<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2420689</hangar_id>
 <dok_id>GTB386</dok_id>
 <rm>2005</rm>
 <beteckning>86</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2005:86</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>86</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2006-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2015-09-07 22:25:59</systemdatum>
 <publicerad>2006-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ägaransvar vid trafikbrott</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>hämtad</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GTB386/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GTB386</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GTB386</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div style="margin:3px;"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:34px 0px 14px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:632px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1  {width:132px;height:73px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:80px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:338px;left:63px;z-index:-1;width:407px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1  {width:407px;height:2px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_153 #dimg1z{position:absolute;top:460px;left:0px;z-index:-1;width:357px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1  {width:357px;height:2px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_154 #dimg1z{position:absolute;top:397px;left:42px;z-index:-1;width:395px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1  {width:395px;height:2px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_156 #dimg1z{position:absolute;top:217px;left:42px;z-index:-1;width:385px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1  {width:385px;height:2px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}

#page_157 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:0px;z-index:-1;width:406px;height:2px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1  {width:406px;height:2px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_170 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_252 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_256 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_260 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_261 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_264 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_270 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_272 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_277 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_277 #dimg1 #img1  {width:62px;height:92px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}

#page_287 #dimg1z{position:absolute;top:29px;left:483px;z-index:-1;width:62px;height:92px;}
#page_287 #dimg1 #img1  {width:62px;height:92px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:53px 0px 99px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 48px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 992px;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1082px;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1082px;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_296 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}

#page_296 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1  {width:457px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 22px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_297 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 98px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 25px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_299 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}

#page_299 #dimg1z{position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:458px;height:666px;}
#page_299 #dimg1 #img1  {width:458px;height:666px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 27px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_300 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}

#page_300 #dimg1z{position:absolute;top:14px;left:0px;z-index:-1;width:457px;height:426px;}
#page_300 #dimg1 #img1  {width:457px;height:426px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 78px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}

#page_301 #dimg1z{position:absolute;top:13px;left:0px;z-index:-1;width:221px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1  {width:221px;height:1px;}




.ft0{font:  24px 'Verdana' !important;l-h: 40px;}
.ft1{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft2{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft4{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft5{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft7{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft9{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft11{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft13{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft14{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft15{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft16{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft17{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft18{font:  18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft19{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft20{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft21{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft22{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft23{font:  16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft24{font:  16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;}
.ft25{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft26{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;}
.ft27{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft29{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft30{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft31{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft32{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;}
.ft33{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft34{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 14px;}
.ft35{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 14px;}
.ft36{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 15px;}
.ft37{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft38{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft39{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft40{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 17px;}
.ft41{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft42{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 14px;}
.ft43{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 15px;}
.ft44{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 16px;}
.ft45{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft46{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft47{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft48{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft49{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft50{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft51{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft52{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft53{font:  12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft54{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft55{font:  10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft56{font:  18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft57{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft58{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft59{font:  14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 18px;}
.ft60{font:  14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft61{font: bold  12px 'Verdana' !important;color: #008000;l-h: 16px;}
.ft62{font: bold  12px 'Verdana' !important;color: #9a3365;l-h: 16px;}
.ft63{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;}
.ft64{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft65{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft66{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft67{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft68{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;}
.ft69{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft70{font:  12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 517px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p16{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.42px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 374px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: left;margin-top: 506px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p94{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p106{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p117{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p118{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p136{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p177{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p179{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p180{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p190{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p216{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 698px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p238{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p268{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p270{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p274{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p286{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 509px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p291{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p306{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p318{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p331{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p333{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p337{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p361{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;margin-top: 647px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p406{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 560px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p417{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p450{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 584px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 481px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p501{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p504{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p506{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 343px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 76px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p538{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p539{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p540{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p541{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p542{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p547{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p548{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p549{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p550{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p551{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p552{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p553{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p554{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p578{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p588{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p595{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p608{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p637{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p638{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p641{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p647{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p651{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p653{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p655{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p658{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p659{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p660{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p661{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p663{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p664{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p665{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p667{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p669{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p673{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p674{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p681{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p683{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p684{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p685{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p687{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p689{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p692{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p694{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p697{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p698{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p700{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p701{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p704{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p705{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p706{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p707{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p711{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p713{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 483px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 617px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 645px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 670px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 677px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 607px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 238px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 609px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}

.tr0{heightzzz: 20px;}
.tr1{heightzzz: 35px;}
.tr2{heightzzz: 37px;}
.tr3{heightzzz: 29px;}
.tr4{heightzzz: 28px;}
.tr5{heightzzz: 36px;}
.tr6{heightzzz: 19px;}
.tr7{heightzzz: 17px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 27px;}
.tr10{heightzzz: 22px;}
.tr11{heightzzz: 26px;}
.tr12{heightzzz: 52px;}
.tr13{heightzzz: 14px;}
.tr14{heightzzz: 21px;}
.tr15{heightzzz: 54px;}
.tr16{heightzzz: 25px;}
.tr17{heightzzz: 38px;}
.tr18{heightzzz: 60px;}
.tr19{heightzzz: 15px;}
.tr20{heightzzz: 13px;}
.tr21{heightzzz: 16px;}
.tr22{heightzzz: 34px;}
.tr23{heightzzz: 12px;}
.tr24{heightzzz: 32px;}

.t0{width: 456px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 420px;margin-leftZ: 34px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 456px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 419px;margin-leftZ: 34px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 530px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 420px;margin-leftZ: 100px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 456px;margin-top: 8px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 457px;margin-top: 141px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 380px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 447px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 39px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 392px;margin-top: 41px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 537px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 434px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 22px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 423px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 446px;margin-top: 31px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 473px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 64px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 473px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 66px;f:16px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 877px;f:bold 13px 'Verdana' !important;color: #9a3365;}
.t39{width: 915px;f:bold 13px 'Verdana' !important;color: #9a3365;}
.t40{width: 850px;f:bold 13px 'Verdana' !important;color: #9a3365;}
.t41{width: 973px;f:bold 13px 'Verdana' !important;color: #9a3365;}
.t42{width: 862px;f:bold 13px 'Verdana' !important;color: #9a3365;}
.t43{width: 979px;f:bold 13px 'Verdana' !important;color: #9a3365;}

&lt;/STYLE&gt;



