2420798 GTB339 2005 39 sou sou Statens offentliga utredningar 2005:39 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar 39 0 2006-01-01 00:00:00 2015-09-07 21:12:56 2006-01-01 00:00:00 Skog till nytta för alla? hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GTB339/text https://data.riksdagen.se/dokument/GTB339 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GTB339 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:30px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:22px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:305px;left:0px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_22 #dimg1z{position:absolute;top:119px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:561px;} #page_22 #dimg1 #img1 {width:413px;height:561px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_23 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:676px;} #page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:676px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_24 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_29 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:711px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:679px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_37 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:491px;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:491px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:157px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:529px;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:413px;height:529px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:41px;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:413px;height:41px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:667px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:30px;left:63px;z-index:-1;width:215px;height:341px;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:215px;height:341px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:288px;left:315px;z-index:-1;width:119px;height:182px;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:119px;height:182px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_78 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:40px;left:42px;z-index:-1;width:359px;height:201px;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:359px;height:201px;} #page_78 #inl_img1 {position:relative;width:15px;height:7px;} #page_78 #inl_img2 {position:relative;width:11px;height:7px;} #page_78 #inl_img3 {position:relative;width:25px;height:10px;} #page_78 #inl_img4 {position:relative;width:25px;height:10px;} #page_78 #inl_img5 {position:relative;width:25px;height:11px;} #page_78 #inl_img6 {position:relative;width:15px;height:7px;} #page_78 #inl_img7 {position:relative;width:11px;height:7px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:487px;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:413px;height:487px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:699px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_89 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:527px;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:413px;height:527px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:75px;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:413px;height:75px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;} #page_103 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_103 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:311px;left:126px;z-index:-1;width:360px;height:183px;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:360px;height:183px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:638px;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:638px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:195px;left:105px;z-index:-1;width:378px;height:265px;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:378px;height:265px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:527px;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:413px;height:527px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:399px;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:413px;height:399px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:110px;left:42px;z-index:-1;width:362px;height:177px;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:362px;height:177px;} #page_124 #inl_img1 {position:relative;width:16px;height:7px;} #page_124 #inl_img2 {position:relative;width:11px;height:7px;} #page_124 #inl_img3 {position:relative;width:26px;height:11px;} #page_124 #inl_img4 {position:relative;width:26px;height:11px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:50px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:624px;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:624px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:51px;left:21px;z-index:-1;width:353px;height:195px;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:353px;height:195px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:49px;left:105px;z-index:-1;width:368px;height:540px;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:368px;height:540px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:378px;left:42px;z-index:-1;width:357px;height:203px;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:357px;height:203px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:323px;left:105px;z-index:-1;width:354px;height:200px;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:354px;height:200px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_132 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:504px;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:504px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_137 #dimg1z{position:absolute;top:53px;left:126px;z-index:-1;width:361px;height:215px;} #page_137 #dimg1 #img1 {width:361px;height:215px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_138 #dimg1z{position:absolute;top:38px;left:42px;z-index:-1;width:376px;height:250px;} #page_138 #dimg1 #img1 {width:376px;height:250px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_139 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:19px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_140 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_142 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_145 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_146 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_147 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_148 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_150 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_154 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_157 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:527px;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:413px;height:527px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:75px;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:413px;height:75px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_161 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:306px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:394px;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:394px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:271px;left:105px;z-index:-1;width:355px;height:234px;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:355px;height:234px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:667px;left:0px;z-index:-1;width:445px;height:178px;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:445px;height:178px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_168 #dimg1z{position:absolute;top:55px;left:21px;z-index:-1;width:382px;height:266px;} #page_168 #dimg1 #img1 {width:382px;height:266px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_169 #dimg1z{position:absolute;top:55px;left:126px;z-index:-1;width:389px;height:194px;} #page_169 #dimg1 #img1 {width:389px;height:194px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_170 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_171 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_172 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_173 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_174 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_175 #dimg1z{position:absolute;top:628px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_177 #dimg1z{position:absolute;top:156px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:527px;} #page_177 #dimg1 #img1 {width:413px;height:527px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_178 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:41px;} #page_178 #dimg1 #img1 {width:413px;height:41px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_179 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_181 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_182 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_185 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:523px;} #page_185 #dimg1 #img1 {width:413px;height:523px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_186 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:447px;} #page_186 #dimg1 #img1 {width:413px;height:447px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_190 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_191 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_192 #dimg1z{position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_193 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_194 #dimg1z{position:absolute;top:707px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_195 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_196 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_197 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_198 #dimg1z{position:absolute;top:656px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_199 #dimg1z{position:absolute;top:631px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_200 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_203 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_204 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_205 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_206 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_207 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_208 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_209 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_210 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_212 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:527px;} #page_212 #dimg1 #img1 {width:413px;height:527px;} #page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_213 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:555px;} #page_213 #dimg1 #img1 {width:413px;height:555px;} #page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_216 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_217 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_219 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_220 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_221 #dimg1z{position:absolute;top:158px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_221 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;} #page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_222 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_223 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_225 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_226 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_228 #dimg1z{position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_229 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_230 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_231 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_232 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_234 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_235 #dimg1z{position:absolute;top:676px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_236 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_237 #dimg1z{position:absolute;top:712px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_238 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_239 #dimg1z{position:absolute;top:700px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_242 #dimg1z{position:absolute;top:690px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_243 #dimg1z{position:absolute;top:482px;left:42px;z-index:-1;width:354px;height:173px;} #page_243 #dimg1 #img1 {width:354px;height:173px;} #page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_244 #dimg1z{position:absolute;top:167px;left:42px;z-index:-1;width:366px;height:178px;} #page_244 #dimg1 #img1 {width:366px;height:178px;} #page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_247 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_249 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:378px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_249 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} #page_250 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_251 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_252 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_253 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_254 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_255 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_256 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_257 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_257 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:378px;z-index:-1;width:62px;height:92px;} #page_257 #dimg1 #img1 {width:62px;height:92px;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 21px;l-h: 17px;} .ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 17px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 28px;l-h: 18px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft33{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 6px;} .ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;} .ft38{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft39{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;} .ft46{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;} .ft48{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft50{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;} .ft51{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft52{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 18px;} .ft58{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 5px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 18px;} .ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 18px;} .ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;} .ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 42px;l-h: 17px;} .ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 15px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft78{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: -1px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft89{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 18px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;} .ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft95{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft96{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft97{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft98{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft99{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft100{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 47px;l-h: 27px;} .ft101{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft103{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft104{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft105{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 12px;} .ft106{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft107{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;} .ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft110{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft111{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft112{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft113{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft114{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft115{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft116{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft117{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft118{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft119{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft120{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft121{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft122{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft123{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft124{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft125{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;} .ft126{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft127{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft128{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft129{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft130{font: 12px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 14px;} .ft131{font: 10px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 10px;} .ft132{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft133{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;} .ft134{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft135{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;} .ft136{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft137{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft138{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft139{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -1px;} .ft140{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft141{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 18px;} .ft142{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 14px;} .ft143{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft144{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft145{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 32px;l-h: 28px;} .ft146{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;} .ft147{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;} .ft148{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 18px;} .ft149{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft150{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 17px;} .ft151{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft152{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft153{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft154{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p3{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p7{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;margin-top: 530px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p41{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p45{text-align: left;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p49{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p52{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p55{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p58{text-align: left;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p60{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p65{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p66{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p71{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;margin-top: 410px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p91{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p94{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p97{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p113{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p116{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: right;margin-top: 663px;margin-bottom: 0px !important;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p127{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p135{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p149{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p153{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;margin-top: 405px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p170{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p182{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;margin-top: 349px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p194{text-align: left;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;margin-top: 547px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p213{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p215{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p236{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p239{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p240{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p287{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p291{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p301{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p303{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;} .p318{text-align: left;margin-top: 218px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 325px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p341{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 567px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 340px;padding-right: 483px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.31px;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:161px;height:14px;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: right;padding-right: 588px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: right;padding-right: 588px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:8px;} .p356{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:32px;height:10px;} .p357{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:12px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 372px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p376{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;margin-top: 433px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p386{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p396{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 8px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p399{text-align: right;margin-top: 441px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p413{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p422{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p426{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:143px;height:14px;} .p427{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p428{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:12px;} .p429{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:14px;} .p430{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: right;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p449{text-align: right;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p451{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p452{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:10px;} .p453{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p454{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p455{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p456{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p457{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p458{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p459{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p461{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p463{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p464{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p465{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:11px;} .p466{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:11px;} .p467{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:11px;} .p468{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:11px;} .p469{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:11px;} .p470{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p471{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p472{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p473{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 297px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p483{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p486{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p489{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p490{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p495{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p504{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:5px;} .p506{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:8px;} .p510{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:12px;} .p511{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p512{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p519{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p520{text-align: left;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p522{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p523{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:11px;} .p524{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:11px;} .p525{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p530{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p531{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:12px;} .p532{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:12px;} .p533{text-align: left;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p535{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:20px;height:11px;} .p536{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:11px;} .p537{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p538{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p541{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:16px;height:16px;} .p542{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:3px;height:15px;} .p543{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:11px;height:14px;} .p544{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p546{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:27px;height:11px;} .p547{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:11px;height:8px;} .p548{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p549{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p552{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p553{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:37px;height:11px;} .p554{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p556{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p557{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:13px;} .p558{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:13px;} .p559{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p560{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p561{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p564{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p566{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:29px;height:10px;} .p567{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:11px;} .p568{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p569{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p570{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p571{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px !important;} .p573{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p574{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:55px;height:10px;} .p575{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:26px;height:7px;} .p576{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p578{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p579{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p580{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p581{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p582{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p584{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p595{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p597{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p601{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p603{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p604{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p607{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p608{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p609{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p611{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 450px;margin-bottom: 0px !important;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p624{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p625{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p626{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p627{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:47px;height:14px;} .p628{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:12px;} .p629{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p630{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p631{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p633{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p636{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p637{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:22px;height:13px;} .p638{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p639{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p640{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p641{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p642{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p644{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p645{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p646{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:21px;height:16px;} .p647{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p649{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 486px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p653{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:44px;height:8px;} .p654{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:23px;height:8px;} .p655{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p656{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p657{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p658{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p659{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px !important;} .p660{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p661{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p662{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:13px;} .p663{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:24px;height:13px;} .p664{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p665{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p666{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p667{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p668{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p669{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p670{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p671{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p672{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p673{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p674{text-align: left;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p675{text-align: left;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;} .p676{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p677{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p678{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p679{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p680{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p681{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p682{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p683{text-align: left;margin-top: 458px;margin-bottom: 0px !important;} .p684{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p685{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p686{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p687{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p688{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p689{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p690{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;} .p691{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.66px;} .p692{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;} .p693{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p694{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p695{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px !important;} .p696{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p697{text-align: left;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;} .p698{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p699{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p700{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p701{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p702{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p703{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p704{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p705{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p706{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;} .p707{text-align: left;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p708{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p709{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p710{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p711{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p712{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p713{text-align: left;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px !important;} .p714{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p715{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p716{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p717{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p718{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px !important;} .p719{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p720{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p721{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p722{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p723{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p724{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p725{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p726{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p727{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px !important;} .p728{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p729{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p730{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p731{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p732{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p733{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p734{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px !important;} .p735{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p736{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;} .p737{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p738{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p739{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p740{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p741{text-align: right;margin-top: 547px;margin-bottom: 0px !important;} .p742{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p743{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p744{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p745{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p746{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p747{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p748{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p749{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p750{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p751{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px !important;} .p752{text-align: left;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p753{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p754{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p755{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p756{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p757{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p758{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p759{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p760{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p761{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p762{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p763{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p764{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p765{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p766{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p767{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p768{text-align: right;padding-right: 378px;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px !important;} .p769{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p770{text-align: left;padding-left: 120px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p771{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;padding-top: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p772{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p773{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p774{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p775{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p776{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p777{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p778{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p779{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.25px;} .p780{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p781{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p782{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p783{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p784{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p785{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p786{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p787{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p788{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p789{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p790{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p791{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p792{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p793{text-align: right;margin-top: 667px;margin-bottom: 0px !important;} .p794{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p795{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p796{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p797{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p798{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p799{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:14px;} .p800{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:5px;} .p801{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p802{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p803{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p804{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;} .p805{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:76px;height:13px;} .p806{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p807{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p808{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p809{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p810{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p811{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p812{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p813{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p814{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p815{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p816{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p817{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p818{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p819{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p820{text-align: left;margin-top: 328px;margin-bottom: 0px !important;} .p821{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p822{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p823{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p824{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p825{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p826{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p827{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p828{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p829{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p830{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p831{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p832{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p833{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p834{text-align: left;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p835{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p836{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p837{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p838{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p839{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p840{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p841{text-align: left;padding-left: 640px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p842{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p843{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p844{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p845{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p846{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p847{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p848{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p849{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p850{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p851{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p852{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 381px;margin-bottom: 0px !important;} .p853{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p854{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p855{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p856{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p857{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p858{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p859{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p860{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p861{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p862{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 326px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td47{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td48{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td49{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td50{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td51{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td52{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td53{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td54{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td55{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td56{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td57{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td58{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td59{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td60{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td61{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #969696;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td116{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td117{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;} .td118{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td119{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;} .td120{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td121{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;} .td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;} .td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;} .td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;} .td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;} .td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;} .td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;} .td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;} .td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;} .td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;} .td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;} .td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 280px;vertical-align: bottom;} .td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 20px;} .tr1{heightzzz: 23px;} .tr2{heightzzz: 34px;} .tr3{heightzzz: 38px;} .tr4{heightzzz: 29px;} .tr5{heightzzz: 28px;} .tr6{heightzzz: 36px;} .tr7{heightzzz: 24px;} .tr8{heightzzz: 26px;} .tr9{heightzzz: 18px;} .tr10{heightzzz: 17px;} .tr11{heightzzz: 37px;} .tr12{heightzzz: 21px;} .tr13{heightzzz: 16px;} .tr14{heightzzz: 15px;} .tr15{heightzzz: 19px;} .tr16{heightzzz: 22px;} .tr17{heightzzz: 35px;} .tr18{heightzzz: 47px;} .tr19{heightzzz: 25px;} .tr20{heightzzz: 32px;} .tr21{heightzzz: 10px;} .tr22{heightzzz: 9px;} .tr23{heightzzz: 14px;} .tr24{heightzzz: 13px;} .tr25{heightzzz: 11px;} .tr26{heightzzz: 49px;} .tr27{heightzzz: 39px;} .tr28{heightzzz: 2px;} .tr29{heightzzz: 5px;} .tr30{heightzzz: 8px;} .tr31{heightzzz: 7px;} .tr32{heightzzz: 12px;} .tr33{heightzzz: 46px;} .tr34{heightzzz: 6px;} .tr35{heightzzz: 4px;} .tr36{heightzzz: 27px;} .tr37{heightzzz: 33px;} .tr38{heightzzz: 3px;} .tr39{heightzzz: 50px;} .tr40{heightzzz: 31px;} .tr41{heightzzz: 55px;} .tr42{heightzzz: 44px;} .tr43{heightzzz: 51px;} .tr44{heightzzz: 76px;} .t0{width: 293px;margin-top: 35px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;margin-top: 155px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 364px;margin-leftZ: 85px;f:12px 'Verdana' !important;} .t6{width: 420px;margin-leftZ: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 363px;margin-leftZ: 85px;f:12px 'Verdana' !important;} .t9{width: 419px;margin-leftZ: 34px;f:13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 457px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 457px;margin-top: 54px;f:15px 'Verdana' !important;} .t14{width: 371px;margin-leftZ: 55px;f:9px 'Verdana' !important;} .t15{width: 550px;f:12px 'Verdana' !important;} .t16{width: 420px;f:11px 'Verdana' !important;} .t17{width: 437px;f:12px 'Verdana' !important;} .t18{width: 452px;margin-leftZ: 80px;margin-top: 12px;f:12px 'Verdana' !important;} .t19{width: 448px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 14px;f:9px 'Verdana' !important;} .t20{width: 375px;margin-leftZ: 61px;f:9px 'Verdana' !important;} .t21{width: 407px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 12px;f:12px 'Verdana' !important;} .t22{width: 414px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 13px;f:11px 'Verdana' !important;} .t23{width: 414px;margin-leftZ: 78px;margin-top: 11px;f:12px 'Verdana' !important;} .t24{width: 435px;margin-leftZ: 77px;margin-top: 11px;f:11px 'Verdana' !important;} .t25{width: 427px;margin-leftZ: 3px;margin-top: 14px;f:11px 'Verdana' !important;} .t26{width: 413px;margin-leftZ: 77px;margin-top: 10px;f:11px 'Verdana' !important;} .t27{width: 383px;margin-leftZ: 83px;margin-top: 14px;f:9px 'Verdana' !important;} .t28{width: 145px;margin-leftZ: 236px;margin-top: 12px;f:8px 'Verdana' !important;} .t29{width: 429px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 3px;f:11px 'Verdana' !important;} .t30{width: 396px;margin-leftZ: 129px;margin-top: 12px;f:11px 'Verdana' !important;color: #010000;} .t31{width: 411px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 14px;f:11px 'Verdana' !important;} .t32{width: 407px;margin-leftZ: 46px;f:11px 'Verdana' !important;} .t33{width: 453px;margin-top: 22px;f:9px 'Verdana' !important;} .t34{width: 454px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 19px;f:9px 'Verdana' !important;} .t35{width: 484px;margin-top: 15px;f:11px 'Verdana' !important;} .t36{width: 455px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;} .t37{width: 470px;margin-leftZ: 76px;f:11px 'Verdana' !important;} .t38{width: 465px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 5px;f:12px 'Verdana' !important;} .t39{width: 456px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;} .t40{width: 441px;margin-leftZ: 5px;margin-top: 15px;f:11px 'Verdana' !important;} .t41{width: 455px;margin-top: 60px;f:16px 'Verdana' !important;} .t42{width: 455px;margin-top: 54px;f:16px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Till statsrådet Ulrica Messing</P> <P class="p1 ft1">Genom beslut den 19 maj 2004 bemyndigade regeringen statsrådet Ulrica Messing att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utvärdera och se över skogspolitiken.</P> <P class="p2 ft1">Den 8 juli 2004 förordnades landshövdingen Maggi Mikaelsson att vara särskild utredare. Som huvudsekreterare för utredningen anställdes från den 1 september 2004 jägmästare Roger Berggren och som sekreterare jägmästare Lotta Möller.</P> <P class="p3 ft1">Den 7 oktober 2004 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv för utredningen. Tilläggsdirektiven innebär att den del som avser utvärdering och översyn av Skogsvårdsorganisationen ska redovisas i ett delbetänkande senast den 30 april 2005. Vidare ska delbetänkandet omfatta eventuella förslag om den strategiska inriktningen av nästa miljö- och landsbygdsprogram.</P> <P class="p4 ft1">Utredningen har antagit namnet Skogsutredningen 2004. Utredningen har biträtts av en rådgivande grupp samt en parla-</P> <P class="p5 ft1">mentarisk referensgrupp.</P> <P class="p6 ft1">Jag överlämnar härmed delbetänkandet Skog till nytta för alla? (SOU 2005:39).</P> <P class="p7 ft1">Stockholm i maj 2005</P> <P class="p8 ft1">Maggi Mikaelsson</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p9 ft1">/Roger Berggren</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p9 ft1">Lotta Möller</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p0 ft0">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td2"><SPAN class="p9 ft1">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p10 ft1">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td2"><SPAN class="p9 ft1">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p10 ft1">21</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p9 ft1">1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p11 ft1">Uppdraget..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p10 ft1">27</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft1">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft2">Bakgrunden till regeringens direktiv.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p10 ft1">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p11 ft3">Utredningens direktiv..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p11 ft3">Utredningens tilläggsdirektiv ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">34</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p11 ft3">Utredningens genomförande...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">1.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p11 ft2">Några reflektioner kring uppdraget ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">36</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">1.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p11 ft3">Delbetänkandets uppläggning .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p9 ft1">2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p11 ft1">Skogen i Sverige.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p10 ft1">39</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p12 ft1"><SPAN class="ft2">2.1</SPAN><SPAN class="ft4">Skogen är en nationell tillgång….............................................39</SPAN></P> <P class="p12 ft1"><SPAN class="ft2">2.2</SPAN><SPAN class="ft4">…som skall skötas…................................................................40</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p13 ft2">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p11 ft2">…så att den ger en uthålligt god avkastning...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p10 ft2">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p13 ft2">2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p11 ft2">…samtidigt som den biologiska mångfalden behålls .............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p10 ft2">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p13 ft2">2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p11 ft2">…hänsyn tas även till andra allmänna intressen .....................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p10 ft2">42</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p14 ft5">2</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p9 ft1">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td8"><SPAN class="p15 ft1">SVO i SUS 2001 och regeringens skrivelse om</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft1">skogspolitiken............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p10 ft1">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p9 ft2">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft3">Utredningens underlag ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p10 ft1">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft3">3.1.1 SVO i SUS 2001............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p10 ft1">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">3.1.2 SVO i regeringens skrivelse uppföljning av</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p16 ft3">skogspolitiken...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p10 ft1">47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p9 ft1">4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p15 ft1">Den skogliga målstrukturen .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p10 ft1">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p9 ft2">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">Mina iakttagelser och ställningstaganden...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p10 ft1">50</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p9 ft2">4.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft3">Utredningens underlag ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">4.2.1 Måluppföljning i utredningens direktiv ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p10 ft1">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft2">4.2.2 Mål- och resultatstyrning i staten................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p10 ft1">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft1">4.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p16 ft2">Den skogliga målstrukturen.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p10 ft1">56</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p15 ft1">4.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p16 ft3">De skogliga sektorsmålen ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p10 ft1">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft2">4.2.5 De skogliga sektorsmålen 1998 2003 .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p10 ft1">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td8"><SPAN class="p15 ft2">4.2.6 De skogliga sektorsmålen 2004 2010 .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p10 ft1">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p15 ft1">4.2.7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p16 ft2">Miljökvalitetsmålet Levande skogar ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p10 ft1">66</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">4.2.8 Miljömålsrådets uppföljning av miljökvalitets-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p16 ft3">målen .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p10 ft1">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td8"><SPAN class="p15 ft1">4.2.9 Åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Levande</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p16 ft3">skogar ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p10 ft1">77</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td3"><SPAN class="p9 ft1">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td8"><SPAN class="p15 ft1">SVO en översikt .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td3"><SPAN class="p10 ft1">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p9 ft2">5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft3">Allmänt .....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p9 ft2">5.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft3">Skogsstyrelsen..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p9 ft2">5.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft3">Skogsvårdsstyrelserna..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p9 ft2">5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft3">SVO:s historia ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p9 ft2">5.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft3">Nätverk.....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p10 ft1">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p9 ft1">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td8"><SPAN class="p15 ft1">SVO:s interna styrning ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p10 ft1">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p9 ft2">6.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">Mina iakttagelser och ställningstaganden...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p10 ft1">90</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft5">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr12 td4"><SPAN class="p9 ft1">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td11"><SPAN class="p11 ft3">Utredningens underlag ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p10 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft1">6.2.1 Skogsutredningens uppdrag åt Ekonomistyrnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p18 ft3">verket .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p10 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p11 ft2">6.2.2 Intern styrning och kontroll ........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p10 ft1">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft2">6.2.3 Vad är en väl fungerande intern styrning?...................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p10 ft1">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft2">6.2.4 ESV:s synpunkter på SVO:s instruktion.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p10 ft1">92</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p11 ft2">6.2.5 ESV:s synpunkter på SVO:s arbetsordning ................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p10 ft1">94</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft2">6.2.6 SVO:s planerings- och uppföljningsprocess ...............</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p10 ft1">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft1">6.2.7 Jämförelse mellan SVO och ESV:s kriterier för en</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p18 ft2">myndighet med god intern styrning ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p10 ft1">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p9 ft1">7</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p11 ft1">Rådgivning, utbildning och information inom SVO .........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p10 ft1">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft1">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p11 ft2">Mina iakttagelser och ställningstaganden .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p10 ft2">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft1">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p11 ft3">Utredningens underlag ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p10 ft2">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft1">7.2.1 Rådgivning, utbildning och information i utred-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p19 ft3">ningens direktiv ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p10 ft2">102</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft1">7.2.2 Definition av rådgivning, utbildning och infor-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p19 ft3">mation .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p10 ft2">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p11 ft1">7.2.3 Rådgivningens roll i skogspolitiken ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p10 ft2">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p11 ft1">7.2.4 Rådgivning, utbildning och information enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft1">SVO:s instruktion och regleringsbrev för 2005 .....106</P> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft2">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft7">Finansiering av rådgivning, information och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr0 td13"><SPAN class="p9 ft3">utbildning..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p10 ft2">106</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft2">7.2.6</SPAN><SPAN class="ft7">Rådgivning, utbildning och information i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p22 ft8">cirkulär B1.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p10 ft2">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p22 ft1">7.2.7 Något om rådgivning i SUS 2001............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p10 ft2">107</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft2">7.2.8</SPAN><SPAN class="ft7">Rådgivning, utbildning och information</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p11 ft3">inom SVO .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p10 ft1">109</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p23 ft1">7.2.9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p11 ft1">Rådgivning, utbildning och information enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p11 ft2">Skogsstyrelsens årsredovisning för 2004 ................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td16"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p23 ft1">7.2.10</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p11 ft1">Rådgivning, utbildning och information vid</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p11 ft3">skogsvårdsstyrelserna...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p9 ft1">8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td19"><SPAN class="p23 ft1">SVO:s uppdragsverksamhet........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p10 ft1">119</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p9 ft2">8.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td19"><SPAN class="p23 ft3">Mina förslag ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft1">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p9 ft2">8.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p23 ft3">Mina iakttagelser och ställningstaganden .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft1">120</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft5">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr7 td20"><SPAN class="p9 ft2">8.3 Utredningens underlag ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td14"><SPAN class="p10 ft2">126</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft2">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft9">Uppdragsverksamheten enligt utredningens</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p9 ft3">direktiv......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p10 ft2">126</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft2">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft9">Uppdragsverksamheten enligt budget-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td23"><SPAN class="p25 ft3">propositionen ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p10 ft10">126</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p26 ft2">8.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p25 ft2">Riksdagens syn på SVO:s uppdragsverksamhet.....</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p10 ft2">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p26 ft2">8.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td23"><SPAN class="p25 ft1">SVO:s uppdragsverksamhet enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td23"><SPAN class="p25 ft2">myndighetens instruktion och regleringsbrev .......</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p10 ft2">127</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft2">8.3.5</SPAN><SPAN class="ft9">SVO:s långsiktiga mål för uppdrags-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr15 td21"><SPAN class="p9 ft3">verksamheten............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td14"><SPAN class="p10 ft2">128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft2">8.3.6</SPAN><SPAN class="ft9">SVO:s policy för den nationella</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr13 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td24"><SPAN class="p27 ft3">uppdragsverksamheten ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p10 ft8">129</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft3">SVO:s prissättning ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft2">Uppdragsverksamhetens omfattning......................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">130</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p27 ft2">Uppdragsverksamhetens organisering....................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.10</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft3">Typer av uppdrag .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.11</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p27 ft2">Uppdragsverksamhetens utveckling 2004 2008....</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.12</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft1">Konsekvenser av stormen i januari 2005 för</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft3">SVO:s uppdragsverksamhet ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.13</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft3">Kund- och intressentanalys .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.14</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p27 ft2">Varför uppdragsverksamhet? ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.15</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft2">Kritik mot SVO:s uppdragsverksamhet .................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.16</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft1">Uppdragsverksamheten enligt 1990 års</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p27 ft3">skogspolitiska kommitté .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.17</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft2">Uppdragsverksamheten i SUS 2001........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.18</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft1">Riksrevisionsverkets rapport om SVO:s arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p27 ft1">med att jämställa miljömålet och produktions-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft3">målet..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.19</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft1">Förvaltningspolitiska reflektioner kring</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p27 ft2">offentlig uppdragsverksamhet.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.20</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft2">Konkurrenspolitiska överväganden ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.21</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft2">Baksidan med avgiftsfinansiering............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.22</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p27 ft2">Lantmäteriets uppdragsverksamhet ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td17"><SPAN class="p15 ft1">8.3.23</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td24"><SPAN class="p27 ft1">Pågående översyn av Riksantikvarieämbetets</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td24"><SPAN class="p27 ft3">uppdragsverksamhet ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p9 ft1">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td5"><SPAN class="p15 ft1">SVO:s tillsynsverksamhet ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p10 ft1">165</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p9 ft2">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p15 ft2">Mina iakttagelser och ställningstaganden.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p10 ft1">166</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft5">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td26"><SPAN class="p22 ft2">9.2 Utredningens underlag ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td12"><SPAN class="p10 ft2">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td26"><SPAN class="p10 ft1">9.2.1 Tillsynen enligt instruktion och regleringsbrev .....</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p10 ft2">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p26 ft1">9.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p22 ft11">Lagtillämpning och lagtillsyn...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p10 ft2">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td26"><SPAN class="p22 ft1">9.2.3 Lagtillämpning och den nya skogspolitiken ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p10 ft2">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p26 ft1">9.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p22 ft11">Lagtillsyn och den nya skogspolitiken ....................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p10 ft2">170</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft2">9.2.5</SPAN><SPAN class="ft7">Det praktiska arbetet med att bedriva tillsyn</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p9 ft3">enligt skogsvårdslagen..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p10 ft2">171</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p21 ft1"><SPAN class="ft2">9.2.6</SPAN><SPAN class="ft7">Skogsvårdsstyrelsernas inriktning på</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td30"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p10 ft3">lagtillsynen ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p10 ft8">173</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p27 ft1">9.2.7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p10 ft11">Åtgärder för att effektivisera tillsynen....................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p27 ft1">9.2.8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p10 ft11">Skogsstyrelsens policy för tillsynen enligt SVL .....</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p27 ft1">9.2.9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p10 ft2">Tillsynsutredningen..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p10 ft1">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p27 ft1">9.2.10</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p11 ft1">Riksrevisionsverkets översyn av SVO:s arbete</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p10 ft11">med att jämställa miljö- och produktionsmål.........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">181</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p27 ft1">9.2.11</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p10 ft2">Något om lagtillsynen i SUS 2001...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p10 ft1">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p27 ft1">9.2.12</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p11 ft1">Skogsstyrelsens underlag för fördjupad pröv-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td30"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td18"><SPAN class="p10 ft3">ning 2003 2006.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td4"><SPAN class="p10 ft1">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td25"><SPAN class="p9 ft1">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td31"><SPAN class="p27 ft1">SVO:s övriga verksamhet ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td4"><SPAN class="p10 ft1">185</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p9 ft2">10.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td31"><SPAN class="p10 ft2">Mina iakttagelser och ställningstaganden .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft1">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p9 ft2">10.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p10 ft3">Utredningens underlag ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft1">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p27 ft1">10.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p11 ft1">Verksamhetsgrenen inventering, uppföljning</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p10 ft3">och utvärdering.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p27 ft1">10.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p10 ft2">Verksamhetsgrenen statligt stöd m.m.....................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p10 ft1">188</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p27 ft1">10.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p11 ft1">Verksamhetsgrenen övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p10 ft3">myndighetsuppgifter ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">189</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p27 ft1">10.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p11 ft1">Särskilda insatser med anledning av stormen i</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p10 ft3">januari 2005...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p27 ft1">10.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p10 ft2">Några övriga fakta om SVO ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p10 ft1">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p9 ft1">11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p27 ft1">Ny organisationsform för SVO.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p10 ft1">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p9 ft2">11.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td31"><SPAN class="p10 ft3">Mina förslag ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p10 ft1">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p9 ft2">11.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p10 ft2">Mina iakttagelser och ställningstaganden .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft1">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p9 ft2">11.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p10 ft3">Utredningens underlag ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p10 ft1">197</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p27 ft1">11.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p10 ft2">Pågående förändringsarbete inom SVO..................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">198</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p27 ft1">11.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p10 ft2">Några förvaltningspolitiska utgångspunkter ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">198</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td30"><SPAN class="p27 ft1">11.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p10 ft2">Den lokala förankringens betydelse ........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td4"><SPAN class="p10 ft1">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td30"><SPAN class="p27 ft1">11.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td18"><SPAN class="p10 ft11">Något om utvecklingen inom statsförvaltningen...</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p10 ft1">199</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td25"><SPAN class="p9 ft5">6</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td30"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td18"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td33"><SPAN class="p29 ft1">11.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p10 ft2">Tre huvudalternativ för SVO ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p10 ft1">200</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p29 ft1">11.3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p10 ft1">Alternativ 1 enmyndighet.