2420005 GTB385 2005 85 sou sou Statens offentliga utredningar 2005:85 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 85 0 2006-01-01 00:00:00 2015-09-07 22:21:05 2006-01-01 00:00:00 Tillsyn på försäkringsområdet hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GTB385/text https://data.riksdagen.se/dokument/GTB385 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GTB385 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:39px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_2 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_2 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:105px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:157px;left:84px;z-index:-1;width:393px;height:211px;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:393px;height:211px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_18 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_18 #id_3 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_18 #dimg1z{position:absolute;top:113px;left:0px;z-index:-1;width:177px;height:275px;} #page_18 #dimg1 #img1 {width:177px;height:275px;} #page_18 #inl_img1 {position:relative;width:58px;height:5px;} #page_18 #inl_img2 {position:relative;width:58px;height:5px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_21 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_3 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:97px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:204px;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:418px;height:204px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_32 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:306px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:435px;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:430px;height:435px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:390px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:222px;left:42px;z-index:-1;width:243px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:243px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:86px;left:8px;z-index:-1;width:381px;height:249px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:381px;height:249px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:280px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:449px;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:432px;height:449px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:228px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:56px;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:432px;height:56px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:419px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:178px;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:432px;height:178px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:523px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:56px;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:431px;height:56px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:644px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:97px;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:432px;height:97px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:675px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:56px;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:413px;height:56px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:160px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:570px;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:432px;height:570px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:403px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:303px;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:432px;height:303px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:603px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:140px;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:431px;height:140px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:220px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:56px;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:431px;height:56px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:69px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:661px;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:423px;height:661px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:438px;height:164px;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:438px;height:164px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:504px;z-index:-1;width:61px;height:93px;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:61px;height:93px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:528px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:222px;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:413px;height:222px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:626px;} #page_148 #dimg1 #img1 {width:415px;height:626px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_150 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_150 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:146px;left:63px;z-index:-1;width:410px;height:275px;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:410px;height:275px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_153 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_154 #id_1 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_154 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_154 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_154 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:29px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_155 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_155 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_156 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_156 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_157 #id_1 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_157 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_158 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_158 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 19px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;height: 987px;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:696px;height:987px;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:696px;height:987px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 43px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft4{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft5{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft11{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 19px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft20{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft21{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft22{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft26{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft29{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft30{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;} .ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft35{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft36{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft39{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft43{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft52{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft53{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft54{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;} .ft55{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 18px;} .ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;} .ft66{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 26px;} .ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft68{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft71{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft72{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 17px;} .ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft74{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft75{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft76{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft80{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;} .ft89{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft90{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft91{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft93{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 530px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 559px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 714px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p15{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p17{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;} .p27{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 233px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p40{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p42{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p60{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p65{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p66{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p76{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p82{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 188px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.56px;} .p86{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:124px;height:5px;} .p87{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p94{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 482px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p99{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p102{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p113{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p127{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p130{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p138{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p141{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p157{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 356px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p159{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p170{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p202{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p207{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 169px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p212{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p213{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p215{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p216{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p217{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p227{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px !important;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p243{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p259{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p264{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p267{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p268{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p274{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p290{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p303{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 698px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p308{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p320{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p335{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p343{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p345{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p356{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 681px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p365{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 611px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 469px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p394{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p395{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 576px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p414{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p417{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p425{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p426{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p430{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p439{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p445{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p464{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p467{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p468{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p471{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.13px;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p504{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p523{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p524{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p535{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p548{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 525px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p549{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p550{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;} .p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p564{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p573{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p580{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-right: 294px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p591{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p595{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p603{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p609{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p613{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p614{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p619{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 455px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;} .td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;} .td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;} .td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;} .td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;} .td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td107{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 18px;} .tr1{heightzzz: 37px;} .tr2{heightzzz: 29px;} .tr3{heightzzz: 28px;} .tr4{heightzzz: 36px;} .tr5{heightzzz: 17px;} .tr6{heightzzz: 20px;} .tr7{heightzzz: 27px;} .tr8{heightzzz: 47px;} .tr9{heightzzz: 21px;} .tr10{heightzzz: 25px;} .tr11{heightzzz: 49px;} .tr12{heightzzz: 22px;} .tr13{heightzzz: 26px;} .tr14{heightzzz: 38px;} .tr15{heightzzz: 14px;} .tr16{heightzzz: 52px;} .tr17{heightzzz: 19px;} .tr18{heightzzz: 41px;} .tr19{heightzzz: 15px;} .tr20{heightzzz: 50px;} .tr21{heightzzz: 30px;} .tr22{heightzzz: 34px;} .tr23{heightzzz: 5px;} .tr24{heightzzz: 4px;} .tr25{heightzzz: 23px;} .tr26{heightzzz: 16px;} .tr27{heightzzz: 13px;} .tr28{heightzzz: 8px;} .tr29{heightzzz: 2px;} .tr30{heightzzz: 12px;} .tr31{heightzzz: 9px;} .tr32{heightzzz: 3px;} .tr33{heightzzz: 35px;} .tr34{heightzzz: 10px;} .tr35{heightzzz: 7px;} .tr36{heightzzz: 6px;} .tr37{heightzzz: 1px;} .t0{width: 456px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 26px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 456px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:12px 'Verdana' !important;} .t6{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 530px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t9{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t10{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;} .t11{width: 477px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;} .t13{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:10px 'Verdana' !important;} .t14{width: 473px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} .t15{width: 298px;f:12px 'Verdana' !important;} .t16{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;} .t17{width: 267px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 6px;f:12px 'Verdana' !important;} .t18{width: 433px;margin-top: 29px;f:11px 'Verdana' !important;} .t19{width: 246px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 8px;f:12px 'Verdana' !important;} .t20{width: 462px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 87px;f:16px 'Verdana' !important;} .t21{width: 481px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 88px;f:16px 'Verdana' !important;} .t22{width: 477px;margin-top: 31px;f:11px 'Verdana' !important;} .t23{width: 436px;margin-leftZ: 44px;margin-top: 20px;f:6px 'Verdana' !important;} .t24{width: 482px;margin-leftZ: 48px;margin-top: 8px;f:8px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/GTB385/GTB3851x1.jpg" style="width:725px;height:1028px" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Tillsyn på försäkringsområdet</P> <P class="p1 ft1">Betänkande av Försäkringstillsynsutredningen</P> <P class="p2 ft1">Stockholm 2005</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft2">SOU 2005:85</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB3852x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p3 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p4 ft3">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p5 ft3">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p6 ft2">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p7 ft2">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss</P> <P class="p8 ft2">Tryckt av Lenanders Grafiska AB</P> <P class="p9 ft2">Stockholm 2005</P> <P class="p10 ft2">ISBN <NOBR>91-38-22441-0</NOBR></P> <P class="p9 ft2">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p0 ft4">Till statsrådet <NOBR>Sven-Erik</NOBR> Österberg</P> <P class="p11 ft5">Genom beslut den 23 september 2004 bemyndigade regeringen dåvarande statsrådet Gunnar Lund att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Finansinspektionens tillsyn på försäkringsområdet (dir. 2004:118). Med stöd av bemyndigandet förordnades samma dag aktuarien Mårten Ajne som särskild utredare.</P> <P class="p12 ft5">Att som sakkunniga biträda utredningen förordnades från och med den 24 september numera departementsrådet Sonja Daltung, numera Finansdepartementet, biträdande avdelningschefen Eva Ekström, Finansinspektionen och advokaten Peter Kullgren, Hamilton Advokatbyrå Stockholm KB. Att som experter biträda utredningen förordnades från och med samma dag teknologie doktorn och aktuarien Bengt von Bahr, numera Finansinspektionen, chefekonomen Ellen Bramness Arvidsson, Sveriges Försäkringsförbund, filosofie doktorn Joakim Jansson, numera Premiepensionsmyndigheten, numera ämnesrådet Liso Norrman, Finansdepartementet och ekonomie licentiaten Claes Thimrén, Länsförsäkringar AB.</P> <P class="p13 ft5">Till sekreterare förordnades från och med den 23 september 2004 filosofie kandidaten Erik Utterström.</P> <P class="p14 ft5">Utredningen har antagit namnet Försäkringstillsynsutredningen (Fi 2004:17).</P> <P class="p14 ft5">Härmed överlämnas betänkandet Tillsyn på försäkringsområdet (SOU 2005:85).</P> <P class="p15 ft5">Stockholm den 12 oktober 2005</P> <P class="p16 ft5">Mårten Ajne</P> <P class="p17 ft5">/Erik Utterström</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p0 ft6">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p18 ft7">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p18 ft7">1</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p20 ft7">Analys av uppdraget ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p19 ft7">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p18 ft7">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft2">Arbetet delas in i två delar.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft7">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p18 ft7">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p20 ft2">Betänkandets disposition.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft7">20</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p18 ft7">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p20 ft7">Motiv för särreglering och tillsyn av försäkringsföretag ....</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p19 ft7">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p18 ft7">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8">Konsumentskyddet det bärande skälet för särreglering ........</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft7">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft7">2.1.1 Försäkringsrörelsereformen om skälen för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p21 ft2">särreglering....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">22</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p20 ft8">2.1.2 Motiven för särregleringen uttryckta i lagen ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p19 ft7">24</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft7"><SPAN class="ft8">2.2</SPAN><SPAN class="ft10">Stabiliteten i det finansiella systemet är inte ett motiv</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft2">för särreglering .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p19 ft7">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft7">2.2.1 Närmare om försäkringsbolagen och stabiliteten i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft2">det finansiella systemet ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p19 ft7">29</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p18 ft8">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p23 ft8">Försäkringsbolagen i nuvarande tillsynsmodell .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft7">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p18 ft7">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td4"><SPAN class="p23 ft7">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn ........</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td5"><SPAN class="p19 ft7">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p18 ft8">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p23 ft2">Regler på försäkringsområdet .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p19 ft7">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p18 ft8">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p23 ft8">Bestämmelser om Finansinspektionens verksamhet .............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p19 ft7">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft7">3.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p24 ft8">Finansinspektionens regleringsbrev ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p19 ft7">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p18 ft8">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p23 ft8">Övergripande beskrivning av nuvarande tillsyn.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p19 ft7">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p23 ft7">3.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td7"><SPAN class="p24 ft2">Övergripande analys.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p19 ft7">40</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p18 ft8">3.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p23 ft8">Indelning av bolagen i olika kategorier...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p19 ft7">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p18 ft8">3.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p23 ft2">Tillsynen i de enskilda bolagen ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p19 ft7">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p19 ft11">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p0 ft3">Innehåll SOU 2005:85</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p25 ft7">3.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p24 ft2">Solvensgranskning.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p19 ft7">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p25 ft7">3.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p24 ft2">Aktuariell granskning ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p25 ft7">3.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p24 ft7">Försäkringstekniska riktlinjer och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p24 ft8">försäkringstekniskt beräkningsunderlag .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p18 ft8">3.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p25 ft2">Tillsyn av återförsäkring ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p19 ft7">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p18 ft8">3.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft8">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital .........</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft7">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p18 ft8">3.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft8">Slutsatser om tillsynen på försäkringsområdet.......................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft7">48</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p18 ft7">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td10"><SPAN class="p25 ft7">Internationella utvecklingstendenser.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p19 ft7">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft8">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td10"><SPAN class="p25 ft2">Finansiella marknadernas utveckling under senare år................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft7">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p18 ft8">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft2">Redovisningsreglernas utveckling ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft7">53</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p26 ft13"><SPAN class="ft8">4.3</SPAN><SPAN class="ft12">Försäkringsbolagens möjligheter att hantera finansiella marknadernas utveckling och förändringar i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td10"><SPAN class="p25 ft2">redovisningen............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p19 ft7">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p18 ft8">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td10"><SPAN class="p25 ft2">Myndigheters vidtagna åtgärder ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p19 ft7">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p25 ft8">4.4.1 Åtgärder på kort sikt.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p19 ft7">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p25 ft2">4.4.2 Åtgärder på lång sikt.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">60</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p18 ft7">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p25 ft7">Framtida försäkringstillsyn...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p19 ft7">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft8">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td10"><SPAN class="p25 ft8">Stabilitetstillsynens inriktning hittills.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft7">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p25 ft7">5.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p24 ft8">Konsekvenser av inriktningen......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p18 ft8">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p25 ft2">Stabilitetstillsyn ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p19 ft7">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p25 ft8">5.2.1 Tillsyn över försäkringstagarnas fordringar ................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p25 ft7">5.2.2 Finansinspektionens förändrade roll på</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p24 ft2">marknaden .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">75</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p18 ft8">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td10"><SPAN class="p25 ft2">Framtida marknadstillsyn ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p19 ft7">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td8"><SPAN class="p18 ft7">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td10"><SPAN class="p25 ft7">Registret med skuldtäckningstillgångar och</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p25 ft7">förutsättningar för ingripanden.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p18 ft8">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td10"><SPAN class="p25 ft8">Tillsyn över skuldtäckningsregistret .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft7">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p25 ft7">6.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p24 ft2">Brister identifierade 1992 .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p19 ft7">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p25 ft7">6.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p24 ft2">Bristerna kvarstår idag ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p19 ft7">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p18 ft8">6.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p25 ft2">Förmånsrätt ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft7">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td8"><SPAN class="p18 ft11">6</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td9"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p0 ft3">SOU 2005:85 Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p19 ft8">6.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td11"><SPAN class="p23 ft8">Olika lagförslag som berör registerföringen ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p19 ft7">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft7">6.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft2">Placeringsutredningen ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft7">82</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft7">6.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft8">Försäkringsinsolvensdirektivet....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft7">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p23 ft7">6.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p24 ft2">Garantiordning .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p19 ft7">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p23 ft7">6.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p24 ft2">Allmän förmånsrätt ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p19 ft7">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">6.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p23 ft2">Förvaringsinstitut ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p19 ft7">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft8">6.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p23 ft2">Marknadslösningen..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td12"><SPAN class="p19 ft7">87</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft7"><SPAN class="ft8">6.6</SPAN><SPAN class="ft10">Tillsynen över registret bör intensifieras när ett</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr12 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p20 ft8">försäkringsbolag har ekonomiska problem ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td5"><SPAN class="p19 ft7">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td2"><SPAN class="p18 ft7">6.7</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td14"><SPAN class="p20 ft8">Ekonomiska problem i försäkringsbolag................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td5"><SPAN class="p19 ft7">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft8">6.7.1 Vad händer vid ekonomiska problem? ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p19 ft7">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft7">6.7.2 Finansinspektionens möjligheter att ingripa i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p21 ft8">försäkringsbolag med ekonomiska problem...............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p19 ft7">90</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p20 ft7">6.7.3 Förtydliganden av Finansinspektionens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p21 ft2">befogenheter .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p19 ft7">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p20 ft7">6.7.4 Behov finns att närmare se över bestämmelserna</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p21 ft2">om ingripanden .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p19 ft7">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td2"><SPAN class="p18 ft7">7</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p20 ft7">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital....</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td5"><SPAN class="p19 ft7">99</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft7"><SPAN class="ft8">7.1</SPAN><SPAN class="ft10">Reglering som skyddar försäkringstagarnas anspråk i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr9 td15"><SPAN class="p18 ft2">eget kapital..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p19 ft8">100</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p27 ft7"><SPAN class="ft8">7.2</SPAN><SPAN class="ft10">Bakgrund till vinstutdelningsförbudet och dess</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p28 ft2">närliggande reglering..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p29 ft8">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td17"><SPAN class="p28 ft7">7.2.1 Avregleringen har förändrat förutsättningarna för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p30 ft14">tillsyn över vinstutdelningsförbudet .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p29 ft8">106</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr7 td17"><SPAN class="p30 ft14">7.3 Dagens förutsättningar för tillsyn över bestämmelserna ....</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p29 ft8">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p28 ft7">7.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p30 ft8">Tillsyn över vinstutdelningsförbudet ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p29 ft8">108</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td17"><SPAN class="p30 ft7">7.3.2 Tillsyn över skälighetsprincipen för gamla avtal.......</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft8">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p28 ft7">7.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p30 ft7">Tillsyn över kontributionsprincipen .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft8">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td18"><SPAN class="p28 ft7">7.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td19"><SPAN class="p30 ft8">Finansinspektionens sanktionsmöjligheter...............</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p29 ft8">113</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p22 ft7"><SPAN class="ft8">7.4</SPAN><SPAN class="ft10">Problematiken med försäkringstagarnas anspråk i eget</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr12 td17"><SPAN class="p30 ft7">kapital har uppmärksammats.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p19 ft8">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p30 ft8">7.5 Problemen med tillsynen blottlagda .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p19 ft8">115</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft11">7</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr15 td20"><SPAN class="p18 ft15">Innehåll</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td21"><SPAN class="p19 ft15">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td20"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td22"><SPAN class="p32 ft14">7.5.1 Problemen med tillsynen över</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td23"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td22"><SPAN class="p33 ft7">vinstutdelningsförbudet och dess närliggande</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p30 ft7">reglering bör lösas genom att göra den onödig.........</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td23"><SPAN class="p19 ft8">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p34 ft7">7.6</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p30 ft2">Ett par ord på vägen ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p19 ft8">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p34 ft7">7.7</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p30 ft8">Vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p19 ft8">124</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td20"><SPAN class="p34 ft7">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td21"><SPAN class="p19 ft14">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet .127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p34 ft7">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p30 ft8">Behovet av resurser inom de olika tillsynsområdena ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td23"><SPAN class="p19 ft8">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p34 ft7">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p30 ft8">Finansinspektionens nuvarande resurser ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td23"><SPAN class="p19 ft8">130</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p35 ft7"><SPAN class="ft8">8.3</SPAN><SPAN class="ft16">Skall Finansinspektionens anslag lyftas ur</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR height=0> <TD width=27px></TD> <TD width=29px></TD> <TD width=333px></TD> <TD width=27px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td25"><SPAN class="p19 ft2">statsbudgeten? ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td24"><SPAN class="p19 ft7">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td25"><SPAN class="p19 ft8">8.3.1 Argument för och emot..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p19 ft7">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p18 ft7">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td25"><SPAN class="p36 ft7">Ekonomiska konsekvenser .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p19 ft7">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p18 ft7">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td25"><SPAN class="p19 ft2">Ekonomiska konsekvenser ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p19 ft7">137</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr4 td26"><SPAN class="p18 ft7">Särskilt yttrande...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p19 ft7">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td27"><SPAN class="p18 ft17">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td24"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td27"><SPAN class="p18 ft7">Bilaga 1.</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td28"><SPAN class="p19 ft2">Kommittédirektiv .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td24"><SPAN class="p19 ft7">141</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td27"><SPAN class="p18 ft7">Bilaga 2.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p19 ft2">Tilläggsdirektiv .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p19 ft7">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td27"><SPAN class="p18 ft7">Bilaga 3.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p19 ft2">Högsta räntan ...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p19 ft7">153</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft11">8</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p18 ft3">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p0 ft11">9</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p0 ft4">Sammanfattning</P> <P class="p38 ft5">Tillsynen på försäkringsområdet består i att bevaka försäkringsfordringar och försäkringstagarnas anspråk i eget kapital. Förutsättningarna för att bedriva tillsyn över dem är helt olika. Försäkringsfordringar definieras av försäkringsavtal medan eget kapital är residual i balansräkningen. Utredningsuppdraget delas därför in i dessa två principiellt olika delar.</P> <P class="p39 ft5">Tillsyn över försäkringsfordringar omfattar det mer direkta uppdraget för tillsynen att utifrån försäkringsavtalen skydda försäkringsfordringar och bidra till att konsumenter kan agera informerade på försäkringsmarknaden. Denna tillsyn berör hela försäkringssektorn, dvs. <NOBR>skade-,</NOBR> livförsäkringsbolag och understödsföreningar.</P> <P class="p40 ft5">Det andra, och mer komplexa uppdraget, rör det specifika förhållandet i bolag där försäkringstagarna genom regler i bolagsordningen bidrar med eget kapital och därmed bl.a. står för förlusttäckning. Finansinspektionens tillsyn i denna del är att bevaka försäkringstagarnas intressen i eget kapital i förhållande till andra intressenter eftersom de själva är förhindrade att göra så.</P> <P class="p41 ft5">De åtgärder som utredningen föreslår för tillsynen på försäkringsområdet föranleder inga förändringar i de regler som styr verksamheten. Utredningen lämnar därför inga lagförslag.</P> <P class="p42 ft1">Nuvarande reglering och tillsyn</P> <P class="p43 ft5">Det har skett en omfattande avreglering från detaljstyrning till en marknadsinriktad reglering inom försäkringssektorn sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Motiven till särreglering av försäkringsbolagen är numera att skydda försäkringsfordringar och att bidra till att konsumenter kan agera informerade på försäkringsmarknaden.</P> <P class="p41 ft5">Finansinspektionen har varit sena med att anpassa tillsynsåtgärderna till de förändringar som avregleringen inom försäkrings-</P> <P class="p44 ft11">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft5">sektorn har medfört. Det har också saknats en övergripande strategi och analys över vilka prioriteringar som är lämpliga i tillsynen av försäkringsbolagen. Den bedrivna tillsynen har mer speglat den tidigare detaljregleringen än den tillsyn som behövs av bolag som verkar med frihet under ansvar. En alltför stor inriktning på bolagens fortlevnad och deras samtliga affärsrisker samt hanterandet av högsta räntan är exempel på en tillsyn som mer reflekterat den gamla regleringen.</P> <P class="p46 ft5">Den bild som utredningen får av tillsynen på försäkringsområdet är emellertid att Finansinspektionen själva har identifierat bristerna och påbörjat en förändringsprocess.</P> <P class="p47 ft1">Stabilitetstillsyn</P> <P class="p48 ft5">Utredningen använder den indelning av tillsynen i stabilitetstillsyn och marknadstillsyn som idag tillämpas av Finansinspektionen. Stabilitetstillsyn innebär att övervaka att åtaganden mot kund uppfylls.</P> <P class="p49 ft5">Stabilitetstillsynen bör inriktas på det direkta skyddet av försäkringsfordringar snarare än det indirekta som kan uppnås med en tillsyn som är inriktad på att säkerställa försäkringsbolagens överlevnad.</P> <P class="p49 ft5">Stabilitetstillsynen bör därmed lägga störst vikt vid skuldtäckningstillgångarna och se till att dessa tillsammans med kapitalbasen utgör en tillräcklig säkerhet för försäkringsåtagandena, snarare än att bedöma samtliga affärsrisker som ett försäkringsbolag utsätts för. Det senare är i stället styrelsens ansvar inför ägarna. Det väsentliga är att försäkringsavtalen kan fullföljas, inte att bolaget överlever.</P> <P class="p50 ft5">Finansinspektionen bör i denna tillsyn lägga fokus på centrala metodfrågor rörande värdering av åtaganden och tillgångar. En sådan tillsyn förutsätter en realistisk värdering av försäkringsåtaganden. Tillsynen över (skuldtäcknings)tillgångarna bör vara inriktad på en bedömning av deras kvalité, värdering och risknivå. Tillsynen över kapitalbasen bör inriktas på att säkerställa dess funktion för förlusttäckning och att relevanta åtgärder vidtas när försäkringsbolag har ekonomiska problem.</P> <P class="p51 ft5">Inriktningen är i linje med befintlig reglering. Några ändringar i lagen behövs därför inte.</P> <P class="p52 ft11">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p18 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft1">Marknadstillsyn</P> <P class="p43 ft5">Marknadstillsynen syftar till att övervaka att avtalsvillkor inte är oskäliga och att information till konsumenter är begriplig och tydlig. Marknadstillsynen bör syfta till att försäkringsmarknaden skall vara väl fungerande och genomlyst både i bolags- och produkthänseende. Tillsynen bör främja genomlysning av produkter, priser och bolag så att konsumenter kan agera informerade på försäkringsmarknaden. Det gäller både i val av produkt och bolagets möjlighet att infria sina åtaganden.</P> <P class="p40 ft5">Konkret innebär marknadstillsynen att bevaka hur bolagen uppför sig gentemot sina potentiella och befintliga kunder, t.ex. hur avtal utformas, vilken information som lämnas när avtal ingås och när avtalet är ingånget. Det innebär att försäkringsvillkoren skall vara tydliga så att inte försäkringsgivaren ensidigt kan bestämma utfallet av ett försäkringsavtal. Vidare bör marknadstillsynen hantera frågor som rör fördelning av överskott mellan försäkringstagarna. Frågor rörande försäkringsbolagens redovisning i genomlysningssyfte bör också hanteras inom området marknadstillsyn.</P> <P class="p54 ft1">Tillsyn över registret för skuldtäckningstillgångar</P> <P class="p43 ft5">Tillsynen över det register som skall innehålla skuldtäckningstillgångar har fungerat dåligt under en längre period. För att göra tillsynen över registret meningsfull bör Finansinspektionen intensifiera sådan tillsyn när de bedömer att ett försäkringsbolag riskerar att hamna i ekonomiska svårigheter. De skall då säkerställa att registren innehåller tillräckligt med tillgångar som får användas för skuldtäckning. För kunderna till livförsäkringsbolagen är det viktigt att registret fungerar vid obestånd eftersom deras särskilda förmånsrätt grundar sig på registret.</P> <P class="p40 ft5">Utredningen har övervägt att överföra skuldtäckningstillgångar till ett förvaringsinstitut enligt modell från lagen om investeringsfonder. Slutsatsen är dock att det inte nämnvärt förbättrar försäkringstagarnas säkerhet i bolaget i förhållande till de nackdelar som finns med en sådan lösning.</P> <P class="p55 ft11">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p56 ft1">Ingripandenivåer</P> <P class="p57 ft5">Finansinspektionen skall enligt gällande bestämmelser begära in en finansiell saneringsplan för godkännande när de bedömer att försäkringstagarnas rättigheter hotas. Utredningen anser att godkännande av den finansiella saneringsplanen skall innebära en oberoende värdering av skuldtäckningstillgångar, tillgångsposter svarande mot kapitalbasen och åtaganden enligt gällande värderingsregler. Den föreslagna åtgärden innebär i praktiken att det skapas ett av bolaget oberoende beslutsunderlag för att bedöma om försäkringstagarnas rättigheter hotas.</P> <P class="p46 ft5">Det finns dock ett behov att ytterligare se över bestämmelserna om Finansinspektionens ingripanden. Den nuvarande och föreslagna lagstiftningen riskerar att vara för otydlig för att kunna fungera tillfredsställande.</P> <P class="p47 ft1">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</P> <P class="p48 ft5">I livförsäkringsbolag som drivs enligt ömsesidiga principer bidrar försäkringstagarna med eget kapital utan att ha motsvarande inflytande i rörelsen. I stället är det Finansinspektionen som genom tillsyn skall tillvarata deras intressen. I den tidigare rådande detaljregleringen kunde möjligen detta uppdrag utföras. Med den nuvarande mer marknadsinriktade regleringen är uppdraget principiellt omöjligt att genomföra.</P> <P class="p51 ft5">Finansinspektionen har efter avregleringen sökt nya former för att utföra uppdraget, bl.a. genom att kontrollera att en god standard för interna transaktioner efterlevs. Finansinspektionen underkänner dock själva denna tillsyn genom den självpåtagna restriktionen att inte bedöma affärsmässigheten i olika transaktioner. Det innebär i praktiken att livbolagens företrädare kan genomföra transaktioner eller ingå avtal som är till nackdel för bolaget och därmed försäkringstagarna så länge det inte är iögonfallande. Restriktionen att inte göra affärsmässiga bedömningar är i och för sig begriplig mot bakgrund av att konsekvenserna av motsatsen är oöverskådlig.</P> <P class="p50 ft5">Tillsyn över vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering kan inte bedrivas på ett tillfredsställande sätt. Bedömningen är inte en resursfråga utan ett resultat av tillsynsuppdragets karaktär.</P> <P class="p58 ft11">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td33"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p18 ft3">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft5">Finansinspektionens initiativ under senare år med att etablera en god standard för koncerninterna transaktioner och regeringens initiativ till förändringar i lagstiftningen är visserligen förändringar i rätt riktning, men det ändrar inte de grundläggande brister som finns i den associationsrättsliga regleringen. Strukturproblemet med ett eget kapital utan företrädelse av den rättmätige ägaren bör lösas enligt de grundläggande principer som gäller för aktiebolag eller ekonomiska föreningar så att berörda ekonomiska intressen kan göra sig gällande. Det sagda gäller för såväl försäkringsaktiebolag som ömsesidiga försäkringsbolag där aktieägare genom aktieinnehav eller garanter genom bolagsstämmobeslut med begränsat eller inget kapitalbidrag kan ha full kontroll framför försäkringstagarnas kapitalmajoritet. I understödsföreningar är berörda intressen representerade i fullmäktige.</P> <P class="p14 ft5">Förslag i den riktningen kan dock inte lämnas av denna utredning. Det är i stället Försäkringsföretagsutredningen (Fi 2003:10) som har i uppdrag att se över försäkringstagarnas inflytande över eget kapital. Denna utredning nöjer sig med att konstatera att Finansinspektionen oavsett resurstillskott inte kan förhindra eller på ett tillfredställande sätt begränsa risken för interna eller externa transaktioner där det egna kapitalet används på ett sätt som åsidosätter försäkringstagarnas intressen.</P> <P class="p40 ft5">Inga näringsrättsliga förslag lämnas i denna del eftersom varje sådant initiativ skulle innebära en återgång mot den detaljreglering som gällde innan försäkringsrörelsereformen.</P> <P class="p60 ft1">Ekonomiska resurser</P> <P class="p61 ft5">Nya resurser föreslås inte till Finansinspektionen. Genom att omfördela resurser inom försäkringstillsynen kan Finansinspektionen i stället möta utredningens förslag och bedömningar. Konkret innebär det att den stabilitetstillsyn för försäkringsbolag som bedrivits där bolagens totala verksamhetsrisker analyseras upphör. Resurser som då frigörs bör kunna användas för den inriktning på försäkringstillsynen som utredningen förordar.</P> <P class="p41 ft5">Marknadstillsynen är ny och ännu inte särskilt utvecklad på försäkringsområdet. Arbete pågår med att bygga upp denna tillsyn. Eventuellt resursbehov bör avgöras vid ett senare tillfälle när nuvarande tänkta organisation är på plats.</P> <P class="p39 ft5">Tillsynen över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital är inte en resursfråga.</P> <P class="p62 ft11">13</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <P class="p0 ft4">1 Analys av uppdraget</P> <P class="p63 ft5">Syftet med utredningen är att säkerställa en effektiv framtida tillsyn på försäkringsområdet. Utredningen skall dock inte bara blicka framåt utan även utvärdera dagens utgångspunkter och metoder för tillsynen utifrån gällande reglering. Särskilt bör utredningen enligt direktiven uppmärksamma tillsynen av det s.k. vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering.</P> <P class="p64 ft5">I ljuset av de förändringar som pågår inom försäkringsrörelselagstiftningen (2003/41/EG tjänstepensionsdirektivet, beredningen av Placeringsutredningen SOU 2003:84 och det s.k. solvens <NOBR>II-projektet</NOBR> inom EU) bör som grund för utredningen ligga en kartläggning av utvecklingstendenser av betydelse både i Sverige och i andra medlemsländer inom EU. Avsikten är att analysera vilka krav som bör ställas på den framtida tillsynen på försäkringsområdet och lämna förslag på utgångspunkter och allmänna principer för det framtida tillsynsarbetet, särskilt med beaktande av vinstutdelningsförbudet och närliggande reglering.</P> <P class="p65 ft5">Utredningen skall också överväga vilka befogenheter och resurser som är nödvändiga för att kraven skall kunna tillgodoses och lämna förslag i denna del. Utredningen är också oförhindrad att lämna förslag på sådana förändringar av den näringsrättsliga regleringen av försäkringsrörelse som krävs för att den framtida tillsynen skall vara effektiv.</P> <P class="p66 ft1"><SPAN class="ft1">1.1</SPAN><SPAN class="ft18">Arbetet delas in i två delar</SPAN></P> <P class="p67 ft5">Uppdraget delas in i två principiellt olika delar. Det första och mer övergripande uppdraget är att utvärdera och att analysera vilka krav som bör ställas på den framtida försäkringstillsynen generellt. Detta berör hela försäkringssektorn, dvs. <NOBR>skade-,</NOBR> livförsäkringsbolag och understödsföreningar. Till grund för dessa slutsatser</P> <P class="p68 ft11">15</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Analys av uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">ligger en analys dels av gällande näringsrättslig reglering, dels av utvecklingen på tillsynsområdet i andra länder.</P> <P class="p46 ft5">Det andra, och mer komplexa uppdraget, rör det specifika svenska förhållandet i lagstiftningen med det s.k. vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering. Här är uppdraget att utvärdera de utgångspunkter och metoder som används vid nuvarande tillsyn av vinstutdelningsförbudet och att göra fördjupade överväganden om vilka utgångspunkter och principer som skall gälla för tillsynsarbetet.</P> <P class="p70 ft5">Den principiellt viktiga skillnaden mellan utredningens två delar är att det i den första delen finns ett avtalsförhållande mellan bolaget och försäkringstagaren. Av försäkringsavtalet framgår samtliga rättigheter och skyldigheter för försäkringstagaren och försäkringsgivaren, t.ex. vilken premie försäkringstagaren är skyldig att betala för att få rätt till ersättning om den försäkrade händelsen inträffar. Här är försäkringstagaren kund i bolaget och har en relation som kan jämföras med vilket annat kundförhållande som helst. Det avgörande är att rättigheter och skyldigheter framgår av försäkringsavtalet. Det utgör basen för att se till att ingångna försäkringsavtal kan fullföljas (stabilitetstillsyn) samt att konsumenter kan agera informerade på en väl genomlyst marknad (marknadstillsyn).</P> <P class="p71 ft5">I utredningens andra del har ett förhållande uppstått där försäkringstagaren utöver försäkringsavtalets rättigheter också har anspråk i försäkringsbolagets egna kapital. Det följer som en konsekvens av att försäkringsavtalet är tecknat i ett försäkringsbolag som enligt bolagsordningen inte får dela ut vinst. Det gäller huvudsakligen de <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> livförsäkringsaktiebolagen och de ömsesidiga bolagen.</P> <P class="p72 ft5">Den principiella skillnaden mellan tillsynsuppgifterna kan också beskrivas efter hur arbetet bör utformas. Tillsynen av de avtalsenliga förpliktelserna har två tydliga intressenter. Där kommer de allmänna principerna för tillsynen att bli vägledande för hur Finansinspektionen bör arbeta. Det kommer att handla om att kontrollera <SPAN class="ft7">vad </SPAN>bolagen gör och att de följer det regelverk som finns.