&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB3861x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Ägaransvar vid trafikbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;av Utredningen om ägaransvar vid trafikbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Stockholm 2005&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2005:86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;Orderfax: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 91 Ordertel: &lt;NOBR&gt;08-690&lt;/NOBR&gt; 91 90 &lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft2"&gt;Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft2"&gt;– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft2"&gt;Tryckt av Elanders Gotab AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Stockholm 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft2"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;91-38-22442-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;Till statsrådet Ulrica Messing&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft5"&gt;Regeringen beslutade den 19 maj 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att undersöka de juridiska förutsättningarna för att införa någon form av ägaransvar för hastighetsöverträdelser och andra trafikförseelser som kan övervakas och upptäckas genom automatiska system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Hovrättsrådet Owe Hultin förordnades som särskild utredare fr.o.m. den 14 september 2004. Hovrättsassessorn Anna Erman anställdes som sekreterare i utredningen fr.o.m. den 21 september 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft5"&gt;Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 28 september 2004 numera departementsrådet Fredrik Ahlén, verksjuristerna Bengt Magnusson och Sofia Erlandsson samt rättssakkunniga Clara Ahlqvist. Sofia Erlandsson entledigades från sitt uppdrag den 1 september 2005 och efterträddes samma dag av verksjuristen Björn Malmqvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft5"&gt;Utredningen har antagit namnet Ägaransvar vid trafikbrott. Genom tilläggsdirektiv den 4 maj 2005 fick utredningen förlängd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft5"&gt;tid att lämna sitt betänkande till den 30 november 2005. Utredningen får härmed överlämna betänkandet Ägaransvar vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;trafikbrott (SOU 2005:86). Arbetet har bedrivits i nära samarbete med experterna, som instämmer i utredningens överväganden. Utredningens uppdrag är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft5"&gt;Stockholm i oktober 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft5"&gt;Owe Hultin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft5"&gt;/Anna Erman&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td0"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Förkortningar.....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft7"&gt;Utredningens uppdrag och arbete ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft2"&gt;Utredningsuppdraget...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft2"&gt;Arbetets bedrivande.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft7"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft7"&gt;straffansvar................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Det straffrättsliga perspektivet – en utgångspunkt för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft11"&gt;analys&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td5"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;.......................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;2.1.1 Brottsbegreppet i svensk lag ........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;2.1.2 Brottsbegreppet i art. 6 Europakonventionen ............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;Särskilt om trafikförseelser ..........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;2.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;Straff kontra avgift........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft11"&gt;2.1.5 Närmare om den fortsatta framställningen.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td7"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;2.2 Grundläggande krav för kriminalisering.................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;2.2.1 När bör kriminalisering ske?........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;31&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;2.2.2 Hur bör kriminalisering ske? .......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Allmänt om brottsbegreppet och förutsättningarna för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft2"&gt;straffansvar ...............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;38&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft11"&gt;2.4 Kravet på objektiva rekvisit eller straffbelagd gärning ..........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;2.4.1 Olika typer av brott......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;2.4.2 Mer om effektbrotten – kravet på adekvat&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;kausalitet .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;40&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;2.4.3 Jareborgs ansvarslära ....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft12"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;2.4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;Ansvar för underlåtenhetsbrott ...................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;2.4.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;Ansvarssubjekten i straffrätten ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;47&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;2.4.6 Särskilt om företagares ansvar......................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;2.5 Kravet på subjektiva rekvisit eller personligt ansvar ..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;2.5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;Uppsåtsbegreppet .........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;2.5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;Culpabegreppet (personlig culpa)................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;59&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;2.5.3 Strikt ansvar och användningen av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;uppsåtspresumtioner.....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Uppsåtspresumtioner enligt Europakonventionen – Oskyldighetspresumtionen och dess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;konsekvenser för svensk rätt........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;65&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft2"&gt;Sammanfattning........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;72&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft11"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;Förfarandet vid straffsanktionerade trafikförseelser .............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;3.1.1 Allmänt om polisens verksamhet.................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;3.1.2 Föreläggande om ordningsbot och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;strafföreläggande...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;77&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;Förundersökningen.......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;Handläggningen i domstol ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;Rättssäkerhetsgarantier enligt art. 6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft2"&gt;Europakonventionen................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;3.2.1 När inträder brottsmisstänktas rättigheter enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;art. 6? .............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;87&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;3.2.2 Allmänt om den enskildes rättigheter enligt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;art. 6 (1) .........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;3.2.3 Innebörden av rätten till en rättvis rättegång..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;88&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;3.2.4 Rätten till en rättvis rättegång och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;oskyldighetspresumtionen ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td17"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;3.2.5 Europadomstolens praxis angående rätten till&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;tystnad ...........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Rätten att vara tyst och inte tvingas vittna mot sig själv i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td18"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft2"&gt;övrigt ........................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Rätten att vara tyst och att inte belasta sig själv –&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft2"&gt;konsekvenser för svensk rätt ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td18"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft2"&gt;3.4.1 Rättspraxis .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft12"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft16"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td20"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft16"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;3.4.2 Rätten till tystnad och uppgiftsskyldighet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td20"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft2"&gt;skattelagstiftningen ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft7"&gt;99&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;3.4.3 Rätten till tystnad och uppgiftsskyldighet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft2"&gt;miljölagstiftningen......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft9"&gt;101&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;3.4.4 Skyldighet att inte lämna oriktiga uppgifter vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td20"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;SPAN class="p32 ft2"&gt;konkurser ....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;SPAN class="p33 ft9"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Oskyldighetspresumtionen och omedelbar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft2"&gt;verkställighet ..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft7"&gt;Regeringsrättens ställningstagande i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;skattetilläggsmålen......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft7"&gt;Europadomstolens uttalanden i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;skattetilläggsmålen......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;3.5.3 Lagstiftningsåtgärder på grund av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;Europadomstolens praxis...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft2"&gt;Sammanfattning .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;Trafiklagstiftningen – ett system med straff och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;avgifter....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft9"&gt;Straffbestämmelser i trafiklagstiftningen .............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;109&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.1.1 Allmänna trafikregler – trafikförordningen..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft9"&gt;4.1.2 Särskilt om terrängtrafik – terrängkörningslagen.....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft9"&gt;4.1.3 Fordons beskaffenhet och utrustning.......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;115&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;Registrering av fordon................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;116&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;Skatt och försäkring ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;117&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.1.6 Yrkestrafiken – regler om trafiktillstånd, kör- och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;vilotider .......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.1.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;Olovlig körning ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.1.8 Andra regler i trafikbrottslagen – vårdslöshet i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;trafik ............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;125&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft9"&gt;4.1.9 Trafikbrott som begås utomlands .............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft9"&gt;Sanktionsavgifter i trafiklagstiftningen ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft11"&gt;4.2.1 Allmänt om avgifter på trafikområdet.......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.2.2 Parkeringsförseelser som omfattas av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft9"&gt;offentligrättslig reglering ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;130&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.2.3 Parkeringsförseelser som inte omfattas av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft9"&gt;offentligrättslig reglering ...........................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;134&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;Lagen om överlastavgift .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;135&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td3"&gt;&lt;SPAN class="p34 ft7"&gt;4.2.5 Avgift vid flyttning av fordon....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;136&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td1"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td21"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft12"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;Innehåll SOU 2005:86&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft2"&gt;Regler om körkortsingripande ..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft9"&gt;Allmänt om körkortsingripande ................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;137&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;4.3.2 Återkallelse av körkort och varning...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft2"&gt;Sammanfattning......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;trafiksäkerheten........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft2"&gt;Bakgrund.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;5.1.1 Nollvisionen som mål för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;trafiksäkerhetspolitiken..............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;145&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft9"&gt;Problemet med hastighetsöverträdelser ....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;146&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;Tidigare diskussioner om ägaransvar och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;avkriminalisering av hastighetsförseelser..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;146&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;5.2.1 Ägaransvar vid hastighetsförseelser i lagen om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;överlastavgift ...............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;146&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;5.2.2 Förslag till avkriminalisering av&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft9"&gt;hastighetsförseelser under &lt;NOBR&gt;1980-talet ........................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;147&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;Försök med automatisk trafiksäkerhetskontroll – ATK .....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;5.3.1 Rikspolisstyrelsens rapport år 1992 ...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;149&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft7"&gt;5.3.2 Ytterligare försök med automatisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft2"&gt;hastighetsövervakning ................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;152&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft9"&gt;5.3.3 Utvidgning av verksamheten med ATK....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;159&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Problemen med ATK – avgift eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;upplysningsskyldighet för fordonsägaren ............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Polisverksamhetsutredningens delbetänkande år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft2"&gt;2001..............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;5.4.2 Utredningsrapport inom Rikspolisstyrelsen år&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft2"&gt;2003..............................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;162&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;5.4.3 Tillkomsten av utredningen Ägaransvar vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft2"&gt;trafikbrott....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;163&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td25"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;5.5 Andra åtgärder för att sänka hastigheterna på vägarna ........&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft7"&gt;Försöksverksamhet med varierande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft2"&gt;hastighetsbegränsning.................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td25"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft7"&gt;5.5.2 Utökade möjligheter att föreskriva olika&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft2"&gt;hastighetsbegränsningar .............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;164&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;SPAN class="p24 ft9"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;SPAN class="p36 ft9"&gt;Implementering av &lt;NOBR&gt;ISA-systemet ..............................&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;165&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2005:86 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft9"&gt;Ytterligare åtgärder för att höja trafiksäkerheten ................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;166&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;5.6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;Lagstiftning angående rattfylleri................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;166&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;5.6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;Försöksverksamhet med alkolås................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;166&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;5.6.3 Omhändertagande och förverkande av fordon vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;rattfylleri......................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;167&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;5.6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;Andra åtgärder ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;168&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Sammanfattning .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;169&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;Utländsk rätt ...........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;.....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;171&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Danmark.................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;172&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Finland....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;173&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Storbritannien ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;176&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Tyskland .................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;177&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Österrike ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;178&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Nederländerna........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;179&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Frankrike ................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;181&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Kanada ....................................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;6.9.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;Alberta.........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;183&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;6.9.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;Manitoba .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;184&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;6.9.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;Ontario........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;6.9.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;Québec ........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;185&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft2"&gt;Sammanfattning .....................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;186&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td30"&gt;&lt;SPAN class="p38 ft7"&gt;Överväganden ..........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;189&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Färre hastighetsförseelser – ett viktigt mål för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td33"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft2"&gt;trafiksäkerhetspolitiken.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;189&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td2"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft9"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td33"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft2"&gt;Vilka frågor skall tas upp? .....................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td34"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;190&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft9"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft9"&gt;Olika modeller för att lagföra trafikförseelser .....................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;191&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Dagens system – straffrättsligt föraransvar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td35"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft2"&gt;hastighetsförseelser................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td34"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td35"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td34"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft12"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft16"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td37"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft16"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td36"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;Straffvärde och allmänprevention ..............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;193&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.4.2 Straffrättsligt föraransvar och allmänna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;straffrättsliga principer ...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;196&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.4.3 Straffrättsligt föraransvar i förhållande till annan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;lagstiftning...................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;199&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.4.4 Straffrättsligt föraransvar och straffprocessuella&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;rättssäkerhetsgarantier................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;201&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.4.5 Föraransvar – effektivitetsaspekter och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;utredningskostnader ...................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;203&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;7.5 Ägaransvar för trafikförseelser m.m. ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;205&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.5.1 Fordonets ägare och dennes skyldigheter i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;trafiklagstiftningen......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;205&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;7.5.2 Ägaransvar och allmänna straffrättsliga principer.....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.5.3 Ägaransvar i samband med annan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;trafikbrottslighet.........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;220&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.5.4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft9"&gt;Ägaransvar och körkortsingripande ..........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;223&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.5.5 Ägaransvar – en önskvärd utvidgning av det&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;straffrättsliga området?...............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;226&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;7.5.6 Åtgärder som kan vidtas för att undgå ägaransvar....&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;227&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;7.5.7 Ägaransvar och utlandsregistrerade fordon ..............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;232&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td39"&gt;&lt;SPAN class="p42 ft7"&gt;7.6 Särskilt om subsidiärt ägaransvar och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;ägaransvarspresumtioner........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;233&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.6.1 Föraransvar med subsidiärt ansvar för&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;fordonsägaren..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;234&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;7.6.2 En presumtion för ägaransvar ....................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;236&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;7.7 Särskilt om ägaransvar som utkrävs genom avgifter ............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;237&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;7.7.1 Avgifter – straffvärde och allmänprevention.............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;238&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;7.7.2 Polisens uppgifter i ett system med avgifter .............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;239&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;7.7.3 Krav på nya handläggningsregler ...............................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;241&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;7.7.4 Avgifter – möjlighet till återkrav................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;243&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td39"&gt;&lt;SPAN class="p41 ft7"&gt;7.7.5 Särskilt om sanktionsavgifter och utländska&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft2"&gt;fordon ..........................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;244&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Ägaransvar – ökade effektivitetsvinster i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td40"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;trafikövervakningen och bättre trafiksäkerhet? ...................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;245&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;7.8.1 Utgångspunkt – ATK är en effektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft9"&gt;trafikövervakningsmetod............................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;245&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;7.8.2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td5"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft11"&gt;Effektivitetsvinster i trafikövervakningen.................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;246&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;7.8.3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft9"&gt;Trafiksäkerhetsmässiga konsekvenser .......................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;249&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td42"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td43"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;För vilka trafikförseelser kan ägaransvar komma i fråga? ... 252&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td44"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;7.10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr14 td40"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft9"&gt;Upplysningsskyldighet för fordonsägaren...........................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;253&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td40"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft7"&gt;7.10.1 Fordonsägaren och dennes kunskaper om vem&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;som kört fordonet ......................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;254&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td40"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft7"&gt;7.10.2 Upplysningsskyldighet enligt rättegångsbalken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td46"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;och art. 6 Europakonventionen .................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;256&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td40"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft7"&gt;7.10.3 Upplysningsskyldighet – effektivitet och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td44"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td45"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;trafiksäkerhet ..............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;262&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;7.11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td40"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft9"&gt;Föraransvar med förenklade handläggningsregler ...............&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;263&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td40"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft7"&gt;Övriga frågor ............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;267&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td47"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Litteraturförteckning ........................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;269&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr17 td48"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Bilagor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td46"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td2"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td48"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td46"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;Kommittédirektiv.............................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;277&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Bilaga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft7"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft2"&gt;Tilläggsdirektiv.................................................................&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;287&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td49"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Bilaga&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft7"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft9"&gt;Utdrag ur Vägverkets trafiksäkerhetsenkät år 2005 ......&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;291&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft5"&gt;Utredningens uppdrag har varit att undersöka särskilt de juridiska förutsättningarna för att införa någon form av ansvar för fordonsägaren när hans eller hennes fordon används vid hastighetsöverträdelser och andra trafikförseelser som kan övervakas och upptäckas genom automatiska system. I uppdraget har även ingått att bedöma vilka konsekvenser som införandet av de olika formerna av ägaransvar kan förväntas få, bl.a. för trafiksäkerheten och allmänhetens vilja att följa trafikreglerna, vilka effektivitetsvinster i trafikövervakningen som skulle uppnås och om den enskildes rättssäkerhet skulle påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft1"&gt;Olika modeller för att lagföra hastighetsförseelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;I dag bestraffas överträdelser av regler om högsta tillåtna hastighet och liknande förseelser med penningböter. Ansvaret är straffrättsligt och utkrävs av fordonets förare i straffrättslig ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Regler om ägaransvar för hastighetsförseelser kan utformas på olika sätt. Om sådana förseelser även i fortsättningen skall vara belagda med bötesstraff, måste ägarens ansvar vara straffrättsligt. En avkriminalisering gör det i stället möjligt att införa en sanktionsavgift som fordonsägaren är skyldig att betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Ett alternativ är att fordonsägarens ansvar görs generellt, dvs. oberoende av om fordonet har stoppats på plats och om föraren har identifierats eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;En annan lösning är att ägarens ansvar begränsas till situationer där föraren inte identifieras. Fordonsägaren ansvarar då främst när en misstänkt förseelse registrerats genom kameraövervakning (utan något krav på utredning av förarens identitet), medan föraren kan lagföras i de fall förseelsen upptäckts genom övervakningsmetoder där föraren stoppas och identifieras på plats (t.ex. laser). Eftersom sanktionsavgifter är schabloniserade till sin karaktär och skall vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;lättillämpade, bör ett ägaransvar i form av en avgift främst aktualiseras i de angivna fallen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Man kan även tänka sig en regel utformad som en presumtion för ägaransvar och med en omvänd bevisbörda. Det innebär att ägaren görs skyldig om denne inte kan bevisa att han eller hon inte har begått förseelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;En ytterligare variant är att ägarens ansvar görs subsidiärt. Därmed uppställs ett krav på att åtgärder först vidtas för att fastställa förarens identitet. Ägaransvaret inträder bara när de utredande myndigheterna inte kan identifiera föraren (t.ex. på grund av otydliga fotografier eller att föraren är maskerad). För att underlätta handläggningen kan det ligga nära till hands att kombinera det subsidiära ansvaret med en skyldighet för fordonsägaren att uppge vem föraren var och där denne straffas för själva trafikförseelsen vid underlåtenhet att namnge föraren. Gemensamt för de två sistnämnda modellerna är att ansvaret kan komma att utkrävas av antingen föraren eller ägaren beroende på resultatet av utredningen. Det ligger därför närmast till hands att en sådan reglering bör vara straffrättslig (jfr vad som ovan sagts om avgifter). Något formellt hinder mot att införa ett avgiftssystem även i dessa fall finns emellertid inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Ett subsidiärt ägaransvar som inträder när ägaren vägrar lämna upplysningar om föraren har även en del gemensamt med en modell där ett straffrättsligt föraransvar kompletteras med en straffsanktionerad skyldighet för fordonsägaren att namnge föraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft1"&gt;Ägaransvar – straffrättsliga principer och regelsystemet i övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;Straffrättsliga principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;Enligt legalitets- och konformitetsprincipen måste medborgarna ha förmåga och tillfälle att rätta sig efter lagen och därmed kunna förutse i vilka situationer och på vilket sätt deras handlande kan bli föremål för ingripanden av straffrättsligt slag. Dessa grundläggande principer gäller både för överträdelser som beivras med straff och avgifter av repressiv karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Enligt skuldprincipen kan straff bara ådömas den som har uppvisat ett klandervärt beteende i form av uppsåt eller oaktsamhet. Ett strikt ansvar – oberoende av uppsåt eller oaktsamhet – strider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;mot skuldprincipen och därmed mot de principer som svensk straffrätt bygger på. Det finns ett något större utrymme för att föreskriva strikt ansvar för hastighetsförseelser som bestraffas genom sanktionsavgifter. För att inte hamna i konflikt med art. 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna krävs emellertid att den enskilde har möjlighet att anföra befrielsegrunder grundade på subjektiva förhållanden i syfte att undgå ansvar även i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;På trafikområdet finns regler om ägaransvar främst i författningar som reglerar fordons utrustning och funktion, betalning av skatt och försäkringar. För överträdelser som sker på grund av förarens körbeteende – bl.a. hastighetsförseelser och körning mot rött ljus – görs föraren ansvarig. Skälet till regleringen är att ägaren är den som har bäst förutsättningar att kontrollera att hans eller hennes fordon är utrustat på föreskrivet sätt m.m., medan föraren har störst möjlighet att påverka sitt körbeteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;I ett system med ägaransvar för hastighetsförseelser uppkommer ingen konflikt med de nämnda principerna i de fall där föraren också är ägare till fordonet. Om ägaren har lånat eller hyrt ut sitt fordon har denne emellertid mycket små möjligheter att förutse eller förhindra att en överträdelse äger rum. Med andra ord uppstår motsättningar med legalitets- och konformitetsprincipens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;En viktig aspekt på kravet på förutsebarhet är att samma sorts förseelse skall bestraffas på samma sätt oavsett var den äger rum och hur den upptäcks. Detta är även en konsekvens av principen om likställighet och kravet på att ett sanktionssystem skall vara neutralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;En regel innebärande att ansvaret för en hastighetsförseelse utkrävs av olika ansvarssubjekt – ägare eller förare – beroende på om föraren har identifierats, om det har varit möjligt att identifiera föraren eller om en viss trafikövervakningsmetod i övrigt har använts, strider mot dessa principer. Ett generellt ägaransvar, som utkrävs även när fordonet och dess förare har stoppats på plats, riskerar å andra sidan att upplevas som orättvist utifrån ett medborgarperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft5"&gt;Straffprocessuella principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft17"&gt;Oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) EKMR innebär att den tilltalade skall anses vara oskyldig fram till dess hans eller hennes skuld lagligen har fastställts. Det innebär bl.a. att åklagaren har den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;fulla bevisbördan i brottmål. En ansvarsregel som inte ger ägaren möjlighet att anföra motbevisning (exempelvis i form av subjektiva befrielsegrunder) strider mot dessa principer, och detta oavsett om hastighetsförseelser bestraffas med böter eller avgifter. Detsamma gäller för en presumtion om ägaransvar med omvänd bevisbörda och för ett system där ägaren görs skyldig om han eller hon inte namnger föraren. I de fall där ett fordon har körts av en nära anhörig till ägaren kommer den sistnämnda regeln även i konflikt med skyddet för nära anhöriga i rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft5"&gt;Andra straffrättsliga regler och reglerna om körkortsingripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;Regeln om straffrättsligt föraransvar gäller för både hastighetsförseelser och andra trafikförseelser som hänger samman med förarens körbeteende. Vid allvarliga överträdelser kan föraren även göras ansvarig för t.ex. brotten vårdslöshet eller grov vårdslöshet i trafik. Ett ägaransvar kan medföra vissa gränsdragningsproblem och tillämpningssvårigheter när en hastighetsförseelse utgör del i annan brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Förare som uppvisar ett trafikfarligt beteende anses vara olämpliga att inneha körkort. Körkortsingripande sker regelmässigt redan vid förhållandevis måttliga hastighetsförseelser (16 km/tim på s.k. &lt;NOBR&gt;30-väg&lt;/NOBR&gt; och 25 km/tim på vägar med högre hastighetsgräns). I ett system med ägaransvar kan körkortsingripande inte ske mot föraren, i vart fall inte i den utsträckning denne inte identifieras. En ändring av körkortslagens regler som står i samklang med ett ägaransvar för hastighetsförseelser är svår att genomföra. Om ett ägaransvar för förseelser som inte resulterar i körkortsingripande övervägs, bör beaktas att en särreglering av ansvaret enbart beroende på en hastighetsförseelses svårhetsgrad kan upplevas som svårbegriplig för allmänheten och strider även mot kravet på förutsebarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft5"&gt;Särskilt om administrativa avgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft5"&gt;En avkriminalisering av hastighetsförseelser bör kunna motiveras med att sådana förseelser inte är straffvärda eller klandervärda. Eftersom hastighetsöverträdelser (till skillnad från exempelvis felparkeringar) generellt sett utgör trafikfarliga beteenden, saknas stöd för att dra en sådan slutsats. Vidare måste beaktas att polisens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td50"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;möjligheter att utreda annan brottslig verksamhet i samband med trafikförseelser begränsas i ett system med avgifter. Skälet är att de åtgärder som polisen kan vidta i syfte att identifiera en person eller på annat sätt ingripa förutsätter att det finns någon form av misstanke om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Om avgifter införs måste nya handläggningsregler tillskapas. I de fall förseelsen innefattar ett brott eller en förseelse som föreskriver ansvar för fordonets förare (t.ex. vårdslöshet i trafik eller omkörning vid övergångsställe) kan detta medföra oklarheter angående vilket regelsystem som skall tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;Effektivitetsaspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft5"&gt;Ett föraransvar skapar särskilda problem när förseelser upptäcks genom kameraövervakning. Skälet till det är att de fotografier som tas inte alltid är av tillräckligt bra kvalitet och då det är ganska enkelt för förarna att undgå identifiering (t.ex. genom maskering av olika slag). I ett system med ägaransvar kan man räkna med en risk för att ägarna vidtar andra åtgärder för att undgå lagföring, t.ex. att montera bort fordonets registreringsskylt eller att registrera fordon på underåriga personer och konkursmässiga bolag med ställföreträdare som saknar tillgångar. Trots detta kan det antas att flera personer kan lagföras i ett system med ägaransvar. Eftersom föraren inte behöver identifieras, kommer även utredningstiden för varje ärende att minska markant. Flera ärenden kan därmed hanteras. Även med beaktande av att handläggningen måste ske utifrån EKMR:s krav – oavsett om ägarens ansvar utkrävs i form av böter eller avgifter – bör ett ägaransvar för hastighetsförseelser medföra effektivitetsvinster i trafikövervakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft5"&gt;Trafiksäkerhetsmässiga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;Det är rimligt att anta att de effektivitetsvinster som ett ägaransvar medför även har en viss dämpande effekt på trafikanternas körbeteende. Detta bör i sin tur ha positiva återverkningar på trafiksäkerheten. Samtidigt måste beaktas att förare som kör fordon som de inte själva äger kan få ett minskat incitament att följa trafikreglerna. Om ett avgiftssystem införs borde detta problem delvis motverkas av att fordonsägaren har möjlighet att kräva föraren på den avgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft12"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;som ägaren har tvingats betala för en trafikförseelse. Å andra sidan måste beaktas risken för att medborgarna uppfattar en sanktionsavgift som påförs i administrativ ordning som mindre allvarlig än ett bötesstraff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Av större betydelse för trafikanternas beteende är emellertid att det är svårt att vidta åtgärder rörande både ägarens och förarens körkort i ett system med ägaransvar som bygger på att förarens identitet inte fastställs. Samtidigt bör man ha i åtanke att övervakning med kamera har visat sig vara mest effektiv för att sänka just de högsta hastigheterna. Sammanfattningsvis torde ett ägaransvar medföra en minskning av främst de mindre allvarliga hastighetsförseelserna (som inte brukar medföra körkortsingripande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft1"&gt;Föraransvar med upplysningsskyldighet för fordonsägaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Vid övervägande av om dagens system med straffrättsligt föraransvar bör kompletteras med en straffsanktionerad skyldighet för den registrerade fordonsägaren att namnge föraren och där själva underlåtenheten att göra det bestraffas, måste beaktas reglerna i 23 kap. och 36 kap. RB och art. 6 EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Enligt rättegångsbalken är en person under förundersökningen aldrig skyldig att ange sig själv eller någon nära anhörig. Rätten för den brottsmisstänkte att förhålla sig helt passiv under utredningen och att inte tvingas ange eller vittna mot sig själv följer även av art. 6 EKMR. I de fall där det kan misstänkas att fordonsägaren själv eller någon nära anhörig till denne har begått en trafikförseelse, är det således inte möjligt att förena ett föreläggande o.dyl. med hot om sanktioner. Av det skälet bör en sådan regel inte medföra några större effektivitetsvinster vid utredningen av trafikförseelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Andra, mer genomgripande förändringar av regelsystemet i syfte att förenkla handläggningen och därmed möjliggöra lagföring av flera trafikförseelser måste ske genom ändringar i rättegångsbalken. Sådana överväganden har emellertid legat utanför utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;Förkortningar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;AETR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;den europeiska överenskommelsen den 1 juli 1970 om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid inter-&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;nationella vägtransporter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;ATK&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;automatisk trafiksäkerhetskontroll&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;bet.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;betänkande&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;BrB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;brottsbalken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;BRÅ&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;dir.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;utredningsdirektiv&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Ds&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;departementsserien&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;EKMR&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;och de grundläggande friheterna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;EU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;FAP&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Föreskrifter och allmänna råd för polisväsendet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;FB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;föräldrabalken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;FN&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Förenta nationerna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;JFT&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Tidskrift utgiven av juridiska föreningen i Finland&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;JK&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Justitiekanslern&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;JO&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Justitieombudsmannen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;JT&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Juridisk tidskrift&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;JuU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Justitieutskottet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;MB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;miljöbalken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;NJA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Nytt juridiskt arkiv avd. I&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;prop.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;proposition&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;RB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;rättegångsbalken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;RF&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;regeringsformen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;RH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Rättsfall från hovrätterna&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;RPS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;rskr.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;riksdagsskrivelse&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;RÅ&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Regeringsrättens årsbok&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;SBL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;SFS&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td53"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;svensk författningssamling&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td52"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td53"&gt;&lt;SPAN class="p80 ft12"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Förkortningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;SIKA&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Statens institut för kommunikationsanalys&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;SkBrL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;skattebrottslagen (1971:69)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;SkL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;skadeståndslagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;SkU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Skatteutskottet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;SOU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;statens offentliga utredningar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;SvJT&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Svensk juristtidning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;TBL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;trafikbrottslagen (1951:649)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;TF&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;tryckfrihetsförordningen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;TrF&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;trafikförordningen (1998:1276)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;TU&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Trafikutskottet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;UB&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;utsökningsbalken&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;VTI&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;Statens väg- och transportforskningsinstitut&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;VTK&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;vägtrafikkungörelsen (1972:603)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;YGL&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p82 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Enligt direktiven för utredningsarbetet (dir. 2004:74 och dir. 2005:56, bilaga &lt;NOBR&gt;1–2)&lt;/NOBR&gt; går uppdraget ut på att undersöka förutsättningarna för att införa någon form av ägaransvar för hastighetsöverträdelser och andra trafikförseelser som kan övervakas och upptäckas genom automatiska system. Särskilt skall analyseras följande ansvarsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;Bötespåföljden för de aktuella trafikbrotten ersätts av en administrativ sanktionsavgift som fordonets ägare är skyldig att betala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Fordonets ägare är skyldig att uppge vem som körde fordonet. För att bestämmelsen skall få avsedd effekt är utgångspunkten att underlåtenhet att lämna uppgifter på något sätt måste kunna sanktioneras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;Direktiven specificerar uppdraget genom att nämna vilka frågor som särskilt skall behandlas. Förutom att allmänt analysera de juridiska förutsättningarna för att införa ett system med ägaransvar, skall utredningen överväga de trafiksäkerhetsmässiga konsekvenserna av ett sådant system – främst rörande trafikanternas vilja att respektera rådande hastighetsgränser – och om ett ägaransvar kan medföra några effektivitetsvinster i trafikövervakningen. Vidare skall analyseras hur ett ägaransvar skulle förhålla sig till annan lagstiftning av betydelse i sammanhanget, främst olika trafikbrott, och vad ett sådant ansvar skulle medföra rörande möjligheterna att återkalla körkort. Analysen skall även omfatta frågan om och hur den enskildes rättssäkerhet skulle påverkas. Vid sina överväganden av de juridiska förutsättningarna för att införa någon form av sanktionerad upplysningsskyldighet för fordonsägaren skall utredningen särskilt analysera hur en sådan regel skulle förhålla sig till en brottsmisstänkt persons rätt att vara tyst och inte tvingas ange sig själv enligt art. 6 EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft12"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Något krav på att utredningen skall lämna författningsförslag har inte funnits och något sådant förslag lämnas inte heller. Det bör noteras att utredningens uppdrag inte omfattar olika integritetsaspekter. Dessa frågor berörs därför inte i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Direktiven beslutades den 19 maj 2004. Utredningens egentliga arbete inleddes emellertid först den 21 september 2004, då sekreteraren tillträdde sitt uppdrag. Genom tilläggsdirektiv, som beslutades den 4 maj 2005, förlängdes tiden för utredningsuppdraget t.o.m. den 30 november 2005 (dir. 2005:56).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Utredningsarbetet har bedrivits på det sätt som är brukligt i enmansutredningar. Olika avsnitt i betänkandet har diskuterats vid sammanträden med experterna. I utredningen har hållits fem sammanträden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För att skaffa underlag för sina överväganden har utredningen inhämtat statistik rörande automatisk hastighetsövervakning från olika myndigheter. Sekreteraren har främst haft kontakter med befattningshavare vid Rikspolisstyrelsen och med forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Utredaren och sekreteraren har även gjort ett besök vid Polismyndigheten i Stockholms län, trafikenheten, och träffat flera av de poliser som arbetar med automatisk hastighetsövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Enligt överenskommelse med Vägverket har i dess årliga trafiksäkerhetsenkät allmänheten tillfrågats om sin inställning till ett system där fordonsägaren förpliktas betala böter vid hastighetsförseelser som upptäcks genom kameraövervakning, oavsett vem som kört fordonet. Resultaten från enkäten redovisas i en särskild bilaga. Slutligen har inhämtats praxis om körkortsingripanden vid hastighetsförseelser från Länsstyrelsen i Stockholms län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Som utgångspunkt för sin analys har utredningen även undersökt regelsystemen för hastighetsöverträdelser och liknande trafikförseelser samt hur dessa lagförs i några europeiska länder och i Kanada. Uppgifter om utländsk rätt har främst lämnats av regeringstjänstemän i respektive land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Hänvisningar till relevanta lagrum avser gällande författningar per den 1 juli 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;P class="p92 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Det straffrättsliga perspektivet – en utgångspunkt för analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft25"&gt;Utredningen har som främsta uppgift att närmare undersöka de juridiska förutsättningarna för att införa någon form av ägaransvar för hastighetsöverträdelser och andra trafikförseelser som kan övervakas och upptäckas genom automatiska system (nedan ägaransvar). Särskilt skall analyseras möjligheten att införa en administrativ sanktionsavgift i stället för böter för dessa förseelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Därutöver skall göras en konsekvensanalys framför allt av vad ett ägaransvar skulle innebära för trafiksäkerheten och vilka effektivitetsvinster i trafikövervakningen som skulle uppnås med ett sådant ansvar. Vidare skall undersökas de juridiska förutsättningarna för att införa en skyldighet för ägaren att lämna uppgifter om vem som kört eller använt ett fordon vid tidpunkten för en hastighetsöverträdelse (nedan upplysningsskyldighet). Utgångspunkten är att underlåtenhet att uppge vem som kört fordonet på något sätt kan sanktioneras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Den första frågan som infinner sig är vilken utgångspunkt som bör väljas för en juridisk analys av de nämnda spörsmålen. I den fortsatta framställningen används termen avkriminalisering i följande fall: när straff ersätts med avgift eller någon annan sanktion, när ett tidigare straffbelagt beteende inte medför någon sanktion alls eller när det straffbara området inskränks, t.ex. genom att undantag görs för ”ringa fall”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Brottsbegreppet i svensk lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Enligt 1 kap. 1 § BrB är brott en gärning som är beskriven i brottsbalken eller annan lag eller författning och för vilken straff är stadgat. För att en gärning skall betecknas som brott, krävs för det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft27"&gt;första att den är angiven i brottsbalken eller annan författning. Detta krav är ett resultat av den s.k. legalitetsprincipen, som är en grundläggande rättssäkerhetsprincip inom straffrätten. Legalitetsprincipen innebär främst ett förbud mot analog strafflagstillämpning och retroaktiv strafflagstiftning (se vidare avsnitt 2.2.2). För det andra krävs att gärningen är belagd med straff. Av 1 kap. 3 § BrB framgår att med straff menas påföljderna böter och fängelse. En domstol kan även döma till andra påföljder, t.ex. villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård, enligt särskilda regler i brottsbalken. I strängt teknisk mening definieras alltså brott som en gärning som är belagd med straff i form av böter eller fängelse. Något materiellt brottsbegrepp finns inte i den svenska straffrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Det formella brottsbegrepp som används i brottsbalken innebär emellertid inte att en överträdelse av en regel som sanktioneras genom administrativa avgifter automatiskt sätter hela det straffrättsliga regelsystemet ur spel. Avgiftssanktioner används precis som straff ofta i avskräckande och bestraffande syfte, för att uppmuntra eller förhindra ett visst beteende bland medborgarna och därigenom garantera efterlevnaden av olika påbud och förbud. När förbudet mot retroaktiv strafflag infördes i 2 kap. 10 § regeringsformen, anslöt sig departementschefen till Fri- och rättighetsutredningens ståndpunkt att detta förbud analogt skulle gälla både administrativa sanktioner som trätt i stället för straffrättsliga påföljder och andra sanktioner av uppenbart repressiv karaktär (prop. 1975/76:209, s. 125 och SOU 1975:75, s. 157, se även rättsfallet RH 89:85).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft25"&gt;Det sagda kan tydliggöras genom följande exempel. Om en skattskyldig skriftligen lämnar en oriktig uppgift som sedan läggs till grund för taxering, kan Skatteverket med stöd av 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483) respektive 5 kap. taxeringslagen (1990:324) påföra honom eller henne en särskild avgift i administrativ ordning, s.k. skattetillägg. Beslutet får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Att en person påförs skattetillägg utesluter emellertid inte att åklagaren väcker åtal för skattebrott eller vårdslös skatteuppgift mot den personen. De förvaltnings- och straffrättsliga regelsystemen har i detta fall samma syfte, nämligen att bestraffa handlingar som bidrar till s.k. skattefusk och att avhålla medborgarna från att undandra staten skatt. Som exemplet visar, är det repressiva och preventiva inslaget utmärkande för både administrativa sanktionsavgifter och straffrättsliga regler i egentlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;mening. Dessa gemensamma egenskaper är viktiga att ha i åtanke när man överväger att ersätta en straffrättslig påföljd med en administrativ avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Brottsbegreppet i art. 6 Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft25"&gt;Enligt art. 6 EKMR åtnjuter en person som står anklagad för brott (”criminal charge”) de rättssäkerhetsgarantier som där räknas upp, t.ex. rätten till en rättvis offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag. Sverige ratificerade EKMR den 4 februari 1952 och har successivt även ratificerat EKMR:s tilläggsprotokoll. Sedan den 1 januari 1995 gäller EKMR som svensk lag och är därmed direkt tillämplig här i landet (angående förarbeten, se SOU 1993:40, Del B, och prop. 1993/94:117). Lagar och föreskrifter får inte heller meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt EKMR (2 kap. 23 § RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft25"&gt;Enligt den praxis som utbildats genom Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna är begreppet anklagelse för brott ett autonomt begrepp som skall ges en självständig och allmängiltig tolkning. Vid bedömningen skall särskilt beaktas om den regel som överträtts är av allmän karaktär, dvs. om den gäller alla medborgare, och om den har ett preventivt och repressivt syfte (se Europadomstolens dom den 8 juni 1976 i målet Engels m.fl. mot Nederländerna, och därefter följande praxis, se även Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 2002, s. 145 f., nedan Danelius, och Van Dijk m.fl., Theory and Practice of the European Convention on Human Rights, 1998, s. 409 f., nedan Van Dijk).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft14"&gt;För att återanknyta till exemplet med de svenska skattetilläggen, har Europadomstolen i målen Janosevic respektive Västberga Taxi Aktiebolag och Vulic, båda mot Sverige, nyligen enhälligt uttalat att systemet med skattetillägg uppfyller de nämnda kriterierna och att skattetilläggen därför skall likställas med brottsanklagelse vid tillämpning av EKMR (Europadomstolens domar den 23 juli 2002, nedan skattetilläggsmålen, se även avsnitt 2.5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Särskilt om trafikförseelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Europadomstolens uttalanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Europadomstolen har fört ett liknande resonemang som beträffande bl.a. skattetilläggen i mål om mindre trafikförseelser, som i tysk rätt betecknats som ordningsförseelser (Ordnungswidrigkeiten) och för vilka administrativa avgifter (Bussgeld) trätt i stället för straff och som sådana inte antecknats i något kriminalregister (se domarna i målen Öztürk mot Tyskland, den 21 februari 1984, och Lutz mot Tyskland, den 25 augusti 1987). I målen var fråga om personer som inte ansågs ha iakttagit allmänna och detaljerade regler om aktsamt körbeteende i den tyska trafiklagstiftningen (federal lag som gäller för samtliga delstater). Klaganden Öztürk hade stött emot en parkerad bil, medan klaganden Lutz hade försökt köra om en annan bil, utan att förutsättningar för omkörning ansågs ha förelegat från trafiksäkerhetssynpunkt. Klagandena hade därigenom förorsakat kollision med smärre materiella skador som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft27"&gt;Vid sin bedömning lade Europadomstolen vikt vid att de aktuella trafikbestämmelserna riktade sig till alla medborgare i deras egenskap av vägtrafikanter. Detta till skillnad från t.ex. disciplinregler, som riktar sig till en viss yrkesgrupp eller till personer i särskild ställning. Vidare konstaterades att reglerna uppställde ett krav på aktsamt beteende som förenades med en bestraffande sanktion i form av en avgift. Bestämmelsernas allmänna karaktär och deras repressiva och preventiva syfte medförde enligt Europadomstolen att överträdelser av dem måste anses utgöra anklagelser för brott i konventionsrättslig mening. Det kan noteras att häktning kunde ske, om betalning inte skedde i tid och klaganden samtidigt inte visat att han eller hon var solvent. Någon omvandling till ett frihetsberövande straff var däremot inte möjlig. Dessa omständigheter var emellertid inte av särskilt stor betydelse vid domstolens bedömning. Det bör också påpekas att den beslutade avgiftens storlek inte var särskilt hög i något av fallen (60 respektive 125 D- mark, det högsta möjliga bötesbeloppet uppgick till 1 000 &lt;NOBR&gt;D-mark).&lt;/NOBR&gt; Europadomstolen uttalade uttryckligen att denna omständighet inte fråntog reglerna deras straffrättsliga karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft12"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Svensk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft27"&gt;I svensk rätt finns regler om trafikanters beteende framför allt i trafikförordningen (1998:1276). Trafikförordningen innehåller dels grundläggande aktsamhetsregler om vad vägtrafikanter har att iaktta för att undvika trafikolycka (2 kap. 1 § TrF), dels mer detaljerade regler om vad som gäller i särskilda trafiksituationer. Beträffande fordons hastighet, gäller att den skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver på det sätt som närmare beskrivs i 3 kap. 14 § TrF. Därutöver ges i 3 kap. 17 § TrF närmare anvisningar om de allmänna hastighetsbegränsningar som gäller. Med stöd av samma stadgande har kommunerna och Vägverket möjlighet att meddela föreskrifter som avviker från dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft25"&gt;Vidare har kommunerna och länsstyrelserna möjlighet att med stöd av 10 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ TrF meddela lokala trafikföreskrifter, bl.a. om fordons hastighet. Uppsåtlig eller oaktsam överträdelse av dessa regler eller föreskrifter som har meddelats med stöd av dem, kan föranleda penningböter för föraren (14 kap. 3 § TrF). I dessa hänseenden uppvisar det svenska regelverket många likheter med den del av den tyska trafiklagstiftningen, som var aktuell i de nämnda rättsfallen, både i fråga om bestämmelsernas allmänna utformning och deras repressiva och preventiva karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Straff kontra avgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Av föregående avsnitt framgår att en regel som föreskriver att förseelser beivras genom en administrativ sanktionsavgift har flera egenskaper gemensamt med straffrättslig lagstiftning i traditionell mening. De juridiska förutsättningarna för införandet av ett ägaransvar för hastighetsförseelser i svensk rätt bör därför analyseras i första hand utifrån ett straffrättsligt perspektiv. Det bör emellertid understrykas att sanktionsavgifternas förhållande till straffrätten inte är helt klarlagt. Varken lagstiftning, praxis eller doktrin ger särskilt mycket vägledning. Inte heller terminologin på området är entydig &lt;NOBR&gt;(Warnling-Nerep,&lt;/NOBR&gt; Sanktionsavgifter – Särskilt vid olovligt byggande, 1987, s. 20 f., nedan &lt;NOBR&gt;Warnling-Nerep,&lt;/NOBR&gt; och Zila, I stället för straff: sanktionsavgifter som kriminalpolitiskt medel mot bagatellbrottslighet, 1992, s. 85 f., nedan Zila).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Det uppställs inte riktigt samma rättssäkerhetskrav i fråga om regler vars efterlevnad garanteras genom avgiftshot som be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;träffande straffrätten i egentlig mening. Anledningen är att effektivitetsaspekter brukar sättas i förgrunden vid användning av sanktionsavgifter, medan krav på rättssäkerhet gör sig starkare gällande inom det strikt straffrättsliga området &lt;NOBR&gt;(Warnling-Nerep,&lt;/NOBR&gt; s. 37 f.). Detta hänger i sin tur samman med att straff främst är avsett att användas som reaktion på straffvärda gärningar, dvs. gärningar som samhället anser vara särskilt klandervärda eller allvarliga (se även BRÅ:s rapport Nytt straffsystem, 1977:7, s. 52 f. och s. 344 f.). Administrativa avgifter är däremot vanligast inom rättsområden där det förekommer ett stort antal överträdelser som är kostnadskrävande att hantera för domstolar och myndigheter och där argumenten för att införa eller behålla ett hot om straff inte är lika starka. Ibland används både straff och avgifter i syfte att kombinera straffhotets avskräckande effekt med avgiftssanktionens effektivitet, t.ex. inom skatteområdet (ett exempel ges i avsnitt 2.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft27"&gt;Till skillnad från straffbestämmelserna brukar avgiftssanktionen knytas till ett objektivt och lätt konstaterbart faktum som inte lämnar utrymme för någon prövning av det subjektiva ansvaret hos den person som överträtt en regel. Inte heller finns något hinder mot att utkräva avgift av juridiska personer. För att en konstruktion med ett sådant strikt ansvar skall vara försvarbar från rättssäkerhetssynpunkt, brukar emellertid förutsättas att de ansvariga subjekten inte bara har god kännedom om föreskrifternas innehåll, utan även särskild anledning att vaka över att de inte överträds. På samma sätt måste avgiftens storlek kunna fastställas utifrån vissa schablonmässigt bestämda parametrar, utan beaktande av omständigheter som är hänförliga till den betalningsskyldige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft25"&gt;Utöver vad som sagts i det föregående har följande kriterier ställts upp för att straff skall kunna ersättas med en avgift: avkriminalisering måste vara ändamålsenlig ur kriminalpolitisk synvinkel, systemet skall vara rättvist genom att avgiften drabbar dem som begår överträdelserna lika och åtgärden måste alltid kunna överprövas av högre myndighet eller – om det finns utrymme för betydande skönsmässiga bedömningar – av domstol (BRÅ:s rapport 1977:7, s. 349 f., och Betänkande av &lt;NOBR&gt;Åklagarutredningen-90,&lt;/NOBR&gt; Ett reformerat åklagarväsende, SOU 1992:61, s. 112 f., nedan Åklagar- &lt;NOBR&gt;utredningen-90,&lt;/NOBR&gt; som emellertid understryker att domstolsprövning numera bör vara obligatorisk på grund av Sveriges åtaganden enligt EKMR). De nämnda kriterierna överensstämmer med de riktlinjer för hur sanktionsavgifter bör utformas, som återfinns i förarbetena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;till bestämmelsen om förverkande i brottsbalken (prop. 1981/82:142, s. 21 f.). Dessa riktlinjer har även godtagits av riksdagen (bet. 1981/82:JuU53 och rskr. 328).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft27"&gt;Även om sanktionsavgifterna således uppvisar vissa särdrag, förtjänar det återigen att påpekas att de har flera egenskaper gemensamt med det straffrättsliga området i egentlig mening. Framför allt medför avgifternas repressiva karaktär och även deras preventiva syfte att förutsättningarna för att införa en avgift för överträdelse av ett påbud eller förbud i flera hänseenden överensstämmer med dem som krävs för att straffbelägga samma handlande (jfr &lt;NOBR&gt;Warnling-Nerep,&lt;/NOBR&gt; s. 78, och Zila, 1992, s. 205 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Det bör förtydligas att Europadomstolen till viss del har accepterat att enskilda länder behandlar förseelser som beivras genom administrativa avgifter annorlunda än brott i traditionell mening. EKMR uppställer emellertid vissa kriterier för dels på vilket sätt regler som har karaktären av brottsanklagelser måste utformas, dels hur överträdelserna skall hanteras av domstolar och myndigheter för att inte kränka de rättssäkerhetsgarantier som följer av dess art. 6. Som framgått ovan, gäller legalitetsprincipen även avgifter av straffliknande karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Närmare om den fortsatta framställningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Utredningen har således valt det straffrättsliga perspektivet som utgångspunkt för sin analys. Den första frågan som infinner sig är då vilka krav som bör ställas i en rättsstat för att kriminalisera ett visst beteende och vilka de närmare förutsättningarna är för att en person skall ådra sig straffansvar. En redogörelse för dessa förutsättningar eller krav finns i det inledande avsnittet (avsnitt 2). I detta sammanhang kommer även att belysas på vilket sätt den s.k. oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) EKMR påverkar utformningen av det subjektiva rekvisitet i en enskild brottsbeskrivning, dvs. den del av det straffrättsliga ansvaret som hänförs till gärningsmannens insikter om sitt handlande. I samma avsnitt redogörs för den särreglering avseende krav på uppsåt som finns i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft29"&gt;Som antytts ovan, skall framställningen i denna del inte ses som ett uppställande av absoluta kriterier för införande av någon form av ägaransvar vid trafikförseelser. Tanken är i stället att lägga fram underlag för en djupare förståelse av vad ett sådant ansvar faktiskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft12"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;är och hur det förhåller sig till allmänna principer för på vilket sätt och i vilka situationer ett handlande bör beläggas med straff i ett samhälle. Syftet är att underlätta en närmare diskussion om lämpligheten av och förutsättningarna för dess införande i den svenska trafiklagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft25"&gt;Det är även angeläget att undersöka hur ett ägaransvar förhåller sig till det svenska regelsystemet i övrigt. Efter genomgången av grundläggande straffrättsliga frågor presenteras en översikt av några olika typer av straff- och avgiftsbestämmelser som utredningen anser är av betydelse för att närmare belysa frågan kring ägaransvar. Tyngdpunkt kommer att läggas på regler som är av intresse för utredningens syften, t.ex. genom att föreskriva ansvar för personer som inte direkt har utfört den straffbelagda handlingen (ansvar för företagare, vårdnadshavare och andra personer som befinner sig i s.k. garantställning). Vissa paralleller kommer även att göras med olika typer av sanktionsavgifter, framför allt skattetillägg och miljösanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft27"&gt;Särskild vikt kommer att läggas vid trafiklagstiftningen, i första hand trafikförordningen, där reglerna om högsta tillåtna hastighet och andra grundläggande trafikregler finns. Av betydelse är de avgifter som fordonsägaren kan förpliktas betala på grund av felparkering eller att ett fordon har lastats för tungt (felparkerings- och överlastavgift). Viss tyngdpunkt kommer därför att läggas vid dessa. Redogörelsen för det trafikrättsliga regelverket återfinns i ett separat avsnitt (avsnitt 4). I utredningens uppdrag ingår även att analysera hur ett ägaransvar skulle förhålla sig till reglerna om körkortsingripande i körkortslagen. En översikt över dessa bestämmelser återfinns i slutet av trafikavsnittet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft27"&gt;Ett särskilt avsnitt ägnas åt att beskriva handläggningen av mål om trafikförseelser (avsnitt 3). På grund av utredningsuppdragets utformning redogörs mer utförligt för de rättigheter som en person som är misstänkt eller anklagad för brott har under förundersökningen och domstolsförfarandet enligt reglerna i rättegångsbalken och art. 6 EKMR. I anslutning härtill behandlas en brottsmisstänkts eller brottsanklagad persons rätt till tystnad och att inte tvingas vittna mot sig själv. Denna redogörelse kommer främst användas som utgångspunkt för analysen av frågan om och under vilka förutsättningar det är möjligt att införa en skyldighet för fordonsägaren att lämna uppgift om vem som har använt hans eller hennes fordon vid tidpunkten för en hastighetsöverträdelse. Avsikten med att beskriva hur lagföringen av trafikförseelser går&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;till är även att ge underlag för en analys av vilka konsekvenser som införandet av en administrativ sanktionsavgift skulle kunna få för den enskildes rättssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft25"&gt;Efter avsnittet om olika trafikregler m.m. kommer några av de diskussioner som har förekommit och de åtgärder som vidtagits för att öka trafiksäkerheten att redovisas (avsnitt 5). Framför allt återges en del av de försök som har gjorts rörande automatisk trafiksäkerhetskontroll, men även andra projekt med samma syfte, t.ex. Vägverkets pågående försök med varierande hastighetsbegränsning. I efterföljande avsnitt redovisas några utvalda länders ansvarsregler vid hastighetsförseelser och bestämmelser om skyldighet för fordonsägaren att lämna uppgifter om vem som har kört ett fordon vid tidpunkten för en förseelse (avsnitt 6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft25"&gt;Efter genomgången av relevanta bestämmelser och principer i svensk rätt och hur ansvaret för hastighetsförseelser är reglerat i andra länder följer utredningens överväganden (avsnitt 7). I detta avsnitt diskuteras således hur olika former av ägaransvar för hastighetsförseelser och en straffsanktionerad upplysningsskyldighet skulle förhålla sig till övrig lagstiftning och de rättssäkerhetsgarantier som bl.a. följer av Sveriges åtaganden enligt EKMR. I analysen tas även upp vilka konsekvenser ett ägaransvar skulle kunna få, främst rörande medborgarnas vilja att följa trafikreglerna och andra, närliggande frågor kring trafiksäkerhet, liksom även vilka effektivitetsvinster i trafikövervakningen som ett sådant ansvar skulle kunna medföra. Som utgångspunkt för analysen har valts hur den nuvarande regleringen med föraransvar för hastighetsförseelser m.m. är utformad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Grundläggande krav för kriminalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;När bör kriminalisering ske?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;Straffbestämmelsernas skyddsintresse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft27"&gt;Kriminalisering kan uttryckas som en formell social kontroll genom straffhot (se närmare Jareborg, Allmän kriminalrätt, 2001, s. 45 f., nedan Jareborg). Straffhotet är knutet till allmänna regler. Avsikten med att kriminalisera ett visst beteende är att påverka medborgarnas handlande i viss riktning eller på visst sätt. För att en sådan kontroll skall upplevas som rationell och vinna acceptans bland medborgarna, krävs att en enskild straffbestämmelse kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;kopplas till något värde eller intresse som de flesta människor anser att det finns anledning att skydda. De värden och intressen som skyddas av straffrätten brukar kallas straffreglernas skyddsintressen eller skyddsobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft25"&gt;I den s.k. rättighetskatalogen i 2 kap. RF räknas flera intressen och värden upp som är av central betydelse för att ett mänskligt samhälle skall kunna fungera. Där nämns liv, frihet, hälsa, egendom och andra intressen av offentlig och privat natur. Som exempel på ett offentligt intresse eller gruppintresse kan nämnas säkerheten i trafiken. Detta intresse är i sin tur främst kopplat till fundamentala värden om människors liv och hälsa. Följaktligen kan handlingsreglerna i trafiklagstiftningen ytterst karakteriseras som en samling aktsamhetsnormer som har till syfte att förhindra eller i vart fall minska riskerna för dödsfall och allvarliga personskador i trafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Kriminalisering måste avse straffvärda beteenden och vara effektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft25"&gt;Kriminalisering bör alltså bara avse särskilt skyddsvärda intressen. Med detta menas att det måste finnas tillräckligt goda skäl för att belägga en gärning med straff. Annorlunda uttryckt skall gärningen vara klandervärd eller straffvärd. Bestämmelsen i 29 kap. 1 § andra stycket BrB ger domstolarna viss vägledning för bedömningen av en gärnings straffvärde. Hänsyn skall tas till den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft för sitt handlande. Indirekt ger bestämmelsen också vissa riktlinjer för i vilka situationer kriminalisering bör ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft25"&gt;Även om det kan finnas ett enskilt eller allmänt intresse som är värt att skydda, är det inte givet att det bör ske genom kriminalisering. Ofta kan tillräckligt skydd skapas på annat sätt, t.ex. genom skadeståndsskyldighet på civilrättslig grund, olika typer av kontrollåtgärder och upplysning. Om en gärning inte anses vara tillräckligt straffvärd och om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, kan även övervägas om straffet bör ersättas med en sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft29"&gt;När statsmakterna överväger om ett visst handlande bör beläggas med straff, skall också beaktas att en kriminalisering måste vara effektiv. Effektivitetssynpunkter är även av betydelse vid formuleringen av själva straffbestämmelsen. Om hotet om straff inte har någon avskräckande effekt överhuvudtaget på medborgarna och således inte hindrar dem från att handla på ett visst sätt, kan det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;finnas skäl att ifrågasätta om handlandet skall förbli kriminaliserat. Sådana s.k. allmänpreventiva överväganden är av grundläggande betydelse för alla beslut om kriminalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft27"&gt;Av de nämnda kraven på att ett beteende eller handlande måste vara straffvärt och straffhotet effektivt följer att ju mer avlägsen en konkret gärning är i förhållande till en direkt kränkning av ett visst skyddsintresse eller ju mindre betydelse gärningen har för upprätthållande av skyddet för detta intresse, desto mindre anledning finns det att kriminalisera gärningen. Tvärtom gäller att ju mer en konkret gärning urholkar möjligheterna till upprätthållande av ett skyddsintresse, desto större anledning finns att kriminalisera gärningen eller – omvänt – att inte avkriminalisera den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Hur bör kriminalisering ske?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;Legalitetsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft29"&gt;Legalitetsprincipen är en vägledande princip för hur kriminalisering bör ske och hur strafflagstiftning bör tillämpas i ett samhälle som gör anspråk på att vara en rättsstat (angående dess närmare innebörd och tillämpning, se bl.a. Frände, Den straffrättsliga legalitetsprincipen, 1989, nedan Frände, Sterzel, Legalitetsprincipen, i Marcusson (red.), Offentligrättsliga principer, 2005, s. 43 f., och Asp, Bokföringsbrott och legalitet, SvJT, 1999, s. 25 f.). Legalitetsprincipen utformades av upplysningsfilosoferna under &lt;NOBR&gt;1700-talet&lt;/NOBR&gt; för att begränsa furstars och domstolars godtyckliga maktutövning och därigenom skapa trygghet och säkerhet för medborgarna. I vid mening uppställer legalitetsprincipen således ett krav på normbundenhet vid all offentlig maktutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft25"&gt;Kravet på normbundenhet kommer till uttryck i 1 kap. 1 § tredje stycket RF, som föreskriver att den offentliga makten utövas under lagarna. Principen återkommer även i 8 kap. 3 § RF. Bestämmelsen anger att föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, skall meddelas genom lag (riksdagen kan emellertid delegera viss normgivningsmakt till regeringen, se 8 kap. 7 § RF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft29"&gt;Legalitetsprincipen är särskilt viktig inom straffrätten (men även inom skatterätten), där den också har lagfästs. För straffrättens del innebär denna grundläggande rättssäkerhetsprincip främst ett krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;på författningsstöd för att ett brott skall anses föreligga och straff kunna dömas ut och det därmed nära sammanhängande förbudet mot analog strafflagstillämpning (dvs. förbud mot att tillämpa en straffregel utöver dess ordalydelse). Vidare innebär den ett förbud mot retroaktiv strafflagstiftning och strafflagstillämpning till nackdel för den tilltalade (dvs. att en straffregel görs tillämplig även på gärningar som företagits innan regeln trätt i kraft). Retroaktivitetsförbudet uttrycks i 2 kap. 10 § första stycket RF på följande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft30"&gt;Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft25"&gt;En liknande bestämmelse finns i 5 § första stycket i promulgationslagen till brottsbalken (BrP). Kravet på uttryckligt lagstöd för att bestraffning skall kunna ske återfinns i den inledande bestämmelsen i brottsbalken (1 kap. 1 § BrB, se även avsnitt 2.1.1). Detta stadgande kräver att alla gärningar som kan föranleda straff måste vara beskrivna i brottsbalken eller i annan lag eller författning. Efter en lagändring år 1994 anses bestämmelsen även innefatta ett förbud mot analog strafflagstillämpning (se prop. 1993/94:130, angående gränserna mellan lagtolkning och analogisk lagtillämpning, se NJA 1994 s. 480). Slutligen kommer legalitetsprincipen till uttryck i art. 7 EKMR (se Danelius, s. 252 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft27"&gt;Legalitetsprincipen fungerar som en garanti för rättssäkerheten genom att ställa sådana krav på lagstiftningen och rättstillämpningen att medborgarna kan förutse i vilka situationer som deras handlande kan bli föremål för straffrättsliga ingripanden och, i viss utsträckning, vilka påföljder som kan komma i fråga (Jareborg, s. 61). Det innebär bl.a. att all strafflagstiftning måste vara begriplig och preciserad (vissa författare använder begreppet obestämdhetsförbud, se exempelvis Asp, a.a., s. 27 f.). Kravet på förutsebarhet är en mycket viktig aspekt vid avgörande av i vilken utsträckning och på vilket sätt som ett beteende bör kriminaliseras för att vara förenligt med legalitetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Konformitetsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Legalitetsprincipen kan enligt vissa författare åtminstone delvis härledas ur konformitetsprincipen (se Jareborg, s. 58 f. och s. 303 f., jfr Frände, s. 203 f.). Även denna princip har sin grund i medborgarnas krav på rättssäkerhet i form av förutsebarhet och trygghet i förhållande till den offentliga maktutövningen. Konformitetsprincipen innebär i korthet att straff eller annan brottspåföljd endast får drabba en person som kunnat, dvs. haft förmåga och tillfälle, att rätta sig efter lagen. En person saknar denna förmåga om han eller hon inte kan kontrollera sitt handlande eller av olika skäl företar en ofrivillig handling, t.ex. under sömn. En person saknar tillfälle att rätta sig efter lagen när en viss underlåten handling är omöjlig att utföra, t.ex. för att han eller hon saknar erforderlig kunskap eller befinner sig på annan plats. Det av Jareborg uppställda kravet på att en gärningsman måste ha gärningskontroll för att han eller hon skall kunna ådra sig straffrättsligt ansvar kan också härledas ur detta resonemang (se Ulväng, Culpa i trafiken, 1998, s. 93).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Konformitetsprincipen är inte helt genomförd i svensk straffrätt och försedd med flera undantag som främst motiverats av en strävan att upprätthålla straffrättssystemets effektivitet (t.ex. reglerna om straffrättsvillfarelse och ansvar för psykiskt störda lagöverträdare). Konformitetsprincipen ställer ytterligare krav på hur och på vilket sätt kriminalisering bör ske än dem som uttrycks genom legalitetsprincipen. Ett mycket viktigt sådant krav utgörs av skuldprincipen (se Jareborg, s. 59, där en koppling görs mellan dessa två principer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Skuldprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft25"&gt;I modern straffrätt utgör skuldprincipen grunden för att en person skall kunna ådra sig straffrättsligt ansvar. Skuldprincipen sätter också gränser för vad en människa har att ansvara för. Denna princip innebär i korthet att enbart den person som företett skuld bör drabbas av straffansvar och att straffet inte bör vara strängare än vad som motsvarar graden av skuld (jfr den tidigare nämnda bestämmelsen i 29 kap. 1 § BrB om att straff skall bestämmas utifrån brottets straffvärde). Att bestraffa en person som inte har kunnat rätta sig efter lagen anses inhumant, omoraliskt och oförenligt med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft27"&gt;grundläggande rättssäkerhetsprinciper. En regel som föreskriver att en person drabbas av straff oberoende av om han eller hon kan anses moraliskt ansvarig för sin gärning är inte förenlig med straffrättens grundläggande syfte, nämligen att bestraffa handlingar som är klandervärda utifrån de intressen och värden som strafflagstiftningen avser att skydda (se föregående avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;Det viktigaste uttrycket för skuldprincipen finns i det inledande kapitlet i brottsbalken. Enligt 1 kap. 2 § första stycket BrB skall en gärning, om inget annat är särskilt föreskrivet, anses som brott endast när den begås uppsåtligen. Detta gäller numera även för brotten i specialstraffrätten, dvs. den straffrättsliga reglering som finns utanför brottsbalken (se prop. 1993/94:130, s. 20 f. och s. 66 f.). Den som utan uppsåt utför en kriminaliserad gärning som förutsätter uppsåt anses inte ha begått en sådan klandervärd handling eller företett sådan skuld att han eller hon bör drabbas av straffrättsligt ansvar (se närmare Wennberg m.fl., Kommentar till brottsbalken, s. 1:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Av stadgandet följer att undantag från kravet på uppsåt måste anges särskilt. I dessa fall är det nästan uteslutande fråga om ett straffbeläggande av gärningar som begås av oaktsamhet eller grov oaktsamhet. Ett strikt straffrättsligt ansvar oberoende av uppsåt eller oaktsamhet strider mot skuld- och konformitetsprinciperna och är generellt främmande för svensk rätt (jfr Jareborg, s. 331 f., för en närmare analys av uppsåts- och culpabegreppen m.m., se avsnitt 2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Allmänna principer för kriminalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft31"&gt;Frågan om när och hur kriminalisering bör ske i ett samhälle har av Jareborg sammanfattats i tio s.k. rättsstatliga principer enligt följande (Jareborg, s. 63 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Brott förutsätter att en gärning typiskt sett kränker eller hotar ett rättsligt erkänt intresse eller värde, som är möjligt att konkretisera och som ytterst kan föras tillbaka på individers intressen och värderingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Kriminalisering måste vara generell, dvs. avse brottstyper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;3)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Bestraffning är samhällets mest ingripande och förnedrande sanktion. Kriminalisering bör därför enbart tillgripas i sista hand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Straffrätten riktar sig direkt mot handlingar och underlåtenheter, endast indirekt mot gärningsmannen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p146 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;5)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Ett brott förutsätter att gärningsmannen kan anses vara moraliskt ansvarig för gärningen. Straffrättsligt ansvar får inte åläggas om gärningsmannen saknade ansvarsförmåga eller om han eller hon handlat utan uppsåt eller oaktsamhet eller på annan grund måste anses vara ursäktad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;6)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Brottstyperna måste vara definierade i lag (generell normgivning, tillgänglig för allmänheten).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;7)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Brottstyperna måste vara begripliga och bestämt definierade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;8)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kriminalisering får inte ske retroaktivt till gärningsmannens nackdel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;9)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kriminalisering bör genom straffskalans utformning återspegla måttet av förkastlighet hos brottstypen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;10)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Straffhotet eller repressionsnivån bör inte vara strängare än vad som är nödvändigt för att hålla brottsligheten på en tolerabel nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft7"&gt;Flera av dessa principer återfinns i betänkandet från Åklagarutred- &lt;NOBR&gt;ningen-90,&lt;/NOBR&gt; som innehöll förslag om avkriminalisering på flera områden inom främst specialstraffrätten och som bl.a. ledde till att ett strängare krav för straffansvar vid vårdslöshet i trafik infördes (SOU 1992:61, s. 103 f.). För att kriminalisering skall framstå som befogad bör enligt &lt;NOBR&gt;Åklagarutredningen-90&lt;/NOBR&gt; således följande faktorer föreligga:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;ett beteende kan föranleda påtaglig skada eller fara,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;alternativa sanktioner står inte till buds, skulle inte vara rationella eller kräva oproportionerligt höga kostnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;straffsanktion krävs med hänsyn till gärningens allvar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;straffsanktion skall utgöra ett effektivt medel för att motverka det icke önskade beteendet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;rättsväsendet skall ha resurser att klara den eventuellt ytterligare belastning som kriminaliseringen innebär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Dessa principer återkommer även bland regeringens allmänna överväganden i den proposition som förslaget resulterade i (prop. 1994/95:23, s. 52 f.). Riksdagen ställde sig bakom regeringens uttalanden och underströk för sin del att kriminalisering som metod för att försöka hindra överträdelser av olika samhällsnormer bör användas med försiktighet (bet. 1994/95:JuU2, s. 6 f.). Det är viktigt att ha de nämnda principerna i åtanke – särskilt den som anges under punkten 5 i Jareborgs uppställning – vid läsning av den följande framställningen, som närmare belyser de grundläggande förutsättningarna för att en person skall kunna ådra sig straffrättsligt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p157 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Allmänt om brottsbegreppet och förutsättningarna för straffansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft27"&gt;Svensk rätt innehåller enbart ett formellt brottsbegrepp (se även avsnitt 2.1.1). Det uttrycks så att brott är gärning som är beskriven i lag eller annan författning och för vilken straff är stadgat (1 kap. 1 § BrB). Straffstadgandena i brottsbalken och specialstraffrätten innehåller olika brottsbeskrivningar. Dessa uppställer de förutsättningar eller rekvisit som krävs för att respektive brott skall anses vara begånget. Samtliga rekvisit måste vara uppfyllda för att gärningsmannen skall kunna dömas för brottet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Vid sin analys av brottsbegreppet använder sig flera författare av begreppen objektiva och subjektiva rekvisit (se bl.a. Strahl, Allmän straffrätt i vad angår brotten, 1976, s. 19 f., nedan Strahl, Agge- Thornstedt, Straffrättens allmänna del, 1981, s. 59 f. och &lt;NOBR&gt;Leijonhufvud-Wennberg,&lt;/NOBR&gt; Straffansvar, 2001, s. 31 f., nedan &lt;NOBR&gt;Leijonhufvud-Wennberg).&lt;/NOBR&gt; De objektiva rekvisiten framgår av brottsbeskrivningarna i respektive straffstadgande och består av de krav som uppställs för att en gärning skall anses vara otillåten (se avsnitt 2.4). Däri innefattas även frågan vilka personer eller ansvarssubjekt som kan ställas till svars för ett visst brott. De subjektiva rekvisiten eller kravet på skuld (se avsnitt 2.5) utgörs av uppsåt (dolus) eller oaktsamhet (culpa). Som tidigare antytts gäller att en gärning måste begås uppsåtligen, om inget annat stadgas. Enligt täckningsprincipen måste samtliga objektiva rekvisit vara täckta av subjektiva rekvisit, för att en person skall kunna ådra sig straffrättsligt ansvar. Principen har några få undantag som inte närmare behandlas här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Jareborg definierar brottsbegreppet på ett lite annorlunda sätt (se avsnitt 2.4.3). I sin ansvarslära skiljer han mellan rekvisiten otillåten eller rättsstridig gärning respektive personligt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft25"&gt;(skuld). Dessa element utgör grundläggande förutsättningar för att ett brott skall anses vara begånget och straffrättsligt ansvar komma i fråga. Begreppet rättsstridig gärning innebär något förenklat dels att de olika elementen i en enskild brottsbeskrivning skall vara uppfyllda (kravet på straffbelagd gärning), dels att gärningsmannen har kunnat utöva kontroll över händelseförloppet (kravet på gärningskontroll). Den grundläggande skillnaden består i Jareborgs utveckling av begreppet gärningskontroll och det därmed sammanhängande kravet på gärningsculpa. När det gäller kravet på skuld, skiljer sig uppfattningarna inom doktrinen inte lika mycket åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Kravet på objektiva rekvisit eller straffbelagd gärning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Olika typer av brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;Handlingsbrott – underlåtenhetsbrott – effektbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Den objektiva sidan av ett brott utgörs av brottsbeskrivningarna i de olika straffstadgandena. Den otillåtna gärningen kan t.ex. utgöras av att någon under laga ed lämnar en osann uppgift (jfr menedsbrottet i 15 kap. 1 § BrB) eller underlåter att lämna in deklaration till myndighet (jfr skattebrott enligt 2 § skattebrottslagen [1971:69]). Brott begås i regel genom en aktiv handling från gärningsmannens sida. Det nyss nämnda exemplet visar att brott även kan begås genom att gärningsmannen underlåter att göra något visst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft25"&gt;Ett brott som inte kan begås på annat sätt än genom underlåtenhet att företa en påbjuden handling brukar kallas äkta underlåtenhetsbrott. Ett exempel är skatteavdragsbrott i 6 § SkBrL. Detta brott kan bara begås genom underlåtenhet att fullgöra en skyldighet att göra skatteavdrag enligt reglerna i skattebetalningslagen. Oäkta underlåtenhetsbrott kan däremot begås både genom handling och underlåtenhet. Skattebrott enligt 2 § SkBrL kan t.ex. begås dels genom underlåtenhet (som exemplet ovan visar), dels genom en aktiv handling i form av lämnandet av en oriktig uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;Underlåtenhetsbrott kan ibland föranleda särskilda svårigheter, t.ex. när det gäller kravet på subjektiv täckning (uppsåt eller oaktsamhet), liksom även frågan vem som skall bära ansvaret när brottet har begåtts i en juridisk persons verksamhet (se avsnitt 2.4.4 respektive 2.4.6). Detta är ofta fallet vid brott i näringsverksamhet. Beträffande de oäkta underlåtenhetsbrotten, kan komplikationer även uppstå vid tolkningen av en enskild brottsbeskrivning. Anledningen är att det inte alltid klart framgår av lagtexten om underlåtenhet att göra något visst också omfattas av straffbestämmelsen. Vidare måste särskilda förutsättningar vara uppfyllda för att underlåtenhet skall medföra ansvar, t.ex. att den utpekade gärningsmannen har en skyldighet att vara aktiv enligt rättspliktsteorin eller garantläran (se avsnitt 2.4.4). Detta är särskilt viktigt när bestraffningen avser orsakandet av en effekt utan närmare specificering av själva tillvägagångssättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft29"&gt;Vid sidan av gärningsrekvisitet, dvs. kravet på handling eller underlåtenhet att företa en handling, kräver många brott att en viss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft25"&gt;effekt skall ha inträffat, ett s.k. effektrekvisit. För brottet olovligt brukande krävs exempelvis att brukandet av någon annans egendom eller sak vållar skada eller olägenhet (10 kap. 7 § BrB) och misshandelsbrottet i 3 kap. 5 § BrB innefattar ett krav på kroppsskada, sjukdom eller smärta. En del brott förutsätter en skada, utan att lagstiftaren har formulerat något särskilt effektrekvisit. Beträffande sexualbrotten i 6 kap. BrB, anses t.ex. skadan ligga i själva handlingen. Med denna uppdelning som utgångspunkt skiljer man ibland inom doktrinen mellan handlingsbrott och effektbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Farebrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Vissa brott uppställer krav på att gärningen inneburit eller orsakat en fara av något slag, s.k. farebrott. Ett tydligt exempel är brottet urkundsförfalskning, som förutsätter att framställandet av en falsk urkund innebär fara i bevishänseende (14 kap. 1 § BrB). Fara kan föreligga oberoende av om den befarade effekten sedermera inträffar eller inte. Farebegreppet innebär att det vid en viss tidpunkt finns en möjlighetsrelation mellan två olika faktorer, t.ex. mellan en anlagd brand och en annan persons liv, hälsa eller egendom (jfr brottet mordbrand i 13 kap. 1 § BrB). Om det har varit möjligt eller sannolikt att människor skulle komma till skada i samband med en anlagd brand, är farerekvisitet för mordbrand uppfyllt, även om ingen skadats på grund av att brandkåren lyckats utrymma en lokal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft14"&gt;När det anges att fara krävs, menas i regel konkret fara, dvs. att fara förelegat med beaktande av de faktiska omständigheterna i ett visst fall. Undantagsvis krävs för ett brott abstrakt fara. Med det menas att fara för en viss effekt typiskt sett måste ha förelegat för att gärningsmannen skall kunna ådra sig straffansvar (se t.ex. häleribestämmelsen i 9 kap. 6 § första stycket 1 BrB, som föreskriver att befattningen med det stulna godset m.m. sker på ett sätt som är ägnat att försvåra dess återställande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Mer om effektbrotten – kravet på adekvat kausalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft29"&gt;Effektbrotten förutsätter att det finns ett orsakssamband eller kausalitet mellan den brottsliga handlingen och effekten. Det räcker alltså inte med att konstatera att gärningsmannen har utfört en viss&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;handling och att effekten faktiskt har inträffat. Domstolen måste också slå fast att effekten verkligen har orsakats av gärningsmannens handling. Kravet på orsakssamband kan ofta utläsas ur lagtexten. Som exempel kan nämnas bestämmelsen om vållande till annans död i 3 kap. 7 § BrB, som föreskriver straffansvar för den som av oaktsamhet orsakar någon annans död. Vidare krävs att handlingen skall ha varit en adekvat orsak till effekten. Kausaliteten skall med andra ord ha varit adekvat. Det betyder att handlingen vid tidpunkten för dess företagande skall ha inneburit en objektiv fara för den inträffade skadliga effekten just på det sätt som i verkligheten blivit fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft27"&gt;Vid bedömningen skall domstolen inte utgå från gärningsmannens egna kunskaper om de föreliggande omständigheterna. Utgångspunkten är i stället hur en normalt försiktig person skulle ha handlat utifrån alla de fakta och erfarenhetsrön som varit tillgängliga för mänsklig kunskap vid tidpunkten för handlingen. Kravet på adekvans förutsätter att det skall ha funnits en så stor risk för effektens inträde att en ”normalperson”, som velat undvika effekten, inte skulle ha företagit handlingen. En person som anlägger en mordbrand och därmed förorsakar en annan persons död genom att den personen drabbas av en hjärtattack vid åsyn av branden, kan varken dömas för mord, dråp eller vållande till annans död. Anledningen till det är att det brister i adekvans. Ansvar för brottet mordbrand – som kräver att branden innebär fara för annans liv, hälsa eller egendom, men inte att någon faktiskt dör – kan däremot komma i fråga (se föregående avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft25"&gt;Flera författare har invänt att adekvansläran ger olika svar beroende på hur noggrant ett händelseförlopp beskrivs och således att det är lättare att anse att kravet på adekvans är uppfyllt ju mer konkreta detaljer som tas upp kring handlingen. Jareborg menar att det i dagsläget saknas behov av någon adekvanslära (Jareborg, s. 235). Som kommer att framgå närmare i presentationen av Jareborgs ansvarslära, såvitt avser gärningskontroll och det därmed sammanhängande kravet på gärningsculpa, har dessa begrepp emellertid flera gemensamma drag med adekvansläran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft29"&gt;Slutligen kan noteras att kravet på kausalitet och det därtill knutna kravet på adekvans är termer som inte bara används inom straffrätten, utan även inom skadeståndsrätten. För att skadeståndsansvar skall kunna komma i fråga krävs således att det föreligger adekvat kausalitet mellan en skadegörande handling och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft7"&gt;en inträffad skada (se Hellner, Skadeståndsrätt, 2000, s. 195 f., nedan Hellner).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Jareborgs ansvarslära&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Begreppet gärningskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft27"&gt;Jareborgs ansvarslära innebär att en gärning måste vara rättsstridig för att straffansvar skall kunna komma i fråga. Förutom att gärningsmannens handlande måste uppfylla rekvisiten i den aktuella brottsbeskrivningen (se föregående avsnitt), uppställs ett krav på att han eller hon kan tillskrivas en kontrollerad eller snarare kontrollerbar gärning (Jareborg, s. 203 f.). Med att en handling är kontrollerad menas att gärningsmannen på order kan avsluta eller hejda det kausala skeende som handlandet innebär. På motsvarande sätt betyder att en underlåtenhet är kontrollerad att gärningsmannen på order kan utföra den relevanta handlingen. Denna kontroll innebär inte omedelbart att en person har förmåga att utföra en otillåten gärning, utan snarare en förmåga att påverka utgången i en händelseförveckling eller att förhindra att brott förövas. En person som inte kan göra något för att förhindra att ett visst brott förövas – och därmed saknar gärningskontroll – kan inte ådra sig straffrättsligt ansvar. Som tidigare nämnts, kan kravet på gärningskontroll härledas ur konformitetsprincipens krav på att en gärningsman måste ha haft förmåga eller tillfälle att rätta sig efter lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft7"&gt;Begreppet gärningsculpa – otillåtet risktagande och relevans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft25"&gt;Jareborg delar upp händelseförloppet i tre delar: en konkret kontrollerad gärning, en orsaksrelation och en konkret okontrollerad följd. En kontrollerad handling eller underlåtenhet är culpös i förhållande till en okontrollerad eller oönskad följd, om handlingen innefattar ett otillåtet risktagande i förhållande till denna (s.k. culpöst orsakande). Det otillåtna risktagandet kan formuleras så att det finns tillräckligt goda eller starka skäl för en normalt ansvarsfull person att avstå från att företa en handling, om han eller hon vill undvika den oönskade följden. Gärningen skall innefatta risker som ett samhälle inte accepterar i förhållande till en oönskad följd. Risken skall således sakna social acceptans. Den oönskade följden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;består i att gärningsmannen genom sin handling har skapat eller förverkligat en risk för fara eller skada. För att gärningsculpa skall föreligga krävs med andra ord att en kontrollerad handling eller underlåtenhet att företa en handling är oaktsam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft29"&gt;Domstolarna måste ofta ”objektivera” värderingar och skapa standarder för vad som kan anses vara ett godtagbart eller aktsamt beteende, i syfte att utröna vad som utgör goda skäl för att avstå från att utföra handlingar som innefattar risker, dvs. ett otillåtet risktagande. Om förhållningsregler saknas, är det inte ovanligt att domstolarna ställer frågan vilken bedömning som en normalt aktsam person skulle ha gjort i gärningsmannens ställe. Ibland ger lagstiftningen viss vägledning för hur bedömningen skall ske. Trafiklagstiftningen är ett tydligt exempel. Den består dels av allmänna aktsamhetsregler om trafikanters beteende, dels av mer detaljerade regler i fråga om hastighet, när omkörning får ske osv., allt i syfte att undvika trafikolyckor i största möjliga utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft7"&gt;I ett andra led uppställs ett krav på att handlingen eller underlåtenheten skall vara relevant för en oönskad eller okontrollerad följd. Med det menas att den kontrollerade gärningens orsakande av denna följd har inneburit att det otillåtna risktagandet har förverkligats på det sätt som faktiskt skett. Annorlunda uttryckt måste följden tillhöra just den krets av möjliga händelseförlopp som gjort att en normalt ansvarsfull person skulle ha ansett att det funnits goda skäl för att avstå från gärningen. Relevansbedömningen blir därmed en spegelbild av vad som utgör ”goda skäl att avstå”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft7"&gt;Exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft25"&gt;Jareborg ger följande exempel för att illustrera begreppet gärningsculpa. En person A kör bil alldeles för fort. En annan person B, som har svagt hjärta, står i ett fönster i ett hus vid vägen. Han blir så förskräckt när han ser A:s framfart att han faller ner död. A har i och för sig orsakat B:s död genom en viss handling (hastighetsöverträdelse), som innefattar ett otillåtet risktagande (dvs. risken för att andra skall dödas eller skadas). Men A har inte orsakat B:s död genom oaktsamhet, eftersom det föreligger bristande relevans mellan det otillåtna risktagandet och den oönskade följden (B:s död). De skäl som kan åberopas för att hastighetsförseelsen skall anses ha varit oaktsam kan ju knappast omfatta riskerna för att folk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;som befinner sig inomhus och i säkerhet skall dö av skrämsel. A borde inte ha avhållit sig från att köra för fort enbart med hänsyn till att någon skulle dö på det sätt som skedde i det aktuella fallet. A kan således inte dömas för vållande till annans (B:s) död (3 kap. 7 § BrB). Däremot är det möjligt att döma A för brottet vårdslöshet i trafik enligt 1 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, om rekvisiten för detta brott är uppfyllda (B:s död skall emellertid inte beaktas vid bedömningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Relevanskravet är däremot uppfyllt i följande trafiksituation (exemplet är inte hämtat från Jareborgs bok). B är på väg över ett övergångsställe, när A kommer körande i sin bil. A hinner inte bromsa i tid på grund av att han håller alldeles för hög hastighet. Han kör över B, som ådrar sig så allvarliga skallskador och inre skador att han avlider. I detta fall kan A, under vissa förutsättningar, dömas inte bara för (grov) vårdslöshet i trafik, utan även för vållande eller grovt vållande till annans (B:s) död.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft25"&gt;Avslutningsvis är det viktigt att understryka att gärningsculpa är ett rättsstridighetsrekvisit och som sådant enbart hänför sig till ett visst händelseförlopp, medan personlig culpa är ett skuldrekvisit som behandlar gärningsmannens insikt om händelseförloppet. Däremot sammanfaller frånvaron av gärningsculpa ofta med frånvaro av personlig culpa eller uppsåt. Precis som adekvansläran är gärningsculpa framför allt av betydelse vid effektbrott, och då särskilt vid brott som innebär att personskada tillfogas (jfr brotten i 3 kap. BrB). Den kan emellertid användas vid en analys av alla brottstyper och både vid uppsåtliga och oaktsamma brott (förhållandet mellan gärningsculpa och personlig culpa vid trafikbrott behandlas särskilt i Ulväng, Culpa i trafiken, 1998, se även avsnitt 2.