en lövträdsinventering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Odlingslandskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft7"&gt;Kunskapsläget om den biologiska mångfalden i odlingslandska- pet är i stort sett tillfredställande. Kunskapsmässiga förutsätt- ningar finns för att de styrmedel som finns till förfogande ska kunna nyttjas på ett effektivt sätt. I den utsträckning det finns behov av ytterligare insatser, finns dessa behov främst på den regionala eller lokala nivån som ett led i ett operativt arbete. Genom vissa kompletteringar av NILS, samtidigt som styrme- delsrelaterade data i Jordbruksverkets olika system utnyttjas i högre utsträckning, ges en god grund för uppföljning av miljö- målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft11"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394138x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p474 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;Delmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Ängs- och betesmarker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Småbiotoper&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kulturbärande landskapselement&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Växt- och husdjursgenetiska resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Åtgärdsprogram för hotade arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader (Miljökvalitetsmål och delmål är fastställda av riksdagen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Regeringen har gjort följande precisering av vad miljökvalitets- målet bl.a. innebär i ett generationsperspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft21"&gt;Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra mark- struktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att eko- systemens funktioner och människors hälsa inte hotas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljö- effekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga pro- duktionsförmåga upprätthålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med bety- dande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft21"&gt;Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevaras och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Odlingslandskapets &lt;NOBR&gt;icke-domesticerade&lt;/NOBR&gt; växt- och djurarter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft21"&gt;Den genetiska variationen hos domesticerade djur och väx- ter bevaras. Kulturväxter bevaras så långt möjligt på sina hi- storiska platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft11"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394139x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;Regeringen har i miljömålspropositionen (2004/05:150) bedömt att det med dagens åtgärder är möjligt att inom en generation nå den del av miljökvalitetsmålet som gäller åkermarkens tillstånd och långsiktiga produktionsförmåga. Ytterligare åtgärder kommer att krävas för att målet i övrigt skall nås. För att miljökvalitetsmålet skall kunna nås krävs att nästa landsbygdsprogram för perioden &lt;NOBR&gt;2007–2013&lt;/NOBR&gt; fortsatt innehåller relevanta åtgärder avseende omfatt- ning och inriktning. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en skrivelse innehållande en strategi för kommande landsbygdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft8"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Uppgifter från uppföljnings- och utvärderingsfasen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap om metoder för bevarande och hållbart nytt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;jande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Utvärdering av om styrmedlen är de rätta för att nå de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;effekter som eftersträvas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Uppföljning av styrmedlens effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Objektvis uppföljning i tillräcklig omfattning för att ge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p581 ft3"&gt;underlag för bedömning av om den biologiska mångfal- den bevaras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft7"&gt;Det behövs kunskap för att omsätta miljökvalitetsmålet till opera- tiva åtgärder. Målet samt preciseringarna beskriver odlingslandska- pets mångformighet och vikten av att den näringsverksamhet som bedrivs sker på en hållbar grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Delmål 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängs- mark skall utökas med minst 5 000 ha och arealen hävdad betes- mark av de mest hotade typerna skall utökas med minst 13 000 ha till år 2010. (Av regeringen föreslagen förändring av delmålet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft11"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394140x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vilka ängs- och betesmarker finns? Var finns de?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Precisering av objektvisa värden i ängs- och betesmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kunskap om metoder för bevarande och hållbart nyttjande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Identifiering av ängs- och betesmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Kunskapsbehoven för att uppnå delmålet är tydligast inom ramen för den operativa fasen av miljömålsarbetet. För att kunna åstad- komma en sådan skötsel som bevarar ängs- och betesmarkernas biologiska mångfald krävs, förutom tillgång till styrmedel och ak- tiva jordbrukare, kunskap om vilka värden som ska bevaras, dessas geografiska läge samt de lämpligaste brukningsmetoderna. För att underlätta för jordbrukaren är det viktigt att värdena kan uttryckas så objektivt och konkret som möjligt (t.ex. artinnehåll, strukturer i landskapet). Det är olyckligt om de baseras på mer övergripande bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;I de delar av landet där jordbrukets tillbakagång varit kraftigast och där nedgången fortsätter behövs kunskaper om alternativa former för brukande så att den biologiska mångfalden i ängs- och betesmarker kan bevaras. Detta kunskapsbehov kan kopplas till det generella behovet av bedömningar av styrmedlens effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Delmål 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst da- gens omfattning i hela landet. Senast till år 2005 skall en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall kunna öka. (Av regeringen föreslagen förändring av delmålet)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Underlag för att bedöma småbiotopernas betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;den biologiska mångfalden, vilka biotoper som ger bäst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;effekter samt hur mycket småbiotoper som behövs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var finns småbiotoperna?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Precisering av objektvisa värden i småbiotoper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap om metoder för bevarande och hållbart nytt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;jande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Uppföljning av antal småbiotoper och deras värde för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p584 ft11"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394141x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft7"&gt;Kunskapsbehoven för att uppnå delmålet finns främst inom mål- formuleringsfasen samt i det operativa arbetet. Jordbruksverket har i sin redovisning lyft fram att en samlad kunskap saknas om hur mycket småbiotoper som behövs och hur dessa ska vara utformade för att ge störst effekt för den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;För det operativa arbetet är det viktigt att ha kunskap om vilka småbiotoper som ska bevaras och brukas samt vid ny- och återska- pande om vilka lägen som är lämpliga med hänsyn tagen både till biologisk mångfald och kulturmiljövärdet i form av landskapets historiska utseende och kontinuitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Delmål 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med ca 70 %. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td123"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td124"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var finns landskapselementen?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td127"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Uppföljning av landskapselementen och deras värde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td125"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft7"&gt;Delmålet är formulerat så att det främst berör kulturbärande land- skapselement. I många fall är dessa också av stor betydelse för den biologiska mångfalden genom att de sammantaget skapar ett varie- rat och mångformigt odlingslandskap med livsutrymme och kom- munikationsvägar för många arter och djur. Kulturbärande land- skapselement och småbiotoper är ofta samma sak. Det traditionellt svenska odlingslandskapet har till stor del präglats av småskalighet och mångformighet. De utvärderingar som har gjorts visar att för- lusterna av biologisk mångfald kan kopplas till bristen på mång- formighet i landskapet. Ett bevarande av odlingslandskapets land- skapselement är alltså en viktig del i arbetet med att uppnå miljö- målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft7"&gt;I det operativa arbetet behövs främst kunskap för att identifiera och precisera landskapselementens läge. Det behövs även kunskap om lämpliga bevarandemetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft11"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394142x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Delmål 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal indi- vider för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska hus- djursraser i Sverige. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Identifiering av vad som omfattas av målet samt vilket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;antal individer som krävs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Det behövs främst kunskap för att precisera vilka åtgärder och vil- ken omfattning som krävs för att uppnå delmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Delmål 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. (Av riksdagen fast- ställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td118"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kunskap om vilka riktade åtgärder som är nödvändiga för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;bevara en hotad art&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kunskap om de hotade arternas utbredning och lokalisering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Kunskapsbehovet inom ramen för arbetet med åtgärdsprogrammen utgår främst från behoven inom de operativa verksamheterna. Delmålet kommer efter utgången av 2006, under förutsättning att regeringens förslag antas av riksdagen, att ersättas av delmål 2 om minskad andel hotade arter under det föreslagna miljökvalitetsmå- let Ett rikt växt- och djurliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Delmål 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets kultur- historiskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara. (Av riks- dagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft11"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Delmålet berör endast indirekt biologisk mångfald och värderas därför inte i detta sammanhang. Beröringspunkter finns dock där odlingslandskapets ekonomibyggnader bidrar till att utveckla land- skapets mångformighet och därigenom skapar förutsättningar för en bevarad och utvecklad biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Vilken kunskap finns och vem tar fram den?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Ängs- och hagmarksinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Ängs- och hagmarksinventeringen genomfördes under perioden &lt;NOBR&gt;1987–1992.&lt;/NOBR&gt; Naturvårdsverket var huvudman och i de flesta fall stod länsstyrelserna för utförandet. Urvalsgrunderna för de områden som inventerades var kunskap inom myndigheter, kommuner, bru- kare m.fl. Inventeringen genomfördes i princip med en enhetlig metod men uppläggningen av datafångsten skiljde mellan länen. I viss utsträckning skedde ett förarbete med fjärranalys, dock i be- gränsad omfattning. För ytterligare detaljer se kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Ängs- och betesmarksinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Ängs- och betesmarksinventeringen genomfördes under perioden &lt;NOBR&gt;2002–2004.&lt;/NOBR&gt; Jordbruksverket var huvudman och i de flesta fall stod länsstyrelserna för utförandet. Totalt inventerades ca 300 000 hek- tar. Urvalsgrunderna för dessa områden var att markerna funnits med i ängs- och hagmarksinventeringen, haft miljöersättning eller på annat sätt kommit att bli uppmärksammade. Ca 270 000 ha be- dömdes som värdefulla (ängar, betesmarker samt restaurerings- bara). För ytterligare detaljer se kapitel 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Länsvisa bevarandeprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Under första halvan av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; utarbetades inom många län re- gionala bevarandeprogram för odlingslandskap med höga natur- och kulturmiljövärden. Som underlag för dessa program, nyttjades både ängs- och hagmarksinventeringen, riktade specialinventeringar och översiktliga undersökningar. I många fall baserades urvalet på bedömningar. I de län där regionala bevarandeprogram arbetades fram, finns dessa redovisade i rapportform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft11"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Inventeringar till stöd för åtgärdsprogrammen för hotade arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Inom ramen för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, genomförs olika former av inventeringar och undersökningar kopplade till de specifika arterna. Arbetet med åtgärdsprogrammen har Naturvårdsverket som huvudman och i de flesta fall är länssty- relserna utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Objektvisa inventeringar och utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;I samband med operativt arbete för att uppnå miljömålen och inom ramen för nyttjande av olika styrmedel (olika ekonomiska stödsy- stem, äldre och nyare, tillståndsärenden, samråd inom ramen för miljöbalken och skötsellagen, &lt;NOBR&gt;MKB-undersökningar,&lt;/NOBR&gt; KULM m.fl.) har genomförts och genomförs årligen ett stort antal insatser som innebär att kunskaperna om enskilda objekt ökar. Vid &lt;NOBR&gt;1990-talets&lt;/NOBR&gt; början ökade insatserna för bevarande i odlingslandskapet. Dessa insatser ökade ytterligare efter &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; 1995 som en del i den gemensamma jordbrukspolitiken. De insatser som gjorts under pe- rioden &lt;NOBR&gt;1990–2005&lt;/NOBR&gt; har resulterat i omfattande underlag som kan nyttjas i dagens arbete för att uppnå miljömålet. Materialen finns hos de olika länsstyrelserna i form av arkiverade beslut, avtal, in- venteringar, rapporter m.m. De äldre materialen är sannolikt mer svårtåtkomliga än nyare, bl.a. beroende av att de inte föreligger i digital form. Efter &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; har den digitaliserade ärendehand- läggningen inneburit att samlade nationella databaser med stödre- laterad information byggts upp av Jordbruksverket. I dessa databa- ser finns material som – ned på artnivå och lägessatt – beskriver miljövärden på enskilda gårdar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft8"&gt;Miljöövervakning, NILS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Inom ramen för olika miljöövervakningsinsatser, inklusive NILS (Nationell inventering av landskapet), sker insatser för uppföljning av miljötillståndet. SLU har i dialog med Jordbruksverket tagit fram förslag till kompletterande insatser för att förstärka övervak- ningen av ängs- och betesmarker och småbiotoper inom ramen för NILS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft11"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394145x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft8"&gt;Kunskapsluckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;För arbetet med miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap finns ett stort antal kunskapsunderlag i form av nationellt täckande in- venteringar, länsvisa inventeringar, länsvisa bevarandeprogram, rapporter från centrala verk och organisationer samt underlag för tillståndsgivning, ekonomiska ersättningar m.m. En bedömning av materialets omfattning sett i relation till behoven av kunskapsun- derlag kopplade till miljömålsarbetets olika faser talar för att hu- vuddelen av behoven är tillgodosedda genom befintligt material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;De behov som framförts har främst en koppling till behovet av att tydligt definiera vilka ”bevarandenivåer” som krävs för att det ska anses säkerställt att den biologiska mångfalden bevaras. För att tillgodose dessa behov behövs främst forskning och sammanställ- ningar av befintlig kunskap. Det behövs även bättre kunskap om kostnadseffektiva åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Framtagna förslag till övervakning av ängs- och betesmarker och småbiotoper inom ramen för NILS bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I utredningens webbenkät har redovisats behov av kunskapsupp- byggande insatser. Så har t.ex. SLU framfört behov av att kvali- tetsindikatorer för jordbrukslandskap på gårdsnivå, för beståndsut- veckling i lövträdsbestånd samt för beteskvalitet i hävdad gräsmark. SLU har även redovisat behov av uppföljningssystem för markbio- logi i åkermark. Länsstyrelsen i Kalmar län har efterlyst uppfölj- ningar av miljöersättningarnas inverkan på biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Fjällmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft7"&gt;Kunskapsläget om den biologiska mångfalden i fjällmiljön är mindre tillfredställande. Brister finns vad gäller kunskapen om den biologiska mångfalden i fjällen och var särskilt värdefulla områden (nyckelbiotoper) finns i fjällmiljön. Genom att så stora arealer av fjällmiljön omfattas av ett starkt skydd som national- park eller naturreservat, föreslås dock inga större yttäckande in- satser. Det finns anledning att se över miljöövervakningen i fjällen så att den svarar upp mot behoven i miljömålsarbetet. Fungerande metod för renbetesinventering behöver tas fram. Fjällmiljöns känslighet för klimatförändringar är mycket stor, samtidigt som kunskapen om vilka förändringar som kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft11"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394146x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;att ske och hur vi ska anpassa oss till dem är begränsad. Möjlig- heterna att definiera nyckelbiotoper för fjällen och en av detta följande fjällnyckelbiotopsinventering bör övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft8"&gt;Mina förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Miljöövervakningen för fjällmiljön ses över så att den ger bra underlag för uppföljning av tillståndet för biologisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Sametinget och Fjälldelegationen ges i uppdrag att i samver- kan utreda och föreslå hur en renbetesinventering kan genomföras, och om det är möjligt att genom förändringar i renbetets struktur motverka klimatförändringens negativa effekter för fjällmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biolo- gisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa vär- den och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft7"&gt;Delmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Skador på mark och vegetation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Buller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Natur- och kulturvärden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Hotade arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;(Miljökvalitetsmål och delmål är fastställda av riksdagen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft7"&gt;Regeringen har gjort följande precisering av vad miljökvalitets- målet bl.a. innebär i ett generationsperspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;Fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhängande områden bibehålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft7"&gt;Fjällens biologiska mångfald bevaras och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Främmande arter och stammar och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden intro- duceras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft21"&gt;Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen liksom bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hän- syn till naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft11"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394147x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p598 ft7"&gt;mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft7"&gt;Låg bullernivå eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft7"&gt;Förslitningen av fjällvegetationen minskar och lavtäckets ut- bredning ökar i omfång och tjocklek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft7"&gt;Hotade arter och arter som drabbats av stark tillbakagång har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina natur- liga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga po- pulationer säkras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft7"&gt;Lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjäl- lens sjöar och vattendrag bibehålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft7"&gt;Arealen områden med stora upplevelsevärden eller höga na- tur- och kulturvärden som är fria från buller och andra stör- ningar ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft7"&gt;Främmande arter och stammar och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden intro- duceras inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft7"&gt;Regeringen har i miljömålspropositionen (2004/05:150) bedömt att arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet går i rätt riktning men för långsamt när det gäller att uppnå delmålet om buller. Genom naturreservat och nationalparker är stora områden som innehåller kulturvärden skyddade, men kunskapen om dessa värden, deras representativitet och behov av skötsel är relativt dålig. Ytterligare åtgärder behövs för att utveckla förvaltningen och användningen av kulturmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Uppgifter från uppföljnings- och utvärderingsfasen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Vad är ursprunglighet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Klimatförändringens påverkan på fjällmiljön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur påverkas dagens åtgärder i fjällområdet av klimatför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;ändringen och hur måste de anpassas?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Identifiering av områden som behöver ett starkare skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td129"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Utvärdering av om styrmedlen är de rätta för att nå de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;effekter som eftersträvas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Uppföljning av styrmedlens effektivitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur påverkar dagens markanvändning fjällmiljön, och hur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;förändras denna påverkan över tid?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Objektvis uppföljning i tillräcklig omfattning för att ge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;underlag för bedömning av om den biologiska mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;bevaras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;Miljökvalitetsmålet för fjällen utgår ifrån att fjällmiljöns värde vad gäller biologisk mångfald finns i dess ursprunglighet. För att miljö- kvalitetsmålet ska kunna uppfyllas måste därför begreppet ur- sprunglighet vara tydligt definierat. En definition möjliggör en be- skrivning av fjällmiljön med en identifiering och senare en lokalise- ring av de områden som är särskilt värdefulla på grund av sin ur- sprunglighet och vilka kräver särskilt hänsynstagande, skötsel eller restaurering. En del i definitionen framgår av regeringens förklar- ingstexter: fjällen är ett betespräglat landskap, dvs. den biologiska mångfalden kan sägas vara hävdgynnad i många områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;Ursprungligheten har i stor utsträckning värnats genom att stora arealer är skyddade i fjällområdet i form av nationalparker och na- turreservat, men ursprungligheten kan ha påverkats av den pågå- ende markanvändningen, främst renskötsel och turism, som får be- drivas även inom skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Ytterligare en annan faktor som påverkar den biologiska mång- falden i fjällområdet är klimatförändringen. Det behövs ytterligare kunskap om vilken roll markanvändningen respektive klimatet har för de förändringar vi ser i fjällen, och om det finns en samverkan mellan olika faktorer. Det är också väsentligt att veta hur och i vil- ken omfattning den biologiska mångfalden blir påverkad av klima- tet, och inte minst hur skydd och andra naturvårdsinsatser ska de- signas för att motverka effekterna av en klimatförändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I vissa delar av fjällen är ekosystemen känsligare och effekterna av markanvändning och klimatförändringar blir mer drastiska. Det finns därför ett behov av kunskap om fjällmiljöns naturgivna förut- sättningar för exempelvis renbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Uppföljningar av tillståndet måste genomföras med vissa inter- vall för att kunna bedöma förändringar i fjällmiljön. Förändringar som behöver följas i fjällmiljön kan ske över långa tidsintervall. Ett verktyg för att registrera dessa förändringar kan vara fjärranalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394149x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;Delmål 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft21"&gt;Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet skall vara försumbara senast år 2010. (Av regeringen föreslagen för- ändring av delmålet)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Hur påverkar olika skadetyper på mark och vegetation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;den biologiska mångfalden?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilket betestryck behövs för att uppnå eller behålla den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;biologiska mångfalden?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Var finns skadorna på vegetation och marken, vilken typ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft54"&gt;av skada är det och vad är det som orsakat dem?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur lång tid tar det för skadorna att läka och vegetatio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;nen att återhämta sig?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Renbetesinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Vilken är omfattningen av skadorna, fördelningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;skadetyperna och hur lång tid tar det för marken och ve-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;getationen att återhämta sig?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilken effektivitet har dagens styrmedel för t.ex. att mini-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p581 ft3"&gt;mera terrängkörningen med fyrhjuling för nyttoändamål (rennäring)?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;Skador på mark och vegetation förekommer i fjällområdet. Ska- dorna är av olika typer och förekommer i varierande omfattning. Uppkomsten, typen och omfattningen har olika orsaker. En annan dimension av skadebilden är lokaliseringen av skadan. Finns den i ett högalpint eller i ett lågalpint område? Finns den i de norra eller i de sydliga delarna av fjällområdet? Det senare är viktigt eftersom förutsättningarna för återhämtning av skadorna kan variera med breddgrad och höjd över havet. Identifieringen och lokaliseringen är en del av det operativa arbetet i kunskapsuppbyggnaden. Natur- vårdsverket pekar på att det är angeläget att de praktiska förutsätt- ningarna för att ta fjärranalysmetoder i bruk tillvaratas både natio- nellt och regionalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft7"&gt;Fjällområdet är ett betespräglat landskap och förutsättningen för att det skall behålla sin karaktär är renskötsel. Renbetet påverkar vegetationen och renskötseln påverkar både vegetation och mark. Det är viktigt att renskötseln har ett tillräckligt bra underlag för att kunna använda betestillgångarna utan att ge upphov till skador på mark och vegetation. En renbetesinventering skulle kunna vara det underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft11"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394150x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;För det strategiska arbetet behövs kunskap för att klargöra om och hur skadorna på mark och vegetation påverkar fjällområdets karaktär eller den biologiska mångfalden. Exempelvis kan vissa ty- per av skador vara försumbara och en del av en dynamisk process som är en förutsättning för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Delmål 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg skall minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft7"&gt;minst 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 skall upp- fylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförord- ningen (1978:594) och inom minst 90 % av nationalparksarea-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft7"&gt;len.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft7"&gt;(Av regeringen föreslagen förändring av delmålet)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Är buller ett problem för djurlivet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Är aktiviteten som orsakar buller ett problem för djurli-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;vet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Var kör man skoter och var flyger man i fjällområdet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur mycket kör man skoter och hur mycket flyger man i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;fjällområdet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Hur mycket buller är det per skoter och per flyg?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td98"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Ökar eller minskar bullret inom fjällområdet och hur är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;bullerfördelningen?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;En bedömning är att motordrivna fordon och luftfartyg påverkar djurlivet inom fjällområdet inte genom bullret som sådant utan ge- nom aktiviteten i sig. Den kunskap som behövs för att minimera dessa störningar är kunskap om var särskilt bullerutsatta områden finns. Det behövs en utvecklad kunskap om var man kör skoter eller flyger och hur frekvent man färdas. Det behövs även teknik- utveckling för lägre bullernivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft11"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394151x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;Delmål 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Senast år 2010 skall merparten av områden med representativa höga natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering. (Av riksdagen fast- ställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Hur definieras representativa höga naturvärden inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;fjällområdet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Vilken effekt har olika skötsel- och bevarandemetoder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;de höga naturvärdena inom fjällområdet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vilka styrmedel behövs för att säkerställa biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;mångfald genom skötsel av naturvärden inom områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;med långsiktigt skydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Var finns områden med representativa höga naturvärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;inom fjällområdet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vilka av dessa områden har ett långsiktigt skydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Hur skall dessa naturvärden skötas?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Hur stor andel av de områden som har representativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;naturvärden är långsiktigt skyddade? Finns de områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;som har högst naturvärden inom områden med långsik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;tigt skydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;Områden med höga naturvärden som speglar den del av fjällområ- det som området är lokaliserat till ska ha ett långsiktigt skydd. För det strategiska arbetet finns ett kunskapsbehov att definiera och beskriva dessa representativa höga naturvärden på ett liknande sätt som gjorts inom skogsbruket. De högsta naturvärdena inom sko- gen benämns nyckelbiotoper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;Stora delar av fjällområdet är skyddat i form av nationalparker och naturreservat. Sannolikt finns inget annat ekosystem i Sverige som är lika väl skyddat som fjällandskapet. Av Sveriges 28 natio- nalparker är 9 belägna i fjällområdet. Sarek och Padjelanta i Norr- botten är Sveriges två största nationalparker på 200 000 ha vardera. Fjällnaturen täcker nära 90 % av parkernas samlade yta. Samman- lagt är 3,7 miljoner hektar skyddade som nationalpark eller naturre- servat i fjällområdet (uppgift från 2003). Alla reservat inom fjäll- området ingår i Natura 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft7"&gt;För de delar inom fjällområdet som har ett långsiktigt skydd be- hövs kunskap om var de högsta naturvärdena finns och hur de ska skötas för att bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft11"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394152x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Delmål 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder. (Av riksdagen fastställt delmål)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Vilka arter är hotade i fjällen?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kunskap om vilka riktade åtgärder som är nödvändiga för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;att bevara en hotad art&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Kunskap om de hotade arternas utbredning och lokalise-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;ring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Åtgärdsprogrammens effekt på de hotade arterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Kunskapsläget för vissa organismgrupper är svagt och det är därför svårt att veta vilken hotstatus de har. Delmålet kommer efter ut- gången av 2005, under förutsättning att regeringens förslag antas av riksdagen, att ersättas av delmål 2 om minskad andel hotade arter under det föreslagna miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vilken kunskap finns och vem tar fram den?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Rovdjursinventeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Rovdjursinventeringen genomförs årligen med syfte att fastställa antalet föryngringar och förekomst av järv, lo, varg, kungsörn och björn inom renskötselområdet. Inventeringen genomförs av läns- styrelsens personal i nära samverkan med samebyarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Inventeringar till stöd för åtgärdsprogrammen för hotade arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Inom ramen för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, genomförs olika former av inventeringar och undersökningar kopplade till de specifika arterna. Arbetet med åtgärdsprogrammen har Naturvårdsverket som huvudman och i de flesta fall är länssty- relserna utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p490 ft8"&gt;Basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden samt uppföljning av Natura 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Basinventeringen bör utgöra ett bra underlag för fjällen eftersom så stor del av arealen har någon form av skydd. Även den fortsatta uppföljningen av Natura 2000 kommer att bidra till en förbättrad kunskap om fjällens biologiska mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Miljöövervakning, främst NILS&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Det nya delprogrammet NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) är upplagt så att det ska ge en god bild av tillstånd och förändringar i fjällmiljöns landskap. Eftersom det nyss har startats dröjer det dock några år innan det avkastar resultat. Av betydelse är också smådäggdjursövervakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Kunskapsluckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft7"&gt;Inom fjällområdet finns, ur ett nationellt och internationellt per- spektiv, unika miljöer. Dessa miljöer är till stora delar skyddade som nationalparker, naturreservat eller naturvårdsområden. Men ändå vet vi inte så mycket om den biologiska mångfalden i fjällen, om tillståndet eller om hotbilden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft7"&gt;Det finns behov av kunskap om exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft7"&gt;vilken genetisk variation finns?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;vilka livsmiljöer och arter är hotade?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;hur säkrar man livskraftiga populationer av hotade arter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;hur sköter man livsmiljöer väsentliga för den biologiska mång- falden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft7"&gt;vilka processer förekommer, vilka är nödvändiga för den biolo- giska mångfalden och vilka av dem är hotade?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Kunskapsläget är inte heller tillräckligt för att kunna bedöma för- ändringar av den biologiska mångfalden och om dessa eventuella förändringar är orsakade av mänsklig påverkan eller naturlig varia- tion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft21"&gt;Miljökvalitetsmålet anger att fjällen skall ha en hög grad av ur- sprunglighet vad gäller biologisk mångfald och naturvärden. Jag anser att begreppet ”ursprunglighet” är olyckligt i detta samman-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft11"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;hang, och att det behövs en ny tolkning och beskrivning av vad miljökvalitetsmålet innebär. Naturvården i fjällen bör ha samma utgångspunkt som naturvården i andra miljöer, dvs. att landskapet är en produkt av både naturliga processer och mänsklig kultur. Nå- gon ursprunglighet i meningen helt opåverkat av människan finns knappast någonstans i Sverige. Vad som skiljer är intensiteten i, och formerna för, brukandet. Naturvärdet är ofta relaterat till den kul- turella påverkan. Det gäller i odlingslandet, det gäller i skogen och det gäller i fjällen. Det är oklart varför fjällmålets utformning i detta fall skiljer sig från andra miljökvalitetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Ett av syftena med nationalparkerna har varit att ge möjlighet för forskningen att bedriva sina studier där. Delar av nationalparkerna är därför mycket väl undersökta för olika syften. Den sammanställ- ning av forskning rörande nationalparkerna som Naturvårdsverket upprättade under &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; bör uppdateras, och även ligga till grund för hur fortsatta forskningsinsatser prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Basinventeringen av nationalparker, naturreservat och natur- vårdsområden kommer att delvis komplettera redan befintlig kun- skap. Basinventeringen täcker bara skyddade områden och för öv- riga områden inom fjällområdet kommer alltså yttäckande biotop- inventeringar inte att ha utförts. En rimlig bedömning är att denna insats kan nedprioriteras eftersom de skyddade arealerna utgör så stor del av fjällområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Typiskt för fjällområdet är att biotoper och arter ofta existerar på marginalen, dvs. utsattheten eller exponeringen är sådan att den ger hårda överlevnadsvillkor, att artantalet inte är lika rikligt som i skogs- eller odlingsmiljöer och att vissa processer tar längre tid än i andra miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;En kunskapsuppbyggnad som är flexibel kan anpassas utifrån bl.a. ovanstående förutsättningar. Fjällområdet består dessutom av omfattande arealer väglöst land och för de kunskapsuppbyggande insatserna är det inte alltid rimligt att de bedrivs med traditionella inventeringsmetoder. Här kan användandet av fjärranalys vara ett värdefullt verktyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Inom fjällområdet pågår en markanvändning som bl.a. omfattar renskötsel och turism. All markanvändning påverkar den ur- sprungliga miljön och den biologiska mångfalden. Mark och vege- tation kan få skador och för delmål 1 anges att skadorna skall vara försumbara senast år 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft11"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft7"&gt;Försumbara skador måste definieras, eventuellt både utifrån upplevelseaspekten och utifrån betydelsen för den biologiska mångfalden, och skadetyperna behöver klassificeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Skadeläget måste kartläggas både i omfattning och fördelning över fjällområdet och skadorna måste orsaksbeskrivas och klassas. Som ett underlag för markanvändningen behöver kunskap byggas upp om hur olika skadetyper återhämtar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Genom kartbakgrunder, som exempelvis fjällkartan, och genom att renskötselns markanvändning är redovisad, har stora insatser gjorts vars resultat kan användas som ett underlag i fortsatt kart- läggning och analys. I ett GIS kan lokaliseringen av skadorna jäm- föras mot digitala kartunderlag, höjddata eller renskötselns mark- användningsredovisningar för att få fram ett underlag för analys av exempelvis fjällmarkernas bärkraftighet. En kunskap som saknas är kartläggningen av renbetet genom en renbetesinventering. Inom ramen för den &lt;NOBR&gt;svensk-norska&lt;/NOBR&gt; renbeteskommissionen klassades ve- getationskartan i olika renbetestyper men någon renbetesinventer- ing är inte genomförd. Betestrycket har betydelse främst på hed- marker. En renbetesinventering har i olika sammanhang utretts och bedömts under lång tid, men ej kommit till utförande. En sådan renbetesinventering vore av värde för det fortsatta arbetet att be- vara fjällens biologiska mångfald. Det kan inte uteslutas att det i vissa områden skulle vara önskvärt med ett ökat renbete för att motverka klimatförändringens negativa effekter i fjällmiljön. Möj- ligheterna till detta motverkas dock av det på många håll dåliga skicket för vinterbetet som är flaskhalsen för rennäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft7"&gt;Buller påverkar djurlivet indirekt genom att buller är kopplat till en aktivitet och det snarare är aktiviteten som stör. En bedömning är att fjällgås kan ha störts på häckplatser av fiskare och deras transporter till fiskesjöar, liksom att järven kan ha flyttat sina lyor högre upp på fjället, längre ifrån skoterleder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Kunskap finns om sträckning på skoterleder men det saknas kunskap om skotertrafiken på lederna, frekvensen skotrar på vissa ledavsnitt och när man färdas. Dessutom saknas kunskap om om- fattningen av den fria skoterkörningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;För flygverksamheten avser regeringen enligt miljömålsproposi- tionen (prop. 2004/05:150) att införa en skyldighet för flygopera- törerna att redovisa uppgifter om den flygverksamhet som sker i områden som omfattas av delmål 2. Rapporteringsskyldigheten ska vidtas i syfte att klarlägga vilka flygverksamheter som sker i dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft11"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394156x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p614 ft7"&gt;områden och därmed få en bild av bullersituationen och utveck- lingen av denna. En sådan rapporteringsstruktur är positiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Bebyggd miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;Kunskapsläget avseende den biologiska mångfalden i bebyggd miljö, inklusive tätortsnära naturområden, är mindre tillfreds- ställande. Det gäller särskilt överblicken på nationell nivå, men det finns också stora skillnader i kunskapsläge mellan olika kommuner och delar av landet. Många kommuner bedriver dock ett ambitiöst arbete med att inventera och samla kunskap om biologisk mångfald. Den kunskap som finns är ofta svårtillgäng- lig för andra än ansvarig kommunal förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft8"&gt;Mitt förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;Boverket utreder, efter samråd med Naturvårdsverket, Statis- tiska centralbyrån och kommunerna, hur en samlad nationell uppföljning av biologisk mångfald i grönområden och tätorts- nära natur kan byggas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och ut- vecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och ut- formas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;Delmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Planeringsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Buller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Uttag av naturgrus&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Avfallsdeponier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Energianvändning m.m. i byggnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;God inomhusmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Matavfall från hushåll, restauranger m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Matavfall från livsmedelsindustrier m.m. (Miljökvalitetsmål och delmål är fastställda av riksdagen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft11"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394157x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p617 ft7"&gt;Regeringen har gjort följande precisering av vad miljökvalitets- målet bl.a. innebär i ett generationsperspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft7"&gt;Den bebyggda miljön ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att alla människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och så att omfattningen av människors dagliga transporter kan minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft21"&gt;Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap med särskilda värden värnas och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur utvecklas, både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Boende och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmil- jön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft7"&gt;Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekrea- tion, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgo- doses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft7"&gt;Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Transporter och transportanläggningar lokaliseras och ut- formas så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön be- gränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft7"&gt;Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cy- keltrafik är goda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft7"&gt;Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, buller- störningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft7"&gt;Mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft7"&gt;Användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och främst förnybara energikällor an- vänds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft7"&gt;Andelen förnybar energi har ökat och skall på sikt svara för den huvudsakliga energitillförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft11"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394158x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft7"&gt;Naturgrusavlagringar med stort värde för dricksvattenför- sörjningen och för natur- och kulturlandskapet bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft7"&gt;Den totala mängden avfall och avfallets farlighet minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft7"&gt;Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas ef- ter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanse- rat samspel mellan bebyggelsen och dess omgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;Regeringens bedömning av arbetet med att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är att det är osäkert om målet i sin helhet kan nås inom en generation. När det gäller delmål 1 om planeringsun- derlag, som är det delmål som främst berör biologisk mångfald, är det dock regeringens bedömning att delmålet kan nås inom utsatt tid, dvs. till 2010. Regeringen har i flera sammanhang pekat på den tätortsnära naturens betydelse, inte minst i storstadsregionerna. I skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:171) fram- håller regeringen kommunala naturvårdsprogram som strategiskt viktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Strategiskt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Överblick över situationen för biologisk mångfald i tätorter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;och tätortsnära natur runt om i landet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samband mellan tillgång till grönområden/tätortsnära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;natur och inställningen till den nationella politiken för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;bevara biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordnad uppföljning av grön- och vattenområden i tätor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;ter och tätortsnära naturområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft21"&gt;För att bedöma läget för den biologiska mångfalden i bebyggd miljö och tätortsnära naturområden för Sverige som helhet behövs en samordnad uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394159x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p624 ft8"&gt;Delmål 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transpor- ter förbättras,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft7"&gt;hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft7"&gt;hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områ- den skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft21"&gt;hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt mins- kas, hur förnybara energiresurser skall tas till vara och hur ut- byggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft7"&gt;biobränsle och vindkraft skall främjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;(Av regeringen föreslagen förändring av delmålet)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Fas i miljömålsarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kunskapsbehov&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Operativt arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Var finns den natur som behöver skydd?