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">201</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft1">11.3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p30 ft1">Alternativ 2 – Ytterligare regionsamman-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft3">slagningar..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">211</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p29 ft1">11.3.8</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p30 ft1">Alternativ 3 – Samordning med annan myndig-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft3">het .............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">212</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p29 ft1">11.3.9</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p10 ft11">Enmyndighet och sedan? exemplet Tullverket ...</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">217</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td34"><SPAN class="p10 ft2">11.3.10 Ansvarskommittén...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">218</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p9 ft1">12</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p29 ft1">Landsbygdsutveckling och skogen..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p10 ft1">221</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p9 ft2">12.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td34"><SPAN class="p10 ft3">Mina förslag............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p10 ft1">222</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p9 ft2">12.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p10 ft2">Mina iakttagelser och ställningstaganden.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p10 ft1">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p9 ft2">12.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p10 ft3">Utredningens underlag ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p10 ft1">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft1">12.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft2">Skogsutredningen och landsbygdsutveckling ........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p29 ft1">12.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p10 ft2">Skog och landsbygdsutveckling ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">226</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft1">12.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft3">EU och skogspolitik ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft1">12.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft2">EU:s nuvarande miljö- och landsbygdsprogram....</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p29 ft1">12.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p10 ft3">Svensk landsbygdspolitik.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft1">12.3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft2">Det svenska <NOBR>LBU-programmet ...............................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft1">12.3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p30 ft1">Skogliga åtgärder i andra <NOBR>EU-länders</NOBR> LBU-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p10 ft3">program.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">232</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft1">12.3.8</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft2">Landsbygdsutveckling i Finland..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">233</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft1">12.3.9</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft2">EU:s nya jordbrukspolitik.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft2">12.3.10</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft2">Rådsförordning för landsbygdens utveckling ........</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p29 ft2">12.3.11</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p10 ft2"><NOBR>LBU-arbetet</NOBR> inför perioden 2007 2013 .................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">236</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft2">12.3.12</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p30 ft1">Sveriges ståndpunkt i <NOBR>LBU-processen</NOBR> med</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p10 ft2">fokus på de skogliga åtgärderna ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p10 ft1">238</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p29 ft2">12.3.13</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p30 ft1">Remissynpunkter på det nya förslaget till råds-</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft3">förordning.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td33"><SPAN class="p29 ft2">12.3.14</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p30 ft1">Möjliga skogliga åtgärder i ett svenskt LBU-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td33"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td13"><SPAN class="p10 ft3">program.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p10 ft1">241</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p9 ft1">13</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td34"><SPAN class="p29 ft1">Konsekvensbedömningar...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p10 ft1">251</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p9 ft2">13.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td34"><SPAN class="p10 ft11">Konsekvensbedömningar enligt utredningens direktiv.......</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p10 ft1">251</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p9 ft2">13.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td34"><SPAN class="p10 ft1">Konsekvensbedömningar enligt kommittéförordningen....</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p10 ft1">251</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft5">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr7 td35"><SPAN class="p32 ft2">13.3</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td34"><SPAN class="p30 ft2">Förändringar i SVO:s uppdragsverksamhet .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p10 ft2">252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td35"><SPAN class="p32 ft2">13.4</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td34"><SPAN class="p30 ft2">Ny organisationsstruktur för SVO .......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td12"><SPAN class="p10 ft2">255</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p32 ft2">13.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p30 ft1">Skogliga åtgärder i det kommande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td34"><SPAN class="p30 ft2">landsbygdsutvecklingsprogrammet.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p10 ft2">257</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft1">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td36"><SPAN class="p9 ft1">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td37"><SPAN class="p9 ft3">Kommittédirektiv.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td14"><SPAN class="p10 ft2">259</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p9 ft1">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p9 ft3">Tilläggsdirektiv ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p10 ft2">267</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft5">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p0 ft0">Sammanfattning</P> <P class="p34 ft12">I denna sammanfattning redovisas utredarens förslag, iakttagelser och ställningstaganden i korthet. I den sammanfattning som inleder varje kapitel ges dessutom orienterande översikter över det underlag som legat till grund för utredarens förslag, iakttagelser och ställningstaganden. I respektive kapitel följer därefter utredarens förslag, iakttagelser och ställningstaganden samt utredningens underlag i sin helhet. Utöver de delar som sammanfattas här innehåller betänkandet bl.a. författningsförslag, konsekvensbeskrivningar, en översikt över svensk skog och skogsnäring samt över Skogsvårdsorganisationen (SVO).</P> <P class="p35 ft1">Utredningens uppdrag</P> <P class="p36 ft1">I juli 2004 utsåg infrastrukturminister Ulrica Messing landshövdingen i Jämtlands län, Maggi Mikaelsson, till särskild utredare. Utredarens uppdrag sammanfattas i direktiven till Skogsutredningen 2004 på följande sätt:</P> <P class="p37 ft13">”En utredare tillkallas med uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken. Utvärderingen skall ta som utgångspunkt att grunderna för den gällande skogspolitiken ligger fast. Det innebär att skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, ligger fast. Ett hållbart skogsbruk skall bedrivas, och skogen och skogsnäringen kommer även i fortsättningen vara av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk betydelse för Sverige. Regeringen bedömer att det är väsentligt att utvärdera hur väl målen för skogspolitiken har uppfyllts under de dryga tio år som den tillämpats. Det är först nu som det är möjligt att mera genomgripande utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik.”</P> <P class="p38 ft5">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p0 ft14">Tilläggsdirektiv om SVO</P> <P class="p39 ft12">I tilläggsdirektiv, som kom i oktober 2004 sägs att Skogsutredningen 2004 ska lämna ett delbetänkande som avser utvärdering och översyn av Skogsvårdsorganisationen senast den 30 april 2005. Av tilläggsdirektiven framgår det också att eventuella förslag om den strategiska inriktningen av nästa miljö- och landsbygdsprogram ska samordnas med Landsbygdskommittén.</P> <P class="p40 ft1">Tilläggsdirektivens krav på att Skogsvårdsorganisationen (SVO) ska utvärderas med förtur gör att utredningen tvingas ta ställning till hur SVO ska formas för framtiden innan den sammantagna bilden av måluppfyllelse och kommande utmaningar på det skogspolitiska området har kunnat tecknas. Utredningen måste därför förbehålla sig rätten att även i huvudbetänkandet göra uttalanden om SVO i den händelse det fortsatta utredningsarbetet så föranleder.</P> <P class="p41 ft1">Den skogliga målstrukturen</P> <P class="p42 ft14">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p43 ft1">En utvärdering av SVO, som är huvuduppgiften i detta delbetänkande, är svår att genomföra eftersom den skogliga målstrukturen är komplex och svåröverskådlig. Det är dessutom oklart hur det s.k. sektorsansvaret avgränsas, något som jag kommer att beröra närmare i utredningens huvudbetänkande.</P> <P class="p44 ft12">Den uppsättning skogliga sektorsmål som gällde under perioden <NOBR>1998-2003</NOBR> har inte varit föremål för någon regelrätt utvärdering, något som begränsar mina möjligheter att göra väl grundade uttalanden om måluppfyllelsen på det skogspolitiska området och hur SVO har påverkat denna. Det är positivt att sektorsmålen för <NOBR>2005-2010</NOBR> är formulerade så att de ska vara lättare att följa upp även om det fortfarande är för tidigt att utvärdera dem. Enligt min uppfattning skulle det vara värdefullt om de skogliga sektorsmålen bröts ned i delmål som löper över en kortare tidsperiod. Jag är vidare av den uppfattningen att de regionala sektorsmålen skulle få större genomslag om de regionala sektorsrådens sammansättning och arbetssätt var likartade över landet.</P> <P class="p45 ft5">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <P class="p0 ft1">SVO:s interna styrning</P> <P class="p46 ft14">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p47 ft1">Jag vill understryka vikten av att uppföljningsarbetet förstärks inom SVO. Jag anser också att det vore värdefullt för den interna styrningen och kontrollen om ledamöterna av Skogsstyrelsens ledningsgrupp var mer synliga ute på de regionala myndigheterna för att motverka den känsla av avstånd mellan Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna som har uttryckts av flera anställda.</P> <P class="p48 ft1">Jag är positiv till de nätverk som finns inom SVO men vill understryka vikten av att deras roll kontinuerligt diskuteras i myndigheten. Vidare förutsätter jag att Skogsstyrelsen beaktar de synpunkter som framkommit i Ekonomistyrningsverkets (ESV) genomgång av SVO:s interna styrning.</P> <P class="p49 ft1">Rådgivning, utbildning och information inom SVO</P> <P class="p46 ft14">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p50 ft1">Jag anser att verksamheten med rådgivning, utbildning och information är ett av de viktigaste verktygen för att motivera skogsägarna att uppfylla de skogspolitiska målen. SVO:s roll i rådgivningsarbetet behöver förtydligas. Mitt intryck är att den absoluta merparten av skogsägare har en vilja att leva upp till de skogspolitiska målen men skogsägarkåren bär också ett stort ansvar för att 23 % av föryngringarna under 2004 inte nådde upp till de krav som lagen ställer.</P> <P class="p51 ft12">Inriktningen mot ett konsultativt arbetssätt, försök att mäta rådgivningens effekter och en ökad samordning av verksamheten, bl.a. genom införandet av en kommunikationsstrategi för SVO, ser jag som positiva exempel på utveckling av verksamheten med rådgivning, utbildning och information.</P> <P class="p48 ft1">Jag anser dessutom att det är viktigt att förstärka allmänhetens medvetande om hur betydelsefull skogsnäringen är för Sverige och att Skogsstyrelsen som sektorsmyndighet är väl lämpade att ta initiativ till en sådan satsning.</P> <P class="p2 ft1">Ytterligare ställningstaganden om SVO:s rådgivning, utbildning och information kommer att göras i utredningens huvudbetänkande.</P> <P class="p52 ft5">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p0 ft1">SVO:s uppdragsverksamhet</P> <P class="p46 ft14">Mina förslag</P> <P class="p53 ft15">Möjligheten för SVO att på uppdrag utföra s.k. rotpoststämpling upphör, kvaravarande uppdragsverksamhet skiljs personalmässigt från myndighetsutövningen och ett råd där SVO:s uppdragsverksamhet kan diskuteras skapas vid Skogsstyrelsen.</P> <P class="p54 ft14">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p55 ft1">Den kritik som riktas mot SVO:s uppdragsverksamhet är, enligt min uppfattning, ofta av principiell karaktär. Rotpoststämpling och värderingsverksamhet uppfattar jag vara de delar som möter skarpast kritik. De principiellt grundade invändningarna är tydligast från skogsbolagens och de större skogsägarföreningarnas representanter.</P> <P class="p40 ft1">Min allmänna inställning till SVO:s uppdragsverksamhet är att den i många stycken är ett bra verktyg för att föra ut den gällande skogspolitiken. Jag vill dock understryka vikten av större enhetlighet i utbudet och menar dessutom att det är nödvändigt att ange en gräns för hur stor uppdragsverksamhetens andel av verksamheten får vara.</P> <P class="p56 ft16">Jag anser att en gradvis avveckling av rotpoststämplingen är lämplig att genomföra i efterdyningarna av stormen Gudrun medan inskränkningar i SVO:s värderingsverksamhet bör skjutas på framtiden. Skogsbruksplanläggning, uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna, inventeringsuppdrag och skötsel av formellt skyddade områden anser jag även fortsättningsvis bör kunna vara en del av myndighetens uppdragsverksamhet medan jag är mer tveksam när det gäller skötseluppdrag åt exempelvis kommuner.</P> <P class="p57 ft15">Jag anser att det måste till en uppdelning av den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten och den anslagsfinansierade myndighetsverksamheten på personalnivå inom den nya myndigheten. Avslutningsvis anser jag att det bör tillskapas ett brett sammansatt forum där SVO:s uppdragsverksamhet kan diskuteras.</P> <P class="p58 ft5">12</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p0 ft1">SVO:s tillsynsverksamhet</P> <P class="p46 ft14">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p50 ft1">Tillsynen enligt skogsvårdslagen har minskat i omfattning under den senaste tioårsperioden. Dagens skogspolitik är dock beroende av att det finns möjligheter för de skogliga myndigheterna att bedriva tillsynsverksamhet. Det gäller inte minst med tanke på att de senaste årens uppföljningar visar att skogsägarna inte har tagit sin del av det skogspolitiska ansvaret på exempelvis föryngringssidan.</P> <P class="p59 ft16">Jag ser mycket positivt på de metodutvecklingsprojekt som bedrivs inom SVO på tillsynsområdet men är bekymrad över att det tycks råda en viss brist på enhetlighet i SVO:s tillsynsarbete. Sådana brister är enligt min uppfattning särskilt allvarliga när det gäller myndighetsutövning. Jag anser emellertid att de enhetlighetsproblem jag pekar på tas på stort allvar av myndighetens ledning.</P> <P class="p48 ft17">När det gäller de tillsynsverktyg som finns i skogsvårdslagen har jag för avsikt att återkomma till det i den del av det fortsatta utredningsarbetet som gäller en översyn av skogsvårdslagen.</P> <P class="p60 ft1">SVO:s övriga verksamhet</P> <P class="p61 ft14">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p62 ft1">Jag vill betona vikten av att utvärdering, uppföljning och inventering ges en framskjuten roll inom SVO. Jag kommer att ha anledning att återkomma till flera av de områden som berörs i detta kapitel i utredningens huvudbetänkande. Jag vill dock redan nu lyfta fram betydelsen av att Sverige håller sig väl framme på den internationella skogliga arenan och bedömer at den föreslagna enmyndighetslösningen kommer att underlätta för SVO att frigöra resurser för att verka för detta.</P> <P class="p54 ft1">Ny organisationsform för SVO</P> <P class="p61 ft14">Mina förslag</P> <P class="p50 ft1">Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna slås samman till en myndighet och Skogsstyrelsens styrelse omvandlas till en styrelse med fullt ansvar. Skogsvårdsstyrelsernas styrelser ersätts av regionala råd.</P> <P class="p63 ft5">13</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <P class="p0 ft14">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p55 ft1">Den statliga skogsvårdsorganisationen (SVO) fungerar enligt min uppfattning i många stycken på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det pågår dessutom ett förändringsarbete inom organisationen som syftar till att komma till rätta med flera av de problem som trots allt förekommer.</P> <P class="p40 ft1">Enligt min uppfattning skulle många av de förändringsprocesser som har initierats inom SVO vara betjänta av att koncernmyndigheten omvandlas till en enmyndighet. Det gäller bl.a. på lagtillsynsområdet.</P> <P class="p64 ft1">Vidare anser jag att det inom en enmyndighet blir lättare att samordna exempelvis ekonomiadministration och <NOBR>IT-verksamhet</NOBR> samt att utnyttja personalresurserna optimalt. Jag vill understryka att en samordning av olika funktioner bör lokaliseras till regionala centra och att samordningsvinster som uppkommer vid en omorganisation till en enmyndighet bör komma den nya myndigheten till del fullt ut.</P> <P class="p65 ft1">Eftersom enmyndighetsmodellen koncentrerar mycket av beslutsmakten till generaldirektören och den nya myndighetens ledningsgrupp föreslår jag att Skogsstyrelsens styrelse ombildas till en styrelse med fullt ansvar. Jag föreslår dessutom att det inom varje skogsvårdsregion bildas ett särskilt råd med bred sammansättning.</P> <P class="p40 ft1">Ett utökat och mer formaliserat samarbete mellan SVO och länsstyrelserna kommer, enligt min uppfattning, att ge goda förutsättningar för en samordning längre fram.</P> <P class="p64 ft1">Samtidigt vill jag erinra om att Ansvarskommitten har i uppdrag att se på hur staten bör vara organiserad på regional nivå. Jag anser att kommittén bör göra en samlad bedömning av konsekvenserna med att samla den regionala statliga administrationen i en och samma myndighet.</P> <P class="p49 ft1">Landsbygdsutveckling och skogen</P> <P class="p46 ft14">Mina förslag</P> <P class="p66 ft1">De skogliga åtgärderna ges en mer framskjuten position i det kommande svenska <NOBR>LBU-programmet</NOBR> än i nu gällande program samt ges miljöinriktning.</P> <P class="p44 ft15">Normala produktionsåtgärder inom skogsbruket ska inte beviljas stöd i det kommande svenska <NOBR>LBU-programmet.</NOBR> Däremot bör</P> <P class="p54 ft5">14</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <P class="p67 ft1">kompetensutvecklingsinsatser med skoglig anknytning ingå liksom möjligheter att ge stöd till återbeskogning i områden som drabbas av naturkatastrofer. Vissa avtalsbaserade lösningar för skötselåtgärder bör beviljas stöd. De skogliga åtgärder som omfattas av nästa <NOBR>LBU-program</NOBR> bör ges miljöinriktning.</P> <P class="p49 ft14">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p68 ft1">De areella näringarna kommer även under det närmaste halvseklet att utgöra grunden för utvecklingen på den svenska landsbygden. Skogsbruk och vidareförädling av skogsråvara blir därmed centralt för de insatser som görs på området. Samtidigt kommer det bli allt viktigare att även ta tillvara på andra värden som den svenska skogen bjuder.</P> <P class="p59 ft1">Min grundläggande inställning är att de skogliga åtgärderna bör ges en mer framskjuten plats än i nu gällande program och med en inriktning som liknar den i dagens program. Jag anser att tyngdpunkten bör läggas på miljöinriktade åtgärder, att normala produktionsåtgärder inte ska omfattas av <NOBR>LBU-medel</NOBR> samt att satsningar på kompetensutvecklingssatsningar bör vara aktuella även under kommande programperiod. Jag anser dessutom att det måste finnas möjligheter för andra aktörer än SVO att finansiera sådan kompetensutveckling med <NOBR>LBU-medel.</NOBR></P> <P class="p51 ft1">Den möjlighet att ge stöd till skogliga åtgärder för att komma till rätta med följderna av en naturkatastrof som ges i förordningsförslaget bör tas till vara, bl.a. i samband med återplantering efter den storm som drabbade södra Sverige i januari 2005.</P> <P class="p3 ft18">Vidare vill jag, i likhet med Skogsstyrelsen, lyfta fram behovet av avtalsbaserade och <NOBR>LBU-finansierade</NOBR> lösningar för skötselåtgärder utöver pågående markanvändning i produktionsskogar</P> <P class="p69 ft1">Jag anser också att det svenska <NOBR>LBU-programmet</NOBR> bör omfatta möjligheter för små företag som ägnar sig åt vidareförädling skogsprodukter eller med inriktning på kommersiellt tillvaratagande av skogens sociala värden att erhålla stöd.</P> <P class="p70 ft17">Avslutningsvis vill jag erinra om att dessa ställningstaganden grundar sig på ett ännu inte beslutat förslag till <NOBR>EU-förordning</NOBR> och där finansieringsfrågorna på <NOBR>EU-nivå</NOBR> inte heller är utklarade.</P> <P class="p71 ft5">15</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33916x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">Författningsförslag</P> <P class="p72 ft19"><SPAN class="ft19">1</SPAN><SPAN class="ft20">Förslag till</SPAN></P> <P class="p73 ft19">lag om ny beteckning på Skogsvårdsorganisationen, Skogsvårdsstyrelsen och Skogsstyrelsen</P> <P class="p74 ft15">Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan författning om Skogsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen och Skogsvårdsorganisationen efter utgången av år 2005 skall avse Skogsverket.</P> <P class="p75 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 20XX.</P> <P class="p76 ft5">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p77 ft19"><SPAN class="ft19">2</SPAN><SPAN class="ft20">Förslag till</SPAN></P> <P class="p78 ft19">förordning med instruktion för Skogsverket</P> <P class="p79 ft1">Skogsverket</P> <P class="p80 ft1"><SPAN class="ft14">1 § </SPAN>Skogsverket är förvaltningsmyndighet för frågor om skogsbruket.</P> <P class="p81 ft1">Verksamhetens mål</P> <P class="p80 ft1"><SPAN class="ft14">2 § </SPAN>Skogsverket skall verka för att landets skogar vårdas och brukas på ett sådant sätt att de av statsmakterna beslutade målen för skogspolitiken kan uppnås.</P> <P class="p82 ft1">Skogsverkets uppgifter</P> <P class="p83 ft1"><SPAN class="ft14">3 § </SPAN>Skogsverket skall särskilt</P> <P class="p84 ft1"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft21">verka för att skogen och skogsmarken utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning,</SPAN></P> <P class="p85 ft17"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft22">i enlighet med sitt sektorsansvar och i samråd med de myndigheter som ansvarar för naturvård och kulturmiljövård verka för biologisk mångfald och en rik och varierad kulturmiljö,</SPAN></P> <P class="p86 ft1"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft21">leda och samordna de statliga åtgärderna på skogsbrukets område,</SPAN></P> <P class="p86 ft1"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft21">besluta om mål och riktlinjer för verksamheten samt följa och utvärdera verksamheten,</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft23">fördela de resurser som står till förfogande inom myndigheten,</SPAN></P> <P class="p86 ft1"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft21">följa skogsbrukets utveckling och föreslå lämpliga åtgärder för att främja skogsnäringen,</SPAN></P> <P class="p87 ft1"><SPAN class="ft2">7.</SPAN><SPAN class="ft21">bedriva rådgivning och lämna information i syfte att främja ett rationellt skogsbruk och en biologisk mångfald,</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft2">8.</SPAN><SPAN class="ft23">informera om landets skogar och skogsbruk,</SPAN></P> <P class="p88 ft1"><SPAN class="ft2">9.</SPAN><SPAN class="ft23">besluta om statligt stöd till skogsbruket,</SPAN></P> <P class="p86 ft1"><SPAN class="ft2">10.</SPAN><SPAN class="ft24">ansvara för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar,</SPAN></P> <P class="p89 ft15"><SPAN class="ft2">11.</SPAN><SPAN class="ft25">utöva tillsyn över efterlevnaden av skogsvårdslagen (1979:429) och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen,</SPAN></P> <P class="p90 ft15"><SPAN class="ft2">12.</SPAN><SPAN class="ft25">utarbeta statistik och prognoser till ledning för skogsbruket och för samhällets och näringslivets planering på områden med anknytning till skogsbruket samt ansvara för officiell statistik enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken,</SPAN></P> <P class="p91 ft5">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <P class="p92 ft1"><SPAN class="ft2">13.</SPAN><SPAN class="ft24">verka för att skog och skogsmark skyddas mot skador av luftföroreningar, djur och sjukdomar,</SPAN></P> <P class="p93 ft1"><SPAN class="ft2">14.</SPAN><SPAN class="ft24">vidta åtgärder för att bevara den ärftliga variationen hos de inhemska skogsträden,</SPAN></P> <P class="p92 ft1"><SPAN class="ft2">15.</SPAN><SPAN class="ft24">verka för utveckling och tillämpning av skogsbruksmetoder anpassade till de naturgivna förutsättningarna,</SPAN></P> <P class="p93 ft1"><SPAN class="ft2">16.</SPAN><SPAN class="ft24">verka för en långsiktig och god försörjning med skogsodlingsmaterial,</SPAN></P> <P class="p93 ft1"><SPAN class="ft2">17.</SPAN><SPAN class="ft24">verka för aktivt svenskt deltagande i internationellt skogssamarbete och medverka i internationell rapportering,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft2">18.</SPAN><SPAN class="ft24">ha tillsyn över virkesmätningen,</SPAN></P> <P class="p95 ft1"><SPAN class="ft2">19.</SPAN><SPAN class="ft24">förvalta myndighetens fasta egendom och andra tillgångar,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft2">20.</SPAN><SPAN class="ft24">medverka i frågor om hushållning med naturresurser,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft2">21.</SPAN><SPAN class="ft24">medverka i den yttre rationaliseringen av skogsfastigheter,</SPAN></P> <P class="p95 ft1"><SPAN class="ft2">22.</SPAN><SPAN class="ft24">medverka i den regionalpolitiska planeringen,</SPAN></P> <P class="p96 ft15"><SPAN class="ft2">23.</SPAN><SPAN class="ft25">i den utsträckning tillgång på medel och personal medger hjälpa andra myndigheter att planera och utföra åtgärder inom Skogsverkets verksamhets- och kompetensområden, och</SPAN></P> <P class="p92 ft1"><SPAN class="ft2">24.</SPAN><SPAN class="ft24">i den utsträckning tillgång på medel och personal medger utföra sådana tjänster åt skogsägare som bidrar till en hållbar utveckling av skogarna.</SPAN></P> <P class="p97 ft12"><SPAN class="ft26">4 § </SPAN>Skogsverket får ta ut ersättning för varor och tjänster som rör skogsinventering, skogsbruksplanläggning, skogsvård, utsyning av skog, skogsvärdering, skogsväghållning, naturvård, kulturmiljövård samt utbildning, rådgivning, information och verksamhet i övrigt som är förenlig med organisationens uppgifter.</P> <P class="p40 ft1">Skogsverket får föreskriva avgifter för sådana varor och tjänster som avses i första stycket och grunder för hur ersättningen för sådana varor och tjänster skall beräknas.</P> <P class="p64 ft1">De rättigheter som i första och andra stycket avser utsyning av skog upphör att gälla från och med den 1 januari 2007.</P> <P class="p98 ft1"><SPAN class="ft14">5 § </SPAN>Skogsverket får bedriva sådan tjänsteexport inom sina verksamhetsområden som är förenlig med myndigheternas uppgifter i övrigt och på de villkor som tjänsteexportförordningen (1992:192) föreskriver.</P> <P class="p99 ft5">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <P class="p100 ft1">Verksförordningens tillämpning</P> <P class="p101 ft17"><SPAN class="ft27">6 § </SPAN>Följande föreskrifter i verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Skogsverket: 2 §, 14 §, 16 18 §§, 20 §, 25 31 §§ och 35 §.</P> <P class="p102 ft1">Myndighetens ledning</P> <P class="p103 ft29"><SPAN class="ft28">7 § </SPAN>Verket leds av en styrelse som består av högst elva ledamöter, ordföranden medräknad. Styrelsen utser vice ordförande inom sig.</P> <P class="p104 ft1">Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av ledamöterna är närvarande.</P> <P class="p105 ft1"><SPAN class="ft14">8 § </SPAN>Under styrelsen finns en generaldirektör.</P> <P class="p81 ft1">Styrelsens ansvar och uppgifter</P> <P class="p106 ft15"><SPAN class="ft30">9 § </SPAN>Styrelsen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 6 9, 11, 13 och 15 §§ verksförordningen (1995:1322).</P> <P class="p107 ft1"><SPAN class="ft14">10 § </SPAN>Styrelsen får överlåta till generaldirektören att besluta i ärenden.</P> <P class="p108 ft1">Beslut enligt 13 § verksförordningen (1995:1322) får inte överlåtas.</P> <P class="p109 ft17">Om ärenden som anges i första stycket inte behöver avgöras av generaldirektören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordning eller i särskilda beslut.</P> <P class="p102 ft1">Generaldirektörens ansvar och uppgifter</P> <P class="p101 ft17"><SPAN class="ft27">11 § </SPAN>Generaldirektören ansvarar för den löpande verksamheten enligt de riktlinjer och direktiv som styrelsen beslutar om.</P> <P class="p107 ft17"><SPAN class="ft27">12 § </SPAN>Generaldirektören skall biträda styrelsen och föreslå den de åtgärder som direktören finner motiverade.</P> <P class="p110 ft1">Anställningar m.m.</P> <P class="p101 ft17"><SPAN class="ft27">13 § </SPAN>Ordföranden och övriga ledamöter i styrelsen utses av regeringen för en bestämd tid.</P> <P class="p111 ft1">Verket beslutar om anställningar vid verket.</P> <P class="p112 ft5">19</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <P class="p0 ft1">Personalföreträdare</P> <P class="p55 ft1"><SPAN class="ft14">14 § </SPAN>Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Skogsverket.</P> <P class="p113 ft1">Personalansvarsnämnd</P> <P class="p55 ft1"><SPAN class="ft14">15 § </SPAN>Vid myndigheten skall det finnas en personalansvarsnämnd med generaldirektören som ordförande. Nämnden skall därutöver bestå av, förutom personalföreträdarna, de ledamöter som myndigheten utser.</P> <P class="p114 ft1">Följande frågor skall prövas av personalansvarsnämnden:</P> <P class="p115 ft1"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft23">skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,</SPAN></P> <P class="p95 ft1"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft23">disciplinansvar,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft23">åtalsanmälan,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft23">avstängning.</SPAN></P> <P class="p98 ft1"><SPAN class="ft14">16 § </SPAN>Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.</P> <P class="p116 ft1">Organisation</P> <P class="p66 ft1"><SPAN class="ft14">17 § </SPAN>Skogsverkets huvudkontor skall vara lokaliserat till Jönköping.</P> <P class="p98 ft1"><SPAN class="ft14">18 § </SPAN>Skogsverkets regionkanslier skall vara lokaliserade till Luleå, Umeå, Sollefteå, Söderhamn, Karlstad, Uppsala, Borås, Västervik, Växjö och Kristianstad.</P> <P class="p113 ft1">Ärendenas handläggning</P> <P class="p46 ft1"><SPAN class="ft14">19 § </SPAN>Ärendena avgörs efter föredragning.</P> <P class="p64 ft1">I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det medges att ärenden som avgörs av någon annan än styrelsen, inte behöver föredras.</P> <P class="p98 ft1"><SPAN class="ft14">20 § </SPAN>Styrelsen får utan föredragning fatta beslut som inte kan skjutas upp till dess att ärendet hunnit föredras.</P> <P class="p117 ft5">20</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <P class="p118 ft18"><SPAN class="ft31">21 § </SPAN>Om det kan ske utan väsentliga kostnader för Skogsverket, är verkets anställda skyldiga att på begäran av länsstyrelsen, som föredragande eller på annat sätt, delta i handläggningen i länsstyrelsen av ärenden som har samband med Skogsverkets uppgifter.</P> <P class="p119 ft5">21</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33922x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">1 Uppdraget</P> <P class="p120 ft19">Sammanfattning</P> <P class="p121 ft1">I direktiven till Skogsutredningen 2004 sammanfattas uppdraget på följande sätt:</P> <P class="p122 ft1">”En utredare tillkallas med uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken. Utvärderingen skall ta som utgångspunkt att grunderna för den gällande skogspolitiken ligger fast. Det innebär att skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, ligger fast. Ett hållbart skogsbruk skall bedrivas, och skogen och skogsnäringen kommer även i fortsättningen vara av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk betydelse för Sverige. Regeringen bedömer att det är väsentligt att utvärdera hur väl målen för skogspolitiken har uppfyllts under de dryga tio år som den tillämpats. Det är först nu som det är möjligt att mera genomgripande utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik.”</P> <P class="p123 ft14">Tilläggsdirektiv om SVO</P> <P class="p124 ft18">I tilläggsdirektiv, som kom i oktober 2004 sägs att Skogsutredningen 2004 ska lämna ett delbetänkande som avser utvärdering och översyn av Skogsvårdsorganisationen (SVO) senast den</P> <P class="p125 ft1">30 april 2005. Av tilläggsdirektiven framgår det också att eventuella förslag om den strategiska inriktningen av nästa miljö- och landsbygdsprogram ska samordnas med Landsbygdskommittén.</P> <P class="p126 ft15">Tilläggsdirektivens krav på att Skogsvårdsorganisationen ska utvärderas med förtur gör att utredningen tvingas ta ställning till hur SVO ska formas för framtiden innan den sammantagna bilden av måluppfyllelse och kommande utmaningar på det skogspolitiska området har kunnat tecknas. Utredningen måste därför förbehålla sig rätten att även i huvudbetänkandet göra</P> <P class="p127 ft5">22</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33923x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p128 ft1">uttalanden om SVO i den händelse det fortsatta utredningsarbetet så föranleder.</P> <P class="p129 ft19"><SPAN class="ft19">1.1</SPAN><SPAN class="ft32">Bakgrunden till regeringens direktiv</SPAN></P> <P class="p130 ft1">Grunderna för gällande skogspolitik lades fast av regering och riksdag 1993.<SPAN class="ft33">1 </SPAN>En viktig förändring i den nya skogspolitiken var att två jämställda mål fastställdes; ett produktionsmål och ett miljömål. Andra nyheter var en avreglering av skogspolitiken, att bidrag avskaffades och att skogsägarna fick frihet under ansvar att själva bedriva ett hållbart skogsbruk.</P> <P class="p131 ft16">Skogspolitiken utvärderades av Skogsstyrelsen åren 1997 och 2002. Med anledning av 1997 års utvärdering gjordes ett par mindre ändringar i skogsvårdslagen respektive skogsvårdsförordningen.<SPAN class="ft34">2 </SPAN>Regeringen redovisade resultaten av 2002 års utvärdering till riksdagen i skrivelsen Uppföljning av skogspolitiken.<SPAN class="ft34">3 </SPAN>I skrivelsen betonades att grunderna för skogspolitiken låg fast. Samtidigt konstaterade regeringen att det först nu är möjligt att utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik på ett mer genomgripande sätt. Regeringen förordade därför en fördjupad, oberoende utvärdering och översyn av skogspolitiken. Detta uttalande kan anses vara grunden för tillkomsten av Skogsutredningen 2004.</P> <P class="p132 ft19"><SPAN class="ft19">1.2</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens direktiv</SPAN></P> <P class="p133 ft1">Skogspolitikens grunder ligger fast</P> <P class="p106 ft12">Av Skogsutredningens direktiv<SPAN class="ft35">4 </SPAN>framgår det att skogspolitiken ska utvärderas med utgångspunkt från att grunderna för den gällande skogspolitiken ligger fast. Med detta avses bl.a. att skogen och skogsnäringen ska vara ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar. Vidare understryks det att skogsbruket är en självbärande näring. Ekonomiska bidrag bör därför inte lämnas till normala åtgärder i ett hållbart skogsbruk. Utgångspunkten innebär också att skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, ligger fast. Utredaren ska bedöma hur väl dessa mål har uppfyllts och beskriva behovet av vidareutveckling av mätinstrument för målen. Vidare ska eventuella målkonflikter inom skogspolitiken och mellan skogspolitiken och andra politik-</P> <P class="p134 ft38"><SPAN class="ft36">1</SPAN><SPAN class="ft37">Prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15.</SPAN></P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft36">2</SPAN><SPAN class="ft37">Prop. 1997/98:158, bet. 1998/99:MJU3.</SPAN></P> <P class="p77 ft40"><SPAN class="ft36">3</SPAN><SPAN class="ft39">Skr. 2003/04:39.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">4</SPAN><SPAN class="ft41">Dir. 2004:70.</SPAN></P> <P class="p135 ft5">23</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33924x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p136 ft16">områden belysas. Vad avvägningen mellan skogspolitikens båda jämställda mål betyder vid genomförandet av skogspolitiken ska belysas i ett bredare samhällsperspektiv. Inriktningen ska, enligt direktiven, vara ett hållbart förvaltande av naturresursen skog med bibehållen handlingsfrihet för framtiden. Statens respektive skogsnäringens ansvar för genomförande av skogspolitiken ska förtydligas av utredaren. Utgångspunkten för detta förtydligande ska i första hand vara att det statliga åtagandet inte ska öka i omfattning.</P> <P class="p57 ft15">Enligt direktiven ska utvärderingen inte begränsas till de faktorer som direkt påverkar skogen och skogsbruket, utan politiken ska utvärderas i ett vidare samhällsperspektiv. I arbetet ska exempelvis riksdagens beslut om en regional utvecklingspolitik med väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner beaktas, liksom riksdagens beslut om Sveriges politik för global utveckling.<SPAN class="ft43">5</SPAN></P> <P class="p137 ft1">Omvärldsförändringar</P> <P class="p138 ft16">De förändringar av skogsnäringens villkor som har skett de senaste tio åren ska beaktas i utredningsarbetet. Faktorer som har påverkat skogspolitiken och som ska analyseras är <NOBR>EU-medlemskapet,</NOBR> EU:s utvidgning, internationell skogspolitik, skogsforskningens villkor, miljö- och konsumentkrav, förändringar i privatskogsbruket när allt fler skogsägare inte bor på och brukar sin fastighet samt den fortgående internationaliseringen av skogsindustrin och virkesmarknaden. Även framtida klimatförändringar och klimatpolitikens påverkan på svenskt skogsbruk ska beaktas.</P> <P class="p139 ft1">Långa tidsperspektiv och en mångfald av brukningsmetoder</P> <P class="p138 ft16">Det långa tidsperspektiv som gäller för växande skog ska särskilt beaktas av utredaren. Svårigheten att bedöma de långsiktiga effekterna av t.ex. nya regler för skogsskötsel gör, enligt direktiven, att möjligheter till stor variation i formerna för brukandet bör vara norm. En viktig ambition bakom avregleringen och omläggningen av skogspolitiken 1993 var att mångfalden av brukningsmetoder skulle främjas, till gagn för landskapsbild, landsbygdsutveckling och biologisk mångfald. Utredaren ska särskilt uppmärksamma såväl effekterna av tidigare skogsbruksmetoder som pågående arbete och forskning kring nya metoder för skogsbruk. Regeringen</P> <P class="p140 ft42"><SPAN class="ft44">5 </SPAN>Prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4 respektive prop. 2002/03:122, bet. 2002/03:UU3.</P> <P class="p141 ft5">24</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33925x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">har tidigare framhållit att det bör ske en fortsatt utveckling av alternativ till trakthyggesbruket i syfte att bevara och utveckla skogens många värden. Utredaren ska dels se över hur sådana metoder tillämpas i dag, dels lämna förslag till sådana metoder och hur de kan användas för att understödja möjligheterna till samverkan mellan olika sätt att nyttja skogen.</P> <P class="p143 ft1">Virkesförsörjningsfrågor</P> <P class="p106 ft1">Virkesförsörjningsfrågorna ska särskilt belysas i utredningen. Det innefattar bl.a. att belysa det svenska skogsbrukets långsiktiga inriktning och utvecklingsmöjligheter på en internationell marknad med ökad konkurrens. Vidare ska de ökande och konkurrerande anspråken på råvaran belysas. I denna del av uppdraget ska Skogsutredningen beakta rapporten Mer trä i byggandet<SPAN class="ft33">6 </SPAN>och den rapport om svensk bioenergianvändning som Sveriges lantbruksuniversitet presenterade år 2004.</P> <P class="p144 ft1">Förhållandena i några andra länder</P> <P class="p80 ft1">Utredaren ska som en jämförelse visa hur några olika länder med liknande förutsättningar som Sverige har hanterat avvägningen mellan olika intressen i skogspolitiken.</P> <P class="p145 ft1">Sektorsansvaret</P> <P class="p146 ft1">Det s.k. sektorsansvaret för miljöfrågor behöver, enligt direktiven, vidareutvecklas mot bakgrund av vad som har lagts fast genom arbetet med miljökvalitetsmålen. Utredaren ska genomföra en översyn av sektorsansvaret för skogssektorn och redovisa möjlig fortsatt utveckling och förtydliganden. Utredaren ska också diskutera gränserna för ett hållbart uttag utan tillförsel av t.ex. kvävegödsel.</P> <P class="p147 ft42"><SPAN class="ft44">6 </SPAN>Ds. 2004:01.</P> <P class="p148 ft5">25</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p0 ft1">De frivilliga avsättningarnas kvalitet</P> <P class="p55 ft17">Utredaren ska beskriva de frivilliga naturvårdsavsättningarnas kvalitet och lokalisering och den dokumentation som finns om dessa områden.</P> <P class="p41 ft1">Utveckling av skogens värdekedjor</P> <P class="p39 ft15">I direktiven erinras om att skogssektorns möjlighet att bidra till ökad tillväxt, välfärd och folkhälsa samt att stärka utvecklingen av det lokala näringslivet är en viktig utgångspunkt för det skogspolitiska arbetet. Friluftsliv, fiske, jakt och turism är viktiga former för nyttjande av skogsmark. Utredaren ska, enligt direktivens formuleringar: ”Föreslå åtgärder och insatser som syftar till att lyfta fram och utveckla skogens och skogsbrukets förutsättningar inom de värdekedjor som skogen utgör basen för”.</P> <P class="p149 ft1">Skogspolitikens medel</P> <P class="p42 ft14">Statens roll</P> <P class="p55 ft1">Till de statliga åtagandena på det skogspolitiska området hör att tillhandahålla information, rådgivning och utbildning om gällande regelverk och lämpliga former för att bedriva ett hållbart skogsbruk. Staten har även åtagit sig att finansiera viss forskning, och att informera om nya rön och ny metodik. Vidare bedriver staten tillsyn av efterlevnaden av skogsvårdslagen och andra lagar som räknas som skogspolitiska medel. Staten agerar också som markägare, bolagsägare och konsument.</P> <P class="p57 ft12">I direktiven anges att en grundläggande fråga för utredaren är att bedöma om de skogspolitiska medlen i sin nuvarande utformning räcker för att målen ska uppnås och om det finns möjligheter till effektiviseringar. Statens roll respektive skogsnäringens eget ansvar för skogspolitikens medel behöver förtydligas. Även formerna för finansieringen av statliga åtaganden inom ramen för skogspolitiken behöver, enligt direktiven, ses över. I detta sammanhang ska utredaren särskilt beakta det låga utnyttjandet av möjligheterna till medfinansiering från EU.</P> <P class="p139 ft14">Skogsvårdsorganisationen</P> <P class="p150 ft5">26</P> </DIV> <DIV id="page_27"> <P class="p142 ft1">Skogsvårdsorganisationens (SVO:s) organisation, roll och arbete för genomförandet av skogspolitiken ska utvärderas. En översyn av effektivitet och måluppfyllelse ska genomföras. Även SVO:s långsiktiga behov av resurser för genomförandet av skogspolitiken ska belysas. Vidare ska SVO:s uppdragsverksamhet riktad till skogsbruket utvärderas och dess effektivitet och ändamålsenlighet belysas.</P> <P class="p144 ft14">Skogsvårdslagen m.m.</P> <P class="p151 ft1">I utredningens direktiv anges det att skogsvårdslagens efterlevnad ska utvärderas. Denna utvärdering kan sedan ligga till grund för en bedömning av om den aktuella lagen har den utformning som krävs för att kunna bidra till att skogspolitikens mål uppfylls. Även tillsynen av att lagen efterlevs ska utvärderas.</P> <P class="p143 ft14">Skogs- och miljöredovisningar</P> <P class="p80 ft1">Utredaren ska belysa i vilken utsträckning skogs- och miljöredovisningar har funnits tillgängliga i enlighet med lagstiftningen samt om dessa har innehållit avsedd information. Utredaren ska även lämna förslag till hur detta eller andra lämpliga verktyg kan utvecklas, i syfte att bidra till en kostnadseffektiv uppfyllelse av miljö- och kulturmiljömål som rör skogen.</P> <P class="p143 ft14">Rådgivning och information</P> <P class="p106 ft16">Statlig rådgivning och information har en viktig roll för hur väl skogspolitikens mål uppfylls. Det beror bl.a. på att skogspolitikens mål bygger på att skogsbruket gör åtaganden utöver vad lagstiftningen kräver. Verksamheten med information, rådgivning och utbildning ska därför utvärderas. Utredaren ska också lämna förslag till möjliga effektiviseringar på området. Gränsdragningen mellan det statliga åtagandet att stödja skogsbruket med rådgivning, information och utbildning och skogsägarnas eget ansvar för kunskapsinhämtande om regelverk och de skogspolitiska målen ska analyseras. Alternativa möjligheter till finansiering av rådgivning, information och utbildning ska studeras.</P> <P class="p152 ft5">27</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <P class="p0 ft1">Röjnings- och klövviltsproblem</P> <P class="p39 ft18">Röjning av ungskogar har minskat sedan skogsvårdslagens krav på gallring och röjning slopades 1993. Utredaren ska föreslå särskilda åtgärder för att minska arealen skog med akut röjningsbehov.</P> <P class="p153 ft18">Regeringen har tidigare uppmärksammat problemet med de stora klövviltstammarna och behovet av att hålla dessa på en acceptabel nivå, såväl ur produktionssom naturvårdssynpunkt. Utredaren ska granska detta problem och lämna förslag på åtgärder.</P> <P class="p137 ft1">Skogsforskning</P> <P class="p138 ft12">I direktiven framhålls att det, så väl ur ett näringspolitiskt perspektiv som utifrån en bedömning av skogspolitikens möjligheter att bidra till att miljömålen uppfylls, vore värdefullt att kartlägga den hittillsvarande skogsforskningens omfattning och inriktning. Vidare bör dess betydelse för skogspolitiken och dess effekter på skogsnäringen, tillväxten, och som underlag för utformningen av relevanta miljökvalitetsmål kartläggas. Forskning om klimatförändringarnas betydelse för skogsnäringen bör exempelvis beaktas. Utredaren ska göra kartläggningen och med denna som grund lägga fram slutsatser för en framtida skogspolitik.</P> <P class="p139 ft1">Miljökvalitetsmålet Levande skogar</P> <P class="p138 ft1">I utredningens direktiv anges det att regeringen har för avsikt att lämna en miljömålsproposition till riksdagen under år 2005. Propositionen och riksdagens synpunkter på miljökvalitetsmålet Levande skogar ska beaktas av utredaren. Utredarens uppgift är att särskilt bedöma behov av ytterligare utvecklingsarbete om miljöhänsyn vid skogsbruk samt olika former för skydd av skog.</P> <P class="p56 ft1">I enlighet med miljökvalitetsmålet Levande skogar undantas stora arealer värdefull skogsmark från skogsbruk, såväl genom formella som frivilliga avsättningar. Nödvändig skötsel av kulturbetingade värden förekommer endast i begränsad omfattning. Utredaren ska dels göra en bedömning av kostnaderna för att sköta såväl natursom kulturbetingade värden, dels föreslå former för sådan skötsel. Vidare ska utredaren belysa vilka eventuella ytterligare åtgärder som krävs inom den svenska skogssektorn för att målet om att hejda utarmningen av biologisk mångfald till år 2010 ska kunna uppfyllas.</P> <P class="p139 ft5">28</P> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33929x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft1">Samråd</P> <P class="p103 ft18">Av direktiven framgår det att utredaren ska samråda med en parlamentariskt tillsatt referensgrupp. Vidare ska samråd genomföras med företrädare för organisationer och företag inom området samt med berörda myndigheter. Även den parlamentariska kommitté som skulle tillsättas under våren 2004 med uppgift att ta fram en långsiktig strategi för landsbygdsutveckling (Landsbygdskommittén)<SPAN class="ft45">7</SPAN>, Näringslivets regelnämnd samt personalorganisationerna ska beredas möjligheter till samråd.</P> <P class="p154 ft17">Konsekvensbedömningar och tidpunkt för redovisning av uppdraget</P> <P class="p155 ft18">Konsekvensbedömningar ska göras för samtliga förslag. Dessa bedömningar ska omfatta en redovisning av de samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av förslagen samt av eventuella statsfinansiella effekter. Vidare ska förslagens eventuella påverkan på skogsägarens äganderätt redovisas. För de förslag som har statsfinansiella effekter ska utredaren föreslå finansiering. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 31 december 2005.</P> <P class="p156 ft19"><SPAN class="ft19">1.3</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens tilläggsdirektiv</SPAN></P> <P class="p155 ft16">I oktober 2004 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv för Skogsutredningen 2004.<SPAN class="ft34">8 </SPAN>I dessa anger regeringen att man har ett intresse av att den del av utvärderingen som avser Skogsvårdsorganisationen (SVO) görs mer skyndsamt än övriga delar. Tilläggsdirek-</P> <P class="p157 ft1">tiven innebär att Skogsutredningen i ett delbetänkande senast den 30 april 2005 ska redovisa den del som avser utvärdering och översyn av SVO.</P> <P class="p158 ft18">Av tilläggsdirektiven framgår det också att Landsbygdskommittén<SPAN class="ft45">9 </SPAN>ska lämna en delrapport den 30 april 2005 om den strategiska inriktningen av nästa nationella miljö- och landsbygdsprogram. I den mån Skogsutredningen 2004 har överväganden eller förslag i denna del ska dessa samordnas med den utredningen.</P> <P class="p159 ft38"><SPAN class="ft36">7</SPAN><SPAN class="ft37">Dir. 2004:87.</SPAN></P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft36">8</SPAN><SPAN class="ft37">Dir. 2004:139.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">9</SPAN><SPAN class="ft41">Dir. 2004:87.</SPAN></P> <P class="p135 ft5">29</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33930x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p94 ft19"><SPAN class="ft19">1.4</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens genomförande</SPAN></P> <P class="p43 ft1">Skogsutredningens arbete har hittills i mångt och mycket handlat om att inhämta och bearbeta material om SVO och dess verksamhet samt om frågor med anknytning till EU:s kommande landsbygdsutvecklingsprogram. Utöver omfattande dokumentstudier har även ett flertal intervjuer gjorts med representanter för olika delar av SVO, andra myndigheter, skogspolitiska intressenter m.fl.</P> <P class="p65 ft1">Den särskilda utredaren Maggi Mikaelsson har valt att inte använda en traditionell grupp av experter eller sakkunniga i utredningsarbetet. Utredningen har i stället biträtts av en rådgivande grupp bestående av personer med kvalifikationer som bedöms vara en tillgång i utredningsarbetet. Vidare har, i enlighet med utredningens direktiv, en parlamentarisk referensgrupp knutits till arbetet. Denna består av två representanter som har utsetts av respektive riksdagsparti.</P> <P class="p40 ft1">Skogsutredningens arbete ska kännetecknas av öppenhet och goda möjligheter till insyn. Denna inställning manifesterade utredningen bl.a. under hösten 2004 genom att genomföra fem skogspolitiska rådslag på olika platser i landet.<SPAN class="ft33">10 </SPAN>Vid dessa tillfällen gavs sammanlagt närmare 400 personer möjlighet att lämna synpunkter på utredningens uppdrag och arbete samt att diskutera centrala skogspolitiska frågeställningar.</P> <P class="p65 ft1">Utredningens sekretariat har i öppenhetens tecken också intagit en generös inställning till att träffa och lyssna på de intressenter som vill framföra synpunkter på den svenska skogspolitiken och dess genomförande. Förhållandevis mycket tid har avsatts för detta ändamål.</P> <P class="p64 ft1">Som en del av utredningsarbetet har Ekonomistyrningsverket fått i uppdrag att analysera den interna styrningen inom SVO. Vidare har utredningen bett Skogsstyrelsens analysenhet att bl.a. genomföra en del måluppfyllelseanalyser.</P> <P class="p160 ft19"><SPAN class="ft19">1.5</SPAN><SPAN class="ft32">Några reflektioner kring uppdraget</SPAN></P> <P class="p161 ft12">Vi har vid åtskilliga tillfällen föredragit Skogsutredningens direktiv för olika aktörer med intresse i utredningens arbete. Det har dels skett i samband med det stora antalet intervjuer som utredningens sekretariat har genomfört, dels i samband med de skogspolitiska</P> <P class="p162 ft42"><SPAN class="ft44">10 </SPAN>Platserna var Jönköping, Sundsvall, Karlstad, Skellefteå och Stockholm.</P> <P class="p141 ft5">30</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33931x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p163 ft16">rådslag som beskrivs närmare nedan. En vanlig kommentar i dessa sammanhang har varit att direktiven är alldeles för omfattande för att de ska vara möjliga att uppfylla på ett godtagbart sätt inom utsatt tid och med tilldelade resurser. Samtidigt har vi noterat att statsrådet Messing i ett brevsvar till <NOBR>SACO-förbundet</NOBR> Skogsakademikerna har skrivit att ”Skogsutredningen 2004 har ett mycket omfattande utredningsdirektiv. Det är så brett utformat att utredaren i praktiken kommer att tvingas prioritera i sitt arbete”.<SPAN class="ft34">11 </SPAN>Detta uttalande stärker oss i vår uppfattning om att även vår uppdragsgivare inser att direktivens omfattning gör det svårt att ge alla frågor en lika grundlig belysning.</P> <P class="p164 ft1">En annan vanlig kommentar är att tilläggsdirektivens krav på att Skogsvårdsorganisationen (SVO) ska utvärderas med förtur gör att utredningens kronologiska logik ställs på ända. Problemet är att på ett tillfredsställande sätt kunna bryta ut en väsentlig del ur den skogspolitiska helheten. Eller annorlunda uttryckt; att innan den sammantagna bilden av måluppfyllelse och kommande utmaningar har tecknats, ta ställning till hur SVO ska formas för framtiden. Svaren på flera av direktivens centrala frågor kommer att utgöra huvudnummer i utredningens huvudbetänkande. Många av dessa har direkta eller indirekta beröringar med SVO:s verksamhet, det gäller bl.a. frågor om:</P> <P class="p130 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Avvägningen mellan skogspolitikens mål i ett bredare samhällsperspektiv</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Skogsvårdslagens utformning</SPAN></P> <P class="p142 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Alternativa skogsskötselmetoder och effekter av tidigare skötselmetoder</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Områdesskydd och kostnader för skötsel av avsatta områden</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Vilt</SPAN></P> <P class="p88 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Röjningsproblematiken</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Skogens sociala värden</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">De frivilliga avsättningarnas kvalitet</SPAN></P> <P class="p88 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft48">EU-medlemskapets</SPAN></NOBR> inverkan på skogspolitikens genomförande</P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Förändringar i skogsnäringens villkor under de senaste tio åren</SPAN></P> <P class="p165 ft18">Till dessa frågor kan även fogas de utmaningar som SVO ställs inför som en följd av den storm som drabbade delar av södra Sverige i januari 2005. Utöver fler akuta insatser i stormens spår har SVO även fått två regeringsuppdrag med anledning av stormen.</P> <P class="p166 ft49"><SPAN class="ft44">11 </SPAN><SPAN class="ft42">Statsrådet Messing, </SPAN>Utbildnings- och kompetensbehov i svensk skogssektor<SPAN class="ft42">, brevsvar till Skogsakademikerna, dnr. N2004/10238/ESB, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2005-02-23.</SPAN></NOBR></P> <P class="p135 ft5">31</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <P class="p167 ft1">Det ena avser övervakning av skadeinsektsutveckling i stormområdet. Det andra innefattar bl.a. en omfattande uppföljning av stormens konsekvenser.</P> <P class="p44 ft18">En mer tillfredsställande ordning ur utredningsperspektiv hade varit om utredningens ställningstaganden till dessa frågor hade kunnat få ligga till grund för uttalandena om SVO. Nu tvingas utredningen att forma sina förslag om SVO på ett icke heltäckande underlag vilket är olyckligt ur minst två avseenden. För det första vore det mer rationellt om utredningens position i <NOBR>SVO-frågan</NOBR> hade kunnat stadfästas i ett bredare underlag. För det andra måste utredningen förbehålla sig rätten att även i huvudbetänkandet göra uttalanden om SVO i den händelse det fortsatta utredningsarbetet så föranleder. Ett exempel på detta är kapitlet om SVO:s rådgivning, information och utbildning där utredaren har valt att inte lämna några förslag utan avser att återkomma till dessa frågor längre fram i utredningsarbetet. Ett sådant förbehåll innebär således att <NOBR>SVO-frågan</NOBR> inte kan anses vara helt avförd från utredningens agenda. Utredningen har förståelse för att detta kan uppfattas som besvärande för personer som är verksamma inom SVO och som upplever en osäkerhet i vilka konsekvenser utredningens fortsatta arbete eventuellt kan ha för myndighetens verksamhet och de egna arbetsuppgifterna.</P> <P class="p168 ft5">32</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <P class="p77 ft19"><SPAN class="ft19">1.6</SPAN><SPAN class="ft32">Delbetänkandets uppläggning</SPAN></P> <P class="p133 ft1">Övergripande disposition</P> <P class="p80 ft1">Detta delbetänkande omfattar 13 kapitel. Huvuddelen vigs åt den översyn av Skogsvårdsorganisationen (SVO) som i enlighet med tilläggsdirektiven ska avrapporteras innan resterande delar av utredningsuppdraget är slutförda.</P> <P class="p158 ft12">Efter detta inledande kapitel följer ett kapitel som ger en allmän introduktion till svensk skog och skogsnäring. Kapitel fem innehåller en översiktlig beskrivning av SVO. I påföljande fem kapitel görs sedan fördjupade beskrivningar och analyser av olika delar av SVO och dess verksamhet. Det handlar exempelvis om redovisningar av SVO:s organisation, finansiering, styrning, uppdragsverksamhet, rådgivningsverksamhet, tillsyn m.m. I kapitel elva förs ett resonemang om alternativ till SVO:s nuvarande organisation.</P> <P class="p169 ft1">Skogsutredningens ställningstaganden i frågan om skogliga åtgärder inom ramen för nästa nationella landsbygdsutvecklingsprogram redovisas i kapitel tolv. Betänkandet avslutas med ett antal konsekvensbedömningar i kapitel tretton.</P> <P class="p145 ft1">Kapitlens disposition</P> <P class="p80 ft1">Utredningen har valt att utforma kapitlen enligt ett mönster där en sammanfattning av utredarens förslag respektive iakttagelser och ställningstaganden samlas i en inledande ruta tillsammans med en översiktlig disposition av utredningens underlag. Därefter följer dessa förslag, iakttagelser och ställningstaganden i mer fullständig form. I resterande del av varje kapitel återfinns det material som, tillsammans med intervjuer etc., har legat till grund för redovisade iakttagelser.</P> <P class="p144 ft1">Delbetänkandets titel</P> <P class="p80 ft1">Delbetänkandets titel är, med undantag för frågetecknet, SVO:s vision. Skogsutredningen vill härmed tacka Skogsstyrelsen för att utredningen har fått tillåtelse att använda visionstexten i betänkandets titel.</P> <P class="p170 ft5">33</P> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33934x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">2 Skogen i Sverige</P> <P class="p72 ft19"><SPAN class="ft19">2.1</SPAN><SPAN class="ft32">Skogen är en nationell tillgång…</SPAN><SPAN class="ft50">12</SPAN></P> <P class="p43 ft1">Sveriges yta täcks till 57 % av skog i någon form. Huvuddelen av den svenska skogen ingår i det barrskogsbälte som sträcker sig runt jordklotet på nordliga breddgrader. Den produktiva skogsmarken i Sverige omfattar 22,7 miljoner hektar och drygt 80 % av det totala virkesförrådet på 3 miljarder m<SPAN class="ft33">3</SPAN>sk (skogskubikmeter) består av barrträd. Granen är vanligast med sina 42 % av virkesförrådet medan tallen står för 39 %, björken 11 % och de övriga lövträden för 6 % av virkesförrådet. Medelvirkesförrådet per hektar är 127 m<SPAN class="ft33">3</SPAN>sk.</P> <P class="p57 ft16">Den svenska skogen ägs till 51 % av enskilda, privata skogsägare, 24 % av privata aktiebolag, 19 % av staten och övriga allmänna ägare och 6 % av övriga privata ägare. År 2000 fanns det 354 000 skogsägare varav 38 % var kvinnor och andelen utboägda<SPAN class="ft34">13 </SPAN>skogsföretag var ca 34 %. Flertalet enskilda skogsägare försörjer sig huvudsakligen på andra inkomster än de från skogsbruket och skogen används antingen som komplement eller för att finansiera större utgifter. Varje år byter knappt 1 % av skogsfastigheterna ägare, vilket bidrar till att nya brukare kommer till.</P> <P class="p57 ft15">Sveriges första skogsvårdslag infördes 1904. Det huvudsakliga syftet med den lagen var att säkerställa återbeskogningen och därmed den framtida tillgången på virke. Skogsvårdslagen har därefter skrivits om ett antal gånger men som en röd tråd genom samtliga versioner har återbeskogningsplikten och omsorgen om en långsiktig virkesförsörjning löpt.</P> <P class="p171 ft38"><SPAN class="ft36">12</SPAN><SPAN class="ft37">Fakta i detta kapitel är, om inget annat anges, hämtade från Skogsstatistisk årsbok 2004.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">13</SPAN><SPAN class="ft41">Ägaren bor i en annan kommun än den som skogsfastigheten är belägen i.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">34</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33935x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p104 ft1">Den lag som gäller i dag trädde i kraft den 1 januari 1994. I den jämställs det nyss nämnda virkesproduktionsmålet med ett miljömål, i vilket även skogens sociala värden ingår.</P> <P class="p172 ft1">Skogsvårdslagens första paragraf lyder:</P> <P class="p173 ft13">”Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen.”</P> <P class="p174 ft19"><SPAN class="ft19">2.2</SPAN><SPAN class="ft32">…som skall skötas…</SPAN></P> <P class="p175 ft12">Praktiskt taget all skogsmark i Sverige är påverkad av människans brukande. I Sverige har människans liv alltid varit nära knutet till skogen och skogen har genom historien försörjt befolkningen med föda, skydd, virke, ved, bete, upplevelser och, sedan industrialiseringen, råvara till främst sågverks- och massaindustrin.</P> <P class="p131 ft1">Trakthyggesbruk är det idag helt dominerande skogsbrukssättet i Sverige. Trakthyggesbruk innebär att man föryngringshugger (slutavverkar), föryngrar och sköter skogen så att man får likåldriga eller någorlunda likåldriga träd över ett större område. Avverkningsform och föryngringssätt är starkt ihopkopplade. Avveckling av det gamla beståndet kan ske genom att avverka alla träd på en gång eller genom att ställa fröträd eller skärmar som utglesas successivt. Föryngring sker genom plantering, sådd, naturlig föryngring under fröträd eller under skärmar. Även kombinationer av olika metoder förekommer. <SPAN class="ft33">14</SPAN></P> <P class="p176 ft1">Såväl kunskap och tradition som arbetsmetoder och teknik är anpassade för trakthyggesbruk.</P> <P class="p177 ft1">Blädning är ett skogsbrukssätt som i dag förekommer i mycket begränsad omfattning. Blädning innebär att man med vissa intervaller tar ut den volymtillväxt som har ackumulerats mellan huggningstillfällena. Man kan i blädningsskogen således inte urskilja olika utvecklingsfaser, t.ex. föryngringsfasen eller röjningsfasen.</P> <P class="p178 ft1">Vissa typer av skog kräver speciell skötsel som fjällnära skog, skärgårdsskog, skog på åkermark etc.</P> <P class="p104 ft1">Under år 2003 avverkades 498 000 hektar skog. Av dessa föryngringsavverkades 183 000 hektar och 315 000 gallrades. Röjning utfördes på 163 000 hektar. Medelarealen på de föryngringsavverkningar som anmäldes var 4,5 hektar.</P> <P class="p179 ft42"><SPAN class="ft44">14 </SPAN>www.svo.se/minskog</P> <P class="p148 ft5">35</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <P class="p180 ft1">Under åren 2001 2003 föryngrades i medeltal 60 % av den avverkade arealen genom plantering och 37 % genom naturlig föryngring. Under 2003 levererades 320 miljoner skogsplantor för användning i Sverige.</P> <P class="p160 ft19"><SPAN class="ft19">2.3</SPAN><SPAN class="ft32">…så att den ger en uthålligt god avkastning</SPAN></P> <P class="p43 ft1">Sedan <NOBR>1920-talet</NOBR> har virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med mer än 60 %. I Götaland har virkesförrådet mer än fördubblats sedan början av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Den årliga tillväxten är i dag 104 miljoner m<SPAN class="ft33">3</SPAN>sk per år medan avverkningen 2003 låg på 83,4 miljoner m<SPAN class="ft33">3</SPAN>sk. Under 2003 användes 51 % av det avverkade virket till sågtimmer, 39 % till massaved och 9 % till brännved.</P> <P class="p40 ft1">Efterfrågan på biobränslen från skogen ökar, bl.a. som svar på klimatproblematiken. Användningen av biobränsle ökade mellan 1980 och 2002 från 49 till 96 TWh och uppgår i dag till 16 % av den totala tillförda energin.</P> <P class="p56 ft1">Skogsbruket och skogsindustrin sysselsatte 90 000 människor under 2003. Av dessa var 20 % kvinnor. Hela det skogsindustriella klustret (inklusive kundföretagen och leverantörsledet) sysselsätter cirka 185 000 personer vilket motsvarar 26 % av alla industrianställda i landet. Arbetstillfällena är spridda över landet och på många orter där de finns är skogsbruket och skogsindustrin de viktigaste arbetsgivarna.</P> <P class="p40 ft1">Värdet av Sveriges totala export av skogs- och skogsindustriprodukter var 109 miljarder kronor under 2003, vilket var 13 % av den totala exportens värde.</P> <P class="p181 ft19"><SPAN class="ft19">2.4</SPAN><SPAN class="ft32">…samtidigt som den biologiska mångfalden behålls</SPAN></P> <P class="p182 ft1">I den svenska skogen finns mellan 20 000 och 25 000 olika arter. Att behålla den biologiska mångfalden innebär att dessa arter kan fortleva i livskraftiga bestånd. I dag är 4 120 arter i Sverige uppsatta på rödlistorna över hotade och hänsynskrävande arter. Drygt hälften av dessa finns i skogen.</P> <P class="p40 ft1">För att behålla den biologiska mångfalden i skogen tar man dels generell naturhänsyn vid allt skogsbruk, dels undantas mark på olika sätt från virkesproduktion.</P> <P class="p183 ft5">36</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33937x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p109 ft18">Den generella naturhänsynen innebär bl.a. att hänsynskrävande biotoper, skogliga impediment, kantzoner mot sjöar och vattendrag, trädgrupper, äldre träd, lövträd, hålträd och död ved bevaras vid avverkning och andra skogliga åtgärder.<SPAN class="ft45">15</SPAN></P> <P class="p104 ft1">Utöver den generella hänsynen undantas skogsmark från virkesproduktion genom frivilliga avsättningar, naturvårdsavtal, biotopskydd, naturreservat och nationalparker.</P> <P class="p104 ft1">Även om ett område är skyddat genom någon av dessa avsättningstyper är det inte säkert att området har ett fullständigt skydd mot exploatering av olika slag. I en del naturreservat får till exempel skogsbruk bedrivas i större eller mindre skala, i bland i syfte att upprätthålla en viss virkesproduktion, i bland för att främja de naturvärden som finns på platsen.</P> <P class="p104 ft1">Nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden omfattar en landareal av drygt 4 miljoner hektar, varav 2 miljoner hektar är av naturtypen skog. Av naturtypen skog är drygt 900 000 hektar produktiv skogsmark. Dessutom är 10 000 hektar produktiv skogsmark skyddat genom biotopskydd och 20 000 hektar produktiv skogsmark är avsatt genom naturvårdsavtal.</P> <P class="p178 ft17">De frivilliga avsättningarna av skogsmark uppgick under 2002 till 993 000 hektar vilket motsvarar 4,4 % av den totala skogsmarksarealen.</P> <P class="p109 ft18">Drygt 47 000 nyckelbiotoper, 145 000 hektar, har kartlagts på småskogsbrukets marker. Nyckelbiotoperna är identifierade genom den s.k. nyckelbiotopsinventeringen som är en nationell kartläggning av skogsmiljöer med mycket höga naturvärden. Inventeringen är den hittills största i sitt slag och därmed världsunik.</P> <P class="p156 ft19"><SPAN class="ft19">2.5</SPAN><SPAN class="ft32">…hänsyn tas även till andra allmänna intressen</SPAN></P> <P class="p130 ft1">I uttrycket ”andra allmänna intressen” i Skogsvårdslagens först paragraf inryms bl.a. skogens sociala värden, kulturmiljövärden, jakt och fiske samt rennäringen.</P> <P class="p177 ft15">Till skogens sociala värden hör skogen som vistelseort för de som bor i dess närhet. Särskilt i glesbygden spelar jakt, fiske, bär- och svampplockning m.m. stor roll för en meningsfull fritid. Just närheten till naturen är för många ett viktigt skäl till att bo kvar i glesbygden trots en vikande arbetsmarknad och ett minskande serviceutbud. Att regelbundet vistas i skogen har visat sig ha långsiktigt positiva effekter på fysiskt och psykiskt välbefinnande så</P> <P class="p184 ft42"><SPAN class="ft44">15 </SPAN>www.svo.se/minskog.</P> <P class="p148 ft5">37</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <P class="p167 ft1">skogen har dessutom betydelse i folkhälsoarbetet, inte minst i och nära tätorter. Naturturism är en växande verksamhet som ofta har skogen som bas.</P> <P class="p64 ft1">Genom tiderna har människans brukande format skogen som kulturlandskap. Skogens kulturmiljövärden brukar delas in i fyra kategorier – de fasta fornlämningarna som skyddas enligt kulturminneslagen, de s.k. kulturmiljövärdena som behandlas i 30 § skogsvårdslagen, det immateriella kulturarvet som exempelvis ortsnamn och det biologiska kulturarvet som uppstått genom människans brukande av skogens resurser och som inte kan fortleva utan fortsatt brukande.</P> <P class="p65 ft1">I Sverige finns ca 300 000 jägare. Jakten är en viktig källa till rekreation och turism men har också stor betydelse för skogsvården och den biologiska mångfalden genom det höga betestryck som framför allt rådjur och älg utsätter vegetation och plantor för. Under 2003 sköts närmare 103 000 älgar, 100 000 harar och 62 björnar.</P> <P class="p40 ft1">Renskötsel bedrivs i de fem nordligaste länen och skogsbrukets utformning är en viktig faktor för näringen. Stora delar av Norrlands inland är vinterbetesmark för renarna, där främst marklavar är huvudföda. Under flyttningen mellan sommar- och vinterbetesland är hänglavskogar viktiga uppehållsplatser. Under flyttningen kan exempelvis korsande skogsbilvägar ställa till problem på grund av att flocken sprids.</P> <P class="p185 ft5">38</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33939x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p186 ft51"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft52">SVO i SUS 2001 och regeringens skrivelse om skogspolitiken</SPAN></P> <P class="p187 ft1">Sammanfattning</P> <P class="p188 ft1">I detta kapitel ges ett kort referat av de delar av Skogsvårdsorganisationens (SVO:s) utvärdering av skogspolitiken (SUS 2001) och regeringens skrivelse om uppföljning av skogspolitiken (2003/04:39) som avser SVO. I båda dokumenten framhålls betydelsen av rådgivning, utbildning och information som betydelsefulla medel för att föra ut skogspolitiken. Även SVO:s avgiftsfinansierade uppdragsverksamhet lyfts fram i det avseendet. I SUS 2001 poängteras problemet med att den nya skogspolitiken bl.a. ställer krav på ökade rådgivningsinsatser från SVO:s sida samtidigt som myndigheten har ålagts kraftiga besparingar.</P> <P class="p189 ft19"><SPAN class="ft19">3.1</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens underlag</SPAN></P> <P class="p190 ft1"><SPAN class="ft1">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft53">SVO i SUS 2001</SPAN></P> <P class="p80 ft1">I Skogsvårdsorganisationens (SVO:s) egen utvärdering av skogspolitikens effekter (SUS 2001) berörs, inte helt oväntat, även myndighetens egen roll.<SPAN class="ft33">16 </SPAN>Några centrala iakttagelser redovisas nedan.</P> <P class="p131 ft16">I utvärderingens sammanfattande kapitel kan man läsa att i den nya skogspolitikens anda ”frihet under ansvar” ska information och rådgivning ges en framträdande plats. Ett problem med detta är dock att SVO är en personellt mindre organisation än tidigare, med färre kontaktytor mot skogsägarna och med små fasta medel för</P> <P class="p107 ft49"><SPAN class="ft44">16 </SPAN><SPAN class="ft42">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter <SPAN class="ft42">SUS 2001, meddelande </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">1-2002.</SPAN></NOBR></P> <P class="p191 ft5">39</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <P class="p136 ft12">rådgivnings- och informationsaktiviteter. I SUS 2001 anges det att alla SVO:s verksamhetsgrenar, utom den <NOBR>EU-finansierade</NOBR> miljörådgivningen, har minskat avsevärt i omfattning sedan införandet av 1993 års skogspolitik. Antalet deltagare i rådgivning och utbildning har delvis som resultat av detta minskat och den personliga rådgivningen har minskat kraftigt. Praktiskt inriktade kurser med inriktning mot återväxtåtgärder och röjning angavs vara relativt sällan förekommande. Den sammantagna bilden var enligt SUS 2001 att skogsägarna inte får det rådgivningsstöd som är en viktig del för att skogsägarna ska klara av ”friheten under ansvar”. Uppfattningen var att för att skapa en bättre kontinuitet och stabilitet i rådgivnings- och informationsarbetet bör detta bedrivas med en större andel fasta resurser. Det av statsmakterna ökade kravet på organisationen som kunskapsförmedlare, ansågs i SUS 2001 inte ha resulterat i motsvarande tilldelning av medel.</P> <P class="p192 ft14">Uppdragsverksamheten en hörnsten</P> <P class="p138 ft12">När det gäller den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten konstateras det att den har utgjort en av hörnstenarna i Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet alltsedan deras tillkomst i början av 1900- talet. I mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> utgjorde uppdragsverksamheten nära 80 % av SVO:s totala omsättning. Vid tidpunkten för utarbetandet av SUS 2001 anges dock att volymen hade minskat kraftigt. Uppdragen angavs därför inte längre vara ett lika starkt skogspolitiskt medel som tidigare men ansågs fortfarande ha stor betydelse, bl.a. i arbetet med natur- och kulturmiljöer. Vidare konstaterades i SUS 2001 att SVO:s uppdragsverksamhet storleksmässigt oftast har en underordnad roll på den marknad där organisationen verkar och kompletterar i bland ett svagt utbud av tjänster.