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ansvar för underlåtenhetsbrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft29"&gt;Är det möjligt att bestraffas för att fysiskt ha orsakat en effekt genom underlåtenhet? I detta hänseende använder sig straffrätten av ett hypotetiskt orsaksresonemang som helt fokuserar på det mänskliga handlandet. I de fall där straffansvar kommer i fråga tänker man sig att det finns ett orsakssamband, som uttrycks så att effekten inte skulle ha inträffat, om gärningsmannen hade utfört den förväntade eller påbjudna handlingen. En viss person betraktas således som ansvarig för en viss effekt, om man hade kunnat förvänta att han eller hon skulle ha ingripit och att effekten då dess-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;utom skulle ha uteblivit. Det innebär att gärningsmannen måste ha en ställning som medför en skyldighet att vara aktiv, för att straffansvar skall kunna aktualiseras för en gärning som begås genom fysiskt orsakande i form av underlåtenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft7"&gt;Rättspliktsteorin och garantläran&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft25"&gt;Rättspliktsteorins och garantlärans uppgift är att begränsa den krets av gärningsmän som kan göras straffrättsligt ansvariga i de situationer som nyss nämnts. Det krävs således att personen i fråga har haft en särskild förpliktelse att utföra en påbjuden handling eller att han eller hon befunnit sig i garantställning. Sådana förpliktelser beskrivs ofta i andra regler än i själva straffstadgandena. Dessa regler kan vara av betydelse vid bedömningen av om oaktsamhet har förelegat i ett mål om skadestånd eller i ett brottmål. För att straff skall kunna utkrävas, krävs emellertid ett särskilt stadgande härom (se ovan). Ett exempel utgörs av vårdnadshavare, som är skyldiga att ingripa aktivt i förhållande till omyndiga barn (6 kap. 2 § andra stycket föräldrabalken). Detsamma gäller för personer som har hand om hundar och katter (1 § lagen [1943:459] om tillsyn över hundar och katter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Även fordonsägare har i vissa hänseenden en tillsynsplikt över sitt fordon – främst rörande dess utrustning och funktion – enligt reglerna i trafikförordningen och andra trafikförfattningar (se avsnitt 4.1). Som ytterligare exempel kan nämnas arbetsgivares skyldigheter att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall (3 kap. 2 § arbetsmiljölagen [1977:1160]). Aktivitetsplikt kan också följa av offentlig tjänsteställning eller avtal (t.ex. kriminalvårds- och daghemspersonal). Ibland kan en aktivitetsplikt krävas på grund av gärningsmannens eget föregående handlande. Den som själv har förorsakat en situation som innebär fara kan således under vissa förutsättningar bli ansvarig för sin underlåtenhet att förhindra uppkomsten av skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft29"&gt;Inom doktrinen brukar man skilja mellan övervaknings- och skyddsgaranter. En övervakningsgarant är skyldig att avvärja risker som utgår från vissa farokällor som han eller hon är ansvarig för, t.ex. ägare till maskiner, fordon, fartyg eller djur. En skyddsgarant är skyldig att avvärja risker som hotar någon eller något som den personen är ansvarig för och därför är skyldig att skydda. Ofta är an-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;svaret begränsat till de specifika situationer som en person är avsedd att vaka över, t.ex. simlärare vid simundervisning. Vårdnadshavare, förmyndare m.fl. har ställning både som övervaknings- och skyddsgaranter. Enligt Jareborgs uppfattning ger rättspraxis otillräcklig ledning beträffande garantlärans närmare innebörd och omfattning (Jareborg, s. 187).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Straffsanktionerad övervakningsplikt – exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;På flera håll i lagstiftningen föreskrivs straffansvar för en person i garantställning som underlåter att ingripa för att förhindra brott eller för att fara för liv och hälsa uppstår på annat sätt. Några exempel förtjänar att nämnas (när det gäller företagares och fordonsägares ansvar, se avsnitt 2.4.6 och 4.1). Innan ett fartyg påbörjar sin resa skall fartyget vara sjövärdigt på sätt som närmare beskrivs i 1 kap. 9 § sjölagen (1994:1009). Fartygets befälhavare är i första hand ansvarig för detta och skall även vaka över att fartyget hålls i sjövärdigt skick under resan (6 kap. 1 § sjölagen). Om befälhavaren försummar detta, kan han eller hon ådra sig straffrättsligt ansvar enligt 20 kap. 1 § sjölagen. Även en redare som försummar att avhjälpa fel eller brist i sjövärdigheten kan emellertid dömas enligt detta lagrum, om denne haft eller borde ha haft kännedom om felet eller bristen. Detsamma gäller för en redare som – trots att det är möjligt för honom eller henne – underlåter att hindra fartyget från att gå till sjöss, när en resa på grund av fel eller brist i fartygets sjövärdighet kan medföra allvarlig fara för dem som är ombord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft27"&gt;Ett särskilt fall utgörs av befälhavares ansvar för underordnades gärningar i krigssituationer. Enligt 22 kap. 6 § tredje stycket BrB kan en militär befälhavare dömas för folkrättsbrott som begås av en underlydande, om den personen haft möjlighet att förutse brottet, men inte gjort vad som ålegat honom eller henne för att förhindra detta. Liknande regler om befälhavares ansvar för sina underordnades handlingar i krig finns inom folkrätten (se t.ex. art. 28 i Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft29"&gt;Som tidigare nämnts, har vårdnadshavare, förmyndare och andra uppfostrare ett särskilt ansvar för barn som står under deras vård. Om en vuxen uppsåtligen underlåter att hindra den som står under dennes vård eller lydnad från att begå brott, kan han eller hon ådra sig straffansvar för detta under förutsättningar som närmare anges i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft27"&gt;23 kap. 6 § andra och tredje stycket BrB. Det är inte tillräckligt att det finns en civilrättslig vårdnadsplikt gentemot barnet. Dessutom krävs att den vuxna personen har befunnit sig i en situation som medfört tillsynsplikt. För straffansvar krävs vidare att den vuxnes underlåtenhet att ingripa och avbryta ett skeende har varit en betingelse för att ett brott skulle komma till stånd (jfr resonemanget i föregående avsnitt om krav på adekvans eller gärningskontroll). Som viktig begränsning av straffansvaret gäller att barnet måste uppfylla sedvanliga krav på uppsåt eller oaktsamhet (se Wennberg m.fl., Kommentar till brottsbalken, s. 23:81).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft7"&gt;I sammanhanget bör nämnas att motsvarande reglering av föräldraansvar finns inom skadeståndsrätten. Enligt den allmänna culparegeln i 2 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) kan en förälder således ådra sig skadeståndsansvar för underlåtenhet att utöva uppsikt över sitt barn (se vidare Hellner, s. 270 f.). Den närmare innebörden av det aktsamhetskrav som uppställs för vårdnadshavare framgår av den tidigare nämnda bestämmelsen i föräldrabalken. Något principalansvar (se nästföljande avsnitt) är det emellertid inte fråga om, utan för skadeståndsansvar krävs att föräldern själv har varit vållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Utöver den allmänna bestämmelsen i brottsbalken finns flera regler i specialstraffrätten som utpekar vårdnadshavare som specialsubjekt, bl.a. i trafiklagstiftningen (se avsnitt 4.1). Denna diskussion leder in på nästa spörsmål, nämligen frågan vem som kan göras straffrättsligt ansvarig i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ansvarssubjekten i straffrätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;Allmänt om ansvarssubjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft27"&gt;Enligt svensk lag kan enbart fysiska personer över 15 år ådömas straff eller annan brottspåföljd. Särskild rättsverkan av brott anses inte vara någon påföljd i sträng mening och omfattas inte av begreppet straff (1 kap. 3 och 8 §§ BrB). Som exempel kan nämnas företagsbot. På yrkande av åklagare kan företagsbot ådömas näringsidkare – fysisk eller juridisk person – som begått brott i utövningen av sin näringsverksamhet enligt de förutsättningar som närmare anges i 36 kap. &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; §§ BrB (se &lt;NOBR&gt;Dahlqvist-Holmquist,&lt;/NOBR&gt; Brotten i Näringsverksamhet, 2004, s. 362 f., nedan Dahlqvist- Holmquist). Det krävs att brottsligheten har inneburit ett grovt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars är av allvarligt slag och att näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Liknande regler gäller för att näringsidkare skall kunna meddelas näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud (se &lt;NOBR&gt;Dahlqvist-Holmquist,&lt;/NOBR&gt; s. 329 f.). Juridiska personer kan däremot varken begå brott eller ådömas någon brottspåföljd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;I detta hänseende avviker det straffrättsliga systemet från det förvaltningsrättsliga regelverket. Sedan en längre tid tillbaka har det allmänt accepterats att administrativa sanktionsavgifter, t.ex. miljösanktionsavgift och skattetillägg, kan åläggas juridiska personer &lt;NOBR&gt;(Warnling-Nerep,&lt;/NOBR&gt; s. 39 och s. 58, jfr 30 kap. 1 § miljöbalken, som föreskriver att miljösanktionsavgift skall betalas av näringsidkare. Denna begränsning har emellertid utgått i Miljöbalkskommitténs förslag till ändringar i delbetänkandet SOU 2004:37, s. 89 f. och s. 392 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;På liknande sätt skiljer sig det straffrättsliga systemet även från de skadeståndsrättsliga reglerna om principalansvar, som riktar sig till arbetsgivare, oavsett om denne är en fysisk eller juridisk person. Principalansvaret innebär att arbetsgivaren – oberoende av eget vållande – ansvarar för person- eller sakskada som arbetstagaren vållat genom fel eller försummelse i tjänsten (3 kap. 1 § SkL och Hellner, s. 149 f., en motsvarande regel om ansvar för redare finns i 7 kap. 1 § sjölagen). En anledning till att skadeståndsreglerna är utformade på detta sätt är att de har en mer reparativ än repressiv funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Ett straffrättsligt principalansvar i form av en överordnads ansvar för underordnads brott oavsett eget vållande anses däremot komma i konflikt med de grundläggande rättssäkerhetskraven som kännetecknar en rättsstat (se &lt;NOBR&gt;Leijonhufvud-Wennberg,&lt;/NOBR&gt; s. 78, och Jareborg, s. 140, jfr vad som har sagts om strikt ansvar i avsnitt 2.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Specialsubjekt i straffrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft29"&gt;De flesta brottsbeskrivningar i brottsbalken avser en gärningsman som handlar eller underlåter att handla på ett visst sätt. I en del bestämmelser används mer begränsande termer för att utpeka en gärningsman (t.ex. gäldenär, se 11 kap. 2 § BrB). Ibland definieras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft7"&gt;kretsen av tänkbara gärningsmän genom en beskrivning av vederbörandes ställning (jfr flera av de s.k. trolöshetsbrotten i 10 kap. BrB). Ibland är egenskapen av specialsubjekt sådan att den kan ”flyttas över” till legala ställföreträdare (t.ex. förmyndare eller god man). Endast personer som har en viss garantställning kan begå oäkta underlåtenhetsbrott (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft25"&gt;Som specialsubjekt anses också andra personer som döms för en gärning som någon annan förövat på grund av ett s.k. vikarierande ansvar (Jareborg, s. 139 f., se även Strahl, s. 362 f.). Ett exempel har redan tidigare nämnts, nämligen vårdnadshavares ansvar för förseelser som begås av en person som står under hans eller hennes vårdnad. Ett annat viktigt exempel är det accessoriska företagaransvaret (se nedan). Slutligen kan nämnas det s.k. husbondeansvaret, som innebär att en husbonde kan åläggas ansvar för förseelser som förövats av hans husfolk eller anställda. I svensk rätt återfinns numera bara en straffbestämmelse av denna typ. Enligt 15 § förordningen (1956:413) om klassificering av kött ansvarar husbonden för förseelser som begås av dennes anställda, t.ex. om kött lämnas ut för försäljning i strid med regler om kvalitetsmärkning, om inte omständigheterna gör det sannolikt att förseelsen skett utan husbondens vett och vilja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft7"&gt;Jareborg menar att det vikarierande ansvaret är skenbart, eftersom det alltid måste kunna konstateras att gärningsmannen i vart fall av oaktsamhet har brustit i utövningen av en tillsynsplikt. Ett verkligt vikarierande ansvar, dvs. att någon döms för ett brott som någon annan har förövat, strider enligt Jareborg däremot mot rättsstatliga principer för kriminalisering (jfr resonemanget ovan om straffrättsligt principalansvar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;Som en särskild punkt tar Jareborg upp att ägare eller innehavare till viss egendom ibland kan göras ansvarig för att något har hänt eller inte hänt. Särskilda bestämmelser om detta finns främst i trafik- och fordonslagstiftningen. Fordonsägarens eller innehavarens ansvar är normalt sett begränsat till att omfatta vissa egenskaper och funktioner hos fordon m.m. (se avsnitt 4.1). Vidare finns i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen regler om särskilda ansvarssubjekt (se avsnitt 2.5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft12"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Särskilt om företagares ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Företagare som specialsubjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft27"&gt;Som tidigare nämnts, kan juridiska personer som sådana inte åläggas straffrättsligt ansvar, varken för brott som begås i näringsverksamhet eller i övrigt. Inte heller finns något straffrättsligt principalansvar som pekar ut en överordnad som automatiskt ansvarig för brott som begås av underordnade. Utgångspunkten är i stället att alla personer i företaget som uppfyller rekvisiten för brottet i fråga kan ställas till svars i ett straffrättsligt förfarande. De flesta brott som begås i näringslivet utgör överträdelser av regler som inte formellt riktar sig till företagare som specialsubjekt. Som exempel kan nämnas 2 § SkBrL, som föreskriver straffansvar för den som lämnar en oriktig uppgift till myndighet. Gärningsman är således själva uppgiftslämnaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft25"&gt;Vid oäkta underlåtenhetsbrott, t.ex. underlåtenhet att lämna deklaration, måste ansvaret ofta sökas hos enskilda personer i företagsledningen. Om någon av dem har känt till att ett bokföringsbrott har begåtts inom företaget, men ändå underlåtit att förhindra den brottsliga verksamheten, kan straffrättsligt ansvar komma i fråga. Ofta är det i dessa fall emellertid fråga om brott som i praktiken enbart kan begås av företagare. Som exempel kan nämnas miljöbrotten i 29 kap. MB och arbetsmiljöbrotten i 8 kap. arbetsmiljölagen. Dessa bestämmelser innehåller inte något specialsubjekt, utan riktar sig t.ex. till ”den som” förorenar mark, vatten eller luft (29 kap. 1 § MB) eller ”den som” anlitar minderårig som arbetstagare (8 kap. 2 § arbetsmiljölagen). Den krets av personer som enligt 3 kap. 10 § BrB kan dömas för arbetsmiljöbrott för att ha åsidosatt sina åligganden till förebyggande av ohälsa eller olycksfall enligt 3 kap. arbetsmiljölagen anses däremot vara lite större (se även NJA 2004 s. 34 och NJA 2004 s. 126).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft25"&gt;Ibland stadgas att företagaren ansvarar för en lagöverträdelse i egenskap av specialsubjekt, oavsett om han eller hon har utfört gärningen. Då brukar lokutioner som ”arbetsgivare” eller ”näringsidkare” användas (i 20 kap. 1 § sjölagen används lokutionen ”redare”). Företagaren kan bli ansvarig för att en otillåten gärning har utförts i hans eller hennes företag, utan att det kan bevisas att han eller hon själv har tagit någon aktiv del (angående krav på uppsåt eller oaktsamhet, se nedan). Anledningen till det är att företagaren har störst möjlighet att se till att lagar och regler efterföljs och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft14"&gt;därmed en tillsynsplikt över sin verksamhet. Företagaren intar med andra ord en sorts garantställning i fråga om de aktiviteter som har med företagets drift att göra (se &lt;NOBR&gt;Dahlqvist-Holmquist,&lt;/NOBR&gt; s. 69 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;Vem i företaget kan ådra sig straffansvar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft25"&gt;Eftersom bara fysiska personer kan begå brott och ådra sig straffrättsligt ansvar, måste åklagaren – vid väckande av åtal för brott som har begåtts inom ramen för en juridisk persons verksamhet – välja ut någon eller några av de fysiska personer som har till uppgift att fullgöra den juridiska personens förpliktelser i aktuellt hänseende. Detta gäller även när ansvar för ägare eller innehavare aktualiseras vid tillämpning av straffreglerna i trafiklagstiftningen och ägaren är en juridisk person. Frågeställningen blir särskilt tydlig vid de äkta underlåtenhetsbrotten, som uttryckligen stadgar ansvar för att någon har underlåtit att utföra en påbjuden handling, exempelvis skyldighet att deklarera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft7"&gt;Ansvaret måste i första hand sökas hos företagsledningen, som i ett aktiebolag utgörs av styrelsen och den verkställande direktören. Avgörande är en persons faktiska maktposition och inte den formella (behörigheten att teckna firma m.m.). Den verkställande direktören har en särskild ställning, eftersom han eller hon är ansvarig för bolagets löpande förvaltning och för att bokföringen fullgörs på ett riktigt sätt. När delegation av ett ansvarsområde i vederbörlig ordning har skett till en underordnad, exempelvis en avdelningschef, kan den personen ådra sig straffansvar vid underlåtenhet att företa en påbjuden handling (angående delegering av arbetsuppgifter, se förarbetena till arbetsmiljölagen, prop. 1976/77:149, s. 373 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft25"&gt;Enligt författarna till boken Brotten i näringsverksamhet bör i första hand undersökas om straffrättsligt ansvar för en företagsledare kan utkrävas enligt allmänna straffrättsliga regler, dvs. i form av aktivt eller passivt gärningsmannaskap, alternativt ansvar enligt reglerna om medhjälp i 23 kap. 4 § BrB &lt;NOBR&gt;(Dahlqvist-Holmquist,&lt;/NOBR&gt; 2004, s. 69 f.). Först om detta inte är möjligt, bör undersökas om företagaransvar kan komma i fråga. Med företagaransvar förstås det straffrättsliga ansvar som en företagare kan drabbas av på grund av underlåtenhet att utöva tillsyn och kontroll över den verksamhet som han eller hon bedriver (se även SOU 1997:127, Del A, s. 104 f.). Ansvaret följer av att företagsledaren under vissa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;förutsättningar intar en sorts garantställning och därmed är skyldig att se till att det inte begås brott i näringsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft27"&gt;Företagaransvar kan exempelvis inte bli aktuellt när en företagsledare själv har beordrat en revisor att inte lämna in bolagets deklaration till skattemyndigheten. Företagsledaren skall då dömas för skattebrott (underlåtenhet) på vanligt sätt enligt 2 § SkBrL. Om företagsledaren inte är direkt inblandad i händelsen, kan den personen ändå dömas som medgärningsman för samma brott, under förutsättning att gärningen omfattas av hans eller hennes uppsåt (se nedan). Det är i denna situation som företagaransvar kan komma i fråga. Som allmänna förutsättningar för straffansvar i dessa fall gäller att gärningen faller inom företagarens ansvarsområde, att ett brott finns i passiv form som äkta eller oäkta underlåtenhetsbrott och, i de fall där ansvar för oaktsamhet aktualiseras, att brottet finns som oaktsamhetsbrott. Det är inte fråga om något utökat straffansvar, utan om ansvar enligt det lagrum som gärningen kan hänföras under.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft7"&gt;Författarna skiljer mellan direkt och indirekt företagaransvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft7"&gt;Den som har ett direkt företagaransvar ansvarar fullt ut för sin passivitet. Den som har ett indirekt företagaransvar ansvarar för sin passivitet, om hans eller hennes uppsåt omfattar att ett handlingsbrott begås. Om den personen däremot av oaktsamhet har brustit i tillsynen, kan han eller hon bara göras straffrättsligt ansvarig vid oaktsam underlåtenhet att kontrollera och i förekommande fall ingripa mot missförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft25"&gt;Det direkta företagaransvaret bärs i princip av den som enligt lag ansvarar för förvaltningen och organisationen i en näringsverksamhet, dvs. ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings styrelse och verkställande direktör, en bolagsman i ett handelsbolag och en styrelse eller en förvaltare i en stiftelse. Dessa personer kallas för legala företrädare. Men även faktiska företrädare, dvs. de som har ett faktiskt bestämmande inflytande över verksamheten, har ett direkt företagaransvar. Det direkta företagaransvaret kan enligt författarna även uppkomma – eller förändras till ett indirekt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft29"&gt;– genom bestämmelser om arbetsfördelning i lag eller i avtal mellan företrädare (t.ex. inom en styrelse), delegation eller fullmakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft14"&gt;Som antytts ovan, måste i samtliga av de angivna fallen bedömningen ske utifrån det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger var och en av de inblandade till last (jfr medverkansbestämmelsen i 23 kap. 4 § tredje stycket BrB). Detta leder in på frågan vad som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;krävs i subjektivt hänseende för att en person skall kunna ådra sig straffansvar i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Kravet på subjektiva rekvisit eller personligt ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;En gärning skall, om inget annat föreskrivs, anses som brott endast när den begås uppsåtligen (1 kap. 2 § första stycket BrB). Undantag från uppsåtskravet måste således anges särskilt. Detta gäller numera även beträffande den straffrättsliga regleringen utanför brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft27"&gt;I svensk straffrätt finns två skuldformer, uppsåt och oaktsamhet (angående strikt ansvar och uppsåtspresumtioner, inklusive den tryckfrihetsrättsliga särregleringen, se avsnitt 2.5.3). Dessa begrepp hänför sig till gärningsmannens insikt om ett visst händelseförlopp (subjektiva rekvisit), och inte till gärningen som sådan (objektiva rekvisit). Att en gärning begås med uppsåt innebär i korthet att gärningsmannen hade tillfälle att rätta sig efter lagen. Att en gärning begås med oaktsamhet betyder att gärningsmannen skulle ha haft tillfälle att rätta sig efter lagen, om den personen hade gjort något som han eller hon borde ha gjort men inte gjorde. De båda begreppen redovisas separat nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Uppsåtsbegreppet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;Allmänt om uppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;En person som uppsåtligen handlar eller underlåter att handla på visst sätt anses handla med insikt om vad han eller hon gör. Det innebär inte nödvändigtvis att en handling företas med ond eller illvillig avsikt. På motsvarande sätt kan en person som handlar med uppsåt ha ett gott skäl för sitt handlande (jfr problematiken kring s.k. dödshjälp).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft29"&gt;Rörelser som utförs utan medveten kontroll omfattas inte av begreppet uppsåtlig handling. Som exempel kan nämnas rörelser under sömn, medvetslöshet eller hypnos, liksom rena reflexrörelser (som t.ex. utlösts av ett epileptiskt anfall). Vid vissa omtöckningstillstånd orsakade av sjukdom, inklusive patologiska berusningstillstånd, kan det vara svårt att avgöra om kravet på medvetande eller medvetenhet har varit uppfyllt. Däremot utesluts inte uppsåtligt handlande av att en gärningsman har handlat i stark affekt eller av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft12"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;impuls. Sådana omständigheter kan däremot påverka straffet (jfr de s.k. strafflindringsgrunderna i 29 kap. 3 § första stycket BrB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft25"&gt;Som nämnts ovan, innebär täckningsprincipen att alla objektiva rekvisit i ett straffstadgande måste vara täckta av uppsåt (när det krävs uppsåt). I fråga om effektbrott måste gärningsmannen således även ha uppsåt beträffande konsekvenserna eller effekterna av sin gärning. Traditionellt brukar man skilja mellan tre olika sorters uppsåt: direkt, indirekt och (hypotetiskt) eventuellt uppsåt. Uppdelningen i tre uppsåtsformer är framför allt av betydelse vid bedömningen av olika effektrekvisit (se ovan angående effektbrott). Det eventuella uppsåtet används därutöver även beträffande handlingsrekvisit och övriga objektiva rekvisit. I dessa fall brukar man enbart skilja mellan två former av uppsåt, vetskap och eventuellt uppsåt. Vetskap innebär kort och gott att gärningsmannen har kännedom om omständigheten i fråga, exempelvis att en sak tillhör någon annan (jfr stöldbrottet i 8 kap. 1 § BrB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Direkt uppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft29"&gt;Gärningsmannen har direkt uppsåt (dolus directus) i förhållande till effekten, om effekten är syftet eller målet för handlingen. Det spelar ingen roll om effekten är det slutliga målet eller om den är ett genomgångsled för något annat längre bort liggande mål. Den som t.ex. avlossar ett skott mot en person med avsikt att döda har direkt uppsåt i förhållande till döden. Det är fallet oavsett om motivet är att gärningsmannen är arg på offret eller om han eller hon bara vill komma åt offrets pengar. Det direkta uppsåtet innefattar ett krav på en viss viljeriktning hos gärningsmannen. Därutöver behövs ingen särskild insikt eller vetskap om vad han eller hon eftersträvar. Ibland finns ett uttryckligt krav på direkt uppsåt i lagtexten. Då används ofta lokutioner som ”för att” eller ”i syfte att”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Indirekt uppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft29"&gt;För att indirekt uppsåt (dolus indirectus) skall föreligga, krävs att gärningsmannen är övertygad om att en viss effekt kommer att inträda som en följd av handlingen. Denna effekt är emellertid inte syftet med handlingen. Antingen saknar gärningsmannen helt något syfte med sin handling eller så har han eller hon ett syfte som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;inte är inriktat på den brottsliga effekten, vare sig som slutligt mål eller som genomgångsled. Som ett specialfall av indirekt uppsåt brukar räknas den situationen när den brottsliga effekten för gärningsmannen framstår som en nödvändig biverkan till vad han eller hon eftersträvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Följande skolexempel ges för att illustrera denna form av uppsåt. En redare placerar en tidsinställd bomb i lastrummet på ett fartyg i syfte att den skall explodera och fartyget sjunka till havs, så att redaren kan få ut försäkringsbeloppet. Till detta har gärningsmannen direkt uppsåt. Vidare ser redaren att besättningen omkommer som en säker följd av att fartyget sänks. Till skillnad mot exemplet ovan angående direkt uppsåt, eftersträvas inte att någon människa skall dö, vare sig som mål eller som medel till ett mål. Men redaren är säker på att människor kommer att dö som en konsekvens av att syftet med handlingen uppnås, dvs. att fartyget sänks. Han eller hon har därmed ett indirekt uppsåt till besättningens död.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft7"&gt;(Hypotetiskt) eventuellt uppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;För att en gärning skall anses ha begåtts med eventuellt uppsåt (dolus eventualis), krävs följande. Först och främst måste gärningsmannen inse att det är möjligt att en viss effekt kommer att inträffa, dvs. att det föreligger en risk för effekten. Någon särskild viljeinriktning fordras emellertid inte. Vidare måste domstolen kunna besvara ett s.k. hypotetiskt prov jakande. Det innebär att domstolen måste komma till slutsatsen att det kan hållas för visst att gärningsmannen skulle ha företagit gärningen, även om han eller hon varit säker på att effekten skulle inträffa. Det första ledet utgörs således av ett faktiskt konstaterande av att gärningsmannen insåg att effekten var möjlig. Det andra ledet består däremot av ett hypotetiskt antagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft27"&gt;I rättsfallet NJA 1959 s. 63 formulerades det hypotetiska eventuella uppsåtet för första gången på ett klart och tydligt sätt i svensk rätt. Det utgjorde fram till helt nyligen den nedre gränsen för uppsåt. Frågan hur den nedre gränsen för uppsåt dras har mycket stor betydelse. Om uppsåt inte kan konstateras är straffansvar nämligen uteslutet i de fall där uppsåt krävs (t.ex. i fråga om grova våldsbrott). Som kommer att framgå nedan, är det inte helt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft12"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;enkelt att hitta en gångbar definition som klart markerar gränsen framför allt mot s.k. medveten oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Under en längre tid har kritik riktats mot det eventuella uppsåtet. Kritikerna har pekat på det principiellt otillfredsställande i en straffrättslig ordning innebärande att en gärningsman enbart döms på grundval av ett hypotetiskt resonemang och inte faktiska omständigheter. Vidare har det sagts att risken för att domstolen vid bedömningen lätt fokuserar på gärningsmannens karaktär i stället för på själva gärningen och därigenom missgynnar personer som tidigare gjort sig skyldiga till brott. Det har också lyfts fram att Sverige i ett internationellt perspektiv är ganska ensamt om att definiera gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet genom ett hypotetiskt resonemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Förslag på nya lösningar för uppsåtets nedre gräns: olika varianter av sannolikhetsuppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;Riksåklagaren har i några fall beträffande dråpförsök pläderat för införandet av ett s.k. sannolikhetsuppsåt (bl.a. NJA 1959 s. 63 och NJA 1980 s. 514). I korthet innebär detta uppsåt att gärningsmannen har bedömt effekten som en övervägande sannolik följd av sitt handlande. Något hypotetiskt prov görs inte, utan man utgår enbart från vad gärningsmannen faktiskt har insett. I stället ställs ett högre krav jämfört med det första ledet i det eventuella uppsåtet (som ju bara kräver insikt om att det finns en risk för effekten). Högsta domstolen har emellertid avvisat ett sådant uppsåtsresonemang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;I sitt betänkande Straffansvarets gränser (SOU 1996:185) föreslog Straffansvarsutredningen att en annan, mer insiktsrelaterad uppsåtsdefinition skulle införas i 1 kap. 2 § andra stycket BrB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft30"&gt;En gärning begås uppsåtligen om den är avsiktlig eller om den motsvarar vad gärningsmannen har insett, uppfattat eller antagit om den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft29"&gt;Utredningen argumenterade för införandet dels av ett rent avsiktsuppsåt (direkt uppsåt), dels av ett insiktsuppsåt i form av ett kvalificerat sannolikhetsuppsåt (SOU 1996:185, s. 108 f.). För att det sistnämnda uppsåtet skall föreligga, krävs enligt betänkandet att gärningsmannens verklighetsföreställning vid tidpunkten för gärningen är sådan att han eller hon föreställer sig att gärningen medför att brottsrekvisiten är uppfyllda och därför utgår från detta när&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;gärningen företas. För att någon skall ha denna uppfattning om gärningens innebörd och konsekvenser, krävs vidare att personen i fråga uppfattar att risken för att gärningsinnehållet kommer att förverkligas genom gärningen är ganska hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Regeringen och riksdagen avvisade utredningens förslag med motiveringen att den nuvarande regleringen inte uppvisade sådana brister att den föreslagna ändringen var motiverad från praktiska eller rättspolitiska utgångspunkter (prop. 2000/01: 85, s. 9 f. och bet. 2000/01:JuU25, s. 7 f.). I stället överläts åt domstolarna att utveckla och, i den mån det anses nödvändigt, förändra uppsåtsbegreppets innehåll. Statsmakternas ovilja att genom lag närmare definiera gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet har kritiserats med hänvisning till legalitetsprincipen (se Träskman, JT 2002/03, s. 616 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft7"&gt;Det successiva införandet av ett likgiltighetsuppsåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Högsta domstolen har under senare tid ibland motiverat sitt ställningstagande med att gärningsmannen i vart fall har varit helt likgiltig för om offret skulle dö, skadas etc. (se framför allt NJA 1985 s. 757 och NJA 1990 s. 210). En snarlik variant har bestått i konstaterandet att en dödlig utgång för gärningsmannen måste ha framstått som praktiskt taget oundviklig (se NJA 1977 s. 630, där ett knivhugg hade trängt in närmare tio cm i hjärttrakten på offret). I doktrinen har dessa uppsåtsformer fått skiftande benämningar, t.ex. gärningsuppsåt, likgiltighetsuppsåt, liksom även faktiskt eventuellt uppsåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft27"&gt;Rättsvetenskapliga studier tyder på att användningen av det s.k. gärningsuppsåtet, såsom det formulerades i 1977 års rättsfall (ovan), ibland i kombination med någon sorts likgiltighetsuppsåt, är mycket utbredd i underrättspraxis för fullbordade våldsbrott där gärningsmannen fälls till ansvar (se Cavallin, Skuld, 1999, s. 300 f. och s. 738 f.). Det eventuella uppsåtet har enligt samma studie varit mest förekommande vid försöksbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft14"&gt;Den allra senaste tidens rättspraxis ger vid handen att Högsta domstolen numera verkar ha övergett det hypotetiska eventuella uppsåtet till förmån för ett s.k. likgiltighetsuppsåt (NJA 2002 s. 449 och NJA 2004 s. 176, för kommentarer till de båda rättsfallen, se Träskman m.fl., JT 2002/03, s. 613 f., Asp, JT 2004/05, s. 385 f. och Ulväng, SvJT, 2005, s. 1 f., se även NJA 2004 s. 702,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;angående mordet på utrikesminister Anna Lindh). De två förstnämnda rättsfallen redogörs för i korthet nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft25"&gt;I 2002 års fall tog Högsta domstolen ett första steg i riktning mot ett fullt accepterande av ett likgiltighetsuppsåt. Omständigheterna var liknande dem som var aktuella i det tidigare nämnda rättsfallet NJA 1959 s. 63. Frågan var om en person som kört en personbil rakt mot en polisman i syfte att forcera en polisspärr uppsåtligen hade försökt skada polismannen. Majoriteten av ledamöterna besvarade frågan jakande och dömde mannen för försök till grov misshandel. Majoriteten förde ett resonemang som utmynnade i konstaterandet att gärningsmannen medvetet hade försatt sig i en situation som innebar att det förelåg en avsevärd risk för att polismannen skulle åsamkas svår kroppsskada och att gärningsmannen även insett detta. Körsättet visade också att han hade varit likgiltig för om polismannen skulle skadas. Två justitieråd var skiljaktiga i fråga om motiveringen och biföll åtalet med hänvisning till en sorts insiktsuppsåt liknande det som Straffansvarsutredningen föreslog i sitt betänkande (se ovan). Fyra justitieråd underkände emellertid det hypotetiska eventuella uppsåtet. Den femte ledamoten ogillade åtalet för försök till grov misshandel med tillämpning av det hypotetiska eventuella uppsåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft25"&gt;I 2004 års fall ogillade Högsta domstolen enhälligt ett åtal för försök till grov misshandel mot en &lt;NOBR&gt;HIV-infekterad&lt;/NOBR&gt; man som haft en mängd oskyddade samlag med flera olika personer. Anledningen var att det inte kunde visas att mannen ens hade haft den lägre grad av uppsåt som krävs för detta brott. Detta uppsåt definierades som ett likgiltighetsuppsåt. I stället dömdes mannen för det oaktsamma brottet framkallande av fara för annan enligt 3 kap. 9 § BrB. Högsta domstolen konstaterade att varken det hypotetiska eventuella uppsåtet eller sannolikhetsuppsåtet är lämpliga för att bestämma uppsåtets nedre gräns. Övervägande skäl talade enligt Högsta domstolen i stället för att uppsåtets nedre gräns bör förstås som ett likgiltighetsuppsåt. Detta fick även anses följa av 2002 års rättsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft14"&gt;Avgörande vid bedömningen är dels gärningsmannens insikt om risken för att en viss effekt skulle inträda, dels hans eller hennes inställning eller attityd vid gärningstillfället. Endast om det står klart att gärningsmannen haft en positiv eller i vart fall likgiltig inställning till effektens förverkligande eller förekomsten av en viss gärningsomständighet, skall gärningen bedömas som uppsåtlig. Med andra ord krävs, förutom insikt beträffande risken för en viss effekt, även att förverkligandet av effekten eller förekomsten av en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;gärningsomständighet inte utgjort ett relevant skäl för gärningsmannen att avstå från gärningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Enligt Högsta domstolen skall hänsyn tas till omständigheterna vid själva gärningen. Hänsynslöst beteende, upprörd sinnesstämning och gärningsmannens intresse i gärningen kan vara omständigheter som medför att gärningen anses uppsåtlig. Så kan vara fallet även om det inte funnits en mycket hög sannolikhet för riskens förverkligande. Också gärningsmannens insikt om en hög sannolikhet för risken för förverkligandet av en effekt kan vara tillräckligt för att uppsåt skall föreligga. Däremot kan uppsåt i allmänhet inte anses föreligga när risken enligt gärningsmannens föreställning inte har varit avsevärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Culpabegreppet (personlig culpa)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;Aktsamhetskravet vid culpabedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft25"&gt;Lagen innehåller ingen definition av begreppet oaktsamhet eller culpa. Oaktsamhet är en s.k. rättslig standard som får sin innebörd genom olika rättsliga och utomrättsliga aktsamhetsregler. I straffrättslig mening innebär oaktsamhet alltid en avvikelse från önskvärt handlande eller önskvärd aktsamhet. Det brukar anses att oaktsamheten måste uppnå en viss nivå för att vara straffvärd. Ibland stadgas därför att ringa oaktsamhet inte medför straffansvar. Detta hänger nära samman med legalitetsprincipens krav på förutsebarhet, som innebär att det bör vara möjligt för gärningsmannen att undvika den straffbara händelsen genom ett positivt och rationellt handlande sett utifrån hans eller hennes egen kapacitet (se &lt;NOBR&gt;Åklagarutredningen-90,&lt;/NOBR&gt; s. 107). Culpabegreppets innebörd växlar med olika straffbestämmelser. I särskilt riskfyllda verksamheter brukar aktsamhetskravet ställas högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft29"&gt;Vid bedömningen av om ett beteende skall anses vara oaktsamt måste domstolen först och främst ta reda på vilka anspråk på aktsamhet eller önskvärt handlande som kan ställas på området i fråga. Ibland kan viss ledning hämtas i förhållningsregler i lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. För att kunna avgöra om någon skall ådömas ansvar för brottet vårdslöshet i trafik enligt 1 § TBL, skall således beaktas om den tilltalade har handlat i strid med någon trafikföreskrift, t.ex. regler om hastighetsbegränsning. Om sådana&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft12"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft14"&gt;föreskrifter saknas, måste culpabedömningen ytterst baseras på den aktsamhet som en normalt försiktig person skulle ha uppvisat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft7"&gt;I nästa led måste domstolen fråga sig om det har kunnat begäras av den individuelle gärningsmannen att han eller hon iakttagit den aktsamhet som krävts i den aktuella situationen. Gärningsmannens personliga egenskaper är av betydelse, liksom ibland även frågan om tillräckliga instruktioner har givits av andra personer som gärningsmannen haft anledning att förlita sig på i sin bedömning av situationen. I litteraturen brukar man skilja mellan medveten och omedveten oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Medveten oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft7"&gt;Medveten oaktsamhet (luxuria) är den starkare formen av oaktsamhet. Den ligger därmed närmare den nedre gränsen för uppsåt. Liksom beträffande eventuellt uppsåt krävs att gärningsmannen inser att det finns en risk för att en viss effekt skall inträffa. Till skillnad från det eventuella uppsåtet utfaller det hypotetiska provet emellertid negativt i stället för positivt (se föregående avsnitt). Det kan således inte hållas för visst att gärningsmannen skulle ha utfört gärningen även om han eller hon hade varit säker på att effekten skulle inträffa. En person som har varit medvetet oaktsam vid företagandet av en viss handling anses därigenom vara mindre klandervärd än någon som har haft ett eventuellt uppsåt. Med andra ord är ett oaktsamt beteende allmänt sett mindre straffvärt än ett uppsåtligt sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Gärningsmannens medvetenhet om en viss risk innebär att han eller hon har haft tillfälle att rätta sig efter lagen, i enlighet med konformitetsprincipens krav (se avsnitt 2.2.2). När det i lag eller annan författning krävs grov oaktsamhet för straffansvar, brukar detta i allmänhet innebära ett krav på medveten oaktsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;Omedveten oaktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft14"&gt;Omedveten oaktsamhet (negligentia) brukar karakteriseras på det sättet att gärningsmannen hade skälig anledning att anta eller borde ha förstått att en viss följd skulle inträffa eller att en viss omständighet förelåg. Med uttrycket ”borde ha förstått” menas egentligen ”skulle ha förstått, om den personen hade gjort vad han&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft7"&gt;eller hon borde ha gjort”. Till skillnad från en medvetet oaktsam person, som uppvisat likgiltighet inför existensen av en risk, har den omedvetet oaktsamme uppvisat likgiltighet inför huruvida det överhuvudtaget finns en risk (som den personen inte är medveten om). En omedvetet oaktsam person anses därigenom vara mindre klandervärd än en medvetet oaktsam person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Utifrån konformitetsprincipens krav kan omedveten oaktsamhet förenklat beskrivas på följande sätt. En omedvetet oaktsam gärningsman skulle på ett relevant sätt ha förstått att han eller hon orsakade något visst (eller att en omständighet förelåg), om personen i fråga hade gjort något som han eller hon hade förmåga och tillfälle att göra och borde ha gjort, nämligen att skaffa sig insikt rörande existensen av en risk. Omedveten culpa kan således generellt karakteriseras som ett åsidosättande av en undersöknings- eller kontrollplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Personlig culpa och gärningsculpa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;För att slutligen återknyta till Jareborgs ansvarslära, består den grundläggande skillnaden mellan gärningsculpa och personlig culpa i form av omedveten oaktsamhet i det oönskade resultatet som den oaktsamma personen riskerar (Jareborg, s. 320 f., se ovan). Vid gärningsculpa består resultatet i skada eller liknande, medan det vid omedveten oaktsamhet består i gärningsmannens okunnighet om att han eller hon är på väg att utföra en gärning av ett visst slag. Element av personlig culpa och gärningsculpa kan följa på varandra i flera led. Gärningsculpa föregås emellertid (tidsmässigt) alltid av personlig culpa. En bilförares bristande uppmärksamhet i trafiken (personlig culpa) kan leda till farliga manövrar (gärningsculpa), som i sin tur omöjliggör samtidig kontroll av var andra trafikanter befinner sig (personlig culpa), vilket orsakar att en kollision äger rum (gärningsculpa).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Strikt ansvar och användningen av uppsåtspresumtioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;Allmänt om strikt ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft7"&gt;Det generella kravet på att en brottslig gärning förutsätter uppsåt om inget annat sägs innebär att om ansvar skall kunna åläggas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar SOU 2005:86&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;någon oberoende av uppsåt eller oaktsamhet, så måste detta uttryckligen anges (1 kap. 2 § första stycket BrB). Det är omdiskuterat om det i svensk rätt fortfarande finns några bestämmelser om ett sådant strikt straffrättsligt ansvar. Ibland används även termen objektivt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Som tidigare framgått, anses ett strikt ansvar strida mot skuld- och konformitetsprinciperna och därmed även mot legalitetsprincipens krav på förutsebarhet (se även &lt;NOBR&gt;Åklagarutredningen-90,&lt;/NOBR&gt; s. 103 f.). I straffhotets natur och allvar ligger nämligen att det skall vara möjligt att förutse för den enskilde gärningsmannen. En annan sida av samma sak är att det måste vara möjligt för gärningsmannen att undvika att begå straffbelagda handlingar. Ett straff riskerar annars att upplevas som orättvist och orättfärdigt av samhällsmedborgarna. Mot den bakgrunden har &lt;NOBR&gt;Åklagarutredningen-90&lt;/NOBR&gt; uttalat att strikt ansvar i princip inte bör förekomma inom straffrätten, men att utrymmet för att föreskriva ett sådant ansvar är lite större vid användning av administrativa sanktionsavgifter (Åklagarutred- &lt;NOBR&gt;ningen-90,&lt;/NOBR&gt; s. 107).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft27"&gt;Inom det förvaltningsrättsliga området föreskrivs inte sällan ett strikt ansvar för överträdelser som beivras genom påförande av en administrativ sanktionsavgift &lt;NOBR&gt;(Warnling-Nerep,&lt;/NOBR&gt; s. 59). Problemet med sådana ansvarskonstruktioner har emellertid uppmärksammats även på detta område. Både inom doktrinen och vid lagstiftningsarbete har således betonats att strikt ansvar bör användas med stor urskillning och enbart om det är särskilt motiverat med hänsyn till effektivitetskraven på ett visst rättsområde &lt;NOBR&gt;(Warnling-Nerep,&lt;/NOBR&gt; s. 78 f., se även Betänkandet om ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet, Ds Ju 1981:3, s. 93 f., prop. 1981/82:142, s. 24 f., bet. 1981/82:JuU53 och rskr. 328). Som exempel på när det kan vara godtagbart att använda konstruktioner med strikt ansvar angavs i betänkandet situationer då de avgiftsskyldiga subjekten kan antas ha både god kännedom om föreskrifternas innehåll och särskild anledning att vaka över att de inte överträds. Detta uttrycktes i den efterföljande propositionen som en presumtion för att överträdelser av reglerna inom ett visst område bara kan förekomma som följd av uppsåtligt eller oaktsamt handlande (prop. 1981/82:142, s. 24 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft7"&gt;I sammanhanget bör påpekas att konstruktionen med strikt ansvar undantagsvis förekommer inom skadeståndsrätten (Hellner, s. 169 f., jfr vad som ovan sagts om principalansvar, som till skillnad från det rent strikta ansvaret emellertid kräver att arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft25"&gt;tagaren har varit vållande, se avsnitt 2.4.5). Det är då fråga om ett ansvar begränsat till de särskilda risker som är förenade med viss farlig verksamhet, t.ex. inom järnvägstrafik, lufttrafik och kärnkraftsdrift. I dessa fall är det den som driver den riskfyllda verksamheten, dvs. ägaren eller innehavaren, som kan bli skadeståndsskyldig. Ibland görs undantag för s.k. force majeure, dvs. om skadan beror på omständigheter utanför den ansvariges kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft25"&gt;Som exempel på strikt ansvar kan nämnas reglerna i 2 kap. &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; §§ och 5 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ järnvägstrafiklagen (1985:192) angående person- eller sakskada som uppkommit till följd av järnvägsdrift. En liknande regel finns i 1 § lagen (1922:382) ang. ansvarighet för skada i följd av luftfart. Där föreskrivs ansvar – oavsett vållande – för ägare till luftfartyg för skador på personer och egendom på marken. Vidare kan nämnas bestämmelserna i 10 kap. 1 § ellagen (1997:857), om ansvar för person- eller sakskada som tillfogas genom inverkan av el från en starkströmsanläggning, samt bestämmelsen i 5 § atomansvarighetslagen (1968:45) om ansvar för skador som uppkommer vid olyckor i kärnkraftverk och liknande. Även hundägare har ett strikt ansvar för skada som har orsakats av hunden (6 § lagen om tillsyn över hundar och katter). Slutligen kan nämnas 48 § personuppgiftslagen (1998:204), enligt vilken personuppgiftsansvariga är skyldiga att ersätta skada som uppkommer vid behandling av personuppgifter i strid med personuppgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft7"&gt;Uppsåtspresumtion i yttrande- och tryckfrihetslagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft7"&gt;Konstruktioner med strikt eller objektivt ansvar brukar skiljas från s.k. uppsåtspresumtioner eller konstruerat uppsåt (se Leijonhufvud- Wennberg, s. 14). Om utrymmet för en tilltalad att föra motbevisning är mycket litet, kan emellertid ifrågasättas om skillnaden i praktiken är så stor mellan dem (Jareborg, s. 332, se även RÅ 2000 ref. 66 I, som refereras i följande avsnitt). Vid tryckfrihetsbrott och andra yttrandefrihetsbrott gäller speciella ansvarsregler i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Särregleringen har sin grund i den djupt förankrade uppfattningen att tryck- och yttrandefriheten utgör särskilt viktiga friheter av central betydelse för att ett demokratiskt och öppet samhälle skall kunna fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft14"&gt;För att säkerställa ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysning finns ett grundlagsreglerat s.k. anonymitetsskydd för författare till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;tryckta skrifter och för personer som meddelat uppgifter för offentliggörande i tryckta skrifter. Skyddet gäller även för utgivare av icke periodiska skrifter. Ett liknande skydd finns för upphovsmannen till ett radioprogram eller en teknisk upptagning. I mål som rör tryck- och yttrandefrihetsbrott får fråga inte väckas om dessa personers namn (3 kap. TF och 2 kap. YGL). I stället är det utgivaren av en periodisk skrift eller en teknisk framställning som i första hand är juridiskt ansvarig för innehållet i dessa (8 kap. TF respektive 6 kap. YGL). Om det inte finns något utgivningsbevis, är det i andra hand ägaren, för det tredje den som tryckt skriften och för det fjärde spridaren av skriften som ansvarar för innehållet i en tryckt skrift. För icke periodiska skrifter är i första hand skriftens författare ansvarig. I övrigt är ansvarskedjan liknande den som gäller för periodiska skrifter. Detsamma gäller beträffande yttrandefrihetsbrotten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;Tryck- och yttrandefrihetsbrotten anges närmare i 7 kap. TF och 5 kap. YGL. De utgörs bl.a. av spioneri, olaga våldsskildring och hets mot folkgrupp som begås genom tryckt skrift, radioprogram eller teknisk upptagning och är straffbara enligt lag. På grund av ansvarsreglernas utformning skulle det vara mycket svårt att uppställa vanliga krav för personligt ansvar för periodiska skrifter, eftersom ansvar för tryckfrihetsbrott i sådant fall sällan skulle kunna ådömas. Detsamma gäller i fråga om andra ansvariga än författaren till icke periodiska skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Problemet har lösts på följande sätt i 8 kap. 12 § TF (en liknande regel finns i 6 kap. 4 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft30"&gt;Vid bedömande av fråga om ansvar för den som enligt detta kapitel har att svara för tryckt skrift skall så anses som om vad skriften innehåller införts däri med hans vetskap och vilja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;Om personen i fråga inte har läst den text eller sett den bild som är aktuell eller samtyckt till dess publicering, fingeras alltså att han eller hon har gjort detta (visst undantag finns i fråga om samtycke till publicering). I dessa fall görs ingen närmare prövning av den tilltalades uppsåt. Om det faktiskt är så att den ansvarige har läst texten eller sett bilden, skall prövningen av uppsåt eller oaktsamhet emellertid ske i vanlig ordning. Det blir då inte tal om något fiktivt uppsåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft31"&gt;I rättsfallet NJA 1991 s. 155 uttalade Högsta domstolen att den ansvarige utgivaren bara vid extrema omständigheter kan undgå ansvar för en tidningsartikel av sådant innehåll att dess offentlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;görande objektivt framstår som ett tryckfrihetsbrott (i det angivna fallet fälldes utgivaren till ansvar för förtal genom att en ”krogkung” av misstag hade kommit att kallas för ”knarkkung” på en löpsedel). Enligt Jareborg antyder detta att Högsta domstolen intagit en ståndpunkt som närmar sig ett godtagande av ett strikt ansvar (Jareborg, s. 333).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;På senare år har förekommit en debatt om i vilken utsträckning de rättssäkerhetsgarantier som följer av art. 6 EKMR är tillämpliga på olika typer av uppsåtspresumtioner. Denna fråga behandlas i nästföljande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;2.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Uppsåtspresumtioner enligt Europakonventionen – Oskyldighetspresumtionen och dess konsekvenser för svensk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;Artikel 6 (2) Europakonventionen – oskyldighetspresumtionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft27"&gt;Enligt art. 6 (1) EKMR har var och en som anklagats för brott rätt till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en opartisk och oavhängig domstol som upprättats enligt lag. Vidare gäller enligt art. 6 (2) EKMR att den anklagade skall betraktas som oskyldig till dess hans eller hennes skuld lagligen fastställs. Den oskyldighetspresumtion som kommer till uttryck i detta stadgande finns i flera andra internationella instrument. Som exempel kan nämnas art. 14 (2) i den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (antagen av FN:s Generalförsamling den 16 december 1966), art. 66 i Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen (antagen vid en diplomatkonferens i Rom den 17 juli 1998) och art. 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (antagen vid Europeiska rådets möte i Nice den 7 december 2000, såvitt avser det närmare förhållandet mellan EKMR och &lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; se vidare Nowak, Oskyldighetspresumtionen, 2003, s. 96 f., nedan Nowak).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft29"&gt;Som framgått inledningsvis, innebär Europadomstolens autonoma och vidsträckta tolkning av begreppet brottsanklagelse att oskyldighetspresumtionen och de övriga rättssäkerhetsgarantierna i art. 6 EKMR är tillämpliga inte bara i fråga om brottsanklagelser och straffrättsliga förfaranden i sträng mening. Även administrativa sanktionsavgifter av olika slag kan omfattas, om de är allmänt ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft12"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;formade och har ett repressivt och preventivt syfte, t.ex. skattetillägg och vissa avgifter som påförs vid trafikförseelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft27"&gt;Av Europadomstolens praxis angående den närmare innebörden av art. 6 framgår att oskyldighetspresumtionen ställer olika krav på utformningen av ett lands rättssystem, främst när det gäller processuella – men även materiella – regler av straffrättslig karaktär. Med materiella straffrättsliga regler menas de som beskriver vad som utgör en brottslig handling och vilken påföljd handlingen kan resultera i. För den materiella rättens del utgörs en särskilt viktig aspekt av frågan i vilken utsträckning lagstiftaren kan använda sig av presumtioner för uppsåt som ligger nära ett objektivt eller strikt ansvar vid utformningen av regler som utgör brottsanklagelser i konventionsrättslig mening. Denna behandlas nedan. Oskyldighetspresumtionen innebär även en rätt för en brottsanklagad person att vara tyst och att inte tvingas vittna mot sig själv. Dessa rättigheter behandlas vid genomgången av de straffprocessuella reglerna i nästföljande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft27"&gt;En viktig aspekt av oskyldighetspresumtionen består i regeln om bevisbördans fördelning i brottmål. En person som är anklagad för brott anses vara oskyldig till dess att hans eller hennes skuld har fastställts genom domstols utslag. Detta medför att åklagaren har bevisbördan för att de objektiva och subjektiva förutsättningarna för ett brott är uppfyllda och att varje tvivel skall verka till den tilltalades förmån (principen in dubio pro reo). Dessutom måste domstolen tillåta den tilltalade att anföra motbevisning. En straffrättslig presumtion innebär i detta hänseende att en person uppsåtligen anses ha begått en brottslig gärning, om vissa objektiva förutsättningar är uppfyllda. Därmed behöver åklagaren inte styrka att den tilltalade har haft något uppsåt. Med andra ord medför en sådan presumtion att åklagaren får en lättnad i sin bevisbörda, vilket kan strida mot oskyldighetspresumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Trots att den således främst är en grundläggande straffprocessuell princip, får oskyldighetspresumtionen på detta sätt återverkningar även på materiella regler av straffrättslig karaktär som faller in under tillämpningsområdet för art. 6 EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft12"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2005:86 Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Europadomstolen om användningen av uppsåtspresumtioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft29"&gt;Frågan om en presumtion för uppsåt kan vara förenlig med oskyldighetspresumtionen besvarades för första gången av Europadomstolen i målet Salabiaku och några år senare i det mycket närbesläktade målet Pham Hoang, båda mot Frankrike (domar den&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft38"&gt;7 oktober&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td59"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft38"&gt;1988 respektive&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td60"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft38"&gt;den&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td61"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft38"&gt;25 september 1992, se&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr19 td62"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft39"&gt;Danelius,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;s. 237 f.,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Nowak, s. 168&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td63"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;f.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td64"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft7"&gt;och Van Dijk,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td65"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft9"&gt;s. 461 f.,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td34"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft11"&gt;se&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft7"&gt;även&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td66"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;Lernestedt, Kriminalisering&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;SPAN class="p220 ft7"&gt;Problem och&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td51"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft7"&gt;principer,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft7"&gt;2003,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft7"&gt;s. 347 f.). Salabiaku hade burit med sig en väska fylld med narkotika genom franska tullen. Han gjorde gällande att han inte haft kännedom om väskans innehåll, men dömdes ändå för narkotikasmuggling. Enligt fransk lag var det inte nödvändigt för åklagaren att styrka något uppsåt i en sådan situation. Den som passerade tullen med förbjudet gods presumerades nämligen ha uppsåt att smuggla. Bara om den tilltalade kunde visa att force majeure (omständigheter utanför hans kontroll) hade förelegat, var det möjligt att undgå straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft25"&gt;Europadomstolen konstaterade att EKMR i princip inte förbjuder faktiska och rättsliga presumtioner, men att det krävs att staterna håller dem inom rimliga gränser med beaktande av de intressen som står på spel och med bevarande av den brottsanklagades rätt att försvara sig. Europadomstolen ansåg att om oskyldighetspresumtionen enbart var avsedd att respekteras under själva rättegången, och inte genom de materiella reglernas utformning, skulle den i praktiken sammanfalla med plikten till opartiskhet i art. 6 (1). Det skulle i sin tur innebära att den nationella lagstiftaren fritt kunde beröva den dömande domstolen en verklig prövningsrätt och därmed oskyldighetspresumtionen dess reella innehåll, i strid med de rättssäkerhetsprinciper som ligger till grund för art. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft27"&gt;I &lt;NOBR&gt;Salabiaku-fallet,&lt;/NOBR&gt; liksom även i det senare fallet Pham Hoang, fann Europadomstolen att lagstiftaren inte hade överskridit de angivna gränserna. Vid sin bedömning lade Europadomstolen vikt vid att de franska domstolarna hade varit försiktiga i sin tillämpning av presumtionen och att de hade beaktat omständigheter som tytt på att de inblandade hade handlat med uppsåt. Det bör förtydligas att Europadomstolens uttalanden inte avsåg strikt ansvar, utan just uppsåtspresumtioner (se även RÅ 2000 ref. 66 I, nedan, &lt;NOBR&gt;Leijonhufvud-Wennberg,&lt;/NOBR&gt; s. 14, samt Jareborg, s. 331 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft7"&gt;Regeringsrättens uttalanden om skattetillägg m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;I rättsfallet RÅ 2000 ref. 66 I fick Regeringsrätten anledning att analysera frågan hur den dåvarande utformningen av de svenska skattetilläggen förhöll sig till oskyldighetspresumtionen i angivet hänseende. Som berörts inledningsvis, kan skattetillägg påföras en skattskyldig fysisk eller juridisk person som på annat sätt än muntligen lämnar oriktig uppgift till ledning av taxeringen enligt närmare förutsättningar som anges i 15 kap. SBL och 5 kap. taxeringslagen. Skattetillägg som beslutas med stöd av skattebetalningslagen uppgår till 20 procent av den skatt som inte skulle ha påförts om den oriktiga uppgiften hade godtagits. Varken uppsåt eller oaktsamhet krävs. Däremot är det möjligt att under vissa förutsättningar undanröja eller meddela eftergift av tillägget. De sistnämnda reglerna fanns vid tidpunkten för Europadomstolens domar i skattetilläggsmålen i 15 kap. 4 och 7 §§ SBL respektive 5 kap. 4 och 6 §§ taxeringslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;Undanröjande kunde ske på mer objektiva grunder, bl.a. vid rättelse av felräkning eller felskrivning som uppbenbart framgår av skattedeklarationen eller om den skattskyldige frivilligt rättat en oriktig uppgift (dessa regler är i huvudsak desamma även efter 2003 års lagändringar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft7"&gt;Eftergift eller befrielse från skattetillägg kunde meddelas, oavsett parts yrkande, med hänsyn till mer subjektiva förhållanden (förutsättningarna för att befria från skattetillägg har delvis ändrats, se nedan). Så kunde ske bl.a. om felaktigheten eller underlåtenheten hade ett sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstod som ursäktlig eller om den med hänsyn till uppgiftens art eller någon annan särskild omständighet framstod som ursäktlig. Eftergift kunde även meddelas om det skulle vara uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Regeringsrätten konstaterade att skattetilläggen utgjorde anklagelse för brott och att de därmed omfattades av rättssäkerhetsgarantierna i art. 6 EKMR. Med hänvisning till &lt;NOBR&gt;Salabiaku-målet&lt;/NOBR&gt; fann Regeringsrätten att för att vara tillåtligt från konventionssynpunkt, får straffrättsligt ansvar inte utkrävas helt automatiskt när de objektiva rekvisiten är uppfyllda. Den enskilde måste ha möjlighet att anföra någon form av försvar som grundas på subjektiva förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p225 ft27"&gt;Regeringsrätten drog slutsatsen att eftergiftsgrunderna – även om de inte är helt jämförbara med de ansvarsförutsättningar som de subjektiva rekvisiten utgör inom straffrätten – tillsammans med de fall där skattetillägg bortfaller på rent objektiva grunder, får anses ge den skattskyldige sådana möjligheter att undgå skattetillägg att någon konflikt inte uppkommer med oskyldighetspresumtionen. Som en allmän förutsättning för detta gäller enligt Regeringsrätten emellertid att domstolarna i varje enskilt fall gör en nyanserad och inte alltför restriktiv bedömning av om skattetillägget bör undanröjas eller efterges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;I rättsfallet RÅ 2004 ref. 17 gällde frågan om förutsättningar förelegat för att ta ut en särskild avgift när en person med insynsställning i aktiemarknadsbolag underlåtit att göra anmälan om ändrat aktieinnehav inom föreskriven tid enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument (tidigare den s.k. insiderlagen). Enligt 23 § i nyss nämnda lag får en avgift helt eller delvis efterges, om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller det annars finns synnerliga skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft27"&gt;Regeringsrätten fann att målet rörde brottsanklagelser i den mening som avses i art. 6 EKMR. Med hänvisning till 2000 års rättsfall underströk Regeringsrätten återigen att i sådana mål får ansvar inte utkrävas helt automatiskt när de objektiva rekvisiten är uppfyllda, utan den enskilde måste ha möjlighet till någon form av försvar grundat på subjektiva förhållanden. Vidare betonades än en gång att en konventionsenlig tillämpning av ett sådant avgiftssystem kräver att domstolarna i varje enskilt fall gör en nyanserad och inte alltför restriktiv bedömning av om förutsättningar finns för att helt eller delvis efterge den särskilda avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft7"&gt;Europadomstolen om skattetilläggen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft29"&gt;Skattetilläggsmålen, Janosevic respektive Västberga Taxi AB och Vulic (se även avsnitt 2.1.2) gällde båda beskattning av taxirörelse vid 1994 års taxering. Efter skatterevision påfördes klaganden dels skatt, dels skattetillägg om cirka 160 000 kr (Janosevic) respektive 90 000 kr (Västberga Taxi AB och dess ägare Vulic). Janosevic, bolaget och Vulic begärde omprövning av besluten hos skattemyndigheten och ansökte samtidigt om anstånd med betalningen av skulderna. Eftersom de inte kunde ställa någon säkerhet, avslogs begäran om anstånd. Besluten överklagades till länsrätten och där-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;efter till både kammarrätten och Regeringsrätten, men utan framgång. Under tiden försattes klagandena i konkurs på grund av de obetalda skatterna och skattetilläggen, efter ansökan av kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Europadomstolen uttalade att skattetilläggen (inte skatten) utgjorde brottsanklagelse i konventionsrättslig mening på grund av deras generella utformning och avskräckande och bestraffande karaktär. De omfattades därmed av art. 6. Därefter gjordes en analys av konstruktionen med objektivt ansvar utifrån de krav som följer av oskyldighetspresumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft29"&gt;Europadomstolen underströk, precis som i &lt;NOBR&gt;Salabiaku-målet,&lt;/NOBR&gt; att det måste finnas proportionalitet mellan lagstiftarens intresse av att ställa upp presumtionsregler i vissa situationer och rätten till försvar. Domstolen fann att presumtionen för påförande av skattetillägg i och för sig var svår att vederlägga, men att den skattskyldige ändå inte var helt berövad möjligheten att försvara sig med anförande av subjektiva befrielsegrunder. Vidare beaktades det viktiga statsfinansiella intresse som ett effektivt taxeringssystem utgör för medlemsstaterna. Genom anförande av i huvudsak dessa argument drog Europadomstolen slutsatsen att proportionalitetsprincipen hade respekterats. De svenska skattetilläggen var därmed förenliga med oskyldighetspresumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Lagändringar på grund av Europakonventionens krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft7"&gt;Skatte- och tulltillägg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft27"&gt;Europadomstolens domar i målen Janosevic respektive Västberga Taxi AB och Vulic föranledde en diskussion i Sverige om behovet av eventuella ändringar i reglerna om skattetillägg, bl.a. när det gällde möjligheterna att befria den skattskyldige från sådant tillägg. Regeringen ansåg att de krav som följer av oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) EKMR inte innebär att en oriktig uppgift måste ha lämnats uppsåtligen eller av oaktsamhet, för att skattetillägg skall kunna påföras (prop. 2002/03:106, s. 136 f. och s. 239 f.). Vidare ansågs att de subjektiva förutsättningarna för att påföra skattetillägg även i fortsättningen skulle utformas som befrielsegrunder. Däremot fanns enligt regeringen skäl att överväga vissa förändringar och förtydliganden i syfte att åstadkomma en mer rättvis och generös rättstillämpning samt ökad förutsebarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft12"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft7"&gt;Mot denna bakgrund föreslogs att befrielse från skattetillägg skall kunna ske, om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig eller om ett uttag med fullt belopp annars skulle vara oskäligt (som ovan nämnts gällde detta även tidigare, med undantag av kravet på uppenbar oskälighet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft25"&gt;Vissa förtydliganden föreslogs också, delvis med avsikt att lyfta fram det subjektiva inslaget i bestämmelserna. Sålunda föreslogs att det vid bedömningen av ursäktlighetskriteriet särskilt skulle beaktas om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha berott på den skattskyldiges ålder, hälsa eller liknande förhållande, på att den skattskyldige felbedömt en skatteregel eller betydelsen av de faktiska förhållandena eller om felaktigheten eller underlåtenheten föranletts av vilseledande eller missvisande uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft27"&gt;Vid bedömningen av oskälighetskriteriet föreslogs att det särskilt skulle beaktas om avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller underlåtenheten, om oskäligt lång tid förflutit efter det att skattemyndigheten (numera Skatteverket) har funnit anledning att anta att skattetillägg skulle påföras eller om felaktigheten eller underlåtenheten även har medfört att den skattskyldige har fällts till ansvar för skattebrott. (När det gäller sistnämnda befrielsegrund bör förtydligas att ett beslut om skattetillägg i och för sig inte hindrar att en person därefter döms för exempelvis skattebedrägeri, se NJA 2000 s. 622 och RÅ 2002 ref. 79). Vidare föreslogs att det skulle bli möjligt att medge delvis befrielse från skattetillägget och därigenom ta större hänsyn till tilläggets storlek i relation till felaktigheten eller underlåtenheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;Liknande ändringar föreslogs i reglerna om tulltillägg i 8 kap. tullagen (2000:1281). Tulltilläggen är uppbyggda på i princip samma sätt som skattetilläggen och påförs den som på något annat sätt än muntligen lämnat oriktig uppgift till ledning för tulltaxering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;Riksdagen tillstyrkte regeringens förslag och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2003 (bet. 2002/03:SkU16 och rskr. 2002/03:167, de nuvarande befrielsegrunderna finns i 15 kap. 10 § SBL respektive 5 kap. 14 § taxeringslagen samt 8 kap. 10 § tullagen). Det kan noteras att de nya reglerna om befrielsegrunder i skattebetalningslagen även är tillämpliga på beslut om fordonsskattetillägg genom en följdändring i 47 § fordonsskattelagen (1988:327).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft12"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;Miljösanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft7"&gt;I sitt delbetänkande Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler föreslår Miljöbalkskommittén ändringar i reglerna om miljösanktionsavgift i 30 kap. MB med hänvisning till Europadomstolens praxis i fråga om användningen av uppsåtspresumtioner (SOU 2004:37, s. 93 f. och s. 392 f.). Enligt gällande regler skall miljösanktionsavgift betalas av en näringsidkare – fysisk eller juridisk person – som vid bedrivandet av näringsverksamhet bl.a. åsidosätter föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken, påbörjar en tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd eller åsidosätter tillstånd eller villkor som har meddelats med stöd av balken (30 kap. 1 § MB). Avgiften påförs även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgift skall emellertid inte tas ut om det är uppenbart oskäligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft7"&gt;Miljöbalkskommittén ifrågasätter om ett sådant strikt ansvar är förenligt med EKMR, eftersom de nuvarande reglerna om avgiftsbefrielse inte ger utrymme för annat än en mycket restriktiv tillämpning. Kommittén anser därför att möjligheterna att befria från avgift bör utvidgas något. Samtidigt framhålls vikten av att behålla ett enkelt och schabloniserat system av effektivitetsskäl. Vidare påpekas att miljösanktionsavgifter inte är lika ingripande för den enskilde som t.ex. skattetillägg och att avgiften är avsedd att utgå i stället för straff vid mindre allvarliga överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Mot denna bakgrund föreslår kommittén att meningen om att avgift kan tas ut även om överträdelsen inte har begåtts av uppsåt eller oaktsamhet tas bort. Därigenom tydliggörs enligt kommittén att även omständigheter som är hänförliga till den betalningsskyldiges person, den s.k. subjektiva sidan, kan få betydelse för frågan om avgift skall utgå. Ändringen innebär emellertid inte att det krävs uppsåt eller oaktsamhet för att avgift skall kunna påföras. Vidare föreslås att rekvisitet ”uppenbart oskäligt” ändras till ”särskilda skäl”. Enligt kommittén är det emellertid inte fråga om någon större utvidgning av utrymmet för att kunna besluta om avgiftsbefrielse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft14"&gt;I detta avsnitt har redogjorts för de grundläggande förutsättningarna för att ett visst beteende skall kunna kriminaliseras. Av- görande vid bedömningen om en gärning bör beläggas med straff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td56"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td57"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft27"&gt;eller, omvänt, om avkriminalisering inte bör ske, är gärningens allvar eller klandervärdhet utifrån de skyddsintressen som bl.a. anges i 2 kap. RF, exempelvis skyddet för liv och hälsa. För att kriminalisering skall ske, bör beteendet med andra ord vara straffvärt. En straffbestämmelse måste också utformas på ett effektivt sätt. Med det menas att straffhotet måste ha en viss avskräckande effekt på medborgarna och således hindra dem från att handla på ett visst sätt. Dessa krav innebär att ju större betydelse som en konkret gärning har för upprätthållandet av ett visst skyddsintresse, desto starkare anledning finns det att kriminalisera gärningen eller att inte avkriminalisera den. I samband härmed har även redovisats de allmänna förutsättningarna för att en person skall kunna ådra sig straffansvar, bl.a. i fråga om ett brotts objektiva och subjektiva rekvisit (uppsåt och oaktsamhet) och de rättssäkerhetsgarantier som följer av legalitetsprincipen – inklusive skuld- och konformitetsprinciperna – och oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft7"&gt;En viktig fråga i sammanhanget är under vilka förutsättningar som straff för en viss överträdelse kan ersättas med en administrativ avgift. En väsentlig skillnad mellan avgifter och straff är att avgifter brukar tas ut oberoende av om den handling som leder till att avgiften påförs har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Enligt Europadomstolen kan emellertid även trafikförseelser som beivras genom uttagande av en särskild avgift anses utgöra anklagelse för brott i konventionsrättslig mening, om reglerna är av allmän och repressiv karaktär. Därmed faller de in under tillämpningsområdet för art. 6 EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft27"&gt;Europadomstolen har uppställt vissa krav för hur sådana bestämmelser måste vara utformade, för att inte komma i konflikt med oskyldighetspresumtionen. Domstolen har inte direkt uttalat sig om strikt eller objektivt ansvar. Av dess praxis följer emellertid att varje person som är anklagad för brott måste ha möjlighet att anföra subjektiva omständigheter som skäl för att inte ådra sig straffansvar eller befrias från en straffliknande avgift. En materiell regel av straffrättslig karaktär som innehåller en presumtion för att en handling begåtts uppsåtligen och som inte på något sätt går att motbevisa, är därför inte förenlig med oskyldighetspresumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft14"&gt;Till detta kommer att legalitetsprincipen och konformitetsprincipen även gäller för straffliknande avgifter. Det innebär bl.a. att medborgarna måste kunna förutse i vilka situationer som deras handlande kan bli föremål för straffrättsliga ingripanden och vilka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Grundläggande förutsättningar för kriminalisering och straffansvar&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;påföljder som kan komma i fråga. Vidare måste medborgarna ha möjlighet eller tillfälle att undvika att begå straffbelagda gärningar och således att rätta sig efter lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft12"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;P class="p237 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft5"&gt;I detta avsnitt redogörs för reglerna för straffprocessen. Därmed avses dels de åtgärder som en polisman kan vidta direkt i samband med exempelvis att ett fordon stoppas (främst utfärdande av ordningsbot), dels regler om förundersökningens bedrivande och dels de processuella regler som gäller under domstolsförfarandet efter att åtal har väckts. Av betydelse för utredningens syften är framför allt rätten till tystnad eller rätten att vara passiv, som en tilltalad har i brottmål och vittnen har i vissa situationer enligt reglerna i rättegångsbalken och art. 6 EKMR. Dessa spörsmål är särskilt av vikt vid bedömningen av de juridiska förutsättningarna för införandet av någon form av skyldighet för fordonsägaren att lämna uppgift om vem som använt eller kört fordonet i samband med en trafikförseelse. Av det skälet redovisas innehållet i dessa bestämmelser lite mer utförligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;Särskild tonvikt läggs vid Europadomstolens praxis rörande innebörden av begreppet rättvis rättegång i art. 6 (1) och den därmed nära sammanhängande rätten för en person som är misstänkt eller anklagad för brott att betraktas som oskyldig till dess hans eller hennes skuld lagligen fastställts i art. 6 (2). Avsnittet avslutas med en redogörelse för de begränsningar som oskyldighetspresumtionen medför i fråga om möjligheterna att verkställa brottmålsdomar och andra beslut som omfattas av art. 6 innan de har vunnit laga kraft. Inledningsvis skall emellertid nämnas något om hur polisen bedriver sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Förfarandet vid straffsanktionerade trafikförseelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Allmänt om polisens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft5"&gt;Polisens huvudfunktioner, ibland även kallad polisens kärnverksamhet, framgår av 2 § polislagen (1984:387). Polisens uppgifter är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft12"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;främst att förebygga brott, att övervaka den allmänna ordningen och säkerheten och ingripa när störningar av denna inträffar samt att bedriva spaning och utreda brott (se även prop. 1983/84:111, s. 21 f.). Trafikövervakning innefattas i begreppet ordning och säkerhet. I polisens uppdrag ingår därmed även att medverka till att de nationella trafiksäkerhetsmålen om färre skadade och dödade i trafiken uppnås (se delbetänkandet Mot ökad koncentration – förändring av polisens verksamhet, SOU 2001:87, s. 28 och s. 148, med hänvisning till budgetpropositionen 2000/01:1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Enligt 22 § polislagen har en polisman rätt att stoppa ett fordon om det finns anledning att anta att någon i fordonet har gjort sig skyldig till brott (1 p). Det krävs att det finns en konkret misstanke om brott (SOU 1993:60, s. 225 f. och prop. 1996/97:175, s. 58 f.). Vidare får ett fordon stoppas om det behövs för att polisen av någon annan anledning skall kunna ingripa mot någon i fordonet genom att beröva en person friheten eller vidta andra tvångsåtgärder &lt;NOBR&gt;(2–3&lt;/NOBR&gt; p). Ett fordon får även stoppas i syfte att reglera trafiken eller för att kontrollera fordon, förare och fordons last enligt vad som föreskrivs i trafikförfattningarna (4 p). Polisen har även rätt att tillgripa visst våld (10 § polislagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;I den s.k. Polisverksamhetsutredningens uppdrag ingick att lämna förslag till ändringar i polisens arbetsuppgifter innebärande att polisen i ökad utsträckning kan koncentrera sig på sin centrala funktion, dvs. att minska brottsligheten och öka medborgarnas trygghet. En utgångspunkt för att avgöra vilka uppgifter som bör ankomma på polisen var enligt utredningen att ett ordnings- och säkerhetstänkande är av dominerande betydelse när uppgiften utförs och att den i princip kräver den kompetens och utbildning som en polis normalt har (SOU 2001:87, s. 8 och s. 49 f.). Trots att vissa uppgifter inte fullt ut kräver en polismans kompetens och utbildning, ansågs de enligt utredningen ändå fordra en sådan form av ordnings- och säkerhetstänkande att polisen bör utföra dem, exempelvis enklare trafikreglering. Utredningens förslag om avkriminalisering av hasighetsförseelser diskuteras närmare nedan (avsnitt 5.4.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Föreläggande om ordningsbot och strafföreläggande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft5"&gt;Förutsättningar för beslut om ordningsbot och strafföreläggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft5"&gt;För de flesta trafikförseelser, även hastighetsöverträdelser, stadgas straff i form av penningböter. Lagföring sker i första hand genom föreläggande av ordningsbot enligt förutsättningar som närmare anges i 48 kap. RB och Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott inklusive därefter gjorda ändringar (jfr 48 kap. 13 § RB). År 2000 utfärdades närmare 130 000 förelägganden om ordningsbot för hastighetsförseelser. Betalning registrerades för det stora flertalet av dessa (mer än 90 procent). Möjligheten att meddela ordningsbot är därför av mycket stor betydelse vid handläggningen av trafikförseelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Ordningsbot utfärdas av polisman, oftast i den misstänktes närvaro (48 kap. 16 § RB). Ett sådant föreläggande innebär att den misstänkte omedelbart eller inom viss tid föreläggs att godkänna ett bötesstraff (48 kap. 2 § RB). Ordningsbot får inte utfärdas bl.a. när den misstänkte har förnekat gärningen eller om det anses påkallat att åklagare prövar en fråga om strafföreläggande eller åtal (48 kap. 15 § RB). Ordningsbot får inte heller utfärdas om flera brott har begåtts och om det för något av dessa inte är möjligt att utfärda ordningsbot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Allvarliga hastighetsöverträdelser brukar rapporteras direkt till åklagare (se avsnitt 4.1.1). Åklagare har möjlighet att meddela ett strafföreläggande med dagsböter som påföljd, om en hastighetsförseelse anses så allvarlig från trafiksäkerhetssynpunkt att brottet bör rubriceras som vårdslöshet i trafik (48 kap. 4 § RB jämförd med 1 § TBL). Om ansvar för brottet grov vårdslöshet i trafik kan komma i fråga, väcks i allmänhet åtal vid tingsrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Undanröjande av ordningsbot och strafföreläggande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Ett strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot som godkänts av den misstänkte gäller som en lagakraftvunnen dom och får verkställas enligt reglerna i utsökningsbalken (48 kap. 3 § RB, se även 3 kap. 1 och 14 §§ UB). Föreläggandena kan emellertid under vissa närmare angivna omständigheter undanröjas av allmän domstol (59 kap. &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; §§ RB). Undanröjande skall således ske om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring, om det vid ärendets behandling förekommit ett sådant fel att föreläggandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;bör anses ogiltigt eller om föreläggandet av någon annan anledning inte överensstämmer med lag. Klagoskriften skall ha kommit in till tingsrätten inom ett år efter det att en åtgärd för verkställighet av föreläggandet har företagits hos den misstänkte. Tingsrättens beslut får överklagas till hovrätten. Prövningstillstånd krävs inte. Hovrättens beslut får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Förundersökningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;I de fall där den misstänkta personen inte godkänner ett strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot, måste åklagaren pröva om ytterligare utredningsåtgärder är påkallade samt därefter överväga om åtal skall väckas. Detsamma gäller om det av andra skäl inte har utfärdats något sådant föreläggande, t.ex. på grund av att en trafikförseelse är så allvarlig att ansvar för grov vårdslöshet i trafik kan komma i fråga. Som huvudregel måste ett beslut om åtal föregås av förundersökning enligt reglerna i 23 kap. RB (se nedan angående undantagen). Syftet med förundersökningen är att skapa underlag för ett beslut i åtalsfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Beslut att inleda förundersökning skall fattas av polismyndighet, om saken är av enkel beskaffenhet, och annars av åklagaren (23 kap. 1 § RB). Innan förundersökning har inletts får en polisman hålla förhör och företa andra utredningsåtgärder. Reglerna om förundersökning gäller även vid sådan s.k. primärutredning. Förundersökningen skall bedrivas så skyndsamt som möjligt och på ett sådant sätt att inte någon onödigt utsätts för brottsmisstanke (23 kap. 4 § RB). Vidare gäller under hela utredningen en objektivitetsprincip. Den innebär att olika omständigheter och bevis skall beaktas oavsett om de är till den misstänktes nackdel eller fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft5"&gt;Förhör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Bestämmelser om förhör finns i 23 kap. &lt;NOBR&gt;6–13&lt;/NOBR&gt; §§ RB. Förhör får hållas med de personer som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. Den misstänkte har rätt att få reda på att ett förhör med honom eller henne har inletts. Vidare har var och en som förhörs rätt att få besked om anledningen till förhöret (Fitger, Kommentar till rättegångsbalken, s. 23:36, nedan Fitger, och däri gjord hänvisning till JO:s ämbetsberättelse 1982/83 s. 56). Under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2005:86 Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;förhör får inte användas hot, tvång, löften om särskilda förmåner eller liknande åtgärder i syfte att framkalla bekännelser. Någon uttrycklig regel om en förhörspersons rätt till passivitet eller vägran att svara på frågor finns inte bland bestämmelserna om förundersökning, men anses gälla ändå främst på grund av de krav som uppställs i art. 6 EKMR och de begränsningar som finns i reglerna om vittnesförhör i 36 kap. RB (Fitger, s. 23:36 a och JK 1993 s. 87, se även nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Till skillnad från vad som gäller vid vittnesförhör under själva huvudförhandlingen (se nästföljande avsnitt), finns inte heller någon uttrycklig regel om att den som håller förhöret skall erinra om att det inte finns någon skyldighet att svara på frågor. JO har emellertid uttalat att det kan vara lämpligt att förhörspersonen upplyses om detta i de fall där det inte medför hinder mot att förundersökningen bedrivs effektivt (JO 1969 s. 30 och 1971 s. 94, se även Fitger, s. 23:36). JO anförde att reglerna i 36 kap. RB om att anhöriga inte är skyldiga att vittna och att domstolen är skyldig att erinra dem om deras rätt i detta hänseende (36 kap. 3 och 10 §§ RB) är allmänt hållna och att den som under förundersökningen förhörs som tänkbart vittne under en kommande rättegång därför inte har någon rättsligt realiserbar skyldighet att svara som sträcker sig längre än vittnesskyldigheten (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft5"&gt;Om någon vid förhör vägrar att yttra sig angående en omständighet som är av vikt för utredningen och om den personen är skyldig att vittna om åtal senare väcks eller om det annars är av synnerlig vikt för utredningen att en sådan person hörs redan under förundersökningen, kan förundersökningsledaren under vissa förutsättningar begära att vittnesförhör äger rum vid tingsrätten (23 kap. 13 § RB). Det bör noteras att bestämmelsen bara är tillämplig i den utsträckning som en person är skyldig att vittna i en senare rättegång. Detta innebär bl.a. att en närstående till en brottsmisstänkt person inte får åläggas att avge vittnesmål med stöd av stadgandet (se nästföljande avsnitt). Detsamma gäller angående lämnande av uppgifter som skulle avslöja att förhörspersonen eller någon närstående till honom eller henne har begått ett brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;I stället för förhör kan ibland skriftliga berättelser infordras (8 § förundersökningskungörelsen [1947:948]). Detta är möjligt främst vid enkla bötesbrott (se JO 2000/01 s. 201 och JO 2001/02 s. 91).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft12"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft5"&gt;Delgivning av brottsmisstanke&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för ett brott, skall den personen, när han eller hon hörs, underrättas om misstanken (23 kap. 18 § RB). Den misstänkte skall samtidigt informeras om sin rätt att anlita biträde av försvarare och om att offentlig försvarare under vissa förutsättningar kan förordnas (12 § förundersökningskungörelsen). Tingsrätten förordnar offentlig försvarare efter anmälan från förundersökningsledaren (21 kap. 4 § RB och 23 kap. 5 § RB). Försvare utses av den misstänkte och skall förordnas på begäran främst vid misstanke om allvarligare brottslighet (21 kap. 3 a § RB). I mål om mindre förseelser, trafikbrott och andra brott som bara har böter i straffskalan, är huvudregeln att den misstänkte skall föra sin talan själv, oavsett om det förekommer muntlig bevisning eller inte, exempelvis i form av vittnesförhör med trafikpolis (Fitger, s. 21:16 b). Vid lagföring av trafikförseelser brukar offentlig försvarare således inte förordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Den brottsmisstänkte och hans eller hennes försvarare har rätt att fortlöpande ta del av vad som förekommit vid förundersökningen, om det kan ske utan men för utredningen (23 kap. 18 § RB). Utgångspunkten är att den misstänkte och försvararen skall få del av allt förundersökningsmaterial. De skall även beredas skäligt rådrum med att ange den utredning som de anser önskvärd och i övrigt anföra vad de anser vara nödvändigt. Underrättelse om detta skall lämnas. Det brukar inte ske förrän utredningen är slutförd, eftersom den misstänkte och försvararen skall få tillfälle att ta del av hela förundersökningsmaterialet (s.k. slutdelgivning). Om det föreskrivs svårare straff än sex månaders fängelse för brottet, skall delgivning ske på det sätt som anges i 3 och 3 a §§ delgivningslagen (1970:428). I övriga fall får underrättelsen sändas med posten (utan mottagningsbevis eller liknande), om det inte av särskilda skäl kan antas att adressaten inte skulle få underrättelsen (12 a § förundersökningskungörelsen). Åtal får inte beslutas förrän detta har skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Den misstänkte och hans eller hennes försvarare har även rätt att begära komplettering av förundersökningen. En sådan begäran skall bifallas, om det kan antas vara av betydelse för utredningen (23 kap. 19 § RB). Om begäran avslås eller om den misstänkte anser att det finns någon annan brist i utredningen, har han eller hon möjlighet att anmäla det till tingsrätten. Rätten skall pröva anmälan så snart det kan ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2005:86 Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft5"&gt;Upprättande av protokoll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Vid förundersökningen skall protokoll föras över det som förekommit av betydelse för utredningen (23 kap. 21 § RB). Möjligheterna att begränsa dokumentationen är störst vid handläggningen av okomplicerade ärenden om vardagsbrottslighet (Fitger, s. 23:74). När en förhörsutsaga har upptecknats, skall den läsas upp för den som har hörts eller tillfälle ges denne att på annat sätt granska uppteckningen. Förhörspersonen skall också få möjlighet att invända mot innehållet. Efter granskningen – och eventuella ändringar som gjorts – får uppteckningen inte ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;I stället för protokoll kan i mindre mål anteckningar föras över det väsentliga som förekommit vid förundersökningen (23 kap. 21 § tredje stycket RB). Detta är möjligt om det misstänkta brottet inte kan antas resultera i någon annan påföljd än böter, t.ex. trafikförseelser, och om förundersökningen i övrigt är av mindre omfattning (24 § förundersökningskungörelsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Undantag från reglerna om förundersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Förundersökning behöver inte genomföras enligt de nämnda reglerna, om det ändå finns tillräckliga skäl för att väcka åtal och målet rör ett brott som inte kan antas medföra någon annan påföljd än böter (23 kap. 22 § RB). De praktiska konsekvenserna av denna reglering är att det inte behövs något protokoll och att den misstänkte varken behöver delges misstanke eller få del av utredningen. Han eller hon bör emellertid underrättas om brottsmisstanken (Fitger, s. 23:76 a, och däri gjord hänvisning till JO 2001/02 s. 99).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Rikspolisstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om handläggningen av brottmål utan förundersökning (Rikspolisstyrelsens författningssamling 2000:73, FAP &lt;NOBR&gt;404-1).&lt;/NOBR&gt; Som allmänna råd anges att förfarandet bör användas för brottsutredning direkt på platsen av enkla, klart iakttagbara och ostridiga händelseförlopp där bedömningen av det subjektiva rekvisitet typiskt sett inte vållar några svårigheter. Detta stämmer också överens med JO:s tolkning av bestämmelsen (Fitger, s. 23:76 a). Som exempel på bestämmelsens tillämpningsområde har JO angett olovlig körning och olika trafikförseelser, med undantag av situationer när det är oklart vem inom ett bolag som är ansvarig för en viss trafikförseelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft12"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft5"&gt;Slutligen bör nämnas att åklagaren under vissa förutsättningar har möjlighet att besluta om s.k. åtalsunderlåtelse, bl.a. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter (20 kap. 7 § RB). Detta kan ske även efter att åtal har väckts, men innan dom har meddelats, om den tilltalade inte motsätter sig det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Handläggningen i domstol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft5"&gt;Utfärdande av stämning och rättegång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Åtal väcks genom att åklagaren skriftligen ansöker om stämning vid tingsrätten, som utfärdar stämning (45 kap. 1 och 9 §§ RB). Stämningsansökan skall delges den tilltalade med föreläggande om att ange bevisning. Vissa delgivningsförfaranden, t.ex. kungörelsedelgivning (som främst sker genom annonsering i dagstidningar), får inte användas vid delgivning av stämning i brottmål (33 kap. 6 § RB). Tid för huvudförhandling skall bestämmas så snart som möjligt och delges den tilltalade tillsammans med stämningsansökan eller genom särskild kallelse. Den tilltalade måste beredas skäligt rådrum med att infinna sig till rättegången (se bl.a. Högsta domstolens beslut den 5 februari 2002 i mål nr Ö &lt;NOBR&gt;388-01,&lt;/NOBR&gt; som gällde hastighetsöverträdelse).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Målet får avgöras i den tilltalades utevaro enligt de förutsättningar som anges i 46 kap. 15 och 15 a §§ RB, bl.a. om det inte finns anledning att döma till någon annan påföljd än böter. För att detta skall vara möjligt krävs emellertid att saken kan utredas tillfredsställande (se närmare Fitger, s. 46:29 f.). Vidare måste den tilltalade i kallelsen ha erinrats om att målet kan avgöras i dennes utevaro. För fullständighetens skull kan nämnas att även åklagaren har rätt att i vissa fall utfärda stämning (45 kap. 16 § RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Som huvudregel gäller att förhandling vid domstol är offentlig (5 kap. 1 § RB, se även 2 kap. 11 § andra stycket RF). Förhandling får hållas inom stängda dörrar bl.a. vid förhör med personer under 15 år. Förhandlingen skall i princip vara muntlig och genomföras i ett sammanhang i den utsträckning det är möjligt (46 kap. 5 och 11 §§ RB). Personer som inte behärskar svenska språket har rätt att få biträde av tolk (5 kap. 6 § RB). Domstolen är skyldig att bedriva materiell processledning och skall således se till att målet blir utrett efter vad dess beskaffenhet kräver (46 kap. 4 § RB). Den allmänt erkända principen om parternas likställdhet i processen kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;bl.a. till uttryck genom att parterna skall ges tillfälle att utveckla och slutföra sin talan (46 kap. 6 och 10 §§ RB). På samma sätt gäller vid förhör att båda parterna skall beredas tillfälle att ställa frågor till eller hålla motförhör med den person som förhörs (36 kap. 17 § och 37 kap. 1 § RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft5"&gt;Särskilda regler om vittnesförhör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft5"&gt;Enligt huvudregeln är de personer som kallas att höras som vittnen skyldiga att vittna och att avlägga vittnesed. Att avlägga vittnesmål vid domstol är således en allmän medborgerlig skyldighet. Ett vittne som är skyldigt att avge vittnesmål och att avlägga vittnesed kan föreläggas att fullgöra sin skyldighet vid äventyr av vite eller, i undantagsfall, häktning (36 kap. 21 § RB). Ett vittne som har avlagt den föreskrivna vittneseden lämnar sina uppgifter under straffansvar. Det innebär att ansvar för mened eller ovarsam utsaga kan komma i fråga, om vittnet lämnar osanna uppgifter eller förtiger sanningen (15 kap. 1 och 3 §§ BrB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Förbud mot vittnesförhör med parterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;Som vittnen får höras var och en som inte är part i målet, med undantag av målsägande som inte för talan i brottmål (36 kap. 1 § RB). Den tilltalade får med andra ord inte vittna. I brottmål får vittnesförhör inte heller äga rum med någon som har åtalats för medverkan till den gärning som förhöret gäller eller för någon gärning som har omedelbart samband med den gärningen. Med åtalad i angiven bemärkelse jämställs den som är skäligen misstänkt och har underrättats om misstanken enligt 23 kap. 18 § RB, den som har meddelats strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot eller som till följd av beslut enligt bestämmelser om åtalsunderlåtelse eller särskild åtalsprövning inte har åtalats. Inte heller någon av dessa personer får således höras som vittnen. Anledningen till regleringen har bl.a. uppgetts vara den intressekonflikt som de medtilltalade kan antas befinna sig i (Fitger, s. 36:9). Stadgandet innebär emellertid inte något förbud mot att förhör med dessa personer äger rum, utan bara att reglerna om avläggande av vittnesed m.m. inte är tillämpliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft5"&gt;Anhörigas rätt att vägra vittna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;En ytterligare inskränkning i möjligheten att hålla vittnesförhör föreskrivs i 36 kap. 3 § RB. Enligt den bestämmelsen är närstående till en part inte skyldig att avlägga vittnesmål, men får göra det. Be- stämmelsen omfattar bl.a. den som är eller har varit gift med part, parts sambo, släktingar i rätt upp- eller nedstigande led (barn, föräldrar m.m.), syskon och vissa fall av släktskap på grund av s.k. svågerlag. Anledningen till den särskilda regleringen för närstående är att det har ansetts innebära en obillig hårdhet att kräva vittnesmål av dessa personer (Fitger, s. 36:13, Ekelöf, Rättegång IV, Sjätte uppl., s. 181, nedan Ekelöf, och Gärde m.fl., Nya rättegångsbalken, 1949, s. 496). En skyldighet att vittna skulle nämligen kunna medföra en svår motsättning mellan plikten att hålla sig till sanningen och viljan att hjälpa en nära släkting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Rätten skall erinra den närstående om att han eller hon inte är skyldig att vittna (36 kap. 10 § RB). En vägran att vittna måste respekteras och det anses inte tillbörligt att åklagaren eller någon annan försöker förmå den som har vägrat att vittna att ändå lämna uppgifter i sak (Fitger, s. 36:15). Det bör också nämnas att en nära anhörigs vägran att vittna inte heller får tillmätas något bevisvärde, i vart fall inte till nackdel för den tilltalade (JO 1969 s. 30 och Heuman, Advokaten, 1986, s. 40 f., nedan Heuman). Om en närstående person till den tilltalade väljer att vittna i ett brottmål, får vittnesed inte avläggas (36 kap. 13 § RB). För vissa yrkesgrupper som är underkastade tystnadsplikt (advokater, läkare m.fl.) finns i särskilda situationer ytterligare begränsningar i möjligheterna att hålla vittnesförhör (36 kap. 5 § RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Bestämmelserna om en närståendes rätt att vägra vittna får inte kringgås genom att parterna med stöd av 35 kap. 14 § RB åberopar vad en närstående person uppgett vid polisförhör genom uppläsning av protokoll eller anteckningar från förundersökningen eller att förhörsledaren tillåts att vittna om detta (se Fitger, s. 35:27 f., s. 35:79 f., s. 36:15 f., Ekelöf, s. 193, och Heuman, s. 40 f., se även rättsfallen RH 112:80 och RH 1999:43). Om det är den tilltalade som vill åberopa uppgifterna, råder emellertid olika uppfattningar huruvida hans eller hennes begäran skall bifallas. För det fall att den närståendes uppgifter med rätt eller orätt har kommit att tillåtas under rättegången, anses det generellt inte finnas något hinder mot att de beaktas vid domstolens bevisvärdering (se Fitger, s. 35:28 och Ekelöf, s. 180 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft12"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft5"&gt;Vittnens rätt till tystnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;I 36 kap. 6 § RB finns även en bestämmelse om vittnens rätt till tystnad. Denna rätt gäller för övrigt även för part som hörs under sanningsförsäkran i tvistemål (37 kap. 3 § RB). Ett vittne har rätt att vägra yttra sig om en omständighet vars yppande skulle avslöja att vittnet eller någon närstående till honom eller henne skulle ha förövat en brottslig eller vanärande handling. När det finns skäl till det, skall rätten erinra den som skall höras om innehållet i bestämmelsen (36 kap. 14 § RB). Rätten att vara tyst gäller handlingar som enligt vittnets egen uppfattning faktiskt har ägt rum och oavsett om en rättegång rör ett mycket allvarligt brott eller en bagatellförseelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft5"&gt;Det bör förtydligas att bestämmelsen om rätten att vara tyst gäller beträffande redan begångna gärningar. Den kan jämföras med regeln i 23 kap. 6 § första stycket BrB, som föreskriver straffansvar vid vissa fall av underlåtenhet att avslöja ”brott som är å färde”. Detta stadgande gäller enbart förehavanden som inte har avslutats. Möjligheten att utvidga straffansvaret till att avse redan begångna gärningar skulle, enligt Straffansvarskommitténs uppfattning, innebära att allmänheten ålades en form av angiveriplikt, som är främmande för västerländsk uppfattning (SOU 1996:185, s. 321).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Domstolen måste i varje enskilt fall pröva om vittnets vägran att yttra sig är lagligen grundad. För att denna rätt inte skall bli illusorisk, bör vittnets uppgifter godtas, såvida det inte finns särskild anledning att anta att vittnet försöker undandra sig att avge vittnesmål utan legitima skäl (Fitger, s. 36:28 a och däri gjorda hänvisningar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;Av Europadomstolens praxis – som i rättsfallet NJA 2001 s. 563 även har åberopats av Högsta domstolen – framgår att en person som är anklagad för brott har rätt att vägra yttra sig och inte kan tvingas lämna upplysningar mot sig själv under olika skeden av processen. Denna frågeställning tas upp nedan i samband med redogörelsen för de rättssäkerhetsgarantier som följer av art. 6 EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft5"&gt;Dom och överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;Ett brottmål avgörs enligt huvudregeln genom dom enligt reglerna i 30 kap. RB. Om huvudförhandling har hållits, skall domen grundas på vad som har förekommit vid förhandlingen. Innan dom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;beslutas skall överläggning hållas. Domen måste upprättas särskilt och undertecknas av de lagfarna domare som deltagit i avgörandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;För att hovrätten skall ta upp ett överklagande, krävs i vissa fall prövningstillstånd, bl.a. om den tilltalade inte har dömts till annan påföljd än böter eller frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader (49 kap. 13 § RB). Prövningstillstånd måste således meddelas innan hovrätten kan pröva domar i mål om trafikförseelser. En dom varigenom någon har dömts att betala böter får inte verkställas förrän den har vunnit laga kraft (3 kap. 3 och 23 §§ UB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Rättssäkerhetsgarantier enligt art. 6 Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft5"&gt;Vid prövning av en persons civila rättigheter och skyldigheter och av anklagelser för brott – såsom dessa begrepp har tolkats av Europadomstolen – skall den enskilde tillförsäkras de rättigheter som beskrivs i art. 6 EKMR. Den enskilde har rätt till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som har upprättats enligt lag (art. 6 [1]). Vissa undantag från kravet på offentlighet finns i själva bestämmelsen. Vidare skall den som är anklagad för brott betraktas som oskyldig till dess hans eller hennes skuld lagligen fastställts (art. 6 [2]) samt även tillförsäkras vissa minimirättigheter enligt art. 6 (3). Rätten att överklaga brottmålsdomar till högre instans följer inte av art. 6, utan av art. 2 i sjunde tilläggsprotokollet till EKMR från den 22 november 1984.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;I förevarande avsnitt redogörs för några av de rättssäkerhetsgarantier som regleras i art. 6 EKMR. Särskild tonvikt kommer att läggas vid de processuella garantier som följer av oskyldighetspresumtionen och den därmed förenade rätten till tystnad (de aspekter av oskyldighetspresumtionen som är av betydelse för de materiella reglernas utformning har behandlats i avsnitt 2.5.4). Framställningen bygger, förutom på de angivna rättsfallen, på Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, (s. 151 f.) och Nowak, Oskyldighetspresumtionen (s. 195 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;När inträder brottsmisstänktas rättigheter enligt art. 6?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft5"&gt;Den första och mycket viktiga frågan som måste besvaras är från vilken tidpunkt en person skall anses ha blivit anklagad för brott och därmed ha rätt att åberopa de rättigheter som art. 6 föreskriver. Denna tidpunkt är inte helt enkel att fastställa exakt. Ett viktigt skäl till det är att de flesta mål där frågan har varit uppe till prövning har rört om en person har erhållit rättegång inom skälig tid (se Danelius, s. 151, och Europadomstolens domar i målen Neumeister mot Österrike och Wemhoff mot Tyskland, den 27 juni 1968, Deweer mot Belgien den 27 februari 1980, Eckle mot Tyskland den 15 juli 1982, Corigliano och Foti m.fl., båda mot Italien, den 10 december 1982).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft5"&gt;Av Europadomstolens uttalanden i de nämnda rättsfallen framgår att en person generellt sett anses ha blivit anklagad för brott när någon myndighetsåtgärd vidtas som leder till att den enskildes situation väsentligt påverkas på grund av brottsmisstanken. Som huvudregel anses en person vara anklagad för brott när han eller hon får en officiell underrättelse om eller delges misstanke om brott. Underrättelsen kan konkret manifestera sig genom att personen i fråga anhålls eller häktas eller att förundersökning inleds mot honom eller henne. Med officiell underrättelse jämställs även andra åtgärder som markerar att det finns en misstanke om brott och som på liknande sätt påverkar en enskild individs situation, t.ex. när personen i fråga kallas till förhör på grund av en sådan misstanke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft5"&gt;Av särskilt intresse är Europadomstolens uttalanden i målen Weh och Rieg, båda mot Österrike (dom den 8 april 2004 respektive den 24 mars 2005). Dessa mål rörde utredningen av hastighetsförseelser där föraren inte hade identifierats i samband med förseelsen. En- bart den omständigheten att fordonets ägare som inledande åtgärd hade förelagts att uppge förarens namn och adress innebar inte att ägaren hade blivit anklagad för brott (se även avsnitt 3.