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Hur ska den skötas och förvaltas?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Metoder för att kommuner lättare ska kunna ta fram och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;använda kunskapsunderlag om biologisk mångfald i den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;fysiska planeringen och i miljökonsekvensbeskriv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;ningar/miljöbedömningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Uppföljning &amp; utvärdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Hur har biologisk mångfald beaktats i fysisk planering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;samhällsbyggande?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p629 ft7"&gt;På kommunal nivå behövs kunskapsunderlag som beskriver kom- munens grön- och vattenområden och i förhållande till tätorten närliggande naturområden. Det behövs även kunskap om hur natu- ren i och kring tätorter sköts och förvaltas på bästa sätt, beaktat att denna natur ofta har ett betydligt högre besökstryck än annan na- tur. Det är viktigt att delmålet följs upp så att det går att se om sär- skilda naturvårdsprogram tas fram och hur dessa beaktas i fysisk planering och samhällsbyggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft11"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Övriga delmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Övriga delmål har liten eller ingen relevans för biologisk mångfald och behandlas därför inte närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Vilken kunskap finns och vem tar fram den?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft8"&gt;Kommunernas översiktsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;I den översiktliga planeringen ska varje kommun, enligt plan- och bygglagen, behandla den gröna strukturen. I översiktplanen görs avvägningar mot andra anspråk och här kan de konflikter som finns lyftas fram. För vissa geografiska områden kan fördjupningar av översiktplanen göras. Det är en bra nivå för att behandla biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Kommunala naturvårdsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;Regeringen har framhållit kommunala naturvårdsprogram som strategiskt viktiga. Naturvårdsprogram finns i dag i ett flertal kom- muner, men långt ifrån alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Statistik om grönytor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar statistik om grönytor i och omkring tätorter. De allmänt tillgängliga grönytorna inom 5 km kring de 10 största tätorterna har kartlagts vad gäller storlek, typ av mark, attraktivitet och tillgänglighet. Grönytorna inuti tätorterna och deras förändring kartläggs inom ramen för studier av markan- vändningen i tätorter. Uppgifterna är en del av Sveriges officiella statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;Kunskapsluckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;Boverkets bedömning är att kunskapen och överblicken om vad som faktiskt händer med grönområden, grönytor och hårdgjorda ytor i städer och tätorter behöver förbättras. I dag finns ingen sam- lad nationell uppföljning. Boverket bör efter samråd med Natur- vårdsverket, SCB och kommunerna utreda hur en samlad uppfölj-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;ning av biologisk mångfald i grönområden och tätortsnära natur kan byggas upp. Det bör testas hur fjärranalytiska metoder kan an- vändas och vilka data kommunerna kan samla in. Uppföljningen bör också innehålla kvalitativa aspekter. Det finns även relevant forskning som kan utgöra underlag. Eventuella hinder som det kommunala självstyret innebär måste analyseras. Kommunerna be- höver öka tillgängligheten till rapporter från egna inventeringar och undersökningar. Databaser och primärdata av betydelse bör finnas tillgängliga via kommunernas webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;Konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft8"&gt;SJÖAR OCH VATTENDRAG&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kompletterande naturvärdesinventering av sjöar och vattendrag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: Ett bra kunskaps- och planeringsunderlag för sjöar och vattendrag kan användas i samband med fysisk planering och i ex- ploateringsärenden. En fördjupad kunskap ger även en bas för skötsel- och restaureringsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: Kompletterande naturvärdesinventeringar liksom upp- byggnad av databas pågår. Den ambitionshöjning som uttrycks här bör kunna ske genom omprioriteringar inom anslaget för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Översyn av miljöövervakningen i sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: Resultatet av översynen bör ge en förbättrad miljöövervak- ning som svarar upp mot kraven i ramdirektivet för vatten och ger bättre underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: Översynen bör kunna ske inom ramen för ordinarie verksamhet inom Naturvårdsverket och andra myndigheter. Miljö- övervakningsprogrammen ses ändå regelbundet över. En förstärk- ning av miljöövervakningen för att bättre svara upp mot de behov arbetet med biologisk mångfald liksom vattendirektivet ställer krä- ver antagligen ytterligare resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft11"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;HAV, KUST OCH SKÄRGÅRD&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Sammanställning av befintlig kunskap om vattendjup, bottentyp, eventuellt större beståndsbildande organismer m.m. samt i den ut- sträckning det är nödvändigt ny kartering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: En komplett kartering av Sveriges havsbottnar är ett nöd- vändigt underlag för att göra de rätta prioriteringarna i det opera- tiva arbetet. Det är ett viktigt kunskaps- och planeringsunderlag för förvaltningen av Sveriges havsmiljö. Med ett sådant underlag und- viks framtida kostnader i form av felaktiga beslut. Ett underlag av detta slag kan även vara ett hjälpmedel för fiskerinäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: En mycket grov uppskattning av den totala kostnaden är ca 500 miljoner kronor för nykartering (muntlig uppgift från Kerstin Johannesson, Tjärnö), i de fall befintliga data inte kan an- vändas. Om arbetet utsträcks i 10 år är det ca 50 miljoner kronor per år. Enligt havsmiljöskrivelsen avser regeringen att ge Natur- vårdsverket i uppdrag att närmare utreda omfattning och finansie- ring. Om tidigare sekretessbelagt underlag används måste de säker- hetspolitiska riskerna analyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Nationell biologisk inventering av marin miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: Det är ett viktigt underlag för att identifiera och avgränsa områden som behöver skydd i form av reservat eller andra restrik- tioner. Det är även ett viktigt hjälpmedel för fiskerinäringen och annat nyttjande av havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: Ger en statsfinansiell kostnad, hur stor beror på val av metodik och hur många områden som inventeras. Generellt är ma- rina undersökningar dyrare än motsvarande på land. För ett 5 x 5 km stort havsområde i norra Bohuslän har kostnaderna för plane- rad filmning med fjärrmanövrerad farkost beräknats till 3,3 miljo- ner kr (motsvarar 132 000 kr/km&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;). Detta är en relativt dyr studie eftersom den görs med hög noggrannhet och på olika djup. För mer översiktliga inventeringar eller på mindre djup bör kostnaderna kunna reduceras. Inventeringarna bör kunna finansieras genom an- slaget för biologisk mångfald genom att det handlar om kunskap som behövs för att bl.a. inrätta reservat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;3. Översyn av marin miljöövervakning inkl. förstärkning av över- vakningen av biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: En översyn av miljöövervakningen bör ge ett bättre under- lag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;kust och skärgård. Översynen bör även leda till att Sverige uppfyller vattendirektivets krav på övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: Översynen bör kunna ske inom ramen för ordinarie verksamhet inom Naturvårdsverket och andra myndigheter. Miljö- övervakningsprogrammen ses ändå regelbundet över. En förstärk- ning av miljöövervakningen för att bättre svara upp mot de behov arbetet med biologisk mångfald liksom vattendirektivet ställer krä- ver antagligen ytterligare resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;FJÄLLMILJÖ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;1. En översyn över miljöövervakningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: En översyn över miljöövervakningen ger underlag för en bättre bedömning av tillståndet för den biologiska mångfalden i fjällmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt;: Översynen bör kunna ske inom ramen för den ordinarie verksamheten inom Naturvårdsverket och andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;2. Utredning hur en renbetesinventering kan genomföras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: En renbetesinventering ger näringen förbättrade underlag för att bedrivas på ett sådant sätt att både produktions- och miljö- mål kan uppfyllas, samtidigt som den ger underlag för en långsiktig planering av betesstrukturen så att klimatförändringens negativa effekter kan motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnad&lt;/SPAN&gt;: För att en renbetesinventering ska kunna planeras krävs resurser för utredning av formerna för denna. Många insatser har gjorts, men inte lyckats. Arbetet med att planera för en renbetesin- ventering måste dra slutsatser om tidigare genomförda insatser, men också bygga på grundläggande metodiska erfarenheter från t.ex. NILS. Kostnaderna för planering har uppskattats till ca 1,2 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft8"&gt;BEBYGGD MILJÖ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Utredning hur en samlad nationell uppföljning av biologisk mång- fald kan byggas upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Nytta&lt;/SPAN&gt;: En utbyggd övervakning förbättrar möjligheterna att följa upp miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö vad avser biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap för miljökvalitetsmålen specifikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p450 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Kostnader&lt;/SPAN&gt;: En utredning bör kunna ske inom myndigheternas, främst Boverkets, befintliga verksamhet och finansiering. En ut- byggd uppföljning medför sannolikt extra kostnader både för kommunerna och för Boverket och eventuellt andra centrala myn- digheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft11"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394165x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p640 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kunskap i det kommunala arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft7"&gt;Kommunerna är en viktig aktör i det lokala arbetet med att be- vara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Många kommuner gör stora insatser för att bygga upp kunskap om lo- kala förhållanden och biologisk mångfald. Det är viktigt att centrala myndigheter, särskilt Boverket och Naturvårdsverket, stödjer kommunerna med vägledning. Kunskapsunderlag som tas fram inom ramen för den kommunala naturvårdssatsningen bör läggas in i det referensregister som föreslås i kapitel 9. För kommunerna är det viktigt att statlig information finns samlad och lättillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft2"&gt;Kommunernas roll i arbetet med biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Kommunerna har en viktig funktion i arbetet med att anpassa och omsätta miljömålen till den lokala nivån. Genom den kommunala översiktliga fysiska planeringen och fördjupningar av denna har kommunerna stora möjligheter att påverka utvecklingen och aktivt ta ställning för natur och biologisk mångfald. Det är på kommunal nivå som de bästa förutsättningarna finns för en dialog med med- borgarna om natur och biologisk mångfald. Kommunerna har en särskilt viktig roll i att värna den tätortsnära naturen. Det är den natur som de flesta människor i första hand kommer i kontakt med. Den tätortsnära naturen har stor betydelse för ett utvecklat friluftsliv. Regeringen gjorde i naturvårdsskrivelsen (skr. 2001/02:171) bedömningen att den tätortsnära naturens ställning i förhållande till annan mark- och vattenanvändning bör stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft7"&gt;Många, även större, tätorter och städer har en rik biologisk mångfald. Ett skäl till det är väl bevarade biologiska kulturmiljöer i form av parker och parkliknande grönområden. Ett annat skäl är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft11"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap i det kommunala arbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;många städer tidigare tillåtits växa ganska glest, särskilt i ytterkan- terna, och att det därför finns natur och vattenmiljöer inkilade mellan trafikleder och bebyggelse. En fortsatt expansion, särskilt i och kring landets största städer, riskerar dock att reducera och iso- lera dessa områden och därmed förutsättningarna för en rik biolo- gisk mångfald. Storstadskommunerna har här en viktig uppgift att med förutseende och baserat på bästa kunskap planera så att ris- kerna minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;Kommunerna kan enligt miljöbalken inrätta kommunala naturre- servat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;Regeringen gör under perioden &lt;NOBR&gt;2004–2006&lt;/NOBR&gt; en särskild satsning på lokala och kommunala naturvårdsprojekt. Totalt satsas 300 miljoner kronor under tre år. År 2004 fördelades ca 80 miljoner kronor till 174 av landets 290 kommuner. Av detta gick ca hälften (drygt 40 miljoner kr) till åtgärder för att bygga upp kunskap, ta fram underlag samt till att informera och sprida kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft2"&gt;Kommunernas kunskapsuppbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Många kommuner har gjort stora insatser för att inventera och do- kumentera natur och arter. Utredningen har dock inte haft möjlig- het att göra en översikt över läget i samtliga kommuner. Det är därför inte möjligt att säga något om vilka eventuella brister som finns eller om kunskapsläget i kommunerna generellt. För att ändå få en bild av den kommunala uppbyggnaden och användningen av kunskap beskrivs nedan kortfattat hur Stockholm, Malmö och Borås arbetar. Dessa kommuner kan dock inte anses vara repre- sentativa för landet som helhet eftersom två av dem är storstads- kommuner och alla tre ligger i södra delen av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;Stockholm har genom ArtArken en digitaliserad &lt;NOBR&gt;GIS-databas&lt;/NOBR&gt; med uppgifter om biologisk mångfald i kommunen på artnivå. I databasen ingår rödlistade arter och arter som bedöms vara lokalt eller regionalt skyddsvärda. Uppgifterna uppdateras kontinuerligt. Databasen är i dag endast tillgänglig för tjänstemän, men kommer under året att läggas ut på webben. Det finns också en skriftlig rap- port utgiven. Stockholms stad har också låtit kartlägga alla bioto- per, baserat på tolkning av &lt;NOBR&gt;IR-flygbilder.&lt;/NOBR&gt; Denna &lt;NOBR&gt;GIS-databas&lt;/NOBR&gt; är endast tillgänglig för kommunens tjänstemän. I övrigt har Stockholms stad under den senaste femtonårsperioden tagit fram ett flertal rapporter och metodstudier till stöd för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Kunskap i det kommunala arbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;Stockholm har ett miljöprogram och i det ingår ekologisk planering och skötsel. Det finns också ett särskilt program för ”biologisk ut- veckling av Stockholm”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Även Malmö har i stor omfattning tagit fram rapporter inom området biologisk mångfald, särskilt sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; bl.a. om kärlväxter, fåglar, lavar och havsmiljö. Inventeringar görs i samband med tillskapande av naturreservat. Malmö stad planerar ett nytt system för övervakning av den biologiska mångfalden i kommunen. En lokal rödlista över organismer i kommunen är un- der utarbetande. Rapporterna finns i dag tillgängliga inom de kom- munala förvaltningarna. En naturdatabas, som även kommer att vara tillgänglig via internet, är under uppbyggnad. Malmö har ett naturvårdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Borås har tagit fram en naturdatabas. Den omfattar mer än sex- hundra naturområden med uppgifter om naturtyp, arter och natur- värdesbedömning. Den används som underlag i det kommunala arbetet, bl.a. vid ärendehantering. I databasen finns både uppgifter som samlats in från statliga myndigheter och uppgifter från lokala källor och undersökningar. Databasen lagras i ett enkelt format som inte är geografiskt. Innehållet är inte på ett enkelt sätt till- gängligt för andra än kommunens tjänstemän. Borås har ett natur- vårdsprogram som kan laddas ned från kommunens webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;De kunskapsuppbyggande insatser som finansieras med statliga medel bör kopplas till det referensregister som föreslås i kapitel 7. Om den kommunala naturvårdssatsningen fortsätter bör det villko- ras vid beslut om tilldelning att databaser och kunskapsunderlag som utarbetas ska läggas in i referensregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Det behövs utveckling av metoder och kompetens för att kom- munerna lättare ska kunna ta fram och använda kunskapsunderlag om biologisk mångfald i den fysiska planeringen och i miljökonse- kvensbeskrivningar. Centrala myndigheter, särskilt Boverket och Naturvårdsverket, bör ta fram vägledning till stöd för kunskaps- uppbyggande åtgärder i kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft2"&gt;Kommunernas tillgång till statlig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Kommunerna har stort behov av relevant och uppdaterad informa- tion från länsstyrelser och centrala myndigheter. De centrala myn- digheter som kommunerna ofta använder information ifrån när det gäller biologisk mångfald är särskilt Naturvårdsverket och Art-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft11"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kunskap i det kommunala arbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Databanken, men även sektorsmyndigheter som t.ex. Jordbruks- verket och skogsvårdsorganisationen. Kommunerna framhåller att informationen måste finnas lätt tillgänglig på myndigheternas hem- sidor. Det finns behov av att ta del både av bearbetad information i form av rapporter och av primärdata som kan laddas ned. Tillgång till kartor och geografiska skikt som kan laddas ned är också viktigt för kommunerna. Kostnaderna för att få tillgång till data från vissa myndigheter, särskilt SCB, SMHI och Lantmäteriet, har framhållits som ett problem för kommunerna. En samlad ingång via internet där all relevant information för kommunerna fanns samlad skulle underlätta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft11"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394169x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;8 Frågor som berör forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft57"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft7"&gt;Det bedrivs omfattande forskning i Sverige som berör biologisk mångfald. Mycket av forskningen är dock inte anpassad till de specifika kunskapsbehoven för att bevara och hållbart nyttja bi- ologisk mångfald. Ekologisk forskning är en viktig grund i ar- betet med biologisk mångfald. Det behövs också taxonomisk forskning, särskilt för att upprätthålla expertkompetensen inom olika organismgrupper. Samhällsvetenskaplig och tvärveten- skaplig kunskap behövs för att genomföra naturvårdspolitiken som en del i en hållbar samhällsutveckling. Centrum för biolo- gisk mångfald, CBM, bör ges en förstärkt roll som samordnare och förmedlande länk mellan forskning och praktik, för att på så sätt överbrygga glappet mellan forskningen och dess avnämare. Kunskapssammanställningar och vetenskapliga synteser bör i högre utsträckning än i dag tas fram och användas. Sådana sam- manställningar kan underlätta samverkan mellan det operativa miljömålsarbetet och forskningen, samtidigt som de ger för- stärkta möjligheter att prioritera nya forskningsinsatser. Forsk- ningens internationella kontaktnät utgör ett bra komplement till Sveriges officiella kontakter med andra länder, och bör när det är möjligt användas i ett strategiskt arbete inom EU och i övriga världen. För att inventeringar och miljöövervakning ska hålla hög kvalitet och inge trovärdighet är det viktigt att vedertagen och enhetlig vetenskaplig metodik liksom vetenskapliga analys- verktyg används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;Forskning vid universitet och högskolor utgör en viktig grund i all systematisk kunskapsuppbyggnad. Trots detta har forskning bru- tits ut från denna utredning om kunskapsuppbyggnad. Istället har regeringen gett Formas i uppdrag att redovisa en översikt över forskning om biologisk mångfald. Uppdraget, i form av en rapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft11"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Frågor som berör forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;som CBM utarbetat, kommer att redovisas till regeringen senare under 2005. Eftersom en strikt uppdelning mellan forskning och annan form av kunskapsuppbyggnad vare sig möjlig eller ändamåls- enlig redovisas i det här kapitlet en del generella överväganden som rör forskning. Särskilt viktiga forskningsbehov i relation till miljö- kvalitetsmålen tas upp i kapitel 5 och 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Sverige satsar på forskning om biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Det bedrivs omfattande forskning i Sverige som berör biologisk mångfald. De senaste åren har särskilda medel avsatts i statsbudge- ten för forskning om biologisk mångfald. Medlen har fördelats via Vetenskapsrådet, Formas och ArtDatabanken. Satsningen har varit viktig för att stärka forskningsområdet och för att behålla och bygga upp vetenskaplig kompetens. Satsningen har dock varit bred, och även inkluderat mer grundläggande forskningsfrågor, och har därför av många myndigheter och organisationer inte upplevts som anpassad till de specifika kunskapsbehoven för att bevara och håll- bart nyttja biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft2"&gt;Forskningsbaserad kunskap behövs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Forskningsbaserad kunskap behövs i arbetet med biologisk mång- fald. Även om utredningens fokus legat på naturinventeringar (of- tast för att identifiera och beskriva skyddsvärda områden eller ar- ter) och uppföljning, är det tydligt att det finns behov av ytterligare kunskap, inte minst ekologisk, för att bl.a. bättre förstå ekosyste- mens dynamik och funktion och för att utveckla metoder för beva- rande och hållbart nyttjande. Taxonomisk forskning, särskilt om de artgrupper vi vet minst om, tillför baskunskap samtidigt som viktig expertkompetens byggs upp. Det behövs i stor utsträckning också samhällsvetenskaplig och tvärvetenskaplig kunskap för att genom- föra naturvårdspolitiken som en del i en hållbar samhällsutveckling. Inom många områden behövs beteendevetenskapliga insatser, t.ex. för att öka möjligheterna att genomföra rovdjurspolitiken. Inom alla dessa områden är det primärt forskning som bedrivs vid univer- sitet och högskolor som kan ta fram den efterfrågade kunskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft11"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Frågor som berör forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft2"&gt;Glapp mellan forskning och avnämare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Det finns ett glapp mellan forskningen och dess avnämare, dvs. de som behöver kunskap för att fatta beslut eller genomföra åtgärder. Forskningens resultat presenteras ofta i en form som avnämarna inte kan ta till sig. Avnämarna är å andra sidan opreciserade i sina beställningar av forskning. De har svårt att formulera problemen tillräckligt specificerat och så att en forskare förstår dem och finner dem intressanta. Det finns också ett glapp i tid. Avnämaren behö- ver kunskapen nu – det är nu problemet finns och måste lösas. Forskningen tar tid och levererar resultat efter flera år, kanske när avnämarens fokus har flyttats till något annat problem. Det behövs en aktör som kan överbrygga glappet. Det är rimligt att Centrum för biologisk mångfald, CBM, ges en förstärkt roll som samordnare och förmedlande länk mellan forskning och praktik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft7"&gt;Ett särskilt problem i sammanhanget är att de som har behov av kunskap sällan har tillgång till egna forskningsmedel. I Sverige är det främst forskningsråden som förfogar över de statliga forsk- ningsmedlen. En annan viktig finansiär av miljöforskning är Stiftel- sen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Av de myndigheter som har ansvar för genomförandet av miljöpolitiken är det främst Na- turvårdsverket som har möjlighet att finansiera forskning med egna medel. Sektorsmyndigheterna för de areella näringarna saknar där- emot forskningsmedel, och har därmed begränsade möjligheter att göra egna beställningar av forskning. De blir beroende av andra fi- nansiärers prioriteringar. Detta underlättar inte möjligheterna att åstadkomma en närmare samverkan mellan forskningen och avnä- marna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft7"&gt;Mellan forskningen och avnämarna är det viktigt att det finns en ömsesidig respekt för de villkor som präglar de olika verksamhe- terna, och en vilja att utveckla nya mötesplatser. I utredningens arbete har jag mött synpunkter att den ena eller andra gruppen inte accepterar roll- och ansvarsfördelningen. I vissa fall upplevs forsk- ningens företrädare ha en alltför stor dominans i arbetet att styra och välja vilka operativa insatser och metoder som är lämpligast. På samma sätt har synpunkter förts fram att de operativt ansvariga inte tar till sig forskningens slutsatser och att de inte förmår om- sätta slutsatserna i praktiska åtgärder. Oavsett vad som är rätt så pekar det faktum att dessa diskussioner förekommer på ett behov av en förstärkt kommunikation mellan forskare och avnämare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft11"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Frågor som berör forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft2"&gt;Synteser och överblick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Det behövs synteser och överblick. Den enskilda forskaren är ofta alltför specialiserad i förhållande till avnämarens frågeställningar. Specialiseringsgraden har successivt blivit större. Avnämaren behö- ver ofta få en fråga belyst ur fler än ett perspektiv. Kunskapssam- manställningar och vetenskapliga synteser bör därför ges högre prioritet vid fördelning av forskningsmedel. Synteser kan också vara ett sätt att överbrygga glappet mellan forskningen och avnä- marna som beskrivs ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft2"&gt;Forskningen är internationell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Den akademiska forskningen är internationell till sin karaktär. För avnämarna ger kontakter med svenska forskare en brygga till den internationella forskningen och den vetenskapliga diskussionen på området. Internationella forskningskontakter ger också möjlighet till överföring av svenskt kunnande och svenska erfarenheter till andra delar av EU och till övriga världen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Universiteten som huvudmän för miljöövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Forskning och utveckling är ofta första steget i en naturinventering eller i ett miljöövervakningsprogram. Det är ofta inom universitet och högskolor som en kvalificerad metodutveckling kan ske. Att så långt möjligt använda vedertagen och enhetlig vetenskaplig meto- dik liksom vetenskapliga analysverktyg är viktigt för att inventer- ingar och miljöövervakning ska hålla en hög kvalitet och inge tro- värdighet. För miljöövervakning och liknande uppföljningsprogram där stora mängder data samlas in över tiden är det en stor fördel om universiteten är huvudmän och tar ansvar för både genomförande och statistiska analyser. Genom universitetens oberoende i förhål- lande till myndigheter och näringsliv blir också resultaten mer tro- värdiga som underlag för utvärdering, nationell rapportering till regering och riksdag och internationell rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;Långa mätserier som görs inom miljöövervakningen kan vara ett viktigt och spännande underlag för forskningen. Det är viktigt att data görs tillgängliga för forskningen. Forskningen kan därmed också bidra till analys och tolkning av data. Samma sak gäller tidi- gare insamlat material i museer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft11"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Frågor som berör forskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;Ett problem som flera gånger uppmärksammats men som ännu inte lösts är finansiering av långsiktiga experiment och undersök- ningar i fält. I viss utsträckning täcks detta av miljöövervakningen, men den rymmer aldrig experiment med t.ex. olika skötselmetoder. Den normala längden för finansiering av ett forskningsprojekt är tre år, vilket är för kort tid för att genomföra denna typ av experi- ment. Det finns behov av långsiktiga experiment och undersök- ningar för att bl.a. följa och förstå konsekvenserna av förändringar i klimat och markanvändning. Möjligheterna till finansiering av dessa bör utredas i ett större sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394174x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p374 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Spridning och tillgängliggörande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft14"&gt;– återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;Det finns brister i spridningen och tillgängliggörandet av infor- mation från biologiska inventeringar och undersökningar. Nå- gon samlad ingång för den som behöver sådana uppgifter finns inte. Användaren är hänvisad till att leta uppgifter på olika webbplatser och i skriftliga källor. Dessa använder olika model- ler för spridningen och uppgifterna är inte alltid jämförbara. Generellt saknas en överblick över de insatser som gjorts för att bygga upp kunskap. Inom vissa områden, främst skogen och ha- vet, är läget något bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft7"&gt;Information om biologisk mångfald sprids inte endast i form av uppgifter från inventeringar och undersökningar. Många in- stitutioner gör via tryckta skrifter, artiklar och rapporter viktiga insatser. Även biologiska och naturhistoriska museer har en viktig roll som förmedlare av kunskap om biologisk mångfald. Inget svenskt museum har dock ett uttalat ansvar för att i sin ut- ställningsverksamhet presentera tillståndet för den biologiska mångfalden och miljön i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft8"&gt;Mina förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Ett nationellt webbaserat referensregister över naturinven- teringar och undersökningar byggs upp. Registret ska ut- formas i form av en metadatabas med kartstöd. Det ska inte innehålla faktiska inventeringsuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;En nationell spridnings- och hämtningsportal på internet byggs upp, om möjligt inom ramen för ett befintligt system. Via denna portal bör finnas möjlighet att interaktivt hämta och studera uppgifter från nationellt täckande inventeringar främst genom länkning till de miljömålsansvariga myndig- heternas hemsidor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394175x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p657 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Naturvårdsverket ges ansvar för att, i samråd med övriga miljömålsansvariga myndigheter, upprätta ett nationellt re- ferensregister samt en portal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Naturvårdsverkets ansvar för att tillse att kunskaperna om miljön och miljötillståndet görs allmänt tillgängliga utveck- las.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ges i uppdrag att komma överens om gemensamma riktlinjer för hur tillgängliggörande av uppgifter via internet ska utfor- mas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ges i uppdrag att arrangera en satsning liknande StrateGIS men med fokus ställt på nyttjandet av geografiska informations- system och lägesrelaterade data i arbetet med bevarandet av biologisk mångfald specifikt och miljöfrågor generellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Naturhistoriska riksmuseet ges, som en del i utställnings- och informationsverksamheten vid museet, ansvar för in- formation till allmänheten om tillståndet för biologisk mångfald i Sverige generellt och kopplat till miljömålen spe- cifikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft7"&gt;Med spridning och tillgängliggörande avses här olika insatser för att öka tillgången till de uppgifter som på olika sätt samlats in vid kunskapsuppbyggande åtgärder, t.ex. inventeringar och undersök- ningar. I begreppet ingår också folkbildning vars betydelse inte får underskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Det bör redan initialt i detta kapitel påpekas att informationsut- budet är mycket stort både om biologisk mångfald specifikt och om naturens värden generellt. I böcker, rapporter, i radio och tv samt på internet finns en stor mängd information som speglar inte bara bredden och djupet i vår naturomgivning, utan också det stora antal myndigheter, företag, organisationer och enskilda som på ett eller annat sätt i sin verksamhet berör detta område. Många myn- digheter och organisationer har webbplatser som håller hög klass och ger tillgång till bra information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I det här kapitlet beskrivs först vilka grupper som på olika sätt har behov av att få tillgång till information och kunskap om biolo- gisk mångfald. I det avsnittet lyfts också fram vilka typer av kun- skapsunderlag som olika användargrupper har behov av. Därefter presenteras ett antal kanaler genom vilka i första hand lägesrelate-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;rad information om biologisk mångfald sprids, och kapitlet avslutas med förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft2"&gt;Vem behöver tillgång till kunskapsunderlag och vilka underlag behöver de?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft8"&gt;Policyskapare (riksdagen och de politiska partierna,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft8"&gt;Regeringskansliet, centrala myndigheter m.fl.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Policyskaparnas uppgift är att fastställa de övergripande målen för en verksamhet, fördela resurser mellan olika ändamål och ange in- riktningen av arbetet. Policyskaparna har ett ansvar för att utforma strategier för verksamheten, uttolka folkviljan och bilda opinion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft7"&gt;Denna användargrupp har behov av analyserad och samlad in- formation om landet som helhet. Övervakning av miljötillståndet och uppföljning av miljökvalitetsmålen är särskilt viktiga kun- skapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Förvaltningsmyndigheter och domstolar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft7"&gt;Förvaltningsmyndigheternas och domstolarnas gemensamma roll är att handlägga ärenden på ett rättssäkert sätt. Förvaltningsmyn- digheterna utövar också tillsyn samt bedriver viss annan verksam- het, t.ex. förmedling av bidrag och stöd för olika ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Förvaltningsmyndigheterna och domstolarna har behov av till- gång till olika former av kunskapsunderlag för att kunna fatta kor- rekta beslut. Förvaltningsmyndigheterna har dessutom behov av underlag för att kunna planera och prioritera både tillsyn och öv- riga verksamheter. I flera fall har förvaltningsmyndigheterna också ett ansvar för uppföljning och redovisning av både sitt eget miljö- arbete och miljömålsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Utgångspunkten för de behov av underlag som finns inom denna användarkategori är dels det geografiska eller verksamhetsmässiga ansvarsområdet, dels de frågeställningar som ska hanteras i t.ex. ett mål eller ärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft11"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Fysiska planerare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;De fysiska planerarna återfinns främst inom kommunerna, men också inom t.ex. länsstyrelser, specialdomstolar, centrala verk och Regeringskansliet. Den fysiska planeringens roll är att främja en god samhällsutveckling och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Utgångspunkten för den fysiska planeringens behov av underlag är främst det geografiska ansvarsområde inom vilket planering ska gälla. Detta område är i första hand en kommun. Inom detta om- råde behövs en bred kunskap om de företeelser som finns i naturen och som på ett eller annat sätt måste beaktas inom ramen för plane- ringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;Markanvändare (företag, areella näringar, infrastrukturverk)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Markanvändare finns inom en rad olika organisationer. Markan- vändare är allt från t.ex. Vägverket till den enskilda jordbrukaren eller renskötaren. Rollen för markanvändaren är att för sin verk- samhet nyttja en geografiskt avgränsad yta på ett sådant sätt att miljöns värden så långt möjligt inte påverkas negativt. Med stöd i kraven på miljökonsekvensbeskrivningar genomförs kunskapsupp- byggande insatser. Markanvändarnas frågeställningar är oftast ”ni- schade” efter behovet inom en given verksamhet – för skogsbruket är inte underlag om havsmiljön av omedelbart intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;För markanvändaren är det viktigt att informationen är lättill- gänglig och överförbar till beslutsprocessen för den aktuella fråge- ställningen. Eventuella faktorer som begränsar eller påverkar mark- utnyttjandet måste vara kända. Vägarna för att få tillgång till upp- gifter om begränsande faktorer måste vara enkla och tydliga. I det fall uppgifter är klassade (t.ex. värdeklass &lt;NOBR&gt;I-II-III)&lt;/NOBR&gt; måste dessa vär- deklasser vara förståeliga för markanvändaren och kunna omsättas i de behov som markanvändaren har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Kommuner (exklusive planerarrollen)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Kommunerna har, förutom i rollen som fysiska planerare, ansvar för vissa myndighetsuppgifter på lokal nivå, bl.a. för skola och folkbildande verksamhet och som verksamhetsansvarig för t.ex. reningsverk och vattenförsörjning. Se kapitel 7 för beskrivning av kommunernas roll i arbetet med biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft11"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p664 ft7"&gt;Utgångspunkterna för kommunernas behov av kunskap beror av i vilken roll som kommunen verkar. För myndighetsuppgifterna finns behov av samma typ av underlag som förvaltningsmyndighe- terna i övrigt. I rollen som ansvarig för skola och folkbildning be- hövs både primäruppgifter och bearbetade fakta. Som verksam- hetsutövare behövs information motsvarande den som markanvän- dare behöver. Generellt kan sägas att kommunerna behöver upp- gifter på bredden inom sitt geografiska ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft8"&gt;Organisationer (ideella, närings- m.fl.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Organisationerna har, oberoende av vilken organisation det handlar om eller vilken inriktning den har, det ansvar som organisationen själv definierat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Utgångspunkten för organisationernas behov av kunskapsun- derlag beror på hur man har definierat sina uppdrag. Gemensamt är dock att man har intresse av att lätt få tillgång till uppgifter om t.ex. förekomst och utbredning av arter, naturtyper eller värdeklas- sade områden. Förutom denna typ av uppgifter behöver organisa- tionerna också bearbetad information. De flesta organisationerna har ”nischade” intressen. Många organisationer använder kunskap som underlag för att påverka opinioner och beslutsfattare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;Forskare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Forskningens uppdrag är att genom systematiskt och metodiskt utredande skapa ny kunskap. Inom vilka områden som forskningen behöver uppgifter avgörs av frågeställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Utgångspunkterna för forskningens behov av uppgifter är att det i första hand rör sig om primäruppgifter som senare kan hanteras i enlighet med de metoder som valts för forskningsinsatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft8"&gt;Allmänheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Allmänheten är i detta sammanhang de individer som inte kanalise- rar sina intressen genom en organisation. Intresset kan variera mycket, från djup kunskap om en art eller ett område, till ett mer generellt intresse för naturen och dess innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft11"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;Utgångspunkterna för allmänhetens behov av tillång till kun- skapsunderlag beror helt på vilket intresse individen har. Generellt kan sägas att det finns behov både av primäruppgifter om enskilda observationer, värdeklassningar, skyddade områden m.m. och av bearbetad kunskap. Ofta önskas en populariserad kunskap. Ett be- grepp som blivit vanligare under senare år och som också berör naturvårdsområdet är ”infotainment”. Behoven av sådan förpackad och populariserad kunskap kommer med stor sannolikhet att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Slutligen finns ett behov av &lt;NOBR&gt;på-plats-uppgifter&lt;/NOBR&gt; i anslutning till skyddade områden. Detta behov är självfallet olika beroende av var området finns. Det måste understrykas hur viktig denna typ av in- formation är för att skapa en ökad tillgång till naturen för både en uppväxande generation som är mer ovan vid naturen, och för våra nya medborgare med ett ursprung i ett annat kulturellt samman- hang. De nya medborgarnas erfarenheter och behov måste tas till- vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft2"&gt;Hur sprids kunskapsunderlag i dag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Förutom de traditionella spridningsvägarna i form av tryckt mate- rial, t.ex. böcker, rapporter och informationsblad, så sprids upp- gifter också via internet. Det finns ett antal olika system som an- vänds för att sprida information via webben. Här redovisas ett antal system som har bedömts ha större betydelse för miljömålsarbetet. Systemen används både för distribution av lägessatta data och som kanal för spridning av traditionell textbaserad information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Förutom de system som är öppna för alla betraktare, finns i vissa sammanhang system som i dag inte har en öppen del. I nedanstå- ende sammanställning redovisas också ett antal sådana system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Webbplatser och webbportaler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Med webbplats avses i detta sammanhang en sammanhängande samling av texter, dokument, bilder och data (video, ljud, lägessatta data, statistikdata). Ofta används benämningen hemsida för vad som mer korrekt bör betecknas webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Webbportal har blivit ett populärt begrepp när man talar om webbplatser på internet. En portal är egentligen en startpunkt till internetresurser där man samlar flera ingångar till internet på en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft11"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft7"&gt;och samma webbplats. En webbportal innehåller möjlighet att söka både efter webbsidor via ett sökmotorindex och efter kategorise- rade länkar via en webbkatalog. En webbportal kan också erbjuda kringtjänster som gratis &lt;NOBR&gt;e-post,&lt;/NOBR&gt; webbhotell m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft8"&gt;Öppna webbplatser av relevans för arbetet med biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft7"&gt;Det finns ett mycket stort antal webbplatser som innehåller upp- gifter av relevans för arbetet med biologisk mångfald. Här redovi- sas översiktligt de öppna webbplatser som bedömts ha störst bety- delse. Sammanställningen gör dock inte anspråk på att vara kom- plett. Webbplatser som främst innehåller information om verksam- heten inom en organisation har inte medtagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft8"&gt;Skogens pärlor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Uppgifter om nyckelbiotoper och naturvärden, sumpskogar samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;områdesskydd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Redovisa aktuell information om skyddade områden och naturvär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;den.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;www.svo.se/minskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Kvalitetssäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Skogsstyrelsen ansvarar för kvalitetssäkring av de uppgifter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;ligger inom skogsvårdsorganisationens ansvarsområde, dvs. nyck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;elbiotoper, sumpskogar, naturvårdsavtal m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Skogens pärlor är ett väl utvecklat system för att på ett pedago-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;giskt och tydligt sätt sprida uppgifter om både inventeringsdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;och klassade uppgifter om t.ex. skyddade områden. Data uppda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;teras regelmässigt varannan vecka. Till systemet finns kopplat ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;distributionssystem kallat Skogens källa där registrerade använ-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;dare kan ladda ned uppgifter för användning i egna system. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;systemet finns också lätt tillgång till rapporter och statistik i olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;format. Systemet är lätt att använda och tillägna sig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Sveriges kartor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Systemet innehåller dels interaktiv redovisning av olika samhälls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;intressen, skyddad natur samt administrativa indelningar, dels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;möjlighet att ladda ned &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt; som underlag för användning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;egna system.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Syftet med Sveriges kartor är dels att redovisa underlag som läns-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td45"&gt;&lt;P class="p295 ft11"&gt;185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen! SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;styrelserna har tillgång till, dels sprida data som kan behövas för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft73"&gt;andra parter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Sveriges länsstyrelser i samverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;www.gis.lst.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kvalitetssäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;Länsstyrelserna ansvarar för kvalitetssäkringen av egna data.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Sveriges kartor är ett visnings- och spridningssystem som utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;lats av länsstyrelserna i samverkan. Systemet innehåller funktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;både för visning av vissa utvalda data och för nedladdning. Sy-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;stemet är till viss del svåröverskådligt och innehåller inga rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;ter, skrifter eller likartat material. Sådana kan återfinnas på re-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;spektive länsstyrelses webbplats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Natura 2000 på nätet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;De områden i Sverige som ingår i det europeiska nätverket Natura&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;2000.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Redovisning av Natura 2000 områden med möjlighet att hämta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;hem data.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;http://w3.vic-metria.nu/n2k/jsp/main.jsp&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Kvalitetssäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;De parter (länsstyrelserna och Naturvårdsverket) som tagit fram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;underlagen för besluten är ansvariga för kvalitetssäkringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;informationen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Systemet redovisar avgränsningar samt administrativa data om de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;områden som Sverige anmält för nätverket Natura 2000. Det är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;enkelt och lättanvänt och har ett tilltalande gränssnitt. För att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;hämta rapporter och mer underlagsmaterial länkas användaren till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Naturvårdsverkets webbplats.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Våtmarksinventeringen på nätet&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Uppgifter från våtmarksinventeringen samt rapporter m.m. med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;anknytning till inventeringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;Syftet med systemet är att sprida underlag från våtmarksinven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;teringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;www-vmi.slu.se&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kvalitetssäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;SLU har kvalitetssäkrat datat på naturvårdsverkets uppdrag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Systemet innehåller uppgifter från våtmarksinventeringen samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;rapporter, metodbeskrivningar m.m. Karthanteringen är hårt styrd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;och det är inte möjligt att gå från kartan in mot databasen utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;sökningarna måste baseras på en sökning från databasen med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;presentation på kartan. Den modell som används för presentation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;av rapporter m.m., med länkning till LIBRIS där denna är aktuell,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;är föredömlig.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td44"&gt;&lt;P class="p669 ft11"&gt;186&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;P class="p320 ft4"&gt;SOU 2005:94 Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft8"&gt;Artportalen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Registrering av fynd av arter, fåglar, kärlväxter, fjärilar, svampar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Registeruppbyggnad och kunskapsspridning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Artdatabanken och Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;www.artportalen.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kvalitetssäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;Alla fynd publiceras först och kvalitetsgranskas i efterhand av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;ansvariga inom respektive ideell förening.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Systemet är egentligen flera olika delsystem sammanlänkande på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;en gemensam webbplats. Grunden för systemet är den enskilde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;observatörens vilja och förmåga att registrera sina observationer. I&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;och med att datafångsten helt baseras på ideella observationer, så&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;blir materialets användbarhet lägre för t.ex. myndighetsutövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;annat än som ett system som indikerar förekomst. Styrkan i syste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;met är att det är en mycket bra kanal för det ideella engage-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;manget. Det har även ett tilltalande utseende och en hög funktio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;nalitet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p671 ft8"&gt;Vattenportalen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Fakta om vatten, vattenanvändning, vattendistrikt, vattenmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;het&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Faktaplats för vatten kopplat till EU:s vattendirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Naturvårdsverket, Boverket, SGU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;www.vattenportalen.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Kvalitetssäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Systemet innehåller i dagsläget inga primärdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Vattenportalen är ett system för att samlat ge underlag för dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;som arbetar med förvaltningen av vattenresursen, och att genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;detta underlätta för arbetet att nå de mål som gäller för vattenför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;valtningen. Systemet är under uppbyggnad.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p672 ft8"&gt;Webbplats Biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Fakta om biologisk mångfald inom olika ämnesområden (skog,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;jordbruk, sjöar/vattendrag, hav/kust). Även ämnesövergripande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;frågor, t.ex. främmande arter. Länkar till det internationella arbe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;tet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Syfte att ge information om konventionen om biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;(CBD), presentera tillståndet för den biologiska mångfalden samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;ge länkar till myndigheter och organisationer i Sverige.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;www.biodiv.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kvalitetssäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Lagrar inte rådata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Innehåller för närvarande i liten utsträckning inventeringar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;lägesbunden information. Webbplatsen är en del i den svenska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;clearing-house-mekanismen&lt;/NOBR&gt; kopplad till konventionen om biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;mångfald.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td30"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td45"&gt;&lt;P class="p295 ft11"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen! SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft8"&gt;ArtDatabankens webbplats&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Uppgifter om rödlistade arter, artfaktablad samt annan informa-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;tion om arter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Att sprida information om arter, särskilt rödlistade, samt ArtData-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;bankens verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;ArtDatabanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;www.artdata.slu.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Webbplatsen innehåller uppgifter om systemet för rödlistan, de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;rödlistade arterna samt om arter rent generellt. Uppgifterna inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;håller angivna fyndorter i många fall, men det går inte att hämta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;lägessatta data för användning i andra system eller att se utbred-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;ningsområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Naturhistoriska riksmuseets olika system&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;Sökbara databaser om bl.a. objekt i riksmuseets samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Att sprida information om samlingar och verksamhet inom museets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;ansvarsområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Naturhistoriska riksmuseet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;www.nrm.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;På Naturhistoriska riksmuseets webbplats finns en omfattande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;information om registrerade objekt i museets samlingar. Ett antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;öppna databaser finns tillgängliga. Via länkar nås också olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;internationella och nationella databaser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft8"&gt;Svensk kulturväxtdatabas (SKUD)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppgifter om svenska kulturväxter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Systemet ska vara ett nationellt referensverktyg och en standard&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;för myndigheter, företag, forskare, skribenter, konsumenter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;andra som arbetar med eller nyttjar kulturväxter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Centrum för biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;http://skud.ngb.se/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;För närvarande innehåller databasen mer än 37 000 namnposter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;med namnrelaterade data samt referenser. Databasen behandlar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;allt från växtfamiljer till sorter av odlade och importerade växter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;eller växtprodukter och omfattar trädgårds- och jordbruksväxter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;importerade livsmedelsväxter, läkemedelsväxter, kosmetika, virke&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;etc.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft11"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;P class="p320 ft4"&gt;SOU 2005:94 Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft8"&gt;Svensk fågeltaxering (Häckfågeltaxeringen)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Uppgifter från häckfågeltaxeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Att vara en del i den nationella miljöövervakningen och övervak-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;ningen av fågellivet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Lunds universitet, ekologiska institutionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;www.biol.lu.se/zooekologi/birdmonitoring/index.html&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Webbplatsen redovisar arbetet i de aktuella inventeringarna samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td138"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;resultaten årsvis av dessa.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Tjärnö marinbiologiska laboratorium&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;Uppgifter dels om verksamheten vid Tjärnö, dels databaser av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft56"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft52"&gt;betydelse för det marina området.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Sprida uppgifter om verksamheten vid Tjärnö samt databaser och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;register av betydelse för det marina arbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft52"&gt;Tjärnö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;http://www.tmbl.gu.se/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;Förutom de organisatoriska uppgifterna finns på webbplatsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;tillgång till ett antal databaser. En av dessa är det referensregister&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;över marina naturinventeringar som upprättades i samarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;mellan Naturvårdsverket och Tjärnö. Informationen kan inte laddas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;ned och nyttjas i andra system.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Fishbase&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;Uppgifter om fiskar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;Att öka kunskapen om fiskar för att därigenom stärka arbetet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;ett hållbart resursutnyttjande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Internationellt konsortium av sju forskningsinstitutioner, däribland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;i Sverige Naturhistoriska riksmuseet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;www.fishbase.se/home.htm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;FishBase är ett globalt informationssystem för allt som rör fiskar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;FishBase innehåller information om praktiskt taget alla fiskarter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;kända för vetenskapen: 28 100 arter. FishBase är också en bild-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;bank med 35 000 bilder, och ett index till litteratur med 31 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;referenser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p676 ft11"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen! SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft8"&gt;Global Biodiversity Information Facility (GBIF)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Data om biologisk mångfald, främst arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Att göra primärdata tillgängliga på Internet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Internationell sammanslutning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Svag.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;www.gbif.se&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Sverige är betalande medlem i GBIF sedan projektets början 2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;och har sedan 1 januari 2003 en nationell nod som är finansierad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;av Vetenskapsrådet och lokaliserad till Naturhistoriska riksmuseet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Den svenska noden har hjälpt de svenska databasförvaltarna att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;förmedla över 3 miljoner poster med standardiserade data från 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;olika samlingar och observationsdatabaser i Lund, Göteborg,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Oskarshamn, Stockholm och Uppsala till GBIF:s datacenter. De&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;största svenska bidragen i GBIF är artportalens observationsdata-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;bas med 2,2 miljoner poster och Fiskeriverket med över 200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;poster.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Slutna system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Ett antal interna system av större betydelse finns uppbyggda. Dessa innehåller uppgifter av stor relevans för arbetet inom delar av mil- jömålsarbetet. Nedan redovisas vissa system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;TUVA&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Uppgifter från ängs- och betesmarksinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;Att utgöra ett redskap för Jordbruksverket och länsstyrelsernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;arbete med att bevara ängs- och betesmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Jordbruksverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nej&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Databasen innehåller de kompletta uppgifterna från ängs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;betesmarkinventeringen och är i dagsläget endast tillgänglig för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;myndigheter. På sikt är ambitionen att systemet ska vara öppet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;allmänheten via en webblösning. Uppgifterna är strukturerade på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;läns- och kommunnivå.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p677 ft11"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;P class="p320 ft4"&gt;SOU 2005:94 Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;VIC-natur&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Uppgifter om områdesskydd samt till detta kopplade grunddata.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft4"&gt;Att underlätta arbetet med områdesskydd och naturvård.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;VIC-natur&lt;/NOBR&gt; är ursprungligen framtagen som ett stöd i arbetet med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;områdesskydd, men har utvecklats som ett bredare stöd för Natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;vårdsverkets och länsstyrelsernas naturvårdsarbete. Systemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;innehåller kartuppgifter om skyddad natur, men också en lång rad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;andra kartuppgifter som stöd för arbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Kotten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Digitaliserade kartor, ortofoton, satellitbildsscener, lägesbundna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;digitaliserade data såsom skyddade områden, avverkningsanmäl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;ningar, kulturminnen, rennäringens markanvändningsredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;Vara ett stöd för hantering av lägesbunden information i hela&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;skogsvårdsorganisationens verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;Kotten är ett system som möjliggör datafångst, lagring och an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;vändning av digitaliserat data vilka behövs som stöd i skogsvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft3"&gt;organisationens arbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Rovdjursforum&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Uppgifter om förekomster av rovdjur, skador samt rovdjursinven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;tering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Rovdjursforum är utvecklat som ett stöd för Naturvårdsverkets och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;länsstyrelsernas arbete med förvaltning av de stora rovdjuren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;Ja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Systemet är ett stöd för registrering och bearbetning av uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;från rovdjursinventeringen och besiktningar av rovdjursskador.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;Systemet är ett stöd i arbetet med förvaltning av de stora rovdju-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft32"&gt;ren. De som har tillgång till Rovdjursforum är länsstyrelsernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;rovdjursansvariga, fältpersonal, handläggare av viltskador, besikt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;ningsmän för tamdjur och gröda samt Viltskadecenter. I en senare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p294 ft19"&gt;version kommer även andra som deltar i inventeringen av rovdjur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p294 ft5"&gt;att kunna registrera observationer i Rovdjursforum.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p678 ft11"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft8"&gt;Internationella webbplatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Internationellt finns flera system som på olika sätt bidrar till att sprida kunskap om den biologiska mångfalden. Inom EU så finns flera system som kan nås via respektive lands ansvariga miljömyn- dighets hemsida. Ett särskilt viktigt system är EU:s del av den &lt;NOBR&gt;clearing-housemekanism&lt;/NOBR&gt; som är kopplad till konventionen om bi- ologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;European community biodiversity &lt;NOBR&gt;clearing-house&lt;/NOBR&gt; mechanism&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Information om biologisk mångfald inom Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;Att utgöra en samlande nod för information om frågor relaterade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;till biologisk mångfald inom Europa, samt för utbyte av information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;mellan olika aktörer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-komissionen&lt;/NOBR&gt; och EEA (Europeiska miljöbyrån)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Kartredovisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;Ja, till viss del. Kartredovisningen är under utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Webbadress&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;http://biodiversity-chm.eea.eu.int/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Beskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;Liksom den svenska noden för &lt;NOBR&gt;clearing-housemekanismen,&lt;/NOBR&gt; är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;denna sida en viktig nodpunkt som ger uttömmande information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;både om den biologiska mångfalden inom den Europeiska unionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;och om de olika verksamheter som sker för att skydda och bevara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft32"&gt;denna mångfald. Systemet har en karttjänst som främst visar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;bearbetningar som på olika sätt speglar biologisk mångfald inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p296 ft19"&gt;EU. Systemet är under utveckling och målet är att det ska fungera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;som en centralnod för arbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;På en nationell och regional nivå finns inom EU ett flertal system både för distribution och visning av fakta om biologisk mångfald. Ett par exempel på dessa är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft7"&gt;English Nature &lt;NOBR&gt;(http://www.english-nature.org.uk/).&lt;/NOBR&gt; Systemet är webbplatsen för en ny engelsk naturvårdsmyndighet under uppbyggnad. Olika former av &lt;NOBR&gt;GIS-data&lt;/NOBR&gt; kan laddas ned, och på en relaterad webbplats, &lt;NOBR&gt;nature-on-the-map&lt;/NOBR&gt; (http://www.natureonthemap.org.uk/), kan olika former av skyddad natur och andra data interaktivt studeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;Direktoratet for Naturoppsyn (http://www.dirnat.no/) i Norge har en webbplats (http://dnweb5.dirnat.no/nbinnsyn/) som fungerar på ett likartat sätt som &lt;NOBR&gt;nature-on-the-map,&lt;/NOBR&gt; dock med något mer begränsad funktionalitet. Inom ramen för systemet kan data inte laddas ned. Innehållsmässigt är dock webbplatsen intressant genom att den även innehåller planerade naturskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;(vilket för övrigt en utvecklad variant av Skogens pärlor kopp- lad till de skogsskadade områdena i Sydsverige också innehål- ler).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft2"&gt;Utan överblick – ingen effektivitet och svagare samordning!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft7"&gt;Ovan har ett antal system redovisats som på olika sätt innehåller uppgifter som har betydelse för arbetet med biologisk mångfald. Genomgången har – trots att den inte är komplett – visat på att det finns många olika system med olika utformningar och innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Utgångspunkten för denna utredning har främst varit användar- nas behov av att få tillgång till uppgifter som kan ha betydelse för deras verksamhet. Inledningsvis i detta kapitel har ett antal centrala användargrupper definierats och ett försök gjorts att något ut- veckla vilka behov dessa användargrupper har av olika typer av in- formation och kunskapsunderlag. För användaren som behöver tillgång till uppgifter för sin verksamhet är det svårt att enkelt och överskådligt få denna tillgång. Ingen enskild ingång finns som kan förmedla relevanta uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;Det är sannolikt vare sig möjligt eller kanske inte ens önskvärt att all information av betydelse för användarnas möjligheter att uppnå miljömålen samlas i ett och samma informationssystem. Inte möjligt eftersom uppbyggnaden av ett sådant system skulle inne- bära en mycket omfattande insats för att gå igenom och strukturera data från många olika inventeringar och undersökningar, genom- förda vid olika tidpunkter och med olika metoder. Inte önskvärt eftersom ett sådant system skulle ske på bekostnad av sektorsmyn- digheters, miljömålsansvariga myndigheters och andra aktörers an- svar. Den svenska modellen för miljöarbetet har i många samman- hang verifierats, senast i regeringens miljömålsproposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft8"&gt;Informationen om områden som är väsentliga för naturvården är utspridd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft7"&gt;Information om skyddade områden och områden utpekade i olika inventeringar finns i dag utspridd på olika webbplatser (tabell 4). Vissa inventeringar finns över huvud taget inte tillgängliga via in- ternet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft11"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394189x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p682 ft4"&gt;Tabell 4 Sammanställning av i naturvården förekommande olika typer av utpekade områden (lagligt skyddade och/eller identifierade genom inventeringar) och huruvida lägessatt information, främst administrativa gränser, finns tillgänglig via internet. Med X har markerats om lägessatta uppgifter om kategorin i fråga finns på respektive organisations webbplats och om det finns möjlighet att ladda hem uppgifterna för användning i egna system. NV – Naturvårdsverket, SVO – skogsvårdsorganisationen, JV – Jordbruks- verket, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, LST – länsstyrelserna, LM – Lantmäteriet.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Typ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;NV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;SVO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;JV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;LST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;LM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Nationalparker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td149"&gt;&lt;P class="p683 ft52"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td152"&gt;&lt;P class="p328 ft52"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Naturreservat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p683 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p328 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Djur- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p328 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;växtskyddsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Riksintressen naturvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p328 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Natura 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Datavärdskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;åt NV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Nyckelbiotoper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p683 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Biotopskydd skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p683 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Naturvärden skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p683 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;Statsskogsinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Ängs- och betesmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Naturvårdsavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p683 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Sumpskogar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p683 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Våtmarker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p683 ft5"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Datavärdskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;åt NV.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Begränsad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;nedladdning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Uttagsmöjligheterna följer i flera fall administrativa gränser, dvs. främst länsgränserna. På länsstyrelsernas gemensamma webbplats Sveriges kartor (www.gis.lst.se) finns möjlighet att ladda ned om- fattande dataunderlag med lägesbundna data. Även dessa följer länsindelningen. För en användare vars behov inte följer de tradi- tionella administrativa gränserna innebär detta en ökad arbetsinsats genom att data måste laddas ned från flera län för att sedan slås ihop. Fler och fler aktörer har i dag en egen organisatorisk indel- ning som inte följer länsgränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Även om intentionen i systemet är att data ska bygga på gemen- sam struktur och innehållskriterier, kan det konstateras att det finns problem med kvalitetssäkringen mellan olika län. Det kan också konstateras att det vid den genomgång som denna utredning gjort kunnat påvisas andra typer av problem med det dataunderlag som redovisas på olika webbplatser. Ett exempel på detta är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p684 ft7"&gt;samtliga stränder runt Gotland i Sveriges kartor redovisas som na- turreservat, vilket inte är korrekt. Likartade fenomen har upptäcks i andra län. Det rör sig sannolikt om felklassningar i det underlig- gande dataunderlaget, men är inte desto mindre olyckligt eftersom det ger upphov till en osäkerhet om kvalitetssäkringen i systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;En mycket stor brist är att det inte finns något öppet, nationellt system som redovisar uppgifter om genomförda och planerade om- rådesskydd. I dag är det system som mest komplett redovisar detta skogsvårdsorganisationens Skogens pärlor. I detta saknas dock uppgifter om Natura &lt;NOBR&gt;2000-objekt&lt;/NOBR&gt; samt växt- och djurskyddsområ- den. I länsstyrelsernas Sveriges kartor finns uppgifterna om skyd- dad natur, men de skärs av länsgränserna och det är inte möjligt att se uppgifter från två angränsande län samtidigt. Systemet innehåller inte heller uppgifter om Natura &lt;NOBR&gt;2000-objekten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft8"&gt;Register saknas över genomförda inventeringar och undersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;För de nationellt genomförda inventeringarna finns inte något samlat system. Det finns inte heller något register som kan ge en samlad bild över naturinventeringar och undersökningar som berör biologisk mångfald i Sverige. Inte ens för de insatser som planerats med medel från anslaget för miljöövervakning eller anslaget för bi- ologisk mångfald har det varit möjligt att enkelt få fram uppgifter. För det marina området är situationen något bättre genom den in- venteringssammanställning som Tjärnö marinbiologiska laborato- rium upprättat på uppdrag av Naturvårdsverket. Denna samman- ställning finns både i form av en tryckt rapport samt en &lt;NOBR&gt;webb-base-&lt;/NOBR&gt; rad databas som är öppen för alla aktörer att söka i. Systemet sak- nar dock en kartmässig redovisning av inom vilka områden de olika insatserna utförts. Det har inte heller uppdaterats sedan det upp- rättades. Sökmöjligheterna är begränsade och presentationen till viss del svåröverskådlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft7"&gt;Den brist som avsaknaden av ett nationellt referensregister över naturinventeringar utgör har lyfts fram av flera aktörer under ut- redningens gång. De negativa effekter som blir följden av att sam- manställningar saknas är många. Bland annat försvåras kraftigt möjligheterna att samordna de insatser som sker och därigenom att öka kostnadseffektiviteten i verksamheten. Risken för dubbelinsat- ser av olika aktörer ökar. Prioriteringarna mellan olika områden blir&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft11"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;svagare om inte en samlad bild kan presenteras av vad som gjorts inom ett område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;Genom att det inte finns någon överblickbar sammanställning blir det också svårt och krångligt för en användare som behöver veta vad som finns inom ett visst givet område. Ovan har angetts att det sannolikt är vare sig möjligt eller önskvärt att bygga upp en samlad databas som innehåller faktiska uppgifter från olika inven- teringar och undersökningar. Det som dock är både relativt enkelt och möjligt, är att skapa ett nationellt referensregister över natur- inventeringar och undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft2"&gt;Ett nationellt register över naturinventeringar och undersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Syftet med ett nationellt register – en metadatabas – är att på enk- laste sätt skapa en överblick över de inventeringar och undersök- ningar som berör biologisk mångfald. Det är viktigt att understryka att vad som föreslås här är inte en samlad databas med alla data i de olika databaser och inventeringar som byggts upp (ett makrosy- stem). Förslaget bygger på att referensregistret – metadatabasen – endast innehåller ett mer begränsat antal uppgifter om de inven- teringar och undersökningar som genomförts. Att försöka skapa ett mer makroliknande system kommer med stor sannolikhet att misslyckas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft7"&gt;Det kan argumenteras att en ”grundare” databas med ett färre antal uppgifter inte ger underlag för bedömningar och analyser. Detta är förvisso rätt till viss del. De brister som framkommit inom ramen för denna utrednings arbete har dock främst rört bristerna på överblick och genom detta följande svårigheter med samordning och kostnadseffektiv hantering. För flera användargrupper, t.ex. planerare, näringar och myndigheter, är det centralt att veta vilka inventeringar och undersökningar som är gjorda inom ett visst om- råde. Utan att veta om det överhuvudtaget har inventerats inom ett geografiskt område är det svårt att ställa mer detaljerade frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Ett nationellt referensregister måste innehålla ett geografiskt gränssnitt där utsträckningen av olika inventeringar kan anges. Re- ferensregistret måste också innehålla kartbakgrunder i lämpliga skalor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft7"&gt;De geografiska underlagskartor, flygbilder, &lt;NOBR&gt;IR-flygbilder&lt;/NOBR&gt; m.m. som i många fall är grunden i inventeringsdatabaser är i stor ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;sträckning framtagna inom ramen för Lantmäteriets verksamhet. På samma sätt som SCB är ansvarig för den officiella statistiken är Lantmäteriet och Metria ansvariga för det officiella kartverket, in- klusive de geografiska grunddatabaserna. Det har i utredningens arbete framkommit mycket starka synpunkter från en rad aktörer att prissättningen på de digitala geografiska data som tagits fram med samhälleliga medel starkt motverkar att dessa nyttjas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Frågan om prisbildningen och de mekanismer som styr denna ligger dock utanför denna utred- nings uppdrag och måste därför bedömas i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Uppbyggnaden av ett nationellt referensregister bör genomföras som en samlad insats med stark styrning och förslagsvis i tre steg:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Systemdefinition och uppbyggnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Datafångst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Kontroll och kvalitetssäkring, utläggning i en nationell portal (se nedan)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;Eftersom de uppgifter som i dag finns i och kring olika inventer- ingar och undersökningar varierar är det svårt att hitta gemen- samma nämnare. Därför är det endast möjligt att lägga in mycket enkla och grundläggande metadata i ett referensregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Det nationella referensregistret föreslås i sin enklaste form inne- hålla följande uppgifter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft7"&gt;Beteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;Huvudsakligt innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Ansvarig organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;Kontaktperson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;Genomförd när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Huvudsaklig metod&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft7"&gt;Geografisk täckning (anges i tabell med ett/flera län/kom- muner alternativt fri utsträckning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;Lokalisering (var finns inventeringen/undersökningen lagrad)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft7"&gt;Efterhand som registret byggs upp kan eventuellt antalet uppgifter i det utökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I detta sammanhang bör också nämnas att mognadsgraden i att använda lägesbundna data starkt varierar mellan olika organisatio- ner, men också inom organisationerna. Insatser för att öka mog- nadsgraden, kombinerat med presentationer av de dataunderlag som finns och hur dessa kan användas, skulle med stor sannolikhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft11"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;bidra kraftigt till att öka både effektiviteten och samordningen i miljömålsarbetet. Länsstyrelserna och kommunförbundet genom- förde &lt;NOBR&gt;1999–2002&lt;/NOBR&gt; efter ett regeringsuppdrag en samlad kompetens- utvecklingsinsats i &lt;NOBR&gt;GIS-frågor&lt;/NOBR&gt; (StrateGIS). Insatsen kom på många håll att orienteras främst mot planeringssystemet. En motsvarande insats fokuserad mot miljösystemet vore önskvärd, både av det skälet att den skulle öka den individuella kompetensen och för att systemkompetensen därigenom skulle öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I ett nationellt referensregister ska i första hand alla undersök- ningar och inventeringar som finansierats med stöd av anslagen för miljöövervakning och biologisk mångfald registreras. Detta antal är sannolikt förhållandevis begränsat. I andra hand bör inventeringar och undersökningar på regional bas registreras. Detta antal är större. I utredningens arbete har Östergötlands län redovisat en lista över ca 300 inventeringsinsatser, och Västra Götalands län har uppgett att det inom länet finns ca 500 inventeringar. Innan äldre inventeringar och undersökningar registreras måste dock i särskild ordning bedömas om dessa fortfarande har relevans och aktualitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;Uppbyggnaden av ett nationellt referensregister kan lämpligen genomföras samordnat med en arbetsmarknadspolitisk satsning som den presenterats av företrädare för regeringen under 2005. An- svaret för att upprätta ett nationellt register bör ligga på Natur- vårdsverket som dock kan delegera ansvaret vidare till annan orga- nisation, t.ex. ArtDatabanken. Genomförandet sker lämpligen ge- nom att ett mindre antal personer anställda på nationell nivå besö- ker länsstyrelser, universitet och organisationer, och på plats fyller i ett webbaserat register. Denna registrering gäller redan genomförda inventeringar och undersökningar. För kommande inventeringar och undersökningar är det lämpligt att registrering i referensregist- ret ställs som ett villkor i samband med att beslut om finansie- ringen av en insats fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft8"&gt;Erfarenheter från andra försök att skapa referensregister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Ett exempel på ett likartat system som det som här föreslås, var EnviCat (www.envicat.com). Systemet utvecklades med början 1998 av Metria/Satellus som ett stöd för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft7"&gt;lagra geografiska data i ett strukturerat system med bl.a. SDE (Spatial Database Engine),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft11"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p679 ft7"&gt;dokumentera data med metadata på ett standardiserat sätt (FGDC, ISO),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft7"&gt;hitta och utvärdera data med hjälp av avancerade men lättan- vända sökfunktioner,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;visualisera data med Internet Mapserver teknik,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft7"&gt;beställa och hämta geografiska data via internet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;automatiskt genomföra bearbetningar av data innan nedladd- ning, t.ex. klippning, formatkonvertering och projicering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft7"&gt;Intressenter i systemet var bl.a. Europeiska miljöbyrån (EEA), forskningsprogrammet Fjärranalys för miljön (RESE) och Natur- vårdsverket. Målet var att bl.a. våtmarksdata, ängs- och hagmarks- inventeringen och naturvårdsregistret skulle presenteras och distri- bueras via EnviCat. Detta har inte fullföljts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Systemet är i dag inte i drift. Orsakerna till att det inte används är inte klara, men utgående från den beskrivning som ges på den hemsida som ligger ute kan det inte uteslutas att komplexiteten i systemet var för hög, vilket gjorde att det blev tungt att använda. Teknikutvecklingen har dessutom förts vidare, och i dag finns nya tekniker som gör att den plattform som EnviCat var tänkt att ut- göra har visat sig för tungarbetad. Det förslag som läggs ovan byg- ger på ett avsevärt mer begränsat antal uppgifter syftande till att i första hand skapa en överblick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft2"&gt;En samlad portal som ingång för användaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Som visats ovan finns ingen samlad ingång som en användare kan vända sig till för att finna uppgifter av relevans för miljömålsarbe- tet. Man är hänvisad till att söka information hos en lång rad aktö- rer. Den information som finns hos aktörerna följer inte alltid samma standard för t.ex. lägessättning eller klassificering. Inte ens för den geografiska utsträckningen av skyddad natur är det i dag möjligt att få en samlad bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Detta förhållande är olyckligt och bidrar till att användarens kostnader för att söka information ökar. Möjligheterna att åter- vinna kunskapsunderlag blir också mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Innan slutlig ställning tas till om en portal ska etableras måste en diskussion föras om vilka målgrupper som främst har ett behov av den information som kan nås via portalen. Ska den främst vara till för dem som på yrkesmässig grund har behov av informationen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft11"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;eller är dess syfte att mer generellt öka kunskapen om biologisk mångfald i samhället, inklusive i folkbildande syfte?