</P> <P class="p70 ft5">Om försäkringstagarna utöver försäkringsavtalets rättigheter dessutom bidrar med riskkapital i verksamheten och därmed har anspråk i eget kapital blir det däremot av intresse att fundera över <SPAN class="ft7">vem </SPAN>som gör något. Försäkringstagarna är inte de enda intressenterna i eget kapital. Andra intressenter i de <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR></P> <P class="p73 ft11">16</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38516x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p18 ft19">Analys av uppdraget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft5">bolagen är aktieägarna, bolagsledning, anställda, långivare och leverantörer som tillsammans står för merparten av bolagets driftkostnader. När dessa intressenter har fått sin ersättning och försäkringstagarna sin avtalsenliga fordran tillhör resterande överskott försäkringstagarna. Försäkringstagarkollektivet är den residuala intressenten i eget kapital, både i vad som har ansamlats och vad som framöver kommer att tillföras kapitalet.</P> <P class="p75 ft5">Tillsynsuppgiften handlar här om att ta tillvarata försäkringstagarnas intresse i eget kapital i förhållande till övriga intressenter samt försäkringstagarna inbördes, eftersom de inte bereds möjlighet att tillvarata sina egna intressen annat än i mycket begränsad utsträckning.</P> <P class="p75 ft5">I de ömsesidiga bolagen finns det inte några aktieägare. Samma intressekonflikter som beskrivits i det ovanstående kan dock förekomma beroende på bolagsordningens utformning.<SPAN class="ft20">1</SPAN></P> <P class="p76 ft7">Innebörden av att försäkringstagarna har anspråk i eget kapital</P> <P class="p77 ft5">För att belysa skillnaden mellan de två olika uppdragen i utredningen beskrivs närmare innebörden av försäkringstagarnas anspråk i eget kapital. I många av livförsäkringsbolagen har det genom åren byggts upp ett överskott genom att de inbetalda premierna är större än vad som normalt krävs för att bolagen skall kunna infria sina åtaganden. Det är en följd av den reglering som funnits och till viss del fortfarande finns på försäkringsområdet. Överskottet skall återgå till försäkringstagarna i form av återbäring. Ibland kallas därför de samlade överskotten återbäringsmedel.</P> <P class="p65 ft5">Återbäringsmedlen har över tiden fått stor betydelse för de sammanlagda ersättningarna; avtalade försäkringsersättningar och återbäring p.g.a. ett försäkringsavtal. För långa livförsäkringsavtal tecknade före <NOBR>1990-talet</NOBR> är det normalt att återbäringen utgör mer än halva utbetalningen p.g.a. ett försäkringsavtal. Sammantaget uppgår återbäringsmedlen till ca 400 miljarder kronor av totalt ca 1200 miljarder kronor i de ömsesidigt bedrivna livbolagen. Ur försäkringstagarens synvinkel är det för ersättningarnas storlek av</P> <P class="p78 ft22"><SPAN class="ft21">1 </SPAN>Av bolagsordningen för Folksam ömsesidig livförsäkring framgår att delägarnas rösträtt på stämman utövas genom 54 delegerade som utgör stämman. De delegerade utses av Kooperativa förbundets föreningsstämma (22 delegater), Landsorganisationens representantskap (18), TCO:s styrelse (9), HSB:s riksförbundsstämma (3) och Riksbyggens fullmäktige (2). Deras ställning i bolaget är liknande den som aktieägaren har i de ickevinstutdelande bolagen.</P> <P class="p79 ft11">17</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38517x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Analys av uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">stort intresse – både individuellt och som grupp betraktat - hur överskottet i sin roll som riskkapital i bolagen hanteras.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD colspan=8 class="tr19 td37"><SPAN class="p19 ft3">Figur 1.1 Försäkringstekniska avsättningar och överskott i balansräkningen (kkr)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td38"><SPAN class="p80 ft23">900 000</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td40"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p80 ft23">800 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p80 ft23">700 000</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr22 td40"><SPAN class="p81 ft25">FTA</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td38"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr10 td38"><SPAN class="p80 ft22">600 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td40"><SPAN class="p81 ft11">Överskott</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td40"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p80 ft23">500 000</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p80 ft23">400 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p80 ft22">300 000</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p80 ft22">200 000</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td38"><SPAN class="p19 ft8">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td39"><SPAN class="p19 ft8">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td39"><SPAN class="p19 ft8">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td39"><SPAN class="p19 ft8">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td39"><SPAN class="p19 ft8">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td39"><SPAN class="p19 ft8">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td39"><SPAN class="p19 ft8">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td40"><SPAN class="p82 ft8">2003</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p57 ft2">Källa: Försäkringsförbundet och bearbetning av Försäkringsföretagsutredningen (Fi 2003:10)</P> <P class="p83 ft5">Överskottet i livförsäkringsbolagen skiljer sig inte från riskkapital i andra bolag. Det ligger som säkerhet för bolagets borgenärer och skall användas för att täcka förluster vilket innebär att det också kan gå förlorat. Försäkringstagarnas bidrag till riskkapitalet – konsolideringsfonden – används i första hand för att täcka förluster. Aktiekapital och efterställda lån är ograverade till dess konsolideringsfonden är uttömd. Försäkringstagarna står således den <SPAN class="ft7">första </SPAN>risken för förlust.</P> <P class="p84 ft11">18</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38518x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p18 ft19">Analys av uppdraget</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p85 ft2">Figur 1.2 I ett <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> livförsäkringsbolag står försäkringstagarnas medel för den första risken för förlust.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:64px;margin-top:0px;margin-right:-183px;margin-bottom:0px;" class="p86 ft28"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-55px;margin-top:0px;margin-right:-64px;margin-bottom:119px;" class="p86 ft28"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:4px;margin-top:60px;margin-right:-123px;margin-bottom:59px;" class="p86 ft28"><![endif]><INGENBILD zsrc="GTB38518xi2.jpg/" id="inl_img1">Konkurs<INGENBILD zsrc="GTB38518xi3.jpg/" id="inl_img2"></P> <P class="p87 ft29">Garanterade fordringar</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p88 ft29">Återbäringsmedel (eget kapital)</P> <P class="p89 ft1">Aktiekapital</P> <P class="p90 ft1">Övriga</P> <P class="p91 ft1">borgenärer</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p92 ft5">Ett annat sätt att uttrycka förhållandet är att försäkringstagarna genom försäkringsavtalet är borgenärer i bolagen. Om det krävs kapital för att täcka försäkringstagarnas garanterade fordringar kommer försäkringstagarna själva i första hand att bidra med det kapitalet. I den mån riskkapitalet behövs för framtida förlusttäckning utgör det alltså en buffert för att bolagen skall kunna infria sina garanterade åtaganden. Om riskkapitalet blir större än vad som kan anses behövas för rörelsens art kan det däremot gottskrivas som återbäring.</P> <P class="p93 ft5">Som kund i ett försäkringsbolag skyddas försäkringstagarnas intressen av bestämmelser om att bolagen skall ha tillräckligt med tillgångar för att möta sina åtaganden (skuldtäckning), tillgångarna skall föras i ett särskilt register (registerföring) och livförsäkringstagaren har särskild förmånsrätt i dessa tillgångar. Vidare finns det ett solvenskrav som säger att bolaget måste ha en tillräcklig buffert (kapitalbas) för att få driva rörelsen. I rollen som kund i bolaget har försäkringstagaren således <SPAN class="ft7">första </SPAN>rätt i bolagets tillgångar. I rollen som intressent i eget kapital har de <SPAN class="ft7">sista </SPAN>rätt när andra intressenter har tagit sitt.</P> <P class="p94 ft11">19</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Analys av uppdraget</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p95 ft1"><SPAN class="ft1">1.2</SPAN><SPAN class="ft18">Betänkandets disposition</SPAN></P> <P class="p96 ft5">I kapitel 2 sker en analys av motiven för särregleringen och tillsyn på försäkringsområdet. Därefter i kapitel 3 beskrivs den hittillsvarande inriktningen på tillsynen och de förändringar i inriktningen på tillsynen som pågår hos Finansinspektionen. I kapitel 4 beskrivs i ett internationellt perspektiv utvecklingen som har påverkat tillsynen på försäkringsområdet. I kapitel 5 lämnar utredningen sin syn på hur stabilitetstillsynen och marknadstillsynen bör bedrivas. Kapitel 6 behandlar tillsyn över registret av skuldtäckningstillgångar och Finansinspektionens möjligheter att ingripa när försäkringsbolagen hamnat i ekonomiska svårigheter. Därefter, i kapitel 7 adresseras tillsynen över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital. Kapitel 8 behandlar Finansinspektionens resurser på försäkringsområdet. I kapitel 9 konstateras att betänkandet inte får några ekonomiska konsekvenser för statsbudgeten.</P> <P class="p97 ft11">20</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38520x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p98 ft4"><SPAN class="ft4">2</SPAN><SPAN class="ft30">Motiv för särreglering och tillsyn av försäkringsföretag</SPAN></P> <P class="p99 ft5">Försäkringsföretag omfattas liksom banker, fondbolag och andra finansiella företag av en särreglering av rörelsen. Med det menas att dessa företag styrs av ett regelverk som är anpassat till verksamheternas särart, i stället för eller i tillägg till aktiebolagslagen som gäller för rörelsedrivande verksamhet generellt. Rörelsereglerna för finansiella företag är mer detaljerade till sin utformning och det kopplas också en särskild tillsyn till regelverket. Denna särbehandling innebär ett extra åtagande från både det offentliga och det privata eftersom specialanpassade regler och särskild tillsyn kräver extra resurser. För att denna kostnad skall vara motiverad måste det finnas goda skäl till särbehandlingen.</P> <P class="p100 ft5">Det har i många utredningar och förarbeten till lagstiftning genom åren diskuterats om utgångspunkterna för den finansiella särregleringen. Numera är det allmänt vedertaget att den finansiella lagstiftningen motiveras av behovet av stabilitet i det finansiella systemet och konsumentskydd. Konsumentskyddet kan delvis kopplas till stabiliteten i enskilda institut men då är särregleringen motiverad av ett skydd för konsumenternas fordringar på instituten, inte av ett skydd av instituten i sig. I detta avsnitt förs inte diskussionen av motiven för särreglering av finansiella företag på ett generellt plan, utan i stället fokuseras på vilka motiv som utgör grunden för särregleringen av försäkringsföretag. Dessa motiv utgör utgångspunkten för hur tillsynen bör utformas.</P> <P class="p101 ft1"><SPAN class="ft1">2.1</SPAN><SPAN class="ft18">Konsumentskyddet det bärande skälet för särreglering</SPAN></P> <P class="p102 ft5">Försäkringsutredningen startade i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> en förnyad diskussion om motivet för att reglera försäkringsverksamhet.<SPAN class="ft31">1</SPAN></P> <P class="p103 ft3"><SPAN class="ft32">1 </SPAN>Motiven för att reglera försäkringsverksamhet diskuterades i SOU 1991:89 och SOU 1995:87.</P> <P class="p104 ft11">21</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38521x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">Försäkringsutredningens slutsats var att behovet av ett starkt konsumentskydd bör vara det avgörande motivet för särreglering. Att denna slutsats bör gälla har senare bekräftats i andra utredningar och lagstiftningsarbeten, åtminstone indirekt genom att en särreglering med hänsyn till behovet av stabilitet i det finansiella systemet enbart ansetts vara befogat för banker och i viss mån kreditmarknadsföretag. Det primära i det fallet är omsorgen om betalningssystemets stabilitet och kreditförsörjningen.<SPAN class="ft31">2</SPAN></P> <P class="p106 ft5">Diskussionen om motivet för att särreglera försäkringsverksamhet fortsatte i förarbetena till försäkringsrörelsereformen (prop. 1998/99:87). Utifrån de överväganden som gjorts av Försäkringsutredningen skedde en prövning av de överväganden som låg bakom 1948 års försäkringsrörelselag och som inför reformen till stora delar fortfarande gällde i svensk försäkringsreglering.</P> <P class="p107 ft5">Översynen av motiven var bl.a. motiverad av den utveckling som de finansiella marknaderna genomgått. Marknaderna hade präglats av en avreglering som kännetecknats av en övergång från en detaljreglering av finansiella företag, priser och tjänster till en marknadsreglering. Denna förändring har bl.a. sin grund i genomförandet av en gemensam inre marknad inom EU på det finansiella tjänsteområdet. De finansiella marknadernas utveckling har också inneburit helt andra möjligheter att hantera risker.</P> <P class="p108 ft7"><SPAN class="ft7">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft33">Försäkringsrörelsereformen om skälen för särreglering</SPAN></P> <P class="p96 ft5">I försäkringsrörelsereformen fastslogs hänsynen till försäkringstagarnas intressen som ett grundläggande motiv för särreglering och tillsyn av försäkringssektorn.<SPAN class="ft31">3 </SPAN>Behovet av en sådan ordning ansågs ha sin grund i att försäkringstagaren betalar in premier i förskott för att försäkringsbolaget skall överta risk för en viss tid. I vanliga fall får konsumenterna sina varor i handen eller en tjänst direkt levererad när de gör ett köp och kan då också värdera varornas eller tjänstens kvalitet. En annan faktor är att försäkringstagare kommer att bli mindre benägna att teckna försäkring om de inte har rimlig visshet om att bolagen kommer att infria sina löften. Detta riskerar sänka den ekonomiska aktiviteten på ett för samhällsekonomin ogynnsamt sätt. Det är därför lämpligt att ställa</P> <P class="p109 ft22"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft35">Se Banklagskommitténs delbetänkande SOU 1998:160.</SPAN></P> <P class="p110 ft3"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft36">Prop. 1998/99:87 s. 141.</SPAN></P> <P class="p56 ft11">22</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38522x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p18 ft37">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">särskilda krav på bolagen så att försäkringstagarnas fordringar med hög sannolikhet kan förväntas infrias.</P> <P class="p41 ft5">Särskilt noterades i reformen att om ett försäkringsbolag inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot försäkringstagarna kan det få allvarliga konsekvenser för enskilda. Livförsäkring har i allt större grad kommit att handla om ett på eget liv villkorat sparande till pensionen. De långa avtalstiderna i kombination med att försäkringsersättningarna kan vara väsentliga för försörjningen innebär allvarliga konsekvenser för försäkringstagaren om inte livförsäkringsbolagen kan fullgöra sina avtal.</P> <P class="p65 ft5">Sådana konsekvenser gäller inte bara försäkringstagare i livförsäkringsbolag. Det kan också handla om stora belopp för enskilda om ett skadeförsäkringsbolag inte kan fullgöra sitt åtagande efter en skadehändelse. Om t.ex. en fastighet brinner ned efter det att försäkringsbolaget har gått i konkurs kan den enskilde stå utan eller med nedsatt försäkringsersättning. Vidare kan skaderegleringstiderna inom skadeförsäkring vara mycket långa. Så blir fallet då skadeersättning skall betalas med periodiska belopp under viss tid, eller då det tar lång tid att fastställa huruvida en ersättningsgill skada verkligen uppstått. Försäkringstagarna i skadeförsäkringsbolag kan alltså i praktiken bli beroende av skadeförsäkringsbolagens förmåga att fullgöra sina åtaganden över en längre tid än de normala avtalstiderna på ett år. För att fastställa behovet av särreglering och särskild tillsyn ur ett konsumentskyddsperspektiv bör därmed också längden på försäkringsåtagandena – innefattande skaderegleringstiden – beaktas.</P> <P class="p112 ft5">Till motiven som lades fast i reformen hör också det informationsövertag som försäkringsbolagen anses ha gentemot försäkringstagarna. Informationsövertaget grundar sig i att försäkringstekniken i sig är så pass komplicerad att det för en utomstående blir svårt att bedöma dels det enskilda avtalsinnehållet, dels bolagets kreditvärdighet i form av förmåga att infria sina åtaganden.</P> <P class="p75 ft5">Det konstaterades också att försäkringstagarna har ett intresse av att försäkringsbolagets administrativa rutiner vid tecknande av försäkringsavtalen fungerar, samt att den ekonomiska och administrativa förvaltningen kan fullgöras på ett tillfredsställande sätt.<SPAN class="ft31">4 </SPAN>I detta ligger bl.a. att det sker en snabb och rättvis skadereglering. Skaderegleringstiderna kan vara mycket långa, antingen p.g.a. att skadeersättningen är definierad att utges med periodiska belopp under</P> <P class="p113 ft3"><SPAN class="ft32">4 </SPAN>Prop. 1998/99:187 s. 181 f.</P> <P class="p104 ft11">23</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">viss tid, eller p.g.a. att det tar lång tid att fastställa att en ersättningsgill skada verkligen finns. Mot bakgrund av detta bör det finnas näringsrättsliga regler om skaderegleringen och bolagens handlande vid anskaffning av försäkringar.</P> <P class="p46 ft5">I reformen konstaterades vidare att skyddsbehovet är störst om försäkringstagaren är konsument eller småföretagare eftersom dessa normalt saknar särskilda sakkunskaper om försäkringsavtalens villkor och försäkringsbolagen. Större företag får anses ha resurser att kunna bedöma avtalens innehåll och bolagens kreditvärdighet. Vidare ansågs skyddsbehovet var större inom livförsäkring än inom skadeförsäkring. Dock bör särregleringen beakta båda verksamheterna.</P> <P class="p72 ft5">Det konstaterades också att skyddsintresset gäller inte bara den som tecknat ett försäkringsavtal utan också andra ersättningsberättigade på grund av försäkring. Alla personer som har rätt till ersättningar till följd av att någon tecknat ett försäkringsavtal ingår alltså i den skyddsvärda kretsen.</P> <P class="p46 ft5">Dessa motiv för att särreglera försäkringssektorn grundar sig således i försäkringstagarnas intressen och hänsyn till ett särskilt behov av konsumentskydd utifrån försäkringsverksamhetens särart.</P> <P class="p114 ft7"><SPAN class="ft7">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft33">Motiven för särregleringen uttryckta i lagen</SPAN></P> <P class="p96 ft5">I den näringsrättsliga regleringen av försäkringsrörelse tar sig de grundläggande motiven bakom särregleringen sig uttryck i två principer och en standard (1 kap. 1a § FRL): stabilitetsprincipen, genomlysningsprincipen och god försäkringsstandard.</P> <P class="p115 ft11">24</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38524x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p18 ft37">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft2">Figur 2.1 Huvudmotiv bakom särregleringen av försäkringssektorn</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft14">Konsumentskydd</P> <P class="p116 ft38">Premier betalas in på förhand i kombination med långa avtalstider</P> <P class="p117 ft38">Konsumenternas informationsunderläge</P> <P class="p118 ft38">Behovet av fungerande administrativa rutiner</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft14">1 kap. 1 a § FRL</P> <P class="p53 ft38">Stabilitetsprincipen</P> <P class="p54 ft38">Genomlysningsprincipen</P> <P class="p119 ft38">God försäkringsstandard</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p0 ft5">Närmare om utgångspunkterna i lagstiftningen</P> <P class="p120 ft5">Stabilitetsprincipen tar sikte på fullgörandet av försäkringsavtalet gentemot försäkringstagarna och andra som kan få ersättning från försäkringen. Det sker genom att bolagen skall ha en tillfredsställande soliditet och likviditet. Soliditeten skall säkerställa bolagens långfristiga betalningsförmåga och likviditeten bolagens kortfristiga betalningsberedskap. Stabilitetsprincipen skall betraktas som en allmän handlingsregel för försäkringsbolagen som också tar sig uttryck i de solvensregler som följer av lagstiftningen. I förarbetena till försäkringsrörelsereformen slogs fast att solvensreglerna skall anses vara minimiregler och det gavs betydande stöd till Finansinspektionen att ge ut allmänna råd om soliditeten och likviditeten för olika slag av försäkringsverksamhet.</P> <P class="p100 ft5">Regeringen har i olika sammanhang därefter framfört att stabilitetsprincipen möjliggör ett ingripande i ett enskilt ärende. T.ex. går det att med hänvisning till den att kräva att bolagen har en solvens utöver den lagstadgade miniminivån (prop. 2002/03:94 s. 52) eller ett ingripande med hänvisning till placeringarna av försäkringsbolagens fria tillgångar (prop. 2003/04:109 s. 49). I stabilitetsprincipen ingår också att bolagen skall ha god kontroll över sina <NOBR>försäkrings-,</NOBR> placerings- och rörelserisker. Syftet är att ställa krav på försäkringsbolagen att ha god intern styrning och kontroll.</P> <P class="p121 ft11">25</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38525x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft5">Genomlysningsprincipen tar sikte på det informationsunderläge som försäkringstagarna har gentemot försäkringsbolagen. Principen fastställer att informationen skall vara anpassad till försäkringens art och tydligt visa dess villkor och pris. Informationen skall göras tillgänglig både för försäkringstagarna och också andra som är ersättningsberättigade. Syftet med den allmänna informationsregeln är att betona kravet på kvalitet i informationen som skall vara tydlig, enkel och lättillgänglig med tonvikt på väsentliga förhållanden så att försäkringstagaren kan avgöra om avtalsinnehållet svarar mot behov och pris.</P> <P class="p72 ft5">God försäkringsstandard är – som det uttrycks i propositionen – en reservregel som skall knyta an till de intressen som inte faller in under genomlysnings- eller stabilitetsprincipen. I förarbetena nämns att regeln kan användas vid bolagens agerande när försäkringar köps och vid skaderegleringen. Regeln gäller också försäkringsbolagens organisation och rutiner i den administrativa verksamheten och ekonomiska förvaltningen. Det skall t.ex. vara ordning och reda på förvaringen av försäkringsavtalen. Vidare skall systemen för information till försäkringstagarna och mottagande av premiebetalningar vara tillförlitliga och säkra. Till god försäkringsstandard räknas även att bolagen inte kringgår reglerna om hur överskotten skall hanteras (t.ex. vinstutdelningsförbudet) eller annan lagstiftning som påverkar försäkringsrörelsen. Med god försäkringsstandard menas att det skall vara en ”kvalitativt tillfredsställande standard hos en representativ krets av försäkringsgivare”<SPAN class="ft31">5</SPAN>.</P> <P class="p123 ft5">Dessa utgångspunkter för lagstiftningen ersatte delar av det som tidigare täcktes in av <NOBR>soliditets-,</NOBR> skälighets- och sundhetsprinciperna.</P> <P class="p50 ft5">Redan i början av <NOBR>1900-talet</NOBR> infördes regler som knöt an till krav och kontroll av bolagens soliditet utifrån det då grundläggande motivet för lagstiftningen om försäkringsrörelse (och därmed också för tillsynen) att i största möjliga utsträckning förhindra konkurser, soliditetsprincipen. I samband med reformen byttes soliditetsprincipen ut mot stabilitetsprincipen som även den tar sikte på bolagets soliditet, men inskärper bolagets eget ansvar för att upprätthålla en med hänsyn till rörelsens förhållanden tillfredsställande soliditet och likviditet.</P> <P class="p107 ft5">Till skillnad från vad som gällde under soliditetsprincipen skall tillsynen inte längre i största möjliga utsträckning försöka för-</P> <P class="p124 ft3"><SPAN class="ft32">5 </SPAN>Prop.1998/99:87 s. 182.</P> <P class="p56 ft11">26</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p18 ft37">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">hindra konkurser. Istället skall den fokusera på att bevaka försäkringsbolagets egen förmåga att fullgöra sina åtaganden enligt avtal. Regeringen ansåg i reformen att stabilitetsprincipen innebär att försäkringsbolaget har en god kontroll över försäkringsrisker, finansiella risker och rörelserisker, vilket också innefattar frågor om intern styrning och intern kontroll (prop. 1998/99:87 s. 178). Detta medför att tillsynen får ett mer förebyggande uppdrag genom att bevaka att försäkringsbolag har en god förmåga att identifiera och följa upp olika slag av risker.</P> <P class="p65 ft5">Genom att lagstiftningen i samband med reformen förändrades till en mer marknadsinriktad reglering med fritt produktutbud och fri premiesättning kom skälighetsprincipen i många delar att bli föråldrad. Skälighetsprincipen innehöll tre delar:</P> <P class="p27 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">krav på skälighet i premier och kostnader,</SPAN></P> <P class="p125 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">krav på skäliga villkor utöver premier och</SPAN></P> <P class="p126 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">krav på skälighet i skaderegleringen.</SPAN></P> <P class="p127 ft5">Den första punkten övergavs eftersom det i princip handlade om en prisreglering, men lever kvar – om inte annat avtalats – för avtal som tecknats före den 1 januari 2000. Den första och andra punkten kan delvis sägas ha blivit ersatta av den allmänna handlingsregeln om genomlysning genom att det i stället för ett förhandsgodkännande av villkor och premier ställs krav på tydlig information till försäkringstagarna. Den tredje punkten omfattas till en del av det som ingår i god försäkringsstandard, även om det kan anses naturligt att även hantering av skadereglering ingår i försäkringsvillkoren och därför skall prövas civilrättsligt snarare än näringsrättsligt.</P> <P class="p128 ft5">Genomlysningsprincipen ersatte således stora delar av skälighetsprincipen. Ett skäligt avtalsinnehåll skulle inte längre definieras i reglering och tillsyn utan av de avtalsslutande parterna. För att göra det möjligt för konsumenten att bedöma avtalsinnehållet kunde det inte längre vara dolt. Så var fallet tidigare när stora delar av avtalsvillkoren för livförsäkring återfanns i de försäkringstekniska grunderna snarare än i försäkringsavtalen. Dessa var inte tillgängliga för försäkringstagaren utan godkändes i förhand av tillsynen.</P> <P class="p129 ft5">Sundhetsprincipen kom att ersättas av god försäkringsstandard som dock har getts ett tydligare innehåll och reflekterar bättre den nya rörelseregleringens skyddsintressen, dvs. direktförsäkrings-</P> <P class="p130 ft11">27</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">tagare och andra ersättningsberättigade. Sundhetsprincipen gav uttryck för att Finansinspektionen skulle verka för en sund utveckling av försäkringsväsendet och var en riktlinje för dess tillsyn. Den nya regeln om god försäkringsstandard är inte avsedd som riktlinje för tillsynen, utan är i likhet med stabilitets- och genomlysningsprinciperna, utformad som en allmän handlingsregel för försäkringsbolagen.</P> <P class="p70 ft5">Det kan förefalla som om <NOBR>skälighets-,</NOBR> soliditets- och sundhetsprinciperna lever kvar men fått nya beteckningar. Så är emellertid inte fallet. De gamla principerna var en del i en betydligt mer detaljreglerad värld där inspektionen spelade en viktig roll i skötseln av bolagen. De nya principerna är ett uttryck för de grundläggande krav som lagstiftaren ställer på utövare av försäkringsrörelse, vilket går utöver det mer detaljerade reglerna i lagstiftningen. Till exempel klarar inte solvensreglerna alltid att på ett tillfredställande sätt spegla risken i försäkringsbolaget. Det innebär att ett försäkringsbolag kan uppfylla solvensreglerna, men trots det ha otillräckligt med kapital i förhållande till risken i bolaget. Mot bakgrund av detta ansågs det i reformen krävas en allmän stabilitetsprincip.</P> <P class="p131 ft5">Bakgrunden till att en grundläggande genomlysningsprincip infördes var att det inte alltid ligger i ett enskilt försäkringsbolags intresse att informera på ett tydligt sätt. I det fall konkurrensen inte klarar av att driva fram en tillräckligt god information innebär genomlysningsprincipen ett krav på försäkringsbolag att aktivt arbeta för att minska det informationsunderläge som försäkringstagaren har.</P> <P class="p70 ft5">Reservregeln god försäkringsstandard är ett uttryck för att man i övrigt vill kunna försäkra sig om att bolagen håller en hög administrativ klass.</P> <P class="p46 ft5">Denna form av principer och standards är inte unik för försäkringsbolagen utan finns också för andra delar av den särreglerade finansiella sektorn som t.ex. banker och värdepappersbolag.</P> <P class="p132 ft1"><SPAN class="ft1">2.2</SPAN><SPAN class="ft18">Stabiliteten i det finansiella systemet är inte ett motiv för särreglering</SPAN></P> <P class="p133 ft5">Även det andra huvudmotivet för särreglering av den finansiella sektorn – stabiliteten i det finansiella systemet – prövades för försäkringsbolagen i samband med försäkringsrörelsereformen.</P> <P class="p134 ft11">28</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38528x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p18 ft37">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft5">Finansinspektionens framförde i remissvaret på Försäkringsutredningens slutbetänkande att försäkringsbolagen har en väsentlig betydelse för det finansiella systemets stabilitet. Inspektionen motiverade sin syn med att försäkringsbolagen ingår i gruppbildningar mellan olika finansiella företag och därigenom har betydelse för det finansiella systemets stabilitet, även om betydelsen för betalningssystemets stabilitet ansågs mindre.</P> <P class="p75 ft5">Riksbanken framförde å sin sida i sitt remissvar att försäkringsbolagen inte har samma dignitet som bankerna från finansiell stabilitetssynpunkt eftersom de inte sysslar med betalningsförmedling.</P> <P class="p40 ft5">I propositionen delade regeringen Riksbankens bedömning och uttryckte att ett intresse av stabilitet i det finansiella systemet inte kan anses som ett särskilt motiv för särreglering av försäkringsbolag.<SPAN class="ft31">6 </SPAN>Regeringen menade vidare att det är en annan sak att det i lagstiftningen bör ställas krav på att försäkringsbolag är ekonomiskt stabila, så att försäkringsåtagandena kan fullgöras. Detta skulle emellertid inte innebära att regelsystemet skall förhindra att försäkringsbolag går i konkurs. Däremot ansåg regeringen att särregler och tillsyn av försäkringsbolag som säkerställer en god soliditet och betryggande betalningsförmåga reducerar risken för att bolagens åtaganden mot försäkringstagarna inte skall kunna fullföljas.</P> <P class="p136 ft7"><SPAN class="ft7">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft33">Närmare om försäkringsbolagen och stabiliteten i det finansiella systemet</SPAN></P> <P class="p67 ft5">Även om det får anses klarlagt att motivet för att reglera försäkring är konsumentskyddet så brukar det i olika sammanhang råda en viss osäkerhet om huruvida regleringen också skall lägga ett systemstabilitetsperspektiv på bestämmelsernas utformning. Bakgrunden till det är sannolikt försäkringsbolagens betydelse för samhällsekonomin och att de är stora aktörer på de finansiella marknaderna. Nedan följer därför en fördjupad diskussion om försäkringsbolagen kan anses påverka stabiliteten i det finansiella systemet. Diskussionen börjar i en kort summering av motiven för att särreglera banker med hänsyn till stabiliteten i det finansiella systemet.</P> <P class="p137 ft5">Banker kännetecknas av illikvida tillgångar i form av lånefordringar och likvida skulder i form av omedelbart uppsägningsbar</P> <P class="p138 ft3"><SPAN class="ft32">6 </SPAN>Prop. 1998/99 s. 143.</P> <P class="p104 ft11">29</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">inlåning från allmänheten. Om en enskild bank drabbas av bristande förtroende och kunder i stor utsträckning gör uttag från banken kan den snabbt få allvarliga likviditetsproblem. Därtill kan problem i ett institut fortplanta sig till andra institut via betalningssystemet eller kreditexponeringar mellan instituten. En kris i ett stort institut leder inte sällan till problem för andra eftersom bankerna förutsätts ha liknande exponeringar. Det är bl.a. risken för att en sådan situation leder till en s.k. systemkris, med ett utbrett misstroende mot bankernas förmåga i allmänhet att fullgöra sina förpliktelser, som motiverar en särreglering av banker med hänsyn till stabiliteten i det finansiella systemet.</P> <P class="p107 ft5">Försäkringsbolagen har inte samma likviditetsmässiga obalans i sina balansräkningar utan är mer stabila i detta avseende. Tillgångarna består av finansiella tillgångar som räntebärande värdepapper, aktier och fastigheter. Förutom fastigheterna är dessa tillgångar kortsiktigt realiserbara via värdepappersmarknaderna. Även fastigheter brukar gå att realisera förhållandevis fort, dock inte med samma snabbhet som marknadsnoterade tillgångar. Skadeförsäkringsbolagen har normalt mer kortsiktigt realiserbara tillgångar än livbolagen till följd av att deras åtaganden är mer kortfristiga. Deras tillgångar består till större andel av räntebärande värdepapper som har en djupare marknad och mindre andel aktier och fastigheter som är mindre likvida.</P> <P class="p71 ft5">Skuldsidan i ett försäkringsbolag är däremot normalt illikvid. Den består av åtaganden gentemot försäkringstagare som inte är omsättningsbara på en andrahandsmarknad. Försäkringsfordringarna är i allt väsentligt illikvida även för försäkringstagarna. Det finns i vissa fall flytträtt men den är kostsam. Utbetalningar orsakas därför huvudsakligen av slumpmässiga händelser avseende de försäkrade riskerna, inte som ett resultat av försäkringstagarens handlingar.</P> <P class="p107 ft5">Försäkringsbolagen har inte några systemriskliknande problem i den meningen att ett bolags problem höjer riskerna för andra bolag. Den koppling till varandra som finns mellan banker via kreditgivning eller att de deltar i betalningssystemet finns inte bland försäkringsbolagen. Däremot får alla bolagen samtidigt problem om tillgångsvärdena snabbt rasar i värde eller om det sker systematiskt negativa förändringar i försäkringsriskerna. Händelser som leder fram till snabbt fallande tillgångsvärden kan utlösas av makroekonomiska störningar som ligger utanför det finansiella områdets reglering. Misstag som begås inom andra politikområden kan till</P> <P class="p139 ft11">30</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38530x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p18 ft37">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">slut få effekter på tillgångsvärden som påverkar försäkringsbolagens ställning. En sådan händelse drabbar dock inte bara försäkringsbolagen utan det ger återverkningar på alla tillgångar i samhället såsom fastigheter och fondsparande.</P> <P class="p40 ft5">De likvida tillgångarna och de för försäkringstagarna illikvida åtagandena ger försäkringsbolagen en betydande flexibilitet när det gäller att hantera sin likviditet. Genom att ändra strukturen på sina tillgångar kan de hantera sitt likviditetsbehov. Det är emellertid inte samma sak som att bolagen i sig är finansiellt stabila nog att i var tid kunna infria sina åtaganden. I detta hänseende är de inte till sin struktur mer stabila än andra verksamheter. Snarare kan finansiell instabilitet i ett försäkringsbolag döljas genom att åtagandena undervärderas och inga akuta likviditetsproblem uppstår. Denna möjlighet att likviditetsmässigt uthärda ett underskott skapar en större flexibilitet än för banksektorn.</P> <P class="p100 ft5">En instabil situation som kan inträffa i försäkringsbolagen är kraftigt fallande tillgångspriser som exempelvis skedde under åren <NOBR>2000–2003</NOBR> eller händelser, t.ex. naturkatastrofer, som samtidigt medför skador för många försäkringsavtal (s.k. kumul). Om tillgångspriserna faller kraftigt och portföljerna inte är väl matchade mot åtagandena kan bolagen bli tvungna att ändra sammansättningen av tillgångar vid ofördelaktiga tillfällen. Det kan t.ex. innebära utförsäljningar av aktier som trycker ned priserna till låga nivåer som utlöser ytterligare försäljningar i en nedåtgående spiral.<SPAN class="ft31">7 </SPAN>Samtidigt ökar behovet av att köpa räntebärande tillgångar som därmed också kan få störningar i prissättningen till följd av flödeseffekter. Störningarna brukar få mest effekt på aktiemarknaderna eftersom de är mindre likvida. I sådana här situationer kan en del aktörer hävda att värdepappersmarknadens funktion tar skada genom att det påverkar prissättningar på tillgångarna vilket kan skada andra aktörer på marknaderna.</P> <P class="p140 ft5">Händelser orsakade av plötsliga förändringar i tillgångssammansättningen av denna typ kan skapa oro på marknaderna under en period men brukar rätta till sig relativt snabbt. Sådana marknadsimperfektioner har inte ansetts vara ett motiv för särreglering av försäkringssektorn. Värdepappersmarknaderna är riskfyllda vilket bl.a. kan betyda att de från tid till annan påverkas i större grad av flödeseffekter än t.ex. fundamentala värden.</P> <P class="p141 ft3"><SPAN class="ft32">7 </SPAN>Utförsäljningen av aktier från flera livförsäkringsbolag i september 2002 kan anses ha bidragit till den negativa utvecklingen denna tidsperiod.</P> <P class="p142 ft11">31</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38531x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft5">Slutsatsen är att försäkringsbolagen inte har påverkan på stabiliteten i det finansiella systemet såsom det definieras i motiv för att reglera kreditinstituten. Indirekt kan emellertid försäkringsbolagen påverka stabiliteten i det finansiella systemet. Ofta ingår banker och försäkringsbolag i samma koncerner. Problem som uppstår i ett försäkringsbolag kan därmed få destabiliserande effekter på banken via deras ömsesidiga beroende i koncernen. Dessa risker hanteras emellertid bäst via analysen av bankens riskexponering eftersom det är denna som ur ett systemstabilitetsperspektiv är skyddsvärd.</P> <P class="p107 ft5">Ett motiv för att särreglera försäkringsbolagen ur ett stabilitetsperspektiv i vid bemärkelse skulle kunna vara förändringar i den systematiska risken i försäkringsåtagandena. För livbolagen är ett sådant tänkbart scenario att människor lever väsentligt längre än vad som beräknats när försäkringsavtalen ingicks. Om det sker kommer det att drabba bolagen på ett likartat vis eftersom alla har i stort sett samma antaganden för hur gamla vi blir.<SPAN class="ft31">8 </SPAN>Ett motsatt scenario är att en stor epidemi bryter ut där folk dör i större omfattning än man tänkt sig. Det skulle kunna leda till att ersättningarna blir högre än de medel som är avsatta för att täcka ersättningarna.</P> <P class="p71 ft5">Ett tänkbart scenario med förändringar i den systematiska risken för skadebolagen är exempelvis klimatförändringar som kan åstadkomma ett ökat antal naturkatastrofer.</P> <P class="p46 ft5">Förändringar i den systematiska risken som drabbar försäkringsbolagen som kollektiv går det sannolikt inte att skydda sig mot genom vanlig rörelsereglering. Storleken på buffertar som kan komma ifråga för alla tänkbara kollektiva katastrofer är inte rimliga och samhällsekonomiskt effektiva att framtvinga inom försäkringssektorn.</P> <P class="p143 ft1"><SPAN class="ft1">2.3</SPAN><SPAN class="ft18">Försäkringsbolagen i nuvarande tillsynsmodell</SPAN></P> <P class="p144 ft5">I Utredningen om Finansinspektionens roll och resurser<SPAN class="ft31">9 </SPAN>diskuterades också stabilitet och konsumentskydd som huvudmål för den finansiella särregleringen. Den talade om behovet av stabilitet och behovet av konsumentskydd i form av information till konsu-</P> <P class="p145 ft22"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft41">De gemensamma antagandena för befintliga livförsäkringsavtal är en följd av prisregleringen som gällde fram till början av </SPAN><NOBR>90-talet.</NOBR></P> <P class="p146 ft3"><SPAN class="ft34">9</SPAN><SPAN class="ft36">Framtida finansiell tillsyn SOU 2003:22.</SPAN></P> <P class="p56 ft11">32</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38532x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p18 ft37">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p147 ft5">menter av finansiella tjänster. Den delade därefter in tillsynen i en matris med stabilitetstillsyn och marknadstillsyn som kan genomföras i syftet systemstabilitet eller konsumentskydd.</P> <P class="p148 ft5">Matrisen kan även användas för att på ett annat sätt illustrera utgångspunkterna för försäkringsrörelseregleringen och hur den översätts till tillsynens inriktning. I matrisen syftar stabilitetstillsyn i ett systemperspektiv till skydd av betalnings- och kreditsystemet och i ett konsumentperspektiv till att övervaka att företagen kan uppfylla åtaganden mot kund. Marknadstillsynen syftar i ett systemperspektiv till att informationsgivningen till marknader och infrastruktur fungerar och ur konsumentperspektiv att avtalsvillkor och information till konsumenter inte har informationsbrister.</P> <P class="p149 ft2">Tabell 2.1 Organisering av tillsynen enligt utredningen om</P> <P class="p150 ft2">Finansinspektionens roll och resurser</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr19 td43"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td44"><SPAN class="p18 ft42">Systemstabilitet</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td45"><SPAN class="p18 ft42">Konsumentskydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p20 ft43">Stabilitetstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p18 ft43">Skydd av betalnings- och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td45"><SPAN class="p18 ft43">Kapitalvärdeskydd för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p20 ft3">(”Prudential Supervision”)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td44"><SPAN class="p18 ft2">kreditsystem</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td45"><SPAN class="p18 ft2">konsumenter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr26 td49"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td50"><SPAN class="p18 ft19">Klarlägga och bedöma finansiella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td49"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td50"><SPAN class="p18 ft23">och operativa risker som kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft19">drabba systemet som helhet, och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft3">att övervaka hanteringen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft45">sådana risker</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td49"><SPAN class="p18 ft42">Marknadstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td50"><SPAN class="p18 ft42">Informationsgivning till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p18 ft2">(”Market Conduct</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft37">marknaderna och infrastruktur</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p18 ft45">Supervision”)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr12 td50"><SPAN class="p18 ft2">Övervaka utformning och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td49"><SPAN class="p18 ft46">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft3">funktion i system i handel,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft2">clearing och avveckling.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td49"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft45">Övervaka och beivra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft3">marknadsmanipulationer och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td49"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td50"><SPAN class="p18 ft2">informationsmissbruk.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p0 ft47">Övervaka att företagen kan uppfylla åtaganden mot kund, exempelvis inlåningskontrakt och försäkringsåtaganden</P> <P class="p151 ft37">Arbetsvillkor, information m.m. till konsumenter</P> <P class="p152 ft48">Minska informationsbrister som är till mindre <NOBR>kunders- /investerares</NOBR> nackdel</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p92 ft5">Enligt Utredningen om Finansinspektionens roll och resurser utgör stabilitetstillsynen kärnan i tillsynen. Genom att följa de enskilda finansiella företagen när det gäller organisation, kapitalstyrka och riskhantering uppnås stabilitet i systemet. Tanken är att om de finansiella företagen är stabila blir också det finansiella systemet stabilt.<SPAN class="ft31">10 </SPAN>Det gäller både för systemstabilitet och konsumentskydd.</P> <P class="p153 ft3"><SPAN class="ft32">10 </SPAN>SOU 2003:22 s. 29.</P> <P class="p104 ft11">33</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38533x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft5">Stabilitetstillsyn ur ett systemperspektiv är till för de systemviktiga kreditinstituten. Huruvida försäkringsbolagen skall räknas in i denna kategori nämns inte i utredningen. En rimlig slutsats är dock att utredningen inte anser bolagen vara kritiska för stabiliteten i det finansiella systemet eftersom de inte pekades ut att vara det. Däremot sorteras försäkringsbolagen in under stabilitetstillsyn ur konsumentperspektiv. Där menar Utredningen om Finansinspektionens roll och resurser att tillsyn av företagens fullgörande av sina åtaganden gentemot kund kan bedrivas.</P> <P class="p72 ft5">Denna utredning ansluter sig till analysen för den del av tillsynen som avser fullgörandet av åtagandet gentemot kund. De särregler som syftar till fullgörande av försäkringsavtal kan motiveras av att försäkringstagarna betalar in premier i förskott till bolagen. Dessa regler är stabilitetsregler i meningen att bolagen förväntas ha extra kapital och tillgångar av en viss kvalité för att de ska åtnjuta allmänhetens förtroende. De är dock inte stabilitetsregler i meningen stabilitet i det finansiella systemet.</P> <P class="p106 ft5">Om den tidigare matrisen konkretiseras för försäkringssektorn specifikt skulle den få följande utformning:</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td43"><SPAN class="p18 ft42">Systemstabilitet</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft42">Konsumentskydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td46"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p36 ft43">Stabilitetstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p18 ft43">Skydd av betalnings- och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td50"><SPAN class="p18 ft43">Skydd av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p36 ft2">”Prudential Supervision”</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p18 ft2">kreditsystem</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td50"><SPAN class="p18 ft2">försäkringsfordringar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td51"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td43"><SPAN class="p18 ft2">Ej relevant för</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td50"><SPAN class="p18 ft3">Övervaka att företagen kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p18 ft45">försäkringssektorn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft37">uppfylla försäkringsåtaganden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td43"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft37">för ingångna försäkringsavtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td43"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft19">mot samtliga försäkringstagare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td51"><SPAN class="p36 ft43">Marknadstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td43"><SPAN class="p18 ft43">Informationsgivning till</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td50"><SPAN class="p18 ft22">Avtalsvillkor till konsumenter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td51"><SPAN class="p36 ft3">”Market Conduct Supervision”</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td43"><SPAN class="p18 ft42">marknaderna</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td50"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td51"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td43"><SPAN class="p18 ft3">Övervaka redovisning och</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td50"><SPAN class="p18 ft2">Minska konsumenternas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td51"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td43"><SPAN class="p18 ft45">information för att främja</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft19">informationsunderläge. Behov</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td52"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td46"><SPAN class="p18 ft3">genomlysning av bolagen</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td53"><SPAN class="p18 ft2">av fungerande rutiner.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p154 ft5">Konsumentskyddsperspektivet kommer således att vara utgångspunkten i tillsynen över försäkringssektorn. Det viktigaste för tillsynen blir att övervaka att företagen kan fullgöra sina åtaganden mot samtliga försäkringstagare, inte endast konsumenter. Det är som framgått i kapitlets första del inte samma sak som att se till att ett enskilt företag överlever utan att något institut kan uppfylla</P> <P class="p155 ft11">34</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td42"><SPAN class="p18 ft37">Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">åtagandet. Det är således frågan om att skydda försäkringsfordringarna, dvs. att värna försäkringsbeståndet med dess tillgångar och åtaganden. Viktigt blir också att kontinuerligt bevaka avtalsvillkoren för konsumenterna så att deras informationsunderläge kan minska.</P> <P class="p156 ft5">När det gäller tillsynen i systemstabilitetsperspektivet kan det diskuteras om det överhuvudtaget skall bedrivas någon tillsyn. Tillsyn över informationsgivning till marknaderna är inte något som är unikt för försäkringssektorn. Alla typer av företag ger information till marknaderna. Det finns dock en poäng med att tillsynen ägnar särskild uppmärksamhet åt försäkringsbolagen i detta avseende. Försäkringssektorn kommer från en detaljreglerad miljö där det har varit mycket svårt för utomstående att analysera bolagen. Minskad insyn i bolagen innebär att allmänheten går miste om värdefull information om försäkringsbolagens ställning. På grund av att informationsgivning från bolagen kan vara otydlig och svår att förstå är det lämpligt att tillsynen bevakar hur den går till. Det kan förstås vara svårt för den enskilde att tillgodogöra sig sådan information. Professionella aktörer och media kan däremot förbättra sina analyser genom bättre information som sedan via sina kanaler kommer försäkringstagarna till godo. Det är inte en främmande tanke att tillsyn sker över informationsgivning. De marknadsnoterade företagen står under sådan tillsyn av auktoriserade marknadsplatser och börser.</P> <P class="p157 ft11">35</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <P class="p158 ft4"><SPAN class="ft4">3</SPAN><SPAN class="ft30">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN></P> <P class="p99 ft5">Detta kapitel syftar till att kort gå igenom det regelverk som styr Finansinspektionens verksamhet. Därefter kommer en beskrivning av nuvarande tillsyn. Beskrivningen av tillsynen bygger på uppgifter som lämnats under utredningens gång.</P> <P class="p40 ft5">På Finansinspektionen pågår ett förändringsarbete avseende tillsynen över försäkringsbolagen. Genomförandet av tjänstepensionsdirektivet har aktualiserat behovet av en strategi för försäkringstillsynen. I detta direktiv ställs nya krav på Finansinspektionen och nya verktyg och tillsynsmetoder håller på att utvecklas. De övergripande mål som tillsynsstrategin byggs upp runt är att informationen till försäkringstagarna skall vara rättvisande och relevant, att företagen har den finansiella styrkan att fullgöra sina åtaganden och att försäkringstagarnas berättigade intressen skyddas samtidigt som marknaden är effektiv. Utifrån detta pågår arbetet med att organisera tillsynsarbetet i konkreta tillsynsåtgärder och det finns olika lämpliga nivåer av tillsynens omfattning för de olika riskkategorierna av försäkringsbolag.</P> <P class="p159 ft1"><SPAN class="ft1">3.1</SPAN><SPAN class="ft18">Regler på försäkringsområdet</SPAN></P> <P class="p160 ft5">Förutsättningarna för tillsynen på försäkringsområdet i Sverige och övriga medlemsstater i EU har sin grund i <NOBR>EG-regleringen</NOBR> på området. Det gemensamma regelverket bygger på fyra principer som är gemensamma för gemensamma försäkringsmarknaden inom EU. Dessa är principerna om en enda auktorisation, hemlandstillsyn, minimiharmonisering, samt principen om ett ömsesidigt erkännande.</P> <P class="p129 ft5">De <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> reglerna härstammar från tre olika generationer av direktiv som delas, i enlighet med sin karaktär, in i skadeförsäkrings- och livförsäkringsdirektiv samt i övriga direktiv om försäkringsverksamhet.</P> <P class="p79 ft11">37</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft5">Finansinspektions tillsyn på försäkringsområdet utgår ifrån den reglering som gäller för försäkringsbolag och försäkringsföreningar (understödsföreningar). De svenska försäkringsbolagens verksamhet regleras i försäkringsrörelselagen (1982:713, FRL) och den verksamhet som bedrivs i understödsföreningar omfattas av lagen (1972:262, UFL) om understödsföreningar. För utländska försäkringsgivare som verkar i Sverige finns bestämmelser i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Finansinspektionen fungerar även som normgivare på redovisningsområdet med stöd av bemyndiganden i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.</P> <P class="p131 ft5">Finansinspektionens löpande tillsyn kan dock inte begränsas till efterlevnaden av bestämmelser i den reglering som angivits ovan. Tillsynen avser även tillämpningen av bestämmelser som ställts upp i andra författningar för försäkringsrörelse för att skydda försäkringstagarna. Finansinspektionen har också uppgifter enligt trafikskadelagen (1975:1410), lagen (1976:357) om motortävlingsförsäkring, och den särskilda lagstiftningen om vissa livräntor. Inspektionen skall också fullgöra olika åtaganden enligt föreskrifter som har utfärdats med stöd av angivna speciallagar. Finansinspektionen har dessutom tillsynsuppgifter enligt vissa andra lagar med anknytning till försäkringsområdet, t.ex. enligt lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om premiepensionsmyndigheten.</P> <P class="p162 ft1"><SPAN class="ft1">3.2</SPAN><SPAN class="ft18">Bestämmelser om Finansinspektionens verksamhet</SPAN></P> <P class="p163 ft5">Finansinspektionen är central förvaltningsmyndighet för tillsyn av finansiella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet. Det framgår av förordningen (1996:596) med instruktion för Finansinspektionen. Instruktionen är regeringens medel för att definiera uppgifterna och målen, och ger också mandat till myndigheten att utföra dessa uppgifter. Det andra övergripande målet för inspektionens verksamhet är att bidra till det finansiella systemets stabilitet och effektivitet samt att verka för ett gott konsumentskydd.