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Slutligen kan nämnas att Europadomstolen i skattetilläggsmålen fann att den skattskyldige hade blivit anklagad för brott när han hade fått skattemyndighetens promemoria med förslag om att ta ut skattetillägg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft5"&gt;För svensk rätts del kan nämnas rättsfallet NJA 2001 s. 344, där Högsta domstolen uttalade att den omständigheten att en man som anmälts för misshandel och kallats till polisen för att höras upplysningsvis, inte innebar att mannen hade blivit anklagad för brott i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft12"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;konventionsrättslig mening. Vidare uttalade Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 1996 ref. 97 att det finns skäl att anta att skyddet enligt art. 6 i vart fall inte inträder innan någon skäligen kan misstänkas för att ha handlat i strid med någon författning eller vederbörande myndighet har vidtagit åtgärder som tyder på att det finns en sådan misstanke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Allmänt om den enskildes rättigheter enligt art. 6 (1)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;Den enskilde har således rätt till domstolsprövning av brottsanklagelser mot honom eller henne. I viss utsträckning är det möjligt att avstå från detta, exempelvis genom att godkänna ett strafföreläggande. Rätten till domstolsprövning omfattar i princip även en rätt till muntlig och offentlig rättegång. Om en part inte uttryckligen begär en muntlig förhandling, behöver någon sådan förhandling normalt sett inte hållas. Om prövningen i högre instans helt och hållet är begränsad till rättsfrågor, finns ingen rätt till muntlig förhandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;När det gäller kraven på att förhandlingen skall vara offentlig och hållas inom skälig tid, att domen skall avkunnas offentligt, under vilka förutsättningar som rättegång kan hållas i den tilltalades frånvaro samt den närmare innebörden av begreppen oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag m.m. hänvisas till Danelius framställning. I stället skall närmare utvecklas vad som menas med begreppet rättvis rättegång (”fair hearing” eller ”fair trial”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Innebörden av rätten till en rättvis rättegång&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft5"&gt;Fair &lt;NOBR&gt;trial-begreppet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Rätten till en rättvis rättegång som uttrycks i art. 6 (1) EKMR kan beskrivas som en parts rätt att bli hörd av domstolen. Utmärkande för en rättvis rättegång är att parterna är likställda i processen och att förfarandet inte gynnar den ene på den andres bekostnad (”equality of arms”). Principen om ett kontradiktoriskt förfarande har ett nära samband med principen om parternas likställdhet, eftersom den avser att garantera att parterna får kännedom om allt material i processen och tillfälle att framföra sina synpunkter på materialet samt att i övrigt utföra sin talan. Principen om parternas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;likställdhet hindrar emellertid inte att den tilltalade favoriseras i vissa hänseenden under brottmålsprocessen (principen in dubio pro reo). En sådan ordning anses nödvändig för att eliminera risken för att någon döms för ett brott som han eller hon inte har begått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Principen om att den som är oskyldig inte skall kunna bli dömd för ett brott är fundamental för straffrättsprocessen. För att den skall få ett reellt innehåll måste den tilltalade tillerkännas rättigheter som är nödvändiga för att han eller hon skall kunna försvara sig på ett fullgott sätt. Vissa av dessa rättigheter kan härledas både ur begreppet rättvis rättegång och ur de minimirättigheter som brottsanklagade har enligt art. 6 (3), bl.a. den tilltalades rätt att angripa den muntliga bevisning som åberopas genom att ställa frågor till vittnen. Europadomstolen har utvecklat en omfattande praxis rörande den närmare innebörden av begreppet rättvis rättegång, t.ex. rätten att få tillgång till processmaterial och användningen av olovligen åtkomna bevis (se Danelius, s. 194 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;Något om minimirättigheterna i brottmål enligt art. 6 (3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;De minimirättigheter som räknas upp i art. 6 (3) kan sägas utgöra särskilda element i den allmänna rätten till en rättvis rättegång. Eftersom det är fråga om typiska och lättdefinierade straffprocessuella rättigheter, har de brutits ut och definieras särskilt i art. 6 (3). Således har var och en som blivit anklagad för brott följande minimirättigheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;att utan dröjsmål i detalj underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen på ett språk som han eller hon förstår,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde som han eller hon själv har utsett och att få ett sådant biträde utan kostnad, om rättvisans intresse kräver det och den anklagade inte har tillräckliga medel för att själv betala biträdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;att förhöra motpartens vittnen och själv få kalla in och förhöra vittnen under samma förutsättningar som motparten samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;att utan kostnad få biträde av tolk, om den anklagade inte förstår eller talar det språk som används av domstolen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;För den närmare innebörden av dessa rättigheter, såsom de tolkats av Europadomstolen, hänvisas till Danelius (s. 239 f.). Det bör understrykas att rätten till bistånd av advokat inte är ovillkorlig. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;flera av de mål där kränkning av art. 6 (3) c) kunnat konstateras hade den tilltalade dömts till längre fängelsestraff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Rätten till en rättvis rättegång och oskyldighetspresumtionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;I straffprocessen måste det finnas särskilda rättssäkerhetsgarantier för att i möjligaste mån förhindra att någon blir dömd för ett brott som han eller hon inte har begått. Begreppet rättvis rättegång får därför en lite annorlunda betydelse i mål som gäller brottsanklagelser än i mål om civila rättigheter och skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För att garantera att den tilltalade får en rättvis rättegång och därigenom skapa förutsättningar för en materiellt riktig dom, föreskrivs i art. 6 (2) EKMR att en person som står anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans eller hennes skuld lagligen fastställts. En mycket viktig aspekt av oskyldighetspresumtionen utgörs av regeln om åklagarens bevisbörda, som omfattar både ett brotts objektiva och subjektiva rekvisit. Det är således åklagaren som skall bevisa att en person har gjort sig skyldig till ett brott och inte den tilltalade som skall bevisa sin oskuld. Detta måste ske utan användande av någon form av tvång eller hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Den som är anklagad för brott har rätt att vara helt passiv. Han eller hon skall med andra ord inte behöva bidra till utredningen eller bevisningen i målet genom att göra medgivanden eller tillhandahålla material som är belastande för honom eller henne (vilket i och för sig inte anses hindra lämnande av blodprov m.m., se nästföljande avsnitt). Den brottsanklagade har även rätt att inte uttala sig alls och är inte heller i övrigt skyldig att på något sätt underlätta åklagarens arbete, t.ex. genom att vittna mot sig själv (”the right to silence” och ”the right not to incriminate oneself”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Dessa principer syftar inte bara till att garantera en rättvis rättegång, utan även till att respektera och upprätthålla oskyldighetspresumtionen, och därigenom motverka att någon blir oskyldigt dömd för ett brott. Vissa författare menar att rätten till tystnad kan härledas direkt ur oskyldighetspresumtionen, bl.a. av det skälet att den förhindrar att tvång används för att pressa fram oriktiga erkännanden eller falska utsagor (Nowak, s. 195 och Träskman, JFT, 1993, s. 594 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Europadomstolens praxis angående rätten till tystnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft5"&gt;I de mål där olika aspekter på den tilltalades rätt till tystnad varit uppe till bedömning har Europadomstolen hänvisat till endera av eller båda bestämmelserna i art. 6 (1) och 6 (2) EKMR. En tendens verkar vara att om domstolen har kunnat konstatera en kränkning av art. 6 (1), så har ingen närmare prövning gjorts av förfarandets förenlighet med art. 6 (2). Enligt Europadomstolens synsätt har rätten till tystnad – och den därmed sammanhängande rätten att inte vittna mot sig själv – således nära beröringspunkter med både rätten till en rättvis rättegång och oskyldighetspresumtionen. Det är viktigt att återigen understryka att dessa rättigheter i princip gäller från det att en person delges brottsmisstanke eller kallas till förhör på grund av en sådan misstanke eller liknande åtgärder vidtas i administrativa och andra förfaranden som faller in under tillämpningsområdet för art. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft5"&gt;Vidare bör observeras att Europadomstolen ännu inte har konstaterat en uttrycklig och generell rätt till tystnad för personer som själva (ännu) inte står anklagade för brott i konventionsrättslig mening, men som är underkastade vittnesplikt och som vid avgivande av vittnesmål riskerar att avslöja att de själva eller deras närstående har begått brott (Nowak, s. 416 och s. 421, jfr regeln i 36 kap. 6 § RB). I ett sådant fall har ju tidpunkten för när vittnet eller dennes närstående skall anses ha blivit anklagade för brott ännu inte inträtt (jfr avsnitt 3.2.1). Art. 6 EKMR är därför inte tillämplig. Enligt Nowak skulle en sådan rätt emellertid vara förenlig med Europadomstolens praxis, eftersom EKMR skall garantera rättigheter som är praktiskt tillämpbara och effektiva (Nowak, s. 421).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft5"&gt;Åläggande att yttra sig eller företa andra åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;I flera länder finns regler som ålägger personer som anses vara anklagade för brott att lämna uppgifter eller företa andra handlingar under hot om vite eller andra sanktioner. Sådana förfaranden kan strida mot art. 6. Målet Heaney och McGuinness mot Irland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft5"&gt;(dom den 21 december 2000) gällde misstänkta &lt;NOBR&gt;IRA-män&lt;/NOBR&gt; som hade gripits i anslutning till ett bombdåd med flera dödsoffer som följd. Heaney och McGuinness ålades att redogöra för sina förehavanden omkring den tid då attentatet hade förövats, men vägrade att lämna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;några upplysningar. De åtalades för bombdådet och för sin vägran att lämna uppgifter. De dömdes till sex månaders fängelse på grund av att de inte hade efterkommit åläggandet (men inte för själva bombdådet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;Europadomstolen ansåg att rätten att iaktta tystnad och rätten att inte tvingas anklaga sig själv är centrala element i begreppet rättvis rättegång och att de även är nära förknippade med oskyldighetspresumtionen. Domstolen konstaterade att dessa rättigheter i och för sig inte är absoluta. I det aktuella fallet hade klagandena emellertid hotats av en straffrättslig påföljd, om de inte försåg myndigheterna med information som gällde utredningen av brott som de eventuellt hade begått. Det hade därigenom funnits ett inslag av tvång, vilket strider mot det centrala innehållet i klagandenas rätt att inte behöva anklaga sig själva och att iaktta tystnad. Det förhållandet att brottsmisstankarna avsåg allvarliga brott mot allmän säkerhet ansågs inte utgöra tillräcklig grund för att kunna göra avkall på dessa rättigheter. Garantierna i art. 6 gäller enligt domstolen alla förfaranden, från det enklaste till det mest komplicerade. Europadomstolen fann därmed att förfarandet stred både mot art. 6 (1) och 6 (2), på grund av det nära sambandet mellan rätten till en rättvis rättegång och oskyldighetspresumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;I målet Quinn mot Irland (dom den 21 december 2000) var omständigheterna snarlika och utgången blev densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Av särskild betydelse för utredningens syften är domen i målet Weh mot Österrike, som även låg till grund för utgången i målet Rieg mot Österrike, där omständigheterna var snarlika (se ovan, se även Danelius, SvJT, 2004, s. 591, rättsfallet diskuteras närmare i avsnitt 7.10.2). I båda målen fann Europadomstolen att det österrikiska systemet med straffsanktionerad upplysningsskyldighet för fordonsägaren vid handläggning av trafikförseelser där föraren är okänd var förenligt med art. 6 (1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;I det första fallet hade en lokal myndighet konstaterat att en bil som var registrerad i Wehs namn hade körts för fort. Som första åtgärd förelades denne att lämna fullständiga upplysningar om förarens namn och adress. Han uppgav en annan persons namn och adress och bötfälldes för att inte ha lämnat tillräckligt precisa uppgifter. Ingen ytterligare utredning gjordes för att ta reda på vem som var skyldig till själva trafikförseelsen och något åtal väcktes aldrig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Domstolens majoritet (fyra röster) konstaterade att det inte fanns något pågående eller ens förestående rättsligt förfarande an-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;gående hastighetsförseelse mot Weh, eftersom myndigheterna inte hade någon misstanke alls mot honom. Ingenting tydde på att Wehs situation väsentligt hade påverkats på det sätt som krävs för att han skulle anses ha blivit anklagad för brott i konventionsrättslig mening. Weh hade inte gjort gällande att det var han själv som hade kört bilen. Han hade enbart straffats för att ha lämnat ofullständiga uppgifter om vem som kört hans fordon vid ett visst tillfälle. Under sådana förhållanden var sambandet mellan uppgiftsskyldigheten och ett eventuellt framtida åtal mot Weh för hastighetsöverträdelse alltför avlägset och hypotetiskt för att Weh skulle anses ha tvingats att lämna uppgifter som var belastande för honom själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;Minoriteten (tre röster) fann att art. 6 (1) hade kränkts. Anledningen var att Weh befann sig i en situation där han inte hade något egentligt val. Om han bröt sin tystnad och tillhandahöll information som kunde vara belastande för honom, skulle han åtalas och ställas till svars för själva hastighetsförseelsen. Om han i stället förblev tyst, skulle han bötfällas för att inte ha lämnat några uppgifter. Även om Weh hade straffats för att ha tillhandahållit en annan persons namn och ofullständiga adress och inte för sin tystnad, är det möjligt att han hade gjort så för att själv undgå åtal för hastighetsöverträdelse. Det fanns inte heller något bevis som uteslöt att Weh själv kunde ha varit förare. Situationen bör skiljas från de fall där det står klart att ägaren inte varit förare och det därför inte finns någon risk att ägaren anger sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Några fall har rört ålägganden att företa en viss åtgärd, t.ex. att utge vissa handlingar (s.k. editionsplikt). I målet Funke mot Frankrike (dom den 25 februari 1993) var klaganden misstänkt för valutabrott. En husrannsakan hos Funke ledde emellertid inte till något åtal. I stället ålade tullmyndigheterna honom att vid äventyr av vite överlämna kontobesked och andra handlingar rörande sina utländska konton till dem. Ett sådant agerande ansåg Europadomstolen inte vara förenligt med art. 6 (1) med hänvisning till en brottsanklagads rätt till tystnad och rätt att inte tvingas överlämna bevisning mot sig själv. Eftersom brott mot art. 6 (1) hade konstaterats, ansågs någon ytterligare prövning av saken inte vara nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft5"&gt;Omständigheterna var liknande i fallet Crémieux mot Frankrike (dom den 25 februari 1993) och utgången blev densamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Målet J.B. mot Schweiz (dom den 3 maj 2001) handlade om en person som var misstänkt för undandragande av skatt och som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;hade förelagts att inge handlingar rörande vissa investeringar. Han efterkom inte föreläggandet, blev eftertaxerad av skattemyndigheten och dömdes även till böter för att inte ha lämnat begärd information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;Europadomstolen framhöll att rätten för den som är anklagad för brott att iaktta tystnad och rätten att inte behöva anklaga sig själv är allmänt erkända principer. Även om de inte är direkt utskrivna i konventionen, ingår de enligt domstolen som centrala element i rätten till ett rättvist förfarande. Europadomstolen underströk att dessa rättigheter är viktiga garantier för att skydda den enskilde mot tvång och rättsövergrepp från myndigheternas sida och till att ändamålen bakom art. 6 (1) säkerställs. Domstolen konstaterade att en kränkning av art. 6 (1) hade ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft5"&gt;Rätten att inte tvingas belasta sig själv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Rätten till tystnad står i nära samband med rätten att inte tvingas belasta sig själv eller vittna mot sig själv. Om en brottsanklagad person tvingas att lämna uppgifter som sedan läggs till grund för en fällande dom, kan ett sådant förfarande strida mot art. 6. Fallet Saunders mot Storbritannien (dom den 17 december 1996) gällde en offentlig utredning som syftade till att klarlägga om aktiekurser hade manipulerats i samband med en stor bryggeriaffär. Saunders hade en ledande befattning i ett av de berörda bolagen och förhördes flera gånger under utredningen. Om han vägrade att besvara de frågor som ställdes, riskerade han att dömas till böter eller upp till två års fängelse. Utredningen ledde till att Saunders åtalades för brott. Vid rättegången åberopades flera av de uppgifter som Saunders hade lämnat under utredningen som bevis mot honom. Han dömdes till flera års fängelse, bl.a. på grundval av dessa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Europadomstolen erinrade om att den brottsanklagades rätt till tystnad och att inte behöva vittna mot sig själv är allmänt erkända grundsatser i ett rättvist förfarande, trots att de inte finns inskrivna i art. 6. Rätten att inte vittna mot sig själv förutsätter enligt domstolen att det är åklagaren som skall bevisa den tilltalades skuld och att detta skall ske utan hjälp av bevisning som åtkommits genom tvång. Därigenom är rätten att inte vittna mot sig själv nära besläktad med oskyldighetspresumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft5"&gt;Emellertid är denna rätt enligt domstolen i första hand avsedd att säkerställa den anklagades rätt till tystnad. Domstolen konstaterade att rätten till tystnad vanligtvis inte omfattar användandet av material som kan anskaffas genom lagliga tvångsmedel och som existerar oberoende av den misstänktes vilja, exempelvis dokument som erhållits i samband med husrannsakan och blodprov. Med detta betraktelsesätt ansåg domstolen som sin uppgift att granska om användningen av förhörsprotokollen kunde jämställas med en otillbörlig inskränkning i rätten till tystnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Efter att ha analyserat de omständigheter under vilka förhörsutsagorna hade använts under rättegången mot Saunders, konstaterade domstolen att det hade skett i syfte att svartmåla denne. Saunders hade på detta sätt bidragit till en fällande dom mot sig själv. Hans rätt att inte behöva vittna mot sig själv hade därigenom kränkts, vilket innebar ett brott mot art. 6 (1). Det kan noteras att domstolen särskilt uttalade att denna rätt, precis som rätten till tystnad, gäller alla typer av brott oavsett svårhetsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Särskilt om vägran att avlägga vittnesed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft5"&gt;Frågan vad rätten att inte vittna mot sig själv innebär rörande möjligheterna att bestraffa personer som vägrar att avlägga vittnesed har prövats i ett fall. Målet Serves mot Frankrike (dom den 20 oktober 1997) rörde en fransk officer, Serves, som åtalades för att ha mördat en man under sin tjänstgöring i Afrika. Åtalet ogillades. En tid senare ägde rättegång rum mot några andra soldater vid Serves förband avseende samma händelse. Serves kallades som vittne. Han vägrade att avlägga vittnesed och att vittna och dömdes till böter för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Med anförande av samma resonemang som i tidigare mål fann Europadomstolen att Serves haft anledning att frukta att hans vittnesmål skulle ha kunnat leda till att han tvingats vittna mot sig själv. Han hade därför haft skälig anledning att vägra att besvara frågor som skulle kunna antas få sådana konsekvenser. Han hade emellertid även dömts för sin vägran att avlägga vittnesed. Europadomstolen ansåg att eden bara vara en förberedande handling som avsåg att säkerställa att de uppgifter som lämnades under förhöret var sanna och som inte hindrade att vittnet senare kunde vägra att lämna vissa uppgifter. Även om det kan anses finnas ett visst mått av tvång i att en person som vägrar att avlägga ed kan komma att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;dömas till böter, är syftet enligt domstolen enbart att försäkra att vittnesmålet är sanningsenligt och inte att tvinga fram en utsaga. Böterna innebar därför inte en kränkning av Serves rätt att inte behöva vittna mot sig själv. Något brott mot art. 6 (1) hade därför inte skett. Utgången i målet har kritiserats av vissa författare, bl.a. med hänvisning till skyldigheten att vittna i fransk rätt (se Nowak, s. 230).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft5"&gt;Den tilltalades tystnad som bevis för fällande dom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Frågan om den omständigheten att en domstol vid sin bevisvärdering har dragit vissa – för den tilltalade negativa – slutsatser av dennes vägran att yttra sig vid förundersökningen eller under huvudförhandlingen kan innebära en kränkning av art. 6, har prövats i några fall. I målet John Murray mot Storbritannien (dom den 8 februari 1996) hade Murray påträffats i ett hus på Nordirland där en person hållits inspärrad. Vid den efterföljande rättegången mot Murray för medverkan till olaga frihetsberövande vägrade han att uttala sig om anledningen till att han befunnit sig på platsen. Han dömdes till ett långvarigt fängelsestraff delvis på grund av att domstolen hade dragit vissa slutsatser av hans vägran att uttala sig och använt dessa i sin motivering för en fällande dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Europadomstolen underströk att Murray inte hade tvingats att besvara frågor och att han inte heller hade bestraffats för sin vägran. Indicierna mot honom ansågs vara så starka att det inte var orimligt att tolka hans vägran att förklara sin närvaro i huset som ett ytterligare element till stöd för att han hade varit inblandad i brottet. Artikel 6 (1) hade inte kränkts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Utgången blev densamma i målet Averill mot Storbritannien (dom den 6 juni 2000). Averill hade gripits som misstänkt för ett mord på Nordirland. Vid polisförhör vägrade han att besvara frågor. Denna omständighet beaktades i domstolens motivering till en fällande dom. I målet fanns emellertid även annan viktig bevisning mot Averill. Någon kränkning av EKMR kunde inte konstateras, varken av dess art. 6 (1) eller 6 (2). I målet underströks också att rätten till tystnad inte är absolut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;I juryrättegångar kan det enligt Europadomstolen emellertid finnas särskild anledning för domaren att påpeka för juryn att den tilltalades tystnad inte får tolkas till hans eller hennes nackdel, för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;att förfarandet skall anses vara konventionsenligt (Europadomstolens dom den 2 maj 2000 i målet Condron mot Storbritannien).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Rätten att vara tyst och inte tvingas vittna mot sig själv i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft5"&gt;Enligt Europadomstolens synsätt utgör rätten för en brottsanklagad person att inte tvingas vittna mot sig själv och att inte erkänna sig skyldig allmänt erkända grundsatser. Dessa rättigheter finns i flera andra internationella instrument. Bl.a. kan nämnas art. 14 (3 g) i den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Vidare har &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; understrukit att rätten till försvar är en grundläggande princip inom gemenskapsrätten (se &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 9 november 1983 i mål nr 322/81, Michelin mot Kommissionen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;För att säkerställa att denna princip respekteras, är det enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; nödvändigt att begränsa kommissionens befogenheter att inleda och bedriva undersökningar om fördragsbrott, exempelvis inom konkurrensrätten. Rätten till försvar innefattar enligt &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning även en rätt att inte tvingas vittna mot sig själv under förfaranden rörande överträdelser av bestämmelser av ekonomisk karaktär (se &lt;NOBR&gt;EG-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom den 18 oktober 1989 i mål nr 374/87, Orkem mot Kommissionen). Kommissionen kan därför inte tvinga ett företag att tillhandahålla svar genom vilka företaget tvingas erkänna förekomsten av en överträdelse som det ankommer på kommissionen att bevisa. Som tidigare nämnts, finns själva oskyldighetspresumtionen numera fastslagen i art. 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Rätten att vara tyst och att inte belasta sig själv – konsekvenser för svensk rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Rättspraxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;I tidigare praxis har det ansetts att regeln i 36 kap. 6 § RB om ett vittnes rätt att inte yttra sig om omständigheter vilkas yppande skulle avslöja en brottslig eller vanärande handling inte var tillämplig i fråga om skyldighet att avlägga bouppteckningsed enligt 6 kap. 5 § konkurslagen (NJA 1991 s. 123).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft12"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft5"&gt;Av rättsfallet NJA 2001 s. 563 framgår emellertid att Högsta domstolen har ändrat uppfattning i denna fråga. Med hänvisning till Europadomstolens praxis ansåg Högsta domstolen – som således fann att art. 6 EKMR även är tillämplig på uppgifter som lämnats under konkurs – att det inte är förenligt med art. 6 att någon under straffansvar åläggs att lämna uppgifter som avslöjar att personen i fråga har begått ett brott och som kan användas som bevis i en kommande rättegång mot honom eller henne. Den edgångsskyldige ansågs därför ha haft rätt att vägra beediga uppgifterna i konkursbouppteckningen och därigenom bekräfta att dessa var riktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Regeringsrätten har i rättsfallet RÅ 1996 ref. 97, som rörde skatterevision, ansett att en skattskyldigs rätt att vägra tillhandahålla handlingar eller information som skulle kunna belasta honom eller henne inte innebär ett skydd mot att myndigheterna eftersöker och omhändertar handlingar hos den skattskyldige. Anledningen var enligt Regeringsrätten att det i ett sådant fall – precis som vid husrannsakan under en förundersökning – inte är den skattskyldige som tvingas lämna upplysningar, utan myndigheterna som försöker få fram information utan dennes medverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Miljööverdomstolen har i ett avgörande från den 8 november 2004 (mål nr &lt;NOBR&gt;5080-03)&lt;/NOBR&gt; tagit ställning till frågan hur ett föreläggande från länsstyrelsen om att mäta in en grustäkt (s.k. inmätning) måste vara utformat för att vara förenligt med EKMR i angivet hänseende. Miljööverdomstolen delade miljödomstolens bedömning att EKMR i och för sig var tillämplig och således att parten genom att efterfölja föreläggandet skulle kunna komma att lämna uppgifter som var belastande och som skulle kunna användas mot denne i ett senare straffrättsligt förfarande. Miljööverdomstolen underströk att den enskildes uppgiftsskyldighet och egenkontroll är viktiga förutsättningar för att tillsynen på miljöområdet skall kunna fungera. Eftersom föreläggandet inte var förenat med vite, ansåg Miljööverdomstolen att det inte kunde anses innefatta ett sådant framtvingande av uppgifter som skulle medföra att det strider mot rätten att förhålla sig passiv enligt art. 6 EKMR. Vid sin bedömning betonade Miljööverdomstolen vikten av en enhetlig rättstillämpning och ansåg att en sådan ståndpunkt också var förenlig med reglerna om uppgiftsskyldighet och vitesförbud i skattelagstiftningen. Den närmare utformningen av dessa regler beskrivs i nästföljande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Rätten till tystnad och uppgiftsskyldighet i skattelagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Skatteverket har möjlighet att, med vissa undantag, förelägga den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av deklarationen och taxeringen i övrigt (14 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ SBL och 3 kap. 5 § taxeringslagen). Föreläggandet får under vissa förutsättningar förenas med vite (23 kap. 2 § SBL och 3 kap. 6 § taxeringslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;Om det finns anledning att anta att den skattskyldige (eller i fråga om en juridisk person, ställföreträdaren för denne) har begått brott, får han eller hon inte föreläggas vid vite att medverka i utredningen av en fråga som har samband med den gärning som brottsmisstanken avser. En liknande bestämmelse finns i 10 kap. 4 § tullagen. Förbudet mot att förena ett föreläggande med vite vid brottsmisstanke mot den person som föreläggandet riktas till infördes år 1998. En anledning till lagändringen uppgavs vara Europadomstolens uttalanden i målet Funke mot Frankrike (prop. 1997/98:10, s. 59 f., se avsnitt 3.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Möjligheterna att meddela vitesförelägganden av angivet slag minskade ytterligare i samband med de lagändringar i bl.a. skattebetalningslagen som gjordes efter Europadomstolens domar i skattetilläggsmålen (prop. 2002/03:106, s. 79 f., s. 178 f., s. 216 f., s. 232 och s. 250, bet. 2002/03:SkU16 och rskr. 2002/03:167). Genom dessa ändringar utvidgades vitesförbudet till att omfatta även situationer där det finns anledning att anta att den skattskyldige har begått en gärning som kan leda till påförande av skatte- eller tulltillägg. Skälet var att skatte- och tulltilläggen anses utgöra brottsanklagelse i konventionsrättslig mening, vilket medför att Europadomstolens tolkning av rätten att vara tyst och att inte tvingas vittna mot sig själv i art. 6 EKMR även omfattar sådana förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;I förarbetena till lagändringarna fördes ett resonemang kring innebörden av begreppet rättvis rättegång i art. 6 EKMR och den därmed förenade rätten att vara passiv (prop. 2002/03:106, s. 79 f. och s. 178 f.). Med passivitetsrätt menas enligt förarbetena att den som är misstänkt för brott inte skall behöva bidra till utredningen eller bevisningen i målet genom att göra medgivanden eller tillhandahålla belastande material. I rätten att vara passiv innefattas således både rätten till tystnad och rätten att inte belasta sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft12"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft5"&gt;Med hänvisning till Europadomstolens praxis kom regeringen till slutsatsen att en skyldighet att lämna uppgifter inte får förenas med vite eller någon annan straffrättslig sanktion. Däremot ansåg regeringen att domstolar och myndigheter inte är förhindrade att dra slutsatser av en brottsanklagad persons tystnad. Regeringen fann vidare att rätten att inte belasta sig själv inte innebär att myndigheterna inte får ställa frågor till eller begära uppgifter av en brottsmisstänkt person och inte heller att de är skyldiga att informera personen i fråga om rätten att vara passiv. Regeringen intog därmed samma position som den tidigare hade gjort angående en bestämmelse om vitessanktionerad uppgiftsskyldighet i 17 kap. 8– 9 §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (prop. 2001/02:25, s. 205).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;I det sistnämnda lagstiftningsärendet hade Lagrådet föreslagit att passivitetsrätten skulle säkerställas genom ett förbud mot vitesföreläggande, om det fanns anledning att anta att den uppgiftsskyldige skulle lämna upplysningar eller tillhandahålla handlingar som kunde användas som bevisning mot honom eller henne i en senare brottmålsrättegång (prop. 2001/02:25, s. 349). Denna uppfattning delades av regeringen. Lagrådet hade också föreslagit att det uttryckligen borde anges att den enskilde i en sådan situation inte är skyldig att följa ett föreläggande. Syftet uppgavs vara att säkerställa att reglerna var förenliga med art. 6 EKMR. Regeringen ansåg emellertid att Lagrådets inställning var alltför långtgående i detta hänseende. Enligt regeringen måste förelägganden som inte är förenade med vite kunna användas för att utreda ett skatteärende, eftersom sådana förelägganden saknar sanktioner och därför inte borde betraktas som tvångsmedel i konventionsrättslig mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Det förslag som överlämnades till riksdagen och sedermera antogs inskränktes därför till att omfatta ett vitesförbud liknande det som senare infördes i skattebetalningslagen och taxeringslagen (bet. 2001/02:SkU10 och rskr. 2001/02:124). Ingen av dessa bestämmelser innehåller således något åliggande för myndigheterna att informera om att den enskilde inte är skyldig att följa ett föreläggande, om det kan antas att personen i fråga skulle lämna upplysningar som kan användas som bevisning mot honom eller henne i ett senare straffrättsligt förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;I sitt yttrande över regeringens förslag till de nämnda ändringarna i skattebetalningslagen, taxeringslagen och tullagen vidhöll Lagrådet samma inställning som i det tidigare lagstiftningsärendet om vitesförelägganden (prop. 2002/03:106, s. 334). Med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;hänvisning till EKMR ansåg Lagrådet att det vid förfaranden som omfattas av art. 6 är klart att det inte finns någon skyldighet att följa ett föreläggande, om det innebär att den person som det riktas till lämnar uppgifter som kan användas som bevisning mot honom eller henne i ett efterföljande straffrättsligt förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Enligt Lagrådet kan det i regel emellertid inte förväntas att den som får ett föreläggande utan vite förstår att han eller hon inte behöver lämna sådana uppgifter, om någon upplysning om detta inte ges. Lagrådet ansåg därför att det borde krävas att myndigheterna lämnar en upplysning om rätten att inte medverka, om det finns anledning att anta att den enskilde genom att följa ett föreläggande skulle behöva lämna uppgifter som han eller hon inte är skyldig att lämna. Lagrådet hänvisade även till domstolens skyldighet enligt 36 kap. 14 § RB att i förekommande fall erinra om ett vittnes rätt att vägra yttra sig om omständigheter som skulle avslöja att vittnet eller någon närstående till vittnet har begått brott (se avsnitt 3.1.4). Lagrådets tolkning av EKMR i detta hänseende delas bl.a. av Nowak (s. 327 och s. 421 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Rätten till tystnad och uppgiftsskyldighet i miljölagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft5"&gt;I 26 kap. MB finns några bestämmelser om uppgiftsskyldighet. Som exempel kan nämnas de årliga miljörapporter som tillståndshavare är skyldiga att lämna och tillsynsmyndighetens möjlighet att förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärd som det finns bestämmelser om i miljöbalken att lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. I de fall där uppgifterna kan avslöja överträdelser och användas som bevis mot uppgiftslämnaren i en senare utredning om miljöbrott eller miljösanktionsavgift kan art. 6 EKMR vara tillämplig från den tidpunkt då den uppgiftsskyldige anses ha blivit anklagad för brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft5"&gt;Miljöbalkskommittén resonerar i sitt delbetänkande Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler närmare kring innebörden av rätten att vara tyst och att inte belasta sig själv utifrån ett konventionsrättsligt perspektiv i dessa fall (SOU 2004:37, s. 293 f.). Kommittén ansluter sig till regeringens uttalanden i propositionen om skattetillägg och anser att EKMR inte uppställer något förbud mot att ställa frågor till eller begära uppgifter av den miss-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft12"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;tänkte, men att rätten att vara passiv kränks om uppgifterna framtvingas, t.ex. genom hot om vite eller fängelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Kommittén anser inte heller att det av rättssäkerhetsskäl är nödvändigt att gå så långt som att förbjuda förelägganden att lämna uppgifter rent generellt. Kommittén menar att rätten att vara passiv medför att det inte finns någon skyldighet för en person som anses ha blivit anklagad för brott i konventionsrättslig mening att följa föreläggandet, om det skulle innebära att uppgifter infordras som kan användas som bevisning i ett straffrättsligt förfarande eller vid påförande av miljösanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För att kunna göra valet mellan att frivilligt lämna uppgifter eller att utnyttja sin rätt att vägra lämna uppgifter, krävs enligt kommittén att den brottsanklagade känner till sina rättigheter. När förelägganden om att lämna upplysningar som kan vara belastande meddelas, anser kommittén därför – bl.a. med hänvisning till regeln i 36 kap. 14 § RB – att personen i fråga bör upplysas om sin rätt att inte medverka. Kommittén delar således Lagrådets uppfattning såsom den kom till uttryck i lagstiftningsärendena rörande självdeklarationer och skattetillägg i detta hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Kommittén föreslår däremot inte några lagändringar i miljöbalken med anledning av Europadomstolens praxis rörande en brottsanklagads rätt att vara tyst och att inte belasta sig själv. Anledningen uppges vara att frågan om vitesförbud inte bör särregleras på miljöområdet, utan att ett sådant förbud bör införas i förvaltningslagstiftning av mer allmän karaktär (t.ex. förvaltningslagen eller lagen om viten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Skyldighet att inte lämna oriktiga uppgifter vid konkurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Om en person under konkursförfarande har tvingats lämna uppgifter under straffansvar eller hot om sanktioner, kan det strida mot art. 6 att använda uppgifterna som bevisning mot den personen i ett senare straffrättsligt förfarande, t.ex. rörande åtal för brott mot borgenärer (se Europadomstolens dom den 27 april 2004 i målet Kansal mot Storbritannien). Som tidigare nämnts har Högsta domstolen, med hänvisning till passivitetsrätten i art. 6, även slagit fast att en person som ålagts edgångsskyldighet enligt 6 kap. 5 § andra stycket konkurslagen har rätt att vägra beediga uppgifter som avslöjar att personen har begått brott och som kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft12"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;användas som bevis i en kommande rättegång mot honom eller henne (NJA 2001 s. 563). I den översyn som nyligen har gjorts rörande de s.k. borgenärsbrotten i 11 kap. BrB har Europadomstolens praxis och Högsta domstolens uttalanden i 2001 års rättsfall beaktats i dessa hänseenden (prop. 2004/05:69, s. 53 f. och s. 61 f., bet. 2004/05:JuU24 och rskr. 2004/05:208).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;I konkurs- och skuldsaneringsförfaranden och under förhandlingar om offentligt ackord vid företagsrekonstruktion har en gäldenär en straffbar skyldighet att inte framställa sin ekonomiska situation som sämre än den i verkligheten är, t.ex. genom att förtiga tillgångar och uppge oriktiga skulder. Skälet till det är att sådana förfaranden hotar borgenärernas intresse av att få utdelning eller betalning. Således kan en gäldenär som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet förtiger tillgång, uppger obefintliga skulder eller lämnar andra oriktiga uppgifter under konkursförfaranden m.m. ådra sig straffansvar enligt brottsbalken, om uppgiften inte rättas innan den beedigas eller annars läggs till grund för förfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Efter lagändringarna benämns dessa gärningar försvårande respektive grovt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning och de återfinns i en egen bestämmelse i 11 kap. 2 § BrB. Ansvarsfrihetsgrunder liknande dem som finns i bestämmelserna om mened m.m. i 15 kap. 4 § BrB har införts, bl.a. i syfte att tillgodose brottsanklagade personers rätt till passivitet i de fall där uppgifterna har lämnats eller förtigits under hot om sanktioner. Gäldenären har således möjlighet att undgå straffansvar i vissa situationer, bl.a. om han eller hon har haft rätt att vägra yttra sig och omständigheterna innebär en skälig ursäkt för honom eller henne. Bestämmelsen är i denna del begränsad till konkurser (men däremot inte till uppgifter som har beedigats). Anledningen till det är att det bara är i konkursförfaranden som gäldenärens skyldighet att lämna uppgifter – oavsett om det sker under ed eller inte – kan förenas med hot om sanktioner i form av vite, hämtning och häktning (se 6 kap. 9 § konkurslagen). När det gäller bestämmelsens närmare utformning i övrigt hänvisas till lagtexten och de nämnda förarbetena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft12"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p283 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Oskyldighetspresumtionen och omedelbar verkställighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Regeringsrättens ställningstagande i skattetilläggsmålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;Slutligen skall tas upp en ytterligare aspekt på de krav som följer av oskyldighetspresumtionen, nämligen frågan om en avgift som utgör brottsanklagelse i konventionsrättslig mening kan verkställas omedelbart och utan domstolsprövning. Detta spörsmål behandlades för skattetilläggens del i rättsfallet RÅ 2000 ref. 66 II. Ett beslut om skattetillägg får enligt 23 kap. 7 § SBL verkställas innan det har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Regeringsrätten ansåg att verkställighet inte får ske, om den skulle innebära att rättsläget överhuvudtaget inte kan återställas för det fall myndighetens beslut senare ändras av domstol. Med hänvisning främst till den skattskyldiges möjligheter att i samband med överklagande av skattemyndighetens beslut begära anstånd med betalningen av skattetillägget och till att inbetalt belopp och ränta återbetalas om den skattskyldige får bifall till sitt överklagande (17– 18 kap. SBL), ansåg Regeringsrätten att den svenska lagen var förenlig med EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Europadomstolens uttalanden i skattetilläggsmålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Europadomstolen fick anledning att ta ställning till även denna fråga i de ovan nämnda skattetilläggsmålen. Domstolen uttalade inledningsvis att art. 6 (2) EKMR i princip inte utgör hinder mot att beslut om skattetillägg verkställs innan frågan har prövats av domstol. Det starka statsfinansiella intresse som kan rättfärdiga uppsåtspresumtioner och verkställighet av beslut om påförande av skatt kan enligt domstolen emellertid inte åberopas till stöd för regler om omedelbar verkställighet av skattetillägg. Vidare noterades att skattetilläggen kan uppgå till betydande belopp och att det i efterhand kan vara svårt att fullt ut återställa den skattskyldiges ekonomiska situation. Ett sådant system borde enligt Europadomstolen bli föremål för en noggrann granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Vid en samlad bedömning fann domstolen emellertid att det svenska systemet var förenligt med oskyldighetspresumtionens krav i detta hänseende. Som skäl angavs bl.a. den enskildes möjligheter att få frågan om skattetillägg prövad av domstol på ett effek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft5"&gt;tivt sätt och till att inbetalt belopp och ränta återbetalas om den skattskyldige får bifall till sitt överklagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;3.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Lagstiftningsåtgärder på grund av Europadomstolens praxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Mot bakgrund av Europadomstolens uttalanden infördes samtidigt med övriga ändringar om skattetillägg en ny bestämmelse i 17 kap. 2 a § SBL (prop. 2002/03:106, s. 87 f., s. 183 f. och s. 249 f.). Genom lagändringen har reglerna om anstånd med betalning av skattetillägg gjorts mer generösa. Vid omprövning eller överklagande av Skatteverkets beslut till länsrätten krävdes tidigare att det kunde antas att den skattskyldige skulle befrias helt eller delvis från skattetillägget. Numera skall anstånd beviljas på begäran, även om denna förutsättning inte är uppfylld. Vidare behöver inte längre ställas någon säkerhet vid anstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft5"&gt;I samband med översynen av skattetilläggen gjordes även en översyn av bestämmelserna om tulltillägg i &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; kap. tullagen. Några ändringar infördes emellertid inte i bestämmelserna om omedelbar verkställighet av tulltillägg. Som skäl till detta angavs i förarbetena att tulltilläggen inte är lika ingripande för den enskilde som skattetilläggen och att det finns gemenskapsrättslig lagstiftning på tullområdet (prop. 2002/03:106, s. 217 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;I sitt delbetänkande Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler har Miljöbalkskommittén anfört liknande skäl för att inte föreslå en regel om anstånd vid domstols prövning av beslut om miljösanktionsavgifter (SOU 2004:37, s. 101 f.). I betänkandet pekades också på den överprövande domstolens möjlighet att inhibera eller hindra verkställigheten av ett beslut om avgift enligt 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Slutligen kan nämnas att samma problematik även diskuterades i propositionen med förslag till omedelbar verkställighet av överlastavgift som påförs utomnordiska medborgare vid överträdelser av regler om fordons belastning m.m. i lagen (1972:435) om överlastavgift (prop. 2003/04:160, s. 115 f., se även avsnitt 4.2.4). För det fall överlastavgifterna anses utgöra straff i konventionsrättslig mening, gjorde regeringen bedömningen att reglerna uppfyller EKMR:s krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft12"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft5"&gt;I detta avsnitt har gåtts igenom reglerna i rättegångsbalken om ordningsbotsföreläggande, förundersökning och huvudförhandling i brottmål och några av de rättigheter som en person som är misstänkt eller anklagad för brott – och delvis även vittnen – har under förfarandet. Särskild tonvikt har lagts vid reglerna om vittnesförhör i 36 kap. RB. Av dessa bestämmelser följer bl.a. att en medtilltalad i brottmål inte får höras som vittne, att närstående till part inte har någon skyldighet att vittna och inte heller får avlägga ed i brottmål, liksom även att ett vittne aldrig är skyldigt att lämna uppgifter vars yppande skulle avslöja att vittnet eller någon närstående till honom eller henne har förövat en brottslig handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Ett vittnes rätt att vägra uttala sig om omständigheter som avslöjar att vittnet självt eller någon närstående till honom eller henne har begått en brottslig handling gäller inte bara under huvudförhandlingen. En person som förhörs med anledning av ett brott och nära anhöriga till den brottsmisstänkte har rätt att även under förundersökningen inte medverka i utredningen av frågan om förhörspersonen eller någon närstående har gjort sig skyldig till ett brott, även om någon uttrycklig regel om detta inte finns i bestämmelserna om förundersökning i rättegångsbalken. I detta hänseende är Europadomstolens praxis angående innebörden av begreppet rättvis rättegång och den därmed nära sammanhängande oskyldighetspresumtionen i art. 6 (1) respektive (2) EKMR också av stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Enligt Europadomstolens tolkning av art. 6 (1) och 6 (2) finns en rätt för den som är tilltalad i brottmål att vara tyst och att inte tvingas ange eller belasta sig själv. Dessa rättigheter gäller från det att en person delges brottsmisstanke eller hans eller hennes situation på annat sätt väsentligt påverkas på grund av brottsmisstanken. Vidare kan de åberopas i alla förfaranden som i konventionsrättslig mening rör anklagelse för brott, t.ex. vid påförande av avgift för vissa trafikförseelser och skattetillägg, och oavsett om målet är av mer bagatellartad karaktär. Rättigheterna innebär att en myndighet aldrig får framtvinga uppgifter som senare kan komma att användas som bevis mot personen i fråga i ett straffrättsligt förfarande, t.ex. genom att förelägga förhörspersonen att lämna uppgifter vid äventyr av vite eller någon annan straffsanktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Däremot finns som huvudregel inget hinder mot att en domstol lägger en brottsmisstänkt persons vägran att yttra sig under för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td68"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td69"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Straffprocessuella regler och rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;undersökningen eller huvudförhandlingen till grund för en fällande dom. Som viktig förutsättning i ett sådant fall gäller emellertid att domstolens bedömning även måste grundas på andra omständigheter och andra bevis mot den tilltalade. Detta innebär således en begränsning av domstolens möjligheter att med stöd av regeln i 35 kap. 4 § RB tillmäta en tilltalads vägran av svara på frågor betydelse vid bevisvärderingen i brottmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Slutligen kan det konstateras att det råder viss oenighet om det på grund av art. 6 EKMR eller bestämmelsen i 36 kap. 14 § RB finns någon allmän skyldighet att redan under förundersökningen eller motsvarande utredning i ett administrativt förfarande erinra förhörspersoner om att de inte är skyldiga att lämna uppgifter som skulle avslöja att de själva eller någon närstående person har begått en brottslig handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft12"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;P class="p290 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Trafiklagstiftningen – ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft5"&gt;I de inledande avsnitten har redogjorts för de grundläggande förutsättningarna för straffansvar och de regler som gäller vid handläggning av straffrättsligt sanktionerade trafikförseelser inklusive de krav som följer av EKMR i dessa hänseenden. Utredningen övergår därefter till att redogöra för olika typer av ansvarsbestämmelser i den svenska trafiklagstiftningen. Därmed avses både straffbestämmelser och överträdelser som beivras genom uttagande av en avgift. Avsikten med en sådan genomgång är att påvisa trafiklagstiftningens uppbyggnad och systematik och därmed att närmare kunna belysa frågan hur ett ägaransvar för hastighetsöverträdelser skulle förhålla sig till andra trafikregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Inledningsvis redogörs för olika straffbestämmelser. Därefter följer ett avsnitt om de sanktionsavgifter som utgår vid felparkering och överlast samt den särskilda avgift som tas ut vid flyttning av fordon. Slutligen redogörs för körkortslagens regler om &lt;SPAN class="ft7"&gt;körkortsingripande&lt;/SPAN&gt;, dvs. återkallelse av körkort och varning. Körkortsingripande är också en administrativ sanktion. Av pedagogiska skäl redovisas dessa bestämmelser emellertid i ett eget underavsnitt. Avsnitten om avgifter och körkortsingripande innehåller även en kortare redogörelse för vad som gäller vid handläggningen av sådana ärenden (beträffande den straffprocessuella regleringen hänvisas till avsnitt 3). Framställningen bör betraktas mot bakgrund av de regler och principer som redogjorts för ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Straffbestämmelser i trafiklagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft5"&gt;På trafikområdet är trafikförordningen (tidigare vägtrafikkungörelsen) av naturliga skäl av störst betydelse. Där finns bestämmelserna om hastighetsöverträdelser och andra viktiga regler för trafikanters beteende. Straff enligt trafikförordningen och flera andra trafikförfattningar skall emellertid inte dömas ut för överträdelse som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;bestraffas enligt brottsbalken eller trafikbrottslagen. Ansvaret är med andra ord &lt;SPAN class="ft7"&gt;subsidiärt&lt;/SPAN&gt;. De bestämmelser som i sådana fall främst kan bli aktuella är reglerna om tillfogande av kroppsskada och vållande till annans död i 3 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ BrB och om vårdslöshet i trafik i 1 § TBL. Eftersom sistnämnda bestämmelse till stor del tolkas utifrån de övriga krav som ställs på trafikanter enligt trafikförordningen, redogörs först för denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Dessförinnan bör följande påpekas. I samtliga fall nedan krävs uppsåt eller oaktsamhet för straffansvar och påföljden utgörs av penningböter, om inget annat sägs. Om det för en viss överträdelse stadgas böter, kan både dagsböter och penningböter komma i fråga (jfr 25 kap. 1 § BrB). Den omständigheten att fängelse måste vara föreskrivet för att brott inom specialstraffrätten skall kunna föranleda ansvar för medverkan, medför att sådant ansvar bara kan komma i fråga för några av brotten i trafikbrottslagen, om inget annat anges (jfr 23 kap. 4 § första stycket BrB). I dessa fall måste varje medverkande bedömas efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom eller henne till last. Beskrivningen av de olika straffbestämmelserna är inte avsedd att vara uttömmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Allmänna trafikregler – trafikförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;Allmänt om regelverket och den grundläggande regeln om aktsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;De viktigaste bestämmelserna om vägtrafik finns i trafikförordningen. Bestämmelserna syftar direkt eller indirekt till att skapa och upprätthålla så stor trafiksäkerhet som möjligt. Regelverket skall ses mot bakgrund av den allmänna aktsamhetsregeln i 2 kap. 1 § TrF, om att en trafikant skall iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna i syfte att undvika trafikolycka. Detta stadgande kompletteras av en samling detaljerade regler för olika typer av fordon och trafiksituationer i de efterföljande kapitlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Den övervägande delen av bestämmelserna (se framför allt &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;8–9&lt;/NOBR&gt; kap. TrF) kan beskrivas som handlingsregler eller instruktioner till föraren av ett fordon och andra trafikanter om hur de skall bete sig i trafiken för att nå upp till den aktsamhetsstandard som föreskrivs i 2 kap. 1 § TrF. I dessa kapitel finns även ett antal säkerhetsbestämmelser om användningen av fordons belysning och skyddsanordningar, hur fordon skall lastas och vilken maximivikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;m.m. som fordon får ha för att framföras på olika vägar i Sverige. Därutöver finns särskilda regler som riktar sig till cyklister, gående och andra trafikanter &lt;NOBR&gt;(5–7&lt;/NOBR&gt; kap. TrF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;I 14 kap. TrF finns bestämmelser om straffansvar för överträdelser mot trafikförordningen. De uppräknade brotten kräver uppsåt eller oaktsamhet hos gärningsmannen. Som påföljd föreskrivs penningböter. I de allra flesta fall är det föraren som kan ådra sig straffansvar. I några undantagsfall stadgas emellertid ansvar för fordonets ägare eller annan som har medverkat till överträdelsen. Ansvar inträder inte enligt dessa regler, om straff kan dömas ut enligt brottsbalken eller trafikbrottslagen (14 kap. 14 § TrF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Särskilt om fordons hastighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;Enligt en allmän regel i 3 kap. 14 § TrF skall ett fordons hastighet anpassas till vad trafiksäkerheten kräver. Hänsyn skall tas till rådande väder- och siktförhållanden, fordonets skick och belastning samt trafikförhållandena i övrigt. Hastigheten får aldrig vara högre än att föraren behåller kontrollen över fordonet. Därmed menas att föraren kan stanna fordonet på den del av den framförvarande vägen eller terrängen som han eller hon kan överblicka och framför varje hinder som går att förutse. I den efterföljande bestämmelsen anges vissa riskfyllda situationer där det anses vara särskilt befogat att hålla en tillräckligt låg hastighet, bl.a. inom tättbebyggt område, när sikten av olika skäl är nedsatt, vid övergångsställen och när fordon närmar sig barn som uppehåller sig på eller bredvid vägen (3 kap. 15 § TrF). Därutöver ges anvisningar om de hastighetsbegränsningar som gäller för väg- och terrängtrafik enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;Inom och utom tättbebyggt område är hastigheten begränsad till 50 km/tim respektive 70 km/tim och på motorväg till 110 km/tim (3 kap. 17 § och 9 kap. 1 § TrF). Särskilda hastighetsbegränsningar gäller för bussar och andra tunga fordon enligt 4 kap. &lt;NOBR&gt;20–21&lt;/NOBR&gt; §§ TrF. Bussar med en totalvikt över 3,5 ton får aldrig föras med högre hastighet än 90 km/tim. Detsamma gäller för tunga lastbilar (över 3,5 ton) på motorväg eller motortrafikled. För dessa fordon gäller i övrigt en högsta hastighet om 80 km/tim. Tunga terrängvagnar och liknande fordon får aldrig föras med en hastighet över 50 km/tim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Därutöver har varje kommun och länsstyrelserna möjlighet att föreskriva ytterligare hastighetsbegränsningar, om det är motiverat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;med hänsyn till trafiksäkerheten, framkomligheten eller miljön, t.ex. att hastigheten inom ett tättbebyggt område skall vara 30 km/tim (3 kap. 17 § och 10 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ TrF). Vägverket har också vissa möjligheter att meddela föreskrifter om högsta tillåtna hastighet (3 kap. 17 § TrF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft5"&gt;Förare av motordrivet fordon som bryter mot de begränsningar om högsta tillåtna hastighet som nämnts ovan eller mot föreskrifter som meddelats av kommun, länsstyrelsen eller Vägverket med stöd av trafikförordningen, döms till penningböter (14 kap. 3 § TrF). De allmänna reglerna i 3 kap. &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; §§ TrF är emellertid inte förenade med någon straffsanktion. En liknande reglering gäller för förare av fordon som inte är motordrivet (14 kap. 6 § TrF). Något medverkansansvar är inte särskilt stadgat (jfr ovan). Följande penningbötesbelopp gäller enligt Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott samt därefter gjorda ändringar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft3"&gt;Överträdelse km/tim&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td73"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft28"&gt;Bot när begränsningen är&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft45"&gt;Bot när begränsningen är högre än&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td75"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td76"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft3"&gt;50 km/tim eller lägre (i kr)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td77"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;50 km/tim (i kr)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;1–10&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft48"&gt;1 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td74"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft48"&gt;800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;11–15&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;1 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;1 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;1 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;1 200&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;21–25&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;1 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;1 400&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;26–30&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;1 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;1 600&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;31–35&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;2 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;1 800&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;36–40&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;2 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;2 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td72"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;41–50&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td73"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;Rapport till åklagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td74"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft47"&gt;2 000&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td75"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft2"&gt;51–&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td76"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft2"&gt;Rapport till åklagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td77"&gt;&lt;SPAN class="p296 ft2"&gt;Rapport till åklagare&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft7"&gt;Övriga straffbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;I 14 kap. 3 § TrF straffbeläggs en mängd ytterligare överträdelser av trafikförordningen, bl.a. körning mot rött ljus, underlåtenhet att iaktta föreskriven väjnings- eller stopplikt eller att följa föreskrifter om när och hur omkörning får ske, liksom även underlåtenhet att använda belysning på föreskrivet sätt. Bestämmelserna riktar sig till fordonets förare. Överträdelser av reglerna om stannande och parkering i 3 kap. &lt;NOBR&gt;50–51&lt;/NOBR&gt; §§ TrF är fortfarande straffbelagda (se 14 kap. 3 § 1 b) tredje strecksatsen TrF). Det är exempelvis fallet rörande föreskrifter om vilka åtgärder som föraren skall vidta när ett fordon stannas eller parkeras. Som exempel kan nämnas situationen när ett fordon blivit stående någonstans på grund av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;motorfel eller liknande. Det åvilar då föraren att snarast flytta fordonet till lämplig plats. Vidare stadgas straffansvar för brott mot de särskilda föreskrifterna om stannande och parkering på eller i anslutning till motorväg och motortrafikled (3 kap. 56 § och 9 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ TrF jämförda med 14 kap. 3 § 1 g) första strecksatsen TrF). Övriga överträdelser av trafikförordningens regler om stannande och parkering är inte längre belagda med straff (3 kap. &lt;NOBR&gt;52–55&lt;/NOBR&gt; §§ jämförda med 14 kap. 3 § TrF). I stället utgår en särskild avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift (se avsnitt 4.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;I 14 kap. 4 § TrF stadgas straffansvar för förare och andra personer som medverkar till att föraren bryter mot vissa regler i 4 kap. TrF om maximilast för fordon, fordons bruttovikt, &lt;NOBR&gt;axel-,&lt;/NOBR&gt; trippelaxel- eller boggitryck och liknande föreskrifter som syftar till att undvika alltför tung belastning på vägnätet och att trafikfarliga situationer i övrigt uppkommer på grund av överlast. En förutsättning för straffansvar är emellertid att föraren kände till hindret mot fordonets brukande (t.ex. att vikten på lasten var större än den tillåtna). Vid medverkansansvar gäller reglerna i 23 kap. BrB, vilket bl.a. innebär att varje medverkande döms efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom eller henne till last. Enligt 14 kap. 5 § och 6 a § TrF stadgas även ansvar för förare som underlåter att göra vad som ankommer på honom eller henne för att se till att en passagerare under 15 år använder bilbälte, hjälm eller andra skyddsanordningar. Därutöver finns straffbestämmelser för gående, passagerare i fordon m.fl. i 14 kap. &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; §§ TrF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft7"&gt;Särskilt om ägaransvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Av 1 kap. 5 § TrF framgår att en fordonsägare har en allmän skyldighet att se till att fordonet inte brukas i strid med trafikförordningen eller bestämmelser eller förbud som har meddelats med stöd av denna. Fordonsägaren intar med andra ord en sorts garantställning i förhållande till sitt fordon i detta hänseende. Detsamma gäller rörande flera andra regler i trafiklagstiftningen (mer om detta nedan). När någon annan brukar fordonet, är ägarens skyldighet enligt samma stadgande emellertid begränsad till reglerna om fordons maximilast, axel- och boggitryck m.m. i 4 kap. TrF. Denna skyldighet är även straffsanktionerad (14 kap. &lt;NOBR&gt;11–13&lt;/NOBR&gt; §§ TrF). För sådana överträdelser är straffansvaret följaktligen inte begränsat till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft12"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;föraren. Parallellt med straffbestämmelserna finns även ett avgiftssystem som regleras i lagen om överlastavgift (se avsnitt 4.2.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Enligt 14 kap. 11 § TrF döms ägare av ett fordon som underlåter att göra vad som ankommer på honom eller henne för att hindra att fordonet brukas i strid med de nämnda bestämmelserna i 4 kap. TrF. Detsamma gäller beträffande den som innehar fordonet med nyttjanderätt och har befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller anlitar annan förare än ägaren har utsett. Även i dessa fall stadgas ansvar för medverkan enligt 23 kap. BrB. Om fordonet brukas utan ägarens tillåtelse, inträder ägarens skyldighet i dessa avseenden i stället för den som olovligen brukar fordonet (14 kap. 4 § TrF, som även innehåller en hänvisning till den allmänna bestämmelsen i 1 kap. 5 § TrF). Samma sak gäller för den som innehar ett fordon på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år, s.k. leasing (14 kap. 12 § TrF).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;I 14 kap. 13 § TrF regleras ansvarsfrågan för fordon som ägs eller brukas av stat, kommun eller annan juridisk person. I ägarens eller brukarens ställe svarar då förarens närmaste förman. Om den personen gjort vad som ankommer på honom eller henne för att förebygga förseelsen, inträder ansvar i stället för förmannens närmaste överordnade. För detta krävs emellertid att förseelsen har inträffat på grund av dennes åtgärd eller vållande. Beträffande juridiska personer – konkursbo, bolag, förening m.m. – gäller ägaransvaret på samma sätt den eller de personer som har rätt att företräda den juridiska personen. Frågan vem som skall ställas till svars i dessa fall måste då besvaras med hjälp av allmänna regler om företagares ansvar (se avsnitt 2.4.6). I fråga om samfund och stiftelser kan Vägverket godta en viss person som bärare av ägares eller brukares ansvar. I så fall tillämpas ansvarsreglerna på den personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Det bör understrykas att när det i andra delar av trafiklagstiftningen föreskrivs om ansvar för fordonsägaren, är reglerna uppbyggda i princip på samma sätt som i trafikförordningen. Det är fallet både i fråga om hur fordonsägaren definieras och den krets av personer som i vissa fall kan inträda i fordonsägarens skyldighet att se till att fordonet inte brukas i strid med angivna regler. Detsamma gäller för nyttjanderättshavares ansvar och ansvar för stat, kommun eller andra juridiska personer. Den speciella konstruktionen med straffansvar för stat, kommun och andra juridiska personer hänger samman med att enbart fysiska personer kan ådra sig straffansvar i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Särskilt om terrängtrafik – terrängkörningslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;Trafikförordningen gäller även trafik i terräng (1 kap. 1 § TrF). För sådan trafik gäller därutöver särskilda regler i terrängkörningslagen (1975:1313). Enligt 1 § i denna lag råder ett landsomfattande förbud mot att köra med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk och skogsbruk på bl.a. barmark, snötäckt jordbruksmark och andra platser som närmare anges i terrängkörningsförordningen (1978:594). Den som bryter mot förbudet döms, om inte förseelsen bedöms som ringa, till böter (4 § terrängkörningslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Fordons beskaffenhet och utrustning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;Bestämmelserna i fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen (2002:925) fanns tidigare i bl.a. fordons- och terrängtrafikkungörelsen. Båda författningarna innehåller regler om kontroll av fordon. I fordonsförordningen finns därutöver bestämmelser om fordons beskaffenhet och utrustning samt flera straffstadganden. Den följande framställningen avser bestämmelser i fordonsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;Enligt 1 kap. &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; §§ åvilar det fordonsägaren att underhålla och sköta fordonet så att det är i föreskrivet skick. Med fordonsägare likställs den som innehar fordon på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år. Skyldigheten omfattar även att se till att fordonet inte används i strid med fordonsförordningen eller förbud som meddelats med stöd av denna. Den som använder någon annans fordon utan lov har samma skyldigheter som ägaren (11 kap. 7 §, som hänvisar till den nämnda bestämmelsen). Även i dessa hänseenden intar fordonsägaren således en sorts garantställning i förhållande till sitt fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft5"&gt;Som grundläggande regel gäller att ett fordon bara får användas om det är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpligt för trafik enligt närmare föreskrifter som meddelas av Vägverket (2 kap. 1 § och 11 kap. 11 §). Om ett fordon inte har genomgått en periodisk kontrollbesiktning inom viss föreskriven tid, inträder körförbud för fordonet (9 kap. 12 §). Polisman, besiktningsorgan och bilinspektör kan också meddela körförbud, om fordonet är bristfälligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft12"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p251 ft5"&gt;Enligt 11 kap. 5 § döms ägaren av ett fordon som bl.a. inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att hindra att fordonet används trots körförbud eller i strid med föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning. Även föraren kan ådömas straffansvar, under förutsättning att denne har känt till hindret för att använda fordonet på det sätt som skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;När det gäller ansvar för den som använder någon annans fordon utan lov eller innehar ett fordon med nyttjanderätt, liksom även för fordon som ägs eller brukas av stat, kommun eller andra juridiska personer, är regleringen i huvudsak densamma som i 14 kap. 11– 13 §§ TrF (11 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ fordonsförordningen). För att nyttjanderättshavaren skall kunna göras ansvarig krävs, precis som enligt trafikförordningen, att den personen har befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller att han eller hon har anlitat någon annan förare än den som ägaren har utsett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Registrering av fordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Flera av bestämmelserna i lagen (2001:558) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister fanns tidigare främst i &lt;NOBR&gt;bilregister-,&lt;/NOBR&gt; export- och turistvagnskungörelsen samt i förordningarna om yrkestrafikregister respektive fordon i internationell vägtrafik. Nästan alla slag av motordrivna fordon som inte anses vara i internationell vägtrafik måste registreras i vägtrafikregistret för att få brukas &lt;NOBR&gt;(12–16&lt;/NOBR&gt; §§ lagen om vägtrafikregister). Ett avställt fordon får bara brukas under begränsade förutsättningar. Viss möjlighet finns att meddela tillfällig registrering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Den som brukar ett oregistrerat eller avställt fordon i strid med dessa bestämmelser kan ådra sig straffansvar &lt;NOBR&gt;(29–31&lt;/NOBR&gt; §§ lagen om vägtrafikregister). På samma sätt som föreskrivs i 14 kap. &lt;NOBR&gt;11–12&lt;/NOBR&gt; §§ TrF, kan även ägaren och den som innehar fordonet med nyttjanderätt ådra sig straffansvar för uppsåtlig eller oaktsam underlåtenhet att göra vad som skäligen kan krävas för att hindra att fordonet brukades. För fordon som ägs eller används av stat, kommun eller andra juridiska personer gäller samma regler som i 14 kap. 13 § TrF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;I 6 kap. &lt;NOBR&gt;10–13&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen om vägtrafikregister finns föreskrifter om fordon i internationell vägtrafik. Sådana fordon skall vara registrerade i en främmande stat. Vidare finns vissa regler om utformningen och användningen av dessa fordons registrerings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;skyltar. I de efterföljande kapitlen finns tillämpningsföreskrifter för fordon som är registrerade i Sverige. Där beskrivs närmare bl.a. vad som gäller för olika typer av registreringsskyltar och om deras utformning och användning. Den som brukar ett fordon i strid med dessa föreskrifter kan ådra sig straffansvar enligt reglerna i 17 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§. Detsamma gäller för ägare eller nyttjanderättshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att hindra brukandet, på samma sätt som enligt 29 § lagen om vägtrafikregister. Även den som bryter mot föreskrifter om skyltar och märken som meddelats genom bemyndigande i förordningen om vägtrafikregister kan åläggas straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Regleringen om fordonsägarens skyldigheter i lagen och förordningen om vägtrafikregister utgör ytterligare exempel på situationer där fordonsägaren intar en sorts garantställning med avseende på sitt fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Skatt och försäkring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Fordonsskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Enligt 7 § och 10 § fordonsskattelagen (1988:327) är fordonsägaren skyldig att betala fordonsskatt för alla skattepliktiga fordon. I de fall ett fordon har flera ägare, är dessa solidariskt ansvariga för att skatten betalas. Som ägare anses den som är eller bör vara upptagen som ägare i vägtrafikregistret. Om fordon innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år, anses innehavaren som ägare. Enligt 64 § inträder brukandeförbud – med några undantag – om skatten inte har betalats inom föreskriven tid. Därefter får även fordonets registreringsskyltar tas om hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Straffbestämmelser som anknyter till dessa bestämmelser finns i lagens &lt;NOBR&gt;79–82&lt;/NOBR&gt; §§. Straffansvar stadgas i första hand för fordonsägaren, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet brukar fordon eller låter det brukas i strid med de nämnda bestämmelserna. Som påföljd föreskrivs böter eller fängelse i högst sex månader samt penningböter i några fall. Nyttjanderättshavare och den som brukar någon annans fordon utan lov döms i ägarens ställe under liknande förutsättningar som föreskrivs i trafikförordningen. För fordon som ägs eller används av stat, kommun eller andra juridiska personer gäller samma bestämmelser som i trafikförord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;ningen. Även föraren kan ådra sig straffansvar, om han eller hon har känt till att fordonet inte fick brukas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft7"&gt;Vägavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Enligt 7 § lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon är den registrerade fordonsägaren alternativt den som bör vara upptagen som ägare i vägtrafikregistret skyldig att betala vägavgift för rätten att använda det svenska vägnätet. Skyldigheten gäller för de flesta motorfordon med en totalvikt om minst tolv ton (inklusive släp) och som är avsedda för godstransport på väg. Om fordonet innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år, anses innehavaren som ägare. Ett avgiftspliktigt fordon får inte användas om vägavgiften inte har betalats (25 §). Ägaren har en allmän skyldighet att se till att fordonet inte brukas i strid med lagen om vägavgift (27 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Straffbestämmelser finns i lagens &lt;NOBR&gt;28–33&lt;/NOBR&gt; §§. Om ett fordon brukas trots att vägavgiften inte har betalats, får polisman ta hand om fordonets registreringsskyltar. Överträdelser av dessa bestämmelser kan medföra straffansvar för ägaren, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommit på honom eller henne för att hindra att fordonet användes. Påföljden är böter eller fängelse i högst sex månader och i några fall penningböter. Nyttjanderättshavare och den som brukar någon annans fordon utan lov döms i ägarens ställe under liknande förutsättningar som i trafikförordningen. Detsamma gäller föraren, om han eller hon känt till att fordonet inte fick brukas. För stat, kommun och andra juridiska personer föreskrivs straffansvar på samma sätt som i 14 kap. 13 § TrF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Trafikförsäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Bestämmelserna om trafikförsäkring i trafikskadelagen (1975:1410) är tillämpliga på de flesta motordrivna fordon. Enligt 2 § trafikskadelagen skall trafikförsäkring finnas för motordrivet fordon som är registrerat i vägtrafikregistret och inte är avställt. Samma sak gäller för annat motordrivet fordon som brukas i trafik här i landet. Fordonets ägare är försäkringspliktig. Om fordon innehas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år, fullgörs försäkringsplikten av innehavaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Om försäkringspliktig eller annan med dennes tillstånd brukar ett avställt eller oregistrerat motordrivet fordon som saknar trafikförsäkring, kan den försäkringspliktige ådra sig straffansvar enligt 36 § trafikskadelagen. Uppsåt krävs, eftersom det inte finns någon särskild regel om oaktsamhet (jfr 1 kap. 2 § första stycket BrB). Förare av moped och motorredskap som omfattas av lagen är skyldiga att uppvisa bevis om trafikförsäkring vid färd och kan ådra sig straffansvar om de inte gör det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Regleringen om fordonsskatt, vägavgift och trafikförsäkring utgör också exempel på fordonsägarens garantställning med avseende på sitt fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Yrkestrafiken – regler om trafiktillstånd, kör- och vilotider&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Allmänt om reglerna för yrkestrafik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft5"&gt;Flera trafikförfattningar innehåller särskilda bestämmelser om transport av personer eller gods som utförs i förvärvsverksamhet av särskilt anställda chaufförer av olika slag. Yrkesförare tillbringar en stor del av sin tid i trafiken. Vid godstransporter är det också vanligt att lastbilar tillryggalägger långa distanser. Av bl.a. trafiksäkerhetsskäl har det därför ansetts nödvändigt att införa föreskrifter om exempelvis förares dygnsvila. En stor del av regelverket är ett resultat av Sveriges medlemskap i EU och av internationella överenskommelser. Särskilda regler gäller vid transport av farligt gods. Vidare finns bestämmelser i bl.a. yrkestrafiklagen om olika slags tillstånd som krävs vid person- och godstransport. För skolskjutsning gäller några ytterligare specialregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft5"&gt;Transportverksamhet bedrivs ofta av åkerier och speditörföretag. Den som driver företaget förutsätts inta en sorts garantställning rörande den verksamhet som bedrivs. Flera av reglerna inom yrkestrafikområdet brukar därför föreskriva straffansvar både för föraren och för dennes arbetsgivare. Frågan vem som skall ställas till svars när lagtexten hänvisar till tillståndshavare, arbetsgivare m.m. måste besvaras med hjälp av allmänna regler om företagares ansvar (se avsnitt 2.4.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft7"&gt;Tillståndsregler vid gods- och persontransport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;I yrkestrafiklagen (1998:490) finns regler för trafik som bedrivs med personbilar, lastbilar och bussar och som innebär att fordon och förare ställs till allmänhetens förfogande för transporter av personer eller gods mot betalning. Lagen gäller således både taxitrafik och linjetrafik med bussar. För sådana transporter krävs som huvudregel trafiktillstånd i enlighet med de villkor som närmare framgår av 2 kap. yrkestrafiklagen. Vid internationella vägtransporter krävs ibland även transporttillstånd. Den som uppsåtligen driver yrkesmässig trafik utan tillstånd döms för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i ett år (6 kap. 1 § yrkestrafiklagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;För juridiska personer som har trafiktillstånd skall det finnas en eller flera personer med särskilt ansvar för att verksamheten utövas i enlighet med gällande regler och på ett trafiksäkert sätt. Dessa personer kallas &lt;SPAN class="ft7"&gt;trafikansvariga&lt;/SPAN&gt;. Som huvudregel gäller att bara legala företrädare kan vara trafikansvariga (se avsnitt 2.4.6). I ett aktiebolag eller en ekonomisk förening utgörs de av den verkställande direktören, i kommanditbolag och andra handelsbolag av varje bolagsman och i statliga och kommunala organ, ideella föreningar m.m. av den person som särskilt utsetts (2 kap. 4 § yrkestrafiklagen). Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen medge någon annan person att vara trafikansvarig. I första hand är det den trafikansvarige som kan ådra sig straffrättsligt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Enligt reglerna i 3 kap. yrkestrafiklagen krävs taxiförarlegitimation för att personbil eller lätt lastbil skall få föras i linjetrafik eller taxitrafik. Särskilda krav för förarbehörighet finns för traktortåg och tung terrängvagn. Ett utländskt körkort som är utfärdat i land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet medför inte rätt att köra ett svenskregistrerat motordrivet fordon i yrkesmässig trafik. För brott mot dessa bestämmelser föreskrivs i första hand böter (6 kap. &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; §§ yrkestrafiklagen). Således kan den som uppsåtligen kör ett fordon i taxitrafik utan att inneha taxiförarlegitimation ådra sig straffansvar. Detsamma gäller för tillståndshavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet anlitar förare som saknar sådan legitimation. Liknande regler gäller vid brott mot yrkestrafiklagens krav på förarbehörighet i vissa fall. De allmänna behörighetskrav som gäller för motordrivna fordon redovisas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;I yrkestrafikförordningen (1998:779) finns föreskrifter om tillämpning av yrkestrafiklagen. I dess 9 kap. finns några straff-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;bestämmelser. Ansvar stadgas bl.a. för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte medfört eller kunnat uppvisa taxiförarlegitimation eller transporttillstånd eller som använt fordon trots avsaknad av giltigt yrkestrafikmärke som visar att tillstånd enligt yrkestrafiklagen har meddelats. Några av bestämmelserna riktar sig till både förare och tillståndshavare. I övrigt innehåller reglerna ingen närmare definition av ansvarssubjekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Kör- och vilotider samt färdskrivarutrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;För tyngre vägtransporter inom EU finns regler i rådets förordningar nr 3820/85 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter och nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter (båda från den 20 december 1985). De flesta reglerna rör kompetenskrav för förare, kör- och vilotider, raster, användning av färdskrivarutrustning och upprättande och bevarande av tjänstgöringslistor. Förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. innehåller föreskrifter om vissa undantag från &lt;NOBR&gt;EG-förordningarna,&lt;/NOBR&gt; kontrollbestämmelser och några straffstadganden (i dess 9 kap.). Hänvisningarna nedan rör uteslutande den svenska förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Den som kör ett fordon som är utrustat med digital färdskrivare vid transport där färdskrivare krävs skall inneha förarkort (5 kap. 4 §). Ett fordon vars färdskrivarutrustning inte genomgått besiktning inom föreskriven tid eller innehåller brister får enligt 4 kap. 5– 6 §§ bara användas i vissa mycket begränsade situationer. Överträdelser av dessa regler kan medföra straffansvar för föraren. Straffansvar kan även komma i fråga för förare som inte iakttar &lt;NOBR&gt;EG-förordningarnas&lt;/NOBR&gt; regler om kompetenskrav, körtid, raster, dygnsvila, användning av färdskrivarutrustning m.m. Detsamma gäller för arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra vad som har ankommit på honom eller henne för att hindra förseelsen. Därutöver finns vissa regler om bl.a. bevarande, tillhandahållande och utlämnande av tjänstgöringslistor, diagramblad för färdskrivare och information som finns lagrade i färdskrivare och förarkort, som enbart avser arbetsgivaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft5"&gt;Genom förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter gäller den europeiska överenskommelsen den 1 juli 1970 om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (AETR) som svensk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;rätt. AETR är tillämplig bl.a. vid transport genom länder utanför EU och när transport inom EU utförs av fordon som är registrerade i ett land utanför EU. Enligt 19 § i denna förordning straffbeläggs liknande förseelser som dem som nyss redogjorts för i förordningen om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. Straffansvar stadgas för både förare och arbetsgivare. Således kan exempelvis en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra vad som har ankommit på honom för att hindra att fordon brukas, trots att det är belagt med brukandeförbud, ådra sig straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Förordningen (1994:1297) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet gäller för transport av gods eller personer inom Sverige, om fordonet inklusive släp inte överstiger 3,5 ton. Även taxi och skolskjuts omfattas. Förordningen innehåller föreskrifter om förares dygnsvila, om förarens skyldighet att anteckna tiden för dygnsvilan i särskild tidbok och att medföra tidboken under färden samt uppvisa den på begäran av polis eller bilinspektör. Även arbetsgivaren är skyldig att upprätta motsvarande anteckningar och att bevara dem. Arbetsgivaren är också skyldig att tillhandahålla varje förare en tidbok och att se till att anteckningar görs samt att visa upp handlingarna vid kontroll. Förare och arbetsgivare som bryter mot föreskrifterna kan ådra sig straffansvar enligt förordningens 12 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Transport av farligt gods&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Enligt lagen (1982:821) om transport av farligt gods gäller särskilda regler vid transport av t.ex. brandfarliga och giftiga ämnen på väg, järnväg, fartyg och luftfartyg. Statens räddningsverk och några andra myndigheter har möjlighet att meddela närmare föreskrifter om utrustning och förvaring av farligt gods och andra åtgärder, i den utsträckning som krävs från transportsäkerhetssynpunkt. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot dessa föreskrifter eller mot förelägganden och förbud som meddelats med stöd av dem, kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år (16 § lagen om transport av farligt gods). Något ansvarssubjekt definieras inte närmare i själva lagtexten. Frågan vem som skall göras straffrättsligt ansvarig måste därför besvaras med hjälp av allmänna regler, bl.a. om företagares ansvar. Straffstadgandet är subsidiärt i förhållande till reglerna i brottsbalken och miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft12"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Särskilt om skolskjutsning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;För yrkesmässig skjutsning av elever till och från skola och förskola gäller särskilda regler i förordningen (1970:340) om skolskjutsning, bl.a. i fråga om fordons utrustning. En förare som använder fordon för skolskjutsning i strid med säkerhetsföreskrifterna i förordningens 5 § döms till böter (7 §). För den som bedriver skolskjutsning stadgas också straffansvar enligt de förutsättningar som närmare anges i 14 kap. 13 § TrF (en hänvisning till detta lagrum finns i 7 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft5"&gt;Vidare föreskrivs straffansvar vid överträdelser av regler om användning av bilbälte eller annan skyddsanordning. Inte bara den som själv underlåter att använda bilbälte m.m. kan ådra sig straffansvar. Straffansvar kan även komma i fråga om föraren uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra vad som får anses ankomma på honom eller henne för att se till att en person under 15 år använder bilbälte eller särskild skyddsanordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Olovlig körning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Olovlig körning av körkortspliktiga fordon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;För att få köra personbil, lastbil, buss, motorcykel och andra fordon som räknas upp i 2 kap. &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ körkortslagen (1998:488) krävs att föraren har körkort. Av 3 kap. &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; §§ samma lag framgår de närmare krav som uppställs för utfärdande av körkort, inklusive de åldersgränser som gäller. Trafikbrottslagen innehåller regler om straffansvar för bl.a. brottet olovlig körning. Den som uppsåtligen kör ett körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad till det döms enligt 3 § TBL till böter. Under vissa förutsättningar kan föraren dömas för grov olovlig körning till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Även den som tillåter någon annan att köra ett fordon kan ådra sig straffansvar enligt 3 § tredje stycket TBL. Bestämmelsen avser de fall när en person anställer eller brukar någon som förare av körkortspliktigt fordon eller i annat fall tillåter någon annan att köra ett sådant fordon, utan att den personen är berättigad till det. I första hand är det den person som fritt förfogar över fordonet, t.ex. som ägare eller representant för denne, som kan tillåta någon annan att köra fordonet (Hoflund, Trafikbrottslagen, 1995, s. 63 f., nedan Hoflund). Men även den som i andra fall har förfoganderätt över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;fordonet kan ådömas ansvar. Det är tillräckligt att den tillåtande personen är oaktsam i fråga om den andres bristande behörighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Även denna reglering, liksom flera andra straffbestämmelser rörande överträdelser av regler om förarbehörighet (se nedan), kan anföras som exempel på hur fordonsägaren – eller den som annars fritt förfogar över ett fordon – intar en sorts garantställning i förhållande till fordonet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Reglerna om olovlig körning kompletteras av en bestämmelse i 3 kap. 15 § körkortslagen om att alla förare som kör körkortspliktiga fordon skall ha med sig körkort (eller bevis om att körkort har utfärdats) under färden samt överlämna handlingarna till bilinspektör eller polis vid kontroll. Överträdelse av denna bestämmelse bestraffas enligt 9 kap. 2 § körkortslagen. Inget särskilt ansvarssubjekt pekas ut, utan i lagtexten anges ”den som bryter mot”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Olovlig körning av &lt;NOBR&gt;icke-körkortspliktiga&lt;/NOBR&gt; fordon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Enligt 2 kap. &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ körkortslagen krävs förarbevis för moped klass I (s.k. &lt;NOBR&gt;EU-moped)&lt;/NOBR&gt; och terrängskoter. Förarbevis utfärdas under de närmare förutsättningar som anges i lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter. Åldersgränsen är 15 år för moped klass I och 16 år för terrängskoter. Den som uppsåtligen kör sådana fordon utan den angivna behörigheten kan ådra sig straffansvar och påföljd i form av böter enligt 7 § samma lag. Detsamma gäller för vårdnadshavare och – om förseelsen begås i ett anställningsförhållande – arbetsgivaren samt annan som tillåter en underårig att köra dessa fordon, om den personen uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra vad som ankommer på honom eller henne för att hindra förseelsen. För moped klass II krävs inte förarbevis, men det finns en åldersgräns på 15 år (2 kap. 4 § körkortslagen). Om barn under 15 år kör en moped klass II, kan vårdnadshavare, arbetsgivare och annan som tillåter körningen dömas till ansvar under samma förutsättningar som nyss nämnts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;I betänkandet Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling föreslår Förarbevisutredningen bl.a. att det för moped klass I skall införas krav på körkort och en åldersgräns på 16 år och att det för moped klass II skall införas krav på förarbevis (SOU 2005:45).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft12"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Andra regler i trafikbrottslagen – vårdslöshet i trafik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Trafikbrottslagen innehåller även regler om straffansvar för hindrande av vägtrafik, obehörigt avvikande från trafikolycksplats (s.k. smitning), rattfylleri och vårdslöshet i trafik samt en regel om förverkande av fordon som har använts vid brott mot trafikbrottslagen. Straffbestämmelserna riktar sig till vägtrafikant eller föraren av ett fordon. Regeln om förverkande tar främst sikte på upprepade fall av rattfylleri och olovlig körning och inte på andra fall av vårdslöst trafikbeteende (7 §, se Hoflund, s. 117 f. och däri gjorda hänvisningar till förarbetena till 7 § TBL). Nedan redogörs för brotten vårdslöshet respektive grov vårdslöshet i trafik, som är av störst betydelse för allvarliga hastighetsförseelser och andra överträdelser av grundläggande trafikregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Vårdslöshet i trafik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Enligt 1 § första stycket TBL döms vägtrafikant, den som för spårvagn eller den som någon annanstans än på väg för motordrivet fordon för vårdslöshet i trafik till böter, om han eller hon brister i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna. Frågan om en person gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik bedöms utifrån de krav som lagstiftaren vid varje tid ställer på trafikanterna (se Åklagarutred- &lt;NOBR&gt;ningen-90,&lt;/NOBR&gt; s. 117 f. och s. 555 f., prop. 1994/95:23, s. 57 f. och s. 122, se även Hoflund, s. 32 f.). Stadgandet får således sitt innehåll främst genom de allmänna och speciella föreskrifter som finns för trafiken. Det går inte att presumera ansvar för vårdslöshet i trafik vid överträdelse av en trafikföreskrift. I praxis brukar en fällande dom för vårdslöshet i trafik emellertid grundas på att någon primär handlingsregel har överträtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;Som framgått ovan, är flera handlingsregler straffsanktionerade genom subsidiära bestämmelser i de olika trafikförfattningarna (främst trafikförordningen). De allmänna stadgandena innehåller i regel inte någon självständig straffsanktion. Det främsta exemplet på detta är aktsamhetsregeln i 2 kap. 1 § TrF. Den bestämmelsen får i stället sin särskilda betydelse som underlag vid bedömning av om ansvar för vårdslöshet i trafik kan komma i fråga. Även andra allmänna regler om skyldighet att iaktta försiktighet i vägkorsning, att vara uppmärksam på övrig trafik och att visa särskild hänsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter SOU 2005:86&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;gentemot oskyddade trafikanter, liksom även de allmänna reglerna om anpassning av ett fordons hastighet i 3 kap. &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; §§ TrF, har väsentlig betydelse för definitionen av det straffbara området i 1 § TBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Oaktsamheten måste ha uppnått en viss nivå för att vara straffbar. Enbart den omständigheten att en person uppvisat ett oskickligt körsätt i olika avseenden anses inte tillräckligt. Genom införandet år 1995 av ett krav på att gärningsmannen måste ha brustit i aktsamhet i väsentlig mån, inskränktes det straffbara området för vårdslöshet i trafik (se &lt;NOBR&gt;Åklagarutredningen-90,&lt;/NOBR&gt; s. 117 f. och s. 555 f., prop. 1994/95:23, s. 57 f. och s. 122 f., liknande förslag har tidigare framförts utan att de lett till lagstiftning, se bl.a. Riksåklagarens promemoria, Överträdelser i trafiken, Förslag till avkriminalisering och andra förändringar i trafiklagstiftningen, 1984, s. 7 f.). Lagändringen tillkom främst i syfte att straffbelägga trafikfarliga beteenden. Därmed avsågs i första hand fall där trafikanten gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande, oavsett om någon trafikolycka inträffat eller inte. Enligt förarbetena innebär detta en kraftigare markering av att det trafikfarliga beteendet verkligen måste vara täckt i subjektivt hänseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft5"&gt;Vid bedömningen av om en överträdelse av en trafikregel skall rubriceras som vårdslöshet i trafik måste hänsyn tas till regelns större eller mindre betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt. Som exempel på typiskt sett trafikfarliga beteenden nämns i specialmotiveringen bl.a. trafikfarliga omkörningar, förande av bil i uttröttat tillstånd, brott mot stopplikt eller körning mot rött ljus som medfört eller kunnat medföra en trafikfarlig situation, allvarligare hastighetsöverträdelser i trafikfarliga miljöer och förande av trafikfarliga fordon (prop. 1994/95:23, s. 122).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Frågan under vilka förutsättningar som en hastighetsöverträdelse kan bedömas som vårdslöshet i trafik behandlades bl.a. i rättsfallen NJA 1979 s. 274 (1 § TBL i dess tidigare lydelse) och NJA 2001 s. 286. I det sistnämnda fallet hade den tilltalade kört bil på motorväg med en hastighet om 189 km/tim under goda väderförhållanden och låg trafikintensitet. Han dömdes för hastighetsförseelse och inte för vårdslöshet i trafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft12"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Grov vårdslöshet i trafik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Enligt 1 § andra stycket TBL döms för grov vårdslöshet i trafik, om någon vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom. Som påföljd stadgas böter eller fängelse i högst två år. Några exempel på grov oaktsamhet ges inte i förarbetena. Enligt Hoflunds uppfattning fyller det s.k. likgiltighetsrekvisitet inte någon självständig funktion och skulle därför kunna utgå ur bestämmelsen (Hoflund, s. 47 f.). Med hänvisning till Högsta domstolens praxis i fråga om likgiltighetsuppsåt (se avsnitt 2.5.1), menar han vidare att den omständigheten att en person visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom inte behöver innebära att personen är likgiltig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Vid trafikbrott som resulterar i dödsfall eller personskador förekommer ibland att domstolarna dömer till ansvar både för grov vårdslöshet i trafik och för vållande till annans död eller vållande till kroppsskada enligt 3 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ BrB. För att detta skall vara möjligt, krävs emellertid att det vårdslösa trafikbeteendet innefattar att gärningsmannen har haft anledning att räkna med risken för att hans eller hennes handling skulle få just den effekten, dvs. att någon annan skulle kunna komma att dö eller skadas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Den omständigheten att ett fordon framförts med hög hastighet har i flera fall medfört att oaktsamheten bedömts som grov (se Hoflund, s. 49 f.). I rättsfallet NJA 1978 s. 251 konstaterade Högsta domstolen att den tilltalade hade överträtt trafikregler av grundläggande betydelse för trafiksäkerheten genom att dels köra ut i en korsning trots att det var rött ljus, dels kraftigt överskrida den högsta tillåtna hastigheten på platsen. På grund av den höga hastigheten hade den tilltalade enligt Högsta domstolen ingen möjlighet att säkert kunna avgöra om han skulle hinna passera vägkorsningen innan korsande trafik satte sig i rörelse eller att avvärja en kollision med plötsligt uppdykande hinder. Oaktsamheten bedömdes som grov och den tilltalade dömdes till ansvar för grov vårdslöshet i trafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;Beträffande rättspraxis angående grov vårdslöshet i trafik i samband med hastighetsöverträdelser m.m. i övrigt, hänvisas till Hoflund (s. 49 f., det bör observeras att den senaste upplagan av Hoflunds bok gavs ut år 1995).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Brottet grov vårdslöshet i trafik anses vara ett s.k. &lt;SPAN class="ft7"&gt;artbrott&lt;/SPAN&gt;. Det betyder att det med hänsyn till allmän laglydnad eller allmänpre-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;ventiva aspekter finns en stark presumtion för att fängelse bör väljas som påföljd (se NJA 1971 s. 186 och NJA 1997 s. 103). En viss uppluckring av rättspraxis har emellertid skett, framför allt i fråga om yngre lagöverträdare, sedan möjligheten att förena villkorlig dom eller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst infördes för några år sedan (se t.ex. RH 1999:149).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Trafikbrott som begås utomlands&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Genom lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands införlivades den europeiska konventionen den 30 november 1964 om straff för vägtrafikbrott i svensk rätt (trafikbrottskonventionen, angående förarbetena hänvisas till prop. 1971:114). Enligt 1971 års lag gäller flera av de straffbestämmelser som tidigare redogjorts för även om de har begåtts utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För att svensk jurisdiktion eller domsrätt skall föreligga, krävs att gärningen även utgör en överträdelse av motsvarande föreskrift som gällde på gärningsorten (se 2 kap. 2 § BrB, som även är tillämplig inom specialstraffrätten, och 1971 års lag, jfr även NJA 1981 s. 864). Med andra ord uppställs ett krav på dubbel straffbarhet. Som ytterligare allmän förutsättning gäller att trafikförseelsen har begåtts av en person som har anknytning till Sverige på det sätt som anges i 2 kap. 2 § BrB. Framför allt omfattas svenska medborgare och utlänningar med hemvist i Sverige. Enligt samma bestämmelse får svensk domstol aldrig döma ut en påföljd som är strängare än det svåraste straff som föreskrivs för brottet enligt lagen på gärningsorten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;För trafikförseelser som begåtts utomlands och som kan lagföras av svensk domstol finns närmare bestämmelser i 1971 års lag. Där nämns först och främst brott mot trafikbrottslagen (1 § i 1971 års lag). Straffstadgandena i trafikförordningen, 36 § trafikskadelagen, körkortslagen, fordonslagen och fordonsförordningen, lagen och förordningen om vägtrafikregister och andra författningar som räknas upp i lagens 2 § är också tillämpliga i fråga om gärningar som begåtts utomlands. Straffbestämmelserna i 14 kap. TrF om överskridande av högsta tillåtna hastighet kan således även tillämpas vid hastighetsöverträdelser som begås utomlands.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft17"&gt;Därutöver kan penningböter ådömas för vissa trafikförseelser som begås i Danmark, Finland, Island eller Norge och som även utgör överträdelser av motsvarande föreskrifter på gärningsorten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;bl.a. i fråga om förbud mot framförande av motorfordon utan föreskriven trafikförsäkring, skyldighet att följa polismans anvisningar i trafiken, fordons hastighet, förkörsrätt och fordons belysning (3 §). Genom kungörelse (1972:477) om tillämpning av 3 § lagen (1971:965) om straff för trafikbrott som begåtts utomlands har förordnats att dessa bestämmelser även är tillämpliga avseende gärningar som begås i utomnordisk stat som har tillträtt trafikbrottskonventionen, dvs. Cypern, Frankrike och Rumänien. Således har svensk domstol även i dessa fall möjlighet att lagföra hastighetsöverträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Sanktionsavgifter i trafiklagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Allmänt om avgifter på trafikområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft5"&gt;Administrativa sanktionsavgifter är inte särskilt vanliga i trafiklagstiftningen. I några fall där överträdelser av olika bestämmelser har varit särskilt frekventa och kostsamma att lagföra, har det ansetts nödvändigt att införa sanktionsavgifter främst av effektivitetsskäl. Det viktigaste exemplet är den felparkeringsavgift som utgår vid överträdelser av flertalet regler om stannande och parkering i 3 kap. TrF. Ett annat exempel är överlastavgift, som utgår vid överträdelser av bestämmelserna i 4 kap. TrF om fordons bruttovikt m.m. Den sistnämnda avgiften har motiverats främst av företagsekonomiska hänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Som tidigare framgått är avgiftssystemet schabloniserat såtillvida att någon närmare prövning av omständigheterna kring överträdelsen och den felande personens insikt om sitt handlande inte görs. Om förutsättningar föreligger rent objektivt, utgår i stället en på förhand fastställd avgift för överträdelsen i fråga. Ansvaret är med andra ord strikt. Undantag brukar kunna ske om det på något sätt skulle anses vara oskäligt att påföra avgiften. Något hinder mot att juridiska personer påförs avgift finns inte. Med undantag av de avgifter som utgår på grund av flyttning av fordon har den enskilde rätt att begära en överprövning av beslutet om påförande av avgift i domstol, antingen vid allmän domstol (felparkeringsavgifter) eller vid förvaltningsdomstol (överlastavgifter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;I avsnittet redogörs även för den kontrollavgift som en markägare har rätt att ta ut vid olovlig parkering på tomtmark som inte omfattas av den offentligrättsliga regleringen samt för den avgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;som utgår vid flyttning av fordon. Det bör emellertid understrykas att dessa avgifter inte utgör sanktionsavgifter i egentlig mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Parkeringsförseelser som omfattas av offentligrättslig reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft7"&gt;Bakgrund till de nuvarande reglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;I &lt;NOBR&gt;69–74&lt;/NOBR&gt; §§ VTK fanns tidigare reglerna om stannande och parkering. Bestämmelserna var i huvudsak överensstämmande med de nuvarande reglerna i 3 kap. &lt;NOBR&gt;47–55&lt;/NOBR&gt; §§ TrF. Bestämmelserna i vägtrafikkungörelsen innehöll en allmän regel om att fordon inte fick stannas eller parkeras på en sådan plats eller på ett sådant sätt att fara uppstod eller trafiken onödigt hindrades. I ett särskilt stadgande räknades vissa konkreta fall upp när stannande eller parkering inte fick ske, t.ex. på eller nära övergångsställe eller vägkorsning. För överträdelse av bestämmelserna kunde i första hand föraren göras straffrättsligt ansvarig (164 § VTK). När det inte kunde utredas vem som kört ett fordon, gällde emellertid ett subsidiärt ansvar för fordonets registrerade ägare, om inte omständigheterna gjorde det sannolikt att fordonet hade frånhänts ägaren genom brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Överträdelser av reglerna om stannande och parkering handlades i första hand av polismyndigheten genom föreläggande om parkeringsbot. Om boten inte betalades i tid, hade åklagare möjlighet att väcka åtal vid tingsrätten enligt allmänna straffprocessuella regler. Under vissa förutsättningar fanns även möjlighet att utfärda ordningsbot och strafföreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Särskilt om det subsidiära ägaransvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Regeln om ett subsidiärt straffansvar för fordonsägaren infördes år 1969 i dåvarande vägtrafikförordningen (föregångare till vägtrafikkungörelsen). Frågan om ägaransvar för parkeringsförseelser behandlades emellertid redan i den utredning som låg till grund för 1960 års lagstiftning om parkeringsbot. Utredningsmannen konstaterade att tendensen i svensk strafflagstiftning var att i så stor utsträckning som möjligt begränsa regler om ägar- och husbondeansvar. Att utvidga reglerna om ägaransvar i vägtrafikförordningen ansågs inte kunna komma i fråga utan tungt vägande skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;Utredningen avvisade därför tanken på att införa ett ägaransvar vid felparkering. Frågan berördes inte heller i förslaget till lag om parkeringsbot (prop. 1960:175).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;Parkeringskommittén tog upp frågan om ägaransvar för parkeringsförseelser i det betänkande som föregick ändringarna i vägtrafikförordningen (SOU 1968:18, s. 340 f.). Av samma skäl som angetts i 1960 års utredning förordade inte heller kommittén något straffrättsligt ägaransvar för felparkering. Parkeringskommittén föreslog i stället att överträdelser av lokala parkeringsföreskrifter om begränsning av uppställningstid eller om särskilda villkor för rätt att parkera på gatumark och tomtmark skulle avkriminaliseras. De skulle i stället ersättas med en civilrättslig kontrollavgift. För betalning av avgiften skulle fordonsägaren ansvara tillsammans med föraren. För att åstadkomma ett snabbt och enkelt system, föreslogs att ägaransvaret skulle åvila bägge i de fall där den faktiske och den registrerade ägaren inte var samma person. Överträdelser av regler om parkeringsförbud och förbud mot att stanna borde enligt kommittén även fortsättningsvis vara straffsanktionerade, i syfte att tillgodose säkerheten och framkomligheten i trafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft5"&gt;Regeringen beslutade att införa ett subsidiärt ägaransvar för överträdelser av regler som kunde beivras med parkeringsbot i vägtrafikförordningen, dvs. både allmänna regler om stannande och parkering och lokala parkeringsföreskrifter. I förarbetena uttalade departementschefen att ett strikt ägaransvar skulle föra långt från principen att straff bör drabba den som begått gärningen eller medverkat till den (prop. 1969:140, s. 34 f.). Ett subsidiärt ägaransvar kunde emellertid godtas med hänsyn till att detta sannolikt skulle leda till ökad betalningsfrekvens i fråga om parkeringsbot. Ägaransvaret borde enligt departementschefen drabba den faktiske och inte den registrerade fordonsägaren. Anledningen till det uppgavs vara att bilregistret i hög grad var missvisande. Frågan om ansvar för den registrerade ägaren kunde enligt departementschefen emellertid komma i ett annat läge när bilregistret hade förbättrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft7"&gt;Införandet av ett strikt ansvar för parkeringsförseelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft17"&gt;I den promemoria som låg till grund för förslaget till lag om felparkeringsavgift konstaterades att det även med reglerna om subsidiärt ägaransvar var mycket svårt och kostsamt att beivra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;parkeringsförseelser i storstäderna och att detta i sin tur hade en negativ påverkan på allmänhetens vilja att följa parkeringsbestämmelserna (Ds K 1973:6, s. 25 f. och s. 47 f.). Det mest effektiva sättet att uppnå bättre efterlevnad av dem ansågs vara att införa ett strikt ägaransvar för den registrerade fordonsägaren. Enligt promemorian är det också oftast ägaren eller en närstående person till denne som kör en bil. Genom tillkomsten av det nya bilregistret (numera vägtrafikregistret) ansågs också finnas bättre förutsättningar att låta ansvaret i princip riktas mot den registrerade ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;I promemorian framhölls att parkeringsförseelserna som sådana ofta är ostridiga, att allmänheten inte uppfattar dem som brott i egentlig mening och att de inte heller har någon betydelse för körkortsinnehavet. Det föreslogs därför att sanktionen skulle utformas som en avgift som inte har straffrättslig karaktär. Därigenom kunde inte heller resas några principiella invändningar mot en regressrätt för en ägare som påförts avgift gentemot den person som fått disponera över fordonet. I den efterföljande propositionen underströks behovet av att effektivisera systemet för beivrande av parkeringsförseelser och kommitténs förslag om införande av ett strikt ägaransvar för dessa förordades av departementschefen (prop. 1975/76:106, s. 30 f.). Arbetet ledde till att lagen om felparkeringsavgift infördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Lagen och förordningen om felparkeringsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Genom lagen om felparkeringsavgift infördes en avgiftssanktion i stället för straff beträffande överträdelser av vägtrafikkungörelsens regler om stannande och parkering. Dessa regler återfinns numera främst i 3 kap. &lt;NOBR&gt;47–55&lt;/NOBR&gt; §§ TrF (se nedan). Enligt lagen om felparkeringsavgift är den som överträder dessa regler skyldig att betala felparkeringsavgift (lagens 2 §). Fordonets ägare ansvarar emellertid för att avgiften betalas (4 §). Som ägare anses den som vid tiden för överträdelsen är antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret m.m. eller motsvarande utländska register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Ägarens betalningsansvar är strikt. Ägaren ansvarar emellertid inte om omständigheterna gör det sannolikt att fordonet frånhänts honom eller henne genom brott. Någon uttrycklig regel om att befrielse från avgift kan ske finns inte i övrigt. I rättspraxis har felparkeringsavgift emellertid undanröjts genom en analogisk tillämpning av de allmänna straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunderna i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2005:86 Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;24 kap. BrB, framför allt bestämmelsen om nöd (RH 50:80, RH 1986:157 och RH 1988:112).