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;Beroende av vilket syfte och vilken målgrupp som en portal ska ha, blir innehållet och utformningen olika. Om den främsta mål- gruppen är den yrkesmässiga gruppen är kraven på pedagogik och enkelhet sannolikt lägre än om den främsta målgruppen är den breda allmänheten eller skolväsendet. Forskningens behov skiljer sig från de operativa verksamheternas behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Min bedömning är att det finns behov av en samlad portal. Denna bör i första hand vara inriktad mot en målgrupp som består av dels dem som på yrkesmässig grund har ett behov av informa- tion om inventeringar, undersökningar, arter m.m., dels en mer specialintresserad allmänhet. Portalen måste byggas med ett sådant innehåll att den möjliggör en överblick över tillgänglig information. Det måste finnas kopplingar till dem som har ansvar för den fak- tiska informationen. Utöver detta finns behov av en samlad infor- mationsväg med mer populariserat material för skola och en bre- dare allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;Så långt möjligt bör en portal bygga på befintliga, kända system. Erfarenheterna från tidigare försök att etablera nya strukturer, t.ex. Svenska miljönätet eller Envicat, har visat på de svårigheter som är förknippade med nyetableringar. I dag finns flera delsystem som är väl fungerande och som kan tjäna som grund för etableringen av en samlad portal. Skogsstyrelsens system Skogens pärlor med distri- butionsdelen Skogens källa är ett gott exempel som kan tjäna som förebild. Naturvårdsverkets system för spridning av uppgifter om Natura 2000 i Sverige har ett tilltalande gränssnitt. Våtmarksin- venteringen på nätet innehåller ett föredömligt system för hanter- ing av uppgifter om rapporter och skrifter med koppling till in- venteringen, bl.a. genom länkning till den nationella biblioteksda- tabasen LIBRIS. Artportalen är ett gott exempel på vilken potential som ligger i att ge enskilda möjlighet att direkt rapportera observa- tioner. System som kan användas som utgångspunkter för en mer populär portal är t.ex. webbplatsen biologisk mångfald med upp- gifter kopplade till konventionen om biologisk mångfald. Denna webbplats skulle kunna utgöra en kappa kring både en mer yrkes- mässig del och en mer populär del. Denna fråga måste dock utredas vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft7"&gt;Jag har övervägt möjligheterna och lämpligheten av att etablera en samlad portal som, förutom det ovan nämnda nationella refe- rensregistret och annat material, också visar uppgifter från de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;större nationella inventeringarna samt rapporter och skriftligt ma- terial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Fördelarna med en sådan portal är att den enkelt och lättöverskådligt ger användaren tillgång till både ett referensregister med geografiskt stöd, och faktiska uppgifter ur större inventer- ingar. Genom möjligheter att ladda ned data till egna system och egen bearbetning, samt tillgång till rapporter och förklarande tex- ter, förenklas användarnas nyttjande vilket leder till en ökad kost- nadseffektivitet. En sådan portal skapar också en bredare tillgäng- lighet för användargrupper som saknar möjligheter att nyttja egna system för hanteringen av nedladdningsbara data. Artportalen har visat att öppna system kan ge goda spridningseffekter genom att de ökar både medvetenheten och intresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft7"&gt;Nackdelarna med en samlad portal som också innehåller faktiska uppgifter från nationella inventeringar är att den därigenom blir mer tungrodd. Även om den tekniskt byggs som en distribuerad plattform där data rent fysiskt inte samlagras i en central databas, utan data hämtas från de dataansvariga myndigheterna eller organi- sationerna, krävs en långt gången standardisering av de data som ska delas. I många fall är de aktuella inventeringarna av äldre datum, vilket gör att de dels kan ha en lägre aktualitet, dels vara uppbyggda med olika syn på rumslig och innehållslig källsäkerhet. Sannolikt behövs en omfattande insats för att kvalitetssäkra detta data, som i flera fall pga. ålder kanske inte i dag har en relevans. Ytterligare en nackdel är att en sådan gemensam spridningsportal delvis står i strid med den svenska modellen och kan bidra till att minska tyd- ligheten i den gällande roll- och ansvarsfördelningen. Slutligen så är läget i dag sannolikt sådant att de användare som har de största be- hoven ändå inte skulle använda en tittskåpsfunktion, utan ha behov av att ladda hem dataunderlaget för användning i egna system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft7"&gt;I vägningen mellan de potentiella vinsterna med en portal som också innehåller ett samlat gränssnitt för visning av data från natio- nella inventeringar och nackdelarna är bedömningen att nackde- larna är större än fördelarna. Kostnaderna för att bygga upp ett så- dant system skulle sannolikt överstiga vinsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;En samlad portal kan dock byggas på ett tredje sätt i den del som portalen berör faktiska uppgifter. I stället för att samla alla uppgif- ter i ett system, kan de viktigaste aktörerna gemensamt komma överens om hur respektive aktörs webbpresentation av uppgifter ska utformas och byggas upp. Om en gemensam standard ligger till grund, både för utformningen av den lägessatta informationen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;för hur presentationen utformas, kan respektive aktörs webbplats bli noder i ett system där portalen inte samlat visar uppgifterna, men där en besökare som behöver uppgifter inom ramen för en sär- skild aktörs verksamhetsansvar länkas vidare från portalen till den- nas webbplats. I och med att utformningen av gränssnitten byggts upp på ett likartat sätt underlättas för användaren att tillgodogöra sig uppgifterna. En gemensam teknisk standard förenklar också möjligheterna att, då data laddats ned för användning i egna system, samanalysera denna information. Vad som dock oavvisligen måste ingå i en nationell portal är uppgifter om de områden som formellt skyddats genom olika former av områdesskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Jag föreslår att en samlad portal byggs upp. I portalen bör föl- jande delar ingå:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft7"&gt;Det nationella referensregistret över inventeringar, undersök- ningar m.m. Dels en sökapplikation till registret, dels en ingång till registrering av nya underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;En applikation för presentation och/eller nedladdning av upp- gifter om avgränsningar och innehåll i skyddad natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;Presentation och sökning av rapporter, skrifter m.m. av större betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft7"&gt;Länk till Artportalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft7"&gt;En funktion med koppling till distributionssystem hos olika aktörer, dvs. de system som de miljömålsansvariga myndighe- terna bygger upp inom ramen för en gemensam teknisk stan- dard.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft7"&gt;Ett enkelt &lt;NOBR&gt;GIS-verktyg&lt;/NOBR&gt; för att utföra enklare analyser och kart- sammanställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft7"&gt;Länkar till andra relevanta webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Naturvårdsverket bör ges ansvar för att bygga upp ett nationellt referensregister och en portal enligt ovanstående förslag. Detta an- svar blir viktiga inslag i en utvidgad samordningsroll för Natur- vårdsverket, se vidare i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Innan ett referensregister samt en portal upprättas måste en ge- mensam grundsyn, en konceptuell modell, för presentation av lä- gessatta data utarbetas av i första hand Naturvårdsverket, Skogssty- relsen och Jordbruksverket. Dessa tre myndigheter ansvarar på na- tionell nivå tillsammans för huvuddelen av de verksamheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;berör arbetet med biologisk mångfald. Vid utarbetandet av en så- dan gemensam modell måste erfarenheter dras av de insatser som redan finns gjorda, bl.a. av länsstyrelserna. Vidare måste hänsyn tas till den &lt;NOBR&gt;SIS-standard&lt;/NOBR&gt; för geografisk information som tagits fram i samverkan med STANLI (Standardiserad landskapsinformation).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;I utvecklingen av referensregistret bör även samverkan ske med andra aktörer. ArtDatabanken kan t.ex. ha en viktig roll i utveck- landet av metadata för observationer och inventeringar av arter och SLU motsvarande roll för andra inventeringar och undersökningar. SLU och ArtDatabanken skulle i detta arbete bli ansvariga för standardiseringen, gemensamma karttecken, symboler, färgsätt- ning, handböcker m.m. samt översättning av begrepp till gemen- samma benämningar. Standard för metadata rörande artdatabaser bör knytas till vad som är utvecklat inom GBIF. För andra typer av data bör anpassning ske till utvecklingen och ambitionerna inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft2"&gt;Information till allmänheten – Naturhistoriska riksmuseets uppgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;I dag finns ingen institution som har ett samlat ansvar för att i form av utställningar samt i programverksamhet informera om den bio- logiska mångfalden i Sverige och om miljötillståndet. En sådan nod vore önskvärd som komplement till det informationsansvar som varje aktör har. Utställningen som medium ger, kombinerat med programverksamhet, webbaserad information och liknande, en upplevelse som endast kan konkurreras ut av den verkliga naturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Att skapa ett nytt centralt museum med ansvar för miljöfrågorna är inte ekonomiskt eller verksamhetsmässigt försvarbart. I dag har Naturhistoriska riksmuseet rollen som ansvarsmuseum för det na- turvetenskapliga området. Museet har även uppgifter inom miljö- målsarbetet genom t.ex. miljögiftsgruppen, vävnadsbankerna samt självfallet genom den forskningsverksamhet som är knuten till samlingarna. Inom museet finns, förutom en bred sakkunskap inom olika områden av relevans för miljömålsarbetet, också kom- petens inom de förmedlande verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Uppdraget till Naturhistoriska riksmuseet bör utvidgas så att museet har ett ansvar för att i sin utställnings- och programverk- samhet tydligt spegla den biologiska mångfalden och miljötillstån-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft7"&gt;det i Sverige. Detta sker lämpligast genom en förändrad lydelse av museets instruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;Riksmuseets lokalisering till enbart Stockholm utgör en be- gränsning, men innebär trots allt många besökare, också från andra delar av landet. Museet är mycket populärt som besöksmål för skolor. Med införandet av fritt inträde på statliga museer från års- skiftet 2004/05 har antalet besökare ökat kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Förslaget måste ses i sammanhang med att alla de parter som har ansvar för olika delar i miljömålsarbetet också har ett ansvar för att informera och sprida kunskap om sin verksamhet och det som den representerar. En samlande nod enligt förslaget ovan är ett kom- plement – inte en konkurrent!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Andra överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft8"&gt;Skolan som grund för folkbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Skolan och förskolan har stora möjligheter att lägga en god grund för naturintresset hos våra barn och ungdomar. Att utnyttja den nära naturen och miljön som en del i skolarbetet inom många olika ämnesområden är enkelt. Många minns den hembygdskunskap som tidigare fanns i de lägre stadierna i skolan. I denna ingick inte bara kunskap om hembygdens historia utan också om naturen i hem- bygden, dess utveckling och utseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Att bygga vidare på skolans möjligheter måste vara en prioriterad uppgift då nya läroplaner utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Genomför programmet Värna – Vårda – Visa!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Naturvårdsverket har utarbetat ett program för vård och skötsel av skyddad natur, inklusive information om de områden som skyddas formellt (Värna – Vårda – Visa: Ett Program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden &lt;NOBR&gt;2005–2015,&lt;/NOBR&gt; Naturvårds- verkets rapport 5410). I takt med att större och större arealer lyfts ur ordinarie produktion ökar behoven av att dessa områden sköts och att informationen kring områdena stärks. Förståelsen för var- för naturskyddet behövs ökar om informationen om syfte och in- nehåll når ut. Detta har bland annat lyfts fram i regeringens natur- vårdsskrivelse. Det är av stor vikt att programmet kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft11"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Kampanjer är bra!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Under de senaste 15 åren har flera framgångsrika kampanjer ge- nomförts. Skogsstyrelsen genomförde under perioden &lt;NOBR&gt;1999–2001&lt;/NOBR&gt; kampanjen Grönare skog. Grönare skog var skogsvårdsorganisa- tionens utbildningsprogram för ett lönsamt och hållbart skogsbruk i världsklass.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Under perioden &lt;NOBR&gt;1999–2001&lt;/NOBR&gt; deltog var tredje skogsägare i Grö- nare skog. Totalt deltog 121 000 skogsägare och andra från skogs- sektorn, och 63 000 av dem var deltagare vid en längre kurs eller studiecirkel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft7"&gt;Grönare skog vände sig inte bara till skogsägare. Totalt deltog 350 000 personer i kampanjen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Jordbruksverket har efter &lt;NOBR&gt;EU-inträdet,&lt;/NOBR&gt; under litet varierande namn, genomfört kampanjen Markernas mångfald, senare Levande landskap. Kampanjerna har varit en del i Jordbruksverkets kompe- tensutveckling inom miljöområdet (KULM). Syftet med denna har varit att öka jordbrukarnas medvetenhet om de natur- och kultur- värden som finns i de marker de sköter, samt att ge dem erkänsla för den viktiga insats de gör. Inom ramen för kampanjen genom- förs gårdsvandringar, kurser, individuell rådgivning och många andra aktiviteter. Kampanjen har varit mycket framgångsrik och uppskattad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Bra och välplanerade kampanjer med en central ledning och samordning kan ge goda resultat. Särskilt när de byggs upp på ett sådant sätt att syftet inte är att myndigheten alltid är den sakkun- nige som ska lära mottagaren hur saker och ting är. En bra kampanj är ett gemensamt möte där parterna respekterar varandras sakkun- skap och tillsammans utformar arbetssätt som passar bägge. Kam- panjer har främst nyttjats inom ramen för Skogsstyrelsens och Jordbruksverkets ansvarsområden, men de kan och bör nyttjas fli- tigare inom andra områden för att utveckla arbetsformerna för att bevara biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft2"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Upprättandet av ett nationellt referensregister har beräknats till ca 8 miljoner kr över en period om 24 månader. Driftskostnaderna beräknas till under 600 000 kr/år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Spridning och tillgängliggörande – återvinn kunskapen!&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p666 ft7"&gt;En nationell portal enligt ovanstående har inte kunnat kostnads- beräknas, då en beräkning inte kan göras innan samrådet om en gemensam modell genomförts. Kostnaderna för en portal torde i uppbyggnadsskedet och med det förslag som lagts avsevärt under- stiga kostnaderna för det nationella registret, i och med att delar av portalen kan betraktas som ingående i det ansvar som redan ligger på de centrala verken. Driftskostnaderna beräknas till under 600 000 kr/år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Det kan inte uteslutas att en samordnad portal kan innebära en effektivare medelsanvändning i vissa delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;De stora fördelarna med registret och en portal är effektivise- ringsvinsterna dels för de användare som snabbare kan nå åtkomst till de uppgifter som finns i systemen, dels för användningen av de olika anslag som står till miljöarbetets förfogande genom att en bättre grund skapas för prioritering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Ett förnyat uppdrag för Naturhistoriska riksmuseet medför vissa ökade kostnader genom att basbemanningen för planering m.m. av nya utställningar måste utvidgas. Kostnaderna har beräknats till motsvarande 1,5 miljoner kr/år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft11"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394202x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p372 ft14"&gt;10 Samordning och styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft57"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft29"&gt;Det finns brister i samordningen av inventeringar, undersök- ningar m.m. Ingen organisation har utpekat övergripande sam- ordningsansvar. Jag har övervägt möjligheterna att överföra kunskapsuppbyggande uppgifter från olika aktörer i en egen or- ganisation. Även om det finns fördelar med en sådan lösning är min bedömning att det inom nuvarande modell för svenskt miljöarbete inte är lämpligt att skapa en ny organisation. En grundlig utvärdering av miljömålsarbetets organisation bör dock göras senast 2010 inför nästa miljömålsperiod. I denna utvärde- ring bör även resultaten av Ansvarskommitténs arbete vägas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft8"&gt;Länsstyrelserna har en central roll i det kunskapsuppbyg- gande arbetet på den regionala nivån och genomför omfattande insatser på uppdrag av eller med finansiering främst av Natur- vårdsverket. Länsstyrelsernas roll och ansvar för kunskapsupp- byggnaden bör tydliggöras och styrningen från Naturvårdsver- kets sida bör öka i de fall insatser ska kunna jämföras över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft8"&gt;Ansvaret för att utforma metoder för nationella undersök- ningar och inventeringar bör i första hand ligga på nationella aktörer. SLU bedöms ha goda förutsättningar för att klara denna typ av uppdrag i den del de berör landmiljö och limnisk miljö, men även andra universitet kan vara aktuella för vissa uppgifter. När det gäller marin miljö har de marina centrumen och de universitet som är knutna till dessa samt Fiskeriverket bäst förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;Mina förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Naturvårdsverkets samordnande roll när det gäller kun- skapsuppbyggnad till stöd för arbetet med biologisk mång- fald stärks och tydliggörs. Med regeringens förslag att Na-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394203x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft8"&gt;turvårdsverket ska bli miljömålsansvarig myndighet för det nya miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv samt få ut- ökade samordningsuppgifter för havsmiljön bör följa ett an- svar för att samordna den kunskapsuppbyggande verksam- het som i första hand rör inventeringar, miljöövervakning och miljömålsuppföljning. Det är viktigt att Naturvårdsver- ket ges reella förutsättningar att klara denna uppgift och en förändring i instruktionen föreslås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Naturvårdsverket bör vidta åtgärder internt för att på ett bättre sätt kunna samordna och leda kunskapsuppbyggna- den.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Då nuvarande miljömålsperiod utvärderas och nya delmål ska sättas för kommande period, måste detta kombineras med en parlamentarisk utredning om effektiviteten i det svenska miljöarbetet. I denna utredning bör en utvärdering göras av det svenska miljösystemets effektivitet sett i rela- tion till effekterna av en bredare europeisk miljöpolitik pa- rallellt med en traditionell svensk sådan. I utredningen kan djupare övervägas vilka för- och nackdelar den svenska ar- betsformen för kunskapsuppbyggnaden har jämfört med den i andra europeiska länder, t.ex. Finland och Norge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Naturvårdsverket ges i uppdrag att, tillsammans med Jord- bruksverket och Skogsstyrelsen, fastställa en nationell tek- nisk standard för inventeringar och undersökningar samt i dessa fångade lägesbundna data.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;De ideella organisationer som utför viktiga uppgifter inom ramen för kunskapsuppbyggnaden om biologisk mångfald, och uppfyller vissa baskriterier, ges ett statligt stöd för sin verksamhet. Detta stöd bör beräknas utgående från med- lemsantalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;I detta kapitel redovisas vilka aktörer som har kunskapsuppbyg- gande uppgifter och ansvar när det gäller biologisk mångfald. En analys görs av samordningen och styrningen av den kunskapsupp- byggande verksamheten. I kapitel 9 har redovisats vilka grupper av aktörer som bedöms vara primära användare av data och uppgifter från olika kunskapsuppbyggande insatser, och vilket behov dessa aktörer har av olika sorters uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft11"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft2"&gt;Vilka är aktörerna och vad gör de?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Aktörer med nationellt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft8"&gt;Miljömålsrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft27"&gt;Miljömålsrådet är ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Rå- dets kansli finns vid Naturvårdsverket och det är inrättat efter re- geringsbeslut. Rådet ska göra en samlad uppföljning och bedöm- ning av miljösituationen i förhållande till miljökvalitetsmålen samt svara för den övergripande samordningen av information. Rådet ska varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen. Rådet får ut- färda riktlinjer om det underlag som de miljömålsansvariga myn- digheterna ska tillhandahålla rådet. Miljömålsrådet fördelar även medel (från anslag 34:2 miljöövervakning m.m.) som behövs för uppföljning av miljökvalitetsmålen och för miljöövervakningen samt viss internationell rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft8"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft27"&gt;Naturvårdsverket är central förvaltningsmyndighet på miljöområ- det under Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet och har ett övergripande ansvar för miljömålsfrågor och för naturmiljön. Ver- ket ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering för flera miljökvalitetsmål, bl.a. Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker och Storslagen fjällmiljö. Regeringen har föreslagit att Naturvårdsverket ska ges ansvar för ett kommande sextonde miljömål, Ett rikt växt- och djurliv. Naturvårdsverket förfogar över två i sammanhanget bety- delsefulla anslag: 34:2 miljöövervakning m.m. (som dock fördelas av Miljömålsrådet efter beredning inom Naturvårdsverket) och 34:3 åtgärder för biologisk mångfald. Det förstnämnda anslaget disponeras för miljöövervakning, miljömålsuppföljning och viss internationell rapportering. Det andra anslaget disponeras bl.a. för utredningar och inventeringar som ger underlag för bl.a. skydd av värdefulla naturområden och förslag till utpekande till nätverket Natura 2000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft11"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft27"&gt;Skogsstyrelsen har under Näringsdepartementet sektorsansvar för skogliga frågor. Myndigheten är ansvarig för arbetet med miljökva- litetsmålet Levande skogar. Skogsstyrelsen är chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna benämns tillsammans skogsvårdsorganisationen. I uppgifterna in- går bland annat att leda de statliga insatserna för att främja skogs- bruket, att i enlighet med myndighetens sektorsansvar för miljön verka för en rik och varierande skogsmiljö i samarbete med skogs- bruket och miljövårdens företrädare, att ta fram och analysera pro- gnoser för skogens och skogsbrukets utveckling och att övervaka virkesmätning. Inom ramen för Skogsstyrelsens uppdrag planeras och genomförs kunskapsuppbyggande insatser som behövs för att skogsvårdsorganisationen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Medel för dessa utgörs främst av olika anslag inom Skogsstyrelsens an- svarsområde. Skogsstyrelsen bedriver ett omfattande arbete för att utveckla datastöd för verksamheten och olika internetbaserade spridnings- och hämtningslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Jordbruksverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft29"&gt;Jordbruksverket har under Jordbruksdepartementet sektorsansvar för jordbruk, trädgård och rennäring. Verket ansvarar för arbetet med miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. I uppgifterna in- går bland annat att Jordbruksverket följer, analyserar och håller re- geringen informerad om utvecklingen inom näringarna samt verk- ställer de politiska besluten inom verksamhetsområdet. En av Jord- bruksverkets huvuduppgifter är administrationen av EU:s jord- brukspolitik. Jordbruksverket arbetar direkt mot länsstyrelserna som har det regionala ansvaret för jordbruksadministrationen. Inom ramen för uppdraget planeras och genomförs de kunskaps- uppbyggande insatser som krävs för att verksamheten ska fungera effektivt. Medel för dessa insatser utgörs främst av olika anslag inom Jordbruksverkets ansvarsområde, men också samverkansme- del från bl.a. Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft11"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Boverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft8"&gt;Boverket är nationell myndighet för samhällsplanering, stadsut- veckling, byggande och boende under Miljö- och samhällsbygg- nadsdepartementet. Boverket ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och har dessutom uppgifter bl.a. kopplade till den fysiska planeringen och frågor om stadsutveckling. I detta arbete har Boverket uppgifter som berör förutsättningarna för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Fiskeriverket är den centrala statliga myndigheten för fiskevård och fiske under Jordbruksdepartementet. Verket har inget utpekat miljömålsansvar, men är sektorsmyndighet för fiskenäringen och har som sådan verksamheter som tydligt berör miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Sjöar och vattendrag. Verksamheten bedrivs på 15 platser i landet och Fiskeriverket har laboratorier, fiskeriförsöksstationer, utredningskontor, undersök- ningsfartyg och fältstationer. Verket utför olika former av provfis- ken och annan fiskeribiologisk verksamhet och har en tydlig över- vakande verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft8"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;SLU är ett universitet med en tydlig samhällsroll: att ansvara för kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning inom biologiska naturresurser och biologisk produktion – ett ansvar som spänner över ett vidsträckt område från jordbruk, skogsbruk och livsme- delsindustri till miljövård, kretsloppssystem, veterinärmedicin och bioteknologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Verksamheten vid SLU delas in i fem ansvarsområden: mat, djur, skog, land och stad. Dessa ansvarsområden ska vara vägledande för all verksamhet inom universitetet, från forskning, utbildning, fort- löpande miljöanalys till information. Varje ansvarsområde omfattar hela kedjan, från råvaruproduktion till färdig produkt på markna- den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft8"&gt;Verksamheten är fördelad på ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; institutioner inom fyra fakulteter: fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jord- bruksvetenskap, fakulteten för naturresurser och lantbruksveten-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft11"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft8"&gt;skap, fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap samt fakulteten för skogsvetenskap. Inom SLU finns ett tvärprogram för fortlöpande miljöanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;SLU är en av huvudmännen för ArtDatabanken och Centrum för biologisk mångfald. Bägge verksamheterna är administrativt och lokalmässigt knutna till SLU i Uppsala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft8"&gt;SLU utför verksamhet inom ramen för den nationella miljööver- vakningen, både med egen finansiering och med finansiering från bl.a. Naturvårdsverket. Inom SLU bedrivs många verksamheter av betydelse för arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. Till dessa hör Riksinventeringen av skog, Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS), miljöövervakning i sjöar och vatten- drag samt delar av rovdjurforskningen inom ramen för verksamhe- ten vid Grimsö forskningscentrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;ArtDatabanken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;ArtDatabanken inrättades efter ett riksdagsbeslut som en försöks- verksamhet. Sedan 1991 är ArtDatabanken en permanent enhet vid SLU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;ArtDatabanken arbetar med kunskapen om arter i Sverige. I ar- betsuppgifterna ingår att samla in, utvärdera och lagra den vikti- gaste informationen om hotade och missgynnade växter, svampar och djur, bedöma graden och typen av hot och sammanställa s.k. rödlistor. ArtDatabanken tillhandahåller och sprider information om de rödlistade arterna, utarbetar förslag till åtgärder samt initie- rar forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft8"&gt;Huvuddelen av ArtDatabankens data rör rödlistade arters före- komst. Dessa finns samlade i en observationsdatabas. Ett annat viktig datalager är den artvisa (ekologisk m.m.) informationen om de rödlistade arterna. Data samlas fortlöpande in från ett stort antal källor. Information om arter och naturvård görs tillgänglig bl.a. genom böcker och rapporter. Aktuella artfaktablad om de rödlis- tade arterna finns också tillgängliga via internet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;I början av år 2002 fick ArtDatabanken uppdraget från riksdagen att skapa ett nationellt referensverk som beskriver alla svenska djur, växter och svampar (flercelliga organismer): Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Arbetet leds av Svenska artprojektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft46"&gt;ArtDatabanken är Naturvårdsverkets och SLU:s gemensamma arbetsenhet med SLU som administrativt ansvarig. I dag arbetar vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft11"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;enheten ca 25 personer varav ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; är biologer och artexperter. Till ArtDatabanken är dessutom ett stort antal personer knutna i s.k. expertkommittéer, vilka främst arbetar med bedömningar av de enskilda arternas status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Centrum för biologisk mångfald (CBM)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft27"&gt;Centrum för biologisk mångfald, CBM, bildades efter ett riksdags- beslut 1994 som ett led i arbetet med att uppfylla kraven i konven- tionen om biologisk mångfald. CBM förlades till Uppsala som ett samarbete mellan SLU och Uppsala Universitet som har ett delat huvudmannaskap. CBM:s uppgift är att initiera, bedriva och sam- ordna forskning om biologisk mångfald, men även att arbeta med utbildning och information. CBM har också som uppgift att utgöra en ”brygga” mellan forskningen och de operativa verksamheterna för bevarande av biologisk mångfald. CBM:s forskningsverksamhet sker inom ramen för olika forskningsprogram med stöd av olika finansiärer. CBM:s roll i detta är att vara övergripande koordinator. Den faktiska forskningen sker i samarbete mellan flera universitet och institutioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;Naturhistoriska riksmuseet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft29"&gt;Naturhistoriska riksmuseet är ansvarsmuseum för det naturhisto- riska området under Utbildnings- och kulturdepartementet. Verk- samheten inom museet har sin bas i de mycket omfattande naturhi- storiska samlingar som är resultatet av mycket lång tids insamling. Verksamheten i dag bedrivs dels som publik verksamhet i form av utställningar, informationsarbete och programverksamhet, dels som grundverksamhet i form av forskning, katalogisering och regi- strering av naturvetenskapligt material. Inom museet finns den s.k. miljögiftscentralen. Inom museet bedrivs en omfattande forsk- ningsverksamhet inom flera olika discipliner med koppling till bi- ologisk mångfald. Forskningsverksamheten ger både upphov till nya samlingar, och utnyttjar det befintliga samlingsmaterialet för bl.a. insatser inom det taxonomiska området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft11"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;Universitet i övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft28"&gt;Universitetens och högskolornas huvudsakliga uppgifter är att be- driva utbildning och forskning samt samverka med det omgivande samhället. Det finns 36 universitet och högskolor i Sverige som är statliga myndigheter. Många universitet bedriver tillämpad forsk- ning med relevans för biologisk mångfald. Forskningen finansieras genom bidrag från forskningsråd eller i vissa fall andra myndighe- ter. Flera universitet utför även naturinventeringar och undersök- ningar på uppdrag av myndigheter, bl.a. inom ramen för nationell och regional miljöövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;Statistiska centralbyrån (SCB)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft27"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, är central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken i Sverige och även för annan statlig stati- stik. SCB har som uppgift att stödja och samordna det svenska sy- stemet för officiell statistik. Syftet är att förse allmänhet, användare och kunder med statistik av god kvalitet som underlag för besluts- fattande, debatt och forskning. Med officiell statistik avses den statistik som behövs för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Den ska vara objektivt framställd och allmänt till- gänglig. Statistikförordningen (SFS 2001:100) anger inom vilka områden det ska finnas officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för denna statistik. SCB har upprättat riktlinjer för officiell statistik. Från SCB:s webbplats nås all officiell statistik på de olika myndigheternas webbplatser via länkar. Några uppgifter om biologisk mångfald direkt, eller lägessatta data, finns inte, men däremot statistik som rör mark- och vattenanvändning och olika sektorers påverkan på miljö och biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft8"&gt;Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft27"&gt;Rådet ska medverka i rådgivningen till regeringen i vetenskapliga frågor som rör biologisk mångfald, följa nationell och internatio- nell utveckling inom forskningsområdet samt medverka i det arbete som föranleds av att Sverige är part till FN:s konvention om biolo- gisk mångfald och andra internationella instrument med anknyt- ning till frågor om biologisk mångfald. Rådet har inrättats efter be- slut av regeringen. Kansliet finns vid Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Aktörer med regionalt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft8"&gt;Marina centrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft29"&gt;Sveriges tre marina forskningscentrum inrättades av regeringen år 1989 för att värna om och samordna marin forskning, utbildning, information och miljöövervakning inom sina respektive ansvarsom- råden. De sorterar under Utbildnings- och kulturdepartementet och är placerade vid var sitt värduniversitet: Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet. De marina centrumen tilldelades var sitt ansvarsområde längs den svenska kusten: Umeås marina forskningscentrums ansvarsområde är Bottenviken och Bottenhavet, Stockholms marina forsknings- centrum ansvarsområde är Östersjön från och med Ålands hav till Limhamnströskeln och Göteborgs marina forskningscentrums ansvarsområde är Öresund, Kattegatt och Skagerak från Lim- hamnströskeln till norska gränsen. De tre marina centrumen har var sin styrelse. Varje styrelse leds av en ordförande utsedd av regeringen. Två ledamöter utses av Vetenskapsrådet, en av Naturvårdsverket och två av respektive värduniversitet. Rektor vid värduniversitetet utser föreståndare som leder den löpande verk- samheten samt ingår i styrelsen. De första åren reglerades anslaget till de marina centrumen i regeringens regleringsbrev, där även anslaget för utsjöfartyg specificerades. Sedan 1997 ingår marina centrumens medel i värduniversitetens anslag. Verksamheten vid de marina centrumen utvärderades under 2004 av Vetenskapsrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft8"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Länsstyrelserna är den viktigaste regionala parten i miljömålsarbe- tet. Det finns en länsstyrelse i varje län och varje länsstyrelse är un- derställd Finansdepartementet. Som förvaltningsmyndighet med uppgifter inom ett mycket stort antal politikområden kan länssty- relsens roll närmast liknas vid Regeringskansliets. Länsstyrelsen ansvarar för att fastställa regionala miljömål och för miljömåls- uppföljning. Länsstyrelsen ska verka för att de nationella och regi- onala målen uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft29"&gt;Verksamheterna inom länsstyrelsen bedrivs främst inom verk- samhetsformerna prövning och tillstånd, förmedling av bidrag och stöd, tillsyn samt informations- och påverkansarbete. Länsstyrel- serna har ett delegerat ansvar för vård och skötsel av skyddade om-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft11"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft27"&gt;råden. I denna roll ansvarar länsstyrelserna för framtagandet av skötselplaner för naturreservat, samt av förvaltningsplaner för om- råden som ingår i Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket.&lt;/NOBR&gt; Länsstyrelserna bedriver en omfattande kunskapsuppbyggande verksamhet, både inom ra- men för de olika verksamhetsformerna och på uppdrag av andra organisationer, främst Naturvårdsverket. Länsstyrelsernas miljöar- bete finansieras både av ramanslag vid Finansdepartementet och av sakanslag förmedlade av olika centrala verk. Den största externa finansiären för miljöarbetet inom länsstyrelserna är Naturvårdsver- ket genom de anslag som disponeras för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Länsstyrelserna utför en lång rad insatser för att utveckla meto- der för kunskapsuppbyggnad och uppföljning/övervakning. Även inom ramen för nationella insatser, t.ex. basinventeringen av Na- tura 2000 och skyddade områden, har vissa länsstyrelser getts an- svar för att arbeta fram och beskriva arbetsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Landet är indelat i fem vattendistrikt. Inom varje vattendistrikt är en länsstyrelse vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön inom distriktet och för upprättande av åtgärdsplaner och förvaltningsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Skogsvårdsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft29"&gt;Skogsvårdsstyrelserna är de regionala sektorsmyndigheterna för det skogliga området, med ansvar för både operativa åtgärder, tillsyn och myndighetsutövning. Den enda verksamhet inom det skogliga området där skogsvårdsstyrelserna inte har ett ansvar är bildande av naturreservat inom skogen där länsstyrelserna är ansvariga. Skogs- vårdsstyrelserna bildar dock biotopskyddsområden i skogsmark. Landet är indelat i 11 regionala skogsvårdsstyrelser som i sin tur är uppdelade i totalt 65 skogsvårdsdistrikt. Distrikten ansvarar för organisationens lokala kontakter med skogsägarna, olika myndig- heter och organisationer. Skogsvårdsorganisationen ansvarar för tillsyn av skogsvårdslagen, naturinventeringar, rådgivning om skogspolitikens produktions- och miljömål samt information till skolor och allmänhet. Skogsvårdsorganisationen har en omfattande uppdragsverksamhet. Den 1 januari 2006 kommer skogsvårdssty- relserna att sammanföras med Skogsstyrelsen i en gemensam orga- nisation. Den regionala indelningen kommer med stor sannolikhet att ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft11"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft2"&gt;Analys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Varför behövs kunskapsuppbyggnad?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Kunskap behövs för all mänsklig verksamhet och allt samhälls- bygge. Kunskapen är av olika karaktär beroende av för vilken verk- samhet den behövs. Kunskap är färskvara som baseras på tolkning och bedömning av olika typer av data. Tolkningen eller bedöm- ningen sker inom ramen för både befintlig kunskap och de erfaren- heter som tolkaren har. Grundläggande data samlas in genom in- venteringar eller undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft29"&gt;Kunskapsuppbyggnaden sker på flera olika nivåer. På individni- vån handlar kunskapsuppbyggnaden om att individen har nödvän- dig kompetens samt tillgång till och medvetenhet om den kunskap som behövs. På organisatorisk nivå är det organisationen som måste ha tillgång till de data och den kunskap som behövs samt förmåga att analysera och dra slutsatser av befintliga data, förmåga att defi- niera för organisationen relevanta kunskapsluckor och förmåga att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft27"&gt;– direkt eller indirekt – täcka dessa luckor. På systemnivån måste systemet – t.ex. statsapparaten – ha förmågan att utgående från in- dividernas och organisationernas kunskap och agerande dra slutsat- ser och anpassa sig till en föränderlig verklighet. Ett exempel på detta kan vara att konstatera att en viss verksamhet inte längre be- hövs för att ett visst miljömål ska uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Kunskapsuppbyggnad blir enligt detta resonemang en mycket bred verksamhet. Kunskapsuppbyggnad kan aldrig ses som likvär- dig endast med datafångst: det relevanta kan aldrig i sig vara att vi skaffar tillgång till uppgifter om t.ex. förekomsten av en enskild blomma eller ett djur. Exempel på verksamheter som ingår i kun- skapsuppbyggnaden kan vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft8"&gt;Datafångst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Datalagring och strukturering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Samordning och systematisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Analys och bearbetning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Kompetensutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Information och kunskapsspridning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Folkbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft46"&gt;Kunskapsuppbyggnad kan också nyttjas för att stärka gemensamma bilder och påverka värderingar. Om t.ex. två parter med initialt olika uppfattningar i en viss fråga tillsammans både definierar be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft29"&gt;hovet av kunskap och skaffar kunskapen så ökar möjligheterna att enas om problembilden och i förlängningen kanske komma överens om gemensamma åtgärder. Ett exempel på detta är rovdjursinven- teringen (för beskrivning se kapitel 4). Inventeringen sker inom renskötselområdet i nära samverkan mellan samebyar och länssty- relser. För att nationellt följa upp rovdjursstammarnas utveckling finns inte skäl att årligen inventera rovdjuren. Inventeringen är dock en omfattande förvaltningsåtgärd som skapar förutsättningar för en ökad samsyn mellan myndigheter och näring, och därigenom ett viktigt led i att bygga upp en samförvaltning av rovdjuren. Ge- nom karaktären främst som förvaltningsåtgärd är behoven av ett årligt och regionalt utförande klara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft8"&gt;Inom många områden rör kunskapsbristen främst människans relation till ett naturfenomen snarare än kunskap om fenomenet i sig. Detta har lyfts fram bl.a. i fråga om rovdjursforskningen, där tyngdpunkten framgent bör ligga mer på interaktionen mellan människa och rovdjur snarare än på undersökningar och forskning om rovdjurens beteende, utbredning och fysiologi. När det kom- mer till frågor om den marina miljön är förhållandet delvis annor- lunda. Här är bristerna på t.ex. grundläggande bottentopografisk information och översiktliga inventeringar sådana att de kan för- svåra möjligheterna att uppnå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft41"&gt;När en kunskapsuppbyggande insats ska initieras måste det alltid slås fast vilket huvudsakligt fokus och vilket syfte som insatsen har. Vissa frågeställningar blir centrala:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft8"&gt;Varför ska vi göra just detta?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft8"&gt;Vad är det vi vill uppnå?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;På vilket sätt kan vi lämpligast bedriva verksamheten för att uppnå de mål som ställts upp?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Om syftet med insatsen i första hand är att ge underlag för gene- rella bedömningar och analyser på nationell eller regional nivå, t.ex. inom ramen för miljöövervakning och miljömålsuppföljning, är det viktigaste en effektiv utförarorganisation med rätt kompetens och bra rutiner. Vem som utför insatsen blir mindre viktigt än for- merna för utförandet. I de fall syftet är mer specifikt och utgår från att bygga upp samarbete och stärka interaktionen mellan olika grupper, t.ex. inom ramen för lokal förvaltning, blir de berörda parternas relation viktigare och ansvaret för insatsen måste ligga så nära parterna som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft11"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;Modeller för kunskapsuppbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft8"&gt;Som beskrivits i kapitel 2 innefattar begreppet kunskapsuppbygg- nad i detta sammanhang en rad olika verksamheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Inventering och kartering av naturtyper, arter m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Övervakning av miljötillståndet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Uppföljning av delmål, åtgärder, styrmedel m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Dokumentation av erfarenheter och praktik, t.ex. metoder för bevarande och hållbart nyttjande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Forskning inklusive vetenskapliga synteser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft27"&gt;Verksamheternas gemensamma nämnare är att de ger information, kunskap och förståelse till alla de aktörer som på något sätt är an- svariga för eller engagerade i arbetet med att bevara biologisk mångfald. Att försörja en organisation eller verksamhet med kun- skap är inget unikt för arbetet med biologisk mångfald. Tvärtom, det är en fråga som många organisationer försöker tackla på bästa sätt. Det som är specifikt för arbetet med biologisk mångfald är att det handlar om naturliga ekosystem med hög grad av komplexitet. Systemens interna dynamik och känslighet för externa förändringar bidrar till komplexiteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;En försvårande faktor är, som redovisats ovan, att det inte bara är en organisation utan en mängd organisationer som delar ansvar. Trots detta kan det ändå finnas anledning att se på några olika ge- nerella modeller för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförsörj- ning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Varje organisation (kan också vara avdelning eller enhet inom en organisation, i fortsättningen anges dock enbart organisa- tion) ansvarar för att nödvändig kunskap för den egna verk- samheten tas fram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Fördelar: ger en direkt behovsstyrning, skapar närhet mellan producent och användare av kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Nackdelar: om inte öronmärkta pengar finns inom varje organi- sation finns det en risk att kunskapsuppbyggnaden nedpriorite- ras, kan vara samhällsekonomiskt ineffektivt genom att likar- tade insatser dubbleras, kan vara svårt att mobilisera och sam- ordna större insatser till nytta för flera organisationer, är svå- rare att skapa nödvändig metodikstandard (t.ex. för rumsliga data).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft11"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En separat organisation är ansvarig för all kunskapsuppbyggnad och för allas kunskapsförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;Fördelar: skapar beställare av kunskap med hög kompetens, kan lättare samordna och driva större insatser, kan enkelt etablera metodikstandarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;Nackdelar: en separat organisation tappar lätt kontakten med de egentliga användarna vilket kan leda till att kunskap tas fram som ingen har behov av, delaktigheten i framtagandet av kun- skap minskar på det lokala planet vilket kan vara till nackdel vid lokal förvaltning där processen kring att ta fram kunskap kan vara minst lika viktig som resultatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En blandad lösning där någon eller några organisationer har ett större ansvar (med öronmärkta pengar) än andra, men där alla i viss utsträckning kan ta egna initiativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft8"&gt;Fördelar: Ger hyfsad närhet mellan producent och användare av kunskap, underlättar etablerandet av standarder genom att det är färre organisationer som är engagerade i större insatser, mindre organisationer kan få hjälp av större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;Nackdelar: kan ge en otydlighet om olika organisationers roll och ansvar, kan leda till problem med enhetlighet och standar- der, kan ge dubblerade insatser, även om risken är mindre än i modell nr 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Vilken modell beskriver bäst dagens situation? Förmodligen en blandad lösning enligt modell nr 3. Men om man ser till den del av kunskapsuppbyggnaden som rör generell miljöövervakning och uppföljning är det snarast modell nr 2 som gäller med ett starkt Naturvårdsverk som styr genom anslagsfördelning och metod- handbok. Den fördelning av pengar till kommunerna för kommu- nal/lokal naturvård kan däremot mer ses som modell 1 där var och en, dvs. kommunerna, får ta ett eget ansvar (även om det finns ett ansökningsförfarande och därmed indirekt möjlighet för Natur- vårdsverket att styra).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft8"&gt;Vem styr kunskapsuppbygganden?