</P> <P class="p107 ft5">Finansinspektionens verksamhet styrs också av det regleringsbrev som utfärdas årligen (och som normalt träder ikraft den 1 januari) där regeringen ställer av Riksdagen anvisade medel till en myndighets förfogande och anger villkor för de anvisade medlen i</P> <P class="p164 ft11">38</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft5">syfte att styra myndighetens verksamhet. Regleringsbrevet är ett av de viktigaste styrinstrumenten för regeringens styrning av myndigheterna för att uppnå de politiska målen inom de ramar som Riksdagen fattat beslut om.</P> <P class="p166 ft7"><SPAN class="ft7">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft33">Finansinspektionens regleringsbrev</SPAN></P> <P class="p120 ft5">I regleringsbrevet anger regeringen vilka mål myndigheten skall verka för. I 2005 års regleringsbrev anges att målet för inspektionens verksamhet är att det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd och att tillsynen skall bedrivas effektivt. Vidare skall de bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system och bidra till konsumentskyddet inom det finansiella systemet. De åtgärder som vidtas i syfte att uppnå de övergripande målen skall vägas mot eventuella negativa effekter på det finansiella systemets effektivitet.</P> <P class="p167 ft5">Finansinspektionens verksamhet delas in i fyra grenar. Dessa är tillsyn, regelgivning, statistik samt grenen för tillstånd och anmälningar.</P> <P class="p40 ft5">Målen för verksamhetsgrenen Tillsyn är att tillsynen skall medföra:</P> <P class="p168 ft50"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft49">att finansiella företag har en väl fungerande intern kontroll och en sund balans mellan kapital och risker,</SPAN></P> <P class="p169 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">att det ges möjlighet att utifrån riskkategorier bedöma samlad finansiell ställning, risktagande och riskhanteringsförmåga inom företagen,</SPAN></P> <P class="p169 ft50"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft49">att intressekonflikter och förtroendeproblem motverkas inom den finansiella sektorn,</SPAN></P> <P class="p126 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">att värdepappersmarknaderna är välordnade,</SPAN></P> <P class="p169 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">att oegentligheter vid handeln med finansiella instrument utreds,</SPAN></P> <P class="p170 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">att det finansiella systemet inte används i brottsliga syften.</SPAN></P> <P class="p171 ft1"><SPAN class="ft1">3.3</SPAN><SPAN class="ft18">Övergripande beskrivning av nuvarande tillsyn</SPAN></P> <P class="p43 ft5">Finansinspektionens operativa tillsynsverksamhet är uppdelad på två avdelningar; stabilitetstillsyn och marknadstillsyn. Avdelningen för stabilitetstillsyn bedömer den finansiella ställningen, risktagan-</P> <P class="p94 ft11">39</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">det och riskhanteringsförmågan i de systemviktiga företagen, samt verkar för att finansiella företag ska ha en väl fungerande intern kontroll och en sund balans mellan kapital och risker. Avdelningens arbete syftar också till att motverka intressekonflikter och förtroendeproblem inom den finansiella sektorn. Avdelningen för marknadstillsyn i sin tur arbetar med konsument- och uppförandefrågor i de finansiella företagen och på marknaden. Dessutom finns Rättsavdelningen som ansvarar för normgivning, tillstånds- och sanktionsärenden och som fungerar som juriststöd i tillsynsverksamheten.</P> <P class="p72 ft5">Tillsynen över försäkringsbolagen är i huvudsak koncentrerad till Avdelningen för stabilitetstillsyn. Med stabilitet avses inte att stabiliteten i det finansiella systemet kan hotas av obestånd i försäkringsbolagen. Däremot utgår Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet från att försäkringsbolagen är systemkritiska i bemärkelsen att de har många kunder som skulle drabbas om ett försäkringsbolag hamnar på obestånd.</P> <P class="p72 ft5">Genom att analysera tillsynsobjektens finansiella ställning och bevaka deras risktagande kan inspektionen bevaka att de är stabila och bedöma huruvida de antas vara det framöver. Därigenom säkerställs att sådana försäkringsbolag som är systemkritiska för försäkringsmarknaden kan förväntas fullfölja sina åtaganden enligt ingångna försäkringsavtal</P> <P class="p106 ft5">Avdelningen för stabilitetstillsyn består för närvarande av sex enheter; Analysenheten, Koncernenheten, Policyenheten, Kapitalenheten, Enheten för försäkrings- och marknadsrisker samt Enheten för kredit och operativa risker. Alla enheter arbetar sektorsöverskridande, även om Enheten för försäkrings- och marknadsrisker i stor utsträckning arbetar med försäkringstillsyn och Enheten för kredit och operativa risker med banktillsyn.</P> <P class="p114 ft7"><SPAN class="ft7">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Övergripande analys</SPAN></P> <P class="p163 ft5">Som grund för Finansinspektionens stabilitetstillsyn ligger en analys av det datamaterial som samlas in från tillsynsobjekten. Både datainsamlingen och analysen sker på Analysenheten, som består av åtta anställda statistiker, redovisningsekonomer och andra ekonomer. Enheten samlar kvartalsvis in data om försäkringsbolag, banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. På enheten</P> <P class="p172 ft11">40</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft5">sker också en bearbetning och en övergripande analys av det material som lämnats in.</P> <P class="p40 ft5">Det praktiska arbetet på analysenheten består i att dels validera det insamlade materialet, dels bearbeta materialet genom att t.ex. ta fram olika nyckeltal. Metoden för datainsamlingen är densamma för olika typer av tillsynsobjekt, oavsett deras storlek och sektorstillhörighet.</P> <P class="p173 ft5">En inte oväsentlig mängd resurser har tidigare gått åt till att säkerställa att det insamlade materialet är korrekt redovisat. Ett stort arbete under beteckningen ”Effektivare rapportering” har emellertid sjösatts i syfte att effektivisera insamlingen och valideringen av det material som samlas in så att en större del av resurserna kan ägnas åt analysverksamheten.</P> <P class="p75 ft5">Genom ”effektivare rapportering” lämnar stora liv- och skadebolag kvartalsrapporter med balansräkning, resultaträkning, specifikationer samt solvensuppgift. Den utökade rapportering ger Finansinspektionen ett ”early warning” system som möjliggör kontroller och analyser av risker på kvartalsbasis. Den löpande tillsynen av försäkringsföretag bygger fortfarande på kontroll av efterlevnaden av legala krav och FI:s föreskrifter och allmänna råd.</P> <P class="p65 ft5">De risker som bevakas med hjälp av nyckeltalsanalys är främst riskerna i reservsättning, återförsäkring och skuldtäckning. De centrala nyckeltal som används för försäkringsbolagen är olika räntabilitetsmått, totalavkastning, förvaltningskostnader och totalkostnadsandel. Även tillsynsobjektens kapitalstyrka kontrolleras genom att följa deras solvens. Resultatet av den kvantitativa analysen lämnas som ett underlag till ansvariga för olika institutgrupper på koncernenheten.</P> <P class="p174 ft5">Analysenheten bevakar också bolagens uppförande genom att bevaka om bolagens rapportering följer de riktlinjer som fastslagits och att klagomål hanteras på rätt sätt. Bedömningen av klagomålshanteringen är i huvudsak kvalitativt inriktad. Syftet med att bevaka bolagens uppförande är att detta skall utgöra en del i den totala bedömningen av bolagen.</P> <P class="p166 ft1"><SPAN class="ft1">3.4</SPAN><SPAN class="ft18">Indelning av bolagen i olika kategorier</SPAN></P> <P class="p175 ft5">Efter analys av ett bolag sker en samlad bedömning som avgör i vilken typ av tillsynskategori som bolaget skall hamna.</P> <P class="p176 ft11">41</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38540x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft5">Indelningen av bolagen i olika tillsynskategorier innebär att de får olika grad av tillsyn. För bolagen i kategori I och II sker individuella bedömningar. För bolagen i kategori III och IV sker bedömningar av bolagen som grupp. Bolagen i kategori IV står under en mycket begränsad tillsyn. En prövning av tillsynskategorisering sker vid behov eller minst årligen. Den senaste prövningen gjordes per den 30 juni 2005 då en stor omklassificering gjordes av försäkringsbolagen (se nedan under Kategori I).</P> <P class="p177 ft2">Tabell 3.2 Tillsynskategorier och vilka åtgärder som vidtas</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p36 ft2">Tillsynskategori</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p18 ft2">Åtgärd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p36 ft42">I</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p18 ft23">Samlad riskbedömning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p36 ft43">II</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft43">Riskbedömning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p36 ft42">III</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p18 ft42">Kvantitativ analys</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p36 ft42">IV</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p18 ft42">Vid behov</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td56"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td57"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p178 ft5">Kategori I:</P> <P class="p179 ft5">När kategoriseringen tillkom var alla branscher företrädda i kategori I. För att kategoriseras i denna grupp måste bolaget antingen ha stor påverkan på det finansiella systemet eller betydelse för ett stort antal enskilda konsumenter. Alecta, If, AMF Pension, Folksam, Länsförsäkringar och Skandia var tidigare kategoriserade i denna grupp. Dessa bolag är numera omklassificerade till kategori II och kvar är endast bolag som anses ha en systempåverkan på betalningssystemet, dvs. de stora bankerna, Stockholmsbörsen och VPC.</P> <P class="p46 ft5">I denna grupp sker en årlig individuell samlad riskbedömning för varje koncern, vilken utförs av en särskild koncernansvarig. I bedömningen ingår koncernens förmåga att hantera de risker som följer av en omvärldsanalys. Täta kontakter sker med förordnade revisorer, bokslutsgenomgångar med ledningen och platsundersökning för specifika risker.</P> <P class="p177 ft5">Kategori II:</P> <P class="p179 ft5">För att kategoriseras i denna grupp måste en eller flera av nedanstående kriterier vara uppfyllda:</P> <P class="p180 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">Stor balansomslutning/affärsvolym,</SPAN></P> <P class="p181 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">många kunder, stora risker,</SPAN></P> <P class="p181 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">svag kapitaltäckning/solvens,</SPAN></P> <P class="p182 ft11">42</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p183 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">tillhör finansiell företagsgrupp/konglomerat eller</SPAN></P> <P class="p125 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">nystartade bolag.</SPAN></P> <P class="p184 ft5">Här ligger numera de största försäkringsbolagen och större understödsföreningar.</P> <P class="p39 ft5">I denna grupp sker en årlig individuell riskbedömning för varje institut innehållande en kvantitativ och en kvalitativ analys. Diskussioner med förordnad revisor, årlig bokslutsgenomgång med ledningen och platsundersökningar vart 5:e år genomförs om inget särskilt inträffar eller upptäcks. 54 försäkringsföretag ingår i denna kategori.</P> <P class="p75 ft5">Det kan nämnas att bara försäkringsbolag som är registrerade i Sverige ingår i denna typ av kategorisering. Utländska bolag omfattas av sina respektive länders hemlandstillsyn som är ansvariga. Finansinspektionen är i det avseendet enbart en hjälp till hemlandsmyndigheten vilket kan innefatta vissa tillsynsuppgifter.</P> <P class="p90 ft5">Kategori III:</P> <P class="p185 ft5">För att kategoriseras i denna grupp måste en eller flera av nedanstående kriterier vara uppfyllda:</P> <P class="p186 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">Medelstor balansomslutning,</SPAN></P> <P class="p125 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">bolag som ingår i en finansiell företagsgrupp/konglomerat eller</SPAN></P> <P class="p126 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">nystartade bolag.</SPAN></P> <P class="p138 ft5">I denna grupp ingår många mindre skadeförsäkringsbolag.</P> <P class="p14 ft5">I denna grupp sker ingen individuell bedömning av företagen utan gruppen som helhet bedöms årligen utifrån en kvantitativ analys och genom tema- och enkätundersökningar. I de fall det finns en förordnad revisor träffar inspektionen denna och vid behov och det sker uppföljningsbesök hos nystartade företag. I övrigt görs inga platsbesök. 98 försäkringsföretag ingår i denna grupp.</P> <P class="p187 ft5">Kategori IV:</P> <P class="p0 ft5">I denna grupp ingår</P> <P class="p186 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">Mindre företag,</SPAN></P> <P class="p126 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">företag som har dispens från rapportering och</SPAN></P> <P class="p125 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">företag som är i likvidation/avveckling.</SPAN></P> <P class="p188 ft11">43</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">Exempel på bolag är sockenbolag och begravningskassor. I den mån instituten lämnar rapporter bearbetas dessa. Tema och enkätundersökningar kan göras. Revisorer förordnas inte. Aktiviteter görs vid brister i regelefterlevnad och påtagligt negativ utveckling av väsentliga nyckeltal. Rapporterande företag redovisas som grupp. Drygt 1 500 bolag ingår i denna kategori varav drygt 1 200 är försäkringsmäklare.</P> <P class="p106 ft50">Utvecklingen går mot att öka tillsynen över kategori I och II på bekostnad av III och IV. Det ligger i linje med instruktionerna i regleringsbrevet att fokusera på större systemviktiga företag.</P> <P class="p189 ft1"><SPAN class="ft1">3.5</SPAN><SPAN class="ft18">Tillsynen i de enskilda bolagen</SPAN></P> <P class="p163 ft5">Under 2005 har Finansinspektionen fortsatt en fördjupad tillsyn av sex livförsäkringsbolag som har en svag solvens. Denna tillsyn sker vid sidan av den löpande tillsynen som för bolag i kategori II och III i huvudsak består av kvantitativ tillsyn. Enskilda bolag i kategori II har varit föremål för temaundersökningar kring avgifter och koncerninterna transaktioner utöver de mer återkommande undersökningar som beskrivits ovan.</P> <P class="p114 ft7"><SPAN class="ft7">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft33">Solvensgranskning</SPAN></P> <P class="p57 ft5">Granskningen av solvensen sker genom att bolagen rapporterar in uppgifter till Finansinspektionen. Solvensen i enskilda företag granskas kvartalsvis och i de företag som bara omfattas av en solvensbedömning i grupp sker granskaningen årsvis. I granskningen gör Finansinspektionen rimlighetsbedömningar, kvalitetsgranskar materialet, bearbetar och analyserar siffrorna som sammanställs till nyckeltal för enskilda bolag och för grupper.</P> <P class="p106 ft5">Mindre lokala bolag har dispens från att rapportera solvensen och bevakas därför inte. Oftast räcker det med att kontrollera att dessa har tillräckliga garantibelopp.</P> <P class="p190 ft7"><SPAN class="ft7">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft33">Aktuariell granskning</SPAN></P> <P class="p163 ft5">Den aktuariella granskningen sker genom att granska långa tidsserier. Om det misstänks felaktigheter i reserveringar gör de specialgranskningar. Sådana kan vara att kontrollera bolagens</P> <P class="p191 ft11">44</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft5">enskilda antaganden om exempelvis dödligheten jämfört med utfallet i beståndet. Motsvarande kontroller sker också av sjukligheten, tillfrisknandet etc. De kontrollerar också om t.ex. driftkostnaderna ligger i nivå med gjorda antaganden.</P> <P class="p187 ft7">Skadeförsäkring</P> <P class="p192 ft5">I huvudsak sker rimlighetsbedömningar av reserverna genom att kontrollera de enskilda bolagens reserver i förhållande till premieintäkterna gentemot ett branschsnitt. Negativa avvikelser granskas och kontrolleras mer ingående. Antingen är bolagen underreserverade eller också kan avvikelser förklaras av att bolaget har ett bestånd som skiljer sig från genomsnittet. Reserveringarna granskas på branschnivå.</P> <P class="p65 ft5">Kontroller sker av också av avvecklingsresultatet av bolagens reserveringar. Detta resultat bör inte vara negativt eftersom det kan tyda på att bolaget är underreserverat. Jämförelser med branschsnitt görs regelbundet. En annan kontroll som kan göras är att följa upp hur reserveringarna av inträffade men ännu inte rapporterade skador (s.k. IBNR incurred but not reported) förhåller sig till tidigare skaderapporteringsmönster.</P> <P class="p75 ft5">Inspektionen reagerar enbart om reserveringen är för låg. De tar inte hänsyn till om bolagen har reserverat för mycket. Ett problem är att de mindre bolagen ofta saknar kompetens att göra riktiga reserveringar. I en del fall fungerar Finansinspektionen därför mer eller mindre som konsulter. I de större bolagen förs en dialog om avsättningarna och det brukar inte vara något problem att få avsättningarna på rätt nivå.</P> <P class="p64 ft5">Finansinspektionen gör bedömningar av huruvida bolagen har en mer eller mindre riskfylld affär. T.ex. anser de att försäkringsbolag med en stor andel konsumentförsäkringar och försäkringar mot små och medelstora företag har en lägre risk i sin verksamhet än bolag med en större andel av industriförsäkringar.</P> <P class="p187 ft7">Livbolagen</P> <P class="p77 ft5">Aktuariella granskningen av livbolagen grundar sig på den s.k. aktuarieredogörelsen. Redogörelsen skiftar resultaträkningen på ett annat sätt för att bättre belysa hur avsättningarna är satta. Det</P> <P class="p193 ft11">45</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">viktigaste är att kontrollera antagandena som ligger till grund för avsättningsberäkningarna. Avsättningarna graderas sedan i en skala där åtgärder vidtas för de bolag som har nära dålig solvens och för de solvenssvaga bolagen.</P> <P class="p46 ft5">Avsättningarna står i centrum för tillsynen av livbolagen. Däremot är tillsynen över det register över tillgångar som skall täcka de försäkringstekniska avsättningarna mer begränsad (se mer om registret i kapitel 6). Skuldtäckningen granskas kvartalsvis.</P> <P class="p194 ft7"><SPAN class="ft7">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft33">Försäkringstekniska riktlinjer och försäkringstekniskt beräkningsunderlag</SPAN></P> <P class="p57 ft5">Enligt 7 kap 3 § FRL skall försäkringsbolag upprätta försäkringstekniska riktlinjer, vilka skall innehålla principerna för hur premierna bestäms, hur försäkringstekniska avsättningar beräknas, förutsättningar för återköp och belåning av försäkringar, fördelning av återbäring, hantering av återförsäkring samt hur soliditeten tillgodoses.</P> <P class="p106 ft5">Riktlinjerna blir ofta allmänt hållna vilket inspektionen anser vara ett problem genom att relevansen riktlinjerna blir begränsad. Dessa fungerar dock som ett styrinstrument eftersom det är styrelsens ansvar att upprätta dessa. Förutom stickprovskontroller sker för närvarande inte någon uppföljning och granskning av riktlinjerna. De granskas dock vid ansökan om koncession.</P> <P class="p106 ft5">Försäkringstekniska beräkningsunderlagen skall innehålla antaganden för att beräkna</P> <P class="p195 ft50"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft49">premier, försäkringstekniska avsättningar, tekniska återköpsvärden och belåningsvärden,</SPAN></P> <P class="p196 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">gränser för skyldigheter att teckna återförsäkring och gränser för mottagen återförsäkring,</SPAN></P> <P class="p181 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">fördelning av återbäring och</SPAN></P> <P class="p181 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">soliditetsreserver.</SPAN></P> <P class="p197 ft5">Beräkningsunderlagen granskas bara i solvenssvaga bolag.</P> <P class="p198 ft1"><SPAN class="ft1">3.6</SPAN><SPAN class="ft18">Tillsyn av återförsäkring</SPAN></P> <P class="p199 ft5">Försäkringsbolag försäkrar bort en del av sina exponeringar till andra försäkringsbolag. Det är dels en metod för att utjämna</P> <P class="p200 ft11">46</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38545x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft5">riskerna över tiden och därmed ge bolagen en jämnare resultatutveckling, dels en metod för att dela större exponeringar med andra bolag. Därmed kan försäkringsbolagen hantera risker och affärer som är större än vad de annars skulle kunna göra. Återförsäkring sker vanligen till specialiserade internationella återförsäkringsbolag. Ur tillsynssynpunkt är det viktigt för försäkringsbolagens solvens att deras återförsäkringsprogram är funktionella och hållbara när bolagen råkar ut för fler skador än normalt eller om en s.k. katastrofskada inträffar.</P> <P class="p65 ft5">Enbart de större försäkringsbolagens återförsäkringsprogram och bolag med en stor andel återförsäkring omfattas av inspektionens tillsyn i denna del.</P> <P class="p40 ft5">Finansinspektionen upprättar en promemoria om den svenska och internationella återförsäkringsmarknaden. Den innehåller uppgifter om både den avgivna och mottagna återförsäkringen i Sverige. Promemorian analyserar också resultatet av den information Finansinspektionen får via den s.k. återförsäkringsblanketten. Blanketten fyller bolagen i med uppgifter om återförsäkringsgivare, rating och hemvist bolagen har. Återförsäkringsblanketten är ett led i tillsynen av kvalitén på återförsäkringsgivarna.</P> <P class="p201 ft1"><SPAN class="ft1">3.7</SPAN><SPAN class="ft18">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN></P> <P class="p160 ft5">Finansinspektionen har för att stärka tillsynen över det s.k. vinstutdelningsförbudet tagit fram en ”god standard” för hur koncerninterna transaktioner skall gå till och dokumenteras.<SPAN class="ft31">1 </SPAN>Det är genom transaktioner mellan livbolagen och moderbolaget som s.k. dold vinstutdelning kan förekomma. Det gäller både löpande transaktioner i form av köp och försäljning av tjänster mellan bolagen i en koncern och köp och försäljning av tillgångar från varandra. Syftet med standarden är att ställa krav på bolagen att följa en viss metod för att undvika s.k. dold vinstutdelning. Tillsynen av dessa transaktioner sker genom att kontrollera att standarden är genomförd i organisationerna.</P> <P class="p128 ft5">Standarderna bygger bl.a. på en nyligen antagen förändring i lagstiftningen som föreskriver att bolagen skall ha en styrelsesammansättning med en majoritet av oberoende styrelseledamöter. Vidare</P> <P class="p202 ft3"><SPAN class="ft32">1 </SPAN>Standarden arbetades fram i Finansinspektionens rapport Internaffärer i nio livbolag, FI 2004:02.</P> <P class="p142 ft11">47</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38546x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">skall bolagen upprätta riktlinjer för hantering av intressekonflikter mellan olika intressenter. Utvidgade jävsregler och placeringsriktlinjer och införande av den associationsrättsliga generalklausulen är andra åtgärder som vidtagits.<SPAN class="ft31">2</SPAN></P> <P class="p46 ft5">God standard för hantering av intressekonflikter är också att bolagen gör en processbeskrivning av transaktionerna med dokumenterade flöden och processer. Det skall vidare vara en tydlig ansvarsfördelning och arbetsfördelning.</P> <P class="p106 ft5">Finansinspektionen anser att risken för att intressekonflikter inte hanteras på ett korrekt sätt är stor i den inledande fasen för ett försäkringsbolag. Risken för intressekonflikter är också störst bland beslutsfattare som tillhör styrelsen och företagsledningen. Genom att ställa sig frågorna vem som utför vissa handlingar och utifrån vilka affärsmässiga grunder får de ofta svar på om intressekonflikterna finns eller har hanterats på ett riktigt sätt. De kontrollerar också vilka som tagit beslut i frågor och vilken analys eller utvärdering som ligger bakom den konkreta risken för intressekonflikter.</P> <P class="p107 ft5">God standard för hantering av intressekonflikter ligger också i att ha ordentliga rutiner för upphandlingar, avtal och uppföljning och kontroll. Stor vikt läggs också vid vilken rapportering som sker till styrelse om överträdelser av riktlinjerna. Rapporter skall också upprättas för utfall och resultat och för hur riktlinjerna efterlevs.</P> <P class="p106 ft5">Finansinspektionen anser att det är viktigt att kontrollera incitamentsstrukturen i olika bolag. Om de olika intressena är väl företrädda kan de ”slappna av” mer i tillsynen. Särskilt gäller det vid tillsynen av det egna kapital som försäkringstagarna bidrar med. I de bolag där incitamenten ”ligger fel” måste de däremot bedriva en tillsyn för att inte vinstutdelningsförbudet skall åsidosätts.</P> <P class="p203 ft1"><SPAN class="ft1">3.8</SPAN><SPAN class="ft18">Slutsatser om tillsynen på försäkringsområdet</SPAN></P> <P class="p57 ft5">Den form av tillsyn som håller på att utvecklas inom Finansinspektionen ligger i linje med de tankegångar som utredningen framför. Utredningen menar dock att denna form av mer förebyggande tillsyn med bl.a. inriktning på bolagens risker redan borde ha tagit sin form i samband med genomförandet av försäkringsreformen.</P> <P class="p204 ft3"><SPAN class="ft32">2 </SPAN>Prop. 2003/04:109 kap. 6.</P> <P class="p56 ft11">48</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td54"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td55"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens uppgift och nuvarande tillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p205 ft5">En del av den metodutveckling som redovisades för utredningen har sitt ursprung i tillsynen över banker och kreditinstitut. I det arbete som redovisades för utredningen saknas fortfarande en del metodutveckling för att anpassa analysen till försäkringsbolagen. En övergripande strategi eller målformulering för tillsynsarbetet på försäkringsområdet har redovisats först i slutet av utredningstiden.</P> <P class="p75 ft5">Finansinspektionen har tidigare tagit fram en Tillsynsstrategi för sitt arbete (Rapport den 16 september 2003, <NOBR>03-1934-350).</NOBR> Rapporten innehåller den riskkategorisering av de finansiella företagen som redovisas i detta kapitel. I rapporten redovisas också de olika tillsynsmodeller eller metoder som används. Exempel på sådana är samlad riskbedömning, kvantitativ analys, riskbedömning och temaundersökningar. Det framgår av strategin vilket tillvägagångssätt i tillsynen som inspektionen har i de olika riskkategorierna. Undersökningar sker i enlighet med olika metoder som dokumenteras i handböcker, manualer och rutinbeskrivningar. Dessa används sedan för kvalitetsuppföljning. Slutligen innehåller tillsynsstrategin målen och hur de skall uppfyllas.</P> <P class="p167 ft5">Den framtagna tillsynsstrategin är på ett övergripande plan. I de fall den närmare beskriver konkreta metoder är det främst kreditinstituten och deras riskexponeringar som nämns. Försäkringsbolagen nämns i temaundersökningar om skadereglering och i ett fall nämns deras risker under rubriken riskbedömning. Hela rapporten är annars mest inriktad på kreditinstituten och Basel II.</P> <P class="p64 ft5">Den bild som utredningen får av tillsynen på försäkringsområdet är att Finansinspektionen själva har identifierat de brister som tillsynen har haft. Det saknades förut en övergripande strategi och analys över vilka prioriteringar som är lämpliga för försäkringsbolagen. De har också varit sena att anpassa tillsynsåtgärderna till de förändringar som avregleringen inom försäkringssektorn har medfört. Den bedrivna tillsynen har mer speglat den tidigare detaljregleringen än den tillsyn som behövs mot bolag som verkar med frihet under ansvar. En förklaring till den sena anpassningen är sannolikt den tidigare avsaknaden av en övergripande strategi och målformulering för tillsynen på försäkringsområdet. En sådan strategi kan kontinuerligt följas upp och utvärderas och fungerar därmed som ett bra redskap för tillsynens inriktning. En övergripande strategi ger också vägledning till vilka tillsynsmetoder och åtgärder som är lämpliga i den dagliga verksamheten.</P> <P class="p188 ft11">49</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <P class="p206 ft55"><SPAN class="ft53">4</SPAN><SPAN class="ft54">Internationella utvecklingstendenser</SPAN></P> <P class="p207 ft5">De allt mer utvecklade finansiella marknaderna har i grunden förändrat synen på reglering och tillsyn av finansiella institut. Följden är också att den svenska finansiella sektorn har genomgått stora institutionella och marknadsmässiga förändringar under den senaste tjugoårsperioden.</P> <P class="p14 ft5">Efter bankkrisen i början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> och som en följd av den allmänna avregleringen av de finansiella marknaderna i slutet av <NOBR>1980-talet,</NOBR> skedde en förnyad konsolidering bland instituten under den andra hälften av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Samtidigt skedde i Sverige under denna tid en integration mellan bank- och försäkringsrörelse som i en internationell jämförelse framstår som långtgående. För framtiden finns det tendenser på finansmarknadsområdet som tyder på att större aktörer nu också positionerar sig i förhållande till en större geografisk marknad. Denna geografiska utveckling är ett resultat av en alltmer internationellt integrerad finansiell marknad som delvis följer av EU:s strävan att förverkliga en gemensam inre marknad för finansiella tjänster i Europa. Integrationen drivs på detta plan framåt av en konkret politisk handlingsplan som syftar till att harmonisera regelverket än mer.</P> <P class="p112 ft5">Dessa förändringar påverkar de krav som ställs på försäkringstillsynen. Direktiven på försäkringsområdet som harmoniserar lagstiftningen mellan länderna innebär t.ex. ett ökat internationellt samarbete för tillsynsmyndigheterna. Förutom internationaliseringen har nya finansiella produkter gett förbättrade möjligheter för försäkringsbolagen att hantera sina risker. Detta har i sig också gett upphov till andra risker och mer komplexa beroenden mellan olika sektorer och finansiella marknader. En annan faktor som måste beaktas är att de finansiella tjänster som erbjuds enskilda ställer större krav på olika aktörer, framförallt på den information som lämnas.</P> <P class="p208 ft11">51</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft5">Sammantaget innebär kombinationen av en väl utvecklad finansiell marknad och en avreglerad försäkringsmarknad att det ställs andra krav på tillsynen på försäkringsområdet. Denna utveckling är inte unik för Sverige, utan tendenserna är i hög grad internationella då samma utveckling sker i andra länder. Gemensamt för länderna är också att de inte längre själva enväldigt bestämmer över regleringen i försäkringssektorn utan hänsyn måste tas till harmoniseringar inom en rad olika områden. Detta påverkar inte bara myndigheterna utan förändrar spelreglerna även för bolagen.</P> <P class="p72 ft5">Syftet med detta avsnitt är att i ett internationellt perspektiv identifiera gemensamma utvecklingstendenser som har påverkat tillsynen på försäkringsområdet och belysa vilka åtgärder som vidtagits i Sverige och i andra länder. Av denna beskrivning tydliggörs att behovet av åtgärder på försäkringsområdet accentuerades av den allmänna nedgången på aktiemarknaderna i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> och marknadsräntornas nedåtgående trend. Förändringar i redovisningen har också haft en viktig betydelse för utvecklingen.</P> <P class="p114 ft1"><SPAN class="ft1">4.1</SPAN><SPAN class="ft56">Finansiella marknadernas utveckling under senare år</SPAN></P> <P class="p209 ft5">Utvecklingen på de finansiella marknaderna under inledningen på <NOBR>2000-talet</NOBR> innebar att en rad negativa risker materialiserades för försäkringsbolagen. Aktiemarknaderna föll kraftigt under <NOBR>2000–2002.</NOBR> I Sverige föll generalindex under denna period med 54 procent. Detta fall följde på en exceptionellt stark uppgång under åren <NOBR>1995–1999</NOBR> då börsen steg med omkring 273 procent eller 31 procent i årligt genomsnitt. Från och med 2003 har aktiemarknaden återhämtat sig och stigit med 74 procent till halvårsskiftet 2005. Fortfarande ligger dock index 36 procent under toppen som var i mars 2000. Samtidigt har räntorna kommit ned till historiskt låga nivåer. Den svenska <NOBR>5-årsräntan</NOBR> var våren 1995 drygt 11 procent och är idag under 2,5 procent. Utvecklingen är inte unik för Sverige utan liknande erfarenheter finns i andra länder även om inte rörelserna varit lika kraftiga.</P> <P class="p210 ft11">52</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38550x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p18 ft19">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD colspan=13 class="tr19 td35"><SPAN class="p19 ft3">Figur 4.1 Utvecklingen på de svenska aktie- och obligationsmarknaderna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr15 td63"><SPAN class="p82 ft45">1995 – <NOBR>2005-06-30</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p19 ft3">450</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td68"><SPAN class="p211 ft3">Index</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td71"><SPAN class="p212 ft3">Procent</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p213 ft3">12</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr26 td62"><SPAN class="p19 ft3">400</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td2"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td66"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td67"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td69"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td70"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td2"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td64"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td65"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td66"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td66"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td66"><SPAN class="p18 ft57">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td67"><SPAN class="p213 ft22">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td62"><SPAN class="p19 ft3">350</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td2"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td66"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td67"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td69"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td70"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td2"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td64"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td65"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td66"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td66"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td66"><SPAN class="p18 ft44">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td67"><SPAN class="p213 ft23">10</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td2"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td67"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td69"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td70"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td2"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td64"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td65"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td67"><SPAN class="p213 ft3">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td62"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td2"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td67"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td69"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td70"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td2"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td64"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td65"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p19 ft3">300</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td67"><SPAN class="p213 ft3">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td62"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td2"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td67"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td70"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td2"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td64"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td65"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td66"><SPAN class="p18 ft26">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td62"><SPAN class="p19 ft3">250</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p213 ft3">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td62"><SPAN class="p19 ft3">200</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p213 ft3">6</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr25 td62"><SPAN class="p19 ft3">150</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p213 ft3">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td2"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td67"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td69"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td70"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td2"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td64"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td65"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td67"><SPAN class="p213 ft3">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td62"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td2"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td67"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td69"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td70"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td2"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td64"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td65"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td66"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p19 ft3">100</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td70"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td67"><SPAN class="p213 ft3">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td62"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td67"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td2"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td66"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td62"><SPAN class="p19 ft3">50</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td70"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td2"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p213 ft3">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td62"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td2"><SPAN class="p214 ft3">95</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td66"><SPAN class="p30 ft3">96</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p19 ft3">97</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td69"><SPAN class="p19 ft3">98</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td70"><SPAN class="p215 ft3">99</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td2"><SPAN class="p19 ft3">00</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td64"><SPAN class="p216 ft3">01</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td65"><SPAN class="p19 ft3">02</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td66"><SPAN class="p19 ft3">03</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td66"><SPAN class="p19 ft3">04</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td66"><SPAN class="p217 ft3">05</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td62"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr10 td72"><SPAN class="p218 ft3"><NOBR>All-Share/General</NOBR> Index, (vänster)</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td62"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr15 td72"><SPAN class="p218 ft3"><NOBR>5-årig</NOBR> statsobligationsränta, (höger)</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td66"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td67"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p219 ft5">Dessa snabba förändringar i aktiekurser och skiftet till en radikalt lägre räntenivå har ändrat förutsättningarna för aktörer i den finansiella sektorn i allmänhet och för försäkringsrörelse i synnerhet. För försäkringsbolagen har de kraftiga värdefallen på aktieinnehaven delvis kompenserats genom ett högre värde på obligationsportföljen. Det är dock en engångseffekt och räntefallet innebär att det på sikt blir svårare för försäkringsbolag att få tillräcklig avkastning för att kunna fullfölja sina åtaganden. Detta gäller särskilt för livförsäkringsbolag med åtaganden som består av villkorade utfästelser i nominella eller reala belopp. De traditionella livförsäkringsbolagen har historiskt ställt ut garantier för belopp i framtiden baserade på en framtida avkastning på upp till drygt 5 procent per år, för vissa korta löptider ända upp till 9 procent. Idag baseras nya nominella förpliktelser normalt på 3 procent eller lägre.</P> <P class="p220 ft1"><SPAN class="ft1">4.2</SPAN><SPAN class="ft18">Redovisningsreglernas utveckling</SPAN></P> <P class="p77 ft5">Rörelsereglerna och tillsyn av dessa har traditionellt haft en stark koppling till hur redovisningsreglerna är utformade. I sitt arbete använder Finansinspektionen information från försäkringsbolags</P> <P class="p221 ft11">53</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">externa redovisning för att följa utvecklingen i sektorn och i enskilda bolag. Redovisningsinformationen används också för att definiera ingripandenivåer, beräkna solvens, bevaka efterlevnaden av skuldtäckningsreglerna samt för generell statistikinsamling.</P> <P class="p46 ft5">Ursprungligen definierades värderingsreglerna för skyddssyfte (tillsynssyften) och genomlysningssyfte (den externa redovisningen) i samma lagrum. Utgångspunkten har varit att samma värderingsmetodik skall användas både för den externa redovisningen och för tillsynsmyndigheten, även om vissa korrigeringar är nödvändiga utifrån de skilda behov som finns. Denna utgångspunkt har inneburit att utvecklingen inom redovisningsområdet påverkat förutsättningarna för tillsynen på försäkringsområdet.</P> <P class="p72 ft5">Traditionellt har värderingsreglerna i den externa redovisningen varit utformade så att de speglade historiska intäkter och kostnader genom att tillgångar och försäkringsåtaganden värderades till upplupen anskaffningskostnad. Det finns dock viktiga skillnader mellan olika medlemsländer inom EU om vilka värderingsprinciper som används. Det har tydliggjorts inom både redovisningsområdet och i arbetet med att skapa moderna rörelseregler i det s.k. solvens <NOBR>II-projektet</NOBR> (se nedan) om nya solvensregler och tillsyn av försäkringsbolag.</P> <P class="p107 ft5">Två helt olika metoder för värderingen av tillgångar och skulder i redovisningen används; en retrospektiv och en prospektiv metod. Den retrospektiva – tillbakablickande – utgår från en värdering till (upplupen) anskaffningskostnad. Syftet är att periodisera intäkter och kostnader över de perioder då de uppstår (Deferral and matching). Den prospektiva ALM <NOBR>(Asset-liability</NOBR> measurement) metoden utgår från en marknadsmässig värdering. Syftet är att matcha nuvärdet av tillgångar och åtaganden. Den förstnämnda metoden har traditionellt använts i Österrike, Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Finland, Grekland, Italien, Island och Liechtenstein, medan den senare i större utsträckning används i Danmark, Irland, Norge, Nederländerna, Portugal och Storbritannien.</P> <P class="p131 ft5">En fördel med en värdering till anskaffningskostnad och att matcha intäkter och kostnader när de uppstår är att kortsiktiga fluktuationer inte får genomslag på ett försäkringsbolags balansräkning och därmed inte synliggörs. Förespråkare för denna metod anser att det skapar en långsiktighet i verksamhetsstyrningen. Å andra sidan riskerar negativa avvikelser från ursprungliga antaganden att döljas vilket gör att problem uppmärksammas senare. Det blir också i princip omöjligt för en utomstående att genomlysa</P> <P class="p139 ft11">54</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p18 ft19">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft5">försäkringsbolagens verkliga ställning. Försäkringsbolagens resultat blir också okänsligt för strukturella förändringar. Den allvarligaste konsekvensen är att incitamenten att identifiera, mäta och hantera de verkliga riskerna minskar samtidigt som tillsynens möjlighet att bevaka försäkringstagarnas intressen försvåras. En tillsyn baserad på orealistiska mått kan bli irrelevant och riskera sin legitimitet.</P> <P class="p75 ft5">Trenden inom både den externa redovisningen och i solvenssammanhang är ett större inslag av marknadsvärdering. I Sverige har en värdering av tillgångar med hjälp av marknadsvärden blivit norm. Alternativa värderingsmetoder får allt mindre utrymme även internationellt. Internationellt pågår ett arbete med att anpassa värdering av försäkringsåtaganden till en marknadsvärdering. Det ska dock noteras att marknadsvärden – i meningen från reglerade och likvida marknadsplatser avlästa säljkurser för standardiserade finansiella instrument – inte existerar för försäkringsåtaganden. De är varken standardiserade eller omsätts på reglerade marknadsplatser. Det kan därför ifrågasättas om benämningen marknadsvärde i samband med värdering av försäkringsåtaganden är lämplig.</P> <P class="p167 ft5">Inom IASB (International Accounting Standards Board) pågår ett omfattande internationellt arbete som syftar till att förbättra genomlysningen och harmonisera redovisningsreglerna mellan olika länder. Förutsättningarna för försäkringstillsynen har därmed förändrats och denna utveckling kan förväntas fortsätta i allt snabbare takt framöver. Även inom solvensområdet finns samma tendenser i en rad medlemsländer.</P> <P class="p222 ft1"><SPAN class="ft1">4.3</SPAN><SPAN class="ft18">Försäkringsbolagens möjligheter att hantera finansiella marknadernas utveckling och förändringar i redovisningen</SPAN></P> <P class="p223 ft5">Förutsättningarna för att kunna hantera de kraftiga svängningarna i marknaderna och skiftet till låga räntor är beroende av vilken tidshorisont som försäkringsbolag verkar utifrån. För skadeförsäkringsbolag med huvudsakligen korta åtaganden byttes kapitalförvaltningens tidigare starka resultatbidrag till förluster under de första åren på <NOBR>2000-talet.</NOBR> Det ledde till att dessa bolag anpassade premiesättning och produktvillkor i syfte att stärka lönsamheten i försäkringsrörelsen. Förutsättningarna för livförsäkringsbolag och skadeförsäkringsbolag som har långa försäkringsåtaganden är besvärligare då avtalstiderna är längre och det därför kan ta längre</P> <P class="p221 ft11">55</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">tid att uppnå en stabil situation genom ändrad premiesättning och produktvillkor.</P> <P class="p46 ft5">Dessa grundläggande problem är desamma i de flesta länder och konsekvenserna för de svenska försäkringsbolagen har i allmänhet inte varit värre än för motsvarande försäkringsbolag i andra länder. De större livförsäkringsbolag som varit med om börsuppgången under <NOBR>1990-talet</NOBR> har fortfarande betydande kapitalbuffertar. Den finansiella situationen i ett antal mindre livförsäkringsbolag är däremot ansträngd. Vissa bankägda livförsäkringsbolag har under de senaste åren fått kapitaltillskott från ägarna. Även för försäkringsbolag i andra länder har kapitaltillskott krävts. I några fall har utvecklingen visat sig okontrollerbar med ett antal insolvenser främst inom livförsäkringssektorn som följd.</P> <P class="p224 ft5">Bolagens solvens skall inte sammanblandas med fördelningen av överskott</P> <P class="p96 ft5">Inom försäkringssektorn har det särskilt på livförsäkringsområdet visat sig finnas brister i information och svårigheter att genomlysa bolagen. Särskilt den traditionella livförsäkringsprodukten har varit komplex och svårförståelig för försäkringstagarna. Under en tid hade flertalet traditionella livförsäkringsbolag kommunicerat större förmögenhetsvärden till enskilda försäkringstagare än vad de hade tillgångar till. Det hänger samman med produktens konstruktion där en utjämning av riskerna (särskilt märkbar är den finansiella) sker över tiden. Det leder till att bolagen ibland har större förmögenhetsvärden än vad som kommuniceras till försäkringstagarna och ibland mindre. Bolagen försöker att över tiden med hjälp av buffertar hålla en stabil utbetalning och kommunikation om förmögenhetsvärden. Ibland – särskilt i samband med stora svängningar på kapitalmarknaderna – kan det dock bli frågan om att minska påbörjade utbetalningar och kommunicerade värden.</P> <P class="p123 ft5">Som en konsekvens av utvecklingen på de finansiella marknaderna krävde Finansinspektionen att belopp som tidigare kommunicerats skulle sänkas. Eftersom sänkningar är ovanliga – det har knappt förekommit tidigare – var många försäkringstagare överraskade av att få sina värden eller utbetalningar sänkta. Det bör också nämnas att försäkringstagare med viss insikt i produktens konstruktion och vetskap om vad som hänt på marknaderna förstod bolagens och Finansinspektionens agerande. Förtroendet för för-</P> <P class="p225 ft11">56</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p18 ft19">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft5">säkringsmarknaden har dock lidit skada av att försäkringstagarna getts den felaktiga uppfattningen att de belopp som kommunicerats utgör en egentlig förpliktelse från bolaget.</P> <P class="p14 ft5">Frågan om hur överskott skall fördelas mellan försäkringstagare i livförsäkringsbolag har inte bara varit en fråga för diskussion i Sverige. Även i Danmark och Storbritannien har frågor kring kopplingen mellan produktutformning och näringsrättsliga krav diskuterats.</P> <P class="p12 ft5">I Danmark har Finanstilsynet skrivit en rapport om försäkringstagarnas rätt till bonus i livförsäkringsbolag och pensionskassor. I rapporten kartläggs en granskning av hur fördelningen av överskott mellan försäkringstagarna fungerar i praktiken och vilka tillsynsuppgifter som Finanstilsynet har utifrån gällande lagstiftning. I Storbritannien skickade FSA i december 2003 en konsultationspromemoria (CP207- Treating <NOBR>with-profits</NOBR> policyholders fairly) som behandlar den särskilda problematik som rör försäkringstagare i livförsäkringsbolag som meddelar produkter som ger rätt till ett nominellt eller realt garanterat belopp och en rätt att ta del av de överskott som uppstår i rörelsen. Arbetet syftar till att lämna förslag som kodifierar god praxis inom traditionell livförsäkring, vilket innefattar fördelning av överskott mellan försäkringstagare och bl.a. hur premier för nya avtal skall beräknas med hänsyn till befintliga försäkringstagare</P> <P class="p226 ft5">Ytterligare ett problem som gäller specifika förhållanden på den svenska marknaden och som ytterligare har försvagat förtroendet för försäkringsbolagen är att det ifrågasatts om vissa affärstransaktioner i livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst har utgjort ett kringgående av ett vinstutdelningsförbud och därmed inkräktat på försäkringstagarnas anspråk i bolaget. Denna fråga har dock dimensioner utanför det som diskuteras här och behandlas därför i ett särskilt kapitel om tillsynen över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital.</P> <P class="p227 ft1"><SPAN class="ft1">4.4</SPAN><SPAN class="ft18">Myndigheters vidtagna åtgärder</SPAN></P> <P class="p160 ft5">Utvecklingen på de finansiella marknaderna under senare år har tillsammans med ändrade redovisningsregler påskyndat den reformering av regleringen av försäkringsverksamhet som under flera år pågått. Arbetet pågår inom flera olika områden, såväl på <NOBR>EU-nivå</NOBR></P> <P class="p176 ft11">57</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft5">som i enskilda medlemsländer. Flera gemensamma utvecklingstendenser går att tyda i detta reformarbete.</P> <P class="p229 ft7"><SPAN class="ft7">4.4.1</SPAN><SPAN class="ft33">Åtgärder på kort sikt</SPAN></P> <P class="p48 ft5">Allt eftersom livförsäkringsbolagens ekonomi försämrats har tillsynsmyndigheter i olika medlemsstater i EU, för att värna stabiliteten på försäkringsmarknaden, gjort olika eftergifter i meningen att kortsiktigt bevara livförsäkringsbolagens solvens.</P> <P class="p46 ft5">Genom att ändra (eller inte ändra) utgångspunkt för hur tillgångar och försäkringsåtaganden värderas kan försäkringsbolag ges konstgjord andning när marknadsvärden förändras. T.ex. när marknadsvärdet på ett försäkringsbolags tillgångar minskar blir det mer kostsamt att övergå från en värdering till anskaffningskostnad till en marknadsvärdering, eftersom dolda förluster då kommer att realiseras. På samma sätt kan den finansiella ställningen förbättras genom att en marknadsvärdering av tillgångarna frångås när marknadsvärdena faller, även om den verkliga ekonomiska situationen naturligtvis inte påverkas. Detta gäller inte bara tillgångar utan kan även gälla för försäkringsåtaganden beroende på vilka utgångspunkt som använts vid avsättningsberäkningen.</P> <P class="p131 ft5">I Sverige har Finansinspektionen ändrat beräkningsmetod av den s.k. högsta räntan som används för att nuvärdesberäkna bolagens framtida åtaganden i avsättningsberäkningen. Metoden har genomförts på två olika sätt i medlemsländerna, beroende på vilken värderingsmetodik som används för tillgångarna. Om marknadsvärden används brukar normalt samma räntesats anses gälla för alla försäkringsåtaganden oavsett när avtalen ingåtts. Om upplupen anskaffningskostnad används för värdering av tillgångarna och åtagandena avser den aktuella räntesatsen per definition endast de avtal som ingås vid det aktuella tillfället.</P> <P class="p72 ft5">Eftersom en marknadsvärdering tillämpas för tillgångarna i Sverige har tidigare samma räntesats använts för alla avtal. Finansinspektionen har dock ändrat sin tidigare policy genom att sänka den högsta räntan för främst nytecknade avtal. I det senaste beslutet sänktes dock räntan även för befintliga avtal. Metoden att använda olika räntesatser för olika avtal innebär att bolagens synliga solvenssituation inte direkt påverkas av förändringar i marknadsräntan. Det har kosmetiskt underlättat situationen för bolagen när den långa räntenivån fortsatt att falla. I de nytecknade avtalen</P> <P class="p230 ft11">58</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p18 ft19">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft5">kan bolagen korrigera premien och avtalsvillkoren till den nya räntenivån (se även nästa kapitel).