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Polisman eller parkeringsvakt meddelar parkeringsanmärkning. De kan underlåta att göra detta om överträdelsen med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydlig (5 § lagen om felparkeringsavgift och 4 kap. 6 § polisförordningen [1998:1558]).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;Om fordonets förare eller ägare anser att parkeringsanmärkningen är felaktig, kan han eller hon ansöka om rättelse hos polismyndigheten. Ägaren kan också skriftligen anmäla att han eller hon bestrider betalningsansvar. Polismyndighetens beslut i ett sådant ärende får överklagas till tingsrätten. Vid handläggningen där gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden. Det innebär att förfarandet i princip är skriftligt. Sammanträde skall emellertid hållas om det begärs av en enskild part. Vidare har parten rätt att ta del av de uppgifter av betydelse som tillförs av någon annan än parten själv och skall även beredas tillfälle att yttra sig över dessa innan ärendet avgörs. För att hovrätten skall ta upp tingsrättens beslut till prövning, krävs prövningstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Parkeringsanmärkning skall inte meddelas om det väcks åtal eller utfärdas strafföreläggande för en gärning som omfattas av parkeringsförseelsen (t.ex. vårdslöshet i trafik). Vägverket kan begära indrivning av fordringen enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Det innebär att fordringen behandlas som ett allmänt mål hos kronofogdemyndigheten, vilket får konsekvenser bl.a. i fråga om företrädesrätt vid utmätning av lön. Vidare får verkställighet ske oavsett om beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;I 1 § förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift anges lagens tillämpningsområde genom en hänvisning till reglerna om stannande och parkering i 3 kap. &lt;NOBR&gt;47–55&lt;/NOBR&gt; §§ TrF, lokala trafikföreskrifter och andra föreskrifter som får meddelas i detta hänseende. Lagen omfattar med andra ord parkering som på ett eller annat sätt sker i strid med offentligrättsliga föreskrifter, oavsett vem som äger marken i fråga (kommun, privatperson m.m.). Felparkeringsavgift får bl.a. beslutas om fordon stannas eller parkeras på sådant sätt att fara uppstår eller trafiken onödigtvis hindras eller störs eller om vägmärken och trafiksignaler skyms. Sådan avgift får också meddelas vid parkering eller stannande på eller innan övergångsställe och vägkorsning, på cykelbanor och liknande. Som tidigare framgått, är reglerna om parkering på motorväg och de åtgärder som föraren måste vidta när ett fordon parkeras eller stannas fort-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft5"&gt;farande straffsanktionerade enligt trafikförordningen (se avsnitt 4.1.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Parkeringsförseelser som inte omfattas av offentligrättslig reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;För parkering på tomtmark som ägaren kan förfoga över genom privaträttsliga avtal och som inte omfattas av lokala trafikföreskrifter m.m., saknades länge direkta bestämmelser. I stället utvecklades en relativt fast praxis som byggde på följande resonemang. Genom parkeringen träffas ett avtal mellan markägaren och den som parkerar med de villkor som brukar tillkännages vid infarten till parkeringen. Om en bilförare åsidosätter dessa, anses han eller hon ha accepterat att betala en extra avgift till markägaren. Avgiften, som i princip var ett på förhand fastställt skadestånd eller avtalsvite, kallades kontrollavgift. På grund av avtalskonstruktionens utformning kunde kontrollavgift bara tas ut av föraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Införandet av ett ägaransvar vid parkeringsförseelser på tomtmark skedde med lagen om felparkeringsavgift som förebild (prop. 1983/84:104, s. 54 f. och s. 70 f.). De argument som framfördes för en sådan ansvarskonstruktion var att bilföraren och bilägaren vanligtvis är samma person – eller att det är en närstående person till ägaren som kör bilen – och att ägaren kan bestämma vem som får använda fordonet. Några principiella invändningar mot att ålägga ägaren betalningsansvar kunde därför inte anföras, särskilt som ett strikt ägaransvar redan gäller för överträdelser som omfattas av offentligrättslig reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Olovlig parkering i strid med förbud eller villkor som markägare har beslutat regleras i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. Bestämmelserna gäller parkering på tomtmark som inte omfattas av offentligrättsliga parkeringsföreskrifter, under förutsättning att villkoren för parkering har märkts ut med vägmärken. För sådan olovlig parkering utgår en civilrättslig kontrollavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft5"&gt;Fordonets förare och den som vid tiden för parkeringen var registrerad som ägare i vägtrafikregistret m.m. eller motsvarande utländska register ansvarar solidariskt för att kontrollavgiften betalas (7 §). Ägaren ansvarar emellertid inte om omständigheterna gör det sannolikt att fordonet frånhänts honom eller henne genom brott. Om det med hänsyn till omständigheterna i samband med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft5"&gt;den olovliga parkeringen skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut kontrollavgift, får avgiften inte tas ut. En sådan situation kan enligt förarbetena föreligga när föraren har blivit fördröjd eller förhindrad att hämta sitt fordon på grund av sjukdom eller olyckshändelse (prop. 1983/84:104, s. 70).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Om avgiften inte betalas efter påminnelse, har markägaren möjlighet att väcka talan vid tingsrätt enligt rättegångsbalkens regler för tvistemålsprocessen. Till skillnad från felparkeringsavgiften, handläggs kontrollavgiften som ett enskilt mål hos kronofogdemyndigheten. Det innebär att den inte kan drivas in utan föregående dom. Det bör tilläggas att det för närvarande pågår en översyn av bestämmelserna inom parkeringsområdet. Utredningsuppdraget omfattar både den offentligrättsliga och den civilrättsliga parkeringen (dir. 2004:174).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Lagen om överlastavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;Som tidigare framgått, finns straffbestämmelser som riktar sig mot förare och fordonsägare som bryter mot vissa regler i 4 kap. TrF om maximilast för fordon, fordons bruttovikt, &lt;NOBR&gt;axel-,&lt;/NOBR&gt; trippelaxel- eller boggitryck och liknande föreskrifter. Straffbestämmelserna har motiverats främst av trafiksäkerhetsskäl (för tungt lastade fordon har exempelvis längre bromssträcka) och för undvikande av alltför tung belastning på vägnätet. Att fordonsägaren ådöms straffansvar för överträdelser av de nämnda reglerna utgör inte något hinder mot att denne även påförs en avgift för samma förseelse enligt lagen om överlastavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Avsikten med att införa ett avgiftssystem var en annan, nämligen att neutralisera de vinster som uppkommer för fordonsägarna genom överträdelser av reglerna om vägars och fordons belastning (se prop. 1972:81, s. 66 f., Utredningen rörande företagsstrukturen inom den yrkesmässiga trafiken, SOU 1971:34, och bet. TU 1972:13). Syftet var således att minska den trafikpolitiska snedvridning av konkurrensförhållandena i transportbranschen som överlaster leder till och att motverka fordonsägarnas vinstmotiv. Det var därför nödvändigt att införa ett avgiftssystem parallellt med straffbestämmelserna. Mot den bakgrunden ansågs det också vara möjligt att bestämma avgiften schablonmässigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Överlastavgift påförs ägaren till motordrivet fordon och, i fråga om släpvagn, till det fordon som släpvagnen dras av (7 § lagen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;överlastavgift). Avgiften påförs om fordonet framförs på väg med högre &lt;NOBR&gt;axel-,&lt;/NOBR&gt; boggi- eller trippelboggitryck eller högre bruttovikt än som är tillåtet för fordonet eller vägen. Som ägare anses även den som innehar ett fordon på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år eller i annat fall innehar ett fordon med nyttjanderätt och dessutom har befogenhet att bestämma om förare eller anlitar annan förare än ägaren har utsett (jfr 14 kap. TrF). Om någon brukar annans fordon utan lov, påförs i stället brukaren överlastavgiften. Vid upprepade överträdelser av bestämmelserna utgår en förhöjd avgift (5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Överlastavgift får sättas ner eller efterges om särskilda omständigheter föreligger (8 §). I rättspraxis har ställts höga krav på fordonsägaren för att detta skall kunna ske (RÅ 1991 ref. 81 och RÅ 1992 ref. 93). Enligt Regeringsrätten krävs i ett sådant fall att det bör framstå som klart att fordonsägaren har vidtagit de åtgärder som rimligen kan begäras av honom eller henne för att undvika överlast. Utrymmet för att sätta ner eller efterge avgiften är med andra ord begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Överlastavgift beslutas av länsstyrelsen. Överklagande får ske hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Sedan den 1 januari 2005 har polisman möjlighet att påföra utomnordiska medborgare överlastavgift och besluta om att förskott på avgiften skall betalas direkt i samband med att fordonet kontrolleras (se även avsnitt 5.6.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Avgift vid flyttning av fordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Enligt lagen (1982:129) och förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall får ett fordon flyttas om det är uppställt i strid med angivna föreskrifter om stannande och parkering, bl.a. i kollektivkörfält och på gång- eller cykelbana. Ett fordon får också flyttas i en del andra fall, om det är uppställt i strid med föreskrifter om stannande eller parkering och fordonet exempelvis är belagt med körförbud eller om trafikförsäkring saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Ägaren av ett fordon som flyttats med stöd av lagen är skyldig att ersätta kostnaden för flyttningen och övriga åtgärder som vidtagits med stöd av lagen (7 §). Om fordonet innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;för bestämd tid om minst ett år, gäller ägarens skyldigheter i stället innehavaren. Ersättningsskyldighet föreligger inte om ägaren gör sannolikt att fordonet frånhänts honom eller henne genom brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Beslut om att flytta fordon meddelas och verkställs i första hand av polismyndigheten. Beslut som har fattats enligt lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får inte överklagas (10 §). Detta hindrar emellertid inte att talan om skadestånd väcks mot stat eller kommun för fel eller försumlighet vid myndighetsutövning enligt reglerna i 3 kap. 2 § SkL (se NJA 1980 s. 676, som gällde lagen om flyttning av fordon i dess äldre lydelse, och JK:s beslut den 4 november 2004 i ärende Dnr &lt;NOBR&gt;3351-04-40).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Regler om körkortsingripande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Allmänt om körkortsingripande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft5"&gt;I 5 kap. körkortslagen finns regler om körkortsingripande (reglerna gäller även körkortstillstånd). Med detta avses återkallelse av körkort eller varning (5 kap. 1 §). Återkallelse innebär att körkortshavaren mister den förarbehörighet som körkortet ger honom eller henne. För att körkortsingripande skall kunna beslutas med anledning av brott, krävs att det finns en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. RB eller annan författning (se avsnitt 3.1). Med svensk dom jämställs även brottmålsdom eller annat likvärdigt avgörande som har meddelats av utländsk domstol eller myndighet. Reglerna är inte subsidiära, utan avsedda att tillämpas parallellt med relevanta delar av de straffbestämmelser som beskrivits ovan. Bestämmelserna utgör därmed ett komplement till den straffrättsliga regleringen vid allvarliga trafiköverträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft5"&gt;Det bör nämnas att det i flera olika sammanhang gjorts bedömningen att de svenska reglerna om körkortsåterkallelse utgör straff och att de således omfattas av art. 6 EKMR, i vart fall om återkallelse sker på grund av brott mot trafikreglerna (Danelius, s. 149 och Utredningen om körkortsingripanden, SOU 2000:26, s. 133 f., jfr även RÅ 2000 ref. 65). Europadomstolen har nämligen uttalat att en sanktion som består i indragning av körkort för en längre tid på grund av att körkortshavaren har begått vissa trafikförseelser bör betraktas som tilläggsstraff i konventionsrättslig mening (se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;Danelius, s. 149, med hänvisning till Europadomstolens dom den 23 september 1998 i målet &lt;SPAN class="ft7"&gt;Malige mot Frankrike&lt;/SPAN&gt;). En provisorisk, omedelbar indragning av körkort med giltighet för en kortare tid i avvaktan på fortsatt prövning faller enligt Danelius emellertid utanför tillämpningsområdet för art. 6. Det svenska regelverket för körkortsingripande är för närvarande föremål för prövning i Europadomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Återkallelse av körkort och varning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Reglerna om körkortsingripande skall ses mot bakgrund av det allmänna kravet på att körkortstillstånd och körkort skall utfärdas till personer som anses lämpliga som förare av körkortspliktiga fordon (3 kap. &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ körkortslagen). Vid bedömningen av om körkortstillstånd skall meddelas är det av betydelse om sökanden kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken. Vidare måste sökanden vid avläggande av förarprov för körkort uppvisa det beteende som bör krävas från trafiksäkerhetssynpunkt. På motsvarande sätt gäller att de förare som uppvisar olika former av trafikfarligt beteende inte anses vara lämpliga att inneha körkort och därmed inte heller att köra de fordon som körkortet ger behörighet för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft7"&gt;Körkortsingripande enligt körkortslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Grunderna för körkortsåterkallelse räknas upp i 5 kap. 3 § körkortslagen. Flera av dem består i att körkortsinnehavaren på grund av personliga förhållanden anses utgöra en säkerhetsrisk i trafiken och därför inte bör inneha körkort (sjukdom, skada m.m.). Dessa behandlas inte närmare här. Övriga grunder hänför sig till överträdelser av olika trafikregler som anses vara särskilt allvarliga från trafiksäkerhetssynpunkt (jfr prop. 1997/98:124, s. 39).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Körkort kan återkallas på grund av grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri och s.k. smitning &lt;NOBR&gt;(1–2&lt;/NOBR&gt; p). Vid rattfylleri på grund av alkoholförtäring kan körkortet i stället återkallas villkorligt under vissa förutsättningar som närmare anges i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse (5 kap. 12 §, se även nedan). Körkortet kan också återkallas om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;förmåga att rätta sig efter bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse (3 p).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;Detsamma gäller om körkortshavaren har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt och överträdelsen inte är att anse som ringa (4 p). Som exempel kan nämnas körning i uttröttat tillstånd och omkörning trots mötande trafik eller allvarliga brister i fordonets utrustning. Bestämmelsen tar sikte på överträdelser av de grundregler som måste iakttas för att trafiksäkerheten skall kunna upprätthållas (prop. 1975/76:155, s. 92). Prövningen skall ske utifrån en helhetsbedömning av överträdelsens svårhetsgrad från trafiksäkerhetssynpunkt. Om omständigheterna tyder på att det inte har funnits någon faktisk trafikfara, bör överträdelsen inte automatiskt leda till återkallelse (prop. 1979/80:178, s. 79). En stor del av alla beslut om körkortsåterkallelse – drygt 20 000 för år 2004 – meddelas med stöd av denna bestämmelse och ofta på grund av hastighetsöverträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft5"&gt;I stället för att körkortet återkallas kan körkortshavaren enligt 9 kap. 1 § körkortslagen i vissa fall meddelas en varning. Det är emellertid inte möjligt exempelvis om brottet betecknas som grov vårdslöshet i trafik. Som allmän förutsättning gäller att varningen av &lt;SPAN class="ft7"&gt;särskilda skäl &lt;/SPAN&gt;kan anses vara en tillräcklig åtgärd. Varning kan enligt förarbetena tillämpas vid förstagångsförseelser som inte innebär fara eller risk för fara eller som inte är farliga typiskt sett (prop. 1997/98:124, s. 39, angående hastighetsöverträdelser, se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Länsstyrelsernas praxis vid hastighetsförseelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;När det gäller förutsättningarna för körkortsåterkallelse och varning i samband med hastighetsöverträdelser, har följande huvudregler utvecklats i praxis. Uppgifterna är hämtade från den s.k. praxislista som används av landets länsstyrelser (reviderad den 26 maj 2004) och som tillhandahållits av Länsstyrelsen i Stockholms län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;Varning meddelas om gällande hastighetsbegränsning på s.k. 30- väg har överskridits med &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; km/tim. Körkortet återkallas om fordonet har körts med en hastighet om minst 51 km/tim. Be- träffande vägar med högre hastighetsbegränsning, meddelas en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;varning om den högsta tillåtna hastigheten för vägen har överskridits med &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; km/tim. Körkortet återkallas i de fall där den högsta tillåtna hastigheten har överskridits med 31 km/tim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Körkortet återkallas också om en förare har begått två varningsgrundande hastighetsöverträdelser inom en tvåårsperiod (räknat från den första förseelsen). Om körkortet tidigare har varit återkallat, räcker en varningsgrundande hastighetsöverträdelse inom samma period för att återkallelse skall ske. Om en person har gjort sig skyldig till fler än två hastighetsförseelser under en tvåårsperiod, sker körkortsingripande oavsett vilken hastighet över gällande hastighetsgräns som fordonet har körts med. Ingripandet kan resultera antingen i en varning eller i körkortsåterkallelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Handläggningen av ärenden om körkortsingripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer att återkallas på grund av att körkortshavaren har överträtt någon av de trafikregler som nämnts ovan eller om körkortshavaren på grund av sjukdom, skada eller liknande inte kan framföra ett körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert sätt, skall körkortet omhändertas av polisman eller åklagare (5 kap. 7 § och 7 kap. 4 § körkortslagen). Detsamma gäller om körkortshavaren vid körningen uppvisat tydliga tecken på påverkan av alkohol eller något annat ämne. Om gällande hastighetsbegränsning har överskridits med 21 km/tim på s.k. &lt;NOBR&gt;30-väg&lt;/NOBR&gt; eller 31 km/tim på vägar med högre hastighetsgräns, omhändertar polisen körkortet i regel direkt på plats. I ett sådant fall kan ett körkort även återkallas tills vidare i avvaktan på slutligt avgörande i återkallelsefrågan (5 kap. 5 § körkortslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;När ett körkort återkallas, skall bestämmas en spärrtid om minst en månad och högst tre år (5 kap. 6 §). I de fall där körkortsåterkallelse sker på grund av hastighetsöverträdelse brukar spärrtiden bestämmas till &lt;NOBR&gt;två–åtta&lt;/NOBR&gt; månader beroende på hur mycket fordonet har körts för fort i förhållande till gällande hastighetsgräns. Vid brottet grov vårdslöshet i trafik återkallas körkortet i ett år. Under spärrtiden får något nytt körkort inte utfärdas. För att detta skall ske efter spärrtidens utgång, krävs enligt huvudregeln att föraren har avlagt godkänt förarprov. Om körkortet har återkallats på grund av hastighetsöverträdelse eller andra förseelser som nämns i 5 kap. 3 § &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; och spärrtiden har bestämts till högst ett år, får nytt körkort utfärdas utan ytterligare prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft12"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft5"&gt;Länsstyrelsen prövar frågor om körkortsingripanden. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, dvs. länsrätten. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten &lt;NOBR&gt;(7–8&lt;/NOBR&gt; kap. körkortslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Slutligen bör nämnas att Utredningen om körkortsingripanden i sitt betänkande föreslog vissa ändringar i reglerna om körkortsingripande (SOU 2000:26). Vid körkortsingripande på grund av trafikbrott (t.ex. hastighetsförseelser) föreslogs att institutet med varning skulle ersättas med ett pricksystem och att förarförbud skulle beslutas i stället för körkortsåterkallelse. Vidare föreslogs att föreläggande om ordningsbot eller strafföreläggande skulle kunna utfärdas i dessa fall och att frågor om körkortsingripande skulle kunna handläggas i samband med att ansvarsfrågan prövas i brottmålet enligt de regler som gäller för straffrättsprocessen. Förslaget ledde emellertid inte till lagstiftning (se Ds 2002:17, s. 20 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft5"&gt;Straffstadgandena i 14 kap. TrF omfattar överträdelser som anses vara mer allvarliga från trafiksäkerhetssynpunkt. Därigenom utgör överträdelserna även avsteg från den aktsamhet som allmänt sett krävs av en trafikant (jfr 2 kap. 1 § TrF och, rörande hastighetsbegränsningar, 3 kap. &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; §§ TrF). Eftersom det viktigaste från trafiksäkerhetssynpunkt är att just den som kör ett fordon rättar sig efter trafikreglerna, riktar sig samtliga straffbestämmelser – med ett undantag – till föraren. På liknande sätt kan ansvar för vårdslöshet i trafik bara aktualiseras för föraren av ett fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Detsamma gäller för körkortslagens regler om körkortsingripande. Dessa regler tar särskilt sikte på trafikfarliga beteenden och är därmed – enligt både lagtext och förarbeten – avsedda att tillämpas i fråga om förseelser som anses särskilt allvarliga med hänsyn till trafiksäkerheten. Körkortsingripande sker därför regelmässigt redan vid förhållandevis måttliga hastighetsöverträdelser. Sålunda meddelas varning om högsta tillåtna hastighet på s.k. 30- väg har överskridits med &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; km/tim. Beträffande vägar med högre hastighetsgräns, meddelas varning om fordonet har körts med &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; km/tim över rådande hastighetsgräns. Vid grövre överträdelser återkallas förarens körkort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Straffansvar för fordonsägaren kan bara komma i fråga i ett fall av överträdelse av trafikförordningen, nämligen om ägaren uppsåt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft5"&gt;ligen eller av oaktsamhet underlåtit att göra vad som kan krävas för att se till att fordonet inte brukas i strid med reglerna om maximilast, axeltryck m.m., dvs. bestämmelser om fordons utrustning och funktion. I detta hänseende intar fordonsägaren således en garantställning med därtill hörande kontroll- och tillsynsplikt i förhållande till sitt fordon. Annorlunda uttryckt finns en rättsligt sanktionerad skyldighet för fordonsägaren att se till att reglerna efterlevs och att ingripa aktivt för att förhindra att överträdelser sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Eftersom bara fysiska personer kan ådra sig straffansvar i svensk rätt, innehåller ansvarsbestämmelserna speciella konstruktioner för fordon som ägs eller brukas av stat, kommun eller andra juridiska personer. I dessa fall utpekas således särskilda fysiska personer som ansvarssubjekt (förmän, företrädare för den juridiska personen m.m.). Om fordonsägaren kan ådra sig straffansvar, brukar detsamma gälla för vissa nyttjanderättshavare och personer som innehar ett fordon på grund av leasing. Om någon brukar ett fordon utan lov, brukar föreskrivas att den personen skall dömas i ägarens ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;I de författningar som reglerar fordons utrustning och funktion i övrigt, registrering av fordon och betalning av fordonsskatt, vägavgift och trafikförsäkring, föreskrivs också en allmän skyldighet för fordonsägaren att vidta åtgärder och i övrigt uppfylla de krav som ställs i dessa hänseenden (t.ex. fordonsförordningen, lagen och förordningen om vägtrafikregister, fordonsskattelagen, trafikskadelagen och lagen om vägavgift för vissa tunga fordon). Även dessa bestämmelser utgör exempel på fordonsägarens garantställning gentemot sitt fordon. Detsamma gäller beträffande reglerna om fordons överlast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Om fordon används trots att de är avregistrerade, avställda eller belagda med brukandeförbud (t.ex. på grund av att fordonsskatten inte är betald, att de uppvisar allvarliga brister från säkerhetssynpunkt eller används i strid med föreskrifter om registreringsskyltar), kan fordonsägaren således ådra sig straffansvar. Det är fallet oavsett om ägaren själv har använt fordonet vid överträdelsen. Oaktsam underlåtenhet att vidta åtgärder för att hindra att fordonet brukas är normalt tillräckligt för straffansvar. De krav på aktsamhet och kontroll som ställs på fordonsägaren i dessa situationer brukar inte anges närmare i själva straffbestämmelsen (det gäller även för liknande regler i andra författningar). I vissa fall kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft12"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td70"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td71"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Trafiklagstiftningen - ett system med straff och avgifter&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft5"&gt;även föraren dömas, om den personen känt till hindret (uppsåtskrav).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft5"&gt;Straffansvaret i de författningar som reglerar yrkestrafiken omfattar i allmänhet både förare och arbetsgivare eller tillståndshavare (t.ex. förordningen om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet och yrkestrafiklagen). Bestämmelserna utgör också exempel på fordonsägarens garantställning med avseende på sitt fordon och dess användning i vissa situationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Inom transportområdet är fordonsägaren ofta företagare eller näringsidkare. Den kontroll- och tillsynsplikt som ligger till grund för den straffrättsliga regleringen hänger därför nära samman med företagares allmänna skyldighet att se till att hans eller hennes verksamhet bedrivs i enlighet med gällande lag. Således stadgas exempelvis straff inte bara för förare som bryter mot föreskrifter om dygnsvila och medförande av tidbok, utan även för arbetsgivare eller tillståndshavare som inte gjort vad som ankommit på denne för att hindra förseelsen. Oaktsam underlåtenhet är normalt sett tillräckligt för straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Även de författningar som innehåller regler om förarbehörighet för bl.a. moped föreskriver straffansvar för andra personer än den som har begått själva överträdelsen. Enligt dessa bestämmelser kan vårdnadshavare ådra sig straffansvar för att inte ha gjort vad som ankommit på honom eller henne för att hindra att underåriga personer kör sådana fordon. Oaktsam underlåtenhet att vidta åtgärder för att hindra brukandet är tillräckligt för straffansvar. Reglerna utgör ytterligare exempel på en rättsligt sanktionerad aktivitetsplikt, som i detta fall hänger samman med vårdnadshavares allmänna skyldighet att ansvara för barn som står under den personens vårdnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;Slutligen är fordonsägaren (fysisk eller juridisk person) i princip strikt ansvarig för betalning av kontroll- och felparkeringsavgift vid olika parkeringsförseelser samt för betalning av överlastavgift och kostnader som uppkommer med anledning av att fordon flyttas. Reglerna har i huvudsak tillkommit av effektivitetsskäl och, i fråga om överlast, för att motverka att aktörer inom transportnäringen gör obehöriga vinster genom att lasta fordon för tungt. Avgiftsbestämmelsernas konstruktion med strikt ansvar kan sägas utgöra undantag från det övriga regelsystemet, som utgör en del av specialstraffrätten och därmed alltid uppställer ett krav på uppsåt eller oaktsamhet för att en person skall kunna ådömas ansvar för en trafikförseelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft12"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;P class="p327 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Nollvisionen som mål för trafiksäkerhetspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft5"&gt;Frågan hur man kan gå tillväga för att förbättra trafiksäkerheten har debatterats under många år i Sverige. Under hösten 1997 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av vägtrafikolyckor, den s.k. nollvisionen, samt att vägtransportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta mål (prop. 1996/97:137, bet. 1997/98:TU4 och rskr. 1997/98:11). Vidare har uppställts ett etappmål för nollvisionen. Det innebär att antalet dödade personer till följd av vägtrafikolyckor skall ha minskat med 50 procent eller till 270 personer år 2007 räknat från 1996 års nivå (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10 och rskr. 1997/98:266 och 267). Trafiksäkerhetsarbetets långsiktiga inriktning enligt besluten om nollvisionen och det därtill hörande etappmålet ligger fortfarande fast (prop. 2003/04:160, bet. 2004/05:TU2 och rskr. 2004/05:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft5"&gt;Flera förslag har redovisats och genomförts i syfte att konkretisera och förverkliga nollvisionen och etappmålet. En viktig del av arbetet går ut på att förbättra trafikövervakningen och att förmå trafikanterna att bättre följa gällande trafikregler, framför allt rörande hastighetsanpassning, nykterhet och användning av skyddsutrustning (främst bilbälte). Anledningen till detta är att hastighetsförseelser, rattfylleri och bristande användning av bilbälte utgör starkt bidragande orsaker till trafikolyckor med dödsfall eller allvarliga personskador som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft12"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Problemet med hastighetsöverträdelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Under år 2001 rapporterades totalt 137 600 hastighetsöverträdelser. Två år senare uppgick antalet till 153 700. Enligt Vägverket överskreds under år 2003 hastighetsgränserna vid 59 procent av trafikarbetet på de statliga vägarna i Sverige. För vägar i tätort var motsvarande andel 49 procent. Cirka en tredjedel av antalet trafikolyckor med dödlig utgång eller &lt;NOBR&gt;150–200&lt;/NOBR&gt; per år orsakas enligt Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) uppskattningar genom att gällande hastighetsgränser inte efterföljs. För att det uppställda etappmålet för nollvisionen skall kunna förverkligas, brukar det anses att medelhastigheten på landets vägar bör sänkas med närmare 10 procent. Myndigheter, beslutsfattare och andra inblandade är överens om att hastighetsöverträdelserna utgör ett stort problem för trafiksäkerheten och att de tar stora resurser i anspråk för framför allt polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;I detta avsnitt redovisas en del av de diskussioner som har förevarit kring möjligheterna att införa ändrade regler för hastighetsförseelser, främst genom att ersätta straffet med en avgift för föraren eller ägaren och att införa en skyldighet för ägaren att lämna uppgifter om vem som använt fordonet vid en sådan förseelse. Vidare kommer att redogöras för några av de försök som gjorts för att öka effektiviteten i trafikövervakningen, särskilt rörande automatisk trafiksäkerhetskontroll med kamera. Av- slutningsvis kommer även något att nämnas om andra förslag som lagts fram i syfte att öka trafiksäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Tidigare diskussioner om ägaransvar och avkriminalisering av hastighetsförseelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ägaransvar vid hastighetsförseelser i lagen om överlastavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Redan i början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; uppkom frågan om de närmare förutsättningarna för och lämpligheten av att införa ett ägaransvar vid hastighetsöverträdelser. Som exempel kan nämnas den diskussion som fördes under utarbetningen av förslaget till lagen om överlastavgift år 1972. I förarbetena diskuterades om det var möjligt att införa ett medverkansansvar för fordonsägare eller transportköpare vid överskridande av hastighetsbegränsningar under yrkestransporter. Anledningen till att frågan kom upp var att överträdel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft5"&gt;ser av gällande hastighetsgränser kunde medföra trafikekonomiska vinster för fordonsägarna precis på samma sätt som när fordon lastas för tungt. Detta var ju också det främsta skälet bakom införandet av en avgift vid överlast (se avsnitt 4.2.4). En sådan utvidgning av det straffrättsliga ansvaret avvisades emellertid både av den utredning som låg till grund för lagförslaget och av departementschefen (SOU 1971:34, s. 32 f. och prop. 1972:81, s. 75). Anledningen uppgavs vara att möjligheterna för fordonsägaren att hindra hastighetsöverträdelser generellt sett är begränsade och att det därför inte kan ställas lika stora krav på ägaren i detta hänseende som när det gäller regler om fordons belastning eller om arbets- och vilotid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Förslag till avkriminalisering av hastighetsförseelser under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;År 1983 gav regeringen Riksåklagaren i uppdrag att lämna förslag i fråga om möjligheterna att avgränsa straffrättens tillämpningsområde. I en av de två promemorior som upprättades redovisade Riksåklagaren sin syn på möjligheterna att avkriminalisera vissa trafikförseelser (Överträdelser i trafiken, Förslag till avkriminalisering och andra förändringar i trafiklagstiftningen, mars 1984). Något förslag om en förändring av ansvarsreglerna för hastighetsöverträdelser lämnades inte. Inte heller i övrigt innehöll promemorian något förslag om avkriminalisering av sådana överträdelser. Detsamma gäller beträffande de förslag som lämnades av Åklagar-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;utredningen-90,&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft5"&gt;som delvis hade ett liknande uppdrag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft5"&gt;(SOU 1992:61, se bl.a. avsnitt 2.2.2).&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td80"&gt;&lt;SPAN class="p29 ft5"&gt;Först genom&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td81"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft5"&gt;Kommunikationsdepartementets promemoria&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Sanktioner i vägtrafiklagstiftningen lämnades ett konkret förslag&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td82"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft5"&gt;om avkriminalisering av hastighetsöverträdelser (Ds&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td83"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft5"&gt;K 1985:8,&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td82"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft5"&gt;s. 36 f. och s. 57 f., promemorian innehöll för övrigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td83"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft5"&gt;även flera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft5"&gt;andra förslag till avkriminalisering av trafikförseelser). Förslaget ledde emellertid inte till någon författningsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft5"&gt;I promemorian betonades att efterlevnaden av hastighetsbestämmelserna är av mycket stor betydelse för trafiksäkerheten, samtidigt som överträdelser av hastighetsgränserna är vanligt förekommande. Det ansågs därför viktigt att markera att samhället ser allvarligt på sådana överträdelser. En påföljdsskärpning inom ramen för det straffrättsliga systemet ansågs emellertid inte vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft5"&gt;möjlig. I stället föreslogs införandet av en administrativ sanktionsavgift kallad hastighetsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Avgiftens storlek skulle beräknas efter hur stor överträdelsen varit i förhållande till den högsta tillåtna hastigheten och i övrigt kunna bestämmas utan direkt hänsyn till gällande bötesmaximum. De ekonomiska konsekvenserna skulle enligt promemorian därmed bli mer kännbara, vilket i sin tur skulle bidra till en bättre allmänprevention. Ett sådant system ansågs också medföra vissa fördelar ur administrativ synvinkel, eftersom det – till skillnad från systemet med ordningsbot – även kunde tillämpas när förseelsen förnekats. Sanktionsavgiften skulle enligt förslaget träda i stället för straff. I de fall där en hastighetsförseelse även kunde bedömas som vårdslöshet i trafik föreslogs emellertid att både straff och avgift skulle kunna komma i fråga. Anledningen uppgavs vara att den som döms för detta brott annars skulle kunna få en mindre kännbar påföljd än en person som påförs en avgift. Några förändringar avseende själva ansvarsfrågan i övrigt föreslogs inte. Avgiften skulle således påföras den som kört fordonet. Den omständigheten att en hastighetsöverträdelse kan få betydelse för körkortsinnehavet skulle enligt promemorian inte påverkas av förslaget, eftersom rapportering till körkortsregistret ansågs kunna ske ändå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Huvuddragen i det föreslagna systemet med hastighetsavgift var i övrigt följande. En polisman skulle ha befogenhet att utfärda föreläggande om att betala avgift vid överträdelser av bestämmelser om högsta tillåtna hastighet i vägtrafikkungörelsen och lokala trafikföreskrifter som meddelats med stöd av denna. I tveksamma fall skulle frågan emellertid kunna hänskjutas till åklagare. Vidare skulle avgiften betalas oavsett om förseelsen förnekats eller inte. Bestridande av föreläggandet skulle ske hos länsstyrelsen, vars beslut skulle kunna överklagas till kammarrätten med vissa möjligheter till muntlig förhandling. Polismyndigheten skulle även ha viss möjlighet att vidta rättelse vid klara fall av felskrivning och liknande. Slutligen skulle regeringen bestämma det lägsta och högsta beloppet för avgiften, men i övrigt kunna överlåta till andra myndigheter att ange de närmare beloppen (t.ex. Riksåklagaren efter samråd med Trafiksäkerhetsverket, numera Vägverket, och Rikspolisstyrelsen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;I sitt yttrande över promemorian ställde sig Rikspolisstyrelsen negativ till förslaget med hänvisning till allmänpreventiva aspekter (yttrandet återges i Rikspolisstyrelsens rapport 1992:3, avsnitt 14.2, se nästföljande avsnitt). Ett bötesstraff ansågs ha ett starkare sym-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft5"&gt;bolvärde än en avgiftssanktion. Enligt Rikspolisstyrelsen fanns det därmed en uppenbar risk för att en avgift skulle vara mindre effektiv från moralbildande synpunkt. Att ha flera sanktionssystem som delvis griper in i varandra ansågs också utgöra en systematisk olägenhet, som skulle minska allmänhetens förståelse för regelsystemet. Inte heller ansågs att polisens rapporteringsrutiner skulle förenklas genom det föreslagna systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Försök med automatisk trafiksäkerhetskontroll – ATK&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Rikspolisstyrelsens rapport år 1992&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;I slutet av år 1992 redovisade Rikspolisstyrelsen en försöksverksamhet med automatisk hastighetsövervakning (numera används oftast begreppet automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK), som pågick från mars år 1990 till och med mars år 1992 (RPS 1992:3). Sammanlagt kontrollerades 920 000 fordon vid drygt 780 övervakningstillfällen, som var jämnt fördelade över dygnet och över olika veckodagar. Av de fordon som passerade fotograferades 14 000 stycken eller 1,5 procent. Både vägsträckor på landsbygden och i tätort omfattades och därmed hastighetsbegränsningar om &lt;NOBR&gt;50–90&lt;/NOBR&gt; km/tim. Till varje försökssträcka fanns en motsvarande kontrollsträcka. Under försöket användes nästan bara fasta anläggningar. Anläggningarna utgjordes i huvudsak av en hastighetsmätande del, baserad på radarteknik, och en dokumenterande del bestående av utrustning för fotografering av fordonet och föraren (framifrån). Trafikanterna informerades om övervakningen genom skyltning och kunde således anpassa sin hastighet i god tid före mätplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft5"&gt;När ett foto av tillräckligt bra kvalitet hade framställts, skickades en skrivelse ut till fordonsägaren med två svarsalternativ. Om fordonsägaren själv hade kört fordonet vid den aktuella tidpunkten, gavs möjlighet att erkänna eller förneka förseelsen. Om någon annan kört fordonet, ombads ägaren att lämna så fullständiga uppgifter som möjligt om föraren. Av det totala antalet fotografier som redovisats från polismyndigheterna ledde 81 procent till en identifiering av fordonet. Cirka 80 procent av dessa ärenden klarades upp i sin tur, vilket motsvarar 2/3 av de förare som hade fotograferats i samband med överträdelsen. Cirka 70 procent av de ärenden där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft5"&gt;fordonets ägare hade tillskrivits uppklarades enligt rapporten redan på detta inledande stadium av utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Enligt rapporten, som baserades på VTI:s utvärdering av försöket, sjönk både hastigheterna och antalet personskadeolyckor på de vägsträckor som omfattades av försöket, jämfört med de mätningar som gjorts på kontrollsträckorna (Försök med automatisk hastighetsövervakning &lt;NOBR&gt;1990–92,&lt;/NOBR&gt; VTI:s rapport nr &lt;NOBR&gt;378-1992).&lt;/NOBR&gt; Minskningen av antalet personskadeolyckor var 22 procent på försökssträckorna och 17 procent på kontrollsträckorna (vid en summering av tätort och landsbygd), medan minskningen av antalet trafikskadade var 28 procent respektive 21 procent. Den trafiksäkerhetseffekt som åstadkommits genom kameraövervakningen uttrycktes som en minskning av antalet personskadeolyckor med 5 procent och av antalet trafikskadade med 9 procent. Det begränsade antalet olyckor och skadade personer innebar emellertid att den positiva effekten från trafiksäkerhetssynpunkt inte kunde säkerställas för försöket som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Resultaten visade allmänt sett att ju högre den ursprungliga hastighetsnivån var i förhållande till rådande hastighetsgräns, desto större blev hastighetsminskningen i samband med kameraövervakningen. VTI:s utvärdering visade också att hastigheterna började sjunka cirka 500 meter före kameraskåpen, att de var som störst vid skåpen – mellan &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; km/tim – och att de fortsatte till omkring en kilometer efter skåpen. Totalt sett sjönk medelhastigheten på försökssträckorna med 3 km/tim i förhållande till kontrollsträckorna, både på landsvägarna och på gatorna i tätort. I sin rapport konstaterade Rikspolisstyrelsen att de fasta anläggningarna utsattes för omfattande skadegörelse. I dess helhet ansågs automatisk hastighetsövervakning emellertid vara ett effektivt medel för att övervaka hastigheten på ett stort antal fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Rikspolisstyrelsens slutsats blev att under vissa förutsättningar borde ett system med automatisk hastighetsövervakning genom mobila anläggningar införas i begränsad omfattning för övervakning av särskilt trafikfarliga platser eller utsatta vägavsnitt (avsnitt 15 i rapporten). En av dessa förutsättningar uppgavs vara att automatisk hastighetsövervakning anses lämplig med hänsyn till rättssäkerhets- och integritetsaspekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Särskilt pekades på rättssäkerhetsaspekter som hänger samman med anläggningarnas förmåga att på ett effektivt och säkert sätt registrera och identifiera alla fordon och fordonsförare som överskrider gällande hastighetsbegränsning (avsnitt 7 och 14.4 i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft5"&gt;rapporten). I det hänseendet pekades bl.a. på svårigheterna att identifiera vissa kategorier av förare, särskilt &lt;NOBR&gt;MC-förare,&lt;/NOBR&gt; eftersom de ofta använder hjälm med visir och då det inte finns något krav på att motorcyklar skall vara försedda med en främre registreringsskylt. Liknande svårigheter ansågs kunna uppstå i fråga om kraftigt nedsmutsade fordon. I rapporten framhölls även risken att en del förare avlägsnar den främre registreringsskylten eller vidtar andra åtgärder för att undvika identifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;När det gäller integritetsaspekter, underströks att kameraövervakning skall ske med hänsyn till enskildas personliga integritet och att systemet med automatisk hastighetsövervakning rymmer faktorer som är av betydelse i fråga om integritetsintrång (avsnitt 6 och 14.5 i rapporten). En bestämmelse om detta finns i 1 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;En ytterligare viktig förutsättning för att ett sådant system skulle kunna införas och fungera uppgavs vara att en acceptabel uppklarningsprocent uppnås (se ovan). I det hänseendet borde enligt rapporten framför allt övervägas möjligheterna att införa en regel om upplysningsplikt för fordonsägaren angående vem som disponerat hans eller hennes fordon vid den tidpunkt då hastighetsöverträdelsen registrerades (avsnitt 5.5, 14.3 och 15.1 i rapporten). I sådant fall ansågs det emellertid nödvändigt att uppmärksamma reglerna om vittnesförhör i 36 kap. RB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;I rapporten betonades att det skulle medföra betydande svårigheter från effektivitetssynpunkt att redan i skrivelsen till fordonsägaren upplysa denne om att det inte finns någon vittnesplikt vid vissa fall av släktskap med den brottsmisstänkte eller om att det inte finns någon allmän skyldighet att yttra sig under förundersökningen. Om det skulle komma fram att det fanns ett släktskapsförhållande mellan fordonsägaren och föraren, som medför att vittnesskyldighet inte föreligger enligt 36 kap. 3 § RB, var det enligt rapporten tveksamt om polisen borde utreda ärendet vidare (hänvisning gjordes till vissa &lt;NOBR&gt;JO-uttalanden&lt;/NOBR&gt; i denna del och vilka har redogjorts för i avsnitt 3.1.3). Däremot ansågs det vara rimligt att ålägga ägaren att lämna upplysningar om sitt eventuella släktskap med föraren till polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;I rapporten uppmärksammades även frågan om införande av ett avgiftssystem och ett ägaransvar vid hastighetsöverträdelser som alternativ till systemet med föraransvar. Rörande möjligheterna att införa sanktionsavgifter, vidhöll Rikspolisstyrelsen den uppfattning som tidigare framförts i yttrandet över promemorian Sanktioner i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft5"&gt;vägtrafiklagstiftningen (RPS 1992:3, avsnitt 14.2). När det gäller ägaransvaret, underströks att medborgarna måste kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande. Det ansågs därför vara ytterst otillfredsställande att en ägare som saknar möjlighet att påverka en förares handlande ändå måste stå till svars för dennes felaktiga beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ytterligare försök med automatisk hastighetsövervakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft5"&gt;Rikspolisstyrelsens skrivelse den 3 februari 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;I en skrivelse till Justitiedepartementet den 3 februari 2003 redovisade Rikspolisstyrelsen ytterligare försök med automatisk hastighetsövervakning, som bedrivits genom samarbete mellan Rikspolisstyrelsen, Vägverket och berörda polismyndigheter (POL- &lt;NOBR&gt;331-0626/03).&lt;/NOBR&gt; Försöken har utvärderats av VTI (VTI, Automatisk hastighetsövervakning, Resultat från försöksverksamheten den 5 januari 2003). Försöket pågick från juni år 2000 till och med maj år 2002 på 14 vägsträckor med totalt 106 mätpunkter fördelade på cirka 27 mil väg med olika hastighetsbegränsningar. Sammanlagt passerade 291 000 fordon under den tid då kamerorna var aktiva. Drygt 22 000 fordon (8 procent av samtliga fordon) överskred hastighetsgränserna. Strax under 5 000 av dessa fordon fotograferades (1,7 procent av samtliga fordon).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Bortfallet av antalet fotografier som av olika skäl inte kunde användas var inledningsvis 47 procent. Nästan hälften av dem hade sin grund i tekniska orsaker (t.ex. överföringsfel, låg blixteffekt och felaktigt inställt instrument) och 25 procent (ca 13 procent av det totala antalet fordon) berodde på solreflexer och fordonsdetaljer som skymde föraren. Av det återstående bortfallet på 30 procent kunde 1,5 procent hänföras till att fordonet saknade registreringsskyltar, 1,4 procent till att registreringsskylten blivit oläslig på grund av väglaget, 1,8 procent till att fordonet var av oidentifierbar nationalitet och 1,7 procent till att fordonet var tvåhjuligt (och därmed saknade främre registreringsskylt). Detta motsvarar cirka 3 procent av samtliga tagna fotografier (rörande övriga poster, varav närmare 15 procent redovisas under rubriken ”övrigt”, hänvisas till &lt;NOBR&gt;VTI-rapporten).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft12"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386153x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft5"&gt;Efter att ett arbete med kvalitetssäkring påbörjats i slutet av år 2002 borde andelen &lt;NOBR&gt;icke-användbara&lt;/NOBR&gt; fotografier enligt Rikspolisstyrelsen ha reducerats till &lt;NOBR&gt;20–22&lt;/NOBR&gt; procent under år 2003. Hälften av dessa (cirka 10 procent av det totala antalet fotografier) kan enligt Rikspolisstyrelsens uppskattning antas bero på att föraren avsiktligt har hållit handen för ansiktet, gömt ansiktet bakom solskyddet eller monterat bort den främre registreringsskylten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft5"&gt;Ett minskat antal personskadeolyckor och skadade personer redovisades från försökssträckorna med kameraövervakning. Särskilt stor var minskningen av antalet dödsolyckor och antalet dödade personer (cirka 60 procent). Denna förändring var också den enda som kunde säkerställas statistiskt. Tänkbara förklaringar till detta resultat – dvs. att den relativa minskningen var större ju svårare skadegraden var – uppgavs vara försökets begränsade omfattning och att kameraövervakningen ger relativt större effekt på de svåraste olyckorna och personskadorna, eftersom det är de högsta hastigheterna som sänks mest (se även nedan). Denna hypotes ansågs emellertid behöva prövas genom fortsatt uppföljning av försöken. Följande resultat rörande antalet olyckor och skadade personer samt denna förändring uttryckt i procent redovisades från försökssträckorna med automatisk hastighetsövervakning (nedan förkortat AH). Hastighetsbegränsningen var 50, 70 och 90 km/tim.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td84"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft47"&gt;Olyckor/&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td85"&gt;&lt;SPAN class="p342 ft47"&gt;Medeltal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td86"&gt;&lt;SPAN class="p343 ft45"&gt;Antal med AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td87"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;Olyckor/skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;Skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;SPAN class="p342 ft48"&gt;före AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td86"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft49"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft48"&gt;Förändring i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td90"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;procent med AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td84"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;Dödsolycka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td85"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;7,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td86"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;2,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td87"&gt;&lt;SPAN class="p346 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-61,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;Svår olycka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;22,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;17,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;SPAN class="p346 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-20,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;Lindrig olycka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;54,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;50,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;SPAN class="p346 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;S:a olyckor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;83,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;71,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;SPAN class="p346 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;Dödade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;9,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;3,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;SPAN class="p346 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-60,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;Svårt skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;34,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;31,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;SPAN class="p346 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-10,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td84"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;Lindrigt skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td85"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;90,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td86"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;97,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td87"&gt;&lt;SPAN class="p346 ft48"&gt;7,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft48"&gt;S:a skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;134,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td90"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;131,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;SPAN class="p346 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft17"&gt;Följande resultat redovisades från försökssträckorna med indelning efter hastighetsbegränsning (50, 70 och 90 km/tim) rörande antalet olyckor och skadade personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft12"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386154x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr13 td92"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td94"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td99"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft52"&gt;Olyckor/&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td65"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft52"&gt;Medeltal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft52"&gt;Antal med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft52"&gt;Medeltal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft52"&gt;Antal med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft52"&gt;Medeltal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft52"&gt;Antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft53"&gt;Skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td65"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft53"&gt;före AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft53"&gt;AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft53"&gt;före AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft53"&gt;AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft53"&gt;före AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft53"&gt;med AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td96"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td97"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;(50-väg)&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td98"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;(50-väg)&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td98"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;(70-väg)&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td99"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;(70-väg)&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td98"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;(90-väg)&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td100"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft52"&gt;&lt;NOBR&gt;(90-väg)&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft53"&gt;Dödsolycka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td65"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p353 ft53"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p354 ft53"&gt;6,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft53"&gt;2,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft53"&gt;Svår olycka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td65"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;2,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft53"&gt;6,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p353 ft53"&gt;3,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p354 ft53"&gt;14,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft53"&gt;14,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft53"&gt;Lindrig olycka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;4,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;3,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft53"&gt;11,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;SPAN class="p353 ft53"&gt;15,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p354 ft53"&gt;38,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft53"&gt;31,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft53"&gt;S:a olyckor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td65"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;6,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;3,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft53"&gt;18,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p353 ft53"&gt;18,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p354 ft53"&gt;58,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft53"&gt;48,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft53"&gt;Dödade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;SPAN class="p353 ft53"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p354 ft53"&gt;8,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft53"&gt;3,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft51"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft53"&gt;Svårt skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td65"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;2,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;SPAN class="p353 ft53"&gt;5,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;SPAN class="p354 ft53"&gt;22,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td48"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft53"&gt;25,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td101"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft54"&gt;Lindrigt skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td65"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft52"&gt;6,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft52"&gt;6,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft52"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;SPAN class="p353 ft52"&gt;23,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p354 ft52"&gt;65,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td48"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft52"&gt;67,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft53"&gt;S:a skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td97"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;9,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft53"&gt;6,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;SPAN class="p353 ft53"&gt;29,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td98"&gt;&lt;SPAN class="p354 ft53"&gt;96,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td100"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft53"&gt;96,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Enligt VTI:s utvärdering kunde betydande hastighetssänkningar registreras på försökssträckorna, främst vid kameraskåpen, men även mellan dem. Det observerades att ju högre medelhastigheten (MH) var före försöket med automatisk hastighetsövervakning (AH), desto mer minskade den under försöket. För de högsta hastigheterna uppmättes således en sänkning av medelhastigheten med &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; km/tim vid kameraskåpen och med &lt;NOBR&gt;7–9&lt;/NOBR&gt; km/tim mellan dem. Följande resultat redovisades angående de registrerade fordonens hastigheter (hastighetsbegränsningen var 90 km/tim).&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td102"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;MH före&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft47"&gt;Faktisk&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td83"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft55"&gt;Faktisk MH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft47"&gt;Förändring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td103"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft47"&gt;Förändring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;Skillnad vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft48"&gt;försöket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft48"&gt;MH under&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft48"&gt;under AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td27"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft48"&gt;vid skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft50"&gt;mellan skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft48"&gt;skåp – mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft47"&gt;AH vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;SPAN class="p358 ft3"&gt;mellan skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;SPAN class="p28 ft47"&gt;skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td105"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td106"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft48"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td93"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft48"&gt;79,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td83"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft45"&gt;81,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td27"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td103"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;1,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft48"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft48"&gt;82,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft45"&gt;84,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft48"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft48"&gt;84,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft45"&gt;87,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft47"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;87,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft45"&gt;90,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td102"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft47"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;90,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td83"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft45"&gt;92,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-9,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td103"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;SPAN class="p352 ft47"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td99"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;93,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td105"&gt;&lt;SPAN class="p357 ft45"&gt;95,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td106"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-11,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td107"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-9,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;SPAN class="p359 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft5"&gt;Den genomsnittliga utredningstiden uppgick till 43 minuter per ärende, eftersom varje ärende hanterades som en fullständig förundersökning. Utredningstiden ansågs emellertid kunna kortas ner avsevärt med hjälp av olika tekniska lösningar. Enligt VTI:s beräkningar medförde försöket en uppskattad sammanlagd samhällsekonomisk besparing på drygt 83 miljoner kr (denna siffra räknades fram genom att från ökade kostnader i form av investerings- och driftskostnader och längre restid om totalt 42 miljoner kr dra minskade kostnader för personskador, fordon och miljön om totalt 125 miljoner kr).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft5"&gt;Rikspolisstyrelsens slutsats blev att metoden med automatisk hastighetsövervakning var en av de mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärderna. Slutligen kan nämnas att de attitydundersökningar som genomfördes i samband med försöket visade att upp till 73 procent av de tillfrågade ansåg att systemet skulle utökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;Rikspolisstyrelsens skrivelse den 19 april 2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft5"&gt;I en skrivelse till Justitiedepartementet den 19 april 2004 redovisade Rikspolisstyrelsen fortsatta försök med automatisk hastighetsövervakning, som utvärderats av VTI &lt;NOBR&gt;(POL-331-1502/04,&lt;/NOBR&gt; Automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK &lt;NOBR&gt;2002–2003&lt;/NOBR&gt; och VTI, Automatisk hastighetsövervakning &lt;NOBR&gt;2002–2003).&lt;/NOBR&gt; De redovisade resultaten baserades på mätningar som gjorts under åren 2002 och 2003. Vid utgången av år 2003 fanns totalt 49 kameror på 40 vägavsnitt. 14 av dessa (motsvarande en vägsträcka om cirka 27 mil) var i drift under hela mätperioden. Övriga vägavsnitt (cirka 34 mil) hade börjat användas under år 2003. Avståndet mellan kamerorna var i genomsnitt 4,5 kilometer (motsvarande tre minuters körtid vid en hastighet på 90 km/tim). Drygt 14 000 fordon fotograferades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Andelen godkända fotografier ökade från 54 procent år 2002 till 65 procent år 2003. Nästan hela denna ökning kunde hänföras till att de tekniska bristerna hade blivit färre. Det sammanlagda bortfallet av fotografier uppgick år 2003 till 35 procent. Andelen underkända fotografier som berodde på tekniska brister uppskattades till drygt 5 procent av samtliga tagna fotografier år 2003. Cirka 13 procent av dessa (både år 2002 och år 2003) berodde på att föraren inte kunnat identifieras på grund av solreflexer eller skymmande fordonsdetaljer. Den resterande delen (14,5 procent av det totala antalet fotografier år 2002 och 16,7 procent år 2003) hade sin grund i andra anledningar, t.ex. att föraren avsiktligt dolt ansiktet (3,7 procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft5"&gt;När det gäller trafiksäkerhetseffekterna, redovisades en relativ minskning av framför allt antalet dödsolyckor och dödade personer (mer än 50 procent), respektive svåra olyckor och svårt skadade personer (närmare 30 procent) på vägar med kameraövervakning. Förändringarna kunde säkerställas statistiskt, med undantag för svåra olyckor och svårt skadade personer. De tänkbara förklaringarna till att den största minskningen just avsåg antalet dödade personer uppgavs vara desamma som vid den tidigare ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft5"&gt;värderingen, som uppvisade liknande resultat (nämligen försökets begränsade omfattning och att ATK ger relativt större effekt på de svåraste olyckorna och personskadorna, eftersom det är de högsta hastigheterna som sänks mest). Hypotesen ansågs emellertid behöva prövas genom ytterligare uppföljning av försöken med ATK. Följande resultat rörande antalet olyckor och skadade personer respektive den procentuella förändringen av medeltalet olyckor och skadade personer per år redovisades från försökssträckorna med övervakning och på vägar utan kameraövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft3"&gt;Olyckor/skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft47"&gt;Medeltal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;SPAN class="p343 ft45"&gt;Antal med AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td101"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;Olyckor/skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Olyckor/skador&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;antal&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft47"&gt;före AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;Förändring i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;Förändring i&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;procent (per år),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;procent (per år),&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;medeltal med&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;medeltal utan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td99"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td109"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;Dödsolycka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft47"&gt;9,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;4,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-50,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-8,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;Svår olycka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft47"&gt;32,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;22,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-30,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;4,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;Lindrig olycka&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft47"&gt;102,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;81,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;- 20,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;3,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;S:a olyckor&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft47"&gt;144,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;109,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;- 24,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;2,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;Dödade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft47"&gt;12,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;5,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-56,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;Svårt skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft47"&gt;49,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;35,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-27,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;7,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;Lindrigt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft47"&gt;180,0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;153,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;8,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td93"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td101"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td51"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;S:a skadade&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;SPAN class="p361 ft47"&gt;241,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;194,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;SPAN class="p362 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-19,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;SPAN class="p349 ft47"&gt;7,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft5"&gt;Enligt VTI:s utvärdering kunde betydande hastighetssänkningar registreras på försökssträckorna, särskilt vid kameraskåpen. Precis som vid den tidigare utvärderingen observerades att ju högre medelhastigheten (MH) var före försöket med automatisk hastighetsövervakning (AH), desto mer minskade den under försöket. För de högsta hastigheterna uppmättes således en sänkning av medelhastigheten med cirka &lt;NOBR&gt;11–14&lt;/NOBR&gt; km/tim vid och cirka 6,5– 8,5 km/tim mellan kameraskåpen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Mot den bakgrunden drog Rikspolisstyrelsen och VTI slutsatsen att hastigheterna vid kameraskåpen minskat mer än i föregående utvärdering, men att minskningen var måttlig mellan skåpen. Med större vana vid övervakningsmetoden kunde enligt Rikspolisstyrelsen och VTI förväntas att många bilister skulle öka hastigheten mellan kameraskåpen. Följande resultat redovisades rörande de registrerade fordonens hastigheter (hastighetsbegränsningen var 90 km/tim).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft12"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386157x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2005:86 Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td62"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft47"&gt;MH före&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td58"&gt;&lt;SPAN class="p365 ft55"&gt;Faktisk MH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;SPAN class="p366 ft55"&gt;Faktisk MH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td95"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft47"&gt;Förändring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft47"&gt;Förändring&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td104"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft47"&gt;Skillnad vid&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;SPAN class="p351 ft48"&gt;försöket&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft48"&gt;under AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft48"&gt;under AH&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft48"&gt;vid skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft50"&gt;mellan skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft48"&gt;skåp – mellan&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td111"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;SPAN class="p45 ft48"&gt;vid skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft50"&gt;mellan skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td114"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft46"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft48"&gt;skåp&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td62"&gt;&lt;SPAN class="p367 ft48"&gt;80&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td58"&gt;&lt;SPAN class="p368 ft45"&gt;80,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;SPAN class="p366 ft45"&gt;81,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td95"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;0,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td110"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft48"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td104"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;SPAN class="p367 ft48"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;SPAN class="p368 ft45"&gt;82,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p366 ft45"&gt;84,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;SPAN class="p367 ft48"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;SPAN class="p368 ft45"&gt;84,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p366 ft45"&gt;87,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-2,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;SPAN class="p367 ft48"&gt;95&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;SPAN class="p368 ft45"&gt;86,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p366 ft45"&gt;90,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-8,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-3,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;SPAN class="p367 ft48"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td58"&gt;&lt;SPAN class="p368 ft45"&gt;88,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p366 ft45"&gt;93,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td95"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-11,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td110"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td104"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;SPAN class="p367 ft48"&gt;105&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;SPAN class="p368 ft45"&gt;90,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;SPAN class="p366 ft45"&gt;96,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;SPAN class="p344 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-8,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft48"&gt;&lt;NOBR&gt;-5,6&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft5"&gt;Vidare noterades i skrivelsen att den genomsnittliga utredningstiden har minskat från 43 till 30 minuter per ärende (jfr ovan). Från Rikspolisstyrelsen har upplysts att den genomsnittliga utredningstiden beräknas komma att uppgå till 20 minuter per ärende, när ett nytt mätsystem med digitala kameror har satts i drift (se avsnitt 5.3.3). Enligt VTI:s beräkningar uppgick den samhällsekonomiska besparingen för år 2003 till 164 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Mot den angivna bakgrunden vidhöll Rikspolisstyrelsen och VTI sin tidigare uppfattning att ATK utgör en av de mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft5"&gt;Rapport angående vissa frågor om ATK den 4 augusti 2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;Den 1 juni 2004 uppdrogs åt landshövdingen i Norrbottens län att bl.a. jämföra effekterna av ATK med andra metoder som polisen använder för att övervaka trafiken. Uppdraget redovisades i form av en rapport till Justitiedepartementet den 4 augusti 2004 (Vissa frågor om automatisk hastighetsövervakning med kamera). Med hänvisning till internationella studier och redovisningar som gjorts av Polismyndigheterna i Stockholms, Skåne och Västerbottens län, drogs slutsatsen att ATK är den enda tillgängliga övervakningsmetod som på ett mer bestående sätt bidrar till att sänka medelhastigheterna och därmed – i ett första steg – till att uppnå etappmålet för nollvisionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;I Västerbottens län kontrollerades fem olika pendlarstråk på s.k. &lt;NOBR&gt;90-väg&lt;/NOBR&gt; under rusningstid, tre veckor i taget, i två och ett halvt års tid. Under mätperioden och till och med tre veckor efter det att kontrollerna hade flyttats minskade medelhastigheten med 5 km/tim (från 93 till 88 km/tim). Vidare visade en fyraårig försöksverksamhet med ATK på en annan s.k. &lt;NOBR&gt;90-väg&lt;/NOBR&gt; att de fordon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft12"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft5"&gt;som passerade kamerorna höll en medelhastighet på cirka 87– 88 km/tim.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;I redovisningen från Polismyndigheten i Stockholms län underströks vikten av att sänka medelhastigheten på vägarna för att minska antalet personskadeolyckor. En jämförelse gjordes mellan hastighetsmätning med hjälp av ATK och andra metoder. När det gäller mätning med laserteknik, måste operatören välja ut de fordon som skall mätas. Av naturliga skäl mäts i första hand de fordon som kör fortast. Detta medför att lagföringen begränsas till att främst avse allvarliga hastighetsförseelser. För att även kunna lagföra ”medelfortköraren”, och därmed få till stånd en reell sänkning av medelhastigheten, måste radarövervakning användas. En sådan övervakning kräver emellertid betydande personalresurser. Enligt Polismyndigheten i Stockholms län ger ATK däremot möjlighet till en effektiv sänkning av medelhastigheten, eftersom övervakningen sker kontinuerligt och då resultaten fortlöpande följs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Vidare redovisades en utvärdering av VTI rörande försök med ATK som gjorts under åren &lt;NOBR&gt;1998–2000&lt;/NOBR&gt; och som visade att efter en initial hastighetssänkning med &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; km/tim på försökssträckorna, blev sänkningen därefter inte lika markant (meddelande nr 906.2000). Mot denna bakgrund konstaterade VTI att det finns en klar tendens att den inledande hastighetssänkningen minskar genom att bilförarna ”lär sig” hur ATK fungerar och att det därför hela tiden krävs överraskningsmoment i kameraövervakningen för att behålla förarnas osäkerhet. Med hänvisning till VTI:s studie ansågs att ATK bör kompletteras med andra trafikövervakningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft5"&gt;Statistik från Rikspolisstyrelsen avseende &lt;NOBR&gt;ATK-verksamheten&lt;/NOBR&gt; år 2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;Inför den verksamhet med ATK som bedrevs under år 2004 har Rikspolisstyrelsen strukturerat och reglerat rapporteringen av de fotografier som inte har kunnat användas i det fortsatta polisarbetet. Under tidsperioden mellan den 1 januari och den 31 oktober 2004 användes ATK på drygt 50 olika vägsträckor runtom i landet och vid över 1 000 övervakningstillfällen. Enligt Rikspolisstyrelsens sammanställning kunde drygt 30 procent eller 5 000 av de 17 000 rapporterna inte användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Ungefär 13 procent av det sammanlagda antalet fotograferade fordon (dvs. mellan en tredjedel och hälften av de &lt;NOBR&gt;icke-godkända&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p372 ft5"&gt;fotografierna) hänfördes till bristande möjligheter att identifiera föraren enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft5"&gt;Föraren skymmer medvetet ansiktet: 3,56 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;Föraren ej identifierbar på grund av solreflexer: 1,24 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;Föraren skymd av backspegel: 2,72 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft5"&gt;Föraren skymd av solskydd: 3,64 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;Föraren skymd av vindrutetorkare: 0,61 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft5"&gt;Föraren ej identifierbar/foto av för dålig kvalitet: 1,32 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft5"&gt;I övrigt kan observeras att drygt 2 procent av det totala antalet bilder inte kunde användas på grund av att registreringsskylten var oläslig till följd av snö, regn och dimma. I närmare en procent av fallen saknades registreringsskylten helt och 1,5 procent av bilderna var oanvändbara på grund av låg blixteffekt. Slutligen utgjordes en procent av tvåhjuliga fordon och närmare 2,5 procent av fordon med oidentifierbar fordonsnationalitet. Inte heller dessa fotografier kunde användas. Enligt Rikspolisstyrelsen skulle man kunna komma tillrätta med en del av dessa problem genom att fordonet fotograferas bakifrån med lägre blixteffekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Sammantaget bör andelen &lt;NOBR&gt;icke-godkända&lt;/NOBR&gt; fotografier som kan hänföras till fordonets registreringsskylt försiktigtvis kunna uppskattas till 4 procent av det totala antalet registrerade fordon (andelen blir cirka 6 procent om fordon med oidentifierbar nationalitet inräknas).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;I samband härmed bör nämnas möjligheten att placera en s.k. slavblixt (en sorts motblixt) i fordonet, i syfte att omöjliggöra identifiering av föraren. Om blixten placeras på visst sätt utgör den, enligt en undersökning som publicerats i tidningen Teknikens värld, en effektiv metod för att dölja förarens ansikte (nr 1/2005, s. 48 f.). Det är emellertid okänt om och i vilken utsträckning användningen av slavblixt har bidragit till att föraren inte har kunnat identifieras i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Utvidgning av verksamheten med ATK&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Resultaten av försöksverksamheten med automatisk hastighetsövervakning har medfört att både Vägverket och Rikspolisstyrelsen ställer sig positiva till ett utökat antal kameraskåp på vägnätet. Sedan flera år tillbaka pågår ett samarbete mellan de båda myndigheterna angående ATK. För närvarande förs diskussioner om de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft12"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft5"&gt;närmare förutsättningarna för att ytterligare utvidga och permanenta verksamheten med ATK och om hur systemet skall finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;I dagsläget finns cirka 400 skåp fördelade på cirka 95 mil väg (drygt 50 vägsträckor) i hela landet, främst på olycksdrabbade platser. Målsättningen är att antalet kameraskåp år 2007 skall uppgå till ungefär 700 stycken. Enligt nuvarande teknik mäts fordonens hastighet med hjälp av radar. Om hastigheten överstiger gällande hastighetsgräns aktiveras kameran och en bild tas på fordonet. I bilden speglas även in information om bl.a. tid, plats och fordonets hastighet. Skyltning informerar trafikanterna om att automatisk hastighetsövervakning sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Ett nytt skåp och ett nytt mätsystem är under utveckling och beräknas kunna sättas i drift under andra kvartalet år 2006. Tanken är att förse varje mätplats med en digital kamera, där igångsättning och bildöverföring sker elektroniskt. Alla kameraskåp skall kunna ha kommunikation via telenätet eller liknande och vara fullt manövrerbara från en driftcentral. Diskussioner förs också om hur systemet kan användas för att uppnå en bättre hastighetsanpassning i tätorter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;I sammanhanget bör nämnas att det i uppdraget som lämnades till landshövdingen i Norrbottens län under sommaren 2004 (se föregående avsnitt) även ingick att pröva förutsättningarna för att utvidga och permanenta verksamheten med ATK och lämna förslag på dess finansiering. I det hänseendet föreslogs bl.a. att den centrala utredningsenheten för ATK lokaliseras till Kiruna under ledning av Polismyndigheten i Norrbottens län och att verksamheten finansieras genom att Vägverkets anslag omdisponeras till polisen i motsvarande mån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Regeringen delade uppfattningen att systemet med ATK utgör ett av de viktigaste instrumenten för att åstadkomma en bättre efterlevnad av hastighetsgränserna (prop. 2003/04:160, s. 65 f.). Motivet för att använda ATK är enligt regeringen att få en förebyggande effekt på platser som anses farliga från trafiksäkerhetssynpunkt och där det råder dålig hastighetsanpassning samt inga andra åtgärder planeras. För att så få trafikanter som möjligt skall behöva bötfällas skall, enligt regeringen, informationen om att kameror används för övervakning i syfte att öka säkerheten tydligt redovisas. Sammanfattningsvis gjorde regeringen bedömningen att ATK fortsättningsvis bör användas i trafikövervakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft12"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p360 ft5"&gt;Riksdagen anslöt sig till regeringens positiva inställning till ATK, men underströk att ATK aldrig kan ersätta manuell trafikövervakning helt och hållet, eftersom trafikpolisen har en rad viktiga uppgifter för att säkerställa en god trafiksäkerhet (bet. 2004/05:TU2 och rskr. 2004/05:63).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Problemen med ATK – avgift eller upplysningsskyldighet för fordonsägaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Polisverksamhetsutredningens delbetänkande år 2001&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Frågan om möjligheterna att avkriminalisera hastighetsöverträdelser togs upp igen i delbetänkandet Mot ökad koncentration – förändring av polisens verksamhet (SOU 2001:87, s. 152 f.). Utredningen ansåg att det bästa sättet att öka trafiksäkerheten är att i större utsträckning övervaka efterlevnaden av hastighetsbestämmelserna. Utredningen menade att automatisk hastighetsövervakning är en effektiv metod för detta, men att det finns vissa hinder för ett effektivt utnyttjande av den. Ett viktigt sådant hinder består enligt utredningen i att bara cirka 77 procent av antalet registrerade överträdelser lagförs på grund av att föraren på ett eller annat sätt inte kan identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;Utredningen förde ett resonemang om olika lösningar på detta problem. En konstruktion med ett straffrättsligt ägaransvar avfärdades på den grunden att den inte bedömdes vara förenlig med svensk rättstradition. En annan lösning borde enligt utredningen kunna vara att införa avgiftssanktioner för hastighetsöverträdelser i stället för straff. Utredningen menade att en sådan ordning även skulle göra det möjligt att införa ett ägaransvar för de bilar som registreras av kamerorna, vilket skulle göra hastighetsövervakningen effektivare. Ett ägaransvar skulle enligt utredningen även innebära att de automatiska övervakningskamerorna skulle kunna användas i större utsträckning. Vidare ansågs ett sådant system vara resursbesparande, eftersom det skulle minska arbetsbelastningen för polisen och även medföra betydande fördelar från trafiksäkerhetssynpunkt. Utredningen lämnade emellertid inte något mer konkret förslag, utan ansåg att frågan om införande av ett sådant ägaransvar borde utredas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Utredningsrapport inom Rikspolisstyrelsen år 2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Liknande synpunkter på frågan om ägaransvar framfördes i en utredningsrapport till Rikspolisstyrelsen den 17 mars 2003 angående automatisk hastighetsövervakning &lt;NOBR&gt;(AL-331-6520/02&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;POL-331-3800/02).&lt;/NOBR&gt; Utredaren hade som utgångspunkt att systemet med ATK kommer att utökas väsentligt under de närmaste åren och därmed generera en stor mängd registrerade hastighetsöverträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;För att kunna hantera dessa ärenden inom ramen för befintliga resurser, föreslogs att en administrativ sanktionsavgift skulle påföras fordonsägaren i likhet med vad som gäller för parkeringsanmärkningar. Som ytterligare skäl uppgavs att ett system med ägaransvar bättre tillgodoser principen om medborgarnas likhet inför lagen, eftersom det inte är möjligt att identifiera alla förare genom systemet med ATK. Vid manuell hastighetsövervakning ansåg utredaren emellertid att föraren skulle lagföras enligt det nuvarande regelsystemet. En anledning till detta uppgavs vara att det skulle strida både mot EKMR och mot det allmänna rättsmedvetandet att göra fordonsägaren strikt betalningsansvarig för en överträdelse där polisen har ingripit direkt mot föraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;När det gäller möjligheterna att införa en straffsanktionerad upplysningsskyldighet för fordonsägaren, konstaterades att en sådan bestämmelse avsevärt skulle förenkla utredningsförfarandet. Med hänvisning till en promemoria från den 13 mars 2001 redogjordes för Rikspolisstyrelsens rättssekretariats uppfattning i frågan, nämligen att det inte finns tillräckligt tungt vägande skäl för att införa en sådan regel. Därefter fördes ett resonemang kring reglerna om undantag från vittnesplikten i 36 kap. 3 och 6 §§ RB och om en brottsanklagads rätt till tystnad enligt EKMR (se avsnitt 3.2.5). I rapporten hänvisades till ansvarsbestämmelser rörande skyldighet att lämna upplysningar i trafiklagstiftningen. Som exempel gavs 5 § TBL om att den som med eller utan skuld haft del i uppkomsten av trafikolycka undandrar sig att uppge namn och hemvist eller att lämna upplysningar om händelsen kan dömas till böter. Vidare nämndes regeln i 2 kap. 8 § TrF, som också innehåller en till viss del straffsanktionerad skyldighet att lämna upplysningar i samband med trafikolycka. (Den uppgiftsskyldighet som regleras i dessa lagrum syftar främst till att ge den skadelidande möjlighet att utkräva ersättning av skadevållaren, se NJA 1980 s. 681, NJA 1990 s. 319 och NJA 1998 s. 423, utr. anm.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft12"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p381 ft5"&gt;Sammanfattningsvis bedömde utredaren att möjligheterna att kriminalisera en upplysningsskyldighet för fysiska personer inom överskådlig tid var små.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Utredaren föreslog däremot att den som tillfälligt eller under längre tid lånar ut fordon i sin näringsverksamhet, för myndighetsutövning eller motsvarande till anställd eller andra personer skall vara skyldig att föra anteckningar om utlåning i likhet med vad som gäller för biluthyrningsföretag. Enligt 8 § förordningen (1998:780) om biluthyrning är den som har tillstånd till uthyrningsrörelse skyldig att föra anteckningar över uthyrningar och att hålla dem tillängliga för länsstyrelsen och polismyndigheten. Den som bryter mot dessa bestämmelser kan dömas till böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Tillkomsten av utredningen Ägaransvar vid trafikbrott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;I Trafikutskottets betänkande om trafiksäkerhet, som riksdagen ställde sig bakom, behandlades allmänna frågor om trafiksäkerhet (bet. 2002/03:TU4 och rskr. 2002/03:161). För att nå etappmålet för nollvisionen och därmed minska antalet döda i trafiken med 50 procent eller 270 personer år 2007, ansåg utskottet att en viktig uppgift består i att sänka medelhastigheterna. För att åstadkomma en förbättrad efterlevnad av trafikreglerna och ett minskat antal hastighetsöverträdelser, krävdes enligt utskottet att en rad åtgärder vidtas, bl.a. att trafikövervakningen förbättras. Automatisk hastighetsövervakning med kameror uppgavs vara ett betydelsefullt verktyg för att uppnå detta mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;För att kunna ta tillvara trafiksäkerhetsvinsterna fullt ut, var det enligt utskottet angeläget att denna typ av trafikövervakning fungerar så effektivt som möjligt. En förändring av ägaransvaret ansågs kunna underlätta identifieringen av den straffskyldige, t.ex. genom att ägaren är skyldig att lämna uppgifter om vem som kört fordonet. Mot denna bakgrund uppmanades regeringen att se över förutsättningarna för att förändra ägaransvaret vid hastighetsförseelser och att dra upp riktlinjer för hur utredningsarbetet skall bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Med anledning av riksdagens tillkännagivande beslutade regeringen den 19 maj 2004 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa någon form av ansvar för fordonsägaren när hans eller hennes fordon har använts vid överträdelse av hastighetsbestämmelser eller andra trafikregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft5"&gt;som kan övervakas och upptäckas genom automatiska system (dir. 2004:74 och dir. 2005:56, se bilaga &lt;NOBR&gt;1–2).&lt;/NOBR&gt; Därigenom kom utredningen Ägaransvar vid trafikbrott till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Andra åtgärder för att sänka hastigheterna på vägarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Försöksverksamhet med varierande hastighetsbegränsning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Under åren &lt;NOBR&gt;2003–2007&lt;/NOBR&gt; genomför Vägverket en försöksverksamhet med varierande högsta tillåtna hastighet med stöd av förordningen (2002:713) med samma namn. Försöket med variabla hastighetsgränser genomförs för närvarande på tolv platser runtom i Sverige. Under åren 2005 och 2006 tillkommer ytterligare fem platser. På dessa ställen installeras omställbara vägmärken, som visar högsta tillåtna eller rekommenderad hastighet. Hastighetsgränsen på vägmärkena ändras bl.a. när det finns risk för halka eller köbildning eller när oskyddade trafikanter befinner sig på vägen. Hastigheten varieras mellan 30 km/tim och 120 km/tim och ändringarna kan ske i steg om 10 km/tim. På sikt förväntas variabla hastighetsgränser leda till att trafikanterna bättre accepterar hastighetssystemet som helhet. Försöket syftar också till att ge kunskap om vilka effekter som variabla hastighetsgränser har rörande trafiksäkerhet, miljö och framkomlighet. En slutlig utvärdering av försöket beräknas ske år 2008.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Utökade möjligheter att föreskriva olika hastighetsbegränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Genom beslut den 16 december 2004 uppdrog regeringen åt Vägverket att ta fram en strategi för en successiv anpassning av hastighetsgränserna på vägarna till nollvisionen och till kraven på tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem. I uppdraget ingick även att utvärdera effekterna och konsekvenserna av olika system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;I rapporten lämnas förslag till en sådan långsiktig strategi (se Regeringsuppdrag om hastighetsgränserna på vägarna, Publikation 2005:100). Rapporten innehåller även förslag till utökade möjligheter att differentiera de allmänna hastighetsbegränsningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft5"&gt;Syftet är att möjliggöra en successiv förändring av hastighetsgränserna och därmed att underlätta att etappmålet för nollvisionen uppnås. Genom ändringar i trafikförordningen föreslås att Vägverket ges möjlighet att föreskriva att den högsta tillåtna hastigheten på väg skall vara 80, 90, 100, 110 eller 120 km/tim. Vidare föreslås ändringar i Vägverkets egna föreskrifter innebärande att kommunerna och länsstyrelserna vid beslut om högsta tillåtna hastighet i lokala trafikföreskrifter kan använda jämna tiotals km/tim (t.ex. 40 km/tim).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Implementering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ISA-systemet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft5"&gt;På senare år har även uppmärksammats de tekniska möjligheter som finns för att åstadkomma en bättre hastighetsanpassning. Några av dem diskuterades i regeringens proposition angående fortsatt arbete för en säker vägtrafik (prop. 2003/04:160, s. 58 f.). Systemet med ISA (intelligent stöd för hastighetsanpassning) anses vara en mycket lovande metod för att se till att föraren håller sig inom hastighetsgränserna. Under perioden &lt;NOBR&gt;1999–2001&lt;/NOBR&gt; utrustade Vägverket 5 000 fordon med ISA. I försöken ingick dels varnande eller informerande system med ljud- och ljussignal, dels stödjande system med aktiv gaspedal. Försöken visade att trafiksäkerheten förbättrades väsentligt. Enligt de beräkningar som gjordes i samband med försöket skulle, under förutsättning att alla fordon är utrustade med ISA, antalet olyckor med personskador i trafiken kunna minska med &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; procent. På grund av färre stopp och inbromsningssituationer beräknades restiden trots detta förbli oförändrad i tätort. Försöken visade att acceptansen för ISA är hög.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft5"&gt;Mot den bakgrunden gjorde regeringen bedömningen att det är dags att vidta åtgärder för att göra ISA tillgängligt på marknaden som tillval eller standard i nya bilar. För att kunna implementera &lt;NOBR&gt;ISA-hjälpmedel,&lt;/NOBR&gt; anses det vara mycket viktigt att det finns tillgång till hastighetsdata. Av det skälet måste arbetet intensifieras när det gäller att samla in och kvalitetssäkra hastighetsdata i den nationella vägdatabasen (som är under uppbyggnad hos Vägverket) samt leverera dem till tjänsteleverantörer och andra aktörer på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;I betänkandet Rikstäckande databas för trafikföreskrifter (SOU 2003:119) föreslogs att föreskrifter för lokal trafikreglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft5"&gt;– däribland föreskrifter om hastighet – skall tillkännages elektroniskt i en central och rikstäckande databas. Uppgifterna i databasen skall kunna kopplas ihop med den nationella vägdatabasen och även finnas tillgängliga på Internet. Ett genomförande av förslaget innebär att trafikinformationssystem kan utvecklas med direkt tillgång till hastighetsföreskrifter och andra trafikföreskrifter och där denna information kopplas till en digital vägnätskarta. Propositionen Kungörande av vissa trafikföreskrifter (prop. 2004/05:87) utarbetades på grundval av utredningens förslag. Förslaget har antagits av riksdagen (bet. 2004/05:TU14 och rskr. 2004/05:249).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Ytterligare åtgärder för att höja trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Lagstiftning angående rattfylleri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;I Sverige råder det stor enighet om att trafikonykterhet i form av både alkohol- och annan drogpåverkan orsakar många allvarliga trafikolyckor och därigenom innebär ett stort problem för trafiksäkerheten. Ett led i strävan att minska antalet olyckor som sker på grund av rattfylleri utgörs av införandet år 1999 av en nollgräns för den som kör ett motordrivet fordon med narkotikaklassade substanser i blodet (4 § TBL). Samtidigt gavs polisen möjlighet att undersöka ögonen på en förare som misstänks för narkotikapåverkan med hjälp av exempelvis en pupillometer (lagen [1999:216] om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken). För närvarande arbetar en utredning med en utvärdering och översyn av lagstiftningen om rattfylleri, inklusive påföljdsfrågor och andra frågor som har betydelse vid utredning och lagföring av rattfylleribrottslighet (dir. 2003:174).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Försöksverksamhet med alkolås&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;I propositionen om ny körkortslag (prop. 1997/98:124) föreslog regeringen även en ny lag om försöksverksamhet med villkorlig återkallelse av körkort. Genom denna lag infördes i några län en möjlighet att under en villkorsperiod om två år ersätta körkortsåterkallelse på grund av rattfylleri med en möjlighet för föraren att få behålla körkortet, under förutsättning att han eller hon bara kör ett fordon utrustat med s.k. alkolås (alcohol starter interlock). Denna anordning omöjliggör körning, om det finns alkohol i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft5"&gt;förarens utandningsluft. Deltagarna måste inte bara installera alkolås, utan även delta i behandlingsprogram och leva nyktert. Ett deltagande i verksamheten påverkar inte den straffrättsliga sanktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft5"&gt;Enligt Vägverkets preliminära utvärderingar är resultaten positiva. Försöksverksamheten med alkolås har därför utvidgats till att avse hela landet och de flesta fordonskategorier samt skall pågå fram till år 2009 (prop. 2002/03:55, bet. 2002/03:TU4 och rskr. 2002/03:161). Av samma anledning har en särskild utredare tillsatts med uppdrag att bl.a. utreda möjligheterna att senast år 2012 införa krav på alkolås i alla nya bilar i Sverige. Utredningen har den 1 september 2005 överlämnat delbetänkandet Alkolås – nyckel till nollvisionen (SOU 2005:72) till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Omhändertagande och förverkande av fordon vid rattfylleri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;I propositionen angående tillfälligt omhändertagande av egendom för att förhindra trafiknykterhetsbrott (prop. 2003/04:159) föreslog regeringen vissa tillägg i 24 § polislagen med syfte att förebygga trafiknykterhetsbrott. Förslaget har antagits av riksdagen och ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005 (bet. 2004/05:JuU3 och rskr. 2004/05:5). Lagändringarna innebär att polisen har möjlighet att vid trafikkontroll omhänderta en förares bilnycklar eller annat som behövs för färden eller, om så krävs, fordonet. En grundläggande förutsättning är att det av särskilda skäl anses finnas en risk för att ett rattfylleribrott kommer att begås. Egendomen får omhändertas under högst ett dygn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Vidare har inom Justitiedepartementet upprättats en promemoria med förslag till utvidgade möjligheter att förverka fordon som använts vid trafikbrott enligt 7 § TBL (Ds 2004:24). Bl.a. föreslås att fordon med låga värden i princip alltid skall förklaras förverkade, om de har använts vid allvarliga trafikbrott. Vidare föreslås att ett fordon skall kunna förverkas oavsett vem det tillhör. Syftet är även med detta förslag att förebygga trafikbrott och därigenom förbättra trafiksäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft12"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;5.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Andra åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;I den nämnda propositionen 2003/04:160 gavs också förslag på andra åtgärder med syfte att höja trafiksäkerheten och därmed förverkliga nollvisionen och etappmålet. Förslaget har antagits av riksdagen (bet. 2004/05:TU2 och rskr. 2004/05:63). Som övergripande strategi nämns vikten av att polisens trafikövervakning blir mer effektiv och även fortsättningsvis inriktas på beteenden som erfarenhetsmässigt leder till svåra trafikolyckor, dvs. hastighetsförseelser, trafikonykterhet och bristande användning av bilbälte. I sammanhanget kan nämnas att Riksåklagaren nyligen höjde ordningsbotsbeloppet för den som bryter mot reglerna om bilbälte från 300 kr till 600 kr (SFS 2002:729).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;När det gäller mobiltelefoner, ansåg regeringen att det inte är motiverat att införa lagstiftning som bara tillåter användning av mobiltelefon som kan hanteras utan hjälp av händerna under pågående körning (s.k. hands free). Däremot föreslogs att informationsinsatserna bör intensifieras rörande de ökade risker som distraherande aktiviteter i trafiken medför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Lagändringarna innefattar även nya regler om verkställighet av överlastavgift avseende fysiska och juridiska personer som inte har hemvist i Sverige eller något annat nordiskt land (prop. 2003/04:160, s. 103 f.). Genom dessa bestämmelser får polisman fatta beslut om överlastavgift att betalas i förskott direkt i samband med att en överträdelse av reglerna om överlast konstateras. Om förskottet inte betalas omedelbart, får polisman besluta att fordonet inte får fortsätta sin färd. Lagändringen motiverades bl.a. med att överlastade fordon typiskt sett innebär en fara för trafiksäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Beträffande övriga lagändringar, bl.a. regler om uppsikt under övningskörning och obligatorisk introduktionsutbildning inför privat övningskörning för förarbehörighet för personbil m.m. i körkortslagen och lagen (1998:493) om trafikskolor, hänvisas till förarbetena (prop. 2003/04:160, s. 88 f. och s. 167 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft12"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td78"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td79"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;I detta avsnitt har redogjorts för några av de diskussioner som förts och de åtgärder som vidtagits i syfte att öka trafiksäkerheten och effektiviteten i trafikövervakningen, bl.a. inom ramen för nollvisionen, som beslutades för några år sedan och som fortfarande ligger fast som mål för den svenska trafiksäkerhetspolitiken. Särskild tonvikt har lagts vid problemet med hastighetsöverträdelser, som tillsammans med rattfylleri och bristande användning av bilbälte anses utgöra de vanligaste orsakerna till trafikolyckor med dödsfall och allvarliga personskador som följd. Även andra typer av trafiksäkerhetshöjande åtgärder som vidtagits under senare tid har redovisats, t.ex. införandet av möjligheten att i samband med rattfylleribrott återkalla ett körkort villkorligt och installera alkolås i ett fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft5"&gt;Under åberopande främst av effektivitetsskäl har tidigare lämnats förslag om att ersätta bötessystemet för hastighetsöverträdelser med en administrativ sanktionsavgift för fordonets förare. Förslaget ledde emellertid inte till lagstiftning. Som ett ytterligare led i arbetet med att öka effektiviteten i trafikövervakningen – och därmed även trafiksäkerheten – har genomförts flera försök med att registrera hastighetsöverträdelser genom automatisk trafiksäkerhetskontroll med kamera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;De utvärderingar av försöken med ATK som har gjorts hittills visar att medelhastigheten på vägsträckor med kameraövervakning har sänkts, främst vid själva kameraskåpen och särskilt bland de fordon som körts med de högsta hastigheterna. För dessa fordon har uppmätts genomsnittliga hastighetssänkningar på över tio km/tim. Utvärderingarna visar också – även om det krävs ytterligare försök och uppföljning av dessa – att framför allt antalet dödsolyckor och allvarliga personolyckor har minskat kraftigt (cirka &lt;NOBR&gt;50–60&lt;/NOBR&gt; procent respektive &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; procent).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;När det gäller möjligheterna att identifiera fordonet och föraren, innebär den kvalitetssäkring som har skett rörande rapporteringen av felkällor vid registrering av hastighetsöverträdelser genom ATK under år 2004 att dessa resultat får antas vara mest tillförlitliga. Enligt resultaten uppgick det totala bortfallet av antalet fotografier till drygt 30 procent. Närmare hälften av de underkända fotografierna eller 13 procent av det totala antalet bilder är en följd av att föraren av olika skäl inte har kunnat identifieras, exempelvis på grund av solreflexer, skymmande fordonsdetaljer (solskydd m.m.