</P> <P class="p193 ft1">Till detta fogades också att många skogsägare efterfrågar de avgiftsfinansierade tjänsterna och att skogsvårdsstyrelserna har ett stort förtroende hos det stora flertalet av skogsägarna trots de dubbla rollerna myndighetsuppgifter respektive uppdragsverksamhet. Det angavs vidare att det förekom kritik från konkurrenter, men att det endast var i liten utsträckning.</P> <P class="p194 ft5">40</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33941x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p195 ft1"><SPAN class="ft1">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft53">SVO i regeringens skrivelse uppföljning av skogspolitiken</SPAN></P> <P class="p196 ft1">Regeringens skrivelse uppföljning av skogspolitiken<SPAN class="ft33">17 </SPAN>tog bl.a. utgångspunkt i ovan refererade SUS 2001. När det gäller SVO konstaterar regeringen inledningsvis att SVO rationaliserades i och med 1993 års skogspolitiska beslut och att ett kraftigt besparingsbeting lämnades åt myndigheten. Vidare angavs att myndigheten ålades ytterligare besparingar i samband med den regionalisering som genomfördes fr.o.m. den 1 januari 1997.</P> <P class="p177 ft1">Regeringen konstaterade vidare att SVO:s grundläggande uppgift är att göra en lämplig avvägning mellan de två jämställda skogspolitiska målen, produktionsmålet och miljömålet. Myndighetens verksamhet ansågs därför vara ett av de viktigaste medlen i skogspolitiken. Regeringen framhöll att verksamheten bygger på att i direkt kontakt med skogsägarna föra ut och förankra skogspolitiken genom rådgivning, information, uppdragsverksamhet och sådan tillsyn som syftar till att den skogspolitiska lagstiftningen följs. SVO:s bredd i verksamhet och den direkta personliga kontakten mellan myndighetens anställda och de enskilda skogsägarna anges vara unik.</P> <P class="p197 ft1">Regeringens slutsats var också att skogspolitiken kräver en lokalt förankrad myndighet med stor bredd. Det skogspolitiska beslut som fattades år 1993 innebar att detta behov, enligt regeringens mening, blev än tydligare.</P> <P class="p158 ft12">Den avreglerade skogspolitiken ställer enligt regeringen större krav på skogsägarnas egna kunskaper och engagemang i sitt skogsbrukande och på frivillighet från deras sida. Då ambitionen i de skogspolitiska målen är högre än skogsvårdslagens krav anser regeringen att rådgivning till och kunskapsuppbyggnad hos skogsägarna är viktigare än tidigare. Detta kräver fortsatt förtroendefulla kontakter med skogsägarna och lokal kännedom om skogstillståndet hos de anställda på skogsvårdsmyndigheten. En lokalt förankrad organisation med kännedom om specifika lokala förutsättningar bedömdes av regeringen också ha stor betydelse för att olika intressen ska kunna hanteras.</P> <P class="p197 ft1">Regeringen konstaterade vidare att det är nödvändigt att SVO kan koncentrera sin verksamhet på att förbättra måluppfyllelsen för skogspolitiken inklusive miljökvalitetsmålen. Vidare framhölls vikten av att arbetsmetoder och instrument hela tiden utvecklas.</P> <P class="p198 ft42"><SPAN class="ft44">17 </SPAN>Skr. 2003/04:39.</P> <P class="p199 ft5">41</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <P class="p153 ft18">Beträffande SVO:s avgiftsfinansierade uppdragsverksamhet framhöll regeringen att den är ett viktigt skogspolitiskt medel. Regeringen ansåg att uppdragsverksamheten är en förutsättning för att kunna bibehålla en effektiv skogsvårdsmyndighet med den lokala förankring som behövs för att nå ut med rådgivning och information. Genom verksamheten får myndigheten möjlighet att direkt påverka skogsbruket, både genom de produkter och tjänster som tas fram och säljs och genom tillfällen till rådgivning i kontakter med skogsägare och andra verksamma inom skogen. Vidare refererades den granskning av uppdragsverksamheten som gjordes inom SUS 2001 och där det utifrån ett helhetsperspektiv inte hade gått att finna några belägg för att myndighetens verksamhet skulle ha någon menlig inverkan på konkurrensen.</P> <P class="p200 ft5">42</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33943x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft0">4 Den skogliga målstrukturen</P> <P class="p201 ft19">Sammanfattning</P> <P class="p202 ft1">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p203 ft1">En utvärdering av SVO, med avseende på deras inverkan på uppfyllelsen av de skogspolitiska målen, är svår att genomföra eftersom den skogliga målstrukturen är komplex och svåröverskådlig. Det är dessutom oklart hur det s.k. sektorsansvaret avgränsas, något som jag kommer att beröra närmare i utredningens huvudbetänkande.</P> <P class="p204 ft1">Den uppsättning skogliga sektorsmål som gällde under perioden 1998 2003 har inte varit föremål för någon regelrätt utvärdering, något som begränsar mina möjligheter att göra väl grundade uttalanden om måluppfyllelsen på det skogspolitiska området och hur SVO har påverkat denna. Det är positivt att sektorsmålen för 2005 2010 är formulerade så att de ska vara lättare att följa upp även om det fortfarande är för tidigt att utvärdera dem. Enligt min uppfattning skulle det vara värdefullt om de skogliga sektorsmålen bröts ned i delmål som löper över en kortare tidsperiod. Jag är vidare av den uppfattningen att de regionala sektorsmålen skulle få större genomslag om de regionala sektorsrådens sammansättning och arbetssätt var likartade över landet.</P> <P class="p205 ft1">Utredningens underlag</P> <P class="p206 ft15">I bakgrunden till detta kapitel ingår ett resonemang om mål- och resultatstyrning i staten, en redogörelse för den skogliga målstrukturen samt beskrivningar av de skogliga sektorsmålen och miljökvalitetsmålet Levande skogar. Processerna bakom deras tillkomst beskrivs och det görs en ansats till uppföljning</P> <P class="p207 ft5">43</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33944x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p208 ft1">av såväl de skogliga nationella sektorsmålen för 1998 2003 som för miljökvalitetsmålet Levande skogar.</P> <P class="p209 ft19"><SPAN class="ft19">4.1</SPAN><SPAN class="ft32">Mina iakttagelser och ställningstaganden</SPAN></P> <P class="p161 ft12">Huvuduppgiften i detta delbetänkande är att göra en utvärdering och översyn av Skogsvårdsorganisationen (SVO). En sådan utvärdering måste i första hand inriktas mot att besvara frågan om i vilken utsträckning målen för aktuellt politikområde har uppfyllts. Därefter måste en bedömning göras av i vilken utsträckning SVO:s insatser har bidragit till måluppfyllelsen och om detta har skett på ett effektivt sätt. Vidare bör bedömningar göras av om den verksamhet SVO har bedrivit i syfte att uppnå målen uppfyller andra krav som ställs på en statlig myndighet. Det kan exempelvis handla om hur medborgarvärden som insynen i verksamheten, myndighetens serviceförmåga etc. har tillgodosetts.</P> <P class="p35 ft14">Svåröverskådlig målstruktur</P> <P class="p39 ft16">En utvärdering enligt denna modell möter emellertid flera hinder. Ett av dessa är att målstrukturen på området är svåröverskådlig. De skogliga sektorsmålen är sprungna ur skogspolitiken och formuleras och beslutas av Skogsstyrelsen. En del av de skogliga sektorsmålen är identiska med delmålen i miljökvalitetsmålet Levande skogar. Miljökvalitetsmålen och dess delmål läggs fast av riksdagen och är centrala delar av miljöpolitiken.</P> <P class="p57 ft15">Regionala miljökvalitetsmål formuleras och beslutas av respektive länsstyrelse och är inte nödvändigtvis samordnade med de nationella miljökvalitetsmålen, medan skogsvårdsstyrelserna i samråd med regionala sektorsråd formulerar de regionala sektorsmålen. Tillsammans utgör de olika måltyperna och målnivåerna en komplex struktur som är svår att överblicka.</P> <P class="p137 ft14">Naturreservat saknar resurser</P> <P class="p138 ft12">Jag vill även erinra om att ansvaret för att ett mål uppfylls bör åtföljas av förutsättningar för att uppfylla målet ifråga. Avseende miljökvalitetsmålet Levande skogar framhåller Skogsstyrelsen att de otillräckliga resurserna för att lösa in arealen naturreservat och</P> <P class="p210 ft5">44</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <P class="p163 ft1">biotopskydd är ett av de viktigaste skälen till att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte bedöms kunna uppfyllas. I grunden är detta en fråga om hur det s.k. sektorsansvaret avgränsas i allmänhet och när det gäller frågan om ansvaret för formella områdesskydd i synnerhet. Dessa frågor kommer jag att behandla närmare i utredningens huvudbetänkande.</P> <P class="p131 ft1">Sammantaget innebär den komplexa målstrukturen parad med delvis överlappande politik- och ansvarsområden försämrade möjligheter att styra utvecklingen på det skogspolitiska området i önskvärd riktning. Möjligen kommer delar av denna problematik att adresseras i den utlovade miljöpolitiska proposition som ännu inte har beslutats av regeringen och som jag därmed inte har haft möjlighet att beakta.</P> <P class="p144 ft14">Sektorsmålen svåra att utvärdera</P> <P class="p211 ft1">En bedömning av måluppfyllelsen kräver, oavsett målstrukturens beskaffenhet och ansvarsområdenas avgränsning, tydliga och kvantifierade mål. Skogsstyrelsen anser emellertid att den uppsättning skogliga sektorsmål som gällde under perioden 1998 2003 var svåra att utvärdera mot. Jag anser mig inte ha grund för att göra någon annan bedömning. Samtidigt tvingas jag konstatera att detta faktum begränsar mina möjligheter att göra väl grundade uttalanden om måluppfyllelsen på det skogspolitiska området. En annan konsekvens är att det blir vanskligt att göra tillförlitliga bedömningar av hur och i vilken utsträckning olika faktorer har påverkat måluppfyllelsen. SVO:s bidrag till måluppfyllelsen är en sådan faktor.</P> <P class="p212 ft16">Den uppsättning sektorsmål som trädde i kraft i mars 2005 är formulerade på ett sådant sätt att de ska vara lättare att följa upp, vilket jag anser vara mycket positivt. Det är dock allt för tidigt att säga något om hur väl de nya sektorsmålen har uppfyllts. Således måste jag konstatera att en tidigare uppsättning sektorsmål inte bara var svåra att utvärdera mot utan dessutom kan anses vara mer eller mindre överspelade. Nya nationella sektorsmål har nyligen tagits fram utan att det egentligen gjordes något riktigt ”bokslut” kring de förra sektorsmålen. Detta gäller inte minst på den regionala nivån, där 1998 2003 års mål i vissa fall inte var färdigformulerade, och än mindre utvärderade, innan processen med att ta fram nya mål inleddes. Jag är av den uppfattningen att de regionala sektorsmålen skulle få större genomslag om de regionala</P> <P class="p213 ft5">45</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <P class="p136 ft1">sektorsrådens sammansättning och arbetssätt var likartade över landet. Självklart inser jag att skilda geografiska förutsättningar innebär att det måste finnas utrymme för regionala variationer men menar att vissa grundkriterier skulle kunna vara lika i hela landet. Exempelvis bör <NOBR>produktions-,</NOBR> <NOBR>miljö-,</NOBR> kulturmiljö- och sociala värden vara företrädda i samtliga sektorsråd. Det förslag till att omvandla SVO till enmyndighet, som jag fört fram på annan plats i detta betänkande, bör kunna underlätta samordningen av regionala processer av den här typen.</P> <P class="p139 ft14">Utvärdering skulle ha gagnat målformuleringen</P> <P class="p138 ft16">Även om Skogsstyrelsen anser att målen var svåra att utvärdera mot menar jag att ett försök till utvärdering sannolikt hade gagnat det pågående målformuleringsarbetet. Det gäller både hur målen ska utformas i sak för att främja de övergripande skogspolitiska målen, men även för att målformuleringarna ska möjliggöra utvärdering och därmed ge bättre förutsättningar för en fungerande resultatstyrning. Jag ser dessutom en risk i att framtida arbete med att ta fram mål uppfattas som ointressant om målen oreflekterat tillåts falla i glömska eller bytas ut mot andra mål innan den aktuella tidsperioden har passerat. Enligt min uppfattning skulle det också vara värdefullt om de skogliga sektorsmålen bröts ned i delmål som löper över en kortare tidsperiod.</P> <P class="p214 ft1">Mot bakgrund av de svårigheter som har framkommit när det gäller att följa upp de olika skogliga målen anser jag att Skogsstyrelsens pågående arbete med att ta fram mål och indikatorer för de skogliga miljömålen, som ett led i utvärderingen av miljökvalitetsmålet Levande skogar, är positivt.</P> <P class="p160 ft19"><SPAN class="ft19">4.2</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens underlag</SPAN></P> <P class="p215 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft53">Måluppföljning i utredningens direktiv</SPAN></P> <P class="p138 ft15">Skogsutredningen 2004 har i tilläggsdirektiv ålagts att med förtur behandla de delar av utredningsuppdraget som avser ”utvärdering och översyn skogsvårdsorganisationen”. Vidare ska utredaren enligt de ursprungliga direktiven bedöma hur väl skogspolitikens produktions- och miljömål har uppfyllts. I direktiven sägs också att utredaren ska beakta den miljömålsproposition som regeringen avser att lämna till riksdagen under våren 2005 samt riksdagens</P> <P class="p149 ft5">46</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33947x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p216 ft1">synpunkter på miljökvalitetsmålet Levande skogar. När detta delbetänkande överlämnas till Näringsdepartementet den 3 maj 2005 är den ovannämnda miljömålspropositionen dock ännu inte beslutad av regeringen.</P> <P class="p217 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft53">Mål- och resultatstyrning i staten</SPAN><SPAN class="ft33">18</SPAN></P> <P class="p151 ft1">Den förhärskande styrningsprincipen inom statsförvaltningen är mål- och resultatstyrning. Modellen innebär kortfattat att mål formuleras på central nivå medan ansvaret för utförandet av uppgiften delegeras till förvaltningen. Resultatstyrningen omfattar dessutom en utvärderande och reaktiv fas. Den centrala nivån gör då en resultatanalys vilken ligger till grund för den fortsatta styrningen. Grundtanken är således att beslut om verksamheten ska fattas där kunskapen om den är störst, dvs. i berörd myndighet. Förvaltningen ska sedan ställas till svars för sina resultat, och därigenom styras i önskvärd riktning.</P> <P class="p218 ft15">Huvudargumenten för resultatstyrning är således att målen uppfylls bättre om de som är närmast verksamheten får avgöra hur insatserna ska utformas. Detta förväntas främja kostnadseffektivitet genom att incitament skapas i förvaltningen att uppfylla målen till låg insats. Goda resurssnåla resultat belönas medan dåliga resultat inte ska motivera ytterligare resursinsatser.</P> <P class="p219 ft1">Krav på målen</P> <P class="p220 ft12">Resultatstyrningsmodellens ideal förutsätter att det finnas en tydlig och klar uppgift att delegera. För att statsmakterna ska kunna bedöma om målen förverkligas och därmed skapa en grund för sitt ansvarsutkrävande, måste målen och myndighetens bidrag till måluppfyllelsen dock även vara mätbara. De mål som statsmakterna formulerar får således en avgörande betydelse för styrningens funktion. Hur konkret målen formuleras beror bl.a. på om statsmakterna väljer att rikta sina målangivelser mot <SPAN class="ft26">de åtgärder </SPAN>genom vilka myndigheterna verkar eller mot <SPAN class="ft26">effekterna </SPAN>av dessa åtgärder.</P> <P class="p169 ft18">Vid studier av målen för Skogspolitiken under <NOBR>1990-talet</NOBR> har det konstaterats att målen har varit vagt hållna. Samtidigt har det slagits</P> <P class="p221 ft42"><SPAN class="ft44">18 </SPAN>Avsnittet bygger på Danielsson, Marianne och Vedung, Evert, <SPAN class="ft49">Riksdagens skogspolitiska ambitioner om mål som uppdrag till en myndighet, </SPAN>Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen.</P> <P class="p222 ft5">47</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <P class="p136 ft12">fast att mål av denna karaktär kan vara instrumentella om riksdagen eller regeringen på så sätt delegerar beslutsmakt till förvaltningen därför att det är ineffektivt att fatta beslut på central nivå, men effektivt på lokal nivå. Det brukar antas att omfattande beslutsfattande på central nivå är ineffektivt på politikområden som kännetecknas av komplexitet, dynamik, eller av konfliktlösning snarare än problemlösning. Vagheten kan dock också ses som ett uttryck för en önskan att komma undan sådana problem och konflikter, som kanske inte alls är lättare att lösa på lokal nivå.</P> <P class="p139 ft1">Oklart ansvarsområde</P> <P class="p138 ft16">Vaga målformuleringar kan också ses som ett svar på en svårhanterlig verklighet, där <SPAN class="ft54">myndighetens </SPAN>möjligheter att styra på politikområdet är oklara. Om myndighetens faktiska kontroll över sitt ansvarsområde är begränsad, kommer denna styrmekanism inte heller att fungera. Resultatstyrningsidén innebär att en myndighet kan ställas till ansvar för om ett arbete har lyckats eller ej. Det område inom vilket myndigheten administrativt kan ställas till ansvar för bör alltså överensstämma med det område inom vilket myndigheten faktiskt har kapacitet att styra. Resultatområden måste vara klart avgränsade så att olika myndigheters formella och reella ansvarsområden inte överlappar varandra. Om tillståndet på ett område som en myndighet har fått i uppgift att forma på ett visst sätt är beroende av andra (offentliga eller privata) aktörer, eller andra faktorer utanför aktörens/myndighetens kontroll, försvåras den centrala kontrollen.</P> <P class="p223 ft15">Jämfört med resultatstyrningens idealmodell ansågs skogspolitiken vid en genomgång 1998 att präglas av både oklara mål och i viss mån oklar ansvarsfördelning. Detta ansågs ha en negativ inverkan på styrningens möjligheter att nå goda resultat.</P> <P class="p153 ft16">Verkligheten är dock sådan att förvaltningsuppgifter ofta utgörs av överlappande målområden. Överlappningarna, liksom svårigheter att precisera mål, är således ett svar på en komplex verklighet.</P> <P class="p180 ft1">Risken är dock att en uppdelning i strikta resultatområden gör att myndigheterna fokuserar ensidigt på att klara de givna mål för vilka de kommer att ställas till svars. Problem som faller ”mellan stolar”, som kräver samarbete mellan olika förvaltningar och inte direkt betalar sig i resultatredovisningen kommer att komma i bakgrunden.</P> <P class="p127 ft5">48</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <P class="p104 ft1">I praktiken har heller inte statsmakten försökt åstadkomma absolut åtskillnad mellan olika ansvarsområden. Statsmakterna talar till exempel om vissa myndigheter som sektorsmyndigheter (Skogsstyrelsen) och andra som sektorsövergripande myndigheter (Naturvårdsverket). Att en viss grad av spänning uppkommer mellan dessa typer av myndigheter måste nog oftast betraktas som avsiktligt.</P> <P class="p144 ft1">Effektmål i stället för åtgärdsmål</P> <P class="p103 ft12">Mål bör anges så långt bort i effektkedjan som möjligt för att undvika låsning vid åtgärder som inte är de effektivaste. Det handlar således om att formulera effektmål snarare än åtgärdsmål. Vid tidigare analyser av den skogspolitiska målstrukturen har det konstaterats att vaga effektmål kan motiveras av en värdekonflikt på politikområdet, som den politiska nivån inte kan ta ställning till utan att detta samtidigt hämmar möjligheterna att realisera det mål som ställningstagandet innebär. Genom att slå fast att både produktionen och biologisk mångfald ska säkras utan att fördjupa sig i hur avvägningar ska ske, kan både produktionsintressen och miljöintressen fås att acceptera politiken. För att strategin ska kunna kallas förnuftig krävs dock att låsningarna kan antas vara mindre på lägre nivå.</P> <P class="p224 ft1">Resultatstyrningens problem</P> <P class="p106 ft16">Ett stort problem för resultatstyrningen är, som redan har nämnts, om ett resultatområde inte kan urskiljas, inom vilket ansvarig myndighet har kapacitet att styra utvecklingen. Om de mål som myndigheten ska uppfylla <SPAN class="ft54">dessutom</SPAN>, på grund av politikområdets karaktär, i hög grad lämnas till myndigheten att formulera, kan det sammantagna resultatet tänkas bli nedslående för möjligheterna att resultatstyra fram lösningar på samhällsproblem. Det kan vara problematiskt att lämna över ansvaret för formulering av mål beträffande svårhanterliga problem till myndigheten, samtidigt som resultatstyrningsmodellens struktur gör det kostsamt för myndigheten att ta på sig svårlösta uppgifter. Förvaltningens incitament att bedriva problemlösande verksamhet på lång sikt, i samarbete med andra aktörer där myndighetens bidrag inte kan särskiljas från andra o.s.v., kan förmodas minska. Samtidigt ökar incitamenten att</P> <P class="p225 ft5">49</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33950x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">formulera uppgifter åt sig som är överblickbara, hanterbara, mindre komplicerade – och kanske för lösningen av samhällsproblematiken mindre relevanta. Incitamentstrukturen blir organisationsi stället för probleminriktad.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft53">Den skogliga målstrukturen</SPAN></P> <P class="p55 ft1">De riksdagsbeslut som styr statens agerande i skogsfrågor kommer från flera områden. Riksdagen har angivit övergripande mål för skogsbruket i det skogspolitiska beslutet från 1993<SPAN class="ft33">19 </SPAN>med smärre justeringar 1998<SPAN class="ft33">20</SPAN>. Miljöpolitiska beslut med starka både övergripande och detaljerade mål finns från 1998<SPAN class="ft33">21 </SPAN>och 2001<SPAN class="ft33">22</SPAN><SPAN class="ft13">.</SPAN></P> <P class="p40 ft1">De övergripande målen i det skogspolitiska beslutet består av ett produktionsmål och ett miljömål. Dessa är jämställda.</P> <P class="p227 ft55">Produktionsmålet: ”Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt hög avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användning av vad skogen producerar.”</P> <P class="p228 ft56">Miljömålet: ”Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas”.</P> <P class="p229 ft1">I miljömålsbeslutet från år 2001 anges ett miljökvalitetsmål för Levande skogar.</P> <P class="p230 ft14">”Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”</P> <P class="p39 ft15">Sektorsansvaret för miljön, dvs. att myndigheter, företag och andra organisationer inom olika samhällsektorer tar ansvar för miljöfrågor inom sina verksamhetsområden har varit en grund i skogspolitiken sedan 1993. Det skogliga sektorsansvaret rymmer såväl de skogspolitiska målen som vissa delar av miljöpolitiken, i första hand i form av miljökvalitetsmålet Levande skogar. De skogs-</P> <P class="p231 ft38"><SPAN class="ft36">19</SPAN><SPAN class="ft37">Prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15.</SPAN></P> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft36">20</SPAN><SPAN class="ft37">Prop. 1997/98:158.</SPAN></P> <P class="p94 ft40"><SPAN class="ft36">21</SPAN><SPAN class="ft39">Prop. 1997/98:145.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">22</SPAN><SPAN class="ft41">Prop. 2000/01:130.</SPAN></P> <P class="p137 ft5">50</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <P class="p142 ft1">politiska målen kommer till uttryck i skogsvårdslagen som jämställer produktions- och miljömål. I 1 § Skogsvårdslagen formuleras de båda målen på följande sätt:</P> <P class="p232 ft55">”Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen.”</P> <P class="p233 ft1">Miljökvalitetsmålet Levande skogar ingår bland de 15 miljökvalitetsmål som beslutades av riksdagen i april 1999. Till detta kommer att målet om en hållbar utveckling är vägledande för statens politik inom alla områden och skogspolitiken är i det avseendet underställd hållbarhetsmålet. Skogspolitikens innehåll ska dessutom samordnas med andra politikområden.</P> <P class="p217 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft53">De skogliga sektorsmålen</SPAN></P> <P class="p106 ft16">I och med 1993 års skogspolitiska beslut, fick skogssektorn och myndigheterna ett gemensamt stärkt sektorsansvar. Regering och riksdag avstod från att sätta upp detaljerade mål för skogspolitiken. I stället uppdrogs åt Skogsstyrelsen att ta fram s.k. sektorsmål där politikens innebörd skulle klargöras. Genom sektorsmålen uttolkar alltså SVO, i samråd med övriga skogliga intressenter, den rådande skogspolitiken och delar av miljöpolitiken, i huvudsak miljökvalitetsmålet Levande skogar. De nu gällande skogliga sektorsmålen, beslutade år 2005, innehåller mål för skoglig miljö, produktion och sociala frågor. Delar av målen för miljö och kulturmiljö kommer direkt från miljökvalitetsmålet Levande skogar, medan övriga mål har formulerats av Skogsstyrelsen med utgångspunkt från riksdagens skogs- och miljöpolitiska beslut och efter samråd med det nationella sektorsrådet.</P> <P class="p164 ft1">Sektorsmålen upprättades i en målstruktur bestående av tre nivåer:</P> <P class="p234 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft57">Övergripande mål består av de av regering och riksdag beslutade målen i det skogspolitiska beslutet från 1993 samt av miljökvalitetsmålet Levande skogar.</SPAN></P> <P class="p235 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft57">Långsiktig målbild, utgör en uttolkning och förtydligande av de övergripande målen, fortfarande i generella ordalag. Målbilden syftar till att måla upp ett önskvärt tillstånd i skogen</SPAN></P> <P class="p236 ft5">51</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33952x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p237 ft1">och skogsbruket. Tidshorisonten varierar mellan ett eller ett par decennier och sekel.</P> <P class="p238 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft9">Kortsiktiga mål är den tredje nivån och utgörs av ett antal tidssatta och i möjligaste mån kvantifierade mål som speglar ambitionerna för ett antal viktiga områden ur skogspolitisk synpunkt.</SPAN></P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft53">De skogliga sektorsmålen 1998 2003</SPAN></P> <P class="p138 ft12">Sektorsmål togs fram första gången 1994/95 och därefter även 1998. Målen som trädde i kraft 1998 avsågs gälla till och med utgången av 2003. I SVO:s utvärdering av skogspolitiken, SUS 2001, listas målen och prognoser för måluppfyllelsen. I mars 2005 utförde Skogsstyrelsen, på Skogsutredningens uppdrag, en kompletterande uppföljning<SPAN class="ft35">23 </SPAN>av de nationella sektorsmålen. I utvärderingen säger Skogsstyrelsen att flera av dessa sektorsmål var mer eller mindre omöjliga att nå, i den meningen att måluppfyllelsen krävde att <SPAN class="ft26">alla </SPAN>föryngringar skulle vara godkända, <SPAN class="ft26">all </SPAN>naturlig föryngring skulle tillämpas på lämplig mark osv. Andra mål var i stället väl lätta att uppnå eftersom de bara föreskrev att någon viss parameter skulle ha ökat utan att ange hur mycket.</P> <P class="p239 ft18">I syfte att ytterligare konkretisera de nationella målen inleddes 1998 en process med att formulera regionala sektorsmål. Regionaliseringen drevs av skogsvårdsstyrelserna i de regionala sektorsråden. Samtal med skogsvårdsstyrelserna visar att regionaliseringsprocessen drivits på olika sätt i olika regioner. De regionala sektorsrådens sammansättning har varierat och man har prioriterat olika frågor. I vissa råd ingick i huvudsak skogsbrukets företrädare medan andra haft en bredare sammansättning av skogliga intressenter som exempelvis representanter för natur- och kulturvärden, jakt- och viltorganisationer m.m. De regionala målen samordnades informellt genom kontinuerliga avstämningar mellan skogsvårdsstyrelserna och Skogsstyrelsen. Regionaliseringen av sektorsmålen nådde inte ända fram innan det var dags att formulera nästa uppsättning sektorsmål. Enligt uppgifter från Skogsstyrelsen förde 1998 2003 års regionala mål en något undanskymd tillvaro, såväl hos myndigheterna som hos intressenterna.<SPAN class="ft45">24</SPAN></P> <P class="p240 ft40"><SPAN class="ft36">23</SPAN><SPAN class="ft59">Skogsstyrelsen mars 2005: Uppdaterad uppföljning av de nationella sektorsmålen från 1998 till 2003.</SPAN></P> <P class="p241 ft42"><SPAN class="ft36">24</SPAN><SPAN class="ft41">Muntlig information, Skogsstyrelsen, april 2005.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">52</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <P class="p100 ft1">Uppföljning av 1998 2003 års sektorsmål</P> <P class="p211 ft12">I stort sett står sig den prognos av måluppfyllelsen som gjordes i SUS 2001 ganska väl i jämförelse med den kompletterande uppföljning som gjordes på Skogsutredningens uppdrag i mars 2005. Vissa mål var väl uppfyllda medan andra mål var långt ifrån den eftersträvade nivån vid utgången av 2003. De flesta av de kortsiktiga målen är av karaktären effektmål, dvs. att de är formulerade så att en önskvärd effekt specificeras. Många av målen är dock vagt kvantifierade, vilket gjort det svårt att ge ett enkelt svar på om målet är uppfyllt eller inte. I stället har man gjort en bedömning av måluppfyllelsen och/eller fört ett resonemang kring vilka mål eller delar av mål som kan <SPAN class="ft26">anses </SPAN>vara uppfyllda.</P> <P class="p197 ft1">Nedan listas målen och sammanfattande kommentarer från Skogsstyrelsens uppföljning från mars 2005.</P> <P class="p145 ft14">Föryngringsavverkning</P> <P class="p242 ft13">Den avverkade arealen uppfyller minst skogsvårdslagens (SVL:s) krav på natur- och kulturmiljöhänsyn. På en väsentligt större del av arealen än idag är hänsynen bättre än vad skogsvårdslagen kräver. Mängden död ved med naturvärden och mängden grova äldre träd ökar.</P> <P class="p243 ft18">Under perioden 2001 2003 uppfyllde 78 % av den föryngringsavverkade arealen skogsvårdslagens krav på natur- och kulturmiljöhänsyn och målet att hela arealen ska uppfylla lagkraven kan därför inte anses vara uppnått. Detsamma gäller delmålet om ökad mängd död ved. Att det inte uppnåddes förklaras med gångna decenniers ”städambitioner”, dvs. en strävan att inte lämna kvar död ved efter en avverkning bl.a. i syfte att minska risken för angrepp av skadeinsekter. Delmålet om hänsyn vid avverkning utöver vad lagen kräver anses uppnått eftersom arealen har fördubblats på sex år. Även delmålet om mängden grova träd anses uppfyllt eftersom antalet levande grövre träd ökat med 1 % från perioden 1995 1999 till perioden 1998 2002. Dessutom har bl.a. virkesförrådet av gamla lövträd liksom arealen gammal skog ökat under målperioden.</P> <P class="p244 ft5">53</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <P class="p0 ft14">Beståndsanläggning</P> <P class="p245 ft13">Alla objekt som föryngringsavverkats uppfyller kravet att erforderliga föryngringsåtgärder skall vara vidtagna senast under det tredje året efter avverkning. Naturlig föryngring används på för metoden lämpliga marker. Återväxterna vårdas aktivt genom t.ex. hjälpplanteringar och plantröjningar. Skogsodling och naturlig föryngring eller kombinationer av dessa används så att föryngringarna minst uppfyller skogsvårdslagens krav på täthet och beskaffenhet i övrigt inom föreskriven tid.</P> <P class="p246 ft1">Delmålet om att erforderliga föryngringsåtgärder skulle vara vidtagna tre år efter avverkning (som krävs enligt SVL) är svårt att följa upp eftersom SVO inte genomför någon taxering tre år efter avverkning. Man bedömer dock att målet sannolikt inte nåddes eftersom man vet att 3 % av den föryngringsavverkade arealen lämnats utan åtgärd 5 år efter åtgärd. Målet om naturlig föryngring på lämpliga marker nåddes inte och inte heller målet om att återväxterna ska vårdas aktivt eller målet om att föryngringarna minst uppfyller skogsvårdslagens krav på täthet och beskaffenhet inom föreskriven tid.</P> <P class="p139 ft14">Beståndsvård</P> <P class="p247 ft13">Den årliga röjningsarealen uppgår till minst 275 000 hektar. Gallringarna har ökat. Den röjda och gallrade arealen uppfyller minst SVL:s krav på natur- och kulturmiljöhänsyn. På en väsentligt större andel av arealen än idag är hänsynen bättre än vad SVL kräver. Minst 90 % av den gallrade arealen har en grundyta som uppfyller Skogsstyrelsens rekommendationer och andelen med inga eller endast obetydliga skador på kvarstående träd har ökat ytterligare.</P> <P class="p248 ft1">Då röjningsnivån under perioden endast har ökat marginellt bedömer Skogsstyrelsen att sektorsmålet för röjning inte har nåtts. Gallringen, däremot, har ökat från 280 000 ha 1998 till 320 000 ha 2001 och Skogsstyrelsen anser det därför sannolikt att målet uppnåddes till 2003. Angående naturhänsyn i röjning och gallring säger man att siffrorna inte är uppdaterade efter år 2000 men att det, grundat på tidigare undersökningar, finns en stor chans att målet uppnåddes. Hänsyn tagen till kulturmiljön anser man sig inte kunna bedöma i dagsläget. Huruvida man nått de uppställda målen avseende grundyta och skador efter gallring är, enligt Skogsstyrelsen, svårt att säga.</P> <P class="p249 ft5">54</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <P class="p100 ft14">Viltskador</P> <P class="p250 ft13">Viltskador på ungskog samt rönn, sälg och asp har minskat väsentligt.</P> <P class="p251 ft1">Vid den senaste inventeringen av tallungskogar under 2001 2002 konstaterades att såväl den totala arealen med svårt skadade huvudstammar i plant- och ungskog som andelen svårt skadade stammar i bestånden hade ökat sedan mätningen innan. Målet uppfylldes därmed inte.</P> <P class="p143 ft14">Nyckelbiotoper</P> <P class="p252 ft13">Nyckelbiotoperna bevaras. De skötselkrävande nyckelbiotoperna vårdas så att miljövärdena bevaras och förbättras.</P> <P class="p253 ft12">Enligt Skogsstyrelsen har 240 000 ha nyckelbiotoper hittills identifierats men troligen finns ytterligare 500 000 600 000 ha som inte har upptäckts. På storskogsbrukets marker innebär certifieringskraven att kända nyckelbiotoper ej ska avverkas. På småskogsbrukets marker skyddas kända nyckelbiotoper till i juni 2005 av en överenskommelse om att skogsägarföreningarna inte kontrakterar virke från dessa områden. I storleksordningen 1 000 ha okända nyckelbiotoper har årligen avverkats under perioden. Mot den bakgrunden drar Skogsstyrelsen slutsatsen att delmålet angående nyckelbiotopernas bevarande inte uppnåddes. Delmålet om nyckelbiotopernas skötsel är, enligt Skogsstyrelsen, svårt att utvärdera eftersom ingen uppföljning ännu gjorts.</P> <P class="p254 ft14">Sektorsmål för naturvård och miljövärden</P> <P class="p242 ft13">En ökad andel av skogsmarksarealen är lämnad varaktigt orörd av naturvårdsskäl eller sköts för att bevara och öka miljövärdena. Ökningen sker i första hand nedanför den fjällnära skogen.</P> <P class="p255 ft1">Målet var uppfyllt redan när måluppfyllelsen prognostiserades i SUS 2001.</P> <P class="p256 ft5">55</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33956x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft14">Fornminnen och kulturmiljöer</P> <P class="p257 ft13">Fasta fornlämningar bevaras i oskadat skick.</P> <P class="p258 ft1">År 2003 saknades fortfarande digitalt kartmaterial som visar var de fasta fornlämningarna finns och någon uppföljning av skador har inte gjorts sedan 2000. Därför går det inte att avgöra om skadorna har minskat eller ökat. För fullständig måluppfyllelse krävs dock att inga fasta fornlämningar skadats. Skogsstyrelsen bedömer därför att målet inte nåtts.</P> <P class="p49 ft14">Sektorsmål för övriga kulturmiljöer</P> <P class="p259 ft13">Övriga kulturmiljöer vårdas så att full hänsyn tas på huvuddelen av arealen.</P> <P class="p260 ft15">Skogsstyrelsen konstaterar att det råder en positiv trend avseende visad hänsyn till kulturmiljöer men att målet inte nåddes.</P> <P class="p261 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.6</SPAN><SPAN class="ft53">De skogliga sektorsmålen 2004 2010</SPAN></P> <P class="p42 ft1">Processen med att ta fram skogliga sektorsmål för 2004 2010</P> <P class="p39 ft12">För att utforma skogliga sektorsmål på nationell nivå för perioden 2004 2010 bjöd Skogsstyrelsen, i oktober 2002, in representanter för de skogliga intressenterna att delta i arbetet genom medverkan i ett nationellt sektorsråd. Sektorsrådet är formellt ett rådgivande organ till Skogsstyrelsens generaldirektör. I det nationella sektorsrådet ingår representanter för skogsnäring, ideella organisationer, forskningsorganisationer, fackliga organisationer och myndigheter.<SPAN class="ft35">25 </SPAN>Skogsstyrelsens syfte med beredningen av sektorsmålen i det brett sammansatta sektorsrådet har varit att redan från början ge målen en tydlig förankring bland de skogliga intressenterna. Formellt är dock sektorsmålen SVO:s uttolkning av skogspolitiken samt delar av miljöpolitiken.</P> <P class="p239 ft1">I direktiven för arbetet med att ta fram skogliga sektorsmål för åren 2004 2010 säger Skogsstyrelsen att sektorsmålen ska kon-</P> <P class="p262 ft38"><SPAN class="ft44">25 </SPAN>Under 2004 var Friluftsfrämjandet, LRF skogsägarna, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Norra Skogsägarna, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Skogs- och träfacket, Skogsindustrierna, Holmen skog AB, Sveaskog AB, SLU, Skogforsk, Svenska Jägareförbundet, Sveriges Hembygdsförbund och Världsnaturfonden representerade i det nationella sektorsrådet.</P> <P class="p41 ft5">56</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33957x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p263 ft1">kretisera skogspolitiken och relevanta delar av miljöpolitiken<SPAN class="ft33">26</SPAN>. I arbetet med att ta fram sektorsmålen ingår dessutom att lägga grunden för att de ska bli accepterade och använda. Sektorsmålen ska innefatta produktions- <NOBR>miljö-,</NOBR> kulturmiljö- och sociala aspekter.</P> <P class="p158 ft1">Parallellt med att formulera sektorsmål arbetar Skogsstyrelsen med att ta fram indikatorer för miljö- och sektorsmålen.</P> <P class="p109 ft15">De nya sektorsmålen skulle gällt fr.o.m. 2004. Arbetet i Skogsstyrelsens nationella sektorsråd för skogliga frågor försenades dock och målen beslutades av Skogsstyrelsen och trädde i kraft först den 24 mars 2005. Målen är tidsatta till 2010 och man har därmed gått ifrån de tidigare femårsintervallen för att anpassa sig till samhällets övriga miljömål, varav de flesta sträcker sig till 2010.</P> <P class="p264 ft14">Regionalisering av sektorsmålen</P> <P class="p103 ft16">Regionaliseringen av 2004 2010 års sektorsmål inleddes redan under 2001 eftersom flera av sektorsmålen är delmål av miljökvalitetsmålet Levande skogar. Regionaliseringsarbetet för Levande skogar initierades av Skogsstyrelsen i slutet av 2001 och pågick sedan under 2002 och större delen av 2003. Enligt Skogsstyrelsen skulle varje Skogsvårdsstyrelse ställa upp på en nationell avstämning och sträva efter att hålla länsstyrelsernas tidtabell för arbetet med miljökvalitetsmålen så gott det gick även om respektive Skogsvårdsstyrelse sedan beslutade om sina regionala sektorsmål. Dessutom skulle varje skogsvårdsstyrelse vårda goda processer med bred representation i den egna regionen.</P> <P class="p197 ft1">Även om det formella beslutet som lägger fast de regionala sektorsmålen fattas av skogsvårdsstyrelsen så är ansvaret för att målen uppnås, enligt Skogsstyrelsen, delat mellan många aktörer eftersom den skogliga myndigheten bara i vissa fall råder över de faktorer och mekanismer som påverkar måluppfyllelsen. Skogsstyrelsen beskriver myndighetens roll som att skapa förutsättningar för att nå målen. De kortsiktiga målen har konsekvensberäknats ur ekonomisk och i möjligaste mån ur ekologisk synvinkel. Beräkningarna kommer att publiceras i Skogsstyrelsens rapportserie under 2005. <SPAN class="ft33">27</SPAN></P> <P class="p265 ft38"><SPAN class="ft36">26</SPAN><SPAN class="ft37">Skogsstyrelsen: DIREKTIV </SPAN><NOBR>2002-11-28</NOBR> 2 (5).</P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">27</SPAN><SPAN class="ft41">Muntlig information, Skogsstyrelsen april 2005.</SPAN></P> <P class="p148 ft5">57</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33958x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">De skogliga sektorsmålen för 2004 2010</P> <P class="p55 ft1">Enligt Skogsstyrelsen är de huvudsakliga skillnaderna mellan 2004 2010 års sektorsmål och de tidigare att de nya målen är processade i en bredare intressentkrets och därmed kan antas vara bättre förankrade än de tidigare. De nya målen ska, i enlighet med direktiven, ”så långt möjligt vara kvantitativa och uppföljningsbara”, medan de tidigare var kvalitativa och därmed svåra att följa upp. Arbetet med sektorsmålen beskrivs som en iterativ process som gjorts i dialog mellan den nationella och den regionala nivån där Skogsstyrelsen tillsammans med det nationella sektorsrådet utgör den förra och skogsvårdstyrelserna tillsammans med de regionala sektorsråden utgör den senare.</P> <P class="p65 ft1">Sektorsmålen syftar till att tydliggöra skogspolitiken såväl inom SVO som i hela den skogliga sektorn och därmed förbättra förutsättningarna för att de övergripande skogspolitiska målen uppfylls. En förhoppning från Skogsstyrelsens sida är att en tydligare uppföljning också kan leda till att de skogliga målen, och därmed skogspolitiken, blir tydligare för allmänheten. <SPAN class="ft33">28</SPAN></P> <P class="p65 ft1">Sektorsmålen för perioden 2004 2010 bygger på de jämställda produktions- och miljömålen i skogspolitiken samt miljökvalitetsmålet Levande skogar. Målen är hierarkiskt ordnade i samma struktur som tidigare dvs. i övergripande mål, målbilder och kortsiktiga mål. <SPAN class="ft33">29</SPAN></P> <P class="p49 ft14">Målbilden</P> <P class="p66 ft1">Målbilden är en tolkning av vad de övergripande skogliga målen innebär på sikt. I målbilden för 2004 2010 års skogliga sektorsmål ingår samspel i nyttjandet, god tillgång på värdefull skogsråvara, rik skogsmiljö samt sociala och kulturella värden.</P> <P class="p266 ft38"><SPAN class="ft36">28</SPAN><SPAN class="ft37">Muntlig information, Skogsstyrelsen april 2005.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">29</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen: Skogliga sektorsmål (2004).</SPAN></P> <P class="p141 ft5">58</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33959x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft14">Kortsiktiga mål</P> <P class="p101 ft1">Nivån under målbilden utgörs av tretton kortsiktiga mål. Målen har formulerats inom de områden av skogspolitiken som anses viktigast under den kommande perioden och har delats in i tre grupper:</P> <P class="p190 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">God tillgång på värdefull skogsråvara</SPAN></P> <P class="p267 ft1"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft61">Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga</SPAN></P> <P class="p268 ft1"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft61">Föryngringar</SPAN></P> <P class="p269 ft1"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft61">Röjningar</SPAN></P> <P class="p268 ft1"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft61">Skog/viltbalansen</SPAN></P> <P class="p129 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">Rik skogsmiljö</SPAN></P> <P class="p270 ft1"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft61">Långsiktigt skydd av skogsmark där målpunkt 1</SPAN><SPAN class="ft33">30 </SPAN>handlar om skyddsvärd skogsmark som undantas från skogsbruk och målpunkt 2 handlar om nyckelbiotoper. Målpunkt 1 är identisk med delmål 1 inom Levande skogar.</P> <P class="p268 ft1"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft61">Död ved. Målet utgör en del av delmål 2 i Levande skogar.</SPAN></P> <P class="p271 ft1"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft61">Gammal skog, äldre lövrik skog och föryngringar med lövskog. Målet utgör en del av delmål 2 i Levande skogar.</SPAN></P> <P class="p269 ft1"><SPAN class="ft2">4.</SPAN><SPAN class="ft61">Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning</SPAN></P> <P class="p268 ft1"><SPAN class="ft2">5.</SPAN><SPAN class="ft61">Mark och vatten i balans</SPAN></P> <P class="p272 ft1"><SPAN class="ft2">6.</SPAN><SPAN class="ft61">Skogsbilvägar över våtmarker. Målet är identiskt med delmål 3 i miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker.</SPAN></P> <P class="p129 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">Mångbruk och sociala värden.</SPAN></P> <P class="p267 ft1"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft61">Skogsbruk rennäring</SPAN></P> <P class="p273 ft1"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft61">Fornlämningar och värdefulla kulturlämningar. Målet är identiskt med delmål 3 i Levande skogar.</SPAN></P> <P class="p272 ft1"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft61">Rekreationsanpassat brukande av tätortsnära skogar där målpunkt 1 handlar om samarbetsdokument mellan SVS och kommunerna avseende ambitionerna för bruket av de tätortsnära skogarna. Målpunkt 2 handlar om ett rikstäckande utbildningsprogram om särskild hänsyn till skogens sociala värden i tätortsnära skogar.</SPAN></P> <P class="p274 ft42"><SPAN class="ft44">30 </SPAN>Vissa av de kortsiktiga målen är uppdelade i ett antal målpunkter.</P> <P class="p148 ft5">59</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33960x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">Kortsiktiga mål har inte kunnat formuleras på följande områden:<SPAN class="ft33">31</SPAN></P> <P class="p275 ft12"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft62">Möjlig avverkning </SPAN>– Enligt målbilden ska skogsbruket ge en hög avverkningspotential och god tillgång på efterfrågade sortiment. För närvarande är avverkningen ungefär lika stor som avverkningspotentialen. En framtida höjd virkesproduktion är ett viktigt mål, men några dramatiska möjligheter att öka produktionen ses inte som möjliga. Här rådde en stor enighet i sektorsrådet om att målet är viktigt. Enligt Skogsstyrelsen<SPAN class="ft63">32 </SPAN>blev det dock svårt att formulera ett relevant, kortsiktigt mål för något som gäller så långsiktigt och som dessutom är så beroende av utvecklingen inom bl.a. föryngring, röjning, beståndsvård och markanvändning.</P> <P class="p161 ft18"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft64">Skötselkrävande biotoper </SPAN>– För att vidmakthålla både biologiska och kulturella värden krävs åtgärder i många typer av skogar, såväl inom skyddade områden, frivilliga avsättningar av skog som i det övriga landskapet. Även här rådde det stor enighet om att målet var viktigt men underlag för att ställa upp ett konkret mål saknades.</P> <P class="p276 ft15"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft65">Kontinuitetsskogar </SPAN>– Våra kunskaper om kontinuitetsskogarnas historia, naturvärden, regionala förekomst och möjlig skötsel är i dag begränsade. För att undvika svårreparabla och kostsamma misstag behöver kunskaperna snabbt förbättras. Här var det, enligt Skogsstyrelsen, uppenbart att kunskaperna om dessa skogar är för dåliga för att ett mål skulle kunna formuleras.</P> <P class="p277 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.7</SPAN><SPAN class="ft53">Miljökvalitetsmålet Levande skogar</SPAN></P> <P class="p46 ft1">De svenska miljökvalitetsmålen</P> <P class="p66 ft1">I propositionen Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige föreslog regeringen femton miljökvalitetsmål. Förslaget antogs av riksdagen i april 1999<SPAN class="ft33">33</SPAN>. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar.</P> <P class="p278 ft1">Miljökvalitetsmålen syftar till att:</P> <P class="p279 ft11"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft66">främja människors hälsa</SPAN></P> <P class="p280 ft11"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft66">värna den biologiska mångfalden och naturmiljön</SPAN></P> <P class="p281 ft40"><SPAN class="ft36">31</SPAN><SPAN class="ft59">Texterna är sammandrag av de ursprungliga formuleringarna från Skogsstyrelsens skrift om sektormålen 2004 2010.</SPAN></P> <P class="p280 ft38"><SPAN class="ft36">32</SPAN><SPAN class="ft37">Muntlig information, Skogsstyrelsen, april 2005.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">33</SPAN><SPAN class="ft41">Prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">60</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33961x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p77 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena</SPAN></P> <P class="p88 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga</SPAN></P> <P class="p88 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">trygga en god hushållning med naturresurserna.</SPAN></P> <P class="p143 ft1">Delmål och åtgärdsstrategier</P> <P class="p106 ft1">Miljömålskommittén var en parlamentarisk beredning med uppgift att göra en samlad översyn av hur fjorton av de femton nationella miljökvalitetsmålen ska kunna nås inom en generation<SPAN class="ft33">34</SPAN>. I juni 2000 redovisades resultatet av Miljömålskommitténs arbete i betänkandet Framtidens miljö allas vårt ansvar<SPAN class="ft33">35</SPAN>.</P> <P class="p178 ft1">I april 2001 överlämnade regeringen propositionen Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier<SPAN class="ft33">36 </SPAN>till riksdagen. Propositionen grundade sig bl.a. på Miljömålskommitténs betänkande och på underlag från en rad myndigheter. Huvudpunkterna i riksdagens påföljande beslut i november 2001<SPAN class="ft33">37 </SPAN>var:</P> <P class="p234 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft57">Tidsbestämda och mätbara </SPAN><SPAN class="ft27">delmål </SPAN>för att nå de 15 svenska miljökvalitetsmålen inom en generation.</P> <P class="p282 ft15"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft67">Tre vägledande </SPAN><SPAN class="ft30">åtgärdsstrategier </SPAN>för att klara delmålen till 2010. Dessa är en strategi för effektivare användning av energi och transporter, en för giftfria och resurssnåla kretslopp och en för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.</P> <P class="p283 ft1">Mellan ett och åtta konkreta, mätbara och tidsbestämda delmål har därmed antagits för varje miljökvalitetsmål. Det innebär totalt cirka 60 delmål. Miljökvalitetsmålen och delmålen ska vara vägledande för statliga och andra samhällsaktörers åtgärder på miljöområdet. Beslutet om delmål gäller inte s.k. sektorsmål som bl.a. finns inom vissa politikområden, däribland skogspolitiken.</P> <P class="p178 ft1">Strävan är att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet).</P> <P class="p284 ft38"><SPAN class="ft36">34</SPAN><SPAN class="ft37">Dir. 1998:45.</SPAN></P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft36">35</SPAN><SPAN class="ft37">SOU 2000:52.</SPAN></P> <P class="p77 ft40"><SPAN class="ft36">36</SPAN><SPAN class="ft39">Prop. 2000/01:130.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">37</SPAN><SPAN class="ft41">Bet. 2001/02:MJU3.</SPAN></P> <P class="p135 ft5">61</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33962x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">Miljömålsrådet</P> <P class="p55 ft1">Regeringen har inrättat Miljömålsrådet för att samordna arbetet mellan myndigheterna och se till att myndigheternas resurser utnyttjas så effektivt som möjligt.<SPAN class="ft33">38 </SPAN>Miljömålsrådets viktigaste uppgifter är sammanfattningsvis att</P> <P class="p285 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft68">följa upp och utvärdera utvecklingen mot miljökvalitetsmålen,</SPAN></P> <P class="p286 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft69">rapportera till regeringen om hur arbetet mot miljömålen går och vad som ytterligare behöver göras,</SPAN></P> <P class="p286 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft69">samordna informationsinsatser från miljömålsmyndigheterna,</SPAN></P> <P class="p286 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft68">övergripande samordna regional fördelning av miljökvalitetsmål och delmål och</SPAN></P> <P class="p286 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft69">fördela medel till miljöövervakning och miljömålsuppföljning.</SPAN></P> <P class="p287 ft1">Varje år överlämnar Miljömålsrådet en skriftlig rapport till regeringen om utvecklingen mot miljömålen. Syftet är att identifiera de viktigaste drivkrafterna bakom miljöproblem, redovisa om vi närmar oss målen och i vilken takt. Vart fjärde år lämnar rådet en fördjupad utvärdering till regeringen. Utvärderingen ingår som en del av underlaget till regeringens miljöproposition och för regeringens bedömning av om miljökvalitetsmål, delmål eller styrmedel behöver revideras.</P> <P class="p139 ft1">Ansvariga myndigheter</P> <P class="p66 ft1">För varje miljökvalitetsmål finns en ansvarig myndighet. Skogsstyrelsen är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Levande skogar.<SPAN class="ft33">39 </SPAN>På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för övriga miljömål.</P> <P class="p44 ft18">De miljömålsansvariga myndigheterna ska tillsammans med organisationer och företag som verkar inom en viss samhällssektor (exempelvis transportsektorn, jordbruket eller industrin) utveckla lämpliga indikatorer för miljömålsarbetet. Vidare ska myndigheterna samla data, redovisa måluppfyllelsen, föreslå kompletteran-</P> <P class="p182 ft40"><SPAN class="ft36">38</SPAN><SPAN class="ft59">Miljömålsrådets uppgifter regleras i förordning (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P> <P class="p288 ft38"><SPAN class="ft36">39</SPAN><SPAN class="ft70">Naturvårdsverket har ansvaret för nio mål, medan Statens Strålskyddsinstitut, Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Bo- verket har huvudansvaret för var sitt mål.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">62</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <P class="p163 ft18">de insatser och i övrigt verka för att miljökvalitetsmålen nås. Länsstyrelserna ska tillsammans med andra regionala myndigheter och organ och i dialog med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer verka för att säkra att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag i länen. I länsstyrelsernas ansvar ingår även att samordna uppföljningen av miljömålsarbetet i den egna regionen. Kommunerna har ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljömålen.</P> <P class="p289 ft1">Miljökvalitetsmålet Levande skogar</P> <P class="p106 ft12">Målet innebär att ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas”. Riksdagen har beslutat om fyra delmål för Levande skogar. Dessa är:</P> <P class="p145 ft14">1. Långsiktigt skydd av skogsmark (2010)</P> <P class="p80 ft1">Ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark ska undantas från skogsproduktion till år 2010.</P> <P class="p145 ft14">2. Förstärkt biologisk mångfald (2010)</P> <P class="p106 ft18">Mängden död ved samt arealerna med äldre lövrik skog och gammal skog ska bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt:</P> <P class="p290 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">mängden hård död ved ska öka med minst 40 % i hela landet och med avsevärt mer i områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad,</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">arealen äldre lövrik skog ska öka med minst 10 %,</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">arealen gammal skog ska öka med minst 5 %,</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">arealen mark föryngrad med lövskog ska öka.</SPAN></P> <P class="p145 ft14">3. Skydd för kulturmiljövärden (2010)</P> <P class="p101 ft17">Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.</P> <P class="p291 ft5">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33964x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft14">4. Åtgärdsprogram för hotade arter (2005)</P> <P class="p55 ft1">Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för hotade arter som har behov av riktade åtgärder.</P> <P class="p8 ft1">Skogsvårdsstyrelsernas arbete</P> <P class="p66 ft1">På regional nivå har skogsvårdsstyrelserna sedan 2001 arbetat med att regionalisera miljökvalitetsmålet Levande skogar. Arbetet har beretts i de regionala sektorsråd som bildats.<SPAN class="ft33">40</SPAN></P> <P class="p292 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.8</SPAN><SPAN class="ft53">Miljömålsrådets uppföljning av miljökvalitetsmålen</SPAN></P> <P class="p66 ft1">Naturvårdsverket har utvecklat ett system för uppföljning av arbetet mot miljömålen. De miljömålsansvariga myndigheterna har valt indikatorer som visar förändringar för faktorer som är viktiga för uppföljningen av miljökvalitetsmålen och dess delmål.</P> <P class="p64 ft1">I februari 2004 överlämnade Miljömålsrådet den första fördjupade utvärderingen av de svenska miljökvalitetsmålen; ”Miljömålen – allas vårt ansvar!”. I utvärderingsrapporten gjorde Miljömålsrådet bedömningen att fyra av miljömålen blir mycket svåra att nå inom en generation. Ett av dessa var Levande skogar.<SPAN class="ft33">41</SPAN></P> <P class="p40 ft1">Mot den bakgrunden föreslog Miljömålsrådet en förstärkning av insatserna för att skydda skog inom ramen för strategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Vidare föreslog rådet en ändring i skogsvårdslagen så att det blir möjligt att avverka skog för att bevara och utveckla särskilda naturvärden. Rådet underströk även vikten av att fornlämningar i skogen lokaliseras så att de kan skyddas.</P> <P class="p56 ft15">Den senaste årliga uppföljningen presenterades i juni 2004.<SPAN class="ft43">42 </SPAN>I denna gjorde Miljömålsrådet en annan bedömning för fem delmål än man gjorde år 2003. Bland dessa fem märks delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark. År 2003 gjorde rådet bedömningen att det aktuella delmålet var möjligt att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom tidsramen men att ytterligare förändringar/åtgärder krävs. Vid 2004 års uppföljning ansågs delmålet vara mycket svårt</P> <P class="p231 ft38"><SPAN class="ft36">40</SPAN><SPAN class="ft37">www.svo.se </SPAN><NOBR>(2004-10-25).</NOBR></P> <P class="p167 ft40"><SPAN class="ft36">41</SPAN><SPAN class="ft59">De övriga tre var Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. De två senare ansågs vara ”genuint svåra att nå”.</SPAN></P> <P class="p293 ft42"><SPAN class="ft44">42 </SPAN>Miljömålsrådet, <SPAN class="ft49">Miljömålen – når vi dem? </SPAN>(Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål, De facto 2004).</P> <P class="p149 ft5">64</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <P class="p294 ft18">att nå i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. Grunden för den ändrade bedömningen var att arbetet med att avsätta skog i naturreservat, enligt Miljömålsrådet, gick alldeles för långsamt. Rådet ansåg att detta i huvudsak berodde på allt för små resurser. För att kunna avsätta 320 000 ha skog som naturreservat till och med 2010, skulle takten, enligt rådet, i det närmaste behöva fyrfaldigas. En ny årlig uppföljning väntas i juni 2005.</P> <P class="p219 ft1">Når vi miljömålet Levande skogar?</P> <P class="p101 ft1">I Skogsstyrelsens senaste underlag till Miljömålsrådets årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen anges att Levande skogar troligen inte kommer att uppnås till år 2020, trots att delmålen till stor del bör kunna klaras.</P> <P class="p178 ft1">För biologisk mångfald beror detta främst på att många av de skogliga biologiska processerna helt enkelt tar för lång tid. På- tagliga förbättringar av den biologiska mångfalden lär inte bli synliga förrän efter 2020, även om flera grundförutsättningar för biologisk mångfald (död ved, grova träd, lövinslag och gammelskog) kommer att förbättras avsevärt.</P> <P class="p178 ft1">Luftföroreningar och lokalt höga uttag av biomassa (inkl. avverkningsrester) påverkar markens och det avrinnande vattnets surhetsgrad och hotar därmed skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga. Det är tveksamt om luftföroreningarna kommer att kunna reduceras tillräckligt till år 2020, särskilt i sydvästra Sverige. Askåterföring till skogsmark ökar men utförs ännu bara på i storleksordningen en femtedel så stor areal som den där man tar ut avverkningsrester.</P> <P class="p178 ft17">Åtgärder för att utveckla och tydliggöra skogens sociala värden, bl.a. i tätortsnära skog, har påbörjats. Åtgärderna bör kunna ge goda resultat.</P> <P class="p109 ft18">I början av januari drog en kraftig storm in över södra Sverige och orsakade de mest omfattande stormskador på skog som någonsin har registrerats i Sverige. Skogsstyrelsen gör bedömningen att stormen kommer att påverka skogsbrukets arbete, inte bara i södra Sverige, under de närmaste åren och därigenom också påverka möjligheterna att nå målen i Levande skogar.</P> <P class="p295 ft5">65</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33966x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">Skogsstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen</P> <P class="p39 ft15">I Skogsstyrelsens underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen gjordes en bedömning av förutsättningarna att uppnå Levande skogars respektive delmål.<SPAN class="ft43">43 </SPAN>Liknande bedömningar finns i det underlag som våren 2005 lämnades till Miljömålsrådet till grund för den årliga uppföljning som rådet väntas presentera i juni 2005. Skogsstyrelsens slutsatser från den fördjupade utvärderingen och i det senaste underlaget till Miljömålsrådet redovisas i följande avsnitt.</P> <P class="p149 ft1">Delmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark</P> <P class="p66 ft1">Här gjorde Skogsstyrelsen hösten 2003 bedömningen att det fortfarande var möjligt att nå målet till 2010 under förutsättning att tillräckliga medel anvisas. Vidare framhöll Skogsstyrelsen vikten av att nödvändiga organisationsförstärkningar på främst länsstyrelserna vidtas. En viktig aspekt är även att strategiarbetet och de omfattande regeringsuppdragen ska hinnas med parallellt med det pågående reservatsarbetet.</P> <P class="p139 ft14">Pedagogiska myndigheter ökar måluppfyllelsen</P> <P class="p55 ft1">Skogsstyrelsen konstaterade att när det gäller naturreservat och biotopskydd låg de hitintills skyddade arealerna väsentligt under vad som är nödvändigt för att nå målen. Här anger Skogsstyrelsen en god förståelse hos markägarna för behovet av att undanta skog från skogsbruk som en mycket viktig faktor för att målen ska kunna nås. Myndigheten framhåller också stora ekologiska och pedagogiska kunskaper hos myndigheterna som ett medel för att uppnå denna förståelse.</P> <P class="p65 ft1">Skogsstyrelsen konstaterade vidare att det finns ett behov av en sammanhållen strategi för de av samhället kontrollerade formerna för skydd av skogsmark, i huvudsak naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal.</P> <P class="p296 ft49"><SPAN class="ft44">43 </SPAN><SPAN class="ft42">Skogsstyrelsen, </SPAN>Underlag till fördjupad utvärdering 2004 av miljökvalitetsmålet Levande skogar<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2003-06-17.</SPAN></NOBR></P> <P class="p137 ft5">66</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33967x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft14">Avsättning av naturreservat kostar 1,2 miljarder per år</P> <P class="p151 ft1">Skogsstyrelsen noterade vidare att för att nå det här aktuella delmålet krävs stora statsfinansiella resurser. Att skydda ytterligare 270 000 ha som naturreservat till år 2010 kommer att kosta ungefär 9,5 miljarder kronor eller cirka 1,2 miljarder kronor årligen från år 2003 och framåt vilket skulle innebära en tredubbling av nuvarande takt.<SPAN class="ft33">44</SPAN></P> <P class="p178 ft1">En ökning av biotopskydden med ca 24 000 ha innebär, enligt Skogsstyrelsens bedömning, en kostnad på 1 400 miljoner kronor, eller ca 170 miljoner kronor per år från 2003 och framåt. Skogsstyrelsen konstaterar att under den första tredjedelen av målperioden, dvs. åren 1999 2002 har ca 20 % av målet nåtts. Skogsstyrelsen menar att takten i arbetet är en direkt konsekvens av tilldelade resurser.</P> <P class="p297 ft1">En ökning av naturvårdsavtalen med ca 35 000 ha innebär, enligt Skogstyrelsens bedömning, en total kostnad på ca 450 miljoner kronor, eller ungefär 55 miljoner kronor årligen från 2003 och framåt. Skogsstyrelsen gjorde bedömningen att förutsättningarna var goda att nå målet till år 2010, vilket skulle innebära att naturvårdsavtal sluts för ca 5 000 ha årligen förutsatt att markägarnas intresse för naturvårdsavtal bibehålls.</P> <P class="p143 ft14">Frivilliga avsättningar klarar målet</P> <P class="p220 ft12">När det gäller frivilliga avsättningarna konstaterade Skogsstyrelsen att bruttoarealen redan är i nivå eller högre än målet till år 2010. Samtidigt reser myndigheten frågetecken för långsiktigheten hos delar av avsättningarna och poängterar att synen på vad som bör betraktas som skyddsvärt även kommer att påverka utfallet.</P> <P class="p178 ft1">I det underlag som Skogsstyrelsen överlämnade till Miljömålsrådet i februari 2005 framhåller man på nytt att tillräckliga resurser för att lösa in arealen naturreservat och biotopskydd är en av de enskilt viktigaste åtgärderna från statsmakterna för att ge förutsättningar att på sikt kunna nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Skogsstyrelsen slår fast att anslagen ej är tillräckliga för att klara av delmål 1.</P> <P class="p298 ft38"><SPAN class="ft44">44 </SPAN>I det underlag som Skogsstyrelsen överlämnade till Miljömålsrådet i februari 2005 framgår det att naturreservatsdelen av delmål 1 inte avser hela Sverige utan enbart området nedanför det fjällnära området. För uppföljningen av arealen bildade naturreservat har detta, enligt Skogsstyrelsen, dock mycket liten effekt då den areal som har skyddats i det fjällnära området efter år 1998 betraktas som försumbar.</P> <P class="p299 ft5">67</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <P class="p153 ft12">Under år 2004 har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen arbetat fram ett förslag till en fördjupad nationell strategi för naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark. Strategiarbetet syftar bl.a. till att fastställa regionala arealmål för naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal, något som till stora delar hitintills saknats. Under 2005 är avsikten att strategin ska preciseras ytterligare av länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna som förväntas fastställa regionala strategier.</P> <P class="p57 ft16">Under 2004 har skogsvårdsstyrelserna avsatt knappt 1 900 ha biotopskydd och tecknat naturvårdsavtal på ca 4 000 ha skogsmark. Sedan 1998 har därmed knappt 10 000 ha biotopskydd respektive 13 400 ha naturvårdsavtal bildats. Tilldelade anslag måste öka för att målen ska kunna nås. År 2004 var anslaget 150 miljoner kronor och behöver nu öka till nivån 270 miljoner per år.</P> <P class="p300 ft16">Beträffande naturreservat har Naturvårdsverket och länsstyrelserna fr.o.m. 1999 2004 skyddat ca 72 000 ha produktiv skogsmark genom köp och intrångsersättning samt genom bidrag till kommuner och stiftelsers markförvärv. Av målet att skydda ytterligare 320 000 ha produktiv skogsmark som naturreservat har således 22,5 % säkrats genom köp och intrångsersättningar mm. Med nuvarande medelstilldelning kommer målet att nås först år 2018.</P> <P class="p56 ft16">För de frivilliga avsättningarna ser situationen relativt ljus ut. Redan år 2002 var en areal på ca 990 000 ha skogsmark frivilligt avsatt. Långsiktigheten och kvaliteten i många avsättningar är dock osäker, vilket innebär att också bedömningen av om delmålet nås blir osäker. Under år 2004 har Skogsstyrelsen arbetat fram en förbättrad metod att följa de frivilliga avsättningarnas utveckling. Datainsamling påbörjas under år 2005 med målet att en god bild ska kunna ges till den fördjupade utvärderingen år 2008. Kvaliteten på materialet kommer till stor del att bero på skogsbrukets öppenhet att redovisa sina frivilliga avsättningar. Hitintills har den öppenheten varit begränsad vilket utgör ett stort problem.</P> <P class="p35 ft1">Delmål 2 Förstärkt biologisk mångfald</P> <P class="p66 ft1">Skogsstyrelsens sammanfattande bedömning var i det senaste underlaget till Miljömålsrådet att frågan om hur skogsskötseln bedrivs är avgörande för om delmålet nås. Det handlar exempelvis om vilka bestånd som väljs för avverkning, samt i vad mån träd som dör tillåts vara kvar i skogen.</P> <P class="p301 ft5">68</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <P class="p100 ft14">Hård död ved</P> <P class="p103 ft12">Skogsstyrelsen gör bedömningen att målet om hård död ved ”högst sannolikt” kommer att nås. Den avgörande faktorn för detta är, enligt Skogsstyrelsens bedömning, emellertid i hur stor utsträckning skogsbruket kommer att tillvarata den volym träd som dör spontant i skogarna. Vidare anser Skogsstyrelsen att kunskapen och förståelsen för betydelsen av hård död ved för den biologiska mångfalden måste öka bland de vedhuggare som ”tar hand om” döda träd som har lämnats kvar efter en avverkning. Skogsstyrelsen anser att det sannolikt behövs riktad rådgivning mot vedhuggarna på detta tema. Skogstyrelsen betonar också att balansen mellan en ökad volym hård död ved och skogsskadefrågorna måste följas noggrant även i fortsättningen.</P> <P class="p224 ft14">Äldre lövrik skog</P> <P class="p101 ft1">Skogsstyrelsen anser att chanserna är goda att målet om ökning av arealen äldre lövrik skog till år 2010 kan nås. Här är den avgörande faktorn hur skogsskötseln utformas de närmaste åren. Skogsstyrelsen anser bl.a. riktade rådgivningsinsatser till skogsbruket kan behövas.</P> <P class="p302 ft1">Skogsstyrelsen anger också att det i vissa fall kan strida mot Skogsvårdslagen att gallra fram ett lövrikare bestånd i äldre skog. Myndigheten betonar mot den bakgrunden vikten av att vissa undantagsmöjligheter till den aktuella bestämmelsen utvidgas i linje med tidigare förslag från Skogsstyrelsen.</P> <P class="p143 ft14">Gammal skog</P> <P class="p106 ft12">Skogsstyrelsen anger att valet av bestånd för föryngringsavverkning är avgörande för om målet om en större andel gammal skog kommer att nås. Enligt myndighetens bedömning kommer arealen gammal skog att öka mer än vad målet anger om nuvarande trend håller i sig och möjligheterna att nå målet bedöms således som mycket goda. Riktade rådgivningsinsatser kan, enligt Skogsstyrelsen, ändå bli aktuella.</P> <P class="p143 ft14">Föryngring av lövskog</P> <P class="p112 ft5">69</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <P class="p167 ft1">Ett av sektorsmålen innebär att SVO ska agera för att öka den röjda arealen. Det finns, enligt Skogsstyrelsen, emellertid en risk att målet om en ökad röjningsnivå verkar hämmande på målet om en ökad areal föryngring av lövskog. Hur röjningsingreppen görs och de trädslag som lämnas kommer i stor utsträckning att vara avgörande för om målet kommer att nås.</P> <P class="p40 ft1">Skogsstyrelsen framhåller samtidigt att klövviltets betesskador utgör ett stort problem för lövföryngringar och att frågan om en minskning av viltstammarna också är central för att målet ska kunna uppnås.</P> <P class="p49 ft1">Delmål 3 Skydd för kulturmiljövärden</P> <P class="p39 ft1">Skogsstyrelsens sammantagna bedömning är att möjligheten att nå detta delmål är liten. Huvudförklaringarna är att de nuvarande skadenivåerna på fornlämningar och övriga kulturlämningar är omfattande. Många av lämningarna är dessutom okända. Kunskaperna om kulturmiljövärdena ökas bl.a. genom projektet Skog och Historia, men enligt Skogsstyrelsens bedömning gör de begränsade resurserna att det kommer att ta mellan 25 och 35 år innan hela landet är täckt av denna inventering.</P> <P class="p65 ft1">Utöver ökade kunskaper pekar Skogsstyrelsen på flera ytterligare åtgärder som krävs för att delmålet ska nås. Bland dessa åtgärder märks bl.a. ett förbättrat samarbete mellan de olika ansvariga myndigheterna liksom mellan myndigheter, skogsbrukare och övriga aktörer. Vidare anser man att det krävs en omfattande kompetenshöjning på bredd och djup hos Skogsvårdsstyrelserna liksom en ökad kunskap och förståelse hos skogsbrukets aktörer. Skogsstyrelsen anser också att arbetet med att göra data från befintliga inventeringar lätt tillängliga för markägare, entreprenörer och myndigheter måste påskyndas. Markberedningsmetoderna behöver dessutom anpassas och utvecklas. Avslutningsvis efterfrågas ökade resurser hos skogsvårdsstyrelserna och länsstyrelserna.</P> <P class="p193 ft1">Även i det senaste underlaget till Miljömålsrådet anger Skogsstyrelsen att skadenivån fortfarande är hög för kända forn- och kulturlämningar och fortsatta insatser för kunskapsuppbyggnad, utbildning och information behövs.</P> <P class="p49 ft1">Delmål 4 Åtgärdsprogram för hotade arter</P> <P class="p303 ft5">70</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <P class="p304 ft1">Åtgärdsprogram för hotade arter kommer, enligt Skogsstyrelsens bedömning att finnas till år 2005. Målet kommer således att nås.</P> <P class="p305 ft1"><SPAN class="ft1">4.2.9</SPAN><SPAN class="ft53">Åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar</SPAN></P> <P class="p80 ft1">Skogsstyrelsen har i sitt underlag till fördjupad prövning avseende perioden 2003 2006 föreslagit ett antal åtgärder och styrmedel som ska bidra till att Levande skogar uppnås.</P> <P class="p145 ft1">Fler fältbesök före avverkning</P> <P class="p80 ft1">Större möjligheter för skogsvårdsstyrelserna att göra fältbesök före avverkning ses av Skogsstyrelsen som ett effektivt sätt att bl.a. förbättra kultur- och miljöhänsynen. I underlaget till miljömålsrådets årliga uppföljning år 2005 konstaterar Skogsstyrelsen att åtgärden förutsätter en ökning av anslaget vilket inte skett. Samtidigt framhåller Skogsstyrelsen att det pågår ett arbete med att förfina urvalet av vilka avverkningsanmälningar som kan behöva besökas i fält.</P> <P class="p306 ft1">Åtgärder mot markförsurning och för en uthållig skogsproduktion i hela landet</P> <P class="p106 ft16">Skogsstyrelsen har föreslagit ett åtgärdsprogram mot markförsurning och för ett hållbart brukande av skogsmarken. Programmet innefattar åtgärder som kalkning av skogsmark och s.k. askåterföring. Förslaget innebar en satsning på totalt 90 miljoner kronor under tre år. För år 2005 har 10 miljoner kronor beviljats. Detta innebär att aktiva kalkspridningsåtgärder kan återupptas samt att utredningar och forskning kring skogsbruksåtgärders inverkan på försurningen av skogsmark kan startas. Vidare bedrivs arbete för att öka askåterföringen i regioner där uttagen av avverkningsrester är stora. SVO arbetar även med kunskapsutveckling och kunskapsspridning om hur skogsbruk kan försämra kvaliteten i avrinnande vatten och vilka motåtgärder som står till buds.</P> <P class="p254 ft1">Resurser för naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal</P> <P class="p307 ft5">71</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <P class="p136 ft12">Skogsstyrelsen anser att länsstyrelsernas arbete med avsättande av naturreservat bör förstärkas liksom resurser till skogsvårdsstyrelsernas arbete med biotopskydd och naturvårdsavtal. Vidare anser myndigheten att arbetsformer och skötselmetoder för att se till att de skötselkrävande biotopernas naturvärden bevaras behöver utvecklas. Även tillsynen av biotopskydd och naturvårdsavtal behöver, enligt Skogsstyrelsen, utvecklas och operationaliseras. Möjligheten att träffa naturvårdsavtal bör utvidgas till att omfatta även kulturmiljöobjekt.</P> <P class="p139 ft1">Utvecklad inventering av nyckelbiotoper</P> <P class="p138 ft1">Skogsstyrelsen anser att det råder ett stort behov av fortsatta kompletterings- och utvecklingsinsatser avseende nyckelbiotopsinventeringen. En god kännedom om var nyckelbiotoperna finns är, enligt Skogsstyrelsen, viktig för att undvika att nyckelbiotoper förstörs i samband med skogsbruksåtgärder.