</P> <P class="p14 ft5">I Tyskland vidtogs två åtgärder av tillsynsmyndigheten under 2003 för att förbättra bolagens redovisade ekonomiska situation. Den verkliga ekonomiska situationen är naturligtvis opåverkad av dessa regelförändringar. Den första åtgärden berörde värderingen av försäkringsbolagens tillgångar. Traditionellt har tillgångarna i Tyskland värderats till upplupen anskaffningskostnad. En regeländring 2001 innebar att värdepapper som innehas med avsikt att innehas permanent tilläts värderas enligt samma principer som anläggningstillgångar, vilket innebär att bokförda värden endast behöver skrivas ned om värdeminskningen kan anses vara bestående. Givet situationen på aktiemarknaden under 2003 tillät den tyska tillsynsmyndigheten nedskrivningar som var mindre än vad marknadsvärdesanpassning krävde. Istället skedde nedskrivningar till 110 procent av det genomsnittliga aktievärdet under den senaste tolvmånadersperioden. Den andra åtgärden bestod av att tillsynsmyndigheten förespeglade att de inte skulle ingripa om skuldtäckningen tillfälligt inte kunde upprätthållas.</P> <P class="p112 ft5">Ett problem med de åtgärder som vidtagits i Sverige och Tyskland är att de döljer den verkliga ekonomin i försäkringsbolagen och snedvrider de grundläggande förutsättningarna och incitamenten som finns för riskhantering, bl.a. matchning, i försäkringsbolagen.</P> <P class="p12 ft5">I Storbritannien konstaterade tillsynsmyndigheten (Financial Supervisory Authority – FSA) att de minimikrav som gäller enligt försäkringsdirektiven kan tvinga fram aktieförsäljningar när priset på aktier föll. FSA ansåg att det fanns en uppenbar fara att detta ytterligare riskerade att späda på den negativa marknadsutvecklingen som fanns, trots att en betydande aktieandel ligger i försäkringstagarnas intresse på längre sikt. Sedan tidigare hade FSA aviserat en övergång till en solvenstillsyn baserad på realistiska uppgifter. För att minska den övergångsproblematik som förespåddes, särskilt under rådande marknadsförhållanden, lämnades en undantagsmöjlighet för livförsäkringsbolag från ingripande så länge som <NOBR>EG-rättens</NOBR> absoluta minimikrav var uppfyllda.</P> <P class="p231 ft11">59</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38557x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p232 ft7"><SPAN class="ft7">4.4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Åtgärder på lång sikt</SPAN></P> <P class="p57 ft5">Tillämpningen av <NOBR>EG-rätten</NOBR> har historiskt i de flesta medlemsstater byggt på att skapa dolda buffertar i bolagens tillgångar (genom undervärdering) och försäkringstekniska avsättningar (genom övervärdering). De dolda buffertarna har p.g.a. marknadsutvecklingen minskat markant, vilket har fått till följd att bolag och myndigheter tvingats till åtgärder. Åtgärderna har inte bara syftat till en anpassning till utvecklingen på de finansiella marknaderna, utan i vissa länder har även mer långsiktiga förändringar skett som även tar hänsyn till utvecklingen på försäkringsmarknaden. Regelverk och tillsyn har i ett antal länder förändrats i syfte att skapa en ökad genomlysning av försäkringsverksamheten.</P> <P class="p139 ft5">Solvens <NOBR>II-projektet</NOBR></P> <P class="p96 ft5">Inom EU pågår solvens <NOBR>II-projektet</NOBR> med nya solvensregler för försäkringsbolagen. Kommissionen driver projektet med att skapa nya solvensregler för försäkringsbolagen som tillsammans med en förnyad tillsyn skall bättre bevaka försäkringsbolagens risker. Enligt nuvarande tidsplan kan sådana regler förväntas att formellt bli beslutade i juli 2007.<SPAN class="ft31">1 </SPAN>Därefter påbörjas genomförandet i svensk rätt.</P> <P class="p70 ft5">I ett första utkast till ett direktiv har några övergripande formuleringar gjorts om tillsynens utgångspunkter.<SPAN class="ft31">2 </SPAN>Enligt utkastet är målsättningen för tillsynens arbete att skydda försäkringstagarna. Tillsynen skall för detta ändamål vara framåtblickande och fokusera på bolagens risker. Den legala tillsynen skall verifiera att relevanta lagar och bestämmelser efterlevs. Den finansiella tillsynen skall omfatta i vilken grad försäkringsbolaget har vidtagit åtgärder för att leva upp till direktivets krav och för att kunna bedöma riskerna i verksamheten. Det gäller både risker som bolaget har och sådana som bolaget kan komma att utsättas för. Tillsynsmyndigheten skall göra en bedömning av bolagets solvenssituation i förhållande till verksamheten. Det innefattar att bedöma solvensen inklusive de försäkringstekniska avsättningarna och tillgångarna som används för att täcka avsättningarna (skuldtäckningstillgångar). Den finansiella tillsynen omfattar såväl en analys av individuella försäkrings-</P> <P class="p233 ft22"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft35">MARKT 2502/05/rev2.</SPAN></P> <P class="p110 ft3"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft36">Bilaga till MARKT/2507/05.</SPAN></P> <P class="p56 ft11">60</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p18 ft19">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft5">bolag och försäkringsgrupper som försäkringsmarknaden och dess omgivning.</P> <P class="p40 ft5">Vidare föreslås ett införande av bestämmelser om myndigheternas rätt till ingripande i syfte att skydda försäkringstagarna. Dessa skrivningar tar sikte på att ingripande skall ske i enlighet med tydliga kriterier som är kända på förhand och är offentliga. Mer detaljerade bestämmelser om myndigheternas rätt till information från bolaget finns också med i det utkast till förslag som för närvarande diskuteras i arbetsgrupper och i kommissionen.</P> <P class="p75 ft5">Det är troligen så att när solvens II bestämmelserna kan genomföras i svensk rätt så kommer dessa i jämförelse med nuvarande regelverk att förändra tillsynen över försäkringsbolagen i grunden. Tillsynsmyndigheten kommer via de nya solvensreglerna att få en aktivare och mer framåtblickande roll i tillsynsarbetet. Det kommer att finnas tydliga krav på att myndigheten ingriper om försäkringsbolagen inte har kontroll över sina risker eller rörelse.</P> <P class="p75 ft5">Genom de åtgärder som under det senaste halvåret har vidtagits på Finansinspektionen har de redan börjat inrikta arbetet på det sätt som solvens II kommer att medföra. Det sker t.ex. genom framtagandet av det s.k. trafikljussystemet som syftar till att fastställa kriterier för när Finansinspektionen skall ingripa i kapitalsvaga bolag. Även andra åtgärder har vidtagits för att förändra tillsynsarbetet mot att fokusera på risker i syfte att skydda försäkringstagarnas intressen. Sådana åtgärder handlar främst om en översyn av inspektionens interna arbetsmetoder och organisation.</P> <P class="p13 ft5">Samtidigt arbetar regeringen vidare på Placeringsutredningens förslag (SOU 2003:84) som går i samma riktning som solvens II projektet. Det troliga är att nya solvensregler kommer att införas i Sverige före solvens II vilket innebär att när <NOBR>EU-regelverket</NOBR> är på plats så är Finansinspektionen redan väl förtrogna med de reglerna. Även om solvens II projektet syftar till genomgripande förändringar för tillsynen så har Finansinspektionen alltså redan påbörjat denna process och torde vara på rätt väg för att förändra tillsynen i den riktning som omvärlden och utvecklingen kräver.</P> <P class="p234 ft11">61</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38559x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p235 ft5">Aktiviteter i andra länder</P> <P class="p236 ft5">De nuvarande solvensreglerna på <NOBR>EG-nivå</NOBR> framstår till en del som omoderna.<SPAN class="ft31">3 </SPAN>Åtgärder har vidtagits eller vidtas för närvarande i många medlemsstater i syfte att, parallellt med solvens <NOBR>II-projektet,</NOBR> förbättra reglering och tillsyn för att hantera utvecklingen på försäkringsmarknaden. De nationella regelverken tillämpas antingen som en del av tillsynen eller som regler utöver de minimiregler som gäller för medlemmarna i unionen. Inom EU är vidareutvecklingen mest framträdande i Storbritannien, Nederländerna, Danmark och Finland. Utanför EU har Schweiz valt en likalydande utveckling.</P> <P class="p106 ft5">I Danmark har livförsäkringsbolag sedan år 2001 diskonterat livförsäkringsavsättningarna med en ränta som ligger nära rådande terminsstruktur på räntemarknaden. Detta innebär en övergång till Alternativ 2 i <NOBR>EG-rätten</NOBR> för att bestämma högsta räntan. Genom att använda den teoretiska riskjusterade avkastningen på skuldtäckningstillgångarna (marknadsräntan på en obligation utan kreditrisk) som diskonteringsränta, med en säkerhetsmarginal på fem procent, skapas goda förutsättningar för genomlysning. Även matchning uppmuntras genom att räntesatsen bestäms dagligen av tillsynsmyndigheten utifrån några på förhand bestämda kriterier.</P> <P class="p237 ft5">Placeringsreglerna har också mildrats och tillsynsmyndigheten har infört ett stresstest för att bedöma livförsäkringsbolagens finansiella styrka.</P> <P class="p46 ft5">Testet definierar två olika ingripandenivåer som bestäms utifrån det s.k. röda respektive gula scenariot. Skulle bolaget hamna under gränsen för det röda scenariot måste bolaget genast rapportera situationen till tillsynsmyndigheten som bestämmer huruvida åtgärder måste vidtas. Utgångspunkten i bedömningen är om försäkringstagarnas intresse är i fara. Skulle myndigheten anse att så är fallet kan de tvinga bolaget att minska den finansiella risken. I det gula scenariot skall bolagen beräkna tillgångarnas värde i förhållande till åtaganden genom ett mer extremt men fullt möjligt scenario för utvecklingen av tillgångsvärdena. Om livförsäkringsbolagen inte klarar detta scenario intensifieras tillsynen och nya scenariotester skall utföras och rapporteras varje kvartal. Normalt sker beräkningar för det röda och gula scenariot varje halvår.</P> <P class="p131 ft5">I Nederländerna har tillsynsmyndigheten infört ett temporärt krav på att bolaget skall ha tillräcklig med kapital för att klara vissa</P> <P class="p145 ft3"><SPAN class="ft32">3 </SPAN>Se en beskrivning av nuvarande solvensregler i delbetänkandet från Placeringsutredningen, kap. 2 SOU 2003:14.</P> <P class="p238 ft11">62</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr15 td60"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td61"><SPAN class="p18 ft19">Internationella utvecklingstendenser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft5">scenarier i utvecklingen av de finansiella tillgångarna. Den nederländska tillsynsmyndigheten tillåter också interna modeller för beräkningar av tillräckligt buffertkapital. Myndigheten sätter dock vissa begränsningar för vilka antaganden som får användas. Vidare hade tillsynsmyndigheten påbörjat ett arbete för att anpassa tillsynsreglerna till utvecklingen på det finansiella området inom riskhantering och redovisning. Detta projekt är dock nerlagt i avvaktan på de reformer som är att vänta från solvens II.</P> <P class="p13 ft5">I Storbritannien har FSA föreslagit ändrade regler för både liv- och skadeförsäkringsbolag. Syftet är att tillsynen skall utformas utifrån en realistisk värdering av åtagandena. En revidering av tillsynsprocessen mot en mer riskorienterad tillsyn har också genomförts. I Storbritannien grundas den förebyggande stabilitetstillsynen alltmer utifrån scenariotest för både livförsäkrings- och skadeförsäkringsbolag. Arbetet syftar till att ta en mer detaljerad hänsyn till den finansiella risken i försäkringsbolagens tillgångar.</P> <P class="p129 ft5">Även i Frankrike pågår utarbetande av nya solvensregler i tillsynsmyndighetens regi.</P> <P class="p41 ft5">Även utanför Europa har regleringen och tillsynen av försäkringsbolag utvecklats under senare år i syfte att hantera utvecklingen på försäkringsmarknaden. I USA har nya solvensregler varit ikraft sedan första hälften av <NOBR>1990-talet</NOBR> och ibland annat Singapore, Kanada och Australien har nya solvensregler för försäkringsbolag införts.</P> <P class="p239 ft11">63</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <P class="p0 ft4">5 Framtida försäkringstillsyn</P> <P class="p63 ft5">Som framgått av utredningens kapitel om Motiv för särreglering och tillsyn över försäkringsföretag, saknas det stöd i lag eller förarbeten för att betrakta de större försäkringsbolagen som kritiska för det finansiella systemets stabilitet. Den typ av reglering och tillsyn som krävs för det är förebehållen kreditinstituten.</P> <P class="p75 ft5">Att försäkringsbolagen genom sitt agerande kan skapa störningar på de finansiella marknaderna är inte heller ett skäl för särreglering. De skiljer sig inte i det avseendet från andra finansiella aktörer.</P> <P class="p173 ft5">Motiven till särreglering av försäkringsbolagen är i stället att skydda försäkringsfordringar och att bidra till att försäkringstagarna kan agera informerade på försäkringsmarknaden. Stabilitetstillsynen bör därför inriktas på det direkta skyddet av försäkringsfordringar snarare än det indirekta som kan uppnås med en tillsyn som är inriktad på att säkerställa att försäkringsbolagen skall överleva. Marknadstillsynen bör inriktas på att i försäkringstagarnas intresse främja en väl fungerande och genomlyst försäkringsmarknad.</P> <P class="p240 ft1"><SPAN class="ft1">5.1</SPAN><SPAN class="ft18">Stabilitetstillsynens inriktning hittills</SPAN></P> <P class="p192 ft5">Den stabilitetstillsyn som hittills har bedrivits på försäkringsområdet har varit inriktad på att säkerställa försäkringsbolagens överlevnad. De större försäkringsbolagen har utsatts för en liknande tillsyn som krävs för de stora systemkritiska kreditinstituten och har ingått i kategori I i Finansinspektionens prioritering bland tillsynsobjekten. De större försäkringsbolagen har inspektionen därmed kategoriserat som systemkritiska. Även om övriga bolag är indelade i lägre kategorier har principiellt samma ambition funnits för tillsynen av de mindre försäkringsbolagen. I praktiken har dock tillsynen över dessa haft en begränsad omfattning, eftersom de mindre</P> <P class="p241 ft11">65</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">och lokala försäkringsbolagen är så många att en sådan tillsyn skulle bli alltför resurskrävande. Ytterligare ett skäl till den begränsade tillsynen över de mindre försäkringsbolagen är att konsekvenserna av ett fallissemang i ett mindre bolag inte är lika allvarligt eftersom det drabbar färre försäkringstagare.</P> <P class="p46 ft5">Finansinspektionen har under utredningens gång omprövat den stabilitetstillsyn som skett över försäkringssektorn. Det har bl.a. lett fram till slutsatsen att inget försäkringsbolag längre kategoriseras som systemkritiskt. De har därför i inspektionens prioritering flyttats till kategori II. Det kan dock ifrågasättas om Finansinspektionen helt och hållet har övergivit ambitionen att förhindra att försäkringsbolag går omkull. Hanterandet av t.ex. högsta räntan tyder på att inspektionen väljer stabilitet – i meningen fortlevnad för bolagen – före konsumentskydd – i meningen skydda försäkringstagarnas fordran – när försäkringsbolagen riskerar att hamna i situationer där de inte längre klarar solvenskraven. En närmare redogörelse för argumentet om den högsta räntan lämnas i bilaga 3 till utredningen. Enskilda uttalanden från Finansinspektionen om att inte vilja ställa till besvär för bolagen tyder också på att så är fallet.</P> <P class="p242 ft5">Emellertid pågår det en omfattande utveckling av tillsynen i samband med genomförandet av det nya tjänstepensionsdirektivet, till följd av kommande lagstiftning med anledning av genomförandet av Placeringsutredningens förslag (SOU 2003:84) och solvens II. Redan den år 2000 genomförda försäkringsrörelsereformen innehåller de inslag om frihet under ansvar som nödvändiggjort en utveckling. Lagstiftningsåtgärderna har tvingat fram en översyn och omprioritering av Finansinspektionens löpande tillsynsmetoder.</P> <P class="p108 ft7"><SPAN class="ft7">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft33">Konsekvenser av inriktningen</SPAN></P> <P class="p163 ft5">Det finns en motsägelse mellan den stabilitetstillsyn som Finansinspektionen har bedrivit och de utgångspunkter som lagstiftaren har haft. En tillsyn som är inriktad på bolagens överlevnad snedvrider konkurrensen på marknaden. En reglering med marknadsekonomiska förtecken förutsätter möjligheten att misslyckas på marknaden, dvs. att ineffektiva bolag slås ut. En tillsyn som förhindrar att ineffektiva bolag eller bolagsledningar byts ut mot mer effektiva alternativ innebär att villkoren för marknaden sätts ur spel. Inte heller främjas försäkringsmarknadens effektivitet eller</P> <P class="p225 ft11">66</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38563x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p18 ft37">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft5">konsumentintresset om ineffektiva försäkringsbolag skyddas av tillsynen. Snarare fungerar det som ett etableringshinder för andra potentiellt effektivare aktörer.</P> <P class="p14 ft5">En sådan tillsyn innebär också en potentiell intressekonflikt för Finansinspektionen. Ägarnas och bolagsledningens intresse av bolagens överlevnad kan på kort sikt komma att stå emot försäkringstagarnas intresse av att det finns tillräckligt med tillgångar så att försäkringsfordringarna kan infrias. I en ansträngd situation kan en bibehållen eller ökad risknivå i ett försäkringsbolag förbättra möjligheterna för bolaget att överleva, men samtidigt öka de förväntade förlusterna för försäkringstagarna om ett fallissemang inträffar.<SPAN class="ft31">1 </SPAN>Om tillsynsmyndigheten formulerar sitt stabilitetsuppdrag som att bolagen ska fortleva riskerar de att få dubbel lojalitet, vilket innebär en risk att snarare se till ägarnas intresse än att direkt tillvarata försäkringstagarnas intressen.</P> <P class="p167 ft5">För Finansinspektionen innebär en tillsyn som är inriktad på bolagens överlevnad också att de riskerar att hamna i en alltför nära relation till bolagen. En process där inspektionen med olika medel försöker ”hjälpa” ett bolag att överleva innebär att bolaget kan sätta press på inspektionen att agera i deras intresse. Ett alltför nära engagemang kan slå tillbaka på myndigheten genom att den utifrån allmänhetens synvinkel får ett ansvar för försäkringsbolagets dåliga affärer. Det fallerande försäkringsbolaget kan – annorlunda uttryckt – kidnappa inspektionens trovärdighet.</P> <P class="p13 ft5">Det finns också praktiska problem med en alltför omfattande tillsyn. Ett bolags möjlighet att överleva bestäms av dess egna kapital och de risker bolaget exponerar sig mot. Eget kapital är samtidigt residual i balansräkningen och ansvaret att bevaka det egna kapitalet har styrelsen inför ägarna. Finansinspektionen kommer därför i sin tillsyn att behöva göra de ställningstaganden som styrelsen löpande behöver göra. En sådan tillsyn blir omfattande och resurskrävande. Även med nödvändiga resurser kan det emellertid ifrågasättas om Finansinspektionen på avstånd verkligen kan bedöma samtliga affärsrisker som ett bolag utsätts för. Deras råd eller föreläggande riskerar i stället att skapa ett dubbelkommando i bolagen (se också liknande resonemang i kommande kapitel 7).</P> <P class="p244 ft23"><SPAN class="ft32">1 </SPAN>Bolaget kan förbättra sannolikheten att överleva genom att öka spridningen i de möjliga utfallen, dvs. ”öka risken”. Det kostar inget för ägarna eftersom de har begränsad ansvarighet. Den ”betalas” istället av försäkringstagarna med en ökad kreditrisk genom att bristen vid en konkurs blir större.</P> <P class="p245 ft11">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38564x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft5">Ur ett resursperspektiv kan det också ifrågasättas varför allmänna medel ska bistå ägare till försäkringsbolag med extra kontroll av dess risker. Det torde i stället vara ägarnas ansvar.</P> <P class="p46 ft5">En tillsyn som inte är inriktad på försäkringsbolagens överlevnad tydliggör också att det är försäkringsbolagen som har ansvaret för att beslut är väl underbyggda och förenliga med rörelseregleringens krav. Vidare ger en inriktning som innebär att staten inte skyddar bolagen utan försäkringstagarna att det ges rätt incitament för ägarna och ledningen i bolagen att hantera verksamheten med skicklighet.</P> <P class="p143 ft1"><SPAN class="ft1">5.2</SPAN><SPAN class="ft18">Stabilitetstillsyn</SPAN></P> <P class="p57 ft5"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning: </SPAN>Finansinspektionen bör inrikta stabilitetstillsynen på skydd av försäkringsfordringar.</P> <P class="p246 ft5">Skälen för bedömningen: Som framgått av kapitel 2 är det fullgörandet av försäkringsavtal som i ett stabilitetsperspektiv är vägledande i den reformerade försäkringsrörelseregleringen. I en sådan reglering är det mindre intressant hur åtagandet till slut fullföljs. Regleringen tar sig konkret uttryck i nuvarande lagstiftning genom krav på att försäkringsbolagen skall hålla en viss mängd och kvalité på sina tillgångar s.k. skuldtäckning och ett krav på kapital så att bolaget har en tillräcklig förlusttäckningskapacitet. I livförsäkringsbolag och i skadeförsäkringsbolag med s.k. lång skadeförsäkring skall tillgångarna som används för skuldtäckning dessutom vara upptagna i ett särskilt register. Försäkringstagarna i dessa bolag har särskild förmånsrätt i dessa tillgångar. I samband med att insolvensdirektivet genomförs i svensk rätt kommer kraven på registerföring och särskild förmånsrätt i skuldtäckningstillgångarna att utvidgas till att omfatta även kort skadeförsäkring.<SPAN class="ft31">2</SPAN></P> <P class="p123 ft5">Placeringsutredningen gav i sitt slutbetänkande också uttryck för en sådan reglering genom att i lagstiftningen utforma särskilda värderingsregler för de tillgångar som skulle utgöra säkerhet för försäkringstagarnas fordringar. Placeringsutredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P> <P class="p106 ft5">Skiftet i regleringsmotiv som gjorde sig gällande i försäkringsrörelsereformen och som kom till uttryck i rörelseregleringen bör</P> <P class="p247 ft3"><SPAN class="ft32">2 </SPAN>Förslaget är en direkt följd av insolvensdirektivet som i Sveriges fall kräver en harmoniserad förmånsrätt inom försäkringsområdet. Ds 2002:59 s.222 f.</P> <P class="p238 ft11">68</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38565x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p18 ft37">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft5">få större genomslag på hur tillsynen bedrivs än vad som hittills har skett. Tillsynsmyndigheten bör därför inrikta tillsynen på att skuldtäckningstillgångarna tillsammans med kapitalbasen utgör tillräcklig säkerhet för försäkringsåtagandena snarare än att bedöma samtliga affärsrisker som ett försäkringsbolag utsätts för. Det senare är i stället styrelsens ansvar inför ägarna.</P> <P class="p66 ft7"><SPAN class="ft7">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft33">Tillsyn över försäkringstagarnas fordringar</SPAN></P> <P class="p160 ft5">Solvenssystemet sammanfattar de regler som syftar till att skydda försäkringsfordringar. Det består av tre kvantitativa delar; värdering av försäkringsåtaganden i de försäkringstekniska avsättningarna, krav på tillgångar som täcker dessa (skuldtäckning) och krav på buffertkapital därutöver. Bestämmelserna är samlade i 7 kap. försäkringsrörelselagen (FRL).</P> <P class="p64 ft5">Värderingen av åtaganden enligt ingångna försäkringsavtal utgör hörnstenen i solvenssystemet. Resultatet (beloppet) tas upp som en avsättning på balansräkningens skuldsida. Beloppet ska täckas med vissa tillgångar, avsättningarna definierar vidare i stor utsträckning eget kapital och utgör också för vissa typer av försäkringsåtaganden underlag för kravet på minsta buffertkapital. Värderingsreglerna för åtagandena får därför en avgörande betydelse för solvenssystemet funktion. Underlaget för avsättningen måste vara komplett (samtliga åtaganden upptagna), konsistent (representera det verkliga åtagandet enligt avtal) och åtagandena värderas rimligt för att solvenssystemets olika delar skall fungera.</P> <P class="p13 ft5">Försäkringstagarnas fordringar i form av de försäkringstekniska avsättningarna måste som säkerhet täckas av tillgångar. Regler om skuldtäckning, placeringsregler och värderingsregler syftar till att säkerställa kvantitet och kvalitet. Regler om registerföring och särskild förmånsrätt<SPAN class="ft31">3 </SPAN>syftar till att säkerställa försäkringstagarnas rätt i skuldtäckningstillgångarna vid obestånd.</P> <P class="p75 ft5">Bestämmelserna om minsta buffertkapital (kapitalbas och erforderlig solvensmarginal) är i praktiken ett krav på minsta eget kapital. Det kommer troligen att ändras i och med genomförandet av solvens II där det föreslås att även den erforderliga solvensmarginalen skall skuldtäckas. Det innebär ett krav på extra säkerheter gentemot försäkringstagarna snarare än ett krav på eget kapital</P> <P class="p248 ft3"><SPAN class="ft32">3 </SPAN>Sådan förmånsrätt som gäller i försäkringsbolags skuldtäckningstillgångar saknas för associationsformen understödsföreningar.</P> <P class="p142 ft11">69</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38566x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">vilket är mer i linje med de utgångspunkter som gäller för nuvarande reglering. I en sådan reglering kan tillsynen koncentrera sig enbart på skuldtäckningstillgångar och försäkringsåtaganden eftersom solvensmarginalen då är skuldtäckt.</P> <P class="p46 ft5">Den framtida inriktningen på tillsynen av försäkringstekniska avsättningar, skuldtäckningstillgångar och buffertkapital beskrivs närmare i det följande.</P> <P class="p191 ft7">Tillsyn över försäkringstekniska avsättningar</P> <P class="p57 ft5"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning: </SPAN>Tillsynen över de försäkringstekniska avsättningarna bör grunda sig på en realistisk värdering av försäkringsåtagandena.</P> <P class="p246 ft5">Skälen för bedömningen: Tillsynen över de försäkringstekniska avsättningarna har i grunden förändrats genom att värderingsprinciperna för försäkringsåtagandena har förändrats.</P> <P class="p46 ft5">Tidigare gällde som huvudregel – både inom sak- och livförsäkring – att försäkringsåtaganden värderades till anskaffningskostnad. Tillsynen över en sådan värderingsprincip är enkel. Värderingen bygger på historiska kända fakta som kan läsas av i försäkringsavtalen och är i den meningen objektiv. Verkställandet av tillsynen kunde därför i stor utsträckning delegeras till revisorer och bolagens aktuarier.</P> <P class="p72 ft5">Inom sakförsäkring – med huvudsakligen ettåriga försäkringsavtal – har framtida ansvarighet uppskattas genom att periodisera premieinkomsten över den återstående avtalstiden. Benämningen ”Avsättning för ej intjänad premie” anger att huvudsyftet snarare har varit att matcha intäkter och kostnader än att uppskatta utestående ansvarighet. Att kontrollera att premieinkomst periodiseras korrekt är trivialt och kräver ingen bedömningsförmåga givet att beloppen, avtalstiderna och premieterminerna är kända.</P> <P class="p106 ft5">Inom livförsäkring med huvudsakligen långa avtal har åtaganden under avtalstiden värderats med de antaganden som försäkringsavtalen tecknades med, dvs. en analog värdering till upplupen anskaffningskostnad. Även en sådan värdering kan genomföras mekaniskt och kräver ingen förnyad bedömning av antagandenas rimlighet. Det hindrar inte att komplex avtalsinformation och många avtal normalt gör även en värdering till anskaffningskostnad omständlig att utföra i praktiken.</P> <P class="p182 ft11">70</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p18 ft37">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft5">Fördelar med en värdering till anskaffningskostnad är att den är förutsägbar och objektiv samtidigt som det är enkelt att ha tillsyn över en sådan värdering. De antaganden som används är objektiva i meningen att de går att läsa ut i försäkringsavtalen.</P> <P class="p14 ft5">Nackdelarna med anskaffningskostnad som värderingsprincip är att avvikelser från det förväntade döljs och bara gradvis kommer i ljuset när avtalen avvecklas. Metoden kan också innebära att man bortser från behovet att pröva om de tidigare gällande antaganden fortfarande är relevanta. Vidare innebär en värdering till anskaffningskostnad att de försäkringstekniska avsättningarna kan överskatta eller underskatta en realistisk bedömning av hur mycket tillgångar som behövs för att infria försäkringstagarnas fordringar.</P> <P class="p65 ft5">Med den inriktning som gäller för rörelseregleringen för försäkringsbolag, och med den marknadsutveckling som varit, bör åtgärder vidtas som förbättrar genomlysningen av bolagen och skapar en realistisk bild av den ekonomiska ställningen. För Finansinspektionen innebär det att de bör ta initiativ till realistiska värderingar av försäkringsåtaganden. I praktiken kommer Finansinspektionen att antingen behöva göra en egen realistisk värdering av åtagandena eller kontrollera beräkningarna som gjorts av bolaget. I processen bör Finansinspektionen ansvara för värderingsprinciperna medan bolagen fastställer de faktiska antagandena och genomför beräkningarna.</P> <P class="p129 ft5">En realistisk värdering innebär generellt att andra antaganden än de som gällde vid avtalens tecknande måste väljas. Antagandena blir då subjektiva vilket ökar kravet på att kunna motivera dessa. Antagandena kan motiveras genom tillbakablickande jämförelser med tidigare utfall eller framåtblickande avläsningar från marknaderna.</P> <P class="p64 ft5">Realistiska värderingsprinciper minskar dock förutsägbarheten i avsättningarna samtidigt som komplexiteten i värderingarna ökar. Eftersom det inte finns marknadsvärden för försäkringsåtaganden på kapitalmarknaderna måste i stället värderingsmetoder användas som är konsistenta med marknadsvärden. Det gör värdering av försäkringsåtaganden svårare och mer ansvarsfullt än t.ex. värdering av marknadsnoterade tillgångar. De senares värde kan alltid läsas av från marknadspriser vilket innebär att man kan lägga ansvaret för en värdering på ”marknaden”.</P> <P class="p13 ft5">En särskild problemställning med värdering av försäkringsåtaganden som bör beaktas är att det är den skyldiga parten, försäkringsbolaget, som gör värderingen av hur mycket bolaget är skyldigt. Samtidigt har vinstdrivande bolag incitament att visa låga</P> <P class="p241 ft11">71</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38568x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">skulder och därmed högre vinst. Det blir särskilt problematiskt när marknadsvärden saknas och skuldvärderingen är subjektiv.</P> <P class="p51 ft5">En realistisk värdering av åtaganden torde vara en naturlig utgångspunkt för tillsynens bedrivande eftersom det minskar osäkerheten om grunden för olika åtgärder och beslut. En realistisk värdering är också viktig för att skapa trovärdighet i mätningen av bolagens risker som sker inom ramen för det trafikljussystem<SPAN class="ft31">4 </SPAN>som håller på att arbetas fram inom Finansinspektionen.</P> <P class="p106 ft5">Det bör understrykas att ovanstående resonemang om fördelarna med en tillsyn som grundar sig på realistiska värderingar av åtaganden inte skall sammanblandas med hur åtagandena bör skuldtäckas. I skuldtäckningssammanhang räcker det inte med en realistisk värdering utan skuldtäckningen bör säkerställa att inbetalda premier inte i förtid delas ut till t.ex. aktieägare. Det kan ske genom väl utformade solvensregler eller genom att säkerställa att det belopp som skuldtäcks åtminstone uppgår till det större av ett en realistisk värdering och anskaffningsvärdet av försäkringsåtagandena.<SPAN class="ft31">5</SPAN></P> <P class="p249 ft7">Tillsyn över skuldtäckningstillgångar</P> <P class="p48 ft5"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning: </SPAN>Tillsynen av skuldtäckningstillgångarna bör vara inriktad på en bedömning av deras kvalité, värdering och risknivå.</P> <P class="p246 ft5">Skälen för bedömningen: Regleringen över skuldtäckningen har förändrats avseende värdering av tillgångarna, placeringsregler och hur de skall förvaras.</P> <P class="p46 ft5">Tillgångarna värderades tidigare till anskaffningskostnad eller marknadsvärdet om det var lägre (lägsta värdets princip, LVP). Det</P> <P class="p246 ft22"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft41">Finansinspektionen håller på att utveckla ett tillsynsverktyg som skall vara ett av flera redskap för att identifiera försäkringsbolag som löper risk att hamna i ekonomiska svårigheter.</SPAN></P> <P class="p250 ft22"><SPAN class="ft34">5</SPAN><SPAN class="ft59">Placeringsutredningen föreslog att skuldtäckningstillgångarnas värde lägst skulle uppgå till det största av åtagandena värderade realistiskt och till anskaffningsvärde så som sker inom skadeförsäkring. Detta gjordes genom förslaget till beräkning av systematisk försäkringsrisk som ingick som en del av säkerhetsavdraget. Långa livförsäkringsavtal, speciellt med löpande premie, får ett lågt, t.o.m. negativt, realistiskt värde inledningsvis med redan små marginaler i premieberäkningens antaganden i förhållande till de realistiska antagandena. Detta leder till uppenbara incitamentsproblem p.g.a. att försäkringstagaren har längre tidshorisont än bolagets företrädare. Med befintliga regler inom skadeförsäkring frigörs vinster i takt med att avtalen avvecklas. Motsvarande konstruktion torde vara än mer relevant för livförsäkringsrörelse.</SPAN></P> <P class="p251 ft11">72</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38569x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p18 ft37">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p252 ft5">skapade förutsägbarhet men minskade genomlysningen då balansräkningarna kom att innehålla osynliga övervärden.</P> <P class="p253 ft5">Numera gäller som huvudregel att tillgångar värderas till verkligt värde, vilket innebär marknadsvärde för noterade tillgångar. En sådan värderingsprincip kan synas okomplicerad, men rymmer svåra överväganden. Det gäller t.ex. för fastigheter, illikvida tillgångar, tillgångar som inte är noterade, dotterbolagsaktier, förutbetalda anskaffningskostnader etc. För denna typ av tillgångar kommer värdet alltid att bestämmas av en värdering som innehåller subjektiva antaganden. Tillsynsmyndigheten bör därför se till att ha klara kriterier i redovisningsföreskrifterna för hur sådana tillgångar skall värderas och i sin tillsyn ägna särskild uppmärksamhet på dessa värderingar.</P> <P class="p254 ft5">Placeringsreglerna (bestämmelser om hur tillgångar för skuldtäckning får placeras, FRL 7 kap. 9a§ och <NOBR>10a-g§§)</NOBR> har på förhållandevis kort tid genomgått en stor förändring från placeringsplikt över kvantitativa limiter för olika tillgångsslag till de nya regler som kommer med tjänstepensionsdirektivet. De senare innebär i praktiken liberala placeringsregler styrda av kvantitativa riskmätningsregler. I en sådan regim kommer mätning av risk, tillsammans med de enskilda bolagens ekonomiska situation, att styra de faktiska placeringarna. De valda riskmåtten för olika tillgångsslag kommer därför att få konsekvenser för vilka tillgångar som bolagen väljer att placera i.</P> <P class="p255 ft7">Tillsyn över kapitalbasen</P> <P class="p256 ft5"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning: </SPAN>Tillsyn över kapitalbasen bör inriktas på att säkerställa dess funktion för förlusttäckning och att relevanta åtgärder vidtas när försäkringsbolag har ekonomiska problem.</P> <P class="p257 ft5">Skälen för bedömningen: Bestämmelserna om kapitalbas och erforderlig solvensmarginal har i princip två olika funktioner. För det första är det ett krav på minsta rörelsekapital som är tilltaget för att ge extra säkerhet för försäkringstagarnas fordringar. För det andra kan är det ett system som definierar ingripandenivåer för Finansinspektionen.</P> <P class="p258 ft5">Den erforderliga solvensmarginalen avser att grovt fånga riskerna i åtagandena. Den bestäms för skadeförsäkring av premieinkomst</P> <P class="p259 ft11">73</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38570x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">och försäkringsersättningar och livförsäkring i huvudsak av storleken på de försäkringstekniska avsättningarna.</P> <P class="p51 ft5">Det är emellertid tveksamt om den erforderliga solvensmarginalen kan anses vara riskkänslig med avseende på försäkringsbolagens åtaganden utan den bör i första hand betraktas som ett schablonkrav på minsta förlusttäckningskapacitet. Fördelen med dess konstruktion är att den skapar tydliga spelregler för både bolag och tillsyn genom att den är lagfäst, enkel att beräkna och att det är tydligt vilka sanktioner som är knutna till den.</P> <P class="p72 ft5">Kapitalbasen är försäkringsbolagets förlusttäckningskapacitet och motsvarar i huvudsak det egna kapitalet. Det finns en direkt koppling mellan kapitalbasens storlek och det belopp som avsättningarna har beräknats till. Ökar avsättningarna minskar kapitalbasen och tvärt om. En förutsättning för att kapitalbasens storlek skall vara realistiskt uppskattad är att avsättningarna är realistiskt beräknade. Är avsättningarna orealistiskt beräknade blir också kapitalbasen det.</P> <P class="p70 ft5">Det får enligt bestämmelser som följer av <NOBR>EG-direktiv</NOBR> inte finnas några placeringsrestriktioner för tillgångar som inte används för skuldtäckning. Kapitalbasen kommer i huvudsak att motsvaras av dessa s.k. fria tillgångar. Någon naturlig begränsning för dessa tillgångars kvalitet finns därför inte. Finansinspektionen har dock möjlighet att inom ramen för stabilitetsprincipen justera ned värden på alla poster som kan ingå i kapitalbasen.<SPAN class="ft31">6 </SPAN>Finansinspektionen har också genom en ny bestämmelse i FRL möjlighet att lämna föreskrifter om villkor för att ta in poster i kapitalbasen.<SPAN class="ft31">7 </SPAN>Dessa möjligheter ger Finansinspektionen förutsättningar att bevaka kapitalbasens förlusttäckningskapacitet.</P> <P class="p131 ft5">Vidare har kapitalbasen betydelse för när Finansinspektionen skall ingripa mot försäkringsbolag som har ekonomiska problem. Om kapitalbasen understiger den erforderliga solvensmarginalen, skall Finansinspektionen vidta vissa åtgärder.<SPAN class="ft31">8 </SPAN>Denna funktion är viktig för att bestämma när ett bolag har rätt att verka under normala villkor och när Finansinspektionen är skyldig att begränsa den rätten. Förutsättningarna för vilka åtgärder som kan vidtas vid ingripanden från Finansinspektionens sida bestäms bl.a. av kapitalbasens värde vid ingripandet. Visar det sig då att kapitalbasen inte har något nämnvärt värde försämrar det förutsättningarna för</P> <P class="p260 ft22"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 2002/03 s.44.</SPAN></P> <P class="p181 ft22"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 20004/05:24 s. 139.</SPAN></P> <P class="p110 ft3"><SPAN class="ft34">8</SPAN><SPAN class="ft36">19 kap. 11 § FRL.</SPAN></P> <P class="p56 ft11">74</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p18 ft37">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p261 ft5">fullgörandet av försäkringstagarnas fordringar i t.ex. en rekonstruktion (se avsnitt 6.7).</P> <P class="p262 ft7"><SPAN class="ft7">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft33">Finansinspektionens förändrade roll på marknaden</SPAN></P> <P class="p120 ft5">Enligt liggande förslag från Placeringsutredningen kommer Finansinspektionen bemyndigas att besluta om metodfrågor rörande värdering av försäkringsåtaganden, skuldtäckningstillgångar och deras finansiella risker. Det kommer att ge Finansinspektionen en central roll på de finansiella marknaderna eftersom deras beslut direkt och indirekt påverkar stora aktörer. Finansinspektionens tillsyn över försäkringsbolagen omfattar en sektor som omsluter omkring 2 000 miljarder kronor. Beslut om t.ex. värderingsregler får därför stora konsekvenser för de institut som omfattas av reglerna och indirekt för andra aktörer på kapitalmarknaderna.</P> <P class="p100 ft5">Finansinspektionen kommer således att spela en annan roll på kapitalmarknaderna än tidigare då mer förutsägbara krav ställdes på bolagen samtidigt som marknadsförutsättningarna var annorlunda. Finansinspektionens agerande riskerar i en sådan ny miljö att få marknadspåverkande effekter som de måste ta hänsyn till i sitt agerande. I samband med utvecklandet av det nya trafikljussystemet har det blivit tydligt hur uttalanden från Finansinspektionen får effekter på de finansiella marknaderna. Pressmeddelanden rörande trafikljussystemet har kunnat avläsas direkt på räntemarknaden och enskilda aktörer har tagit positioner i förhållande till hur Finansinspektionen förväntats att agera. Rollen som en aktör på marknaden är inte främmande för Finansinspektionen som myndighet. Det som däremot skiljer Finansinspektionens beslut på försäkringsområdet från andra områden är att försäkringssektorns tillgångar är likvida och att besluten därmed omedelbart kan förväntas påverka aktörernas agerande. Andra beslut som Finansinspektionen tar som t.ex. berör kreditinstitutens risktagande får bara betydelse på sikt. Denna förändrade roll för Finansinspektionen ställer nya krav på myndigheten att utveckla en metodik för sitt agerande.</P> <P class="p263 ft5">Utredningen vill emellertid lyfta den principiella frågeställningen om det är lämpligt att det lämnas till tillsynsmyndigheten att besluta om vilka säkerhetsnivåer som försäkringsbolagen generellt skall arbeta med. Det skulle kunna bli fallet om det s.k. trafikljussystemet senare via lagstiftningsåtgärder inte bara fungerar som ett</P> <P class="p264 ft11">75</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38572x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">tillsynsverktyg utan också kopplas till de ingripanderegler som finns i 19 kap. 11 § FRL.</P> <P class="p51 ft5">Det kvantitativa kravet på säkerhetsnivå för försäkringstagarnas fordringar i försäkringsbolagen är sannolikt den viktigaste komponenten i konsumentskyddet på försäkringsområdet. Säkerhetsnivån bestämmer till viss del sannolikheten för att en konkurssituation uppstår. Storleken på denna är därmed avgörande för vilken risk försäkringsfordringarna utsätts för.</P> <P class="p106 ft5">I de fall Finansinspektionen väljer en låg säkerhetsnivå utsätts försäkringstagarnas fordringar för en hög risk om samtidigt bolagens ägare väljer att bedriva verksamheten med minsta möjliga kapital. I de fall inspektionen väljer en hög säkerhetsnivå måste försäkringsbolaget placera sina tillgångar försiktigt eller höja premierna, vilket inte alltid ligger i försäkringstagarnas intresse. Varken en för låg eller hög säkerhetsnivå kan anses vara förenligt med aktsamhetsprincipen.<SPAN class="ft31">9 </SPAN>Det kan inte uteslutas att Finansinspektionen väljer en samhällsekonomiskt ineffektiv hög säkerhetsnivå i eget intresse av att så få försäkringsbolag som möjligt skall fallera. På kort sikt kan det omvända med en för låg säkerhetsnivå tänkas inträffa i syfte att i det enskilda fallet undvika fallissemang i ett finansiellt ansträngt försäkringsbolag.</P> <P class="p123 ft5">Av denna anledning kan det ifrågasättas om inte ett beslut om lämplig säkerhetsnivå vid utformandet av nya solvensregler skall fattas av regering och Riksdag istället för att vara delegerat till en myndighet. Sjunde <NOBR>AP-fonden</NOBR> var inne på samma linje i sitt remissvar angående Placeringsutredningens slutbetänkande där de framförde att utredningen lämnat frågan utan diskussion trots att detta är en mycket central konsumentpolitisk fråga. Genom att lyfta beslutet om säkerhetsnivå från tillsynsmyndigheten får den också ett tydligare mandat vilket bidrar till att klargöra spelreglerna för marknadens aktörer.</P> <P class="p108 ft1"><SPAN class="ft1">5.3</SPAN><SPAN class="ft18">Framtida marknadstillsyn</SPAN></P> <P class="p163 ft5"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning: </SPAN>Marknadstillsynen bör syfta till att försäkringsmarknaden skall vara väl fungerande och genomlyst både i bolags- och produkthänseende.</P> <P class="p155 ft3"><SPAN class="ft32">9 </SPAN>Prop. 2004/05:156 s. 102.</P> <P class="p56 ft11">76</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td74"><SPAN class="p18 ft37">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p265 ft60">Skälen för bedömningen: Marknadstillsyn är ett nytt begrepp och inte lika klarlagt som stabilitetstillsyn. Marknadstillsynen berör marknadernas ibland bristande förmåga att upprätthålla en god informationskvalitet och informationsspridning. Konsumenterna är betjänta av att tillsynen främjar deras intressen i det informationsövertag som de finansiella företagen har. Marknadstillsynen syftar således till att de finansiella marknaderna skall vara väl fungerande och genomlysta. Kopplingen till konsumentskyddet ligger i att väl fungerande och genomlysta marknader är sådana som konsumenterna vill använda vilket är bra för den samhällsekonomiska effektiviteten. Här kommer också kopplingen till förtroendet för marknaderna in. Viljan att använda marknaderna bygger på att konsumenterna har förtroende för dem. Ju fler som använder marknaderna desto bättre fungerar de eftersom de då blir bredare i form av större utbud av tjänster (produkter) och djupare i form av bättre likviditet.</P> <P class="p266 ft60">I samband med en organisationsförändring inom Finansinspektionen som genomfördes under <NOBR>2003–2004</NOBR> bildades en avdelning för marknadstillsyn. Inom den avdelningen har det hittills inte bedrivits någon nämnvärd tillsyn över försäkringsbolagen som går ut på att främja konsumentintresset eller för att öka genomlysningen av bolagen. Denna form av tillsyn har inte funnit sina former efter den tidigare detaljregleringen av sektorn. Genom att förhandsgodkänna produkter och priser kom Finansinspektionen i sin gamla roll att i praktiken bestämma pris- och produktutbudet på marknaden. Det gjorde marknadstillsyn i ett konsumentperspektiv i dagens mening meningslös, eftersom inspektionen då skulle ha haft tillsyn över sig själv. Arbete pågår dock på inspektionen för att stärka sina resurser i detta avseende.</P> <P class="p267 ft5">Marknadstillsynen bör få en utformning som bygger på den reglering som numera gäller för försäkringsbolagen. Tillsynen bör därför syfta till att främja genomlysning av produkter, priser och bolag så att konsumenter kan agera informerade på försäkringsmarknaden. Det gäller både i val av produkt och för att få information från marknaderna om bolagets möjlighet att infria sina åtaganden. Det är dock konsumenternas val och ställningstagande som skall bestämma urval av produkter, priser och bolag.</P> <P class="p41 ft5">Konkret torde marknadstillsyn i ett konsumentperspektiv innebära att bevaka hur bolagen uppför sig gentemot sina potentiella och befintliga kunder, t.ex. hur avtal utformas, vilken information som lämnas när avtal ingås och när avtalet är ingånget. Det borde typiskt innefatta att försäkringsvillkoren är tydliga så att inte</P> <P class="p268 ft11">77</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38574x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Framtida försäkringstillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p228 ft5">försäkringsgivaren ensidigt kan bestämma utfallet av ett försäkringsavtal. Det kan t.ex. vara</P> <P class="p269 ft50"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft49">att försäkringsgivaren inte har ensidig rätt att ändra villkoren till sin egen fördel för ingångna avtal,</SPAN></P> <P class="p181 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">att inte kunna höja premier eller avgifter under avtalsperioden,</SPAN></P> <P class="p196 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">att inte i efterhand kunna besluta hur ett avtalat kapitalbelopp skall periodiseras över avtalstiden eller</SPAN></P> <P class="p196 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">att samtliga villkor för villkorad återbäring är objektivt mätbara.</SPAN></P> <P class="p270 ft5">Andra typiska frågor är bolagens marknadsföring<SPAN class="ft31">10</SPAN>, hur de hanterar klagomål och i övrigt uppför sig gentemot kunderna. Marknadstillsynen knyter således an till efterlevnaden av genomlysningsprincipen genom att ställa krav på bolagens information och därmed främja konsumenternas förmåga att agera informerade på försäkringsmarknaden inför att de ingår ett avtalsförhållande.</P> <P class="p51 ft60">Vidare kan tillsynen av den s.k. kontributionsprincipen – som handlar om fördelning av överskott mellan kunderna i ömsesidigt bedrivna bolag – hanteras inom ramen för marknadstillsyn. Häri ligger också frågor rörande den kollektiva konsolideringen. I kapitel 7 berörs dessa områden närmare.</P> <P class="p106 ft5">För marknadstillsynen i ett systemperspektiv är ett viktigt område att ställa krav på bolagens redovisning. Det bidrar till genomlysningen så att utomstående aktörer t.ex. kan bedöma kreditvärdigheten i bolagen. Marknadstillsynen i denna del knyter således också an till genomlysningsprincipen genom att ställa krav på bolagens information och därmed främja samtliga aktörers möjlighet att agera informerade på de finansiella marknaderna. Det får i sin tur spridningseffekter till t.ex. media som i sin tur vänder sig till bland andra försäkringstagare som på detta vis gynnas av en bra marknadstillsyn. I detta sammanhang – genomlysningssyfte – torde värderingsreglerna kunna knyta an till internationellt erkända redovisningsregler. Samtidigt torde information om skuldtäckning vara relevant information eftersom det påverkar andra borgenärers rättigheter i bolagen.</P> <P class="p271 ft5">Till marknadstillsynen hör sannolikt också att kontrollera att bolagen har ordning och reda och lämpliga rutiner för att leva upp till kraven på god försäkringsstandard. I detta ingår att försäkringsbolagen uppfyller gällande reglering, utöver den tillsyn som följer av stabilitets- och genomlysningsprincipen.</P> <P class="p272 ft3"><SPAN class="ft32">10 </SPAN>Verkställandet av åtgärder mot felaktig marknadsföring sker av Konsumentverket/KO.</P> <P class="p56 ft11">78</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <P class="p273 ft55"><SPAN class="ft4">6</SPAN><SPAN class="ft54">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN></P> <P class="p274 ft5">Inriktningen på framtida stabilitetstillsyn enligt utredningens förslag innebär att tillsynen skall inriktas på försäkringsbolagens avsättningar och skuldtäckningstillgångar så att försäkringsavtalen kan fullföljas. Ett viktigt inslag i denna är tillsynen över tillgångarna som skall täcka de försäkringstekniska avsättningarna. De skall finnas förda i ett register som vid varje tidpunkt skall innehålla de tillgångar som används och vilket värde de har (FRL 7 kap. 11 §).</P> <P class="p75 ft5">Registret har en avgörande funktion när det gäller försäkringstagarnas förmånsrätt i livförsäkringsbolag och för s.k. lång skadeförsäkring (7 kap. 11a §). En tillgång upptagen i registret och som bolaget äger ger försäkringstagarna förmånsrätt i tillgången vid konkurs eller utmätning. För försäkringstagarna innebär registret en säkerhet eftersom tillgångarna som skall svara för bolagens förpliktelser är registrerade, vilket bör säkerställa deras existens och att värdet på dem är tillräckligt för att täcka bolagets åtaganden.</P> <P class="p13 ft5">Vidare innebär en tillsynsinriktning på skuldtäckningstillgångar och avsättningar att det är mindre relevant hur i slutändan försäkringstagarnas åtaganden fullgörs. För att en sådan inriktning skall kunna fungera tillfredsställande är det relevant att se över vilka möjligheter Finansinspektionen har att ingripa i försäkringsbolag med ekonomiska problem.</P> <P class="p166 ft1"><SPAN class="ft1">6.1</SPAN><SPAN class="ft18">Tillsyn över skuldtäckningsregistret</SPAN></P> <P class="p160 ft5">I Finansinspektionens tillsyn ingår att kontrollera att de tillgångar som motsvarar försäkringsbolagens åtaganden är upptagna i registret. Enligt uppgifter från Finansinspektionen brister det inte sällan i hantering av registerhållningen och inspektionen tillstår själva att tillsynen av registerhållningen är otillfredsställande.</P> <P class="p40 ft5">Redan 1992 skrev inspektionen till regeringen och begärde en översyn av de regler i FRL som syftar till att skydda försäkrings-</P> <P class="p79 ft11">79</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">tagarnas fordringar gentemot försäkringsföretagen. Enligt Finansinspektionen borde översynen inriktas på att undersöka möjligheten att ersätta den särskilda förmånsrätten för försäkringstagarna med en allmän förmånsrätt.</P> <P class="p114 ft7"><SPAN class="ft7">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft33">Brister identifierade 1992</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Skrivelsen resulterade i promemorian Förmånsrätt för försäkringsfordringar (Ds 1993:101). I departementspromemorian angavs att Finansinspektionen anfört bl.a. att inget försäkringsbolag kunde leva upp till kravet på att föra ett register över tillgångarna i realtid. Sammantaget fann inspektionen att dessa brister i registret kan medföra att den särskilda förmånsrätten vid händelse av obestånd hos försäkringsföretag påverkas negativt. Utredningen stannade vid att föreslå en mer omfattandet förmånsrätt (all skadeförsäkring och alla ersättningsberättigade, ej endast försäkringstagare) och införandet av en skyldighet för försäkringsföretagen att utse viss person som registeransvarig. Vidare föreslogs att bolagets revisor skulle granska registerföringen.</P> <P class="p275 ft7"><SPAN class="ft7">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft33">Bristerna kvarstår idag</SPAN></P> <P class="p96 ft5">I diskussioner med inspektionen under utredningens arbete återkommer motsvarande farhågor som framställdes till regeringen 1992. Det har framkommit att kvalitén i registerhållningen är mycket ojämn och på många håll fortfarande kan ifrågasättas. Inspektionen befarar att den särskilda förmånsrätten inte kommer att fungera inför en obeståndssituation i ett försäkringsföretag p.g.a. bristande registerkvalitet. Det betyder i klartext att försäkringstagarnas förmånsrätt kan komma att påverkas negativt av händelser i ett försäkringsföretag fram till dessa att förvaltningen kan tas över av t.ex. en konkursförvaltare.</P> <P class="p131 ft5">Problemet som Finansinspektionen möter i sin tillsyn över registret är att registerhållningen skiljer mycket i kvalité mellan olika bolag. En del bolag har bra system för att sammanställa ett register medan andra använder sig av en förteckning över samtliga tillgångar och sedan stryker de som inte är godkända som en skuldtäckningstillgång. Det finns inget som säger att bolagen inte får lägga in mer tillgångar i registret än vad som krävs för skuld-</P> <P class="p155 ft11">80</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p18 ft37">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft5">täckningen. Enligt inspektionen är det dock tveksamt om de försäkringsföretag som har ”för mycket tillgångar” i registret tar upp motsvarande post inom linjen i balansräkningen i årsredovisningen såsom panter och därmed jämförliga säkerheter. I detta sammanhang tas inte sällan upp endast ett belopp motsvarande skulden till försäkringstagarna.</P> <P class="p75 ft5">Vid granskningen av registren finner Finansinspektionen det tidsödande att kontrollera tillgångarna i registret. Granskningen måste göras manuellt eftersom det saknas erforderligt <NOBR>IT-stöd.