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft12"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Diskussioner om och åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p392 ft5"&gt;eller att föraren avsiktligt har dolt ansiktet (3,5 procent). Av samtliga fotografier har cirka 4 procent sorterats bort på grund av att registreringsskylten har varit oläslig eller saknats, t.ex. genom att den monterats bort eller att det har varit fråga om ett tvåhjuligt fordon. Ytterligare drygt 2 procent av bilderna har varit oanvändbara till följd av att det inte gått att utröna fordonets nationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft12"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;P class="p0 ft56"&gt;6 Utländsk rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft5"&gt;Nedan redovisas några olika länders reglering av ansvaret för hastighetsförseelser och, i förekommande fall, andra trafikbrott som kan upptäckas genom automatiska system samt eventuell skyldighet för fordonsägaren att lämna uppgifter om en misstänkt förare till handläggande myndigheter. I viss utsträckning redogörs även för de processuella regler som finns i dessa hänseenden. Framställningen bör inte betraktas som en heltäckande analys av respektive lands rättssystem, utan tjänar till att ge en mer kortfattad överblick över dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;Enbart föraren är ansvarig för hastighetsförseelser, oavsett om överträdelsen har upptäckts genom kamera eller någon annan typ av trafikövervakning. Straffet utkrävs i form av böter enligt en på förhand fastställd tabell. I allvarliga fall kan även fängelse komma i fråga. När föraren stoppas direkt i samband med att en förseelse har observerats, bereds han eller hon tillfälle att erkänna gärningen och acceptera böterna på plats. Om föraren inte gör det, inleds förundersökning som kan mynna ut i ett straffrättsligt förfarande inför domstol. Detsamma gäller om förseelsen är allvarlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;När överträdelsen har upptäckts genom övervakningskamera, presumeras fordonets ägare vara identisk med föraren i utredningens inledningsskede. Det innebär att ägaren får ett brev från polisen med frågan om han eller hon kört fordonet vid tidpunkten för överträdelsen och därmed är villig att betala böter. Om ägaren accepterar detta, görs ingen ytterligare utredning. För det fall ägaren uppger att han eller hon inte var förare, tillfrågas denne vem som kört fordonet. Utredningsåtgärder vidtas då i syfte att fastställa förarens identitet. Om polisen lyckas få fram tillräcklig bevisning, inleds ett straffrättsligt domstolsförfarande mot den miss-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft12"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;tänkte föraren. Detsamma gäller om ägaren inte accepterar att betala bötesbeloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;När det gäller uppgiftsskyldighet, är allmänna regler om vittnens skyldigheter och rättigheter tillämpliga. Ingen kan tvingas att lämna uppgifter till polisen. Under förundersökningen har polisen emellertid möjlighet att höra ett vittne inför domstol. Den som åläggs att avge vittnesmål inför domstol redan på detta stadium är skyldig att lämna uppgifter av betydelse för utredningen. En vägran att vittna kan medföra häktning i upp till tre månader. Vidare kan ett vittne som ljuger inför domstol dömas till fängelse för mened. Ingen av de nämnda reglerna är emellertid tillämplig, om lämnandet av upplysningar skulle bidra till att vittnet anger sig själv eller någon nära anhörig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;I Danmark bestraffas hastighetsförseelser med böter. Det straffrättsliga ansvaret kan bara utkrävas av fordonets förare. Om högsta tillåtna hastighet har överskridits med mer än 60 procent eller, för vissa typer av fordon, med mer än 40 procent, eller om fordonet har körts med en hastighet om minst 160 km/tim, återkallas även förarens körkort villkorligt. När en trafikförseelse har upptäckts eller registrerats fyller polisen i en tillkännagivelse om böter (bødetilkendegivelse), som överlämnas till föraren direkt på plats. Tillkännagivelsen fungerar som en underrättelse till den misstänkte om vilket bötesstraff som kommer att utdömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Den misstänkte får därefter ett brev från böteskontoret med uppmaning att betala bötesbeloppet och ett inbetalningskort (bødeopkraevning). Vid allvarligare hastighetsöverträdelser (se ovan), skickar polisens sekretariat även ett brev till den misstänkte, där denne genom att underteckna en förklaring har möjlighet att godkänna att körkortet återkallas villkorligt, utan att saken prövas av domstol. Om personen i fråga inte betalar böterna eller om han eller hon inte godkänner att körkortet återkallas, överlämnas ärendet för behandling i domstol och avgörs där enligt de regler som gäller för straffprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Förseelser som upptäcks och registreras genom automatisk hastighetsövervakning handläggs i huvudsak av Rigspolitiet (ATK- sektionen). I dessa fall skickas ett brev till den registrerade ägaren eller brukaren av ett fordon med information om plats och tid-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft5"&gt;punkt för förseelsen, uppmätt hastighet, vilket bötesbelopp som kan påföras och om körkortsåterkallelse kan komma att ske. Vidare anmodas ägaren att – i de fall där ägaren inte själv kört fordonet – lämna upplysning om förarens identitet. Om personen i fråga inte svarar, skickas en påminnelse. Vidare görs försök att kontakta ägaren per telefon. Om detta inte lyckas, översänds ärendet till den lokala polismyndigheten för ytterligare kontakter med ägaren och utredning av förarens identitet. Först då kan en jämförelse med fotografier komma att ske och bara om den handläggande tjänstemannen kommer ihåg att den misstänkte tidigare påförts böter och fotografier därför finns kvar i det gamla ärendet (fotografierna sparas under 240 dagar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;I de fall där en person uppger sig ha varit förare och det vid en jämförelse av fotografier visar sig att den personens ålder eller kön inte överensstämmer med bilden på föraren, översänds ärendet till den lokala polismyndigheten för ytterligare utredning och kontroll. Om ägaren har lämnat uppgifter om föraren som kan antas vara riktiga, skickas brevet med upplysningar om bötesbelopp m.m. till den personen. För att en bødeopkraevning skall kunna skickas ut, krävs att föraren har identifierats. Ägarens eget erkännande brukar vara tillräckligt. I övrigt används samma förfarande som det som beskrivits ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;På begäran av polis är ägaren eller brukaren av ett fordon skyldig att upplysa om vilka personer som har kört ett fordon vid en viss angiven tidpunkt (65 § Bekendtgørelse af faerdselslov nr 712 av den 2 augusti 2001). Om personen i fråga inte lämnar de begärda upplysningarna, kan han eller hon ådömas böter. Någon skyldighet att lämna upplysningar finns inte om ägaren eller brukaren därigenom riskerar att utsätta sig själv för straff och således att ange sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;I Finland kan enbart föraren av ett fordon göras ansvarig för hastighetsförseelser. Ansvaret är straffrättsligt. Om gällande hastighetsgräns har överskridits med maximalt 20 km/tim, kan polismyndigheten besluta om böter genom utfärdande av ordningsbot (70, 80, 100 eller 115 euro). För allvarligare hastighetsöverträdelser utdöms dagsböter, vars antal beror på hur stor överträdelsen har varit i förhållande till gällande hastighetsgräns. Detta bötesstraff bestäms i regel genom strafforderförfarande. I båda fallen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;måste förarens identitet utredas. Vid kameraövervakning är det normalt tillräckligt att detta sker med hjälp av det fotografi som togs när förseelsen begicks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Därefter delges föraren misstanke om brott, s.k. straffanspråk. Den misstänkte måste inom en vecka meddela om han eller hon motsätter sig straffanspråket. Om så är fallet, är åklagaren hänvisad till att föra målet vidare till domstol för behandling som ett normalt brottmål. Om den misstänkte inte motsätter sig straffanspråket, kan åklagaren utfärda en strafforder. Straffordern är verkställbar på samma sätt som en lagakraftvunnen dom. Förfarandet är tillämpligt även beträffande ordningsbot. Skillnaden består i att ordningsboten föreläggs av polisen och att den vinner laga kraft utan någon ytterligare åtgärd från åklagarens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål kan ägaren till ett fordon vara skyldig att underrätta polisen om vem som har använt fordonet vid tidpunkten för en förseelse. Som allmän förutsättning gäller att ägaren själv inte är misstänkt för förseelsen. I så fall är ägaren inte skyldig att svara på frågor. Detsamma gäller i fråga om en misstänkt persons nära släktingar. Dessa personer är undantagna från vittnesplikt och är därför inte heller skyldiga att lämna uppgifter under förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;I Finland används automatisk trafikövervakning genom kamera. Det fasta övervakningssystemet (kameraskåp) täcker cirka 800 kilometer av det allmänna huvudvägnätet. Det kompletteras av mobil övervakning, som sker med hjälp av utrustning placerad i fordon. En arbetsgrupp inom Justitieministeriet har nyligen gjort en översyn av lagstiftningen om trafikförseelser som kan upptäckas genom automatiska system. Syftet är att skapa ett snabbare och enklare ordningsbotsförfarande som sparar polisens resurser. Propositionen innehåller i korthet följande förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Om ett fordon kör maximalt 20 km/tim över rådande hastighetsgräns eller överträder förbud mot att köra i buss- eller spårvagnsfil, skall ett föreläggande om ordningsbot kunna skickas direkt till den som står registrerad som ägare eller innehavare i fordonstrafikregistret, utan att det först utreds vem som har kört fordonet. Som allmän förutsättning gäller att fordonet inte har stoppats i samband med förseelsen. Föreläggandet skall kunna skickas som ett vanligt brev senast två veckor efter dagen för förseelsen (dvs. utan krav på delgivning). Mottagaren anses ha fått brevet en vecka efter det att föreläggandet postades. Ordningsboten skall betalas inom 30 dagar från delfåendet. Om ägaren eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft5"&gt;innehavaren bestrider ansvar eller annars anser att ordningsboten är ogrundad, måste han eller hon inom samma tid meddela detta på en blankett som bifogas föreläggandet. På blanketten efterfrågas också vem som har kört fordonet vid tidpunkten för förseelsen. Vidare redogörs för skyldigheten att vittna i mål som gäller utredning av förarens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Fordonsägaren är inte på något sätt skyldig att bevisa att han eller hon inte har varit inblandad i förseelsen, utan ett blankt bestridande är tillräckligt för att undgå ansvar. I sådant fall måste en summarisk förundersökning påbörjas för att reda ut vem som har kört fordonet. Om ägaren eller innehavaren inte besvarar eller reagerar på föreläggandet inom tidsfristen, skall ordningsboten betalas. Föreläggandet kan då verkställas som en lagakraftvunnen dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;För fordon som ägs av juridiska personer föreslås att det i samband med registrering av företagsbilar m.m. i fordonstrafikregistret även skall lämnas uppgifter om de fysiska personer som i huvudsak använder eller vet vem som använder fordonet. Avsikten med förslaget i denna del är att göra det möjligt för polismyndigheten att skicka ett föreläggande om ordningsbot till dessa personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Om en person inte har kunnat besvara ett föreläggande inom utsatt tid, skall det finnas en möjlighet att ansöka om återställande av försutten tid vid tingsrätten (inom nio månader från dagen för förseelsen). Ansökan skall motiveras, men sökanden behöver inte visa varför han eller hon inte har haft möjlighet motsätta sig föreläggandet, för att ansökan skall beviljas. Körförbud skall kunna meddelas personer som har gjort sig skyldiga till upprepade hastighetsförseelser och som blivit betalningsskyldiga för ordningsbot även enligt de nya reglerna. Föreläggandet skall innehålla en upplysning om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Det förenklade ordningsbotsförfarandet skall enligt förarbetena ses som ett komplement till nuvarande regler. I de fall där ett fotografi klart utvisar att föraren på grund av t.ex. ålder eller kön inte är den person som har antecknats som innehavare eller ägare, kan ärendet således handläggas enligt vanliga regler (dvs. genom att förarens identitet utreds och föreläggandet därefter skickas till denne).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;Det förenklade förfarandet anses framför allt komma i fråga för förseelser som upptäcks genom ATK. Polisen har emellertid möjlighet att tillämpa bestämmelserna även vid handläggning av förseelser som upptäcks genom traditionell trafikövervakning,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;under förutsättning att fordonet inte stoppas (se ovan). När de automatiska systemens teknik har utvecklats mer, bedöms förfarandet även kunna användas vid överträdelser av regler om avstånd mellan fordon och användning av säkerhetsanordningar (bilbälte m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;I Storbritannien är föraren av ett fordon straffrättsligt ansvarig för hastighetsöverträdelser och liknande trafikförseelser. Automatisk trafikövervakning genom kamera (safety camera) används främst för att registrera hastighetsförseelser och körning mot rött ljus (se även PA Consulting Group, The National Safety camera Programme, &lt;NOBR&gt;Three-year&lt;/NOBR&gt; Evaluation Report, June 2004).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;När en misstänkt förseelse har upptäckts genom kamera, kontaktas den registrerade fordonsägaren av polisen. En förutsättning för det är naturligtvis att fordonet har kunnat identifieras i samband med överträdelsen. Ägaren erbjuds att betala ett på förhand fastställt bötesbelopp (för närvarande 60 pund) och att acceptera att en anteckning görs på körkortet (normalt registreras tre sådana penalty points eller prickar vid hastighetsöverträdelser, när tolv prickar har uppnåtts återkallas körkortet för en period). Vid allvarligare hastighetsförseelser inleds ett straffrättsligt förfarande, som kan leda till att domstolen dömer ut högre böter och att flera prickar påförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Fordonets registrerade ägare har en rättslig skyldighet att uppge vem som kört fordonet vid tidpunkten för överträdelsen. Om ägaren anger sig själv, görs han eller hon normalt ansvarig för förseelsen. Underlåtenhet att lämna uppgifter utgör en förseelse enligt särskilda bestämmelser i 1988 års Road Traffic Act (S 172) respektive Road Traffic Offenders Act (Schedule 2). Brott mot upplysningsskyldigheten bestraffas med böter som döms ut av domstol. Vidare antecknas ett antal prickar på ägarens körkort. Böterna är högre och prickarna fler än dem som beslutas med anledning av själva hastighetsförseelsen. Inget undantag görs för nära anhöriga, men däremot om ägaren inte vet vem som kört fordonet och därtill kan bevisa att han eller hon inte haft möjlighet att ta reda på detta, exempelvis på grund av att fordonet stulits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;I de fall där ägaren lämnar uppgift om föraren, som kan antas vara riktig, sänder polisen ut ett föreläggande till denne om att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;betala bötesbeloppet och godkänna att prickar antecknas på körkortet. Om föraren bestrider ansvar eller underlåter att betala böterna, sammanställer polisen bevismaterial för att åtal skall kunna väckas vid domstol. Detsamma gäller om ägaren inte besvarar polisens förfrågan om vem som kört fordonet. För det fall det senare visar sig att ägaren falskeligen har utpekat en viss person som förare, riskerar han eller hon att dömas till fängelse för mened. Vid misstanke om att en person på annat sätt försöker sabotera förundersökningen, exempelvis genom att falskeligen uppge en utländsk vän som förare, kan åtal väckas för hindrande av rättvisans gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;I Tyskland regleras trafikförseelser genom federal lagstiftning av förvaltningsstraffrättslig karaktär. Det innebär att hastighetsförseelser handläggs av lokala förvaltningsmyndigheter i stället för av domstolar. Hastighetsöverträdelser som förorsakar svårare trafikolyckor eller som av andra skäl anses vara allvarliga utgör emellertid brott i strikt mening och handläggs som sådana i ett straffrättsligt förfarande. I samtliga fall gäller att fordonets förare görs ansvarig. Föraren ansvarar också för att utdömda böter betalas. Vid sidan om bötesstraffet registreras prickar på förarens körkort, precis som i det brittiska systemet. Antalet prickar är beroende av hur stor hastighetsöverträdelsen har varit i förhållande till rådande hastighetsgräns. Den som har ådragit sig ett visst antal prickar blir av med körkortet för en period. I allvarliga fall kan även körförbud meddelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;Om polisen under vanlig trafikkontroll upptäcker en misstänkt hastighetsförseelse, stoppas föraren. I regel inhämtas identitets- och personuppgifter direkt på plats. När förseelsen har registrerats genom automatisk hastighetsövervakning, färdigställs ett bevisfoto i efterhand. Därefter anmäls händelsen till vederbörande myndighet för fortsatt handläggning, varvid utredningsmaterialet överlämnas. På grund av föraransvaret framställs fotografiet så att både föraren och fordonets registreringsskylt kan kännas igen. Med ledning av uppgifterna från registreringsskylten kontaktas sedan fordonets registrerade ägare. Ägaren tillfrågas vem som kört fordonet vid tidpunkten för förseelsen. Om han eller hon inte uppger förarens identitet, inleds en utredning för att fastställa denna, t.ex. genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft12"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;en jämförelse av fotografier i olika register, förfrågningar och förhör. De inledande utredningsåtgärderna riktas mot ägaren själv. Om det framkommer att ägaren inte har varit förare, koncentreras utredningen till personer i dennes näromgivning. I de fall där det går att fastställa vem föraren var, får denne ett beslut om böter (Bussgeld). För det fall föraren inte accepterar att ådra sig ansvar för förseelsen och att betala böterna, inleds ett domstolsförfarande genom beslut av allmän åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;I Tyskland finns en allmän vittnesplikt. Vittnesplikten är emellertid inte straffsanktionerad. Vittnen har en grundlagsskyddad rättighet att inte besvara frågor som avslöjar att de själva eller någon nära anhörig (man, hustru, barn, etc.) har begått en brottslig handling. Det är ett skäl till att det inte finns någon straffsanktionerad skyldighet för fordonsägaren att uppge vem som kört fordonet vid tidpunkten för en trafikförseelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Österrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Flertalet trafikregler, inklusive de regler som rör hastighetsbegränsning, återfinns i vägtrafikförordningen (Strassenverkehrsordnung). Regler om fordons utrustning och funktion finns i lagen om motorfordon (Kraftfahrgesetz). Båda författningarna är, precis som i Tyskland, federal lagstiftning och gäller därmed för hela landet. Vidare utgör de del av det förvaltningsstraffrättsliga regelverket. Det innebär att hastighetsöverträdelser och andra trafikförseelser handläggs och prövas av en förvaltningsmyndighet. Bara föraren av ett fordon kan göras ansvarig för hastighetsförseelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Hastighetsförseelser hanteras i inledningsskedet av polisen, oberoende av hur de upptäcks. När en misstänkt överträdelse har registrerats genom kamera och fordonets registreringsskylt har kunnat avläsas, färdigställer polisen ett fotografi av föraren som används i det fortsatta förfarandet. Ärendet överlämnas till den lokala myndigheten, som vidtar de åtgärder som krävs för att föraren skall kunna identifieras och lagföras. Inledningsvis kontaktas fordonets registrerade ägare. Han eller hon uppmanas att tillkännage vem som har använt fordonet vid tidpunkten för överträdelsen (ägaren själv eller någon annan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Enligt 103 § lagen om motorfordon är varje fordonsägare skyldig att på fråga från den ansvariga myndigheten uppge vem som har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft12"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;kört fordonet vid tidpunkten för förseelsen. Upplysningsskyldigheten innefattar en skyldighet för ägaren att vid varje tidpunkt hålla sig underättad om vem som använder fordonet. För det fall ägaren inte kan lämna uppgifterna på annat sätt, är han eller hon skyldig att i stället föra anteckningar. Om ägaren inte vill överlämna någon information om föraren, gör han eller hon sig skyldig till en förseelse. Brott mot upplysningsplikten bestraffas med böter, som beslutas av samma myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;I den nämnda förordningen görs inga undantag för de fall där ägaren själv eller någon nära anhörig till denne har kört fordonet. Det föreskrivs uttryckligen att myndighetens befogenhet att kräva upplysningar gäller framför rätten att vägra lämna information. I de situationer där ägaren inte vet vem föraren var, måste han eller hon (precis som i Storbritannien) bevisa att denna okunskap inte beror på honom eller henne själv, för att undgå ansvar för brott mot upplysningsskyldigheten. Som typexempel kan nämnas att fordonet har blivit stulet. I förekommande fall är ägaren skyldig att uppge namnet på någon annan person som kan lämna uppgifter om föraren. Då gäller motsvarande upplysningsskyldighet i stället den personen. Om ägaren lämnar information om förarens identitet, vidtas handläggningsåtgärder mot den personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Hastighetsförseelser bestraffas genom böter eller administrativa sanktionsavgifter, beroende på hur stor överträdelsen har varit i det enskilda fallet. Om föraren av olika skäl är okänd, görs fordonets registrerade ägare ansvarig. Det är fallet oavsett om straff utgår i form av böter eller avgift. Lagen medger att enbart fordonets bakre registreringsskylt fotograferas vid användning av ATK, för att ägaren skall göras ansvarig. Vid förseelser som upptäcks genom laser m.m. finns däremot en skyldighet för polisen att stoppa föraren och identifiera denne direkt på plats. Det innebär att föraren ställs till svars i dessa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Enligt den s.k. &lt;NOBR&gt;Mulder-lagen&lt;/NOBR&gt; utkrävs ägarens ansvar genom en administrativ avgift när gällande hastighetsbegränsning har överskridits med 40 km/tim på motorväg respektive 30 km/tim i tätort. &lt;NOBR&gt;Mulder-lagen&lt;/NOBR&gt; är även tillämplig vid bl.a. körning mot rött ljus och vid brott mot förbud att använda mobiltelefon (dock inte s.k. &lt;NOBR&gt;hands-free)&lt;/NOBR&gt; under pågående körning. Med ägare likställs i dessa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;den som innehar fordon på grund av leasing. Avgifterna administreras av en särskild myndighet som lyder under Justitiedepartementet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Alla mindre hastighetsförseelser lagförs på följande sätt. Fordonets registrerade ägare identifieras med ledning av det fotografi som har tagits av fordonets bakre registreringsskylt. Inom några dagar skickas ett brev till ägaren med information om tid och plats för överträdelsen och uppmätt hastighet. Vidare uppmanas ägaren att betala avgiften inom en viss tid. Beloppet höjs automatiskt, om betalning inte sker inom den angivna tiden. Om ägaren bestrider ansvar, kan han eller hon begära att allmän åklagare skall överpröva avgiftsbeslutet. Åklagarens beslut kan i sin tur överklagas till domstol. I vilket fall som helst måste betalning ske först. Om det inte sker, är det inte möjligt att föra en domstolsprocess. Ägaren kan i princip bara befrias från avgift om han eller hon kan göra det sannolikt att fordonet har stulits. Det brukar då vara tillräckligt att inge en polisrapport. Om ägaren själv inte har kört fordonet, har han eller hon möjlighet att återkräva avgiften av föraren i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;För allvarliga hastighetsförseelser föreskrivs straffansvar. Detsamma gäller om körningen har föranlett en trafikolycka med person- eller sakskador som följd. Dessa mål handläggs enligt vanliga regler för brottmålsprocessen. Ansvaret är utformat så att ägaren görs ansvarig i förarens ställe, om denne inte kan göra det sannolikt att någon annan har kört fordonet. Med andra ord gäller en sorts omvänd bevisbörda. För att kunna undgå ansvar krävs vidare att ägaren namnger föraren. Ägaren har också möjlighet att åberopa allmänna straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunder (t.ex. nöd). Om ägaren gör det sannolikt att någon annan har kört fordonet, vidtas utredningsåtgärder i stället mot den personen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;I de fall där en trafikförseelse har lett till en allvarlig trafikolycka finns även en straffsanktionerad skyldighet för ägaren att lämna upplysningar om vem som kört fordonet. Vid underlåtenhet att göra detta kan ägaren ådra sig böter. Undantag görs emellertid bl.a. om det kan misstänkas att någon nära familjemedlem varit förare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Vid hastighetsöverskridanden över 50 km/tim eller i de fall där flera hastighetsförseelser har begåtts inom en viss kortare tidsperiod, kan även körkortsåterkallelse ske. Sådana åtgärder aktualiseras därför främst när ansvaret utkrävs i form av böter. I de flesta fall är det förarens körkort som återkallas (vilket naturligtvis kräver att denne har identifierats). Om föraren är okänd och ägaren inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;kan eller vill namnge denne, finns emellertid en begränsad möjlighet att återkalla ägarens körkort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;För närvarande pågår lagstiftningsarbete i syfte att samordna de administrativa och straffrättsliga regelsystemen i de delar som beskrivits ovan. Tanken är att ägarens ansvar alltid skall utkrävas i straffrättslig ordning (oavsett hur allvarlig förseelsen är), men enligt &lt;NOBR&gt;Mulder-lagen&lt;/NOBR&gt; som förebild i övrigt, dvs. med mycket begränsade möjligheter för ägaren att kunna befrias från ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;I Frankrike regleras frågor som rör hastighetsförseelser i väglagen (Code de la route). Samtliga hänvisningar till relevanta lagrum nedan gäller således denna lag. Föraren görs straffrättsligt ansvarig för hastighetsförseelser och andra trafikförseelser som begås i samband med bilkörning (art. L. &lt;NOBR&gt;121-1,&lt;/NOBR&gt; L. &lt;NOBR&gt;413-1,&lt;/NOBR&gt; R. &lt;NOBR&gt;413-14&lt;/NOBR&gt; och R. 413- &lt;NOBR&gt;14-1).&lt;/NOBR&gt; I vissa fall är fordonsägaren ansvarig för att böterna betalas (se nedan). Utöver böter medför en hastighetsöverträdelse även att ett visst antal prickar antecknas på förarens körkort, beroende på hur allvarlig den är. I processuellt hänseende görs en skillnad mellan hastighetsförseelser som överstiger respektive understiger 50 km/tim i förhållande till rådande hastighetsgräns. De förstnämnda handläggs i domstolsförfarande efter sedvanlig förundersökning (vid upprepade sådana överträdelser återkallas även körkortet). För de senare gäller ett förenklat förfarande, som i det närmaste kan jämställas med de svenska reglerna om strafföreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft5"&gt;Det förenklade förfarandet innebär i korthet att polisen sänder ett meddelande om förseelsen med uppmaning att betala ett schabloniserat bötesstraff till föraren eller den registrerade fordonsägaren &lt;NOBR&gt;(68–135&lt;/NOBR&gt; euro). Fordonsägare är den som innehar registreringsbevis för fordonet (carte grise). I de situationer där föraren har stoppats i samband med överträdelsen kontaktas denne. I övriga fall sänds meddelandet till ägaren. Om personen i fråga inte bestrider ansvar och betalar böterna, avslutas handläggningen (bötesbeloppets storlek kan minska vid snabb inbetalning). För det fall ägaren har invändningar mot böterna fortsätter förfarandet i domstol, precis som vid allvarligare hastighetsöverträdelser. Det förenklade förfarandet används även när olika trafikförseelser upptäcks genom kameraövervakning. Information om sådana över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft12"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;trädelser finns samlade i en central databas. Denna är kopplad till ett nationellt center, som administrerar bötessystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Fordonsägaren är inledningsvis ansvarig för att böterna betalas, om föraren av olika skäl inte kan identifieras (responsabilité pécuniaire, se art. L. &lt;NOBR&gt;121-2&lt;/NOBR&gt; och L. &lt;NOBR&gt;121-3).&lt;/NOBR&gt; Betalningsansvaret omfattar hastighetsförseelser, överträdelser av regler om säkerhetsavstånd mellan bilar, om användning av körfält avsedda för särskilda fordon och om att stanna framför rött ljus (dvs. förseelser som kan upptäckas genom kameraövervakning, se även nedan) samt vid parkeringsförseelser och underlåtenhet att betala vägtull.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För att undgå sitt betalningsansvar, måste ägaren kunna visa att fordonet har stulits eller att det har förelegat någon annan omständighet som han eller hon inte kunnat råda över (force majeure). Presumtionen om betalningsansvar för ägaren kan också upphävas för det fall ägaren kan visa att han eller hon inte har begått förseelsen, t.ex. till följd av att fotografiet på föraren inte överensstämmer med ägarens utseende. I sådant fall måste förundersökning inledas för att fastställa vem som kört fordonet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Reglerna har inga återverkningar i fråga om det straffrättsliga ansvaret, som slutgiltigt måste fastställas av domstol i de fall där ägaren vidhåller att han eller hon inte har begått förseelsen. Om ägaren inte lyckas bryta presumtionen för betalningsansvar, har denne emellertid små möjligheter att undgå straffansvar. Även i domstol har ägaren bevisbördan för att han eller hon inte har kört fordonet i dessa fall. Om ägaren inte betalar böterna eller lyckas bryta den nämnda presumtionen, görs han eller hon således straffrättsligt ansvarig för förseelsen. De erlagda böterna återbetalas till ägaren bara om denne har bestritt ansvar och det senare blir klarlagt att någon annan har kört fordonet. Vid uthyrning är reglerna i stället tillämpliga på den som hyr fordonet. När en juridisk person är ägare, åvilar ansvaret dess legala ställföreträdare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;I bestämmelsen om betalningsansvar finns ingen skyldighet för ägaren att uppge vem som kört fordonet vid en hastighetsöverträdelse, om omständigheterna antyder att föraren och ägaren inte är samma person. I det avseendet skiljer sig regleringen från den som gäller för parkeringsförseelser och underlåtenhet att betala vägtull. I det sistnämnda fallet är ägaren uttryckligen skyldig att lämna upplysningar som ger underlag för att fastställa vem som har begått förseelsen. Som framgått ovan kan ägaren emellertid göras straffrättsligt ansvarig för förseelsen, om han eller hon inte lyckas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft12"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;bryta presumtionen för betalningsansvar, vilket ju bl.a. kan ske genom att ange förarens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;I samband med att man började använda ett mer omfattande system för automatisk trafikövervakning infördes nyligen särskilda regler för betalning av böter i förenklad form (art. L. &lt;NOBR&gt;121-5).&lt;/NOBR&gt; Av- sikten var att förhindra att personer som misstänks för trafikförseelser som kan upptäckas genom kamera bestrider ansvar, trots att de egentligen är skyldiga. Enligt denna bestämmelse kan en begäran om att befrias från betalningsskyldighet godtas bl.a. om ägaren i ett egenhändigt undertecknat brev lämnar uppgifter om den person som har kört fordonet vid tidpunkten för förseelsen (namn, adress och körkortsreferens, det senare för att prickar skall kunna påföras).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Kanada&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;I Kanada regleras de flesta trafikförseelser, inklusive hastighetsöverträdelser, genom delstatlig lagstiftning och således inte på federal nivå. Rättssystemen kan därför skilja sig från en delstat till en annan. Nedan följer en kort sammanställning av reglerna i några olika delstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Alberta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft5"&gt;I Alberta finns två olika ansvarssubjekt vid trafikförseelser, föraren och fordonsägaren. Ansvaret beror på under vilka omständigheter som förseelsen upptäcks. När polisen observerar en överträdelse i samband med vanlig trafikövervakning, stoppas föraren på plats. Eftersom det i dessa situationer oftast är möjligt att bevisa vem föraren var, görs denne straffrättsligt ansvarig för förseelsen. I de fall där föraren inte kan identifieras eller av något annat skäl inte kan bindas till förseelsen görs ägaren ansvarig. Det gäller framför allt när en förseelse har upptäckts eller registrerats genom kamera. Sådan övervakning används oftast för att registrera hastighetsförseelser och körning mot rött ljus vid särskilt farliga väg- och järnvägskorsningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft5"&gt;Vid kameraövervakning fotograferas fordonets registreringsskylt i syfte att identifiera dess ägare. På grund av ägaransvaret är det inte nödvändigt att föraren fotograferas. Ägaren får ett meddelande där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;det fastställda bötesbeloppet framgår och ansvarar för att böterna betalas. I Alberta finns ett pricksystem (demerit points) för trafikförseelser liknande dem som beskrivits ovan. Även vid hastighetsöverträdelser antecknas prickar på förarens körkort, med undantag av om registrering har skett genom kamera. Anledningen till det är att föraren inte identifieras i dessa situationer. Ägaren har viss begränsad möjlighet att befrias från ansvar, t.ex. om fordonet har stulits. Någon skyldighet att lämna upplysningar om vem som har kört ett fordon i samband med olika trafikförseelser finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Manitoba&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft5"&gt;Hastighetsförseelser regleras i lagen om vägtrafik (Highway Traffic Act). För sådana överträdelser föreskrivs böter med upp till sju dollar (drygt 40 kr) för varje kilometer som rådande hastighetsgräns har överskridits med. Automatisk trafikövervakning används för att upptäcka fordon som körs för fort, som körs mot rött ljus eller vars förare inte respekterar särskilda regler som gäller vid järnvägsövergångar. Kameror används främst utanför skolor, lekplatser och vid platser där det pågår väg- eller byggnadsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Frågan vem som görs straffrättsligt ansvarig för en hastighetsförseelse är beroende av vilken typ av trafikövervakningsmetod som har använts i det enskilda fallet. När en misstänkt överträdelse har upptäckts vid traditionell trafikövervakning, ansvarar föraren. Om förseelsen har registrerats av kamera och föraren således inte har identifierats, är i stället fordonsägaren ansvarig. Anledningen till det är att ägaren har ett övergripande ansvar för att hans eller hennes fordon inte används i strid med trafikreglerna. Ägaren ansvarar även för flera andra förseelser som begås genom hans eller hennes fordon och där förarens identitet är okänd. Med ägare likställs bl.a. den som innehar fordonet med nyttjanderätt om minst en månad. Ägaren är däremot aldrig skyldig att lämna uppgifter om vem som kört eller använt ett fordon vid en trafikförseelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Vid automatisk övervakning sker handläggningen i korthet på följande sätt. Fordonets registreringsskylt fotograferas bakifrån. Om fotografiet är av tillräckligt god kvalitet, färdigställer polisen ett bötesföreläggande (offence notice). Föreläggandet skickas till fordonets registrerade ägare med ledning av uppgifter från vägtrafikregistret. En kopia skickas elektroniskt till domstolen, som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;samtidigt övertar handläggningen av målet. Ägaren kan erkänna sig skyldig (guilty plea) och betala böterna direkt, varvid målet avslutas. Ägaren kan också erkänna sig skyldig med viss reservation eller bestrida föreläggandet helt och hållet. Då måste domstolen pröva ansvarsfrågan, men åklagaren blir inkopplad bara i det sistnämnda fallet. Om föreläggandet inte besvaras, kan ägaren dömas i sin utevaro. Ägaren har möjlighet att undgå ansvar i några begränsade situationer, bl.a. om den personen kan visa att fordonet använts av någon annan utan ägarens medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Förutom böter kan beslutas om körkortsåterkallelse för mellan tre månader (första överträdelsen) och upp till ett år (återfall). Det finns inget lagligt hinder mot att även återkalla ägarens körkort på grund av en hastighetsöverträdelse som upptäckts genom kamera. Enligt praxis brukar detta bara kunna ske om ägaren har låtit bli att besvara eller betala ett bötesföreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Ontario&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;I Ontario regleras hastighetsöverträdelser i lagen om vägtrafik (Highway Traffic Act). Föraren är ansvarig för denna typ av förseelser, som handläggs i administrativ ordning (Section 128). Förutom böter kan föraren även påföras ett visst antal prickar (demerit points), beroende på den hastighet som gällande hastighetsgräns har överskridits med. I Ontario används kamerasystem enbart för att registrera fordon som kör mot rött ljus (red light camera system). I de fall där en sådan förseelse upptäcks genom kamera görs fordonsägaren ansvarig (Section 144 och Section 207). Om ägaren kan visa att fordonet var stulet vid tidpunkten för förseelsen, kan han eller hon undgå ansvar. Normalt sett är det tillräckligt att ge in en polisrapport. Därutöver har ägaren endast begränsade möjligheter att befrias från ansvar. Något system med upplysningsskyldighet finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Québec&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft5"&gt;I Québec regleras hastighetsöverträdelser i lagen om trafiksäkerhet (Code de la sécurité routière). Enbart föraren av ett fordon kan göras ansvarig för sådana förseelser. Alla konstaterade hastighetsöverträdelser medför böter. Om gällande hastighetsgräns har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;överskridits med mer än 11 km/tim, påförs även prickar på förarens körkort (points d’inaptitude), i likhet med vad som gäller i andra delstater. När polisen vid kontroll misstänker att en hastighetsförseelse har ägt rum, får föraren ett meddelande med uppgift om böternas storlek och det antal prickar som kommer att påföras körkortet. Om föraren anser att han eller hon inte har begått förseelsen eller har någon annan invändning att anföra, måste ärendet dras inför domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Nederländerna har (som enda land i Europa, såvitt utredningen känner till) ett system med ägaransvar för hastighetsförseelser. Ägaren är ansvarig för hastighetsförseelser, körning mot rött ljus m.m., som begås genom dennes fordon, om föraren av olika skäl är okänd (främst vid användning av ATK). Allvarligare förseelser bestraffas med böter, medan en administrativ avgift påförs i övriga fall. Ägaren kan undgå straffansvar, om den personen kan göra det sannolikt att någon annan har kört fordonet. Det enda sättet att undgå avgift är att ägaren kan bevisa att fordonet har stulits. An- svaret är med andra ord i princip strikt. Även några delstater i Kanada föreskriver ägaransvar för hastighetsförseelser och körning mot rött ljus. Ägaren ansvarar om förseelsen har upptäckts genom ATK, medan föraren görs ansvarig om fordonet har stoppats direkt på plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;I Frankrike är föraren ansvarig för hastighetsförseelser. Om föraren av olika skäl inte kan identifieras, är den registrerade ägaren emellertid inledningsvis ansvarig för att böterna betalas. Det gäller även andra förseelser som kan upptäckas genom kamera. Ägaren kan undgå betalningsansvar genom att visa att han eller hon inte har kört fordonet, t.ex. genom att lämna uppgifter om föraren. Även under domstolsförfarandet har ägaren bevisbördan för att han eller hon inte har kört fordonet i dessa fall. Om ägaren inte betalar böterna eller lyckas bryta presumtionen för betalningsansvar, görs denne straffrättsligt ansvarig för förseelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;I Norge har utredningsförfarandet förenklats vid lagföring av hastighetsförseelser som upptäcks genom övervakningskameror. Ägaren presumeras vara identisk med föraren i utredningens inledningsskede och tillsänds ett föreläggande om att betala böter. Om böterna betalas, görs ingen ytterligare utredning. I Finland finns ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td115"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td116"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft50"&gt;Utländsk rätt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft5"&gt;förslag om införande av ett liknande system. Förslaget innebär även att om fordonsägaren inte motsätter sig föreläggandet, vinner det laga kraft och kan verkställas genom utmätning. Ägaren har emellertid vissa möjligheter att ansöka om återställande av försutten tid i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft5"&gt;I Storbritannien, Österrike och Danmark finns också föraransvar vid hastighetsöverträdelser och liknande trafikförseelser. För att underlätta handläggningen av ärenden där föraren inte har identifierats, finns i stället en straffsanktionerad skyldighet för fordonsägaren att lämna uppgifter om föraren. Undantag brukar göras för om fordonet stulits och i Danmark även om ägaren riskerar att ange sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft12"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;7 Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Färre hastighetsförseelser – ett viktigt mål för trafiksäkerhetspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Frågan hur man skall gå tillväga för att förbättra trafiksäkerheten har debatterats under många år i Sverige. Enligt det långsiktiga mål för trafiksäkerhetspolitiken som fastslagits av regering och riksdag skall ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av vägtrafikolyckor. Etappmålet för denna nollvision innebär att antalet dödade personer i trafiken år 2007 skall ha minskat med hälften, eller till 270 personer (räknat från 1996 års nivå). Hastighetsförseelser är mycket vanligt förekommande i Sverige och utgör en direkt eller indirekt orsak till cirka en tredjedel av alla allvarliga trafikolyckor med dödsfall som följd. Politiker och forskare är eniga om att hastighetsförseelser, tillsammans med rattfylleri och bristande användning av bilbälte, är beteenden som är särskilt farliga från trafiksäkerhetssynpunkt och därför bör förhindras i största möjliga utsträckning. Automatisk hastighetsövervakning anses vara ett effektivt instrument för att minska antalet allvarliga trafikolyckor och sänka medelhastigheten på vägarna, vilket i sig är av betydelse för trafiksäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft5"&gt;Syftet med att bestraffa överträdelser av olika regler är att hindra medborgarna från att handla på ett visst sätt, exempelvis att köra för fort, oavsett om det sker genom böter eller administrativa sanktionsavgifter. Om trafikreglerna skulle efterlevas i större utsträckning än vad som sker i dag, kan detta antas bidra till ökad trafiksäkerhet (och till att de nämnda målen uppnås). Det är därför viktigt att ha ett sanktionssystem som i största möjliga mån ser till att trafikanterna respekterar gällande hastighetsgränser, och detta oberoende av vilken metod som används vid själva trafikövervakningen. Frågan är då om och under vilka förutsättningar det är möjligt att införa ett regelsystem som bättre tillgodoser detta än de nuvarande reglerna. Vid en sådan analys måste övervägas inte bara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p408 ft5"&gt;trafiksäkerhets- och effektivitetsaspekter, utan även vilka konsekvenser systemet skulle kunna få för den enskildes rättssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Vilka frågor skall tas upp?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Vid övervägande av om dagens system med straffrättsligt föraransvar för hastighetsöverträdelser och andra trafikförseelser bör ersättas med någon form av ansvar för fordonets ägare, är det viktigt att analysera om en sådan reglering skulle påverka människors vilja att respektera rådande hastighetsgränser m.m., dvs. regleringens handlingsdirigerande verkan. Denna fråga är i sin tur av betydelse vid bedömningen av vilka trafiksäkerhetsmässiga konsekvenser som ett ägaransvar kan tänkas få. Båda dessa spörsmål är delvis beroende av i vilken utsträckning som ändringar i nu gällande regelverk kan antas vinna acceptans hos allmänheten, men även av fordonsägarnas möjligheter att undvika att bestraffas för en trafikförseelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;I utredningsuppdraget ingår även att bedöma om ett ägaransvar kan medföra effektivitetsvinster i trafikövervakningen. Analysen i denna del bör även inkludera trafiksäkerhetsaspekter, dvs. frågan om en eventuellt mer effektiv trafikövervakning kan antas få någon dämpande effekt på trafikanternas körbeteende och därigenom bidra till ökad trafiksäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Lika viktigt är det att närmare överväga de allmänna straff- och processrättsliga förutsättningarna för att införa bestämmelser om ägaransvar i svensk rätt och vad sådana bestämmelser skulle innebära för den enskildes rättssäkerhet. En därmed nära sammanhängande fråga är på vilket sätt bestämmelserna skulle förhålla sig till annan lagstiftning av betydelse i sammanhanget, t.ex. reglerna om körkortsingripande i körkortslagen och olika trafikbrott som kan innefatta hastighetsförseelser, framför allt vårdslöshet i trafik. Särskilt bör analyseras vad ett ägaransvar för hastighetsförseelser kan medföra rörande möjligheterna att återkalla körkort och om det i sin tur skulle påverka efterlevnaden av trafikreglerna. Alla dessa spörsmål är av central betydelse för utredningen och skall diskuteras i den följande framställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft12"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Olika modeller för att lagföra trafikförseelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Utgångspunkten för utredningens överväganden är det nuvarande systemet med straffrättsligt föraransvar för hastighetsförseelser m.m. Inledningsvis görs en genomgång av de ansvarsregler som gäller i dag. Därefter följer en analys av ett system där ägaren kan göras ansvarig för trafikförseelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;En variant är att ägaren görs generellt ansvarig i samtliga fall där det kan konstateras att ett fordon har förts i strid med gällande hastighetsgräns, oberoende av om föraren har identifierats eller inte. I sådant fall är det utan betydelse vilken trafikövervakningsmetod som har använts i det enskilda fallet, dvs. om fordonet och dess förare har stoppats på plats i samband med förseelsen eller om föraren har identifierats på annat sätt. Av samma skäl medger en sådan regel att enbart fordonets bakre registreringsskylt fotograferas vid användning av ATK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;En annan variant är att, som i Nederländerna, ägaren görs ansvarig för hastighetsförseelser som upptäcks utan att föraren identifieras. En närliggande rättslig konstruktion är att ägarens ansvar inträder när fordonet inte har stoppats i samband med förseelsen (jfr det finska förslaget om förenklat ordningsbotsförfarande). I dessa situationer behöver någon utredning aldrig inledas för att fastställa förarens identitet. Därmed bör det vara tillräckligt att ta fotografier av fordonets bakre registreringsskylt. Ett sådant ägaransvar kan vara av särskilt intresse vid automatisk hastighetsövervakning. Det finns emellertid inte något hinder mot att använda det nyss nämnda ägaransvaret även när hastighetsförseelser upptäcks genom lasermätning eller andra mer traditionella övervakningsmetoder. I dessa fall uppstår två möjligheter, antingen att inte stoppa fordonet, vilket innebär att föraren inte identifieras, utan att ägaren görs ansvarig i efterhand, eller att stoppa fordonet och ställa föraren till svars (detta är också möjligt enligt nederländsk lag). För- och nackdelarna med de nämnda lösningarna – inklusive möjligheten att införa någon form av ägaransvar för trafikförseelser som faktiskt upptäcks genom ATK – diskuteras under ett särskilt avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft5"&gt;En ytterligare möjlighet består i att ägaren görs subsidiärt ansvarig för en trafikförseelse. Det innebär att ägarens ansvar begränsas till de fall där det inte är möjligt att identifiera föraren, t.ex. på grund av att denne avsiktligt har dolt ansiktet eller att ett fotografi är av dålig kvalitet. Skillnaden gentemot den nyss nämnda ansvarsformen är att det uppställs ett krav på att de utredande myndigheterna har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;försökt att ta reda på vem föraren var, men inte lyckats, eller att identifiering överhuvudtaget inte varit möjlig. Med andra ord krävs att ett fotografi tas av föraren, och inte bara av fordonets registreringsskylt. Även ett subsidiärt ägaransvar bör i praktiken främst komma i fråga vid trafikförseelser som registreras genom ATK, eftersom problemen med att identifiera föraren främst uppstår vid denna typ av övervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Man kan även tänka sig en regel utformad som en presumtion för ägaransvar. I de fall föraren inte identifierats i samband med förseelsen anses således fordonsägaren själv vara den skyldige (Frankrike och Nederländerna, vid allvarligare hastighetsförseelser). Ägaren kan bara undgå ansvar genom att bevisa att han eller hon inte har begått förseelsen. En sådan lösning är inte beroende av om någon utredning först har inletts för att ta reda på vem föraren var, dvs. om ansvaret är subsidiärt eller inte. Gemensamt för de två sistnämnda modellerna är att föraren eller ägaren görs ansvarig beroende på resultatet av utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;De särskilda frågeställningar som uppkommer i ett system där ägaransvaret utkrävs genom en administrativ avgift i stället för straff analyseras i ett eget avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Efter genomgången av de olika formerna av ägaransvar följer ett avsnitt om vilka effektivitetsvinster i trafikövervakningen som kan uppnås genom ett ägaransvar samt en analys av dess konsekvenser från trafiksäkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Som alternativ eller komplement till ett renodlat förar- eller ägaransvar skall därefter diskuteras förutsättningarna för att införa en skyldighet för fordonsägaren att lämna upplysningar om vem som kört fordonet vid tidpunkten för en trafikförseelse. Enligt direktiven bör utgångspunkten vara att underlåtenhet att uppge förarens namn kan sanktioneras på något sätt. Det skulle kunna ske i två olika former, dels genom att ägaren görs ansvarig för själva trafikförseelsen, dvs. som en del av en regel om ägaransvar (Nederländerna), dels genom att själva underlåtenheten att namnge föraren bestraffas (Storbritannien, Danmark och Österrike). Eftersom det i sistnämnda fall inte är fråga om ägaransvar för en viss trafikförseelse, analyseras alternativet med upplysningsskyldighet i ett eget avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft17"&gt;Slutligen skall nämnas något om möjligheterna att införa förenklade handläggningsregler innebärande att ett strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot kan skickas direkt hem till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft5"&gt;fordonsägaren och att denne måste motsätta sig föreläggandet för att undgå ansvar (Norge och Finland).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Dagens system – straffrättsligt föraransvar för hastighetsförseelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Straffvärde och allmänprevention&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Kriminaliseringen i ett samhälle bör endast omfatta straffvärda beteenden, dvs. gärningar som medborgarna allmänt sett uppfattar som allvarliga eller klandervärda (se avsnitt 2.2.1). Om sådana gärningar redan är belagda med straff, gäller omvänt att de inte bör avkriminaliseras eller ersättas med någon annan sanktion utan starka skäl. Både straff och sanktionsavgifter är repressiva och preventiva till sin karaktär och har som huvudfunktion att hindra medborgarna från att handla på ett visst sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft5"&gt;Den främsta anledningen till att straffbelägga vissa handlingar är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft5"&gt;– förutom straffvärdet – att ett straff generellt sett anses ha en större avskräckningseffekt och därigenom bidrar till att olika regler efterlevs i högre utsträckning än andra sanktioner. Man brukar tala om allmänprevention eller en sanktions handlingsdirigerande verkan. Om en straffbestämmelse inte har någon avskräckande effekt och inte påverkar medborgarnas handlande i den riktning som varit avsedd, är den inte tillräckligt effektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Att en straffbestämmelse inte har någon avskräckningseffekt kan också bero på att medborgarna i allmänhet inte uppfattar att det straffbelagda beteendet är ett brott. Detta kan utgöra skäl för att avkriminalisera ett visst beteende. Alternativt kan övervägas att formulera om bestämmelsen så att den får den eftersträvade allmänpreventiva effekten, exempelvis genom att omdefiniera den krets av personer som kan göras ansvariga för en gärning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Angrepp på de skyddsintressen som räknas upp i 2 kap. RF talar för att en sådan handling bör vara straffvärd och därmed vara straffbelagd. Skyddet för liv och hälsa och det därmed nära sammanhängande intresset säkerheten i trafiken är exempel på ett sådant skyddsintresse. Hastighetsförseelser utgör en bidragande orsak till att många människor skadas eller dödas i trafikolyckor. Det råder en allmän enighet om att hastighetsförseelser generellt sett är farliga från trafiksäkerhetssynpunkt. Att hastighetsöverträdelser är mycket vanligt förekommande i Sverige innebär inte att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;människor i allmänhet inte anser att i vart fall grövre sådana överträdelser är allvarliga till sin natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Straffbestämmelserna i trafikförordningen, liksom även reglerna om körkortsingripande och om vårdslöshet respektive grov vårdslöshet i trafik i trafikbrottslagen, bör ses mot denna bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Flertalet bestämmelser i trafikförordningen kan generellt sett karakteriseras som en samling handlingsregler, som definierar vad som utgör ett godtagbart körbeteende från trafiksäkerhetssynpunkt. Därigenom ger de även uttryck för den aktsamhetsstandard som trafikanterna skall upprätthålla i fråga om risktagande osv. i trafiken, allt i syfte att i största möjliga mån undvika trafikolyckor och därigenom upprätthålla trafiksäkerheten. Det gäller inte minst för bestämmelser om fordons hastighet och de begränsningar som finns på vissa platser (tätort m.m.) och i vissa situationer (vid halt väglag, dålig sikt, vid övergångsställen m.m.). Detsamma gäller emellertid även för flera andra trafikregler som anses viktiga från trafiksäkerhetssynpunkt, t.ex. förbud mot att köra mot rött ljus, förbud mot omkörning vid övergångsställe och brott mot stopplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Det nuvarande regelsystemet innebär att föraren av ett fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet överskrider reglerna om högsta tillåtna hastighet eller andra aktsamhetsregler i trafikförordningen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av densamma kan dömas till penningböter. Förarens straffansvar utkrävs enligt de regler som gäller för brottmålsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Trafiksäkerhetsskäl ligger även bakom reglerna om körkortsingripande i 5 kap. körkortslagen (se avsnitt 4.3.2). Dessa omfattar överträdelser av de grundregler som måste iakttas för att trafiksäkerheten skall kunna upprätthållas, t.ex. hastighetsöverträdelser, körning mot rött ljus och brott mot stopplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Detsamma gäller för reglerna om vårdslöshet i trafik, även om påföljden för detta brott i och för sig är begränsad till dagsböter (se avsnitt 4.1.8). Allvarligare hastighetsöverträdelser i trafikfarliga miljöer, trafikfarliga omkörningar och brott mot stopplikt eller körning mot rött ljus som medfört eller kunnat medföra en trafikfarlig situation, utgör enligt förarbetena till den ändring i trafikbrottslagen som gjordes år 1995 exempel på när ansvar för vårdslöshet i trafik bör komma i fråga. Anledningen uppgavs vara att sådana överträdelser är farliga från trafiksäkerhetssynpunkt. Rättspraxis visar också att hastighetsöverskridanden är vanligt förekommande i mål om vårdslöshet i trafik. Detta gäller i ännu högre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;grad för brottet grov vårdslöshet i trafik. Högsta domstolen har i flera rättsfall uttalat att det för detta brott finns en stark presumtion för att fängelsestraff bör väljas som påföljd med hänvisning till allmän laglydnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;För att anknyta till resonemanget ovan, ger kriminaliseringen av hastighetsförseelser (särskilt grövre sådana) m.m. uttryck för ett visst mått av klander från samhällets sida. Det klandervärda består i att gärningarna allmänt sett utgör trafikfarliga beteenden. Straffet antas ha en viss avskräckningseffekt och förväntas i vart fall i någon mån avhålla trafikanterna från att begå trafikförseelser, vilket gagnar trafiksäkerheten. Det är inte orimligt att anta att ett bötesstraff på ett mer effektivt sätt bidrar till att hastighetsgränserna respekteras än sanktionsavgifter. Detta gäller i ännu högre grad för körkortsingripanden, som sker regelmässigt även vid förhållandevis måttliga hastighetsöverträdelser. Till detta kommer att domar, förelägganden om ordningsbot m.m. för hastighetsförseelser medför registreringar i belastningsregistret. En sådan registrering kan vara av betydelse vid prövning av exempelvis ansökan om trafiktillstånd, vilket också kan bidra till reglernas efterlevnad (se närmare nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft5"&gt;Ju mer en konkret gärning – t.ex. fordon som körs för fort – urholkar möjligheterna att upprätthålla ett visst skyddsintresse, såsom trafiksäkerhet, desto starkare anledning finns att bibehålla en straffbestämmelse som avser att skydda detta intresse (se avsnitt 2.2.1). Detta s.k. effektivitetskrav är också av betydelse vid bedömningen av om en regel verkar avskräckande eller inte, dvs. om den får människor att handla eller förhindrar dem att handla på ett visst sätt. En viktig fråga är därför vilka personer som en straff- eller avgiftsbestämmelse riktar sig till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Reglerna i trafikförordningen, inklusive föreskrifterna om högsta tillåtna hastighet, utgör instruktioner för hur föraren av ett fordon skall bete sig i trafiken för att undvika att framkalla onödiga risker gentemot andra trafikanter och sig själv. Det straffrättsliga ansvaret för överträdelser av bestämmelserna riktar sig till den person som genom sitt körbeteende inte uppfyller de angivna handlingsnormerna i tillräcklig mån, dvs. föraren. Skälet till det är att det från trafiksäkerhetssynpunkt är viktigast att hindra den person som kör ett fordon från att begå hastighetsförseelser och andra trafikbrott. Principen om föraransvar för brott mot grundläggande trafikregler är således förenlig med effektivitetskravet inom straffrätten och bidrar därmed till att reglerna får en viss allmänpreventiv effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Den omständigheten att överträdelser av reglerna om högsta tillåtna hastighet i trafikförordningen beivras med straff ger uttryck för att samhället ser allvarligt på sådana förseelser. Anledningen till det är att de generellt sett anses farliga för trafiksäkerheten. Genom att föreskriva straffansvar uppnås en viss avskräckningseffekt som verkar handlingsdirigerande på det sättet att medborgarna i vart fall i någon mån avhåller sig från att begå sådana förseelser. Avskräckningseffekten förstärks av att det straffrättsliga ansvaret utkrävs av den som faktiskt har överträtt reglerna, dvs. fordonets förare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Straffrättsligt föraransvar och allmänna straffrättsliga principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Legalitets-,&lt;/NOBR&gt; konformitets- och skuldprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Legalitetsprincipen innebär tekniskt sett ett krav på författningsstöd för att ett visst handlande skall kunna bestraffas samt ett förbud mot retroaktiv strafflagstiftning till den brottsmisstänktes nackdel och mot analogisk tillämpning av straffbestämmelser (se avsnitt 2.2.2). I vidare mening uppställer den emellertid även ett krav på att medborgarna måste kunna förutse i vilka situationer och på vilket sätt som deras handlande kan bli föremål för ingripanden och åtgärder av straffrättsligt slag. Detta innebär bl.a. att straffreglerna måste vara begripliga och preciserade. En annan sida av samma sak är att medborgarna måste ha möjlighet att rätta sig efter lagen och således att – genom att välja ett visst handlingsalternativ – undvika att begå straffbelagda förseelser. Därigenom kan legalitetsprincipen delvis härledas ur konformitetsprincipen, som innebär att straff eller annan brottspåföljd bara får drabba en person som har haft förmåga och tillfälle att rätta sig efter lagen (se avsnitt 2.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;I dagens system med föraransvar för hastighetsförseelser och andra överträdelser av grundläggande trafikregler – inklusive reglerna om vårdslöshet och grov vårdslöshet i trafik – utkrävs det straffrättsliga ansvaret av den person som inte har iakttagit dessa regler, dvs. föraren. Eftersom det bara är den person som har kört för fort eller kört mot rött ljus m.m., som kan drabbas av ansvar för sitt felaktiga beteende, uppkommer inte några motsättningar med legalitets- eller konformitetsprinciperna. Anledningen till det är att föraren själv i stor utsträckning har möjlighet eller förmåga att för-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;utse sitt handlande och därmed undvika att en överträdelse äger rum. Den omständigheten att det inte finns några bestämmelser om att någon annan kan straffas i stället för föraren är också förenligt med kravet på förutsebarhet (jfr reglerna om överlast, som innebär att förarens ansvar inte utesluter att fordonets ägare straffas för samma förseelse).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Till det sagda kommer att dessa förseelser måste ha begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet för att vara straffbara, i enlighet med skuldprincipen (se avsnitt 2.5). Kravet på att en person skall ha uppvisat skuld eller klander för att kunna ådra sig straffansvar begränsar också det straffbara området till att avse handlingar som medborgarna haft förmåga och möjlighet att undvika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Att förseelserna måste ha begåtts i vart fall av oaktsamhet för att vara straffbara innebär att den som inte ens anses uppfylla kraven på omedveten oaktsamhet skall gå fri från ansvar. Med det menas att en person skulle ha förstått att en viss följd skulle inträffa, om personen hade gjort vad han eller hon borde ha gjort, nämligen att skaffa sig insikt om existensen av en risk. Personen i fråga måste emellertid ha haft förmåga och tillfälle att skaffa sig insikt för att kunna fällas till ansvar. Om han eller hon inte har haft denna möjlighet, är inte ens denna mest uttunnade form av det subjektiva rekvisitet uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft5"&gt;Oskyldighetspresumtionen enligt art. 6 (2) Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Det nuvarande systemet med straffrättsligt ansvar för överskridande av regler om högsta tillåtna hastighet och andra förseelser som regleras i 14 kap. TrF faller direkt in under tillämpningsområdet för art. 6 EKMR. Särskilt viktig är oskyldighetspresumtionen, som innebär att var och en som är anklagad för brott skall betraktas som oskyldig fram till dess hans eller hennes skuld lagligen har fastställts. Oskyldighetspresumtionen anses bl.a. ge uttryck för den mycket viktiga principen om åklagarens bevisbörda i brottmål. Den är emellertid inte bara av betydelse för handläggningen av mål eller ärenden som omfattas av art. 6, utan sätter även gränser för hur en materiell regel av straffrättslig karaktär får vara utformad (se avsnitt 2.5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft17"&gt;Enligt Europadomstolen innebär oskyldighetspresumtionen bl.a. att en person som är anklagad för brott måste ha möjlighet att anföra någon form av försvar grundat på subjektiva förhållanden. Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft12"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;svenska regelsystemet uppfyller EKMR:s krav i detta hänseende. Det sker dels genom att en förseelse i vart fall måste begås av oaktsamhet för att överhuvudtaget vara straffbar, men även genom de straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunderna i 24 kap. BrB (t.ex. att en handling har begåtts i en nödsituation) och, i någon mån, de omständigheter som skall beaktas vid bestämmande av straffet samt möjligheterna till strafflindring som anges i 29 kap. BrB (t.ex. att den tilltalade på grund av psykisk störning haft starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft5"&gt;Krav på att ett sanktionssystem skall vara generellt och neutralt och att lika fall skall behandlas lika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Straffreglerna avser att ge uttryck för att samhället ser allvarligt på vissa typer av beteenden, oavsett var de begås och hur de upptäcks. Från rättssäkerhetssynpunkt är det ett grundläggande krav att ett sanktionssystem är generellt, dvs. att det avser vissa brottstyper eller handlingar, och att det är neutralt, dvs. att sanktionen är oberoende av att en viss metod har använts för att upptäcka en förseelse i det enskilda fallet. En hastighetsförseelse bör med andra ord bestraffas på samma sätt oavsett var i landet den äger rum och oavsett om den upptäcks genom lasermätning, radarkontroll eller ATK. Det är en annan sak att omständigheter kring själva körningen (väglag, trafikintensitet m.m.) kan vara av betydelse för om hastighetsförseelsen skall anses vara så allvarlig att den exempelvis bör bedömas som vårdslöshet i trafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Detta krav är även ett utslag av den grundläggande likställighetsprincipen, dvs. att lika fall skall behandlas lika. Denna princip är av särskilt stor betydelse i fråga om regler av repressiv karaktär, eftersom den bidrar till medborgarnas möjligheter att förutse konsekvenserna av sitt handlande. Principen om att lika fall skall behandlas lika är även viktig från rättvisesynpunkt och kan därmed inverka på medborgarnas vilja att acceptera en viss regel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Systemet med straffrättsligt föraransvar för hastighetsöverträdelser m.m. är förenligt med de allmänna straffrättsliga principer som kommer till uttryck genom &lt;NOBR&gt;legalitets-,&lt;/NOBR&gt; konformitets- och skuld-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;principerna. Det är även förenligt med oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) EKMR och med kraven på att ett sanktionssystem skall vara generellt och neutralt och att lika fall skall behandlas lika. Skälen till det är att föraren är den som har störst möjlighet att påverka sitt körbeteende och att åklagaren måste bevisa att föraren i vart fall av oaktsamhet har överskridit reglerna om högsta tillåtna hastighet, för att denne skall kunna fällas till ansvar. Vidare bestraffas överträdelserna på samma sätt, oberoende av var och hur de upptäcks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Straffrättsligt föraransvar i förhållande till annan lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Straffrättsligt föraransvar för brott mot grundläggande trafikregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;En fråga som hänger nära samman med kraven på att ett straffsystem skall vara neutralt och att handlingar bara skall bestraffas i den utsträckning medborgarna har möjlighet att förutse dem är hur bestämmelserna om hastighetsförseelser förhåller sig till annan lagstiftning på trafikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Inledningsvis kan konstateras att överträdelser av trafikförordningens grundläggande regler om vad som anses utgöra ett acceptabelt körbeteende beivras på samma sätt, dvs. genom att fordonets förare görs ansvarig i straffrättslig ordning med stöd av 14 kap. TrF (även om ansvaret är subsidiärt i förhållande till reglerna i brottsbalken och trafikbrottslagen, se nedan och avsnitt 4.1.1). Föraren kan således ådra sig penningböter inte bara om han eller hon har kört för fort under en bilfärd, utan även om den personen under samma bilfärd har brutit mot stopplikt, kört mot rött ljus eller kört om ett annat fordon vid övergångsställe. Den omständigheten att en och samma person (föraren) görs ansvarig oavsett vilken av de nämnda reglerna som har överträtts och att ansvaret utkrävs i straffrättslig ordning, är förenligt med kravet på förutsebarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft5"&gt;Straffrättsligt föraransvar vid allvarligare trafikbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;I de fall förarens körbeteende bedöms ha varit särskilt farligt från trafiksäkerhetssynpunkt kan han eller hon dömas för vårdslöshet i trafik, om förutsättningarna i 1 § första stycket TBL är uppfyllda. Detta stadgande tar särskilt sikte på allvarligare hastighetsöverträ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;delser i trafikfarliga miljöer, brott mot stopplikt eller körning mot rött ljus som medfört eller kunnat medföra en trafikfarlig situation. Om föraren har varit grovt oaktsam eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom, riskerar han eller hon i stället att ådra sig ansvar för grov vårdslöshet i trafik enligt 1 § andra stycket TBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;För det fall någon dör eller allvarligt skadas exempelvis på grund av att föraren har hållit för hög hastighet kan även ansvar enligt reglerna i brottsbalken komma i fråga. Av särskilt stor betydelse är bestämmelserna om vållande och grovt vållande till annans död respektive vållande och grovt vållande till kroppsskada eller sjukdom i 3 kap. &lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ BrB (dessa bestämmelser är av naturliga skäl inte begränsade till trafiksituationer eller förare av fordon).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Att föraren görs ansvarig för hastighetsöverträdelser och att ansvaret utkrävs i straffrättslig ordning är således förenligt med de övriga regler som kan bli tillämpliga vid allvarliga överträdelser av gällande hastighetsgränser. Regeln om straffrättsligt föraransvar tillgodoser även kravet på förutsebarhet i förhållande till annan trafikbrottslighet, eftersom samtliga regler riktar sig till ett och samma ansvarssubjekt (föraren), oavsett hur stor hastighetsöverträdelsen har varit i det enskilda fallet, och genom att ansvaret är av samma slag, nämligen straffrättsligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft5"&gt;Körkortsingripande mot förare som inte respekterar trafikreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Vad som sagts om straffbestämmelserna i trafikförordningen, trafikbrottslagen och brottsbalken gäller i stor utsträckning även för reglerna om körkortsingripande i 5 kap. körkortslagen. Dessa riktar sig till körkortshavaren, som också förutsätts vara förare av ett fordon. Tanken är att den som inte respekterar grundläggande trafikregler utgör en fara för sig själv och sina medtrafikanter. En sådan person bedöms vara olämplig som förare och bör inte inneha körkort. Därigenom utgör reglerna en återspegling av de krav som uppställs för att körkort skall utfärdas, nämligen att sökanden uppvisar ett lämpligt körbeteende från trafiksäkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Förarens körkort återkallas regelmässigt redan vid förhållandevis måttliga hastighetsöverträdelser och vid brott mot andra regler som är väsentliga för trafiksäkerheten (se avsnitt 4.3.2). I mindre allvarliga fall tilldelas föraren en varning. Dagens system med föraransvar är förenligt med reglerna om körkortsingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2005:86 Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft5"&gt;Uppgifter i belastningsregistret – en utgångspunkt för tillståndsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Som tidigare nämnts medför domar, strafförelägganden, förelägganden om ordningsbot och beslut om åtalsunderlåtelse för trafikförseelser registreringar i belastningsregistret. En sådan registrering kan vara av betydelse vid prövning av ansökan om körkortstillstånd m.m. Körkortstillstånd och körkort får bara meddelas respektive utfärdas för personer som bedöms vara lämpliga som förare av körkortspliktiga fordon (3 kap. &lt;NOBR&gt;2–5&lt;/NOBR&gt; §§ körkortslagen). Av betydelse är bl.a. om sökanden kan antas komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Liknande lämplighetskrav uppställs för den som ansöker om tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik eller om taxiförarlegitimation. För att trafiktillstånd skall meddelas, måste sökanden således bl.a. ha ett gott anseende (2 kap. 5 och 11 §§ yrkestrafiklagen). Därmed menas att personen i fråga inte har dömts för allvarliga eller upprepade överträdelser av bestämmelser som är av väsentlig betydelse för trafiken eller trafiksäkerheten. Kravet på laglydnad är även av betydelse vid prövning av om en person bedöms vara lämplig att tjänstgöra som taxiförare (3 kap. 3 § yrkestrafiklagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Systemet med straffrättsligt föraransvar för hastighetsöverträdelser är förenligt inte bara med de regler som gäller vid liknande överträdelser av andra grundläggande trafikregler och med de bestämmelser som kan bli aktuella vid allvarligare trafikbrottslighet, utan även med reglerna om körkortsingripande. Vidare är registreringen av trafikförseelser i belastningsregistret av betydelse vid prövning av ansökningar om exempelvis trafiktillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Straffrättsligt föraransvar och straffprocessuella rättssäkerhetsgarantier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;Trafikförseelser handläggs i straffprocessuell ordning. Det innebär att reglerna om förundersökning och huvudförhandling i brottmål är tillämpliga (se avsnitt 3.1). Deras huvudsakliga syfte är att skapa förutsättningar för materiellt riktiga avgöranden i brottmål och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft12"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;därigenom tillgodose den enskildes rättssäkerhet. I de fall förundersökning inleds skall upprättas protokoll eller, om förseelsen kan antas resultera i böter och utredningen i övrigt är av mindre omfattning, anteckningar, över vad som har kommit fram. Den misstänkte har rätt att få del av allt material och när utredningen är slutförd skall den delges honom eller henne. Först därefter får åtal beslutas. Vid enklare trafikförseelser kan åtal under vissa förutsättningar även väckas utan förundersökning. Även i dessa fall måste den misstänkte emellertid underrättas om vad brottsmisstanken avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Efter att åtal har väckts handläggs målet i domstol som ett vanligt brottmål, varvid åklagaren har den fulla bevisbördan för att den tilltalade har gjort sig skyldig till gärningen. Möjlighet till prövning i en ytterligare instans finns. Om den misstänkte i stället erkänner förseelsen genom att godkänna ett strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot, kan föreläggandet under vissa förutsättningar undanröjas av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Under handläggningen gäller ett förbud mot att framtvinga bekännelser genom hot eller tvång. Från den tidpunkt då en person kan anses ha blivit anklagad för brott följer den misstänktes rätt att vara helt passiv och att inte tvingas erkänna sig skyldig även av oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) EKMR (se avsnitt 3.2). Överhuvudtaget gäller enligt rättegångsbalken att en person som hörs under förundersökningen eller huvudförhandlingen aldrig har en rättsligt sanktionerad skyldighet att lämna uppgifter som avslöjar att den personen eller någon närstående har begått en brottslig handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Den misstänktes rätt att få del av brottsanklagelser och att få skäligt rådrum med att förbereda sitt försvar m.m. återfinns även bland de minimirättigheter som brottsmisstänkta personer har enligt art. 6 (3) EKMR. Någon ovillkorlig rätt till rättegångsbiträde i mål där påföljden kan antas stanna vid böter finns emellertid varken enligt EKMR eller rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Reglerna om förundersökning och huvudförhandling i brottmål i rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen utgör tillräckliga garantier för att förhindra att oskyldiga personer döms. Med andra ord tillgodoses den enskildes rättssäkerhet utifrån de krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft5"&gt;som bör ställas i en rättsstat och som bl.a. kommer till uttryck i art. 6 EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Föraransvar – effektivitetsaspekter och utredningskostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft5"&gt;Förarnas möjligheter att undgå lagföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;I dagens system med föraransvar för överskridande av regler om högsta tillåtna hastighet aktualiseras problemet med förare som inte kan identifieras vid kameraövervakning. Anledningen till det är att fordonet och dess förare inte stoppas direkt på plats i samband med förseelsen, utan att föraren kontaktas först efter att utredningen för att fastställa hans eller hennes identitet är färdig. Därigenom skiljer sig ATK från traditionella trafikövervakningsmetoder (laser, radar m.m.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Enligt resultaten från &lt;NOBR&gt;ATK-verksamheten&lt;/NOBR&gt; under år 2004 kan andelen &lt;NOBR&gt;icke-godkända&lt;/NOBR&gt; fotografier som beror på att föraren av olika skäl inte har kunnat identifieras uppskattas till cirka 13 procent av det totala antalet registrerade fordon (se avsnitt 5.3.2). Av denna grupp utgörs cirka 1/3 av förare som medvetet har skymt ansiktet. Andra orsaker uppges vara att föraren inte kunnat identifieras på grund av solreflexer, att föraren skymts av backspegel, solskydd och vindrutetorkare och att fotografier på föraren har varit av för dålig kvalitet. Därtill kommer ytterligare ett visst bortfall bl.a. på grund av låg blixteffekt, som enligt befattningshavare vid Rikspolisstyrelsen beror på att fotografierna, till följd av föraransvaret, måste tas framifrån (se även avsnitt 7.8.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;I den tidigare nämnda artikeln i tidskriften Teknikens värld (nr 1/2005 s. 48 f.) har diskuterats möjligheten att montera en slavblixt, en sorts motblixt, som en metod för att dölja förarens ansikte, under förutsättning att blixten placeras rätt (vilket enligt samma artikel uppgavs inte vara helt lätt). Andra metoder för att undvika identifiering är naturligtvis maskering av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;När &lt;NOBR&gt;ATK-systemet&lt;/NOBR&gt; är fullt utbyggt år 2007 räknar Rikspolisstyrelsen med att systemet kommer att hantera cirka 200 000 hastighetsförseelser. Om närmare 15 procent av samtliga förare av olika skäl kommer att undgå lagföring på grund av bristande identifiering, minskar naturligtvis de effektivitetsvinster som annars skulle kunna uppstå. Vetskapen om att det är förhållandevis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;lätt att undgå lagföring minskar sannolikt kamerornas avskräckningseffekt och därmed trafikanternas benägenhet att hålla sig till hastighetsgränserna (även om det är svårt att veta i vilken utsträckning det skulle ske). Detta kan i sin tur få negativa återverkningar på trafiksäkerheten. Om bestämmelserna är lätta att kringgå, finns en risk för att medborgarnas förtroende för rättssystemet urholkas, vilket kan bidra till en ytterligare bristande vilja att respektera trafikreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft5"&gt;Utredningskostnader och effektivitetsaspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;De kostnader för trafikövervakningen som uppkommer i ett system med föraransvar består framför allt av utredningskostnader i form av personal (den genomsnittliga utredningstiden för ett &lt;NOBR&gt;ATK-ärende&lt;/NOBR&gt; uppgår för närvarande till cirka 30 minuter, se avsnitt 5.3.2). En inte oansenlig del av denna tid torde avse utredningsåtgärder för att ta reda på förarens identitet, t.ex. jämförelser av fotografier i olika register. Eftersom ett stort antal hastighetsöverträdelser kommer att hanteras inom ramen för &lt;NOBR&gt;ATK-systemet&lt;/NOBR&gt; i framtiden, kommer dessa kostnader naturligtvis att öka totalt sett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Vid användningen av andra trafikövervakningsmetoder består en del av utredningskostnaderna i att fordonet och dess förare måste stoppas på plats, för att lagföring skall kunna ske. Utredningen har inga uppgifter om hur stora dessa kostnader är, utan nöjer sig med att konstatera att det nuvarande systemet medför vissa utredningskostnader som direkt kan hänföras till att föraren görs ansvarig för trafikförseelser som beror på dennes körbeteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;När det gäller handläggningen i övrigt av mer okomplicerade trafikförseelser, finns möjligheten att använda vissa förenklade förfaranden, t.ex. strafföreläggande, föreläggande om ordningsbot, anteckningar i stället för förundersökningsprotokoll, och, i vissa mycket speciella fall, att åtal väcks utan förundersökning (se avsnitt 3.1). Reglerna möjliggör en ökad effektivitet vid handläggningen av dessa förseelser samtidigt som den enskildes rättssäkerhet tillgodoses. Systemet med att döma ut penningböter för hastighetsförseelser beroende på vilken hastighetsgräns som gällt på platsen och hur stor överträdelsen har varit i förhållande till denna, är även förhållandevis lätt att tillämpa och uppfyller därigenom kraven på effektivitet och förutsebarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft12"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Det nuvarande systemet med föraransvar för hastighetsförseelser medför vissa problem och ökade utredningskostnader framför allt när det gäller att identifiera förare på fotografier som har tagits av kameror. Eftersom det är förhållandevis enkelt för förarna att undgå identifiering, minskar reglernas avskräckande effekt. Detta kan i sin tur antas påverka trafiksäkerheten i negativ riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Ägaransvar för trafikförseelser m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Utredningen övergår därefter till att analysera ett system där grundregeln är att fordonets ägare görs ansvarig för hastighetsförseelser m.m. Ett sådant mer generellt ägaransvar kan aktualiseras vid alla sorters trafikövervakning, dvs. oavsett om föraren har stoppats på plats eller om denne har identifierats på annat sätt. De särskilda frågeställningar som är förknippade med ett ägaransvar som är beroende av om föraren identifieras eller inte eller om en viss trafikövervakningsmetod har använts analyseras i ett separat avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Fordonets ägare och dennes skyldigheter i trafiklagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;Vid övervägande av om någon form av ägaransvar bör införas för hastighetsförseelser måste ställning tas till vilka personer som ansvaret kan komma att omfatta, dvs. vem som skall betraktas som fordonsägare. Det civilrättsliga ägarbegreppet är svårbestämbart och till stor del beroende av i vilket sammanhang det används. I utredningens uppdrag ingår inte att närmare analysera detta begrepp. Vidare bör betonas att frågan vem som skall anses vara ett fordons ägare i sin tur delvis är beroende av om ägarens ansvar är straffrättsligt eller inte, bl.a. av det skälet att bara fysiska personer kan ådra sig böter, medan avgifter kan påföras även juridiska personer. Olika effektivitetsaspekter är också av betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Som allmän utgångspunkt för den fortsatta framställningen skall emellertid nämnas något om hur ett fordons ägare brukar definieras i trafikförfattningarna. En närliggande fråga, som också behandlas nedan, är i vilka situationer fordonsägarens ansvar kan begränsas till följd av att någon annan disponerar över fordonet och därmed&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft12"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;inträder i ägarens skyldigheter enligt olika bestämmelser. Det bör understrykas att det i dessa fall emellertid inte är fråga om en förändring av själva ägarbegreppet i strikt mening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft5"&gt;Lagen om vägtrafikregister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Lagen och förordningen om vägtrafikregister är tillämpliga på nästan alla motordrivna fordon och släpfordon som används på vägarna. Den som förvärvar ett sådant fordon med äganderätt är skyldig att registrera fordonet innan det tas i bruk. Vid ägarbyte skall anmälan göras till Vägverket av både den registrerade ägaren och förvärvaren. Om bara någon av dem gör anmälan, skall den andre beredas tillfälle att yttra sig. Samma regler gäller när ett fordon förvärvas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt för en bestämd tid om minst ett år (nedan leasing). I sådant fall skall anmälan även innehålla uppgifter om detta. Den nye ägaren skall registreras från och med den dag som anges i anmälan eller, om anmälan inte har kommit in till Vägverket inom tio dagar från angiven dag för ägarbytet, från och med den dag anmälan kom in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Med fordonsägare menas således den som är registrerad som ägare i vägtrafikregistret, vilket även innefattar den som innehar ett fordon på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller leasing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft5"&gt;Lagen om felparkeringsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Den nyss nämnda definitionen finns även i 4 § lagen om felparkeringsavgift genom en hänvisning till bl.a. vägtrafikregistret och motsvarande utländska register. Som fordonsägare anses följaktligen den person som vid tiden för överträdelsen var eller senast var antecknad i vägtrafikregistret m.m. En liknande bestämmelse finns i fordonsskattelagen, med den skillnaden att med ägare avses den som är eller bör vara upptagen som ägare i vägtrafikregistret. Det betyder att den registrerade fordonsägaren ansvarar för att felparkeringsavgiften betalas, även om någon annan har använt fordonet. Undantag görs emellertid för om fordonet har stulits. Denna konstruktion innebär att ägaren exempelvis inte kan invända att hans eller hennes barn har lånat ett fordon utan lov som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p37 ft12"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;skäl för att undgå avgiften. I dessa situationer är ägaren i stället hänvisad till att föra talan om återkrav i civilrättslig ordning (se avsnitt 7.7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft5"&gt;Trafikförordningen och lagen om överlastavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;Även i 14 kap. TrF och övriga straffbestämmelser på trafikområdet, liksom i lagen om överlastavgift, likställs ett fordons ägare med den som innehar ett fordon på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller leasing (dock utan hänvisning till vägtrafikregistret). Den som i andra fall innehar ett fordon med nyttjanderätt (dvs. inte för bestämd tid om minst ett år) och befogenhet att bestämma om förare eller som har anlitat en annan förare än ägaren har utsett inträder i ägarens skyldigheter att se till att ett fordon inte brukas i strid med bestämmelserna. Detsamma gäller den som brukar ett fordon utan ägarens tillåtelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Vid tillämpning av straffbestämmelserna och reglerna om överlastavgift kan således hela denna krets av personer – både ägaren och den som inträder i ägarens skyldigheter – ådra sig straffansvar eller påföras avgift i ägarens ställe.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Regleringen innebär – i likhet med vad som gäller vid felparkering – att fordonsägaren görs ansvarig vid nyttjanderätt som löper under kortare tid än ett år (t.ex. vid biluthyrning) eller på obestämd tid samt även när ett fordon lånas ut och brukas privat, allt under förutsättning att fordonet inte har stulits. Ägaren ansvarar emellertid inte om nyttjanderättshavaren själv har befogenhet att bestämma om förare eller anlitar en annan förare än ägaren har utsett samt inte heller om fordonet brukas utan ägarens tillåtelse (vilket ju kan ske på annat sätt än genom stöld). I dessa situationer blir i stället nyttjanderättshavaren eller den som brukar fordonet utan lov ansvarig, vilket är den avgörande skillnaden gentemot bestämmelserna i lagen om felparkeringsavgift. Det bör observeras att denna lagstiftning inte innehåller någon närmare definition av begreppet nyttjanderättshavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft5"&gt;I 14 kap. 13 § TrF regleras de situationer där fordon ägs eller brukas av stat, kommun och andra juridiska personer. För fordon som ägs eller brukas av bolag, föreningar, stiftelser, oskiftade dödsbon och konkursbon tillämpas bestämmelserna om ägarens ansvar och skyldighet i stället på den juridiska personens ställföreträdare eller någon annan person som har godtagits av Vägverket som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;bärare av ägarens skyldigheter (jfr även reglerna om trafikansvariga i 2 kap. &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ yrkestrafiklagen). När fordon ägs eller brukas av stat eller kommun gäller bestämmelserna i stället förarens närmaste förman eller den närmast överordnade som ansvarar för verksamheten där föraren ingår. Motsvarande bestämmelser saknas i lagen om överlastavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Schabloner nödvändiga i ett system med ägaransvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Vid övervägande av om någon form av ägaransvar bör införas på trafikområdet måste beaktas att ett stort antal hastighetsöverträdelser framöver kommer att lagföras på grundval av fotografier som tas av automatiska kameror. Det är inte uteslutet att kameraövervakningen så småningom utvidgas till att avse även andra förseelser, t.ex. körning mot rött ljus (se avsnitt 7.9). Det är därför nödvändigt att ansvariga myndigheter på ett förhållandevis snabbt och enkelt sätt kan ta reda på mot vilken person som olika handläggningsåtgärder i första hand skall vidtas eller vem som i övrigt skall ställas till svars. I annat fall finns det risk för att de effektivitetsvinster som kan uppstå genom en överflyttning av ansvaret till fordonsägaren uteblir. Att en sanktion knyts till objektiva och lätt konstaterbara förhållanden anses för övrigt vara av särskild betydelse i fråga om administrativa avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Från effektivitetssynpunkt är en lösning som kan ligga nära till hands att utgå från uppgifterna i vägtrafikregistret m.m., i likhet med vad som gäller enligt lagen om felparkeringsavgift (se ovan). Med ägare likställs då den som innehar fordon på grund av kreditköp eller med nyttjanderätt på bestämd tid om minst ett år, men inga andra nyttjanderättshavare. Vidare kan inte någon annan person inträda i ägarens skyldigheter (t.ex. en nyttjanderättshavare som har anlitat en annan förare än ägaren har utsett). Om någon form av straffrättsligt ägaransvar övervägs, måste även tas ställning till om det krävs en särskild reglering i de fall där en trafikförseelse har begåtts med fordon som ägs av juridiska personer eller om frågan i stället bör lösas genom tillämpning av allmänna principer om företagares straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Som kommer att närmare framgå nedan, medför EKMR:s krav att ägaren måste kunna anföra någon form av subjektiva befrielsegrunder för att befrias från ansvar, exempelvis att fordonet har brukats av någon utan ägarens tillåtelse. I praktiken behöver skill-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;naden mellan en sådan lösning och den konstruktion som finns i bl.a. trafikförordningen och lagen om överlastavgift därför inte vara särskilt stor. Detta är också av betydelse vid bedömningen av de effektivitetsvinster som kan uppstå i ett system med ägaransvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Särskilt om fordonsägarbegreppet enligt vägtrafikregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Om fordonsägarbegreppet knyts till de uppgifter som finns antecknade i vägtrafikregistret, bör påpekas att den personen inte nödvändigtvis behöver vara fordonets faktiske ägare eller ens den som förfogar över fordonet. Det är bl.a. fallet när underåriga personer registreras som ägare till fordon (se avsnitt 7.5.6). Även om en överlåtelse faktiskt sker, kan det uppstå situationer där registreringen inte överensstämmer med den faktiska dispositionsrätten över fordonet vid tidpunkten för en hastighetsförseelse. Härmed avses inte i första hand de fall där en person låter registrera ett fordon på någon annan utan dennes vilja och vetskap, eftersom både överlåtaren och förvärvaren av ett fordon måste beredas tillfälle att yttra sig över en anmälan om registrering innan registrering kan ske (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;Det kan emellertid inträffa att fordonet, trots att köpet har fullgjorts, av olika skäl inte överlämnas till köparen vid den tidpunkt som anges i anmälan och från vilken den nya registreringen skall börja gälla. Det kan också hända att en förväntad överlåtelse slutligen inte blir av, t.ex. på grund av att fordonet inte är i avtalat skick och att fordonet återlämnas till säljaren efter datumet för registreringen av den nye ägaren. I dessa fall gäller att den som förfogar över ett fordon inte är samma person som den som är antecknad som ägare i vägtrafikregistret. Om fordonet används vid en hastighetsförseelse som upptäcks under denna tid, dvs. innan fordonet överlämnas till köparen eller innan det åter har registrerats på säljaren, finns en viss risk för att en person görs ansvarig för en förseelse utan att ha haft faktisk tillgång till fordonet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Frågan vem som skall ställas till svars i ett system med ägaransvar, dvs. vem som skall anses vara ett fordons ägare, är delvis beroende av om reglerna är av straffrättsligt slag eller inte. Eftersom ett stort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;antal hastighetsförseelser kommer att lagföras genom kameror framöver, krävs att det är förhållandevis enkelt för myndigheterna att ta reda på vem som skall göras ansvarig. En närliggande möjlighet är därför att anknyta till det fordonsägarbegrepp som finns i lagen om vägtrafikregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ägaransvar och allmänna straffrättsliga principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;I det följande diskuteras hur ett ägaransvar skulle förhålla sig till legalitetsprincipen och andra allmänna straffrättsliga principer samt till de krav som följer av oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) EKMR. Det bör understrykas att legalitets- och konformitetsprinciperna och det därmed nära sammanhängande kravet på förutsebarhet gäller inte bara handlingar som är belagda med straff i egentlig mening, utan även avgifter som trätt i stället för straffrättsliga påföljder och andra sanktioner av uppenbart repressiv karaktär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Utrymmet för att föreskriva strikt ansvar oberoende av uppsåt eller oaktsamhet anses i allmänhet vara något större i fråga om administrativa sanktionsavgifter. Som kommer att framgå nedan, följer emellertid av oskyldighetspresumtionen att den enskilde vid handläggningen av hastighetsförseelser måste ha möjlighet att anföra någon form av subjektiva befrielsegrunder för att undgå ansvar. Vad som nedan sägs i fråga om straffregler gäller således till stor del även handlingar som bestraffas genom sanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;Legalitets-,&lt;/NOBR&gt; konformitets- och skuldprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft5"&gt;Fordonsägarens möjligheter att hindra hastighetsförseelser som begås med dennes fordon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;I många fall kan det antas att den som begår en hastighetsförseelse eller någon liknande överträdelse av trafikreglerna är identisk med den registrerade fordonsägaren. I dessa situationer korresponderar det juridiska ansvaret för överträdelsen med vad som i verkligheten har varit fallet, nämligen att den som kört för fort eller kört mot rött ljus också utkrävs ansvar för sitt eget felaktiga beteende. I normalfallet uppkommer därför inga motsättningar med de nämnda principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft12"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft5"&gt;I den inte lika ofta förekommande men ändå inte helt ovanliga situationen där ägaren har lånat ut sin bil till en familjemedlem eller vän och den personen begår en hastighetsförseelse som ägaren blir ansvarig för, blir motsättningarna tydligare. Det gäller naturligtvis i ännu högre grad om den person som ägaren har lånat ut sin bil till i sin tur låter någon annan använda bilen. Orsaken till det är att det är långt ifrån säkert att ägaren, när han eller hon lånar ut sin bil, har anledning att räkna med att den som lånar bilen kommer att överträda gällande hastighetsgränser. I dessa fall är det således ofta svårt för fordonsägaren att förutse att en sådan förseelse kommer att äga rum och därmed att undvika ansvar (genom att avstå från att låna ut sin bil eller på annat sätt hindra att förseelsen begås). I det nyss nämnda exemplet har fordonsägaren med andra ord haft små möjligheter att rätta sig efter hastighetsbestämmelserna. Liknande situationer uppkommer vid biluthyrning och kan även uppstå vid användning av firmabilar. Att ålägga en fordonsägare ansvar i dessa fall strider såväl mot legalitetssom konformitetsprincipens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft5"&gt;Dessa krav tillgodoses i något högre utsträckning vid införande av en ansvarsregel som innebär att bl.a. den som brukar fordon utan ägarens tillåtelse ådrar sig straffrättsligt ansvar eller påförs avgift i stället för ägaren (en sådan regel finns i 14 kap. 4 § TrF och i 7 § lagen om överlastavgift, se föregående avsnitt). Alternativt kan en regel om ägaransvar kompletteras med en ansvarsfrihetsgrund av nyss nämnt innehåll. I sådant fall blir ju inte ägaren ansvarig för överträdelser som begås av någon som utan ägarens vetskap har lånat ett fordon av den person som ägaren ursprungligen lånat ut fordonet till. Inte heller blir biluthyraren ansvarig för överträdelser som begås av någon som denne inte har godkänt som förare. Problemet kvarstår emellertid vid de flesta fall av biluthyrning och vid användning av firmabilar samt vid överträdelser som begås av någon som lånat ett fordon med ägarens tillåtelse (angående ansvarsfrihetsgrunder, se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft5"&gt;Vid tillämpning av de bestämmelser som föreskriver straffrättsligt ansvar för fordonsägaren eller skyldighet för denne att betala överlastavgift tillgodoses de krav som följer av principerna om legalitet och konformitet emellertid ändå. Anledningen till det är att ägarens ansvar är begränsat till ett fordons skick och funktion och därutöver att straffreglerna i vart fall kräver att ägaren har varit oaktsam (se nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft12"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft5"&gt;Rättspliktsteorin och garantläran – särskilt om fordonsägarens tillsynsplikt i trafiklagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;Kraven på förutsebarhet och att den som görs ansvarig för en förseelse måste ha haft förmåga och tillfälle att rätta sig efter lagen innebär inte ett fullständigt förbud mot att en person görs straffrättsligt ansvarig för en förseelse som någon annan person har begått. Enligt rättspliktsteorin och garantläran, liksom de därmed sammanhängande reglerna om företagares ansvar, är garanten skyldig att avvärja risker som är förknippade med en viss farokälla (t.ex. maskiner och fordon). Garanten kan också vara skyldig att avvärja risker som hotar någon eller något som han eller hon är ansvarig för och därför är skyldig att skydda, t.ex. en guide under en alpin tur gentemot dem som följer med på turen. Garanten kan göras ansvarig för händelser som äger rum i en viss situation eller i en verksamhet som garanten är skyldig att övervaka. Straffrättsligt ansvar kan då komma i fråga om garanten har underlåtit att utöva den tillsyn som krävts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Någon konflikt med de nämnda kraven uppkommer emellertid inte. Skälet till det är att skuldprincipen – som förutsätter att bara klandervärda gärningar skall bestraffas och därmed kan anses utgöra en del av konformitetsprincipen – griper in och ställer upp ett generellt krav på uppsåt eller oaktsamhet i det straffrättsliga regelsystemet. Om oaktsamhet är tillräckligt för ansvar, måste det således kunna konstateras att garanten i vart fall av oaktsamhet har brustit i utövandet av en tillsynsplikt (jfr resonemanget om omedveten oaktsamhet i avsnitt 2.5.2). Att föreskriva ett rent strikt straffrättsligt ansvar för någon annan persons handlingar oberoende av uppsåt eller oaktsamhet anses däremot strida mot allmänna rättsstatliga principer för kriminalisering (denna uppfattning har även framförts i utredningens direktiv).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;I trafiklagstiftningen finns flera exempel på ansvarskonstruktioner som direkt eller indirekt grundar sig på rättspliktsteorin och garantläran. I dessa fall föreskrivs straffrättsligt ansvar för fordonsägares, arbetsgivares, tillståndshavares och, i vissa fall, vårdnadshavares uppsåtliga eller oaktsamma underlåtelse att se till att ett fordon brukas i strid med vissa bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Regler om ägaransvar återfinns först och främst i bestämmelser om fordons utrustning och skick, fordons status rörande registrering, betalning av skatt, avgifter och försäkringar samt om hur fordon får lastas. Ett ytterligare exempel utgörs av brottet tillåtande av olovlig körning i trafikbrottslagen (som tillkom under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;en tid när det inte var ovanligt att chaufförer anställdes av privatpersoner). Därutöver finns de i bestämmelserna om vilotider, färdskrivare, yrkestrafik m.m., som reglerar transporter av gods eller personer i speditörverksamhet eller annan näringsverksamhet. I det senare fallet är ägaransvaret emellertid utformat på ett sätt som mer påminner om ansvarsregler för företagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Fordonets ägare får anses vara den som i första hand har möjlighet att påverka sitt fordons status i de uppräknade situationerna. Av naturliga skäl ligger det därför närmast till hands att anse att fordonsägaren är skyldig att se till att fordonet t.ex. är utrustat på föreskrivet sätt, att fordonsskatten betalas i tid och att ett fordon inte lastas för tungt. Annorlunda uttryckt är ägarens skyldigheter och ansvar kopplade till själva fordonet och därigenom till den s.k. besittning som ägaren utövar eller har möjlighet att utöva på grund av sin äganderätt. En logisk följd av detta är att ägaren kan göras straffrättsligt ansvarig inte bara om den personen själv brukar ett fordon i strid med sådana bestämmelser, utan även om någon annan gör det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;I dessa fall görs emellertid undantag för situationer där ägaren inte har någon möjlighet att utöva sin tillsynsplikt, t.ex. om fordonet frånhänts honom eller henne genom brott eller om det brukas utan ägarens tillstånd. För att anknyta till resonemanget om legalitet och konformitet, har ju ägaren i den situationen inte längre kontroll över sitt fordon och har därför varken möjlighet att förutse att en överträdelse äger rum eller att se till att den inte äger rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Vad som nu sagts gäller för övrigt inte bara i fråga om ägarens straffansvar på grund av överträdelser av reglerna om fordons maximilast m.m., utan även för den avgift som ägaren åläggs att betala i dessa fall. Av de skäl som nämnts avvisades också möjligheten att införa ägaransvar vid hastighetsförseelser i förarbetena till lagen om överlastavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;I sammanhanget bör erinras om att kameraövervakning – där ett ägaransvar kan vara särskilt intressant från effektivitetssynpunkt – inom överskådlig tid främst kommer att användas för att upptäcka andra förseelser än just dem som har att göra med ett fordons skick, utrustning och funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Resonemanget ovan gäller även för de regler som föreskriver ett straffrättsligt ansvar för arbetsgivare och tillståndshavare. Ägaren till ett åkeri eller en taxirörelse har den främsta beslutanderätten t.ex. i fråga om dennes lastbilar är utrustade med färdskrivare, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;schemat för de anställda har anpassats efter gällande regler om raster och dygnsvila och om trafiktillstånd finns. I egenskap av ägare utövar denne därmed ett sorts kontrollansvar över sin verksamhet. Eftersom ägaren kan påverka organisationen och utövandet av sin transportverksamhet i dessa hänseenden, kan han eller hon också ådra sig straffansvar när de regler som gäller för verksamheten inte följs. Detsamma gäller för den som bedriver taxi- och skolskjutsverksamhet. Ett liknande resonemang kan föras i fråga om förmans ansvar när stat och kommun äger eller brukar ett fordon, vårdnadshavares ansvar för att deras barn inte kör moped innan de fyllt 15 år och förares ansvar att se till att underåriga passagerare använder bilbälte m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Gemensamt för samtliga dessa regler är att det finns en tillsynsplikt som grundar sig på att fordonets ägare, tillståndshavare m.fl. är de personer som i huvudregel har störst möjlighet att övervaka att reglerna följs i det konkreta fallet. Om det skulle visa sig att garanten – som i flera fall är företagare och eller ägare – inte har haft denna möjlighet i det enskilda fallet, kan han eller hon likväl inte ådömas straffrättsligt ansvar. Skälet till det är att åklagaren måste bevisa att garanten uppsåtligen eller i vart fall av oaktsamhet har underlåtit att vidta erforderliga åtgärder för att förhindra att förseelsen ägde rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft5"&gt;Oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft5"&gt;Europakonventionen gäller både straff och avgifter för hastighetsförseelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;Vid övervägande av om ett ägaransvar för överträdelser av regler om högsta tillåtna hastighet eller liknande trafikförseelser bör införas måste beaktas de krav som följer av EKMR, särskilt oskyldighetspresumtionen i dess art. 6. Det är naturligtvis fallet om ägarens ansvar skulle utkrävas i straffrättslig ordning. Europadomstolens uttalanden i målen Öztürk respektive Lutz mot Tyskland (se avsnitt 2.1.3) antyder emellertid att samma krav gäller om bötespåföljden skulle ersättas med någon form av administrativ sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft5"&gt;Trafikförordningens regler om aktsamt körbeteende – inklusive reglerna om hastighetsgränser och vad som gäller i särskilda trafiksituationer – uppvisar många likheter med den lagstiftning som var aktuell i de tyska rättsfallen. Det gäller både bestämmelsernas all-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft5"&gt;männa utformning och deras repressiva och preventiva karaktär. Starka skäl talar därför för att om hastighetsförseelser skulle beivras genom en avgift i stället för böter, skulle de kriterier som Europadomstolen uppställt för att klassificera en förseelse som straffrättslig gälla, och detta oavsett om ägaren eller föraren görs ansvarig. Att en sanktionsavgift trätt i stället för straff förändrar med andra ord inte reglernas straffrättsliga karaktär i konventionsrättslig mening. Detsamma gäller om man i stället skulle bibehålla det nuvarande systemet kompletterat med en skyldighet för fordonsägaren att lämna uppgifter om vem som kört eller använt fordonet vid tidpunkten för förseelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Sammantaget får hastighetsöverträdelser som beivras genom uttagande av en avgift anses utgöra brottsanklagelse i konventionsrättslig mening. Därmed omfattas de av rättssäkerhetsgarantierna i art. 6 EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft5"&gt;Uppsåtspresumtioner och kravet på subjektiva befrielsegrunder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft5"&gt;EKMR innehåller inte något förbud mot regler som gör en person ansvarig för brott oberoende av uppsåt eller oaktsamhet eller mot uppsåtspresumtioner. För att en regel av straffrättslig karaktär skall vara förenlig med oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2), måste en person emellertid ha möjlighet att anföra subjektiva omständigheter som skäl för att inte ådra sig straffansvar eller befrias från en straffliknande avgift. Det innebär att en bestämmelse om ägaransvar för trafikförseelser som kan övervakas genom automatiska system måste innehålla subjektiva befrielsegrunder av något slag (härvid bortses från de allmänna ansvarsfrihets- och strafflindringsgrunderna i 24 kap. respektive 29 kap. BrB, som är direkt tillämpliga om ansvaret är straffrättsligt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;I likhet med andra bestämmelser om ägaransvar i trafikförfattningarna bör uttryckligen anges att befrielse skall ske om fordonet har frånhänts ägaren genom brott eller om fordonet i övrigt brukas utan ägarens tillåtelse (t.ex. av en nära anhörig). Det är emellertid tveksamt om en sådan undantagsregel är tillräcklig för att tillgodose de krav som följer av oskyldighetspresumtionen. Nedan följer ett resonemang kring frågan om och hur en regel om ägaransvar för hastighetsförseelser kan kombineras med befrielsegrunder liknande dem som finns i annan lagstiftning om sanktionsavgifter. Exemplena bör läsas mot bakgrund av att de hämtats från sådan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft12"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;I skatte- och miljölagstiftningen finns en allmän regel om att skattetillägg eller miljösanktionsavgift inte får påföras om det anses oskäligt eller uppenbart oskäligt. Befrielse från skattetillägg kan även ske på den grunden att beteendet anses ursäktligt, t.ex. på grund av den skattskyldiges ålder och hälsa eller om en person har felbedömt en skatteregel eller betydelsen av olika faktiska förhållanden. Det är emellertid svårt att föreställa sig i vilka situationer en sådan regel kan bli tillämplig och vilka subjektiva befrielsegrunder som i övrigt kan komma i fråga för hastighetsförseelser. Skälet till det är att ägaren görs ansvarig oavsett om han eller hon har varit närvarande vid själva överträdelsen. Det är ju också hela syftet med en bestämmelse om ägaransvar. Invändningar om sjukdom, hälsa eller en felaktig bedömning av faktiska förhållanden är därför inte av någon betydelse. I det hänseendet skiljer sig ett ägaransvar för hastighetsförseelser från skattetilläggen, som direkt hänger samman med den skattskyldiges åliggande (och möjligheter) att lämna riktiga uppgifter till ledning för beskattningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Detsamma gäller i viss utsträckning i fråga om överlastavgiften, som bl.a. påförs fordon som är för tungt lastade. I lagen om överlastavgift finns en regel om att avgift inte får påföras om särskilda omständigheter föreligger. I rättspraxis har avgiften satts ner eller eftergivits om fordonsägaren har vidtagit de åtgärder som rimligen kan begäras för att undvika överlast. Det är emellertid svårt att överföra resonemanget på den situationen när ägaren till ett fordon som använts i samband med en hastighetsförseelse eller en överträdelse av någon annan grundläggande trafikregel där ägaren inte själv har varit inblandad. Anledningen till det är att sådana överträdelser inte är kopplade till fordonets skick och status, utan till förarens körbeteende. De är därmed inte alls lika förutsebara för ägaren när han eller hon beslutar att låna ut sitt fordon som när ett fordon har lastats för tungt. Annorlunda uttryckt kan man fråga sig vilka åtgärder som det rimligen kan begäras att ägaren vidtar för att undvika överträdelser som direkt beror på förarens trafikbeteende och som sedan kan anföras som skäl för att befrias från ansvar (utom att inte låna ut fordonet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft5"&gt;I sammanhanget bör erinras om Regeringsrättens uttalanden att en konventionsenlig tillämpning av ett avgiftssystem av straffrättslig karaktär även kräver att den som fattar beslut om avgift i varje enskilt fall gör en nyanserad och inte alltför restriktiv bedömning av om det finns förutsättningar för att efterge avgiften (se avsnitt 2.5.4). Denna aspekt är i och för sig av störst betydelse för rättstil-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;lämpningen, men den tydliggör behovet av en inte alltför snäv regel om när befrielse från ansvar kan komma i fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft5"&gt;Ägaransvar och olika trafikövervakningsmetoder – principen om likställighet och kravet att ett sanktionssystem skall vara neutralt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;En inte oviktig aspekt, som också har anknytning till medborgarnas möjligheter att kunna förutse och påverka konsekvenserna av sitt handlande och även principen om att lika fall skall behandlas lika, hänger samman med de olika metoder som används vid trafikövervakning och hur trafikförseelser upptäcks. Även om ATK kommer att ligga till grund för lagföring av ett stort antal hastighetsöverträdelser i framtiden, kommer traditionella metoder för trafikövervakning fortfarande att användas i viss utsträckning, både för att upptäcka sådana förseelser och andra trafikbrott (t.ex. rattfylleri). ATK är således enbart avsett att utgöra ett komplement till annan trafikövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Befattningshavare vid Polismyndigheten i Stockholms län har uppgett att det även i ett system med ägaransvar är angeläget för polisen att kunna stoppa ett fordon som konstateras, t.ex. genom lasermätning, ha körts för fort. Skälet till det är att ett möte med polisen antas ha en viss dämpande effekt på trafikanternas körbeteende. Utmärkande för traditionell trafikövervakning är just att föraren stoppas och identifieras på plats direkt i samband med förseelsen, varefter utredningsåtgärder vidtas för att ställa denne till svars.