</P> <P class="p49 ft1">LandskapsEkologiska Kärnområden (LEKO) i hela landet</P> <P class="p138 ft1">Skogsstyrelsen gör bedömningen att LEKO är en mycket verkningsfull och för samhället kostnadseffektiv modell för bevarande av naturvärden. Arbetssättet bör därför, enligt myndighetens uppfattning, genomföras i lämpliga områden i hela landet.</P> <P class="p308 ft17">Förstärkta rådgivningsinsatser om fasta fornlämningar och övriga värdefulla kulturlämningar i skogen</P> <P class="p161 ft12">Projektet ”Skog och Historia” måste, enligt Skogsstyrelsen, tillföras resurser för att delmål 3 ska kunna uppnås. Därutöver behöver rådgivnings- och informationsinsatserna till skogsbruket förstärkas. Arbetet att göra data från befintliga inventeringar lätt tillgängliga för markägare, entreprenörer och myndigheter måste påskyndas. Kompetensen inom SVO och skogsnäringen måste höjas. Markberedningsmetoderna måste anpassas och utvecklas.</P> <P class="p57 ft15">I Skogsstyrelsens senaste underlag till Miljömålsrådets årliga utvärdering konstateras det att ”Skog och historia” inte har beviljats några anslag. Däremot bedrivs en omfattande inventeringsverksamhet inom ramen för projektet ”Gröna jobb”. Skogsstyrelsen anger att denna lösning förvisso är bra men att den inte fullt ut</P> <P class="p137 ft5">72</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <P class="p142 ft1">kommer att kunna ersätta en reguljär ”Skog och <NOBR>historia”-inven-</NOBR> tering.</P> <P class="p309 ft1">Minska viltbetesskadorna</P> <P class="p310 ft1">Klövviltets betestryck behöver minska för att det ska vara möjligt att öka lövskogsandelen. Enligt Skogsstyrelsen behövs det bättre underlag som kan ligga till grund för riktade informationsinsatser till skogsägarna om bl.a. viltvårdsanpassad skogsskötsel. Skogsstyrelsen betonade också vikten av att det tas fram mål med koppling till klövviltstammarnas framtida storlek.</P> <P class="p311 ft1">Insatser för att lyfta fram skogens sociala värden</P> <P class="p130 ft1">För att lyfta fram skogens sociala värden behövs det, enligt Skogsstyrelsen, information och rådgivning om skog och miljö till såväl skogsägare som allmänhet.</P> <P class="p312 ft1">Under år 2004 har ett antal utvecklingsprojekt bedrivits, bl.a. med stöd av <NOBR>EU-Life.</NOBR> Arbete runt de tätortsnära skogarna har prioriterats. SVOs avsikt är att teckna samarbetsdokument med minst 80 % av kommunerna med tätorter &gt;10 000 invånare för att tätortsnära skog bättre ska tillgodose människors behov av rekreation. Även de ”nya svenskarnas” inställning till och behov av skog har studerats. SKS avser lämna ytterligare förslag till åtgärder under år 2005.</P> <P class="p311 ft1">Förändringar av Skogsvårdslagen</P> <P class="p313 ft1">Undantagsmöjligheten till 10 § första stycket skogsvårdslagen (SVL) bör, enligt Skogsstyrelsen, kompletteras med avverkning som sker för att bevara eller utveckla särskilda naturvärden. Detta skulle gagna möjligheterna att uppnå målet om en ökad areal äldre lövrik skog.</P> <P class="p143 ft1">Ett nytt förhållningssätt till avvägningen produktion miljö</P> <P class="p80 ft1">Under år 2004 har Skogsstyrelsen utarbetat ett nytt förhållningssätt till hur man ska göra avvägningen mellan skogspolitikens jämställda miljö- och produktionsmål. Ansatsen betecknas <NOBR>”80-10-10”</NOBR> och avser avvägningen på den nationella nivån.</P> <P class="p314 ft5">73</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <P class="p180 ft1">Tanken är i grova drag att det på 80 % av skogsmarken ska bedrivas ett produktionsskogsbruk efter de huvudsakliga riktlinjer som finns i dag. På 10 % ska produktionsskogsbruk bedrivas med s.k. förstärkt hänsyn. På den återstående tiondelen av skogsmarken ska naturvårdsmålen tillåtas dominera helt. Arealerna består i allt väsentligt av skog inom befintligt områdesskydd och de beslutade målen för formellt skydd enligt Levande skogar. Därtill kommer skogsbrukets frivilliga avsättningar, inklusive nödvändig hänsyn till nyckelbiotoper.</P> <P class="p65 ft1">I Skogsstyrelsens arbete med att säkerställa att Levande skogar uppnås kommer myndigheten de närmaste åren att fokusera sina åtgärder på den tiondel av skogsmarkens som kräver förstärkt hänsyn. Bland framtida åtgärder som Skogsstyrelsen planerar kan följande nämnas:</P> <P class="p285 ft14"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft71">Tillskapande av ett nytt naturvårdsinstrument. </SPAN><SPAN class="ft1">Avsikten är att hitta ett kostnadseffektivt instrument för hela fastigheter som kan bidra till att bevara och utveckla naturvärden. En utgångspunkt är att finansiering kan ske via det landsbygdsutvecklingsprogram som ska börja gälla från år 2007.</SPAN></P> <P class="p315 ft14"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft71">Projekt om brukande av kontinuitetsskogar. </SPAN><SPAN class="ft1">Under år 2004 har Skogsstyrelsen presenterat en förstudie om s.k. kontinuitetsskogar. Från år 2005 har Skogsstyrelsen beviljats anslag om</SPAN></P> <P class="p316 ft1">5 miljoner årligen i tre år för att kartlägga skogar med lång kontinuitet och för att utveckla metoder som syftar till att bibehålla naturvärdena i dessa skogar.</P> <P class="p317 ft31"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft72">Avtal för andra ändamål än naturvård. </SPAN><SPAN class="ft18">Det finns, enligt Skogsstyrelsen, uttalade behov av avtalsbaserade lösningar för exempelvis rennäring, tätortsnära skog, kulturmiljövård m.m.</SPAN></P> <P class="p318 ft5">74</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33975x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft0">5 SVO en översikt</P> <P class="p319 ft19"><SPAN class="ft19">5.1</SPAN><SPAN class="ft32">Allmänt</SPAN></P> <P class="p310 ft18">Skogsvårdsorganisationen (SVO) är en så kallad koncernmyndighet som består av chefsmyndigheten Skogsstyrelsen och tio regionala skogsvårdsstyrelser. Varje skogsvårdsstyrelse är indelad i skogsvårdsdistrikt, vid utgången av 2004 uppgick de till 62 stycken. Dessutom tillkommer skogsvårdsstyrelsen på Gotland som t.o.m. 2006 ingår i Länsstyrelsen i ett försök med vidgad samordnad länsförvaltning. I medeltal under 2004 hade SVO 1 218 anställda, varav 25 % var kvinnor och 75 % var män. Medelåldern var 49 år.<SPAN class="ft45">45</SPAN></P> <P class="p320 ft38"><SPAN class="ft44">45 </SPAN>Fakta i detta kapitel är, om inte annat anges, hämtade från Skogsstyrelsens årsredovisning av Skogsvårdorganisationens verksamhet 2004 samt Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Skogsstyrelsen (Regeringsbeslut II 40).</P> <P class="p148 ft5">75</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33976x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft3">Figur 5.1 Skogsvårdsorganisationens organisation</P> <P class="p321 ft3">Skogspolitik</P> <P class="p322 ft3">Balans mellan produktion och miljö</P> <P class="p323 ft3">Frihet under ansvar</P> <P class="p324 ft3">Regeringen</P> <P class="p325 ft3">Näringsdepartementet</P> <P class="p326 ft3">Infrastrukturministern</P> <P class="p327 ft3">Skogsstyrelsen</P> <P class="p328 ft3">Chefsmyndighet</P> <P class="p329 ft73">10* Skogsvårdsstyrelser 62** skogsvårdsdistrikt</P> <P class="p330 ft3">Regionala myndigheter</P> <P class="p331 ft3">Våra målgrupper</P> <P class="p332 ft3">Skogsägare, skogsbruket, allmänheten</P> <P class="p12 ft3"><SPAN class="ft3">*</SPAN><SPAN class="ft74">På Gotland ingår skogsvårdsstyrelsen i Länsstyrelsen.</SPAN></P> <P class="p94 ft3"><SPAN class="ft3">**</SPAN><SPAN class="ft75">Avser situationen vid utgången av 2004.</SPAN></P> <P class="p333 ft3">Källa: www.svo.se</P> <P class="p334 ft15">SVO:s uppgift är att verka för att den svenska skogsnäringen utvecklas enligt den av regering och riksdag beslutade skogspolitiken. Verksamheten består av såväl anslagsfinansierade myndighetsuppgifter som avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.</P> <P class="p180 ft1">Myndighetsuppgifterna utgörs, enligt regleringsbrevet för 2005, av bl.a.</P> <P class="p335 ft15"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft76">utövande av lagtillsyn enligt skogsvårdslagen (1979:419) och delar av miljöbalken (1998:808),</SPAN></P> <P class="p167 ft11"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft66">rådgivning, utbildning och information till i huvudsak skogsägare men också till allmänheten,</SPAN></P> <P class="p336 ft15"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft76">inventering, uppföljning och utvärdering av skogstillståndet inklusive miljöhänsyn,</SPAN></P> <P class="p167 ft12"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft77">hantering av ekonomiska stöd till skogsbruket, bl.a. ädellövskogsstödet och</SPAN></P> <P class="p337 ft5">76</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33977x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft12"><SPAN class="ft78">• </SPAN>övriga myndighetsuppgifter som t.ex. att bevaka <NOBR>EU-arbetet</NOBR> och övrigt internationellt arbete för regeringskansliets räkning samt att bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås.</P> <P class="p338 ft1">Uppdragsverksamheten består av:</P> <P class="p339 ft15"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft79">uppdrag åt skogsbruket bl.a. framställning av ”Gröna skogsbruksplaner”, stämpling av rotposter, inventering, värdering av skog, utbildning av skogsägare,</SPAN></P> <P class="p142 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">uppdrag år arbetsmarknadsmyndigheterna, under 2004 främst inom ramen för satsningen på ”Gröna jobb”,</SPAN></P> <P class="p157 ft15"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft79">uppdrag åt övriga, t.ex. uppdrag åt kommuner, andra myndigheter, affärsdrivande verk.</SPAN></P> <P class="p340 ft3">Figur 5.2 De operativa tjänstgöringsdagarnas fördelning på respektive verksamhetsgren 2004 (procent)</P> <P class="p341 ft80">Rådgivning, utbildning och information: 17%</P> <P class="p342 ft81">Uppdrag: 43%</P> <P class="p343 ft82">Lagtillsyn: 17%</P> <P class="p344 ft83">Inventering, uppföljning och</P> <P class="p345 ft84">utvärdering: 6%</P> <P class="p346 ft5">Övriga</P> <P class="p347 ft82">myndighetsuppgifter: <SPAN class="ft85">Statligt stöd m.m.: 8% </SPAN>9%</P> <P class="p81 ft3">Källa: Skogsstyrelsens årsredovisning av SVO:s verksamhet 2004.</P> <P class="p348 ft18">Figur 5.2 visar de operativa tjänstgöringsdagarnas (skogsvårdsstyrelserna exklusive Skogsstyrelsen) fördelning på verksamhetsgrenar år 2004. Den största skillnaden jämfört med 2003 är att uppdragsverksamheten har ökat med 7 procentenheter, till 43 %. Ökningen beror huvudsakligen på satsningen på s.k. ”Gröna jobb”.</P> <P class="p236 ft5">77</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33978x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft3">Figur 5.3 Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet myndighetsuppgifter</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-147px;margin-bottom:0px;" class="p349 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-147px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:147px;" class="p349 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-74px;margin-top:74px;margin-right:-73px;margin-bottom:73px;" class="p349 ft42"><![endif]>Tjänstgöringsdagar</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p350 ft42">50 000</P> <P class="p351 ft42">45 000</P> <P class="p352 ft42">40 000</P> <P class="p351 ft42">35 000</P> <P class="p351 ft42">30 000</P> <P class="p351 ft42">25 000</P> <P class="p352 ft42">20 000</P> <P class="p351 ft42">15 000</P> <P class="p351 ft42">10 000</P> <P class="p353 ft42">5 000</P> <P class="p354 ft42">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr20 td38"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-24px;margin-bottom:0px;" class="p355 ft86"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:24px;" class="p355 ft86"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:12px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p355 ft86"><![endif]>1991/92</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-38px;margin-bottom:0px;" class="p356 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:22px;" class="p356 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:11px;margin-right:-27px;margin-bottom:11px;" class="p356 ft87"><![endif]>1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p356 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:22px;" class="p356 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:11px;margin-right:-26px;margin-bottom:11px;" class="p356 ft87"><![endif]>1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:15px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p356 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:22px;" class="p356 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:11px;margin-right:-26px;margin-bottom:11px;" class="p356 ft87"><![endif]>1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:16px;margin-top:0px;margin-right:-38px;margin-bottom:0px;" class="p356 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:22px;" class="p356 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:11px;margin-right:-27px;margin-bottom:11px;" class="p356 ft87"><![endif]>1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-12px;margin-right:-21px;margin-bottom:12px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-12px;margin-right:-13px;margin-bottom:20px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-8px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="p357 ft88"><![endif]>1997</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-12px;margin-right:-21px;margin-bottom:12px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-12px;margin-right:-13px;margin-bottom:20px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-8px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="p357 ft88"><![endif]>1998</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-12px;margin-right:-22px;margin-bottom:12px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-12px;margin-right:-14px;margin-bottom:20px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-8px;margin-right:-18px;margin-bottom:16px;" class="p357 ft88"><![endif]>1999</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-12px;margin-right:-21px;margin-bottom:12px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-12px;margin-right:-13px;margin-bottom:20px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-8px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="p357 ft88"><![endif]>2000</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-12px;margin-right:-21px;margin-bottom:12px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-12px;margin-right:-13px;margin-bottom:20px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-8px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="p357 ft88"><![endif]>2001</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-12px;margin-right:-22px;margin-bottom:12px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-12px;margin-right:-14px;margin-bottom:20px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-8px;margin-right:-18px;margin-bottom:16px;" class="p357 ft88"><![endif]>2002</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-12px;margin-right:-21px;margin-bottom:12px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-12px;margin-right:-13px;margin-bottom:20px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-8px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="p357 ft88"><![endif]>2003</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-12px;margin-right:-21px;margin-bottom:12px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-12px;margin-right:-13px;margin-bottom:20px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-8px;margin-right:-17px;margin-bottom:16px;" class="p357 ft88"><![endif]>2004</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-12px;margin-right:-22px;margin-bottom:12px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-12px;margin-right:-14px;margin-bottom:20px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-8px;margin-right:-18px;margin-bottom:16px;" class="p357 ft88"><![endif]>2005</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p358 ft38"><INGENBILD zsrc="GTB33978xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GTB33978xi3.jpg/" id="inl_img2"> Rådgivning, utbildning och information, inkl. EU</P> <P class="p358 ft38"><INGENBILD zsrc="GTB33978xi4.jpg/" id="inl_img3"> Lagtillsyn</P> <P class="p358 ft40"><INGENBILD zsrc="GTB33978xi5.jpg/" id="inl_img4"> Övriga myndighetsuppgifter</P> <P class="p358 ft38"><INGENBILD zsrc="GTB33978xi6.jpg/" id="inl_img5"> Statligt stöd</P> <P class="p358 ft42"><INGENBILD zsrc="GTB33978xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GTB33978xi8.jpg/" id="inl_img7"> Inventering, uppföljning och utvärdering</P> <P class="p359 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p360 ft1">Figur 5.3 visar myndighetsuppgifternas fördelning på de olika verksamhetsgrenarna över tiden.</P> <P class="p226 ft19"><SPAN class="ft19">5.2</SPAN><SPAN class="ft32">Skogsstyrelsen</SPAN></P> <P class="p53 ft18">Skogsstyrelsen ansvarar för kontakter med regering och departement samt med andra myndigheter och organisationer på riksnivå. Skogsstyrelsen har som uppgift att leda och samordna skogsvårdsstyrelsernas verksamhet. Tillsammans med skogsvårdsstyrelserna verkar Skogsstyrelsen för skogsnäringens utveckling och att skogsbruket ska nå skogspolitikens mål. I uppgifterna ingår också att, i enlighet med myndighetens sektorsansvar för miljön, verka för en rik och varierande skogsmiljö i samarbete med skogsbruket och miljövårdens företrädare, att ta fram och analysera prognoser för</P> <P class="p361 ft5">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33979x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p263 ft1">skogens och skogsbrukets utveckling och att övervaka virkesmätning.<SPAN class="ft33">46</SPAN></P> <P class="p362 ft18"><SPAN class="ft89">• </SPAN>Skogsstyrelsens styrelse utses av regeringen och ska, i enlighet med verksförordningen<SPAN class="ft90">47 </SPAN>besluta i vissa frågor och har i övrigt en rådgivande funktion. Styrelsen består av generaldirektören, som är ordförande, åtta andra ledamöter samt två personalrepresentanter.</P> <P class="p363 ft1">För granskning av den interna kontrollens och styrningens effektivitet inom SVO finns en internrevisor som lyder under Skogsstyrelsens styrelse.</P> <P class="p172 ft1">Verksledningen består av generaldirektör och överdirektör.</P> <P class="p364 ft1">I ledningsgruppen för Skogsstyrelsen ingår generaldirektören, överdirektören samt stabschefen och de nio enhetscheferna vid Skogsstyrelsen. I SVO:s ledning ingår generaldirektör, överdirektör, stabschef samt länsjägmästarna som är chefer över respektive skogsvårdsstyrelse. Vid Skogsstyrelsen finns tio enheter (figur 5.4). Respektive enhetschef ansvarar för att arbetsuppgifter och ärenden fullföljs och för samordning inom Skogsstyrelsen och med skogsvårdsstyrelserna.</P> <P class="p365 ft38"><SPAN class="ft36">46</SPAN><SPAN class="ft37">www.svo.se.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">47</SPAN><SPAN class="ft41">Verksförordning (1995:1322).</SPAN></P> <P class="p148 ft5">79</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr14 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td39"><SPAN class="p30 ft3">Figur 5.4</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td40"><SPAN class="p27 ft3">Skogsstyrelsens organisation</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td41"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td42"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td43"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td42"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td44"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td45"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td46"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td42"><SPAN class="p30 ft94">Styrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td48"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td42"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td49"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p16 ft88">Internrevision</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td50"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td51"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p366 ft42">Verksledning</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td39"><SPAN class="p366 ft88">Generaldirektör</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td41"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td42"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td48"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td42"><SPAN class="p366 ft96">stf GD</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td49"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td45"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td50"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td42"><SPAN class="p30 ft94"><NOBR>UV-stab</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td48"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td42"><SPAN class="p366 ft94"><NOBR>GD-stab</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td49"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td54"><SPAN class="p16 ft38">Internationella sekretariatet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td55"><SPAN class="p30 ft88">Samordning och koordinering</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td56"><SPAN class="p366 ft97">Stödfunktion till GD</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td55"><SPAN class="p16 ft42">Internationella myndighets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td55"><SPAN class="p30 ft42">av uppdragsverksamheten.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td56"><SPAN class="p366 ft42">Planering och uppföljning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td55"><SPAN class="p16 ft3">uppgifter och uppdrag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr23 td55"><SPAN class="p30 ft42">Samordning av finansiering</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p366 ft97">inom SVO</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td55"><SPAN class="p30 ft3">via EU:s olika fonder och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td56"><SPAN class="p366 ft3">Verksamhetsutveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td41"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td39"><SPAN class="p30 ft3">program</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td56"><SPAN class="p366 ft3">Jurist- och registrators-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td41"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td51"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p366 ft97">funktion</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td41"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td48"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p366 ft3">Presstjänst</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td49"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td45"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td43"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td42"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td44"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td45"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td46"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p366 ft96">Analys-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td47"><SPAN class="p30 ft96">Ekonomi-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p30 ft96">IT-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td47"><SPAN class="p30 ft96">Miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td52"><SPAN class="p367 ft96">Personal-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p30 ft40">Informations-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p367 ft40">Skogsskötsel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p366 ft94">enheten</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p30 ft94">enheten</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td48"><SPAN class="p30 ft94">enheten</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p30 ft94">enheten</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td49"><SPAN class="p367 ft94">enheten</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p30 ft94">enheten</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p367 ft94">enheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td57"><SPAN class="p366 ft94">Statistik</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td47"><SPAN class="p30 ft94">Ekonomi</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p30 ft88">Infoförsörjning</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td47"><SPAN class="p30 ft38">Markanvänd-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td52"><SPAN class="p367 ft88">Personalfrågor</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p30 ft38">Rådgivnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td53"><SPAN class="p367 ft38">Beståndsvård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p366 ft3">Studier</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p30 ft42">Redovisning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p30 ft42">Infohantering</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p30 ft3">ning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p367 ft42">Kompetens-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td58"><SPAN class="p30 ft3">frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p367 ft3">Generell</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p366 ft3">Analyser</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p30 ft3">Budget</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p30 ft42">Metodutveck-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p30 ft3">Kulturmiljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p367 ft3">försörjning,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td58"><SPAN class="p30 ft3">Information</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p367 ft3">miljöhänsyn</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td57"><SPAN class="p366 ft97">Tillsyn</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p30 ft97">Uppföljning</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td51"><SPAN class="p30 ft97">ling</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p30 ft82">vård, skogens</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p367 ft97">kompetens-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p30 ft97">Webb</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p367 ft42">Skogsgenetik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p366 ft42">Inventeringar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p30 ft3">bokslut</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p30 ft82">Systemutveck-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p30 ft88">sociala värden</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p367 ft3">utveckling</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td58"><SPAN class="p30 ft88">Bokproduktion</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p367 ft42">Skogsodlings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p366 ft42">Uppföljningar</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p30 ft3">ling</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p30 ft3">Vatten</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p367 ft3">Löne- och</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td58"><SPAN class="p30 ft3">Försäljning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p367 ft3">material</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td57"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td51"><SPAN class="p30 ft97">Drift</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p30 ft97">Nyckelbio-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p367 ft97">avtalsfrågor</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p30 ft42">Tidningspro-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p367 ft42">Skogsskador</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p30 ft42">toper, biotop-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td58"><SPAN class="p30 ft3">duktion</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p367 ft3">Lagfrågor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td57"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td51"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td47"><SPAN class="p30 ft3">skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td52"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td58"><SPAN class="p30 ft3">Profilfrågor</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td53"><SPAN class="p367 ft3">Klimatfrågor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td57"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td51"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td47"><SPAN class="p30 ft97">Naturvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td58"><SPAN class="p9 ft93">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p367 ft42">Näringsbalans</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td48"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p30 ft3">avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td49"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr12 td62"><SPAN class="p30 ft3">Källa: www.svo.se</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td63"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td27"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p368 ft1">Skogsstyrelsen har inrättat fem rådgivande organ för mer permanent bruk. De rådgivande organen är Nationella sektorsrådet för skogliga frågor, Centrala Skogsskyddskommittén, Centrala frö- och plantrådet, Samrådsgruppen skogsbruk/rennäring samt Rådgivande gruppen för skoglig analysverksamhet.</P> <P class="p369 ft19"><SPAN class="ft19">5.3</SPAN><SPAN class="ft32">Skogsvårdsstyrelserna</SPAN></P> <P class="p370 ft15">Skogsvårdsstyrelserna är regionala myndigheter och svarar för att skogspolitiken omsätts i praktiskt handlande. De ansvarar för kontakter med myndigheter och organisationer på länsplanet och den lokala nivån. Varje skogsvårdsstyrelse ska inom sitt geografiska område följa skogsbrukets tillstånd och utveckling samt vidta eller föreslå lämpliga åtgärder för att åstadkomma en ändamålsenlig</P> <P class="p309 ft5">80</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33981x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">utveckling. Verksamheten leds av en länsjägmästare som utses av regeringen. Skogsvårdsstyrelserna är egna myndigheter i juridisk mening och har en egen styrelse med begränsat ansvar.</P> <P class="p312 ft1">Huvuddelen av fältverksamheten utförs på de 62 skogsvårdsdistrikten<SPAN class="ft14">. </SPAN>Totalt finns skogsvårdsstyrelserna representerade på 120 orter i Sverige.</P> <P class="p177 ft1">Skogsvårdsstyrelsernas regioner och distrikt arbetar med lagtillsyn, rådgivning, inventering, information och stöd till skogsägare och arbetsmarknadsmyndigheter m.fl. i planering och genomförande av skogliga arbeten. De ansvarar också för tillämpningen av miljöbalkens biotopskydd på mark som omfattas av skogsvårdslagen. Distrikten har kontakter med lokala och kommunala intressen och har ansvaret för information till skogsägare och andra intressenter i det lokala skogsbruket.<SPAN class="ft33">48</SPAN></P> <P class="p371 ft19"><SPAN class="ft19">5.4</SPAN><SPAN class="ft32">SVO:s historia</SPAN></P> <P class="p372 ft12">Bildandet av skogsvårdsstyrelserna skedde i samband med att Sveriges första skogsvårdslag beslutades 1903 och infördes 1905. Till följd av en snabb befolkningsexplosion och misshushållning med skogens resurser rådde kring förra sekelskiftet en akut brist på skog. Skogsvårdslagen och skogsvårdsstyrelserna infördes för att säkra tillgången på skog för framtiden. Skogsvårdslagen har, sedan den infördes, varit uppbyggd så att åtgärderna i första hand skulle utföras frivilligt, något som fortfarande präglar verksamheten.<SPAN class="ft35">49 </SPAN>Skogsvårdsstyrelserna förstatligades 1981 och blev en med Skogsstyrelsen gemensam organisation Skogsvårdsorganisationen (SVO).</P> <P class="p373 ft16">Antalet anställda inom SVO minskade med 49 % under perioden 1990 2004. Två större omorganisationer av skogsvårdsstyrelserna har genomförts, 1994 i direkt anslutning till det skogspolitiska beslutet och 1996 97, då de länsvisa skogsvårdsstyrelserna upphörde och en regionalisering genomfördes. Resurser har förts ut till skogsvårdsdistrikten och stabsfunktionerna på skogsvårdsstyrelserna har minskat i volym. En stor del av den personalminskning som skedde i anslutning till 1993 års skogspolitiska beslut berodde på avvecklingen av frö- och plantverksamheten, som då bolagiserades. I samma veva lades den översiktliga skogsbruksplanläggningen, ÖSI, ned och de administrativa funktionerna reducerades.</P> <P class="p374 ft38"><SPAN class="ft36">48</SPAN><SPAN class="ft37">www.svo.se</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">49</SPAN><SPAN class="ft41">Ekelund & Hamilton, Skogsstyrelsen, Skogspolitisk historia. Rapport 8A, 2001.</SPAN></P> <P class="p148 ft5">81</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <P class="p94 ft19"><SPAN class="ft19">5.5</SPAN><SPAN class="ft32">Nätverk</SPAN></P> <P class="p43 ft1">Tolv nationella nätverk bereder och förankrar frågor som ligger inom SVO:s verksamhetsområde i syfte att driva verksamheten framåt. Nätverken leds av en enhetschef eller motsvarande på SKS. Det finns tre olika typer av nationella nätverk:</P> <P class="p375 ft15"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft65">Ämnesnätverk </SPAN>är strategiska och arbetar konsultativt gentemot de verksamhetsorienterande nätverken inom områdena skogsproduktion, naturvård, kulturmiljövård och sociala värden</P> <P class="p92 ft12"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft62">Verksamhetsorienterade nätverk </SPAN>är operativa och arbetar främst med samordning, kvalitetssäkring och utveckling inom områdena lag, <NOBR>rådgivning-information-förlag,</NOBR> uppdrag och inventering/uppföljning</P> <P class="p92 ft15"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft65">Övriga nätverk </SPAN>är stödjande och arbetar med intern samordning, utveckling och konsultativt arbetet inom områdena personal, ekonomi, IT och verksamhetsuppföljning.</P> <P class="p376 ft1">Det finns också regionala nätverk vars uppbyggnad, roll och funktion varierar mellan olika skogsvårdsstyrelser.</P> <P class="p377 ft5">82</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33983x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft0">6 SVO:s interna styrning</P> <P class="p378 ft19">Sammanfattning</P> <P class="p379 ft1">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p380 ft1">Jag vill understryka vikten av att uppföljningsarbetet förstärks inom SVO. Jag anser också att det vore värdefullt för den interna styrningen och kontrollen om ledamöterna av Skogsstyrelsens ledningsgrupp var mer synliga ute på de regionala myndigheterna för att motverka den känsla av avstånd mellan Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna som har uttryckts av flera anställda.</P> <P class="p381 ft1">Jag är positiv till de nätverk som finns inom SVO men vill understryka vikten av att deras roll kontinuerligt diskuteras i myndigheten. Vidare förutsätter jag att Skogsstyrelsen beaktar de synpunkter som framkommit i Ekonomistyrningsverkets (ESV) genomgång av SVO:s interna styrning.</P> <P class="p382 ft1">Utredningens underlag</P> <P class="p383 ft1">I utredningens underlag redovisas den genomgång av SVO:s interna styrning som ESV gjorde på uppdrag av Skogsutredningen 2004 i mars 2005. Frågor som tas upp är t.ex. vilka styrproblem som kan förväntas som en följd av beskaffenheten hos SVO:s styrdokument och vilka förändringar som krävs för att minimera dessa problem. Vidare beskrivs vilka problem som kan förväntas på grund av att SVO är en s.k. koncernmyndighet och vilka av dessa som kan lösas genom en ombildning till en s.k. enmyndighet.</P> <P class="p384 ft5">83</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <P class="p94 ft19"><SPAN class="ft19">6.1</SPAN><SPAN class="ft32">Mina iakttagelser och ställningstaganden</SPAN></P> <P class="p43 ft1">Den genomgång som Ekonomistyrningsverket (ESV) har gjort av den interna styrningen inom SVO visar att förhållandena inom myndigheten motsvarar flera av de kriterier som kännetecknar en myndighet med god eller väl fungerande intern styrning och kontroll.</P> <P class="p56 ft16">Jag vill dock understryka vikten av att uppföljningsarbetet förstärks inom SVO. En väl fungerande mål- och resultatstyrning förutsätter en ändamålsenlig intern kontroll. Avstånden i en rikstäckande koncernmyndighet ställer särskilda krav i det avseendet. Jag förordar därför, i likhet med ESV, att myndigheten intensifierar uppföljningsverksamheten bl.a. genom att öka frekvensen i de formaliserade uppföljningarna. Detta skulle sannolikt öka förutsättningarna för Skogsstyrelsen att på ett tydligt sätt kunna ange önskvärd riktning för en viss verksamhet och även förbättra möjligheterna till spridning av goda exempel inom organisationen. Sammantaget skulle detta främja en större enhetlighet i skogsvårdsstyrelsernas agerande. Jag anser också att det vore värdefullt för den interna styrningen och kontrollen om ledamöterna av Skogsstyrelsens ledningsgrupp är mer synliga ute på regionala myndigheterna. Ett ökat direktutbyte bl.a. mellan Skogsstyrelsens enhetschefer, de regionala cheferna och andra på den regionala nivån skulle sannolikt motverka den känsla av avstånd mellan Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna som har uttryckts av flera anställda inom SVO som utredningen har varit i kontakt med.</P> <P class="p385 ft1">När det gäller de interna nätverk som finns inom SVO är min grundläggande inställning att dessa fyller en viktig funktion bl.a. för spridningen av kunskap inom myndigheten. Jag vill dock understryka vikten av att nätverkens roll kontinuerligt diskuteras i myndigheten. Det handlar då dels om deras roll i förhållande till linjeorganisationen, dels med utgångspunkt från att de kunskaper som genereras och sprids i nätverken även ska komma linjeorganisationen till del på ett effektivt sätt.</P> <P class="p65 ft1">Beträffande myndighetens arbetsordning och andra interna styrdokument hänvisar jag till de iakttagelser som ESV har gjort och som refereras i detta kapitel. Jag förutsätter att Skogsstyrelsen beaktar ESV:s synpunkter i kommande översyner av berörda dokument.</P> <P class="p56 ft18">Beträffande Skogsstyrelsens styrelse och skogsvårdsstyrelsernas styrelser, återkommer jag till deras framtida roll i kapitel 11.</P> <P class="p386 ft5">84</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33985x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p77 ft19"><SPAN class="ft19">6.2</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens underlag</SPAN></P> <P class="p387 ft1"><SPAN class="ft1">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft53">Skogsutredningens uppdrag åt Ekonomistyrningsverket</SPAN></P> <P class="p80 ft1">Skogsutredningen har låtit Ekonomistyrningsverket (ESV) göra en genomgång av SVO:s interna styrning. Uppdraget innefattade följande frågeställningar:</P> <P class="p339 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Vilka styrproblem kan förväntas som en följd av typen och innehållet i SVO:s centrala styrdokument?</SPAN></P> <P class="p388 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Vilka förändringar bör göras av SVO:s styrdokument för att de problem som har identifierats ska minimeras?</SPAN></P> <P class="p389 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Vilka styrproblem kan förväntas som en följd av SVO:s organisation, dvs. en koncernmyndighet bestående av en chefsmyndighet och tio självständiga regionala myndigheter?</SPAN></P> <P class="p388 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Vilka styrproblem kan förväntas som en följd av att SVO kombinerar en linjeorganisation med flera myndighetsinterna nätverk?</SPAN></P> <P class="p388 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Vilka förändringar bör göras av SVO:s organisation för att de problem som har identifierats ska minimeras?</SPAN></P> <P class="p389 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">I vilken utsträckning kan en enmyndighetslösning vara ett svar på föregående fråga? Vilka andra styrningsproblem kan förväntas om en enmyndighetslösning väljs för SVO?</SPAN></P> <P class="p233 ft1">I följande avsnitt redovisas några de iakttagelser ESV har gjort med anledning av frågorna. De frågor som gäller en enmyndighetslösning behandlas mer utförligt i kapitel 11.</P> <P class="p305 ft1"><SPAN class="ft1">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft53">Intern styrning och kontroll</SPAN><SPAN class="ft33">50</SPAN></P> <P class="p106 ft1">Den interna kontrollen är en integrerad del av ledningens styrning av verksamheten och omfattar alla aktiviteter som har direkt eller indirekt betydelse för att fullgöra förvaltningsuppgifterna. Med intern styrning och kontroll avses en process där ledningen och övrig personal samverkar och som utformas för att med rimlig säkerhet kunna uppnå målen för:</P> <P class="p390 ft42"><SPAN class="ft44">50 </SPAN>Kapitlet bygger i huvudsak på Ekonomistyrningsverket, <SPAN class="ft49">En studie av styrningen inom den statliga skogsvårdsorganisationen</SPAN>, <NOBR>2005-04-06.</NOBR></P> <P class="p135 ft5">85</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <P class="p92 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">en effektiv verksamhet enligt de av riksdag och regering uppsatta målen,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">en författningsenlig verksamhet och</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">en tillförlitlig återrapportering av resultatet av verksamheten.</SPAN></P> <P class="p391 ft1">Ledningen är alltid ansvarig inför styrelsen för hur den interna kontrollen fungerar i organisationen.</P> <P class="p292 ft1"><SPAN class="ft1">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft53">Vad är en väl fungerande intern styrning?</SPAN></P> <P class="p66 ft1">ESV arbetar med att ta fram kriterier för vad som karaktäriserar myndigheter med en god eller väl fungerande intern styrning. Hittills har arbetet resulterat i följande kriterier:</P> <P class="p279 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">anpassar etablerade styrmodeller till sina förhållanden</SPAN></P> <P class="p92 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">fokuserar på uppföljning i planerings- och uppföljningsprocessen</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">har en känd och väl fungerande redovisningsplan</SPAN></P> <P class="p92 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">har kompetent ekonomipersonal och ett väl fungerande IT- stöd</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">använder sig av ett väl fungerande tidredovisningssystem.</SPAN></P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft53">ESV:s synpunkter på SVO:s instruktion</SPAN></P> <P class="p46 ft1">Myndighetens ansvarsområde</P> <P class="p66 ft1">ESV konstaterar att det saknas en referens till en övergripande effektiv förvaltning av verksamheten i myndighetens instruktion. ESV efterfrågar en formulering där det exempelvis framgår att SVO ”ska verka för att förvalta, vårda och bruka landets skogar på ett sätt som innebär god hushållning med statens medel och hög ekonomisk effektivitet, samt i övrigt på ett sådant sätt att de skogspolitiska målen uppnås.”</P> <P class="p40 ft1">ESV anser att regeringen på detta sätt ställer tydligare krav på ekonomisk effektivitet och förvaltning av landets skogar, och kan när det behövs kräva särskild uppföljning och/eller utvärdering av verksamheten i sin helhet eller i valda delar av verksamheten. På så sätt blir kopplingen, enligt ESV:s bedömning, tydligare i delar som bl.a. berör effektivitet, avkastning, samordning, uppföljning och återrapportering.</P> <P class="p183 ft5">86</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33987x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft1">Myndighetens ledning</P> <P class="p101 ft1">Av instruktionen framgår det att Skogsstyrelsens generaldirektör är chef för myndigheten. ESV anser dock att det inte tillräckligt tydligt framgår vem som ansvarar för myndighetens verksamhet. ESV anser att detta behöver förtydligas om SVO ska ombildas till en enmyndighet.</P> <P class="p143 ft1">Styrelsen</P> <P class="p106 ft16">I instruktionen slås det fast att generaldirektören är styrelsens ordförande. I utredningen om en översyn av verksförordningen har det konstaterats att om en uppdelning av ansvar ligger på central, regional och lokal nivå så behöver det tydligt framgå hur styrningen av myndighetens verksamhet sker och hur uppdelningen av ansvar och befogenheter ser ut, dels i myndighetens instruktion för, dels i arbetsordningen.<SPAN class="ft34">51 </SPAN>Enligt ESV behöver detta förtydligas för SVO, oavsett om myndigheten blir en enmyndighet eller inte.</P> <P class="p169 ft12">Det är ESV:s uppfattning att det i dagsläget är otydligt vilken slags styrelse SVO har eftersom det saknas referens till styrelsens ansvar och roll i organisationen. Det framgår inte heller hur många ledamöter som styrelsen ska bestå av. Detta bör, enligt ESV, förtydligas oavsett om SVO blir en enmyndighet eller inte.</P> <P class="p108 ft1">Myndigheter med en omfattande verksamhet, som hanterar stora betalningar och som svarar för medelsförvaltning har ofta en styrelse med fullt ansvar. Enligt regeringen bör denna ledningsform övervägas för myndigheter som arbetar under affärsmässiga förhållanden eller har en verksamhet som innebär stort finansiellt och självständigt ansvar. Riksdagen ställde sig bakom dessa tankegångar.<SPAN class="ft33">52 </SPAN>Enligt ESV stämmer kriterierna tämligen väl med SVO:s verksamhet.</P> <P class="p373 ft18">ESV konstaterar vidare att statliga myndigheter som har styrelser med fullt ansvar präglas av att man agerar på en marknad. Det gör SVO delvis, men knappast huvudsakligen. Detta talar, enligt ESV, för att SVO ska ha en styrelse med begränsat ansvar. Samtidigt framhåller verket att om SVO ombildas till en enmyndighet kan det medföra att generaldirektören får en mycket stark ställning. ESV anser dock att detta inte bör medföra några problem under förutsättning att regeringen tar sitt uppdragsgivaransvar.</P> <P class="p392 ft38"><SPAN class="ft36">51</SPAN><SPAN class="ft37">SOU 2004:23 Från verksförordning till myndighetsförordning.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">52</SPAN><SPAN class="ft41">Prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31.</SPAN></P> <P class="p148 ft5">87</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <P class="p180 ft1">Det ansvar som åvilar skogsvårdsstyrelsernas styrelser är, enligt ESV, oklart i SVO:s instruktion liksom vilken ansvarsfördelningen är mellan dessa styrelser och Skogsstyrelsens styrelse. I en eventuell enmyndighet bör verksamheten, enligt ESV:s uppfattning, endast ha en styrelse. De regionala styrelserna bör således avvecklas.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">6.2.5</SPAN><SPAN class="ft53">ESV:s synpunkter på SVO:s arbetsordning</SPAN></P> <P class="p138 ft12">Varje myndighet ska ha en arbetsordning. Arbetsordningen är bl.a. ett instrument för att upprätthålla god intern kontroll av verksamheten samt för att främja en tydlig styrning mot verksamhetens mål. ESV framhåller att en brist i den interna styrningen och kontrollen kan vara att myndighetsledningen har delegerat ansvar utan att se till att det finns en systematisk uppföljning genom olika kontrollaktiviteter och återrapportering. Enligt uppgifter från SVO som ESV har inhämtat, finns i dagsläget rutiner för att upprätta anvisningar för ledning av verksamheten. ESV gör dock bedömningen att det saknas ett system för kvalitetssäkring.</P> <P class="p35 ft1">Ansvarsfördelning</P> <P class="p55 ft1">Av arbetsordningen framgår det att styrelsen ska biträda myndighetens chef och föreslå de åtgärder som styrelsen finner motiverade, samt behandla frågor av principiellt slag eller större vikt. Samtidigt ska myndighetens chef hålla styrelsen informerad om verksamheten. ESV anser att det är viktigt att ange hur styrelsen kan ges en tydligare rådgivande roll gentemot myndighetens chef. Motivet är att detta ökar tydligheten i styrningen av myndighetens verksamhet. Det kan också behöva förtydligas i vilka övriga frågor än de som framgår av <NOBR>11–13</NOBR> §§ verksförordningen som styrelsen ska fatta beslut. Syftet är att förstärka styrelsens insyn i verksamheten.</P> <P class="p193 ft1">ESV anser vidare att det är viktigt att belysa hur myndighetens chef håller styrelsen informerad om verksamheten, t.ex. genom att ange att särskilda regelbundna återrapporteringar om och uppföljningar av verksamheten ska föredras för styrelsen under verksamhetsåret.</P> <P class="p40 ft1">Enligt ESV:s uppfattning är det också viktigt att ytterligare beskriva internrevisorns roll, dvs. inte bara hur funktionen är</P> <P class="p210 ft5">88</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33989x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">placerad organisatoriskt, utan även att förtydliga vilka modeller för uppföljning av den interna kontrollen som används. En beskrivning av en internrevisors arbetsuppgifter och ansvar är också ett led i att tydliggöra olika roller i organisationen.</P> <P class="p143 ft1">Delegation av beslutanderätt</P> <P class="p101 ft1">Av arbetsordningen framgår det hur myndighetens chef har delegerat ansvaret för beslutanderätt i olika frågor till överdirektör, enhetschefer och i vissa fall till andra tjänstemän. ESV anser att det är viktigt att förtydliga i vilka frågor av principiell karaktär som endast generaldirektören får besluta och där beslutanderätten alltså inte kan delegeras.<SPAN class="ft33">53</SPAN></P> <P class="p178 ft1">ESV konstaterar vidare att det bör framgå om det finns ett system för att följa upp delegation av beslutanderätt och vilka kontrollåtgärder som finns. Detta kan t.ex. vara en del av ett utvecklat system för god intern kontroll.</P> <P class="p143 ft1">Andra styrdokument</P> <P class="p80 ft1">Av arbetsordningen framgår det vilka styrdokument som gäller för verksamheten. Vilka dessa är kan, enligt ESV, förtydligas genom att deras innehåll beskrivs ytterligare.</P> <P class="p305 ft1"><SPAN class="ft1">6.2.6</SPAN><SPAN class="ft53">SVO:s planerings- och uppföljningsprocess</SPAN></P> <P class="p106 ft1">Skogsstyrelsens myndighetsinterna planerings- och budgeteringscirkulär utarbetas under inledningen av hösten och förankras successivt i den centrala ledningsgruppen. I början av oktober skickas cirkuläret med prioriteringar och anvisningar ut. Någon dryg månad senare får Skogsstyrelsen tillbaka budgetar och verksamhetsplaner från skogsvårdsstyrelserna.</P> <P class="p131 ft18">Skogsstyrelsens olika enheter granskar därefter regionernas verksamhetsplaner utifrån sina specialkompetenser och kommunicerar sina observationer med regionerna inför föredragningen för generaldirektören, som godkänner samtliga regioners verksamhetsplaner och budgeter. Att detta formella godkännande inte är av ren</P> <P class="p393 ft42"><SPAN class="ft44">53 </SPAN>ESV nämner att avsnittet om attesträtt behöver utvecklas så att det bl.a. framgår vilka belopp olika aktörer har rätt att attestera (stora betalningar).</P> <P class="p394 ft5">89</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <P class="p136 ft15">formaliakaraktär visar, enligt ESV, det faktum att generaldirektören ännu i februari 2005 inte hade godkänt en region på grund av synpunkter på verksamhetsplanen och budgeten.</P> <P class="p180 ft1">Skogsstyrelsen följer därefter upp regionerna tertialvis. Denna uppföljning är dock främst ekonomiskt inriktad. Högaktuella frågor kan dock följas upp månadsvis. Under <NOBR>februari-mars</NOBR> året efter genomförandeåret träffar verksledningen varje region och diskuterar utfallet.</P> <P class="p395 ft1"><SPAN class="ft1">6.2.7</SPAN><SPAN class="ft53">Jämförelse mellan SVO och ESV:s kriterier för en myndighet med god intern styrning</SPAN></P> <P class="p396 ft1">ESV:s allmänna intryck är att Skogsstyrelsen styr SVO på ett bra sätt. Omdömet bygger på iakttagelserna att</P> <P class="p115 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">SVO:s arbete med nyckeltal ligger i ”framkant” inom svensk statsförvaltning,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">kompetensen på ekonomisidan förefaller god,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">myndighetens objektplan verkar relevant,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">SVO har sedan länge en löpande tidredovisning och</SPAN></P> <P class="p92 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">planeringsarbetet överbetonas inte trots att man är en relativt stor myndighet med regional och lokal verksamhet.</SPAN></P> <P class="p258 ft1">ESV anser att SVO har en väl utvecklad modell för mål- och resultatstyrning. Myndigheten har även lyckats utveckla ett antal nyckeltal som förefaller ”leva” i organisationen. I detta avseende ligger SVO, enligt ESV, i framkant bland svenska myndigheter. ESV konstaterar också att olika frågor och prioriteringar löpande diskuteras och förankras i myndighetens båda centrala ledningsgrupper.</P> <P class="p56 ft15">När det gäller Skogsstyrelsens formella styrning genom cirkulär anser ESV att det urval av dessa cirkulär som man har tagit del av, innehåller relevant information och är lättbegripliga. ESV menar dock att cirkulären i bland kan vara väl allmänt formulerade.</P> <P class="p54 ft14">Begreppet nätverk missvisande</P> <P class="p138 ft16">Beträffande SVO:s interna nätverk anser ESV att begreppet är missvisande. Nätverken inom SVO är tämligen formella företeelser som i huvudsak utgör berednings- och förankringsorgan för enhetscheferna vid Skogsstyrelsen. SVO:s organisation blir därmed</P> <P class="p150 ft5">90</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <P class="p118 ft1">i viss utsträckning en matrisorganisation, vilket enligt ESV:s bedömning kan underminera den formella linjeorganisationen. ESV noterar att det finns åtskilliga exempel på organisationer där olika proffessionsfora har fått en störande effekt på styrningen via linjen. ESV:s intryck är emellertid att detta i dagsläget inte är något större problem inom SVO. ESV menar dock att då många av medarbetarna har en likartad utbildningsbakgrund och att SVO är en stor arbetsgivare inom sektorn, kan det finnas en risk att det uppstår professionsfora med oklara mandat.</P> <P class="p397 ft1">När det gäller uppföljningen anser ESV dock att SVO borde ha mer formaliserade tertialuppföljningar i vilka alla berörda ansvariga deltar och där verksamhet och ekonomi diskuteras i ett sammanhang. Att grundligt diskutera en regions verksamhet vid endast ett tillfälle per år anser ESV vara för sällan.</P> <P class="p398 ft1">ESV anser också att controllerfunktionens ställning inom SVO måste stärkas. Detta behöver inte innebära flera tjänster, utan det är främst funktionens ställning i organisationen som avses.</P> <P class="p399 ft5">91</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33992x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p400 ft51"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft100">Rådgivning, utbildning och information inom SVO</SPAN></P> <P class="p401 ft19">Sammanfattning</P> <P class="p402 ft1">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p403 ft1">Jag anser att verksamheten med rådgivning, utbildning och information är ett av de viktigaste verktygen för att motivera skogsägarna att uppfylla de skogspolitiska målen. SVO:s roll i rådgivningsarbetet behöver dock förtydligas. Mitt intryck är att den absoluta merparten av skogsägare har en vilja att leva upp till de skogspolitiska målen men skogsägarkåren bär också ett stort ansvar för att 23 % av föryngringarna under 2004 inte nådde upp till de krav som lagen ställer.</P> <P class="p404 ft1">Inriktningen mot ett konsultativt arbetssätt, försök att mäta rådgivningens effekter och en ökad samordning av verksamheten, bl.a. genom införandet av en kommunikationsstrategi för SVO, ser jag som positiva exempel på utveckling av verksamheten med rådgivning, utbildning och information.</P> <P class="p404 ft1">Jag anser dessutom att det är viktigt att förstärka allmänhetens medvetande om hur betydelsefull skogsnäringen är för Sverige och att Skogsstyrelsen som sektorsmyndighet är väl lämpade att ta initiativ till en sådan satsning.</P> <P class="p405 ft1">Ytterligare ställningstaganden om SVO:s rådgivning, utbildning och information kommer att göras i utredningens huvudbetänkande.</P> <P class="p406 ft1">Utredningens underlag</P> <P class="p407 ft15">I bakgrunden redovisas vad som sägs om rådgivning, utbildning och information i olika dokument som styr SVO:s verksamhet samt i förarbeten och remissvar som föregick införandet av den</P> <P class="p192 ft5">92</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33993x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p408 ft1">nuvarande skogspolitiken. Dessutom beskrivs rådgivningens roll i skogspolitiken och SVO:s verksamhet inom rådgivning, utbildning och information samt ett antal pågående utvecklingsprojekt.</P> <P class="p409 ft19"><SPAN class="ft19">7.1</SPAN><SPAN class="ft32">Mina iakttagelser och ställningstaganden</SPAN></P> <P class="p130 ft1">Den gällande skogspolitiken ger den enskilde skogsägaren ett stort eget ansvar för brukandet av sin skog och förutsätter därmed att denne har goda kunskaper om såväl skogsbruk som om den rådande skogspolitiken. Mot bakgrund av att skogspolitikens mål är väsentligt högre än de krav som ställs i skogsvårdslagen har staten, främst i form av SVO, ett stort ansvar för att tillhandahålla underlag för skogsägaren. Verksamheten med rådgivning, utbildning och information är därför ett av de viktigaste verktygen för att föra ut skogspolitiken och motivera skogsägarna att uppfylla de skogspolitiska målen.</P> <P class="p254 ft14">SVO:s rådgivarroll otydlig</P> <P class="p220 ft16">Samtidigt är det otydligt vilken roll SVO:s rådgivning egentligen är tänkt att spela. I propositionen till den nu rådande skogsvårdslagen var man av den uppfattningen att rådgivningens betydelse ökade men att myndighetens ansvar inom anslagsfinansierad rådgivning främst låg inom områdena naturvård och säkerhet. Övrig rådgivning, som kopplar till den ekonomiska driften av fastigheten, avsågs skötas av skogsbrukets egna organisationer. I den mån SVO skulle komma att tillhandahålla sådan rådgivning var avsikten att den skulle den finansieras av skogsägaren. I dag strävar SVO efter att ge en heltäckande rådgivning inom alla de områden som skogspolitiken innefattar, samtidigt som anslagen till rådgivning minskar.</P> <P class="p254 ft14">Brister i föryngringsansvaret</P> <P class="p211 ft18">Jag vill betona att det också innebär ett ansvar att äga skog och att varje skogsägare har en skyldighet att själv tillägna sig de kunskaper som krävs för ett ansvarfullt brukande av den egna skogen. Mitt intryck är att den absoluta merparten av skogsägare har ett stort engagemang och en vilja att leva upp till de skogspolitiska målen.</P> <P class="p410 ft5">93</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <P class="p167 ft1">Det genomslag som miljötänkandet har fått under de tio år som den nya lagen funnits är ett exempel på detta. Samtidigt kan jag konstatera att det finns uppenbara brister. Skogsägarkåren bär också ett stort ansvar för att 23 % av föryngringarna under 2004 inte ens nådde upp till de krav som lagen ställer.</P> <P class="p56 ft1">Jag vill framhålla att jag ser SVO:s inriktning mot ett konsultativt arbetssätt, såväl internt som externt, som något mycket positivt eftersom min uppfattning är att de klokaste besluten ofta växer fram i en dialog mellan olika parter. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att kretsen för dialogen vidgas, så att fler ges tillfälle att komma till tals innan beslut fattas eller avvägningar görs. Det kan t.ex. gälla länsstyrelser och kommuner när det handlar om regional utveckling och tillståndsfrågor och det kan gälla länsarbetsnämnderna när det handlar om arbetsmarknadsfrågor. Inte minst när det gäller framtida arbetskraftsförsörjning inom det skogliga området är länsarbetsnämnderna viktiga medaktörer.</P> <P class="p57 ft15">För att ytterligare effektivisera rådgivningsverksamheten anser jag dessutom att det är av största vikt att utveckla den verksamhet som påbörjats med att mäta effekterna av den utförda rådgivningen. Det är visserligen svårt att kartlägga den typen av effekter, men lyckas man så bör resultatet bli en ännu effektivare rådgivning genom att resurserna används där de gör störst nytta.</P> <P class="p141 ft14">Förstärkt samordning nödvändig</P> <P class="p39 ft16">Mot bakgrund av att rådgivning, utbildning och information är ett av de allra viktigaste verktygen för att föra ut skogspolitiken såväl inom skogbruket som i en vidare krets anser jag att det är absolut nödvändigt att ytterligare förstärka samordningen av denna verksamhet inom SVO. Det kan ske bl.a. genom att prioritera arbetet med att ta fram en övergripande kommunikationsstrategi. Det är också viktigt att utveckla gemensamma riktlinjer för gränsdragningen mellan rådgivning, utbildning och information som en del av SVO:s myndighetsuppdrag respektive uppdragsverksamhet. Det är olyckligt att det inte finns tydliga, gemensamma riktlinjer för en verksamhet som stod för 17 % av tjänstgöringsdagarna under 2004.</P> <P class="p239 ft18">Det goda exemplets makt är stor och i syfte att effektivisera och utveckla rådgivningsverksamheten anser jag att erfarenheterna från lyckade rådgivningsinsatser som finns regionalt och lokalt bör tas tillvara i resten av organisationen. Möjligheterna för att göra detta på ett effektivt sätt torde öka om SVO, som föreslås i ett annat</P> <P class="p139 ft5">94</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <P class="p142 ft1">kapitel i detta betänkande, görs om till en enmyndighet och att gemensamma riktlinjer då får ett snabbare genomslag. Jag ser mycket positivt på att det redan nu pågår ett arbete med utveckla rutiner för att systematiskt ta tillvara goda idéer och förslag på förbättringar.</P> <P class="p143 ft14">Förstärk allmänhetens skogliga medvetande</P> <P class="p106 ft12">Jag anser dessutom att det är viktigt att förstärka allmänhetens medvetande om hur betydelsefull skogsnäringen är för Sverige. Jag vill poängtera att en aktiv informationsverksamhet riktad mot allmänheten, bl.a. genom den verksamhet som riktas mot barn och ungdom inom ramen för ”Skogen i skolan”, måste prioriteras. En sådan satsning kan med fördel göras i bred samverkan med andra skogliga och miljöengagerade intressenter. Eftersom detta är en fråga som berör hela skogssektorn så bör en satsning samfinansieras av sektorns intressenter. Jag anser dock att Skogsstyrelsen som sektorsmyndighet är väl lämpad att ta initiativet till en sådan satsning.</P> <P class="p297 ft1">Ytterligare ställningstaganden på området rådgivning, utbildning och information kommer att göras i utredningens huvudbetänkande. Efter att ha behandlat övriga frågor inom direktivens ram, såsom t.ex. frågor om alternativa skötselmetoder, viltbete, röjningsbehov samt, inte minst effekterna av stormen i januari 2005 och Skogsstyrelsens bedömning av dess effekter, kommer jag att ha ett bättre underlag för att bedöma de krav som ställs på den framtida verksamheten inom rådgivning, utbildning och information.</P> <P class="p411 ft19"><SPAN class="ft19">7.2</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens underlag</SPAN></P> <P class="p412 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft53">Rådgivning, utbildning och information i utredningens direktiv</SPAN></P> <P class="p220 ft15">Utredaren ska bl.a. utvärdera verksamheten med information, rådgivning och utbildning samt lämna förslag till möjlig effektivisering. Gränsdragningen mellan det statliga åtagandet och skogsägarens eget ansvar för kunskapsinhämtning ska analyseras och utredaren ska studera alternativa möjligheter till finansiering av rådgivning, information och utbildning av skogsägare.</P> <P class="p413 ft5">95</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33996x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft53">Definition av rådgivning, utbildning och information</SPAN></P> <P class="p39 ft15">Enligt Skogsstyrelsens Informationsenhet är rådgivning, utbildning och information kompletterande, men också delvis överlappande, verksamheter. Rådgivning vänder sig i första hand till skogsägare och andra skogligt aktiva och syftar till att påverka attityder och beteenden. Information är bredare till sin karaktär och syftar till att öka den skogliga kunskapen hos allmänheten och då inte minst barn och ungdomar genom ”Skogen i skolan”. Utbildning kan vända sig till såväl skogligt aktiva som till andra grupper och syftar till att lära ut fakta och/eller kunskap om hur man gör vissa saker.</P> <P class="p414 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft53">Rådgivningens roll i skogspolitiken</SPAN></P> <P class="p55 ft1">Lagstiftningen anger de grundläggande krav som samhället ställer på skogsägaren. De skogspolitiska målen ligger dock högre än vad lagens krav anger. För att nå målen förutsätts således frivilliga insatser från skogsägaren. Rådgivning, utbildning och information är verktyg för att lyfta skogsägarens ambitioner till ett bättre resultat än lagens nivå.</P> <P class="p139 ft1">SVO huvudleverantör</P> <P class="p55 ft1">Rådgivning har varit ett viktigt skogspolitiskt medel sedan skogsvårdsstyrelserna bildades i början av <NOBR>1900-talet</NOBR> och idag är SVO den huvudsakliga leverantören av rådgivning till skogsägare.<SPAN class="ft33">54 </SPAN>I sin utredning framförde 1990 års skogspolitiska kommitté (Anon. 1992a) att den rådgivning och information som SVO genomför har varit ett effektivt medel för att föra ut gällande skogspolitik till skogsägare och allmänhet.</P> <P class="p57 ft16">Innan 1993 års skogspolitik infördes var rådgivningen mycket omfattande. Det kan bland annat förklaras med den bredd som SVO:s verksamhet då hade i form av exempelvis frö- och plantförsäljning, den översiktliga skogsinventeringen och upprättandet av de då obligatoriska skogsbruksplanerna. SVO var, genom dessa aktiviteter, lokalt närvarande och kontakterna med skogsägarna var både frekventa och väl spridda inom hela skogsägargruppen.<SPAN class="ft34">55</SPAN></P> <P class="p415 ft101"><SPAN class="ft36">54</SPAN><SPAN class="ft70">Skogsstyrelsen: </SPAN>Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter, <SPAN class="ft38">SUS 2001, Meddelande </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">1-2002.</SPAN></NOBR></P> <P class="p95 ft42"><SPAN class="ft36">55</SPAN><SPAN class="ft41">SUS 2001.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">96</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33997x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft1">Frihet under ansvar</P> <P class="p101 ft1">När 1993 års skogspolitik infördes innebar den en avreglering av skogspolitiken och skogsägaren fick större frihet att, under eget ansvar, bruka sin skog på det sätt hon eller han fann lämpligt. För att nå de uppställda skogspolitiska målen ökade betydelsen av rådgivning och information till skogsägaren. Samtidigt drogs dock anslagen till SVO ner och antalet kontakter med skogsägarna minskade.</P> <P class="p373 ft16">Den nya skogspolitikens ”frihet under ansvar” bygger på en större kunskap hos skogsägaren. I det skogspolitiska beslutet från 1993<SPAN class="ft34">56 </SPAN>gör dåvarande jordbruksministern <NOBR>Karl-Erik</NOBR> Olsson bedömningen att rådgivningen kommer att vara ett viktigare medel i skogspolitiken än hittills. Bedömningen överensstämmer med den som görs av 1990 års skogspolitiska kommitté och de remissinstanser som yttrat sig över kommitténs betänkande. I propositionen skiljer regeringen på den rådgivning som är ett led i tillsynen av lagstiftningen, och som man anser det rimligt att staten finansierar, och övrig rådgivning som bör bekostas av skogsägaren själv. Även viss säkerhetsrådgivning bör bekostas av staten. Den rådgivning SVO tillhandahåller kommer i huvudsak att inriktas mot miljömålet medan rådgivning som rör den ekonomiska driften av en fastighet anser man vara en uppgift för skogsägarnas egna organisationer, inte den skogliga myndigheten. Informationsverksamheten, i form av produktion av böcker, filmer m.m. anser man vara ett viktigt komplement till rådgivningen. Jordbruksutskottet hade ingen avvikande uppfattning utan anser att en ökad andel av rådgivningen bör finansieras av skogsägarna.</P> <P class="p416 ft42"><SPAN class="ft44">56 </SPAN>Prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15.</P> <P class="p148 ft5">97</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33998x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">Rådgivningen lyfter skogsägaren</P> <P class="p39 ft16">Statsvetarna Danielsson och Vedung anser att det inom skogspolitiken läggs stor vikt vid den enskilde skogsägarens frihet att själv avgöra hur han eller hon vill bruka sin skog. ”För att en sådan frihet skall vara förenlig med att ambitiösa miljö- och produktionsmål uppfylls krävs <SPAN class="ft54">kunskap</SPAN>, och att skogsägaren på eget initiativ ansvarar för att låta sina kunskaper komma till uttryck i sitt arbete. För att försäkra sig om att så är fallet skall förvaltningen arbeta med informativa styrmedel. Det antas inte, annat än i begränsad omfattning, behövas ekonomiska morötter för att skogsägarna skall svara mot dessa krav. Också vilken typ av information som skall spridas lämnas åt förvaltningen att avgöra”.<SPAN class="ft34">57</SPAN></P> <P class="p214 ft1">I SUS 2001 sägs att rådgivning, utbildning och information ska lyfta skogsägarens ambitioner till ett bättre resultat än lagnivån, vilket således förutsätter frivilliga insatser. I SUS 2001 säger man vidare att skogsägaren, för att kunna leva upp till sin ”frihet under ansvar” som den nya skogspolitiken innebar måste ha bättre kunskaper.</P> <P class="p56 ft12">I sitt remissvar till SUS 2001 framhöll Statskontoret att ”ett grundläggande dilemma i genomförandet av skogspolitiken är att de skogspolitiska målen är högre än vad lagstiftningen kräver”. Statskontoret påpekade i sitt remissvar att det är problematiskt att lagnivån och den politiska målnivån skiljer sig åt i skogspolitiken. Statskontoret anser att staten har höga ambitioner gentemot skogsägarna när det gäller rådgivning, utbildning och information och att det bör övervägas hur höga dessa ambitioner ska vara.</P> <P class="p65 ft1">Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) ansåg i sitt remissvar till SUS 2001 att resurserna för produktionsrådgivning måste stärkas avsevärt.</P> <P class="p64 ft1">I dag arbetar SVO, enligt sin instruktion, med att ”bedriva rådgivning och lämna information i syfte att främja ett rationellt skogsbruk och en biologisk mångfald”. Dagens rådgivning i SVO spänner alltså över ett vidare fält än vad som avsågs i det skogspolitiska beslutet från 1993.</P> <P class="p44 ft15">Ett önskemål som framkommit tydligt i de samtal som utredningen haft med såväl representanter för SVO som övriga skogliga intressenter, är att resurserna för rådgivning behöver stärkas. Man anser att rådgivning är det viktigaste skogspolitiska medlet, det verktyg som SVO bör använda i första hand och dessutom det</P> <P class="p248 ft42"><SPAN class="ft44">57 </SPAN>Danielsson och Vedung, 2003. Riksdagens skogspolitiska intentioner Om mål som uppdrag till en myndighet.</P> <P class="p149 ft5">98</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB33999x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">verktyg som SVO hanterar bäst. Flera har uttryckt att det faktum att rådgivningen gavs en ökad vikt i 1993 års skogspolitik samtidigt som SVO:s resurser för rådgivning minskade, uppfattades som en ”logisk kullerbytta”.</P> <P class="p417 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft53">Rådgivning, utbildning och information enligt SVO:s instruktion och regleringsbrev för 2005</SPAN></P> <P class="p196 ft1">SVO ska enligt sin instruktion<SPAN class="ft33">58 </SPAN>bedriva rådgivning och lämna information i syfte att främja ett rationellt skogsbruk och en biologisk mångfald. Skogspolitikens mål baseras på att skogsbruket gör åtaganden utöver vad lagstiftningen kräver. Statlig rådgivning och information spelar därför en viktig roll för hur väl skogspolitikens mål uppfylls. <SPAN class="ft33">59</SPAN></P> <P class="p312 ft1">Enligt regleringsbrevet för 2005 är målet för SVO:s verksamhetsgren Rådgivning, utbildning och information ökade kunskaper hos skogsägare och allmänhet för att nå skogspolitikens mål. Målet är detsamma som för 2004.</P> <P class="p158 ft15">Enligt regleringsbrevet ska SVO dessutom redovisa kontakterna med skogsägare och allmänhet, samt de väsentligaste aktiviteterna som genomförts under året. Krav på denna typ av återrapportering fanns även i regleringsbrevet för 2004.</P> <P class="p104 ft1">Nytt för 2005 är att resultaten från inventeringen Polytax ska redovisas till entreprenörer och markägare. Det gäller också åtgärder för att öka röjning i plant- och ungskog. Dessutom ska arbetet med skogens sociala värden och särskilt arbetet med kommunerna om tätortsnära skogar redovisas.</P> <P class="p418 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft53">Finansiering av rådgivning, information och utbildning</SPAN></P> <P class="p80 ft1">Under 2004 uppgick SVO:s kostnader för rådgivning, utbildning och information till skogsägare och allmänhet till 104 500 tkr, vilket är en minskning med 27 % jämfört med 2003. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom statsanslag. En mindre del, knappt 8 %, härrör från EU eller övriga intäkter.</P> <P class="p131 ft15">Ett problem som framkommit i samtal med representanter för SVO är det faktum att rådgivningen delvis finansieras av <NOBR>EU-medel</NOBR> som kommer i en ”klump”, finns under en period och sedan tar</P> <P class="p419 ft38"><SPAN class="ft36">58</SPAN><SPAN class="ft37">1995:1335.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">59</SPAN><SPAN class="ft41">Dir. 2004:70.</SPAN></P> <P class="p148 ft5">99</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339100x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">slut. Den typen av ryckighet i finansieringen försvårar långsiktiga satsningar som behövs med tanke på de långa tidsperspektiv som råder i skogen. Det har också skapat förvirring när exempelvis vissa kurser varit kostnadsfria när de finansierats via <NOBR>EU-medel,</NOBR> men sedan kostat pengar när det aktuella <NOBR>EU-projektet</NOBR> avslutats. Ett exempel är Grönare skog där deltagandet var kostnadsfritt för skogsägarna men som inte kunnat drivas vidare efter att EU:s finansiering upphört.</P> <P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.6</SPAN><SPAN class="ft53">Rådgivning, utbildning och information i cirkulär B1</SPAN></P> <P class="p66 ft1">I inledningen till Skogsstyrelsens interna policydokument Mål och riktlinjer för verksamheten<SPAN class="ft33">60 </SPAN>och i regeringens skrivelse om skogspolitiken<SPAN class="ft33">61 </SPAN>säger man att rådgivning och tillsyn, jämte biotopskydd och naturvårdsavtal, är de viktigaste statliga styrmedlen för genomförandet av skogspolitiken. För att uppnå de långsiktiga verksamhetsmålen ska SVO, enligt nämnda cirkulär, arbeta med rådgivning i ett så tidigt skede som möjligt, dvs. insatser ska i första hand göras före föryngringsavverkning och innan återväxtåtgärder ska utföras.</P> <P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.7</SPAN><SPAN class="ft53">Något om rådgivning i SUS 2001</SPAN></P> <P class="p46 ft1">Rådgivning har effekt trots bantning</P> <P class="p138 ft1">I SUS 2001 sägs att rådgivningen minskade i och med den minskning av anslagen till SVO som genomfördes när 1993 års skogspolitik infördes. Effekterna av denna minskning kan, enligt SUS 2001, utläsas i att andelen skogsägare som vände sig till SVO för råd om skogsbruk minskade från 55 % 1990 till 43 % 1995 samtidigt som andelen skogsägare som sällan eller aldrig hade kontakt med SVS ökade från 35 % 1990 till 50 % 1995.