</NOBR> Man har undersökt möjligheterna att göra elektronisk granskning men inte lyckats finna en metod till rimliga kostnader. I den manuella granskningen är det många gånger svårt att avgöra vad tillgångarnas beteckningar betyder. Det förekommer också att bolagen inte håller ordning på vilka tillgångar som är pantsatta till t.ex. OMX. Sådan pantsättning kan ske som en del i den reguljära värdepappershandeln.</P> <P class="p93 ft5">I praktiken är tillsynen över registren begränsad. Tidigare hade man ett rullande schema där avsikten var att kontrollera registren för <NOBR>5–6</NOBR> bolag per kvartal. Den typen av återkommande tillsyn har nu upphört. Bortprioriteringen skall ses mot bakgrund av att registret – ur försäkringstagarnas synvinkel - endast har betydelse om bolagen hamnar på obestånd. Den rapportering som sker kvartalsvis av tillgångar för skuldtäckning (FFFS 2004:24) utgör ett underlag för tillsyn över skuldtäckningen (beloppet) och placeringsreglerna (tillåtna tillgångsslag samt kvantitativa limiter). Rapporten kan inte utgöra ett underlag för tillsynen över registret eftersom inte enskilda tillgångar identifieras. Det kan dock antas att de tillgångsslag som där redovisas också ingår i förmånsrättsregistret. I samband med den särskilda tillsyn som skedde i samband med livbolagskrisen under 2002 och 2003 hade man dock som en viktig del av tillsynen att kontrollera registrens kvalité.</P> <P class="p112 ft5">Sammanfattningsvis måste den faktiska registerhållningen hos bolagen och Finansinspektionens tillsyn över den anses vara tveksam i förhållande till lagens krav om att registret vid varje tidpunkt skall innehålla de tillgångar som används för skuldtäckning och vilket värde de har. Det synes också som om många bolag i praktiken också saknar ett egentligt register för de tillgångar som omfattas av förmånsrätten och att Finansinspektionens möjligheter att hålla tillsyn över registret är begränsat. Det betyder att registrets funktion för att säkerställa försäkringstagarnas förmånsrätt inte fungerar tillfredställande. Vid obestånd kan det helt saknas ett</P> <P class="p94 ft11">81</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">register så att inga tillgångar kan särskiljas för förmånsrätten eller så utvisar registret tillgångar vilka bolaget inte längre äger, tillgångar som inte går att identifiera eller tillgångar som visar sig vara belastade med inteckningar. Värdet av försäkringstagarnas förmånsrätt i livbolagen kan därför ifrågasättas.</P> <P class="p190 ft1"><SPAN class="ft1">6.2</SPAN><SPAN class="ft18">Förmånsrätt</SPAN></P> <P class="p163 ft5">Förmånsrätter regleras i förmånsrättslagen (1970:979). Förmånsrättslagen avser endast att reglera i vilken ordning olika fordringar skall betalas vid utmätning och konkurs. Förmånsrättslagen kompletteras av föreskrifter i andra lagar, t.ex. FRL.</P> <P class="p46 ft5">Man skiljer mellan särskilda och allmänna förmånsrätter. Särskilda förmånsrätter gäller vid utmätning och konkurs. De belastar endast viss bestämd egendom. Allmänna förmånsrätter är inte begränsade till visst slags egendom. Allmänna förmånsrätter kan normalt göras gällande enbart vid konkurs.</P> <P class="p106 ft5">Den förmånsrätt som tillkommer försäkringstagare är en särskild förmånsrätt. Det betyder att de har förmånsrätt i de tillgångar som är upptagna i registret över skuldtäckningstillgångar. För den händelse att värdet på de registerförda tillgångarna inte skulle räcka till för att täcka förmånsberättigade försäkringsförpliktelser är försäkringstagarna hänvisade till att bevaka återstoden av sin fordran tillsammans med övriga borgenärer, som oprioriterad. Den tidpunkt som avgör vilka tillgångar som omfattas av förmånsrätten är när försäkringsbolaget försätts i konkurs eller utmätning sker.</P> <P class="p114 ft1"><SPAN class="ft1">6.3</SPAN><SPAN class="ft18">Olika lagförslag som berör registerföringen</SPAN></P> <P class="p276 ft7"><SPAN class="ft7">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Placeringsutredningen</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Placeringsutredningen (SOU 2003:84) uppmärksammade i sitt slutbetänkande vikten av att registret förs på avsett sätt för att försäkringstagarnas fordringar skall vara skyddade. På grund av de problem som finns med registret förordade Placeringsutredningen preliminärt en allmän förmånsrätt. På så sätt skulle kopplingen till registret försvinna och försäkringstagarna skulle få förmånsrätt i försäkringsbolagets hela egendomsmassa. Då en ändring av förmånsrätten skulle föranleda en förändring av förmånsrättsord-</P> <P class="p249 ft11">82</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p18 ft37">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft5">ningen fann utredningen att frågan krävde ytterligare belysning före det att eventuella förslag kunde läggas i denna del.</P> <P class="p40 ft5">Placeringsutredningen ansåg att frågan inte kunde utredas inom ramen för utredningen. Placeringsutredningen stannade istället för att föreslå att samtliga försäkringsbolag skulle inrätta en funktion för att säkerställa registerföreningen, ett s.k. registerombud. Denna person föreslogs få ett personligt skadeståndsansvar motsvarande t.ex. aktuarien.</P> <P class="p66 ft7"><SPAN class="ft7">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft33">Försäkringsinsolvensdirektivet</SPAN></P> <P class="p160 ft5">Europaparlamentets och Rådets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag (försäkringsinsolvensdirektivet) har under en längre tid varit föremål för införlivande i den svenska lagstiftningen (Europeisk insolvens DS 2002:59). I departementsstencilen föreslås att förmånsrätten skall omfatta alla försäkringsfordringar oavsett vilken kategori de tillhör. Det betyder i huvudsak att även kort skadeförsäkring kommer att omfattas av den särskilda förmånsrätten.</P> <P class="p277 ft7"><SPAN class="ft7">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft33">Garantiordning</SPAN></P> <P class="p160 ft5">Försäkringsutredningen (SOU 1995:87) gjorde en översiktlig analys av behovet m.m. hur försäkringstagare skull kunna skyddas i händelse av försäkringsgivares obestånd. Försäkringsutredningen skissade på utgångspunkter för en kommande utredning för en svensk skyddsanordning. Härvidlag diskuterades vilka försäkringsfordringar och försäkringsgivare som borde omfattas, vilken ersättningsnivå som skulle vara lämplig, om anordningen skulle vara offentlig reglerad eller föremål för självreglering samt hur anordningen skulle administreras och inte minst finansieras.</P> <P class="p65 ft5">Regeringen tillkallade en särskild utredare för att utreda garantifrågan. Utredningen som tog sig namnet Försäkringsgarantiutredningen lämnade i sitt betänkande (SOU 1998:22) ett förslag till garantiordning som skulle administreras av en ideell förening. Ramen för föreningen skulle regleras i lag. Försäkringsgivare som skulle meddela försäkringar som skulle omfattas av garantin skulle vara tvingade att vara medlemmar i föreningen. Finansiering av</P> <P class="p278 ft11">83</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38580x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">garantin skulle ske först efter det att ett obestånd inträffat som grundade rätt till ersättning från garantin.</P> <P class="p46 ft5">Inför genomförandet av försäkringsrörelsereformen (prop. 1998/99:87) fann regeringen att det saknades en behovsanalys avseende garantiordning. Man ansåg att de reformerade rörelsereglerna inte behövde innebära att riskerna i svenska livförsäkringsbolag generellt sett skull öka för försäkringstagarna jämfört med tidigare. Vidare ansåg regeringen att en garantiordning var förenad med flertalet problem. Ett huvudproblem var risken för beteendeförändring hos försäkringsbolagen på sådant sätt att de skulle kunna bli benägna att ta högre risker (s.k. moral hazard). En annan osäkerhetsfaktor var hur systemet skulle finansieras. Sammanfattningsvis fann regeringen att det inte fanns tillräckliga skäl att införa en garantiordning på försäkringsområdet.</P> <P class="p279 ft7"><SPAN class="ft7">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft33">Allmän förmånsrätt</SPAN></P> <P class="p209 ft5">Redan Försäkringsverksamhetskommittén föreslog i sitt delbetänkande Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten (SOU 1986:8) att en allmän förmånsrätt borde tillskapas för försäkringstagarna. Samma förslag lyftes fram av den särskilda utredaren Bertil Bengtsson 1993 i promemorian Förmånsrätt för försäkringsfordringar (Ds 1993:101). I denna promemoria analyserades olika tänkbara reformer för att just komma tillrätta med problemen med registerföringen och dess eventuella inverkan på försäkringstagarnas förmånsrätt. Man fann att en återgång till det gamla pantsättningssystemet som gällde före år 1990 inte kunde komma ifråga. Vidare konstaterades att registerföringen inte torde kunna föras av någon utomstående myndighet. I stället ansåg man i promemorian att om den särskilda förmånsrätten skall behållas, är man tvingad att acceptera den risk det innebär att försäkringsföretaget i en ekonomisk kris självt sköter en registrering av sina tillgångar.</P> <P class="p279 ft1"><SPAN class="ft1">6.4</SPAN><SPAN class="ft18">Förvaringsinstitut</SPAN></P> <P class="p280 ft5"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning</SPAN>: Förvaring av skuldtäckningstillgångarna i ett förvaringsinstitut överväger inte nackdelarna med en sådan lösning.</P> <P class="p281 ft11">84</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p18 ft37">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft5">Skälen för bedömningen: Särskild förmånsrätt kombinerad med registerföring, garantiordning och allmän förmånsrätt är alla olika varianter för att åstadkomma säkerhet för försäkringstagarnas fordringar. Den befintliga ordningen riskerar att inte fungera vid en obeståndssituation. Utredningen har därför övervägt att låta skuldtäckningstillgångarna överföras till ett förvaringsinstitut enligt modell från lagen (2004:46) om investeringsfonder.</P> <P class="p64 ft5">En investeringsfond fungerar så att fondandelsägare överlämnar ansvaret och kontrollen över sina sparmedel till ett fondbolag som i sin tur investerar i olika värdepapper. Den upparbetade fondförmögenheten i form av olika tillgångar såsom aktier, räntepapper och likvida bankmedel sammanblandas dock aldrig med fondbolagets egna medel. I stället förvaras fondens tillgångar av ett särskilt förvaringsinstitut, vanligtvis en bank. En fond består egentligen endast av sin förmögenhet och kan inte självständigt sluta avtal eller ingå förpliktelser. I stället är det fondbolaget som fattar alla beslut som rör fonden. Formella ägare till fondförmögenheten är andelsägarna, men fondbolaget utövar alla de funktioner som i vanliga fall tillkommer ägaren. Således bestämmer fondbolaget om en statsobligation skall köpas eller säljas, hur rösträtten som är knuten till fondinnehavet skall användas etc. På grund av denna uppdelning i rättsförhållandet har det varit lagstiftarens målsättning att skapa en fondlagstiftning som säkerställer att fondförmögenheten förblir fristående från fondbolagets egna medel. I annat fall skulle fondandelsägarna riskera att lida förluster om fondbolaget skulle hamna på obestånd och försättas i konkurs.</P> <P class="p282 ft5">En liknande ordning skulle passa väl in på ett försäkringsbolag. Om tillgångarna överförs till ett förvaringsinstitut behövs ingen registerföring, utan de tillgångar som finns i förvaringsinstitutet torde utgöra tillräcklig säkerhet för försäkringstagarnas fordringar. Fördelen med en sådan ordning är att förvaringsinstitutet kan – liksom inom fondområdet – få tillsynsliknande uppgifter genom att bevaka tillgångarna, deras värdering och åtminstone översiktligt bevaka placeringsreglerna. Tillgångarnas existens (genom förvaring) och värde blir också mer tillförlitligt om en tredje part bevakar dessa åt försäkringstagarna.</P> <P class="p13 ft5">Ett separat förvaringsinstitut kan säkerställa en viss tillgångsmassa för försäkringstagarnas förmånsrätt men kan inte garantera att värdet av dessa överstiger värdet av försäkringstagarnas fordringar. Förvaringsinstitut kan således underlätta tillsynen av</P> <P class="p268 ft11">85</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">förmånsrätten, men ändrar inte förutsättningarna för skuldtäckningen.</P> <P class="p50 ft5">Nackdelar med förvaringsinstitut för skuldtäckningstillgångar är dels av praktisk art, dels kostnaderna. Försäkringsbolagen investerar merparten av sina skuldtäckningstillgångar på värdepappersmarknaderna vilket gör att jämförelsen med fonder i detta avseende är relevant. Utöver investeringar på sådana marknader har emellertid försäkringsbolagen också andra tillgångar såsom fastigheter, fordringar, onoterade innehav etc., dvs. tillgångar som inte enkelt kan förvaras hos ett förvaringsinstitut. Det finns visserligen möjligheter att lägga in olika typer av tillgångar hos förvaringsinstituten men det är förstås förenat med kostnader ju mer tillgångarna avviker från standardiserade instrument på värdepappersmarknaderna.</P> <P class="p71 ft5">Kostnaden för förvaringsinstitut för investeringsfonderna har för svenska fonder beräknats till 0,07 % av fondförmögenheten. Avgifterna till förvaringsinstituten har en fast och en rörlig del. Sannolikt skulle den fasta kostnaden vara högre för försäkringsbolagen till följd av fler tillgångar som inte lätt låter sig mätas eller omsättas på marknaderna. Å andra sidan innehåller även ett mindre försäkringsbolag betydligt mer tillgångar än en investeringsfond. Försäkringsbolagen skulle därför i kostnadshänseende kunna tillgodogöra sig stordriftsfördelar.</P> <P class="p72 ft5">Genom att överföra skuldtäckningstillgångarna till ett förvaringsinstitut skulle kontrollen av tillgångarnas existens och värde möjligen förbättras. Har det gjort situationen säkrare för försäkringstagarna?</P> <P class="p46 ft5">För försäkringstagarnas säkerhet har inte registret någon betydelse så länge inte bolaget hamnar i en obeståndssituation. Det är först när tillgångar motsvarande bolagets förpliktelser skall realiseras i en avvecklingssituation som det är viktigt att registret fungerar. Eftersom registerhållningen fungerar dåligt under normala förhållanden talar erfarenheten för att det fungerar än sämre när ett bolag närmar sig obestånd. Om en utomstående part istället fick ansvaret för att hålla tillgångarna skulle det troligen förbättra registerhållningen – även i en obeståndssituation. Det torde vara svårare att manipulera förvaringsinstitutets anställda än anställda inom det egna bolaget som är beroende av verksamheten. En tredje part kan hålla bättre distans till bolaget.</P> <P class="p131 ft5">Däremot förbättras inte nödvändigtvis skuldtäckningen. En bolagsledning kan undervärdera försäkringsåtagandena. Det skulle</P> <P class="p283 ft11">86</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p18 ft37">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">ett förvaringsinstitut vare sig ha möjlighet eller anledning att undersöka. Ett förvaringsinstitut lär inte upptäcka om försäkringsbolaget manipulerar med avsättningarna. Deras uppgift skulle inte sträcka sig längre än att hålla de tillgångar bolaget bestämmer separerade från den övriga verksamheten.</P> <P class="p64 ft5">Sammantaget anser utredningen att en överföring av skuldtäckningstillgångarna till ett förvaringsinstitut inte nämnvärt förbättrar försäkringstagarnas säkerhet i försäkringsbolaget. Det överväger inte nackdelarna som är förknippade med förslaget.</P> <P class="p166 ft1"><SPAN class="ft1">6.5</SPAN><SPAN class="ft18">Marknadslösningen</SPAN></P> <P class="p67 ft5">I samband med affärer som innebär motpartsrisker har de finansiella marknaderna själva ett system för att ställa säkerheter till varandra och därmed minska motpartsrisker. Ett försäkringsavtal där premier normalt betalas i förskott innebär att försäkringstagaren står en motpartsrisk i förhållande till försäkringsbolaget. Situationen är jämförbar med den förra.</P> <P class="p64 ft5">Två parter ingår t.ex. ett avtal om att byta en fast mot en rörlig ränta, s.k. swap. När avtalet ingås är värdet noll för båda parter. Om räntan stiger får avtalet ett positivt värde för den som erhåller rörlig ränta medan det för motparten blir lika mycket negativt. Om räntan sjunker gäller det omvända. När markandsvärdet av avtalet avviker från noll måste den skyldiga parten ställa säkerheter för att eliminera motpartens kreditrisk. Säkerheterna – ofta i form av statsskuldsväxlar - ställs till en oberoende part där tillgångarna är pantsatta till fordringsägaren. Ofta måste säkerheten överstiga marknadsvärdet på skulden med viss marginal, överhypotek.</P> <P class="p65 ft5">För transaktionens förvaltning behövs en löpande marknadsvärdering och ett förvaringsinstitut för pantsättningen där det löpande sker in och uttag av säkerheter. Situationen för försäkringsavtal har tydliga paralleller.</P> <P class="p75 ft5">Det finns dock en väsentlig skillnad. Det belopp som skall täckas med säkerheter ges i nämnda exempel av en objektiv marknadsvärdering som genomförs av den oberoende parten. Det löpande marknadsvärdet av transaktionen går att fastställa med hjälp av avläsningar från kapitalmarknaderna. Det är inte fallet i ett försäkringsbolag. Det belopp som skall täckas med säkerheter – de försäkringstekniska avsättningarna – är subjektivt, dvs. går inte att</P> <P class="p284 ft11">87</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38584x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p285 ft5">fastställa genom avläsningar från marknaderna, och fastställs av den skyldiga parten.</P> <P class="p286 ft1"><SPAN class="ft1">6.6</SPAN><SPAN class="ft18">Tillsynen över registret bör intensifieras när ett försäkringsbolag har ekonomiska problem</SPAN></P> <P class="p57 ft5"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning: </SPAN>Tillsynen över registret bör intensifieras när ett försäkringsbolag riskerar att hamna i ekonomiska svårigheter.</P> <P class="p287 ft5">Skälen för bedömningen: Utredningen har övervägt att låta kravet på löpande registerföring utmönstras eftersom det visat sig svårt att ha en fungerande tillsyn över registret. Förutsättningarna att skapa intresse från både bolagens och tillsynens sida är små när risken för insolvens är obefintlig.</P> <P class="p106 ft5">En sådan lösning är emellertid inte förenlig med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Försäkringsinsolvensdirektivet föreskriver att försäkringsfordringar skall ha förmånsrätt framför andra fordringar enligt en eller båda metoder som nämns i direktivet. När det gäller metoden särskild (absolut) förmånsrätt – som tillämpas i Sverige – skall försäkringsföretagen upprätta och hålla uppdaterat ett särskilt register.<SPAN class="ft31">1</SPAN></P> <P class="p106 ft5">Däremot anser utredningen att Finansinspektionen bör som en första tillsynsåtgärd när de bedömer att ett försäkringsbolag riskerar att hamna i ekonomiska svårigheter skyndsamt undersöka att registerföringen fungerar så att den särskilda förmånsrätten får verklig betydelse. Genom att lägga tyngdpunkten av tillsynen över registret först när bolaget har ekonomiska problem blir tillsynsåtgärden över registret meningsfull. Först då är det av kritisk betydelse att identifiera och säkerställa en tillräcklig tillgångsmassa för försäkringstagarnas förmånsrätt. Den konkreta åtgärden det innebär att kontrollera avsättningarna och registret skickar också en viktig signal till bolaget att Finansinspektionen bedömer situationen som allvarlig. Genom att på detta sätt skaffa sig kunskaper om skuldtäckningstillgångarna blir åtgärden – ifall situationen förvärras – också en förberedelse på vidare åtgärder från Finansinspektionens sida. En första sådan åtgärd – om situationen förvärras – blir att begära in en finansiell saneringsplan för godkännande när försäkringstagarnas rättigheter bedöms vara hotade.<SPAN class="ft31">2</SPAN></P> <P class="p288 ft22"><SPAN class="ft34">1</SPAN><SPAN class="ft35">Artikel 10 1. a) och 3.</SPAN></P> <P class="p110 ft3"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft36">19 kap. 11 § FRL.</SPAN></P> <P class="p56 ft11">88</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p18 ft37">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft5">När situationen i ett bolag har gått så långt att registret ställs under särskild bevakning ligger det nära till hands att också bedöma skuldtäckningstillgångarnas kvalité. Det kan visa sig vid en närmare granskning av registret att det finns tillgångar som är upptagna till ett värde som inte motsvarar verkligt värde. Särskilt kan det gälla tillgångar som får vara med i registret men som inte är marknadsnoterade där priset inte är enkelt att läsa av eller för noterade tillgångar med låg likviditet. Exempel på sådana tillgångar kan vara aktier och andelar i dotterföretag, fastigheter eller obligationer som saknar marknadsnotering.</P> <P class="p159 ft1"><SPAN class="ft1">6.7</SPAN><SPAN class="ft18">Ekonomiska problem i försäkringsbolag</SPAN></P> <P class="p290 ft7"><SPAN class="ft7">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft33">Vad händer vid ekonomiska problem?</SPAN></P> <P class="p160 ft5">Ett försäkringsbolag hamnar normalt inte i en obeståndssituation på grund av en plötslig händelse. I stället uppstår ekonomiska svårigheter vanligen genom en serie beslut och handlingar som i efterhand visar sig mindre lyckade. Det kan vara att försäkringar har tecknats till för låga premier eller med dåligt riskurval. Andra exempel är att bolagen inte har gjort tillräckliga avsättningar eller har för höga driftkostnader i verksamheten. Brister i återförsäkringsskyddet kan leda till att enskilda skadehändelser får en alltför stor inverkan på bolagets ställning. Felaktiga placeringar eller dålig matchning av riskerna kan också försätta ett bolag i ekonomiska problem.</P> <P class="p93 ft5">Utmärkande för en situation i ett försäkringsbolag som hamnat i ekonomiska svårigheter är således att processen är utdragen och att det finns förutsättningar att upptäcka situationen innan läget är akut. Situationen blir inte akut i meningen att försäkringsbolagen inte klarar sina löpande betalningar, men den kan vara akut i meningen att den långsiktiga betalningsförmågan är hotad. Försäkringsbolaget kan tack vare huvudsakligen korta likvida tillgångar och långa illikvida skulder ha fullgod likviditet samtidigt som det inte är solvent i försäkringsrörelselagens mening. Situationen blir särskilt bekymmersam ur bolagets perspektiv om problemen blir offentliga eftersom nyteckning av försäkringsavtal och förlängning av nya kontrakt kan upphöra. Den största tillgången i ett försäkringsbolag är ofta intjäningsförmågan på framtida premier.</P> <P class="p291 ft11">89</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft5">Samtidigt finns det en gräns för när det börjar bli olämpligt att teckna nya försäkringsavtal i ett försäkringsbolag som hamnat i ekonomiska problem. Även om den viktigaste tillgången är intjäningsförmågan på framtida premier, är det ur försäkringstagarens synvinkel inte lämpligt att teckna försäkringar i ett försäkringsbolag som har ekonomiska problem. När en sådan gräns är överträdd är dock inte enkelt att svara på eftersom avvecklingskostnaderna i bolaget kan vara betydande. För försäkringstagarna kan det alltså vara bra att betala in premier i ett bolag som har problem, eftersom det torde underlätta en rekonstruktion av verksamheten. En eventuell spekulant på bolaget är sannolikt mer intresserad av verksamheten om försäkringstagarna fortfarande betalar sina premier och förnyar sina avtal. Samma sak torde gälla för eventuella finansiärer i en rekonstruktion. Det behöver dock inte var så, en spekulant eller finansiär kanske föredrar att överta ett bolag där kunderna har tappat förtroendet och slutat betala in premier. I en sådan situation är bolaget sannolikt billigare men kräver å andra sidan större insatser för att återskapa förtroendet.</P> <P class="p292 ft5">Resonemanget illustrerar Finansinspektionens dilemma vid krishantering av ett försäkringsbolag. En situation där försäkringsbolaget riskerar att inte klara solvenskraven kan till att börja med vara svår att upptäcka eftersom bolagen normalt inte har några akuta betalningsproblem. Det är också en bedömningsfråga huruvida solvenskraven klaras av eller inte. Om Finansinspektionen bedömer att det finns allvarliga ekonomiska problem men bolaget samtidigt klarar de formella solvenskraven finns det i många fall inte något självklart tillvägagångssätt för att hantera krisen när syftet är att se till försäkringstagarnas och de ersättningsberättigades bästa. Det kan vara bra att inte ge offentlighet till situationen – vilket innebär att nya premier fortsätter att betalas in – och försöka finna en lösning genom t.ex. beståndsöverlåtelse eller ny finansiering. Det kan också vara lämpligt att offentliggöra bolagets problem så att allmänheten inte betalar premier till ett bolag som inte har rimliga förutsättningar att kunna fullgöra sina åtaganden.</P> <P class="p293 ft7"><SPAN class="ft7">6.7.2</SPAN><SPAN class="ft33">Finansinspektionens möjligheter att ingripa i försäkringsbolag med ekonomiska problem</SPAN></P> <P class="p294 ft5">Den reglering och tillsyn som redan gäller och som kommer att gälla på försäkringsområdet innebär att Finansinspektionen har fått</P> <P class="p295 ft11">90</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38587x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p18 ft37">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">och kommer att fortsätta få ett större mandat när det gäller att ingripa mot försäkringsbolag med ekonomiska problem samtidigt som frågor som inte rör skyddet av försäkringstagarnas fordringar tonas ned. Bestämmelser som kommer med genomförandet av solvens II förefaller att fortsätta i samma riktning med att utöka tillsynsmyndigheternas befogenheter.</P> <P class="p64 ft5">En utvidgning av befogenheterna gavs vid genomförandet av solvens I direktivet<SPAN class="ft31">3</SPAN>. Finansinspektionen fick då möjligheten att förelägga ett försäkringsbolag eller dess styrelse att upprätta en ekonomisk saneringsplan som för godkännande skall överlämnas till Finansinspektionen. Liknande möjlighet fanns också sedan tidigare men den var då grundad på konkreta händelser. Det som skiljer detta ingripande är att sanktionen skall tillämpas när Finansinspektionen bedömer att försäkringstagarnas rättigheter hotas. I vilken utsträckning Finansinspektionen behöver motivera att försäkringstagarnas rätt hotas framgår inte. Bedömningsgrunden skiljer sig således från de kvantitativt definierade händelserna som baserar sig på ett försäkringsbolags kapitalbas.</P> <P class="p167 ft5">När kapitalbasen underskrider lagstadgad solvensmarginal skall Finansinspektionen förelägga bolaget eller dess styrelse att upprätta en plan för att återställa en tillfredsställande finansiell ställning och överlämna planen till inspektionen för godkännande. Om det emellertid har gått så långt att kapitalbasen underskrider en tredjedel av solvensmarginalen eller underskrider garantibeloppet, skall bolaget eller dess styrelse upprätta och för godkännande överlämna en plan för skyndsamt återställande av kapitalbasen.<SPAN class="ft31">4 </SPAN>Vidare får Finansinspektionen – om vissa förhållanden råder – begränsa bolagets förfoganderätt eller förbjuda bolaget att förfoga över sina tillgångar. Som yttersta åtgärd kan koncessionen förverkas. <SPAN class="ft31">5</SPAN></P> <P class="p128 ft5">Den nyare bestämmelsen som skall tillämpas när försäkringstagarnas rättigheter hotas syftar till att ge Finansinspektionen en möjlighet att ingripa även innan kapitalbasen understiger den erforderliga solvensmarginalen. Bestämmelsen ger alltså Finansinspektionen ett vidare mandat att ingripa mot försäkringsbolag som myndigheten antar ha ekonomiska problem. Denna bestämmelse kommer enligt liggande förslag att ytterligare kompletteras när det nya tjänstepensionsdirektivet genomförs i svensk rätt vid</P> <P class="p296 ft22"><SPAN class="ft61">3</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 2002/03:94.</SPAN></P> <P class="p126 ft22"><SPAN class="ft61">4</SPAN><SPAN class="ft59">19 kap. 11 § fjärde stycket FRL.</SPAN></P> <P class="p297 ft3"><SPAN class="ft61">5</SPAN><SPAN class="ft62">sjunde och nionde styckena.</SPAN></P> <P class="p104 ft11">91</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38588x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p298 ft5">årsskiftet.<SPAN class="ft31">6 </SPAN>Då kommer ett tillägg som innebär att Finansinspektionen får utse en särskild företrädare att sköta hela eller delar av driften av bolaget. Denna nya ingripandemöjlighet omfattar all livförsäkringsverksamhet, dvs. inte enbart tjänstepensionsverksamhet.</P> <P class="p51 ft5">Det framstår som oklart om, och i så fall hur, Finansinspektionen behöver motivera ett ingripande. Vidare är det oklart vilka konkreta åtgärder som får vidtas när de bedömer att försäkringstagarnas rättigheter hotas. Den saneringsplan som skall överlämnas skall enligt bestämmelserna godkännas av Finansinspektionen. Det kan ifrågasättas vilka åtgärder som får vidtas efter det att Finansinspektionen har begärt in en finansiell saneringsplan. Den skall godkännas av Finansinspektionen vilket naturligtvis ger betydande möjligheter att påverka innehållet i planen. Men vad händer efter det att planen har godkänts? Finansinspektionen själva har ställt sig tvekande till om det är möjligt att justera värdena på poster i kapitalbasen eller höja solvensmarginalen, så som nämns i direktiven bakom dessa bestämmelser.</P> <P class="p275 ft7"><SPAN class="ft7">6.7.3</SPAN><SPAN class="ft33">Förtydliganden av Finansinspektionens befogenheter</SPAN></P> <P class="p48 ft5"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning: </SPAN>Ett godkännande av den finansiella saneringsplanen när Finansinspektionen bedömer att försäkringstagarnas rättigheter hotas skall innebära en oberoende värdering av skuldtäckningstillgångar, tillgångsposter svarande mot kapitalbasen och åtaganden enligt gällande värderingsregler.</P> <P class="p299 ft5">Skälen för bedömningen:</P> <P class="p300 ft7">Genomförandet av solvens I</P> <P class="p96 ft5">I samband med genomförandet av solvens I diskuterade regeringen hur direktivets artiklar om justeringar av kapitalbas och solvensmarginal skulle genomföras i svensk rätt.<SPAN class="ft31">7 </SPAN>Artiklarna föreskriver bl.a. att medlemsstaterna skall se till att de behöriga myndigheterna har befogenhet att kräva att ett försäkringsföretag skall ha en högre föreskriven solvensmarginal för att säkerställa att det kan uppfylla solvenskraven inom den närmaste tiden. Nivån på den högre</P> <P class="p260 ft22"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft35">Prop. 2004/05:165.</SPAN></P> <P class="p301 ft37"><SPAN class="ft61">7</SPAN><SPAN class="ft63">Artikel 20a i första skadeförsäkringsdirektivet, i lydelse enligt artikel 1.7 i solvensskadedirektivet och artikel 24a i första livförsäkringsdirektivet, i lydelse enligt artikel 1.4 i solvenslivdirektivet. Artiklarna är likalydande för skaderespektive livförsäkring.</SPAN></P> <P class="p124 ft11">92</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38589x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p18 ft37">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">solvensmarginalen skall fastställa utifrån den finansiella saneringsplanen. Vidare skall myndigheterna ha befogenhet att justera ned värdena av alla poster som kan ingå i kapitalbasen. Möjligheten skall enligt direktiven i synnerhet kunna användas i de fall där dessa posters marknadsvärde har förändrats i betydande utsträckning sedan utgången av föregående räkenskapsår.</P> <P class="p75 ft5">De behöriga myndigheterna skall också ha befogenhet att vid bestämmandet av solvensmarginalen minska nedsättningen på grundval av återförsäkring. I direktiven uttalas dock att en sådan nedsättning förutsätter att återförsäkringsavtalen har ändrats eller försämrats i betydande utsträckning sedan föregående räkenskapsår eller att det inte finns någon, eller bara en obetydlig risköverföring i kontrakten för återförsäkring.</P> <P class="p75 ft5">Regeringen ansåg vid bestämmelsernas genomförande i svensk rätt att någon uttrycklig bestämmelse som ger myndigheten rätten att föreskriva en högre solvensmarginal eller justera ned värden på alla poster som kan ingå i kapitalbasen inte behövde genomföras.<SPAN class="ft31">8 </SPAN>Regeringen menade att Finansinspektionen inom ramen för stabilitetsprincipen redan har befogenheten att justera värdet på kapitalbasen. Stabilitetsprincipen innebär bl.a. att försäkringsrörelse skall bedrivas med en för rörelsens omfattning och beskaffenhet tillfredsställande soliditet.<SPAN class="ft31">9 </SPAN>Det medför bl.a. att Finansinspektionen kan beakta att vissa poster i den tillgångsmassa som motsvarar kapitalbasen<SPAN class="ft31">10</SPAN>, t.ex. organisationsinnehav och fastighetsinnehav, är mindre likvida och därmed av sämre värde som buffertkapital för att möta snabba förändringar i verksamheten<SPAN class="ft31">11</SPAN>. Liknande hänvisningar till stabilitetsprincipen gjordes för möjligheten att föreskriva en högre solvensmarginal.<SPAN class="ft31">12 </SPAN>Möjligheten att minska nedsättningen på grundval av återförsäkring genomfördes dock som en ny bestämmelse i 7 kap. 25 § FRL.</P> <P class="p302 ft5">Genom att inte genomföra bestämmelserna om möjligheten att justera ned kapitalbasen och föreskriva en högre solvensmarginal gick man emot Finansinspektionen. De hade i sitt remissvar anfört att det är oklart om det är möjligt att med stöd av stabilitetsprincipen justera ned värdet av alla poster som kan ingå i kapitalbasen och att lagtexten utifrån det bör förtydligas.</P> <P class="p303 ft22"><SPAN class="ft61">8</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 2002/2003:94 s. 40 ff.</SPAN></P> <P class="p126 ft22"><SPAN class="ft61">9</SPAN><SPAN class="ft59">Se 1 kap. 1 a § första stycket FRL och kapitel 2 i betänkandet.</SPAN></P> <P class="p92 ft22"><SPAN class="ft61">10</SPAN><SPAN class="ft64">Egentligen alla tillgångar eftersom kapitalbasen byggs upp av poster som är residualer i balansräkningen. I huvudsak är det eget kapital.</SPAN></P> <P class="p126 ft22"><SPAN class="ft61">11</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 1998/99:87 s. 177 och 270.</SPAN></P> <P class="p297 ft3"><SPAN class="ft61">12</SPAN><SPAN class="ft65">Prop. 1998/99:87 s.177 och prop. 1999/2000:99 s.40.</SPAN></P> <P class="p104 ft11">93</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38590x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft5">Utredningen har övervägt ett förtydligande i detta avseende genom att genomföra möjligheten för Finansinspektionen att höja nivån på den föreskrivna solvensmarginalen som skall fastställas utifrån den finansiella saneringsplanen. Det skulle i så fall ge Finansinspektionen en slags sanktionsmöjlighet kopplad till saneringsplanen. Det skulle på så sätt också varit möjligt att i ett enskilt fall höja solvensmarginalen så att de sanktioner som följer av dess underskridande blir tillämpliga.</P> <P class="p107 ft5">Utredningen menar emellertid att möjligheten att höja solvensmarginalen är en olämplig metod och ifrågasätter om det ens är direktivets avsikt. Skrivningarna avser i flera fall att korrigera förändringar sedan senast rapporterade räkenskapsår snarare än att ge tillsynsmyndigheten ett mandat som kan vara godtyckligt. Texten i direktivet förefaller snarare att syfta på en situation där antingen värderingar till anskaffningsvärde tillämpas eller när bolag inte rapporterar kvartalsvis eller vid behov oftare. I svensk tillsyn är det vedertaget att en bedömning av den finansiella ställningen alltid skall avse den aktuella situationen snarare än den senast rapporterade. Med de förslag som lämnas i denna utredning förtydligas också att bedömningen skall avse en realistisk finansiell ställning snarare än en som är baserad på betryggande värderingar eller anskaffningsvärden.</P> <P class="p71 ft5">Att föreslå möjligheten att justera ned värdena av alla poster som kan ingå i kapitalbasen är inte nödvändigt. Den möjligheten finns redan eftersom Finansinspektionen som en konsekvens av stabilitetsprincipen får göra justeringar i enskilda fall. Dessutom får de enligt de nya redovisningsbestämmelserna lämna närmare föreskrifter om villkor för att ta in poster i kapitalbasen (FRL 1 kap. 8 a §). Det innebär att Finansinspektionen har möjlighet att lämna föreskrifter om vilka poster som skall få ingå respektive inte ingå i kapitalbasen och hur posterna skall värderas.<SPAN class="ft31">13 </SPAN>Syftet är att skapa förutsättningar för en anpassning av beräkningen av kapitalbasen i försäkringsföretag. I propositionen refereras till att sådana anpassningar kan bli aktuella p.g.a. av direktiv och nationella redovisningsregler IAS/IFRS.</P> <P class="p304 ft3"><SPAN class="ft32">13 </SPAN>Prop. 2004/05:24 s. 138.</P> <P class="p56 ft11">94</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p18 ft37">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft7">Finansinspektionen bör göra en oberoende värdering</P> <P class="p192 ft5">Värdering av tillgångar och skulder innebär subjektiva bedömningar av deras värde. Det finns därför skäl att medge att Finansinspektionen får befogenhet att ingripa när de anser att försäkringstagarnas rätt är hotad, dvs. på en subjektiv bedömningsgrund snarare än ett kvantitativt mandat. Däremot anser utredningen att ingripandet behöver motiveras. Finansinspektionen skall därför göra en oberoende värdering av åtaganden, skuldtäckningstillgångar och de tillgångsposter som svarar mot kapitalbasen innan den finansiella saneringsplanen godkänns.</P> <P class="p65 ft5">Det är en sak att godkänna en refinansiering, omstrukturering eller annan metod för att finansiellt sanera rörelsen. En annan är att bedöma om de värden som den finansiella saneringsplanen bygger på är tillförlitliga. Hur har t.ex. försäkringsåtagandena värderats i de försäkringstekniska avsättningarna? Finns det en risk för att avsättningarna är för låga och att skuldtäckningen därmed är för liten? Samma frågeställning går att tillämpa på värderingen av skuldtäckningstillgångarna. För att kunna göra en bedömning av om den finansiella saneringsplanen är hållbar är det väsentligt att de ingående värdena på tillgångarna och åtagandena är så korrekta som de kan bli. Det torde vara en självklarhet i varje form av rekonstruktion av bolag. Utfallet av värderingen kan förstås vara både att bolaget är starkare, svagare eller oförändrat jämfört med bolagets egna bedömningar.</P> <P class="p226 ft5">Vid en sådan värdering bör Finansinspektionen ta hänsyn till att det finns en skillnad mellan att värdera skuldtäckningstillgångar och försäkringsåtaganden i ett redovisningsrespektive stabilitetsperspektiv. Såsom värderingsprinciper i ett redovisningsperspektiv utvecklas går värderingarna mer och mer mot marknadsvärden (verkligt värde).</P> <P class="p75 ft5">För skyddet av försäkringsfordringar är utvecklingen inom redovisningsområdet till nackdel. I samband med att ett försäkringsbolag har ekonomiska problem kommer andra frågeställningar in i värderingen av vissa tillgångar och åtaganden. Det kan t.ex. finnas tillgångsslag som inte längre har samma värde som när verksamheten utvecklades väl. Poster som dotterbolagsaktier och förutbetalda anskaffningskostnader och andra ”mjuka” värderingar får ett annat värde i en sådan situation. I ett försäkringsbolag med ekonomiska svårigheter är tidsperspektivet också annorlunda jämfört med en rörelse som går enligt plan. I ett stabilitetsperspektiv</P> <P class="p221 ft11">95</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38592x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">kan det således vara relevant att tillämpa värderingsreglerna annorlunda jämfört med det vanliga redovisningsperspektivet. Som framgått är denna skillnad i perspektiv mellan olika värderingssyften redan vedertaget som en konsekvens av de nyligen antagna redovisningsbestämmelserna.<SPAN class="ft31">14</SPAN></P> <P class="p106 ft5">Avsikten med Finansinspektionens värdering är inte att den skall ge samtliga skuldtäckningstillgångar ett lägre värde än vad som beräknats med stöd av gällande redovisnings- och värderingsregler i FRL. Som angivits ovan kan dock vissa tillgångsslags värdering försämras i takt med bolagets ekonomi. Sådana tillgångar bör av Finansinspektionen kunna värderas till ett lägre värde än vad bolaget självt gjort med stöd av gällande <NOBR>värderings-/redovisnings-</NOBR> regler. Värderingen av skuldtäckningstillgångarna kommer då i det enskilda fallet att kunna avvika från bolagets värderingar om Finansinspektionen finner att bolaget har tillämpat värderingsreglerna på ett felaktigt sätt. Det samma gäller för de tillgångsposter som svarar mot kapitalbasen.</P> <P class="p71 ft5">En förnyad värdering av åtagandena är än mer motiverad eftersom det för dessa normalt saknas jämförbara marknadsvärden. Därför skall Finansinspektionen göra egna bedömningar av avsättningarna där framför allt antagandena bakom värderingarna bör granskas. Även denna värdering kan komma att avvika.</P> <P class="p46 ft5">Syftet med den förnyade värderingen är att avgöra om skuldtäckningstillgångarna realistiskt sett utgör tillräckligt säkerhet för försäkringsfordringarna. Om den godkända finansiella ställningen visar att kapitalbasen understiger solvensmarginalen kommer bolaget omfattas av de ingripandeåtgärder som följer av 19 kap. 11 §. Om det godkända beslutsunderlaget visar att skuldtäckning inte upprätthålls skall Finansinspektionen förelägga bolaget att föra in mer tillgångar i skuldtäckningsregistret.</P> <P class="p72 ft5">Om det däremot visar sig att skuldtäckning upprätthålls och kapitalbasen överstiger den erforderliga solvensmarginalen skall inga förelägganden ske. I ett sådant läge har två bedömningar genomförts av parter med motsatta ekonomiska intressen. Det torde då vara svårt att hävda att försäkringstagarnas rättigheter kan anses vara hotade enligt de skuldtäcknings- och kapitalbasbestämmelser som finns.</P> <P class="p70 ft5">Utredningens överväganden om Finansinspektionens befogenheter när de anser försäkringstagarnas rätt hotad innebär att kon-</P> <P class="p56 ft3"><SPAN class="ft32">14 </SPAN>Prop. 2004/05:24 s.136 ff.</P> <P class="p56 ft11">96</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p18 ft37">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">kretisera vad den finansiella saneringsplanen innebär och att skapa ett underlag för ett legitimt beslut. Tyngdpunkten för Finansinspektionens åtgärder kommer att ligga på en självständig bedömning av om skuldtäckningstillgångarna realistiskt sett kan anses utgöra tillräcklig säkerhet för försäkringstagarnas fordringar. Bedömningen förutsätter en självständig värdering av skuldtäckningstillgångar, åtaganden och de tillgångsposter som svarar mot kapitalbasen. Det ligger i linje med utredningens uppfattning att tillsynen bör inrikta sig på dessa delar av balansräkningen.</P> <P class="p305 ft7"><SPAN class="ft7">6.7.4</SPAN><SPAN class="ft33">Behov finns att närmare se över bestämmelserna om ingripanden</SPAN></P> <P class="p77 ft5">I princip är det bra med bestämmelser som gör det möjligt för tillsynsmyndigheten att kunna ingripa i ett tidigt skede i syfte att säkerställa försäkringsfordringar. Sådana tidiga ingripanden utan kvantitativa mandat är dock känsliga och svåra att genomföra i praktiken eftersom de ofrånkomligen kommer att handla om bedömningar. För att tidiga ingripanden på en bedömningsgrund skall kunna fungera krävs det därför genomtänkta åtgärder som – i den utsträckning det är möjligt – är fastslagna på förhand. Även om utredningen genom sitt initiativ försökt konkretisera underlaget för den finansiella saneringsplanen är det fortfarande oklart om och i så fall hur Finansinspektionen skall behöva motivera sin bedömning om de anser att försäkringstagarnas rättigheter är hotade. Det är också oklart hur befogenheterna som följer på bedömningen skall hanteras.</P> <P class="p140 ft5">Tillägget till bestämmelsen om ingripande när försäkringstagarnas rättigheter bedöms vara hotade - som enligt liggande förslag innebär att Finansinspektionen får utse en särskild företrädare att sköta hela eller delar av driften av bolaget - framstår som en långtgående befogenhet. En extern inblandning i bolagets affärer – samtidigt som det enligt gällande kapitalbasregler kan vara solvent och skuldtäckning upprätthålls – bör åtminstone motiveras och föregås av en självständig bedömning av den finansiella ställningen så som beskrivits i det ovanstående.</P> <P class="p65 ft5">Utredningen befarar att den nuvarande och föreslagna lagstiftningen som ger Finansinspektionen rätt att ingripa på en bedömningsgrund är för otydlig för att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Det finns ett behov av att närmare i särskild ordning se</P> <P class="p264 ft11">97</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Registret med skuldtäckningstillgångar och förutsättningar för ingripanden</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">över reglerna om ingripanden när försäkringstagarnas rättigheter anses hotade. Övervägandena bör i så fall beakta andra liknande förslag som t.ex. Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66).</P> <P class="p306 ft11">98</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <P class="p307 ft53"><SPAN class="ft55">7</SPAN><SPAN class="ft66">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN></P> <P class="p308 ft5">Försäkringstagare i livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst har två olika anspråk på bolagen. Det är dels den försäkringsfordran som framgår av de garanterade åtaganden som finns i försäkringsavtalet eller som utfästs på andra sätt, dels anspråk på eventuell återbäring från livförsäkringsbolagets överskott. Det senare är en del av livförsäkringsbolagens egna kapital.</P> <P class="p75 ft5">För tillsynen över de anspråk som garanterats försäkringstagaren finns det ett försäkringsavtal som definierar försäkringsbolagets och försäkringstagarens rättigheter och skyldigheter. Tillsynen blir då i första hand en fråga om att uppmärksamma om risken att försäkringsfordringar inte skall kunna infrias blir allt för stor i ett enskilt institut. Det genomförs genom att kontrollera hur försäkringsåtaganden värderas och att bolagen innehar tillgångar av tillräcklig mängd och kvalitet för att säkerställa dessa. Utredningen har i kapitel 5 behandlat denna s.k. stabilitetstillsyn.</P> <P class="p65 ft5">Tillsynen över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital skiljer sig däremot från stabilitetstillsynen. Tillsynen handlar i stället om att bevaka det s.k. vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering. Denna reglering syftar till att skydda försäkringstagarnas</P> <P class="p309 ft5">– både enskilt och som grupp betraktat – anspråk i eget kapital från andra intressenters anspråk. Andra intressenter är främst aktieägare, garanter, bolagsledning, anställda och leverantörer, men även andra försäkringstagare. Med leverantörer menas först och främst mäklare som säljer försäkringar åt bolaget. Andra intressenter än försäkringstagarna och ägarna kan tillsammans kallas bolagets agenter och förenas av att de tillsammans står för merparten av bolagets driftkostnader.</P> <P class="p13 ft5">Vad gäller försäkringstagarnas anspråk i eget kapital kan detta inte utläsas från individuella försäkringsavtal. I stället framgår storleken av gruppens rättighet till eget kapital av vad som inte har förbrukats eller kan komma att förbrukas för andra ändamål eller</P> <P class="p130 ft11">99</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38596x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">av andra intressenter. Tillsynen kan således inte utgå från rättigheter enligt avtal eller t.ex. tillsyn av tillgångsregister. I stället måste tillsynen inrikta sig på att förhindra interna eller externa transaktioner där det egna kapitalet används på ett sätt som åsidosätter försäkringstagarnas intressen i det egna kapitalet.</P> <P class="p310 ft1"><SPAN class="ft1">7.1</SPAN><SPAN class="ft18">Reglering som skyddar försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Den reglering som avser att skydda försäkringstagarnas anspråk och som nämns i direktiven är vinstutdelningsförbudet, skälighetsprincipen för gamla avtal och de associationsrättsliga generalklausulerna. Dessa tar på olika sätt tillvara försäkringstagarnas intressen i eget kapital gentemot andra intressenter. Till närliggande reglering bör även kontributionsprincipen fogas. Den handlar om fördelning av överskottet mellan enskilda försäkringstagare. Vid fördelningen kan försäkringstagarna ha olika anspråk på kapitalet beroende på t.ex. produkt eller i vilken fas de befinner sig i. Kontributionsprincipen bevakar således också försäkringstagarnas intresse i eget kapital, men inte gentemot andra intressenter utan försäkringstagarna sinsemellan. Även generalklausulerna har utformats så att de anger att enskilda försäkringstagares anspråk i det egna kapitalet inte får behandlas otillbörligt sämre än andra försäkringstagares anspråk.</P> <P class="p311 ft5">Vinstutdelningsförbudet<SPAN class="ft20">1</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Vinstutdelningsförbudet innebär att vinstutdelning till aktieägare eller garanter i livförsäkringsbolag får ske endast om det följer av bolagsordningen.<SPAN class="ft31">2 </SPAN>Vinstutdelningsförbudet skyddar således försäkringstagarna från att aktieägarna eller garanterna får utdelning på det kapital de satt in i rörelsen. Garanter som ställer upp med garantikapital när ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas får sin ersättning i form av ränta på garantikapitalet och genom att det skall återbetalas i sin helhet när det inte längre behövs.</P> <P class="p72 ft5">Vinstutdelningsförbudet omfattar inte enbart den formella vinstutdelningen som beslutas på bolagsstämman eller stämman i</P> <P class="p312 ft19"><SPAN class="ft67">1</SPAN><SPAN class="ft68">Vinstutdelningsförbudet är egentligen inte ett förbud, men benämningen för när livförsäkringsbolag får dela ut vinst är vedertagen och används även i direktiven till utredningen.</SPAN></P> <P class="p181 ft3"><SPAN class="ft34">2</SPAN><SPAN class="ft36">12 Kap. 2 § FRL.</SPAN></P> <P class="p56 ft11">100</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38597x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">de ömsesidiga bolagen. Förbudet måste även omfatta – som nämns i direktiven – möjligheten för garanter i ömsesidiga bolag och aktieägare i <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> försäkringsaktiebolag att på annat sätt tillgodogöra sig värden. Sådan överföring av värden brukar kallas olovlig eller dold vinstutdelning. I ett aktiebolag kan dold vinstutdelning gynna ägaren på olika sätt. I ett ömsesidigt bolag saknas ”ägare” men överföring av värden kan göras av andra skäl som hänger ihop med garanternas intressen.</P> <P class="p313 ft5">Skälighetsprincipen för gamla avtal</P> <P class="p67 ft5">Skälighetsprincipens syfte i den gamla regleringen var att premier och återbäring skulle bestämmas så att den slutliga kostnaden blev skälig med hänsyn till försäkringens art. Vidare ingick i skälighetsprincipen att försäkringsvillkoren skulle vara skäliga och krav på skälighet i skaderegleringen. I samband med försäkringsrörelsereformen år 2000 avskaffades emellertid skälighetsprincipen. Motivet till det var att de syften som skälighetsprincipen försökte uppnå i stället kan uppnås effektivare på en avreglerad försäkringsmarknad. Skäliga priser och villkor skall snarare än att bestämmas av staten definieras av marknadens prissättning av produkter som konstrueras utan hämmande restriktioner från rörelseregleringen. Enligt en övergångsbestämmelse gäller dock fortfarande kravet på premie- och kostnadsskälighet för avtal som tecknades före den 1 januari år 2000.<SPAN class="ft31">3 </SPAN>Bestämmelsen gäller även om en sådan försäkring har förnyats efter reformens ikraftträdande. Denna resterande del av skälighetsprincipen kan dock avtalas bort av parterna i försäkringsavtalen. Skälet till övergångsregeln var att säkerställa att livförsäkringstagarnas rätt till överskott inte skulle försämras för premier tecknade enligt den gamla skälighetsprincipen (prop. 1998/99:87, s. 354). Skälighetsprincipens skydd för försäkringstagarnas anspråk i eget kapital är lika giltig i livförsäkringsaktiebolagen som i de ömsesidiga livförsäkringsbolagen.</P> <P class="p314 ft3"><SPAN class="ft32">3 </SPAN>12 kap. 14 § FRL.</P> <P class="p315 ft11">101</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38598x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft5">Associationsrättsliga generalklausulerna</P> <P class="p133 ft5">De associationsrättsliga generalklausulerna syftar till att sätta gränser för majoritetens bestämmanderätt, eftersom den annars avsiktligt kan missbruka sin makt till skada för minoriteten. Genom den förändring av klausulernas innehåll som nyligen skedde (prop. 2003/04:109 s.42 f) får inte otillbörliga fördelar varken ges till enskilda försäkringstagare eller till andra intressenter, på bekostnad av försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt till andel i bolagets ackumulerade vinst. Generalklausulerna har därmed betydelse för såväl förhållandet mellan olika intressentgrupper (såsom försäkringstagare och aktieägarna) som förhållandet mellan olika försäkringstagare. Genom att ändra generalklausulerna på detta sätt får försäkringstagarna i de <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> bolagen i detta avseende samma ställning som en aktieägare.</P> <P class="p311 ft5">Kontributionsprincipen</P> <P class="p96 ft5">Kontributionsprincipen handlar om fördelningen av överskottet mellan försäkringstagarna. Livförsäkringsbolagen skall gottskriva återbäring till försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade med en fördelning som utgår från försäkringsavtalets bidrag till överskottet.<SPAN class="ft31">4 </SPAN>Principen kan avtalas bort genom bestämmelser i bolagsordningen eller i försäkringsavtalen. Kontributionsprincipen har sin grund i att försäkringstagarna inte är en homogen grupp. De ingår i olika bestånd med olika avtalsinnehåll där avtalstidernas längd varierar. Samtidigt befinner de sig i olika faser i sin försäkring.</P> <P class="p316 ft5">Intressenter i eget kapital</P> <P class="p133 ft5">Bestämmelserna som på olika sätt skyddar försäkringstagarnas anspråk i eget kapital kan också hänföras till vilken intressent som de avser att skydda försäkringstagarna mot. Vinstutdelningsförbudet reglerar relationen mellan ägare – aktieägare eller garanter</P> <P class="p317 ft5">– och försäkringstagare avseende uppkommen vinst eller vinst som annars hade kunnat uppkomma.</P> <P class="p238 ft3"><SPAN class="ft32">4 </SPAN>12 kap. 6 § FRL.</P> <P class="p56 ft11">102</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB38599x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft5">Skälighetsprincipen för gamla avtal reglerar relationen mellan bolagets agenter och försäkringstagare avseende bolagets driftkostnader.</P> <P class="p14 ft5">Kontributionsprincipen reglerar förhållandet försäkringstagare sinsemellan vid fördelning av uppkommen vinst som återbäring. Kontributionsprincipen handlar således om att fördela försäkringstagarnas anspråk i eget kapital rättvist dem emellan.