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft46"&gt;Genomgången ovan samt i tidigare kapitel i detta betänkande visar att styrningen av de kunskapsuppbyggande insatserna är splittrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft8"&gt;På regeringsnivå har främst fem departement ansvar för styr- ningen: Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet (Naturvårds-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft8"&gt;verket, Boverket, Naturvårdsverkets olika råd m.fl.), Jordbruksde- partementet (Jordbruksverket, Fiskeriverket), Näringsdeparte- mentet (Skogsstyrelsen), Utbildnings- och kulturdepartementet (forskningsråden, universiteten, Naturhistoriska riksmuseet) samt Finansdepartementet (länsstyrelserna). Formellt sett är Regerings- kansliet en myndighet. Samordningen mellan de olika departe- menten kan dock sannolikt utvecklas, vilket skulle vara till förmån för den samlade styrningen av statsapparaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;På myndighets- och institutionsnivå är det främst de miljö- målsansvariga myndigheterna samt SLU med underställda enheter som har ansvar. Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogssty- relsen har särskilt viktiga roller. Naturhistoriska riksmuseet har ett särskilt ansvar för de naturhistoriska samlingarna. SLU utför mil- jöövervakning och miljöanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft29"&gt;På regional nivå är det främst länsstyrelserna (inklusive vatten- myndigheterna), skogsvårdsstyrelserna och de marina centrumen som har största betydelsen för kunskapsuppbyggnaden. Organisa- tionernas geografiska verksamhetsområden är inte sammanfallande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft27"&gt;Ingen part under regeringen har något utpekat ansvar för att samordna alla kunskapsuppbyggande insatser. Inte heller finns nå- gon part som har ett ansvar för att ha en överblick över alla de kun- skapsuppbyggande insatser som berör biologisk mångfald. Det närmaste man kan komma en samordning gäller dels för miljööver- vakningen, dels Miljömålsrådet för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. Dessutom samordnas åtgärder inom specifika miljökvalitetsmål. För insatser som har en bäring mellan flera mil- jömål är däremot inte ansvaret klarlagt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;Bristen på överblick bidrar till svagheter i samordningen. Även om en inventering eller annan kunskapsuppbyggande insats med tiden blir inaktuell, är en samlad överblick över de huvudsakliga insatser som görs en grund för att bedöma ytterligare behov och möjligheter till omprioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Som redovisats i kapitel 9 finns ett stort antal databaser och webbplatser som används för att sprida uppgifter från olika insat- ser. Huvuddelen av dessa är dock ”nischade” efter antingen speci- fika biotoper eller arter. Någon samlad spridning relaterad till riks- dagens fastställda miljökvalitetsmål finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft46"&gt;Bristerna på samordning och den nischade spridningen av infor- mation leder också till att det ur användarnas perspektiv, oavsett om de är myndigheter, markanvändningsaktörer (t.ex. företag, inf- rastrukturverk, areella näringar eller andra), kommuner eller övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft11"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft8"&gt;blir svårare och därigenom mer kostnadskrävande att få tillgång till den information som behövs för en viss insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft29"&gt;Förutom samordningsbristerna finns också svagheter i styr- ningen. En systematisk och konsekvent kunskapsuppbyggnad krä- ver en tydlig och fast styrning. Om behovet är att nationellt bygga upp kunskap om en viss biotop, måste denna uppbyggnad ske inom ramen för nationellt fastställda och definierade metoder. Dessa metoder måste bygga på gemensamma definitioner både av sakin- nehållet (en företeelse ska beskrivas på samma sätt och med samma terminologi oavsett var i landet beskrivningen sker) och av icke sakrelaterade uppgifter (t.ex. lägessättningen). Om inte en enhet- lighet finns i dessa delar blir det inte möjligt att utan ansträngning och extra kostnader göra nationella jämförelser och bedömningar, eller motsvarande analyser mellan t.ex. två län. Detta skapar i sin tur problem då mål ska följas upp och utvärderas på nationell nivå, och genom att underlagen för formulering av nya mål blir svagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft29"&gt;Det är inte entydigt vem som äger initiativet att formulera beho- ven av kunskapsuppbyggande insatser. Enligt utredningens direktiv ska användarnas behov stå i fokus för de bedömningar som görs i utredningens arbete. Detta har skett genom att vi försökt tydlig- göra behoven av insatser i miljömålsarbetets olika faser. Det har dock inte kunnat bedömas fullt ut på vilket sätt användarnas behov styr valet av insatser. Det är oklart om användarna är företrädda i de organ som fördelar medel eller beslutar i fråga om prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft46"&gt;Om strävan är att uppnå en större återanvändbarhet av de upp- gifter som samlas in, en effektivare resursanvändning och tydligare prioriteringar samt en högre kvalitet är slutsatsen att samordningen av kunskapsuppbyggnaden om biologisk mångfald måste stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Vilken slags samordning och styrning behövs?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft46"&gt;Det är på sin plats att något reflektera över vad som avses med samordning i detta perspektiv. Begreppet kan användas på många olika sätt. Med samordning avses här verksamheter för att skapa en överblick och ge underlag för tydliga prioriteringar. Den samord- ningsansvariga organisationen har inte en överordnad ställning gentemot andra organisationer, utan ett större ansvar för att ha en överblick över läget och därigenom möjlighet att ge sidoordnade organisationer underlag för prioriteringar inom respektive organi- sations ansvarsområde. Den samordningsansvariga organisationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft11"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;har också primäransvar för att till regeringen redovisa behov av pri- oriteringar mellan olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft29"&gt;Samordning är alltså i detta sammanhang inte omedelbart kopp- lat till styrning, utan snarare ett av flera redskap för styrning. Svensk statsförvaltning bygger på ett system med jämbördiga cen- trala verk som får direktiv från regeringen och med tydligt utpe- kade ansvarsområden. I vissa fall finns regionalt verkande special- myndigheter, i andra fall har länsstyrelserna viktiga uppgifter. Länsstyrelserna får i princip sina uppdrag från regeringen. I fler och fler fall, särskilt inom miljöarbetet, så ger dock regeringen uppdra- gen inom ramen för regleringsbreven, men skickar resurserna för utförandet av uppdragen via främst Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft29"&gt;Om material som samlas in t.ex. inom ramen för länsstyrelsernas verksamhet ska kunna jämföras och bedömas även mellan län, krävs antingen att länsstyrelserna samordnar sin verksamhet, eller att de- ras uppdrag styrs tydligare uppifrån. Samordning mellan länsstyrel- serna bygger i princip på ett förhandlingssystem, vilket är bra då många olika intressen därigenom får en möjlighet att lyftas fram. Det finns dock nackdelar med en förhandlingsbaserad samordning, särskilt då de behov som ska täckas är nationella. När det handlar om t.ex. uppläggningen av olika former av inventeringar och under- sökningar som ska kunna jämföras nationellt måste styrningen av länsstyrelsernas verksamhet vara mycket tydlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft29"&gt;Ett bra exempel på en sådan styrning finns inom miljöövervak- ningen där den s.k. miljöövervakningshandboken ger vägledning för arbetet. Styrningen kan utövas på olika sätt trots att ett formellt styrningsansvar inte finns. Dock är det ekonomiska styrmedlet of- tast effektivt om det utnyttjas på rätt sätt. I ett läge där en stor del av länsstyrelsernas miljöarbete finansieras via sakanslag och inte via ramanslag så är denna styrningskanal effektiv. I andra fall kan styr- ning utövas genom att goda verktyg erbjuds. Så har t.ex. utveck- lingen av systemet &lt;NOBR&gt;VIC-Natur&lt;/NOBR&gt; (se kapitel 9) bidragit till att struk- turera länsstyrelsernas arbete med områdesskydd på ett sätt som upplevs positivt. Inom skogsvårdsorganisationen har Kotten på ett motsvarande sätt utnyttjats. Det finns dock mycket kvar att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft28"&gt;Brister i samordning och styrning behöver i sig inte vara pro- blem. En analys av vilka problem brister medför måste alltid göras. I detta sammanhang är de problem som är förknippade med bris- terna i samordningen och en svag styrning framför allt bristande överblick, osäkerhet om resursprioriteringarna blir de rätta samt svårigheter att samhantera information från olika kunskapsupp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft11"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft46"&gt;byggande insatser. Vidare är ett tydligt problem med samordnings- bristerna sammanhängigt med svårigheterna för användare att nyttja data som sträcker sig över länsgränserna. I och med att många tunga markanvändningsaktörer (infrastrukturverken, stora bolag, mineralprospektörer m.fl.) har en organisation som bygger på andra geografiska indelningar än länen blir detta problem tydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En stor mängd aktörer genomför insatser på olika nivåer inom ramen för både upplevda och identifierade behov av kunskaps- uppbyggnad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ingen aktör har ett utpekat ansvar för att samordna de insatser som görs eller för att föra ett nationellt register över vilka in- satser som genomförts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Kopplingen mellan genomförda insatser och specifika miljömål är svag. Den är tydligast inom ramen för sektorsmyndigheter- nas ansvarsområden (Jordbruksverket, Skogsstyrelsen) och mindre tydlig inom ramen för myndigheter med ansvar för flera mål (Naturvårdsverket, länsstyrelserna). Någon sammanställ- ning av vilka underlag som i huvudsak svarar mot olika miljö- mål finns inte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft2"&gt;Tre alternativa organisatoriska vägar för att stärka samordningen och öka styrningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;För att åstadkomma en bättre samordning och ökad grad av styr- ning/fokusering av de kunskapsuppbyggande insatserna har utred- ningen övervägt tre olika modeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En ny organisation med ett samlat ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Förstärkt samordning (nuvarande organisation med vissa modi- fieringar/tydliggöranden)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En nätverksorganisation lik dagens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft11"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft8"&gt;1 En ny organisation med ett samlat ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft29"&gt;En ny organisation byggs upp antingen som en ny myndighet eller som ett fristående institut. Till denna nya organisation överförs arbetsuppgifter och finansiering från de organisationer som i dag verkar inom området. Från Naturvårdsverket överförs relevanta delar av miljöövervakning och forskning samt den kunskapsupp- byggnad som sker med finansiering av anslaget för biologisk mångfald. Från SLU överförs verksamheter med koppling till pro- gramområdet fortlöpande miljöanalys: NILS, RIS, ArtDatabanken, institutionen för miljödata m.fl. institutioner, samt Centrum för biologisk mångfald och relevant forskning, t.ex. om naturvårdsbi- ologi och rovdjur. De marina centrumen samt delar av Fiskeriver- kets undersökande verksamheter ingår också. Från skogsvårdsor- ganisationen överförs ansvaret för bl.a. nyckelbiotopsinventeringen och från Jordbruksverket olika inventerande verksamheter. Från andra myndigheter överförs uppgifter med koppling till kunskaps- uppbyggnad om miljömålen. Från länsstyrelserna överförs ansvaret för den regionala miljöövervakningen samt all inventeringsverk- samhet. I ett mer omfattande alternativ förs också all verksamhet kopplad till de naturhistoriska samlingarna in i den nya organisa- tionen. Skalan på överföringarna måste dock närmare utredas om detta alternativ skulle vara aktuellt. Det måste också utredas vilken skärning som är lämplig att bygga en ny organisation kring – biolo- gisk mångfald enbart eller miljö generellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft8"&gt;Både i Finland och Norge har likartade modeller för de kun- skapsuppbyggande delarna av miljöarbetet införts och en ny orga- nisation enligt denna modell kan närmast liknas vid en utökad ver- sion av norska NINA (Norsk institutt for naturforskning) och NIJOS (Norsk institutt for jord- skogkartläggning) eller SYKE (Finlands miljöcentral).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;NINA (www.nina.no) är ett nationellt kompetenscentrum inom naturforskningen och övervakningen av naturen. Verksamheten bedrivs genom forskning, övervakning, karteringar och konse- kvensanalyser. NINA är en stiftelse som har Milj&lt;SPAN class="ft75"&gt;Ø&lt;/SPAN&gt;verndeparte- mentet och Norges forskningsråd som huvudmän. Organisationen har ca 160 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft28"&gt;NIJOS (www.nijos.no) är ett institut direkt under Landbruks- och matdepartementet med uppdrag att samla information om od- lingslandskapet, skogen, utmarkerna och landskapet i Norge. In-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft11"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft28"&gt;formationen är avsedd för den offentliga förvaltningen och utveck- lingen av de areella näringarna. Organisationen har 130 anställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft8"&gt;SYKE (www.ymparisto.fi) är ett forsknings- och expertorgan direkt underställt Miljöministeriet. Vid institutet bedrivs både forskning och undersökningar på bredden som stöd för miljöar- betet. SYKE är nationell datacentral för miljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft29"&gt;Nackdelarna med att införa en helt ny organisation är att en så- dan omställning i ett kort perspektiv innebär mycket omfattande förändringar genom sammanslagning av olika organisationer med i dag varierande huvudmannaskap, organisationskultur och arbets- sätt. Att genomföra detta inom ramen för en löpande målperiod skulle med stor sannolikhet innebära att effektiviteten i miljöarbe- tet minskar på ett icke oväsentligt sätt. Då många verksamheter i dag är pressade genom ”överlagringen” av dels en mer och mer ut- vecklad europeisk miljöpolitik, dels den traditionella svenska mil- jöpolitiken, skulle detta sannolikt innebära att möjligheterna att uppnå riksdagens fastställda miljömål försvåras. Det är heller inte säkert utan en mer omfattande utredning att samordningseffek- terna är så stora att de uppväger de ekonomiska och effektivitets- mässiga nackdelarna i samband med att ett sådant institut inrättas. Ytterligare nackdelar är att avståendet mellan producenterna och användarna av kunskapsunderlag ökar, samtidigt som delaktigheten i processen för att ta fram kunskap sannolikt minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft29"&gt;Fördelarna med förslaget är att en samlad organisation för kun- skapsuppbyggnad kraftigt underlättar samordning och styrning av verksamheterna. Detta skulle ge en tydligare koppling till de olika miljömålen och underlätta prioriteringar mellan olika insatser. En samlad organisation leder till att användaren får tillgång till alla uppgifter från kunskapsuppbyggnaden på ett ställe. Ytterligare för- delar är att det kan antas att en samlad organisation skapar förut- sättningar för en effektivare medelsanvändning genom samordning av verksamheter och att kvaliteten på de insamlade uppgifterna höjs. Slutligen kan inrättandet av en ny organisation bidra till att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen inom kunskapsuppbygg- nadsarbetet mellan de aktörer som har uppgifter inom det samlade miljöarbetet genom en renodling av arbetsuppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft28"&gt;Att organisatoriskt skilja ut den kunskapsuppbyggnad som berör biologisk mångfald från annan kunskapsuppbyggnad inom miljö- området bedöms som mindre lämpligt. Samordningen mellan olika miljöfrågor skulle då försvåras. Förslaget bygger på en annan grundläggande syn på miljöarbetets utförande än vad som hittills&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft29"&gt;tillämpats i Sverige, dvs. med miljömålsansvariga myndigheter, samordnande myndigheter och regionala ansvarsmyndigheter samt sektorsintegrering och sektorsmyndigheter. Att genomföra en så- dan förändring som redovisas ovan utan att denna sätts i samband med en allmän översyn av systemet för miljöarbetet är enligt min uppfattning i bästa fall riskabelt och i värsta fall direkt skadligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft29"&gt;Jag föreslår dock att då nuvarande miljömålsperiod utvärderas inför 2010 och nya miljömål och delmål ska sättas för kommande perioder, detta kombineras med en parlamentarisk utredning om den samlade organisationen av det svenska miljöarbetet. I denna utredning bör en utvärdering göras av det svenska miljösystemets effektivitet sett i relation till effekterna av införandet av en bredare europeisk miljöpolitik parallellt med en traditionell svensk sådan. De geografiska ansvarsområdena för olika myndigheter bör också utredas i detta sammanhang. I utredningen bör vidare djupare övervägas vilka för- och nackdelar den svenska organisatoriska mo- dellen har jämfört med t.ex. den i Finland och Norge. En utgångs- punkt i detta arbete bör också vara den nu sittande Ansvarskom- mitténs (Fi 2003:02) arbete och de slutsatser som kommittén drar. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under 2007.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Förstärkt samordning (nuvarande organisation med vissa modifieringar)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft8"&gt;Med nuvarande organisation avses här i grunden det svenska sy- stemet med miljömålsansvariga myndigheter, samordnande myn- digheter och regionala ansvarsmyndigheter, med den modifieringen att en part ges ett utpekat ansvar för samordning. Utredningens bedömning är att den enda organisation som har kapacitet att vara samordningsansvarig är Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft29"&gt;Alternativet innebär att Naturvårdsverkets samordnande roll stärks. Samordningen stärks också inom Naturvårdsverket mellan miljöövervakning och de kunskapsinsatser som görs inom ramen för anslaget för åtgärder för biologisk mångfald, samt eventuellt också verkets forskningsinsatser. Naturvårdsverket ges i sin in- struktion ett tydligt ansvar att inte enbart samordna miljöövervak- ningen utan också för att ha en överblick över andra inventeringar, undersökningar, utredningar m.m. samt för att – i samverkan med övriga miljömålsansvariga myndigheter – skapa en nationell stan- dard vad gäller fältmetodik, datahantering, datalagring, tillgänglig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft11"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft27"&gt;görande m.m. Naturvårdsverket ges i uppdrag att bygga upp och vidmakthålla ett nationellt register över naturinventeringar, under- sökningar m.m. som ska ingå som en del i en befintlig eller nyin- rättad webbportal. Övriga aktörers ansvar bibehålls, men krav ställs på organisationerna att uppgifter om kunskapsuppbyggande insat- ser registreras i det nationella registret samt att en samordning sker av funktionerna för spridning av uppgifter via respektive organisa- tions hemsidor. Naturvårdsverket får som en del i sitt övergripande ansvar för bl.a. det nya miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv i uppdrag att vart fjärde eller femte år upprätta en sammanställning över kunskapsläget med förslag till förändrade prioriteringar och preciseringar av behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft8"&gt;Nackdelarna med förslaget att Naturvårdsverket ska ha den samlande rollen ligger främst i verkets möjligheter att ta emot ett sådant uppdrag. Den gällande synen inom Naturvårdsverket, som den framförts till utredningen, är att mycket av verksamheter ”de- legeras” ut i miljömålssystemet till olika aktörer, t.ex. länsstyrel- serna för metodutveckling och genomförande, ArtDatabanken och SLU för datavärdskap m.m. Detta är självfallet i princip en god hu- vudlinje: verksamheter ska bedrivas på lämpligaste ställe och av lämpligaste aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft27"&gt;En långt gången delegation förutsätter dock en hög grad av tyd- lighet i uppdragsgivningen, en kapacitet och förmåga till överblick och kapacitet att utöva samordnande styrning. I samband med denna utrednings arbete har från flera aktörer uttryckts en tvek- samhet till att Naturvårdsverket i dag har kapacitet att klara den samordning som krävs för att kunskapsuppbyggnaden ska fungera på ett effektivt sätt. Iakttagelser inom ramen för arbetet har också till viss del gett samma erfarenhet. Så finns t.ex. för de externa webbplatser där data och sammanställd kunskap från olika verk- samheter inom ramen för Naturvårdsverkets ansvarsområde (t.ex. Natura 2000 och våtmarksinventeringen) presenteras olika grund- läggande standarder, sätt att presentera uppgifterna m.m. Några referensregister över insatser som finansierats med de olika anslag som disponeras finns inte. I vissa fall sker styrning på en mycket detaljerad nivå, i andra fall endast översiktligt. Vilka de bakomlig- gande orsakerna till detta är inte helt klart, men det kan inte ute- slutas att den expansion som skett inom miljösystemet under de senaste åren, sett i sammanhang med en inte lika snabb ökning av resurserna för övergripande styrning, kan ha bidragit till proble- men.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p754 ft27"&gt;Ytterligare en nackdel är att det innebär att samma organisation får ansvar i alla delar av miljömålskedjan: från framtagande av un- derlag för formulering av mål och strategier till uppföljning och utvärdering. Denna koncentration av arbetsuppgifter hos en aktör gör att möjligheterna till utomstående revision och analys minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft29"&gt;Fördelarna med förslaget är att det bygger vidare på den samlade modellen för det svenska miljöarbetet. En aktör – Naturvårdsver- ket – har ett samlande ansvar för kunskapsuppbyggande insatser. Samordningsansvaret är formellt, men bygger på att varje miljö- målsansvarig myndighet har ett eget ansvar för insatser inom sitt ansvarsområde. Förändringarna inom ramen för löpande målperiod är inte så stora att de skapar oreda i systemet, samtidigt som infö- randet av en tydligare samordning, ett nationellt referensregister och en samlande portal gör det möjligt att på ett bättre sätt skapa den överblick som behövs inför bedömningarna om hur organisa- tionen ska se ut inför kommande miljömålsperiod. Modellen inne- bär också sannolikt de i dagsläget lägsta kostnaderna, även om denna fråga inte har kunnat utredas fullt ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft8"&gt;3 En nätverksorganisation lik dagens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft29"&gt;Detta alternativ bygger i princip på dagens organisation där ingen organisation har ett utpekat ansvar för samordningen. Varje organi- sation har sitt eget ansvarsområde inom ramen för respektive orga- nisations uppdrag. Det är upp till aktörerna att sköta de samord- ningsbehov som uppkommer genom överläggningar och överens- kommelser. Inom ramen för systemet ges någon av parterna, lämp- ligen Naturvårdsverket, i uppdrag att upprätta ett nationellt regis- ter i enlighet med förslagen i föregående kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft29"&gt;Nackdelarna med förslaget är att en ökande samordning med stor sannolikhet inte åstadkoms. Det finns i dag inget som talar för att själva systemet, utan tydliga instruktioner, kan åstadkomma den samordning som krävs. Utan ett tydligt utpekat ansvar blir det också svårare för en organisation att klara en samordnande uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft41"&gt;Fördelarna med förslaget är att var och en tydligt har ansvaret för sin kunskapsförsörjning och kunskapsuppbyggnad. Det ger närhet mellan användare och producent av kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft11"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394225x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;Sammanvägd bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft46"&gt;Vid en sammanfattande vägning av de tre huvudalternativen ovan, är utredningens bedömning att det lämpligaste är att Naturvårds- verket ges ett utökat ansvar för samordningen av de kunskapsupp- byggande verksamheterna i enlighet med alternativ 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft2"&gt;Naturvårdsverket som samordningsansvarig myndighet – förutsättningar och möjligheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft27"&gt;Naturvårdsverkets förutsättningar att agera med ett utökat sam- ordningsansvar har berörts ovan. En förutsättning för att Natur- vårdsverket ska kunna utföra en samordning bygger på att de legala förutsättningarna är klarlagda, att de interna styrsystemen fungerar och att de personella resurserna för samordningen finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;För att tydliggöra Naturvårdsverkets samordnande roll föreslås en ändring i instruktionen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft8"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft8"&gt;Verket skall särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft8"&gt;12. Samordna verkets och andra myndigheters insamling, lagring och spridning av lägesrelaterad information om natur och biolo- gisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft29"&gt;Utredningen har erfarit att det inom Naturvårdsverket förbereds en genomgång av organisation och arbetssätt, bl.a. orsakat av re- geringens beslut att överföra vissa verksamheter till Östersund. I samband med denna interna genomgång måste frågor om strategier för samordning och styrning självfallet lyftas upp och strukturer skapas för att ett utökat ansvar ska kunna uppnås. Det är en fråga för Naturvårdsverkets ledning att, baserat på de beslut som reger- ingen fattar med anledning av denna utredning och egna övervä- ganden, besluta om formerna för verksamheten. Det har inte legat inom ramen för denna utredning att värdera och bedöma Natur- vårdsverkets verksamhet i stort, och några ytterligare slutsatser om behov av interna åtgärder kan inte göras utan en sådan genomgång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft46"&gt;Vad slutligen gäller de personella resurserna för Naturvårdsver- kets samordnande roll har dessa inte kunnat beräknas. Sannolikt är de inte så omfattande. Resurser bör redan finnas i systemet. I dag delegeras eller läggs samordnande verksamheter ut på andra aktörer som finansieras med anslagsmedel. Alltså finns i praktiken i syste-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft11"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;met de ekonomiska resurserna för att klara ett utökat ansvar enligt de förslag som läggs här. Vad som krävs är möjligen en annan stra- tegi i hur anslagsmedel används och ett medgivande att nyttja an- slagsmedel för samordningsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft29"&gt;I detta sammanhang kan dock konstateras att Naturvårdsverket inte tillförts resurser i proportion till de ökade uppgifter som blivit följden av &lt;NOBR&gt;EU-medlemskapet.&lt;/NOBR&gt; Endast i marginell utsträckning har verksamheter inom den svenska miljöpolitiken avvecklats samtidigt som antalet nytillkommande uppgifter har varit stort. En jämfö- relse med den utvidgade verksamhet som finns inom jordbrukspo- litikens område och inom Jordbruksverket visar på ett negativt ut- fall för Naturvårdsverkets del. Det är en självklarhet att en utvidgad verksamhet kräver utvidgade resurser, parallellt med interna effek- tiviseringar som varje organisation alltid ska genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft2"&gt;Länsstyrelsernas roll och ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft27"&gt;Som ovan redovisats har länsstyrelserna många olika uppgifter inom ramen för miljöarbetet. Länsstyrelserna agerar i huvudsak i två olika roller. I den ena rollen agerar länsstyrelsen självständigt utgående från de bedömningar som görs på regional nivå av vilka behovs som måste fyllas i en viss region. I den andra är länsstyrel- sen utförare av uppdrag som definierats på andra håll i miljösyste- met, främst på den nationella nivån. För att ytterligare komplicera bilden uppträder länsstyrelserna i många fler skepnader: som mark- ägarföreträdare i skyddade områden och på statens mark ovan od- lingsgränsen, som regional utvecklingsmyndighet, som ansvarig för regional rovdjursförvaltning m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;När länsstyrelsen agerar självständigt kan nationella aktörer bi- dra med ekonomiskt stöd för verksamheten. En väsentlig del av det regionala miljöarbetet är inte finansierat via länsstyrelsernas raman- slag utan via anslag för t.ex. bevarandet av biologisk mångfald eller miljöövervakning. Inriktningen av de insatser som utförs, och an- svaret för val av metod, utförande och rapportering ligger helt på länsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft46"&gt;När länsstyrelsen agerar som utförare för insatser som definie- rats på en annan nivå i miljösystemet är ansvaret för metod och inriktning inte länsstyrelsernas. Länsstyrelsen är i detta fall att jämföra med vilken uppdragstagare som helst: uppdragsgivaren an- ger ramar och inriktning, utföraren verkställer. Länsstyrelsens roll i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft8"&gt;samband med dessa uppdrag är närmast att se till att personal finns anställd för att verkställa uppdragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft27"&gt;Grundprincipen för myndighetsutövningen är att myndigheterna är självständiga i relation till varandra (regeringsformen). När det gäller länsstyrelserna så grundas nuvarande ordning på en förvalt- ningspolitisk idé om samordning av olika sektorsintressen: princi- pen om den samordnade länsförvaltningen (prop. 2001/02:07, bet. 2001/02:KU7, rskr. 2001/02:138). Denna princip innebär när det gäller den regionala nivån att regional statlig verksamhet ska inord- nas i länsstyrelserna där det är lämpligt. Regeringen har i budget- propositionen för 2006 (prop. 2005/06:1) slagit fast att denna prin- cip ligger fast. Länsstyrelserna är statens regionala företrädare och har ett ansvar för att samordna statliga intressen genom att tillämpa ett tvärsektoriellt arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft29"&gt;Den ordning som nu tillämpas inom bl.a. miljösystemet sätter delvis denna grundprincip ur spel. Med en hög grad av finansiering som inte styrs direkt via Regeringskansliet och Finansdeparte- mentet, utan via andra finansiärer på nationell nivå, minskar graden av självständighet hos länsstyrelsen och därigenom blir ansvaret också otydligare. Kombinationen av uppdrag givna via reglerings- breven och resurser via verken skapar en stor otydlighet i styr- ningen och genom denna otydlighet minskar systemets effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft27"&gt;Detta talar till viss del mot vad som tidigare anförts om behoven av en ökad styrning och samordning från Naturvårdsverkets sida. Det är då viktigt att hålla i minnet att vad som här avses är styrning och samordning för att den kunskapsuppbyggnad som sker ska kunna vara jämförbar över riket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft29"&gt;Otydligheten blir också större genom att den huvudsakliga na- tionella uppdragsgivaren, Naturvårdsverket, i många fall överlåter ansvaret till länsstyrelserna för att både utarbeta metod och fördel- ningsprinciper. Detta gäller oavsett i vilken roll som länsstyrelsen uppträder. Gränssnittet mellan det centrala verket och den regio- nala myndigheten blir genom detta svagt. En beställarutförarmodell förutsätter kapacitet hos beställaren att lägga tydliga beställningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I fråga om kunskapsuppbyggnaden har utredningen visat att länsstyrelserna är den huvudsakliga utföraren vid inventeringar, undersökningar m.m., medan universiteten är huvudsakliga utfö- rare av miljöövervakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft46"&gt;Ordningen där länsstyrelserna är utförare inom regionerna vid nationella inventeringar och undersökningar har fördelar. Till dessa hör att möjligheterna att den personal som utför en inventering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p739 ft27"&gt;inom en region finns kvar inom länsstyrelsen och därigenom bidrar till att kompetensen inom dessa höjs. I vissa fall, särskilt där det handlar om insatser som har stor betydelse för att påverka attityder och skapa goda kontakter mellan olika aktörer, är ett regionalt ut- förande nödvändigt. Ordningen har också nackdelar. I det fall styr- ningen i fråga om metod är svag och ett stort ansvar ges för de re- gionala aktörerna att utarbeta metoder ökar risken att problem uppkommer när samma företeelse ska bedömas av flera län. En an- nan nackdel är att med 21 regionala aktörer och en relativt begrän- sad personalstyrka ökar konkurrensen om denna personal, vilket gör att det finns risk för att länsstyrelserna spelar ut varandra vid lönesättning. Ur ett arbetstagarperspektiv är detta i och för sig bra, men det är samhällsekonomiskt osunt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft27"&gt;Om den nationella styrningen är tydlig har det nuvarande syste- met sådana fördelar att de överväger nackdelarna. I samband med utredningen har kunnat konstateras att styrningen av större kun- skapsuppbyggande insatser dock kan skärpas. Denna styrning gäller främst avseende metod. Här har Naturvårdsverket goda möj- ligheter att i samverkan med bl.a. SLU och andra universitet stärka metodstyrningen. Sådana ansatser har också gjorts bl.a. kopplade till basinventeringen av Natura 2000 och skyddade områden. En viktig styrningskanal i detta sammanhang är möjligheterna som be- rörts ovan att utveckla fältdatasystem som skapar förutsättningar för en enhetlig datafångst oberoende av var denna utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft29"&gt;Om det i framtiden blir aktuellt med större inventeringar i de marina miljöerna måste dock en annan ordning än den där länssty- relserna har ett starkt ansvar övervägas. Det förefaller inte rimligt att samtliga kustlänsstyrelser ska bygga upp egen kompetens inom ett område som är så pass högspecialiserat och där kraven på tek- nisk utrustning är så speciella. Här har de marina centrumen, uni- versiteten och ArtDatabanken en viktig roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft29"&gt;När det gäller miljöövervakningen är den övervägande delen av denna sådan som utförs av andra aktörer än länsstyrelserna, ofta universitet. Utredningen bedömning är att detta är ett bra system. Miljöövervakningen, som syftar till att spegla tillståndet i miljön och förändringarna i detta tillstånd, är inte beroende av administra- tiva gränsdragningar. I stället är det andra geografiska indelningar som mer speglar naturgivna förutsättningar som bör vara utgångs- punkten för miljöövervakningen. Länsstyrelserna har en roll inom den regionala miljöövervakningen. Det bör genomföras en utvärde- ring för att ta ställning till om regional miljöövervakning även fort-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft11"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft8"&gt;sättningsvis ska bedrivas, eller om de medel som i dag nyttjas för denna verksamhet bättre kan nyttjas för att förstärka övervak- ningen av biologisk mångfald på nationell/storregional basis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft46"&gt;Sammanfattningsvis så är den nuvarande ordningen där länssty- relserna kan vara utförare i samband med nationella inventeringar och undersökningar i allt väsentligt bra. En tydligare styrning avse- ende metod är dock nödvändig, och för denna metodutveckling bedöms SLU kunna vara ett gott stöd för Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft2"&gt;Andra aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft27"&gt;Som visats ovan finns i systemet många institutionella aktörer i ett komplicerat nätverk, där gränssnitten mellan forskning och opera- tiv verksamhet inte alltid är klara. SLU:s roll har tidigare belysts. Två aktörer som har särskilt viktiga uppgifter är ArtDatabanken och Centrum för biologisk mångfald (CBM) som på uppdrag av bl.a. Naturvårdsverket och SLU gör viktiga insatser utgående från institutionernas olika uppdrag. Både ArtDatabanken och CBM kan stödja de nationella verken med uppgifter som bidrar till en ökad samordning och styrning. De bägge organisationernas status bör tydliggöras och säkerställas, t.ex. genom förändringar i SLU:s och Uppsala universitets instruktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft2"&gt;Nationell teknisk standard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft29"&gt;I tidigare kapitel har redovisats nationellt genomförda inventer- ingar och undersökningar, samt de system som i dag kan användas för att sprida den information som dessa insatser har gett upphov till. Genomgången har visat att det i dag saknas en enhetlig struktur för hur lägessatta data byggs upp, definieras och presenteras. Detta gör att det för en användare av informationen kan bli nödvändigt med omfattande insatser för att göra informationen enkelt jämför- bar. Detta gäller särskilt då informationen som avses utgörs av lä- gessatta data. I de system som i dag byggs upp för att fånga data finns ett stort antal varianter av hur det lägessatta datat ska definie- ras, lagras och beskrivas. I och med att de tekniska plattformarna för datafångst i form av &lt;NOBR&gt;GPS-system,&lt;/NOBR&gt; fältdatorer och &lt;NOBR&gt;GIS-pro-&lt;/NOBR&gt; gramvara blivit avsevärt billigare under en följd av år, samtidigt som möjligheterna i tekniken ökat, är det inte ovanligt att det inom en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft11"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p409 ft8"&gt;och samma organisation går att hitta ett antal olika system där slut- produkten – den lagrade informationen – svårligen kan nyttjas för samanalyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Detta behöver i och för sig inte vara ett problem i det fall infor- mationen inte behöver läsas eller bedömas i sammanhang av annan information. När en tredje part behöver få tillgång till uppgifterna kan dock problem uppstå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I kapitel 9 har redovisats vilka huvudsakliga aktörsgrupper som bedöms ha behov av information från olika inventeringar och un- dersökningar. I flera fall, och tydligast för planerare och markan- vändare i stort (t.ex. infrastrukturverk, företag, areella näringar), är möjligheterna att enkelt och effektivt få tillgång till lägessatt, stan- dardiserad information av största betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft29"&gt;I dag är de tre största finansiärerna av den kunskapsuppbyggande verksamhet som här avses Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Om dessa tre ansvarsmyndigheter skulle komma överens om en gemensam teknisk standard över hur lägessatt in- formation om inventeringar och undersökningar definieras, be- skrivs och distribueras, skulle detta vara ett stort steg framåt för de aktörer som har behov av dessa uppgifter. Om en sådan gemensamt överenskommen standard kombinerades med en gemensam strategi för hur denna information presenterades på respektive organisa- tions webbplatser (se kapitel 9), skulle med stor sannolikhet ut- nyttjandet av informationen effektiviseras avsevärt. Ett gott exem- pel som kan tjäna som en förebild för hur ett system för presenta- tion och distribution av lägessatta kan fungera är Skogsstyrelsens Skogens pärlor och Skogens källa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft29"&gt;Jag föreslår därför att Naturvårdsverket tillsammans med Jord- bruksverket och Skogsstyrelsen ges i uppdrag att fastställa en na- tionell standard för inventeringar och undersökningar samt i dessa fångade lägesbundna data. Standarden ska syfta till att de insatser som genomförs uppfyller gemensamma krav och därigenom blir möjliga att samanalysera. I de fall en kunskapsuppbyggande insats finansieras av medel från någon av de centrala aktörerna ska denna insats ske på ett sådant sätt att den gemensamma standarden upp- fylls. I detta sammanhang är det viktigt att erinra om det ansvar för spridning av regionala planerings- och miljöunderlag som länssty- relserna har inom ramen för plan- och bygglagen samt miljöbalken. Länsstyrelserna har löst detta ansvar genom en gemensam webb- tjänst, Sveriges kartor, där användaren kan ladda ned denna typ av underlag. Omfattande insatser har gjorts för att definiera gemen-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft11"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft46"&gt;samma standarder enligt ovan, och det är viktigt att dra erfarenhe- ter av länsstyrelsernas arbete. Länsstyrelserna har genomfört insat- sen för att inte användarna ska ha 21 separata system för hantering av lägessatt information. Det förslag som läggs ovan syftar inte till att frånta länsstyrelserna sitt ansvar, utan att komplettera det med en likartad modell mellan de huvudsakliga miljömålsaktörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft2"&gt;De ideella organisationerna – en viktig bas för bevarandearbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft29"&gt;De nationellt täckande ideella organisationerna gör, som tidigare visats i detta betänkande, viktiga uppgifter inom ramen för kun- skapsuppbyggnaden om den biologiska mångfalden. Regionalt på- går arbete med framtagande av landskapsfloror. Mycket av miljö- övervakningen inriktad på fågellivet i Sverige har sin grund i ideella insatser av engagerade människor som drivs av ett stort intresse för naturen och dess värden. De ideellt aktiva gör stora insatser för folkbildning och för engagemang. De ideella organisationerna är viktiga för att kanalisera och stödja medborgarnas engagemang och de har en central roll i arbetet med att bygga en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft29"&gt;Det kunskapsuppbyggande arbetet har sin bas i dels de profes- sionella organisationernas och myndigheternas systematiskt be- drivna arbete för att successivt öka kunskapen om den biologiska mångfalden, dels i de ideella organisationernas medlemsstyrda in- satser. Utan de ideella organisationernas engagemang skulle mycket av artövervakningen i Sverige vara avsevärt mer kostsam än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;På samma sätt som i dag sker för t.ex. Jägarförbundet skulle det med fog kunna hävdas att de ideella naturvårdsorganisationerna utför ett allmänt uppdrag i de delar det handlar om vad som legat inom ramen för denna utrednings uppdrag att bedöma – kunskaps- uppbyggnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft46"&gt;Många av de ideella organisationerna har behov av en ökad stabi- litet och möjligheter att mer långsiktigt planera och bedriva sin kunskapsuppbyggande verksamhet. Det är enligt min uppfattning inte orimligt att de ideella naturvårdsorganisationer som har en roll i det kunskapsuppbyggande arbetet ska erhålla ett statligt stöd för sina insatser. Ett sådant stöd bör beräknas med utgångspunkt i an- talet medlemmar per organisation, och utgå för organisationer som uppfyller vissa kriterier. Organisationerna bör ha en nationell täck- ning och verksamhet i en majoritet av länen, de bör genomföra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft11"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Samordning och styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft8"&gt;verksamhet som på ett eller annat sätt ingår i nationella program för t.ex. miljöövervakning eller artövervakning och de bör ha en riksorganisation. De ska vara välkända och bygga på demokratiska grundprinciper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft28"&gt;Ett stöd till de ideella organisationerna skulle ge dem en möjlig- het att mer kraftfullt delta i det kunskapsuppbyggande arbetet och därigenom ytterligare bidra till både att kunskaperna om den biolo- giska mångfalden ökar och att människors engagemang stärks. Ett stöd bör finansieras via anslaget för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft2"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft46"&gt;För att Naturvårdsverket ska kunna klara ett tydligare samord- nande ansvar krävs antingen tillförsel av resurser för denna uppgift eller omprioriteringar inom verksamheten. Det har inte varit möj- ligt att inom ramen för denna utredning bedöma i vilken omfatt- ning det är möjligt att genomföra omprioriteringar inom Natur- vårdsverkets nuvarande verksamhet. Frågan måste beredas vidare. Det måste framhållas att en samlad bedömning enligt min uppfatt- ning bör göras av om Naturvårdsverkets resursbas står i paritet med de uppdrag som getts. I och med att det i dag sker en samord- ning inom vissa områden, t.ex. där länsstyrelserna getts delegation av samordningsuppgifter samt finansiering för dessa uppgifter, finns det med stor sannolikhet vissa resurser redan inom systemet som torde vara möjliga att omdisponera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft8"&gt;Uppbyggnaden av en nationell teknisk standard torde kunna lö- sas inom ramen för respektive centralt verks ramanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett stöd för ideella organisationer med kunskapsuppbyggande verksamheter skulle, med en konstruktion baserad på antalet aktiva medlemmar och styrt utgående från de kriterier som angetts ovan, sannolikt medföra små kostnader men ge stora effekter i form av ett ökat engagemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft11"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394233x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;11 Biologiska samlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft8"&gt;Min bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft7"&gt;Läget för de naturhistoriska samlingarna i landet ger anledning till oro. Samlingarna har stor betydelse av miljö- och kulturpoli- tiska skäl. De är ett miljöhistoriskt arkiv, en tillgång för grund- läggande forskning, och en viktig del av det svenska kulturarvet. Särskilt förvaringsomständigheterna för torra samlingar i de större museerna behöver stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft8"&gt;Mina förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;En interdepartemental arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att föreslå hur samlingarna på bästa sätt kan bevaras, alternativt bedöma vilka delar av samlingarna som kan avvecklas så att dagens resurser kan fokuseras på kvarvarande samlingars fortsatta existens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Regeringen ger de museer som har statligt huvudmannaskap i uppdrag att i respektive museums accessionspolicy inarbeta bestämmelser att där en forskningsinsats ger upphov till nya samlingar, det inom ramen för denna insats också ska bud- geteras medel för samlingarnas registrering, förvaring och omhändertagande för en period om 50 år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft2"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Naturföremål har samlats in och bevarats på ett systematiskt sätt, främst för forskningsändamål, sedan &lt;NOBR&gt;1700-talet.&lt;/NOBR&gt; De naturhistoriska samlingarna i Sverige innehåller idag ca 30 miljoner föremål, en siffra som är behäftad med en betydande osäkerhet. Med begreppet föremål avses den för naturhistoriska samlingar vedertagna defini- tionen, dvs. ett eller flera fysiska objekt som registrerats med en etikett eller som en post i en databas. Ett föremål kan bestå av t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;hundratals snäckor eller kristaller som förvaras och är registrerade tillsammans som en enhet. Antalet objekt i en samling är därför betydligt större än antalet föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Större naturhistoriska samlingar med över en miljon föremål finns vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, Lunds universi- tet, Uppsala universitet, Göteborgs naturhistoriska museum och Göteborgs universitet. Därutöver finns mindre men viktiga sam- lingar vid ett antal andra institutioner i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Samlingarna har ett brett användningsområde för forskning, miljöfrågor, samhällsplanering och för andra samhällsfunktioner. Samlingarna har stor betydelse som forskningsmaterial men är också, på samma sätt som övriga museisamlingar, en del av det svenska och internationella kulturarvet. Speciellt värdefulla i det avseendet är de äldre samlingarna. Forskningsaspekterna berörs inte närmare i denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft2"&gt;De viktigaste naturhistoriska samlingarna i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Naturhistoriska riksmuseet &lt;/SPAN&gt;är landets största naturhistoriska mu- seum. Det har anor från 1739, då Kungliga vetenskapsakademin bildades, och hörde till Vetenskapsakademin fram till 1964. Idag är museet en myndighet under Utbildnings- och kulturdepartemen- tet. Den publika verksamheten med utställningar och andra attrak- tioner gör museet till ett av landets största besöksmål. Museet har en omfattande pedagogisk verksamhet för främst skolelever. Na- turhistoriska riksmuseet har en stark internationell forskningsverk- samhet som är knuten till samlingarna. Samlingarna, som omfattar 9 miljoner föremål av växter, djur, fossil och mineral, besöks årligen av hundratals forskare från hela världen och museet har också en mycket omfattande låneverksamhet. Här finns bland annat växter och djur från Linnés samlingar, ett mycket stort svenskt material, stora samlingar från Sydamerika och polartrakterna och en omfat- tande miljöprovbank med djupfrysta vävnadsprover. Naturhisto- riska riksmuseet har över 200 anställda, varav två tredjedelar arbetar med samlings- och forskningsverksamheten, och omsätter årligen över 200 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft7"&gt;De botaniska och zoologiska samlingarna vid &lt;SPAN class="ft8"&gt;Biologiska museet, Lunds universitet&lt;/SPAN&gt;, har också anor från &lt;NOBR&gt;1700-talet.