</P> <P class="p40 ft1">I SUS 2001 redovisas ett signifikant samband mellan den tid som läggs ner på rådgivning, utbildning och information om miljöhänsyn och sannolikheten för att föryngringsavverkade objekt blir godkända. Rådgivningen leder således till effekter i skogen, enligt SUS 2001.</P> <P class="p420 ft38"><SPAN class="ft36">60</SPAN><SPAN class="ft37">Skogsstyrelsen: Cirkulär B1, 2004.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">61</SPAN><SPAN class="ft41">Skr. 2003/04:39.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">100</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft1">Rådgivning i kampanjform</P> <P class="p151 ft1">Ett exempel på en storskalig rådgivningssatsning var kampanjen Grönare skog som bedrevs under åren 1999 2001. Från 2002 och framåt bedrevs Grönare skog i projektform mer inriktat mot individuell rådgivning. Kampanjen finansierades delvis med EU- medel. Räknat på hela perioden från starten på Grönare skog 1999 till och med 2003 har totalt 104 065 skogsägare fått rådgivning eller utbildning om minst 10 timmar.</P> <P class="p176 ft1">Det totala antalet deltagare (skogsägare, övriga i skogsbruket och övriga) i utbildning, rådgivning och information om minst tre timmar inom ramen för Grönare skog uppgår för hela perioden <NOBR>1999–2003</NOBR> till nära 442 000 stycken. Samma person kan dock ha deltagit flera gånger.</P> <P class="p158 ft1">Kampanjens syfte var att visa en praktisk tillämpning av de jämställda målen i skogspolitiken. Grönare skog har främst inriktats mot skogsägare och andra grupper inom skogsbruket, som fälttjänstemän och skogsmaskinförare, men det har också funnits en ambition att nå ut med information om det svenska skogsbruket till lärare, elever, politiker och intresserad allmänhet.</P> <P class="p421 ft1">I en utvärdering av Grönare skog som gjordes 2001<SPAN class="ft33">62 </SPAN>konstateras att en stor del av deltagarna (82 %) ansåg att innehållet i Grönare skog stämde väl överens med det sätt man vill bedriva skogsbruk på. Det var dock betydligt färre (44 %) som förändrat sin syn på skogsbruk efter att ha gått kursen. I utvärderingen frågar man sig därför om det var så att kampanjen huvudsakligen nått ut till ”de redan övertygade” och konstaterar att det kan finnas anledning att arbeta mer målinriktat för att nå de som inte från början var införstådda med budskapet i Grönare skog. Deltagarnas inställning till uppläggningen var positiv, 92 % var nöjda med utbildningen. I utvärderingen ställdes också ett antal kunskapsfrågor för att kunna mäta effekten av utbildningen.</P> <P class="p176 ft1">Rikare skog, en annan kampanj, inledde <NOBR>1990-talet</NOBR> och syftade främst till att åstadkomma ett genomslag för naturvården och för ett ståndortsanpassat skogbruk inom det småskaliga skogsbruket. Kampanjen samlade sammanlagt 100 000 deltagare i studiecirklar, kurser och informationsaktiviteter.</P> <P class="p131 ft18">Vid mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> genomfördes kampanjen Kulturmiljövård i skogen av SVO i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Avsikten med kampanjen, som samlade ca 45 000 deltagare, var att förbättra kunskapsläget när det gäller att känna igen och kunna ta</P> <P class="p133 ft42"><SPAN class="ft44">62 </SPAN>UDOK HB, Grönare Skog kursvärdering. 2001.</P> <P class="p422 ft5">101</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p293 ft1">hänsyn till de fornlämningar och andra kulturlämningar som finns i skogarna.</P> <P class="p277 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.8</SPAN><SPAN class="ft53">Rådgivning, utbildning och information inom SVO</SPAN></P> <P class="p423 ft1">Rådgivning, utbildning och information vid Skogsstyrelsen</P> <P class="p55 ft1">Informationsenheten vid Skogsstyrelsen ansvarar för information och rådgivning inom SVO. Enheten har ca 15 anställda som arbetar med pressfrågor, hemsidor och produktion av tidskrifter. Enheten har dessutom en samordnande roll avseende rådgivningen till skogsbrukare samt den informationsverksamhet som främst vänder sig till allmänheten genom bl.a. ”Skogen i skolan”. I det s.k. nationella <NOBR>RIF-nätverket</NOBR> <NOBR>(rådgivning-information-förlag)</NOBR> diskuteras och förankras frågor med koppling till informationsenhetens ansvarsområde. <SPAN class="ft33">63</SPAN></P> <P class="p57 ft12">Informationsenheten är delaktig i införandet av <NOBR>24-timmars-</NOBR> myndigheten som är regeringens program för utvecklingen av en förvaltning som sätter medborgare och företag i centrum för sin verksamhet. Grunden till programmet om <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> är fastlagt i regeringens handlingsprogram ”En förvaltning i demokratins tjänst”. Hemsidorna minskog.nu och svo.se. utvecklas som ett led i införandet av <NOBR>24-timmarsmyndigheten.</NOBR></P> <P class="p57 ft12">På enheten ligger också förlagsverksamheten. Enheten producerar och säljer publikationer såsom böcker, broschyrer, planscher och foldrar. Dessa används framförallt i undervisnings- och rådgivningssyfte för att förmedla de skogspolitiska målen.</P> <P class="p141 ft14">Riktlinjer för verksamheten</P> <P class="p43 ft1">Avseende riktlinjer för verksamheten så finns en informationspolicy från 2001 som beskriver information som ett medel för att nå fastställda mål. I mars 2005 fattade <NOBR>SVO-ledningen</NOBR> beslut om att initiera en förstudie för att utreda behovet av en övergripande kommunikationsstrategi för SVO. Sedan 2004 arbetar en grupp inom SVO med att ta fram en rådgivningsstrategi för hela organisationen. Gruppen tillsattes på uppdrag av Skogsstyrelsens Informationsenhet.</P> <P class="p249 ft42"><SPAN class="ft44">63 </SPAN>www.svo.se.</P> <P class="p141 ft5">102</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p424 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.9</SPAN><SPAN class="ft53">Rådgivning, utbildning och information enligt Skogsstyrelsens årsredovisning för 2004</SPAN></P> <P class="p46 ft1">Skogsstyrelsens bedömning av verksamheten</P> <P class="p68 ft1">Skogsstyrelsen bedömer att organisationen i ökad omfattning nått nya målgrupper genom t.ex. riktade rådgivningsinsatser till kvinnliga skogsägare och nyblivna skogsägare. Samtidigt anser man att möjligheterna att upprätthålla och vidareutveckla kunskapsnivåerna hos skogsägare och andra blir allt sämre eftersom resurserna till rådgivning, utbildning och information minskar. Man har dock inte utfört några mätningar av skogsägarnas och allmänhetens kunskaper under året.</P> <P class="p425 ft3">Figur 7.1 Rådgivning, utbildning och information, inkl <NOBR>EU-finansierad</NOBR> verksamhet. Antal operativa tjänstgöringsdagar per år. Siffran för 2005 är tagen från Skogsvårdsorganisationens verksamhetsplanering</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-129px;margin-bottom:0px;" class="p426 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-129px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:129px;" class="p426 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-65px;margin-top:65px;margin-right:-64px;margin-bottom:64px;" class="p426 ft42"><![endif]>Tjänstgöringsdagar</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr25 td9"><SPAN class="p427 ft87">50 000</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p427 ft87">45 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p427 ft87">40 000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p427 ft87">35 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p427 ft87">30 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p427 ft87">25 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p427 ft87">20 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p427 ft87">15 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p427 ft87">10 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p427 ft102">5 000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p427 ft103">0</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td9"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:39px;margin-top:0px;margin-right:-65px;margin-bottom:0px;" class="p428 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:26px;" class="p428 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:26px;margin-top:13px;margin-right:-52px;margin-bottom:13px;" class="p428 ft88"><![endif]>1991/92</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p428 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:26px;" class="p428 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:13px;margin-right:-26px;margin-bottom:13px;" class="p428 ft88"><![endif]>1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p428 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:26px;" class="p428 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:13px;margin-right:-27px;margin-bottom:13px;" class="p428 ft88"><![endif]>1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-39px;margin-bottom:0px;" class="p428 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:26px;" class="p428 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:13px;margin-right:-26px;margin-bottom:13px;" class="p428 ft88"><![endif]>1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-40px;margin-bottom:0px;" class="p428 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:26px;" class="p428 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:13px;margin-right:-27px;margin-bottom:13px;" class="p428 ft88"><![endif]>1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p429 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-13px;margin-right:-11px;margin-bottom:24px;" class="p429 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-7px;margin-right:-16px;margin-bottom:18px;" class="p429 ft42"><![endif]>1997</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:-13px;margin-right:-23px;margin-bottom:13px;" class="p429 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-13px;margin-right:-12px;margin-bottom:24px;" class="p429 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-7px;margin-right:-17px;margin-bottom:18px;" class="p429 ft42"><![endif]>1998</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td64"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-13px;margin-right:-25px;margin-bottom:13px;" class="p429 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:24px;" class="p429 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:-7px;margin-right:-19px;margin-bottom:18px;" class="p429 ft42"><![endif]>1999</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-13px;margin-right:-20px;margin-bottom:13px;" class="p429 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:-13px;margin-right:-9px;margin-bottom:24px;" class="p429 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-7px;margin-right:-14px;margin-bottom:18px;" class="p429 ft42"><![endif]>2000</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p429 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-13px;margin-right:-11px;margin-bottom:24px;" class="p429 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-7px;margin-right:-16px;margin-bottom:18px;" class="p429 ft42"><![endif]>2001</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:-13px;margin-right:-23px;margin-bottom:13px;" class="p429 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-13px;margin-right:-12px;margin-bottom:24px;" class="p429 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-7px;margin-right:-17px;margin-bottom:18px;" class="p429 ft42"><![endif]>2002</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p429 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-13px;margin-right:-11px;margin-bottom:24px;" class="p429 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-7px;margin-right:-16px;margin-bottom:18px;" class="p429 ft42"><![endif]>2003</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:-13px;margin-right:-23px;margin-bottom:13px;" class="p429 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-13px;margin-right:-12px;margin-bottom:24px;" class="p429 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-7px;margin-right:-17px;margin-bottom:18px;" class="p429 ft42"><![endif]>2004</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:11px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p429 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-13px;margin-right:-11px;margin-bottom:24px;" class="p429 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-7px;margin-right:-16px;margin-bottom:18px;" class="p429 ft42"><![endif]>2005</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p430 ft42">År</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td14"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p431 ft1">Enligt Skogsstyrelsens årsredovisning har verksamheten med rådgivning, information och utbildning under 2004 främst inriktats mot SVO:s långsiktiga verksamhetsmål inom föryngring, generell hänsyn, avsättningar, röjning samt tätortsnära skogar. I enlighet med de långsiktiga verksamhetsmålen har rådgivning före avverkning prioriterats framför uppföljande rådgivning. Rådgivningen i fält sker oftast på SVO:s initiativ och sätts in där SVO bedömer att insatsen kommer att ha störst effekt.</P> <P class="p432 ft5">103</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p180 ft1">Skogsstyrelsen bedömer att skogsvårdsstyrelsernas lokala förankring hos skogsägarna är viktig för att upprätthålla goda kontakter med dessa och andra företrädare för skogsbruket. Vidare anser man att ett konsultativt arbetssätt<SPAN class="ft33">64 </SPAN>är det som fungerar bäst för att påverka skogsbrukets attityder i en riktning som leder till rätt avvägning mellan produktions- och miljömålen i skogspolitiken.</P> <P class="p139 ft14">Enskild rådgivning mest effektiv</P> <P class="p55 ft17">Rådgivningen har under året koncentrerats på s.k. enskild rådgivning eftersom den anses vara mest effektiv även om den samtidigt är den mest kostsamma per rådgivningstillfälle.</P> <P class="p180 ft1">Användningen av Internet blir en alltmer självklar del i organisationens kommunikation. Vid utgången av 2004 var antalet besökare till www.svo.se och www.minskog.nu 1 300 per dag.</P> <P class="p153 ft1">Omfattningen av verksamheten med rådgivningskvitton, som lämnas efter varje enskilt rådgivningstillfälle, har ökat. Rådgivningskvittot är ett dokument som SVO:s tjänsteman lämnar till skogsägaren efter genomförd rådgivning. De viktigaste punkterna från rådgivningstillfället noteras för att skogsägaren ska få en bekräftelse på vad som sagts och vilka överenskommelser som eventuellt gjordes. Syftet med kvittot är att dokumentera rådgivningen och befästa kunskaper hos skogsägaren.</P> <P class="p56 ft15">Antalet tjänstgöringsdagar inom rådgivning, utbildning och information sjönk med 26 % från 2003 till 2004 vilket främst berodde på minskade resurser. Finansieringen från EU minskade vilket medförde att Grönare skog inte kunde genomföras i södra Sverige. I Mål <NOBR>1-området</NOBR> (Norrbotten, Västerbotten och Mellannorrland) kunde dock Grönare skog genomföras.</P> <P class="p433 ft17">Exempel på aktiviteter som SVO har genomfört under 2004 inom rådgivning, utbildning och information</P> <P class="p434 ft40"><SPAN class="ft44">64 </SPAN>Skogsstyrelsens Informationsenhet, mars 2005: Metodiken bottnar i en grundsyn om att den som äger problemet kan ha förslag på en lösning. Det är därför är viktigt att skapa tillfälle till dialog snarare än att ge instruktioner och peka med hela handen. I Skogsstyrelsens rapport <SPAN class="ft104">Skogsvårdsstyrelsen Sverige – </SPAN><SPAN class="ft105">en </SPAN><SPAN class="ft104">samlad organisation som genomför </SPAN><SPAN class="ft105">en </SPAN><SPAN class="ft104">skogspolitik (2004) </SPAN>föreslås att det konsultativa arbetssättet blir en ledstjärna för hela organisationens arbete.</P> <P class="p35 ft5">104</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p216 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Riktad röjningsrådgivning har påbörjats över hela landet som en följd av att försök i Mellannorrland visat på fördubblade röjningsarealer efter riktad rådgivning där röjningsbehovet identifierats med hjälp av satellitbilder.</SPAN></P> <P class="p435 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Som ett led i utvecklingen mot en </SPAN><NOBR>24-timmarsmyndighet</NOBR> startade en satsning för att utveckla MinSkog, en lokalt anpassad interaktiv webbplats. På webbplatsen www.minskog.nu har under året bl.a. lagts ut information om kurser om t.ex. föryngringsfrågor, röjning och kultur- och miljöhänsyn. Underhåll och uppdateringar sköts på respektive distrikt.</P> <P class="p436 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">I storstadsområdena, Stockholm, Göteborg och Malmö har skogskvällar, kurser och enskild rådgivning genomförts för skogsägare som äger fastigheter i andra delar av landet. Antalet utbor i storstadsområdena ökar stadigt.</SPAN></P> <P class="p388 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">I </SPAN><NOBR>Jönköping-Kronoberg</NOBR> har en serie skogskvällar och andra aktiviteter genomförts i samarbete med de lokala banker och andra aktörer som vänder sig mot målgruppen skogsägare.</P> <P class="p388 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Skogsvårdsorganisationen deltar i framtagandet av en typ av körkort för motorsåg.</SPAN></P> <P class="p437 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Tidskriften Skogseko (trycks i 280 000 exemplar) har kommit ut med fyra nummer och distribuerats till alla skogsägare med mer än fem hektar skogsmark.</SPAN></P> <P class="p438 ft1">Allmänhetens kontakter med SVO</P> <P class="p101 ft1">Skogsstyrelsen upplever att SVO har synts oftare och har fått större utrymme i massmedia under 2004, jämfört med tidigare år. Iakttagelsen stärks av resultaten i en pressklippsstudie som genomfördes under 2004.<SPAN class="ft33">65 </SPAN>Medieexponeringen har ökat tack vare att man skickat ut fler pressmeddelanden och deltagit i den offentliga debatten genom till exempel tidningsartiklar. Som ett led i att utveckla arbetet med skogens sociala värden håller SVO på att ta fram strategier och arbetssätt för att utöka kontakterna med allmänheten.</P> <P class="p169 ft15">Under 2004 satsades totalt 3 479 tjänstgöringsdagar till en kostnad av 14,9 miljoner kronor på verksamhet riktad mot allmänheten och andra utanför skogsbruket. Det utgör ca 14 % av de</P> <P class="p110 ft42"><SPAN class="ft44">65 </SPAN>Observer: Medieanalys av Skogsstyrelsen, 2004.</P> <P class="p422 ft5">105</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p293 ft1">totala kostnaderna för verksamhetsgrenen rådgivning, utbildning och information.</P> <P class="p439 ft1">Exempel på aktiviteter som har genomförts avseende kontakter med allmänheten.</P> <P class="p440 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">Kopplat till det långsiktiga verksamhetsmålet för tätortsnära skogar har SVO arbetat med att utforma samarbetsdokument för samverkan med kommunerna.</SPAN></P> <P class="p441 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">Under 2004 anordnades Skogens Dag för femte året i rad. Arrangemanget genomfördes på 28 orter och lockade ca 80 000 besökare. Målgruppen var som tidigare allmänheten och i synnerhet barnfamiljer.</SPAN></P> <P class="p442 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">Under 2004 uppgick antalet tjänstgöringsdagar i projektet ”Skogen i skolan” till 1 580. Detta var en minskning med drygt 5 % sedan året innan. Större delen av verksamheten har bekostats av anslag. Några skogsvårdsstyrelser har dock relativt stor andel extern finansiering. Verksamheten inom ”Skogen i skolan” varierar såväl i omfattning som innehåll mellan skogsvårdsstyrelserna. Det beror dels på att ”Skogen i skolan” är organiserad på olika sätt i olika regioner och att skogsvårdsstyrelserna därmed har olika roller, dels på att olika skogsvårdsstyrelser prioriterar verksamheten olika.</SPAN></P> <P class="p443 ft1"><SPAN class="ft1">7.2.10</SPAN><SPAN class="ft106">Rådgivning, utbildning och information vid skogsvårdsstyrelserna</SPAN></P> <P class="p138 ft12">Skogsvårdsstyrelsernas rådgivning ska möta skogsägarnas uttalade och outtalade behov av kunskaper och på så sätt bidra till att de skogspolitiska målen uppnås. Rådgivning till skogsägaren sker genom kurser eller rådgivning i fält för grupper eller enskilt. Information och råd ges också via telefon, brev, Internet, tidskriften Skogseko eller i samband med informationsträffar eller att skogsägaren besöker SVO:s distriktskontor.<SPAN class="ft35">66</SPAN></P> <P class="p57 ft18">Kurserna kan vara en del av myndighetsuppgiften och är då i regel kostnadsfria för skogsägarna. Dessa kurser handlar främst om att öka skogsägarnas kunskap om de skogspolitiska målen. Andra kurser hänförs till SVO:s uppdragsverksamhet och finansieras genom deltagaravgifter. De samtal som utredningen haft med företrädare för skogsvårdsstyrelserna visar att gränserna mellan den</P> <P class="p162 ft42"><SPAN class="ft44">66 </SPAN>Skogsstyrelsens årsredovisning av Skogsvårdsorganisationens verksamhet 2004.</P> <P class="p141 ft5">106</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <P class="p444 ft1">anslagsfinansierade rådgivningen och den s.k. uppdragsrådgivningen dras på lite olika sätt på de olika skogsvårdsstyrelserna.</P> <P class="p445 ft1">Vid varje skogsvårdsstyrelse finns personer med uppgift att samordna rådgivning, utbildning och information i regionen. Ut- formningen varierar dock – en och samma person kan vara ansvarig för alla tre verksamheterna eller så kan uppgifterna vara fördelade på flera personer. I vissa fall har personer ute på distrikten en samordnande roll för regionen.</P> <P class="p446 ft1">De flesta skogsvårdsstyrelser har också rådgivnings- och/eller informationsnätverk och samtliga regioner är representerade i det nationella <NOBR>RIF-nätverket</NOBR> <NOBR>(rådgivning-information-förlag).</NOBR></P> <P class="p447 ft1">Rådgivning, utbildning och information på olika skogsvårdsstyrelser</P> <P class="p448 ft12">De verksamhetsmål som varje skogsvårdsstyrelse upprättar bygger på de långsiktiga verksamhetsmål som finns inom SVO. De regionala verksamhetsmålen varierar mellan de olika skogsvårdsstyrelserna och rådgivning, utbildning och information är ett av de medel som används för att nå verksamhetsmålen. Under 2004 har inriktningen på rådgivningen koncentrerats på enskild rådgivning i fält. Rådgivningskostnaden per deltagare varierar mellan regionerna och över tiden. I genomsnitt har dock kostnaden per deltagare ökat något under perioden 2001 2003, se Figur 7.2. De höga kostnaderna under 2001 i framförallt BD och AC län förklaras av brister i registreringen av antalet deltagare. I takt med att registreringsrutinerna fungerade bättre blev kostnaden per deltagare mer rättvisande.</P> <P class="p449 ft5">107</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td65"><SPAN class="p9 ft3">Figur 7.2</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr14 td66"><SPAN class="p450 ft42">Kostnad per deltagare för rådgivning i fält<SPAN class="ft107">67</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p451 ft88">7 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p451 ft88">6 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p451 ft88">5 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr26 td69"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-43px;margin-bottom:0px;" class="p452 ft108"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-35px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:39px;" class="p452 ft108"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:20px;margin-right:-23px;margin-bottom:19px;" class="p452 ft108"><![endif]>Kronor</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p451 ft88">4 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td70"><SPAN class="p451 ft88">3 000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td69"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td71"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td73"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td67"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td68"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td12"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p451 ft88">2 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p451 ft88">1 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td70"><SPAN class="p451 ft3">0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td70"><SPAN class="p453 ft3">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td71"><SPAN class="p9 ft3">AC MN WX</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p29 ft42">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p454 ft109">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p455 ft3">I</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p456 ft87">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p9 ft3">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td67"><SPAN class="p9 ft3">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p9 ft3">SG</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p9 ft87">Medel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr12 td74"><SPAN class="p9 ft42">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td70"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td71"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td9"><SPAN class="p457 ft3">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p458 ft88">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td73"><SPAN class="p430 ft3">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p459 ft110">De flesta skogsvårdsstyrelserna anser att den egna måluppfyllelsen har varit god, även om ingen av regionerna har nått alla de uppställda målen. På grund av målens olika utformning är det svårt att göra en sammanlagd utvärdering av regionernas måluppfyllnad inom rådgivning, utbildning och information. Målen är olika till sin karaktär, det finns såväl åtgärdsmål som effektmål. En del är tydligt kvantifierade som t.ex. att ”minst 400 skogsägare ska nås med enskild röjningsrådgivning” medan andra mer anger en riktning t.ex. att ”SVS fortsätter arbetet med rådgivning och information om röjningsbehovet i samarbete med de regionala och lokala företrädarna för skogsbruket”. Även andelen kontaktade skogsägare varierar mellan regionerna, Figur 7.3.</P> <P class="p460 ft1">Nedan följer ett axplock av de verksamhetsmål i skogsvårdsstyrelsernas resultatredovisningar för 2004 som har koppling till rådgivning, utbildning och information:</P> <P class="p115 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">ett visst antal skogsägare inom regionen ska nås av enskild röjningsrådgivning</SPAN></P> <P class="p461 ft38"><SPAN class="ft44">67 </SPAN>Skogsvårdsstyrelserna betecknas enligt följande mönster: BD=Norrbotten, AC= Västerbotten, MN=Mellannorrland, <NOBR>WX=Dalarna-Gävleborg,</NOBR> <NOBR>ST=Värmland-Örebro,</NOBR> MD=Mälardalen, I=Gotland (del av länsstyrelsen), ÖG=Östra Götaland, FG=Jönköping- Kronoberg, VG=Västra Götaland och SG=Södra Götaland.</P> <P class="p54 ft5">108</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p462 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">ett visst antal skördarförare ska nås av objektsanknuten rådgivning om generell hänsyn</SPAN></P> <P class="p462 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">den generella hänsynens betydelse ska lyftas fram i Skogsekos regionala sidor</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">skogssektorn ska involveras i röjningsaktiviteterna</SPAN></P> <P class="p462 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">utbildning i röjning ska genomföras för skogsägare och entreprenörer.</SPAN></P> <P class="p463 ft3">Figur 7.3 Andel kontaktade skogsägare per region. Skogsägare med mer än 5 ha skog</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr23 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td76"><SPAN class="p464 ft40">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr27 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-28px;margin-bottom:0px;" class="p465 ft81"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-28px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:28px;" class="p465 ft81"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-14px;margin-bottom:14px;" class="p465 ft81"><![endif]>ha skog)</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p464 ft40">18%</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td76"><SPAN class="p464 ft40">16%</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p466 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:11px;" class="p466 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p466 ft103"><![endif]>än 5</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td35"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td69"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td77"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td78"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td25"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td12"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td76"><SPAN class="p464 ft40">14%</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-1px;margin-right:-11px;margin-bottom:1px;" class="p466 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-11px;margin-top:-1px;margin-right:0px;margin-bottom:12px;" class="p466 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:6px;" class="p466 ft103"><![endif]>(mer</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td35"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td69"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td77"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td78"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td25"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td12"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td76"><SPAN class="p464 ft40">12%</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr18 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-36px;margin-bottom:0px;" class="p467 ft102"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-36px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:36px;" class="p467 ft102"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:18px;margin-right:-18px;margin-bottom:18px;" class="p467 ft102"><![endif]>fastigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td76"><SPAN class="p464 ft40">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td76"><SPAN class="p464 ft96">8%</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td76"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td35"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td72"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td72"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td69"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td77"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td72"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td78"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td79"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td79"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td12"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr26 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-38px;margin-bottom:0px;" class="p468 ft102"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-38px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:38px;" class="p468 ft102"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:19px;margin-right:-19px;margin-bottom:19px;" class="p468 ft102"><![endif]>kontaktade</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td76"><SPAN class="p464 ft113">6%</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td76"><SPAN class="p464 ft96">4%</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td76"><SPAN class="p464 ft96">2%</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td77"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td78"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td25"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td12"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr8 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p469 ft102"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p469 ft102"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p469 ft102"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td35"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td69"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td77"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td25"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td12"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td76"><SPAN class="p464 ft96">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td78"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td75"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td35"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td72"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td72"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td69"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td77"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td72"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td78"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td79"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td79"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td25"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td12"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td76"><SPAN class="p470 ft96">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p9 ft96">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p9 ft96">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p9 ft96">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p9 ft40">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td77"><SPAN class="p471 ft96">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p472 ft96">I</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td78"><SPAN class="p470 ft96">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p9 ft96">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p9 ft96">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft96">SG</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p9 ft87">Medel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p458 ft42">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p473 ft42">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p455 ft3">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td12"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p474 ft1">Utveckling och pågående projekt</P> <P class="p211 ft16">Inom SVO pågår ett antal projekt som bl.a. syftar till att effektivisera och utveckla verksamheten inom rådgivning, utbildning och information. Som tidigare har nämnts har Skogsstyrelsen i mars 2005 fattat beslut om att initiera en förstudie för upprättandet av en kommunikationsstrategi för SVO. Syftet med strategin skulle bl.a. vara att samordna kommunikationsåtgärderna och att effektivisera arbetet genom att bättre kartlägga målgruppernas behov (ett arbete som redan pågår bl.a. genom den kund- och intressentanalys som nämns nedan). Tanken är att den övergripande strategin sedan ska brytas ner i regionala handlingsplaner. Den tidigare</P> <P class="p475 ft5">109</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">nämnda rådgivningsstrategin planeras ingå i den mer övergripande kommunikationsstrategin.</P> <P class="p8 ft14">Synpunkter från kunder och intressenter</P> <P class="p66 ft1">I syfte att utveckla och effektivisera verksamheten inför Skogsstyrelsen under våren 2005 ett stöd för att tillvara idéer och förbättringsförslag inom SVO. Stödet innebär i ett första skede att alla medarbetare kommer att kunna registrera förbättringsförslag i systemet. I ett andra steg är det tänkt att systemet öppnas upp så att även externa synpunkter ska kunna hanteras på ett systematiskt sätt.</P> <P class="p40 ft1">I mars 2005 avrapporterades en kund- och intressentanalys som genomförts på uppdrag av SVO<SPAN class="ft33">68 </SPAN>i syfte att utveckla och öka kundorienteringen i verksamheten. En del av rapporten bygger på enkäter och intervjuer med SVO:s kunder och intressenter, alltifrån enskilda skogsägare till representanter för skogsbolag eller myndigheter. Av rapporten framgår att såväl SVO som huvuddelen av SVO:s kunder och intressenter anser att rådgivning, kontroll och opinionsbildning är verksamheter som SVO bör hålla på med och som man är bra på, medan man är mer tveksam till exempelvis uppdragsverksamheten.</P> <P class="p35 ft14">Folkhälsan viktigaste skogsaspekten</P> <P class="p55 ft1">En annan del av rapporten behandlar den svenska allmänhetens syn på och relation till skogen. Undersökningen visar att skogen är viktig för svenskarna, t.ex. svarar 80 % att det är nödvändigt för deras livskvalitet att komma ut i skog och mark. De viktigaste aspekterna är, enligt de personer som besvarat enkäten, skogens betydelse för folkhälsan. På andra plats hamnar hänsynen till biologisk mångfald och något lägre prioriterat kommer skogens betydelse för kulturmiljöer, friluftsliv och efterfrågan på skogsråvara.</P> <P class="p476 ft42"><SPAN class="ft44">68 </SPAN>Kund- och intressentanalys, Slutrapport <NOBR>2005-03-31.</NOBR> Kairos Future 2005.</P> <P class="p141 ft5">110</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <P class="p104 ft1">Däremot är kunskaperna om skogens betydelse sämre. Bara 21 % känner till att miljöhänsyn väger lika tungt som produktionsintresset i den svenska skogspolitiken. Inte fler än 17 % av svenskarna vet att exporten från bilindustrin och skogsnäringen inte är lika stora och bara 18 % vet att de flesta svenskar vistas i skogen minst en gång i veckan.</P> <P class="p143 ft1">SVO 24 timmar</P> <P class="p220 ft18">Som ett led i införandet av <NOBR>24-timmarsmyndigheten</NOBR> utvecklas webbplatserna MinSkog och svo.se. MinSkog är en lokalt anpassad webbplats som är tänkt att utvecklas till ett interaktivt instrument där skogsägare kan sköta en stor del av sina kontakter med SVO, exempelvis få rådgivning, göra avverkningsanmälan, rapportera in klarkort m.m. Där ska också finnas information om den egna fastigheten och om SVO:s aktiviteter, exempelvis kurser. För svo.se sköts underhåll och uppdateringar av Skogsstyrelsens Informationsenhet och skogsvårdsstyrelserna medan MinSkog uppdateras på respektive distrikt. Vissa skogsvårdsstyrelser, men inte alla, har verksamhetsmål för MinSkog. Enligt Skogsstyrelsens Informationsenhet strävar man efter en ökad samordning mellan de båda portalerna och en ökad enhetlighet mellan de olika distriktens användning av MinSkog, samtidigt som man är mån om att sidorna ska vara lokalt anpassade. I dagsläget saknas dock resurser för att följa upp hur MinSkog används på distrikten.</P> <P class="p477 ft5">111</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">8 SVO:s uppdragsverksamhet</P> <P class="p478 ft115">Sammanfattning</P> <P class="p479 ft1">Mina förslag</P> <P class="p403 ft1">Möjligheten för SVO att på uppdrag utföra s.k. rotpoststämpling upphör, kvarvarande uppdragsverksamhet skiljs personalmässigt från myndighetsutövningen och ett råd där SVO:s uppdragsverksamhet kan diskuteras skapas vid Skogsstyrelsen.</P> <P class="p406 ft1">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p480 ft1">Den kritik som riktas mot SVO:s uppdragsverksamhet är, enligt min uppfattning, ofta av principiell karaktär. Rotpoststämpling och värderingsverksamhet uppfattar jag vara de delar som möter skarpast kritik. De principiellt grundade invändningarna är tydligast från skogsbolagens och de större skogsägarföreningarnas representanter.</P> <P class="p404 ft1">Min allmänna inställning till SVO:s uppdragsverksamhet är att den i många stycken är ett bra verktyg för att föra ut den gällande skogspolitiken. Jag vill dock understryka vikten av större enhetlighet i utbudet och menar dessutom att det är nödvändigt att ange en gräns för hur stor uppdragsverksamhetens andel av verksamheten får vara.</P> <P class="p481 ft18">Jag anser att en gradvis avveckling av rotpoststämplingen är lämplig att genomföra i efterdyningarna av stormen Gudrun medan inskränkningar i SVO:s värderingsverksamhet bör skjutas på framtiden. Skogsbruksplanläggning, uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna, inventeringsuppdrag och skötsel av formellt skyddade områden anser jag även fortsättningsvis</P> <P class="p139 ft5">112</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p408 ft1">bör kunna vara en del av myndighetens uppdragsverksamhet medan jag är mycket tveksam när det gäller skötseluppdrag åt exempelvis kommuner.</P> <P class="p482 ft1">Jag anser att det måste till en uppdelning av den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten och den anslagsfinansierade myndighetsverksamheten på personalnivå inom den nya myndigheten. Avslutningsvis anser jag att det bör tillskapas ett brett sammansatt forum där SVO:s uppdragsverksamhet kan diskuteras.</P> <P class="p483 ft1">Utredningens underlag</P> <P class="p484 ft12">I utredningens underlag till detta kapitel redovisas bl.a. riksdagens syn på SVO:s uppdragsverksamhet och vad som sägs i ämnet i budgetpropositionen, i myndighetens regleringsbrev och instruktion samt i SVO:s långsiktiga verksamhetsmål och policy. Uppdragsverksamhetens prissättning, omfattning och förväntade utveckling redovisas liksom kundernas syn på verksamheten och exempel på den kritik som framförts. Underlagsmaterialet rymmer vidare förvaltningspolitiska reflektioner och konkurrenspolitiska överväganden samt jämförelser med andra myndigheters uppdragsverksamhet.</P> <P class="p485 ft19"><SPAN class="ft19">8.1</SPAN><SPAN class="ft32">Mina förslag</SPAN></P> <P class="p130 ft15"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft79">Möjligheten för SVO att på uppdrag utföra s.k. rotpoststämpling upphör från och med den 1 januari 2007</SPAN></P> <P class="p142 ft12"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft116">Kvarvarande uppdragsverksamhet åtskiljs personalmässigt från myndighetsutövningen</SPAN></P> <P class="p142 ft15"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft79">Det skapas ett brett sammansatt råd vid Skogsstyrelsen inom vilket frågor om uppdragsverksamhetens utformning och utförande diskuteras</SPAN></P> <P class="p418 ft19"><SPAN class="ft19">8.2</SPAN><SPAN class="ft32">Mina iakttagelser och ställningstaganden</SPAN></P> <P class="p155 ft18">SVO:s uppdragsverksamhet har en lång historia som inte kan anses vara helt befriad från kritik. Visserligen är mitt intryck att kritiken mildrades något i samband med att plantverksamheten bröts ut ur</P> <P class="p486 ft5">113</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <P class="p136 ft15">myndigheten, men ännu kvarstår invändningar mot flera av de tjänster som erbjuds inom ramen för SVO:s uppdragsverksamhet.</P> <P class="p153 ft16">Mitt allmänna intryck är att den huvudsakliga kritiken bottnar i en principiellt grundad ovilja mot att en offentlig aktör dels agerar på en konkurrensutsatt marknad, dels inte har förmågan att på ett tydligt sätt skilja på sina roller som anslagsfinansierad myndighetsutövare och avgiftsfinansierad uppdragstagare. Jag vill här särskilt trycka på att kritiken ofta är av principiell karaktär dvs. att man vänder sig mot uppdragsverksamheten på ett mer övergripande plan. Vid närmare diskussioner framkommer det dock ofta att det är vissa delar av uppdragsverksamheten som är särskilt ifrågasatta medan andra uppfattas som mer acceptabla. Graden av acceptans tycks i sin tur sammanhänga med i vilken utsträckning en viss typ av uppdragsverksamhet riktar sig till enskilda skogsägare, att det görs i konkurrens med andra aktörer och på ett sätt som bidrar till att gränsen mellan SVO:s olika roller blir otydlig. Mot den bakgrunden möter rotpoststämplingen, skogsbruksplanläggningen och värderingsverksamheten skarpast kritik.</P> <P class="p239 ft12">Jag konstaterar samtidigt att de principiellt grundade invändningarna lättast intas från dem som har ett mer övergripande perspektiv på frågorna. De starkaste rösterna hörs från skogsbolagen och de större skogsägarföreningarnas centralt placerade representanter och mindre tydligt från de enskilda skogsägare utredningen har varit i kontakt med. Detta intryck styrks också av den kund- och intressentanalys som nyligen har genomförts av SVO. När det gäller skogsägarföreningarnas syn på saken har jag även förståelse för att delar av kritiken mot SVO:s uppdragsverksamhet är sprungen ur en negativ inställning till handel med rotposter som företeelse på virkesmarknaden. För detta talar bl.a. att den principiellt hållna kritiken klingar svagare från de delar av landet där rotposthandel är mindre frekvent förekommande.</P> <P class="p192 ft14">Osund kreativitet</P> <P class="p39 ft15">Min allmänna inställning till SVO:s uppdragsverksamhet är att den i många stycken fungerar som ett bra verktyg för att föra ut den gällande skogspolitiken. Samtidigt anser jag att den är ett verktyg som måste hanteras med extra stor varsamhet för att inte bli ett medel som motverkar sina syften. När uppdragsverksamheten i sig tilldrar sig negativ uppmärksamhet finns en påtaglig risk att SVO:s övriga verksamhet också förlorar i trovärdighet. Jag ser även en</P> <P class="p49 ft5">114</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <P class="p163 ft18">betydande fara i att den relativa tyngd som uppdragsverksamheten har i myndighetens finansieringsbild främjar en osund kreativitet inom organisationen när det gäller att tillskapa avgiftsfinansierade tjänster. Uppfinningsrikedom på detta område ger också en tydlig feedback i form av ett ekonomiskt utfall, som i bästa fall är positivt, och som därigenom kan anses bidra till myndighetens sammantagna resultat, det lokala kontorets existens och den egna anställningens finansiering. Effektiviseringssträvanden och nytänkande inom det anslagsfinansierade området leder inte till positiva signaler på samma direkta sätt.</P> <P class="p487 ft14">Olika inriktning på uppdragen</P> <P class="p211 ft18">Jag noterar också att uppdragsverksamheten har utvecklats olika vid de olika skogsvårdsstyrelserna både när det gäller omfattningen relativt den anslagsfinansierade verksamheten och när det gäller innehållet. Detta kan sannolikt delvis förklaras av regionala särdrag på virkesmarknaden och med hänvisning till förekomsten av konkurrenter, men är sannolikt också ett resultat av de olika skogsvårdsstyrelsernas ambitioner och sammansättning av kompetens. Jag inser att de regionala förutsättningarna måste få påverka sammansättningen av de skogliga tjänster som SVO tillhandahåller, men vill ändå understryka vikten av en större enhetlighet på området. Det är enligt min uppfattning mindre lämpligt att utbudet varierar så pass mycket mellan regioner och distrikt att det bl.a. finns en risk att myndighetens tydlighet går förlorad.</P> <P class="p488 ft18">När det gäller omfattningen av uppdragsverksamheten i de olika regionerna och på distriktsnivå ser jag också en risk i att dess andel relativt den anslagsfinansierade verksamheten växer sig för stor. Jag menar att det är nödvändigt att ange en gräns för hur stor uppdragsverksamhetens andel av den totala omsättningen eller antalet tjänstgöringsdagar får vara på både distrikts- och regionnivå.</P> <P class="p219 ft14">Frestande gråzoner</P> <P class="p106 ft15">Kreativiteten inom det avgiftsfinansierade området, med tillhörande risk, förstärks dessutom av att det finns en långsiktig målsättning inom organisationen att öka uppdragsverksamhetens omfattning samt att den i många stycken uppfattas som en garant för den lokala organisationens existens. Enligt min uppfattning är</P> <P class="p489 ft5">115</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <P class="p136 ft12">det fullt begripligt, om än olämpligt för en statlig myndighet, att man i något som uppfattas som en överlevnadssituation kan finna det frestande att agera inom de gråzoner som finns i gränslandet mellan uppdragsverksamhet och myndighetsuppgifter. På samma sätt kan det vara förståeligt att uppdragsverksamheten tillåts växa in på områden där det finns konkurrenter eller bedöms finnas goda förutsättningar för privata aktörer att etablera sig.</P> <P class="p56 ft18">De brister i den centrala uppföljningen och problem att från centralt håll skapa enhetlighet i organisationen som har berörts på annan plats i detta betänkande förstärker detta problem. Det förslag om att bilda en enmyndighet av nuvarande koncernmyndighet, som presenteras längre fram i detta betänkande, kommer å andra sidan sannolikt att främja utvecklingen av gemensamma arbetssätt. Samtidigt bör det framhållas att det är med statsmakternas goda minne som uppdragsverksamheten har tillåtits få den relativa betydelse för finansieringen av SVO:s verksamhet som den har fått. Dels har SVO:s anslag skurits ned, dels har regeringen i flera tidigare regleringsbrev ställt krav på att uppdragsverksamheten ska öka. Jag anser att denna utveckling strider mot intentionerna i det förvaltningspolitiska beslutet och att statsmakterna bör ta ansvar för att trenden bryts. Ett sätt att göra detta är naturligtvis att öka anslagens relativa del av SVO:s finansiering. Detta kan ske dels genom att anslagen höjs, dels genom vissa begränsningar i nuvarande uppdragsverksamhet. I det förra fallet bör inriktningen i första hand vara att kompensera bortfallet av uppdragsverksamhetens bidrag till finansieringen av gemensamma kostnader.</P> <P class="p150 ft14">Avveckling av rotpoststämpling</P> <P class="p138 ft16">Jag anser också att en gradvis avveckling av rotpoststämplingen är lämplig att genomföra i anslutning till den nedgång i efterfrågan på denna tjänst som blir följden av den storm som drabbade södra Sverige i januari 2005. Efterfrågan på rotpoststämplingar var tidigare störst i just de områden som drabbades hårdast av stormen, men bedöms nu minska betydligt under de närmaste åren. Sjunkande virkespriser över hela landet gör även att efterfrågan väntas bli lägre i andra delar av landet. SVO tvingas således att anpassa sig till en ny marknadssituation som gör dem rustade för att inte vara beroende av rotpoststämplingarna som finansieringskälla när efterfrågan på denna tjänst på sikt eventuellt kommer att öka. Jag anser dessutom att det då bör finnas utrymme för privata aktörer att</P> <P class="p490 ft5">116</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <P class="p142 ft1">etablera sig på denna marknad. För att inte de skogsvårdsstyrelser som har haft rotpoststämplingar som en viktig intäkt ska drabbas bör den interna anslagsfördelningen ses över så att bortfallet kompenseras med anslagsmedel.</P> <P class="p108 ft1">Om stormen bidrar till att underlätta en avveckling av rotpoststämplingarna är det i dagsläget mindre lämpligt att göra inskränkningar i SVO:s värderingsverksamhet. Efterfrågan på denna tjänst kommer som en följd av stormen att vara så hög i vissa områden att den sannolikt överstiger utbudet under den närmaste tiden. Den akuta situation som har uppkommit i stormens spår talar därför starkt för att SVO bör vara en aktör på marknaden. Ett ökat antal värderingsuppdrag under den närmaste tiden kommer också delvis att kompensera för den sviktande marknaden för rotpoststämplingar och ovan föreslagna avveckling av denna tjänst inom SVO. På sikt anser jag dock att även värderingsverksamheten bör avvecklas.</P> <P class="p197 ft1">När det gäller skogsbruksplanläggningen anser jag att den utgör ett så pass viktigt skogspolitiskt instrument att den även fortsättningsvis bör kunna vara en del av myndighetens uppdragsverksamhet. Kritiken mot planläggningen har dessutom varit förhållandevis mild.</P> <P class="p143 ft14">Gröna jobb</P> <P class="p106 ft16">De uppdrag som görs åt arbetsmarknadsmyndigheterna och inom ramen för projektet Gröna jobb har jag inga direkta invändningar emot. Detta ställningstagande grundar jag emellertid på antagandet att de uppdrag som utförs har ett tydligt skogspolitiskt innehåll och att de inte utförs i konkurrens med andra aktörer. Vissa uppgifter gör gällande att det förekommer uppdrag med tveksam skogspolitisk substans – exempelvis s.k. siktröjning efter vägar – vilket jag uppfattar som olyckligt. Jag anser inte att det är SVO:s uppgift att utföra sådana arbetsmarknadspolitiska insatser även om de säkert kan vara samhällsekonomiskt motiverade eller för att de bidrar till att målen uppnås inom andra politikområden – i det här nämnda exemplet trafikpolitiken. Samverkan mellan myndigheter över politikområdenas gränser anser jag som regel vara vällovligt. Jag ser emellertid samtidigt en risk i att de arbetsmarknadspolitiska medel som på detta sätt blir tillgängliga för SVO kan utgöra en menlig lockelse på organisationen på ett sådant sätt att det tummas på de skogspolitiska grundkraven. Detta inte minst i en situation då</P> <P class="p491 ft5">117</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <P class="p167 ft1">uppdragsverksamheten lyfts fram som en garanti för SVO:s lokala organisation.</P> <P class="p64 ft1">Jag har inga invändningar mot de inventeringsuppdrag och skötsel av formellt skyddade områden som utförs åt andra myndigheter som exempelvis Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbete. Däremot är jag mycket tveksam till att SVO offererar skötseluppdrag åt exempelvis kommuner. Även om dessa uppdrag inte innefattar virkesförsäljning eller andra tjänster som innebär att SVO agerar på virkesmarknaden, anser jag att de utgör en alltför stor risk för trovärdigheten när det gäller SVO:s myndighetsutövning. Det är, enligt min mening, olyckligt om någon som har synpunkter på skötseln av ett sådant område finner att den skötselansvarige också svarar för den formella tillsynen av att Skogsvårdslagen har följts i området.</P> <P class="p35 ft14">Tydligare uppdelning</P> <P class="p138 ft16">För att tydliggöra skillnaden i myndighetsutövning och uppdragsverksamhet föreslår jag att dessa verksamheter skiljs åt på ett tydligare sätt. Dagens starka integration är ett problem ur både förvaltningspolitiskt och konkurrenspolitiskt hänseende. Med den nya myndighetsstruktur som föreslås på annan plats i detta betänkande anser jag att förutsättningarna blir bättre för att skapa ett tydligt och enhetligt förhållningssätt inom myndigheten när det exempelvis gäller hur den praktiska gränsdragningen ska göras mellan uppdragsverksamhet och myndighetsuppgifter. Mitt intryck är att den långa styrkedjan från statsmakterna via Skogsstyrelsen i Jönköping, de regionala kontoren och ut till de lokala distrikten i bland är i längsta laget för att kontrollen ska vara helt tillfredsställande på detta område. Den nya organisationen i kombination med de förslag om en mer utvecklad intern styrning som tas upp på annan plats i detta betänkande, är dock inte tillräckliga för att säkerställa en godtagbar ordning på detta område. Jag anser att det även måste till en uppdelning inom den nya myndigheten på personalnivå. Med detta avses i första hand en tydlig beskrivning av om en tjänst innebär att den anställde ska ägna sig åt avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet eller anslagsfinansierade myndighetsuppgifter. Det ska alltså, enligt min uppfattning, inte längre vara möjligt för en och samma tjänsteman att blanda dessa verksamheter. Däremot anser jag att det är godtagbart att de olika</P> <P class="p492 ft5">118</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">verksamheterna även framöver kan dela på en del stödfunktioner och att de tillåts vara samlokaliserade.</P> <P class="p145 ft14">Råd för diskussioner</P> <P class="p106 ft16">Jag anser avslutningsvis att det bör tillskapas ett forum där SVO:s uppdragsverksamhet kan diskuteras. I likhet med Lantmäteriutredningen förordar jag att det skapas ett särskilt råd vid Skogsstyrelsen där frågor som väcks i anslutning till uppdragsverksamhetens utformning och utförande kan diskuteras. Detta forum bör vara sammansatt av representanter för SVO, myndighetens kunder och intressenter liksom av personer som representerar myndighetens konkurrenter. Rådet bör dels föreslå övergripande rekommendationer om hur SVO bör agera i sin roll som uppdragstagare, dels yttra sig i enskilda fall där uppdragsverksamheten ifrågasätts.</P> <P class="p411 ft19"><SPAN class="ft19">8.3</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens underlag</SPAN></P> <P class="p387 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft53">Uppdragsverksamheten enligt utredningens direktiv</SPAN></P> <P class="p101 ft17">Av skogsutredningens direktiv framgår det att SVO:s uppdragsverksamhet riktad till skogsbruket ska utvärderas.<SPAN class="ft117">69 </SPAN>Vidare ska dess effektivitet och ändamålsenlighet belysas.</P> <P class="p418 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft53">Uppdragsverksamheten enligt budgetpropositionen</SPAN></P> <P class="p101 ft1">SVO:s avgiftsfinansierade uppdragsverksamhet har en lång historia. I budgetpropositionen för år 2005 beskrivs dess nuvarande ställning på följande sätt: ”Ett viktigt komplement till den statsfinansierade verksamheten inom politikområdet är den uppdragsverksamhet som Skogsvårdsorganisationen bedriver och som omfattar viktiga skogspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder”.<SPAN class="ft33">70</SPAN></P> <P class="p369 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft53">Riksdagens syn på SVO:s uppdragsverksamhet</SPAN></P> <P class="p493 ft38"><SPAN class="ft36">69</SPAN><SPAN class="ft37">Dir. 2004:70.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">70</SPAN><SPAN class="ft41">Prop. 2004/05:1, utgiftsområde 23.</SPAN></P> <P class="p422 ft5">119</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">I anslutning till riksdagens behandling av regeringens skrivelse uppföljning av skogspolitiken togs även ställning till ett antal följdmotioner. Ett motionsyrkande innebar ett ifrågasättande av SVO:s uppdragsverksamhet.<SPAN class="ft33">71</SPAN></P> <P class="p44 ft12">Miljö- och jordbruksutskottet ansåg dock, i likhet med regeringen, att uppdragsverksamheten är ett viktigt medel i skogspolitiken. Utskottet framhöll att verksamheten är en förutsättning för att kunna bibehålla en effektiv skogsvårdsmyndighet med den lokala förankring som behövs för att nå ut med rådgivning och information.<SPAN class="ft35">72 </SPAN>Vidare ansåg utskottet att SVO genom uppdragsverksamheten direkt kan påverka skogsbruket, både genom de produkter och tjänster som tas fram och säljs och genom tillfällen till rådgivning i kontakter med skogsägare och andra verksamma inom skogen. Utskottet hänvisade även till att den utvärdering som gjordes i samband med översynen av skogspolitiken år 2001 inte hade funnit några belägg för att SVO:s uppdragsverksamhet skulle ha någon menlig inverkan på marknaden. Mot denna bakgrund avstyrkte utskottet det aktuella yrkandet. Riksdagen beslutade sedan i enlighet med utskottets förslag.</P> <P class="p494 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft53">SVO:s uppdragsverksamhet enligt myndighetens instruktion och regleringsbrev</SPAN></P> <P class="p138 ft16">Villkoren för SVO:s uppdragsverksamhet framgår av 4 § instruktionen för Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.<SPAN class="ft34">73 </SPAN>Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna får ta ut ersättning för varor och tjänster som rör skogsinventering, skogsbruksplanläggning, skogsvård, utsyning av skog, skogsvärdering och skogsväghållning. Vidare får man ta betalt för naturvård, kulturmiljövård samt utbildning, rådgivning, information och verksamhet i övrigt som är förenlig med organisationens uppgifter. Skogsstyrelsen har även rätt att föreskriva avgifter för de varor och tjänster som anges i instruktionen och ange grunder för hur ersättningen ska beräknas. Av instruktionen framgår det också att Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna får bedriva viss tjänsteexport.<SPAN class="ft34">74</SPAN></P> <P class="p214 ft1">Enligt Skogsstyrelsens regleringsbrev för år 2005 är målet för uppdragsverksamheten att den ska bidra till de skogspolitiska</P> <P class="p495 ft38"><SPAN class="ft36">71</SPAN><SPAN class="ft37">Motion 2003/04:MJ23 (m), yrkande 8.</SPAN></P> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft36">72</SPAN><SPAN class="ft37">Bet. 2003/04:MJU16.</SPAN></P> <P class="p94 ft40"><SPAN class="ft36">73</SPAN><SPAN class="ft39">SFS 1995:1335.</SPAN></P> <P class="p167 ft42"><SPAN class="ft36">74</SPAN><SPAN class="ft118">Tjänsteexporten ska vara förenlig med myndigheternas uppgifter i övrigt och på de villkor som tjänsteexportförordningen (1992:192) föreskriver.</SPAN></P> <P class="p496 ft5">120</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">målen om uthålligt god avkastning samtidigt som biologisk mångfald bevaras, genom att tillhandahålla tjänster till berörda aktörer.<SPAN class="ft33">75 </SPAN>Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och full kostnadstäckning. Samma mål och villkor gällde för år 2004. I regleringsbrevet anges det också att Skogsstyrelsen får disponera de avgifter som tas ut.</P> <P class="p131 ft16">Skogsstyrelsen ska återrapportera det ekonomiska resultatet och omsättningen för respektive resultatområde, samt för s.k. Gröna jobb inom arbetsmarknadspolitiken. Skogsstyrelsen ska under uppdragsverksamheten även redovisa sin förvaltning av fastigheter (kostnader och intäkter) samt övriga kostnader och intäkter som inte avser de egentliga sakverksamheterna. I regleringsbrevet för</P> <P class="p497 ft1">år 2004 gällde även att utvecklingen av bl.a. skogsbruksplanläggning skulle återrapporteras till regeringen.</P> <P class="p305 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.5</SPAN><SPAN class="ft53">SVO:s långsiktiga mål för uppdragsverksamheten</SPAN></P> <P class="p80 ft1">I Skogsstyrelsens årsredovisning för år 2004 framgår det att uppdragsverksamheten har utgjort en betydande del av organisationens verksamhet alltsedan skogsvårdsstyrelsernas tillkomst. Enligt de långsiktiga verksamhetsmål som SVO antog under år 2004 ska uppdragen öka, mätt som tjänstgöringsdagar, med minst 5 % från år 2002 till utgången av år 2006. Det innebär att uppdragsverksamheten senast år 2006 ska utgöra minst 40 % av SVO:s operativa tjänstgöringsdagar.<SPAN class="ft33">76</SPAN></P> <P class="p498 ft40"><SPAN class="ft36">75</SPAN><SPAN class="ft39">Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Skogsstyrelsen inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, Regeringsbeslut II 40, </SPAN><NOBR>2004-12-16.</NOBR></P> <P class="p499 ft42"><SPAN class="ft36">76</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, </SPAN><SPAN class="ft49">Mål och riktlinjer för verksamheten, </SPAN>Cirkulär B1, <NOBR>2004-10-08,</NOBR> s. 11.</P> <P class="p500 ft5">121</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.6</SPAN><SPAN class="ft53">SVO:s policy för den nationella uppdragsverksamheten</SPAN></P> <P class="p39 ft16">I SVO:s policy för den nationella uppdragsverksamheten slås det inledningsvis fast att den spelar en viktig roll som skogspolitiskt medel och att den är en del av skogspolitiken.<SPAN class="ft34">77 </SPAN>Uppdragsverksamheten betraktas som ett medel för att bredda myndighetens kompetens och praktiska kunnande. Uppdragsverksamheten ses också som ett sätt att öka kontaktytorna mot flera olika aktörer inom skogssektorn. Detta anses i sin tur kunna ”stärka SVS:s lokala förankring på ett konkret och tydligt sätt”. I policyn konstateras det vidare att det ställs särskilda krav på sättet att bedriva uppdragsverksamhet. Vikten av ett gemensamt synsätt gällande grundläggande och principiellt viktiga frågor inom uppdragsverksamheten betonas. Det hävdas vidare att uppdragsverksamheten är en unik möjlighet som gör det möjligt för SVO att nå längre än vad enbart den anslagsfinansierade verksamheten tillåter.</P> <P class="p192 ft1">Uppdragsverksamhetens syfte</P> <P class="p66 ft1">I policyn anges även uppdragsverksamhetens syfte. Det formuleras på följande sätt: ”SVO:s UV ska bidra till att uppfylla de skogspolitiska målen – direkt eller indirekt – eller bidra till att uppfylla andra övergripande samhällspolitiska mål”. Vidare hänvisas till myndighetens vision och verksamhetsidé när man slår fast att SVO ska ”jobba offensivt och aktivt med uppdrag i ett brett samhällsperspektiv”.</P> <P class="p40 ft1">Uppdragspolicyn omfattar även ett avsnitt betecknat ”etik”. Här poängteras att ”ett uppdrag får aldrig komma i konflikt med vår myndighetsroll eller på annat sätt skada vår trovärdighet som myndighet”. Regeln är att myndigheten vid gränsfall hellre avstår ett uppdrag än att riskera konflikter med myndighetsrollen. Vidare betonas neutralitet och objektivitet vilket bl.a. innebär att SVO ska undvika att gå in i konfliktsituationer på den ena partens sida. En neutral och opartisk ställning till marknadens aktörer stipuleras också.</P> <P class="p57 ft18">I en bilaga till policyn listas ett antal punkter som anställda inom SVO bör tänka på i samband med den nationella uppdragsverksamheten. Beträffande konkurrens slås det exempelvis fast att SVO verkar på en konkurrensutsatt marknad. Enligt policyn innebär</P> <P class="p501 ft49"><SPAN class="ft44">77 </SPAN><SPAN class="ft42">Skogsstyrelsen, </SPAN>Policy för den nationella uppdragsverksamheten, <SPAN class="ft42">Cirkulär 2003:D3,</SPAN></P> <P class="p0 ft42"><NOBR>2003-11-11.</NOBR></P> <P class="p137 ft5">122</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">detta emellertid inte att man avstår ”ett uppdrag av konkurrensskäl om det inte finns särskilda skäl”. Det konstateras vidare att om man väljer att avstå kan det leda till minskad konkurrens och färre alternativ för kunden.</P> <P class="p108 ft1">Av bilagan framgår det också att SVO kan erbjuda utbildning och uppdragsservice inom skogsvård natur- och kulturmiljövård m.fl. områden. Däremot avstår SVO, enligt policyns bilaga, från att ge företagsekonomisk rådgivning av skatteteknisk karaktär i enskilda fall.</P> <P class="p131 ft18">I bilagan omnämns även övriga uppdrag som SVO kan åta sig. Det handlar om stöd i skötseln av skog i form av exempelvis skogsbruksplanläggning, inventering, rådgivning, planering och skogsvård. Däremot åtar man sig inte uppdrag eller delar av uppdrag som innebär förmedling (avtaltecknande, försäljning) av virke.</P> <P class="p156 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.7</SPAN><SPAN class="ft53">SVO:s prissättning</SPAN></P> <P class="p146 ft1">De avgifter som tas ut i SVO:s uppdragsverksamhet ska leda till full kostnadstäckning. Priciperna för prissättningen inom SVO regleras i ett särskilt cirkulär. Enligt avvgiftsförordningen ska SVO årligen samråda med Ekonomistyrningsverket (ESV) om avgifternas storlek. Enligt muntlig uppgift från ESV är SVO:s prissättningspolicy lämpligt utformad och man hade heller inget att anmärka vid det senaste samrådet. ESV har även undersökt de regionala variationerna i prissättningen utan att finna något anmärkningsvärt. ESV konstaterar också att resultatet de gångna åren är bra, dvs. att det i stort sett råder balans.</P> <P class="p369 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.8</SPAN><SPAN class="ft53">Uppdragsverksamhetens omfattning</SPAN></P> <P class="p502 ft1">Den totala omfattningen av uppdragsverksamheten var under</P> <P class="p142 ft1">år 2004 cirka 625 miljoner kronor eller 55 % av SVO:s omsättning. Detta är en ökning i förhållande till år 2003.<SPAN class="ft33">78 </SPAN>Då omfattade uppdragsverksamheten cirka 421 miljoner kronor eller cirka 43 % omsättningen.<SPAN class="ft33">79</SPAN></P> <P class="p131 ft15">Uppdragens innehåll, omfattning och fördelning mellan SVO:s olika resultatområden har förändrats. Uppdrag åt skogsbruket har minskat så att andelen tjänstgöringsdagar uppgår till 32 % av den</P> <P class="p419 ft49"><SPAN class="ft36">78</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, </SPAN>Årsredovisning för Skogsvårdsorganisationens verksamhet 2004.</P> <P class="p77 ft49"><SPAN class="ft36">79</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsstyrelsens årsredovisning för budgetåret 2003, <SPAN class="ft42">s. 32.</SPAN></P> <P class="p503 ft5">123</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">totala uppdragsverksamheten. Uppdragen åt arbetsmarknadsmyndigheterna har däremot ökat kraftigt under andra hälften av</P> <P class="p5 ft1">år 2004 som en följd av satsningen på Gröna jobb, se Figur 8.1.</P> <P class="p504 ft3">Figur 8.1 Skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr30 td80"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td81"><SPAN class="p13 ft88">70 000</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td82"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td83"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td84"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td85"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td84"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td83"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td84"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td85"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td84"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td83"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td86"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td85"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td82"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td80"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td87"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td88"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td88"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td89"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td88"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td91"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td90"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td87"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr20 td81"><SPAN class="p13 ft88">60 000</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td83"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td86"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td82"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td88"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td89"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td85"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td89"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td88"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td89"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td85"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td89"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td88"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td91"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td85"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr33 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:-2px;margin-right:-46px;margin-bottom:2px;" class="p505 ft121"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-32px;margin-top:-2px;margin-right:-7px;margin-bottom:41px;" class="p505 ft121"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:18px;margin-right:-26px;margin-bottom:21px;" class="p505 ft121"><![endif]>Tjänstgöringsdagar</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr19 td81"><SPAN class="p13 ft88">50 000</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td83"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td92"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td93"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td89"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td88"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td91"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td90"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td82"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td93"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td84"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td85"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td84"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td83"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td84"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td85"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td84"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td83"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td86"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td85"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td82"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td87"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td88"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td89"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td89"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td88"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td89"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td89"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td88"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td91"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td90"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td87"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr36 td81"><SPAN class="p13 ft88">40 000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td84"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td83"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td86"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td85"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td82"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td80"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td87"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td88"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td89"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td90"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td89"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td88"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td89"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td90"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td89"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td83"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td91"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td90"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td87"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p506 ft42">30 000</P> <P class="p507 ft42">20 000</P> <P class="p507 ft42">10 000</P> <P class="p508 ft42">0</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr37 td38"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-25px;margin-bottom:0px;" class="p509 ft124"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-25px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:25px;" class="p509 ft124"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-12px;margin-bottom:12px;" class="p509 ft124"><![endif]>1991/92</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p510 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:21px;" class="p510 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:11px;margin-right:-24px;margin-bottom:10px;" class="p510 ft88"><![endif]>1992/93</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p510 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:21px;" class="p510 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:11px;margin-right:-24px;margin-bottom:10px;" class="p510 ft88"><![endif]>1993/94</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-34px;margin-bottom:0px;" class="p510 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:21px;" class="p510 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:11px;margin-right:-23px;margin-bottom:10px;" class="p510 ft88"><![endif]>1994/95</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:0px;margin-right:-35px;margin-bottom:0px;" class="p510 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-14px;margin-bottom:21px;" class="p510 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:11px;margin-right:-24px;margin-bottom:10px;" class="p510 ft88"><![endif]>1995/96</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-13px;margin-right:-21px;margin-bottom:13px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-13px;margin-right:-13px;margin-bottom:21px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-9px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p357 ft88"><![endif]>1997</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:21px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-9px;margin-right:-18px;margin-bottom:17px;" class="p357 ft88"><![endif]>1998</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:21px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-9px;margin-right:-18px;margin-bottom:17px;" class="p357 ft88"><![endif]>1999</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-13px;margin-right:-21px;margin-bottom:13px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-13px;margin-right:-13px;margin-bottom:21px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-9px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p357 ft88"><![endif]>2000</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:21px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-9px;margin-right:-18px;margin-bottom:17px;" class="p357 ft88"><![endif]>2001</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-13px;margin-right:-21px;margin-bottom:13px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-13px;margin-right:-13px;margin-bottom:21px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-9px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p357 ft88"><![endif]>2002</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:21px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-9px;margin-right:-18px;margin-bottom:17px;" class="p357 ft88"><![endif]>2003</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td32"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:-13px;margin-right:-21px;margin-bottom:13px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:-13px;margin-right:-13px;margin-bottom:21px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:9px;margin-top:-9px;margin-right:-17px;margin-bottom:17px;" class="p357 ft88"><![endif]>2004</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td25"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:14px;margin-top:-13px;margin-right:-22px;margin-bottom:13px;" class="p357 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:-13px;margin-right:-14px;margin-bottom:21px;" class="p357 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:10px;margin-top:-9px;margin-right:-18px;margin-bottom:17px;" class="p357 ft88"><![endif]>2005</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p511 ft42"><INGENBILD zsrc="GTB339124xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GTB339124xi3.jpg/" id="inl_img2"> Uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheten</P> <P class="p512 ft42"><INGENBILD zsrc="GTB339124xi4.jpg/" id="inl_img3"> Uppdrag åt skogsbruket</P> <P class="p513 ft42"><INGENBILD zsrc="GTB339124xi5.jpg/" id="inl_img4"> Uppdrag åt övriga</P> <P class="p61 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p514 ft16">Uppdragsverksamheten visade ett underskott på cirka 10 miljoner kronor under både år 2003 och 2004. Huvudförklaringen var, enligt Skogsstyrelsens årsredovisningar för berörda år, dels en minskad volym uppdrag till arbetsmarknadsmyndigheterna, dels initiala kostnader förknippat med uppstarten av Gröna jobb. Skogsstyrelsen gör bedömningen att beträffande Gröna jobb kommer underskottet att inhämtas under resterande projektperiod.