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Det är rimligt att anta att de största effektivitetsvinsterna med ett ägaransvar uppstår vid användning av ATK, eftersom det då inte är nödvändigt att identifiera fordonets förare på de fotografier som har tagits vid överträdelsen. ATK skiljer sig också från andra övervakningsmetoder genom att fordonet och föraren inte identifieras i samband med överträdelsen, utan att identifiering sker i efterhand med hjälp av ett fotografi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;En regel om ägaransvar kan, som nämnts inledningsvis, utformas på olika sätt. – Ett alternativ är att ägaren görs generellt ansvarig i samtliga fall där det kan konstateras att ett fordon har överträtt gällande hastighetsgräns, oberoende av om fordonet har stoppats på plats och föraren har identifierats eller inte. – Ett annat alternativ är att ägaren görs ansvarig om föraren inte identifieras. För den automatiska trafikövervakningens del innebär det att någon utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;ning aldrig behöver inledas för att fastställa förarens identitet. Detsamma gäller, åtminstone teoretiskt sett, även när trafikförseelser upptäcks genom användning av traditionella trafikövervakningsmetoder. Polisen är emellertid ofta angelägen om att kunna stoppa fordonet och föraren direkt på plats i dessa fall. I Nederländerna har problemet lösts på det sättet att polisen då är skyldig att vidta de åtgärder som står till buds för att stoppa föraren och ställa denne till svars. Vid kameraövervakning är det däremot tillräckligt att fordonets registreringsskylt fotograferas, för att ägaren skall göras ansvarig. – En ytterligare möjlighet består i att ägaren görs subsidiärt ansvarig för en trafikförseelse. Det innebär att ägaren ansvarar bara när det inte är möjligt att identifiera föraren, t.ex. på grund av att denne var maskerad eller att ett fotografi är otydligt, medan föraren ansvarar i övriga fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Vid övervägande av möjligheten att införa en regel innebärande att ägaren görs ansvarig om föraren av olika skäl inte identifieras bör beaktas att en sådan ordning kan medföra att ansvaret för en och samma trafikförseelse kan utfalla olika beroende på hur förseelsen upptäcks och om det går att ta reda på vem föraren är. Om en misstänkt hastighetsförseelse observeras i samband med traditionell trafikövervakning och där föraren stoppas och identifieras på plats (främst laser), eller när föraren kan identifieras i efterhand med hjälp av ett fotografi (ATK), görs denne ansvarig. Om förseelsen emellertid upptäckts av kamera och föraren inte identifieras eller inte kan identifieras, görs ägaren ansvarig. Ett system med olika ansvarssubjekt (ägare eller förare) – men även olika påföljder (straff eller avgift) – för samma sorts förseelse strider mot principen om att ett sanktionssystem skall vara generellt och neutralt och därigenom mot det viktiga kravet på förutsebarhet inom straffrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Vad som nyss sagts gäller i ännu högre grad för ett system där ägarens ansvar begränsas till att gälla trafikförseelser som faktiskt upptäcks genom ATK. En regel vars tillämpning görs direkt beroende av att en viss övervakningsmetod har använts i det enskilda fallet innebär de facto ett ytterligare avsteg från de viktiga principerna om att ett sanktionssystem skall vara generellt och neutralt i förhållande till medborgarna och att lika fall skall behandlas lika, oberoende av var och när en överträdelse äger rum och på vilket sätt den upptäcks. Dessa spörsmål hänger i sin tur nära samman med att det straffrättsliga regelsystemet skall ge uttryck för att samhället ser allvarligt på vissa typer av beteenden och handlingar, oavsett hur de kommer till myndigheternas kännedom. Vidare kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft5"&gt;invändas att en regel som är beroende av den teknik som är tillgänglig vid en viss tidpunkt riskerar att bli överflödig eller oanvändbar i takt med att bättre eller mer effektiva metoder för trafikövervakning utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft5"&gt;Ett generellt ägaransvar för hastighetsförseelser tillgodoser i högre utsträckning kravet på förutsebarhet i den meningen att det saknar betydelse om föraren identifieras eller inte. Ägaren görs ju ansvarig i samtliga fall. Men en sådan regel kan också skapa problem som hänger samman med hur en trafikförseelse upptäcks. Ett system där fordonsägaren görs ansvarig även i de situationer där en person som inte äger fordonet har observerats och stoppats i samband med en trafikförseelse, riskerar att upplevas som orättvist utifrån ett medborgarperspektiv. En fördel med ett ägaransvar som bara inträder när föraren är okänd eller när det inte går att ta reda på förarens identitet, är att föraren kan ställas till svars i de fall där denne identifierats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;En regel om ägaransvar för överträdelser av regler om aktsamt körbeteende uppvisar vissa brister utifrån kravet på att medborgarna skall kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande och ha möjlighet eller tillfälle att rätta sig efter lagen. Bristerna är tydliga i de fall där ägaren har lånat eller hyrt ut sitt fordon. En regel som gör en person ansvarig oavsett om han eller hon har kunnat förutse eller påverka sitt handlande i det enskilda fallet innebär därmed en risk för att någon annan än den som gjort sig skyldig till överträdelsen ställs till svars.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Svårigheterna med att utvidga fordonsägarens garantansvar till att avse hastighetsöverträdelser och liknande trafikförseelser består just i att ägarna har små möjligheter att påverka hur deras fordon körs, såvida de inte själva är förare. En straffregel av innebörden att ägaren ansvarar om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att förhindra en hastighetsförseelse framstår därför som verkningslös, i den meningen att det i praktiken skulle vara näst intill omöjligt att utkräva ett sådant ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Samtidigt strider ett strikt ägaransvar för egnas eller andras handlingar mot de principer som den svenska straffrätten bygger på. Även om utrymmet för ett strikt ansvar anses vara något större vid användning av sanktionsavgifter, kvarstår problemet med en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft12"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;ansvarsregel som är tillämplig i fall där den enskilde kan ha haft små möjligheter att förutse och påverka sitt handlande. Sådana regler riskerar att upplevas som orättvisa av medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Vidare uppvisar ett system där ansvaret för en viss förseelse kan drabba olika personer enbart beroende av om föraren har identifierats eller inte (vilket i sin tur delvis är beroende av vilken trafikövervakningsmetod som har använts i det enskilda fallet) vissa brister i förhållande till likställighetsprincipen och kraven på att ett sanktionssystem skall vara generellt och neutralt. Därmed brister det även i det viktiga kravet på förutsebarhet. Detta gäller i ännu högre grad för en regel vars tillämplighet görs direkt beroende av om en förseelse har upptäckts genom ATK. Ett generellt ägaransvar, som utlöses även när en förare som inte är ägare till fordonet har stoppats på plats, riskerar å andra sidan att upplevas som orättvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Den omständigheten att en regel om ägaransvar för hastighetsförseelser måste innehålla möjligheter för ägaren att undgå ansvar – oavsett om ansvaret utkrävs i form av straff eller avgift – är av betydelse vid bedömningen av om ett ägaransvar medför ökad effektivitet i trafikövervakningen. Enligt utredningens uppfattning finns en viss risk för att de effektivitetsvinster som annars skulle kunna uppnås i utredningshänseende genom införande av ett ägaransvar dämpas av detta faktum (se avsnitt 7.8.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ägaransvar i samband med annan trafikbrottslighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Vid övervägande av om någon form av ägaransvar bör införas i svensk rätt är det av viss betydelse hur regelsystemet för andra trafikförseelser och trafikbrott är utformat. Gemensamt för alla förseelser och brott som hänger samman med trafikanternas körbeteende är att föraren görs straffrättsligt ansvarig. Även om de flesta hastighetsöverträdelser normalt sett inte innefattar andra trafikförseelser, kan det uppstå situationer där ett system med ägaransvar kan komma i konflikt med dessa regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft12"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft5"&gt;Ägaransvar och brott mot grundläggande trafikregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft5"&gt;I dagsläget görs föraren straffrättsligt ansvarig för överträdelser av trafikförordningens regler om hur trafikanterna skall uppträda. Det gäller inte bara vid överskridande av högsta tillåtna hastighet, utan även körning mot rött ljus, brott mot stopplikt, omkörning vid obevakat övergångsställe m.m. Det är svårt att – i vart fall inom överskådlig tid – föreställa sig att ett ägaransvar skulle införas för alla dessa förseelser. Ett system innebärande att överträdelser av liknande karaktär bestraffas olika, trots att de har ett direkt samband med förarens körbeteende, kan uppfattas som svårförståeligt och även medföra vissa tillämpningssvårigheter. Därigenom brister det även i det allmänna kravet på förutsebarhet. Det enklaste exemplet utgörs av en hastighetsöverträdelse som samtidigt innefattar en annan förseelse, t.ex. omkörning vid övergångsställe. För det fall ägaren inte själv har kört fordonet, utan dennes barn eller vän, skall ägaren då påföras böter eller avgift för att ha kört för fort, medan föraren ådöms böter för omkörningen, eller hur skall en sådan situation hanteras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft5"&gt;Ägaransvar och allvarligare trafikbrott&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Frågan om ett ägaransvar för hastighetsöverträdelser kan skapa problem när det gäller gränsdragningen mot andra, allvarligare brott i trafiken, är främst av betydelse när det gäller brotten vårdslöshet i trafik och grov vårdslöshet i trafik i 1 § TBL. I likhet med andra regler av betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt, exempelvis förbud mot att köra mot rött ljus, utgör detta stadgande en sorts allmän standard för vilka aktsamhetskrav som ställs på trafikanterna. Bestämmelsen riktar sig därför till föraren av ett fordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Ansvar enligt lagrummet kan komma i fråga vid allvarliga hastighetsöverträdelser i trafikfarliga miljöer och liknande överträdelser av grundläggande trafikregler, om körningen har inneburit risk för trafikolycka. Vid bedömningen måste samtliga omständigheter kring körningen beaktas (väglag, sikt, trafikintensitet m.m.). Allvarliga hastighetsöverträdelser är ganska vanliga i mål om vårdslöshet och grov vårdslöshet i trafik, eftersom de generellt sett innebär ett trafikfarligt beteende. Enligt Riksåklagarens föreskrifter skall rapport till åklagare ske om hastighetsbegränsningen på s.k. &lt;NOBR&gt;50-väg&lt;/NOBR&gt; eller väg med ännu lägre högsta tillåtna hastighet har överskridits&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;Överväganden SOU 2005:86&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;med mer än 41 km/tim. På övriga vägar skall sådan rapport ske om högsta tillåtna hastighet har överträtts med mer än 51 km/tim. I dessa fall kan åklagaren överväga om förundersökning bör inledas och åtal väckas för vårdslöshet i trafik (eller andra brott mot trafikbrottslagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Införandet av en bestämmelse som gör fordonsägaren ansvarig för en hastighetsförseelse som han eller hon kanske inte har begått är svår att förena med regeln om straffrättsligt föraransvar i 1 § TBL, dvs. i de fall där förseelsen anses vara så allvarlig att den bör rubriceras som vårdslöshet eller grov vårdslöshet i trafik. Detsamma gäller om körningen har resulterat i en trafikolycka med personskador eller dödsfall som följd och ansvar enligt bestämmelser i brottsbalken kan komma i fråga, t.ex. vållande till kroppsskada eller vållande till annans död (se avsnitt 7.4.3). En sådan regel kan medföra gränsdragningsproblem och tillämpningssvårigheter för det fall överträdelsen även innefattar annan brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;En möjlig utväg skulle kunna vara att enbart införa ägaransvar för de hastighetsöverträdelser som i dagsläget inte rapporteras till åklagare och för vilka förundersökning angående brott mot 1 § TBL normalt sett inte inleds. Redan av nuvarande regler följer att straffansvar enligt 14 kap. TrF inte skall inträda om straff kan dömas ut enligt trafikbrottslagen eller brottsbalken. Ansvaret är med andra ord subsidiärt. En lösning med olika ansvarssubjekt (ägare eller förare) – men även olika påföljder (om ansvaret utkrävs genom en avgift i stället för böter) – enbart beroende på en hastighetsförseelses svårhetsgrad, riskerar att framstå som svårbegriplig för allmänheten. En sådan lösning innefattar även brister i förhållande till kravet på att medborgarna måste kunna förutse när och hur deras handlande kan bli föremål för ingripanden av straffrättsligt slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Vidare kan diskuteras hur ansvarsfrågan skall bedömas när en hastighetsförseelse inte är tillräckligt allvarlig i sig för att rubriceras som vårdslöshet i trafik och således ägaransvar normalt sett bör komma i fråga, men där en sådan överträdelse har nära samband med brott mot en annan viktig trafikregel, exempelvis brott mot stopplikt, som kan utlösa straffrättsligt föraransvar enligt 1 § TBL (jfr exemplet ovan, där problematiken är densamma). Även dessa situationer bör kunna hanteras genom att ansvar enligt andra trafikförfattningar är subsidiärt i förhållande till trafikbrottslagen. Samtidigt visar exemplet att ett system med två olika ansvarsformer för en och samma överträdelse riskerar att bli svårtillämpbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft5"&gt;Trafikförordningens regler om hur trafikanterna skall bete sig i olika trafiksituationer riktar sig uteslutande till föraren av ett fordon. Om en förare överträder dessa regler, kan han eller hon göras straffrättsligt ansvarig för förseelsen. Detsamma gäller i de fall förarens körbeteende anses vara så trafikfarligt att det kan medföra ansvar för brotten vårdslöshet eller grov vårdslöshet i trafik i trafikbrottslagen. Om körningen dessutom har resulterat i dödsfall eller personskador, kan straffansvar för föraren även aktualiseras enligt brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft5"&gt;Ett ägaransvar för hastighetsförseelser m.m. utgör ett avsteg från regeln om straffrättsligt föraransvar. Detta gäller i ännu högre utsträckning om ansvaret skulle utkrävas i form av en avgift. På grund av bestämmelsernas uppbyggnad kan ett ägaransvar därför medföra vissa gränsdragnings- och tillämpningsproblem i de fall förseelsen innefattar annan brottslighet. Enligt utredningens uppfattning måste en sådan särreglering kunna motiveras särskilt. I detta hänseende är för övrigt skillnaden stor jämfört med de förseelser för vilka felparkeringsavgift kan tas ut enligt lagen om felparkeringsavgift och som i princip inte kan utgöra del i annan brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ägaransvar och körkortsingripande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;Reglerna om körkortsingripande – körkortsåterkallelse och varning – i 5 kap. körkortslagen omfattar överträdelser av flera regler som är väsentliga från trafiksäkerhetssynpunkt. Vid hastighetsöverträdelser, brott mot stopplikt, omkörning vid övergångsställe och körning mot rött ljus skall körkortet som huvudregel återkallas, om inte överträdelsen anses som ringa. Enligt länsstyrelsernas praxis meddelas föraren en varning redan vid hastighetsöverträdelser om &lt;NOBR&gt;16–20&lt;/NOBR&gt; km/tim på s.k. &lt;NOBR&gt;30-väg&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; km/tim på vägar med högre hastighetsgräns. Körkortet återkallas om fordonet har körts med ännu högre hastighet eller om föraren har lagförts för flera hastighetsförseelser inom en kortare period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Fler än 20 000 körkort återkallas och ett stort antal varningar meddelas årligen på grund av att föraren har kört för fort eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig för trafiksäkerheten. Såsom även antytts i direktiven, är den enskilde trafikanten sanno-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;likt betydligt mer angelägen om att inte förlora körkortet för en tid än att ådömas inte särskilt kraftiga penningböter (max 2 000 kr) på grund av en hastighetsöverträdelse. Reglerna om körkortsingripande är således mycket viktiga från allmänpreventiv synpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Möjligheter att återkalla förarens körkort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;I ett system där fordonsägaren görs automatiskt ansvarig för en hastighetsförseelse, oavsett om han eller hon har kört fordonet, kan körkortsingripande mot föraren inte aktualiseras. Den främsta anledningen till det är att föraren inte identifieras, vilket ju också anses vara ett av huvudsyftena med att flytta över ansvaret på fordonsägaren. Även i de fall föraren skulle identifieras, är det svårt att tänka sig att dennes körkort återkallas, medan ägaren, som kan vara en annan person, görs ansvarig för förseelsen i övrigt. Om körkortsingripande inte kan ske gentemot föraren – som i många fall kan antas vara identisk med fordonsägaren – finns en risk för att trafikanternas incitament att följa gällande hastighetsgränser minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Vad som nyss sagts hindrar inte att hastighetsöverträdelser som upptäcks genom att föraren stoppas direkt på plats eller på något annat sätt identifieras leder till ingripande beträffande dennes körkort enligt nuvarande regelsystem. En sådan ordning förutsätter emellertid att fordonsägarens ansvar inte är generellt, utan att det begränsas till de situationer där föraren är eller förblir okänd. Skälet till det är att ett beslut om körkortsåterkallelse rimligen bör kräva att föraren även kan göras ansvarig för förseelsen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Förutom de nämnda allmänpreventiva aspekterna kan även anföras att ett system med olika rättsverkningar för en och samma trafikförseelse riskerar att upplevas som godtyckligt. Därigenom kan det få svårt att vinna acceptans hos allmänheten. Särskilt kan invändas att sådana lösningar innebär motsättningar i förhållande till kravet på förutsebarhet och principen om att lika fall skall behandlas lika. Problematiken blir ännu tydligare med tanke på att förarens körkort återkallas inte bara vid allvarligare hastighetsöverträdelser, utan även vid andra förseelser som likställs med dessa i fråga om trafikfarlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft12"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p423 ft5"&gt;Möjligheter att återkalla ägarens körkort&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Frågan är då om det är möjligt att ändra reglerna om körkortsingripande, så att dessa bringas i samklang med en bestämmelse om ägaransvar. Det skulle exempelvis kunna ske genom att ägarens körkort återkallas i stället för förarens vid hastighetsöverträdelser som begås med ägarens fordon. Det huvudsakliga syftet bakom reglerna i körkortslagen är att förhindra beteenden som anses farliga från trafiksäkerhetssynpunkt. Körkortsingripande kan därför bara ske gentemot den som kan konstateras ha brutit mot en viktig trafikregel och därigenom inte uppfyller de krav på lämplighet som körkortet anses ge uttryck för, dvs. föraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;I de fall där ägaren och föraren inte är samma person kan samma argument inte anföras för att motivera ett beslut om körkortsingripande mot ägaren. Ett körkortsingripande gentemot en fordonsägare enbart på grund av att dennes fordon har använts vid en hastighetsöverträdelse kan givetvis inte komma i fråga i en rättsstat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Att ägarens körkort skulle kunna återkallas på grund av en hastighetsförseelse även i dessa fall, medan förarens körkort återkallas vid andra brott mot viktiga trafikregler, inklusive grov vårdslöshet i trafik (som inte sällan innefattar hastighetsöverträdelser) eller vid rattfylleri, är också i högsta grad ologiskt. En sådan ordning riskerar att upplevas som orättfärdig av allmänheten. Vidare kan det befaras att en regel om körkortsingripande gentemot fordonsägaren skulle minska efterlevnaden av trafikreglerna jämfört med det nuvarande systemet, i vart fall när ett fordon körs av någon annan person än ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;I sammanhanget bör även nämnas att flera skäl talar för att reglerna om körkortsåterkallelse med största sannolikhet likställs med straff vid tillämpning av art. 6 EKMR, vilket kan få konsekvenser för den närmare utformningen av en sådan regel (se avsnitt 2.5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft5"&gt;Ägaransvar vid mindre allvarliga hastighetsförseelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Frågan återstår då om det är möjligt att införa ett ägaransvar vid hastighetsförseelser som inte brukar medföra körkortsingripande, dvs. om högsta tillåtna hastighet har överskridits med mindre än 16 km/tim på s.k. &lt;NOBR&gt;30-väg&lt;/NOBR&gt; och mindre än 25 km/tim på vägar med högre hastighetsgräns. Fördelen med en sådan begränsning av ägar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;ansvaret är att det inte nämnvärt skulle påverka de från allmänpreventiv synpunkt viktiga reglerna om körkortsingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;De principiella invändningar som anförts ovan mot en särreglering av ansvaret för samma typ av förseelse enbart beroende på hur allvarlig den är gör sig emellertid gällande med samma styrka också rörande denna lösning. Vidare bör erinras om att körkortsingripande enligt länsstyrelsernas nuvarande praxis även kan ske när en person har gjort sig skyldig till fler än två hastighetsförseelser under en tvåårsperiod, oavsett hur allvarliga de har varit. Även en regel om ägaransvar vid mindre allvarliga hastighetsöverträdelser kan således få återverkningar på reglerna om körkortsingripande, såsom dessa tillämpas i praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;I ett system med ägaransvar kan körkortsingripande inte ske mot föraren, i vart fall inte om föraren inte identifieras. En ändring av körkortslagens regler som står i samklang med ett ägaransvar är inte någon framkomlig väg. Detta måste beaktas vid avgörande av vilka konsekvenser som ett ägaransvar kan få från allmänpreventiv synpunkt. En ansvarsregel som är svår att kombinera med körkortsingripande kan medföra att trafikanternas vilja att följa trafikreglerna minskar och att trafiksäkerheten därigenom påverkas negativt (se avsnitt 7.8.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;I detta hänseende finns ytterligare en viktig skillnad gentemot parkeringsförseelser, som i princip inte har någon betydelse för körkortsinnehavet. Detta argument framfördes också till stöd för införande av en avgift för felparkeringar med strikt ansvar för fordonsägaren (Ds K 1973:6, s. 48 och prop. 1975/76:106, s. 36).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ägaransvar – en önskvärd utvidgning av det straffrättsliga området?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;I de föregående avsnitten har bl.a. diskuterats hur ett ägaransvar vid hastighetsförseelser och liknande trafikförseelser skulle förhålla sig till andra regler som kan bli tillämpliga vid sådana överträdelser. Vid övervägande av om någon form av ansvar för fordonsägaren bör införas i svensk rätt bör emellertid även beaktas vilka konsekvenser detta skulle kunna få för regler utanför trafikområdet. Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft12"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;ett ägaransvar införs för vissa förseelser, kan det ju ligga nära till hands att använda det som argument för att införa ett sådant ansvar även i andra delar av lagstiftningen. Detta är särskilt viktigt att ha i åtanke för det fall ägarens ansvar görs straffrättsligt och om det utkrävs i straffrättslig ordning. Med andra ord kan konsekvensen bli att det straffrättsliga området utvidgas på ett sätt som kanske egentligen inte är avsett eller ens önskvärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;De uttalanden som har gjorts av riksdag och regering under senare tid pekar snarare på en motsatt strävan, nämligen att kriminalisering som metod för att försöka hindra överträdelser av olika samhällsnormer bör användas med försiktighet (bet. 1994/95:JuU2, s. 6 f. och prop. 1994/95:23, s. 52 f., se även avsnitt 2.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Om ett straffrättsligt ägaransvar införs vid vissa trafikförseelser kan detta underlätta att ett sådant ansvar införs i andra delar av lagstiftningen. Utredningen ifrågasätter om en sådan utveckling verkligen är önskvärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Åtgärder som kan vidtas för att undgå ägaransvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Ett system med ägaransvar för hastighetsförseelser förutsätter att fordonet på något sätt kan identifieras. Detsamma gäller av praktiska skäl även för de hastighetsförseelser som registreras av kamera och lagföring sker enligt de nuvarande reglerna. Vid automatisk övervakning identifieras fordonet genom att kameran tar ett fotografi av fordonets registreringsskylt. Därefter tas uppgifter om ägaren fram med ledning av vägtrafikregistret. De åtgärder som den som vill undvika sitt ägaransvar kan komma att vidta är enligt utredningens bedömning huvudsakligen av två slag. En kategori kan hänföras till åtgärder som vidtas med själva registreringsskylten. En annan kategori utgörs av åtgärder rörande fordonets registrering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft12"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft5"&gt;Olika tillvägagångssätt för att dölja fordonets registreringsskylt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Det enklaste sättet att undvika att fordonet registreras genom kamera är naturligtvis att montera bort registreringsskylten. Det är svårt att uppskatta i vilken utsträckning detta skulle ske i ett system med ägaransvar. 2004 års utvärdering av ATK visar att strax under en procent av det totala antalet fordon som passerade kamerorna saknade registreringsskylt. Om ägaren görs ansvarig för hastighetsförseelser, kan det försiktigtvis antas att problemet med bortmonterade registreringsskyltar skulle bli något större. Denna risk bör emellertid inte överdrivas. En person som äger eller använder ett fordon utan registreringsskylt eller en registreringsskylt som är i sådant skick att den inte kan avläsas gör sig skyldig till en förseelse enligt förordningen om vägtrafikregister som bestraffas med 400 kr respektive 300 kr i penningböter. Ett sådant förfarande innebär därmed ett visst risktagande i förhållande till trafikövervakning som sker genom ingripande mot föraren direkt på plats, särskilt då den är mycket lätt att observera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;En annan möjlighet att undgå ansvar är att skylten görs osynlig eller svår att avläsa. Ett sätt att ”lura” hastighetskamerorna påstås vara att spraya registreringsskylten. Enligt Teknikens värld gav sprayen ingen större effekt (nr 1/2005, s. 48 f.). Med stansade skyltar, som finns på nya bilar och som även erhålls när nya skyltar beställs från Vägverket, uppgavs resultatet till och med vara det motsatta. Registreringsskylten blev således synligare på bild efter sprayning. På fordon med släta plastskyltar (som användes under en stor del av &lt;NOBR&gt;1990-talet)&lt;/NOBR&gt; syntes inte registreringsnumret på bilden vid en första anblick. Men det gick enkelt att plocka fram via bildbehandlingsprogram på dator. Mot den bakgrunden ansåg artikelförfattaren i Teknikens Värld att denna spray inte uppfyllde vad reklamen för den hade utlovat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Ytterligare sätt att göra registreringsskylten svår att avläsa kan vara att använda en motblixt eller olika typer av reflexanordningar som monteras över eller vid registreringsskylten (t.ex. genomskinlig reflextejp). Flera av dessa produkter saluförs i stor omfattning på Internet. Utredningen har emellertid ingen kännedom om metoderna fungerar eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Slutligen bör nämnas möjligheten att använda ”falska” registreringsskyltar eller skyltar som tillhör ett annat fordon. Sådana förfaringssätt kan medföra ansvar för märkesförfalskning enligt bestämmelser i brottsbalken (NJA 1986 s. 550). Risken för att ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;sådant mer försåtligt och avancerat brottsligt beteende skulle bli vanligare är svår att uppskatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft5"&gt;Möjligheter att registrera fordon på underåriga personer och bolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;I den andra kategorin av åtgärder bör framför allt nämnas möjligheten att registrera underåriga eller juridiska personer som ägare till ett fordon. En omyndig person, dvs. en person under 18 år, får bara råda över sin egendom och ingå rättsligt bindande avtal i mycket begränsad utsträckning (reglerna om barns rättshandlingsförmåga finns främst i 9 kap. FB). Barn är emellertid rättssubjekt och kan i denna egenskap både vara ägare till egendom och ådra sig skulder, t.ex. skatter och avgifter av olika slag (härvid bortses från regeln om att personer under 15 år inte kan ådömas straff).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Enligt uppgift från Vägverket, som redovisas i slutbetänkandet från Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare, var i februari år 2003 drygt 4 000 barn födda mellan åren 1988 och 2002 registrerade som ägare till närmare 5 000 fordon (SOU 2004:112, s. 201). Enligt denna utredning handlar det då ofta om bulvanförhållanden där barnet utåt är den som drabbas av ansvaret för skulder som har anknytning till fordonet, medan den vuxne, som är fordonets verklige ägare, undgår ansvar. Den omständigheten att ett fordon vanligen ägs av någon annan än barnet hindrar dock ofta att utmätning verkställs i fordonet för upplupna skulder i dessa fall. Skälet till det är att det måste vara utrett att fordonet verkligen tillhör barnet (4 kap. 17 § UB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft5"&gt;I syfte att förhindra att barn drabbas av skulder som är hänförliga till fordon som de inte äger, eller i vart fall inte använder, föreslår Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare ändringar i några av de trafikförfattningar som reglerar skyldigheter för fordonets ägare (SOU 2004:112, s. 201 f. och s. 1367 f.). Ändringarna innebär i korthet att om fordonets ägare eller registrerade ägare är omyndig, skall förmyndaren med vissa få undantag göras ansvarig i den omyndiges ställe. De författningar som omfattas av förslaget är bl.a. lagen om vägtrafikregister, fordonsskattelagen, lagen om överlastavgift och trafikskadelagen. Några ändringar i lagen om felparkeringsavgift och i lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering bedöms emellertid inte vara nödvändiga. Anledningen till det uppges vara att dessa lagar hänvisar till ägarbegreppet i vägtrafikregistret, som omfattas av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft12"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;I sammanhanget kan nämnas att Vägverket fr.o.m. den 1 oktober 2004 skall underrätta överförmyndaren när någon som inte har fyllt 18 år registreras som ägare av ett fordon (se 12 kap. 2 § andra stycket förordningen om vägtrafikregister).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;När det gäller möjligheten att registrera juridiska personer som ägare till fordon, bör särskilt nämnas risken för att fordon registreras på tomma bolag – med ställföreträdare som också saknar tillgångar – och som inte har möjlighet att betala avgifter som påförs bolaget på grund av hastighetsförseelser. För att utmätningsåtgärder angående obetalda avgifter skall kunna vidtas mot de enskilda bolagsmännen i handelsbolag och kommanditbolag, krävs dessutom att det finns en dom, utslag i mål om betalningsföreläggande eller någon annan s.k. exekutionstitel mot den fysiska personen (jfr 2 kap. 20 § och 3 kap. 1 § lagen [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag och NJA 1976 s. 230).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Till detta kommer att förutsättningarna för att styrelseledamöter eller enskilda aktieägare personligen skall kunna åläggas ansvar för ett aktiebolags förpliktelser är mycket begränsade (jfr 1 kap. 1 § och 13 kap. &lt;NOBR&gt;17–19&lt;/NOBR&gt; §§ aktiebolagslagen [1975:1385], dessa bestämmelser återfinns i 1 kap. 3 § och 25 kap. &lt;NOBR&gt;18–20&lt;/NOBR&gt; §§ i förslaget till ny aktiebolagslag, se prop. 2004/05:85). Detsamma gäller i fråga om stiftelser (1 kap. 4 § och 7 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ stiftelselagen [1994:1220]). Om ägaransvaret i stället utkrävs i straffrättslig ordning, måste den juridiska personens ställföreträdare eller någon annan fysisk person göras ansvarig. Även i detta fall finns en viss risk för att fordon registreras på bolag med ställföreträdare som helt saknar tillgångar, s.k. målvakter, och därför inte kan betala några böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Det är svårt att dra några säkra slutsatser om i vilken utsträckning möjligheterna att registrera fordon på underåriga, konkursmässiga bolag, eller på bolag med målvakter som ställföreträdare m.m. skulle utnyttjas. Utredningen gör försiktigtvis den bedömningen att sådana förfaranden kan bli något mer vanligt förekommande i ett system där ägaren görs ansvarig för hastighetsförseelser. En regel liknande den som föreslås i fråga om förmyndares ägaransvar enligt andra trafikförfattningar borde till viss del kunna motverka att underåriga personer registreras som fordonsägare. I dessa fall görs ju förmyndaren ansvarig i den omyndiges ställe. Emellertid kvarstår problemen med fordon som registreras på ”oseriösa” juridiska personer, eftersom sådana företeelser är väsentligt svårare att hantera och komma till rätta med (ur både juridisk och praktisk synvinkel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft12"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft5"&gt;Slutligen bör nämnas möjligheten att låta bli att registrera ett fordon och därigenom undslippa avgift eller böter. En person som äger eller använder ett oregistrerat fordon gör sig skyldig till en förseelse enligt lagen om vägtrafikregister som bestraffas med penningböter (800 kr). Att köra ett oregistrerat fordon innebär därmed ett risktagande som till viss del borde motverka att sådana åtgärder vidtas i syfte att undgå avgift eller böter på grund av en hastighetsförseelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft5"&gt;Möjligheterna att undgå ansvar är av betydelse för trafiksäkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Frågan vilka möjligheter som står till buds för den som vill undvika sitt ägaransvar är framför allt av betydelse vid bedömningen av de trafiksäkerhetsmässiga konsekvenserna och de effektivitetsvinster i trafikövervakningen som ett sådant ansvar skulle medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;I viss utsträckning bör man kunna räkna med att de nämnda företeelserna blir något mer frekventa i ett system med ägaransvar. Detta riskerar att minska effektiviteten i trafikövervakningen i motsvarande mån. Om den som kör för fort vet att han eller hon inte kommer att ställas till svars för sitt beteende, finns dessutom en viss risk för att trafikanternas respekt för gällande hastighetsgränser minskar, vilket i sin tur kan påverka trafiksäkerheten negativt. Möjligheten att reglera ansvaret för förmyndare när fordon har registrerats på omyndiga personer är därför viktig från trafiksäkerhetssynpunkt. Av de skäl som tidigare nämnts bör denna risk inte heller anses vara särskilt stor rörande flera av de åtgärder som kan vidtas med fordonets registreringsskylt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;I ett system med ägaransvar bör man räkna med en viss risk att fordonsägarna vidtar åtgärder med fordonets registreringsskylt för att undgå ansvar, vilket minskar systemets effektivitet och därmed viljan att respektera trafikreglerna i motsvarande mån. Vidare måste beaktas att möjligheterna att registrera fordon på underåriga personer och tomma bolag (med ställföreträdare som också saknar tillgångar) kan komma att utnyttjas i större utsträckning än i dagsläget, vilket kan få negativa konsekvenser från effektivitets- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft12"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p408 ft5"&gt;trafiksäkerhetssynpunkt. Särskilt svårt är det att förhindra att fordon registreras på ”oseriösa” juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Ägaransvar och utlandsregistrerade fordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Det är svårt att veta exakt hur många utländska fordon som använder det svenska vägnätet. Därmed avses fordon som är registrerade i ett land utanför Sverige. Enligt SIKA:s beräkningar utgörs cirka 17 procent av lastbilstrafiken av utländska fordon. I övrigt vet man mycket litet om den utländska trafikens omfattning i Sverige. Av Rikspolisstyrelsens sammanställning av &lt;NOBR&gt;ATK-verk-&lt;/NOBR&gt; samheten för år 2004 framgår att av det totala antalet fordon som fotograferats av kamerorna betecknades 2,41 procent som fordon med ”oidentifierbar fordonsnationalitet” (dessa fotografier sorterades bort som &lt;NOBR&gt;icke-godkända).&lt;/NOBR&gt; De flesta av dem utgörs av fordon som är registrerade i ett land utanför Norden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Anledningen till att nordiska fordon inte brukar räknas in i bortfallet är att utredning oftare inleds mot dessa trafikanter. Det hänger i sin tur samman med att böter för trafikförseelser som påförs i Sverige kan verkställas i de övriga nordiska länderna med stöd av lagen (1963:193) respektive förordningen (1963:194) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;All lagföring av trafikförseelser som upptäcks genom automatiska system bygger på att fordonet och dess ägare eller förare kan identifieras i efterhand med ledning av uppgifter i främst vägtrafikregistret. Enligt lagen om vägtrafikregister måste i princip alla motorfordon vara registrerade i vägtrafikregistret för att få brukas här i landet. Från denna regel görs undantag för fordon som anses vara i internationell vägtrafik. Som sådana räknas de fordon som ägs av en fysisk eller juridisk person som har sitt huvudsakliga hemvist utomlands, om fordonet inte är registrerat i Sverige och dessutom enbart har förts hit för tillfälligt bruk. Inte heller behöver fordon som är registrerade i Norge, Danmark eller Finland registreras i Sverige, om de brukas här under högst ett år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Det är naturligtvis svårt och kostsamt att påföra ägare till utlandsregistrerade fordon en avgift eller utfärda föreläggande om ordningsbot för trafikförseelser som upptäcks genom kamera. Några uppgifter om ägaren finns ju inte i svenska register (utredningen har inte närmare undersökt möjligheterna för svenska myn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;digheter att i efterhand ta reda på detta genom samarbete med sina utländska kollegor). Dessa olägenheter är emellertid en konsekvens av ATK som trafikövervakningsmetod och inte primärt beroende av vem ansvaret åvilar. Anledningen till det är att kameraskåpen töms i efterhand och att polisens utredning alltid måste inledas genom sökning efter fordonsägaren i befintliga register, oavsett vem som därefter görs ansvarig för förseelsen. Ett system med ägaransvar är därför neutralt jämfört med dagens system med föraransvar när en hastighetsförseelse som begås av ett utländskt fordon registreras av kamera (rörande sanktionsavgifter för utländska fordon, se avsnitt 7.7.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Under förutsättning att fordonsägaren kan identifieras borde ett ägaransvar snarare vara mer effektivt än dagens system med föraransvar, eftersom de utredande myndigheterna inte behöver ta reda på vem föraren var. En regel om ägaransvar som är oberoende av om föraren har identifierats eller inte, borde emellertid kunna innebära större svårigheter i de fall föraren stoppas på plats och bestrider att han eller hon äger fordonet. I dessa situationer måste ägarens identitet efterforskas, för att böter eller avgift skall kunna påföras. Då uppstår samma problem som vid användning av ATK, nämligen att fordonet inte är registrerat i det svenska vägtrafikregistret. En möjlighet att komma tillrätta med just det problemet är att ägaren bara görs ansvarig för hastighetsförseelser när föraren av olika skäl inte har identifierats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Ett ägaransvar som utlöses när föraren är okänd är neutralt – eller till och med mer effektivt – jämfört med nuvarande regler vid lagföring av utländska fordon som registreras av kamera. Skälet till det är att det inte är nödvändigt att ta reda på förarens identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Särskilt om subsidiärt ägaransvar och ägaransvarspresumtioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;I detta avsnitt diskuteras närmare möjligheten att införa någon form av subsidiärt ansvar för fordonsägaren, dvs. ett ägaransvar som bara inträder när det inte har varit möjligt att identifiera fordonets förare och ställa denne till svars. Vidare skall nämnas något om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;regel utformad som en presumtion för ägaransvar med möjlighet för fordonsägaren att anföra bevisning till stöd för att han eller hon inte har kört fordonet. De nämnda ansvarsformerna kan konstrueras såväl inom straffrätten som i en ordning med sanktionsavgifter. Sanktionsavgifter brukar emellertid göras beroende av enkla och lätt konstaterbara förhållanden som inte kräver någon närmare utredning av vem som gjort sig skyldig till en viss förseelse. I ett system med sanktionsavgifter kan ett subsidiärt ansvar konstrueras så att ägaren görs ansvarig för bristande betalning av en avgift som föraren har ålagts, exempelvis genom ett avgiftsföreläggande direkt på platsen för förseelsen. En sådan ordning förutsätter att såväl föraren som fordonets registrerade ägare är kända.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;I föregående avsnitt har bl.a. diskuterats hur ett ägaransvar för hastighetsförseelser förhåller sig till allmänna straffrättsliga principer, andra straffrättsliga regler och reglerna om körkortsingripande. Det är viktigt att understryka att resonemanget även gäller vid övervägande av om de nu nämnda modellerna bör införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Föraransvar med subsidiärt ansvar för fordonsägaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;I ett system med subsidiärt ägaransvar är i första hand fordonets förare ansvarig för en förseelse. En förutsättning för att utredning skall kunna inledas mot fordonsägaren och ett subsidiärt ägaransvar överhuvudtaget aktualiseras är att den utredande myndigheten har vidtagit de åtgärder som rimligen kan krävas för att fastställa förarens identitet, men misslyckats, t.ex. genom att jämföra fotografier på föraren med fotografier i olika register. Det andra typfallet utgörs av situationer där det redan i inledningsskedet är uppenbart att det inte går att fastställa vem föraren var, t.ex. på grund av att denne var maskerad eller gömt sig bakom solskydd eller andra fordonsdetaljer. Denna ansvarsform skiljer sig exempelvis från det nederländska systemet, där ägaren görs direkt ansvarig för förseelsen när föraren är okänd (det är också skälet till att bara fordonets bakre registreringsskylt fotograferas).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Ett subsidiärt ägaransvar innebär kort och gott att ägaren blir ansvarig för själva trafikförseelsen, om det inte har varit möjligt att identifiera föraren. Ägaren måste emellertid ha möjlighet att undgå ansvar genom anförande av vissa ansvarsbefriande omständigheter (jfr vad som sagts om oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) EKMR, avsnitt 7.5.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft5"&gt;För att uppnå en ökad effektivitet vid handläggningen av hastighetsförseelser, ligger det nära till hands att införa en ordning där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft5"&gt;ägaren görs ansvarig för förseelsen, om han eller hon inte uppger vem föraren var. En sådan konstruktion är för övrigt inte beroende av om det har vidtagits några åtgärder för att ta reda på förarens identitet (regeln är däremot överflödig i ett system där ägaren alltid görs ansvarig, oavsett om föraren är okänd eller inte). I Nederländerna finns en liknande regel för allvarligare hastighetsförseelser (som bestraffas med böter i stället för avgifter). För att ägaren skall undgå ansvar, krävs då inte bara att denne gör det sannolikt att en annan person har kört fordonet, utan även att han eller hon namnger föraren (förutom i fall av stöld).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;En sådan bestämmelse riskerar emellertid att komma i konflikt med rättegångsbalkens bestämmelser om att en person inte är skyldig att ange eller vittna mot en nära anhörig. Härmed avses främst de fall när fordonsägaren har lånat ut sitt fordon till en nära anhörig, t.ex. en son eller dotter, som har kört för fort. Om ägaren tvingas att uppge vem föraren var för att själv kunna undgå ansvar, försätts denne i den svåra situationen att antingen låta sig bestraffas för en förseelse som han eller hon inte har begått eller att peka ut en nära anhörig som skyldig. Detta innebär ett åsidosättande av rättegångsbalkens regler på ett sätt som är främmande för den svenska rättsordningen. Dessutom finns en uppenbar risk för att en person som inte har begått en förseelse straffas i stället för den skyldige, vilket strider mot grundläggande straffrättsliga principer som bl.a. kommer till uttryck genom art. 6 EKMR. Ett ytterligare problem är naturligtvis att det inte alltid är möjligt för ägaren att känna till vem som kört fordonet (se även avsnitt 7.10.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft5"&gt;Från effektivitetssynpunkt får ett subsidiärt ägaransvar anses vara av särskild betydelse vid användning av ATK, på grund av de problem som finns med förare som av olika skäl inte kan identifieras (vilket i sin tur beror på att föraren inte stoppas i samband med förseelsen). En sådan reglering bör därför rimligen innebära en ökad effektivitet i trafikövervakningen. Den bör även kunna få viss dämpande effekt på trafikanternas körbeteende, eftersom fordonsägaren i många fall är identisk med föraren. I utredningshänseende kan emellertid ifrågasättas om effektivitetsvinsterna blir särskilt stora i ett sådant system. Den främsta anledningen är att det krävs att vissa utredningsåtgärder först vidtas mot föraren innan utredningen kan riktas mot fordonsägaren, men även att denne måste ges vissa möjligheter att kunna invända mot sitt ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Ett subsidiärt ägaransvar kan leda till större effektivitet i trafikövervakningen, vilket i sin tur kan öka förarnas vilja att respektera trafikreglerna. En regel om att fordonsägaren måste namnge föraren för att undgå ansvar kommer emellertid i konflikt med rättegångsbalkens regler om skydd för nära anhöriga. Vidare måste beaktas risken för att någon annan straffas än den skyldige, vilket strider mot allmänna straffrättsliga principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;En presumtion för ägaransvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;De nyss diskuterade problemen angående skydd för nära anhöriga bör i någon mån kunna undvikas genom införande av en regel som utformas som en presumtion för att ägaren är skyldig och med en sorts omvänd bevisbörda, när fordonets förare av olika skäl är okänd. En sådan regel kan tillämpas både med och utan krav på att utredningsåtgärder har vidtagits för att ta reda på förarens identitet. Om några fotografier på föraren inte finns att tillgå kan emellertid ifrågasättas om regeln inte är mer jämförbar med ett ägaransvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Presumtionen betyder i korthet att ägaren görs ansvarig för förseelsen, om den personen inte lyckas visa eller göra sannolikt att han eller hon inte har kört fordonet, t.ex. att fordonet har stulits eller att ägaren befann sig på en annan plats vid tidpunkten för förseelsen. I de fall där en nära familjemedlem har kört för fort med ägarens bil är det således tillräckligt att ägaren bevisar att han eller hon själv inte är skyldig för att undgå ansvar, utan att för dens skull vara tvungen att namnge föraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;En variant av detta system finns i Nederländerna i fråga om allvarligare hastighetsförseelser. För mindre allvarliga överträdelser (som beivras genom en avgift) kan ägaren enbart undgå ansvar genom att göra det sannolikt att fordonet har stulits. I detta fall är ägarens ansvar således i princip strikt. En annan variant finns i Frankrike, där en regel om föraransvar kompletteras med en presumtion för att ägaren är skyldig i de fall föraren inte har kunnat identifieras. Ägaren kan emellertid undgå ansvar bl.a. genom att visa att bilden på föraren inte överensstämmer med ägarens, att fordonet stulits eller att det har förelegat någon annan omständighet som han eller hon inte kunnat råda över (force majeure).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft5"&gt;En presumtion för ägaransvar med möjligheter att anföra motbevisning står i strid med den grundläggande straffprocessuella principen om att det är åklagaren som skall bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till brott. Skälet till att åklagaren helt och hållet har bevisbördan i brottmål är det mycket viktiga rättsstatliga intresset att åstadkomma materiellt riktiga brottmålsdomar och att förhindra att någon blir oskyldigt dömd. Detta är också själva grundtanken bakom oskyldighetspresumtionen i art. 6 (2) EKMR. Risken för att någon annan straffas än den som faktiskt har kört fordonet är överhängande i ett system där bevisbördan åvilar den tilltalade. Av de skäl som nyss nämnts kan en sådan regel också komma i konflikt med art. 6 (2) EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Regeln bör däremot kunna medföra vissa effektivitetsvinster, under förutsättning att någon utredning inte behöver vidtas mot föraren i inledningsskedet. Precis som beträffande det subsidiära ansvaret kan i övrigt ifrågasättas om dessa är särskilt stora, eftersom fordonsägaren måste ges möjlighet att motbevisa presumtionen samt då utredningen dessutom måste påbörjas på nytt (eller läggas ner) om det kommer fram att ägaren inte är skyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;En presumtion för ägaransvar kan leda till bättre effektivitet i trafikövervakningen och därmed till ökad allmänprevention. I likhet med det subsidiära ansvaret innebär en regel med omvänd bevisbörda emellertid en överhängande risk för att någon annan straffas än den som faktiskt har kört fordonet, vilket strider mot de grundläggande principer som bl.a. uttrycks i art. 6 EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Särskilt om ägaransvar som utkrävs genom avgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft5"&gt;Tidigare i framställningen har utredningen analyserat hur ett ägaransvar för överträdelser av regler om högsta tillåtna hastighet och liknande trafikförseelser förhåller sig till allmänna straffrättsliga principer och till andra regler som kan bli tillämpliga vid sådana förseelser (olika straffregler och bestämmelserna om körkortsingripande). Av analysen framgår att flera av de problem som är förknippade med ett rent straffrättsligt ägaransvar för hastighetsöverträdelser även skulle uppstå i ett system med administrativa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;avgifter. Annorlunda uttryckt är den principiella skillnaden mellan en regel som föreskriver att hastighetsförseelser bestraffas genom böter eller sanktionsavgifter inte särskilt stor. I förevarande avsnitt följer några reflektioner som är av särskild betydelse om fordonsägarens ansvar skulle utkrävas i form av en administrativ avgift i stället för genom böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Utmärkande för sanktionsavgifter är, som tidigare nämnts, att de är schabloniserade till sin karaktär. Det innebär att avgiften brukar knytas till objektiva och lätt konstaterbara faktum, utan något större utrymme för prövning av det subjektiva ansvaret hos den person som har överträtt en regel. Detsamma gäller i fråga om de omständigheter som läggs till grund för beräkning av avgiftens storlek. Skälet till detta är att sanktionsavgifter främst är avsedda att användas inom rättsområden där det förekommer ett stort antal överträdelser och där effektivitetsaspekter är av särskild betydelse. Till skillnad från straff i strikt mening kan sanktionsavgifter även ådömas juridiska personer, vilket kan uppfattas vara en fördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Avgifter – straffvärde och allmänprevention&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Utgångspunkten är att bara handlingar som samhället ser allvarligt på bör vara belagda med straff. Omvänt gäller att sådana handlingar inte bör avkriminaliseras och straffet ersättas med en sanktionsavgift. Detta hänger samman med att straffet anses ha en större avskräckande funktion eller handlingsdirigerande effekt än en avgift. Mot den bakgrunden förefaller det logiskt att överträdelser av de grundläggande reglerna om aktsamt körbeteende, som generellt sett innebär en fara för trafiksäkerheten, fortfarande är straffbelagda, medan en avgift tas ut för felparkeringar, som inte är trafikfarliga i samma utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Trafiksäkerhetshänsyn ligger även bakom den straffrättsliga regleringen av ägarens ansvar vid överträdelser av regler om vägars och fordons belastning. Det primära syftet med överlastavgiften – som kan påföras fordonsägaren utan hinder av att denne görs straffrättsligt ansvarig för sådana överträdelser – är emellertid inte att verka avskräckande. Den effekten uppnås i någon mån genom straffhotet. Avsikten är i stället att neutralisera de vinster som uppkommer genom att åkeriägarna låter sina fordon lastas för tungt och således att motverka snedvridning av konkurrensen i transportbranschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft5"&gt;Det kan noteras att det i förarbetena till lagen om felparkeringsavgift, som ledde till avkriminalisering av flertalet överträdelser av reglerna om stannande och parkering i 3 kap. TrF, inte fördes någon diskussion om dessa reglers betydelse för upprätthållande av trafiksäkerheten. Som skäl för att ersätta bötesstraffet med en sanktionsavgift framfördes i stället att parkeringsförseelser inte anses utgöra brott i egentlig mening (Ds K 1973:6, s. 47 f. och prop. 1975/76:106, s. 36). Av de skäl som nyss anförts kan detta argument inte läggas till grund för en avkriminalisering av hastighetsförseelser, trots att sådana förseelser är relativt vanligt förekommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft5"&gt;Om en avgift införs för hastighetsöverträdelser, finns viss risk för att trafikanterna uppfattar att samhället ser mindre allvarligt på sådana förseelser. Detta kan i sin tur leda till minskade incitament att respektera hastighetsgränserna och därmed till att trafiksäkerheten påverkas negativt (se avsnitt 7.8.3). Det kan i och för sig argumenteras att hastighetsförseelser ofta är mer trafikfarliga ju större de är i förhållande till rådande hastighetsgräns och att betänkligheterna mot att införa avgifter av det skälet bör vara mindre i fråga om mindre allvarliga överträdelser. Olägenheterna med ett system med olika ansvarsformer (straff och avgift) och olika ansvarssubjekt (ägare och förare) enbart beroende på svårhetsgraden hos en och samma förseelse har diskuterats ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;En avkriminalisering av hastighetsförseelser måste kunna motiveras med att sådana förseelser inte är straffvärda eller klandervärda och att de således inte uppfattas som brott i egentlig mening. Enligt utredningens bedömning saknas stöd för att dra en sådan slutsats, eftersom sådana förseelser generellt sett – och i väsentligt större utsträckning än exempelvis felparkeringar – utgör ett trafikfarligt beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Polisens uppgifter i ett system med avgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;En analys av förutsättningarna för att införa en sanktionsavgift för vissa trafikförseelser bör omfatta frågan om en avkriminalisering påverkar polisens möjligheter att utföra en av sina viktigaste funk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;tioner, nämligen att upptäcka och utreda brott. Som tidigare nämnts kan polisen med stöd av 22 § polislagen stoppa fordon och ingripa mot dess förare och medpassagerare vid misstänkta trafikförseelser. Inte sällan är förhållandena sådana att polisen får anledning att vidta utredningsåtgärder på grund av misstanke om annan kriminell verksamhet som dessa personer kan vara inblandade i. Möjligheten att upptäcka annan brottslighet i samband med trafikövervakning är enligt befattningshavare vid Polismyndigheten i Stockholms län ett värdefullt verktyg i brottsbekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;I sitt delbetänkande diskuterade Polisverksamhetsutredningen möjligheten att avkriminalisera hastighetsförseelser och att införa ett ägaransvar för dem, i syfte att effektivisera handläggningen och frigöra resurser bl.a. för polisens brottsutredande verksamhet (SOU 2001:87, s. 152 f., se avsnitt 5.4.1). En avkriminalisering av hastighetsförseelser innebär att polisens möjligheter att bedriva brottsbekämpning i viss mån begränsas. Anledningen till det är att de åtgärder som polisen kan vidta i syfte att identifiera en person eller på annat sätt ingripa mot denne enligt polislagen förutsätter att det finns någon form av misstanke om brott, såsom att en trafikförseelse har ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;Om hastighetsöverträdelser avkriminaliseras och därmed inte utgör brott, har polisen inte längre några befogenheter att ingripa i sådana situationer. Om en avgift införs, är det vidare inte givet att det blir polisens uppgift att hantera ett sådant system. Detta leder i sin tur in på frågan hur sanktionsavgifter för olika trafikförseelser kan administreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Om en avgift för hastighetsförseelser införs kan polisens möjligheter att utreda andra brott i samband med att sådana förseelser upptäcks komma att minska. Anledningen till det är att ett polisingripande kräver att det finns någon form av konkret brottsmisstanke, dvs. att en trafikförseelse har begåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft12"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Krav på nya handläggningsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;Straff och avgifter – olika regelsystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Vid övervägande av om ägarens ansvar för hastighetsförseelser bör utkrävas genom en administrativ avgift bör uppmärksammas att de straffprocessuella reglerna inte blir tillämpliga. Det innebär att det måste tillskapas ett nytt regelverk för handläggningen av sådana ärenden. Frågan hur bestämmelserna skall utformas är i sin tur beroende av vilken myndighet som skall administrera avgifterna. Som nyss antytts är det inte givet att hanteringen skall handhas av polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft5"&gt;Den omständigheten att reglerna för brottmålsprocessen inte är tillämpliga hindrar i och för sig inte att en avgift för hastighetsförseelser beslutas av polisen och att ett bestridande av avgiften handläggs hos polisen som första instans, i likhet med vad som gäller för felparkeringsavgifter. Om ett föreläggande att betala avgiften inte undanröjs, bör det vara möjligt att överklaga beslutet till tingsrätten med krav på prövningstillstånd i hovrätten, i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om domstolsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Ett annat alternativ kan vara att avgifterna inledningsvis handläggs av Vägverket. I sådant fall kan det ligga nära till hands att Vägverkets beslut överprövas i administrativ ordning, dvs. av länsrätten, med krav på prövningstillstånd i kammarrätten. Polisverksamhetsutredningen ansåg för sin del att avgifter för hastighetsförseelser skulle kunna handläggas av väghållaren eller av Vägverket (SOU 2001:87, s. 152 f.). Polisen borde emellertid även fortsättningsvis ha uppgiften att övervaka att hastighetsbestämmelserna efterlevs, eftersom vissa hastighetsförseelser kan aktualisera ansvar för vårdslöshet i trafik. Några förslag lämnades inte i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;En viktig aspekt i sammanhanget är att hastighetsförseelser som kan medföra ansvar för vårdslöshet i trafik handläggs i straffprocessuell ordning även i ett system med avgifter. Vidare bör återigen pekas på möjligheten att införa en avgift för mindre allvarliga hastighetsförseelser, exempelvis för förseelser som inte medför körkortsingripande. Detta innebär att olika handläggningssystem är tillämpliga beroende på hur allvarlig förseelsen har varit i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Om hastighetsförseelsen inte leder till körkortsingripande, administreras avgiften exempelvis av Vägverket med överklagande till allmän förvaltningsdomstol, medan allvarligare överträdelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;handläggs av polis, åklagare och allmän domstol enligt nuvarande regler, samtidigt som länsstyrelsen prövar själva körkortsfrågan. I de fall där det är osäkert hur förseelsen skall bedömas eller om körkortsingripande kommer att ske uppstår frågan vilket regelverk som skall gälla, det straffprocessuella eller det förvaltningsrättsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Ett sådant system riskerar inte bara att medföra oklarheter angående vilken myndighet som skall ansvara för handläggningen i utredningens inledningsskede, utan även att framstå som svåröverskådligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft5"&gt;Handläggning av avgifter utifrån Europakonventionens krav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Det har tidigare framgått att det finns starka skäl för uppfattningen att hastighetsförseelser som sanktioneras genom administrativa avgifter utgör brottsanklagelser i den mening som avses i art. 6 EKMR. Vid handläggningen av sådana avgifter är det därför viktigt att tillgodose de allmänna rättssäkerhetskrav som uppställs i art. 6, oavsett vilket regelsystem som väljs i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Av särskild betydelse är den enskildes rätt till domstolsprövning och att på begäran få muntlig förhandling samt att i övrigt få tillfälle att lägga fram sin sak och bemöta motpartens argument innan ärendet slutligt avgörs. Sådana regler finns både i lagen om domstolsärenden, som gäller handläggningen av ärenden i de allmänna domstolarna, och i förvaltningsprocesslagen, som reglerar förvaltningsdomstolarnas handläggning. Vidare måste den betalningsskyldige även ha möjlighet att anföra någon form av befrielsegrunder grundade på subjektiva förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Någon ovillkorlig rätt till rättegångsbiträde för mål som rör böter eller avgifter kan emellertid varken härledas ur art. 6 EKMR eller ur reglerna i 21 kap. RB. Inte heller torde det finnas något hinder mot att föreskriva att avgiften måste betalas trots att beslutet inte har vunnit laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Ett avgiftssystem kräver att nya handläggningsregler införs. Den omständigheten att hastighetsförseelser kan utgöra del i annan brottslighet, som handläggs enligt rättegångsbalkens regler för straffprocessen, medför att viss oklarhet kan komma att uppstå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft5"&gt;angående vilket regelsystem som är tillämpligt. Ett avgiftssystem som tillgodoser de grundläggande krav som uppställs i art. 6 EKMR kan enligt utredningens bedömning vara likvärdigt från rättssäkerhetssynpunkt i förhållande till vad som gäller i dag. Att de nämnda kraven måste upprätthållas även i ett system med administrativa avgifter bör emellertid beaktas vid bedömning av vilka effektivitetsvinster i trafikövervakningen som ett ägaransvar skulle kunna medföra (se avsnitt 7.8.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Avgifter – möjlighet till återkrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft5"&gt;Om ägaren förpliktas betala en sanktionsavgift med anledning av en hastighetsförseelse som sker med dennes fordon, kan det inträffa att ägaren görs betalningsskyldig för en trafikförseelse som han eller hon inte har begått. En vanlig situation utgörs av biluthyrning för kortare tid eller vid användning av firmabilar. För att ett sådant system inte skall upplevas som orättvist, bör det finnas en möjlighet för ägaren att återkräva beloppet av föraren i de fall ägaren själv inte har kört fordonet. Eftersom ägarens ansvar inte är straffrättsligt och inte heller utkrävs enligt reglerna för brottmålsprocessen, finns enligt utredningens mening inget principiellt hinder för en fordonsägare att föra talan om återkrav för betalda avgifter på civilrättslig grund. Den slutsatsen drogs även i förarbetena till lagen om felparkeringsavgift (Ds K 1973:6, s. 27 och prop. 1975/76:106, s. 37, se även Karnov, kommentar till bestämmelsen, not 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft5"&gt;Vid utformningen av en regel om ägaransvar för hastighetsförseelser kan det ligga nära till hands att ha de motsvarande reglerna i 2 och 4 §§ lagen om felparkeringsavgift som förebild. Det skulle innebära att den person som har överträtt reglerna om högsta tillåtna hastighet (föraren) i och för sig är skyldig att betala avgiften, men att fordonsägaren ansvarar för att avgiften betalas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft5"&gt;Någon särskild regel om återkrav för betalda felparkeringsavgifter finns inte i lagen om felparkeringsavgift. Ett skäl till det kan ha varit att någon lagreglering inte ansågs befogad. Svea hovrätt har i några fall uttalat att det är möjligt för en fordonsägare att i en civilprocess framställa krav mot föraren med anledning av felparkeringsavgift som ägaren har förpliktats utge (RH 160:82 och RH 1988:10). Mot den bakgrunden kan ifrågasättas om det verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft12"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;ligen är nödvändigt att reglera en sådan civilrättsligt grundad regressrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Om en regel om ägaransvar utformas på ett liknande sätt som i lagen om felparkeringsavgift (eventuellt med en tillhörande bestämmelse om regressrätt), bör en fordonsägare som har förpliktats att utge en avgift med anledning av en hastighetsförseelse som någon annan begått således kunna föra en talan om återkrav mot föraren vid allmän domstol (eventuellt efter ansökan om betalningsföreläggande vid kronofogdemyndigheten). Därmed skulle sannolikt de allmänpreventiva konsekvenserna av ett ägaransvar mildras i någon mån. Motsvarande möjlighet står emellertid inte till buds om ansvaret är rent straffrättsligt och utkrävs i form av böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Om ägaren och föraren inte är samma person, finns det inte något principiellt hinder mot att fordonsägaren ges möjlighet att kräva föraren på den avgift som ägaren har förpliktats att betala på grund av en hastighetsförseelse. Denna omständighet bör beaktas vid bedömningen av trafikanternas vilja att följa trafikreglerna i ett system där ägarens ansvar utkrävs i form av en avgift (se avsnitt 7.8.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Särskilt om sanktionsavgifter och utländska fordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;För sanktionsavgifternas del finns en särskild komplikation i fråga om utländska fordon, som är hänförlig till avgiftens karaktär av avgift (till skillnad från straff i egentlig mening). Svårigheten består i att vid bristande betalning driva in en avgift som har påförts ägaren till ett utlandsregistrerat fordon, t.ex. genom utmätning. De konventioner och mellanstatliga avtal som finns på området reglerar huvudsakligen verkställighet av brottmålsdomar och bötesstraff, och inte administrativa avgifter (se även SOU 2002:72, s. 21 f.). Ett undantag utgörs av överlastavgifter, som kan drivas in i andra nordiska länder med stöd av lagen (1990:226) och förordningen (1997:1157) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna. Felparkeringsavgifter omfattas emellertid inte av dessa författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft12"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft5"&gt;Inom EU pågår ett samarbete om ömsesidigt erkännande av bötesstraff. Det innebär i korthet att böter som beslutas av en medlemsstat under vissa förutsättningar skall kunna erkännas och verkställas i en annan medlemsstat utan att något nytt beslut behöver fattas i den staten. Regeringens förslag om antagande av ett rambeslut i denna fråga har antagits av riksdagen (prop. 2003/04:92, bet. 2003/04:JuU28 och rskr. 2003/04:279). Ytterligare lagstiftning kommer emellertid att vara nödvändig för att beslutet skall kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;Enligt regeringens bedömning omfattas, förutom böter som utdömts av allmän domstol enligt 25 kap. BrB, bl.a. godkända strafförelägganden och förelägganden om ordningsbot, av rambeslutet, men inte administrativa avgifter som inte kan överprövas i ett straffrättsligt förfarande (prop. 2003/04:92, s. 16). Det är för övrigt osäkert om sådana avgifter överhuvudtaget omfattas av det polisiära och straffrättsliga samarbete som bedrivs inom EU (den s.k. tredje pelaren i Maastrichtfördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Vid övervägande av om en avgift bör införas för vissa trafikförseelser, bör beaktas att det är svårt att driva in avgifter som påförs ägare till utlandsregistrerade fordon vid bristande betalning. Skälet till det är att avgifter varken omfattas av befintliga konventioner och mellanstatliga avtal eller av det gemenskapsrättsliga samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Ägaransvar – ökade effektivitetsvinster i trafikövervakningen och bättre trafiksäkerhet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Utgångspunkt – ATK är en effektiv trafikövervakningsmetod&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;Utvärderingarna av försöken med ATK visar att bland de fordon som körts med de högsta hastigheterna har medelhastigheten på vägsträckor med kameraövervakning sänkts med över 10 km/tim. Men även övriga fordon har minskat sina hastigheter. Utvärderingarna visar också att framför allt antalet dödsolyckor och allvarliga personolyckor har sjunkit (med cirka &lt;NOBR&gt;50–60&lt;/NOBR&gt; procent respektive 20– 30 procent). ATK förefaller vara en effektiv metod, för att både minska medelhastigheten på vägarna och antalet olyckor med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;dödsfall och svåra personskador som följd. Det bör emellertid observeras att statistiken har tillkommit i ett system med föraransvar för hastighetsförseelser. Frågan vilket utfall som skulle erhållas i ett system med ägaransvar är okänt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;ATK anses utgöra ett mer effektivt instrument för att sänka medelhastigheten jämfört med andra övervakningsmetoder, t.ex. laserteknik, vilket är av stor vikt från trafiksäkerhetssynpunkt. Anledningen till det är att den som utför övervakningen måste välja ut den bil som skall mätas med laser och därigenom naturligt väljer den som kör snabbast, medan kamerorna registrerar ett större antal fordon på en gång och under en längre tid. Av samma skäl brukar också framhållas att ATK har en större preventiv effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Den omständigheten att det verkar finnas en viss tendens att den inledande hastighetssänkningen minskar genom att bilförarna ”lär sig” hur ATK fungerar innebär emellertid att det krävs överraskningsmoment i kameraövervakningen för att behålla förarnas osäkerhet. Från flera håll har därför framförts vikten av att ATK kompletteras med andra trafikövervakningsåtgärder. Detta är för övrigt även nödvändigt för att möjliggöra lagföring av de trafikförseelser och trafikrelaterade brott som endast kan ske genom att föraren stoppas på plats, t.ex. rattfylleri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;ATK anses även vara mycket kostnadseffektivt, framför allt eftersom metoden inte kräver lika stora personalresurser som andra trafikövervakningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;Utgångspunkten för en analys av om ett ägaransvar skulle påverka trafiksäkerheten och effektiviteten i trafikövervakningen bör vara att ATK i sig är effektivt. Detta är viktigt att ha i åtanke, eftersom ett ägaransvar för vissa trafikförseelser främst bör vara av betydelse vid användning av övervakningsmetoder där fordonet och eller föraren identifieras först efter att en förseelse har ägt rum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Effektivitetsvinster i trafikövervakningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Som tidigare nämnts utgör andelen fotografier som inte har kunnat användas på grund av bristande identifiering av föraren närmare 15 procent av det totala antalet fordon som registrerats av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;kamerorna. Om fordonsägaren görs ansvarig för en hastighetsförseelse, kan det därför antas att antalet godkända fotografier ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft5"&gt;Samtidigt måste det tas med i beräkningen att ett system med ägaransvar sannolikt kan komma att innebära ett något större bortfall till följd av att fordons registreringsskyltar har gjorts oläsliga eller monterats bort. Detsamma gäller i de fall en underårig person eller en juridisk person utan tillgångar har registrerats som fordonsägare och avgift eller böter av det skälet inte kan tas ut. Det kan antas att sådana åtgärder kommer att vidtas i större utsträckning i ett system med ägaransvar, vilket minskar reglernas effektivitet i motsvarande mån. Det bör emellertid erinras om att flera av dessa åtgärder också utgör förseelser, vilket bör ha en viss motverkande effekt. Dessutom är det osäkert om ett fordon kan undgå att registreras av kamerorna genom exempelvis en sprayad registreringsskylt. Flera av de nämnda åtgärderna bör därför inte bli alltför vanliga i ett system med ägaransvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft5"&gt;Även med beaktande av ett visst ökat bortfall av andelen godkända fotografier hänförliga till fordonets registrering och registreringsskylt, bör antalet fotografier som kan användas för att utkräva ansvar i vart fall kunna antas bli större i ett system med ägaransvar jämfört med vad som gäller i dag. Annorlunda uttryckt är problemen med att identifiera förarna troligen större än de svårigheter (bortmonterade registreringsskyltar m.m.) som kan antas uppkomma genom att ansvaret för hastighetsförseelser flyttas över från föraren till ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;I sammanhanget bör nämnas något om svårigheterna att hantera vissa fordon inom ramen för ett system baserat huvudsakligen på kameraanvändning. Det gäller framför allt tvåhjuliga fordon, dvs. fordon som saknar främre registreringsskylt, utlandsregistrerade fordon och fordon vars registreringsskyltar blivit oläsliga till följd av regn, smuts och snö. Beträffande 4 procent av det totala antalet registrerade fordon har fotografiet inte kunnat användas till följd av att registreringsskylten varit oläslig eller saknats, t.ex. på grund av att den monterats bort eller att det har varit fråga om ett tvåhjuligt fordon. Ytterligare närmare 2,5 procent av bilderna har varit obrukbara på grund av att fordonet haft en ”oidentifierbar fordonsnationalitet”. Det är emellertid viktigt att understryka att dessa effektivitetsproblem främst är ett resultat av kameraövervakningen som sådan och inte primärt beroende av om ansvaret åvilar ägaren eller föraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft5"&gt;Enligt befattningshavare vid Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten i Stockholms län skulle det med ett system där huvudregeln är att ägaren ansvarar för hastighetsförseelser (dvs. inte ett subsidiärt ägaransvar) vara kostnadsmässigt motiverat att fotografera fordon bakifrån. Anledningen till att det inte görs för närvarande är att föraransvaret kräver att fotografier även måste tas framifrån och att det är för dyrt att fotografera fordon från båda hållen. Om den bakre registreringsskylten skulle fotograferas i stället för den främre, skulle även tvåhjuliga fordon kunna registreras och böter eller avgift kunna tas ut i större utsträckning. Vidare skulle antalet godkända fotografier öka, bl.a. av det skälet att den bakre registreringsskylten i allmänhet är mindre utsatt för snö och regn. Sådana kamerasystem har för övrigt uppgetts vara billigare än den utrustning som krävs för ett system med föraransvar och där föraren måste identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Förutom att antalet fotografier som kan användas för att lagföra trafikförseelser sannolikt ökar om ägaren görs ansvarig, bör även andra utredningsaspekter beaktas. Det kan antas att en relativt stor del av den tid som krävs för att utreda &lt;NOBR&gt;ATK-ärenden&lt;/NOBR&gt; kan hänföras till åtgärder för att ta reda på förarens identitet, t.ex. genom jämförelser av fotografier i olika register. I ett system med ägaransvar blir detta moment överflödigt. När ett fotografi av fordonets registreringsskylt har färdigställts, skulle det i stället vara möjligt att med ledning av vägtrafikregistret ta reda på fordonsägarens namn och adress och skicka ett föreläggande om ordningsbot eller avgift till denne. Denna förenkling av handläggningen innebär att ett ärendes utredningstid kommer att nedbringas markant. Det medför i sin tur att större resurser kan frigöras hos den utredande myndigheten än vad som är fallet i dagsläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft5"&gt;Om ägaransvaret görs subsidiärt borde effektivitetsvinsterna minska, eftersom det krävs en del utredningsinsatser – i några fall gentemot både föraren och ägaren – innan ägaren kan ställas till svars. Detsamma gäller vid införande av en presumtion för att ägaren är skyldig och som kan brytas genom att det kommer fram att någon annan har kört fordonet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Om ett avgiftssystem införs är inte reglerna om förundersökning i brottmål tillämpliga. Av två skäl kan emellertid ifrågasättas om denna omständighet är av någon större betydelse från kostnads- och effektivitetssynpunkt. För det första tillåter de nuvarande reglerna i 23 kap. RB att förenklade förfaranden används vid lagföring av mer okomplicerade trafikförseelser som bestraffas med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft12"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;böter. För det andra följer bl.a. av art. 6 EKMR att en viss straffprocessuell minimistandard måste upprätthållas i mål om brottsanklagelser (oavsett om sanktionen är böter eller en administrativ avgift) för att tillgodose den enskildes behov av rättssäkerhet. Vidare måste ägaren ha möjlighet att anföra subjektiva befrielsegrunder som skäl för att inte ådra sig ansvar i enlighet med EKMR:s krav, vilket riskerar att minska effektivitetsvinsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;Ett system med ägaransvar borde medföra effektivitetsvinster i trafikövervakningen. För det första bör ett större antal personer kunna lagföras för hastighetsförseelser, eftersom antalet godkända fotografier som kan användas för att utkräva ansvar för sådana förseelser ökar. För det andra bör flera ärenden kunna hanteras än vad som är fallet i dagsläget, eftersom utredningstiden för varje ärende minskar. Av naturliga skäl bör dessa vinster vara betydligt större om ägaren görs direkt ansvarig för förseelsen, utan att någon närmare utredning av förarens identitet görs (som i Nederländerna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Trafiksäkerhetsmässiga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft5"&gt;När det gäller de trafiksäkerhetsmässiga konsekvenserna av ett ägaransvar, bör beaktas att ett sådant system sannolikt medför effektivitetsvinster i trafikövervakningen (se föregående avsnitt). Om större effektivitet uppnås i övervakningen av fordon, är det rimligt att anta att det får en viss dämpande eller allmänpreventiv effekt på trafikanternas körbeteende. Detta bör i sin tur ha positiva återverkningar för trafiksäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Om man utgår från att fordonsägaren i många situationer borde vara identisk med föraren, får en överflyttning av ansvaret från förare till ägare marginella konsekvenser för de enskilda individernas vilja att respektera trafikreglerna. I dessa fall borde ett ägaransvar snarare kunna bidra till ökad laglydnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Av samma skäl – men på motsatt sätt – måste beaktas risken för att förare som kör bilar som de inte själva äger får ett minskat incitament att följa gällande hastighetsgränser, vilket kan medföra ett ökat antal hastighetsöverträdelser (jfr resonemanget om allmän-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft12"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;prevention och effektivitet). Om ett avgiftssystem införs, borde detta problem i och för sig till viss del motverkas av att fordonsägaren har möjlighet att återkräva föraren på den avgift som han eller hon tvingats betala på grund av förarens förseelse, men det kan inte helt bortses från.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Vidare måste beaktas att det inte är alltför svårt för ägaren att undvika sitt ansvar, genom att exempelvis manipulera med fordonets registreringsskylt eller låta registrera fordonet på en juridisk person eller en underårig person. De fordonsägare som vidtar sådana åtgärder löper en ganska liten risk att lagföras för hastighetsförseelser. Det kan innebära att deras vilja eller benägenhet att respektera hastighetsgränserna minskar, vilket i sin tur kan få negativa återverkningar på trafiksäkerheten. Som antytts i föregående avsnitt, är de nuvarande problemen med förare som av olika skäl inte kan identifieras emellertid sannolikt något större än de problem som kan uppkomma i ett system med ägaransvar till följd av att ägaren vidtar åtgärder för att undgå lagföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Vid övervägande av om ägaransvaret skall utkrävas i form av en sanktionsavgift i stället för straff måste man även ha i åtanke att en avgift generellt sett anses ha en något mindre avskräckande effekt än ett bötesstraff. Även om de penningböter som döms ut i dagsläget är förhållandevis låga, finns en viss risk för att medborgarna uppfattar en avgift som påförs i administrativ ordning som mindre allvarlig än ett bötesstraff, som i sista hand beslutas av domstol enligt reglerna för brottmålsprocessen och med därtill hörande anteckning i belastningsregistret. Detta skulle kunna leda till ett ökat antal hastighetsförseelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Av väsentligt större betydelse för trafikanternas beteende är emellertid att det är svårt att vidta åtgärder rörande både ägarens och förarens körkort i ett system med ägaransvar som bygger på att förarens identitet inte fastställs (om det blir klarlagt vem föraren är finns naturligtvis inget hinder mot att återkalla dennes körkort, men det bör förutsätta att ägaransvaret begränsas till att avse situationer där föraren av olika skäl är okänd). Detta kan komma att medföra problem från allmänpreventiv synpunkt, särskilt i fråga om de överträdelser som resulterar i att körkortet återkallas eller att varning meddelas, dvs. om gällande hastighetsgräns har överskridits med minst 16 km/tim på s.k. &lt;NOBR&gt;30-väg&lt;/NOBR&gt; och minst 25 km/tim på vägar med högre hastighetsgräns enligt nuvarande praxis. Det är emellertid svårt att avgöra i vilken utsträckning det sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft12"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft5"&gt;Vid en sammanvägning av dessa möjliga effekter är det svårt att dra några säkra slutsatser. Försiktigtvis bör emellertid kunna antas att ett system med ägaransvar är något mer effektivt från trafiksäkerhetssynpunkt än dagens system med föraransvar. Detta borde framför allt vara fallet när det gäller att få till stånd en sänkning av antalet mindre allvarliga hastighetsförseelser, dvs. de förseelser som normalt sett inte leder till körkortsingripande (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Beträffande de grövre hastighetsöverträdelserna är det inte alls säkert att det går att dra samma slutsats. Anledningen till det är främst att ett system med ägaransvar är svårt att förena med reglerna om körkortsingripande. Av viss betydelse i sammanhanget är också att kameraövervakning har visat sig vara mest effektiv för att minska andelen dödsfall och allvarliga personolyckor och, i absoluta tal, för att sänka de allra högsta hastigheterna. Det är därför inte orimligt att anta att det finns ett samband mellan dessa två faktorer, dvs. ett minskat antal svåra olyckor och en förhållandevis stor sänkning av just de högsta hastigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft5"&gt;Avslutningsvis bör nämnas att det är svårt att dra några slutsatser om allmänhetens inställning till ett ägaransvar (se bilaga för resultaten från Vägverkets enkät) skulle få några konsekvenser för trafiksäkerheten, exempelvis rörande trafikanternas benägenhet att följa trafikreglerna eller att vidta åtgärder för att undgå lagföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft5"&gt;En överflyttning av ansvaret från förare till ägare bör öka trafikanternas vilja att respektera hastighetsgränserna, vilket är positivt från trafiksäkerhetssynpunkt. Den främsta anledningen till det är att ett ägaransvar av olika skäl innebär att flera personer riskerar att lagföras, vilket i sin tur bör ha en dämpande effekt på trafikanternas körbeteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Trots att det är svårt att förena ett system med ägaransvar med reglerna om körkortsingripande, kan det antas att ett ägaransvar är mer effektivt från trafiksäkerhetssynpunkt än dagens system med föraransvar. Det gäller i vart fall förseelser som inte brukar medföra körkortsingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft12"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p447 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;För vilka trafikförseelser kan ägaransvar komma i fråga?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Utredningsuppdraget omfattar även en analys av för vilka trafikförseelser som en regel om ägaransvar kan komma i fråga. Utgångspunkten är att dessa måste kunna upptäckas och övervakas genom automatiska system. I Sverige har ATK hittills använts för att registrera hastighetsförseelser. Även när verksamheten kommer att vara fullt utbyggd, verkar den allmänna uppfattningen i dagsläget vara att ATK i första hand är avsedd för att övervaka att hastighetsgränserna inte överträds. Det kan emellertid tänkas att ATK i framtiden även kan komma i fråga vid lagföring av andra trafikförseelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;I Nederländerna och några kanadensiska delstater används kameraövervakning för att registrera fordon som kör mot rött ljus (i dessa fall bär ägaren mer eller mindre ett strikt ansvar för förseelsen). Även i Storbritannien används kamera för att registrera rödljuskörningar (men utan någon regel om strikt ägaransvar). Genom ändringar nyligen har den franska lagstiftningen anpassats till de möjligheter som automatisk trafikövervakning innebär genom införandet av särskilda regler för – förutom de nämnda förseelserna – överträdelser av regler om säkerhetsavstånd mellan bilar och om användning av körfält avsedda för särskilda fordon. Utredningen har ingen kännedom om kamera används för att upptäcka sådana överträdelser i Frankrike. Det finska förslaget om förenklat ordningsbotsförfarande för förseelser som har upptäckts utan att fordonet stoppats föreslås också kunna omfatta överträdelser av regler om användning av körfält och, när systemen har utvecklats ytterligare, även regler om avstånd mellan fordon och användning av säkerhetsanordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft5"&gt;Det borde inte vara uteslutet att framöver kunna utvidga den svenska &lt;NOBR&gt;ATK-verksamheten&lt;/NOBR&gt; till att omfatta de nämnda förseelserna (som ju utgör förseelser även enligt svensk rätt). Detta är emellertid beroende av de tekniska möjligheterna som finns för att registrera sådana förseelser genom kamera. Enligt utredningens bedömning bör automatisk övervakning främst kunna komma i fråga för att upptäcka vissa förseelser mot reglerna om hur man beter sig i trafiken i &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; kap. TrF, och de särskilda hastighetsgränser som gäller för tyngre fordon i 4 kap. &lt;NOBR&gt;20–21&lt;/NOBR&gt; §§ TrF, allt under förutsättning att de på ett enkelt och tydligt sätt kan observeras av en kamera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft5"&gt;Överträdelser som består i bristande användning av fordons tekniska utrustning eller säkerhetsanordningar (inklusive bilbälte), liksom även överlast, borde däremot vara mindre lämpade för kameraövervakning. Skälen till det är att sådana förseelser ofta är svårare att observera och då det är förhållandevis lätt för fordonsägaren att invända mot sitt ansvar med viss framgång (t.ex. att bilbältet har halkat ner eller att strålkastarna fungerade när färden påbörjades).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Det resonemang som förts ovan är i stora delar tillämpligt även rörande andra överträdelser av grundläggande trafikregler, t.ex. körning mot rött ljus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;Kameraövervakning – där ett ägaransvar av effektivitetsskäl är särskilt intressant – bör främst kunna användas vid lagföring av förseelser som har ett direkt samband med förarens körbeteende, exempelvis hastighetsförseelser, körning mot rött ljus och brott mot stopplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Upplysningsskyldighet för fordonsägaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;I Storbritannien, Österrike och Danmark är fordonets förare straffrättsligt ansvarig för hastighetsförseelser. Vidare finns bestämmelser som ålägger ägaren eller brukaren av ett fordon att lämna uppgifter om vem som använt ett fordon vid tidpunkten för en trafikförseelse, särskilt om föraren av olika skäl är okänd. Denna skyldighet är straffsanktionerad (böter), med undantag för om fordonet har stulits. I Danmark görs även undantag för om ägaren riskerar att ange sig själv (dvs. att han eller hon har kört fordonet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Utgångspunkten för de överväganden som görs i det följande är att reglerna om föraransvar för hastighetsförseelser bibehålls i deras nuvarande ordning. De kompletteras i stället med föreskrifter om att fordonsägaren är skyldig att lämna uppgifter om förarens identitet i de fall där denne är eller förblir okänd. Upplysningsskyldigheten bör av praktiska skäl främst komma i fråga när det inte har varit möjligt att identifiera föraren. Enligt utredningens direktiv bör underlåtenhet att lämna sådana uppgifter på något sätt sanktioneras, för att bestämmelsen skall kunna få avsedd effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft12"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p408 ft5"&gt;Resonemanget nedan är tillämpligt även rörande andra sanktioner än böter (t.ex. vite).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Fordonsägaren och dennes kunskaper om vem som kört fordonet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;Vid bedömningen av förutsättningarna för att införa en skyldighet för fordonsägaren att tillhandahålla information om vem som har använt hans eller hennes fordon vid tidpunkten för en trafikförseelse, infinner sig först och främst frågan vilka möjligheter ägaren har att efterkomma en sådan skyldighet. Detta är av stor betydelse när det gäller att definiera den krets av personer som upplysningsskyldigheten bör omfatta. Om det nuvarande regelsystemet för hastighetsförseelser bibehålls, kan det ligga nära till hands att definiera de personer som omfattas av ägarens skyldigheter i enlighet med övriga regler om fordonsägares straffansvar i trafikförordningen. Den främsta anledningen till det är att dessa personer i allmänhet bör ha de bästa förutsättningarna att hålla sig underrättade om vem som har kört fordonet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Som huvudregel bör en privatperson som är fordonsägare ha relativt goda kunskaper om vem som har använt hans eller hennes fordon. Undantagsvis kan det naturligtvis vara så att fordonet har lånats ut till någon, som i sin tur har låtit någon annan köra fordonet. Men i de flesta fall borde en person som har lånat ut ett fordon kunna utgå från att den som lånat fordonet också har varit förare. Om fordonet har stulits från ägaren, kan det av naturliga skäl inte förväntas att denne kan lämna upplysningar om föraren. I sådana fall bör en polisanmälan vara tillräcklig för att ägaren skall befrias från skyldigheten att lämna upplysningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;När ett fordon ägs av juridiska personer (firmabilar m.m.), har fordonsägaren i allmänhet inte någon detaljkännedom om företagets löpande verksamhet och organisation. Detsamma gäller när fordon ägs av stat eller kommun. Särskilda bestämmelser är därför nödvändiga i dessa fall. Det gäller också i fråga om underåriga fordonsägare (se avsnitt 7.5.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Den som innehar tillstånd för biluthyrning är däremot skyldig att föra anteckningar över uthyrningar (8 § förordningen [1998:780] om biluthyrning). Reglerna är tillämpliga vid uthyrning av personbilar och andra fordon för kortare tid än ett år. Uthyraren är även skyldig att hålla anteckningarna tillgängliga för granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft12"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft5"&gt;av länsstyrelsen eller polismyndigheten. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot dessa bestämmelser kan ådömas penningböter. Redan i dagsläget finns således en sorts straffsanktionerad upplysningsskyldighet för biluthyrare. För att få hyra en bil krävs regelmässigt att körkort uppvisas och att andra identitetsuppgifter lämnas av varje person som avser att köra bilen (om flera personer hyr samma fordon). Uppgifterna antecknas av uthyraren. Som huvudregel bör uthyraren därför ha god kännedom om vem som har använt bilen vid en viss tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Mot den bakgrunden bör – precis som i andra bestämmelser om ägare i trafikförordningen – med ägare likställas den som innehar ett fordon på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år eller med befogenhet att bestämma om förare (se avsnitt 7.5.1). Det innebär att ägaren är skyldig att lämna uppgifter om föraren vid nyttjanderätt som omfattar kortare tid än ett år, t.ex. vid biluthyrning (där uthyraren är skyldig att lämna upplysningar om uthyrningar även enligt nuvarande regelsystem) och när fordon utlånas privat under kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft5"&gt;För fordon som ägs av juridiska personer, inklusive stat och kommun, skulle upplysningsskyldigheten kunna avse antingen ställföreträdare eller en person som har godtagits som ansvarig av Vägverket (utredningen har inte närmare undersökt möjligheterna att införa någon form av allmänt krav på registrering av användare av firmabilar eller på att vissa personer skall antecknas som ansvariga i vägtrafikregistret i dessa fall, jfr det finska förslaget om förenklat ordningsbotsförfarande).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft5"&gt;En regel om upplysningsskyldighet bör omfatta de personer som har bäst förutsättningar att känna till eller ta reda på vem som har använt ett fordon vid en viss tidpunkt. En utgångspunkt är därför att anknyta till andra regler om fordonsägaren och dennes skyldigheter i trafikförfattningarna, vilket bl.a. medför att någon skyldighet att lämna uppgifter om föraren inte finns vid fall av stöld och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft12"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p449 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Upplysningsskyldighet enligt rättegångsbalken och art. 6 Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft5"&gt;En analys av förutsättningarna för införandet av en straffsanktionerad upplysningsskyldighet för fordonsägare bör i första hand koncentreras på de situationer där ägaren själv eller någon nära anhörig kan misstänkas ha begått en trafikförseelse. Dessa situationer regleras i bestämmelserna om förundersökning och vittnesmål i 23 kap. respektive 36 kap. RB samt i art. 6 EKMR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft5"&gt;Upplysningsskyldighet när ägaren själv har begått en trafikförseelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft5"&gt;Rättssäkerhetsgarantierna i rättegångsbalken och Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;Enligt reglerna om vittnesförhör i 36 kap. 6 § RB har ett vittne rätt att vägra uttala sig om omständigheter som avslöjar att vittnet har begått en brottslig handling. Detsamma anses gälla under den utredning som föregår förfarandet i domstol, även om någon uttrycklig regel om detta inte finns i kapitlet om förundersökning i rättegångsbalken. I detta hänseende är Europadomstolens tolkning angående innebörden av begreppet rättvis rättegång och den därmed sammanhängande principen om att den som är anklagad för brott skall betraktas som oskyldig fram till dess hans eller hennes skuld lagligen fastställts i art. 6 (1) och 6 (2) EKMR av stor betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft5"&gt;Enligt Europadomstolens praxis följer av art. 6 en rätt för en brottsanklagad person att vara tyst och att inte tvingas ange eller belasta sig själv (ibland kallad rätten till passivitet). Det innebär att en myndighet aldrig får framtvinga uppgifter av en brottsmisstänkt person, som kan komma att användas som bevis mot denna i ett senare straffrättsligt förfarande, t.ex. genom att förelägga förhörspersonen att lämna uppgifter vid äventyr av vite eller någon annan straffsanktion. Dessa rättigheter gäller i alla de förfaranden som i konventionsrättslig mening rör anklagelse för brott och oavsett om brottet är av bagatellartad eller okomplicerad karaktär. Vidare gäller de från det att en person delges brottsmisstanke, men även när förundersökning inleds mot en viss person på grund av en sådan misstanke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;Rätten att vara passiv och att inte tvingas belasta sig själv återfinns i flera internationella instrument och utgör också allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft12"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;erkända principer inom &lt;NOBR&gt;EG-rätten,&lt;/NOBR&gt; trots att flera av dess rättsområden generellt sett inte är av straffrättslig karaktär. Det är därför ingen överdrift att påstå att regler som tvingar brottsmisstänkta personer till självangivelse strider mot västerländsk rättsuppfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft5"&gt;Europadomstolens uttalanden om upplysningsskyldighet vid hastighetsförseelser som begås av okända förare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft5"&gt;Av betydelse i sammanhanget är Europadomstolens uttalanden i målet Weh mot Österrike, som även låg till grund för utgången i målet Rieg mot Österrike, där omständigheterna var snarlika (se även avsnitt 3.2.5). I de aktuella fallen kom domstolen till slutsatsen att det österrikiska systemet med straffsanktionerad upplysningsskyldighet för fordonsägaren vid handläggning av trafikförseelser där föraren är okänd var förenligt med art. 6 (1). I målet Weh konstaterade en lokal myndighet att en bil som var registrerad i Wehs namn hade körts för fort. Som första åtgärd förelades denne att lämna fullständiga upplysningar om förarens namn och adress. Han uppgav en annan persons namn och adress och bötfälldes för att inte ha lämnat tillräckligt precisa uppgifter. Ingen ytterligare utredning gjordes för att ta reda på vem som var skyldig till själva trafikförseelsen och något åtal väcktes aldrig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Domstolens majoritet (fyra röster) konstaterade att ägaren enbart hade straffats för att ha lämnat ofullständiga uppgifter om vem som kört hans fordon vid ett visst tillfälle. Han hade inte gjort gällande att det var han själv som hade kört bilen och det fanns ingen anklagelse för brott (hastighetsförseelse) mot honom. Under sådana förhållanden var sambandet mellan uppgiftsskyldigheten och ett eventuellt framtida åtal mot Weh för hastighetsförseelse alltför avlägset och hypotetiskt för att Weh skulle anses ha tvingats att lämna uppgifter som var belastande för honom själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft5"&gt;Minoriteten (tre röster) fann att art. 6 (1) hade kränkts. Anledningen var att Weh befann sig i en situation där han tvingades att antingen ange sig själv och därmed riskera att åtalas och ställas till svars för själva hastighetsöverträdelsen eller att förbli tyst och bötfällas för brott mot upplysningsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft5"&gt;Det kan diskuteras hur Europadomstolens uttalanden i målen mot Österrike bör tolkas. Majoritetens resonemang förefaller utgå från att det vid tidpunkten för föreläggandet inte fanns någon konkret misstanke om att fordonsägaren själv var skyldig till hastighetsförseelsen. Detta innebär att passivitetsrätten normalt sett inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft12"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;inträder på ett så tidigt stadium under utredningen av en trafikförseelse där föraren är okänd, åtminstone så länge fordonsägaren anger andra personer än sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft5"&gt;Betydelsen av Europadomstolens uttalanden för svensk rätts del&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft5"&gt;Utifrån Europadomstolens uttalanden i målen mot Österrike bör det vara förenligt med art. 6 att polisen vid trafikförseelser som upptäcks och där föraren är okänd eller där det i vart fall inte finns någon misstanke mot ägaren, som inledande åtgärd skickar ett föreläggande hem till den registrerade fordonsägaren med uppmaning att ange förarens namn och adress vid äventyr av böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft5"&gt;Om ägaren anger sig själv på grund av sanktionshotet och ytterligare utredningsåtgärder vidtas mot denne med anledning av erkännandet (föreläggande om ordningsbot, åtal), har ägaren emellertid blivit anklagad för brott. Sådana situationer kan nog antas bli inte alltför ovanliga, eftersom många hastighetsförseelser sker genom att fordonsägaren själv kör för fort och då hotet om böter tvingar ägaren att ”välja” mellan att erkänna sig skyldig eller att ådra sig böter för brott mot upplysningsskyldigheten. Eftersom bevisningen har tvingats fram får den inte användas i brottmålsprocessen och läggas till grund för en fällande dom. Ett sådant förfarande innebär att den tilltalade inte får en rättvis rättegång och står därmed direkt i strid med art. 6 EKMR. Dessa konsekvenser bör beaktas vid övervägande av om en regel om upplysningsskyldighet liknande den som finns i Österrike och Storbritannien bör införas i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft5"&gt;Vidare kan diskuteras om en sådan regel är förenlig med bestämmelserna om förundersökning i rättegångsbalken (jfr även vad som ovan sagts om vittnens rätt att vägra uttala sig om egen brottslighet i 36 kap. 6 § RB). Förundersökning skall inledas så snart det kan antas att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Under hela förundersökningen – alltså även innan den misstänkte kan anses ha blivit anklagad för brott – gäller ett allmänt förbud mot användande av otillbörliga förhörsmetoder i syfte att framkalla bekännelser eller uttalanden i viss riktning. Förbudet gäller oberoende av om det är den misstänkte själv eller någon annan person som hörs. Om fordonsägaren kallas till förhör för att lämna de begärda upplysningarna, får denne inte tvingas att bekänna brott. Det saknas anledning att göra någon annan bedömning i fråga om ett skriftligt föreläggande. Det kan i och för sig argumenteras att syftet med ett föreläggande att lämna upplys-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p399 ft5"&gt;ningar inte är att tvinga ägaren att erkänna sig skyldig (jfr Europadomstolens resonemang ovan), men motsättningarna förtjänar ändå att påpekas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft5"&gt;Från den tidpunkt då det finns konkreta misstankar mot att fordonsägaren och föraren är samma person och ägaren således kan anses ha blivit anklagad för brott, utgör även art. 6 hinder mot användande av sanktioner i syfte att få ägaren att lämna upplysningar som är belastande för denne. I en regel om upplysningsskyldighet bör därför uttryckligen anges att det inte är möjligt att använda hot om sanktioner i dessa fall. Enligt utredningens mening är det angeläget att säkerställa att förbudet i regeringsformen mot att meddela lagar och föreskrifter i strid med EKMR verkligen efterföljs. Ett sätt att uppnå detta är att ha lättillämpade bestämmelser som klart och tydligt anger förutsättningarna för att kunna använda sanktioner och andra tvångsmedel under straffprocessen utifrån reglerna i rättegångsbalken och EKMR:s krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft5"&gt;Mot denna bakgrund bör en regel om straffsanktionerad upplysningsskyldighet i vart fall undanta situationer där det finns anledning att anta att fordonsägaren själv har begått en hastighetsöverträdelse. En sådan lösning överensstämmer också med reglerna om upplysningsskyldighet i skattelagstiftningen, inklusive begränsningarna i fråga om vitesförelägganden, som tillkommit med anledning av Europadomstolens praxis. Den ligger också väl i linje med den uppfattning som framförts av Miljöbalkskommittén i dess delbetänkande från år 2004 (SOU 2004:37) och som även åberopats av Miljööverdomstolen i ett nyligen avgjort mål om skyldighet att lämna uppgifter enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft5"&gt;Stor försiktighet krävs vid tillämpningen av en regel om straffsanktionerad upplysningsskyldighet under utredningen av trafikförseelser, eftersom fordonsägaren i många fall också har varit förare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft5"&gt;Fordonsägaren bör erinras om sin rätt att vara tyst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft5"&gt;För att kunna göra valet mellan att frivilligt lämna uppgifter eller att utnyttja sin rätt att vägra lämna information som kan vara belastande för uppgiftslämnaren, krävs att den anklagade känner till sina rättigheter. Frågan om det finns någon allmän skyldighet att redan under förundersökningen (eller motsvarande utredning i ett administrativt förfarande) erinra förhörspersoner om att de inte är skyldiga att lämna uppgifter som kan användas som bevisning mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft12"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;dem själva i ett senare straffrättsligt förfarande är också av viss betydelse i sammanhanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft5"&gt;Lagrådet har i flera skattelagstiftningsärenden under senare tid ansett att den enskilde i dessa fall borde upplysas om att det inte finns någon skyldighet att medverka i utredningen med hänvisning till att förfarandet annars riskerar att komma i konflikt med EKMR (prop. 2001/02:25, s. 349 och prop. 2002/03:106, s. 334). En sådan ordning har även ansetts vara mest förenlig med bestämmelserna i rättegångsbalken om domstolens skyldighet att i förekommande fall erinra ett vittne om att vittnet inte är skyldigt att svara på frågor som avslöjar att han eller hon själv har begått en brottslig handling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft5"&gt;Den i andra sammanhang framförda synpunkten att en upplysning om att den enskilde inte behöver medverka i utredningen i den utsträckning som han eller hon riskerar att ange sig själv minskar möjligheterna att utreda vem som har begått ett brott, har även fog för sig rörande hastighetsförseelser. Effektivitetsskäl måste emellertid vägas mot de rättssäkerhetsaspekter som ligger till grund för art. 6 EKMR och vittnesreglerna i rättegångsbalken. Utredningen delar därför Lagrådets ståndpunkt, som utförligt redovisats i de nämnda lagstiftningsärendena, och som även intas bl.a. av Miljöbalkskommittén, i detta hänseende. En möjlighet skulle kunna vara att, enligt dansk förebild, redan i själva föreläggandet upplysa om att det inte finns någon skyldighet att besvara föreläggandet, om ägaren därigenom riskerar att ange sig själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft5"&gt;Upplysningsskyldighet när en nära anhörig till ägaren har begått en trafikförseelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;De rättigheter som följer av art. 6 EKMR gäller enbart till förmån för personer som själva är misstänkta eller anklagade för brott enligt den praxis som har utarbetats av Europadomstolen fram till i dag. Nära anhöriga till dessa personer åtnjuter således inte något skydd i form av passivitetsrätt och rätt att inte tvingas erkänna att en släkting har begått en brottslig handling. Närståendes rättigheter i dessa situationer kan i stället utläsas direkt och indirekt av rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökning och vittnesförhör. Den nära krets av anhöriga som omfattas av skyddet är bl.a. makar, sambo, föräldrar och barn till part.