&lt;/NOBR&gt; De har nyligen sammanförts organisatoriskt till ett biologiskt museum. Här finns över 10 miljoner föremål av djur och växter. Särskilt insektsamling-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394235x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p771 ft7"&gt;arna är mycket omfattande och hör till de främsta i världen. Bland övriga samlingar kan speciellt nämnas den internationella algsam- lingen i Agardhs herbarium, som är den mest värdefulla i världen. De biologiska museerna i Lund har en omfattande låneverksamhet och många besökande gästforskare varje år. Museerna har drygt 15 anställda och omsätter årligen ungefär 7 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Evolutionsmuseet i Uppsala &lt;/SPAN&gt;bildades genom en sammanslagning av de tidigare botaniska, mineralogiska, paleontologiska och zoolo- giska museerna vid Uppsala universitet. Museet har en stor publik utställning. Samlingarna, som består av ca 6 miljoner föremål av djur, växter och fossil, har internationellt viktiga delsamlingar inom flera områden. De innefattar bland annat Linnématerial från 1700- talet. En av världens största spindelsamlingar finns här liksom ett av världens mest betydelsefulla lavherbarier. Samlingen av fossila kinesiska ryggradsdjur är unik. Låneverksamheten är omfattande och museet besöks årligen av många gästforskare. Evolutionsmu- seet har omkring 15 anställda och omsätter årligen ca 20 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Göteborgs naturhistoriska museum &lt;/SPAN&gt;är, till skillnad från övriga na- turhistoriska museer, inte statligt utan hör till Västra Götalandsre- gionen. De publika utställningarna är välbesökta och museet har en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft11"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394236x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;omfattande verksamhet för skolbarn. Här finns 1,6 miljoner före- mål (prover som totalt omfattar &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; miljoner djur), främst djur. Tyngdpunkten ligger på svenska föremål. Bland viktiga samlingar kan nämnas ryggradsdjur, speciellt kräldjur samt material av ter- restra evertebrater, speciellt mollusker, från en mycket omfattande inventering av hela Sverige. Museet har ett stort referensmaterial av marina djur från svenska västkusten, bland annat från inventeringar under första halvan av &lt;NOBR&gt;1900-talet.&lt;/NOBR&gt; Göteborgs naturhistoriska mu- seum har ett trettiotal anställda och omsätter årligen drygt 20 mil- joner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Göteborgsherbariet &lt;/SPAN&gt;hör till Göteborgs universitet. Samlingarna är bara öppna för forskare och omfattar ca 1,6 miljoner föremål. Sär- skilt betydelsefulla är samlingarna av kärlväxter från tropiska Syd- amerika och vednedbrytande svampar från norra halvklotet. Här finns även ett stort material av levande svampmycel. Herbariet har tre anställda.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td123"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Institution&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Huvudman&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td160"&gt;&lt;P class="p775 ft19"&gt;Antal anställda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td161"&gt;&lt;P class="p295 ft19"&gt;Omsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td126"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Naturhistoriska riksmuseet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;egen myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td162"&gt;&lt;P class="p776 ft52"&gt;&amp;gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td163"&gt;&lt;P class="p422 ft52"&gt;&amp;gt;200 Mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td126"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Biologiska museet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Lunds universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p776 ft5"&gt;Ca 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p777 ft5"&gt;Ca 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p422 ft19"&gt;Mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td126"&gt;&lt;P class="p296 ft5"&gt;Evolutionsmuseet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Uppsala universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p776 ft5"&gt;Ca 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p777 ft5"&gt;Ca 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p422 ft19"&gt;Mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td126"&gt;&lt;P class="p296 ft4"&gt;Göteborgs naturhistoriska museum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Region Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p776 ft5"&gt;Ca 30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td152"&gt;&lt;P class="p777 ft5"&gt;Ca 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p422 ft19"&gt;Mkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td123"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Göteborgsherbariet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Göteborgs universitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p776 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;Bland mindre men betydelsefulla samlingar kan nämnas herbariet vid Umeå universitet, betydande samlingar av skadeinsekter vid Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna, herbarierna och de levande samlingarna vid Bergianska botaniska trädgården i Stockholm, Oskarshamnsherbariet, bergart- och fossilsamlingar vid Sveriges geologiska undersökning och mineralsamlingen vid Bergskolan i Filipstad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft2"&gt;Föremålsbeståndet vid Sveriges fem största naturhistoriska samlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Antal föremål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Antalet föremål är mer eller mindre väl känt för olika samlingar och inga uppgifter är helt exakta. Bäst känt är antalet föremål vid Na- turhistoriska riksmuseet medan antalet föremål i insektsamlingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394237x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft7"&gt;vid Lunds universitet, som uppskattas till &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; miljoner, är osä- kert. Det kan vara lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;Av speciellt intresse för kunskapen om de biologiska förhållan- dena i Sverige är antalet föremål insamlade i Sverige. En betydande del av samlingarna består av svenska föremål, andelen varierar från omkring en tredjedel vid Evolutionsmuseet i Uppsala till 85 % vid Göteborgs naturhistoriska museum. Uppgifter om antalet svenska föremål är i de flesta fall mer osäkra än uppgifter om totalantalet eftersom de är svårextraherade ur de traditionella föremålsregistren och endast en liten del av samlingarna är registrerade i digitala sökbara databaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft7"&gt;I tabell 5 anges antalet föremål samt inom parentes andelen svenska föremål vid de fem största naturhistoriska samlingarna i Sverige, uppdelat i huvudgrupperna botanik, zoologi, paleontologi och geologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft4"&gt;Tabell 5 Antal föremål och inom parentes andelen föremål insamlade i Sverige vid Sveriges fem största naturhistoriska samlingar. I de fall antalet föremål är osäkert används i tabellen det lägsta värdet i uppskattat intervall.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p780 ft3"&gt;Botanik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td166"&gt;&lt;P class="p781 ft3"&gt;Zoologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td167"&gt;&lt;P class="p782 ft3"&gt;Paleontologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td168"&gt;&lt;P class="p776 ft3"&gt;Geologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td169"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;NRM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p780 ft5"&gt;4 252 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p781 ft5"&gt;3 347 574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p784 ft5"&gt;1 571 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p776 ft5"&gt;178 274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p783 ft5"&gt;9 349 798&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p781 ft5"&gt;(41 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p782 ft5"&gt;(46 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p776 ft5"&gt;(52 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;GNM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p781 ft5"&gt;1 445 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p782 ft5"&gt;4 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p776 ft5"&gt;14 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p783 ft5"&gt;1 463 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p781 ft5"&gt;(85 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;GB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p780 ft5"&gt;1 600 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p783 ft5"&gt;1 600 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p780 ft5"&gt;(29 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p785 ft4"&gt;10 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p780 ft3"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;LU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p780 ft5"&gt;2 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p783 ft4"&gt;12 510 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p780 ft5"&gt;(40 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p781 ft5"&gt;(75 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p24 ft5"&gt;UU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p780 ft5"&gt;3 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p781 ft5"&gt;1 500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p782 ft4"&gt;500 000 (60 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p776 ft5"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p783 ft5"&gt;5 035 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td162"&gt;&lt;P class="p780 ft5"&gt;(31 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td171"&gt;&lt;P class="p781 ft5"&gt;(57 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td172"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p776 ft5"&gt;(57 %)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p780 ft3"&gt;11 352 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td166"&gt;&lt;P class="p781 ft3"&gt;16 292 574&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td167"&gt;&lt;P class="p782 ft3"&gt;2 085 350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td168"&gt;&lt;P class="p776 ft3"&gt;227 274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td169"&gt;&lt;P class="p783 ft4"&gt;29 957 798&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p786 ft4"&gt;NRM, Naturhistoriska riksmuseet; GNM, Göteborgs naturhistoriska museum; GB, Göteborgsherba- riet, Göteborgs universitet; LU, Lunds Universitet (Biologiska museet och Geologiska institutionen); UU; Evolutionsmuseet, Uppsala universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;Vid flera samlingsinstitutioner finns dessutom ett omfattande ma- terial som inte är ordentligt omhändertaget. Det kan röra sig om material från äldre expeditioner eller donationsmaterial som på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft42"&gt;Exklusive paleozoologiska mikropreparatuppskattat till &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; miljoner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft4"&gt;Det totala antalet är inte känt, det angivna antalet avser typsamlingen som innehåller nära 10 000 föremål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft11"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394238x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;grund av resursbrist inte har monterats, registrerats och införlivats med huvudsamlingarna. Antalet föremål av denna karaktär, s.k. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;back-log&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; är av naturliga skäl inte känt. Som exempel kan nämnas att bara vid Naturhistoriska riksmuseet har en &lt;NOBR&gt;back-log&lt;/NOBR&gt; av kanske en miljon föremål, främst botaniskt material. Av detta utgör blomväxter över 500 000 föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Vissa samlingar och föremål är vetenskapligt mer värdefulla än andra. Generellt gäller att värdet är större för väl undersökta före- mål, som har ett större kunskapsinnehåll. Samlingar som bearbetas aktivt, genom forskning och andra undersökningar, blir därför all- mänt sett mer värdefulla med tiden. Vissa föremål är speciellt vär- defulla, och kan även ha ett betydande kommersiellt värde, på grund av att de t.ex. representerar arter som är sällsynta, utrotade eller utrotningshotade, utgörs av unika fossil eller samlats in från geologiska lokaler som idag är utbrutna eller otillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft8"&gt;Antal typföremål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Särskilt värdefulla vetenskapligt är så kallade &lt;SPAN class="ft8"&gt;typföremål&lt;/SPAN&gt;, dvs. före- mål som använts då en art eller ett mineral beskrivits vetenskapligt för första gången. Typföremål utgör och används som referensma- terial vid efterföljande forskning och undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;I tabell 6 anges det uppskattade antalet typföremål vid Sveriges fem största naturhistoriska samlingar. De flesta uppgifterna är kon- servativa uppskattningar, antalet är troligen högre eftersom det inte alltid är markerat i samlingsregistren vilka föremål som är typföre- mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft3"&gt;Tabell 6 En uppskattning av antal typföremål vid Sveriges fem största naturhisto- riska samlingar. Uppgifterna avser antal kända föremål, det verkliga an- talet är troligen högre.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td176"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;Botanik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td177"&gt;&lt;P class="p791 ft3"&gt;Zoologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td178"&gt;&lt;P class="p792 ft4"&gt;Paleontologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td175"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;Geologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td179"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td180"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;NRM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td181"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;74 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td182"&gt;&lt;P class="p791 ft3"&gt;39 850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td183"&gt;&lt;P class="p792 ft3"&gt;32 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td180"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td184"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;146 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;GNM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p791 ft3"&gt;1 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;1 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;GB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td181"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;LU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td181"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p791 ft3"&gt;16 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td183"&gt;&lt;P class="p792 ft3"&gt;9 367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td184"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;40 867&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;UU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td181"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p791 ft3"&gt;5 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td183"&gt;&lt;P class="p792 ft3"&gt;15 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;30 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td181"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;101 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p791 ft3"&gt;63 650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td183"&gt;&lt;P class="p792 ft3"&gt;56 367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td180"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;221 867&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td176"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394239x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p793 ft8"&gt;Antal botaniska och zoologiska föremål uppdelat på undergrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Från ovanstående sammanställning framgår att de botaniska och zoologiska samlingarna är de mest omfattande. I tabell 7 anges en uppdelning av antal föremål i de botaniska och zoologiska samling- arna på olika organismgrupper. De till antalet största samlingarna är de entomologiska, främst insekter, följt av fröväxter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft4"&gt;Tabell 7 Antal botaniska och zoologiska föremål vid Sveriges fem största natur- historiska samlingar uppdelat på undergrupper. Då antalet föremål är osäkert används i tabellen det lägsta värdet i uppskattat intervall.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td186"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td187"&gt;&lt;P class="p795 ft42"&gt;Botaniska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td189"&gt;&lt;P class="p796 ft77"&gt;Zoologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td161"&gt;&lt;P class="p797 ft42"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td191"&gt;&lt;P class="p295 ft79"&gt;Fröväxter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td192"&gt;&lt;P class="p798 ft79"&gt;Lavar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td193"&gt;&lt;P class="p785 ft79"&gt;Mossor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td194"&gt;&lt;P class="p781 ft79"&gt;Svampar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p797 ft79"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td195"&gt;&lt;P class="p799 ft55"&gt;Ryggrads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td5"&gt;&lt;P class="p800 ft79"&gt;Insekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td191"&gt;&lt;P class="p801 ft79"&gt;Övriga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft78"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p799 ft42"&gt;djur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p800 ft42"&gt;m.m.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p801 ft42"&gt;ryggrads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p801 ft42"&gt;lösa djur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft42"&gt;NRM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p420 ft42"&gt;2 700 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p23 ft42"&gt;295 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td193"&gt;&lt;P class="p802 ft42"&gt;710 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td194"&gt;&lt;P class="p420 ft42"&gt;370 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p781 ft42"&gt;183 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p803 ft42"&gt;324 348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p804 ft42"&gt;2 457 252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p802 ft42"&gt;560 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p422 ft42"&gt;7 601 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft42"&gt;GNM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p803 ft42"&gt;95 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p804 ft42"&gt;900 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p802 ft42"&gt;450 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p422 ft42"&gt;1 445 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft42"&gt;GB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p420 ft42"&gt;300 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p23 ft42"&gt;45 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td193"&gt;&lt;P class="p802 ft42"&gt;69 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td194"&gt;&lt;P class="p420 ft42"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p781 ft42"&gt;14 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td5"&gt;&lt;P class="p776 ft19"&gt;10 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p422 ft42"&gt;463 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft42"&gt;LU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p420 ft42"&gt;2 000 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p23 ft42"&gt;170 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td193"&gt;&lt;P class="p802 ft42"&gt;150 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td194"&gt;&lt;P class="p420 ft42"&gt;65 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p781 ft42"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p803 ft42"&gt;55 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p802 ft42"&gt;45 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p422 ft42"&gt;12 585 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft42"&gt;UU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p420 ft42"&gt;1 700 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td192"&gt;&lt;P class="p23 ft42"&gt;500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td193"&gt;&lt;P class="p802 ft42"&gt;250 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td194"&gt;&lt;P class="p420 ft42"&gt;360 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p781 ft42"&gt;90 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td195"&gt;&lt;P class="p803 ft42"&gt;20 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td5"&gt;&lt;P class="p804 ft42"&gt;1 200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td191"&gt;&lt;P class="p802 ft42"&gt;280 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td163"&gt;&lt;P class="p422 ft42"&gt;4 400 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td185"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td186"&gt;&lt;P class="p420 ft19"&gt;6 700 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td196"&gt;&lt;P class="p23 ft19"&gt;1 010 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td197"&gt;&lt;P class="p802 ft19"&gt;1 179 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td198"&gt;&lt;P class="p420 ft19"&gt;830 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td188"&gt;&lt;P class="p781 ft19"&gt;388 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td188"&gt;&lt;P class="p803 ft19"&gt;494 348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td199"&gt;&lt;P class="p804 ft19"&gt;14 557 252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td186"&gt;&lt;P class="p802 ft19"&gt;1 335 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td161"&gt;&lt;P class="p422 ft19"&gt;26 494 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p805 ft2"&gt;Accession och gallring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft7"&gt;Samlingar som används aktivt växer kontinuerligt. Den årliga till- växten, &lt;SPAN class="ft8"&gt;accessionen&lt;/SPAN&gt;, av nya föremål, ligger internationellt typiskt i intervallet &lt;NOBR&gt;0,5–1&lt;/NOBR&gt; %. Nyinsamling av föremål med det primära syftet att berika samlingarna är numer sällsynt. Nya föremål tillkommer främst genom donationer av främst privatsamlingar, från insam- lingar i samband med forskningsprojekt och inventeringar och ge- nom byten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft7"&gt;Den främsta kvalitetsgranskningen, där det prövas om ett före- mål är vetenskapligt tillräckligt intressant, sker innan de införlivas med en samling. Många föremål och samlingar som erbjuds de stora samlingsinstitutionerna accepteras inte och mycket insamlat material från olika undersökningar kasseras då undersökningen är genomförd. Skriftliga accessionspolicies finns vid Naturhistoriska riksmuseet och Göteborgs naturhistoriska museum. Vid Naturhi- storiska riksmuseet pågår arbete att ta fram detaljerade accessions- policies för vissa samlingsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft54"&gt;Antalet föremål i de entomologiska samlingarna av främst insekter vid Lunds universitet är osäkert. Antalet uppskattas till &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; miljoner, den lägre siffran har använts i denna sammanställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft11"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394240x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Gallring, där föremål som vid en ny bedömning inte anses vara av tillräckligt värde och därför avlägsnas från samlingarna, förekom- mer sparsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;I tabell 8 anges den genomsnittliga årliga accessionen vid Sveriges fem största naturhistoriska samlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft3"&gt;Tabell 8 Genomsnittlig årlig accession av föremål vid Sveriges fem största natur- historiska samlingar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td200"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td201"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;Botanik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td202"&gt;&lt;P class="p421 ft3"&gt;Zoologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td82"&gt;&lt;P class="p810 ft19"&gt;Paleontologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td203"&gt;&lt;P class="p811 ft19"&gt;Geologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td175"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td204"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;NRM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td205"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;10 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td206"&gt;&lt;P class="p421 ft3"&gt;28 971&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td78"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td207"&gt;&lt;P class="p804 ft3"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td180"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;42 946&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td204"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;GNM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;5 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td180"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;5 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td204"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;GB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td205"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td180"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td204"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;LU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td205"&gt;&lt;P class="p814 ft3"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td206"&gt;&lt;P class="p421 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td180"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;40 020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td204"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;UU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td205"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;8 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td206"&gt;&lt;P class="p421 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td78"&gt;&lt;P class="p815 ft19"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td180"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;8 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td200"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;31 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td202"&gt;&lt;P class="p421 ft3"&gt;64 521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td82"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;3 345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;99 566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p257 ft2"&gt;Andra viktigare svenska samlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Det sammanlagda antalet föremål vid övriga samlingar i Sverige kan uppskattas till en miljon (tabell 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Herbariet vid Umeå universitet innehåller ca 300 000 föremål, varav 220 000 är blomväxter. 25 % är monterat och registrerat men ännu inte införlivat med huvudsamlingen. Vidare finns ett &lt;NOBR&gt;back-log&lt;/NOBR&gt; material omfattande ca 150 000 föremål. Vid Umeå universitet finns även vissa zoologiska samlingar som används främst för un- dervisningsändamål och delvis är utställda. Universitetet har även en utställd mineralogisk referenssamling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Ultuna finns special- samlingar av skadeinsekter och andra svenska insekter som omfat- tar ca 250 000 föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Regionherbariet i Oskarshamn (OHN), med 110 000 föremål, har Kalmar läns landsting som huvudman. Det innehåller främst material från Smålands flora. OHN har mycket små driftsanslag men har digitaliserat 98 % av samlingen och har kommit längst i landet när det gäller att göra samlingarna tillgängliga genom GBIF (GBIF beskrivs närmare i kapitel 9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft45"&gt;vissa år kan det bli betydligt mer när de t.ex. tar emot en stor &lt;NOBR&gt;insektsamling10–20&lt;/NOBR&gt; 000 accessioner för botanik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;8–10&lt;/NOBR&gt; 000 accessioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; för Paleontologi och Geologi tillsammans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394241x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft7"&gt;Vid Bergianska botaniska trädgården i Stockholm finns utöver de levande samlingarna sammanlagt ca 85 000 föremål i flera historiskt värdefulla herbarier. Bergiusherbariet, från perioden &lt;NOBR&gt;1750–1856,&lt;/NOBR&gt; innehåller ca 17 000 ark. Det skandinaviska herbariet, som planeras överföras till Uppsala universitet, omfattar ca 28 000 föremål in- samlade från &lt;NOBR&gt;1860-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt. Trädgårdsherbariet innehåller ca 40 000 ark med odlade växter från Bergianska och andra trädgår- dar, som Rosendal, Ulriksdal och Drottningholm i Stockholms- trakten. Typmaterialet omfattar ca 200 föremål. Huvudmannaska- pet för Bergianska botaniska trädgården är delat mellan Kungliga vetenskapsakademin och Stockholms universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft7"&gt;Herbarier med flera 10 &lt;NOBR&gt;000-tal&lt;/NOBR&gt; föremål finns vid biologiska mu- seet i Borås, Norrköpings kommunherbarium, Visby högre all- männa läroverks herbarium och vid Örebro länsmuseum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft7"&gt;Malmö museums samlingar innehåller över 26 000 huvudsakligen zoologiska föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft3"&gt;Tabell 9 Antal föremål i andra viktigare svenska samlingar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td177"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;Botanik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td209"&gt;&lt;P class="p795 ft3"&gt;Zoologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td210"&gt;&lt;P class="p775 ft19"&gt;Paleontologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td211"&gt;&lt;P class="p785 ft3"&gt;Geologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft80"&gt;OHN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;110 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;110 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft81"&gt;SBT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;85 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;85 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;MM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p795 ft3"&gt;25 270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;26 120&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Borås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;70 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;70 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft81"&gt;UME&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;302 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;302 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Norr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft80"&gt;VI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft81"&gt;OREB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;15 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;15 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Berg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p785 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p795 ft3"&gt;250 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;250 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Ájjte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td213"&gt;&lt;P class="p795 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;3 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td208"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td177"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;643 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p795 ft3"&gt;272 270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td210"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;850&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p785 ft3"&gt;30 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p783 ft3"&gt;951 920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p786 ft82"&gt;OHN = Regionherbariet i Oskarshamn, SBT = Bergianska botaniska trädgården; MM = Malmö museer; Borås = Biologiska museet i Borås; UME = Herbarium UME, Umeå universitet; Norr = Norrköpings kommuns herbarium; VI = Visby högre allmänna läroverks herbarium, OREB = Öre- broherbariet, Berg = Bergskolan i Filipstad, SLU = Entomologiska samlingar vid SLU, Ájjte = Ájtte fjäll- och samemuseum, Jokkmokk. Kursiverade koder är de som används inom det internationella systemet Index Herbarior&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;Övriga länsmuseer har tillsammans inte fler än ca 10 000 naturhi- storiska föremål. Älvsborgs länsmuseum har 3 240 zoologiska fö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft11"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;remål, bland annat en samling kulturhistoriskt intressanta fåglar från sydvästra Afrika vid Vänersborgs museum. De zoologiska samlingarna vid Kristianstads, Skaraborgs och Västernorrlands länsmuseer har också nämnvärda zoologiska samlingar. Bohusläns museum och Östergötlands länsmuseum har förhållandevis stora fågelsamlingar, och äggsamlingen vid Kronobergs länsmuseum omfattar flera hundra exemplar. Vid Jönköpings länsmuseum finns 700 herbarieark. Vid Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk finns ca 3 000 botaniska och zoologiska föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Samlingarnas fysiska status och lagringsförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Inga samlingsföremål är beständiga, även mineral, bergarter och förstenade fossil bryts i princip ner med tiden även om det sker ytterst långsamt. Organiskt material som skelettdelar, skinn, mon- terade djur och torkade växter är mer känsligt för nedbrytning på grund av skadedjur, olämpliga temperatur- och fuktförhållanden, temperatur- och fuktvariationer och olämpliga ljusförhållanden. Spritlagda samlingar förstörs lätt genom uttorkning om de inte kontinuerligt övervakas och ny alkohol fylls på för att kompensera för avdunstning. Förvaringskärl, herbarieark och annat material åldras och måste efter behov ersättas. Samlingsmaterial slits även då det används och sådan nedbrytning i samband med hantering går snabbare om förvaringssystemen är överfulla eller på annat sätt olämpliga. Samlingar riskerar också förstöras genom bland annat eldsvåda, indirekta brandskador, vattenskador i samband med över- svämning och andra större eller mindre olyckor och katastrofer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft7"&gt;Genom ändamålsenliga förvaringslokaler med moderna övervak- ningssystem och god samlingsvård minimeras nedbrytningen, så att materialet ska kunna bevaras för kommande generationer hundra- tals år framåt i tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Standarder för museisamlingar och magasin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft7"&gt;Standarden på samlingslokalerna vid de samlingar som beskrivits i denna rapport varierar stort. Somliga samlingar förvaras i moderna, ändamålsenliga lokaler med tillräckligt accessionsutrymme medan andra lokaler är undermåliga med avseende på de flesta av de ovan angivna parametrarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft11"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft7"&gt;Arbetet med att säkra ändamålsenliga lokaler försvåras av att op- timal temperatur och luftfuktighet är olika för olika typer av mate- rial. Generellt gäller att en jämn temperatur och luftfuktighet, med så små dygns- och årsfluktuationer som möjligt, är väl så viktigt som de absoluta värdena. Många samlingstyper förvaras bäst vid en temperatur som är lägre än lämplig arbetstemperatur för personalen som arbetar med samlingarna, vilket ställer särskilda krav på ar- betsutrymmenas utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Till skillnad från andra typer av arkivmaterial saknas det för na- turhistoriska samlingar accepterade och tillämpade standarder. Detta har identifierats som en allvarlig brist och för närvarande på- går flera internationella initiativ att ta fram sådana standarder, där personal från Naturhistoriska riksmuseet är engagerad. Parametrar som kommer beaktas i dessa standarder innefattar skydd mot och förebyggande åtgärder mot skadedjursangrepp, klimat och klimat- variationer, ljus, luftföroreningar, olämpliga inrednings- och för- packningsmaterial, fysiska risker vid hantering, insamlings- och prepareringsmetoder, som kan påverka materialet (DNA), hälso- risker, bedömning av risk för brand, översvämning och stöld. Pro- jekten omfattar även övervakningssystem för dessa faktorer, samt utbildningsinsatser för personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft8"&gt;Lokal- och förvaringssituationen vid Sveriges viktigare naturhistoriska samlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Vid Naturhistoriska riksmuseet finns ett ändamålsenligt modernt magasin för de spritlagda samlingarna med begränsat accessionsut- rymme. För miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet, som beskrivs i mer detalj i ett senare avsnitt, finns ett modernt frysrum som håller en temperatur av &lt;NOBR&gt;–30&lt;SPAN class="ft83"&gt;o&lt;/SPAN&gt;C&lt;/NOBR&gt; samt ett antal frysskåp för för- varing vid &lt;NOBR&gt;–80&lt;SPAN class="ft83"&gt;o&lt;/SPAN&gt;C.&lt;/NOBR&gt; Även dessa har ett begränsat accessionsutrymme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Förvaringslokalerna för de torra samlingarna, som är de till an- talet helt dominerande, är generellt undermåliga med avseende på både utrymme, klimat, skydd mot skadeinsekter och arbetsmiljö. För herbarierna planeras nybyggnation av moderna lokaler genom en tillbyggnad till det s.k. Botanhuset. Dessa lokaler kommer, om arbetet fortgår planenligt och finansiering genom utökat statsanslag beviljas, stå färdigt för inflyttning om &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; år. För de omfattande zoologiska samlingarna och övriga samlingar finns f.n. inga planer på nya ändamålsenliga lokaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft11"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Vid det biologiska museet i Lund är lokalsituationen för främst de omfattande zoologiska samlingarna alarmerande dålig medan situationen för de botaniska samlingarna är något bättre. Behovet av bättre lokaler har uppmärksammats av Lunds universitet och planering pågår för att flytta både de zoologiska och de botaniska samlingarna med tillhörande verksamhet till ändamålsenliga f.d. industrilokaler utanför universitetsområdet. Beslut om denna flytt- ning kommer troligen fattas under juni 2005. Kostnaden för flytt- ningen är f.n. ofinansierad. Om flyttningen genomförs kommer goda förvarings- och arbetsförhållanden säkras. Avståndet från universitetets övriga verksamheter blir acceptabelt, vilket är viktigt för samlingarnas tillgänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;Evolutionsmuseet i Uppsala har genomgående goda samlingslo- kaler, centralt belägna inom universitetsområdet i ett huskomplex bestående av både nya och äldre byggnader och med stort acces- sionsutrymme. Tack vare de goda förvaringsförhållandena är ska- dedjursangreppen i dessa samlingar mycket obetydliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Vid Göteborgs naturhistoriska museum är samlingarnas förva- ringsförhållanden delvis mycket dåliga, vilket bland resulterar i en dålig arbetsmiljö och medför återkommande skadedjurs- och mö- gelangrepp. Problemet är uppmärksammat av museets huvudman, Västra Götalandsregionen, och planering pågår för en omfattande nybyggnad som dock för närvarande är ofinansierad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Göteborgsherbariet har bra, ändamålsenliga lokaler. Största pro- blemet för dessa samlingar är personalsituationen, som är alarme- rande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;För övriga samlingar kan nämnas att herbarier i Umeå och Oskarshamn har ändamålsenliga lokaler, men behöver mer ut- rymme. Förvaringssituationen för herbarierna vid Bergianska bota- niska trädgården är dålig. Malmö museer har nyligen flyttat in i nya magasin. Entomologiska institutionen vid SLU har ändamålsenliga lokaler för sina samlingar. Ájtte fjäll- och samemuseum har bra lo- kaler och en utmärkt samlingsvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft11"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p824 ft2"&gt;Huvudmannaskap för Sveriges största naturhistoriska samlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet under Utbild- nings- och kulturdepartementet medan Göteborgs naturhistoriska museum har Västra Götalandsregionen som huvudman och är en enhet inom den nybildade Natur- och kulturarvsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Det biologiska museet vid Lunds universitet är organisatoriskt en enhet direkt under den naturvetenskapliga fakulteten. Evolu- tionsmuseet vid Uppsala universitet är organisatoriskt placerat som en enhet vid &lt;NOBR&gt;teknisk-naturvetenskapliga&lt;/NOBR&gt; fakultetens biologiska sektion. Göteborgsherbariet är en enhet vid den naturvetenskapliga fakultetens botaniska institution.