</P> <P class="p515 ft5">124</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.9</SPAN><SPAN class="ft53">Uppdragsverksamhetens organisering</SPAN></P> <P class="p103 ft12">Den praktiska uppdragsverksamheten bedrivs huvudsakligen på distriktsnivå. På varje skogsvårdsstyrelse finns en <NOBR>UV-ansvarig</NOBR> och centralt på Skogsstyrelsen en stab för uppdragsverksamheten (UV- staben). <NOBR>UV-staben</NOBR> har i uppgift att utveckla, samordna och utvärdera den nationella uppdragsverksamheten inom SVO.<SPAN class="ft35">80</SPAN></P> <P class="p302 ft1">Därutöver finns ett nationellt <NOBR>UV-nätverk</NOBR> inom vilket frågor om uppdragsverksamheten diskuteras och bereds. Diskussionerna bidrar bl.a. till att skapa en ökad samsyn hos de <NOBR>UV-ansvariga</NOBR> vid respektive skogsvårdsstyrelse. Dessa agerar sedan budbärare av erfarenheterna tillbaka till sina kollegor på den regionala och lokala nivån. En annan fråga som har varit uppe i nätverket gäller strävan efter att åstadkomma en mer sammanhållen uppdragsverksamhet inom SVO. Detta har bl.a. resulterat i att frågan har tagits upp i <NOBR>SVO-ledningen</NOBR> och att beslut har fattats om att inleda ett arbete med att ta fram nya tjänster och produkter inom planläggningsverksamheten. Under år 2004 har även frågor med anknytning till Gröna jobb varit en av de återkommande frågorna på nätverksmötena.</P> <P class="p411 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.10</SPAN><SPAN class="ft106">Typer av uppdrag</SPAN></P> <P class="p83 ft1">Uppdrag åt skogsbruket</P> <P class="p516 ft1">Resultatområdet uppdrag åt skogsbruket innefattar bl.a. uppdrag som</P> <P class="p129 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">framställning av ”Gröna skogsbruksplaner”,</SPAN></P> <P class="p88 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">stämpling av rotposter,</SPAN></P> <P class="p499 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">inventering,</SPAN></P> <P class="p88 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">värdering av skog,</SPAN></P> <P class="p88 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">utbildning av skogsägare och skoglig personal,</SPAN></P> <P class="p499 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">samordning av markberedningsåtgärder,</SPAN></P> <P class="p88 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">skötsel av skogsfastigheter och</SPAN></P> <P class="p88 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">projektering av skogsvägar.</SPAN></P> <P class="p517 ft15">Vanligen utförs tjänsterna av personal från distriktsorganisationen. I vissa fall engageras regionalt placerad personal. Volymmässigt är skogsbruksplanläggning och stämpling av skog de dominerande</P> <P class="p166 ft42"><SPAN class="ft44">80 </SPAN><NOBR>UV-staben</NOBR> arbetar också med frågor om <NOBR>EU-finansiering</NOBR> inklusive strukturfonder, gemenskapsinitiativ och <NOBR>Life-programmet.</NOBR></P> <P class="p518 ft5">125</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">uppdragen. Under år 2004 utgjorde uppdragen åt skogsbruket 13 % av tjänstgöringsdagarna och 10 % av omsättningen.</P> <P class="p8 ft14">Gröna skogsbruksplaner</P> <P class="p138 ft16">En Grön skogsbruksplan beskriver en fastighets skogsmarksinnehav. I planen finns förslag till skogsvård, avverkning och åtgärder för natur- och kulturmiljövård. SVO:s verksamhet ”Gröna skogsbruksplaner” omfattar dels försäljning och produktion av Gröna skogsbruksplaner, dels arbete med inventering och produktion av Gröna skogsbruksplaner som underleverantör åt t.ex. Södra skogsägarna, Stora Enso, Sydved, m.fl. Under 2003 sjönk nivån på försäljning av Gröna skogsbruksplaner jämfört med året innan och det ekonomiska resultatet för år 2003 blev sämre än föregående år. I årsredovisningen för år 2004 konstateras det att SVO trots bl.a. marknadsföringsinsatser, kompetensutvecklingsinsatser för planläggarna och ett bättre <NOBR>IT-baserat</NOBR> fältstöd inte har lyckats förbättra det ekonomiska resultatet för Gröna skogsbruksplaner.<SPAN class="ft34">81 </SPAN>Myndigheten menar också att det ekonomiska underskottet för år 2004 till stor del är en konsekvens av nämnda kompetensutvecklingsinsatser och andra investeringar som har genomförts under året samt igångsättandet av nytt administrativt stöd.</P> <P class="p519 ft1">Av årsredovisningen för år 2004 framgår det också att SVO under år 2005 har för avsikt att starta ett projekt som syftar till att se över och ta fram nya tjänster och produkter inom planläggningsverksamheten. Syftet med projektet är att öka aktiviteten hos skogsägarna samtidigt som kravet på full kostnadstäckning ska nås i produktionslinjen.</P> <P class="p40 ft1">I figur 8.2 och 8.3 beskrivs hur den gröna planläggningen har fördelat sig på de olika skogsvårdsstyrelserna under år 2004.</P> <P class="p520 ft49"><SPAN class="ft44">81 </SPAN><SPAN class="ft42">Skogsstyrelsen, </SPAN>Årsredovisning för skogsvårdsorganisationens verksamhet 2004.</P> <P class="p54 ft5">126</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p521 ft3">Figur 8.2 Areal Gröna skogsbruksplaner som har producerats vid respektive skogsvårdsstyrelse under år 2004<SPAN class="ft125">82</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr13 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p522 ft88">30000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p522 ft88">25000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p522 ft88">20000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p523 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:10px;" class="p523 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p523 ft103"><![endif]>(ha)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p522 ft88">15000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p524 ft102"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:12px;" class="p524 ft102"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-7px;margin-bottom:6px;" class="p524 ft102"><![endif]>Areal</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td35"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td35"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td35"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td35"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td94"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td25"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td35"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td35"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td27"><SPAN class="p522 ft88">10000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p522 ft42">5000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p522 ft3">0</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p525 ft3">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft3">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft3">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft3">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p526 ft3">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p9 ft3">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft3">I</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft3">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft3">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft3">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p9 ft87">SG</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td27"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td95"><SPAN class="p9 ft82">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p502 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p527 ft12">Av figur 8.2 kan man utläsa att under år 2004 svarade skogsvårdsstyrelserna i <NOBR>Dalarna-Gävleborg</NOBR> (WX) respektive Jönköping- Kronoberg (FG) för den största arealen Gröna planer. Jämför man den areal som planlades i <NOBR>Jönköping-Kronoberg</NOBR> med motsvarande siffra för Södra Götaland (SG) finner man att den senare siffran bara är en fjärdedel så stor. Detta trots att många av de yttre förutsättningarna är likartade i dessa båda regioner.</P> <P class="p176 ft1">Av figur 8.3 framgår det tydligt att det var Skogsvårdsstyrelsen i <NOBR>Jönköping-Kronoberg</NOBR> som producerade flest Gröna planer SVO under år 2004. Övriga skogsvårdsstyrelser, bortsett från den i Västra Götaland (VG), svarade var och en för högst ungefär en fjärdedel så många Gröna planer som man gjorde i Jönköping- Kronoberg.</P> <P class="p528 ft38"><SPAN class="ft44">82 </SPAN>Skogsvårdsstyrelserna betecknas enligt följande mönster: BD=Norrbotten, AC= Västerbotten, MN=Mellannorrland, <NOBR>WX=Dalarna-Gävleborg,</NOBR> <NOBR>ST=Värmland-Örebro,</NOBR> MD=Mälardalen, I=Gotland (del av länsstyrelsen), ÖG=Östra Götaland, FG=Jönköping- Kronoberg, VG=Västra Götaland och SG=Södra Götaland.</P> <P class="p500 ft5">127</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p529 ft3">Figur 8.3 Antal Gröna skogsbruksplaner som har producerats vid respektive skogsvårdsstyrelse under år 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr14 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td41"><SPAN class="p530 ft88">450</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p530 ft88">400</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p530 ft88">350</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p530 ft88">300</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr36 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p531 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:15px;" class="p531 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-7px;margin-bottom:7px;" class="p531 ft88"><![endif]>objekt</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p530 ft88">250</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td41"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td79"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td96"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td97"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td64"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td79"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td75"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td80"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p532 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:12px;" class="p532 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p532 ft88"><![endif]>Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p530 ft88">200</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td41"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td35"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td97"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td64"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td75"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td80"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td41"><SPAN class="p530 ft88">150</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p530 ft88">100</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td41"><SPAN class="p530 ft42">50</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td41"><SPAN class="p530 ft42">0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p457 ft42">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft42">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p9 ft42">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft42">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td97"><SPAN class="p9 ft42">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p9 ft42">I</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft42">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p9 ft87">SG</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td80"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr15 td98"><SPAN class="p9 ft82">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p8 ft14">Rotpoststämpling</P> <P class="p55 ft1">Stämpling av rotposter innebär märkning och volymberäkning av rotstående skog som underlag vid försäljning. I SVO:s <NOBR>UV-policy</NOBR> slås det fast att ”ambition[en] skall vara att uppnå rådgivningsnivån i samband med rotpoststämpling”. Vidare anges att stämplingsuppdrag inte ska utföras i nyckelbiotoper om inte syftet är att gynna naturvärdena. I policyn anges också att SVO inte uttalar sig om prisnivåer på enskilda rotposter.</P> <P class="p57 ft1">I figur 8.4 och 8.5 beskrivs omfattningen på rotpoststämplingen under år 2004 vid de olika skogsvårdsstyrelserna.</P> <P class="p533 ft5">128</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p534 ft3">Figur 8.4 Areal rotpoststämpling som har utförts vid respektive skogsvårdsstyrelse under år 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td39"><SPAN class="p464 ft88">3000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td39"><SPAN class="p464 ft88">2500</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p464 ft88">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p535 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:9px;" class="p535 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-4px;margin-bottom:4px;" class="p535 ft103"><![endif]>(ha)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td39"><SPAN class="p464 ft88">1500</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:0px;" class="p536 ft102"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:13px;" class="p536 ft102"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:7px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p536 ft102"><![endif]>Areal</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td35"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td4"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td75"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p464 ft88">1000</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td77"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p464 ft3">500</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p464 ft3">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p470 ft3">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft3">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft3">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft3">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft3">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td77"><SPAN class="p537 ft87">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft3">I</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p9 ft3">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft3">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft3">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p9 ft87">SG</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td99"><SPAN class="p538 ft87">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p539 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p540 ft3">Figur 8.5 Volym rotpoststämpling som har utförts vid respektive skogsvårdsstyrelse under år 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr23 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td101"><SPAN class="p530 ft88">900000</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td101"><SPAN class="p530 ft88">800000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p530 ft88">700000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p530 ft88">600000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td100"><!--[if lte IE 7]><SPAN class="p541 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN class="p541 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN class="p541 ft42"><![endif]>sk)</SPAN> </TD> <TD rowspan=3 class="tr1 td101"><SPAN class="p530 ft88">500000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td100"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:11px;margin-bottom:0px;" class="p542 ft126"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:-12px;" class="p542 ft126"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:7px;margin-top:-6px;margin-right:5px;margin-bottom:-6px;" class="p542 ft126"><![endif]>3</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td79"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td72"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td72"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td79"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td77"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td4"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td96"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td79"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td72"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td87"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr25 td100"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:1px;margin-bottom:0px;" class="p543 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:-3px;" class="p543 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-2px;margin-right:-1px;margin-bottom:-1px;" class="p543 ft88"><![endif]>(m</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td79"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td79"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td77"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td4"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td79"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td87"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td101"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td79"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td72"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td72"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td79"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td77"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td4"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td96"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td79"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td72"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td87"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td100"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p532 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:12px;" class="p532 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:6px;" class="p532 ft87"><![endif]>Volym</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td101"><SPAN class="p530 ft88">400000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td101"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td77"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td4"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td96"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td87"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td101"><SPAN class="p530 ft88">300000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p530 ft88">200000</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td101"><SPAN class="p530 ft88">100000</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p530 ft42">0</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td101"><SPAN class="p457 ft42">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft42">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft42">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft42">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft42">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p9 ft42">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p9 ft42">I</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft42">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft42">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft42">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft109">SG</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td100"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr15 td102"><SPAN class="p526 ft82">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p105 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p544 ft5">129</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">Liksom för Gröna planer så svarade Skogsvårdsstyrelsen i Jön- <NOBR>köping-Kronoberg</NOBR> (FG) under år 2004 för en betydande andel av den volym och areal som stämplades. En förklaring till detta är att efterfrågan på den aktuella tjänsten är större i detta område än på många andra håll i landet. En annan förklaring är att det finns ett särskilt intresse hos flera av de anställda vid berörd myndighet att syssla med rotpoststämpling.</P> <P class="p139 ft14">Markberedning</P> <P class="p39 ft15">Samordning av markberedningsåtgärder förekommer främst inom Skogsvårdsstyrelsen i <NOBR>Dalarna-Gävleborg</NOBR> (se figur 8.6). Förklaringarna till detta anges vara flera. Dels finns en tradition av detta inom den aktuella skogsvårdsstyrelsen och man har valt att aktivt arbeta med planering och samordning av markberedning samt utbildning av entreprenörer. Syftet är bl.a. att därigenom klara återväxtmålet och målet med färre skadade kulturlämningar.</P> <P class="p545 ft3">Figur 8.6 Areal markberedning som har utförts vid respektive skogsvårdsstyrelse under år 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr14 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td103"><SPAN class="p530 ft42">5000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td103"><SPAN class="p530 ft42">4500</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p530 ft42">4000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td103"><SPAN class="p530 ft42">3500</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr36 td69"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-19px;margin-bottom:0px;" class="p546 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:16px;" class="p546 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:8px;margin-right:-11px;margin-bottom:8px;" class="p546 ft103"><![endif]>(ha)</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p530 ft42">3000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td103"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td79"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td72"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td104"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td35"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td97"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td64"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td96"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td72"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td72"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td87"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td69"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-9px;margin-bottom:0px;" class="p547 ft121"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:3px;" class="p547 ft121"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:2px;margin-right:-7px;margin-bottom:1px;" class="p547 ft121"><![endif]>Areal</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr24 td103"><SPAN class="p530 ft38">2500</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td104"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td97"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td64"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td87"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td69"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td104"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td35"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td97"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td64"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td96"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td87"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p530 ft42">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p530 ft42">1500</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p530 ft42">1000</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p530 ft42">500</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p530 ft42">0</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td97"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td103"><SPAN class="p548 ft42">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft42">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td104"><SPAN class="p9 ft42">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft42">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td97"><SPAN class="p9 ft42">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p9 ft42">I</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p9 ft42">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p9 ft109">SG</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td103"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr15 td98"><SPAN class="p9 ft82">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p549 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p550 ft5">130</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft14">Värdering</P> <P class="p101 ft1">I policyn för uppdragsverksamheten framgår att SVO, utöver att värdera skogsmark även kan åta sig uppdrag att värdera jordbruksmark och byggnader. Däremot ska man inte ägna sig åt mäkleri. Det anses dock vara rimligt att hjälpa markägare att förbereda material inför en försäljning.</P> <P class="p131 ft15">I figur 8.7 visas skogsvårdsstyrelsernas arbete med värderingsuppdrag under år 2004. Det framgår tydligt av figuren att Skogsvårdsstyrelserna i Västra Götaland (VG) och <NOBR>Dalarna-Gävleborg</NOBR> (WX) svarade för huvuddelen av denna verksamhet. Nämnas bör även att värderingsverksamheten har ökat markant i de områden som drabbades av stormen i januari 2005. Skogsvårdsstyrelserna svarar här för en ansenlig volym värderingsuppdrag i samband med de skaderegleringar som följer i stormens spår.</P> <P class="p551 ft3">Figur 8.7 Antal objekt värdering som har utförts vid respektive skogsvårdsstyrelse under år 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p552 ft42">350</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td41"><SPAN class="p552 ft42">300</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p552 ft42">250</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr11 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p553 ft103"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-26px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:26px;" class="p553 ft103"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:13px;margin-right:-13px;margin-bottom:13px;" class="p553 ft103"><![endif]>objekt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p552 ft42">200</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr22 td41"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td96"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td79"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td77"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td64"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td72"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td87"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p524 ft102"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:12px;" class="p524 ft102"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p524 ft102"><![endif]>Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td41"><SPAN class="p552 ft42">150</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td41"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td79"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td96"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td79"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td77"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td64"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td72"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td87"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td41"><SPAN class="p552 ft42">100</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p552 ft42">50</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p552 ft42">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td41"><SPAN class="p457 ft42">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft42">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p9 ft42">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft42">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td77"><SPAN class="p9 ft42">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p9 ft42">I</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft42">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p9 ft109">SG</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td41"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr0 td98"><SPAN class="p526 ft82">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p83 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p311 ft1">Uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna</P> <P class="p106 ft16">Skogsvårdsstyrelserna genomför arbetsmarknadspolitiska projekt som uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna. Skogsvårdsstyrelserna svarar för planering, expertmedverkan, utbildning och arbetsledning medan arbetsförmedlingarna anvisar personal. Verksam-</P> <P class="p489 ft5">131</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p136 ft1">hetens volym har varierat kraftigt det senaste decenniet. Under år 2004 utgjorde uppdragen åt arbetsmarknadsmyndigheterna 20 % av tjänstgöringsdagarna och 36 % av omsättningen. Under första halvan av år 2004 ökade uppdragen åt arbetsmarknadsmyndigheterna kraftigt jämfört med föregående år. Förklaringen var satsningen på s.k. Gröna jobb (se nedan). Enligt SVO:s <NOBR>UV-policy</NOBR> ska samarbetet med arbetsmarknadsmyndigheterna i första hand ta sikte på arbetsmarknadens mål.</P> <P class="p139 ft14">Gröna jobb</P> <P class="p138 ft12">Det tvååriga projektet Gröna jobb bygger på en överenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Skogsstyrelsen och Svenska <NOBR>ESF-rådet</NOBR> (Europeiska socialfonden). Metodiken i Gröna jobb går bl.a. ut på att ge långtidsarbetssökande en bas och en trygghet i form av visstidsanställning hos skogsvårdsstyrelsen. Målet är att hälften av deltagarna ska gå vidare till reguljära arbeten eller utbildning under projekttiden.</P> <P class="p40 ft1">Utöver arbetsmarknadspolitiska målsättningar bidrar de gröna jobben, enligt Skogsstyrelsen, också bl.a. till en infrastruktur som kan användas av det rörliga friluftslivet samt förutsättningar för en ökad naturturistisk verksamhet. Skogsstyrelsen framhåller vidare att för natur- och kulturmiljövårdens del innebär insatserna ett viktigt tillskott. De är ofta den enda möjligheten att få dylika åtgärder utförda.</P> <P class="p40 ft1">Under år 2004 uppvisade Gröna jobb ett ekonomiskt underskott på cirka 6,5 miljoner kronor. Förklaringen är, enligt Skogsstyrelsen, de initiala kostnader som kan förknippas med uppstartsfasen av projekten. Underskottet bedöms kunna inhämtas under resterande projektperiod.<SPAN class="ft33">83</SPAN></P> <P class="p56 ft18">Inventeringsprojektet ”Skog och historia” har under år 2004 genomförts inom ramen för Gröna jobb. ”Skog och historia” är ett samarbete mellan SVO, Riksantikvarieämbetet och arbetsmarknadsmyndigheterna. Verksamheten har i stort sett bedrivits som ett arbetsmarknadspolitiskt projekt och är därför beroende av att länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna har behov av denna typ av åtgärd. Skogsstyrelsen ser ”Skog och historia” som ett</P> <P class="p554 ft82"><SPAN class="ft128">83 </SPAN>Under år 2005 kommer projektet Gröna jobb att utvärderas av en extern utvärderare. Utvärderingen ska bl.a. fungera som ett underlag i diskussionen om att skapa ekonomiska möjligheter för en fortsättning av Gröna jobb med enbart nationell finansiering.</P> <P class="p137 ft5">132</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">viktigt instrument för att nå delmål 3 under miljökvalitetsmålet Levande skogar.</P> <P class="p177 ft18">I figur 8.8 kan man utläsa att Gröna jobb är vanligast i södra Sverige, medan andra uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna är vanligare i de två nordligaste länen. Noterbart är att omfattningen vid respektive skogsvårdsstyrelse påverkas av i vilken utsträckning arbetsmarknadsmyndigheterna väljer att satsa på Gröna jobb eller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är lämpliga för SVO.</P> <P class="p555 ft42">Figur 8.8 Antal dagsverken Gröna jobb och uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna vid respektive skogsvårdsstyrelse under år 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr14 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td70"><SPAN class="p556 ft88">50000</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td70"><SPAN class="p556 ft88">45000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p556 ft88">40000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p556 ft88">35000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr39 td105"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:0px;" class="p557 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-37px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:37px;" class="p557 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:19px;margin-right:-18px;margin-bottom:18px;" class="p557 ft88"><![endif]>dagsverken</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p556 ft88">30000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td70"><SPAN class="p556 ft88">25000</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td70"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td4"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td67"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td32"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td35"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td96"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td68"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td67"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td64"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td64"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td87"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td105"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p558 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:10px;" class="p558 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p558 ft88"><![endif]>Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td70"><SPAN class="p556 ft88">20000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td70"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td4"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td67"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td32"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td96"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td68"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td67"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td64"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td64"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td87"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p556 ft88">15000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p556 ft88">10000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td70"><SPAN class="p556 ft42">5000</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p556 ft42">0</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td70"><SPAN class="p453 ft42">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td4"><SPAN class="p9 ft42">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td67"><SPAN class="p9 ft42">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p9 ft42">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p30 ft42">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p559 ft87">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p9 ft42">I</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td67"><SPAN class="p9 ft42">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p9 ft42">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p9 ft42">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft109">SG</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td70"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr16 td65"><SPAN class="p560 ft87">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr23 td106"><SPAN class="p9 ft42">Gröna jobb</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td90"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr23 td36"><SPAN class="p367 ft87">Uppdr. åt AMS</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td107"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p502 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p348 ft15">Enligt SVO:s interna styrdokument ”mål och riktlinjer för verksamheten” kan ”Gröna jobb” utgöra en plattform för att knyta långsiktiga relationer och samarbeten med kommuner, länsstyrelser, skogsföretag och skogsbrukare. Projektet ses även som ett medel för att göra SVO mer känd hos allmänheten.<SPAN class="ft43">84 </SPAN>Samtidigt konstateras det att projektet Gröna jobb endast löper till hösten 2006 vilket gör att arbetet med att utveckla en fortsättning måste inledas redan under år 2005. Vidare betonas vikten av att utveck-</P> <P class="p133 ft42"><SPAN class="ft44">84 </SPAN>Skogsstyrelsen, <SPAN class="ft49">Mål och riktlinjer för verksamheten, </SPAN>Cirkulär B1, <NOBR>2004-10-08,</NOBR> s. 11.</P> <P class="p500 ft5">133</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p136 ft15">lingen av den övriga uppdragsverksamheten fortlöper parallellt med projektet ”Gröna jobb”. Strävan ska vara ”en diversifierad uppdragsverksamhet samtidigt som vi utifrån ekonomiska och kvalitetsmässiga aspekter måste se till att uppnå tillräcklig volym i de tjänster och produkter som vi erbjuder”. För att ”trygga en långsiktig uppdragsverksamhet” ser SVO det som ”särskilt angeläget att öka kompetensen inom marknadsföring och kundorientering”.</P> <P class="p137 ft14">Utvärdering av uppdragen till arbetsmarknadsmyndigheterna</P> <P class="p39 ft12">De uppdrag som SVO utför åt arbetsmarknadsmyndigheterna utvärderades särskilt i SUS 2001 av en oberoende utvärderare<SPAN class="ft35">85</SPAN>. Den sammanfattande bedömningen var att dessa uppdrag skapar meningsfull sysselsättning inom skogs- och miljöområdet. Värdefulla inventeringsdata tas fram och natur- och kulturmiljöinsatser genomförs där det annars är svårt att finna finansiering. Vidare gjordes bedömningen att projekten inte konkurrerar med den ordinarie arbetsmarknaden. Enligt utvärderingen ansågs de snarare utgöra en kvalitetshöjning av skogs- och miljövårdsarbetet i landet. Uppdragen fick, enligt utvärderingsresultatet, ett gott omdöme av inblandade intressenter såsom länsarbetsnämnder, länsstyrelser och kommuner. Även de arbetssökande som deltog i projekten angavs ha varit genomgående positiva till dessa.</P> <P class="p561 ft14">Uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna i Skogsstyrelsens underlag för fördjupad prövning 2003 2006</P> <P class="p66 ft1">I Skogsstyrelsens underlag för fördjupad prövning 2003 2006 var en slutsats att denna typ av åtgärder inom skog, natur, kultur och miljö, innehåller särskilda kvaliteter som motiverar en fortsatt ochdär förutsättningar föreligger utökad verksamhet.<SPAN class="ft33">86</SPAN></P> <P class="p44 ft18">Skogsstyrelsen angav också att man har flera förslag på verksamheter som kan bidra till att skogens och naturmiljöns centrala roll i uthålligt samhälle tas tillvara. Bland dessa märks miljömätning av skogsmark, inventering och kartläggning av kulturmiljöer i skogen, biologiska data för landskapsanalyser och uppföljning samt vård av naturvårdsobjekt och kulturmiljöer. Vidare framhöll myn-</P> <P class="p262 ft101"><SPAN class="ft36">85</SPAN><SPAN class="ft70">Larsson, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">Sven-Gunnar,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> </SPAN>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i skogen, <SPAN class="ft38">Skogsstyrelsen, rapport 8K 2001.</SPAN></P> <P class="p94 ft49"><SPAN class="ft36">86</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsstyrelsens underlag för fördjupad prövning 2003 2006.</P> <P class="p54 ft5">134</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <P class="p142 ft1">digheten att dessa typer av arbetstillfällen inte konkurrerar med ordinarie arbetsmarknad utan ger ett nettotillskott av sysselsättning.</P> <P class="p108 ft1">I underlaget för fördjupad prövning betonade Skogsstyrelsen också vikten av att resurserna samordnas mellan flera politikområden. Man efterlyste en samlad politisk viljeinriktning och en synkronisering av respektive verksamhetsområdes regler och anslagsramar.</P> <P class="p143 ft1">Uppdrag åt övriga</P> <P class="p106 ft12">I resultatområdet ”uppdrag åt övriga” ingår uppdrag åt andra myndigheter, affärsdrivande verk, kommuner m.fl. Samarbete finns bl.a. med Banverket och Vattenfall där skogsvårdsstyrelserna har inventerat, värderat, planerat och administrerat arbetet med trädsäkring utmed ban- och linjesträckningar.</P> <P class="p108 ft1">Skogsvårdsstyrelsen samarbetar också med länsstyrelsen i några län när det gäller skötsel av naturreservat m.m. Under år 2004 utgjorde uppdrag åt övriga 7 % av tjänstgöringsdagarna och 7 % av omsättningen. Jämfört med år 2003 innebär detta en minskning av antalet tjänstgöringsdagar med 3 %.</P> <P class="p143 ft1">Tjänsteexport</P> <P class="p80 ft1">SVO bedriver även en internationell uppdragsverksamhet. Till stor del rör det sig om biståndsprojekt med finansiering av Sida inom Baltikum, Ryssland och övriga Östeuropa. Verksamheten syftar till en reformering av skogsmyndigheterna i dessa länder, samt överföring av kunskap om svenskt skogsbruk.</P> <P class="p131 ft1">Under år 2004 utgjorde den internationella uppdragsverksamheten endast 0,7 % av omsättningen och 0,5 % av tjänstgöringsdagarna. Under de första årens uppbyggnadsskede har marknadsföring, kompetensutveckling m.m. inneburit att verksamheten har genererat ett visst ekonomiskt underskott. Enligt Skogsstyrelsens bedömning kommer emellertid de satsningar som görs under uppbyggnadsskedet att leda till ett positivt resultat på några års sikt.</P> <P class="p144 ft14">Fastighetsförvaltning och övriga kostnader</P> <P class="p562 ft5">135</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p563 ft1">SVO förvaltar ett antal av staten ägda fastigheter.<SPAN class="ft33">87 </SPAN>Skogsstyrelsen redovisar även vissa kostnader som inte avser de egentliga sakverksamheterna och som finansieras externt i form av lönebidrag och hyresintäkter för tillfälligt uthyrda lokaler m.m. samt kostnader som finansieras via intern uthyrning av fordon m.m. Dessa kostnader uppgick under år 2004 sammantaget till 3,8 miljoner kronor.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.11</SPAN><SPAN class="ft106">Uppdragsverksamhetens utveckling 2004 2008</SPAN></P> <P class="p55 ft17">I Skogsstyrelsens budgetunderlag för år 2006 redovisas uppdragsverksamhetens förväntade utveckling under den kommande femårsperioden (se figur 8.9 och 8.10).<SPAN class="ft117">88</SPAN></P> <P class="p153 ft1">Av figur 8.9 framgår det att intäkterna förväntas bli ungefär desamma under perioden 2004 2008, med undantag för uppdragen åt arbetsmarknadsmyndigheterna. Förklaringen till det senare är att projektet Gröna jobb bara löper över en tvåårsperiod. I Figur 8.10 ser man att det prognostiserade resultatet väntas bli negativt för några av resultatområdena under den aktuella perioden. Det gäller exempelvis resultatområdena uppdrag åt skogsbruket och uppdrag åt övriga. Samtidigt kan det nog anses vara svårt att göra tillförlitliga prognoser på hur dessa marknader utvecklar sig på några års sikt.</P> <P class="p564 ft40"><SPAN class="ft36">87</SPAN><SPAN class="ft59">Fastigheternas bokförda värde uppgick enligt årsredovisningen för år 2004 till 25 miljoner kronor (byggnader, mark och annan fast egendom).</SPAN></P> <P class="p280 ft49"><SPAN class="ft36">88</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsstyrelsens budgetunderlag år 2006, <SPAN class="ft42">beslut </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2005-02-18.</SPAN></NOBR></P> <P class="p54 ft5">136</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339137x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft96">Figur 8.9 Uppdragsverksamhetens förväntade intäktsutveckling under</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr13 td108"><SPAN class="p453 ft3">perioden 2004 2008</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td111"><SPAN class="p565 ft88">1000000</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td111"><SPAN class="p565 ft42">900000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td111"><SPAN class="p565 ft42">800000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td111"><SPAN class="p565 ft42">700000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p566 ft129"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-18px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:19px;" class="p566 ft129"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-9px;margin-top:10px;margin-right:-10px;margin-bottom:9px;" class="p566 ft129"><![endif]>(tkr)</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td111"><SPAN class="p565 ft42">600000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td111"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td112"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td109"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td110"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td39"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr40 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-20px;margin-bottom:0px;" class="p567 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-20px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:20px;" class="p567 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:10px;margin-right:-10px;margin-bottom:10px;" class="p567 ft87"><![endif]>Intäkter</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td111"><SPAN class="p565 ft42">500000</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr12 td111"><SPAN class="p565 ft42">400000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td75"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td112"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td109"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td110"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td39"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td111"><SPAN class="p565 ft42">300000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td111"><SPAN class="p565 ft42">200000</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td111"><SPAN class="p565 ft42">100000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td111"><SPAN class="p565 ft42">0</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p10 ft42">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p568 ft42">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p569 ft42">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p10 ft42">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td39"><SPAN class="p10 ft42">2008</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td111"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td112"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p570 ft87">År</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td39"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr14 td108"><SPAN class="p9 ft130">Uppdrag åt skogsbruket</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td113"><SPAN class="p9 ft87">Uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td108"><SPAN class="p9 ft130">Uppdrag åt övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td113"><SPAN class="p9 ft42">Internationella uppdrag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p9 ft88">Fastighetsförvaltning och övrig verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p9 ft42">Offentligrättsliga avgifter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p571 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p572 ft5">137</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339138x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft3">Figur 8.10 Uppdragsverksamhetens resultat under perioden 2004 2008</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td9"><SPAN class="p573 ft42">6000</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td75"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p573 ft42">4000</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td87"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td114"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td87"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td114"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td87"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td36"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td87"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td87"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td114"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td87"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td115"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td115"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p573 ft42">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=4 class="tr41 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:0px;" class="p574 ft129"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-44px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:45px;" class="p574 ft129"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-22px;margin-top:23px;margin-right:-23px;margin-bottom:22px;" class="p574 ft129"><![endif]>(tkr)</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr36 td9"><SPAN class="p573 ft42">0</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td116"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td116"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td36"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td82"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td82"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td117"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td116"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td116"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td118"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td119"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td120"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td119"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p573 ft88"><NOBR>-2000</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr22 td116"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td121"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td118"><SPAN class="p9 ft92">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td114"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td87"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td115"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td75"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-23px;margin-bottom:0px;" class="p575 ft36"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:19px;" class="p575 ft36"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:10px;margin-right:-13px;margin-bottom:9px;" class="p575 ft36"><![endif]>Resultat</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p573 ft88"><NOBR>-4000</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td115"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td75"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td115"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td114"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td87"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td114"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td87"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td36"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td87"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td87"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td114"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td87"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p573 ft88"><NOBR>-6000</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p573 ft88"><NOBR>-8000</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td115"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td75"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td9"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td115"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p576 ft42"><NOBR>-10000</NOBR></P> <P class="p577 ft42"><NOBR>-12000</NOBR></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr10 td122"><SPAN class="p464 ft42">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td27"><SPAN class="p464 ft42">2005</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td77"><SPAN class="p578 ft42">2006</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td123"><SPAN class="p579 ft42">2007</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td124"><SPAN class="p580 ft42">2008</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td122"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p581 ft87">År</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td123"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td124"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td122"><SPAN class="p9 ft131">Uppdrag åt skogsbruket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td113"><SPAN class="p9 ft87">Uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td122"><SPAN class="p9 ft130">Uppdrag åt övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td123"><SPAN class="p9 ft42">Internationella uppdrag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td124"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td125"><SPAN class="p9 ft87">Fastighetsförvaltning och övrig verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td123"><SPAN class="p9 ft88">Offentligrättsliga avgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td124"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p582 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p583 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.12</SPAN><SPAN class="ft106">Konsekvenser av stormen i januari 2005 för SVO:s uppdragsverksamhet</SPAN></P> <P class="p66 ft1">Den storm som drog fram över södra Sverige i januari 2005 och som orsakade omfattande stormfällningar i främst Hallands, Jönköpings och Kronobergs län har en direkt inverkan på SVO:s uppdragsverksamhet.</P> <P class="p40 ft1">På kort sikt kommer den omfattande volymen försäkringsärenden som följer i stormens spår att innebära en ökad volym värderingsuppdrag för SVO. Samtidigt gör Skogsstyrelsen bedömningen att efterfrågan på rotpoststämplingar med all sannolikhet kommer att minska drastiskt. Vidare väntas skogsbruksplaneverksamheten i Götaland att få en relativt liten omfattning under resten av 2005.</P> <P class="p584 ft5">138</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339139x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.13</SPAN><SPAN class="ft106">Kund- och intressentanalys</SPAN></P> <P class="p101 ft17">Inom SVO pågår ett arbete med att förbättra myndighetens kundorientering. Som ett led i detta arbete har bl.a. en kund- och intressentanalys genomförts av en extern konsult.<SPAN class="ft117">89</SPAN></P> <P class="p109 ft12">Undersökningen visade, enligt konsulten, ”tydligt att den hetaste av potatisar är uppdragsverksamhet riktad mot skogsägare. Det är något SVO anser sig behöva syssla med av en mängd skäl, men som stora delar av intressenterna varken tycker att de kan eller bör göra”. När det gäller kund- och intressentgruppernas nöjdhet med SVO:s arbete framgår det att de är mest nöjda med SVO:s arbete som rådgivare, utbildare och informatör och minst nöjda med uppdragsverksamheten. Skogsbolagen är minst nöjda med SVO:s arbete. Av den kategorin är 74 % missnöjda med uppdragsverksamheten. Det bör även noteras att inom gruppen skogsägare är de med tätare kontakter mer nöjda med SVO än de som har få eller inga kontakter. Detta innebär bl.a. att de som har kontakt med SVO som uppdragstagare är väsentligt mer nöjda med SVO som utförare av uppdrag än övriga. Samtidigt noterar konsulten att trots detta så är det relativt många även bland de nöjda som inte tycker att SVO kan svara upp mot begreppen affärsmässighet, kundorientering och kostnadseffektivitet.</P> <P class="p197 ft1">När det gäller frågan om vad SVO vill och bör göra är oenigheten stor mellan SVO och intressenterna. SVO anser exempelvis att man bör ägna sig åt det som betecknas övrig uppdragsverksamhet riktad mot skogsnäringen (fastighetsvärdering, projektering av skogsbilvägar m.m.) medan intressenterna är av motsatt uppfattning. När det gäller övrig uppdragsverksamhet har SVO ett starkt stöd från dem den är riktad mot, nämligen skogsägarna. De vill att SVO ska fortsätta med det, medan skogsbolagen är av motsatt uppfattning.</P> <P class="p585 ft1">Konsultens sammanfattande bedömning löd som följer:</P> <P class="p586 ft3">Ta itu med den heta potatisen: Uppdragsverksamhet mot skogsägare. Resultaten från denna undersökning visar tydligt att den hetaste av potatisar är uppdragsverksamhet riktad mot skogsägare. Det är något SVO och anser sig behöva syssla med av en mängd skäl, men som stora delar av intressenterna varken tycker att de kan eller bör göra. Huvudfrågan handlar om huruvida SVO ska bedriva uppdragsverksamhet mot skogsägare eller ej. Är det rent av så att SVO förstör marknaden för andra aktörer på denna marknad som för SVO omsätter runt 110 miljoner kronor enligt årsredovisningen 2004. Om SVO framgent ska fortsätta med denna verksamhet, vad ska den då inriktas mot?</P> <P class="p133 ft42"><SPAN class="ft44">89 </SPAN>Kairos Future, <SPAN class="ft49">Kund- och intressentanalys, </SPAN>slutrapport, <NOBR>2005-03-31.</NOBR></P> <P class="p500 ft5">139</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339140x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p228 ft10">Behöver den kompletteras med en affärsmässig rådgivning när skogens användningsområden vidgas, nya trädslag kommer in i bilden osv.? I vilken utsträckning klarar SVO:s rådgivare i dag att föra strategiska resonemang med tidshorisonten 20 30 år kring val av trädslag, inritning på skogsanvändningen osv.? Om SVO inte vidgar perspektiven, finns det då utrymme för andra kommersiella aktörer att ge sig in på denna arena eller är det en omöjlighet med tanke på SVO:s starka ställning idag? Frågorna är många och viktiga och angelägna att ta itu med.<SPAN class="ft132">90</SPAN></P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.14</SPAN><SPAN class="ft106">Varför uppdragsverksamhet?</SPAN></P> <P class="p138 ft16">I en bilaga till slutbetänkandet från 1990 års skogspolitiska kommitté konstateras att argumenten för att SVO bedriver uppdragsverksamhet i stora drag kan hänföras till tre kategorier. För det första ansågs den bidra till att lösa ett antal skogsvårdsuppgifter som annars riskerar att inte bli utförda. En annan typ av argument var att uppdragsverksamheten ger SVO en praktisk förankring och förståelse för skogsägarna och skogsägandets villkor. Den ansågs skapa en verklighetsbaserad kompetens som stärker myndighetens legitimitet. Den tredje kategorin argument tar sikte på att sambandet mellan uppdragsverksamheten och myndighetsuppgifterna bidrar till att hålla de gemensamma kostnaderna nere. Detta bidrar i sin tur till att SVO:s lokala förankring kan göras starkare.</P> <P class="p193 ft1">Av de kontakter Skogsutredningen 2004 har haft med olika aktörer såväl inom som utanför SVO kan man konstatera att denna kategorisering av argumenten fortfarande kan anses ha stor giltighet. Ofta samlas dessa ståndpunkter under mer allmänna uttalanden om uppdragsverksamhetens betydelse som skogspolitiskt medel.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.15</SPAN><SPAN class="ft106">Kritik mot SVO:s uppdragsverksamhet</SPAN></P> <P class="p66 ft1">SVO:s uppdragsverksamhet har under lång tid kritiserats av olika aktörer inom skogssektorn. Kritiken tar utgångspunkt både i principiella invändningar mot att offentliga aktörer agerar på konkurrensutsatta marknader och att det är svårt för en statlig myndighet att upprätthålla en godtagbar skiljelinje mellan uppdragsverksamhet och myndighetsutövning. I följande avsnitt beskrivs huvudlinjerna i den kritik som riktas mot SVO:s upp-</P> <P class="p587 ft42"><SPAN class="ft44">90 </SPAN>Kairos Future, <SPAN class="ft49">Kund- och intressentanalys, </SPAN>slutrapport, <NOBR>2005-03-31,</NOBR> s. 56.</P> <P class="p54 ft5">140</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <P class="p142 ft1">dragsverksamhet. De delar av uppdragsverksamheten som inte berörs nedan kritiseras mer sällan.</P> <P class="p145 ft1">Rotpoststämpling</P> <P class="p220 ft12">Skogsägarrörelsen är mycket neagtivt inställd till den stämpling av rotposter som SVO utför. LRF Skogsägarna och de skogsägarföreningar som utredningen har varit i kontakt med anser att denna tjänst innebär ett otillbörligt ingrepp i virkesmarknaden. Man vänder sig också kraftfullt mot den marknadsföring av rotpoststämplingar som har förekommit i vissa områden. Främst ser man det som mycket olämpligt att SVO argumenterar för rotpoststämplingen genom att hänvisa till aktuellt prisläge på virkesmarknaden.</P> <P class="p131 ft12">Kritiken kan i vissa fall sannolikt vara mer riktad mot en företeelse på virkesmarknaden än mot det faktum att det är SVO som svarar för utförande av den aktuella tjänsten. Då rotspostämplig är vanligast i vissa delar av södra Sverige är kritiken starkast från representanter från Södra Skogsägarna och då särskilt riktad mot Skogsvårdsstyrelsen i <NOBR>Jönköping-Kronoberg.</NOBR></P> <P class="p178 ft1">En annan kritik som riktas mot rotpoststämplingen är att det kan vara svårt för SVO att stämpla upp till den s.k. rådgivningsnivån om en skogsägare begär ett stämplingsuttag som endast ligger marginellt över den s.k. lagnivån.</P> <P class="p143 ft1">Värdering</P> <P class="p502 ft1">SVO utför värderingar av skogsfastigheter bl.a. på uppdrag</P> <P class="p216 ft1">av försäkringsbolag (särskilt frekvent i efterspelet av januaristormen 2005) och i anslutning till olika typer av intrång i enskilda skogsägares rättigheter (exv. inrättande av biotopskydd, vägdragningar etc.).</P> <P class="p108 ft1">Här handlar kritiken dels om att SVO konkurrerar på en marknad där det finns andra aktörer, dels att man känner en osäkerhet i hur väl SVO klarar av att skilja på rollen som objektiv värderare och att bli en aktör på virkesmarknaden.</P> <P class="p131 ft18">En kritik mot SVO:s värderingsverksamhet av annat slag kommer från Naturvårdsverket som upplever ett problem i att SVO själv svarar för värdering i samband med inrättande av biotopskydd. Denna princip avviker från den som Naturvårdsverket tillämpar exempelvis i samband med inrättande av naturreservat. Verket</P> <P class="p489 ft5">141</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339142x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p136 ft16">använder genomgående upphandlade externa värderingskonsulter för detta ändamål. Naturvårdsverkets konsulter och SVO använder olika värderingsmetoder vilket i sin tur innebär att de två statliga aktörernas värderingar kan skilja sig åt i samband med inrättande av olika former av områdesskydd. Enligt Naturvårdsverket kan SVO:s värderingar leda till högre intrångsersättningar vid biotopskydd än vid naturreservat för två likadana områden, vilket är problematiskt utifrån ett rättviseperspektiv.</P> <P class="p588 ft1">Gröna planer</P> <P class="p138 ft12">SVO:s planläggningsverksamhet kritiseras såväl ur konkurrenssom förvaltningspolitiskt perspektiv. Det förstnämnda spåret gäller att det redan finns eller skulle kunna etableras en marknad för privata skogliga planläggare om inte SVO agerade på marknaden.</P> <P class="p44 ft12">Den förvaltningspolitiska invändningen avser svårigheterna för SVO att skilja på rollen som avgiftsfinansierad uppdragstagare och anslagsfinansierad tillsynsmyndighet i samband med planläggning. Kritik framförs även mot de rollkonflikter som kan uppkomma när någon aktör har synpunkter på den skötsel som har förordats i en <NOBR>SVO-producerad</NOBR> plan. Det kan i ett sådant fall uppfattas som märkligt att SVO även är den myndighet som svarar för tillsynen av att skogsvårdslagen har följts. Rollkonflikter av liknande slag som har nämnts är när SVO marknadsför sina planeringstjänster i anslutning till lagtillsyn som medför lagråd eller förelägganden.</P> <P class="p57 ft16">Marknadsföringen av planläggningsverksamheten har också mött kritik av annat slag. Vanligen handlar kritiken om att SVO:s planverksamhet marknadsförs med argument som kan uppfattas som rekommendationer till hur skogsägaren ska agera på virkesmarknaden. I ett meddelande från Skogsvårdsstyrelsen i Mälardalen till skogsägare med mark som berörs av den nya dragningen av E4:an genom Uppsala län skriver myndigheten bl.a. följande: ”Tanken är att virkesköparna sponsrar/starkt reducerar priset på er skogsbruksplan och för sin verksamhet får ett komplett underlag/åtgärdskarta över hela området, för att på det viset bättre samordna sina resurser, vilket troligtvis innebär ett bättre/högre pris till skogsägarna”.<SPAN class="ft34">91 </SPAN>Inte minst skogsägarföreningarna anser att detta innebär ett otillbörligt gynnande av virkesköpare på bekostnad av föreningarnas intressen på virkesmarknaden.</P> <P class="p337 ft42"><SPAN class="ft44">91 </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen i Mälardalen, <SPAN class="ft49">Meddelande, </SPAN><NOBR>2004-04-23.</NOBR></P> <P class="p54 ft5">142</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <P class="p109 ft1">En annan kritik mot SVO:s planläggningsverksamhet skjuter in sig på att den i många områden inte lever upp till kravet på full kostnadstäckning, dvs. att verksamheten inte bär sina kostnader.</P> <P class="p145 ft1">Gröna jobb</P> <P class="p106 ft18">Kritiken mot Gröna jobb och uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna är inte särskilt stark. De som har synpunkter på denna verksamhet betonar vikten av att de uppdrag som utförs dels inte ska tillåtas konkurrera med privata aktörer, dels måste ha ett tydligt skogspolitiskt inslag för att det ska vara motiverat att SVO är involverade. I det senare fallet har exemplet siktröjning efter vägar nämnts som ett uppdrag med tvivelaktigt skogspolitiskt värde.</P> <P class="p219 ft1">Svår uppdelning av olika verksamheter genom tidsredovisning</P> <P class="p103 ft16">En skogsvårdskonsulent kan ägna sig åt anslagsfinansierade myndighetsuppgifter och avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet under en och samma dag. I praktiken sker då den viktiga gränsdragningen mellan de båda verksamheterna i samband med tjänstemannens tidsredovisning. Flera inom SVO som utredningen har varit i kontakt med vittnar om att det kan vara svårt att göra denna gränsdragning, men att det pågår en ”levande diskussion” om hur det bör ske. Mer allvarligt är att det från anställda inom SVO även har framförts uppgifter som går ut på att det förekommer medvetna manipulationer av tidsredovisningen. Syftet är i de fallen att låta anslagsmedel subventionera uppdragsverksamheten.</P> <P class="p589 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.16</SPAN><SPAN class="ft106">Uppdragsverksamheten enligt 1990 års skogspolitiska kommitté</SPAN></P> <P class="p502 ft1">Den utredning som låg till grund för den nuvarande skogspolitiken</P> <P class="p157 ft1">– 1990 års skogspolitiska kommitté – hade även i uppdrag att utreda behovet av den uppdragsverksamhet som myndigheten bedrev i början <NOBR>1990-talet</NOBR> och hur verksamheten skulle organiseras i förhållande till myndighetsuppgifterna.</P> <P class="p158 ft15">I kommitténs slutbetänkande refererades bl.a. en studie från Riksrevisionsverket (RRV) som fann att kopplingen mellan SVO:s myndighets- och uppdragsverksamhet bedömdes vara så stark, i såväl verksamhetsidé som organisation och det praktiska utföran-</P> <P class="p422 ft5">143</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p563 ft1">det av olika arbetsuppgifter, att verksamheten bör hållas ihop organisatoriskt.<SPAN class="ft33">92 </SPAN>RRV ansåg att det för SVO:s del därför förelåg särskilda skäl att behålla uppdragsverksamheten. Detta konstaterande gällde dock med undantag för frö- och plantverksamheten som sedermera också bolagiserades.</P> <P class="p44 ft1">Kommittén konstaterade vidare att de förändringar av skogspolitiken som kommittén föreslog i övrigt skulle göra uppdragsverksamheten mindre beroende av myndighetsverksamheten. Kommittén ansåg att konflikter med anledning av SVO:s dubbla roll som både myndighet och uppdragstagare i konkurrensutsatt verksamhet skulle komma att minska väsentligt i framtiden. Samtidigt betonade kommittén att uppdragsverksamheten även framgent skulle ha en viktig roll som skogspolitiskt medel. Ställningstagandet för ökad rådgivning ansågs förstärka RRV:s konstaterande om att särskilda skäl förelåg för att behålla uppdragsverksamheten inom SVO.</P> <P class="p57 ft12">Vidare noterade kommittén att ett borttagande av uppdragsverksamheten från SVO, utan motsvarande anslagskompensation, skulle innebära ett bortfall av närmare 600 årsarbetskrafter. Detta skulle, enligt kommittén, i sin tur få ”synnerligen långtgående konsekvenser för skogsvårdsorganisationens myndighetsverksamhet och organisationens lokala förankring”.<SPAN class="ft35">93</SPAN></P> <P class="p40 ft1">Kommittén framhöll samtidigt vikten av att uppdragsverksamheten än klarare skulle separeras från myndighetsuppgifterna och kommittén föreslog att uppdragsverksamheten skulle ges en självständig ställning direkt under generaldirektören.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.17</SPAN><SPAN class="ft106">Uppdragsverksamheten i SUS 2001</SPAN></P> <P class="p138 ft15">Inom ramen för SVO:s utvärdering av skogspolitiken (SUS 2001) genomlystes även myndighetens uppdragsverksamhet. I en särskild delrapport framtagen av en person anställd vid dåvarande Riksrevisionsverket hävdades bl.a. att skogsvårdsstyrelserna i bland kompletterar ett svagt utbud av tjänster på den marknad där organisationen verkar.<SPAN class="ft43">94 </SPAN>Vidare framhölls att flera undersökningar av oberoende opinionsinstitut hade visat att det stora flertalet av skogsägarna hade förtroende för skogsvårdsstyrelsen och dess</P> <P class="p215 ft38"><SPAN class="ft36">92</SPAN><SPAN class="ft37">SOU 1992:111, s. 36.</SPAN></P> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft36">93</SPAN><SPAN class="ft37">SOU 1992:111, s. 37.</SPAN></P> <P class="p167 ft49"><SPAN class="ft36">94</SPAN><SPAN class="ft118">Skogsstyrelsen, </SPAN>Uppdragsverksamhet som skogspolitiskt medel – motiv och konkurrensaspekter <SPAN class="ft42">(Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter [SUS 2001]), rapport 8L, 2001.</SPAN></P> <P class="p587 ft5">144</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p294 ft12">tjänster trots de dubbla rollerna (myndighetsuppgifter respektive uppdragsverksamhet). I rapporten påpekades också att kritik från konkurrenter endast förekommer i liten utsträckning och att det saknades övertygande belägg för att SVO:s uppdragsverksamhet skulle ha någon menlig inverkan på marknaden. Enligt rapporten skulle SVO genom sin anslagsfinansierade verksamhet snarare försöka öka aktiviteten i skogsbruket och därmed förbättra marknaden för olika skogs- och naturvårdsuppdrag.</P> <P class="p169 ft16">Av rapporten framgick också att SVO höll isär myndighetsuppgifter och uppdragsverksamhet verksamhets- och redovisningsmässigt liksom att det inte har gått att konstatera någon korssubventionering. Det betonades att verksamheten utgår från självkostnadsprincipen och att den därför redovisas med utgångspunkt ifrån att varje verksamhetsgren ska bära sina totala kostnader.</P> <P class="p302 ft1">Rapporten utmynnade i förslag till förbättringar av hur uppdragsverksamheten redovisas m.m. Bland annat konstaterades att de centralt beslutade direktiv som fanns för redovisningen inte tillämpades fullt ut i distriktsorganisationen. Vidare rekommenderades skogsvårdsstyrelserna att använda en checklista eller liknande som hjälp för en systematisk kontroll av att uppdragen inte strider mot gällande regler.<SPAN class="ft33">95</SPAN></P> <P class="p590 ft1">Det kan nämnas att Statskontoret i sitt remissvar över SUS 2001 framhöll att konkurrenssituationen är mer komplicerad än vad som framgick av nyss refererade delrapport.<SPAN class="ft33">96 </SPAN>Detta gäller både SVO:s förhållande till befintliga eller potentiella konkurrenter och den dubbelroll man har. Vidare ansåg Statskontoret att värdet av och alternativ till uppdragsverksamheten som skogspolitiskt medel inte var tillräckligt belysta. Myndigheten ansåg därför att möjligheten att avskilja uppdragsverksamheten från SVO bör bedömas i en oberoende utredning.</P> <P class="p591 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.18</SPAN><SPAN class="ft106">Riksrevisionsverkets rapport om SVO:s arbete med att jämställa miljömålet och produktionsmålet</SPAN></P> <P class="p592 ft1">Riksrevisonsverket (RRV) genomförde under åren 1998 1999 en effektivitetsrevision av SVO:s arbete med att jämställa miljömålet</P> <P class="p593 ft40"><SPAN class="ft36">95</SPAN><SPAN class="ft39">SVO har tagit fram ett utkast till checklista som är tänkt att utgöra ett stöd för granskningen av uppdrag i SVO:s administrativa uppdragshanteringssystem ”Sälgen”.