</P> <P class="p318 ft5">Genom att tillämpningen av de associationsrättsliga generalklausulerna<SPAN class="ft31">5 </SPAN>nyligen utvidgades har försäkringstagarna som intressenter i eget kapital blivit uppmärksammat. Bestämmelsen stärker försäkringstagarnas rätt i de <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> bolagen i förhållande till andra intressenter, men också försäkringstagarnas rättigheter sinsemellan.</P> <P class="p319 ft1"><SPAN class="ft1">7.2</SPAN><SPAN class="ft18">Bakgrund till vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering</SPAN></P> <P class="p67 ft5">Skälet till att det finns en reglering som förbjuder vinstutdelning från livförsäkringsbolag och andra regler som bevakar försäkringstagarnas fordran i eget kapital, är att livförsäkringsbolagen sedan lång tid tillbaka är finansierade med försäkringstagarnas pengar. Det har skett genom att livförsäkringsbolagen till följd av regleringen har tagit in högre premier än vad som rimligen krävs för att de skall kunna infria sina åtaganden mot försäkringstagarna. Det uppkomna överskottet i rörelsen har kommit att fungera som riskkapital i bolagen. Från lagstiftarens sida har det alltid varit klart att dessa överskott tillhör försäkringstagarna och skall gottskrivas dem</P> <P class="p320 ft5">– i den mån de inte behövs som riskkapital (buffert) i livförsäkringsbolagen – i form av återbäring.</P> <P class="p14 ft5">Gottskrivning av återbäring har vanligen skett genom utbetalning av ett tilläggsbelopp i samband med att de avtalade försäkringsersättningarna utbetalats, antingen ett individuellt beräknat tillägg eller ett kollektivt utjämnat pensionstillägg. Andra former av gottskrivning som premierabatt och kontant utbetalning förekommer också. Inom individuell livförsäkring har bolagen för att möta kontributionsprincipens krav på en skälig fördelning försäkringstagare emellan sedan länge tillämpat en metod för att löpande beräkna varje avtals uppskattade bidrag till överskottet. Så småningom utvecklades en praxis att till försäkringstagarna löpande</P> <P class="p89 ft3"><SPAN class="ft32">5 </SPAN>8 kap. 15 § och 9 kap. 19 § FRL.</P> <P class="p315 ft11">103</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385100x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">kommunicera de preliminärt beräknade individuella andelarna i överskottet och vad de kunde förväntas räcka till för återbäring. Det totala överskottet och dess individuella andelar kan emellertid inte vara, och är inte, garanterade till något belopp eftersom det är eget kapital. Överskottet ”blir vad det blir” när andra intressenter har tagit sitt och när bufferten i bolagen är tillräcklig. Eftersom försäkringstagarnas överskott sålunda är en residual har det krävts särskild reglering för att bevaka residualen från andra intressenter.</P> <P class="p72 ft5">Sådan reglering är det vinstutdelningsförbud som kom till i samband med 1982 års försäkringsrörelselag och som förbjöd vinstutdelning till aktieägare och garanter. Vinstutdelningsförbudet var emellertid inget nytt vid denna tidpunkt utan snarare en förlängning av den skälighetsprincip som gällt sedan 1948 års lag om försäkringsrörelse. Innebörden av skälighetsprincipen – att allt överskott skulle återgå till försäkringstagarna och att kostnaderna i bolagen skulle vara skäliga – hade dock redan sin motsvarighet i grunderna även innan principen togs upp i lag. Det fanns då i grunderna en särskild s.k. omkostnadsplan som inte fick överskridas.<SPAN class="ft31">6</SPAN></P> <P class="p107 ft5">Utredningen som föreslog att skälighetsprincipen skulle tas upp i lag ansåg att den skulle jämställas med soliditetsprincipen som sedan 1914 var lagfäst. Soliditetsprincipen låg till grund för att säkerställa att försäkringsbolagen (den omfattade både liv- och sakförsäkring) hade tillräcklig soliditet för att kunna infria sina åtaganden. Redan på den tiden var åtagandena långa vilket enligt lagstiftaren ställde särskilt stora krav på solida bolag. Soliditeten i bolagen byggdes upp genom att lägga in betydande säkerhetsmarginaler i premiesättningen. I praktiken skedde det genom att Försäkringsinspektionen reglerade innehållet i grunderna som innehöll de viktiga parametrarna för premiesättningen. I en normal utveckling förväntades att betydande överskott skulle uppstå i rörelsen. Skäligheten talade för att dylika överskott ”i lämplig form tillgodoföres försäkringstagarna och fördelas mellan dem på ett rättvist sätt”.<SPAN class="ft31">7 </SPAN>Överskotten kom, som nämnts, samtidigt att fungera som finansiering i bolagen.</P> <P class="p292 ft5">I samband med att skälighetsprincipen sålunda lagfästes 1948 för livförsäkringsbolagen kom livförsäkringsrörelse att bedrivas praktiskt taget helt för försäkringstagarnas räkning. Allt överskott som inte behövdes för konsolideringen (riskkapital) och bolagets kost-</P> <P class="p321 ft22"><SPAN class="ft34">6</SPAN><SPAN class="ft35">SOU 1946:34 s. 34.</SPAN></P> <P class="p110 ft3"><SPAN class="ft34">7</SPAN><SPAN class="ft36">SOU 1960:11 s. 255.</SPAN></P> <P class="p56 ft11">104</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft5">nader skulle återgå till försäkringstagarna. Man tillät dock att livförsäkringsaktiebolagen fick utdelning på sitt aktiekapital. Genom bestämmelser i bolagsordningen fick aktieägarna rätt till en årlig utdelning som i slutet av <NOBR>1950-talet</NOBR> uppgick till högst 5 procent av aktiekapitalet.<SPAN class="ft31">8 </SPAN>Eftersom aktiekapitalet var och är försvinnande litet i bolagen var denna utdelning att betrakta som försumbar. År 1969 upphörde Skandia liv, som sista bolag, med att ta en sådan begränsad form av utdelning.<SPAN class="ft31">9</SPAN></P> <P class="p13 ft5">Skälighetsprincipen begränsade således starkt möjligheterna för aktieägarna till livbolagen att ta ut vinst ur sina bolag. Ordningen var fullt rimlig till följd av de stora överskott som livbolagen fick via den tvingande överprissättningen av sina åtaganden. I samband med att vinstutdelningsförbudet infördes i lag 1982 fanns det bara två livförsäkringsaktiebolag i Sverige. Det var Skandia Liv som redan 1968 tagit in förbud för bolagsstämman att besluta om utdelning av vinstmedel till aktieägarna och Återförsäkringsaktiebolaget Sverige.<SPAN class="ft31">10</SPAN></P> <P class="p93 ft5">I en artikelserie i Nordisk Försäkringstidskrift (NFT) har debatterats om varför skälighetsprincipens innebörd kom att lagfästas genom ett förbud mot att dela ut vinst i svenska livförsäkringsbolag.<SPAN class="ft31">11 </SPAN>Förarbetena till lagen är knapphändiga. Lagstiftningsärendet grundade sig på ett betänkande från Försäkringsrörelseutredningen, Ny lag om försäkringsrörelse (Ds E 1980:6). Utredningen konstaterade att livförsäkringsbolagen drevs helt för försäkringstagarnas räkning och att alla aktiebolag utom ett – Återförsäkringsaktiebolaget Sverige – i sina bolagsordningar tagit in förbud för bolagsstämman att besluta om utdelning av vinstmedel till aktieägarna. Utredningen anförde vidare att ”genom införandet av förbudet mot vinstutdelning i livförsäkringsbolag endast lagfäst gällande praxis inom försäkringsbranschen”.</P> <P class="p167 ft5">I efterföljande proposition anslöt man sig till denna bedömning att förbudet stämde väl överens med den praxis som hade bildats inom branschen. Eftersom Återförsäkringsaktiebolaget Sverige ägdes av ett antal livförsäkringsbolag skulle den vinstutdelning som skedde i det bolaget ändå stanna inom livförsäkringsverksamheten och därmed återgå till försäkringstagarna.<SPAN class="ft31">12 </SPAN>Bolaget hade i praktiken</P> <P class="p322 ft22"><SPAN class="ft61">8</SPAN><SPAN class="ft59">ibid. s. 257.</SPAN></P> <P class="p126 ft22"><SPAN class="ft61">9</SPAN><SPAN class="ft59">NFT 3/2002 Anders Kleverman, Vinstutdelningsförbudets konsekvenser i praktiken.</SPAN></P> <P class="p126 ft22"><SPAN class="ft61">10</SPAN><SPAN class="ft59">ibid.</SPAN></P> <P class="p126 ft22"><SPAN class="ft61">11</SPAN><SPAN class="ft59">NFT 3/2001, NFT 4/2001, NFT 3/2002 och NFT 1/2003.</SPAN></P> <P class="p297 ft3"><SPAN class="ft61">12</SPAN><SPAN class="ft62">Prop. 1981/82:180 s. 262.</SPAN></P> <P class="p315 ft11">105</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">funktionen att utjämna riskerna direktbolagen sinsemellan och skapa en branschgemensam riskbedömning.</P> <P class="p46 ft5">Att det finns ett vinstutdelningsförbud i lagen är således en kodifiering av en praxis som länge gällt i branschen. Det har diskuterats hur det kom sig att bolagen frivilligt tog in i sina bolagsordningar lydelser om att någon vinstutdelning till aktieägarna inte fick ske. En bidragande orsak var troligen den socialiseringsdebatt som fördes under 1930- och <NOBR>1940-talen.</NOBR> Det ansågs vara oskäligt att tjäna pengar på människors livförsäkringsbehov. Försäkringsverksamhet skulle – som departementschefen i förarbetena till 1948 års rörelselag uttalade – främst betraktas ur social synvinkel.<SPAN class="ft31">13 </SPAN>Andra kompletterande teorier framfördes i NFT där livförsäkringsaktiebolagen av konkurrensskäl mot de ömsesidiga livbolagen skulle ha infört sådana begränsningar. För försäkringsbolagen var heller inte ett vinstutdelningsförbud så dramatiskt eftersom det var allmänt känt att det fanns andra fördelar med att äga ett <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> bolag, t.ex. genom att fördela kostnader för gemensamma investeringar eller genom att sköta dess kapitalförvaltning.<SPAN class="ft31">14</SPAN></P> <P class="p323 ft7"><SPAN class="ft7">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft33">Avregleringen har förändrat förutsättningarna för tillsyn över vinstutdelningsförbudet</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Genom den avreglering som har skett inom försäkringsområdet under de senaste tio till femton åren har betydelsen av att försäkringstagarna bidrar med riskkapital inom livförsäkring förändrats. Fram till 1985 då behovsprövningen avskaffades var branschen genomreglerad. Genom att förhandsgodkänna de beräkningar som låg till grund för premier och avsättningar (grunderna) bestämde i praktiken dåvarande Försäkringsinspektionen i samråd med branschen produktutbudet och såg till att bolagen var solida. Behovsprincipen såg till att nyetableringar av bolag endast fick ske om regeringen ansåg att det fanns ett behov i samband med prövningen av koncessionsansökan. Övervakningen av skälighetsprincipen skulle se till att kostnadsuttaget i bolagen var skäligt och att försäkringstagarna fick skäliga villkor och skadereglering. Hårda placeringsrestriktioner fanns för medel som motsvarade försäkringstekniska skulder. Staten kunde således både genom en omfattande</P> <P class="p324 ft22"><SPAN class="ft61">13</SPAN><SPAN class="ft59">Prop. 1948:50 s. 158.</SPAN></P> <P class="p110 ft3"><SPAN class="ft61">14</SPAN><SPAN class="ft62">NFT 3/2002 s.357.</SPAN></P> <P class="p56 ft11">106</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">reglering och därutöver tillsyn på nära håll kontrollera och sanktionera livbolagens förehavanden.</P> <P class="p40 ft5">Vidare gjorde det nära samarbetet med branschen och de olika branschöverenskommelserna att bolagen kontrollerade varandra i stället för att konkurrera. Man kan ha olika åsikter om en sådan ordning, men betydelsen av det gemensamma tankesätt eller kultur hos bolagsföreträdare som genomsyrade branschen och styrde agerandet vid denna tid skall inte underskattas. Det fanns – och förekommer fortfarande – en grundsyn om att alltid se till kollektivets bästa vid olika beslut. I och med branschglidning och konsolidering av den finansiella industrin har emellertid andra värderingar importerats till försäkringssektorn. Denna mer osynliga normförändring har inneburit att fokus skiftats från försäkringstagarnas intressen till aktieägarnas.</P> <P class="p137 ft5">Efter den avreglering som har skett är således situationen annorlunda. Grundläggande för den nya regleringen är att konkurrens mellan bolagen skall skapa effektiva bolag med ett rikt produktutbud. I stället för detaljreglering av priser och produkter genom förhandsgodkännande av grunder och branschöverenskommelser ställs krav på information. Konkurrensen förutsätts ersätta skälighetsprincipens syfte. Fri etableringsrätt råder om bolagen möter kraven för koncession. Placeringsreglerna är friare. För de tillgångar som motsvarar försäkringstagarnas andel i eget kapital (återbäringsmedlen) finns inga placeringsrestriktioner (det fanns det heller inte förut, men indirekt kunde bolagen påverkas genom de allmänna principerna). Genom avregleringen har inflytandet över bolagen stärkts för ägarna, ledning, anställda och bolagens leverantörer på bekostnad av statens kontroll.</P> <P class="p100 ft5">Den reglering som tidigare skyddade försäkringstagarnas bidrag till eget kapital har således avskaffats i stora delar men försäkringstagarnas anspråk i eget kapital kvarstår oförändrat. Det är skyddat på så sätt att det inte råder någon tvekan om att kapitalet tillhör försäkringstagarna. Kapitalet är dock fortfarande en residual för vad som blir över när andra tagit sitt. Tillsynen över vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering syftar till att bevaka residualen.</P> <P class="p65 ft5">Soliditetsprincipen (idag stabilitetsprincipen) har således lett fram till en situation där försäkringstagarna bidrar med merparten av riskkapitalet i livförsäkringsbolagen. För detta har försäkringstagarna inte fått ett motsvarande inflytande över rörelsen. I stället har lagstiftaren genom olika bestämmelser tagit ansvar för det</P> <P class="p325 ft11">107</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">kapital som genom åren har tillåtits finansiera livförsäkringsbolagen. I den tidigare detaljregleringen fungerade denna ordning hjälpligt. Det kan dock ha antagits ha haft negativa konsekvenser i form av ett likformigt produktutbud och ineffektiva bolag.</P> <P class="p46 ft5">Utredningen har tolkat sitt uppdrag som att undersöka om lagstiftarens ansvar för försäkringstagarnas andel i eget kapital genom reglering och tillsyn är konsistent med lagstiftningen som numera gäller även för livförsäkringsverksamhet.</P> <P class="p326 ft1"><SPAN class="ft1">7.3</SPAN><SPAN class="ft18">Dagens förutsättningar för tillsyn över bestämmelserna</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Finansinspektionens tillsyn över vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering är inte oproblematisk. Tillsyn över att det inte sker någon direkt vinstutdelning på bolagsstämman är inget problem. Utmaningen i tillsynen ligger snarare i att det inte sker någon förtäckt vinstutdelning till aktieägare, garanter eller andra närstående intressen. Vidare skall inspektionen ha tillsyn över att kostnadsskäligheten inte kränks genom orimligt höga provisioner eller bonus och över att vissa försäkringstagargrupper inte gynnas systematiskt på andras bekostnad. En sådan tillsyn är svår eftersom det finns otaliga möjligheter att på olika sätt kringgå bestämmelserna och att det i många fall är omöjligt att definiera vad som är ”skäliga kostnader” eller ett marknadspris. Möjligheten att systematiskt gynna vissa försäkringstagargrupper på bekostnad av andra är också svår att genomlysa.</P> <P class="p242 ft5">Även om tillsynen över dessa bestämmelser– som påvisas närmare i det nedanstående – är svår, så är det naturligtvis så att bestämmelserna anger en riktning för bolagens agerande och verkar positivt på beteenden i bolagen. Det är när bestämmelserna av någon anledning kringgås som det är svårt för inspektionen att upptäcka det.</P> <P class="p327 ft7"><SPAN class="ft7">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Tillsyn över vinstutdelningsförbudet</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Affärstransaktioner som riskerar att vara en överträdelse av vinstutdelningsförbudet är sådana som görs upp mellan parter som inte är oberoende eller saknar motstående ekonomiska intressen, dvs. att transaktionerna inte görs upp på s.k. armlängds avstånd.</P> <P class="p328 ft11">108</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p289 ft5">En försäljning till underpris eller köp till överpris av en tillgång innebär att livbolaget får lägre vinst och lägre eget kapital än vad det annars skulle ha fått. Om livförsäkringsbolaget gör en sådan affär skulle det kunna vara ett brott mot vinstutdelningsförbudet. För Finansinspektionen kan det i många fall vara svårt att upptäcka om affärer av sådant slag överhuvudtaget har ägt rum. Om de upptäcks blir det i praktiken mycket svårt för Finansinspektionen att avgöra om det skett en under- eller överprissättning. Avgörandet om något otillåtet har skett kan också försvåras genom komplexa ägarförhållanden och koncernstrukturer.</P> <P class="p65 ft5">Andra transaktioner som är svåra att genomlysa är när nya verksamheter startas i dotterbolag till livbolaget eller i nya verksamhetsgrenar inom livbolaget. Försäkringstagarna i livförsäkringsbolaget får då svara för investeringar och risker under uppbyggnaden av bolaget. Livförsäkringsbolaget kan sedan sälja dotterbolaget till något bolag inom gruppen utan att få rättmätig ersättning för övervärden.</P> <P class="p93 ft5">Andra typer av transaktioner kan vara ännu svårare att genomlysa. Oftast är den juridiska organisationen i en finansiell koncern inte avspeglad i den dagliga operativa verksamheten. Ett livförsäkringsbolag med vinstutdelningsförbud och ett utdelande bolag kan således ingå i samma operativa verkställande enhet i organisationen. Det är då inte lika säkert att det finns avtal och gemensam redovisning för att t.ex. fördela de gemensamma driftkostnaderna. Ofta är det samma funktion och samma anställda som hanterar driftkostnadsfördelningen mellan de två bolagen. Vid sådana fördelningar finns det utrymme för subjektiva bedömningar som i praktiken är omöjliga att genomlysa för en utomstående.</P> <P class="p65 ft5">Vinstöverföring och förtäckta lån kan också ske genom återförsäkring. Återförsäkringsavtal är inte reglerade och gränserna mellan affärsmässigt motiverbar riskreduktion, vinstöverföring och låneverksamhet är flytande.</P> <P class="p75 ft5">Genom att kombinera en underprissatt produkt, som tillhandahålls av livförsäkringsbolaget, med en produkt som tillhandahålls av ett vinstutdelande företag som kontrolleras av samma ägare (korssubvention) kan värden överföras till ägaren. Produkten som tillhandahålls av det vinstutdelande försäkringsbolaget behöver inte vara överprissatt i förhållande till marknadsvärdet för att subventionen skall vara lönsam för ägarna av livförsäkringsbolaget; det är tillräckligt att priset ger en positiv marginal för det vinstutdelande</P> <P class="p329 ft11">109</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <P class="p0 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital SOU 2005:85</P> <P class="p105 ft5">bolaget. Sjukförsäkring och fondförsäkring är exempel på två områden där korssubventionering är möjlig.</P> <P class="p46 ft5">Livförsäkringsbolag kan också förvärva företag i syfte att bevara en intresse- eller maktsfär utan hänsyn till om det tryggar försäkringsåtaganden eller ger ökad möjlighet till god avkastning. I sådana fall är det emellertid inte fråga om att tillgodogöra sig värden ur livbolaget. I stället används livförsäkringsbolaget som ett medel för att nå strategiska mål för ägarna vars alternativkostnad hade varit betydligt högre (en ”billig” aktiemajoritet i ett icke vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag ger via placeringsportföljen stort inflytande i de av livbolaget ägda bolagen). I detta fall är det avsaknaden av alternativa mer lönsamma transaktioner som utgör skadan för försäkringstagarna. Att bedriva tillsyn över transaktioner som inte genomförts är inte möjligt.</P> <P class="p275 ft7"><SPAN class="ft7">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft33">Tillsyn över skälighetsprincipen för gamla avtal</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Tillsyn över skälighetsprincipen för gamla avtal kan sägas finnas till för att det saknas vinstintresse hos ägaren till försäkringsbolaget. Det saknas en intressent som står sist i raden av fordringsägare och som har förväntningar på att det återstår ett överskott när andra intressenter har fått sina anspråk tillgodosedda. När styrelsen förhandlar med verkställande direktören och indirekt de anställda om ersättning mm. saknas motsatta ekonomiska intressen. Detta riskerar skapa ett maktvakuum som ger utrymme för andra intressenter att få kontroll över bolaget eller att en ineffektiv skötsel får fortgå längre än vad som skulle vara möjligt om aktieägarna hade ett reellt vinstintresse. Detta kan ske utan att bolagets företrädare nödvändigtvis är medvetna om det.</P> <P class="p131 ft5">Ett exempel på en grupp som kan gynna sig i en miljö där vinstintressen saknas är bolagsledning, anställda och leverantörer, t.ex. mäklarna och säljkårerna i livförsäkringsbolag. Deras provisionsbaserade ersättningar har genom åren varit mycket höga. Det har uppmärksammats av Finansinspektionen som vid några tillfällen ingripit mot denna typ av subventioner, bl.a. korta kapitalförsäkringar år 1987 och för låga premier i skadeförsäkringsrörelse år 1991 (se SOU 1995:87 s. 116).</P> <P class="p106 ft50">I övrigt får det anses som mycket svårt att utifrån bedöma vad som kan betraktas som skälig ersättning för t.ex. anskaffning av en försäkring. Problematiken löstes tidigare genom branschgemen-</P> <P class="p182 ft11">110</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">samma provisionssatser och säljarmonopol. En tillsyn över kostnadsskäligheten, dvs. att inte agenter oskäligt gynnas på försäkringstagarnas bekostnad, skulle innebära en granskning av samtliga transaktioner som redovisas som driftkostnader i bolagets resultaträkning. Det är naturligtvist inte möjligt. Även om det sker stickprov eller granskning av någon särskild post så återstår problemet med att värdera den eventuella oskäligheten.</P> <P class="p330 ft7"><SPAN class="ft7">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft33">Tillsyn över kontributionsprincipen</SPAN></P> <P class="p223 ft5">Överskott som finns kvar i bolagets eget kapital efter att övriga intressenter tagit sitt skall enligt kontributionsprincipen fördelas till försäkringstagarna i proportion till att de har bidragit till dess uppkomst. Först skall överskottet fördelas mellan olika försäkringsgrenar och inom dessa mellan olika bestånd av försäkringstagare. Därefter skall det fördelas inom de olika bestånden på enskilda försäkringstagare. Till sist skall en fördelning över de olika avtalstiderna göras. Fördelning skall samtidigt avvägas mot hela bolagets riskkapitalbehov.</P> <P class="p129 ft5">Försäkringstagarna är som nämnts tidigare inte en homogen intressentgrupp utan kan också ha motstridiga intressen. Det förekommer att vissa försäkringstagargrupperingar inom ett försäkringsbolag direkt eller indirekt är starkare företrädda i styrelsen eller på något sätt ger fördelar åt bolaget. När uppkomna överskott skall fördelas mellan försäkringsgrenarna finns det en risk att väl företrädda intressen fördelar överskottet så att det gynnar dem.</P> <P class="p13 ft5">Tillsyn över fördelningen mellan försäkringsgrenar, så som definierat i ÅRFL och redovisat i den detaljerade resultatanalysen i årsredovisningen, torde dock vara möjlig genom att de olika försäkringsgrenarna skall betraktas som ”bolag i bolaget”. I sammanhanget kan dock nämnas att den mycket detaljerade föreskriften (FFFS 2004:21, Föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag) utelämnar krav på att försäkringstagarnas bidrag till det egna kapitalet i sin helhet skall redovisas på försäkringsgrenarna. Endast konsolideringsfonden skall redovisas. Föreskriften kräver heller inte redovisning av hur eventuella förluster täcks mellan försäkringsgrenarna.</P> <P class="p65 ft50">Även inom de föreskrivna försäkringsgrenarna förekommer inhomogena bestånd som får del i överskott genom olika metoder. Ett typexempel är försäkringsgrenen tjänstepension där försäkrade</P> <P class="p331 ft11">111</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">förmåns- och premiebestämda tjänstepensionsutfästelser har olika intressentgrupper (arbetsgivare respektive arbetstagare) och som får del i överskott genom fundamentalt olika metoder (pensionstilläggsmetod kombinerad med premierabatt respektive retrospektivreservmetod). När dessa samredovisas i samma försäkringsgren finns ingen praktisk möjlighet utan långtgående insatser att avgöra om den ena gruppen gynnas medvetet och systematiskt på den andras bekostnad. I alla händelser är det svårt att avgöra hur stor skadan i så fall är. Frågan är aktuell i och med att de kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensionsutfästelserna ökat i omfattning under senare år. Det finns exempel på bolag som gör en uppdelning på relevanta försäkringsbestånd i nu beskrivna fall trots att föreskrifterna inte stipulerar det. En sådan åtgärd är bra för genomlysningen av bolaget och det finns naturligtvis inga hinder för att bolagen tar egna initiativ på redovisningsområdet.</P> <P class="p123 ft5">Tillsyn över bolagens verkställande av kontributionsprincipen har i praktiken begränsats till tillsyn över de överskott som fördelas med hjälp av retrospektivreservmetoden. Metoden används för fördelning av överskott mellan försäkringstagare för långa livförsäkringsavtal, huvudsakligen privatägda kapital- och pensionsförsäkringar, försäkrade avgiftsbestämda tjänstpensionsutfästelser (”premiebestämda tjänstepensioner”) och försäkrade förmånsbestämda individuella tjänstepensionsutfästelser (både skattemässigt uppdelade tjänstpensioner och direktpensionsutfästelser). Utfallet av rörelsen fördelas löpande genom att för varje försäkring föra ett ”konto” dit rörelsens kapitalavkastning, riskrörelse, driftkostnader och skatt fördelas utjämnat i form av återbäringsränta och ”avgifter” för risk, skatt och kostnader. Fördelningen är dock endast preliminär och de s.k. ”avgifterna” är inte avtalsenliga och behöver inte motsvara de faktiska kostnaderna. Den slutliga gottskrivningen sker först i samband med utbetalning av den avtalade försäkringsersättningen. Tillsynen har i praktiken utförts genom allmänna råd om s.k. kollektiv konsolidering<SPAN class="ft31">15 </SPAN>och genom löpande rapporteringsskyldighet. För tillsynen innebär metoden många praktiska problem och svåra bedömningar.</P> <P class="p332 ft23"><SPAN class="ft32">15 </SPAN>FFFS 2004:24, Föreskrifter och allmänna råd om svenska livförsäkringsbolags kvartalsvisa rapporteringsskyldighet, tidigare FFFS 2003:1 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om kollektiv konsolidering.</P> <P class="p333 ft11">112</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p322 ft7"><SPAN class="ft7">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft33">Finansinspektionens sanktionsmöjligheter</SPAN></P> <P class="p223 ft5">Finansinspektionens möjliga sanktioner om vinstutdelningsförbudet eller dess närliggande reglering har överträtts är begränsade. De måste gå via livförsäkringsbolaget och ställa krav på att de vidtar åtgärder för att få tillbaka eventuell otillåten överföring av värden. Ett sådant föreläggande kan också förenas med vite. Problemet med vitesförläggande är att det drabbar residualintressenten i eget kapital – försäkringstagarna – eftersom bolaget inte får dela ut vinst och allt överskott skall gå tillbaka till livförsäkringskollektivet. Vitesföreläggandet träffar alltså de som redan har förlorat eventuella värden. Det skall dock inte uteslutas att ett föreläggande är en tillräcklig åtgärd för att styrelsen skall agera i försäkringstagarnas intresse.</P> <P class="p167 ft5">Finansinspektionen saknar dock möjligheten att själva se till att den olovliga överföringen av värden kommer tillbaka till bolaget. Frågan inställer sig då vad Finansinspektionen har för möjligheter att ingripa för att få tillbaka värden, om inte ledningen i livförsäkringsbolaget är villig att samarbeta med inspektionen.</P> <P class="p75 ft5">Inte heller kan livförsäkringstagarna själva föra talan mot styrelseledamöterna i livbolaget. I vanliga aktiebolag finns en möjlighet för en minoritet – som representerar minst 10 procent av aktiekapitalet – att driva en skadeståndstalan i eget namn för bolagets räkning (s.k. actio pro socio).<SPAN class="ft31">16 </SPAN>En sådan skadeståndstalan är aktuell om styrelsen via ett oaktsamt handlande skadat bolaget. Talan förs i så fall i bolagets namn och för bolagets räkning. Försäkringstagarna har emellertid – trots vinstintresse – inte någon rättighet enligt försäkringsrörelselagen att föra en sådan talan eftersom den är förbehållen aktieägare.</P> <P class="p334 ft1"><SPAN class="ft1">7.4</SPAN><SPAN class="ft18">Problematiken med försäkringstagarnas anspråk i eget kapital har uppmärksammats</SPAN></P> <P class="p77 ft5">I mars 2003 gav regeringen Finansinspektionen i uppdrag att granska intressekonflikter i livbolagen. Initiativet var en direkt följd av misstänkta överträdelser av vinstutdelningsförbudet och den förtroendekris som livförsäkringsbranschen upplevde. Uppdraget resulterade i rapporten Intressekonflikter i livbolagen (FI 2003:2) som senare bildade underlag för regeringens proposi-</P> <P class="p335 ft3"><SPAN class="ft32">16 </SPAN>15 kap. 9 § Aktiebolagslagen.</P> <P class="p315 ft11">113</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p285 ft5">tion Förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag (prop. 2003/04:109).</P> <P class="p336 ft5">Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen i propositionen att:</P> <P class="p337 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">Ställa krav på att flertalet av styrelseledamöterna varken skall vara anställda eller styrelseledamöter i något bolag inom samma företagsgrupp. Syftet är att stärka styrelsens oberoende i förhållande till ledande befattningshavare i försäkringsbolag där det finns ett svagt ägarintresse eller risk för intressekonflikter och i förhållande till befattningshavare i övriga delar av koncernen.</SPAN></P> <P class="p338 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">Enbart styrelseledamöter som inte har uppdrag hos motparten skall få handlägga frågor som rör koncerninterna transaktioner. Syftet är att säkerställa att det finns en tydlig rågång mellan </SPAN><NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> försäkringsaktiebolag och andra bolag inom samma koncern.</P> <P class="p338 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">Utöka styrelsens och bolagsstämmans ansvar för att enskilda försäkringstagare med anspråk på försäkringsbolagets ackumulerade vinster inte tillfogas otillbörliga nackdelar i förhållande till andra försäkringstagare och andra intressenter (utökande av generalklausulen, som beskrivits i det ovanstående).</SPAN></P> <P class="p339 ft50"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft49">Renodla försäkringstagarrepresentanternas roll och skapa förutsättningar för ett direkt försäkringstagarinflytande genom att ställa krav på att försäkringstagarna utser sina representanter i styrelsen för livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst.</SPAN></P> <P class="p196 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">Försäkringsbolagen skall upprätta och följa riktlinjer för hantering av intressekonflikter mellan olika intressenter som bidragit till bolagets kapital.</SPAN></P> <P class="p196 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">Finansinspektionen ges nya sanktionsmöjligheter så att mer nyanserade bedömningar vid överträdelser av regler kan ske.</SPAN></P> <P class="p196 ft5"><SPAN class="ft52">•</SPAN><SPAN class="ft40">Utvidga tillämpningsområdet för lagen om finansiell rådgivning till att även omfatta traditionella livförsäkringar.</SPAN></P> <P class="p340 ft5">Av propositionen framgår det att utgångspunkten för de nya bestämmelserna var att motverka intressekonflikter och att förbättra försäkringstagarnas inflytande och rätt till tydlig information från bolagen.</P> <P class="p46 ft5">Finansinspektionen tog på ett eget initiativ i början av år 2004 fram rapporten ”Internaffärer i nio livbolag” (FI 2004:02). Rapporten var ett led i inspektionens arbete i att vidta förtroendeskapande åtgärder i den kris som branschen befann sig i. Rapporten</P> <P class="p341 ft11">114</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p261 ft5">utmynnade i etablerandet av en god standard för koncerninterna transaktioner sådan att:</P> <P class="p342 ft50"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft49">affärsmässiga relationer manifesteras i skriftliga avtal undertecknade av ojäviga firmatecknare,</SPAN></P> <P class="p169 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">jämförelser, analyser och beslutsunderlag dokumenteras och arkiveras,</SPAN></P> <P class="p169 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">prissättningen baseras på marknadsmässiga priser alternativt självkostnadspriser som grundas på orsakssamband och</SPAN></P> <P class="p169 ft50"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft49">samtliga avtalsvillkor vägs in vid fastställandet a prisets marknadsmässighet.</SPAN></P> <P class="p343 ft5">De av Finansinspektionen förordnade revisorerna får i uppdrag att särskilt rapportera att den goda standarden följs.</P> <P class="p344 ft5">Finansinspektionen vill också öka öppenheten inom området och kräver därför att bolagen</P> <P class="p345 ft5"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft40">öppet redovisar hur internpriser sätts</SPAN></P> <P class="p169 ft50"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft49">lämnar upplysningar om väsentliga koncerninterna transaktioner i årsredovisningen.</SPAN></P> <P class="p346 ft5">Finansinspektionen åtgärd med att etablera en god standard för koncerninterna transaktioner skall ses som en metod för tillsyn över vinstutdelningsförbudet. Genom att ha tillsyn över att den goda standarden följs menar de att de också har tillsyn över att det inte sker någon olovlig vinstutdelning genom koncerninterna transaktioner.</P> <P class="p347 ft1"><SPAN class="ft1">7.5</SPAN><SPAN class="ft18">Problemen med tillsynen blottlagda</SPAN></P> <P class="p77 ft5">Turbulensen under senare år har blottlagt problemen med tillsynen över vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering. Finansinspektionens rapport Internaffärer i nio bolag, FI 2004:2 är ett exempel på svårigheterna med att bevaka försäkringstagarnas intressen i eget kapital. Trots att livförsäkringsbolagen har levt med vinstutdelningsförbud och skälighetsprincip under decennier riktas i rapporten kritik mot brister i bolagens internprissättning, bristande rutiner för närstående transaktioner, bristande dokumentation av avtal, svag beställarkompetens samt bristande uppföljning och utvärdering. Förhållandena i bolagen – som de beskrivs i rapporten – kan också tolkas som ett misslyckande för Finansinspektionens tillsyn över vinstutdelningsförbudet.</P> <P class="p348 ft11">115</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft5">Samtidigt måste det konstateras att det i rapporten inte finns något konkret fall där det går att konstatera att vinstutdelningsförbudet åsidosätts. I två fall ställer Finansinspektionen frågor rörande bolagens avtal om kapitalförvaltning. Inspektionen konstaterar dock inte att det pågår någon olovlig vinstutdelning. Deras kritik riktar sig istället mot bristande rutiner etc. Finansinspektionen skulle ha kunnat dra slutsatsen att de bristande rutinerna sannolikt innebär att upprättade avtal är till livbolagens och därmed försäkringstagarnas nackdel. Någon sådan slutsats drogs emellertid inte vilket säkerligen sammanhänger med att den skulle vara alltför vag och inte leva upp till de krav som ställs på myndighetsutövning.</P> <P class="p50 ft5">Det illustrerar att Finansinspektionen har små möjligheter att upptäcka om olovlig överföring av värden verkligen sker. Samtidigt nämns i förordet till rapporten att Finansinspektionens roll inte är att bedöma affärsmässigheten i bolagens transaktioner. De anser – vilket är självklart – att det åvilar styrelsen och ledningen i företaget att ansvara för att transaktionerna är korrekta, i såväl juridisk som moralisk mening. Ställningstagandet kan dock ses som en reträtt från tillsynen över vinstutdelningsförbudet. I förlängningen betyder deras ställningstagande att inte bedöma affärsmässigheten i avtalen att det är tillåtet för ägarna till livbolagen att teckna dyra avtal med livbolagen. Sannolikt kan inspektionen ingripa med hänsyn till vinstutdelningsförbudet om avtalen eller transaktionerna är iögonfallande ofördelaktiga. ”Lagom dyra” avtal skulle dock kunna vara i sin ordning.</P> <P class="p51 ft5">Det är lätt att känna sympati med Finansinspektionens inställning eftersom motsatsen skulle innebära ett myller av omöjliga beslut som är vidöppna för kritik. Hur skall Finansinspektionen t.ex. agera i följande exempel på hur vinstutdelningsförbudet kan kringgås. Tänk en situation där ett livförsäkringsbolag ingår i en koncern som samtidigt levererar tjänster för kapitalförvaltning. Livbolaget sluter ett avtal – efter upphandling – med koncernens kapitalförvaltningsbolag om att de skall sköta livbolagets kapitalförvaltning till en kostnad av 20 punkter per år. Säg att det kan anses vara dyrt eftersom andra kapitalförvaltare erbjöd samma tjänst för <NOBR>10–15</NOBR> punkter i upphandlingen. Livbolaget anser emellertid att avtalet med koncernbolaget trots allt är bättre eftersom det genom koncerngemenskapen får andra fördelar som inte går att prissätta eller konkret värdera. Finansinspektionen skulle kunna ingripa med hänsyn till vinstutdelningsförbudet och utdela sank-</P> <P class="p155 ft11">116</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p252 ft5">tioner. Hur skulle ett sådant ingripande från Finansinspektionen uppfattas av styrelsen i livbolaget? Möjligen skulle de fråga sig vem som egentligen tar besluten i koncernen. Att Finansinspektionen inte vill hamna i en situation där de tar affärsmässiga beslut är begripligt.</P> <P class="p349 ft5">Ytterligare ett exempel som i stället berör skälighetsprincipen för gamla avtal visar också på Finansinspektionens dilemma när det gäller svårigheterna med att bevaka försäkringstagarnas residualintresse i eget kapital. En försäkringstagare i ett <NOBR>icke-vinstut-</NOBR> delande livförsäkringsbolag med högre driftkostnader än ett annat jämförbart bolag kan med stöd av skälighetsprincipen ifrågasätta om de anskaffningskostnader som de betalar är nödvändiga för deras egna avtal. Enligt nuvarande reglering gäller skälighetsprincipen för avtal som är tecknade före den 1 januari 2000. Finansinspektionen skall bedöma om t.ex. höga anskaffningskostnader i ett bolag är skäliga för försäkringstagarna av gamla avtal. För gamla försäkringstagare i ett annat bolag kan anskaffningskostnaderna vara betydligt lägre. Är det då skäligt att anskaffningskostnaderna i ett bolag är betydligt högre än i ett annat? Det kanske är så eftersom försäkringstagaren i bolaget med höga anskaffningskostnader har det bättre om bolaget lyckas locka nya försäkringstagare till sig. Det kanske inte är så om man jämför med försäkringstagarna i ett bolag utan nyteckning, vilket kan vara ett realistiskt alternativ. Ett bolag utan nyteckning ger sina försäkringstagare låga driftkostnader eftersom det saknar de ofta dominerande anskaffningskostnaderna, medan nackdelar med lägre volym och sämre riskspridning kanske inte är lika uppenbara.</P> <P class="p350 ft7"><SPAN class="ft7">7.5.1</SPAN><SPAN class="ft33">Problemen med tillsynen över vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering bör lösas genom att göra den onödig</SPAN></P> <P class="p351 ft5">Utredningens bedömning: Tillsyn över vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering är i princip omöjlig att bedriva så att alla aspekter av olovlig vinstutdelning, oskäliga kostnader eller oskäligt gynnande av vissa försäkringstagare kan förhindras. Strukturproblemet med ett eget kapital utan företrädelse av den rättmätige intressenten bör lösas enligt de grundläggande principer som gäller för aktiebolag eller ekonomiska föreningar genom att berörda ekonomiska intressen får göra sig gällande.</P> <P class="p352 ft11">117</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">Skälen för utredningens bedömning: Finansinspektionens nuvarande tillsyn över vinstutdelningsförbudet är i huvudsak att kontrollera att den goda standarden för interna transaktioner efterlevs. En sådan ordning kan endast i begränsad utsträckning täcka kravet på tillsyn över vinstutdelningsförbudet och undviker helt tillsynen över skälighetsprincipen. Om bolagen har den ordning som inspektionen kräver bör det finnas relevanta avtal för löpande transaktioner mellan bolagen av större karaktär. En sådan ordning innebär dock inte med automatik att någon olovlig vinstutdelning inte kommer att ske, än mindre att kostnaderna är skäliga.</P> <P class="p72 ft5">Avståndet till den dagliga verksamheten, oräkneliga affärsmöjligheter lokalt och globalt och detaljerade marknadsmekanismer gör att tillsynen knappast kan ha fullständig kontroll över vinstutdelningsförbudet och i vilket fall inte kan definiera marknadspriser i situationer när sådana per definition inte existerar. Även i de fall där misstankar om vinstutdelning föranleder Finansinspektionen att ingripa riskerar de ibland att ta beslut som undandrar värde från försäkringstagarna eller gör att försäkringstagarna missar möjligheter till ökade värden.</P> <P class="p72 ft5">Finansinspektionens självpåtagna restriktion i sin tillsyn om att inte bedöma affärsmässigheten i olika transaktioner talar också för att tillsynen över vinstutdelningsförbudet är svår. Visserligen kan man betrakta denna restriktion som att de inte fullföljer sitt uppdrag, men samtidigt är konsekvenserna av situationen där Finansinspektionen skall göra affärsmässiga bedömningar än mer svåröverskådliga. Sådana bedömningar kan inte bli annat än skönsmässiga vilket riskerar att minska verksamhetens effektivitet. Undantaget är förstås den typ av transaktioner (oftast större) där det är uppenbart att någon form av dold vinstöverföring sker. De kan å andra sidan vara svåra att ingripa mot p.g.a. legala skäl.</P> <P class="p131 ft5">Utredningens bedömning är att tillsyn över vinstutdelningsförbudet och dess närliggande reglering i princip är omöjlig att bedriva så att alla aspekter av olovlig vinstutdelning eller oskäliga kostnader kan förhindras. Det föreligger dessutom en motsättning mellan den handlingsfrihet som följer av en marknadsinriktad reglering och den tillsyn över eget kapital som samtidigt avser att begränsa denna frihet.</P> <P class="p70 ft5">Denna bedömning är inte en resursfråga. Även om utredningen skulle föreslå stärkta resurser för tillsynen skulle de inte förändra tillsynsuppdragets omöjliga karaktär. I stället bör frågan väckas om det inte är bättre att nedprioritera tillsyn över vinstutdelnings-</P> <P class="p73 ft11">118</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">förbudet och dess närliggande reglering. En tillsyn som inte kan fullgöra sitt uppdrag riskerar att förespegla ett skydd som inte finns. Det vore därför ärligare att säga att uppdraget inte kan utföras – vilket Finansinspektionen i princip gör när de säger att deras uppgift inte är att bedöma affärsmässigheten i transaktionerna eller driftkostnaderna – och därmed klargöra för försäkringstagarna att deras anspråk i eget kapital inte skyddas mot andra intressenter av tillsynen. Det skulle kunna få som effekt att den rättmätige intressenten – försäkringstagarna – börjar organisera sig.</P> <P class="p13 ft5">De åtgärder som regeringen vidtog under 2004 (prop. 2003/04:109) där försäkringstagarnas ställning och inflytande stärktes på olika sätt är åtgärder som synes vara väl avvägda givet den situation som försäkringstagarna befinner sig i. Inriktningen på åtgärderna – att på olika sätt stärka försäkringstagarnas inflytande – är i rätt riktning. De genomförda förändringarna är emellertid otillräckliga. Krav på att styrelseledamöter i <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> bolag skall vara personer som varken är anställda i bolaget eller anställda styrelseledamöter i företag som ingår i samma grupp som försäkringsbolaget löser problemet med personunion. Det torde också öka möjligheten för att få in självständiga ledamöter i styrelserna. Samtidigt är det ingen garanti för att dessa ledamöter inte på andra sätt har bindningar till ledande personer i moderbolagen eller systerbolagen. Avgörande i detta sammanhang är att dessa ledamöter både väljs och kan avsättas av stämman, dvs. aktieägare eller garanter. Det gör att om de är obekväma för andra intressen så kan de avsättas. Samma svaghet gäller också för den ändrade jävsbestämmelsen om att handläggningen av koncerninterna transaktioner bara skall skötas av de oberoende styrelseledamöterna. Å andra sidan kan avsättande av dessa styrelseledamöter också ge en signal till omvärlden att ledamöterna inte behandlats korrekt. Sådana signaler vill troligen bolagen undvika.</P> <P class="p282 ft5">Tillvägagångssättet för tillsättandet av försäkringstagarrepresentanten har sannolikt svårt att få genomslag i praktiken. Intresset för att tillsätta en styrelseledamot torde vara begränsat för försäkringstagarna eftersom det är fråga om ett litet inflytande. Troligen skulle intresset för inflytande vara större om en majoritet av styrelsen skulle tillsättas på detta sätt. Det ligger emellertid inte inom ramen för denna utrednings uppdrag att föreslå en sådan ordning. Inrättandet av en försäkringstagarorganisation skulle dock kunna fungera som ett första steg till ett stärkt försäkringstagarinflytande. Förslag om att ge försäkringstagarna balanserat inflytande torde</P> <P class="p331 ft11">119</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">vara lättare att genomföra när försäkringstagarorganisationer redan finns på plats. Dessutom finns det inget som hindrar att fler än en ledamot utses av en sådan organisation. Åtminstone ett livförsäkringsbolag utser halva styrelsen genom en försäkringstagarorganisation. Genom bolagsordningen ges försäkringstagarorganisationen dessutom vissa stämmoliknande befogenheter.</P> <P class="p106 ft5">Utvidgningen av generalklausulerna var däremot viktig eftersom den ger försäkringstagarnas anspråk i eget kapital ett erkännande. Lagrådet påpekade emellertid i behandlingen av lagrådsremissen i detta ärende att generalklausulerna borde vara tillämpliga på försäkringstagare med anspråk i det egna kapitalet genom en analog tillämpning av tidigare bestämmelser.</P> <P class="p106 ft5">Utredningen menar att åtgärderna illustrerar svårigheterna att säkerställa försäkringstagarnas anspråk i eget kapital utan en större reformering av de associationsrättsliga reglerna. En lösning via en ingripande näringsrättslig reglering skulle i princip innebära en återgång till den detaljreglering som tidigare rådde. I stället bör strukturproblemet med ett eget kapital utan företrädelse av den rättmätige ägaren lösas enligt de grundläggande principer som gäller för aktiebolag eller ekonomiska föreningar – att berörda ekonomiska intressen kan göra sig gällande. En sådan lösning för livförsäkringsbolag där försäkringstagarna bidrar med eget kapital bör ta sikte på att låta försäkringstagarna få inflytande över sina anspråk i proportion till kapital eller medlemskap. Det gäller för såväl försäkringsaktiebolag som ömsesidiga försäkringsbolag.<SPAN class="ft31">17 </SPAN>Ur en ekonomisk synvinkel är det enkelt att ha denna uppfattning om både aktiebolagen och de ömsesidiga bolagen. Däremot innebär en sådan lösning ur juridisk synvinkel helt olika problemställningar beroende på om bolagen är försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga bolag.</P> <P class="p292 ft5">Inflytandet skulle kunna ta sikte på att en representativ försäkringstagarorganisation får plats vid bolagsstämman i de försäkringsbolag som tecknar försäkringsavtal där försäkringstagarna förpliktigar sig att ställa vinster till förfogande som riskkapital. Deras styrka i förhållande till aktieägarna bör i så fall inte stå i proportion till den faktiska kapitalfördelningen dem emellan då fördelningen varierar över tiden. Röststyrkan bör istället vara stadgad.</P> <P class="p106 ft5">Tillsynsuppdraget i en sådan regim skulle bli tydligt och möjligt att genomföra. Utgångspunkten skulle då vara att se till att försäk-</P> <P class="p247 ft3"><SPAN class="ft32">17 </SPAN>Understödsföreningar som vänder sig till en bestämd krets av medlemmar har vanligen berättigade intressen representerade i fullmäktige.</P> <P class="p238 ft11">120</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">ringstagarna är rimligt företrädda och att inte särintressen gör sig för starkt gällande. Tillsynen skulle i en sådan regim kunna inrikta sig på vem som företräder försäkringstagarna i stället för att försöka kontrollera vad försäkringsbolagen gör.</P> <P class="p14 ft5">Förslag i den riktningen kan dock inte lämnas av denna utredning. Det är i stället Försäkringsföretagsutredningen som har i uppdrag att se över försäkringstagarnas inflytande över eget kapital. Denna utredning nöjer sig med att konstatera att Finansinspektionen oavsett resurstillskott inte kan förhindra eller på ett tillfredsställande sätt begränsa risken för interna eller externa transaktioner där det egna kapitalet används på ett sätt som åsidosätter försäkringstagarnas intressen.</P> <P class="p159 ft1"><SPAN class="ft1">7.6</SPAN><SPAN class="ft18">Ett par ord på vägen</SPAN></P> <P class="p67 ft5">Försäkringsföretagsutredningen förväntas lämna sitt slutbetänkande under våren 2006. Lagstiftning kan inte bli aktuell förrän tidigast den 1 januari 2008.</P> <P class="p14 ft5">Ställningstagandet i utredningen skall ses mot bakgrund av att grundläggande associationsrättsliga principer är åsidosatta när det gäller utformningen av den nuvarande lagstiftningen beträffande försäkringstagarnas anspråk i eget kapital. Problemet har uppmärksammats på ett bra sätt av Finansinspektionen och även i bolagen. Det finns lyckligtvis en ärlig ambition bland bolagsföreträdare att hantera problemen på bästa sätt. I vissa fall har konkreta åtgärder vidtagits för att ge försäkringstagarna reellt inflytande eller bli meningsfullt representerade. I andra bolag har man adresserat det strukturella problemet indirekt och på tjänstemannanivå arbetat med rutiner och riktlinjer för att dra gränser mellan ägarnas och försäkringstagarnas medel. Det ligger i bolagens intresse att undgå rykten om att missbruka förtroendet från livförsäkringstagarna.</P> <P class="p167 ft5">Finansinspektionens tillsyn av koncerninterna transaktioner och uppföljning av de nyligen vidtagna åtgärderna i lagstiftningen fungerar också som ett hot mot bolagen eftersom minsta kritik från inspektionen sannolikt uppmärksammas stort i media. Medias kunskap i frågeställningarna har ökat och fungerar också i praktiken som ett skydd för försäkringstagarna.</P> <P class="p75 ft50">Så länge goda krafter hanterar situationen och så länge det finns ett allmänt tryck från myndigheter och media så kommer försäkringstagarna att bli rimligt väl behandlade. Det fråntar dock inte</P> <P class="p331 ft11">121</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft5">kraften i de principiella invändningarna som redovisats i det ovanstående och förtar inte behovet av en långsiktig lösning på problematiken. Till dess frågan mer hållbart hittat en lösning så bör Finansinspektionen arbeta på den inslagna vägen med sin tillsyn över koncerninterna transaktioner.</P> <P class="p106 ft5">Utredningen vill dessutom för den fortsatta tillsynen över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital föreslå ett par åtgärder som kan stärka tillsynen till dess att de grundläggande strukturproblemen adresseras.</P> <P class="p191 ft5">Tillsyn över kontributionsprincipen</P> <P class="p96 ft5">En åtgärd för att underlätta tillsynen över de konflikter som finns mellan olika försäkringsbestånd, bl.a. intressenter i försäkrade förmåns- och premiebestämda tjänstepensioner, är att ställa krav på att relevanta försäkringsbestånd särredovisas i sin helhet (inklusive anspråk i eget kapital och förlusttäckning dem emellan) inom bolagen.</P> <P class="p70 ft5">Fördelningen mellan försäkringsgrenar, så som definierat i ÅRFL och redovisat i den detaljerade resultatanalysen i årsredovisningen, möjliggör endast tillsyn av en redovisningsmässigt definierad uppdelning av försäkringsbeståndet som inte nödvändigtvis är relevant för tillsynen av kontributionsprincipen. . Vidare bör även det egna kapitalet i sin helhet och i förekommande fall förlusttäckning mellan bestånden redovisas. Dessa förändringar kan ske inom ramen för det bemyndigande som Finansinspektionen har när de utfärdar föreskrifter rörande årsredovisning i försäkringsföretag.</P> <P class="p72 ft5">Kravet på särredovisning av försäkringsbestånd kan vara en kostsam åtgärd för bolagen. Innan kravet ställs bör därför Finansinspektionen ta reda på vilka merkostnader som uppkommer och ställa dessa i relation till behovet av att särredovisa försäkringsbestånden.</P> <P class="p353 ft5">Kollektiv konsolidering</P> <P class="p96 ft5">Under senare år har tillsynen över kontributionsprincipen främst bedrivits genom föreskrifter och rapportering om den s.k. kollektiva konsolideringen. Den uttrycker till försäkringstagarna fördelningsbara tillgångsvärden (”nettotillgångarna”) upptagna till verk-</P> <P class="p328 ft11">122</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft5">ligt värde i förhållande till de till försäkringstagarna preliminärt fördelade tillgångsvärdena, både vad som därav behövs för de garanterade åtaganden och preliminärt fördelade anspråk i eget kapital. Bl.a. har Finansinspektionen genom allmänna råd krävt att den kollektiva konsolideringskvoten skall vara inom vissa nivåer för att inte en generation skall gynnas systematiskt på bekostnad av en annan.</P> <P class="p174 ft5">I ljuset av alla aspekter på hur försäkringstagarnas intresse i eget kapital kan missbrukas eller förfördelas har Finansinspektionens tillsyn över den kollektiva konsolideringen fått en oproportionellt stor uppmärksamhet. Kollektiv konsolidering inriktar sig endast på det inbördes förhållandet inom en intressentgrupp, försäkringstagarna. Intressentgruppen utgör inte ens samtliga försäkringstagare och bortser från ägare och agenter. Det är svårt att se att ägare och agenter – som har kontrollen över bolaget och fördelningen – skulle missbruka fördelningsmetoderna i ont uppsåt eftersom det inte kan gynna dem själva.</P> <P class="p167 ft5">Anledningen till att denna tillsyn fått stort utrymme kan hänga samman med att tillsynen är förhållandevis enkel att genomföra eftersom det blir en fråga mellan bolagets företrädare och tillsynen som bara berör kollektivet av försäkringstagare. Frågan är okontroversiell. Tillsyn över vinstutdelningsförbudet och skälighetsprincipen inrymmer mycket svårare och känsligare frågor. De är svårare eftersom det inte går att avgöra marknadspriser när avsluten inte har gjorts på någon marknad och känsligare för att det direkt berör representanterna för Finansinspektionens motparter. Frågorna rör fördelningen av medel mellan bolagets agenter och ägare och försäkringstagarna. Det är betydligt mer kontroversiellt än att bevaka den kollektiva konsolideringen.