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft2"&gt;Samlingarna användning och tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Naturhistoriska samlingar utnyttjas främst som forskningsmaterial. Därutöver har samlingarna ett brett användningsområde i samband med frågor rörande biologisk mångfald, Sveriges internationella åtagande genom konventionen för biologisk mångfald och andra konventioner, miljöinventeringar och andra miljöfrågor, samhälls- och naturvårdsplanering, för areella näringar m.m. Även media och allmänhet är nämnvärda avnämare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Samlingarna är generellt tillgängliga för besök från gästforskare och, i de flesta fall, även för andra intressenter som önskar studera de ingående föremålen. Under senare år har möjligheterna att samla in nytt material i länder i främst tredje världen kraftigt begränsats som en följd av tillämpningen av den internationella konventionen om biologisk mångfald. Detta har medfört att redan insamlat mate- rial som finns tillgängligt i naturhistoriska samlingar fått ökad be- tydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Användningen av samlingarna för utställningsändamål är begrän- sad. Här finns dock en potential för att visa på bredden i den biolo- giska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft8"&gt;Låneverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;För forskningsändamål bedrivs vid de stora samlingarna även en omfattande låneverksamhet där föremål sänds till svenska eller, främst, utländska forskare som arbetar med t.ex. en viss organism- grupp och för detta lånar in material från olika samlingar över hela&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft11"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394246x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;världen. Efter bearbetning returneras materialet med ett utökat kunskapsinnehåll. I tabell 10 anges antal föremål som utlånas årli- gen från Sveriges största naturhistoriska samlingar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;Tabell 10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Antal föremål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p295 ft4"&gt;utlånade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td216"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;per år för främst forskningsändamål från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p422 ft4"&gt;Sveriges fem största naturhistoriska samlingar. Där antalet är osäkert&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr6 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;anges i tabellen den lägsta siffran från det uppskattade intervallet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td218"&gt;&lt;P class="p22 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td219"&gt;&lt;P class="p22 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td182"&gt;&lt;P class="p825 ft3"&gt;Botanik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td170"&gt;&lt;P class="p826 ft3"&gt;Zoologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td221"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;Paleontologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td212"&gt;&lt;P class="p775 ft4"&gt;Geologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td222"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td218"&gt;&lt;P class="p22 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td219"&gt;&lt;P class="p22 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft85"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;NRM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td182"&gt;&lt;P class="p827 ft3"&gt;11 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td170"&gt;&lt;P class="p826 ft3"&gt;6 473&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td221"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;640&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td212"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;357&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td222"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;18 470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;GNM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td170"&gt;&lt;P class="p826 ft3"&gt;1 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p775 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;GB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;LU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td221"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td222"&gt;&lt;P class="p828 ft3"&gt;10 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td218"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;UU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td177"&gt;&lt;P class="p827 ft3"&gt;2 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;P class="p826 ft3"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td219"&gt;&lt;P class="p829 ft3"&gt;10&lt;SPAN class="ft86"&gt;µ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td220"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;2 060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft2"&gt;Registrering i sökbara databaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;En förutsättning för att samlingarna ska kunna utnyttjas är att de- ras innehåll är känt. Därför pågår en omfattande registrering i sök- bara databaser. På grund av samlingarnas omfattning är detta en gigantisk uppgift och för närvarande är mindre än 10 % av föremå- len vid Sveriges största naturhistoriska samlingar registrerade på detta sätt. I tabell 11 anges andelen av landets största samlingar som är digitalt registrerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft3"&gt;Tabell 11 Andel av samlingarna, uttryckt i %, som är digitalt registrerade vid Sveriges fem största naturhistoriska samlingar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td218"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td223"&gt;&lt;P class="p829 ft3"&gt;Botanik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td223"&gt;&lt;P class="p795 ft3"&gt;Zoologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td160"&gt;&lt;P class="p831 ft4"&gt;Paleontologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td161"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;Geologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;NRM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p829 ft3"&gt;9,4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td162"&gt;&lt;P class="p831 ft3"&gt;6,3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td163"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;85,1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;GNM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p795 ft3"&gt;28 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p784 ft3"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;GB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p829 ft3"&gt;1,6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;LU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p829 ft3"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p795 ft3"&gt;0,6 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft50"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p296 ft3"&gt;UU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p829 ft3"&gt;12 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p795 ft3"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p831 ft3"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p422 ft3"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td218"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td223"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td223"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td161"&gt;&lt;P class="p22 ft60"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p832 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;µ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; lån/år för paleontologi och geologi tillsammans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p834 ft2"&gt;ArtDatabankens medel för naturhistoriska samlingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;ArtDatabanken har från och med 2005 tilldelats 20 miljoner kronor per år över statsbudgeten, att genom Svenska artprojektet efter an- sökan fördelas till stöd till biologiska samlingar i Sverige. Samlingar insamlade i Norden ges högsta prioritet, men viktiga och värdefulla samlingar från andra länder kan också stödjas. Viktiga mål för stö- det är förbättrad vård och skydd av samlingar, omhändertagande och artbestämning av material från Svenska artprojektet och andra forsknings- och inventeringsprojekt av betydelse för kännedomen om nordisk fauna och flora, kompetensförstärkningar på strate- giska områden, framtagande av illustrationsunderlag till National- nyckeln samt ökad tillgänglighet för samlingarna genom katalogise- ring och digitalisering. Stöd utgår normalt ej till privata samlingar eller levande djur- och växtsamlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;Medel kan användas både för tillsvidareanställningar och tidsbe- gränsade tjänster. Vidare utdelas bidrag till projekt för t.ex. vård av viktiga och/eller eftersatta samlingar, inordning av viktiga äldre samlingar, digital registrering och koordinatsättning av samlingar, ökad tillgänglighet för viktigare samlingar, t.ex. typmaterial, genom exempelvis presentation på internet med digitala fotografier, tillva- ratagande och artbestämning av material som insamlats inom ramen för Svenska artprojektet eller andra viktiga insamlingar från Nor- den, medel för inbjudan av gästforskare för att bearbeta viktiga samlingar, fortbildning av personal inom t.ex. samlingsvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;Medel kan också sökas för utrustning och material som är nöd- vändigt för en effektiv vård av samlingarna, t.ex. skåp, burkar, mik- roskop, frysar etc. Svenska artprojektet stödjer dock inte större ombyggnader eller tillbyggnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Särskilda medel har avsatts för att stimulera projekt där två eller fler museer samarbetar. Medel kan sökas för planering och ge- nomförande och projekten kan gälla gemensamma samlingar, ge- mensamma insatser för ökad tillgänglighet, gemensamma standar- der för databaser, fortbildning av personal (exempelvis inom sam- lingsvård, digitalisering) m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;De första medelsfördelningarna skedde i december 2004 och i maj 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft11"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft2"&gt;Nationell samordning och behovsinventering genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft2"&gt;NAMSA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Genom NAMSA, de naturhistoriska museernas samarbetsorgani- sation, pågår sedan 2004 i samarbete med ArtDatabanken ett arbete att på ett samordnat sätt lyfta fram nyttan med naturhistoriska samlingar och inventera samlingarnas resursbehov utöver de medel som fördelas av ArtDatabanken. De behov som identifierats är uppdelade på lokaler, personal för samlingarnas bevarande, registre- ring, och tillgängliggörande samt kvalificerad kompetens om sam- lingarnas innehåll och deras användning. Vidare anförs att det finns behov av översyn och samordning av huvudansvaret för landets naturhistoriska samlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Resultatet av detta arbete finns sammanfattat i två dokument, ”Systematik, taxonomi och naturhistoriska samlingar i Sverige” från januari 2005 och ”Behov för systematik, taxonomi och natur- historiska samlingar i Sverige” från maj 2005. I det första doku- mentet utvecklas samlingarnas användning och samhällsnytta mer utförligt. Båda dokumenten är tillgängliga från NAMSA:s kansli vid Naturhistoriska riksmuseet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Samlingarna relevans för miljömålsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;Naturhistoriska samlingar är de viktigaste arkiven över tillståndet i naturen och hur det påverkats av mänskliga aktiviteter. Ur miljö- synpunkt kan naturhistoriska samlingar och databaser delas in i miljöprovbanker, miljöhistoriska arkiv och observationsdatabaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Miljöprovbanker är samlingar speciellt insamlade för att studera tillståndet i miljön. De används för kemisk analys, morfometriska analyser av organismer och undersökning av endogena kemiska va- riabler, s.k. biomarkörer. Föremål i miljöprovbanker är vanligtvis inte konserverade på traditionellt sätt utan genom frysning. Ju lägre lagringstemperatur, desto längre tid behåller objekten sin innebo- ende information oförändrad. Vissa miljöprover kan även lagras torrt. I Sverige finns en stor miljöprovbank som omfattar ca 250 000 föremål. Den täcker tiden från &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt och är därmed världens äldsta. Systematiskt uppbyggda miljöprovbanker ger utmärkta tidsserier som möjliggör kvalificerade studier av för- ändringar i naturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft11"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Miljöhistoriska arkiv &lt;/SPAN&gt;är en beteckning för traditionella naturalie- samlingar som belyser att de kan brukas för studier av yttre miljö- förhållanden. Sådana samlingar är viktiga även som referensmaterial till senare tiders miljöprover. De täcker tiden från &lt;NOBR&gt;1700-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt, mer omfattande material finns fr.o.m. &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Exempel på miljörelaterad användning av föremål från miljöhi- storiska arkiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft7"&gt;Tänder analyseras för bestämning av ålder och olika grundele- ment. Tänder används även för TEM (transmissionselektron- &lt;NOBR&gt;mikroskopi)-studier&lt;/NOBR&gt; av dräktighetsperioder av marina däggdjur för att kartlägga reproduktionsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft7"&gt;Äggskaltjocklek och &lt;NOBR&gt;-kvalitet&lt;/NOBR&gt; påverkas av klorerade bekämp- ningsmedel. Pordensitet är en annan väsentlig miljöpåverkans- faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Skelettdefekter hos marina däggdjur. Studier av benskörhet, benerosion och pålagringar orsakade av klorerade föroreningar, framför allt PCB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Tillväxtzoner i musselskal studeras för att spåra antropogena och andra förändringar i förekomst av olika grundämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft21"&gt;Vaxskikt på barr och blad, som samlat upp fettlösliga miljöför- oreningar, och tungmetaller i mossor studeras som indikatorer på deposition från luften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft7"&gt;Densiteten av klyvöppningar på blad, genom vilka bladen tar upp koldioxid från atmosfären, är korrelerad med atmosfärens koldioxidhalt. Historiskt material kan därför indirekt användas som klimatindikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Jämförande studier mellan material från museisamlingar och nyinsamlat material från samma insamlingslokaler används för att kartlägga miljöförändringar. Har använts bl.a. för inventer- ing av fisk. Mollusksamlingen på Göteborgs naturhistoriska museum används i länsstyrelsernas miljöövervakningsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft21"&gt;Studier av tidsserier av material från samlingar kan generellt användas för att visa variation över tiden i förekomst av olika arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Observationsdatabaser&lt;/SPAN&gt;, systematiska sammanställningar av observa- tioner av förekomsten av olika arter och dess variation med tiden, kan i vissa avseenden jämställas med miljöhistoriska arkiv. Exempel på sådana databaser med betydelse för miljömålsarbetet är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft11"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p842 ft7"&gt;Tidsserier från pollenanalyser möjliggör, förutom inomveten- skaplig bearbetning, förutsättningar för bättre pollenprogno- ser åt allergiker, vilket även medför stora samhällsekonomiska vinster. Sådana data finns vid Naturhistoriska riksmuseet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft7"&gt;Data från ringmärkning av fåglar, som finns vid Ringmärk- ningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet, har visat sig vara användbara för att studera utbredning av fågelarter i lan- det i ett historiskt perspektiv. Kan även användas för att stu- dera kullstorlekar och häckningstider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;På Göteborgs naturhistoriska museum finns en observations- databas för framför allt större däggdjur i Västsverige, bl.a. valobservationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft2"&gt;Möjligheter som ges med stöd av ny teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Värdet hos naturhistoriska samlingar ökar generellt med tiden ef- terhand som den tekniska och vetenskapliga utvecklingen medför nya analysmöjligheter. Historiskt har naturhistoriska samlingar visat sig vara av värde för att belysa problemställningar som inte var kända då materialet samlades in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Ett exempel på tidigare genombrott på grund av vetenskapliga framsteg och ny teknik är analys av tungmetaller och klorerade kolväten, som DDT, i djur och växter från naturhistoriska sam- lingar och nyinsamlat material. Genom sådana undersökningar var det på &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; möjligt att dokumentera både naturliga bakgrunds- värden och de drastiska höjningar som skett genom användningen av svårnedbrutna bekämpningsmedel vilka spreds på oönskat och okontrollerat sätt, med katastrofala följder. Naturhistoriska riks- museet hade en framträdande roll i detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;En teknisk utveckling som redan har fått och framför allt kom- mer få stor betydelse för utnyttjandet av naturhistoriska samlingar gäller olika avbildningstekniker. Genom kvalificerad avbildning och tillgängliggörande av högupplösta bilder digitalt går det i vissa fall att utnyttja föremål utan att ha tillgång till dem fysiskt. Tredimen- sionellt inskannade föremål gör det möjligt för användaren att be- trakta och kvantitativt undersöka dem från önskade riktningar och göra delförstoringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft21"&gt;Datortomografi, en ickeförstörande teknik för undersökning av föremål tredimensionellt, har även börjat användas för samlingsfö- remål. Genom datortomografi går det att bygga upp bilder av t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;skelett och hela organismer. Traditionell museiteknik för sådan un- dersökningar, som varit mer begränsad i sina tillämpningsmöjlig- heter, har byggt på att föremålen snittas eller slipats ner i mycket tunna skikt och därmed förstörts vid undersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Ett område som är under mycket stark tillväxt och har möjlig- gjort stora vetenskapliga framsteg inom bland annat systematik och taxonomi är molekylära tekniker för undersökning av DNA. Sådana undersökningar har även kommersiella tillämpningar. Karak- täristiska &lt;NOBR&gt;DNA-sekvenser&lt;/NOBR&gt; kan användas för att identifiera olika arter, s.k. DNA &lt;NOBR&gt;Bar-Coding.&lt;/NOBR&gt; Detta är ett gigantiskt arbete med mycket stora tillämpningsmöjligheter som ännu endast är påbörjat. Consortium of the &lt;NOBR&gt;Bar-Code&lt;/NOBR&gt; of Life, CBOL, är ett nyligen startat internationellt initiativ som engagerar f.n. över 70 medverkande or- ganisationer. Naturhistoriska riksmuseet är medlem i CBOL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft7"&gt;En viktig, pågående utveckling är förbättrat tillgängliggörande av samlingsdata över internet. Fullödiga databaser och effektiva sök- verktyg ökar samlingarnas användbarhet dramatiskt. Dataläggning av föremål i naturhistoriska samlingar och databasernas tillgänglig- görande är därför en prioriterad verksamhet både i Sverige och in- ternationellt. En nödvändig förutsättning för detta är förbättrade och internationellt accepterade standarder för registrering och till- gängliggörande av databasernas innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft2"&gt;Naturhistoriska samlingar i övriga Europa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;De nordiska grannländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft7"&gt;Till skillnad från Sverige har inte de övriga nordiska länderna på samma sätt en egen myndighet och ett ”ansvarsmuseum” med en organisatorisk särställning som Naturhistoriska riksmuseet. Även om centraliseringstendenser och strävanden i riktning mot att åstadkomma ett ”Riksmuseum” varit skönjbara i Helsingfors, Kö- penhamn och Oslo under de senaste decennierna så är museerna i dessa huvudstäder underordnade universiteten i respektive stad så som de varit under lång tid. Det innebär att de naturhistoriska samlingarna i våra grannländer återfinns inom de större universite- ten samt till mindre del i kommunal och privat ägo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p40 ft7"&gt;När det gäller storleken på samlingarna i respektive land är det svårt att finna data. I Danmark finns betydande samlingar i Köpen- hamn och Århus. I Norge är det förutom Oslo även Trondheim,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft11"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft7"&gt;Bergen och Tromsö som har betydande samlingar. Danmark har sannolikt samlingar i samma storleksordning som de svenska. Det kan exemplifieras med att man där uppskattar storleken på insekts- samlingen i Köpenhamn till ca 7 miljoner. Norge och Finland har något mindre omfångsrika samlingar. Som exempel kan nämnas att Naturhistoriska museet och botaniska trädgården vid Universitetet i Oslo uppskattar sina samlingar till 7,3 miljoner objekt, fördelat på 2 miljoner inom paleontologi, 0,2 miljoner inom geologi, 2 miljo- ner inom botanik och 3 miljoner inom zoologi. Samlingarna vid Universitetet i Oslo är de största i landet och beräknas utgöra ca 60 % av vad som finns totalt i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft7"&gt;Databasutvecklingen i Norge har varit stark under de senaste åren och Oslomuseet har (juni 2004) datakatalogiserat nästan 1 miljon objekt. Samtliga nordiska länder har nationella noder för Global Biodiversity Information Facility (GBIF, se kapitel 9). Den svenska upprättades den 1 januari 2003, den danska, finska och is- ländska ca ett år tidigare och den norska noden är under upprät- tande våren 2005. Noderna har kommit olika långt i sin huvudupp- gift att hjälpa samlings- och databasförvaltare att på ett standardise- rat sätt tillhandahålla biodiversitetsdata över internet. I Danmark finns ca 375 000 poster tillgängliga över GBIF, i Finland knappt 100 000 och på Island ca 50 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;Samtliga nordiska länder deltar även i och redovisar sina naturhi- storiska samlingar genom det europeiska initiativet BioCASE (www.biocase.org). I de sammanställningar som presenteras där kan bl.a. utläsas att Island har 10 samlingar, Finland 94, Sverige 56 och Danmark redovisar 2. Dessa siffror är inte jämförbara. Finland redovisar ett stort antal mindre privata samlingar av en typ, som inte ingår i den svenska redovisningen, och den danska redovis- ningen är inte färdigställd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft2"&gt;Övriga EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Sammantaget finns ungefär hälften av världens naturhistoriska samlingar i Europa och de innehåller tillsammans exemplar av över 80 % av världens beskrivna arter. De europeiska samlingarna kän- netecknas av att de är speciellt rika på typföremål, vilket beror på att Europa historiskt haft en stark ställning inom taxonomisk forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft11"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft7"&gt;De i särklass största naturhistoriska samlingarna i Europa finns vid Natural History Museum i London och vid Musée National d’Histoire Naturelle i Paris, som båda har i storleksordningen 100 miljoner föremål. Vidare finns det ca &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; europeiska museer och herbarier i bland annat Tyskland, Holland, Belgien, Spanien, Italien, Tjeckien och Ungern med omfattande samlingar, de flesta av ungefär samma storleksordning som vid Naturhistoriska riks- museet. Bland herbarier är Royal Botanic Gardens, Kew, i London särskilt framstående. I Holland har tre viktiga nationella herbarier nyligen sammanförts till en organisatorisk enhet, utan att sam- lingarna flyttas fysiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft7"&gt;Sedan 1996 samarbetar över 25 av Europas största naturhisto- riska museer, botaniska trädgårdar och andra biologiska samlingar i intresseorganisationen Consortium of European Taxonomic Faci- lities, CETAF. Syftet med CETAF:s verksamhet är att främja forskning kring och tillgängligheten till europeiska samlingar, möj- liggöra och underlätta samarbete mellan samlingsinstitutioner och därmed kunna konkurrera om europeiska forskningsmedel, samt att utgöra en röst för taxonomi och biologisk systematik i Europa. Naturhistoriska riksmuseet, som är den enda svenska medlemmen, var en av grundarna av CETAF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;Olika initiativ har tagits för att på ett samordnat sätt tillgänglig- göra och utnyttja Europas taxonomiska resurser mer effektivt. Detta sker främst genom nätverk och andra typer av samarbete samt genom att bygga upp system för tillgängliggörande av infor- mation om samlingar och de ingående föremålen. Tjugo CETAF- medlemmar i elva länder, däribland Naturhistoriska riksmuseet, driver tillsammans inom sjätte ramprogrammet för forskning ett &lt;NOBR&gt;EU-finansierat&lt;/NOBR&gt; så kallat Integrated Infrastructure Initiative, ”Synthesis of Systematic Resources” (SYNTHESYS). Genom SYNTHESYS kan gästforskare från EU få möjlighet att besöka och arbeta med de ingående institutionernas samlingar och andra faci- liteter. SYNTHSYS innefattar också ett antal nätverksaktiviteter som alla syftar till att stärka europeisk samverkan och aktiviteter kring europeiska naturhistoriska samlingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft11"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394254x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p845 ft2"&gt;Slutsatser, bedömning och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p32 ft7"&gt;De naturhistoriska samlingarna är en viktig del av det svenska kul- turarvet. De är en stor tillgång för den naturvetenskapliga forsk- ningen, och har en nära koppling till verksamhet inom olika veten- skapliga institutioner. Totalt sysselsätts inom de naturvetenskapliga museerna mellan 250 och 300 personer och verksamheterna om- sätter ca 250 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft21"&gt;Endast en mycket begränsad del av samlingarna är tillgängliga för en bredare publik. Deras främsta nyttjandefält finns inom den ve- tenskapliga forskningen. De har en betydelse för miljömålsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;genom att den till samlingarna kopplade forskningen ger upphov till grundläggande kunskap som nyttjas inom miljömålsarbetet. Inom Naturhistoriska riksmuseet finns miljöprovbanken där det på ett systematiskt sätt och under lång tid samlats prover som med nyttjande av ny teknik kan spegla utvecklingen avseende miljögif- ternas påverkan på den biologiska mångfalden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Samlingarna ger en möjlighet att på ett mycket omedelbart sätt visa på den biologiska mångfalden. Den gamla sortens kabinettutställningar är idag föråldrade och en återgång till dessa är inget att eftersträva rent generellt. De hade dock en stor styrka i det att de gav betraktaren en tydlig bild av variationsvidden i naturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Det har inte legat i denna utrednings uppdrag att bedöma den forskning som bedrivs inom de naturvetenskapliga museerna eller som kan kopplas till de naturhistoriska samlingarna. Formas har haft i uppdrag att, parallellt med denna utredning, redovisa en över- sikt över den vetenskapliga forskningen om biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Samlingarnas status varierar. För vissa delar av det totala sam- lingsbeståndet och på vissa institutioner är läget acceptabelt. I andra delar, främst avseende torra samlingar, är situationen oro- ande. Bevarandeomständigheterna vid vissa institutioner är sådana att det förefaller sannolikt att delar av samlingarna successivt för- störs. Allt material finns inte registrerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;En viss årlig accession sker, främst kopplad till vetenskapliga un- dersökningar, inventeringar och donationer. Gallringen är mindre omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Om inte samlingarna – till skillnad från många andra museisam- lingar – i så stor omfattning utnyttjas i den vetenskapliga forsk- ningen hade en möjlig lösning på bevarandeomständigheterna varit att utlokalisera huvuddelen av samlingarna till orter där kostna- derna för hyra är lägre, s.k. depåer. Detta låter sig dock svårligen göras i de fall där samlingarna är frekvent nyttjade. Det är möjligt att det finns samlingar som inte nyttjas lika frekvent, och i dessa fall bör möjligheten till en samlad nationell depå för naturveten- skapliga samlingar utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Kostnaderna för att åstadkomma tillfredställande förvaring av de naturhistoriska samlingarna har beräknats i samband med denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft11"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Biologiska samlingar SOU 2005:94&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft52"&gt;Institution&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p812 ft19"&gt;Investering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td226"&gt;&lt;P class="p296 ft52"&gt;Drift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Naturhistoriska riksmuseet, botaniska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td8"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;90 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;10 mnkr/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Naturhistoriska riksmuseet, zoologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p812 ft4"&gt;200 mnkr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td226"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;25 mnkr/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p847 ft7"&gt;Frågan om de naturhistoriska samlingarnas framtida bevarande har i olika sammanhang utretts och analyserats. Underlag för en be- dömning av kostnaderna för att åstadkomma ett acceptabelt beva- rande finns framtagna. Vad som krävs är ett ställningstagande till frågan om antingen bevarande i nuvarande omfattning, eller av- veckling av delar av samlingsbeståndet. Att lappa och laga är i läng- den förödande, då är det bättre att tydligt ta ställning till en av- veckling av delar av samlingsbeståndet för att skapa förutsättningar för ett bra bevarande av de delar som bör finnas kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;I dagsläget finns såvitt kan bedömas nedanstående alternativa handlingslinjer för samlingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Nya resurser tillförs&lt;/SPAN&gt;. Resurserna används för att åtgärda framför- allt de lokalproblem som finns på flera håll. För registrering och dylikt har resurser tillförts genom de medel som ArtDatabanken kan förmedla inom ramen för Svenska artprojektet. Justeringar av lokalerna måste självfallet kombineras med medel för eventuella ökande hyreskostnader så att det faktiska resultatet inte blir att samlingarna finns kvar men ingen personal för hanteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Befintliga resursramar men ett ställningstagande att samlingarna ska finnas kvar&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Denna handlingslinje innebär i praktiken att verk- samhetsgrenar inom de naturhistoriska museerna måste avvecklas, t.ex. att all utställningsverksamhet inom Naturhistoriska riksmu- seet avvecklas, alternativt en eller flera forskningsinstitutioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Befintliga resursramar och ett ställningstagande att avveckla delar av samlingarna&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Alternativet innebär att delar av samlingsbeståndet efter en fördjupad analys gallras. Detta är dock sannolikt inte till- räckligt utan innebär troligen att hela segment av samlingarna av- vecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Ökad fjärrlagring av vissa lågfrekvent nyttjade delar av samling- arna&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Handlingslinjen innebär att en djupare analys görs av vilka delar av samlingarna som nyttjas mer eller mindre frekvent och att ett samlat fjärrlager för de mindre frekvent nyttjade delarna av samlingarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Det är självfallet mest önskvärt att nya resurser tillförs så att för- varingssituationen för denna del av vårt natur- och kulturarv kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft11"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td157"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Biologiska samlingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft7"&gt;ordnas. Om detta inte är möjligt bör sannolikt en kombination av de andra handlingslinjerna användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Den fortsatta beredningen av frågorna kring hur de naturhisto- riska samlingarnas bevarande ska lösas bör beredas inom regerings- kansliet genom att en interdepartemental grupp tillsätts. I denna bör – förutom representanter för Utbildnings- och kulturdeparte- mentet – ingå företrädare för Miljö- och samhällsbyggnadsdepar- tementet (i och med kopplingarna till bl.a. artprojektet samt biodi- versitetsfrågor i stort) och Finansdepartementet (huvudman för Statens fastighetsverk som i flera fall är hyresvärd).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Ytterligare en fråga som bör beröras i detta sammanhang gäller kostnaderna för den löpande accessionen av nya föremål. Ovan har visats att denna uppgår till ca 100 000 föremål per år. Accessionen sker främst genom donationer av privata samlingar, insamling i samband med forskning samt byten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Att nyaccession måste ske med mycket stora restriktioner med hänsyn till förvaringsomständigheterna samt de kostnader nytt material för med sig behöver knappast sägas. Där accession sker, bör det finnas ett system för att ta hand om de samlingar som till- kommer. Helst bör accession kunna balanseras med gallring, något som dock sannolikt inte är möjligt fullt ut, av olika skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Huvuddelen av accessionen är kopplad till olika former av forsk- ningsinsatser. Som visats ovan så har samlingarna sin största bety- delse som ett underlag för forskning. Det är inte orimligt om forskningen i och med detta också skulle ta ett större ansvar för finansieringen av material som tagits fram i samband med forskning och som kan komma att användas igen i samband med forskning. Ett system bör utformas som gör att när en forskningsinsats plane- ras och läggs upp, och det bedöms att insatsen kommer att leda till att ett visst material ska tillföras de naturhistoriska samlingarna, det också ska beräknas vilka kostnader som detta för med sig i form av lagring och löpande underhåll under en längre tidsperiod. Dessa kostnader ska täckas från samma finansiering som forskningsinsat- sen. En lämplig tidsperiod för kostnadsberäkningen kan vara 50 år från den tidpunkt då forskningsinsatsen avslutats. Detta förslag är inte kopplat till de insatser som sker för t.ex. förvaring av miljö- prover eller hanteringen av statens vilt där Naturhistoriska riksmu- seet redan erhållit statsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft7"&gt;De naturhistoriska museer som har ett statligt huvudmannaskap bör ges i uppdrag att i sina accessionspolicies föra in en bestäm- melse med denna innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft11"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;P class="p4 ft14"&gt;12 Utredningens arbetsmetoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft8"&gt;Denna utredning har genomförts i tre steg: ett första steg under vil- ket uppdraget preciserats och genomförandet planerats, ett andra steg under vilket uppgifter och underlag för bedömning och analys samlats och slutligen ett tredje steg med analys, slutledning och formulering av bedömningar och slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Utredningsarbetet har varit en process där resultaten i form av förslag och resonemang i detta betänkande förhoppningsvis endast är en del av resultaten. Ett mål var att inleda diskussioner inom och mellan olika aktörer som förhoppningsvis lever kvar. En absolut grundläggande utgångspunkt har varit att största möjliga öppenhet skulle vara gällande för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;De huvudsakliga formerna för detta har varit en rad olika former för insamling, diskussion och dialog. Utredningen har arbetat med följande forum:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;Hearingar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Platsbesök&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Webbenkät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft8"&gt;Direkta samtal via olika medier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Skriftliga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft8"&gt;Skriftliga inspel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft29"&gt;Utredningen har genomfört två större hearingar: en initial på Na- turhistoriska riksmuseet i Stockholm då utgångspunkter och upp- drag för arbetet presenterades, och en avslutande i Sigtuna då pre- liminära bedömningar och förslag redovisades. Vid bägge hearing- arna genomfördes grupparbeten vid vilka olika frågeställningar av relevans för utredningen diskuterades. Totalt deltog ca 100 perso- ner vid de bägge hearingarna, representerande institutioner och or- ganisationer av relevans för arbetet. Bland de deltagande fanns en övervikt av representanter för nationella organisationer och myn- digheter. Den regionala/lokala nivån var relativt sett underrepre-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft11"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Utredningens arbetsmetoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;senterad. En mindre hearing, riktad till företrädare för marina frå- gor, har dessutom genomförts i Stockholm. Alla hearingar gav vär- defulla resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft8"&gt;Utredningen har besökt SLU i Uppsala och Umeå, ArtDataban- ken, Centrum för biologisk mångfald, Jordbruksverket, Natur- vårdsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting, Naturhistoriska riksmuseet samt Lantmäteriet. Utredningen har också haft avstämning med Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och med Formas kring deras uppdrag. Vid besöken har utredningen inhämtat uppgifter och diskuterat olika frågeställ- ningar med företrädare för de institutioner som besökts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;maj–juni&lt;/NOBR&gt; genomförde utredningen en webbenkät med geografiskt stöd. Syftet med denna var dubbelt: dels att skapa en överblick över inventeringar, utredningar och undersökningar av betydelse för arbetet, dels att utgöra ett fullskaligt försök att lägga grunden för ett nationellt referensregister. Webbenkäten hade ca 75 registrerade användare som lade in uppgifter om ca 300 kun- skapsunderlag. I webbenkäten ingick dessutom en möjlighet att ”klassa” olika underlag utgående från vilken relevans de haft för den användare som nyttjat dem, samt att framföra önskemål om nya underlag. Webbenkätens resultat visar på att denna arbetsme- tod är ett effektivt sätt att snabbt bygga upp ett referensregister, men att det förutsätter en högre grad av strukturering och hand- ledning än vad som varit möjligt inom ramen för utredningens till- gängliga tid. Erfarenheterna av webbenkäten har legat till grund för de förslag som läggs om ett nationellt referensregister. Den pro- gramkod som tagits fram bör vara möjlig att återanvända helt eller delvis i det fortsatta arbetet. (För närmare information om webb- enkäten – se bilaga 2.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft8"&gt;Direkta samtal har löpande genomförts med många olika aktö- rer. Dessa har varit av stor betydelse för att successivt diskutera bedömningar och förslag. Dialogen har skett löpande. Utredningen har vid ett samlat tillfälle i maj träffat företrädare för länsstyrelser- nas miljöchefer i Umeå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;april–maj&lt;/NOBR&gt; skickade utredningen ut skriftliga frågor till de miljömålsansvariga myndigheterna Naturvårdsverket, Jordbruks- verket, Skogsstyrelsen och Boverket. Frågorna syftade till att ut- redningen skulle erhålla respektive myndighets bedömning av kun- skapsläget, luckor samt behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Utredningen har slutligen erhållit en rad skriftliga inspel och un- derlag från olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft11"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td227"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td228"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Utredningens arbetsmetoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;Vid tre tillfällen har ett nyhetsbrev publicerats på utredningens webbsidor (www.sou.gov.se/kunskapmangfald). Nyhetsbreven har varit ett sätt att löpande informera om verksamheten inom utred- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft11"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394261x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p852 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft88"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td229"&gt;&lt;P class="p24 ft2"&gt;Kunskapsuppbyggnad om de biologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td230"&gt;&lt;P class="p825 ft2"&gt;Dir.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td229"&gt;&lt;P class="p24 ft89"&gt;förhållandena i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p825 ft89"&gt;2004:144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td231"&gt;&lt;P class="p22 ft90"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td232"&gt;&lt;P class="p22 ft90"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p671 ft8"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 21 oktober 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft29"&gt;En utredare tillkallas med uppdrag att se över och lämna förslag till hur kunskapsuppbyggnaden rörande Sveriges biologiska förhållan- den kan förstärkas och effektiviseras. Det finns ett behov av ett samlat grepp kring den kunskapsuppbyggnad som fordras för att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen med tillhö- rande delmål och för att svara mot de internationella åtaganden Sverige har gjort. Fokus skall ligga på de miljökvalitetsmål och delmål samt internationella åtaganden som direkt berör biologiska förhållanden. Begreppet ”kunskapsuppbyggnad” används i detta sammanhang i en bred betydelse och omfattar inventering och kartering, kunskap om miljötillståndet och kunskap om bevaran- demetoder och metoder för ett hållbart nyttjande. ”Biologiska för- hållanden” omfattar inte humanbiologi utan fokus ligger på natur- förhållanden. Forskning ingår inte i uppdraget. Regeringen avser i stället att besluta om ett separat uppdrag att redovisa en översikt över forskning om biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft8"&gt;Utredaren skall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft8"&gt;göra en översikt över den kunskapsuppbyggnad som sker i dag,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft8"&gt;analysera luckor och brister i befintlig kunskapsuppbyggnad,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft8"&gt;lämna förslag till förstärkning och effektivisering av den samlade kunskapsuppbyggnaden i Sverige, samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft8"&gt;ge förslag till hur resultatet av kunskapsuppbyggnaden kan göras tillgänglig för olika användare, hur kunskapssprid- ningen kan förbättras och hur kunskapen kan komma till bättre användning i arbetet med att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald även i ett folkbildningsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft11"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft8"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft29"&gt;Redan i dag finns en hel del kunskap om Sveriges biologiska för- hållanden. Denna är dock spridd på många olika aktörer och på olika nivåer. Det finns ett behov av att kartlägga befintlig kunskap, hur tillgängligheten till den kan förbättras samt hur kunskapsupp- byggnaden bör förstärkas inom detta område. Begreppet ”kun- skapsuppbyggnad” används i detta sammanhang i en bred betydelse och handlar här främst om följande kategorier: i) inventering och kartering av naturtyper, biotoper och arter, ii) kunskapsuppbygg- nad om miljötillståndet samt iii) kunskapsuppbyggnad om beva- randemetoder och metoder för ett hållbart nyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft29"&gt;I skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173) lyfte regeringen fram kunskapsuppbyggnad och folkbildning som avgö- rande företeelser för en bra natur- och kulturmiljövård. I skrivelsen gjorde regeringen bl.a. bedömningen att fortsatt kunskapsupp- byggnad inom naturvårds- och bevarandebiologin är en förutsätt- ning för långsiktig framgång i naturvårdsarbetet, att inventeringar och insamling av data om bevarandestatus spelar en avgörande roll i naturvårdsarbetet och att kunskapsuppbyggnaden inom miljööver- vakningen när det gäller tillståndet för biologisk mångfald behöver förstärkas. Vidare pekade regeringen på att kunskapsspridning och information är väsentligt för att naturvårdsarbetet skall vara fram- gångsrikt. Regeringen framhöll särskilt att kunskapen om vatten- miljöerna – och då i synnerhet havsmiljön – måste förbättras och att en nationellt samordnad inventering och klassificering av från bevarandesynpunkt värdefulla vattenområden, såväl sötvatten som kustvatten och hav, bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft8"&gt;I budgetpropositionen för 2004 (prop. 2003/04:1), utgiftsom- råde 20 Allmän miljö- och naturvård, pekade regeringen på behovet av en mer samordnad kunskapsuppbyggnad när det gäller Sveriges biologiska förhållanden. Bakgrunden till detta övervägande var bl.a. de åtaganden om att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010 som Sverige och andra länder har gjort, såväl inom EU vid topp- mötet i Göteborg 2001 som vid världstoppmötet om hållbar ut- veckling i Johannesburg 2002. Regeringen aviserade att den avsåg att återkomma i frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft29"&gt;Regeringen har också aviserat att senast 2005 återkomma till riksdagen med ett förslag om ett 16:e miljökvalitetsmål för biolo- gisk mångfald. Ett förslag om hur ett sådant mål skulle kunna ut- formas har på regeringens uppdrag tagits fram av Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft11"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p861 ft29"&gt;Detta förslag har remitterats och för närvarande pågår beredningen av ett förslag till riksdagen om ett sådant mål. Behovet och vikten av kunskapsuppbyggnad har understrukits av såväl Naturvårdsver- ket i sitt förslag som av många av remissinstanserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft8"&gt;En viktig och omfattande kunskapsuppbyggnad sker utanför vetenskapssamhälle, lärosäten och myndigheter i form av lokal och/eller traditionell kunskap, kunskap hos ideella organisationer och amatörbiologer, samt kunskap inom näringslivet och hos bru- kare. Denna kunskap ingår och är viktig i detta sammanhang. Som exempel kan nämnas den kunskap som är en förutsättning för att kunna sköta våra ängs- och hagmarker och de landskapsfloror som genom lokal kunskap hos ideella botanister har kunnat samman- ställas för en rad landskap runt om i Sverige. Andra exempel är webbplatser som Svalan och Artportalen vilka genom modern in- formationsteknik sammanställer lokal kunskap hos enskilda orni- tologer om bl.a. fågelarters förekomst och utbredning runt om i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft8"&gt;Vidare pågår ett arbete, inom ramen för de naturhistoriska mu- seernas samarbetsorganisation (NAMSA), för att bättre samordna den nationella utvecklingen inom området. Kunskapsuppbyggnad rörande biologiska förhållanden har även beröringspunkter med geologi och hydrogeologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft8"&gt;Syftet med uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft27"&gt;Utgångspunkten för uppdraget är att beskriva den kunskapsupp- byggnad som behövs som underlag för att regeringen, dess myn- digheter och andra aktörer skall kunna vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå fastlagda miljökvalitetsmål med delmål och som be- hövs för att svara mot de internationella åtaganden Sverige har gjort. Utredaren skall belysa och lämna förslag till vilken kun- skapsuppbyggnad som behövs och hur befintlig kunskap skall kunna göras bättre tillgänglig för användarna, för att statliga myn- digheter, kommuner och andra relevanta aktörer skall kunna prio- ritera rätt i arbetet med att nå de fastlagda miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft27"&gt;Utredaren bör i första hand fokusera arbetet till den kunskaps- uppbyggnad som behövs för att nå de miljökvalitetsmål med tillhö- rande delmål som direkt avser biologiska förhållanden. Den över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;sikt som ges i bilaga 2 i regeringens skrivelse En samlad natur- vårdspolitik (skr. 2001/02:173) över kopplingar mellan av riksda- gen beslutade miljömål och naturvårdspolitiken kan vara vägle- dande för denna avgränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Utredarens arbetsuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft8"&gt;Översikt över den kunskapsuppbyggnad som sker i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft29"&gt;Utredaren skall redovisa en översikt över den kunskapsuppbyggnad som sker i dag inom området Sveriges biologiska förhållanden. Inom ramen för arbetet vid olika myndigheter, kommuner, univer- sitet, högskolor, museer och ideella organisationer pågår en om- fattande kunskapsuppbyggnad. Som exempel kan nämnas olika delprogram inom miljöövervakningen, svenska Artprojektet sam- ordnat av ArtDatabanken, SLU:s Riksinventering av skog, Jord- bruksverkets inventering av ängar och betesmarker, Skogsstyrel- sens nyckelbiotopinventering, Fishbase som drivs av Naturhisto- riska riksmuseet, det internationella projektet Global Biodiversity Information Facility (GBIF) samt Naturvårdsverkets och länssty- relsernas basinventering av skyddade områden. I översikten skall bland annat ingå uppgifter om vilka resurser, såväl ekonomiska som personella och andra relevanta resurser, som i dag är tillgängliga för respektive element i den befintliga kunskapsuppbyggnaden samt vilka aktörer som hanterar denna. Redovisningen skall inte omfatta forskningsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Analys av luckor och brister i befintlig kunskapsuppbyggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft27"&gt;Utredaren skall analysera luckor och andra brister i den kunskaps- uppbyggnad som sker i dag. Många olika aktörer är inblandade i denna. Det kan också finnas luckor där kunskapsunderlaget behö- ver förbättras för att kostnadseffektiva åtgärder skall kunna utfor- mas men också för att nå synergieffekter. Det kan handla om te- matiska luckor, geografiska luckor eller andra slags brister såsom exempelvis bristande kunskap om vilka arter som förekommer i landet inklusive deras status. Utredaren bör särskilt se över områ- det akvatisk miljö med fokus på marin miljö. Andra viktiga områ- den att analysera är inventering och kartering av naturtyper och biotoper samt kunskap om bevarandestatus för olika naturtyper och arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft11"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft8"&gt;Vidare skall utredaren se över luckor i hantering av ansvar, sam- ordning och långsiktig skötsel av Sveriges naturhistoriska sam- lingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft29"&gt;Förslag till förstärkning av den samlade kunskapsuppbyggnaden rörande de biologiska förhållandena i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft29"&gt;Utredaren skall lämna förslag till hur den samlade kunskapsupp- byggnaden rörande de biologiska förhållandena i Sverige kan för- stärkas, dels genom att ge förslag till hur luckor och brister kan åt- gärdas, dels genom förslag till hur bättre samordning kan uppnås, i syfte att optimera användningen av befintliga resurser. Dessa för- slag skall baseras på ovan nämnda översikt respektive analys av brister och luckor. Fokus bör ligga på förslag som rör kunskaps- uppbyggnad som handlar om inventering och kartering samt kun- skap om miljötillståndet. Utredaren skall i sina förslag belysa lämp- liga nivåer av kunskapsuppbyggnad, exempelvis ambitionsnivåer när det gäller geografiska aspekter, täckningsgrad när det gäller art- stock, frekvens i tiden när det gäller hur ofta information bör in- hämtas m.m. För att kunna bedöma hur tidsatta, kvantifierade eller andra mål har uppfyllts behövs ofta kunskap om miljötillståndet vid ett visst utgångs- eller basår. Behov av förstärkning av sådan kunskapsuppbyggnad skall också övervägas av utredaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft8"&gt;Utredarens förslag som syftar till förbättrad samordning bör inte i första hand handla om uppbyggnad av nya institutioner utan i stället inriktas på att genom olika lämpliga åtgärder få till stånd en bättre samordning. Inom ramen för förbättrad samordning bör or- ganisation och behov av informationsförsörjning belysas. Utgångs- punkten för samtliga förslag bör vara att nyttja befintliga verksam- heter på bästa sätt. Internationellt och