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft5"&gt;Enligt reglerna om förundersökning i 23 kap. RB får förhör hållas med var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. Det finns alltså inget hinder mot att förhöra nära anhöriga till en brottsmisstänkt person under utredningen. Men det finns ingen möjlighet att vidta åtgärder mot en nära släkting som inte vill svara på frågor. Dessa personer är exempelvis uttryckligen undantagna från det stadgande som ger förundersökningsledaren möjlighet att begära att en förhörsperson lämnar vittnesmål inför rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft5"&gt;Vidare följer av bestämmelserna om vittnesförhör i 36 kap. RB att en närstående till part inte har någon skyldighet att vittna och inte heller får avlägga ed i brottmål. Ett vittne är aldrig heller skyldigt att lämna uppgifter vars yppande skulle avslöja att någon närstående till honom eller henne har förövat en brottslig handling. Enligt en allmänt utbredd uppfattning gäller inskränkningarna i vittnesreglerna beträffande nära anhöriga inte bara under huvudförhandlingen, utan även under förundersökningen. En nära anhörig har således ingen skyldighet att svara som sträcker sig längre än vittnesskyldigheten, t.ex. när det gäller den misstänktes delaktighet i en brottslig handling. Några sanktioner kan inte heller vidtas, om den anhörige väljer att inte medverka i utredningen. I de fall där den närstående har lämnat uppgifter under förundersökningen men väljer att utnyttja sin rätt att inte vittna under själva huvudförhandlingen, kan bestämmelserna inte heller kringgås genom att parterna tillåts att läsa upp vad personen i fråga har uppgett vid polisförhör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft5"&gt;Det sagda innebär att en bestämmelse som ålägger fordonsägaren att lämna uppgifter om vem som kört eller använt ett fordon vid tidpunkten för en hastighetsförseelse måste undanta fall där det kan antas att en nära anhörig har gjort sig skyldig till förseelsen. Ett typexempel, som i praktiken nog inte är helt ovanligt, utgörs av en förälder som lånat ut sin bil till en dotter eller son, som i sin tur begår en hastighetsöverträdelse. I vart fall är det klart att en sådan skyldighet inte kan förenas med någon sanktion. Den därmed sammanhängande frågan om det finns någon skyldighet att i dessa situationer erinra nära anhöriga om deras rätt att inte vittna i en senare rättegång har, precis som när det gäller personer som är misstänkta för brott, från flera håll besvarats jakande. Anledningen har uppgetts vara att domstolen har motsvarande skyldighet under huvudförhandlingen. Utredningen delar denna uppfattning av de skäl som anförts ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft12"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft5"&gt;Möjligheterna att införa en straffsanktionerad upplysningsskyldighet för fordonsägaren framstår som ganska begränsade med hänsyn till reglerna i rättegångsbalken och de rättigheter som brottsanklagade åtnjuter enligt art. 6 EKMR. Det främsta skälet till det är att en sådan regel inte får förenas med sanktioner i de fall där det finns anledning att anta att ägaren själv eller någon nära anhörig till denne har kört fordonet. Vidare bör beaktas att om ägaren föreläggs att lämna uppgifter om föraren vid äventyr av böter och därigenom anger sig själv, kan uppgifterna inte läggas till grund för en fällande dom i ett senare straffrättsligt förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft5"&gt;För att undvika att komma i konflikt med reglerna om skydd för brottsmisstänkta och deras anhöriga, bör en person som har rätt att inte medverka i en utredning som syftar till att klarlägga om personen själv eller en nära anhörig till denna har begått en hastighetsförseelse m.m. upplysas om sina rättigheter på ett tidigt stadium under handläggningen. Det sagda innebär naturligtvis inte något hinder mot att fordonsägaren tillfrågas om vem som har använt fordonet vid en viss tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;7.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Upplysningsskyldighet – effektivitet och trafiksäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft5"&gt;En bestämmelse om upplysningsskyldighet får anses vara av störst betydelse för att utreda hastighetsförseelser som begås med hyrda fordon och firmabilar samt i andra fall där det inte kan misstänkas att ägaren och föraren är samma person eller föraren är en nära anhörig till ägaren. Skälet till det är att förelägganden om att lämna upplysningar då kan förenas med straffsanktioner. En sådan regel skulle kunna innebära en viss effektivisering vid handläggningen av hastighetsförseelser där föraren är okänd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft5"&gt;Som tidigare nämnts är det emellertid inte orimligt att anta att den person som begår en hastighetsförseelse ofta också är ägare till fordonet. I de fall där det finns konkreta misstankar om att ägaren också är förare, kan inga sanktioner användas för att få fram uppgifter som är belastande för denne. Detsamma gäller när nära anhöriga till fordonsägaren har kört fordonet. Om ägaren ännu inte har blivit misstänkt eller anklagad för brott och erkänner sig skyldig på grund av sanktionshotet, kan erkännandet inte läggas till grund för en fällande dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p439 ft5"&gt;Mot den angivna bakgrunden kan ifrågasättas om en straffsanktionerad upplysningsskyldighet för fordonsägaren har någon nämnvärd betydelse vid utredningen av trafikförseelser och för trafikanternas körbeteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft5"&gt;En upplysningsskyldighet för fordonsägaren borde varken leda till några större effektivitetsvinster i trafikövervakningen eller till att trafikanternas vilja att följa trafikreglerna påverkas på ett avgörande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft1"&gt;&lt;SPAN class="ft1"&gt;7.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Föraransvar med förenklade handläggningsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft5"&gt;Slutligen skall diskuteras ett alternativ innebärande att polisen ges möjlighet att använda vissa förenklade regler vid handläggningen av &lt;NOBR&gt;ATK-ärenden,&lt;/NOBR&gt; liknande dem som finns i Norge och som föreslås i Finland (se avsnitt 6.1 och 6.3). Ett sådant system skulle kunna fungera på följande sätt. Om en hastighetsförseelse upptäcks utan att föraren identifieras eller stoppas i samband med förseelsen, presumeras den registrerade fordonsägaren vara skyldig i utredningens inledningsskede. Det innebär att ett föreläggande om ordningsbot skickas hem till denne, utan att någon närmare utredning har gjorts om förarens identitet (enligt det finska förslaget skall detta kunna ske utan delgivning, men med utökade möjligheter att få en ansökan om återställande av försutten tid beviljad). I de fall ordningsboten betalas avslutas ärendet. Om fordonsägaren bestrider ansvar eller på något annat sätt anser att ordningsboten är ogrundad, måste han eller hon skriftligen meddela detta till polismyndigheten inom viss tid. Ett blankt bestridande är tillräckligt för att undgå ansvar. I sådant fall måste sedvanlig förundersökning inledas. Om ägaren varken bestrider ansvar eller betalar böterna inom viss tid, vinner föreläggandet laga kraft och böterna kan drivas in genom utmätning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft5"&gt;I Sverige beivras flertalet hastighetsförseelser genom föreläggande om ordningsbot enligt reglerna i 48 kap. RB (se avsnitt 3.1.2). Ett sådant föreläggande kan bara utfärdas vid misstanke om att en viss person har begått en sådan förseelse. Vidare krävs att den misstänkte har godkänt föreläggandet, för att det skall vinna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft12"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;Överväganden SOU 2005:86&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft5"&gt;laga kraft och kunna verkställas. Det innebär – precis som beträffande förundersökning och stämningsansökan i brottmål – att den enskilde måste få del av brottsmisstanke som riktar sig mot honom eller henne innan rättsliga åtgärder kan vidtas med anledning av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Enligt utredningens mening kan det inte komma i fråga att särreglera handläggningen av vissa typer av trafikförseelser i dessa hänseenden. I stället krävs ändringar i rättegångsbalken. Vid övervägande om sådana lagändringar bör genomföras måste beaktas vilka konsekvenser de kan få i andra situationer än de angivna, ett spörsmål som ligger utanför utredningens uppdrag. Detta är särskilt viktigt med tanke på att reglerna skulle innebära att den enskildes rättssäkerhet inte tillgodoses i samma utsträckning som enligt det nuvarande regelsystemet. Detsamma gäller rörande bestämmelser som avser att utgöra kompensation för de rättsförluster som kan drabba fordonsägaren genom att förelägganden om ordningsbot inte delges denne, exempelvis möjligheten att återställa försutten tid (jfr reglerna om särskilda rättsmedel i 58– 59 kap. RB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft5"&gt;I sammanhanget kan nämnas att två av de utredningar som analyserat möjligheterna att effektivisera handläggningen av brottmål hos polis och åklagare under senare tid, nämligen Åklagarutred- &lt;NOBR&gt;ningen-90&lt;/NOBR&gt; och Beredningen för rättsväsendets utveckling, inte innehöll några sådana förslag (SOU 1992:61 respektive SOU 2001:59, SOU 2001:93, SOU 2002:44 och SOU 2002:45).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft5"&gt;Den modell som beskrivits ovan skulle kunna medföra en ökad effektivitet vid utredningen av hastighetsförseelser. Å andra sidan måste beaktas att de förmodligen inte helt sällsynta fall där fordonsägaren motsätter sig föreläggandet på grund av att någon annan har kört fordonet, medför kostnader som hade kunnat undvikas om polisen i stället hade försökt ta reda på förarens identitet. Om förelägganden om ordningsbot inte delges, kräver rättssäkerheten att det finns utökade möjligheter att i efterhand kunna invända mot ett sådant föreläggande gentemot vad som är fallet i dagsläget. Detta kan också bidra till minskad effektivitet i form av högre arbetsbelastning och därmed ökade kostnader för domstolarna. Slutligen bör erinras om att det är svårt att vidta åtgärder rörande både fordonsägarens och förarens körkort på grund av förseelser som ägaren lagförs för utan närmare utredning om vem som kört fordonet (denna problematik har analyserats i avsnitt 7.5.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft12"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td27"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft45"&gt;Överväganden&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p456 ft5"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft5"&gt;De förenklade handläggningsregler som beskrivits ovan kan bara införas genom ändringar i rättegångsbalken, vilket kräver andra överväganden än dem som omfattas av utredningens uppdrag. Så- dana regler kan medföra en ökad effektivitet vid den inledande utredningen av trafikförseelser, men med en högre arbetsbelastning för domstolarna i ett senare skede. Om fordonsägaren lagförs utan att föraren identifieras, måste även beaktas svårigheterna med att tillämpa reglerna om körkortsingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft12"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;P class="p0 ft4"&gt;8 Övriga frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft5"&gt;Utredningen lämnar inget förslag. Av det skälet saknas underlag för att bedöma vilka kostnader, samhällsekonomiska konsekvenser och konsekvenser för sysselsättningen m.m. som ett införande av de olika formerna av ägaransvar skulle kunna medföra (jfr &lt;NOBR&gt;14–16&lt;/NOBR&gt; §§ kommittéförordningen [1998:1474]). Utredningen avstår därför från att göra någon sådan redovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft12"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;P class="p461 ft4"&gt;Litteraturförteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft1"&gt;Offentligt tryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;Propositioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft7"&gt;Prop. 1960:175&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Prop. 1969:140&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1971:114&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1972:81&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Prop. 1975/76:106&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1975/76:155&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Prop. 1976/77:149&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1979/80:178&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1981/82:142&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Prop. 1983/84:104&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1983/84:111&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1993/94:117&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Prop. 1993/94:130&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1994/95:23&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1996/97:137&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Prop. 1996/97:175&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1997/98:10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 1997/98:56&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Prop. 1997/98:124&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 2000/01:85&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 2001/02:25&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Prop. 2002/03:55&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 2002/03:106&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 2003/04:92&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Prop. 2003/04:159&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 2003/04:160&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Prop. 2004/05:69&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft12"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Litteraturförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Prop. 2004/05:85&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Prop. 2004/05:87&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Ds och SOU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft7"&gt;SOU 1968:18&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU 1971:34&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU 1975:75&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;SOU 1992:61&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft7"&gt;SOU 1993:40, Del B SOU 1993:60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;SOU 1996:185&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft7"&gt;SOU 1997:127, Del A SOU 2000:26&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;SOU 2001:59&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU 2001:87&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU 2001:93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;SOU 2002:44&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU 2002:45&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU 2002:72&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;SOU 2003:119&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU 2004:37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU 2004:112&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;SOU 2005:45&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU 2005:72&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Ds K 1973:6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;Ds Ju 1981:3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Ds K 1985:8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Ds 2002:17&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;Ds 2004:24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft7"&gt;Utskottsbetänkanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft7"&gt;TU 1972:13 1981/82:JuU53 1994/95:JuU2 1997/98:TU4 1997/98:TU10 2000/01:JuU25&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft12"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Litteraturförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft7"&gt;2001/02:SkU10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;2002/03:TU4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;2002/03:SkU16&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;2003/04:JuU28&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;2004/05:JuU3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;2004/05:JuU24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;2004/05:TU2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;2004/05:TU14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Rättsfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft5"&gt;Högsta domstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;NJA 1959 s. 63&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1971 s. 186&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;NJA 1976 s. 230&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1977 s. 630&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1978 s. 251&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;NJA 1979 s. 274&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1980 s. 514&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1980 s. 676&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;NJA 1980 s. 681&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1981 s. 864&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1985 s. 757&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;NJA 1986 s. 550&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1990 s. 210&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1990 s. 319&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;NJA 1991 s. 123&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1991 s. 155&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1994 s. 480&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;NJA 1997 s. 103&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 1998 s. 423&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 2000 s. 622&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;NJA 2001 s. 286&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 2001 s. 344&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 2001 s. 563&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;NJA 2002 s. 449&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 2004 s. 34&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;NJA 2004 s. 126&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;NJA 2004 s. 176&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Litteraturförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;NJA 2004 s. 702&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Lnr:2002C4 (beslut den 5 februari 2002 )&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft5"&gt;Regeringsrätten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;RÅ 1991 ref. 81&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;RÅ 1992 ref. 93&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;RÅ 1996 ref. 97&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;RÅ 2000 ref. 65&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;RÅ 2000 ref. 66 I och II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;RÅ 2002 ref. 79&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;RÅ 2004 ref. 17&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft5"&gt;Hovrätterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;RH 50:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;RH 112:80&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft7"&gt;RH 160:82&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;RH 89:85 RH 1986:157 RH 1988:10 RH 1988:112 RH 1999:43 RH 1999:149&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, dom den 8 november 2004 i mål nr &lt;NOBR&gt;5080-03&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft5"&gt;Europadomstolen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft27"&gt;Averill mot Storbritannien, dom den 6 juni 2000 Condron mot Storbritannien, dom den 2 maj 2000 Corigliano mot Italien, dom den 10 december 1982 Crémieux mot Frankrike, dom den 25 februari 1993 Deweer mot Belgien, dom den 27 februari 1980 Eckle mot Tyskland, dom den 15 juli 1982&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft14"&gt;Engels m.fl. mot Nederländerna, dom den 8 juni 1976 Foti m.fl. mot Italien, dom den 10 december 1982 Funke mot Frankrike, dom den 25 februari 1993&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Heaney och McGuinness mot Irland, dom den 21 december 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft12"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td118"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td119"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft28"&gt;Litteraturförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p480 ft29"&gt;Janosevic mot Sverige, dom den 23 juli 2002 J.B. mot Schweiz, dom den 3 maj 2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft27"&gt;Kansal mot Storbritannien, dom den 27 april 2004 Lutz mot Tyskland, dom den 25 augusti 1987 Malige mot Frankrike, dom den 23 september 1998 Murray mot Storbritannien, dom den 8 februari 1996 Neumeister mot Österrike, dom den 27 juni 1968&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft7"&gt;Pham Hoang mot Frankrike, dom den 25 september 1992 Quinn mot Irland, dom den 21 december 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft29"&gt;Rieg mot Österrike, dom den 24 mars 2005 Salabiaku mot Frankrike, dom den 7 oktober 1988&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft7"&gt;Saunders mot Storbritannien, dom den 17 december 1996 Serves mot Frankrike, dom den 20 oktober 1997 Västberga Taxi Aktiebolag och Vulic mot Sverige, dom den 23 juli 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft14"&gt;Weh mot Österrike, dom den 8 april 2004 Wemhoff mot Tyskland, den 27 juni 1968 Öztürk mot Tyskland, dom den 21 februari 1984&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft5"&gt;Rättsfall från &lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft7"&gt;Michelin mot Kommissionen, dom den 9 november 1983&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;Orkem mot Kommissionen, dom den 18 oktober 1989&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft7"&gt;Myndighetsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;JO 1969 s. 30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;JO 1971 s. 94&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;JO 1982/83 s. 56&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;JO 2000/01 s. 201&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;JO 2001/02 s. 91&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;JO 2001/02 s. 99&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;JK 1993 s. 87&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft7"&gt;JK:s beslut den 4 november 2004 i ärende Dnr &lt;NOBR&gt;3351-04-40&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft12"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Litteraturförteckning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p223 ft7"&gt;Rapporter och studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;BRÅ, Nytt straffsystem, 1977:7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen, Försöksverksamheten med automatisk hastighetsövervakning – ett regeringsuppdrag, 1992:3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen, Redovisning av försöksverksamheten med automatisk hastighetsövervakning, den 3 februari 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen, Automatisk trafiksäkerhetskontroll, ATK &lt;NOBR&gt;2002–2003,&lt;/NOBR&gt; den 19 april 2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsen, Statistik avseende &lt;NOBR&gt;ATK-verksamheten&lt;/NOBR&gt; 2004 Riksåklagaren, Överträdelser i trafiken, Förslag till avkriminalise-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;ring och andra förändringar i trafiklagstiftningen, mars 1984 Statens väg- och transportforskningsinstitut, Försök med automa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft7"&gt;tisk hastighetsövervakning &lt;NOBR&gt;1990–92,&lt;/NOBR&gt; nr &lt;NOBR&gt;378-1992&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft7"&gt;Statens väg- och transportforskningsinstitut, Automatisk hastighetsövervakning &lt;NOBR&gt;2002–2003&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft7"&gt;Statens väg- och transportforskningsinstitut, Automatisk hastighetsövervakning, Resultat från försöksverksamheten den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft7"&gt;5 januari 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft7"&gt;Vissa frågor om automatisk hastighetsövervakning med kamera, rapport till Justitiedepartementet den 4 augusti 2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;Vissa rättsliga, logistiska och praktiska problem rörande automatisk hastighetsövervakning, rapport till Rikspolisstyrelsen den 17 mars 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft7"&gt;Vägverket, Regeringsuppdrag om hastighetsgränserna på vägarna, publikation 2005:100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft7"&gt;Övrig litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft7"&gt;Agge, Ivar och Thornstedt, Hans, Straffrättens allmänna del, 1981 Asp, Petter, Bokföringsbrott och Legalitet, SvJT 1/1999&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft7"&gt;Asp, Petter, Uppsåtets nedre gräns – en efterlängtad sequel, JT &lt;NOBR&gt;2/2004–05&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft7"&gt;Blom, Birgitta (huvudred.), Karnov 2003:04 – svensk lagsamling med kommentarer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;Cavallin, Samuel, Skuld, 1999&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft7"&gt;Dahlqvist, &lt;NOBR&gt;Anna-Lena,&lt;/NOBR&gt; och Holmquist, Rolf, Brotten i näringsverksamhet, 2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft7"&gt;Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 2002&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft12"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2005:86 Litteraturförteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft7"&gt;Danelius, Hans, Europadomstolens domar – andra kvartalet 2004, SvJT 7/2004&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft14"&gt;Ekelöf, Per Olof, Rättegång IV, Sjätte uppl. Fitger, Peter, Kommentar till rättegångsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft7"&gt;Frände, Dan, Den straffrättsliga legalitetsprincipen, 1989 Gärde, N., m.fl., Nya Rättegångsbalken, 1949&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Hellner, Jan, Skadeståndsrätt, 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft7"&gt;Heuman, Lars, Otillåtna inskränkningar av bevisföringen och bevisvärderingen, Advokaten, 1986&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft7"&gt;Hoflund, Olle, Trafikbrottslagen, 1995 Jareborg, Nils, Allmän kriminalrätt, 2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;Kjellström, Peo, Blixten som lurar fartkameran, Teknikens värld 1/2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft7"&gt;Leijonhufvud, Madeleine och Wennberg, Suzanne, Straffansvar, 2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft7"&gt;Lernestedt, Claes, Kriminalisering – Problem och principer, 2003 Nowak, Karol, Oskyldighetspresumtionen, 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;Sterzel, Fredrik, Legalitetsprincipen, i Marcusson (red.), Offentligrättsliga principer, 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft7"&gt;Strahl, Ivar, Allmän straffrätt i vad angår brotten, 1976 Träskman, Per Ole, Rätten att förbli tyst, JFT, 1993 Träskman, Per Ole, m.fl., Uppsåtets nedre gräns, JT &lt;NOBR&gt;2/2002–03&lt;/NOBR&gt; Ulväng, Magnus, Culpa i trafiken, 1998&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft7"&gt;Ulväng, Magnus, Likgiltighetsuppsåt, SvJT 1/2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft7"&gt;Van Dijk, P. Van Hoof, m.fl., Theory and Practice of the European Convention on Human Rights, 1998&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Warnling-Nerep,&lt;/NOBR&gt; Wiweka, Sanktionsavgifter – Särskilt vid olovligt byggande, 1987&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Wennberg, Suzanne, m.fl., Kommentar till brottsbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft7"&gt;Zila, Josef, I stället för straff: sanktionsavgifter som kriminalpolitiskt medel mot bagatellbrottslighet, 1992&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft12"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386277x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p509 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft56"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td120"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft1"&gt;Ägaransvar vid trafikbrott&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td121"&gt;&lt;SPAN class="p511 ft1"&gt;Dir.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td122"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td123"&gt;&lt;SPAN class="p511 ft1"&gt;2004:74&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p512 ft7"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 19 maj 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft1"&gt;Sammanfattning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft7"&gt;En särskild utredare skall utreda förutsättningarna för att införa någon form av ansvar för fordonsägaren när hans eller hennes fordon används vid en överträdelse av bestämmelser om högsta tillåtna hastighet eller av någon annan trafikregel, vars efterlevnad kan övervakas genom automatiska system. Utredaren skall särskilt analysera de juridiska förutsättningarna för att införa något slag av ägaransvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft7"&gt;Utredaren skall vidare bedöma vilka konsekvenser införandet av någon form av ägaransvar kan förväntas få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft1"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft5"&gt;Brott mot trafikreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft7"&gt;Påföljden för de flesta brott mot de regler som gäller vägtrafiken är böter, vanligen penningböter. Endast vid grövre trafikbrottslighet, t.ex. rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik, finns fängelse i straffskalan. I princip samtliga brott mot bestämmelserna i trafikförordningen (1998:1276) (nedan TrF), t.ex. hastighetsöverträdelser, sanktioneras med penningböter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;I normalfallet är det föraren av ett fordon som är ansvarig för brott mot trafikreglerna, se 14 kap. &lt;NOBR&gt;1–6&lt;/NOBR&gt; §§ TrF. I vissa fall kan dock även fordonets ägare dömas till straff om han eller hon uppsåtligen har underlåtit att göra vad som ankommit på honom eller henne för att hindra att fordonet brukas i strid mot vissa närmare angivna bestämmelser, se 14 kap. 11 § TrF.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;I vissa fall beivras emellertid överträdelser av trafikregler inte med böter utan med administrativa sanktionsavgifter. Så är fallet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft12"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;med de flesta förseelser mot bestämmelserna om parkering, se lagen (1976:206) om felparkeringsavgift. Även förseelser mot bestämmelserna och om högsta tillåtna axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck och bruttovikt kan föranleda sanktionsavgifter, se lagen (1972:435) om överlastavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;I de fall förseelser sanktioneras med avgifter är det fordonets ägare som är skyldig att betala avgiften, se 4 § lagen om felparkeringsavgift och 7 § lagen om överlastavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Ytterligare en åtgärd som kan bli följden av att någon begår ett trafikbrott är att körkortet återkallas enligt bestämmelserna i 5 kap. körkortslagen (1998:488). Av 5 kap. 3 § följer att ett körkort skall återkallas bl.a. om körkortshavaren brutit mot vissa närmare angivna bestämmelser i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse. Vidare skall körkortet enligt samma paragraf återkallas om körkortshavaren i annat fall vid förande av ett motordrivet fordon har överskridit högsta tillåtna hastighet, kört mot rött ljus, underlåtit att iaktta stopplikt, kört om vid övergångsställe eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte är ringa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;I vissa fall får enligt 5 kap. 9 § körkortslagen körkortshavaren varnas i stället för att körkortet återkallas, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft5"&gt;Automatisk hastighetsövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Polisen har under de senaste femton åren genomfört flera försök med automatisk hastighetsövervakning och då använt kameror för identifiering av fordon och förare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft25"&gt;Rikspolisstyrelsen redovisade i slutet av år 1992 en försöksverksamhet med automatisk hastighetsövervakning som pågick från mars 1990 till den 31 mars 1992 (RPS rapport 1992:3). Vid försöket användes dels ett antal fasta anläggningar, dels en mobil anläggning. Sammantaget kontrollerades under försöket hastigheten hos 920 000 fordon. Det konstateras i rapporten att de fasta anläggningarna utsattes för omfattande skadegörelse under försöket. Försöket visade enligt rapporten att hastigheten på de vägsträckor som omfattades av försöket sjönk och att antalet personskadeolyckor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td124"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;och antalet trafikskadade minskade mer på försökssträckorna än på de kontrollsträckor som användes för jämförelse. Trots resultaten avstyrkte Rikspolisstyrelsen ett införande av automatisk hastighetsövervakning med fasta anläggningar. Enligt Rikspolisstyrelsen kunde ett införande möjligen anses motiverat vid särskilt trafikfarliga platser eller utsatta vägavsnitt, t.ex. utanför skolor. Rikspolisstyrelsen förordade i stället mobila anläggningar för automatisk hastighetsövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft27"&gt;I en skrivelse den 3 februari 2003 redovisade Rikspolisstyrelsen ytterligare ett försök med automatisk hastighetsövervakning. Detta försök pågick från den 29 juni 2000 till den 31 maj 2002. Enligt redovisningen minskade antalet personskadeolyckor och antalet skadade personer under försöksperioden. Vidare framgår det av skrivelsen att betydande hastighetssänkningar kunde konstateras på försökssträckorna. Enligt redovisningen var den genomsnittliga utredningstiden 43 minuter per överträdelseärende eftersom varje ärende hanterades som en fullständig förundersökning. I skrivelsen noteras att det under den senare delen av försöket var cirka 20 procent av bilderna som inte var användbara för identifiering av föraren. Härav bestod ungefär tio procent av bilder där föraren avsiktligt håller handen för ansiktet, gömmer ansiktet bakom solskyddet eller har monterat bort den främre registreringsskylten. I rapporten konstaterar Rikspolisstyrelsen att metoden med automatisk hastighetsövervakning är en av de mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsåtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft7"&gt;Vid det första försöket skedde den automatiska övervakningen dolt på så sätt att trafikanterna inte underrättades om att automatisk hastighetsövervakning pågick på den aktuella sträckan. Vid det andra försöket däremot underrättades trafikanterna genom skyltar längs vägarna om att automatisk hastighetsövervakning pågick i syfte att öka trafiksäkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft5"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;En översyn av sanktionerna i trafiklagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft27"&gt;Inom Kommunikationsdepartementet gjordes år 1985 en översyn av sanktionerna i trafiklagstiftningen. Resultatet av översynen redovisades i departementspromemorian Sanktioner i vägtrafiklagstiftningen (Ds K 1985:8). I promemorian diskuteras om det är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft12"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;lämpligt att införa administrativa avgifter som sanktion för olika typer av överträdelser av trafikreglerna i stället för böter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft25"&gt;I promemorian föreslås när det gäller hastighetsöverträdelser att ett sanktionssystem med avgifter som är anpassade till överträdelsens omfattning skall införas. Enligt promemorian fyller bötesstraffet då inte någon funktion vid sidan av ett avgiftssystem, varför det föreslås att de bestämmelser i dåvarande vägtrafikkungörelsen (1972:603) om straff borde upphävas. Enligt promemorian skulle avgiftssystemet vara tillämpligt även om gärningen utgjorde brott enligt lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;De nu redovisade förslagen i promemorian ledde inte till att regelverket ändrades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft7"&gt;Rikspolisstyrelsens rapport om försöksverksamhet med automatisk hastighetsövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft27"&gt;I den tidigare nämnda RPS rapport 1992:3 diskuteras om införandet av ett ägaransvar skulle vara en möjlighet att komma till rätta med det förhållandet att det i samband med automatisk hastighetsövervakning har varit svårt att utreda vem som fört fordonet. I rapporten lämnas dock inte något sådant förslag. I stället konstaterar man att det skulle vara ytterst otillfredsställande att en fordonsägare som saknar möjlighet att påverka en förares handlande ändå måste stå till svars för dennes felbeteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;I rapporten noteras att det i ett flertal länder har införts en plikt för ägaren av ett fordon att uppge vem som disponerat detta vid en viss tidpunkt. Om automatisk hastighetsövervakning införs permanent bör det enligt rapporten övervägas om inte en regel om upplysningsplikt för fordonsägaren skall införas i Sverige. Enligt rapporten krävs detta för att uppnå en acceptabel uppklarningsprocent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft7"&gt;Polisverksamhetsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft27"&gt;Polisverksamhetsutredningen diskuterar i betänkandet Mot ökad koncentration - förändring av polisens verksamhet (SOU 2001:87) möjligheten att avkriminalisera hastighetsöverträdelser och i stället införa avgiftssanktioner (se betänkandet s. &lt;NOBR&gt;152-155).&lt;/NOBR&gt; Utredningen konstaterar att trafikövervakningsverksamheten i form av automa-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft12"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td124"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;tisk hastighetsövervakning för närvarande är under utbyggnad och att det finns vissa hinder för ett effektivt utnyttjande av sådan övervakning. Ett sådant hinder är enligt utredningen att föraren av fordonet i relativt många fall inte kan identifieras på fotografiet från hastighetsövervakningskameran. En möjlig lösning på detta problem skulle enligt utredningen kunna vara att införa ett straffrättsligt bilägaransvar för förseelsen. Utredningen konstaterar dock att en sådan konstruktion inte torde vara förenlig med svensk rättstradition på området och därför inte är genomförbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft7"&gt;Ett sätt att lösa problemen bör enligt utredningen vara att avkriminalisera hastighetsöverträdelser och i stället införa ett ägaransvar för de bilar som registreras av hastighetsövervakningskamerorna. Detta menar utredningen skulle leda till att hastighetsövervakningen blir effektivare och ge möjlighet till att i ökad utsträckning använda automatisk hastighetsövervakning. Utredningen förordar därför att frågan om hastighetsöverträdelser bör utredas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft1"&gt;Behovet av en utredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;Att trafikanterna respekterar hastighetsgränserna är av stor vikt för trafiksäkerheten. Trots detta överträds bestämmelserna om högsta tillåtna hastighet regelmässigt. Det är förmodligen ingen överdrift att påstå att de flesta bilförare under en längre bilfärd vid något tillfälle överträder föreskriven högsta hastighet. Det finns analyser som visar att fler än 20 procent av fordonsförarna överskrider gällande hastighetsgränser med mer än 10 kilometer i timmen. Ett viktigt mål för trafiksäkerhetsarbetet är därför att sänka medelhastigheterna. För att åstadkomma en sådan sänkning krävs det att en rad åtgärder vidtas. En förbättrad och effektivare trafikövervakning är en viktig insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft27"&gt;De under senare år genomförda försöken med automatisk hastighetsövervakning med kameror har lett till att medelhastigheten har sänkts på de övervakade vägsträckorna. Dessutom har antalet olyckor med personskador minskat på dessa sträckor. Den automatiska hastighetsövervakningen har således visat sig vara effektiv och har haft stor positiv effekt på trafiksäkerheten. Försöksverksamheten med automatisk hastighetsövervakning har dock även visat på en del problem av framför allt administrativ art. Handläggningen av ärendena hos polisen har tagit relativt lång tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft12"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;I genomsnitt har varje ärende tagit 43 minuter att handlägga. Det viktigaste skälet för detta är att det varit svårt att identifiera föraren på fotografiet från hastighetskameran, bl.a. på grund av att föraren avsiktligt försökt att dölja sitt ansikte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;Riksdagens tillkännagivande enligt rskr. 2002/03:161 (bet. 2002/03:TU4) skall ses mot den nu angivna bakgrunden. I tillkännagivandet anför riksdagen att regeringen skyndsamt bör se över förutsättningarna för att förändra ägaransvaret vid hastighetsöverträdelser i syfte att effektivisera den automatiska kameraövervakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft27"&gt;I debatten har det framförts olika tankar kring hur ett ägaransvar skulle kunna konstrueras. Ett alternativ som har framförts är att göra fordonets ägare straffrättsligt ansvarig för hastighetsöverträdelsen. Detta ansvar skulle alltså inträda oberoende av ägarens uppsåt eller oaktsamhet. Ett sådant strikt straffansvar strider, som Polisverksamhetsutredningen har konstaterat, mot de principer som den svenska straffrätten bygger på och mot svensk rättstradition. Ett system där ägaren görs straffrättsligt ansvarig för en hastighetsöverträdelse även om han eller hon inte har fört fordonet är således inte någon framkomlig väg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft27"&gt;Ett annat alternativ skulle kunna vara att ersätta bötesstraffet för hastighetsöverträdelserna med en administrativ sanktionsavgift som fordonets ägare skulle vara skyldig att betala på samma sätt som i dag gäller för felparkeringsavgifter. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att införa en skyldighet för fordonets ägare att uppge vem som körde fordonet. Underlåtenheten att uppge vem som körde fordonet måste då givetvis på något sätt sanktioneras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Varianter av de nu beskrivna systemen har införts i en rad länder, bl.a. i Nederländerna och i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft25"&gt;Ett system med ägaransvar skulle sannolikt förenkla utredningsarbetet vid överträdelserna. Polisen skulle inte längre vara tvungen att identifiera föraren, utan det skulle räcka att identifiera fordonet med hjälp av registreringsnumret och sedan via vägtrafikregistret ta reda på vem som är registrerad som ägare till fordonet. Det saknas emellertid närmare analyser av förutsättningarna för att införa ett ägaransvar i Sverige och vilka effekter ett sådant införande skulle få. När det gäller möjliga effekter kan det t.ex. pekas på risken att underåriga för skens skull registreras som ägare av fordon. Redan i dag förekommer sådana registreringar i uppenbart syfte att fordonets verklige ägare skall undgå betalningsansvar för t.ex. felparkeringsavgifter. I detta sammanhang kan det också pekas på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td124"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p519 ft7"&gt;att den automatiska hastighetsövervakningen, så som den bedrivits i de båda ovan beskrivna försöken, har inneburit att övervakningen inte kunnat avse motorcyklister, eftersom endast fordonens främre registreringsskylt fotograferats och motorcyklar inte är försedda med en sådan. Dessutom har den automatiska hastighetsövervakningen lett till att den främre registreringsskylten på bilar i flera fall har monterats bort eller på något sätt gjorts osynlig. En utökad automatisk hastighetsövervakning som leder till hantering av ett stort antal fotografier kan dessutom diskuteras ur ett integritetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Det kan från trafiksäkerhetssynpunkt inte uteslutas att de goda resultat som försöksverksamheten med automatisk hastighetskontroll har visat är en följd av att förarna - som ju långt ifrån alltid är ägare till fordonet - anpassar hastigheten eftersom upptäcktsrisken är stor på en kameraövervakad vägsträcka och de själva drabbas av sanktionerna vid en överträdelse. Den av föraren upplevda risken för att upptäckas och lagföras förefaller alltså ha påverkat förarnas hastighetsanpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft25"&gt;När frågan om att ersätta bötesstraffet med en administrativ sanktionsavgift aktualiseras bör det understrykas att en hastighetsöverträdelse inte ur alla aspekter kan jämställas med en felparkering, eftersom hastighetsöverträdelsen i betydligt fler fall innebär ett trafikfarligt beteende. En straffrättslig påföljd - och därigenom ett personligt ansvar för föraren av fordonet - kan sägas ge uttryck för ett större mått av klander från samhällets sida än en administrativ sanktionsavgift som riktar sig mot ägaren oberoende av vem som gjort sig skyldig till överträdelsen. Det är därför av vikt att analysera om sanktionens handlingsdirigerande verkan skulle påverkas av om bötesstraffet ersattes med en administrativ sanktionsavgift. Vidare måste det beaktas att en återkallelse av körkortet och inte bötespåföljden eller någon annan ekonomisk sanktion sannolikt är den åtgärd till följd av en hastighetsöverträdelse som den enskilde uppfattar som mest ingripande. Det är därför högst troligt att risken för att körkortet skall återkallas är det som mest bidrar till att avhålla fordonsföraren från att begå hastighetsöverträdelser. I ett system med ägaransvar, där inte ens den som kör fordonet vid hastighetsöverträdelsen identifieras, kan naturligtvis inte en överträdelse leda till körkortsåterkallelse för föraren. Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera hur ett ägaransvar påverkar möjligheten till körkortsåterkallelse och hur det i sin tur påverkar efterlevnaden av trafikreglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft12"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td8"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td9"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p523 ft7"&gt;Sammanfattningsvis är det enligt regeringens bedömning angeläget att utreda förutsättningarna - inte minst de juridiska - för att införa någon form av ägaransvar för trafikbrott och vilka konsekvenser ett sådant införande kan förväntas få. Utredningen bör emellertid inte begränsas till hastighetsöverträdelser, utan bör omfatta samtliga trafikbrott som kan komma att övervakas och upptäckas genom automatiska system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;En särskild utredare skall utreda förutsättningarna för att införa någon form av ansvar för fordonsägaren när hans eller hennes fordon används vid en överträdelse av bestämmelser om högsta tillåtna hastighet eller av någon annan trafikregel som kan övervakas och upptäckas genom automatiska system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft7"&gt;Utredaren skall analysera följande ansvarsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft7"&gt;Bötespåföljden för de aktuella trafikbrotten ersätts av en administrativ sanktionsavgift som fordonets ägare är skyldig att betala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft7"&gt;Fordonets ägare är skyldig att uppge vem som körde fordonet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft7"&gt;Det står utredaren fritt att även analysera andra tänkbara system där grundregeln är att ägaren hålls ansvarig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft27"&gt;Utredaren skall vid analysen särskilt uppmärksamma de juridiska förutsättningarna för att införa någon form av ägaransvar och i samband med analysen pröva hur dessa ansvarsformer förhåller sig till svensk rättstradition och till de rättsprinciper som ligger till grund för den svenska lagstiftningen. Andra juridiska frågeställningar som utredaren skall undersöka är om ett ägaransvar skapar problem när det gäller gränsdragningen mot andra, allvarligare, brott i trafiken t.ex. vårdslöshet i trafik, hur ett ägaransvar påverkar möjligheten till körkortsåterkallelse samt vilka åtgärder som den som vill undvika sitt ansvar som ägare kan komma att vidta, t.ex. att registrera en underårig eller en juridisk person som ägare till fordonet eller att låta montera bort registreringsskyltarna eller på något annat sätt göra dem osynliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft25"&gt;Utredaren skall också bedöma vilka konsekvenser införandet av de olika formerna av ägaransvar kan förväntas få. Framför allt skall utredaren rikta in sig på de trafiksäkerhetsmässiga konsekvenserna. Utredaren skall dock även bedöma vilken acceptans ett ägaransvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td124"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;SOU 2005:86&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft3"&gt;Bilaga 1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;kan väntas få hos allmänheten, vilka effektivitetsvinster i trafikövervakningen införandet av någon form av ägaransvar skulle få samt vad införandet av ett sådant ansvar skulle betyda för den enskildes rättssäkerhet. Vidare skall utredaren analysera vilka konsekvenser ett införande av en avgiftssanktion kan få utifrån sanktionens handlingsdirigerande verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft27"&gt;Vid sin analys av ett system där fordonets ägare åläggs en skyldighet att uppge vem som körde fordonet, skall utredaren särskilt överväga hur ett sådant system förhåller sig till den s.k. passivitetsrätten som följer av artikel 6 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I rätten till en rättvis rättegång ligger - såsom Europadomstolen uttolkat artikel 6 - en rätt för den som anklagats för brott att inte behöva belasta sig själv genom att göra medgivanden eller tillhandahålla belastande material. Rätten till passivitet skulle främst kunna aktualiseras om det är ägaren själv som framfört fordonet men denne inte kunnat identifierats vid den automatiska hastighetsövervakningen. Vidare skall utredaren överväga på vilket sätt en upplysningsplikt för ägaren skulle förhålla sig till ägarens möjligheter och eventuella skyldigheter att hålla sig underrättad om vem som framfört fordonet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft7"&gt;Som underlag för sin analys bör utredaren undersöka de system för ägaransvar vid trafikbrott som har införts i andra länder, t.ex. i Nederländerna och i Norge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft7"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;I frågor om sådan skuldsättning som på grund av ägaransvar kan drabba underåriga såsom registrerade ägare av fordon skall utredaren samråda med Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare (Ju 2002:04)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft7"&gt;Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 30 september 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft7"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft12"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386287x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p509 ft3"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft56"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td57"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft60"&gt;Tilläggsdirektiv till Utredningen om&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td126"&gt;&lt;SPAN class="p530 ft60"&gt;Dir.&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td127"&gt;&lt;SPAN class="p22 ft60"&gt;ägaransvar vid trafikbrott (N 2004:14)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td128"&gt;&lt;SPAN class="p530 ft60"&gt;2005:56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p531 ft7"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 4 maj 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft1"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft25"&gt;Regeringen beslutade den 19 maj 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa någon form av ansvar för fordonsägaren när hans eller hennes fordon används vid en överträdelse av bestämmelser om högsta tillåtna hastighet eller någon annan trafikregel, vars efterlevnad kan övervakas genom automatiska system (dir. 2004:74). Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 30 september 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft7"&gt;Med ändring av den beslutade tiden skall utredaren redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft7"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft12"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;P class="p494 ft7"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft1"&gt;Utdrag ur Vägverkets trafiksäkerhetsenkät&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft1"&gt;år 2005&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td129"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tabell 0060 Trafiksäkerhetsenkäten 2005 Samtliga (antal)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td130"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td132"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td133"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td134"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;2005-06-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr16 td135"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;16:19. Fordonsägaren borde få betala böterna vid fortkörning som registrerats av kamera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td133"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td134"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;oavsett vem som kört fordonet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td138"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;SPAN class="p538 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td130"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p539 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;82&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;124&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;165&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;194&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;759&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;70&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft62"&gt;94&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;78&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;481&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;69&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;67&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;123&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;143&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;97&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;690&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;121&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;136&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;127&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;147&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;133&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;893&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;174&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;206&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;214&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;252&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;256&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;188&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;138&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;1428&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;58&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;74&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;314&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;614&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;561&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;531&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;653&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;766&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;784&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;713&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;4622&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;SPAN class="p538 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td130"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p539 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft62"&gt;21&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;27,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;16,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;7,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;12&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;10,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;12,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;18,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;14,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;24,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;22,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;19,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;28,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;36,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;40,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;38,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;33,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft62"&gt;24&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;30,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;5,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p40 ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;6,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;1,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;0,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;1,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td136"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td137"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td138"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td130"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td132"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td136"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td138"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td130"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr16 td139"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tabell 5060 Trafiksäkerhetsenkäten 2005 Samtliga (uppräknat)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td140"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;2005-06-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr16 td144"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;16:19. Fordonsägaren borde få betala böterna vid fortkörning som registrerats av kamera oavsett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;vem som kört fordonet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td142"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td140"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td141"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td142"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p542 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;50912&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;25271&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;50009&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;492452&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;182663&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;166260&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;168783&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;1136350&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;41641&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;20793&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;38110&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;400060&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;107716&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;81911&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;57898&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;748128&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;56826&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;25967&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;68254&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;459817&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;204746&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;136875&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;80482&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;1032969&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;71179&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;50980&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;111786&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;672557&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;225637&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;133100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;83226&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;1348465&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100292&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;81991&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;212036&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1405062&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;397316&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;186674&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;103536&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;2486908&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;37216&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12289&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;34228&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;128901&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;70342&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;55505&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;71546&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;410026&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2775&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2948&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;7045&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;33425&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;4738&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19636&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;72707&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;360841&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;220239&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;521469&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3592275&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1190561&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;765063&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;585106&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;7235554&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td140"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td141"&gt;&lt;SPAN class="p345 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td142"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p542 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;21,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;28,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;15,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;7,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;10,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;10,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;17,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;17,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;14,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;23,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;21,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;18,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;17,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;18,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;27,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;37,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;40,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;39,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;33,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;24,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;17,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;34,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;6,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;7,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;5,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;0,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td145"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td146"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td147"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td148"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td141"&gt;&lt;SPAN class="p369 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td142"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td149"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tabell 1060 Trafiksäkerhetsenkäten 2005 Män (antal)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td150"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td152"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;2005-06-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=8 class="tr16 td153"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;16:19. Fordonsägaren borde få betala böterna vid fortkörning som registrerats av kamera oavsett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td152"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;vem som kört fordonet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td155"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td156"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td155"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td150"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p543 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td152"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;39&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;90&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;385&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;44&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;247&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;25&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;66&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;68&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;334&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;50&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;53&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;55&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;56&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;74&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;60&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;61&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;409&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;89&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;102&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;132&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;103&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;84&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;754&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;20&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;119&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;296&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;257&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;243&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;316&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;384&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;391&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;384&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;2271&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td155"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td150"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p543 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td152"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;9,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;23&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;26,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;8,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;11,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;10,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;17,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;10,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;17,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;17,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;15,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;14,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;20,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;22,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;17,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;15,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;30,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;39,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;42,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;44,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;34,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;26,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;21,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;33,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;5,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;5,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;5,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;1,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;2,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td155"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td150"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td151"&gt;&lt;SPAN class="p545 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td152"&gt;&lt;SPAN class="p546 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td157"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tabell 6060 Trafiksäkerhetsenkäten 2005 Män (uppräknat)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td158"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td159"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td132"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td154"&gt;&lt;SPAN class="p547 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;2005-06-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr16 td160"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;16:19. Fordonsägaren borde få betala böterna vid fortkörning som registrerats av kamera oavsett&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td132"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td154"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;vem som kört fordonet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td156"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td159"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td158"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td159"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td158"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;SPAN class="p548 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;25820&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14364&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;25465&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td158"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;239006&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;91765&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;85517&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;71161&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;553098&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19881&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12924&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;18227&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;223008&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;52292&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;43575&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;24303&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;394210&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;29745&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13016&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;28957&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;197757&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;114104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;59345&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;40826&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;483750&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;34129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;24153&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;57157&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;310841&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;114366&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;54603&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;35050&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;630299&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;54638&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;43245&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;117050&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;806213&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;201958&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;103493&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;52378&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;1378975&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19757&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5336&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;14787&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;35371&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;22089&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;17435&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15914&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;130689&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1297&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;156&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;4698&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;14260&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2141&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;1010&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5440&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;29003&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;185267&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;113194&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;266340&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td158"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1826456&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;598716&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;364978&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;245073&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;3600024&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td158"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p350 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;SPAN class="p548 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;9,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;13,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;23,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;15,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;6,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;12,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;8,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;11,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;11&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;10,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;10,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;16,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;13,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;18,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;21,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;21,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;17,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;29,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;38,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;43,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;44,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;33,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;28,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;21,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;38,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;4,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;5,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;1,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;4,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;6,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;3,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;1,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;0,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;0,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;0,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td156"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td158"&gt;&lt;SPAN class="p25 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td151"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;SPAN class="p549 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td161"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tabell 2060 Trafiksäkerhetsenkäten 2005 Kvinnor (antal)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td162"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td163"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td164"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td165"&gt;&lt;SPAN class="p547 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;2005-06-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr16 td166"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;16:19. Fordonsägaren borde få betala böterna vid fortkörning som registrerats av kamera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td164"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td165"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td167"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;oavsett vem som kört fordonet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td164"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td170"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td168"&gt;&lt;SPAN class="p550 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td162"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;SPAN class="p343 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td164"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;43&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;27&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;30&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;63&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;91&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;374&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;22&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;45&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;234&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;51&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;41&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;42&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;57&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;75&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;36&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;356&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;83&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;64&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;71&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;73&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;49&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;484&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;104&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;111&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;124&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;85&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;54&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;674&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;28&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;17&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;18&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;29&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;35&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;52&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;195&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td165"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;34&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;318&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;304&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;288&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;337&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;382&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;393&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;329&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;2351&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td170"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td168"&gt;&lt;SPAN class="p550 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td162"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;SPAN class="p343 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td164"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;SPAN class="p540 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;8,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;10,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;19,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;27,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;15,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;8,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;7,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;11,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;13,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;14,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;19,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;15,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;22,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;27,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;22,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;21,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;18,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;20,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;26,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;34,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;38,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;32,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;32,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;21,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;28,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;8,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;5,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;7,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;8,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;8,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;0,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;1,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td165"&gt;&lt;SPAN class="p541 ft62"&gt;1,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td169"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td170"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td168"&gt;&lt;SPAN class="p551 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td162"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td131"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td164"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td165"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td171"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tabell 7060 Trafiksäkerhetsenkäten 2005 Kvinnor (uppräknat)&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td172"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td173"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td133"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td174"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;2005-06-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr16 td175"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;16:19. Fordonsägaren borde få betala böterna vid fortkörning som registrerats av kamera&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td133"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td174"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td176"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;oavsett vem som kört fordonet&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td159"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td177"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td178"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td179"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td177"&gt;&lt;SPAN class="p343 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td173"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td174"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p553 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;25092&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10907&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;24544&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;253446&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;90898&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;80743&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;97622&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;583252&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;21761&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;7869&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;19883&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;177052&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;55424&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;38336&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;33594&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;353919&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;27081&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12951&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;39298&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;262061&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;90642&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;77530&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;39656&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;549219&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;37050&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;26827&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;54629&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;361716&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;111271&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;78497&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;48175&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;718166&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;45655&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;38746&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;94986&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;598850&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;195358&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;83181&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;51158&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;1107933&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;17458&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;6953&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;19442&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;93530&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;48253&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;38070&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;55632&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;279337&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1477&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2792&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;2347&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19165&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;3728&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14195&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;43705&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;175574&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;107045&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;255129&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1765819&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;591845&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;400085&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;340033&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;3635530&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td178"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td179"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;15-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;18-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td177"&gt;&lt;SPAN class="p343 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;20-24&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;SPAN class="p537 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;25-54&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td173"&gt;&lt;SPAN class="p355 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;55-64&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;65-74&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td174"&gt;&lt;SPAN class="p46 ft62"&gt;&lt;NOBR&gt;75-84&lt;/NOBR&gt;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p553 ft62"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer helt&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;9,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;15,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;20,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;28,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;16&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Instämmer i stora drag&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;7,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;7,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;10&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;9,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;9,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Ganska tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;12,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;15,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;15,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;11,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;15,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Mycket tveksam&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;21,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;25,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;21,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;20,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;18,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;19,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;14,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;19,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Tar helt avstånd&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;26&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;36,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;37,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;33,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;33&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;20,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;15&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;30,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Kan inte ta ställning&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;6,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;7,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;5,3&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;8,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;9,5&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;16,4&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;7,7&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Uppgift saknas&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,8&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;2,6&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;0,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;1,1&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td173"&gt;&lt;SPAN class="p20 ft8"&gt;&amp;nbsp;&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;0,9&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;4,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;1,2&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td178"&gt;&lt;SPAN class="p219 ft61"&gt;Summa&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td179"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td159"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td177"&gt;&lt;SPAN class="p552 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td172"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td173"&gt;&lt;SPAN class="p554 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td133"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td174"&gt;&lt;SPAN class="p21 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td143"&gt;&lt;SPAN class="p544 ft62"&gt;100&lt;/SPAN&gt; &lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386296x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2005&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst. Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst. Finansiering och skatter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft2"&gt;Ku.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Sveriges tillträde till 1995 års Unidroitkonvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Liberalisering, regler och marknader. + Bilagor. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Postmarknad i förändring. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Säkert inlåst?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft2"&gt;En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Försvarsfastigheter – information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Behov av rörlig ledningsstödsresurs. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;KRUT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft2"&gt;Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel. UD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Handla för bättre klimat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft2"&gt;Från införande till utförande. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Välfärdsverksamhet för sjömän. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Bokpriskommissionens slutrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Lördagsdistribution av dagstidningar. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Effektivare handläggning av anknytningsärenden. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Reformerat system för insättningsgarantin. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Vem får jaga och fiska?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft3"&gt;Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen. Jo.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p575 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prospektansvar. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Beskattningen vid omstruktureringar enligt fusionsdirektivet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Konsumentskydd vid modemkapning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Vinstandelar. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Nya upphandlingsregler. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;en BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Arbetslivsinriktad rehabilitering. Framtida organisation för Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Mobil med bil. Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst. + Bilaga, lättläst och Daisy. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Den svenska fiskerikontrollen – en utvärdering. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Dubbel bosättning för ökad rörlighet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Storstad i rörelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft47"&gt;Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Lagen om byggfelsförsäkring. En utvärdering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Stödet till utbildningsvetenskaplig forskning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Regeringens stabsmyndigheter. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Socialtjänsten och den fria rörligheten. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;På väg mot ... En hållbar landsbygdsutveckling. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Tolkutbildning – nya former för nya krav. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p594 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Skog till nytta för alla? N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Rätten till mitt språk Förstärkt minoritetsskydd. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft2"&gt;integration och strukturell diskriminering. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Säker information. Förslag till informationssäkerhetspolitik. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Vårdnad – Boende – Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar. Del A + B. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Smiley: Hygien och redlighet i livsmedelshanteringen. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bättre arbetslivsinriktad rehabilitering. En fusion mellan Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kärnavfall – barriärerna, biosfären och samhället. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Unionsmedborgares rörlighet inom EU. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Arbetskraftsinvandring till Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bilen, Biffen, Bostaden. Hållbara laster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;smartare konsumtion. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Avgiftsfinansierad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; djurskydds- och foderkontroll – för en högre och jämnare kvalitet. Jo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Beskattning när tillgångar värderas till verkligt värde. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Framtidens kriminalvård. Del 1+2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bättre inomhusmiljö. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Det blågula glashuset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;strukturell diskriminering i Sverige. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? + Bilagedel. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ny reglering av offentliga uppköpserbjudanden. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Efter flodvågen – det första halvåret. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p616 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Personuppgifter för samhällets behov. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Anpassning av radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-lagen&lt;/NOBR&gt; till den digitala tekniken. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Tryggare leveranser. Fjärrvärme efter konkurs. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;en BRASkatt! – beskattning av avfall somdeponeras. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn eller unga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. + Forskarrapporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Sammanfattning N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Energideklarationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft2"&gt;Metoder, utformning, register och expertkompetens. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Sverige inifrån.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft2"&gt;Röster om etnisk diskriminering. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Polisens behov av stöd i samband med terrorismbekämpning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Informationssäkerhetspolitik. Organisatoriska konsekvenser. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Alkolås – nyckel till nollvisionen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Reformerad föräldraförsäkring. Kärlek Omvårdnad Trygghet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bilagor. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;74.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Nytt djurhälsoregister – bättre nytta och ökad säkerhet. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;75.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hundgöra – att göra hundar som gör nytta. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;76.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Fiskevårdens finansiering. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;77.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Får jag lov?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft2"&gt;Om planering och byggande. Del 1+2. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;78.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;79.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Vem får jaga och fiska? Historia, folkrätt och miljö. Jo.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;80.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Uppdragsarkeologi i tiden. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;81.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Särtryck: Mål och förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Bilaga: Kunskapsöversikt. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;P class="p633 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;82.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Personer med tungt missbruk. Stimulans till bättre vård och behandling. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;83.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Kärnavfall – kostnader och finansiering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;84.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;En ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polis och åklagare. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;85.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Tillsyn på försäkringsområdet. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;86.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ägaransvar vid trafikbrott. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2005&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft50"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft2"&gt;Säkert inlåst?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft2"&gt;En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft2"&gt;Konsumentskydd vid modemkapning. [20] Storstad i rörelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft47"&gt;Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft3"&gt;Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft2"&gt;Rätten till mitt språk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft2"&gt;Förstärkt minoritetsskydd. [40] Bortom Vi och Dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft2"&gt;Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft2"&gt;Vårdnad – Boende – Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar. Del A + B. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft2"&gt;Framtidens kriminalvård. Del 1+2. [54] Det blågula glashuset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft2"&gt;– strukturell diskriminering i Sverige. [56] Ny reglering av offentliga uppköps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft2"&gt;erbjudanden. [58] Sverige inifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft3"&gt;Röster om etnisk diskriminering. [69] Polisens behov av stöd i samband med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft2"&gt;terrorismbekämpning. [70]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft3"&gt;En ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polis och åklagare. [84]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft3"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft2"&gt;KRUT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft2"&gt;Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel.[9]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p655 ft2"&gt;Effektivare handläggning av anknytningsärenden. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft2"&gt;Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft2"&gt;Unionsmedborgares rörlighet inom EU. [49]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft3"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft3"&gt;Behov av rörlig ledningsstödsresurs. [8] Säker information. Förslag till informations-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft2"&gt;säkerhetspolitik. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft2"&gt;Efter flodvågen – det första halvåret. [60] Informationssäkerhetspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft2"&gt;Organisatoriska konsekvenser. [71]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft2"&gt;Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft47"&gt;Mobil med bil. Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst. + Bilaga, lättläst och Daisy. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft3"&gt;Socialtjänsten och den fria rörligheten. [34] Registerkontroll av personal vid hem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft47"&gt;för vård eller boende som tar emot barn eller unga. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Reformerad föräldraförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft2"&gt;Kärlek Omvårdnad Trygghet.+ Bilagor. [73]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft2"&gt;Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft2"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Särtryck: Mål och förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;+&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bilaga: Kunskapsöversikt. [81] Personer med tungt missbruk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft2"&gt;Stimulans till bättre vård och behandling. [82]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft47"&gt;Försvarsfastigheter – information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft2"&gt;Reformerat system för insättningsgarantin. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Prospektansvar. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft2"&gt;Beskattningen vid omstruktureringar enligt fusionsdirektivet. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Vinstandelar. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft2"&gt;Nya upphandlingsregler. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft47"&gt;en BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft3"&gt;Dubbel bosättning för ökad rörlighet. [28] Regeringens stabsmyndigheter. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft2"&gt;Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft3"&gt;Beskattning när tillgångar värderas till verkligt värde. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft3"&gt;Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? + Bilagedel. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft2"&gt;Personuppgifter för samhällets behov. [61] en BRASkatt! – beskattning av avfall som deponeras. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft2"&gt;Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Tillsyn på försäkringsområdet. [85]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;Utbildnings- och kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft3"&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst. Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft3"&gt;Radio och TV i allmänhetens tjänst. Finansiering och skatter. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft3"&gt;Sveriges tillträde till 1995 års Unidroitkonvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft47"&gt;Bokpriskommissionens slutrapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft2"&gt;Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft2"&gt;Lördagsdistribution av dagstidningar. [13] Stödet till utbildningsvetenskaplig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft2"&gt;forskning. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft2"&gt;Tolkutbildning – nya former för nya krav. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft3"&gt;Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft2"&gt;Anpassning av radio- och &lt;NOBR&gt;TV-lagen&lt;/NOBR&gt; till den digitala tekniken. [62]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p687 ft2"&gt;Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag. [78]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft2"&gt;Uppdragsarkeologi i tiden. [80]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft3"&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Vem får jaga och fiska?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft3"&gt;Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft2"&gt;Den svenska fiskerikontrollen – en utvärdering. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft47"&gt;På väg mot ... En hållbar landsbygdsutveckling. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft2"&gt;Smiley: Hygien och redlighet i livsmedelshanteringen. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Bilen, Biffen, Bostaden. Hållbara laster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft3"&gt;– smartare konsumtion. [51] Avgiftsfinansierad &lt;NOBR&gt;livsmedels-,&lt;/NOBR&gt; djurskydds-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft2"&gt;och foderkontroll – för en högre och jämnare kvalitet. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft2"&gt;Nytt djurhälsoregister – bättre nytta och ökad säkerhet. [74]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft2"&gt;Hundgöra – att göra hundar som gör nytta. [75]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Fiskevårdens finansiering. [76]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft47"&gt;Vem får jaga och fiska? Historia, folkrätt och miljö. [79]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft50"&gt;Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft2"&gt;Handla för bättre klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft2"&gt;Från införande till utförande. [10] Lagen om byggfelsförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft2"&gt;En utvärdering. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft3"&gt;Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden. [33] Kärnavfall – barriärerna, biosfären och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft2"&gt;samhället. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft2"&gt;Bättre inomhusmiljö. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft47"&gt;Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft2"&gt;Tryggare leveranser. Fjärrvärme efter konkurs. [63]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Energideklarationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft2"&gt;Metoder, utformning, register och expertkompetens. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Får jag lov?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft2"&gt;Om planering och byggande. Del 1+2. [77]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;Kärnavfall – kostnader och finansiering. [83]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="GTB386301x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft2"&gt;Liberalisering, regler och marknader. [4] Postmarknad i förändring. [5] Välfärdsverksamhet för sjömän. [11] Arbetslivsinriktad rehabilitering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft3"&gt;Framtida organisation för Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft2"&gt;Skog till nytta för alla? [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft2"&gt;Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft47"&gt;Bättre arbetslivsinriktad rehabilitering. En fusion mellan Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Arbetskraftsinvandring till Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft3"&gt;– befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft2"&gt;Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. + Forskarrapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft2"&gt;+ Sammanfattning. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft2"&gt;Alkolås – nyckel till nollvisionen. [72] Ägaransvar vid trafikbrott. [86]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;/div&gt;&lt;style&gt;


TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}

P {
zdisplay:block;
}

.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}


.xecp {
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
  
}

.ec {
  border-style:solid;
  border-width:1px;
  display:block;
  margin: 0px !important;
  padding: 0px !important;
}

.TOPS {
  overflow:visable;
  margin:2px;
  width:690px !important;
}

&lt;/style&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GTB386</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2005__86.pdf</filnamn>
<filstorlek>1744222</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ägaransvar vid trafikbrott</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CAA89DA1-81C5-427C-B48E-996947069786</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>