</P> <P class="p167 ft5">Å andra sidan kan tillsynen över kollektiv konsolidering motiveras ur konsumentskyddssynpunkt. Det finns förstås en risk för att bolag systematiskt gynnar en försäkringstagargrupp eftersom motsatsen riskerar att möta kritik från kunderna. Genom tillsyn över kollektiv konsolidering kan Finansinspektionen se till att bolagen inte systematiskt gynnar en försäkringstagargruppering.</P> <P class="p75 ft5">Dessutom i fall där ersättning eller andra förmåner till ledande befattningshavare bygger på nyteckning kan det finnas ett intresse av att öka dessa volymer genom att subventionera nya avtal, vilket över tid kan möjliggöras genom att ha en kollektiv konsolidering som är större än nödvändigt.</P> <P class="p354 ft11">123</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft5">Den uppmärksamhet som tillsynen över kollektiv konsolidering har fått i media och hos allmänheten står inte i proportion till vilken betydelse den har för försäkringstagarna. Andra åtgärder som berör försäkringstagarnas anspråk i eget kapital har på sikt betydligt större konsekvenser för försäkringstagarna. Det skulle gynna försäkringstagarna om denna fråga fick mindre fokus eftersom den kan leda till kortsiktiga åtgärder i bolagen att nå en kollektiv konsolidering som passar det allmänna opinionstrycket. Sådana åtgärder kan komma i konflikt med försäkringstagarnas intressen.</P> <P class="p327 ft1"><SPAN class="ft1">7.7</SPAN><SPAN class="ft18">Vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag</SPAN></P> <P class="p96 ft5">Sedan försäkringsrörelsereformen genomfördes och det blev tillåtet att dela ut vinst i livförsäkringsaktiebolag har ett antal bolag ansökt om och fått godkänt stadfästelse av bestämmelse om vinstutdelning i bolagsordningen, dvs. att ombilda sig till vinstutdelande livförsäkringsaktiebolag. Dessa är Handelsbanken Liv Försäkringsaktiebolag, SPP livförsäkring AB och Nordea Livförsäkring I Sverige AB (publ).</P> <P class="p107 ft5">Det har ibland diskuterats om en ombildning av ett livförsäkringsaktiebolag till att bli vinstutdelande verkligen sätter försäkringstagarnas i en bättre situation än de har i de <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> bolagen. En ombildning löser många principiella problem, men som de inledande ombildningarna genomförts och som villkorad återbäring kommit att tillämpas kan försäkringstagarnas intressen komma att åsidosättas.</P> <P class="p106 ft5">Försäkringstagarnas ställning i ett ombildat livförsäkringsbolag skiljer sig från den i ett <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> på väsentliga punkter. I det ombildade bolaget regleras försäkringstagarnas alla rättigheter i avtal eller genom bestämmelser i bolagsordningen. Alla försäkringsåtaganden skall vara skuldtäckta med tillgångar i vilka försäkringstagarna har förmånsrätt. Det finns således en klar åtskillnad mellan försäkringstagarnas och aktieägarnas tillgångar. Försäkringstagarnas står inte längre för förlusttäckning i rörelsen och de kostnader som är förenat med försäkringsavtalet för försäkringstagaren är avtalsreglerade, antingen genom att de ingår i premien eller genom uttryckliga avgifter.</P> <P class="p131 ft5">Eftersom bolaget fortfarande förfogar de tillgångar som täcker skulderna till försäkringstagarna kan dessa användas för att gynna</P> <P class="p295 ft11">124</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td76"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p18 ft37">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft5">närstående intressen. Det saknar betydelse om inte försäkringstagarna har något intresse i en högre eller lägre kapitalavkastning på dessa tillgångar. Men om försäkringstagarna genom avtal eller bolagsordning har anspråk beroende av utfallet av kapitalförvaltningen så kan de fortsatt missgynnas på ägarnas bekostnad. I vissa avseenden skiljer de sig här inte från vanlig fondverksamhet, men en särställning intar de då en avgränsad tillgångsmassa kan förfördelas i förhållande till tillgångarna som svarar mot eget kapital. En annan sak är att livbolagen oftast ingår i koncerner och att bolaget på det viset kan bli förfördelat på ett sätt som kan missgynna försäkringstagarna. Det är emellertid inte unikt för försäkringstagarna utan förhållandet är också giltigt inom andra områden som t.ex. fondsparande eller diskretionär kapitalförvaltning där det också finns inbyggda intressekonflikter.<SPAN class="ft31">18 </SPAN>Så länge försäkringstagarna har anspråk beroende av utfallet av en tillgångsmassa som sköts av livbolaget finns det inbyggda intressemotsättningar. Förhållandet gäller vare sig anspråken uppstår p.g.a. avtalsvillkor eller genom bestämmelser i bolagsordningen om vinstdelning av rörelseresultatet.</P> <P class="p355 ft5">De invändningar som har rests mot ombildningarna är bl.a. de otydliga avtalsvillkor som erbjudits i samband med ombildningsprocessen och att gottskrivningen av befintliga och framtida anspråk i eget kapital utformats med sådana villkor att det i praktiken fortfarande är försäkringstagarna som står huvuddelen av verksamhetens risker.</P> <P class="p75 ft5">Avtalsvillkoren för den villkorade återbäringen, dvs. den del av försäkringstagarnas rättigheter som är villkorad på vissa tillgångars värde eller annat försäkringstekniskt resultat, kan utformas av de ombildade bolagen på ett sätt som gör att förlustrisken minskar för bolaget (aktieägarna).</P> <P class="p64 ft5">Aktieägaren kan också köpa ett finansiellt instrument som garanterat ger en avkastning som gör att bolaget kan infria sina garanterade åtaganden. Kostnaderna för garantin betalas av tillgångar som tillhör försäkringstagarna. Konstruktionen innebär att försäkringstagarna i praktiken tar över aktieägarnas finansiella risk för att inte infria sina åtaganden och betalar genom att avstå tillgångar som hade kunnat ge återbäring utöver de garanterade beloppen.</P> <P class="p356 ft3"><SPAN class="ft32">18 </SPAN>Se t.ex. Finansinspektionens rapport Intressekonflikter i fondbolag, 2004:8.</P> <P class="p315 ft11">125</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft5">Denna fråga ligger utanför den problematik som i övrigt har beskrivits i detta kapitel men den tas upp i detta sammanhang för att ytterligare illustrera hur viktigt det är med att olika intressen representeras på ett korrekt sätt.</P> <P class="p357 ft11">126</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p358 ft55"><SPAN class="ft55">8</SPAN><SPAN class="ft54">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet</SPAN></P> <P class="p359 ft1"><SPAN class="ft1">8.1</SPAN><SPAN class="ft18">Behovet av resurser inom de olika tillsynsområdena</SPAN></P> <P class="p360 ft5"><SPAN class="ft7">Utredningens bedömning: </SPAN>Genom att omfördela resurser inom försäkringstillsynen kan Finansinspektionen möta utredningens förslag och bedömningar.</P> <P class="p361 ft7">Skälen för bedömningen:</P> <P class="p362 ft7">Stabilitetstillsyn</P> <P class="p363 ft5">Utredningens förslag är att tillsynen bör ändras till ett direkt skydd av försäkringsfordringar genom att inrikta tillsynen på skuldtäckningstillgångarna och se till att dessa tillsammans med kapitalbasen utgör en tillräcklig säkerhet för försäkringsåtagandena, snarare än att bedöma samtliga affärsrisker som ett försäkringsbolag utsätts för. Konkret innebär det att den stabilitetstillsynen för försäkringsbolag som bedrivits där bolagens totala verksamhetsrisker analyseras upphör (Kategori I). Förändringar i inspektionens sätt att arbeta i denna riktning har redan påbörjats.</P> <P class="p364 ft5">Förändringen till att fokusera på skuldtäckningstillgångar och åtaganden gör att denna del av tillsynen bör få ökade resurser. Den tillsynen behöver utvecklas och kommer att bli mer omfattande till följd av ökade krav på att bevaka bolagens risker via t.ex. trafikljussystemet. Sådana resurser kan frigöras från den omfattande stabilitetstillsynen inom försäkringsområdet som bedrivits fram till nyligen. Därmed kan resurserna öka för den del av tillsynen som utredningen anser vara mest värdefull. Resurserna bör nyttjas för att utforma mer ändamålsenliga värderings- och riskmätningsregler för försäkringsfordringar och skuldtäckningstillgångar. Finansinspektionen har påbörjat ett arbete i den riktningen genom trafikljussystemet.</P> <P class="p365 ft11">127</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p366 ft5">Trafikljussystemet – som ännu bara är ett utkast – synliggör också behovet av kompetens i att utforma regelverk som får både direkt och indirekt påverkan på de finansiella marknaderna. Trafikljussystemet får inte bara betydelse för försäkringsbolagens risktagande och därmed portföljhantering utan också för alla andra aktörer på de finansiella marknaderna. Försäkringsbolagen är så pass stora placerare att varje förändring i regelverken som påverkar deras beteenden påverkar också andra aktörers beteenden. Kännedom om de finansiella marknadernas beteenden och villkor är väsentligt för utformandet och uppföljningen av nya solvensregler.<SPAN class="ft31">1</SPAN></P> <P class="p131 ft5">Utredningen anser att en mer framåtblickande tillsyn – som nya solvensregler medför – ställer nya krav på Finansinspektionens kompetensprofil. Kraven som ställs på Finansinspektionen i detta avseende har behandlats av utredningen om Finansinspektionens roll och resurser (SOU 2003:22 s 120 ff.) I takt med att tillsynen på försäkringsområdet blir mer inriktad på försäkringsbolagens risktagande i sin kärnverksamhet försäkring och på de finansiella marknaderna kommer det att behövas ”kvalificerade medarbetare med lång och bred erfarenhet av den finansiella marknaden, och av kvalificerad och erfaren analyskompetens med avancerad akademisk utbildning för att klara av de komplicerade riskanalyser och det metodutvecklingsarbete som kommer att krävas” (SOU 2003:22 s. 121). Behovet är stort i att Finansinspektionen utvecklar en egen kompetens i regelutformning och förmåga att göra självständiga analyser i sin roll som tillsynsmyndighet. Det ställer andra krav på kompetensen än att reaktivt kontrollera att det formella regelverket efterlevs.</P> <P class="p123 ft5">Huruvida det behövs stärkta resurser för den nu nämnda kompetensprofilen är svårt att avgöra. I allmänhet konkurrerar inspektionen med det högre löneläge som finns på de finansiella marknaderna. Sannolikt kan Finansinspektionen emellertid locka till sig arbetskraft till lägre löner eftersom de kan erbjuda intressanta och i många stycken unika arbetsuppgifter. För att på sikt behålla kvalificerad arbetskraft och bygga erfarenheter måste dock förutsättningarna för en löneutveckling som någorlunda följer de privata alternativens löner kunna erbjudas. Av samma skäl bör det finnas möjligheter till konkurrenskraftiga löner för att kunna attrahera erfaren personal. Eftersom det genom utredningens förslag frigörs personal från den kvalificerade analys som skett av försäkrings-</P> <P class="p367 ft3"><SPAN class="ft32">1 </SPAN>Se SOU 2003:84, t.ex. s. 120, kap. 6 och bilaga 3. Frågeställningarna som man möter i utformandet av ny solvensregler behandlas utförligt i betänkandet.</P> <P class="p238 ft11">128</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft5">bolagen torde denna kunna användas för den inriktning på tillsynen som utredningen föreslår och som redan genomförs inom Finansinspektionen.</P> <P class="p369 ft7">Marknadstillsyn</P> <P class="p370 ft5">Marknadstillsynen är ny och håller på att byggas upp. Hittills har inspektionen inte kunnat använda de resurser som finns avsatta för området. De hänvisar till att det varit svårt att rekrytera rätt kompetens. Medlen har därför använts inom andra områden inom Finansinspektionen. Eftersom marknadstillsynen är ny och ännu inte särskilt utvecklad på försäkringsområdet är det i skrivande stund svårt att bedöma om det skulle behöva tillfogas ytterligare resurser inom detta område. Denna fråga bör istället avgöras vid ett senare tillfälle när nuvarande tänkta organisation är på plats. Först när marknadstillsynen har funnit sin form och kan utvärderas bör frågan om lämpliga resurser väckas.</P> <P class="p187 ft7">Tillsyn över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital</P> <P class="p370 ft5">Svårigheterna med denna tillsyn har diskuterats i kapitel 7. Utredningen bedömer att det inte är en resursfråga om denna tillsyn kan förbättras. Det är därför inte lämpligt att öka på resurserna inom detta område eftersom Finansinspektionen har små möjligheter att göra någon skillnad för försäkringstagarna i detta avseende med mer insatser. Inom ramen för den nuvarande regleringen behöver resurserna för försäkringstillsynen inte öka med anledning av tillsynen över försäkringstagarnas anspråk i eget kapital.</P> <P class="p65 ft5">Om Försäkringsföretagsutredningen (Fi 2003:10) kommer med förslag i meningen att öka försäkringstagarnas direkta eller representativa inflytande på bolagsstämman måste denna tillsyn helt ändra inriktning. Det blir i så fall av intresse att tillse att försäkringstagarna verkligen får relevant inflytande i bolagsorganen. Valprocedurer, jävsfrågor m.m. kommer att behöva stöd. Huruvida det får konsekvenser för resurstilldelningen blir en fråga för dem att analysera.</P> <P class="p75 ft5">Om förslaget däremot blir att förbjuda försäkringstagarnas bidrag till eget kapital kan denna tillsyn avvecklas vilket i så fall frigör resurser.</P> <P class="p371 ft11">129</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft7">Kommande reglering på försäkringsområdet</P> <P class="p57 ft5">Som framgått av utredningens kapitel Internationella utvecklingstendenser pågår det inom EU en regelutveckling inom ramen för det s.k. solvens II projektet. Dessa regler kommer att innebära att tillsynsmyndigheterna skall vara framåtblickande och fokusera på försäkringsbolagens risker. Vidare kommer regelverket att ge myndigheten större befogenheter. Det är också troligt att ett sådant regelverk kommer – liksom är fallet inom Basel II – att ställa krav på att tillsynsmyndigheten har möjlighet att godkänna försäkringsbolagens egna interna modeller för att mäta risker. En sådan reglering kommer möjligen att ställa krav på andra resurser och kompetenser. Frågan bör dock behandlas först när vi vet mer om hur det framtida regelverket kommer att se ut. Det är inte möjligt att dra exakta paralleller mellan den reglering som är lämplig för banker och den som är lämplig för försäkringsbolagen. Att tillsynsmyndigheten kommer att få en viktigare roll i att vara framåtblickande och mer styrande av regleringen torde dock vara utom tvivel. Vad det får för konsekvenser för Finansinspektionens resursbehov får överväganden vid införandet av kommande regleringar utvisa.</P> <P class="p327 ft1"><SPAN class="ft1">8.2</SPAN><SPAN class="ft18">Finansinspektionens nuvarande resurser</SPAN></P> <P class="p372 ft7">Totala resurser</P> <P class="p57 ft5">Det anslag som riksdagen tilldelar Finansinspektionen är ett s.k. ramanslag. Inför budgetåret 2005 tilldelades 178 401 tkr. Anslaget för året har dock justerats ned med hänvisning till allmänna besparingar samt att medel har flyttats till Ekobrottsmyndigheten, vilket totalt innebär ca 2,5 miljoner kronor i minskade resurser.</P> <P class="p106 ft5">För den verksamhet som finansieras med ramanslaget tar Finansinspektionen årligen ut avgifter från de institut som står under tillsyn. Instituten skall med avgifter bekosta inspektionens kostnader för de delar som täcks via anslag. Denna årliga avgift avser inte bara tillsynen utan allt som skall täckas med ramanslaget. De årliga avgifterna disponeras inte av Finansinspektionen utan går in på en s.k. inkomsttitel i staten. Genom att Finansinspektionen på detta sätt finansieras via statsbudgeten konkurrerar resurserna med andra politik- och verksamhetsområden som ytterst begränsas</P> <P class="p373 ft11">130</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft5">av det s.k. utgiftstaket inom statsbudgeten och politiska prioriteringar.</P> <P class="p173 ft5">Därutöver tar Finansinspektionen ut avgifter för prövning av anmälningar och ansökningar om tillstånd vilka disponeras av inspektionen. Avgifterna tas ut enligt principen om full kostnadstäckning.</P> <P class="p14 ft5">I regeringens budgetproposition för år 2006 föreslås att Finansinspektionens anslag skall uppgå till 187 756 tkr, vilket innebär ett tillskott av resurser. Regeringen anför i budgetpropositionen att Finansinspektionen med givna förutsättningar i stort levt upp till ställda mål. Finansinspektionen har dock gjort tydliga prioriteringar av sin verksamhet, vilket inspektionen redovisat till regeringen. Regeringen anför vidare att kraven på tillsynen och regelgivningen har ökat och kommer att öka än mer i framtiden. Reformer som ställer nya eller ökade krav på tillsyn och regleringar har beslutats eller kommer att föreslås inom flera områden, såsom finansiella konglomerat, penningtvätt, försäkringsförmedling, tjänstepensionsinstitut, marknadsmissbruk, prospekt och kapitaltäckning. Därutöver förutsätts viss systemutveckling. Verksamheten inom Finansinspektionen måste bedrivas på en nivå som gör det möjligt att uppfylla de aktuella kraven och utföra de nya och ändrade uppgifterna. För att Finansinspektionen skall kunna möta de tilltagande kraven föreslås därför en förstärkning i den budgetproposition som nyligen presenterats. Regeringen anför också att det därtill är viktigt att det pågående effektiviseringsarbetet fortsätter inom myndigheten med oförändrad intensitet med inriktning på kostnadseffektivitet.</P> <P class="p375 ft7">Resurser inom försäkringsområdet</P> <P class="p43 ft5">Fram till för ett par år sedan var Finansinspektionen organiserad i olika avdelningar beroende på vilken bransch de hade tillsyn över. Det fanns en avdelning för kreditinstitut, en avdelning för värdepappersmarknadsinstitut och en avdelning för försäkringsbolagen. Numera är Finansinspektionen funktionsindelad i tre olika avdelningar; Stabilitetstillsyn, Marknadstillsyn och en Rättsavdelning. Utöver det finns 4 stabsfunktioner.</P> <P class="p376 ft11">131</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft3">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet SOU 2005:85</P> <P class="p377 ft2">Tabell 8.1 Antal företag under tillsyn på försäkringsområdet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr19 td80"><SPAN class="p36 ft42">Försäkringsföretag</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p33 ft42">400</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p36 ft42">Understödsföreningar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p33 ft42">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p36 ft42">Försäkringsmäklare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p33 ft42">1455</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td81"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td82"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p300 ft2">Källa: Finansinspektionens årsredovisning 2004</P> <P class="p247 ft5">Den nya indelningen gör att det inte enkelt låter sig fastställas hur mycket resurser som används för just försäkring. Visserligen finns det inom avdelningarna enheter som fokuserar på sin bransch men det finns också enheter som arbetar med frågor som kan spänna över flera olika typer av företag inom den finansiella sektorn. Finansinspektionen för dock en interndebitering av timmar som är vägledande för att beräkna resurser som går åt inom försäkring.</P> <P class="p106 ft5">Under år 2004 betalade försäkringssektorn 65 mkr i årliga avgifter för täckning av Finansinspektionens kostnader vilket utgjorde 35 procent av de totalt debiterade avgifterna på 186 mkr.<SPAN class="ft31">2 </SPAN>Avgiftsbeloppet är exklusive de avgifter företagen betalade för prövning av anmälningar och ansökningar. Räknat i antalet årsarbetskrafter arbetar motsvarande 55 personer med frågor som rör försäkring. Totalt antal årsarbetskrafter 2004 var 169 och medelantalet anställda var 191 personer.</P> <P class="p378 ft1"><SPAN class="ft1">8.3</SPAN><SPAN class="ft18">Skall Finansinspektionens anslag lyftas ur statsbudgeten?</SPAN></P> <P class="p57 ft5">Frågan har väckts om Finansinspektionens ramanslag skall lyftas ur statsbudgeten och därmed tillåta direktfinansiering från företagen som står under tillsyn. Dessa avgifter som tas ut är tvingande och därmed offentligrättsliga. I det följande förs ett resonemang kring frågan utan att något egentligt ställningstagande görs från utredningen.</P> <P class="p70 ft5">Enligt 9 kap. 2 § RF får statens medel inte användas på något annat sätt än riksdagens har bestämt. Om användningen av statens medel bestämmer riksdagen genom budgetreglering. Riksdagen får dock besluta att medel tas i anspråk i annan ordning.</P> <P class="p46 ft5">Av 9 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen), framgår att statsinkomster som beräknas av riksdagen redovisas mot</P> <P class="p379 ft3"><SPAN class="ft32">2 </SPAN>Ramanslaget för 2004 var 177 mkr. Finansinspektionen debiterade dock avgifter för 186 mkr pga. att mer resurser gått åt än beräknat i slutet av 2003.</P> <P class="p238 ft11">132</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft5">inkomsttitlar på statsbudgeten. Andra inkomster disponeras av myndigheterna efter beslut av riksdagen och regeringen. Enligt 19 § budgetlagen får regeringen besluta om dispositionen av avgiftsinkomster från frivilligt efterfrågade varor och tjänster som staten tillhandahåller, om inkomsterna helt eller delvis skall täcka statens kostnader för verksamheten. I <NOBR>17–18</NOBR> §§ regleras i vilka fall olika avgifter skall redovisas brutto mot statbudgeten, netto mot anslag eller utanför statsbudgeten.</P> <P class="p13 ft5">I det av riksdagen godkända betänkandet Offentligrättsliga avgifter (2004/05:FiU30, rskr. 2004/05:227) behandlar finansutskottet vissa frågor om offentligrättsliga avgifter med anledning av förslag till riksdagen från Riksrevisionens styrelse. Förslagen grundar sig på en granskning gjord av Riksrevisionen, i vilken det enligt Riksrevisionen framkommit väsentliga brister och oklarheter i regeringens och myndigheternas hantering av offentligrättsliga avgifter (RiR 2004:17).</P> <P class="p93 ft5">Finansutskottet anför att det är angeläget att regeringen uppmärksammar och reder ut de oklarheter rörande offentligrättsliga avgifter som Riksrevisionen redogör för i sin granskningsrapport. Finansutskottet anför vidare att frågan om hur systemet med offentligrättsliga avgifter fungerar är av principiellt intresse då det ytterst handlar om hur denna del av riksdagens finansmakt utövas. Finansutskottet betonar särskilt betydelsen av att huvudprincipen om bruttoredovisning på statsbudgeten följs och att avvikelser från denna princip skall vara välmotiverade.</P> <P class="p65 ft5">Frågan om Finansinspektionens avgifter har vid flera tillfällen behandlats av Finansutskottet, dels för att motioner väckts som föreslagit att hela anslaget skall redovisas vid sidan av statsbudgeten, dels i samband med behandlingen av regeringens förslag inför budgetåret 2004 om att avgifterna för prövning/tillstånd skulle få disponeras av Finansinspektionen. I utskottets betänkande med anledning av budgetpropositionen för 2004 anförde utskottet (FiU bet. 2003/04:FiU02).</P> <P class="p380 ft69">En grundläggande utgångspunkt bör vara att inkomster och utgifter redovisas brutto på statsbudgeten eftersom det ger en bättre överblick av den statliga verksamheten. Tydligheten, eller transparansen, i redovisningen ökar. Riksdagen får då också möjlighet att pröva anslagstilldelningen och kan på så sätt varje år ta ställning till vilken omfattning en viss verksamhet skall ha. Redan i dag är det en betydande del av de statliga utgifterna som antingen nettoredovisas mot statsbudgeten eller vid sidan av denna. Stor försiktighet bör emellertid</P> <P class="p381 ft11">133</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p382 ft69">iakttas med nya undantag från huvudregeln, och i de fall detta trots allt förekommer bör åtgärderna vara välmotiverade.</P> <P class="p383 ft70">I propositionen motiveras förslaget att Finansinspektionen skall få tillgodogöra sig inkomster direkt från prövningsverksamheten med att inspektionen då får bättre möjlighet att snabbt anpassa sina resurser till efterfrågan på denna typ av tjänster. Detta kan påskynda ärendehanteringen och öka effektiviteten och flexibiliteten i verksamheten samtidigt som servicen gentemot företagen förbättras. Prövningsverksamheten är dessutom av förhållandevis begränsad omfattning i Finansinspektionens verksamhet. Till bilden hör också att prövningsverksamheten, i motsats till inspektionsverksamheten, är av mer serviceinriktad karaktär. Dessutom framgår det klart av propositionen att det är regeringens avsikt att inkomsterna från den helt dominerande inspektionsverksamheten även fortsättningsvis skall redovisas mot inkomsttitel.</P> <P class="p384 ft69">Trots de redovisade betänkligheterna är utskottet mot denna bakgrund berett att biträda regeringens förslag om att Finansinspektionen direkt skall få tillgodogöra sig inkomsterna från prövningsverksamheten.</P> <P class="p45 ft5">Från politiskt håll är man alltså tveksam till att flytta ut Finansinspektionens anslag från statsbudgeten. I utredningen om Finansinspektionens roll och resurser (SOU 2003:22) fördes förslaget fram om att tillståndsavgifter bör finansieras utanför statsbudgeten. Detta förslag är också genomfört (se ovan). Avseende de årliga avgifterna fördes ett resonemang om att dessa hade en grundläggande svaghet när det gäller att hantera snabbt uppkommande resursbehov såsom en finansiell kris. Men utredningen lade inte något förslag om att avgifterna till den delen skulle lyftas ut från statsbudgeten.</P> <P class="p327 ft7"><SPAN class="ft7">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Argument för och emot</SPAN></P> <P class="p163 ft5">Det kan konstateras att det är möjligt enligt relevanta bestämmelser att lyfta ut inspektionens anslag. Det finns också exempel på andra myndigheter med liknande finansiering som redovisas utanför statsbudgeten (nettoredovisning).</P> <P class="p106 ft5">Genom att lyfta ut Finansinspektionen ur statsbudgeten uppstår större möjligheter att anpassa verksamheten efter de krav som ställs på myndigheten. Det är oomtvistat att bördan har ökat på Finansinspektionen under senare år till följd av en ökad reglering som kommer från EU. Särskilt har det varit fallet på värdepappers-</P> <P class="p385 ft11">134</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p18 ft37">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft5">området. En flexiblare finansieringsform skulle kunna förbättra inspektionens möjligheter att möta de nya krav som ställs på dem.</P> <P class="p40 ft5">Enligt uppgift lär de företag som står under inspektionens tillsyn vara positiva till att staten övergår till en s.k. nettoredovisning av Finansinspektionens resurser. Enligt dem innebär ökade resurser att myndigheten kan ge bättre service och sannolikt höja den allmänna kompetensen. Den form av kostnadskontroll som bruttoredovisningen innebär kommer dock att försvinna vilket kan innebära höjda avgifter för att stå under Finansinspektionens tillsyn. Avgifterna är kanske inte betungande för de etablerade instituten men troligen skulle nya potentiella aktörer ha synpunkter på högre avgifter.</P> <P class="p129 ft5">Samtidigt kan frågan om Finansinspektionens resurser lyftas till ett större politiskt perspektiv. Som det är nu prövas Finansinspektionens resursbehov som en del av statens totala utgifter. Regering och riksdag måste därför ta ställning till Finansinspektionens behov i förhållande till andra politikområden. Sådana överväganden ger perspektiv på deras verksamhet och roll i samhället som är nyttiga för att på ett allmänt plan överväga statliga åtaganden. Processen det innebär att fördela knappa resurser är verkningsfull i sig.</P> <P class="p93 ft5">Resonemanget haltar visserligen en aning eftersom statens intäkter eller utgifter vare sig ökar eller minskar vid förändrade resurser för Finansinspektionen. Dess kostnader betalas inte via skatteuttaget utan av de avgifter som institut under tillsyn får betala. Begränsningen för Finansinspektionens verksamhet är i stället utgiftstaket eftersom anslaget redovisas över statsbudgeten.</P> <P class="p75 ft5">Det kan verka något motsägelsefullt att låta Finansinspektionens verksamhet påverka besluten inom ramen för utgiftstaket utan att i realiteten förändra statens intäkter och utgifter. Enligt de uppgifter som Riksrevisionen pekar på så saknas en entydig tillämpning om hur myndigheter skall behandlas avseende offentligrättsliga avgifter. Frågan innehåller många dimensioner som bör beaktas i ett övergripande policyperspektiv.</P> <P class="p13 ft5">En ordning där Finansinspektionen ligger utanför statsbudgeten skulle fortsatt ha regeringen som beslutande instans om avgifterna. Det talar för en fortsatt kontroll av avgiftsuttaget men denna kontroll riskerar att bli mindre verkningsfull eftersom den kommer att avgöras av intressen som står verksamheten nära utan inblandning från andra intressenter. Det riskerar att försvaga kontrollen jämfört med nuvarande ordning.</P> <P class="p386 ft11">135</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Finansinspektionens resurser inom försäkringsområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p366 ft5">En annan aspekt på att lägga finansieringen utanför statsbudgeten blir att Finansinspektionen och dess avgifter blir en fråga som bolagen under tillsyn kan anse sig ha större inflytande över. Om bolagen under tillsyn mer direkt finansierar Finansinspektionens verksamhet är det inte otänkbart att de också ställer krav på verksamhetens utförande. Finansinspektionen riskerar i en sådan ordning att bli mindre oberoende än vad de är när regering och riksdag beslutar om avgifter enligt nuvarande bestämmelser.</P> <P class="p387 ft11">136</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <P class="p0 ft71">9 Ekonomiska konsekvenser</P> <P class="p388 ft17"><SPAN class="ft17">9.1</SPAN><SPAN class="ft72">Ekonomiska konsekvenser</SPAN></P> <P class="p370 ft5">Utredningens bedömningar och förslag får inte några direkta konsekvenser för statsbudgeten. Några andra effekter på de områden som räknas upp i 15 § kommittéförordningen (1998:1474) finns inte. Några negativa effekter på samhällsfunktioner eller samhällsintressen förutses inte heller.</P> <P class="p389 ft11">137</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <P class="p0 ft4">Särskilt yttrande</P> <P class="p390 ft7">av sakkunniga Eva Ekström, Finansinspektionen</P> <P class="p391 ft1">Finansinspektionens befogenheter när försäkringstagarnas rättigheter kan anses hotade</P> <P class="p392 ft73">Den 1 januari 2004 infördes i 19 kap. 11 § en möjlighet för Finansinspektionen att förelägga ett försäkringsbolag att upprätta en finansiell saneringsplan, om FI bedömer att försäkringstagarnas rättigheter hotas. Bestämmelsen infördes som ett led i genomförandet av EU:s s.k. solvensdirektiv. Ett föreläggande att upprätta en finansiell saneringsplan är avsett som en möjlighet till ett tidigare ingripande från FI:s sida än vad som i övrigt är möjligt. Att kräva upprättande av en finansiell saneringsplan kan alltså ske även om solvensmarginalen inte underskridits.</P> <P class="p393 ft73">Genom de rapporter som FI kräver in från försäkringsbolagen, årligen eller per kvartal, har FI stora möjligheter att upptäcka försäkringsbolag som vid en given tidpunkt inte uppfyller kraven på solvens och skuldtäckning. Det är däremot betydligt svårare att upptäcka de försäkringsbolag som visserligen uppfyller dessa krav vid en given tidpunkt men där det kan sättas ifråga om bolaget i framtiden kan uppfylla sina åtaganden mot försäkringstagarna. FI arbetar nu med att ta fram bättre tillsynsmetoder för detta.</P> <P class="p65 ft7">Utredningens bedömningar när det gäller FI:s befogenheter riskerar att försvåra FI:s möjligheter till ett tidigt ingripande. Det kan knappast ha varit avsett.</P> <P class="p394 ft74">Det är till en början oklart vid vilket skede utredningen menar att FI skulle kunna göra egna bedömningar av tillgångars eller åtagandens värde. Avser det tidpunkten innan ett beslut fattas om att förelägga ett försäkringsbolag att upprätta en finansiell saneringsplan eller avser det tidpunkten för FI:s godkännande av en sådan plan? Den typ av bedömningar som avses torde snarast böra</P> <P class="p395 ft11">139</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Särskilt yttrande</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p45 ft7">göras i tiden före ett beslut om att förelägga ett bolag att upprätta en finansiell saneringsplan och torde utgöra en naturlig del däri.</P> <P class="p46 ft7">Det kan vidare tänkas att en situation uppstår där ett försäkringsbolag kan bedömas komma att få det svårt att i framtiden infria sina åtaganden även om värderingen av tillgångarna och åtagandena inte kan sättas i fråga. Utredningens bedömningar innebär i ett sådant fall att FI inte kan förelägga bolaget att upprätta en finansiell saneringsplan. Vid en sådan bedömning kan det sättas i fråga om Sverige kan anses ha uppfyllt kraven i EU:s s.k. solvensdirektiv.</P> <P class="p396 ft11">140</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p397 ft3">Bilaga 1</P> <P class="p398 ft71">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p18 ft1">Översyn av Finansinspektionens tillsyn på</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td84"><SPAN class="p399 ft1">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p18 ft1">försäkringsområdet</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p399 ft1">2004:118</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p400 ft7">Beslut vid regeringssammanträde den 23 september 2004.</P> <P class="p401 ft7">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p402 ft7">För att säkerställa en effektiv framtida tillsyn på försäkringsområdet skall en särskild utredare</P> <P class="p403 ft29"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft75">utvärdera utgångspunkter och metoder för dagens tillsyn på området utifrån gällande näringsrättslig reglering, särskilt tillsyn av vinstutdelningsförbudet och närliggande reglering,</SPAN></P> <P class="p404 ft7"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft76">kartlägga utvecklingstendenser av betydelse, både i Sverige och i andra medlemsländer inom EU,</SPAN></P> <P class="p405 ft78"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft77">analysera vilka krav som bör ställas på tillsynen på området samt lämna förslag på utgångspunkter och allmänna principer för det framtida tillsynsarbetet, särskilt med beaktande av vinstutdelningsförbudet och närliggande reglering,</SPAN></P> <P class="p406 ft7"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft76">analysera vilka befogenheter och resurser som är nödvändiga för att dessa krav skall kunna tillgodoses samt lämna förslag i denna del,</SPAN></P> <P class="p404 ft7"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft76">vid behov lämna förslag på sådana förändringar av den näringsrättsliga regleringen av försäkringsrörelse som krävs för att den framtida tillsynen skall vara effektiv.</SPAN></P> <P class="p401 ft7">Bakgrund</P> <P class="p407 ft5">Tillsynen på försäkringsområdet</P> <P class="p408 ft74">Finansinspektionens tillsyn på försäkringsområdet har sin grund i den näringsrättsliga reglering som gäller för försäkringsbolag och försäkringsföreningar (understödsföreningar). De svenska försäkringsbolagens verksamhet regleras i försäkringsrörelselagen (1982:713, FRL),</P> <P class="p409 ft11">141</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p410 ft73">medan den verksamhet som bedrivs i understödsföreningar omfattas av lagen (1972:262) om understödsföreningar. För utländska försäkringsgivare som verkar här i landet finns bestämmelser i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige. Finansinspektionen har därutöver tillsynsuppgifter enligt vissa andra lagar med anknytning till försäkringsområdet och fungerar även som normgivare på redovisningsområdet med stöd av bemyndiganden i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.</P> <P class="p411 ft73">Förutom de regler som återfinns i den näringsrättsliga lagstiftningen har Finansinspektionen även till uppgift att – tillsammans med Konsumentverket och Konsumentombudsmannen – utöva tillsyn med avseende på konsumentskyddet på området, liksom över att de civilrättsliga bestämmelser som reglerar avtalsförhållandet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare följs. Vidare finns i skattelagstiftningen särskilda regler om hur villkoren för pensionsförsäkringar skall se ut för att behandlas på ett visst sätt skattemässigt. Dessa regler har även civilrättslig betydelse i fråga om sådana försäkringsavtal.</P> <P class="p412 ft74">Mellan Finansinspektionen och Konsumentverket finns en överenskommelse som närmare anger gränsdragningen mellan dem. Avtalet innebär också att de skall samråda när det gäller frågeställningar som gränsar till den andra myndighetens ansvar och i övrigt bistå varandra i aktuella konsumentfrågor. Någon motsvarande överenskommelse finns inte mellan Finansinspektionen och Skatteverket.</P> <P class="p106 ft7">Både Finansinspektionen och Konsumentverket besvarar frågor från konsumenter, men prövar inte enskilda tvister. Detta sker i stället i de allmänna domstolarna eller i Allmänna reklamationsnämnden.</P> <P class="p413 ft73">Frågan om hur uppdelningen av myndighetsansvaret för konsumentskyddet på det finansiella tjänsteområdet bör utformas har på senare år tagits upp i flera sammanhang. Konsumentpolitiska kommittén framförde i sitt betänkande (SOU 2000:29) att Finansinspektionens och Konsumentverkets respektive ansvar borde renodlas i högre grad och att en koncentration av frågorna till Konsumentverket var lämplig. Kommittén ansåg dock att frågan behövde utredas vidare. Utredningen om Finansinspektionens roll och resurser konstaterade i sitt betänkande (SOU 2003:22) att uppdelningen av ansvaret mellan myndigheterna innebar både resursmässig splittring och otydlighet visavi konsumenter och allmänhet. Utredningen presenterade dock inte något förslag om</P> <P class="p182 ft11">142</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td86"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p414 ft74">utformningen av det framtida ansvaret utan ansåg att frågan borde diskuteras vidare. Nyligen har Förtroendekommissionen i sitt betänkande (SOU 2004:47) föreslagit att Finansinspektionen skall ha ett huvudansvar för konsumentskyddet inom finanssektorn.</P> <P class="p40 ft7">Inom Regeringskansliet bedrivs för närvarande ett arbete med att utforma ett förslag till en ny konsumentpolitisk strategi. Frågan om konsumentskyddet avseende finansiella tjänster tas också upp i detta arbete.</P> <P class="p369 ft5">Utvecklingen på försäkringsområdet</P> <P class="p415 ft73">De näringsrättsliga reglerna för försäkringsbolag genomgick en omfattande modernisering genom den senaste försäkringsrörelsereformen (prop. 1998/99:87) – ett regelverk som trädde i kraft den 1 januari 2000. En grundtanke med reformen var att ge större frihet åt försäkringstagarna och försäkringsbolagen att själva komma överens om villkoren i försäkringsavtalen och därigenom underlätta produktutveckling och stimulera konkurrens. Förhållandet mellan försäkringstagare och försäkringsbolag skulle därför i större utsträckning regleras i försäkringsavtal. En annan viktig del av reformen var att försäkringsaktiebolag som meddelar livförsäkring tilläts att dela ut vinst till sina aktieägare, även om ett generellt vinstutdelningsförbud fortfarande skall vara huvudregel.</P> <P class="p167 ft7">Före reformen var produktutformningen inom livförsäkring reglerad via de s.k. försäkringstekniska grunderna. Fram till 1995, då förhandsgodkännandet av grunderna slopades, gällde dessutom en fullständig pris- och produktreglering. Även de finansiella marknaderna var tidigare i stor utsträckning reglerade, vilket medförde att staten kunde styra utvecklingen genom t.ex. ränteförändringar, begränsningar i utlåning och valutarestriktioner. Den produktreglering som de skattemässiga reglerna för pensionsförsäkringar innebär är dock oförändrad sedan tiden före försäkringsrörelsereformen.</P> <P class="p416 ft74">Tidigare var värderingsreglerna i redovisningen utformade så att de i stor utsträckning speglade historiska kostnader, vilket i det närmaste omöjliggjorde för en utomstående att få insyn i försäkringsbolagens ekonomi. Det allt större inslaget av marknadsmässig värdering som på senare tid vuxit fram på redovisningsområdet har emellertid förbättrat möjligheterna till sådan insyn, men också lett</P> <P class="p417 ft11">143</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft7">till att försäkringsbolagens resultat blivit känsliga för ekonomiska förändringar.</P> <P class="p251 ft7">Behovet av en utredning</P> <P class="p418 ft7">Förutsättningarna för tillsynen på försäkringsområdet har förändrats i en rad avseenden under det senaste decenniet. Kombinationen av en väl utvecklad finansiell marknad, en avreglerad försäkringsmarknad och en ökad internationalisering innebär att det nu ställs andra och större krav än tidigare på de allmänna principer och arbetsmetoder som används i tillsynsarbetet. Dessa ändrade förutsättningar har lett till att den finansiella tillsynen – både i Sverige och internationellt – börjat bli alltmer förebyggande, analytisk och processinriktad.</P> <P class="p72 ft7">Utredningen om Finansinspektionens roll och resurser (Fi 2002:8) inriktade sig endast på utvecklingen inom bank- och värdepappersområdena. Mot bakgrund av de förändringar som nu sker är det lämpligt att det utförs en motsvarande analys på försäkringsområdet.</P> <P class="p106 ft7">Under senare tid har förtroendet för livförsäkringsbolagen försvagats, bl.a. genom att misstankar har uppstått om att vissa transaktioner mellan <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> livförsäkringsaktiebolag och andra bolag i finansiella koncerner i själva verket har utgjort förtäckta vinstutdelningar – något som strider mot det generella vinstutdelningsförbudet. Eftersom efterlevnaden av detta förbud omfattas av Finansinspektionens löpande tillsyn innebär misstankarna att de utgångspunkter och arbetsmetoder som används i tillsynsarbetet sätts i fokus.</P> <P class="p411 ft73">Mot denna bakgrund bör en särskild utredare utvärdera nuvarande tillsynsverksamhet och lämna de förslag på förändringar som är nödvändiga för att säkerställa en effektiv framtida tillsyn på försäkringsområdet. I det sammanhanget bör frågor om Finansinspektionens befogenheter och framtida resurser särskilt belysas.</P> <P class="p191 ft7">Närmare om utredningsuppdraget</P> <P class="p419 ft5">Ändrade förutsättningar för tillsyn av försäkringsverksamhet</P> <P class="p420 ft73">Förutsättningarna för försäkringstillsynen har förändrats genom framväxten av moderna finansiella marknader med produkter som</P> <P class="p251 ft11">144</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td86"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p243 ft7">ger försäkringsbolagen ökade möjligheter att hantera sina risker, men även genom ändrad näringsrättslig reglering. Genom den senaste försäkringsrörelsereformen renodlades nämligen tillsynen på försäkringsområdet till att främst kontrollera att reglerna om näringsverksamheten följs. Tillsynen begränsades därmed väsentligen till kontroll av stabilitet och genomlysning (se prop. 1998/99:87 s. <NOBR>338–344).</NOBR></P> <P class="p75 ft7">Utvecklingen på det finansiella området går generellt mot en mer förebyggande, analytisk och processinriktad tillsyn. På försäkringsområdet har vikten av en förebyggande tillsyn förtydligats i samband med att de s.k. solvensskade- och solvenslivdirektiven (2002/12/EG och 2002/13/EG) nyligen genomfördes i svensk rätt. Finansinspektionens möjlighet att ingripa i ett tidigt skede när försäkringstagarnas rättigheter bedöms vara hotade förtydligades då (prop. 2002/03:94).</P> <P class="p65 ft7">Både i och utanför Europa har reglering och tillsyn av försäkringsbolag utvecklats under senare år. Tillsynsmyndigheterna i ett antal medlemsstater inom EU har funnit det nödvändigt att utveckla mer sofistikerade regler för att hantera utvecklingen på försäkringsmarknaden – en förändring som är särskilt märkbar i Storbritannien, Nederländerna och Danmark.</P> <P class="p421 ft7">Även utvecklingen inom redovisningsområdet har påverkat förutsättningarna för tillsynen av försäkringsverksamhet. Genom ett större inslag av marknadsvärdering har försäkringsbolagens resultat blivit alltmer känsliga för förändringar i ekonomin. Denna förändring har dock även inneburit en utökad möjlighet att övervaka försäkringsbolagens ekonomiska situation.</P> <P class="p75 ft7">Förutsättningarna för försäkringstillsyn har således stegvis radikalt förändrats. Utredaren skall därför – utifrån gällande näringsrättslig reglering – utvärdera de utgångspunkter och metoder som används i dagens tillsyn.</P> <P class="p369 ft5">Framtida tillsyn på försäkringsområdet</P> <P class="p370 ft7">Den näringsrättsliga regleringen av försäkringsföretag är för närvarande föremål för en fortsatt översyn av Försäkringsföretagsutredningen. Utredningen har till uppgift att skapa moderna och tydliga regler för försäkringsföretag – med särskild inriktning på de associationsrättsliga reglerna (dir. 2003:125). Utredarens uppdrag skall redovisas senast den 31 augusti 2005.</P> <P class="p422 ft11">145</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p423 ft73">Med syftet att se över det näringsrättsliga regelverket i ett kortare perspektiv beslutade regeringen också under 2003 att ge Finansinspektionen i uppdrag att granska livförsäkringsbolagens verksamhet samt att lämna förslag till åtgärder som Finansinspektionen självt kan vidta för att skärpa och effektivisera sin tillsyn. Inspektionen lämnade i juni samma år en rapport om intressekonflikter i livförsäkringsbolag (Fi 2003:2). Eftersom Försäkringsföretagsutredningen kommer att lämna sitt slutliga förslag först i augusti 2005 beslutade regeringen i mars i år att lämna förslag till riksdagen om lagändringar i linje med de förslag som Finansinspektionen framfört (se prop. 2003/04:109).</P> <P class="p72 ft7">De nya reglerna, som trädde i kraft den 1 juli 2004, innebär bl.a. att Finansinspektionen ges utökade sanktionsmöjligheter. Som alternativ till förverkande av koncession får inspektionen möjlighet att meddela varning och även besluta att en varning eller anmärkning skall förenas med straffavgift.</P> <P class="p424 ft74">Försäkringstillsynen står även inför stora utmaningar på andra områden. Från att främst ha avsett den formella regelefterlevnaden kommer tillsynen nu alltmer att riktas mot riskerna i försäkringsverksamheten och hur företagen hanterar dessa risker.</P> <P class="p413 ft73">I ett delbetänkande skall Försäkringsföretagsutredningen lämna förslag till hur det nyligen antagna <NOBR>EG-direktivet</NOBR> om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (2003/41/EG – tjänstepensionsdirektivet) skall genomföras i svensk rätt. Uppdraget skall i denna del redovisas senast den 30 september 2004. Tjänstepensionsdirektivet bygger främst på kvalitativa regler vad gäller avsättningar, skuldtäckning och placeringar. Detta direktiv, som skall vara genomfört i svensk rätt senast den 23 september 2005, innebär att det redan inom en relativt snar framtid kommer att ställas ökade krav på en mer kvalitativt inriktad tillsyn. Tillsynsfrågor som avser sådana pensionsstiftelser som inte behöver omfattas av tjänstepensionsdirektivet har utredningen om en översyn av den skattemässiga behandlingen av tjänstepensioner och privat pensionssparande, m.m. (dir. 2004:99) i uppdrag att närmare analysera och överväga.</P> <P class="p123 ft7">Inom EU pågår också det s.k. solvens <NOBR>II-projektet</NOBR> som syftar till att reformera nuvarande tillsynsregler för alla försäkringsföretag i förebyggande, kvalitativ riktning. I Sverige har liknande förslag lagts av Placeringsutredningen (se utredningens slutbetänkande, SOU 2003:84).</P> <P class="p249 ft11">146</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td86"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft7">Sammantaget kommer den fortsatta beredningen av förslagen från Placeringsutredningen och genomförandet av tjänstepensionsdirektivet innebära att ökade krav ställs på Finansinspektionen att utveckla en mer riskfokuserad och processinriktad tillsyn. I ett längre perspektiv kommer arbetet inom EU sannolikt också att innebära en avsevärt förändrad och mer harmoniserad reglering av försäkringsverksamhet.</P> <P class="p75 ft7">Även frågan om hur myndighetsansvaret för konsumentskyddet på det finansiella tjänsteområdet bör delas mellan Konsumentverket och Finansinspektionen kan komma att påverka Finansinspektionens framtida arbete.</P> <P class="p425 ft74">Det är därför lämpligt att utredaren kartlägger utvecklingstendenser av betydelse – både i Sverige och i andra medlemsländer inom EU – för att därefter analysera vilka krav som bör ställas på den framtida tillsynen på försäkringsområdet, vilka utgångspunkter och allmänna principer som krävs i tillsynsarbetet samt vilka befogenheter och resurser som är nödvändiga för att tillgodose dessa krav. Utredaren skall också lämna förslag i denna del.</P> <P class="p65 ft7">Vid behov skall utredaren även lämna förslag på sådana förändringar av den näringsrättsliga regleringen av försäkringsrörelse som krävs för att den framtida tillsynen på försäkringsområdet skall vara effektiv.</P> <P class="p369 ft5">Särskilt om tillsyn av vinstutdelningsförbudet</P> <P class="p267 ft7">Vinst som uppstår i livförsäkringsbolag får endast användas för vinstutdelning om det följer av bolagsordningen (12 kap. 2 § FRL). Tillsynen måste emellertid omfatta mer än detta formella vinstutdelningsförbud, eftersom det finns en risk att aktieägare i ickevinstutdelande försäkringsaktiebolag och garanter i ömsesidiga livbolag, på annat sätt än genom bolagsstämmobeslut om vinstutdelning, tillgodogör sig värden som annars skulle tillkomma försäkringstagarna.</P> <P class="p426 ft73">En sådan s.k. förtäckt vinstutdelning kan ske på många olika sätt, t.ex. genom att ett livförsäkringsbolag ingår avtal som gynnar ägarna till närstående företag. Förtäckt vinstutdelning behöver dock inte enbart vara ett resultat av avtal med närstående bolag. Risken för förekomsten av sådan vinstutdelning ökar emellertid när ett ickevinstutdelande försäkringsaktiebolag ingår i en vinstdrivande koncern, samtidigt som tillsynen också försvåras. Av</P> <P class="p422 ft11">147</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft7">denna anledning föreslår Förtroendekommissionen i sitt betänkande (SOU 2004:47) att <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> försäkringsaktiebolag skall förbjudas att ingå i vinstdrivande koncerner.</P> <P class="p46 ft7">Finansinspektionen har utvecklat en metodik för tillsyn av vinstutdelningsförbudet genom ett arbete som syftar till att etablera en god standard för koncerninterna transaktioner. I rapporten Internaffärer i nio livbolag (Fi 2004:2) redovisar inspektionen en systematisk kartläggning av sådana transaktioner i nio livförsäkringsbolag som inte får dela ut vinst.</P> <P class="p424 ft73">När det gäller vilka utgångspunkter tillsynen skall verka utifrån, anges i rapporten att det finns en stor och avgörande skillnad mellan <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> livförsäkringsaktiebolag och ömsesidiga livförsäkringsbolag, eftersom försäkringstagarna i försäkringsaktiebolagen saknar äganderätt i bolaget. Som en konsekvens av detta dras slutsatsen att aktieägarna i vissa situationer kan, trots vinstutdelningsförbudet, gynna sig själva ekonomiskt på försäkringskollektivets bekostnad. Vidare anges att lagstiftningen kan tolkas så att aktieägarna i ett <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> livförsäkringsaktiebolag inte har någon strikt legal skyldighet att alltid agera med försäkringstagarnas bästa för ögonen.</P> <P class="p411 ft74">Vid bedömningen av de optimala utgångspunkterna för tillsynen i detta avseende är det emellertid av vikt att även beakta den reglering som kompletterar vinstutdelningsförbudet. Den s.k. skälighetsprincipen avskaffades i 1999 års försäkringsrörelsereform för nytecknade försäkringar, men är fortfarande tillämplig på avtal som tecknats före utgången av det året (12 kap. 14 § FRL). För försäkringsavtal tecknade efter reformens ikraftträdande gäller i stället kontributionsprincipen (12 kap. 6 § FRL) i den mån annat inte har avtalats eller föreskrivits i bolagsordningen.</P> <P class="p72 ft7">Dessutom måste de associationsrättsliga generalklausulerna beaktas i detta sammanhang (8 kap. 15 och 9 kap. 19 §§ FRL). Dessa har från den 1 juli i år utvidgats till att också avse försäkringstagare i försäkringsaktiebolag om försäkringstagarna tillfört medel för egen räkning under eget kapital. Även tidigare gällande bestämmelser kan genom analogi tolkas så att försäkringstagare i <NOBR>icke-vinstutdelande</NOBR> livförsäkringsaktiebolag ingår i den skyddsvärda kretsen (se Lagrådets yttrande, intaget som bilaga 4 i prop. 2003/04:109).</P> <P class="p411 ft79">Det bör även i sammanhanget särskilt noteras att Försäkringsföretagsutredningen har i uppdrag att se över de associationsrätts-</P> <P class="p427 ft11">148</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td86"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p111 ft7">liga reglerna för försäkringsbolag, däribland regleringen av hur vinster som uppstår i livförsäkringsbolag skall få användas.</P> <P class="p428 ft7">För att säkerställa en effektiv tillsyn av vinstutdelningsförbudet och närliggande reglering som skall skydda försäkringstagarnas intressen är det – mot denna bakgrund och som ett komplement till Försäkringsföretagsutredningens arbete – av vikt att de utgångspunkter och metoder som används i dagens tillsyn utvärderas samt att det sker fördjupade överväganden beträffande vilka utgångspunkter tillsynen skall verka utifrån och vilka allmänna principer för tillsynsarbetet som skall användas.</P> <P class="p65 ft7">Vid behov bör utredaren lämna förslag även i detta avseende på sådana förändringar av den näringsrättsliga regleringen som krävs för en effektiv framtida tillsyn.</P> <P class="p76 ft7">Utredningsarbetet</P> <P class="p77 ft7">Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och pågående utredningar som har relevans för detta utredningsuppdrag. Samråd bör därför bl.a. ske med Finansinspektionen och Försäkringsföretagsutredningen.</P> <P class="p40 ft7">Om förslagen påverkar kostnaderna för företag under tillsyn, eller innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, skall en finansiering föreslås.</P> <P class="p421 ft73">I Förtroendekommissionens betänkande (SOU 2004:47) berörs vissa frågor som ligger nära utredarens uppdrag, bl.a. frågan om gränsdragningen av myndighetsansvaret för konsumentskyddet på det finansiella tjänsteområdet mellan Finansinspektionen och Konsumentverket. Det kan därför, när det betänkandet har remissbehandlats, visa sig lämpligt att ge utredaren i uppdrag att även överväga vad kommissionen har föreslagit. Det kan då också finnas behov av att närmare överväga gränserna för ansvaret mellan Finansinspektionen och Skatteverket.</P> <P class="p429 ft7">Utredarens uppdrag skall redovisas senast den 31 juli 2005.