särskilt nordiskt samarbete inom området bör beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft8"&gt;Förslag till hur resultatet av den samlade kunskapsuppbyggnaden kan göras tillgänglig för olika användare och hur kunskapssprid- ningen kan förbättras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft8"&gt;Utredaren skall lämna förslag till hur resultatet av kunskapsupp- byggnaden kan göras bättre tillgänglig för olika aktörer. Det grundläggande syftet skall vara att förbättra tillgängligheten för de aktörer som har en roll i att bidra till arbetet med att nå ovan nämnda nationella mål och internationella åtaganden. Utredaren bör belysa och föreslå olika sätt att säkerställa att resultaten görs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft8"&gt;tillgängliga på ett kostnadseffektivt sätt. Utredaren skall belysa be- hov av &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; inklusive möjligheten att använda webben. Vidare skall utredaren belysa en aktiv kunskapsspridning ur folkbildnings- perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft8"&gt;Utredningsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft8"&gt;Utredaren skall under arbetets gång ha kontakt med och ta hjälp av berörda myndigheter inklusive företrädare för olika universitet, högskolor, naturhistoriska museer, centrumbildningar, enskilda organisationer och andra relevanta aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Utredaren bör vidare nyttja den kompetens som finns inom Ve- tenskapliga rådet för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;En konsekvensbedömning skall göras för samtliga förslag. I denna skall ingå en redovisning av de samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av förslagen samt statsfinansiella ef- fekter. För de förslag som har sådana effekter skall utredaren före- slå finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p42 ft8"&gt;Uppdraget skall redovisas senast 1 oktober 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft8"&gt;(Miljödepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft11"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;P class="p870 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft14"&gt;Utredningens webbenkät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft7"&gt;Ett viktigt led i utredningens arbete har varit genomförandet av den webbenkät som under maj månad 2005 låg ute. Syftet med webb- enkäten var dubbelt: dels att fånga uppgifter av betydelse för utredningens genomförande, dels att visa på och pröva en möjlig uppbyggnad av ett nationellt referensregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft7"&gt;Redan tidigt i utredningens arbete, efter den första hearingen, stod det klart att det fanns ett mycket stort antal inventeringar och undersökningar av det slag som omfattades av utredningens direk- tiv. Till exempel lämnade länsstyrelsen i Östergötlands län över en förteckning över drygt 300 olika inventeringar och undersökningar som genomförts inom länet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Att med den begränsade tid som stod till förfogande och på tra- ditionellt sätt skapa en samlad bild över vilka insatser som genom- förts hade inte varit möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;Som ett alternativt sätt att få in uppgifter om olika inventeringar och undersökningar utvecklades en webbenkät. Denna byggde på att registrerade användare gavs en möjlighet dels att registrera befintliga kunskapsunderlag, dels att bedöma underlag som fanns i databasen. Vidare fanns en möjlighet att framföra behov av ytterli- gare inventeringar och undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Syftet med webbenkäten var dubbelt, dels att samla in uppgifter om så många kunskapsunderlag som möjligt, dels att pröva meto- den med ett webbaserat inmatningsgränssnitt. Webbenkäten togs fram i samverkan med METRIA. Förutom möjlighet att registrera administrativa uppgifter om det enskilda underlaget, t.ex. inven- teringens beteckning, inventeringsår och finansiering, gavs också möjlighet att ange geografisk utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft11"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394268x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p871 ft7"&gt;Exempel på utformningen av utredningens webbenkät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft7"&gt;Totalt registrerades ca 100 användare. Bland dessa återfinns de flesta nationella aktörer, samt ett antal regionala. Användarna har registrerat sammanlagt ca 300 kunskapsunderlag, varav ca 100 är nationella eller storregionala och ca 200 är regionala. Flera använ- dare har angett att det finns ytterligare många underlag som inte registrerats på grund av tidsbrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft7"&gt;I förhållande till syftet med webbenkäten har endast ett mycket begränsat antal kunskapsunderlag registrerats. Orsakerna till detta är sannolikt flera. Den tid under vilken webbenkäten låg ute var begränsad, vilket har gjort att det för många användare har varit svårt att fylla i enkäten parallellt med löpande arbete. I många fall har också användarna uppgett att de inte har kunskapsunderlag samlade på ett och samma ställe, vilket medför en mer eller mindre omfattande arbetsinsats för att ta fram underlag för inmatning. Webbenkätens utformning kan också av vissa användare ha upp- levts som tekniskt komplicerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft7"&gt;En slutsats av webbenkätens utfall är att en inmatningsrutin måste bygga på olika metoder om det handlar om ”historiskt” material eller om material som nyproduceras. För äldre inventer-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft11"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;ingar m.m. är det lämpligaste att en samlad inmatningsinsats görs under ledning av en huvudman. Denna ställer personal till förfo- gande som – under en begränsad tid och vägledning av de aktörer som har kunskapsunderlag som ska registreras – genomför inmat- ningen. För material som nyproduceras kan inmatningen kopplas till villkor i finansieringsbesluten. Dessa förslag förs fram i betän- kandets huvuddel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft7"&gt;Inom ramen för utredningen har också en sammanställning gjorts av rapporter som bedömts ha betydelse för arbetet med att bevara biologisk mångfald, och som finns utlagda på t.ex. olika länsstyrelsers webbplatser. Totalt har knappt 400 rapporter regi- strerats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft7"&gt;Material från webbenkät och sammanställning av rapporter finns i utredningens arkiverade material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft7"&gt;Nationella/storregionala kunskapsunderlag registrerade i utredningens webbenkät&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Underlag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;ArtDatabankens artfaktadatabas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;ArtDatabankens databas över fynduppgif-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;ter om rödlistade arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;ArtDatabankens faktablad om rödlistade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;ArtDatabankens taxonomiska databas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Artportalen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Avverkningsanmälan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Basinventeringen av Natura 2000 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;skyddade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bedömning av ekologiska effekter av vä-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;gar och järnvägar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bevarande av jordbruks- och trädgårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;växter och deras vilda släktingar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Nordiska genbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Biologiska och kemiska data för sjöar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Biotopskydd/Naturvårdsavtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Botniabanan och miljön, miljöhandbok&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Bottenfauna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Databas för utarbetande av bedömnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Stockholms marina forskningscentrum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;grunder för bottenfauna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;(SMF)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Databas över organismer knutna till död&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;ved&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p877 ft11"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Ekologisk bedömning vid planering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;vägar och järnvägar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Fjällrävsinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Förekomst och utbredning av sandbankar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;berg och hårda bottnar inom svenskt ter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;ritorialvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Gröna planer (SVO:s)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Handbok för miljöövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Insamling av kultiverade och vilda arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Nordiska genbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Invasiva arter – databas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Inventering av dalripa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Inventering av kulturväxter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Nordiska genbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Inventering av lekområden för fisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Inventering av svensk brukshumle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Nordiska museet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Jaktfalksinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Kalkningsuppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Kartläggning av befintliga marina och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;kustnära skyddade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Världsnaturfonden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Kustfiskbestånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Kustfiskedata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Kustfiskinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Kustfiskövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kustinventeringen 1969 – digitalt skikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Landskapsekologiska effekter på rygg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;radslösa djur av vägar och järnvägar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Livsmedelspolitikens miljökonsekvenser –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;LIM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Makrofauna på mjukbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Marina växtplanktondata, arter/ iodiversi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;tet samt biomassa/biovolymer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SMHI&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Markinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Mjukbottenfauna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Göteborgs universitets marina forsknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;centrum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;MKB:er i järnvägsutredning och järnvägs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;plan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Molekylär kartläggning av genetisk diver-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;sitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Nordiska genbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Nationell kartering från satellitbilder av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;strandtyper längs svenska kusten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Nationella tidsserier i referensvattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Natura 2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Naturvårdsregistret – Regdos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;NILS Nationell inventering av landskapet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Nyckelbiotopsinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Obsytorna (SVO:s)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Referensstationer sjöar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Referensstationer, vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;278&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU 2005:94 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Riksinventering av sjöar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Riksskogstaxeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Rovdjursforum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Dalarnas län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;&lt;NOBR&gt;R-Polytax&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Sammanställning och analys av kustnära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;undervattensmiljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Skyddad odlingsmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Skyddsvärda statliga skogar och urskogs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;artade skogar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Skötselplaner för naturreservat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Småbiotopsindex&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Jordbruksverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Smådäggdjursövervakning i skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Stora sjöarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Sumpskogsinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Sveaskogs ekoparksplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Sveaskog Förvaltnings AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Sveaskogs landskapsplaner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Sveaskog Förvaltnings AB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Svensk fågeltaxering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Svensk sjöfågelinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Toppkonsumenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Trummor i vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Utsjöbanksinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Vegetationsbeskrivningar på skogliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;långtidsförsök&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Vegetationsklädda bottnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, miljöanalysavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Våtmarksinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Vägars och järnvägars påverkan på vär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;defull natur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Värdefulla sjöar och vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Växter och små djur i spår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Yrkesfiskets fångster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Ängs- och betesmarksinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Jordbruksverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Ängs- och hagmarksinventeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Naturvårdsverket, naturresursavdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Översiktlig skogsinventering (ÖSI)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Övervakning av havsörn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Övervakning av säl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p878 ft7"&gt;Önskemål om nya kunskapsunderlag registrerade i utredningens webbenkät.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Önskemål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Organisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Infrastrukturens inverkan på den biolo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;giska mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Metodik för att redovisa mot målen så att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;måluppfyllelsen kan kvantifieras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Naturmiljödelen i MKB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Skötsel av järnvägsmiljöer med särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;höga natur- och kulturmiljövärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p879 ft11"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Strategi för kompensationsåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Banverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Djup- och bottentypsdata för marin miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Forskning kring ekosystemeffekter av fiske&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;&lt;NOBR&gt;GIS-databaser&lt;/NOBR&gt; över inventerings- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;övervakningsdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Habitatkartläggning av marin miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Identifiering av lek- och uppväxtområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;för fisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inventering av fisk vid marina utsjögrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Övervakning av zooplankton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Fiskeriverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Förnyad våtmarksinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Lövskogsinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Miljöersättningarnas inverkan på biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Terrester miljöövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Uppföljning av naturtyper och arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Uppföljningsmetoder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Kunskap om vissa artgrupper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Naturvärden i brackvattensmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Analys av inventeringsresultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Arters ekologi och populationsbiologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Artförekomster i limniska miljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Dynamiken i landskapet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Förekomster av typiska och rödlistade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Kunskap om Natura &lt;NOBR&gt;2000-arter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Miljöövervakning av sötvattenmusslor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Skåne län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Databas för terrestra naturinventeringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Kustfiskedata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Samlad kustdata&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kunskap om förekomst av hotade arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Förtätning av NILS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Heltäckande sötvattensinventeringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Insekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft5"&gt;Kompletterande lövskogsinventeringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Marina inventeringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Länsstyrelsen i Västra Götalands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Forskning och utveckling: generellt om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;nordiska genresurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Nordiska genbanken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kartläggning av samebyarnas terrängkör-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;ningsstråk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Sametinget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Effekter av spridning av oönskade orga-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;nismer med fartyg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Sjöfartsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Påverkan av skogsmarksgödsling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Västerbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Fortsatt nyckelbiotopsinventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kvalitet och kvantitet i strukturer, volymer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Monitoring av skyddade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Skog och historia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Frivilliga avsättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU 2005:94 Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Jätteträd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Naturvårdsinsatsernas effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning av befintligt kunskapsunder-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Skog &amp; Historia inventering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Förekomst och effekter av bekämpnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;medel i miljön – kompetenscentrum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Förekomst och effekter av veterinärmedi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;cinska produkter i miljön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Geografiskt heltäckande beskrivningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Integrerad monitoring i brukad skog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Klimatförändringarnas påverkan på miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;och areella näringar – effekter och motåt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;gärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kritiska faktorer för naturvärden och pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;cesser i landskapsskala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kvalitetsindikatorer för jordbrukslandska-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;pet på gårdsnivå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kvalitetsindikatorer och beståndsutveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;ling i lövträdsbestånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kvalitetsindikatorer och beteskvalitet i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;hävdad gräsmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Kvalitetsäkring av miljö- och sektors-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;målsindikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Mikronäringsämnen i grödor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Miljöbelastningsberäkningar samt model-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;leringsverktyg för kväve- och fosforläckage&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;från åkermark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Naturtypsbaserad rikstäckande inventer-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;ing&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Riktlinjer för metodik, dataformat m.m. för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;miljöövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Samordning av definitioner av naturtyper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;och strukturer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Typsjöar för eutrofiering i odlingslandska-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;pet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Typvattendrag för eutrofiering betingad av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;kommunala utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Underlag för delmål om skogsbrukets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;försurningspåverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Uppbyggnad av en nationell sökbar data-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;bas för miljöövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Uppföljning av bränder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Uppföljningssystem för markbiologi i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;åkermark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Växthusgasflödesmätningar och provtag-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;ningar i långliggande försök&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Övervakning av främmande arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft10"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td237"&gt;&lt;P class="p880 ft11"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;SOU 2005:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Övervakning av lekvandrande fisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;SLU&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Östersjöns evertebratfauna – förekomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft32"&gt;Stockholms marina forskningscentrum&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;och utbredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;(SMF)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Forskning över interaktionen mellan rov-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;djur och bytesdjur som inte utgår ifrån ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;jaktligt perspektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Svenska rovdjursföreningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;sammanställning av vargars vandrings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;vägar och geografiska etableringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Svenska rovdjursföreningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Etnobiologi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Sveriges hembygdsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Hävdens betydelse för biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Sveriges hembygdsförbund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Hänsynens betydelse för biodiversitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Världsnaturfonden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Inventering av marina och kustnära skyd-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;dade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Världsnaturfonden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft4"&gt;Kartläggning av lek- och uppväxtområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;för fisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Världsnaturfonden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Kartläggning av marin miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft93"&gt;Världsnaturfonden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft91"&gt;Övervakning av kustnära och marina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;skyddade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;Världsnaturfonden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p881 ft11"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394275x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2005&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst. Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst. Finansiering och skatter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft3"&gt;Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Sveriges tillträde till 1995 års Unidroit- konvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Liberalisering, regler och marknader. + Bilagor. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Postmarknad i förändring. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Säkert inlåst?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft3"&gt;En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Försvarsfastigheter – information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Behov av rörlig ledningsstödsresurs. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;KRUT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft3"&gt;Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel. UD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Handla för bättre klimat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft3"&gt;Från införande till utförande. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Välfärdsverksamhet för sjömän. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Bokpriskommissionens slutrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Lördagsdistribution av dagstidningar. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Effektivare handläggning av anknyt- ningsärenden. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Reformerat system för insättnings- garantin. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vem får jaga och fiska?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft4"&gt;Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen. Jo.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p688 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Prospektansvar. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Beskattningen vid omstruktureringar enligt fusionsdirektivet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Konsumentskydd vid modemkapning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vinstandelar. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Nya upphandlingsregler. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;en BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Arbetslivsinriktad rehabilitering. Framtida organisation för Arbetslivs- tjänster och Samhall Resurs AB. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Mobil med bil. Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst. + Bilaga, lättläst och Daisy. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Den svenska fiskerikontrollen – en ut- värdering. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Dubbel bosättning för ökad rörlighet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Storstad i rörelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft5"&gt;Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklings- avtal. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Lagen om byggfelsförsäkring. En utvärdering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Stödet till utbildningsvetenskaplig forskning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Regeringens stabsmyndigheter. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Socialtjänsten och den fria rörligheten. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;På väg mot ... En hållbar landsbygds- utveckling. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Tolkutbildning – nya former för nya krav. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p919 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Tillgång till elektronisk kommunika- tion i brottsutredningar m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Skog till nytta för alla? N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Rätten till mitt språk Förstärkt minoritetsskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft3"&gt;integration och strukturell diskrimi- nering. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Säker information. Förslag till informationssäkerhetspolitik. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Vårdnad – Boende – Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar. Del A + B. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Smiley: Hygien och redlighet i livsmedelshanteringen. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Bättre arbetslivsinriktad rehabilitering. En fusion mellan Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Kärnavfall – barriärerna, biosfären och samhället. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Unionsmedborgares rörlighet inom EU. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Arbetskraftsinvandring till Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bilen, Biffen, Bostaden. Hållbara laster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;smartare konsumtion. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Avgiftsfinansierad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; djur- skydds- och foderkontroll – för en högre och jämnare kvalitet. Jo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Beskattning när tillgångar värderas till verkligt värde. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Framtidens kriminalvård. Del 1+2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bättre inomhusmiljö. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Det blågula glashuset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;strukturell diskriminering i Sverige. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Enhetlig eller differentierad mervärdes- skatt? + Bilagedel. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Ny reglering av offentliga uppköps- erbjudanden. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Efter flodvågen – det första halvåret. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p941 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Personuppgifter för samhällets behov. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Anpassning av radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-lagen&lt;/NOBR&gt; till den digitala tekniken. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Tryggare leveranser. Fjärrvärme efter konkurs. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;en BRASkatt! – beskattning av avfall somdeponeras. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn eller unga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. + Forskarrapporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Sammanfattning N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Energideklarationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft3"&gt;Metoder, utformning, register och expertkompetens. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Sverige inifrån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft3"&gt;Röster om etnisk diskriminering. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Polisens behov av stöd i samband med terrorismbekämpning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Informationssäkerhetspolitik. Organisatoriska konsekvenser. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Alkolås – nyckel till nollvisionen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Reformerad föräldraförsäkring. Kärlek Omvårdnad Trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bilagor. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;74.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Nytt djurhälsoregister – bättre nytta och ökad säkerhet. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;75.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Hundgöra – att göra hundar som gör nytta. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;76.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Fiskevårdens finansiering. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;77.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Får jag lov?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft3"&gt;Om planering och byggande. Del 1+2. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;78.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;79.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Vem får jaga och fiska? Historia, folk- rätt och miljö. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;80.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Uppdragsarkeologi i tiden. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;81.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Särtryck: Mål och förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bilaga: Kunskapsöversikt. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;P class="p958 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;82.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Personer med tungt missbruk. Stimulans till bättre vård och behand- ling. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;83.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Kärnavfall – kostnader och finansiering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;84.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;En ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polis och åklagare. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;85.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Tillsyn på försäkringsområdet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;86.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Ägaransvar vid trafikbrott. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;87.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;88.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vräkning och hemlöshet – drabbar också barnfamiljer. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;89.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bevakning av kollektivavtals efter- levnad. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;90.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Abort i Sverige. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;91.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Agenda för mångkultur. Programförklaring och kalendarium för Mångkulturåret 2006. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394278x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2005&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft54"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft3"&gt;Säkert inlåst?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft3"&gt;En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft3"&gt;Konsumentskydd vid modemkapning. [20] Storstad i rörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft5"&gt;Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklings- avtal. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft4"&gt;Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft3"&gt;Rätten till mitt språk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft3"&gt;Förstärkt minoritetsskydd. [40] Bortom Vi och Dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskrimi- nering. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft3"&gt;Vårdnad – Boende – Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar. Del A + B. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft3"&gt;Framtidens kriminalvård. Del 1+2. [54] Det blågula glashuset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft3"&gt;– strukturell diskriminering i Sverige. [56] Ny reglering av offentliga uppköps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft3"&gt;erbjudanden. [58] Sverige inifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft4"&gt;Röster om etnisk diskriminering. [69] Polisens behov av stöd i samband med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft3"&gt;terrorismbekämpning. [70]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft4"&gt;En ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polis och åklagare. [84]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft4"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft3"&gt;KRUT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft3"&gt;Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel.[9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft3"&gt;Effektivare handläggning av anknytnings- ärenden. [14]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p985 ft3"&gt;Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft3"&gt;Unionsmedborgares rörlighet inom EU. [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft4"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft4"&gt;Behov av rörlig ledningsstödsresurs. [8] Säker information. Förslag till informations-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft3"&gt;säkerhetspolitik. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft3"&gt;Efter flodvågen – det första halvåret. [60] Informationssäkerhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft3"&gt;Organisatoriska konsekvenser. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft54"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft3"&gt;Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft5"&gt;Mobil med bil. Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst. + Bilaga, lättläst och Daisy. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft4"&gt;Socialtjänsten och den fria rörligheten. [34] Registerkontroll av personal vid hem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft3"&gt;för vård eller boende som tar emot barn eller unga. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Reformerad föräldraförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft3"&gt;Kärlek Omvårdnad Trygghet.+ Bilagor. [73]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft3"&gt;Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Särtryck: Mål och förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Bilaga: Kunskapsöversikt. [81] Personer med tungt missbruk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft5"&gt;Stimulans till bättre vård och behand- ling. [82]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft4"&gt;Vräkning och hemlöshet – drabbar också barnfamiljer. [88]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft3"&gt;Abort i Sverige. [90]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394279x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p4 ft54"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft5"&gt;Försvarsfastigheter – information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft3"&gt;Reformerat system för insättnings- garantin. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Prospektansvar. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft3"&gt;Beskattningen vid omstruktureringar enligt fusionsdirektivet. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Vinstandelar. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft3"&gt;Nya upphandlingsregler. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft5"&gt;en BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft4"&gt;Dubbel bosättning för ökad rörlighet. [28] Regeringens stabsmyndigheter. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft3"&gt;Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft4"&gt;Beskattning när tillgångar värderas till verkligt värde. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft4"&gt;Enhetlig eller differentierad mervärdes- skatt? + Bilagedel. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft3"&gt;Personuppgifter för samhällets behov. [61] en BRASkatt! – beskattning av avfall som deponeras. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft3"&gt;Regionala stimulansåtgärder inom skatte- området. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft32"&gt;Tillsyn på försäkringsområdet. [85] Svårnavigerat? Premiepensionssparande på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft3"&gt;rätt kurs. [87]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Utbildnings- och kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft4"&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst. Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft4"&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst. Finansiering och skatter. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft4"&gt;Sveriges tillträde till 1995 års Unidroit- konvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft5"&gt;Bokpriskommissionens slutrapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft3"&gt;Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft3"&gt;Lördagsdistribution av dagstidningar. [13] Stödet till utbildningsvetenskaplig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft3"&gt;forskning. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft3"&gt;Tolkutbildning – nya former för nya krav. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft4"&gt;Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft3"&gt;Anpassning av radio- och &lt;NOBR&gt;TV-lagen&lt;/NOBR&gt; till den digitala tekniken. [62]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1020 ft3"&gt;Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag. [78]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft3"&gt;Uppdragsarkeologi i tiden. [80] Agenda för mångkultur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft3"&gt;Programförklaring och kalendarium för Mångkulturåret 2006. [91]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft4"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft3"&gt;Vem får jaga och fiska?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft4"&gt;Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft3"&gt;Den svenska fiskerikontrollen – en ut- värdering. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft3"&gt;På väg mot ... En hållbar landsbygds- utveckling. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft3"&gt;Smiley: Hygien och redlighet i livsmedels- hanteringen. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Bilen, Biffen, Bostaden. Hållbara laster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft4"&gt;– smartare konsumtion. [51] Avgiftsfinansierad &lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; djurskydds-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft3"&gt;och foderkontroll – för en högre och jämnare kvalitet. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft5"&gt;Nytt djurhälsoregister – bättre nytta och ökad säkerhet. [74]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft3"&gt;Hundgöra – att göra hundar som gör nytta. [75]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Fiskevårdens finansiering. [76]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft3"&gt;Vem får jaga och fiska? Historia, folkrätt och miljö. [79]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft4"&gt;Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft3"&gt;Handla för bättre klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft3"&gt;Från införande till utförande. [10] Lagen om byggfelsförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft3"&gt;En utvärdering. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft4"&gt;Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden. [33] Kärnavfall – barriärerna, biosfären och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft3"&gt;samhället. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft3"&gt;Bättre inomhusmiljö. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft5"&gt;Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljö- organisationerna i miljöprocessen och avgifter. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft3"&gt;Tryggare leveranser. Fjärrvärme efter konkurs. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Energideklarationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft3"&gt;Metoder, utformning, register och expertkompetens. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Får jag lov?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft3"&gt;Om planering och byggande. Del 1+2. [77]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Kärnavfall – kostnader och finansiering. [83]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB394/GTB394280x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft3"&gt;Liberalisering, regler och marknader. [4] Postmarknad i förändring. [5] Välfärdsverksamhet för sjömän. [11] Arbetslivsinriktad rehabilitering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft4"&gt;Framtida organisation för Arbetslivs- tjänster och Samhall Resurs AB. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft3"&gt;Skog till nytta för alla? [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft3"&gt;Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft5"&gt;Bättre arbetslivsinriktad rehabilitering. En fusion mellan Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft3"&gt;Arbetskraftsinvandring till Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft4"&gt;– befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft3"&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. + Forskarrapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft3"&gt;+ Sammanfattning. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft3"&gt;Alkolås – nyckel till nollvisionen. [72] Ägaransvar vid trafikbrott. [86]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft3"&gt;Bevakning av kollektivavtals efterlevnad. [89]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GTB394</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2005__94.pdf</filnamn>
<filstorlek>1842274</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Kunskap för biologisk mångfald - inventera mer eller återvinn kunskapen?</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AF121203-66A0-4272-B33E-CCAF2398B102</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>