</SPAN></P> <P class="p499 ft49"><SPAN class="ft36">96</SPAN><SPAN class="ft41">Statskontoret, </SPAN>Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter SUS 2001,</P> <P class="p77 ft42">Remissvar, <NOBR>2002-03-27.</NOBR></P> <P class="p503 ft5">145</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p136 ft12">och produktionsmålet.<SPAN class="ft35">97 </SPAN>Inom ramen för denna granskning berördes även SVO:s uppdragsverksamhet. I studien specialstuderade RRV fyra av SVO:s regioner. Verket konstaterade att totalandelen uppdrag av hela arbetsmängden under år 1997 varierade från 8 % upp till 63 % mellan de undersökta distrikten. Samtidigt noterade RRV att det fanns stora skillnader mellan intilliggande distrikt.</P> <P class="p56 ft16">RRV befarade att en allt för stark orientering mot uppdragsverksamhet kunde innebära en risk för informella ”allianser” med fristående virkesuppköpare. Sådana ”allianser” kan upplevas som ett hot av bl.a. skogsägarföreningar. Dessa kan se en risk för att förlora medlemmar och därmed få minskade leveranser till de egna industrierna. RRV noterade också att i ett distrikt där SVO hade haft en omfattande uppdragsverksamhet hade skogsägarföreningen sökt motverka en alltför aktiv rådgivningsinsats från SVO.</P> <P class="p65 ft1">RRV konstaterade vidare att en omfattande uppdragsverksamhet kan innebära en uppdelning av privatskogsbruket. Verket skrev följande (s. 226):</P> <P class="p594 ft3">En tjänsteman i en skogsägarförening, som är verksam i <NOBR>SVS-distrikt</NOBR> som har stor uppdragsverksamhet, framhåller att han uppfattar SVS som en konkurrent om de enskilda skogsägarna. Han släpper därför inte gärna in skogsvårdskonsulenter för rådgivning i föreningsanslutna skogsägares marker. Han menar att skogsägarföreningen då kan tappa skogsägarnas avverkningar. Kommer SVO in med exempelvis rådgivning om ädellövskog finns risken, menar han, att den enskilde skogsägaren sedan också utnyttjar SVO för stämpling av rotposter och sedan försäljning av rotposter till virkesuppköpare. Med detta synsätt och en uppdragsaktiv SVO riskerar marknaden att bli uppdelad och SVO att få svårare att få insteg hos och gehör för sin miljörådgivning hos de föreningsanslutna skogsägarna. I samma region har RRV inom SVO stött på resonemang hur man kan motverka prisdumping från skogsägarförening på skogsbruksplanerna genom att liera sig med oberoende virkesuppköpare. Någon liknande konkurrenssituation har vi inte fått beskriven i de andra regioner vi besökt.</P> <P class="p595 ft49"><SPAN class="ft44">97 </SPAN><SPAN class="ft42">Riksrevisionsverket, </SPAN>Skogsvårdsorganisationens arbete för att jämställa miljömålet med produktionsmålet <SPAN class="ft42">(RRV rapport 1999:31).</SPAN></P> <P class="p137 ft5">146</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p163 ft16">RRV poängterade vidare att uppdragsverksamheten även kan ha andra effekter. Verket ansåg att de neddragningar som SVO genomgått kan ha inneburit att det i många distrikt har blivit nödvändigt med en stor uppdragsverksamhet för att kunna behålla en bemanning som står i rimlig proportion till distriktets storlek. RRV menade att detta i sin tur kan leda till att uppdragsverksamhet får förtur framför de anslagsfinansierade uppgifterna. Bland de distrikt som RRV intervjuade ansåg ett par att det tidsmässigt rådde konkurrens mellan uppdragsverksamheten och fältbesöken i samband med hantering av avverkningsanmälningar. Till stöd för detta konstaterande refererade RRV en av de intervjuade distriktscheferna som berömde sig av att ha samlat in så många uppdrag att han kunnat överlåta anslagsmedel till andra distrikt i regionen.</P> <P class="p596 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.19</SPAN><SPAN class="ft106">Förvaltningspolitiska reflektioner kring offentlig uppdragsverksamhet</SPAN></P> <P class="p106 ft16">I den förvaltningspolitiska propositionen angavs fyra riktlinjer för arbetet med att förbättra statsförvaltningen. En av dessa var <SPAN class="ft54">renodling, </SPAN>vilket bl.a. innefattar en strävan att värna kärnverksamheterna. Regeringen ansåg att uppgifter som är artfrämmande för staten borde avvecklas eller överlåtas till annan huvudman. Konstitutionsutskottet instämde i regeringens bedömningar i detta avseende.<SPAN class="ft34">98</SPAN></P> <P class="p131 ft16">Regeringen ansåg också att statlig verksamhet i huvudsak ska bedrivas i myndighetsform. Samtidigt framhöll man att konkurrensutsatt verksamhet inte bör bedrivas i denna form om inte särskilda skäl föreligger. Stordriftsfördelar, synergieffekter och samordningsvinster angavs i förarbetena som argument mot en renodling. Vidare påpekades att inflytande från affärsverksamheten kan främja en ökad förnyelse- och förändringskompetens.<SPAN class="ft34">99</SPAN></P> <P class="p131 ft12">Om det inte finns särskilda skäl enligt ovan, bör bolagsformen övervägas. Om konkurrensen bedöms som otillräcklig eller om behovet av offentlig insyn och kontroll är särskilt stort, ansågs emellertid myndighetsformen vara lämpligast. Regeringens uppfattning var att om en myndighet bedriver affärsverksamhet, bör affärsverksamheten särskiljas. Ett sätt att göra detta på är att tillämpa en tydlig organisatorisk uppdelning inom myndigheten. Regeringen menade vidare att konkurrensutsatt affärsverksamhet normalt bör brytas ut ur myndigheten och bolagiseras. Detta bidrar</P> <P class="p419 ft38"><SPAN class="ft36">98</SPAN><SPAN class="ft37">Prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">99</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1997:57.</SPAN></P> <P class="p422 ft5">147</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p293 ft1">till att tydliggöra rollerna och minska riskerna för snedvridning av konkurrensen. Konstitutionsutskottet instämde i detta.<SPAN class="ft33">100</SPAN></P> <P class="p292 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.20</SPAN><SPAN class="ft106">Konkurrenspolitiska överväganden</SPAN></P> <P class="p46 ft1">Konkurrenspolitiska propositionen</P> <P class="p138 ft12">I den konkurrenspolitiska propositionen utvecklade regeringen sina resonemang om konkurrensproblem i gränslandet mellan offentlig och privat sektor.<SPAN class="ft35">101 </SPAN>Regeringen påpekade att ekonomisk åtskillnad alltid bör gälla mellan avgiftsbelagd och anslagsfinansierad verksamhet. Vidare framhöll regeringen att ett generellt krav på särredovisning bör gälla för kommersiell, konkurrensutsatt verksamhet av viss omfattning som bedrivs av statliga aktörer.</P> <P class="p40 ft1">Vid riksdagens behandling av nämnda proposition framhöll näringsutskottet att en bärande princip inom näringspolitiken är att likvärdiga villkor ska gälla för olika aktörer på marknaden. Utskottet menade att då offentliga aktörer agerar på konkurrensmarknader får detta inte ske på ett sådant sätt att det privata företagandet hämmas; myndighetsuppgifter ska därför hållas isär från kommersiell verksamhet. Utskottet menade dessutom att när det gäller förhållandet mellan småföretag och den offentliga sektorn är en självklar utgångspunkt att offentlig näringsverksamhet inte får slå ut jobb eller hindra tillväxtförutsättningarna i privata företag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.</P> <P class="p597 ft1">Konkurrensverkets rapport Myndigheter och marknader tydligare gräns mellan offentligt och privat</P> <P class="p66 ft1">De konkurrensproblem som uppkommer i samband med att offentliga aktörer agerar på konkurrensutsatta marknader har behandlats vid flera tillfällen under de senaste åren.<SPAN class="ft33">102</SPAN></P> <P class="p44 ft15">Hösten 2004 redovisade Konkurrensverket (KKV) ett regeringsuppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att ytterligare förbättra marknadens funktionssätt beträffande konkurrens mellan</P> <P class="p598 ft38"><SPAN class="ft36">100</SPAN><SPAN class="ft37">Prop. 1997/98:136, bet. 1997/98:KU31.</SPAN></P> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft36">101</SPAN><SPAN class="ft37">Prop 1999/2000:140, bet. 2000/01:NU4.</SPAN></P> <P class="p167 ft38"><SPAN class="ft36">102</SPAN><SPAN class="ft37">Frågor på detta tema berörs exempelvis i betänkandena Konkurrens i balans (SOU 1995:105), Konkurrensrådets betänkande Konkurrent på lika villkor mellan offentlig och privat sektor (SOU 2000:117) samt i departementspromemorian Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor (Ds 2001:17).</SPAN></P> <P class="p496 ft5">148</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <P class="p142 ft1">dessa båda kategorier. Verket konstaterade att konfliktytorna mellan offentliga och privata aktörer är betydande och att det ofta uppstår problem när offentliga aktörer agerar på konkurrensutsatta marknader. Enligt KKV kan problemen delas in i följande tre huvudkategorier:</P> <P class="p190 ft134"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft133">Sammanblandning av myndighetsuppgifter och näringsverksamhet.</SPAN></P> <P class="p387 ft134"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft133">Olika former av offentliga subventioner. </SPAN><SPAN class="ft11">Myndigheter kan sub-</SPAN></P> <P class="p599 ft16">ventionera uppdragsverksamhet med allmänna medel som har avsatts för myndighetsuppgifterna eller vice versa s.k. <SPAN class="ft54">korssubventionering</SPAN>. När monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet bedrivs tillsammans inom samma organisatoriska enhet är det som regel mycket svårt och resurskrävande att följa upp vilka kostnader som tillhör en viss verksamhet. Vidare kan den offentliga aktören med stöd av offentliga medel ägna sig åt s.k. <SPAN class="ft54">underprissättning</SPAN>, och därmed subventionera den konkurrensutsatta verksamheten. Resultatet kan bli att små företags möjligheter att expandera sin verksamhet eller att finnas kvar på marknaden minskar.</P> <P class="p600 ft30"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft135">Problem förbundna med vidareutnyttjande av information och kompetens från myndighetsrollen. </SPAN><SPAN class="ft15">Med detta åsyftas myndigheters möjligheter att genom myndighetsrollen få fördelar i den konkurrensutsatta verksamheten. KKV nämner direktkanal till kunderna som ett exempel på en sådan fördel. Myndigheter får också ett övertag över konkurrenterna om de senare är beroende av myndighetens beslut som rör den aktuella verksamheten.</SPAN></P> <P class="p101 ft1">KKV konstaterade att existerande regelverk och frivilliga lösningar inte har räckt för att lösa problemen. Vidare påpekade verket att problemen sannolikt skulle minska om offentliga aktörer följde befintliga riktlinjer och lagar. Dessutom framkom det att offentliga aktörer endast undantagsvis har antagit interna styrdokument för att säkerställa att den egna näringsverksamheten inte snedvrider konkurrensen.</P> <P class="p178 ft1">Mot denna bakgrund föreslog KKV att åtgärder vidtas för att tillförsäkra att gällande lagar och riktlinjer följs. Verket ansåg att fortsatt arbete behövs för att förtydliga när offentlig näringsverksamhet ska få bedrivas. KKV ansåg dessutom att en offentlig aktör endast bör få använda information eller kompetens upparbetad inom myndighetsrollen för försäljning av tjänster och varor i konkurrens med privata aktörer om denna också erbjuds konkurrerande företag på samma villkor.</P> <P class="p601 ft5">149</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">Konkurrensrådet</P> <P class="p39 ft18">De konkurrensproblem som har uppmärksammats mellan kommersiella offentliga och privata aktörer låg i slutet av 1997 till grund för bildandet av Konkurrensrådet.<SPAN class="ft45">103 </SPAN>Konkurrensrådets uppgift var att ta fram generella och långsiktiga spelregler för konkurrensen mellan aktörerna. Utgångspunkt för detta arbete var främst de klagomål som Konkurrensrådet har fått från främst privata företag. Rådet var sammansatt av representanter från både offentlig och privat sektor. Konkurrensrådets verksamhet upphörde i och med utgången av år 2003. Klagomål avseende konkurrensproblem mellan offentliga och privata aktörer hanteras numera av KKV.</P> <P class="p210 ft14">Konkurrensrådet om SVO:s uppdragsverksamhet</P> <P class="p66 ft1">SVO:s uppdragsverksamhet har vid några tillfällen varit föremål för Konkurrensrådet bedömningar. I en skrivelse till Konkurrensrådet ifrågasatte ett företag att skogsvårdsstyrelsens distrikt i Norrköping/Söderköping, vid sidan av sina uppgifter som tillsynsmyndighet, också utförde huggnings- och körningsuppdrag åt skogsägare. Enligt anmälaren skedde denna konkurrens inte på lika villkor.</P> <P class="p56 ft1">Konkurrensrådet konstaterade i sitt yttrande att det i direktiven till SVO inte görs någon distinktion mellan å ena sidan sådana tjänster som SVO har särskilda förutsättningar för att utföra och där det kan bedömas att det saknas privata alternativ i önskvärd grad, och å andra sidan tjänster där privata alternativ finns i tillräcklig omfattning och där myndigheten inte har någon särskild kompetens. Rådet slog fast att tjänster som skogsbruksplanläggning, stämpling av rotstående skog och skogsinventeringar kan bedömas tillhöra de verksamheter som myndigheten har särskilda förutsättningar att utföra. Rådet ansåg därför att det inte fanns några skäl att ifrågasätta dessa verksamheter. Däremot ansåg rådet att tjänster som röjning, gallring, huggning och slybekämpning inte var verksamheter som myndigheten har någon särskild kompetens att utföra och att det fanns tillräckligt med privata företag som tillhandahåller sådana tjänster. Rådet rekommenderade regeringen att tydliggöra att SVO inte bör bedriva sådan verksamhet som privata företag normalt utför.</P> <P class="p602 ft42"><SPAN class="ft44">103 </SPAN>Den offentliga beteckningen var Rådet för konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor.</P> <P class="p149 ft5">150</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p109 ft12">Ett annat fall för Konkurrensrådet gällde invändningar mot konkurrensneutraliteten i skogsvårdsstyrelsens (Östra Götaland) uppdragsverksamhet, speciellt avseende tjänsterna rotpoststämpling och skogsbruksplaner. Enligt det företag som hade inkommit med skrivelsen snedvrids konkurrensen genom att berörd skogsvårdsstyrelse agerar på ett sådant sätt att verksamheten försvåras för privata konkurrenter. Rådet hänvisade till att SVO:s uppdragsverksamhet bör vara inriktad mot sådan verksamhet som myndigheten har särskild kompetens för och som marknaden inte kan bedömas tillhandahålla i önskvärd grad. Rådet konstaterade att tjänster som skogsbruksplanläggning och rotpoststämpling kunde bedömas tillhöra de verksamheter som myndigheten har särskilda förutsättningar att utföra.</P> <P class="p197 ft1">Konkurrensrådet riktade även en principiell invändning mot att regeringen två år i rad i regleringsbrev för SVO hade ställt upp målet att uppdragsverksamheten skulle öka. Rådet menade att det torde vara ovanligt att en central förvaltningsmyndighet som till största delen är anslagsfinansierad ges ett sådant mål. Enligt Konkurrensrådet går ett sådant mål emot strävan att statlig konkurrensutsatt verksamhet i normalfallet inte bör bedrivas i myndighetsform och att den ska begränsas i övriga fall.</P> <P class="p144 ft1">Statskontorets analys av marknaden för skogliga tjänster</P> <P class="p106 ft1">I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> genomförde Statskontoret en analys av staten som kommersiell aktör.<SPAN class="ft33">104 </SPAN>I studien ställde man bl.a. upp ett antal kriterier för hur man kan bedöma riskerna med att staten agerar som kommersiell aktör på olika marknader. En av de marknader som Statskontoret ansåg vara en ”högriskmarknad” var marknaden för skogliga tjänster. Mot bakgrund av detta genomfördes en särskild fallstudie av konkurrensvillkoren för statliga och privata aktörer på denna marknad.</P> <P class="p169 ft1">I studien konstaterades att SVO är en betydande tjänsteproducent på den aktuella marknaden. Vidare noterade Statskontoret att den geografiska marknaden för skogliga tjänster är lokal, till stor del beroende på att transportkostnaderna gör det svårt att konkurrera över större avstånd. I fallstudien identifierades ett antal konkurrensproblem till följd av SVO:s agerande på marknaden för skogliga tjänster. Dessa var:</P> <P class="p264 ft42"><SPAN class="ft44">104 </SPAN>Statskontoret, <SPAN class="ft49">Staten som kommersiell aktör, </SPAN>(rapport 2000:16 och 2000:16A).</P> <P class="p500 ft5">151</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <P class="p603 ft14">Myndighetsuppgifter och myndighetsutövning tillsammans med uppdragsverksamhet</P> <P class="p138 ft12">SVO bedriver uppdragsverksamhet i samma organisation som myndighetsuppgifter inklusive myndighetsutövning. Statskontoret menade att förutom att den dubbla rollen skapar ett allmänt trovärdighetsproblem som bl.a. yttrar sig i att företagen inte uppfattar sig konkurrera på lika villkor som SVO så ger det upphov till flera konkreta konkurrensproblem. Bland de problem som nämns är bl.a. att myndighetsuppgifter, som t.ex. rådgivnings- och informationsverksamhet men också myndighetsutövning inom ramen för tillsynsverksamheten, ger SVO en direkt försäljningskanal till skogsägare och andra kunder. Vidare ansågs SVO ha bättre tillgång till information om det framtida behovet av skogsskötsel. Företagen finner sig ofta vara i en besvärlig situation när de måste be konkurrenten om denna information. Vidare framhölls att SVO utövar myndighet när det gäller vissa tjänster som man erbjuder i uppdragsverksamheten, vilket kan ha en etableringshämmande effekt.</P> <P class="p192 ft14">Subventioner med hjälp av direkta eller indirekta anslag</P> <P class="p66 ft1">Här konstaterade Statskontoret att SVO utför uppdrag åt arbetsmarknadsmyndigheterna. Skogsvårdande uppdrag som erbjuds ”gratis” eller till starkt subventionerade priser till skogsägarna skapar undanträngningseffekter på marknaden och ger SVO en från konkurrens skyddad sektor i sin uppdragsverksamhet. Om dessa tjänster upphandlas i konkurrens har konkurrerande företag, enligt Statskontoret, i praktiken små eller inga möjligheter att konkurrera om uppdragen eftersom de måste ta ut fullt pris för sina arbetskraftskostnader.</P> <P class="p57 ft16">Vidare identifierade Statskontoret risken att den anslagsfinansierade myndighetsverksamheten subventionerar den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten. Uppdragsverksamheten utförs, enligt Statskontoret, inte åtskild från myndighetsverksamheten och indirekta kostnader från t.ex. administration, registerinformation etc. ska fördelas enligt en fördelningsnyckel och prissättas till sin självkostnad. Samtidigt noterade Statskontoret att självkostnadsprissättning innebär att verksamheten inte belastas med vinstkrav och att SVO därmed, teoretiskt sett, kan ta ut ett lägre pris än konkurrenterna. Statskontoret menade att om så är fallet saknas grund-</P> <P class="p604 ft5">152</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <P class="p163 ft16">läggande förutsättningar för en konkurrens på lika villkor med privata företag. Här bör dock understrykas att Statskontoret i sin fallstudie fann att SVO:s priser snarast låg i paritet med eller över konkurrenternas priser. SVO förklarade detta med att verksamheten hade högre kostnader än företagen. Om korssubventionering överhuvudtaget förekom vid den aktuella tidpunkten var det, enligt Statskontoret, snarast uppdragsverksamheten som subventionerade myndighetsverksamheten.</P> <P class="p605 ft1">Statskontoret drog slutsatsen att det förekom konkurrensproblem som inte kunde lösas med mindre än att SVO upphör med uppdragsverksamheten eller att den avskiljs från organisationen. Det skulle, enligt Statskontoret, emellertid medföra att skogspolitiken inte kan genomföras med samma medel som då var aktuella.</P> <P class="p143 ft14">Intäktstillskott</P> <P class="p80 ft1">Statskontoret menade också att det kunde ifrågasättas i vilken utsträckning uppdragsverksamhetens dåvarande utformning verkligen kan bidra till att mål om en viss standard och takt i skogsskötseln kan uppnås. Däremot ansåg Statskontoret att uppdragsverksamheten sannolikt kunde tjäna som ett intäktstillskott för SVO och ett sätt att upprätthålla en större organisation än nödvändigt för att möta målen.</P> <P class="p590 ft18">Mot bakgrund av de iakttagelser som har refererats ovan föreslog Statskontoret att en översyn skulle göras av skogspolitiken och dess medel. Inriktningen på översynen borde vara att myndighetens roll i första hand inriktas på att mer ägna sig åt tillsyn och kontroll och mindre åt att producera sådana tjänster som kan fås på den privata marknaden. I syfte att begränsa konkurrenssnedvridningen föreslog Statskontoret att i de fall där kommersiella skogliga tjänster erbjuds av privata företag bör skogsvårdsstyrelsen inte bedriva verksamheten alls. Den kvarvarande uppdragsverksamheten bör dessutom definieras närmare och regleras. Den kommersiella verksamhet som SVO fortsatt ska bedriva och som sker i konkurrens med andra borde, enligt Statskontoret, även särskiljas organisatoriskt och förläggas till ett eget bolag.</P> <P class="p606 ft1">Skogsstyrelsens syn på Statskontorets rapport</P> <P class="p607 ft5">153</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">Skogsstyrelsen intog en mycket kritisk inställning till Statskontorets rapport och dess slutsatser. I en omfattande promemoria konstaterades att det material Statskontorets fallstudie byggde på ”är så ofullständigt att det inte håller för några som helst signifikanta generella slutsatser ens i de regioner där enkäterna genomförts”.<SPAN class="ft33">105 </SPAN>Om huvudrapporten sägs följande: ”Kraftigt sammanfattat kan man säga att Statskontoret i sin huvudrapport i alla avseenden går längre än utredaren och alltså t.o.m. saknar grund i fallstudien för sina överväganden och förslag”.<SPAN class="ft33">106 </SPAN>I promemorian redovisas också ett flertal ytterligare kritiska synpunkter. Bland annat hävdas att rapporten innehåller ”ett antal direkt felaktiga påståenden om SVS (Skogsvårdsstyrelsen) verksamhet”.</P> <P class="p608 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.21</SPAN><SPAN class="ft106">Baksidan med avgiftsfinansiering</SPAN></P> <P class="p55 ft1">Riksrevisionsverket (RRV) har undersökt hur myndigheter påverkas och agerar i ett besparingsskede.<SPAN class="ft33">107 </SPAN>En slutsats var att för myndigheter som har intäkter vid sidan om förvaltningsanslaget får dessa intäkter en ökad relativ betydelse när myndigheten går igenom ett besparingsskede. Framför allt gäller detta avgiftsintäkter.</P> <P class="p56 ft18">RRV konstaterade dock att avgiftsfinansieringen kan leda till olika problem. Det handlar bl.a. om att de avgiftsfinansierade verksamheterna kan hamna i konflikt med myndighetens egentliga uppgifter. Risken är att de ekonomiska målen och resultaten tar över de verksamhetsmässiga. Ett annat problem är att avgiftsfinansieringen försvårar omprövning av verksamhet. Genom att öka den avgiftsfinansierade verksamheten kan myndigheten kringgå krav på rationaliseringar och nedskärningar. Risken finns också att sådan verksamhet som skulle ha ifrågasatts om den hade varit anslagsfinansierad undgår omprövning som en konsekvens av att myndigheten själv svarar för finansieringen genom avgiftsintäkter. Ett ytterligare problem som uppmärksammades av RRV är att avgiftsfinansieringen inte alltid ger incitament till ökad produktivitet och effektivitet då myndigheten har vissa möjligheter att själv bestämma prisnivåerna. Avslutningsvis påpekade RRV att avgiftsfinan-</P> <P class="p609 ft101"><SPAN class="ft36">105</SPAN><SPAN class="ft37">Skogsstyrelsen, </SPAN>Statskontorets rapport (2000:16) Staten som kommersiell aktör, <SPAN class="ft38">PM, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">2000-05-15,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> s. 1.</SPAN></P> <P class="p610 ft101"><SPAN class="ft36">106</SPAN><SPAN class="ft37">Skogsstyrelsen, </SPAN>Statskontorets rapport (2000:16) Staten som kommersiell aktör, <SPAN class="ft38">PM, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">2000-05-15,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft38"> s. 6.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">107</SPAN><SPAN class="ft41">RRV, rapport 1999:34.</SPAN></P> <P class="p137 ft5">154</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p611 ft1">sierad verksamhet prioriteras därför att den upplevs som mer attraktiv ur arbetssynpunkt än den anslagsfinansierade.</P> <P class="p305 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.22</SPAN><SPAN class="ft106">Lantmäteriets uppdragsverksamhet</SPAN></P> <P class="p146 ft1">Lantmäteriet är en statlig myndighet som bl.a. har till uppgift att verka för en ändamålsenlig fastighetsindelning och ansvara för en effektiv försörjning med grundläggande landskaps- och fastighetsinformation.<SPAN class="ft33">108 </SPAN>I likhet med SVO får Lantmäteriet mot avgift bedriva uppdragsverksamhet.</P> <P class="p143 ft1">Lantmäteriutredningen</P> <P class="p211 ft12">Lantmäteriverkets verksamhet utreddes under åren 2002 2003.<SPAN class="ft35">109 </SPAN>I utredningen framkom det att ett motiv för den omstrukturering av Lantmäteriet som genomfördes i mitten <NOBR>1990-talet</NOBR> var den kritik som hade riktats mot Lantmäteriets uppdragsverksamhet. För att förebygga risker för konkurrenssnedvridning angav statsmakterna vid omstruktureringen riktlinjer för uppdragsverksamheten. Riktlinjerna innefattade bl.a. ett krav på organisatorisk åtskillnad av lantmäteriets produktions- och uppdragsverksamhet.</P> <P class="p169 ft16">Kritiken gällde främst bristande konkurrensneutralitet och otydlighet i uppdelningen mellan myndighetsutövning och uppdragsverksamhet. Blandningen av intern och extern uppdragsverksamhet i samma division hade, enligt utredningen, gjort att det utifrån sett har uppkommit en otydlighet, bl.a. när det gäller gränsen mellan myndighetsuppgifter och uppdragsverksamhet. En förklaring till detta är, enligt utredningen, att Lantmäteriverket stegvist tycks ha försökt utvinna så mycket synergieffekter som möjligt. Man har bl.a. sökt integrationsfördelar i sättet att organisera och presentera sig. Strävan efter att uppnå dessa synergifördelar är, eller uppfattas utifrån, emellertid som konkurrenssnedvridande.</P> <P class="p197 ft1">Utredningen förordade att det offentliga åtagandet skulle tydliggöras genom att Lantmäteriverket får ett mer preciserat och begränsat bemyndigande för sin uppdragsverksamhet. Utredningens förslag innebar att den verksamhet som är konkurrensutsatt, och inte med hänsyn till särskilda skäl bör behållas inom Lantmäteriverket, ska upphöra eller avskiljas.</P> <P class="p612 ft38"><SPAN class="ft36">108</SPAN><SPAN class="ft70">www.lantmateriet.se</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">109</SPAN><SPAN class="ft118">SOU 2003:111.</SPAN></P> <P class="p422 ft5">155</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <P class="p180 ft1">Vidare föreslogs att återstående uppdragsverksamhet skulle organiseras i en division som i princip enbart bedriver extern uppdragsverksamhet med krav på full kostnadstäckning. Detta skulle, enligt utredningen, skapa en tydligare organisatorisk och ekonomisk åtskillnad.</P> <P class="p56 ft1">Utredningen föreslog också att den grundläggande utgångspunkten för Lantmäteriverkets framtida roll på olika marknader ska vara att främja marknadens utveckling genom privata aktörer och inte att ta marknad i egen regi. Vidare framhölls vikten av att dialogen mellan Lantmäteriverket och den privata sektorn förstärks. Utredningen menade att detta kunde ske genom att ett Marknads- och konkurrensråd inrättas vid Lantmäteriverket. Rådet bör vara ett forum för dialog i frågor som rör <NOBR>konkurrens-,</NOBR> <NOBR>marknads-,</NOBR> och andra frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör, enligt utredningens förslag, också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy som på ett samlat sätt behandlar frågor som rör verkets roll och agerande i förhållande till angränsande marknader.</P> <P class="p613 ft5">156</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p614 ft1"><SPAN class="ft1">8.3.23</SPAN><SPAN class="ft106">Pågående översyn av Riksantikvarieämbetets uppdragsverksamhet</SPAN></P> <P class="p106 ft16">Det är inte bara den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten inom SVO och Lantmäteriet som är föremål för utredningar. En stor del av de arkeologiska undersökningarna i landet genomförs på uppdrag av Riksantikvarieämbetets (RAÄ:s) avdelning för arkeologiska undersökningar (UV). RAÄ svarar samtidigt för uppföljning, tillsyn, normgivning samt rådgivning och information på det uppdragsarkeologiska området. Bland annat mot bakgrund av gränsdragningsproblem mellan myndighetsutövning och uppdragsverksamhet har en av regeringen tillsatt särskild utredare fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för den verksamhet som bedrivs av UV.<SPAN class="ft34">110 </SPAN>Utgångspunkten är att UV ska skiljas från RAÄ att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i statlig regi. Uppdraget ska rapporteras senast den 31 augusti 2005.</P> <P class="p615 ft42"><SPAN class="ft44">110 </SPAN>Dir. 2004:22 och 2005:33.</P> <P class="p422 ft5">157</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">9 SVO:s tillsynsverksamhet</P> <P class="p616 ft19">Sammanfattning</P> <P class="p402 ft1">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p403 ft1">Tillsynen enligt skogsvårdslagen har minskat i omfattning under den senaste tioårsperioden. Dagens skogspolitik är dock beroende av att det finns möjligheter för de skogliga myndigheterna att bedriva tillsynsverksamhet. Det gäller inte minst med tanke på att de senaste årens uppföljningar visar att skogsägarna inte har tagit sin del av det skogspolitiska ansvaret på exempelvis föryngringssidan.</P> <P class="p404 ft1">Jag ser mycket positivt på de metodutvecklingsprojekt som bedrivs inom SVO på tillsynsområdet men är bekymrad över att det tycks råda en viss brist på enhetlighet i SVO:s tillsynsarbete. Sådana brister är enligt min uppfattning särskilt allvarliga när det gäller myndighetsutövning. Jag anser emellertid att de enhetlighetsproblem jag pekar på tas på stort allvar av myndighetens ledning.</P> <P class="p481 ft15">När det gäller de tillsynsverktyg som finns i Skogsvårdslagen har jag för avsikt att återkomma till det i den del av det fortsatta utredningsarbetet som gäller en översyn av Skogsvårdslagen.</P> <P class="p617 ft1">Utredningens underlag</P> <P class="p407 ft15">I utredningens underlag till detta kapitel redovisas vad som sägs om tillsyn i SVO:s instruktion, regleringsbrev, tillsynspolicy, fördjupade prövning och årsredovisning. Dessutom redogörs för begreppen lagtillämpning och lagtillsyn och deras respektive roller i den rådande skogspolitiken. Det praktiska tillsynsarbetet inom SVO och på skogsvårdsstyrelserna beskrivs, liksom några</P> <P class="p139 ft5">158</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p408 ft1">av SVO:s hjälpmedel för verksamheten. Slutligen återges en del av vad Riksrevisionsverket och SUS 2001 säger om SVO:s tillsynsverksamhet. Även Tillsynsutredningens överväganden på området beskrivs.</P> <P class="p409 ft19"><SPAN class="ft19">9.1</SPAN><SPAN class="ft32">Mina iakttagelser och ställningstaganden</SPAN></P> <P class="p175 ft12">Den nya skogspolitiken innebar en avreglering där ”frihet under ansvar” blev ledord för hur skogsägarna och de skogliga myndigheterna skulle förhålla sig till skogens skötsel. Mjuka styrmedel som rådgivning och information skulle ersätta detaljerad lagstiftning och en omfattande tillsyn. Mot den bakgrunden är det begripligt att tillsynen enligt Skogsvårdslagen har minskat i omfattning under den senaste tioårsperioden. Att denna minskning inte samtidigt har inneburit en ökning på rådgivningssidan har redan kommenterats på annan plats i detta betänkande.</P> <P class="p169 ft16">Dagens skogspolitik är dock beroende av att det finns möjligheter för de skogliga myndigheterna att bedriva tillsynsverksamhet. Detta inte minst med tanke på att de senaste årens uppföljningar av skogspolitikens genomförande, ger vid handen att skogsägarna inte har lyckats eller haft förmågan att ta sin del av det skogspolitiska ansvaret på alla områden. Det gäller exempelvis på föryngringssidan. Jag finner det också naturligt att tillsynen i första inriktar sig mot områden där Skogsvårdslagen fortfarande ställer tydliga krav på skogsägaren, dvs. beträffande föryngringar och naturvårdshänsyn i samband med avverkningar.</P> <P class="p197 ft1">Jag ser mycket positivt på de metodutvecklingsprojekt som bedrivs inom SVO på tillsynsområdet. Användning av s.k. elektronisk avverkningsanmälan, klarkort, satellitbildsanalys och avvikelseanalyser är alla goda exempel på hur tillsynen har kunnat effektiviseras. Med ett nyligen infört stöd för tillvaratagande av förbättringsförslag och goda idéer inom SVO är jag övertygad om att utvecklingen på området kommer att gå ännu snabbare.</P> <P class="p590 ft15">Däremot är jag bekymrad över att de olika skogsvårdsstyrelsernas inriktning på tillsynen uppvisar en så pass stor variation. Det är naturligtvis fullt legitimt att regionala variationer i hur väl skogsägarna sköter sin skog får tillåtas påverka inriktningen på tillsynen. Jag kan emellertid inte se att detta förklarar variationerna mellan skogsvårdsstyrelserna i om tyngdpunkten i tillsynsarbetet ligger på besök före eller efter avverkning eller i vilken utsträckning man använder sig av lagråd. Mot bakgrund av den statistik som redo-</P> <P class="p518 ft5">159</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <P class="p136 ft1">visas i detta kapitel, de analyser som har gjorts internt inom SVO och de samtal som utredningen har fört med företrädare för SVO måste jag sluta mig till att det på ett övergripande plan råder en viss brist på enhetlighet i SVO:s tillsynsarbete. Sådana brister är enligt min uppfattning särskilt allvarliga när det gäller myndighetsutövning. Jag har visserligen ingen grund för att uttala mig om hur tillsynsarbetet bedrivs på lokal nivå eller i enskilda fall, men skillnader som går att påvisa på regional nivå kan indikera att det är möjligt att uppnå en större enhetlighet även här.</P> <P class="p57 ft12">Mot bakgrund av de samtal utredningen har haft med företrädare för SVO anser jag emellertid att de enhetlighetsproblem jag pekar på tas på stort allvar av myndighetens ledning. De överväganden som bl.a. görs inom ramen för den myndighetsinterna översynen av roll- och ansvarsfördelningen inom SVO talar för att myndigheten under de närmaste åren kommer att verka för att förbättra enhetligheten på tillsynsområdet. Jag är dessutom övertygad om att det förslag om att omvandla SVO till en enmyndighet, som presenteras längre fram i detta betänkande, kommer att kunna gagna denna strävan.</P> <P class="p65 ft1">När det gäller de tillsynsverktyg som finns i skogsvårdslagen har jag för avsikt att återkomma i den del av det fortsatta utredningsarbetet som gäller en översyn av nyss nämnda lag. I det arbetet kommer jag även att ha möjlighet att beakta hur regering och riksdag ställer sig till de förslag på tillsynsområdet som har presenterats av tillsynsutredningen.</P> <P class="p618 ft19"><SPAN class="ft19">9.2</SPAN><SPAN class="ft32">Utredningens underlag</SPAN></P> <P class="p215 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft53">Tillsynen enligt instruktion och regleringsbrev</SPAN></P> <P class="p138 ft16">Enligt sin instruktion ska SVO utöva tillsyn över efterlevnaden av skogsvårdslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Skogsvårdsstyrelsen är även tillsynsmyndighet för en liten del av miljöbalken. De viktigaste uppgifterna är tillskapandet av biotopskyddsområden och samråd om vissa skogsbruksåtgärder. Skogsstyrelsen utövar dessutom tillsyn enligt virkesmätningslagen och har ansvar för den avgiftsfinansierade verksamheten med kontroll av frö- och planthandel. Kommuner eller länsstyrelser svarar för tillsynen över övriga regler som rör skogsbruket. Länsstyrelsen är exempelvis tillsynsmyndighet för kulturminneslagen.</P> <P class="p619 ft5">160</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p364 ft1">Enligt Skogsstyrelsens regleringsbrev för år 2005 är målet för verksamhetsområdet lagtillsyn att tillsynen ska bedrivas så att en högre efterlevnad av reglerna i skogsvårdslagen och miljöbalken uppnås. Målet är detsamma som gällde under år 2004.<SPAN class="ft33">111 </SPAN>Skogsstyrelsens återrapportering ska bl.a. omfatta avverkningsanmälningar och tillstånd, samt antalet förelägganden och förbud riktade direkt till skogsägare.</P> <P class="p369 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft53">Lagtillämpning och lagtillsyn</SPAN></P> <P class="p620 ft1">Inom SVO skiljer man på begreppen lagtillämpning och lagtillsyn.<SPAN class="ft33">112 </SPAN>Med lagtillämpning avses tolkningen av en viss regel i en viss situation. Det kan exempelvis gälla vilka krav som ska ställas på naturhänsyn vid en viss avverkning eller kraven på återväxtarbetet efter avverkningen. Lagtillämpningen avser både skogsvårdslagen och de delar av miljöbalken där skogsvårdsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Lagtillsynen gäller de insatser som skogsvårdsstyrelsen gör för att kontrollera efterlevnaden av skogsvårdslagen och miljöbalken. Hit hör också de insatser som görs för att åstadkomma rättelse när avvikelser från reglerna har inträffat eller befaras, liksom åtalsanmälningar.</P> <P class="p369 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft53">Lagtillämpning och den nya skogspolitiken</SPAN></P> <P class="p502 ft1">Skogsvårdslagen</P> <P class="p211 ft12">Det skogspolitiska beslutet från 1993 innebar en avreglering och förenkling av skogsvårdslagen. Föreskrifter och allmänna råd minskade i omfattning och nya sådana råd har endast tillkommit i liten omfattning. Enligt en skrivelse från Skogsstyrelsens skötselenhet har detta inneburit att de allmänt hållna bestämmelserna i lag och förordning ofta kan tolkas på flera sätt. Förutsättningarna för en enhetlig lagtillämpning har härmed försämrats jämfört med en situation med mer föreskrifter och allmänna råd.<SPAN class="ft35">113 </SPAN>I brist på allmänna råd för bedömningen av skogsvårdslagens återväxt- och hänsynsregler används i stället inventeringsinstruktionen Polytax, som är utformad för en statistisk uppföljning av skogsbruks-</P> <P class="p621 ft5"><SPAN class="ft36">111</SPAN><SPAN class="ft136">Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Skogsstyrelsen inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, Regeringsbeslut II 40, </SPAN><NOBR>2004-12-16.</NOBR></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">112</SPAN><SPAN class="ft118">Skogsstyrelsen, skötselenheten, </SPAN><SPAN class="ft49">Enhetlig lagtillämpning och lagtillsyn</SPAN>, <NOBR>2003-12-02.</NOBR></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">113</SPAN><SPAN class="ft118">Skogsstyrelsen, skötselenheten, </SPAN><SPAN class="ft49">Enhetlig lagtillämpning och lagtillsyn, </SPAN><NOBR>2003-12-02.</NOBR></P> <P class="p503 ft5">161</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <P class="p167 ft1">åtgärder. Detta ses som ett principiellt problem, men tillvägagångssättet anses bidra till enhetligheten vid lagtillämpningen i dessa frågor.</P> <P class="p44 ft16">Eventuell återväxtskyldighet i viltskadad ungskog anses vara svårbedömd och bedömningarna skiljer sannolikt mellan enskilda personer och mellan olika skogsvårdsstyrelser. Detsamma gäller de dispenser från återväxtkravet som kan lämnas av hänsyn till naturvårdens intressen. Även dispenser från skogsskyddsreglerna kan vara svårbedömda. I skötselenhetens skrivelse angavs att skogsvårdsstyrelserna upplever osäkerhet vid bedömningen och att skillnader i lagtillämpningen därmed förekommer.</P> <P class="p65 ft1">Bestämmelserna om avverkningsformer är allmänt hållna vilket kan leda till olika tolkningar. Ett särskilt problem anges vara okunskap om att reglerna även gäller vid s.k. naturvårdshuggningar. När det gäller reglerna om anmälan, innebär dispensmöjligheten från sexveckorsregeln vid ”särskilda skäl” en risk för varierande lagtillämpning.</P> <P class="p49 ft1">Miljöbalken</P> <P class="p138 ft16">För SVO:s del är det främst Miljöbalkens regler om biotopskydd, Natura 2000 och samråd som berörs i lagtillämpningssammanhang. När det gäller biotopskydd gjorde Skogsstyrelsens skötselenhet bedömningen att tillämpningen, med stöd av allmänna råd och ett relativt detaljerat cirkulär, sker likartat.</P> <P class="p44 ft15">Reglerna om Natura 2000 och samråd ansågs dock otydliga och därför svåra att tillämpa för både skogsägare och myndigheter.</P> <P class="p41 ft1">Hur skapas en enhetlig lagtillämpning?</P> <P class="p66 ft1">Utöver allmänna råd och cirkulär kan rättsfall bidra till en mer enhetlig lagtillämpning. Antalet avgöranden i högre instans är emellertid få och effekterna på enhetligheten anses därmed vara begränsade.</P> <P class="p64 ft1">De lagkurser som Skogsstyrelsen har anordnat bedöms ha bidragit till en mer enhetlig lagtillämpning. Det noteras dock att dessa kurser gjorde ett långt uppehåll under <NOBR>1990-talet</NOBR> och inte kom i gång igen förrän år 2002. Enligt skötselenhetens skrivelse har utbildningen dessutom skett i varierande omfattning inom respektive skogsvårdsstyrelse.</P> <P class="p622 ft5">162</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <P class="p109 ft15">Utöver detta anges SVO:s årliga rikskonferenser troligen ha bidragit till en enhetligare lagtillämpning även om lagfrågorna har fått minskat utrymme under senare år. Även Skogsstyrelsens fortlöpande stöd till lagnätverket samt kontakter mellan lagansvariga – både inom skogsvårdsstyrelserna och mellan dem – anses ha bidragit i positiv riktning vad gäller enhetlig lagtillämpning.</P> <P class="p623 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.4</SPAN><SPAN class="ft53">Lagtillsyn och den nya skogspolitiken</SPAN></P> <P class="p146 ft1">När det gäller lagtillsynen konstaterade Skogsstyrelsens skötselenhet att denna bör kunna tillåtas variera mer än lagtillämpningen. Formerna för tillsynen bör dock inte skilja allt för mycket mellan eller inom skogsvårdsstyrelser. Inställningen är att det bör vara acceptabelt att ett distrikt eller en skogsvårdsstyrelse lägger ner mer arbete exempelvis på kontroll av naturlig föryngring än andra skogsvårdsstyrelser gör under en viss period under förutsättning att det kan motiveras. Sådana motiv kan exempelvis vara att inventeringsresultat visar på brister i exempelvis återväxtarbetet etc.</P> <P class="p373 ft16">I den skrivelse som Skogsstyrelsens skötselenhet tog fram om lagtillämpning och lagtillsyn konstateras det att antalet lagråd ökar med nordlig breddgrad. Landets tre nordligaste skogsvårdsstyrelser skrev mer än hälften av det totala antalet lagråd. I södra och mellersta Sverige fanns län där skogsvårdsstyrelsen endast utfärdade en handfull lagråd per år. Slutsatsen i skrivelsen var att det fanns stora skillnader mellan olika skogsvårdsstyrelser, mellan län inom en skogsvårdsstyrelse och mellan enskilda distrikt.</P> <P class="p176 ft1">Även antalet förelägganden, förbud och vitesdomar uppvisade liknande skillnader som antalet lagråd. Antalet straffrättsliga domar uppvisade dock inte detta samband men ansågs variera mer än vad de skogliga förhållandena rimligen kunde motivera. Särskilt tydligt ansågs detta vara när det gäller avverkning utan anmälan/ansökan. Lagtillsynen enligt miljöbalken avser samråd och Natura 2000. De båda reglerna angavs vara svåra att tillämpa vilket, enligt Skogsstyrelsen, avspeglade sig i tillsynen.</P> <P class="p624 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.5</SPAN><SPAN class="ft53">Det praktiska arbetet med att bedriva tillsyn enligt skogsvårdslagen</SPAN></P> <P class="p625 ft5">163</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">Lagtillsynen bygger i första hand på avverkningsanmälningar. Dessa kontrolleras bl.a. mot uppgifter om kända natur- och kulturmiljövärden samt förutsättningar för återväxt. Lagtillsynen omfattar främst naturhänsyn vid avverkning och återväxt av ny skog efter avverkning. Enligt Skogsstyrelsens årsredovisning görs fältbesök ”vid behov och tillgång på resurser”.<SPAN class="ft33">114 </SPAN>Varje skogsvårdsstyrelse gör i det avseendet egna prioriteringar bl.a. med utgångspunkt i resurstillgång. Under 2004 användes 17 % av tjänstgöringsdagarna och 8 % av omsättningen till tillsynsverksamheten. Här kan noteras att i den skrivelse från Skogsstyrelsens skötselenhet som bl.a. behandlar lagtillsyn, anges att lagtillsynen i bland blir åsidosatt till förmån för andra verksamheter, t.ex. uppdragsverksamheten. Detta kan medföra att planerade kontroller inte blir utförda av tidsbrist.<SPAN class="ft33">115</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td70"><SPAN class="p569 ft3">Figur 9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td126"><SPAN class="p10 ft42">Avverkningsanmälningar samt fältbesök under åren 2002 2004</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p626 ft88">60000</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td127"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td128"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p626 ft88">50000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr18 td69"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-33px;margin-bottom:0px;" class="p627 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-33px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:33px;" class="p627 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:17px;margin-right:-16px;margin-bottom:16px;" class="p627 ft42"><![endif]>objekt</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td17"><SPAN class="p626 ft88">40000</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td127"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td128"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p626 ft88">30000</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td127"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td128"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td69"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p628 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:10px;" class="p628 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:5px;margin-right:-7px;margin-bottom:5px;" class="p628 ft88"><![endif]>Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td73"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td127"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td128"><SPAN class="p9 ft123">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr8 td17"><SPAN class="p626 ft88">20000</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td69"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td73"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td127"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td128"><SPAN class="p9 ft119">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p626 ft88">10000</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p626 ft42">0</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td127"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td128"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td73"><SPAN class="p10 ft42">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td127"><SPAN class="p629 ft42">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td128"><SPAN class="p630 ft42">2004</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td17"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td127"><SPAN class="p631 ft87">År</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td128"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p632 ft42"><NOBR>Avverkningsanmälningar/-ansökningar,</NOBR> antal objekt</P> <P class="p633 ft130">Fältbesökta objekt före avverkning, antal</P> <P class="p634 ft42">Fältbesökta objekt efter avverkning, antal</P> <P class="p549 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p514 ft18">Jämfört med år 1992/93 har antalet tjänstgöringsdagar för tillsyn minskat från cirka 42 000 till knappt 24 000 år 2003. Under år 2004 ökade antalet tjänstgöringsdagar för tillsyn till ungefär 28 000.</P> <P class="p635 ft49"><SPAN class="ft36">114</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsstyrelsens årsredovisning för budgetåret 2004.</P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">115</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, Skötselenheten, </SPAN><SPAN class="ft49">Enhetlig lagtillämpning och lagtillsyn, </SPAN><NOBR>2003-12-02.</NOBR></P> <P class="p137 ft5">164</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">Andel fältbesökta objekt vid anmälan/ansökan har minskat från 40 % i mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> till 25 % år 2004. Samma tendens är det för antalet fältbesök efter avverkning som har mer än halverats under de senaste tio åren, (se figur 9.1) från cirka 47 000 år 1995/96 till cirka 20 000 år 2004.</P> <P class="p590 ft1">SVO kan lämna skriftliga råd om skogsvårdslagens innebörd till skogsägaren och virkesköparen. Dessa råd kan exempelvis avse naturhänsyn vid avverkning eller vilka åtgärder som behövs för att återväxten ska kunna säkerställas. Figur 9.2 illustrerar utvecklingen de senaste tre åren. Följs inte sådana råd kan föreläggande eller förbud med vite utfärdas. Detta är dock inte särskilt vanligt. Brott mot straffbelagda regler anmäls till åklagare.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td76"><SPAN class="p580 ft3">Figur 9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr13 td129"><SPAN class="p10 ft42">Utfärdade lagråd samt föreläggande och förbud åren 2002 2004</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p636 ft88">5000</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p636 ft88">4500</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p636 ft88">4000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p636 ft88">3500</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p636 ft88">3000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr16 td69"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-10px;margin-bottom:0px;" class="p637 ft102"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:9px;" class="p637 ft102"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-4px;margin-top:5px;margin-right:-5px;margin-bottom:4px;" class="p637 ft102"><![endif]>Antal</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p636 ft88">2500</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td36"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td130"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td109"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td131"><SPAN class="p9 ft112">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td36"><SPAN class="p636 ft88">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p636 ft88">1500</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p636 ft88">1000</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p636 ft42">500</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td36"><SPAN class="p636 ft42">0</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td130"><SPAN class="p638 ft42">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p569 ft42">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td131"><SPAN class="p639 ft42">2004</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td130"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p640 ft87">År</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td131"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td36"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td130"><SPAN class="p453 ft42">Utfärdade lagråd</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td131"><SPAN class="p641 ft87">Föreläggande och förbud</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p110 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p311 ft1">Skogsstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen</P> <P class="p80 ft1">Skogsstyrelsen anser att SVO har använt tillgängliga tillsynsresurser på ett väl avvägt sätt under år 2004. Efterlevnaden av reglerna i skogsvårdslagen och miljöbalken har, enligt de inventeringar och analyser som myndigheten har gjort, förbättrats de senaste åren. I årsredovisningen för år 2003 kunde Skogsstyrelsen inte dra några tillförlitliga slutsatser om efterlevnaden av reglerna i skogsvårdslagen och miljöbalken.</P> <P class="p642 ft5">165</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p180 ft1">Mot bakgrund av de slutsatser som drogs i SUS2001 om att fältbesök och efterföljande direkta kontakter med skogsägarna har stor betydelse för vilka åtgärder som skogsägaren genomför har skogsvårdsstyrelserna, enligt Skogsstyrelsen fortsatt att prioritera insatser före föryngringsavverkning genom fältbesök och kontakt med skogsägaren eller dennes ombud.</P> <P class="p40 ft1">Skogsstyrelsen konstaterar att över en längre period har resurserna för lagtillsynen dock minskat kraftigt, vilket bl.a. har inneburit betydligt färre fältbesök och utfärdade lagråd. Denna utveckling har, enligt Skogsstyrelsen, endast delvis kunnat kompenseras med ny teknik och bättre rutiner.</P> <P class="p49 ft1">Verksamhetsnätverket Lag</P> <P class="p138 ft16">Sedan januari 2004 finns ett antal formaliserade nätverk inom SVO. Ett av dessa är verksamhetsnätverket Lag. Lagnätverkets föregångare kartlade lagtillsynen på uppdrag av SVO:s ledningsgrupp och föreslog åtgärder för att åstadkomma en enhetligare lagtillämpning och lagtillsyn inom SVO. Området betecknades i samband med detta som ett ”utpekat förbättringsområde”.<SPAN class="ft34">116</SPAN></P> <P class="p40 ft1">Viktiga uppgifter för lagnätverket är, utöver att främja en enhetlig lagtillämpning, att lyfta olika lagfrågor från linjeorganisationen till <NOBR>SVO-ledningen.</NOBR> Vidare ska nätverkets arbete bidra till att skogsvårdsstyrelsernas erfarenheter på lagområdet sprids inom SVO.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.6</SPAN><SPAN class="ft53">Skogsvårdsstyrelsernas inriktning på lagtillsynen</SPAN></P> <P class="p55 ft1">Skogsvårdsstyrelserna har möjlighet att göra egna prioriteringar av sin lagtillsyn. Denna prioritering bygger både på inventeringsresultat och tillgång på resurser. Av figur 9.3 framgår det att andelen fältbesök före avverkning vid de olika skogsvårdsstyrelserna har varierat under de senaste fem åren. I de flesta fallen har andelen ökat, men det finns även exempel på det motsatta.</P> <P class="p643 ft3">Figur 9.3 Andel fältbesök före avverkning vid respektive skogsvårdsstyrelse under åren 2000 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr23 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td132"><SPAN class="p644 ft42">45%</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td132"><SPAN class="p644 ft42">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td132"><SPAN class="p644 ft42">35%</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=10 class="tr23 td136"><SPAN class="p9 ft137"><SPAN class="ft128">116 </SPAN><SPAN class="ft82">Skogsstyrelsen, skötselenheten, </SPAN>Enhetlig lagtillämpning och lagtillsyn, <SPAN class="ft82">2003-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr23 td135"><SPAN class="p645 ft42">02.</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td3"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:6px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p532 ft138"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:12px;" class="p532 ft138"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:6px;margin-right:-12px;margin-bottom:6px;" class="p532 ft138"><![endif]>fältbesök*</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td132"><SPAN class="p644 ft129">30%</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td68"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td134"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td105"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td133"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td64"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td135"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td25"><SPAN class="p9 ft91">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr13 td132"><SPAN class="p644 ft42">25%</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td3"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td94"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td68"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td133"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td134"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td105"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td133"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td133"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td64"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td135"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td25"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr10 td137"><SPAN class="p644 ft139">166 <SPAN class="ft82">20%</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td3"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-1px;margin-right:-7px;margin-bottom:1px;" class="p646 ft87"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-3px;margin-top:-1px;margin-right:-2px;margin-bottom:6px;" class="p646 ft87"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-1px;margin-top:2px;margin-right:-4px;margin-bottom:3px;" class="p646 ft87"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td132"><SPAN class="p644 ft42">15%</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td132"><SPAN class="p644 ft42">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td132"><SPAN class="p644 ft42">5%</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td132"><SPAN class="p644 ft42">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td132"><SPAN class="p427 ft42">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td94"><SPAN class="p9 ft42">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p9 ft42">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td133"><SPAN class="p647 ft42">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td134"><SPAN class="p648 ft42">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p9 ft87">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td133"><SPAN class="p473 ft42">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td133"><SPAN class="p455 ft42">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td64"><SPAN class="p22 ft42">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td135"><SPAN class="p453 ft42">SG</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td25"><SPAN class="p9 ft109">MEDEL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td132"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr15 td138"><SPAN class="p23 ft87">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td64"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td3"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td132"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td133"><SPAN class="p647 ft42">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td134"><SPAN class="p23 ft42">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td133"><SPAN class="p525 ft88">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td133"><SPAN class="p649 ft88">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td64"><SPAN class="p22 ft130">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td135"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_167"> <P class="p142 ft3">* Antal fältbesök före avverkning under året delat med antal anmälningar och ansökningar om föryngringsavverkning under det senaste året</P> <P class="p100 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p650 ft16">Andelen fältbesök efter avverkning vid de olika skogsvårdsstyrelserna beskrivs i figur 9.4. Av figuren framgår det att denna andel har varierat relativt mycket vid några av skogsvårdsstyrelserna. Trenden är dock i de flesta fallen att andelen fältbesök efter avverkning har minskat. Vid Skogsvårdsstyrelserna i <NOBR>Jönköping-Krono-</NOBR> berg (FG) och Västra Götaland (VG) har andelen fältbesök efter avverkning minskat med närmare 20 % sedan år 2002. Vid några av myndigheterna är utvecklingen den motsatta. Skogsvårdsstyrelsen i Norrbotten (BD) har exempelvis nästan fördubblat andelen fältbesök efter avverkning under de senaste åren.</P> <P class="p651 ft5">167</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p652 ft3">Figur 9.4 Andel fältbesök efter avverkning vid respektive skogsvårdsstyrelse under åren 2000 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr23 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td63"><SPAN class="p552 ft88">70%</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td63"><SPAN class="p552 ft88">60%</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p552 ft88">50%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr42 td87"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-38px;margin-bottom:0px;" class="p653 ft124"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-34px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:36px;" class="p653 ft124"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:18px;margin-right:-20px;margin-bottom:18px;" class="p653 ft124"><![endif]>fältbesök*</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p552 ft88">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td63"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr1 td87"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-17px;margin-bottom:0px;" class="p654 ft124"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-13px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:15px;" class="p654 ft124"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:8px;margin-right:-9px;margin-bottom:7px;" class="p654 ft124"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td63"><SPAN class="p552 ft88">30%</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td79"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td72"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td96"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td139"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td133"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td134"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td96"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td79"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td72"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td68"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td32"><SPAN class="p9 ft140">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td63"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td139"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td133"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td134"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td68"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td32"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td63"><SPAN class="p552 ft88">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td63"><SPAN class="p552 ft88">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td63"><SPAN class="p552 ft42">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td134"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td63"><SPAN class="p457 ft42">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft42">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft42">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft42">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td139"><SPAN class="p9 ft36">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td133"><SPAN class="p655 ft42">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td134"><SPAN class="p569 ft42">I</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p548 ft109">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft42">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft42">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td68"><SPAN class="p9 ft42">SG</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td32"><SPAN class="p9 ft109">MEDEL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td63"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td140"><SPAN class="p655 ft87">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td63"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td139"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td133"><SPAN class="p470 ft87">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td134"><SPAN class="p525 ft38">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p471 ft38">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td68"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td32"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p656 ft82">* Antalet fältbesök för åtgärdskontroll (0 3 år efter avverkning) samt återväxtkontroll (&lt;3 år efter avverkning) under det senaste året delat med genomsnittligt antal anmälningar och ansökningar om föryngringsavverkning per år under den senaste treårsperioden.</P> <P class="p657 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p658 ft12">Av figur 9.5 framgår det tydligt att användningen av lagråd och förelägganden tidigare var mycket mer utbredd vid de två nordligaste skogsvårdsstyrelserna (BD och AC) än vid de övriga. Även om andelen har minskat betydligt de senaste åren vid dessa båda myndigheter ligger de tillsammans med Skogsvårdsstyrelsen i Mellannorrland (MN) högre än de flesta myndigheterna i Södra Sverige. Vid Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland (SG) var andelen lagråd år 2004 endast cirka 2 %. Detta kan jämföras med motsvarande siffra för Mellannorrland som var cirka 12 %.</P> <P class="p659 ft5">168</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339169x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td27"><SPAN class="p660 ft3">Figur 9.5</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td141"><SPAN class="p9 ft3">Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td81"><SPAN class="p456 ft42">lagråd</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p26 ft3">vid</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr14 td142"><SPAN class="p9 ft3">respektive</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td112"><SPAN class="p526 ft42">skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p9 ft3">under</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td94"><SPAN class="p9 ft3">åren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td143"><SPAN class="p9 ft3">2000 2004</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td109"><SPAN class="p661 ft42">35%</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p661 ft42">30%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p661 ft42">25%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td69"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-26px;margin-bottom:0px;" class="p662 ft38"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:25px;" class="p662 ft38"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:13px;margin-right:-13px;margin-bottom:12px;" class="p662 ft38"><![endif]>lagråd*</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td109"><SPAN class="p661 ft42">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td109"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td141"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td81"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td110"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td105"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td81"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td133"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td35"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td22"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td69"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-12px;margin-bottom:0px;" class="p663 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:11px;" class="p663 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-5px;margin-top:6px;margin-right:-6px;margin-bottom:5px;" class="p663 ft88"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p661 ft42">15%</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td109"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td141"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td81"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td35"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td110"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td105"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td81"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td133"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td35"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td22"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td94"><SPAN class="p9 ft120">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td109"><SPAN class="p661 ft42">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td109"><SPAN class="p661 ft42">5%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td109"><SPAN class="p661 ft42">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td110"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td109"><SPAN class="p13 ft42">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td141"><SPAN class="p664 ft42">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p570 ft87">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p578 ft42">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td110"><SPAN class="p23 ft42">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td105"><SPAN class="p9 ft87">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td81"><SPAN class="p665 ft42">ÖG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td133"><SPAN class="p455 ft42">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td35"><SPAN class="p666 ft42">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td22"><SPAN class="p665 ft42">SG</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td94"><SPAN class="p29 ft109">MEDEL</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr9 td144"><SPAN class="p667 ft87">Skogsvårdsstyrelse</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td133"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td109"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td141"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td81"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td35"><SPAN class="p32 ft42">2000</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td110"><SPAN class="p668 ft42">2001</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td81"><SPAN class="p9 ft42">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td133"><SPAN class="p669 ft42">2003</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td35"><SPAN class="p22 ft130">2004</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td22"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p670 ft3">* Antalet lagråd delat med genomsnittligt antal anmälningar om föryngringsavverkning per år under den senaste treårsperioden.</P> <P class="p100 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p671 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.7</SPAN><SPAN class="ft53">Åtgärder för att effektivisera tillsynen</SPAN></P> <P class="p83 ft1">Tillsyn enligt skogsvårdslagen</P> <P class="p220 ft12">För att effektivisera hanteringen av avverkningsanmälningar, och i förlängningen därmed även lagtillsynen, har Skogsstyrelsen under år 2004 ändrat sina föreskrifter så att anmälan och ansökan om föryngringsavverkning numera medges i elektronisk form.</P> <P class="p158 ft1">Vidare har användningen av satellitbilder för att analysera vilka områden som har föryngringsavverkats ökat. Skillnadsanalys gör det bl.a. möjligt att identifiera ”röda hyggen” dvs. sådana föryngringsavverkningar som inte har anmälts till skogsvårdsstyrelsen.</P> <P class="p131 ft1">Projektet ”Föryngra 2005” är inriktat på att ta fram nya rutiner och <NOBR>IT-stöd</NOBR> för att effektivisera arbetet. Tanken är också att projeket ska bidra till en mer enhetlig lagtillämpning och lagtillsyn. Under år 2004 har en ny s.k. föryngringsrutin tagits fram inom ramen för Föryngra 2005. Denna kan ses som en huvudprocess för hantering av avverkningsärenden från det att avverknings-</P> <P class="p601 ft5">169</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">anmälan/ansökan kommer in till dess att föryngringen är säkerställd.</P> <P class="p44 ft12">Under de senaste åren har man inom SVO även börjat använda en form av frivillig återrapportering Klarkort där skogsägaren meddelar till skogsvårdsstyrelsen om han/hon utfört återväxtåtgärder. Metoden prövas vid samtliga skogsvårdsstyrelser.</P> <P class="p8 ft1">Tillsyn av biotopskydd och kontroll av naturvårdsavtal</P> <P class="p66 ft1">Under år 2003 inledde SVO en systematisk tillsyn av biotopskyddsområden. Inför år 2004 infördes även kontroll av naturvårdsavtal som en obligatorisk verksamhet. Tillsynsarbetet på detta område har, enligt Skogstyrelsens bedömning, kommit igång på ett bra sätt. Takten i Skogsvårdsstyrelsernas arbete är dock inte tillräckligt hög för att tillsyn och kontroll av samtliga biotopskydd och naturvårdsavtal ska kunna göras enligt plan. Ambitionen är att besöka varje objekt vart fjärde år.</P> <P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.8</SPAN><SPAN class="ft53">Skogsstyrelsens policy för tillsynen enligt SVL</SPAN></P> <P class="p66 ft1">År 1997 utfärdade Skogsstyrelsen nu gällande gemensamma riktlinjer för hur tillsynen enligt SVL ska bedrivas av skogsvårdsstyrelserna.<SPAN class="ft33">117 </SPAN>Syftet med policyn är att främja en enhetlig hantering av tillsynen. Av policyn kan man utläsa att de områden som ska prioriteras under ett särskilt år regleras i det interna planeringscirkuläret B1. Vidare framgår det att skogsvårdsstyrelserna i de dagliga kontakterna arbetar med både rådgivning och lagtillsyn. Det betonas att det är viktig att skogsägare, virkesköpare och ombud därför alltid vet om en framförd ståndpunkt avser lagens minimikrav eller utgör en rekommendation med högre ambitionsnivå.</P> <P class="p57 ft1">I den skrivelse om lagtillämpning och lagtillsyn som Skogsstyrelsens skötselenhet presenterade i december 2003 framhålls att en större enhetlighet ifråga om lagtillsynen enklast skulle kunna åstadkommas genom att aktuellt cirkulär följs bättre. Uppfattningen var att det främst är en ledningsfråga att så sker.</P> <P class="p672 ft49"><SPAN class="ft44">117 </SPAN><SPAN class="ft42">Skogsstyrelsen, </SPAN>Policy för tillsynen enligt skogsvårdslagen Riktlinjer för skogsvårdsstyrelsens arbete, <NOBR><SPAN class="ft42">1997-09-03.</SPAN></NOBR></P> <P class="p137 ft5">170</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft1">Råd</P> <P class="p211 ft12">I Skogsstyrelsens tillsynspolicy slås det även fast att råd enligt SVL normalt ska användas när avvikelser av betydelse från lagens krav har uppmärksammats. Vidare framgår det att råd ska användas för att förebygga sådana avvikelser.<SPAN class="ft35">118 </SPAN>Enligt policyns lagtekniska vägledning klargör ett råd skogsvårdsstyrelsens tolkning av SVL:s bestämmelser i ett enskilt fall. Rådet beskriver de åtgärder myndigheten anser vara nödvändiga för att kravet ska uppfyllas. För att undvika sammanblandning mellan råd enligt SVL och en rekommendation som överstiger lagens krav inom ramen för myndighetens rådgivningsverksamhet förordas att de olika aktiviteterna inte bör ske samtidigt.</P> <P class="p197 ft1">I policyn redovisas sedan ett antal situationer före och efter avverkning då råd ”normalt skall utfärdas”. På motsvarande sätt redovisas ett antal exempel då förelägganden eller förbud enligt</P> <P class="p157 ft1">35 § SVL är aktuella. Här framgår också att föreläggande eller förbud enligt huvudregeln endast kan meddelas först sedan det visat sig att myndighetens råd inte har följts. En specialregel gör det dock möjligt för SVO att meddela föreläggande eller förbud utan föregående råd i vissa fall. Det gäller brådskande fall, när det behövs för att bevara natur- och kulturmiljövärden eller när det annars finns särskilda skäl. Ett föreläggande eller förbud ska normalt förenas med vite. Praxis inom SVO är att beloppet kopplas till den kostnad som de förelagda åtgärderna bedöms medföra eller till virkesvärdet om förbudet avser avverkning.