</P> <P class="p430 ft7">(Finansdepartementet)</P> <P class="p431 ft11">149</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p397 ft3">Bilaga 2</P> <P class="p398 ft71">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr6 td87"><SPAN class="p20 ft1">Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p432 ft1">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td87"><SPAN class="p20 ft80">Finansinspektionens tillsyn på</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td88"><SPAN class="p432 ft80">2005:79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td89"><SPAN class="p20 ft1">försäkringsområdet (Fi 2004:17)</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p18 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p433 ft7">Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2005.</P> <P class="p434 ft5">Förlängd tid för uppdraget</P> <P class="p435 ft7">Den 23 september 2004 beslutade regeringen att en särskild utredare skulle göra en översyn av Finansinspektionens tillsyn på försäkringsområdet (dir. 2004:118). För att säkerställa en effektiv framtida tillsyn på området skall utredaren</P> <P class="p436 ft7"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft76">utvärdera utgångspunkter och metoder för dagens tillsyn utifrån gällande näringsrättslig reglering, särskilt tillsyn av vinstutdelningsförbudet och närliggande reglering,</SPAN></P> <P class="p404 ft7"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft76">kartlägga utvecklingstendenser av betydelse, både i Sverige och i andra medlemsländer inom EU,</SPAN></P> <P class="p406 ft7"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft76">analysera vilka krav som bör ställas på tillsynen samt lämna förslag på utgångspunkter och allmänna principer för det framtida tillsynsarbetet, särskilt med beaktande av vinstutdelningsförbudet och närliggande reglering,</SPAN></P> <P class="p406 ft7"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft76">analysera vilka befogenheter och resurser som är nödvändiga för att dessa krav skall kunna tillgodoses samt lämna förslag i denna del,</SPAN></P> <P class="p404 ft7"><SPAN class="ft39">•</SPAN><SPAN class="ft76">vid behov lämna förslag på sådana förändringar av den näringsrättsliga regleringen av försäkringsrörelse som krävs för att den framtida tillsynen skall vara effektiv.</SPAN></P> <P class="p437 ft7">Utredarens uppdrag skall enligt direktiven redovisas senast den 31 juli 2005.</P> <P class="p438 ft7">Utredningstiden bör nu förlängas med två och en halv månad. Detta innebär att utredarens uppdrag skall redovisas senast den 15 oktober 2005.</P> <P class="p439 ft7">(Finansdepartementet)</P> <P class="p440 ft11">151</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <P class="p397 ft3">Bilaga 3</P> <P class="p441 ft4">Högsta räntan</P> <P class="p442 ft5">Finansinspektionens beslut om högsta räntan kan illustrera hur tillsynen i praktiken varit inriktad på att säkerställa försäkringsbolagens överlevnad. Samtidigt är hanteringen av högsta räntan tveksam i ett <NOBR>EG-rättsligt</NOBR> perspektiv eftersom värderingsprinciperna för tillgångar har ändrats sedan metoden med högsta räntan infördes.</P> <P class="p443 ft5">Den s.k. högsta räntan är den maximiräntesats som Finansinspektionen föreskriver att bolagen får använda som diskonteringsränta vid beräkning av livförsäkringsavsättningar. Diskonteringsräntan är ett av de viktigare antagandena vid värdering av åtagandena eftersom förändringar i räntan ändrar värdet på avsättningarna förhållandevis mycket jämfört med andra antaganden. Om diskonteringsräntan för befintliga åtaganden sänks genom en lägre föreskriven högsta ränta ökar de försäkringstekniska avsättningarna, kapitalbasen minskar i motsvarande mån och solvenskvoten försämras. Det krävs då mer tillgångar eller en bättre framtida avkastning på nuvarande tillgångar för att klara åtagandet. Vid höjning av högsta räntan blir effekten det omvända.</P> <P class="p444 ft5">Besluten om högsta räntan är ett bemyndigande till Finansinspektionen som framgår av 7 kap. 2 § i FRL. Bemyndigandet gäller att meddela närmare föreskrifter om beräkning av livförsäkringsavsättningar.</P> <P class="p401 ft17"><NOBR>EG-rätten</NOBR></P> <P class="p435 ft5">Tillämpningen av högsta räntan i svensk rätt har sin bakgrund i det konsoliderade Livförsäkringsdirektivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2204/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring. Direktivet anger att beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna skall ske med försiktighet och med beaktande av hur tillgångarna värderas. I direktivet förutsätts att tillgångarna värderas till anskaffningskostnad – ”inköpspriset” – men ger också ett</P> <P class="p445 ft11">153</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">alternativ om så inte är fallet. Alternativen är olika tillämpbara beroende på vilken värderingsprincip som används för tillgångarna.</P> <P class="p46 ft5">Enligt livdirektivets lydelse i första alternativet – där tillgångarna förutsätts värderas till anskaffningskostnad – skall myndigheten för avtal som innehåller en garanterad ränta fastställa en enda maximiräntesats som har en säkerhetsmarginal på 40 procent i förhållande till en ränta för statsobligationer. Det innebär att det vid oförändrade räntor kommer att finnas en marginal mellan det bokförda värdet och det realistiska värdet av åtagandet. Hur stor denna marginal de facto blir är beroende av åtagandets löptid och förekomst av avtalad löpande premie. Ju längre löptid desto större marginal. Ett ”överhypotek” motsvarande den marginalen kommer därmed vid tecknandet att finnas bland tillgångarna som täcker avsättningarna. Under avtalets löptid kommer sedan den osynliga marginalen att förändras i takt med att marknadsräntorna förändras. Den förhållandevis stora säkerhetsmarginalen på 40 procent skall ses mot bakgrund av att den – med beaktande av balansräkningens värdering till anskaffningskostnad – skall vara tillräcklig för hela avtalets löptid.</P> <P class="p242 ft5">Om tillgångarna inte värderas till anskaffningsvärdet, dvs. marknadsvärde, får i stället det andra alternativet ii) väljas. En eller flera maximiräntesatser skall då bestämmas med försiktighet med beaktande av den förväntade avkastningen på bolagets tillgångar. Säkerhetsmarginalen fastställs av tillsynsmyndigheten. Säkerhetsmarginalen torde i detta fall kunna vara lägre än i alternativ i) eftersom avvikelser från det förväntade omedelbart – genom marknadsvärderingen – avspeglas i bolagets balansräkning.</P> <P class="p446 ft2">EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring</P> <P class="p447 ft2">(Utdrag ur Kapitel 2 Artikel 20 om Bildandet av tekniska avsättningar)</P> <P class="p448 ft2">B. Den räntesats som används skall väljas med försiktighet. Den skall bestämmas enligt de regler som fastställs av den behöriga myndigheten i hemlandet med tillämpning av följande principer:</P> <P class="p449 ft2">a) För alla avtal skall den behöriga myndigheten i försäkringsföretagets hemland fastställa en eller flera maximiräntesatser, varvid följande regler skall tillämpas:</P> <P class="p450 ft3">i) Om avtal innehåller en garanterad räntesats skall den behöriga myndigheten i hemlandet fastställa en enda maximiräntesats. Denna räntesats får variera beroende på i vilken valuta kontraktet har upprättats, under förutsättning att den inte överstiger 60 % av räntesatsen på statsobligationer i den valuta avtalet</P> <P class="p295 ft11">154</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td86"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p451 ft2">upprättats i. Om en medlemsstat, till följd av första stycket andra meningen, beslutar att fastställa en maximiräntesats för avtal upprättade i en annan medlemsstats valuta, skall den först tillfråga den behöriga myndigheten i den medlemsstat i vars valuta avtalet har upprättats.</P> <P class="p452 ft3">ii) Om ett försäkringsföretags tillgångar inte värderats till inköpspriset, får en medlemsstat dock kräva att en eller flera maximiräntesatser beräknas med beaktande av avkastningen på de motsvarande tillgångar företaget vid tillfället har, med avdrag för en försiktighetsmarginal och, i synnerhet i fråga om avtal med periodisk premie, dessutom med beaktande av den förväntade avkastningen på framtida tillgångar. Försiktighetsmarginalen och den eller de maximiräntesatser som tillämpas på den beräknade avkastningen på framtida tillgångar skall fastställas av den behöriga myndigheten i hemlandet.</P> <P class="p453 ft5">Skrivningen i det senare alternativet har kommit att uttolkas olika av olika medlemsstater. Lydelsen kan anses vara skriven utifrån då gällande praxis i Storbritannien<SPAN class="ft31">1</SPAN>. Den danska tillsynen har valt att tolka det andra alternativet som den riskfria ränta, med en smärre marginal, som kan erhållas vid en alternativ placering i statsobligationer, dvs. utan att beakta de faktiska tillgångarna som bolaget innehar. Den danska modellen med riskfri ränta är finansiellt en rimligare uttolkning och mer i linje med vad som föreslås i internationell redovisningsstandard (IFRS 4). Direktivets lydelse ”med beaktande av” är troligen en medveten skrivning för att skapa ett tolkningsutrymme.</P> <P class="p100 ft5">De olika alternativen för bestämmande av räntesats för beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna har sin förklaring i de olika värderingsprinciper som tillämpades och fortfarande tillämpas i unionen när direktivet beslutades. Vid denna tidpunkt<SPAN class="ft31">2 </SPAN>hade i stort sett alla medlemsstater en värdering av tillgångar och skulder till anskaffningskostnad. Tillgångarna placerades huvudsakligen i statsobligationer. Säkerhetsmarginalen på 40 procent till gällande ränta på statsobligationer skapade en säkerhetsmarginal vid tecknandet av försäkringsavtal som – med beaktande av värderingen till anskaffningskostnad av både tillgångar och åtaganden – borde vara tillräcklig för hela avtalets löptid.</P> <P class="p167 ft5">Undantagen bland medlemsländerna var Storbritannien och Irland. Där användes marknadsvärdering av tillgångarna. Premier</P> <P class="p454 ft22"><SPAN class="ft32">1 </SPAN>Diskonteringsräntan bestämdes av bolagen efter principer givna av FSA som direktavkastningen på innehavda tillgångar. Det fick bl.a. den märkliga effekten att bolagen placerade om från aktier med låg direktavkastning till obligationer med högre direktavkastning i samband med att diskonteringsräntan skulle fastställas.</P> <P class="p320 ft23"><SPAN class="ft32">2 </SPAN>Bestämmelserna fanns ursprungligen i rådets första livförsäkringsdirektiv 79/267/EEG av den 5 mars 1979 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva direkt livförsäkringsrörelse.</P> <P class="p455 ft11">155</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">placerades också i större utsträckning i riskfyllda tillgångar. Den förväntade avkastningen på bolagens placeringstillgångar – med en försiktighetsmarginal – användes som bas för diskonteringsräntan i dessa länder i enlighet med alternativ ii).</P> <P class="p283 ft5">Genomförandet av direktivets bestämmelser i Sverige</P> <P class="p133 ft5">Sverige har tillhört traditionen med värdering av tillgångar och skulder till anskaffningskostnad (eller närmare bestämt lägsta värdets princip, det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde). Tillgångarna investerades genom placeringsplikten huvudsakligen i statsobligationer. Därigenom kom bolagens balansräkningar att innehålla övervärden som kunde förväntas realiseras i takt med att avtalen löpte ut. En symmetrisk värdering av tillgångar och åtaganden rådde eftersom båda värderades till anskaffningskostnad.</P> <P class="p107 ft50">Efter den 1 januari 1996 blev det tillåtet för försäkringsföretag att värdera sina placeringstillgångar till verkligt värde.<SPAN class="ft81">3 </SPAN>Ett halvår innan togs det första beslutet om högsta räntan.</P> <P class="p51 ft5">Vid denna tid var avkastningsnivåerna höga till följd av ett högre ränteläge. Livförsäkringsbolagen var i allmänhet också välkonsoliderade. I en sådan miljö hade det ingen betydelse att åtagandena systematiskt övervärderades eftersom tillgångarnas avkastning med marginal ändå överträffade diskonteringsräntan. Åtagandena kunde förväntas bli uppfyllda.</P> <P class="p51 ft5">Huruvida Finansinspektionen vid denna tid reflekterade över att det uppstod en asymmetri i värderingsprinciperna för de bolag som övergick till en värdering av tillgångarna till verkligt värde – samtidigt som skuldsidan fortfarande värderades till anskaffningskostnad – har inte framgått. Det troliga är dock att frågan uppmärksammats eftersom Finansinspektionen senare kom att begära en ändring av sitt bemyndigande. De ansåg sig inte utan lagändring kunna använda alternativ ii) för diskonteringsränta vid beräkning av livförsäkringsavsättningarna eftersom dåvarande bemyndigande angav att föreskrifterna skulle ange <SPAN class="ft7">en </SPAN>maximiräntesats. Bemyndigandet kom småningom att ändras genom en bestämmelse som började gälla 1 juli 2001.<SPAN class="ft31">4</SPAN></P> <P class="p456 ft22"><SPAN class="ft34">3</SPAN><SPAN class="ft35">Lag 1995:160 om årsredovisning i försäkringsföretag 4 kap. 5 §.</SPAN></P> <P class="p110 ft3"><SPAN class="ft34">4</SPAN><SPAN class="ft36">Prop. 2000/01:106.</SPAN></P> <P class="p56 ft11">156</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p457 ft3">SOU 2005:85 Bilaga 3</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr19 td91"><SPAN class="p20 ft2">Tabell</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr19 td92"><SPAN class="p81 ft2">Förteckning över Finansinspektionens beslut om högsta räntan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td93"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td94"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td95"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td96"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td97"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td98"><SPAN class="p18 ft58">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td91"><SPAN class="p20 ft82">FFFS</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p20 ft82">Beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td100"><SPAN class="p458 ft82">I kraft</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td32"><SPAN class="p459 ft82">Nya avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td34"><SPAN class="p460 ft82">Gamla avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p18 ft82">Kommentar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td93"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td94"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td95"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td96"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td97"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td98"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p20 ft22">1995:29</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td99"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td100"><SPAN class="p458 ft19"><NOBR>1995-07-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr26 td32"><SPAN class="p459 ft22">5,20%</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td34"><SPAN class="p460 ft22">(5,20%)</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td101"><SPAN class="p18 ft22">Fastställdes efter högsta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td91"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td100"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td32"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td34"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p18 ft22">använda premieränta på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td91"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td99"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td100"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p18 ft82">marknaden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p20 ft22">1997:1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p20 ft83"><NOBR>1997-01-24</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p458 ft19"><NOBR>1997-07-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p459 ft22">4,00%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p460 ft22">(5,20%)</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p18 ft19">Möjlighet till övergångsgrunder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p20 ft22">1997:32</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p20 ft83"><NOBR>1997-12-18</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p458 ft19"><NOBR>1998-07-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p459 ft22">4,00%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p460 ft22"><NOBR>(5,2%–4%)</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p18 ft19">Möjlighet till övergångsgrunder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p20 ft82">1998:25</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p20 ft83"><NOBR>1998-12-17</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p458 ft84"><NOBR>1999-07-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p459 ft82">3,00%</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p460 ft82"><NOBR>(5,2%–3%)</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td101"><SPAN class="p18 ft84">Möjlighet till övergångsgrunder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p20 ft22">2001:12</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p20 ft83"><NOBR>2001-10-24</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p458 ft19"><NOBR>2001-12-31</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p459 ft22">3,50%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p460 ft22">3,50%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p18 ft22">Samma för alla avtal.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p20 ft22">2002:25</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p20 ft83"><NOBR>2002-11-20</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p458 ft19"><NOBR>2003-01-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p459 ft22">3,25%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p460 ft22">3,50%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td91"><SPAN class="p20 ft82">2003:9</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p20 ft83"><NOBR>2003-03-25</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p458 ft84"><NOBR>2003-05-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p459 ft82">3,00%</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td34"><SPAN class="p460 ft82"><NOBR>3,5%–3,25%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td101"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p20 ft22">2005:2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p20 ft83"><NOBR>2005-02-25</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p458 ft19"><NOBR>2005-03-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p459 ft22">2,75%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p460 ft22"><NOBR>3,5%–3,0%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td91"><SPAN class="p20 ft22">2005:4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p20 ft83"><NOBR>2005-05-27</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p458 ft19"><NOBR>2005-09-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p459 ft22">2,75%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p460 ft22"><NOBR>3,25%–3,0%</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td93"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td94"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td95"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td96"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td97"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td98"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p461 ft5">I takt med det räntefall som pågått under <NOBR>1990-talet</NOBR> kom det ut nya föreskrifter om högsta ränta (FFFS 1997:1, 1997:32 och 1998:25) för att anpassa diskonteringsräntan till nya räntenivåer. Föreskrifterna följde direktivets lydelse och angav <SPAN class="ft7">en </SPAN>maximiräntesats. Men genom den dåvarande möjligheten till s.k. övergångsgrunder behövde inte bolagen omedelbart öka de försäkringstekniska avsättningarna för de gamla avtalen. Ökningen kunde i stället bokföringstekniskt skrivas av under tio år. Möjligheten att skriva av en skuldökning p.g.a. ändrade beräkningsantaganden, däribland diskonteringsränta, avskaffades med försäkringsrörelsereformen år 2000 och kunde genom övergångsregler tillämpas fram till utgången av år 2001.</P> <P class="p254 ft5">Beslutet om högsta ränta fr.o.m. 2002 blev därför den första riktiga prövningen för bolagen. Plötsligt skulle alla avtal och befintliga åtaganden värderas till högst 3,5 % i diskonteringsränta. Det var i och för sig en lättnad från tidigare föreskrivna 3 %, men i praktiken blev det ändå en sänkning p.g.a. den pågående bokföringsmässiga avskrivningen.</P> <P class="p462 ft5">Finansinspektionen har vid de tre senaste besluten om högsta räntan ändrat den tidigare policyn – som dock i praktiken endast haft effekt vid ett enda beslut – om att använda samma diskonteringsränta för alla försäkringsavtal oavsett när de är tecknade.<SPAN class="ft31">5 </SPAN>Sedan hösten 2002 har inspektionen i stället sänkt räntan enbart för nytecknade avtal och angivit flera maximiräntesatser beroende på</P> <P class="p463 ft23"><SPAN class="ft32">5 </SPAN>FFFS 2002:25 (upphävd), FFFS 2003:9 som, enligt PM med FI Dnr <NOBR>04-7864-22</NOBR> och pressmeddelande av <NOBR>2004-11-22,</NOBR> kommer att ersättas med en ny FFFS som börjar gälla den 1 mars 2005.</P> <P class="p464 ft11">157</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p69 ft5">när ett försäkringsavtal är tecknat. Inspektionen synes därmed nyttja det andra alternativet i direktivet. Det kan bl.a. bero på avsaknaden av övergångsgrunder.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD colspan=11 class="tr19 td6"><SPAN class="p465 ft45">Figur</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td103"><SPAN class="p466 ft45">Finansinspektionens högsta ränta och <NOBR>tio-års</NOBR> räntan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p467 ft86">10,00</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td105"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td106"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr33 td103"><SPAN class="p468 ft61">Gamla avtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td24"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td107"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td105"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td106"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td106"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr15 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td24"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td107"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td102"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td106"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td106"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td102"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td24"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td107"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td105"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 rowspan=3 class="tr31 td103"><SPAN class="p468 ft61">Gamla avtal</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td24"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td107"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td105"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr35 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td24"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td107"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td102"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td105"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td106"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td106"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td102"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr15 td24"><SPAN class="p467 ft83">9,00</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td107"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td105"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr28 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr28 td108"><SPAN class="p468 ft61">Nya avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td40"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td107"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td105"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td40"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td107"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td105"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td40"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td107"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td106"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td108"><SPAN class="p468 ft61">SGB 1047</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td40"><SPAN class="p18 ft61">(nollkupong faktisk)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td24"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td105"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr28 td108"><SPAN class="p468 ft61">SGB 1047</SPAN> </TD> <TD rowspan=4 class="tr28 td40"><SPAN class="p18 ft61">(nollkupong teoretisk)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td24"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td105"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td106"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td104"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td102"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td24"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td105"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td102"><SPAN class="p18 ft27">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td24"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td105"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td24"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td105"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td106"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td104"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td102"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td108"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td40"><SPAN class="p18 ft85">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td24"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td105"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td106"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td104"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td102"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td108"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td40"><SPAN class="p18 ft51">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr34 td109"><SPAN class="p216 ft86">8,00</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p216 ft86">7,00</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p216 ft86">6,00</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p216 ft86">5,00</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td109"><SPAN class="p216 ft86">4,00</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p216 ft86">3,00</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td109"><SPAN class="p216 ft86">2,00</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td110"><SPAN class="p18 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td109"><SPAN class="p19 ft83">1996</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">1997</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">1998</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">1999</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td110"><SPAN class="p19 ft83">2007</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p469 ft5">En konsekvens av att bara ändra högsta räntan för nya avtal, eller den tidigare möjligheten att bokföringsmässigt skriva av en skuldökning, är att bolagens avsättningar inte omedelbart påverkas när beslutet träder i kraft. Bolagens redovisade solvenssituation påverkas därmed inte, vilket har underlättat för bolagen när den långa räntenivån fortsatt att falla. För de nytecknade avtalen kan bolagen korrigera premien och avtalsvillkoren till den nya räntenivån. Åtgärden kan uppfattas som att man underlättar för bolagen genom att dölja den verkliga ställningen.</P> <P class="p107 ft5">Även om avsättningarna och den erforderliga solvensmarginalen blir okänsliga för ränteförändringar, påverkas fortfarande kapitalbasen av en ränteförändring via tillgångarna. För att minska kapitalbasens ränterisk ges bolagen därmed incitament att köpa obligationer med liten ränterisk, dvs. med kort löptid. Som en konsekvens har livförsäkringsbolagens verkliga ränterisk ökat genom en</P> <P class="p353 ft11">158</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td86"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft5">obligationsportfölj med en kort löptid <NOBR>(2–4</NOBR> år) relativt de långa åtaganden (ca 20 år) som bolagen har.</P> <P class="p14 ft5">Ett räntefall medför – p.g.a. skillnaderna i löptid – att försäkringsbolagens verkliga möjlighet att infria sina åtaganden minskar. Det uppmärksammas inte med den metod för högsta räntan som Finansinspektionen valt och inga tillsynsåtgärder vidtas. Tvärtom förbättras den synliggjorda situationen. Det innebär att bolagen tillåts vara verksamma trots att de riskerar att vara ekonomiskt inkapabla att infria sina åtaganden. De får inte heller incitament att hantera den risk som ett räntefall innebär.</P> <P class="p313 ft5">Finansinspektionen borde ändrat modell för högsta räntan</P> <P class="p223 ft5">Redan vid övergången till en värdering av tillgångar till marknadsvärden borde Finansinspektionen övervägt det andra alternativet ii) för fastställandet av den högsta räntan, dvs. att för val av diskonteringsränta beakta den förväntade avkastningen på bolagens tillgångar. Genom att man istället har tillämpat alternativ i) så har man i takt med att solvensen i bolagen har försämrats ansett sig tvungna att sänka högsta räntan bara för nya avtal. Förfarandet är inte logiskt eftersom tillgångarna i de flesta bolag värderas till marknadsvärde. Metoden att sänka räntan enbart för nya avtal har också tillämpats i Frankrike. Det är förenligt med alternativ i) i direktivet om tillgångarna värderas till anskaffningsvärdet. Då värderas också åtagandena till anskaffningsvärdet och den föreskrivna räntesatsen får per definition endast konsekvenser för nytecknade avtal. Om däremot tillgångarna värderas till marknadsvärde är det inte förenligt med direktivet att ange olika räntesatser beroende på när ett avtal är tecknat eftersom där föreskrivs <SPAN class="ft7">en enda </SPAN>räntesats.</P> <P class="p470 ft5">Hanteringen av högsta räntan indikerar att Finansinspektionen ännu inte har anpassat sig till den nya mer marknadsinriktade rörelseregleringen. Förfarandet kan tolkas som att det finns en ovilja att göra egna bedömningar och ta eget ansvar för värderingen av försäkringstagarnas fordringar på bolagen. I stället har en tveksam tolkning av <NOBR>EG-rätten</NOBR> gjort att man fullföljt en linje som från början har en allvarlig brist i de asymmetriska värderingsprinciperna för tillgångar och skulder. Konsekvenserna, som bl.a. döljer bolagens verkliga ställning och felstyrande incitament, har inte tillräckligt beaktats.</P> <P class="p471 ft11">159</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385153x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr15 td31"><SPAN class="p18 ft3">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p18 ft3">SOU 2005:85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p161 ft5">Finansinspektionens förfarande att inte ändra metod för högsta räntan, utan istället sänka räntan bara för nya avtal, tyder på att inspektionen väljer stabilitet – i meningen överlevnad för bolagen – före konsumentskydd – i meningen skydda försäkringstagarnas fordran – när försäkringsbolagen riskerar att hamna i insolvenssituationer. Konsumentskyddet blir svagt om bolag tillåts vara verksamma trots att de är ekonomiskt inkapabla att infria sina åtaganden. Det är inte förenligt med de tankegångar som ligger bakom regleringen av försäkringsbolagen, gynnar i längden inte försäkringsväsendets effektivitet och inte heller i ett längre perspektiv försäkringstagarna. Ett allmänt bevarande av strukturen på försäkringsmarknaden hindrar en branschutveckling där nya bolag kan etablera sig på bekostnad av äldre mindre effektiva bolag och där nya produkter ersätter äldre som är felprissatta.</P> <P class="p123 ft5">Från myndighetens sida har framförts att alternativ ii) är mer resurskrävande eftersom de då måste fastställa individuella räntesatser för varje bolag beroende på tillgångarnas förväntade avkastning. Det behöver inte vara så. Metoden kräver möjligen mer analyskapacitet initialt, men kan också anvisa en diskonteringsränta som härleds via terminsstrukturen för statsobligationer i enlighet med Placeringsutredningens förslag.<SPAN class="ft31">6 </SPAN>Utredningen anser inte att direktivet skall behöva tolkas så bokstavstroget som Finansinspektionen anger, dvs. genom att beakta den förväntade avkastningen på de faktiska tillgångarna i varje enskilt bolag. En rimlig analog tolkning, så som t.ex. i Danmark, är att den förväntade avkastningen för en generell placeringsportfölj minst torde uppgå till den riskfria ränta som kan erhållas genom placering i statsobligationer. Om så inte vore fallet skulle ju bolagen enbart placera i just statsobligationer eftersom dessa har lägst risk.</P> <P class="p123 ft5">Kravet på säkerhetsmarginal kan tillgodoses genom att avkastningen på bolagens tillgångar kan förväntas vara högre än avkastningskurvan för statsobligationer. Möjligen skulle prioriteringen av resurser ha legat på just denna fråga snarare än den typ av stabilitetstillsyn som har bedrivits.</P> <P class="p472 ft3"><SPAN class="ft32">6 </SPAN>SOU 2003:84 s. 82.</P> <P class="p56 ft11">160</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft4">Statens offentliga utredningar 2005</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft2">Kronologisk förteckning</P> <P class="p473 ft2"><SPAN class="ft19">1.</SPAN><SPAN class="ft87">Radio och TV i allmänhetens tjänst. Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. Ku.</SPAN></P> <P class="p474 ft2"><SPAN class="ft19">2.</SPAN><SPAN class="ft87">Radio och TV i allmänhetens tjänst. Finansiering och skatter.</SPAN></P> <P class="p475 ft2">Ku.</P> <P class="p476 ft2"><SPAN class="ft19">3.</SPAN><SPAN class="ft87">Sveriges tillträde till 1995 års Unidroitkonvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. Ku.</SPAN></P> <P class="p477 ft2"><SPAN class="ft19">4.</SPAN><SPAN class="ft87">Liberalisering, regler och marknader. + Bilagor. N.</SPAN></P> <P class="p478 ft2"><SPAN class="ft19">5.</SPAN><SPAN class="ft87">Postmarknad i förändring. N.</SPAN></P> <P class="p479 ft2"><SPAN class="ft19">6.</SPAN><SPAN class="ft87">Säkert inlåst?</SPAN></P> <P class="p480 ft2">En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004. Ju.</P> <P class="p481 ft2"><SPAN class="ft19">7.</SPAN><SPAN class="ft87">Försvarsfastigheter – information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning. Fi.</SPAN></P> <P class="p478 ft3"><SPAN class="ft19">8.</SPAN><SPAN class="ft88">Behov av rörlig ledningsstödsresurs. Fö.</SPAN></P> <P class="p482 ft2"><SPAN class="ft19">9.</SPAN><SPAN class="ft87">KRUT</SPAN></P> <P class="p483 ft2">Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel. UD.</P> <P class="p484 ft2"><SPAN class="ft19">10.</SPAN><SPAN class="ft89">Handla för bättre klimat.</SPAN></P> <P class="p485 ft2">Från införande till utförande. M.</P> <P class="p486 ft2"><SPAN class="ft19">11.</SPAN><SPAN class="ft89">Välfärdsverksamhet för sjömän. N.</SPAN></P> <P class="p487 ft45"><SPAN class="ft19">12.</SPAN><SPAN class="ft90">Bokpriskommissionens slutrapport. Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. U.</SPAN></P> <P class="p488 ft2"><SPAN class="ft19">13.</SPAN><SPAN class="ft89">Lördagsdistribution av dagstidningar. U.</SPAN></P> <P class="p489 ft2"><SPAN class="ft19">14.</SPAN><SPAN class="ft89">Effektivare handläggning av anknytningsärenden. UD.</SPAN></P> <P class="p490 ft2"><SPAN class="ft19">15.</SPAN><SPAN class="ft89">Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare. UD.</SPAN></P> <P class="p491 ft2"><SPAN class="ft19">16.</SPAN><SPAN class="ft89">Reformerat system för insättningsgarantin. Fi.</SPAN></P> <P class="p484 ft2"><SPAN class="ft19">17.</SPAN><SPAN class="ft89">Vem får jaga och fiska?</SPAN></P> <P class="p492 ft3">Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen. Jo.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft19">18.</SPAN><SPAN class="ft89">Prospektansvar. Fi.</SPAN></P> <P class="p493 ft3"><SPAN class="ft19">19.</SPAN><SPAN class="ft62">Beskattningen vid omstruktureringar enligt fusionsdirektivet. Fi.</SPAN></P> <P class="p494 ft2"><SPAN class="ft19">20.</SPAN><SPAN class="ft89">Konsumentskydd vid modemkapning. Ju.</SPAN></P> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft19">21.</SPAN><SPAN class="ft89">Vinstandelar. Fi.</SPAN></P> <P class="p125 ft2"><SPAN class="ft19">22.</SPAN><SPAN class="ft89">Nya upphandlingsregler. Fi.</SPAN></P> <P class="p495 ft2"><SPAN class="ft19">23.</SPAN><SPAN class="ft89">en BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns. Fi.</SPAN></P> <P class="p496 ft92"><SPAN class="ft19">24.</SPAN><SPAN class="ft91">Arbetslivsinriktad rehabilitering. Framtida organisation för Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. N.</SPAN></P> <P class="p497 ft2"><SPAN class="ft19">25.</SPAN><SPAN class="ft89">Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid. S.</SPAN></P> <P class="p498 ft45"><SPAN class="ft19">26.</SPAN><SPAN class="ft90">Mobil med bil. Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst. + Bilaga, lättläst och Daisy. S.</SPAN></P> <P class="p499 ft2"><SPAN class="ft19">27.</SPAN><SPAN class="ft89">Den svenska fiskerikontrollen – en utvärdering. Jo.</SPAN></P> <P class="p500 ft2"><SPAN class="ft19">28.</SPAN><SPAN class="ft89">Dubbel bosättning för ökad rörlighet. Fi.</SPAN></P> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft19">29.</SPAN><SPAN class="ft89">Storstad i rörelse.</SPAN></P> <P class="p501 ft45">Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. Ju.</P> <P class="p502 ft3"><SPAN class="ft19">30.</SPAN><SPAN class="ft62">Lagen om byggfelsförsäkring. En utvärdering. M.</SPAN></P> <P class="p503 ft3"><SPAN class="ft19">31.</SPAN><SPAN class="ft62">Stödet till utbildningsvetenskaplig forskning. U.</SPAN></P> <P class="p504 ft2"><SPAN class="ft19">32.</SPAN><SPAN class="ft89">Regeringens stabsmyndigheter. Fi.</SPAN></P> <P class="p505 ft2"><SPAN class="ft19">33.</SPAN><SPAN class="ft89">Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden. M.</SPAN></P> <P class="p506 ft2"><SPAN class="ft19">34.</SPAN><SPAN class="ft89">Socialtjänsten och den fria rörligheten. S.</SPAN></P> <P class="p507 ft3"><SPAN class="ft19">35.</SPAN><SPAN class="ft62">Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott. Fi.</SPAN></P> <P class="p508 ft2"><SPAN class="ft3">36.</SPAN><SPAN class="ft89">På väg mot ... En hållbar landsbygdsutveckling. Jo.</SPAN></P> <P class="p509 ft2"><SPAN class="ft19">37.</SPAN><SPAN class="ft89">Tolkutbildning – nya former för nya krav. U.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p510 ft3"><SPAN class="ft19">38.</SPAN><SPAN class="ft62">Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. Ju.</SPAN></P> <P class="p297 ft2"><SPAN class="ft19">39.</SPAN><SPAN class="ft89">Skog till nytta för alla? N.</SPAN></P> <P class="p511 ft3"><SPAN class="ft19">40.</SPAN><SPAN class="ft62">Rätten till mitt språk Förstärkt minoritetsskydd. Ju.</SPAN></P> <P class="p512 ft3"><SPAN class="ft19">41.</SPAN><SPAN class="ft62">Bortom Vi och Dom. Teoretiska reflektioner om makt,</SPAN></P> <P class="p513 ft2">integration och strukturell diskriminering. Ju.</P> <P class="p514 ft3"><SPAN class="ft19">42.</SPAN><SPAN class="ft62">Säker information. Förslag till informationssäkerhetspolitik. Fö.</SPAN></P> <P class="p515 ft92"><SPAN class="ft19">43.</SPAN><SPAN class="ft91">Vårdnad – Boende – Umgänge Barnets bästa, föräldrars ansvar. Del A + B. Ju.</SPAN></P> <P class="p516 ft45"><SPAN class="ft19">44.</SPAN><SPAN class="ft90">Smiley: Hygien och redlighet i livsmedelshanteringen. Jo.</SPAN></P> <P class="p517 ft2"><SPAN class="ft19">45.</SPAN><SPAN class="ft89">Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling. N.</SPAN></P> <P class="p518 ft3"><SPAN class="ft19">46.</SPAN><SPAN class="ft62">Bättre arbetslivsinriktad rehabilitering. En fusion mellan Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. N.</SPAN></P> <P class="p519 ft2"><SPAN class="ft19">47.</SPAN><SPAN class="ft89">Kärnavfall – barriärerna, biosfären och samhället. M.</SPAN></P> <P class="p520 ft3"><SPAN class="ft19">48.</SPAN><SPAN class="ft62">Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. U.</SPAN></P> <P class="p521 ft2"><SPAN class="ft19">49.</SPAN><SPAN class="ft89">Unionsmedborgares rörlighet inom EU. UD.</SPAN></P> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft19">50.</SPAN><SPAN class="ft89">Arbetskraftsinvandring till Sverige</SPAN></P> <P class="p522 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft62">befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. N.</SPAN></P> <P class="p523 ft2"><SPAN class="ft19">51.</SPAN><SPAN class="ft89">Bilen, Biffen, Bostaden. Hållbara laster</SPAN></P> <P class="p524 ft2"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft89">smartare konsumtion. Jo.</SPAN></P> <P class="p525 ft3"><SPAN class="ft19">52.</SPAN><SPAN class="ft62">Avgiftsfinansierad </SPAN><NOBR>livsmedels-,</NOBR> djurskydds- och foderkontroll – för en högre och jämnare kvalitet. Jo.</P> <P class="p526 ft2"><SPAN class="ft19">53.</SPAN><SPAN class="ft89">Beskattning när tillgångar värderas till verkligt värde. Fi.</SPAN></P> <P class="p125 ft2"><SPAN class="ft19">54.</SPAN><SPAN class="ft89">Framtidens kriminalvård. Del 1+2. Ju.</SPAN></P> <P class="p125 ft2"><SPAN class="ft19">55.</SPAN><SPAN class="ft89">Bättre inomhusmiljö. M.</SPAN></P> <P class="p125 ft2"><SPAN class="ft19">56.</SPAN><SPAN class="ft89">Det blågula glashuset.</SPAN></P> <P class="p524 ft2"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft89">strukturell diskriminering i Sverige. Ju.</SPAN></P> <P class="p527 ft2"><SPAN class="ft19">57.</SPAN><SPAN class="ft89">Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? + Bilagedel. Fi.</SPAN></P> <P class="p528 ft2"><SPAN class="ft19">58.</SPAN><SPAN class="ft89">Ny reglering av offentliga uppköpserbjudanden. Ju.</SPAN></P> <P class="p529 ft45"><SPAN class="ft19">59.</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter. M.</SPAN></P> <P class="p530 ft2"><SPAN class="ft19">60.</SPAN><SPAN class="ft89">Efter flodvågen – det första halvåret. Fö.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p531 ft2"><SPAN class="ft3">61.</SPAN><SPAN class="ft93">Personuppgifter för samhällets behov. Fi.</SPAN></P> <P class="p532 ft2"><SPAN class="ft3">62.</SPAN><SPAN class="ft93">Anpassning av radio- och </SPAN><NOBR>TV-lagen</NOBR> till den digitala tekniken. U.</P> <P class="p533 ft2"><SPAN class="ft3">63.</SPAN><SPAN class="ft93">Tryggare leveranser. Fjärrvärme efter konkurs. N.</SPAN></P> <P class="p534 ft2"><SPAN class="ft3">64.</SPAN><SPAN class="ft93">en BRASkatt! – beskattning av avfall somdeponeras. Fi.</SPAN></P> <P class="p535 ft45"><SPAN class="ft3">65.</SPAN><SPAN class="ft94">Registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn eller unga. S.</SPAN></P> <P class="p536 ft2"><SPAN class="ft3">66.</SPAN><SPAN class="ft93">Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. + Forskarrapporter.</SPAN></P> <P class="p524 ft2"><SPAN class="ft2">+</SPAN><SPAN class="ft89">Sammanfattning N.</SPAN></P> <P class="p126 ft2"><SPAN class="ft3">67.</SPAN><SPAN class="ft93">Energideklarationer.</SPAN></P> <P class="p537 ft2">Metoder, utformning, register och expertkompetens. M.</P> <P class="p538 ft2"><SPAN class="ft3">68.</SPAN><SPAN class="ft93">Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet. Fi.</SPAN></P> <P class="p297 ft2"><SPAN class="ft3">69.</SPAN><SPAN class="ft93">Sverige inifrån.</SPAN></P> <P class="p524 ft2">Röster om etnisk diskriminering. Ju.</P> <P class="p539 ft2"><SPAN class="ft3">70.</SPAN><SPAN class="ft93">Polisens behov av stöd i samband med terrorismbekämpning. Ju.</SPAN></P> <P class="p540 ft3"><SPAN class="ft3">71.</SPAN><SPAN class="ft36">Informationssäkerhetspolitik. Organisatoriska konsekvenser. Fö.</SPAN></P> <P class="p523 ft2"><SPAN class="ft3">72.</SPAN><SPAN class="ft93">Alkolås – nyckel till nollvisionen. N.</SPAN></P> <P class="p541 ft3"><SPAN class="ft3">73.</SPAN><SPAN class="ft36">Reformerad föräldraförsäkring. Kärlek Omvårdnad Trygghet.</SPAN></P> <P class="p542 ft2"><SPAN class="ft2">+</SPAN><SPAN class="ft89">Bilagor. S.</SPAN></P> <P class="p543 ft2"><SPAN class="ft3">74.</SPAN><SPAN class="ft93">Nytt djurhälsoregister – bättre nytta och ökad säkerhet. Jo.</SPAN></P> <P class="p533 ft45"><SPAN class="ft3">75.</SPAN><SPAN class="ft94">Hundgöra – att göra hundar som gör nytta. Jo.</SPAN></P> <P class="p125 ft2"><SPAN class="ft3">76.</SPAN><SPAN class="ft93">Fiskevårdens finansiering. Jo.</SPAN></P> <P class="p125 ft2"><SPAN class="ft3">77.</SPAN><SPAN class="ft93">Får jag lov?</SPAN></P> <P class="p544 ft2">Om planering och byggande. Del 1+2. M.</P> <P class="p545 ft2"><SPAN class="ft3">78.</SPAN><SPAN class="ft93">Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag. U.</SPAN></P> <P class="p546 ft2"><SPAN class="ft3">79.</SPAN><SPAN class="ft93">Vem får jaga och fiska? Historia, folkrätt och miljö. Jo.</SPAN></P> <P class="p125 ft2"><SPAN class="ft3">80.</SPAN><SPAN class="ft93">Uppdragsarkeologi i tiden. U.</SPAN></P> <P class="p547 ft2"><SPAN class="ft3">81.</SPAN><SPAN class="ft93">Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården.</SPAN></P> <P class="p524 ft2"><SPAN class="ft2">+</SPAN><SPAN class="ft89">Särtryck: Mål och förslag.</SPAN></P> <P class="p524 ft2"><SPAN class="ft2">+</SPAN><SPAN class="ft89">Bilaga: Kunskapsöversikt. S.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_156"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p548 ft2"><SPAN class="ft19">82.</SPAN><SPAN class="ft89">Personer med tungt missbruk. Stimulans till bättre vård och behandling. S.</SPAN></P> <P class="p549 ft2"><SPAN class="ft19">83.</SPAN><SPAN class="ft89">Kärnavfall – kostnader och finansiering. M.</SPAN></P> <P class="p550 ft3"><SPAN class="ft19">84.</SPAN><SPAN class="ft62">En ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polis och åklagare. Ju.</SPAN></P> <P class="p551 ft2"><SPAN class="ft19">85.</SPAN><SPAN class="ft89">Tillsyn på försäkringsområdet. Fi.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft4">Statens offentliga utredningar 2005</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p0 ft2">Systematisk förteckning</P> <P class="p552 ft3">Justitiedepartementet</P> <P class="p553 ft2">Säkert inlåst?</P> <P class="p554 ft2">En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004. [6]</P> <P class="p555 ft2">Konsumentskydd vid modemkapning. [20] Storstad i rörelse.</P> <P class="p556 ft45">Kunskapsöversikt över utvärderingar av storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal. [29]</P> <P class="p557 ft3">Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar m.m. [38]</P> <P class="p558 ft2">Rätten till mitt språk</P> <P class="p559 ft2">Förstärkt minoritetsskydd. [40] Bortom Vi och Dom.</P> <P class="p560 ft2">Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. [41]</P> <P class="p561 ft2">Vårdnad – Boende – Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar. Del A + B. [43]</P> <P class="p562 ft2">Framtidens kriminalvård. Del 1+2. [54] Det blågula glashuset.</P> <P class="p563 ft2">– strukturell diskriminering i Sverige. [56] Ny reglering av offentliga uppköps-</P> <P class="p564 ft2">erbjudanden. [58] Sverige inifrån.</P> <P class="p565 ft3">Röster om etnisk diskriminering. [69] Polisens behov av stöd i samband med</P> <P class="p566 ft2">terrorismbekämpning. [70]</P> <P class="p567 ft3">En ny uppgifts- och ansvarsfördelning mellan polis och åklagare. [84]</P> <P class="p568 ft3">Utrikesdepartementet</P> <P class="p553 ft2">KRUT</P> <P class="p569 ft2">Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel.[9]</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p570 ft2">Effektivare handläggning av anknytningsärenden. [14]</P> <P class="p571 ft2">Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare. [15]</P> <P class="p572 ft2">Unionsmedborgares rörlighet inom EU. [49]</P> <P class="p573 ft3">Försvarsdepartementet</P> <P class="p574 ft3">Behov av rörlig ledningsstödsresurs. [8] Säker information. Förslag till informations-</P> <P class="p575 ft2">säkerhetspolitik. [42]</P> <P class="p576 ft2">Efter flodvågen – det första halvåret. [60] Informationssäkerhetspolitik.</P> <P class="p575 ft2">Organisatoriska konsekvenser. [71]</P> <P class="p577 ft3">Socialdepartementet</P> <P class="p578 ft2">Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid. [25]</P> <P class="p579 ft45">Mobil med bil. Ett nytt synsätt på bilstöd och färdtjänst. + Bilaga, lättläst och Daisy. [26]</P> <P class="p580 ft3">Socialtjänsten och den fria rörligheten. [34] Registerkontroll av personal vid hem</P> <P class="p581 ft45">för vård eller boende som tar emot barn eller unga. [65]</P> <P class="p582 ft2">Reformerad föräldraförsäkring.</P> <P class="p581 ft2">Kärlek Omvårdnad Trygghet.+ Bilagor. [73]</P> <P class="p583 ft2">Källan till en chans. Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården.</P> <P class="p584 ft2"><SPAN class="ft2">+</SPAN><SPAN class="ft89">Särtryck: Mål och förslag.</SPAN></P> <P class="p585 ft3"><SPAN class="ft3">+</SPAN><SPAN class="ft62">Bilaga: Kunskapsöversikt. [81] Personer med tungt missbruk.</SPAN></P> <P class="p586 ft2">Stimulans till bättre vård och behandling. [82]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft3">Finansdepartementet</P> <P class="p587 ft45">Försvarsfastigheter – information till riksdagen och effektiv lokalförsörjning. [7]</P> <P class="p588 ft2">Reformerat system för insättningsgarantin. [16]</P> <P class="p0 ft2">Prospektansvar. [18]</P> <P class="p589 ft2">Beskattningen vid omstruktureringar enligt fusionsdirektivet. [19]</P> <P class="p0 ft2">Vinstandelar. [21]</P> <P class="p91 ft2">Nya upphandlingsregler. [22]</P> <P class="p590 ft45">en BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns. [23]</P> <P class="p591 ft3">Dubbel bosättning för ökad rörlighet. [28] Regeringens stabsmyndigheter. [32]</P> <P class="p592 ft2">Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott. [35]</P> <P class="p593 ft3">Beskattning när tillgångar värderas till verkligt värde. [53]</P> <P class="p594 ft3">Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? + Bilagedel. [57]</P> <P class="p595 ft2">Personuppgifter för samhällets behov. [61] en BRASkatt! – beskattning av avfall som deponeras. [64]</P> <P class="p590 ft2">Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet. [68]</P> <P class="p0 ft2">Tillsyn på försäkringsområdet. [85]</P> <P class="p577 ft3">Utbildnings- och kulturdepartementet</P> <P class="p596 ft3">Radio och TV i allmänhetens tjänst. Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. [1]</P> <P class="p597 ft3">Radio och TV i allmänhetens tjänst. Finansiering och skatter. [2]</P> <P class="p598 ft92">Sveriges tillträde till 1995 års Unidroitkonvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. [3]</P> <P class="p582 ft45">Bokpriskommissionens slutrapport.</P> <P class="p599 ft2">Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. [12]</P> <P class="p600 ft2">Lördagsdistribution av dagstidningar. [13] Stödet till utbildningsvetenskaplig</P> <P class="p601 ft2">forskning. [31]</P> <P class="p602 ft2">Tolkutbildning – nya former för nya krav. [37]</P> <P class="p603 ft3">Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning. [48]</P> <P class="p592 ft2">Anpassning av radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> till den digitala tekniken. [62]</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p604 ft2">Etikprövningslagstiftningen – vissa ändringsförslag. [78]</P> <P class="p91 ft2">Uppdragsarkeologi i tiden. [80]</P> <P class="p577 ft3">Jordbruksdepartementet</P> <P class="p582 ft2">Vem får jaga och fiska?</P> <P class="p605 ft3">Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen. [17]</P> <P class="p606 ft2">Den svenska fiskerikontrollen – en utvärdering. [27]</P> <P class="p607 ft45">På väg mot ... En hållbar landsbygdsutveckling. [36]</P> <P class="p608 ft2">Smiley: Hygien och redlighet i livsmedelshanteringen. [44]</P> <P class="p0 ft2">Bilen, Biffen, Bostaden. Hållbara laster</P> <P class="p609 ft3">– smartare konsumtion. [51] Avgiftsfinansierad <NOBR>livsmedels-,</NOBR> djurskydds-</P> <P class="p610 ft2">och foderkontroll – för en högre och jämnare kvalitet. [52]</P> <P class="p611 ft2">Nytt djurhälsoregister – bättre nytta och ökad säkerhet. [74]</P> <P class="p612 ft2">Hundgöra – att göra hundar som gör nytta. [75]</P> <P class="p0 ft2">Fiskevårdens finansiering. [76]</P> <P class="p613 ft2">Vem får jaga och fiska? Historia, folkrätt och miljö. [79]</P> <P class="p573 ft3">Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet</P> <P class="p91 ft2">Handla för bättre klimat.</P> <P class="p614 ft2">Från införande till utförande. [10] Lagen om byggfelsförsäkring.</P> <P class="p615 ft2">En utvärdering. [30]</P> <P class="p616 ft3">Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden. [33] Kärnavfall – barriärerna, biosfären och</P> <P class="p601 ft2">samhället. [47]</P> <P class="p91 ft2">Bättre inomhusmiljö. [55]</P> <P class="p617 ft45">Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter. [59]</P> <P class="p618 ft2">Tryggare leveranser. Fjärrvärme efter konkurs. [63]</P> <P class="p0 ft2">Energideklarationer.</P> <P class="p619 ft2">Metoder, utformning, register och expertkompetens. [67]</P> <P class="p0 ft2">Får jag lov?</P> <P class="p620 ft2">Om planering och byggande. Del 1+2. [77]</P> <P class="p0 ft2">Kärnavfall – kostnader och finansiering. [83]</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB385159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p621 ft3">Näringsdepartementet</P> <P class="p622 ft2">Liberalisering, regler och marknader. [4] Postmarknad i förändring. [5] Välfärdsverksamhet för sjömän. [11] Arbetslivsinriktad rehabilitering.</P> <P class="p623 ft3">Framtida organisation för Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. [24]</P> <P class="p624 ft2">Skog till nytta för alla? [39]</P> <P class="p625 ft2">Säkra förare på moped, snöskoter och terränghjuling. [45]</P> <P class="p626 ft45">Bättre arbetslivsinriktad rehabilitering. En fusion mellan Arbetslivstjänster och Samhall Resurs AB. [46]</P> <P class="p627 ft2">Arbetskraftsinvandring till Sverige</P> <P class="p628 ft3">– befolkningsutveckling, arbetsmarknad i förändring, internationell utblick. [50]</P> <P class="p629 ft2">Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål. + Forskarrapporter.</P> <P class="p630 ft2">+ Sammanfattning. [66]</P> <P class="p631 ft2">Alkolås – nyckel till nollvisionen. [72]</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GTB385 SOU_2005__85.pdf 1419566 pdf Tillsyn på försäkringsområdet https://data.riksdagen.se/fil/78276BBB-D58F-4411-BB2A-0DD8223D7DAE