</P> <P class="p254 ft1">Remiss</P> <P class="p151 ft1">Tillsynspolicyn behandlar även frågan om s.k. remiss enligt 17 § förvaltningslagen. Det framgår att remiss i dessa sammanhang avser den brevkontakt skogsvårdsstyrelsen tar med skogsägaren eller motsvarande när myndigheten vill ha en dialog med denna när exempelvis ett föreläggande eller förbud övervägs. En remiss utfärdas normalt om ett råd inte har följts och skyldigheten kvarstår. Skogsägaren ges på detta sätt möjlighet att förklara sig och framföra synpunkter på de åtgärder som skogsvårdsstyrelsen anser vara nödvändiga.</P> <P class="p673 ft38"><SPAN class="ft44">118 </SPAN>Det bör även noteras att det i policyn görs ett förtydligande av vad som i detta fall avses med råd. Det handlar alltså om råd enligt SVL och inte om de rekommendationer som SVS ger inom ramen för sin rådgivning.</P> <P class="p422 ft5">171</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">Åtalsanmälan och säkerhet för återväxt</P> <P class="p55 ft1">I tillsynspolicyn stadgas att skogsvårdsstyrelsen i normalfallet ska anmäla de avvikelser från skogsvårdsstyrelsens krav som omfattas av straffbestämmelserna till åklagarmyndigheten. Vidare reglerar policyn s.k. säkerhet för återväxt enligt 36 § SVL.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.9</SPAN><SPAN class="ft53">Tillsynsutredningen</SPAN></P> <P class="p66 ft1">Den offentliga tillsynen har varit föremål för en omfattande utredning i början av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Den s.k. Tillsynsutredningen presenterade ett delbetänkande våren 2002.<SPAN class="ft33">119 </SPAN>I delbetänkandet görs bl.a. en genomgång av den tillsyn som bedrivs av olika myndigheter. Det framkommer att det trots principiella likheter finns stora skillnader mellan hur olika myndigheter ser på sin tillsynsverksamhet.</P> <P class="p49 ft1">Vad innebär tillsyn?</P> <P class="p674 ft1">Hösten 2004 presenterade Tillsynsutredningen sitt huvudbetänkande.<SPAN class="ft33">120 </SPAN>I betänkandet föreslås en definition av tillsynsbegreppet med innebörden att <SPAN class="ft14">tillsyn ska ses som en oberoende och självständig granskning av tillsynsobjekt som syftar till att kontrollera om tillsynsobjektet uppfyller de krav och villkor som följer av lag, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">EG-förordning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> eller annan föreskrift och av särskilda villkor som har meddelats i anslutning till sådana föreskrifter samt beslut om åtgärder som syftar till att vid behov åstadkomma rättelse av den objektsansvarige.</SPAN></P> <P class="p40 ft1">För SVO:s tillsyn tydliggör detta kravet på oberoende och självständighet i förhållande till skogsägarna. I sitt remissvar delade Skogsstyrelsen uppfattningen att begreppet tillsyn bör omfatta mer direkta kontrollåtgärder och inte sådana åtgärder som t.ex. information och rådgivning.<SPAN class="ft33">121</SPAN></P> <P class="p675 ft38"><SPAN class="ft36">119</SPAN><SPAN class="ft37">SOU 2002:14.</SPAN></P> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft36">120</SPAN><SPAN class="ft37">SOU 2004:100.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">121</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 2004:100, s. 41.</SPAN></P> <P class="p137 ft5">172</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339173x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft1">Finansiering av offentlig tillsyn</P> <P class="p101 ft1">Tillsynsutredningen har även haft i uppdrag att lämna förslag till principer för hur den statliga tillsynsverksamheten bör finansieras. Utredningen konstaterar att det på ett principiellt plan alltid är möjligt att finansiera tillsyn genom skatter. Däremot ansåg man inte att det alltid är möjligt eller önskvärt med avgiftsfinansiering. Utredningen föreslog att skattefinansiering av tillsyn alltid ska övervägas då den tillsynspliktiga verksamheten utgör ett skattefinansierat samhällsåtagande, dvs. i huvudsak är avgiftsfri för medborgarna. Avgiftsfinansiering bör, enligt utredningen, tillämpas i övriga fall.</P> <P class="p676 ft1">I en rapport om finansiering av tillsyn som Ekonomistyrningsverket (ESV) tog fram på uppdrag av Tillsynsutredningen framgår det att avgiftsfinansiering i princip kan tillämpas när tillsynsområdet avser objekt som bedriver verksamhet på en kommersiell marknad.<SPAN class="ft33">122 </SPAN>Ett argument mot avgiftsfinansiering kan, enligt ESV, vara att avgiftssystemet påverkar inriktningen på tillsynen på ett sätt som inte är önskvärt.</P> <P class="p143 ft1">En allmän tillsynslag?</P> <P class="p146 ft1">Tillsynsutredningen har även tagit fram ett förslag till en allmän tillsynslag. Lagförslaget utgår bl.a. från tanken att samverkan bör vara en obligatorisk uppgift för tillsynsorgan inom närliggande tillsynsområden.</P> <P class="p177 ft12">Utredningen föreslog också en gemensam katalog med ingripandemöjligheter som i princip alla tillsynsorgan bör kunna få möjlighet att använda. Ett nytt tillsynsverktyg som utredningen föreslår är en lagreglerad möjlighet att i vissa fall avstå från ingripande. En annan nyhet är anmärkning. Anmärkning ska användas vid mindre överträdelser. I samma syfte föreslås en utökad möjlighet att ersätta återkallelse och förbud med en varning. Vidare föreslog utredningen införandet av en s.k. tillsynsbot. Detta är en ny sanktionsavgift konstruerad för tillsynsområdet. Tillsynsboten bör ses som ett komplement till anmärkning och varning. Syftet med boten är bl.a. att nyansera dessa ingripanden.</P> <P class="p677 ft49"><SPAN class="ft44">122 </SPAN><SPAN class="ft42">ESV, </SPAN>Finansiering av tillsyn – rapport till tillsynsutredningen <SPAN class="ft42">(ESV 2004:16).</SPAN></P> <P class="p500 ft5">173</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p153 ft12">Även mer traditionella tillsynsverktyg som beslut om återkallelse eller förbud av en verksamhet liksom möjligheten till åtgärdsförelägganden av olika slag behandlades av Tillsynsutredningen. Utredningen konstaterade bl.a. att vitesinstitutet har kritiserats av olika tillsynsorgan. Mot den bakgrunden föreslogs en allmän översyn och ett antal förändringar av detta verktyg.</P> <P class="p40 ft1">Tillsynsutredningen har remitterats till en mängd olika instanser. Utredningens betänkande och remissvaren behandlas för närvarande inom regeringskansliet.</P> <P class="p678 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.10</SPAN><SPAN class="ft106">Riksrevisionsverkets översyn av SVO:s arbete med att jämställa miljö- och produktionsmål</SPAN></P> <P class="p138 ft12">I slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> genomförde Riksrevisionsverket (RRV) en effektivitetsrevision av SVO:s arbete med att jämställa de skogspolitiska miljö- och produktionsmålen. I rapporten förordade RRV bl.a. en bättre uppföljning av vad som sker i det <NOBR>FSC-certifierade</NOBR> skogsbruket. FSC innebär en möjlighet för SVO att ”avlasta” organisationens eget tillsynsarbete. För att utnyttja den möjligheten rätt ansåg RRV dock att SVO måste skaffa sig bättre kunskaper om hur egentillsynen i det <NOBR>FSC-certifierade</NOBR> skogsbruket fungerar.<SPAN class="ft35">123</SPAN></P> <P class="p57 ft12">RRV noterade vidare att SVO beträffande miljömålen i stor utsträckning är hänvisad till information och till aktörernas eget engagemang i dessa frågor.<SPAN class="ft35">124 </SPAN>RRV menade att SVO i huvudsak är hänvisad till frivilligheten hos skogsägarna och inställningen hos dem som genomför avverkningarna. Detta innebär, enligt RRV, att det även inom den s.k. lagtillsynen kommer rådgivning att vara det huvudsakliga verktyget för att nå de skogspolitiska miljömålen.<SPAN class="ft35">125</SPAN></P> <P class="p56 ft15">Vidare konstaterade RRV att storskogsbruket gavs ökad självständighet genom att tillåtas sköta naturvårdshänsynen vid avverkningar i enlighet med <NOBR>FSC-kriterierna.</NOBR> RRV ansåg att denna inriktning mot egentillsyn inom storskogsbruket var en medveten prioritering av SVO som innebär att avverkningsanmälningarna avseende i stort sett halva skogsmarken behandlas ytligare.<SPAN class="ft43">126 </SPAN>Detta kan, enligt RRV, vara en riktig optimering av SVO:s resurs-</P> <P class="p679 ft101"><SPAN class="ft36">123</SPAN><SPAN class="ft37">Riksrevisionsverket (RRV), </SPAN>Skogsvårdsorganisationens arbete för att jämställa miljömålet med produktionsmålet, <SPAN class="ft38">rapport RRV 1999:31, s. 12.</SPAN></P> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft36">124</SPAN><SPAN class="ft37">RRV, s. 46.</SPAN></P> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft36">125</SPAN><SPAN class="ft37">RRV, s. 49.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">126</SPAN><SPAN class="ft41">RRV, s. 50 f.</SPAN></P> <P class="p137 ft5">174</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339175x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">användning men samtidigt krävs en insyn i hur storskogsbrukets egentillsyn fungerar.<SPAN class="ft33">127</SPAN></P> <P class="p312 ft1">RRV såg en risk i att <NOBR>FSC-systemets</NOBR> externa revisorer blir för beroende av de bolag de reviderar och därmed inte genomför de hårda sanktioner – exempelvis uteslutning ur <NOBR>FSC-systemet</NOBR> – som systemet förutsätter. Detta kan i sin tur innebära att SVO inte kan förlita sig på att <NOBR>FSC-certifieringen</NOBR> lyfter av tillsynsansvaret från SVO.<SPAN class="ft33">128</SPAN></P> <P class="p217 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.11</SPAN><SPAN class="ft106">Något om lagtillsynen i SUS 2001</SPAN></P> <P class="p220 ft16">Det har redan konstaterats att lagtillsynen främst omfattar naturhänsyn vid avverkning och återväxt av ny skog efter avverkning. I en av SUS 2001 delrapporter erinras om att begränsade resurser tvingar varje skogsvårdsstyrelse att göra prioriteringar och att lagtillsynen blir föremål för en hård prioritering. Uppföljning av utförd avverkning och utförda återväxtåtgärder sker så långt möjligt genom kontakter med virkesköpare och skogsägareföreningar.<SPAN class="ft34">129 </SPAN>I SUS 2001 redovisades att det finns en påtaglig koppling mellan skogsvårdsstyrelsernas fältbesök och positiva resultat i skogen. Sannolikheten för att åtgärder ska bli utförda i enlighet med de skogspolitiska målen ökar när skogsvårdsstyrelsen har gjort fältbesök och haft kontakt med skogsägaren.<SPAN class="ft34">130</SPAN></P> <P class="p164 ft1">I sitt remissvar till SUS 2001 konstaterade Riksrevisionsverket (RRV) att storskogsbruket i stor omfattning har lämnats åt sig självt när det gäller inventeringar, rådgivning, planer etc. RRV ansåg det vara viktigt att SVO vid sidan av små- och mellanskogsbruket i framtiden också riktar sin fältkontroll av avverkningsanmälningar mot storskogsbruket.<SPAN class="ft33">131</SPAN></P> <P class="p178 ft1">Lantbrukarnas riksförbund framförde i sitt remissvar att man stöder förslaget om frivillig återrapportering av återväxtåtgärder för att effektivisera tillsynsarbetet. Samtidigt villkorade man sitt stöd med att rapporteringen skulle gälla alla markägare, att den blir regionalt anpassad och endast är ett kommunikationsmedel mellan skogsägaren och berörd myndighet.<SPAN class="ft33">132</SPAN></P> <P class="p680 ft38"><SPAN class="ft36">127</SPAN><SPAN class="ft70">RRV, s. 83.</SPAN></P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft36">128</SPAN><SPAN class="ft70">RRV, s. 62.</SPAN></P> <P class="p77 ft40"><SPAN class="ft36">129</SPAN><SPAN class="ft59">SUS 2001, delrapport 8B ”Skogspolitiken idag”, s. 34.</SPAN></P> <P class="p77 ft40"><SPAN class="ft36">130</SPAN><SPAN class="ft59">SUS 2001.</SPAN></P> <P class="p216 ft104"><SPAN class="ft36">131</SPAN><SPAN class="ft39">Riksrevisionsverket, </SPAN>Yttrande över Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter, <SPAN class="ft40">SUS 2001, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">2002-03-27.</SPAN></NOBR></P> <P class="p142 ft49"><SPAN class="ft36">132</SPAN><SPAN class="ft41">Lantbrukarnas Riksförbund, </SPAN>Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter, SUS 2001, <SPAN class="ft42">remissyttrande, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2002-03-27.</SPAN></NOBR></P> <P class="p681 ft5">175</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <P class="p682 ft1"><SPAN class="ft1">9.2.12</SPAN><SPAN class="ft106">Skogsstyrelsens underlag för fördjupad prövning 2003 2006</SPAN></P> <P class="p66 ft1">I Skogsstyrelsens underlag för fördjupad prövning 2003 2006 framhålls att myndigheten har vidtagit en rad åtgärder för att uppnå en mer enhetlig och effektivare lagtillsyn. Policies och riktlinjer har utformats och resultat följs upp med hjälp av nyckeltal. Vidare har ett databashanteringssystem underlättat ärendehanteringen och prioriteringen av objekt. Skogsstyrelsen konstaterar att verksamhetsmålet i regleringsbrevet har uppnåtts men ”eftersom den totala insatsen av lagtillsyn minskat i avsevärd omfattning har önskad effekt ej helt uppnåtts”.</P> <P class="p65 ft1">Mot den bakgrunden framhöll Skogsstyrelsen att det för att effektivisera arbetet är angeläget att så långt som möjligt hitta metoder och rutiner som reducerar behovet av de relativt dyra fältbesöken. En metod som nämndes var någon form av frivillig återrapportering, vilket sedermera har utvecklats till de Klarkort som har beskrivits tidigare.</P> <P class="p683 ft5">176</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339177x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft0">10 SVO:s övriga verksamhet</P> <P class="p684 ft19">Sammanfattning</P> <P class="p379 ft1">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p484 ft15">Jag vill betona vikten av att utvärdering, uppföljning och inventering ges en framskjuten roll inom SVO. Jag kommer att ha anledning att återkomma till flera av de områden som berörs i detta kapitel i utredningens huvudbetänkande. Jag vill dock redan nu lyfta fram betydelsen av att Sverige håller sig väl framme på den internationella skogliga arenan och bedömer att den föreslagna enmyndighetslösningen kommer att underlätta för SVO att frigöra resurser för att verka för detta.</P> <P class="p685 ft1">Utredningens underlag</P> <P class="p686 ft12">De delar av SVO:s verksamhet som inte har redovisas i övriga kapitel i detta betänkande utgörs av verksamhetsgrenarna statligt stöd, övriga myndighetsuppgifter samt inventering, uppföljning och utvärdering. Under år 2004 svarade de för 23 % av SVO:s operativa tjänstgöringsdagar.</P> <P class="p204 ft1">Det statliga stödet omfattar t.ex. ersättningar för naturvårdsavtal och biotopskydd samt stöd till natur- och kulturvårdsåtgärder och till ädellövskogsbruk.</P> <P class="p482 ft1">Verksamheten inom inventering, uppföljning och utvärdering innefattar bl.a. <NOBR>Polytax-inventeringen</NOBR> som används för uppföljning av skogspolitikens mål i samband med föryngringsavverkning, nyckelbiotopsinventering samt inventering av kulturmiljöer och viltbetsskador.</P> <P class="p381 ft15">Verksamhetsgrenen övriga myndighetsuppgifter rymmer bl.a. sektorsövergripande arbete i olika nätverk samt kontakter med</P> <P class="p687 ft5">177</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p208 ft1">andra myndigheter, liksom det övergripande arbetet med sektorsmål, samrådsmöten och internationell verksamhet.</P> <P class="p209 ft19"><SPAN class="ft19">10.1</SPAN><SPAN class="ft141">Mina iakttagelser och ställningstaganden</SPAN></P> <P class="p688 ft1">De delar av SVO:s verksamhet som inte har behandlats tidigare i detta betänkande beskrivs kortfattat i detta kapitel. Myndighetsuppgifter som utvärdering, uppföljning och inventering svarar för en viktig del av det kunskapsunderlag varpå mycket av verksamheten vilar både inom myndigheten och bland skogliga intressenter i övrigt. Jag vill därför betona vikten av att dessa verksamheter ges en framskjuten roll inom SVO.</P> <P class="p56 ft16">Flera av de områden som omnämns i detta kapitel har beröringspunkter med mitt fortsatta arbete. Det gäller exempelvis frågor om klimat, frivilliga avsättningar, formellt områdesskydd liksom inventeringar av röjningsarealer och viltbetesskador. De insatser som myndigheten gör med anledning av januaristormen 2005 kommer också att ha betydelse för det fortsatta utredningsarbetet. Det finns således anledning för mig att återkomma till myndighetens insatser på dessa områden längre fram.</P> <P class="p689 ft1">Jag vill också lyfta fram betydelsen av att Sverige håller sig väl framme på den internationella skogliga arenan. De insatser som SVO gör på detta område är mycket betydelsefulla bl.a. när det gäller att bistå i Regeringskansliets arbete med internationella skogliga frågor. Den föreslagna enmyndighetslösningen kommer sannolikt att bidra till att det blir lättare att frigöra resurser inom SVO för detta ändamål.</P> <P class="p618 ft19"><SPAN class="ft19">10.2</SPAN><SPAN class="ft141">Utredningens underlag</SPAN></P> <P class="p43 ft1">De delar av SVO:s verksamhet som har redovisats i tidigare kapitel svarade under år 2004 för 77 % av de operativa tjänstgöringsdagarna. Återstående 23 % fördelades på följande tre verksamhetsgrenar:</P> <P class="p279 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">Övriga myndighetsuppgifter (9 %)</SPAN></P> <P class="p95 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">Statligt stöd (8 %)</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">Inventering, uppföljning och utvärdering (6 %)</SPAN></P> <P class="p690 ft5">178</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p691 ft1"><SPAN class="ft1">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft99">Verksamhetsgrenen inventering, uppföljning och utvärdering</SPAN></P> <P class="p80 ft1">Verksamhetsgrenen Inventering, uppföljning och utvärdering svarade under år 2004 för 6 % av SVO:s operativa tjänstgöringsdagar och för 5 % av myndighetens omsättning. En viktig inventering som genomförs årligen kallas Polytax. Den används bl.a. för uppföljning av skogspolitikens två jämställda mål i samband med föryngringsavverkning.</P> <P class="p178 ft1">SVO följer även upp skogs- och viltbetesskador samt inventerar kulturmiljöer inom ramen för projektet ”Skog och historia”. Röjningsbehovet analyseras årligen med hjälp av fjärranalys på 20 25 % av den enskilt ägda skogsmarken.</P> <P class="p108 ft1">Skogsstyrelsen ansvarar också för den officiella statistiken på det skogliga området<SPAN class="ft33">133 </SPAN>samt utarbetar annan statistik och prognoser för verksamheter med anknytning till skogsbruket.</P> <P class="p108 ft1">I årsredovisningen för år 2004 gör Skogsstyrelsen bedömningen att krav på uppföljning av sektorsmålen och utvärdering av skogspolitikens effekter kommer att innebära ökade insatser inom områdena inventering, uppföljning och utvärdering.<SPAN class="ft33">134 </SPAN>Till detta kommer de särskilda insatser på detta område som 2005 års stormfällningar medför (se nedan).</P> <P class="p143 ft1">Uppföljning och analys av frivilliga avsättningar</P> <P class="p106 ft18">Skogsstyrelsen har i uppdrag att följa upp och analysera de frivilliga avsättningarna av skogsmark. Efter ett inledande arbete under</P> <P class="p142 ft1">år 2004 kommer uppföljningen att starta inom småskogsbruket under år 2005. Utifrån resultaten i undersökningen kommer fältbesök att genomföras av skogsvårdsstyrelserna för att bedöma skyddsvärdet av de frivilliga avsättningarna. Uppföljningen pågår t.o.m. år 2007.</P> <P class="p692 ft38"><SPAN class="ft36">133</SPAN><SPAN class="ft70">Detta regleras i förordning om den officiella statistiken (2001:100).</SPAN></P> <P class="p216 ft49"><SPAN class="ft36">134</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsstyrelsens årsredovisning av Skogsvårdsorganisationens verksamhet 2004.</P> <P class="p518 ft5">179</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <P class="p0 ft1">Inventering av nyckelbiotoper</P> <P class="p55 ft1">SVO ansvarar för inventeringen av nyckelbiotoper i småskogsbruket. Resultaten presenteras löpande på myndighetens Internettjänster ”Skogens Pärlor” och ”Skogens Källa”. Mellan- och storskogsbruket svarar, enligt tidigare överenskommelser och under tillsyn av Skogsstyrelsen, för inventering av nyckelbiotoper på sina marker.</P> <P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft106">Verksamhetsgrenen statligt stöd m.m.</SPAN></P> <P class="p39 ft1">Verksamhetsgrenen statligt stöd inkluderar ersättningar för naturvårdsavtal och intrångsersättningar för biotopskydd, kostnader för åtgärder mot markförsurning samt vissa kostnader för att hantera det statliga stödet. Utgifter för stöd till åtgärder i ädellövskog och till åtgärder i natur- eller kulturvårdande syfte (NOKÅS) redovisas som transfereringar. Verksamhetsgrenen svarade under år 2004 för 8 % av myndighetens operativa tjänstgöringsdagar och 15 % av omsättningen.</P> <P class="p139 ft1">Biotopskydd och naturvårdsavtal</P> <P class="p66 ft1">Biotopskyddsinstrumentet används för att skydda små skogsbiotoper med höga naturvärden. Naturvårdsavtal tecknas som civilrättsliga avtal mellan skogsvårdsstyrelsen och en markägare för att bevara eller utveckla höga naturvärden. Arbetet med områdesskydd sker, enligt Skogsstyrelsens årsredovisning för år 2004 med ”väl inarbetade och fungerande rutiner”.</P> <P class="p49 ft1">LandskapsEkologiskaKärnområden</P> <P class="p138 ft1">Under åren <NOBR>1999–2003</NOBR> genomförde SVO projektet Landskaps- EkologiskaKärnområden (LEKO). Syftet var att utveckla ett effektivt arbetssätt för bevarande av biologisk mångfald i områden med småskaligt skogsbruk och stor andel höga naturvärden. Skogsstyrelsen anser att LEKO är ett markägarnära, verkningsfullt och för samhället kostnadseffektivt arbetssätt för bevarande av naturvärden. Därför används LEKO även fortsättningsvis i den ordinarie verksamheten inom ramen för arbetet med biotopskyddsområden och naturvårdsavtal.</P> <P class="p693 ft5">180</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft1">Stöd till natur- och kulturvårdsåtgärder</P> <P class="p211 ft15">Stöd till natur- och kulturvårdsåtgärder, s.k. NOKÅS har bl.a. beviljats för restaurering av våt- och skogsbetesmarker samt för naturvårdsbränning. Bidraget kan användas för att förbereda eller komplettera vissa andra styrmedel i skogen, t.ex. naturvårdsavtal.</P> <P class="p309 ft1">Stöd till ädellövskogsbruk</P> <P class="p106 ft15">Bidraget syftar till att bevara landets ädellövskogar genom ett uthålligt ädellövskogsbruk. Genom stödet ges skogsägarna möjligheter att i ökad utsträckning föryngra och röja ädellövskogen.</P> <P class="p694 ft1"><SPAN class="ft1">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft106">Verksamhetsgrenen övriga myndighetsuppgifter</SPAN></P> <P class="p106 ft18">Under år 2004 svarade verksamhetsgrenen övriga myndighetsuppgifter för 9 % av myndighetens omsättning och lika stor andel av de operativa tjänstgöringsdagarna. Verksamhetsgrenen inkluderar sektorsövergripande arbete i olika nätverk samt kontakter med andra myndigheter, liksom det övergripande arbetet med sektorsmål, samrådsmöten, internationell verksamhet m.m.</P> <P class="p219 ft1">Internationellt arbete</P> <P class="p106 ft15">Skogsstyrelsen har under år 2004 bistått Regeringskansliet i EU- arbetet och i annat internationellt arbete. <NOBR>EU-arbetet</NOBR> gällde bl.a. översynen av EU:s skogsstrategi, frågan om skogens eventuella roll i <NOBR>EU-fördraget</NOBR> och EU:s aktionsplan mot illegalt avverkat virke. Vidare har EU:s förordning om miljöövervakning (Forest Focus) engagerat SVO. I slutet av år 2004 deltog Skogsstyrelsen i det nationella arbetet med EU:s nya Landsbygdsutvecklingsförordning som kommer att gälla perioden 2007 2013.<SPAN class="ft43">135</SPAN></P> <P class="p695 ft42"><SPAN class="ft44">135 </SPAN>Se vidare kapitel 12 i detta betänkande.</P> <P class="p422 ft5">181</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339182x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p180 ft1">Andra insatser på det internationella området anknöt till FN:s skogsforum (UNFF4) och konventionen om biologisk mångfald. Skogsstyrelsen har även deltagit i arbetet inom Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar och Trävarukommittén inom Economic Commission for Europé. Vidare har myndigheten varit representerad i olika arbetsgrupper inom Nordiska Ministerrådet, Barentssamarbetet m.m.</P> <P class="p40 ft1">I regleringsbrevet för år 2005 anges under rubriken uppdrag att Skogsstyrelsen ska representera Sverige i fler internationella sammanhang. Det handlar bl.a. om att bistå Regeringskansliet i det internationella arbetet och att representera Sverige vid olika internationella möten.<SPAN class="ft33">136</SPAN></P> <P class="p49 ft1">Sektorsmålen och nationell strategi för områdesskydd</P> <P class="p66 ft1">SVO:s arbete med sektorsmålen och med miljökvalitetsmålet Levande skogar redovisas under denna verksamhetsgren. Detta arbete har beskrivits närmare i betänkandets fjärde kapitel.</P> <P class="p8 ft1">Skogens sociala värden</P> <P class="p66 ft1">SVO:s arbete med skogens sociala värden redovisas till viss del under verksamhetsgrenen Övriga myndighetsuppgifter m.m. Det handlar bl.a. om att ta fram mål för SVO:s samarbete med landets kommuner och för utbildning av ägare till, och personer som, arbetar med tätortsnära skogar.</P> <P class="p40 ft1">Skogsstyrelsen koordinerar också, på regeringens uppdrag, de svenska insatserna i ett europeiskt forskningssamarbete avseende skog för rekreation och naturturism.</P> <P class="p8 ft1">Skogen, klimatet och vattnet</P> <P class="p138 ft1">Skogsstyrelsen arbetar med frågor som bl.a. gäller skogen och skogsbrukets påverkan på klimatet och på vattnet. Under år 2004 har Skogsstyrelsen bl.a. stött arbetet med att fram en kunskapssammanställning kring effekter på skogsbruk av klimatförändringar. Vattenfrågor med skoglig anknytning som har engagerat</P> <P class="p258 ft38"><SPAN class="ft44">136 </SPAN>Möten som nämns är det bl.a. <NOBR>all-europeiska</NOBR> skogssamarbetet, skogssektorn inom Baltic 21 och Barentssamarbetet, samt arbete i FAO med råvaruavtalet för tropiskt timmer (ITTO).</P> <P class="p141 ft5">182</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <P class="p142 ft1">personal vid SVO gäller bl.a. utveckling av generell hänsyn vid vatten.</P> <P class="p145 ft1">Skogsbilvägar och regionala tillväxtprogram</P> <P class="p80 ft1">I regleringsbrevet för år 2005 fick Skogsstyrelsen i uppdrag att redovisa förekomsten av skogsbilvägar som efter år 2001 har byggts över, eller på annat sätt negativt påverkar, våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden. Uppdraget ska, efter samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, redovisas till Miljömålsrådet senast den 31 december 2005.</P> <P class="p178 ft1">Skogsvårdsstyrelserna är på olika sätt involverade i arbetet med regionala tillväxtprogram.</P> <P class="p696 ft1"><SPAN class="ft1">10.2.4</SPAN><SPAN class="ft106">Särskilda insatser med anledning av stormen i januari 2005</SPAN></P> <P class="p80 ft1">Den storm som drog fram över södra Sverige i januari 2005 medförde omfattande stormfällningar. Stormens härjningar i skogen innebar också en betydande utmaning för SVO. Myndigheten har på en mängd olika sätt bidragit till att bistå skogsägare och skogsnäring med att hantera den uppkomna situationen. Det handlar bland mycket annat om att</P> <P class="p190 ft11"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft60">utarbeta rutiner för förenklad avverkningsanmälan,</SPAN></P> <P class="p88 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">arrangera informationsmöten,</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">ta fram informationsmaterial,</SPAN></P> <P class="p88 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">anordna säkerhetsutbildning,</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">ge råd om upparbetning av stormskadat virke,</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">genomföra flygbildsanalys av stormskador och</SPAN></P> <P class="p157 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">utföra värderingsuppdrag åt försäkringsbolag i samband med skaderegleringsärenden.</SPAN></P> <P class="p233 ft1">Utöver dessa akuta insatser har myndigheten även fått två särskilda regeringsuppdrag som en följd av stormen. Det ena projektet avser övervakning av skadeinsektsutveckling i stormområdet. Det andra projektet – Stormanalys – är en omfattande uppföljning av stormens konsekvenser. Projektet innefattar fem delprojekt som bl.a. behandlar stormskador, stormrelaterade skogsskötselfrågor och stormens ekonomiska konsekvenser. Projektet ska rapporteras i januari 2006.</P> <P class="p489 ft5">183</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <P class="p180 ft1">Det omfattande merarbete som stormen innebär för SVO har föranlett myndigheten att ansöka om extra medel från regeringen. Trots betydande omprioriteringar inom myndigheten har Skogsstyrelsen gjort bedömningen att det kommer att behövas 50 miljoner kronor under år 2005 till det fortsatta arbetet med stormens konsekvenser.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">10.2.5</SPAN><SPAN class="ft106">Några övriga fakta om SVO</SPAN></P> <P class="p42 ft1">Personal</P> <P class="p55 ft1">SVO:s åldersfördelning är något skev och har fått en tyngdpunkt inom intervallet <NOBR>40–60</NOBR> år. Förklaringen anges vara upprepade nedskärningar av myndighetens anslag. Medelåldern är 49 år. Skogsbruket är en bransch som sedan länge domineras av män. Detta avspeglas också i könsfördelningen inom SVO. Andelen kvinnor i ledande befattningar var 10,5 % år 2004. Motsvarande uppgift för andelen kvinnor bland handläggare inom kärnverksamheten var knappt 12 %. I båda fallen har andelen ökat de senaste åren. Den etniska och kulturella mångfalden, bedömer Skogsstyrelsen vara mycket begränsad.</P> <P class="p193 ft1">Vid rekrytering inom kärnverksamheten har i större utsträckning än tidigare andra kompetenser än skogliga anställts. Ett traineeprogram har etablerats. En ledaridé och personalidé har också tagits fram under år 2004.</P> <P class="p8 ft1">Kompetensförsörjning</P> <P class="p138 ft1">Skogsstyrelsen svarar för övergripande policy- och strategifrågor när det gäller kompetensförsörjning. Skogsvårdsstyrelserna har sedan ansvar för sin egen kompetensförsörjning. Skogsstyrelsen anger att kompetensförsörjningsfrågorna kommer att påverkas av pågående och kommande förändringsarbete avseende verksamhet och organisation.</P> <P class="p697 ft5">184</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft0">11 Ny organisationsform för SVO</P> <P class="p698 ft19">Sammanfattning</P> <P class="p379 ft1">Mina förslag</P> <P class="p380 ft1">Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna slås samman till en myndighet och Skogsstyrelsens styrelse omvandlas till en styrelse med fullt ansvar. Skogsvårdsstyrelsernas styrelser ersätts av regionala råd.</P> <P class="p699 ft1">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p380 ft1">Den statliga skogsvårdsorganisationen (SVO) fungerar enligt min uppfattning i många stycken på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Det pågår dessutom ett förändringsarbete inom organisationen som syftar till att komma till rätta med flera av de problem som trots allt förekommer.</P> <P class="p204 ft1">Enligt min uppfattning skulle många av de förändringsprocesser som har initierats inom SVO vara betjänta av att koncernmyndigheten SVO omvandlas till en enmyndighet. Det gäller bl.a. på lagtillsynsområdet.</P> <P class="p700 ft1">Vidare anser jag att det inom en enmyndighet blir lättare att samordna exempelvis ekonomiadministration och <NOBR>IT-verksam-</NOBR> het samt att utnyttja personalresurserna optimalt. Jag vill understryka att en samordning av olika funktioner bör lokaliseras till regionala centra och att samordningsvinster som uppkommer vid en omorganisation till en enmyndighet bör komma den nya myndigheten till del fullt ut.</P> <P class="p381 ft18">Eftersom enmyndighetsmodellen koncentrerar mycket av beslutsmakten till generaldirektören och den nya myndighetens ledningsgrupp föreslår jag att Skogsstyrelsens styrelse ombildas</P> <P class="p701 ft5">185</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339186x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p125 ft1">till en styrelse med fullt ansvar. Jag föreslår dessutom att det inom varje skogsvårdsregion bildas ett särskilt råd med bred sammansättning.</P> <P class="p405 ft1">Ett utökat och mer formaliserat samarbete mellan SVO och länsstyrelserna kommer, enligt min uppfattning, att ge goda förutsättningar för en samordning längre fram.</P> <P class="p405 ft1">Samtidigt vill jag erinra om att Ansvarskommitten har i uppdrag att se på hur staten bör vara organiserad på regional nivå. Jag anser att kommittén bör göra en samlad bedömning av konsekvenserna med att samla den regionala statliga administrationen i en och samma myndighet.</P> <P class="p406 ft1">Utredningens underlag</P> <P class="p702 ft16">I utredningens underlag till detta kapitel redovisas pågående förändringsarbete inom SVO. Dessutom berörs förvaltningspolitiska utgångspunkter, den lokala förankringens betydelse och utvecklingen av myndigheter i statsförvaltningen. Därefter redovisas tre alternativ för SVO:s organisation, nämligen enmyndighetslösning, ytterligare regionsammanslagningar och samordning med annan myndighet. Ekonomistyrningsverkets analys av en eventuell ombildning av SVO till enmyndighet redovisas och jämförelser görs med andra statliga myndigheter, bl.a. Lantmäteriet och Tullverket. Slutligen redovisas Ansvarskommitténs pågående arbete.</P> <P class="p703 ft19"><SPAN class="ft19">11.1</SPAN><SPAN class="ft141">Mina förslag</SPAN></P> <P class="p182 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna slås samman till den samlade statliga skogliga myndigheten Skogsverket.</SPAN></P> <P class="p167 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">Skogsstyrelsens styrelse omvandlas till en styrelse med fullt ansvar.</SPAN></P> <P class="p167 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">Skogsvårdsstyrelsernas styrelser ersätts av regionala råd med bred sammansättning.</SPAN></P> <P class="p292 ft19"><SPAN class="ft19">11.2</SPAN><SPAN class="ft141">Mina iakttagelser och ställningstaganden</SPAN></P> <P class="p704 ft1">Den statliga skogsvårdsorganisationen (SVO) fungerar enligt min uppfattning i många stycken på ett effektivt och ändamålsenligt</P> <P class="p705 ft5">186</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <P class="p163 ft15">sätt. Det pågår dessutom ett förändringsarbete inom organisationen som syftar till att komma till rätta med flera av de problem som trots allt förekommer. Arbetet gäller bl.a. tillkomsten av en ny ledningsgrupp, en ny vision och verksamhetsidé, långsiktiga verksamhetsmål samt den översyn av roll- och ansvarsfördelningen inom myndigheten som nyligen har genomförts.</P> <P class="p219 ft14">Enmyndighet</P> <P class="p106 ft16">Enligt min uppfattning skulle många av de förändringsprocesser som har initierats inom SVO vara betjänta av att koncernmyndigheten omvandlas till en enmyndighet. Jag menar exempelvis att det blir betydligt lättare att skapa enhetlighet inom flera områden där det i dag råder en allt för stor spännvid inom SVO. Det gäller bl.a. på lagtillsynsområdet. Ett ytterligare skäl för enmyndighetslösningen är den tydlighet gentemot medborgarna som ska känneteckna den statliga förvaltningen. Den nuvarande lösningen där tre olika begrepp används för att beteckna hela eller delar av den skogliga administrationen – Skogsstyrelsen, skogsvårdsstyrelserna och Skogsvårdsorganisationen – är enligt mitt förmenande olycklig.</P> <P class="p218 ft16">Vidare anser jag att det inom en enmyndighet blir lättare att utnyttja personalresurserna optimalt. Det gäller bl.a. möjligheterna att på ett mer flexibelt sätt kunna använda regionalt placerad personal i centralt koordinerade aktiviteter som exempelvis att bistå regeringen i det internationella arbetet. Enmyndighetslösningen gör det också lättare att tillskapa särskilda kompetenscentra inom myndighetens kärnverksamheter såväl som för dess stödfunktioner. En samordning av exempelvis ekonomiadministration och <NOBR>IT-verksamhet</NOBR> borde kunna ge en bättre kostnadseffektivitet till förmån för annan prioriterad verksamhet. Även andra sakområden med behov av expertkompetens kan med fördel samlas och samordnas. Jag vill också understryka att en samordning av olika funktioner bör lokaliseras till regionala centra och inte enbart samlas i Jönköping. Den exakta utformningen av denna samordning och vilka lokaliseringar som kan bli aktuella anser jag måste vara en fråga för den nya myndigheten att ta ställning till. Detsamma gäller frågan om dess regionala och lokala struktur.</P> <P class="p706 ft5">187</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <P class="p0 ft14">Ny styrelseform</P> <P class="p39 ft1">Beträffande myndighetens ledning föreslår jag att styrelsens roll stärks. Bakgrunden är att enmyndighetsmodellen koncentrerar mycket av beslutsmakten till generaldirektören och den nya myndighetens ledningsgrupp. Den balans som i dagsläget finns mellan den centrala ledningsgruppen och regionala styrelser/ledningsgrupper försvinner med den föreslagna organisationen. För att motverka detta anser jag att den nya myndighetens styrelse ska ombildas till en styrelse med fullt ansvar.</P> <P class="p57 ft12">Bildandet av den nya myndigheten innebär att skogsvårdsstyrelsernas styrelser avvecklas. För att främja insynen och möjligheterna till regionalt och lokalt inflytande på myndighetens verksamhet föreslår jag att det inom varje skogsvårdsregion bildas ett råd med bred sammansättning. Rådets uppgift ska vara att samla skoglig kompetens, utveckla tillämpning och genomförande av skogspolitiken samt delta i det regionala utvecklingsarbetet.</P> <P class="p56 ft12">En mycket viktig uppgift för den nya myndigheten är samordningen med länsstyrelserna. Länsstyrelsen är den regionala myndighet som har till uppgift att samordna statlig verksamhet. På det skogliga området finns många beröringspunkter mellan SVO:s och länsstyrelsernas verksamheter. Länsstyrelserna handhar bl.a. Natura <NOBR>2000-områden,</NOBR> naturreservat, vattenfrågor, kulturmiljöfrågor och i tre län även rennäringsfrågor. Länsstyrelsen är likaså den regionala myndighet som ansvarar för den nationella miljöpolitiken såväl som framtagande och genomförande av regionala miljömål. Det är också länsstyrelsen som administrerar jordbruksstöden, vilka kan få betydelse för skogsbruket, då skogliga åtgärder ges ökat utrymme i förslaget till nytt <NOBR>LBU-program.</NOBR> Vidare har länsstyrelserna eller i förekommande fall kommunala samverkansorgan och regionorgan ansvar för den regionala utvecklingen. Eftersom skogen är av stor ekonomisk betydelse för den regionala utvecklingen är det viktigt att de skogliga frågorna får sin plats i de regionala utvecklingsbesluten.</P> <P class="p385 ft1">Samtidigt vill jag erinra om att Ansvarskommitten har i uppdrag att se på hur staten bör vara organiserad på regional nivå. Kommittén bör, med beaktande av mina synpunkter och utifrån ett helhetsperspektiv, göra en samlad bedömning av konsekvenserna med att samla den regionala statliga administrationen i en och samma myndighet.</P> <P class="p707 ft5">188</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <P class="p100 ft14">Samordning</P> <P class="p103 ft16">Mot bakgrund av detta anser jag att de skogliga frågorna bör samordnas på ett bättre sätt än idag, dels sinsemellan och dels med det samlade miljömålsarbetet på regional och lokal nivå. Målet för en utökad samverkan bör därför också inrymma möjligheten att även de skogliga frågorna samordnas av länsstyrelsen. En sådan samordning kräver dock vidare överväganden. Ett utökat och mer formaliserat samarbete med länsstyrelserna är ett viktigt första steg och kommer, enligt min uppfattning, att ge goda förutsättningar för en samordning på sikt. Samarbetet bör underlättas av en skogsmyndighet. Då får länsstyrelserna tydligt en motpart att samverka med, såsom är fallet inom andra sektorer, t.ex. vad gäller samverkan med Naturvårdsverket. Den gotländska försöksverksamheten med utvidgad länsförvaltning där skogsvårdsstyrelsen är en del av länsstyrelsen utvärderas för närvarande. Från de som deltar i försöket, som jag träffade vid mitt besök på Gotland, har jag uppfattat att erfarenheterna har varit mycket goda av det hittillsvarande samarbetet.</P> <P class="p708 ft1">Avslutningsvis vill jag poängtera att mitt förslag till organisationsförändring inte får betraktas som ett medel för statsmakterna att stärka statsfinanserna. De samordningsvinster som uppkommer ska komma den nya myndigheten till del fullt ut. Detta är inte minst nödvändigt då jag på annan plats i detta betänkande har föreslagit vissa begränsningar i den avgiftsfinansierade uppdragsverksamhet som under år 2004 svarade för mer än 50 % av SVO:s omsättning. Jag anser att det är nödvändigt att de resurser som frigörs bl.a. genom rationaliseringar på det ekonomi- och personaladministrativa området i stället omsätts i myndighetens kärnverksamheter.</P> <P class="p411 ft19"><SPAN class="ft19">11.3</SPAN><SPAN class="ft141">Utredningens underlag</SPAN></P> <P class="p709 ft1">I föregående kapitel har det framkommit att SVO på det hela taget fungerar väl, men att det även framskymtar en del problem inom myndigheten. Bland dessa märks vissa brister i enhetlighet i agerandet, en i vissa stycken ifrågasatt uppdragsverksamhet och vissa hinder i den interna styrningen.</P> <P class="p217 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft106">Pågående förändringsarbete inom SVO</SPAN></P> <P class="p562 ft5">189</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p136 ft12">Flera av de ovan identifierade problemen inom SVO har redan uppmärksammats av myndighetens ledning. Som en följd därav pågår ett förändringsarbete inom myndigheten. Verksamhetens inriktning har tydliggjorts genom att man har tagit fram en vision, en verksamhetsidé samt långsiktiga verksamhetsmål. En ny ledning för SVO har bildats där samtliga myndighetschefer ingår. Ledningsfilosofin och formerna för styrning håller på att vidareutvecklas. Roll- och ansvarsfördelningen utvecklas och förtydligas. Myndighetens interna nätverksarbete har formaliserats. Vidare har en personalidé tagits fram liksom rutiner för ett mer systematiskt arbetssätt med kompetensförsörjning.</P> <P class="p193 ft1">I början av 2004 tillsatte generaldirektören en utredning med uppgift att bl.a.</P> <P class="p440 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">klargöra uppgifter, roller, ansvar och befogenheter för enskilda skogsvårdsstyrelser, Skogsstyrelsen samt SVO,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">klargöra myndighetens kärnuppgifter,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">förtydliga stabsuppgifterna och</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">åstadkomma transparens i ekonomin.</SPAN></P> <P class="p258 ft1">Utredningen hade också i uppgift att föreslå organisation och arbetsformer som på ett väl avvägt sätt tillgodoser krav och förväntningar från uppdragsgivaren, kunder och medarbetare. Förslaget bör, enligt uppdragsbeskrivningen, utgå från nuvarande anslagsnivå och i huvudsak nuvarande organisationsstruktur.<SPAN class="ft33">137</SPAN></P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft106">Några förvaltningspolitiska utgångspunkter</SPAN></P> <P class="p66 ft1">Regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram med medborgarna i fokus bygger på de riktlinjer för utvecklingen av förvaltningen som regeringen redovisade för riksdagen i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst.<SPAN class="ft33">138</SPAN></P> <P class="p64 ft1">När det gäller en myndighets organisationsstruktur så ska den främja en rationell och kostnadseffektiv verksamhet som gör det möjligt att förena en hög kvalitet i handläggningen med rimliga kostnader. En ändamålsenlig organisation ska även vara tydlig och lätt för olika aktörer att anlita och samverka med.</P> <P class="p710 ft104"><SPAN class="ft36">137</SPAN><SPAN class="ft39">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – en samlad organisation som genomför en skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft40">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">2004-08-09.</SPAN></NOBR></P> <P class="p711 ft42"><SPAN class="ft36">138</SPAN><SPAN class="ft41">Prop. 1997/98:136.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">190</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p104 ft1">Det är också viktigt att organisationen ger goda förutsättningar för den styrning, uppföljning och kontroll som hänger samman med statsmakternas övergripande ansvar för verksamheten. Organisationens utformning måste utgöra en rimlig avvägning mellan de för- och nackdelar som olika organisationsalternativ ger i förhållande till kraven.</P> <P class="p217 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft106">Den lokala förankringens betydelse</SPAN></P> <P class="p106 ft12">I budgetpropositionen för år 2005 framhåller regeringen att ”Kraven på Skogsvårdsorganisationen vad gäller rådgivning och tillsyn, liksom arbetet med biotopskydd och naturvårdsavtal, motiverar en lokalt förankrad organisation med nära och direkta kontakter med skogsägarna. Under de senaste årens rationaliseringar och organisationsförändringar har detta betonats.”<SPAN class="ft35">139</SPAN></P> <P class="p178 ft1">I SVO:s interna översyn av roll- och ansvarsfördelningen inom myndigheten framhålls dock att begreppet lokal förankring har förändrats över tiden och i allt större utsträckning innebär att organisationen samlat har goda kunskaper om lokala förhållanden snarare än att vara ett begrepp som är synonymt med myndighetens distrikt. Samtidigt framhåller utredningen dock att distrikten kommer att ha en nyckelroll för den lokala trovärdigheten även fortsättningsvis.<SPAN class="ft33">140</SPAN></P> <P class="p369 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft106">Något om utvecklingen inom statsförvaltningen</SPAN></P> <P class="p80 ft1">Statsförvaltningen har under de senaste årtiondena gått mot en minskning av antalet myndigheter. Främst har detta skett genom sammanslagningar till större enheter. Länet har i många fall förlorat sin ställning som indelningsgrund för statliga förvaltningar till förmån för större geografiska områden.<SPAN class="ft33">141</SPAN></P> <P class="p158 ft1">De storleksrationaliseringar som har gjorts har ofta inneburit att s.k. koncernmyndigheter har omvandlats till enmyndigheter<SPAN class="ft33">142</SPAN>. Vanligen har detta varit ett led i större förändringar där antalet myndigheter redan tidigare hade minskats genom</P> <P class="p680 ft38"><SPAN class="ft36">139</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 2004/05:1, utgiftsområde 23, s. 23.</SPAN></P> <P class="p216 ft104"><SPAN class="ft36">140</SPAN><SPAN class="ft39">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – en samlad organisation som genomför <SPAN class="ft105">en </SPAN>skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft40">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">2004-08-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> s. 9.</SPAN></P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft36">141</SPAN><SPAN class="ft70">Prop. 2002/03:99, s. 209.</SPAN></P> <P class="p216 ft42"><SPAN class="ft36">142</SPAN><SPAN class="ft41">Med enmyndighet menas här de myndigheter som har varit koncerner, men som har slagits samman och i dag består av en enda myndighet.</SPAN></P> <P class="p681 ft5">191</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p136 ft12">sammanslagningar av lokala eller regionala myndigheter.<SPAN class="ft35">143 </SPAN>Den största omvälvningen av det här slaget var bildandet av Försvarsmakten den 1 juli 1994 genom att mer än 100 myndigheter slogs samman. Tullverket, som tidigare bestod av Generaltullstyrelsen som chefsmyndighet och tolv regionala tullmyndigheter, ombildades den 1 juli 1999 till en myndighet med namnet Tullverket. Arbetsmiljöverket bildades den 1 januari 2001 genom en sammanslagning av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen. Den 1 januari 2004 bildade Riksskatteverket och landets tio regionala skattemyndigheter den nya myndigheten Skatteverket.<SPAN class="ft35">144 </SPAN>Från årsskiftet 2005 har Försäkringskassan ersatt såväl de 21 tidigare försäkringskassorna som Riksförsäkringsverket. Statskontoret har föreslagit att AMV ombildas till en enda, rikstäckande myndighet genom att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och de 21 länsarbetsnämnderna slås ihop.<SPAN class="ft35">145 </SPAN>Även när det gäller polisen så har tankar förts fram om att omvandla nuvarande koncernmyndighet till en enmyndighet.</P> <P class="p712 ft12">Genom sin koppling till markanvändning uppvisar Lantmäteriet förutsättningar som i vissa avseenden liknar de som präglar SVO. Lantmäteriutredningen<SPAN class="ft35">146 </SPAN>har föreslagit att Lantmäteriets struktur ska förenklas och tydliggöras genom att den centrala myndigheten Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en enda myndighet.<SPAN class="ft35">147 </SPAN>Regeringen har ännu inte tagit ställning till Lantmäteriutredningens förslag.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.5</SPAN><SPAN class="ft106">Tre huvudalternativ för SVO</SPAN></P> <P class="p138 ft1">Flera av de problem som har identifierats i detta betänkandes tidigare kapitel kan på olika sätt kopplas till SVO:s grundläggande organisationsstruktur. Mot den bakgrunden är det motiverat att</P> <P class="p713 ft38"><SPAN class="ft36">143</SPAN><SPAN class="ft37">Inom Tullverket fanns det exempelvis totalt 40 myndigheter i början av </SPAN><NOBR>1990-talet.</NOBR></P> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft36">144</SPAN><SPAN class="ft37">Prop. 2002/03:99.</SPAN></P> <P class="p94 ft40"><SPAN class="ft36">145</SPAN><SPAN class="ft39">Statskontoret, </SPAN><SPAN class="ft104">Det nya Arbetsmarknadsverket, </SPAN>rapport 2004:16.</P> <P class="p94 ft40"><SPAN class="ft36">146</SPAN><SPAN class="ft39">Dir. 2002:86, dir. 2003:47 och dir. 2003:103.</SPAN></P> <P class="p94 ft49"><SPAN class="ft36">147</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 2003:111 </SPAN>Lantmäteriet nya vägar för ökad samhällsnytta<SPAN class="ft42">.</SPAN></P> <P class="p137 ft5">192</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p611 ft1">studera alternativa organisationsformer. De tre huvudalternativ som utredningen har funnit det motiverat att belysa närmare är:</P> <P class="p190 ft1"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft23">Enmyndighetslösning</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft23">Ytterligare regionsammanslagningar</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft2">3.</SPAN><SPAN class="ft23">Samordning med annan myndighet</SPAN></P> <P class="p714 ft1">Mot dessa tre alternativ kan ett bevarande av nuvarande koncernmyndighetsstruktur ställas.</P> <P class="p305 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.6</SPAN><SPAN class="ft106">Alternativ 1 enmyndighet</SPAN></P> <P class="p101 ft1">Flera av de förändringsprocesser som pågår inom SVO vore sannolikt betjänta av att myndigheten omvandlas till en enmyndighet. SVO har själva konstaterat att det blir allt mer avgörande för myndighetens framtid att kunna fungera som en samlad organisation som genomför <SPAN class="ft14">en </SPAN>skogspolitik.<SPAN class="ft33">148</SPAN></P> <P class="p178 ft1">Bildandet av en s.k. enmyndighet innebär emellertid ingen standardiserad lösning som medför givna för- och nackdelar. Begreppet kan i sig rymma flera olika varianter av organisationslösningar. Den mest genomgripande förändringen vore att samla hela nuvarande SVO i en och samma myndighet samtidigt som den regionala indelningens slopas.</P> <P class="p131 ft16">Lantmäteriutredningen valde en enmyndighetsmodell där Lantmäteriverket ansvarar för att utforma den regionala organisationen utifrån förutsättningarna i olika delar av landet och de målsättningar om god service till allmänhet och sakägare som bör gälla för verksamheten. Vidare ansåg man att de regionala kontoren huvudsakligen bör ha lednings- och stabsfunktioner för lokala kontor.</P> <P class="p131 ft16">Den tidigare beskrivna utvecklingen mot allt fler enmyndigheter bygger på analyser av de olika organisationsformernas för- och nackdelar. I följande avsnitt redovisas något av vad som framkommit i de sammanhangen. När man studerar enmyndighetslösningen bör det hållas i minnet att en myndighetssammanslagning inte med automatik leder till förbättringar av verksamhetens effektivitet, enhetlighet eller någon av de andra faktorer som brukar nämnas som motiv för tillskapandet av enmyndigheter. I sin analys av Arbetsmarknadsverkets organisation betonar exempelvis</P> <P class="p715 ft49"><SPAN class="ft44">148 </SPAN><SPAN class="ft42">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – <SPAN class="ft142">en </SPAN>samlad organisation som genomför <SPAN class="ft142">en </SPAN>skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2004-08-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> s. 4 och 8.</SPAN></P> <P class="p681 ft5">193</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339194x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">Statskontoret att sättet en sammanslagning genomförs på är avgörande för dess effekter.<SPAN class="ft33">149</SPAN></P> <P class="p8 ft14">Enklare att styra enmyndigheter</P> <P class="p66 ft1">Inom myndighetskoncerner kan det uppkomma oklarheter om vilka befogenheter den centrala myndigheten har när det gäller att styra de övriga. Tydlighet i instruktionen är exempelvis speciellt viktigt om missförhållanden eller andra problem upptäcks i någon av myndigheterna.</P> <P class="p44 ft1">Myndighetsgränser kan även uppfattas som en oönskad gräns mellan myndigheternas operativa verksamhet och den centrala myndighetens lednings- och styrningsuppdrag. I en sammanhållen myndighet blir det enklare att renodla den centrala nivån till ett strategiskt ledningsorgan utan operativa uppgifter.</P> <P class="p40 ft1">Styrningen inom en koncernmyndighet kan upplevas som komplex och resurskrävande. Ett av syftena med att bilda en enmyndighet är därför ofta att centralisera beslutsfattandet för att uppnå större enhetlighet. Tanken är att den nationella ledningen på detta sätt ges större möjligheter att fatta beslut som gäller för hela verksamheten. Arbete med att förbättra verksamheten behöver därmed inte fördröjas av interna förhandlingar mellan olika myndighetsnivåer.</P> <P class="p57 ft16">I en enmyndighet kan formerna för ledning och styrning utvecklas. Verksamheten kan exempelvis lättare anpassas efter de processer som den består av i stället för efter en geografisk indelning. Redan med nuvarande organisationsstruktur har Skogsstyrelsen emellertid goda formella möjligheter att styra skogsvårdsstyrelserna, men det är oklart hur långt Skogsstyrelsens befogenheter sträcker sig. Det försvårar styrningen och gör att det kan ta onödigt lång tid att genomföra förändringar.</P> <P class="p56 ft18">Vissa aktörer menar dock att det mycket väl går att åstadkomma exempelvis större enhetlighet inom en koncernmyndighet utan att det krävs en ombildning till en enmyndighet. Eventuella styrproblem ses då främst som ledningsfrågor och handlar således inte i första hand om hur myndigheten är organiserad. Även i SVO:s interna översyn av roll- och ansvarsfördelningen inom myndigheten konstateras det att det pågående förändringsarbetet inom SVO i stor utsträckning syftar till att SVO ska verka som en</P> <P class="p162 ft42"><SPAN class="ft44">149 </SPAN>Statskontoret, <SPAN class="ft49">Det nya Arbetsmarknadsverket</SPAN>, rapport 2004:16.</P> <P class="p139 ft5">194</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p163 ft1">myndighet, i likhet med enmyndigheten. Samtidigt slås det dock fast att förbättrad styrning, effektivisering och ökad enhetlighet kan åstadkommas inom ramen för nuvarande koncernstruktur.<SPAN class="ft33">150</SPAN></P> <P class="p312 ft1">I nyss nämnda utredning betonas även att en tydlig styrning av myndigheten, både internt och externt, är en framgångsfaktor för SVO. Uppfattningen är att Skogsstyrelsen bör ha en tydlig roll som stab och stöd till <NOBR>verks-/SVO-ledningen.</NOBR> Den interna utredningen anser att Skogsstyrelsens roll som ledningsstöd när det gäller verksamhetsstyrning, uppföljning och utvärdering behöver tydliggöras och förstärkas medan övriga delar i större utsträckning bör efterfrågestyras.<SPAN class="ft33">151</SPAN></P> <P class="p144 ft14">Administrativ rationalisering</P> <P class="p80 ft1">Självständiga regionala myndigheter kan försvåra införandet av enhetliga rutiner som kan bidra till besparingar på det administrativa området. Myndighetsgränserna kan även motverka sådan samverkan inom det administrativa området som gagnar ett effektivt resursutnyttjande inom koncernen. Administrativa besparingar kan göras genom att det är lättare att tillskapa enhetliga nationella rutiner i en enmyndighet. Inte minst på <NOBR>IT-området</NOBR> ger enmyndighetens möjligheter att utnyttja datorstödet större förutsättningar för ett rationellt arbete.</P> <P class="p169 ft12">I Statskontorets analys av Arbetsmarknadsverkets organisation varnas dock för en övertro på de rationaliseringsvinster som kan uppnås när en myndighetskoncern slås samman till en enmyndighet. Statskontoret menar att då många koncerner har spridd verksamhet och då någon form av administration behövs vid alla enheter är det troligt att den reella minskningen inte blir så stor. Vidare framhålls att eftersträvade stordriftsfördelar kan motverkas av stordriftsnackdelar. Att samordna viss administration är fullt möjligt även i en koncern. De verkliga effektiviseringsvinsterna finns därför, enligt Statskontoret, troligen inte i administrationen, utan i själva verksamheten.<SPAN class="ft35">152</SPAN></P> <P class="p716 ft104"><SPAN class="ft36">150</SPAN><SPAN class="ft39">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – <SPAN class="ft105">en </SPAN>samlad organisation som genomför <SPAN class="ft105">en </SPAN>skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft40">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">2004-08-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> s. 37.</SPAN></P> <P class="p216 ft104"><SPAN class="ft36">151</SPAN><SPAN class="ft39">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – <SPAN class="ft105">en </SPAN>samlad organisation som genomför <SPAN class="ft105">en </SPAN>skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft40">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">2004-08-09.</SPAN></NOBR></P> <P class="p717 ft42"><SPAN class="ft36">152</SPAN><SPAN class="ft118">Statskontoret, </SPAN><SPAN class="ft49">Det nya Arbetsmarknadsverket, </SPAN>rapport 2004:16.</P> <P class="p500 ft5">195</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p153 ft12">I SVO:s interna översyn av roll- och ansvarsfördelning konstaterades att SVO har relativt stora <NOBR>stabs-/gemensamma</NOBR> resurser i förhållande till operativ verksamhet. Utredningen ansåg att staberna bör ses som en samlad resurs vilket dock kräver en ökad samordning av stabernas verksamhet och en ökad integrering mellan Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna och mellan de olika skogsvårdsstyrelserna. Utredningen ansåg att det även är en fråga om att ändra attityder och att undanröja vissa administrativa hinder.<SPAN class="ft35">153 </SPAN>Det senare torde bl.a. åsyfta de administrativa hinder som är en följd av dagens koncernmyndighetsstruktur.</P> <P class="p57 ft12">Vidare konstaterade nämnda Roll- och ansvarsutredning bl.a. att ärendehanteringen i sakverksamheterna har ett begränsat gemensamt systemstöd. Det påverkar, enligt utredningen, så väl möjligheterna att skapa enhetlighet som att effektivisera och tillgodose formella krav som möjligheterna till kunskapsöverföring vid personalomsättning. Möjligheterna att effektivisera planering samt ekonomi- och personaladministration genom ökat systemstöd och samverkan bör, enligt den interna utredningens uppfattning, nyttjas mer. Vidare föreslås att gemensamma stödfunktioner som t.ex. telefonväxel och kundtjänst bör övervägas.</P> <P class="p35 ft14">Lättare att flytta personal och ärenden i en enmyndighet</P> <P class="p66 ft1">Arbetsbelastning och kompetensbehov kan variera mellan de myndigheter som ingår i en myndighetskoncern. Formella och administrativa myndighetsgränser begränsar möjligheterna att utjämna resurser inom koncernen. Arbetsrättsliga problem liksom problem med behörigheter inom <NOBR>IT-stödsystemen</NOBR> har bl.a. försvårat ett rationellt utnyttjande av personalresurser inom skatteförvaltningen.</P> <P class="p56 ft15">I en koncernmyndighet finns större förutsättningar för en enhetlig arbetsgivarpolitik som kan bidra till att underlätta för personal att flytta inom landet och samtidigt behålla sin anställning.</P> <P class="p718 ft49"><SPAN class="ft44">153 </SPAN><SPAN class="ft42">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – <SPAN class="ft142">en </SPAN>samlad organisation som genomför <SPAN class="ft142">en </SPAN>skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2004-08-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> s. 15.</SPAN></P> <P class="p496 ft5">196</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft14">Specialistkompetens kan koncentreras</P> <P class="p103 ft12">I en enmyndighet finns större förutsättningar att koncentrera specialist- och expertkompetens till ett eller flera ställen i landet än i en koncernmyndighet. Myndighetsgränser med tillhörande formalia kan medföra inlåsningseffekter. Den tekniska utvecklingen bidrar också till möjligheterna att kunna koncentrera expertkompetens till en eller flera enheter i landet. Genom specialisering kan personalens kompetens höjas. Inom SVO är vissa myndighetsuppgifter starkt bundna till en viss plats, till exempel för att de kräver personliga möten eller fätbesök. Detta kan tala emot bildandet av särskilda kompetenscentra på vissa områden.</P> <P class="p212 ft12">I SVO:s myndighetsinterna utredning av roll- och ansvarsfördelningen inom myndigheten framhålls att det förmodligen går att göra samordningsvinster inom ett antal områden genom att betrakta verksamheter på nationell nivå i stället för regional. Resurserna för regional samordning kan exempelvis minskas genom att de koncentreras till en eller några få platser i landet. Vidare ser man fördelar med att kunna samutnyttja regionala ämnesspecialister inom t.ex. kulturmiljö- och markområdena. Stödet kan på detta sätt professionaliseras och bidra till större enhetlighet. Enligt den <NOBR>SVO-interna</NOBR> utredningens uppfattning kan nationella stödresurser vara placerade antingen på Skogsstyrelsen eller vid någon eller några skogsvårdsstyrelser.<SPAN class="ft35">154</SPAN></P> <P class="p254 ft14">Större enhetlighet i rättstillämpning</P> <P class="p106 ft1">En uppdelning i flera olika myndigheter kan motverka en enhetlig tillämpning av de regelverk som styr verksamheten. Den centrala myndigheten kan skapa enhetliga principer och riktlinjer, men får enligt regeringsformen inte bestämma hur en annan myndighet ska besluta i ärenden som gäller rättstillämpning eller myndighetsutövning. Även i SVO:s interna roll- och ansvarsutredning lyfts lagtillämpningsfrågorna fram. Stringent och enhetlig lagtillämpning anges vara är ett absolut krav.<SPAN class="ft33">155</SPAN></P> <P class="p719 ft104"><SPAN class="ft36">154</SPAN><SPAN class="ft39">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – <SPAN class="ft105">en </SPAN>samlad organisation som genomför <SPAN class="ft105">en </SPAN>skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft40">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">2004-08-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> s. 15 f.</SPAN></P> <P class="p720 ft49"><SPAN class="ft36">155</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – <SPAN class="ft142">en </SPAN>samlad organisation som genomför <SPAN class="ft142">en </SPAN>skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2004-08-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> s. 33.</SPAN></P> <P class="p681 ft5">197</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft14">Myndighetsgränser som hinder för utveckling</P> <P class="p39 ft18">Myndighetsgränser inom en koncernmyndighet kan fungera som psykologiska hinder som hämmar verksamhetsutvecklingen. Revirtänkande kan leda till att arbetsmetoder som har visat sig fungera bra i en del av koncernen inte accepteras i en annan. Revirtänkande av detta slag kan dock fortleva även i en enmyndighet. Statskontoret har konstaterat att det i en rikstäckande verksamhet alltid kommer att finnas en risk att avstånden upplevs som stora, mellan såväl den operativa verksamheten och den centrala ledningen som verksamhet på en plats och en annan. Möjligen kan enmyndighetslösningen bidra till att stärka samhörighetskänslan i organisationen och därmed även acceptansen för andras idéer. En så enkel sak som att kunna verka under ett för hela landet gemensamt myndighetsnamn kan ha den effekten.<SPAN class="ft45">156</SPAN></P> <P class="p721 ft1">I SVO:s roll- och ansvarsutredning efterlyses en tydligare styrning av utvecklingsarbetet. Enligt utredningen finns det problem inom SVO med att på ett effektivt sätt ta till vara utvecklingsidéer. Balansgången mellan en gemensam planerad och strukturerad utveckling samt lokala och regionala initiativ kan upplevas som vansklig.<SPAN class="ft33">157</SPAN></P> <P class="p56 ft12">Det bör även erinras om att enheternas status som myndigheter även kan ha ett värde i sig. De eventuella hinder som gränserna skapar inom organisationen kan dessutom vägas upp av att samverkan med andra regionala organisationer underlättas.</P> <P class="p8 ft14">Bättre för medborgarna</P> <P class="p138 ft15">De länsvisa eller regionala myndigheternas ställning i förhållande till centralmyndigheten kan uppfattas som otydlig och allmänheten har svårt att se rollfördelningen inom organisationen.<SPAN class="ft43">158</SPAN></P> <P class="p153 ft15">En mer samlad, enhetlig och lättillgänglig service till allmänheten från en eller ett par platser i landet kan dessutom utvecklas lättare inom ramen för begreppet <NOBR>”24-timmarsmyndigheten”.</NOBR> I SVO:s interna utredningen om roll- och ansvarsfördelning framhålls att externa konsulter har pekat på att SVO är oklar över intressenternas/kundernas behov och i stället utgår från egna tolkningar av</P> <P class="p722 ft42"><SPAN class="ft36">156</SPAN><SPAN class="ft41">Statskontoret, </SPAN><SPAN class="ft49">Det nya Arbetsmarknadsverket, </SPAN>rapport 2004:16.</P> <P class="p94 ft104"><SPAN class="ft36">157</SPAN><SPAN class="ft39">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – <SPAN class="ft105">en </SPAN>samlad organisation som genomför <SPAN class="ft105">en</SPAN></P> <P class="p293 ft49">skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2004-08-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> s. 19.</SPAN></P> <P class="p333 ft42"><SPAN class="ft44">158 </SPAN>Statskontoret, <SPAN class="ft49">Det nya Arbetsmarknadsverket, </SPAN>rapport 2004:16.</P> <P class="p54 ft5">198</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p163 ft12">dessa.<SPAN class="ft35">159 </SPAN>Samtidigt konstateras det att <NOBR>dygnet-runt-kommunikation</NOBR> med myndigheter genom Internet och telefoni (talsvar) allt mer ses som en självklarhet. Kunden vill generellt och i flertalet ärenden i högre utsträckning få rätt svar och service, och i mindre utsträckning få träffa en specifik person. I det avseendet spelar det mindre roll från vilken ort myndigheten ger denna service.<SPAN class="ft35">160</SPAN></P> <P class="p131 ft15">Samtidigt kan en statlig verksamhet som är spridd över hela landet och uppdelad i flera myndigheter minska risken för maktkoncentration och att myndigheten blir en ”stat i staten”. Den diarieföring som görs av handlingar som skickas mellan myndigheter inom samma koncern gör att dessa blir allmänna handlingar. Det kan skapa större insyn i verksamheten än i en enmyndighet. De regionala myndigheternas styrelser kan också bidra till ökad insyn i myndighetens verksamhet eller fungera som kontrollorgan.</P> <P class="p289 ft14">Centralisering och minskad lokal förankring</P> <P class="p106 ft12">Inom Lantmäteriet betonas, liksom inom SVO, den lokala förankringens betydelse för verksamheten. Förslaget om att göra Lantmäteriet till en enmyndighet har av vissa setts som ett hot mot möjligheterna att upprätthålla lantmäterikompetens i hela landet.</P> <P class="p108 ft1">I enmyndigheten finns en risk att en lokalt grundad förståelse för skogspolitiska utmaningar byts mot lösningar som är alltför färgade av centralmyndighetens perspektiv. Den centrala nivåns uppfattning om olika problem och lösningar delas inte alltid av resten av organisationen.</P> <P class="p178 ft1">Statskontoret menar dock att bildandet av en enmyndighet inte behöver ses som synonymt med en ökad centralisering. Enmyndighetsmodellen kan skapa bättre förutsättningar för decentralisering än i en koncernmyndighet. Statskontoret pekar på att en tydligare ansvarsfördelning kan leda till att beslutsrätt delegeras i högre grad än tidigare. Då det tydligare framgår vem som har rätt att fatta beslut, kan tilliten till ledningen öka.<SPAN class="ft33">161</SPAN></P> <P class="p723 ft104"><SPAN class="ft36">159</SPAN><SPAN class="ft39">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – <SPAN class="ft105">en </SPAN>samlad organisation som genomför <SPAN class="ft105">en </SPAN>skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft40">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">2004-08-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> s. 7.</SPAN></P> <P class="p717 ft49"><SPAN class="ft36">160</SPAN><SPAN class="ft118">Skogsstyrelsen, </SPAN>Skogsvårdsstyrelsen Sverige – <SPAN class="ft142">en </SPAN>samlad organisation som genomför <SPAN class="ft142">en</SPAN></P> <P class="p611 ft49">skogspolitik Rapport från Utredningen om roll- och ansvarsfördelningen inom Skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2004-08-09,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> s. 33.</SPAN></P> <P class="p724 ft42"><SPAN class="ft44">161 </SPAN>Statskontoret, <SPAN class="ft49">Det nya Arbetsmarknadsverket </SPAN>rapport 2004:16, s. 104.</P> <P class="p725 ft5">199</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339200x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p180 ft1">En enmyndighet riskerar dock att bli stor och komplex vilket skulle kunna innebära en tröghet i beslutsfattandet. Genom delegering av arbetsuppgifter bör denna risk bli mindre.</P> <P class="p8 ft1">Ekonomistyrningsverkets syn på SVO som enmyndighet</P> <P class="p66 ft1">Skogsutredningen har givit Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att analysera om en ombildning av SVO till en enmyndighet skulle göra det lättare att hantera de styrningsproblem som har redovisats i ett tidigare kapitel. ESV:s allmänna bedömning är att en sådan ombildning är att rekommendera för SVO. Ett förbehåll från ESV:s sida är dock att en sådan förändring fylls med innehåll och inte enbart blir en organisatorisk åtgärd.<SPAN class="ft33">162</SPAN></P> <P class="p40 ft1">Som grund för sin rekommendation har ESV bl.a. jämfört argument och erfarenheter från de enmyndighetsreformer som Försäkringskassan och Skatteverket har genomgått. Argumenten redovisas kortfattat i följande avsnitt.</P> <P class="p49 ft14">Tillkomsten av enmyndigheten Skatteverket</P> <P class="p66 ft1">Inför bildandet av enmyndigheten Skatteverket argumenterade förespråkarna för en enmyndighetslösning både utifrån rätts- <NOBR>säkerhets-,</NOBR> effektivitets- och demokratiperspektiv. Att medborgare/företag ska behandlas lika i skattehänseende fanns med bland motiven men möjligheterna till kostnadseffektivare verksamhet var mer påtagliga argument. De senare argumenten gällde både besparingar inom det administrativa området och effekter av färre myndighetsgränser.</P> <P class="p40 ft1">Även möjligheterna till en mer ändamålsenlig styrning av verksamheten ansågs öka i enmyndigheten Skatteverket. Verksamheten kunde formas efter processer i stället för efter regionala principer. Vidare gavs större möjligheter att utjämna resurser och att omfördela arbetsuppgifter inom landet med hjälp av bl.a. bättre IT- stöd.</P> <P class="p56 ft15">Kompetensförsörjningen ansågs vara otillräcklig och varierande mellan de regionala myndigheterna. Även arbetsbelastningen och ärendenas komplexitet skiljde sig åt mellan regionerna. Enmyndig-</P> <P class="p726 ft49"><SPAN class="ft44">162 </SPAN><SPAN class="ft42">Ekonomistyrningsverket, </SPAN>En studie av styrningen inom den statliga skogsvårdsorganisationen<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2005-04-06.</SPAN></NOBR></P> <P class="p137 ft5">200</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <P class="p142 ft1">hetslösningen möjliggjorde specialisering både inom det administrativa området och inom fackområdet.</P> <P class="p108 ft1">De nackdelar man såg med enmyndighetsreformen var att avståndet mellan beslut och den enskilde riskerade att bli längre. Vidare befarade man att den nya myndigheten skulle bli stor och svåröverskådlig vilket i sin tur kunde medföra administrativt krångel.</P> <P class="p143 ft14">Enmyndigheten Försäkringskassan</P> <P class="p101 ft1">Skälen till att bilda enmyndigheten Försäkringskassan var flera. Riksförsäkringsverkets roll förändrades från att främst ha utövat tillsyn till att leda verksamheten. En annan drivkraft bakom ombildningen var den intensiva samhällsdebatten om vikten av att hejda de ökande kostnaderna för socialförsäkringssystemet.</P> <P class="p178 ft1">Förändringen ansågs kunna ge bättre förutsättningar att styra verksamheten samtidigt som regeringens möjligheter att styra hela socialförsäkringsverksamheten skulle öka.</P> <P class="p158 ft16">Vidare fanns förhoppningar om att de administrativa brister som förekom inom verksamheten skulle kunna rättas till. Medlen för detta var bl.a. ökad samordning och bättre helhetssyn med tydigare roller och ansvar både inom verksamheten och gentemot andra myndigheter. Här sågs ett gemensamt synsätt, organisation och beslutsfattande som viktiga verktyg. Möjligheterna skulle också öka för att skapa en gemensam kundservice och för att utarbeta gemensamma strategier tillsammans med andra myndigheter</P> <P class="p297 ft1">En samordning av administrativa funktioner ansågs kunna ge betydande effektivitetsvinster. Inte minst skulle <NOBR>IT-verksamheten</NOBR> kunna styras bättre och därmed bli mer effektiv. Behov av att höja utbildnings- och kompetensnivåerna anfördes också som argument för en sammanslagning.</P> <P class="p143 ft14">ESV om SVO som enmyndighet</P> <P class="p103 ft15">Som redan har nämnts anser ESV att SVO bör ombildas till en enmyndighet. ESV framhåller att en förutsättning för att de skogspolitiska målen ska kunna nås är att SVO bidrar till att skapa ett intresse och motiv hos skogsägarna för att arbeta mot dessa mål. Enligt ESV kräver detta i sin tur ett intimt samarbete på regional nivå med olika intressenter t.ex. miljöorganisationer, läns-</P> <P class="p489 ft5">201</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <P class="p136 ft15">styrelser, skogsbolag m.fl. ESV ser en risk i att den regionala kopplingen försämras om enmyndighetslösningen innebär att SVO centraliseras alltför mycket. Det kan, enligt ESV, bli svårare för de ”på fältet” att anpassa verksamheten till lokala omständigheter.</P> <P class="p180 ft1">Samtidigt erinrar ESV om undersökningar som visar på det omvända problemet, dvs. att en myndighets regionala och lokala representanter blir alltför lierade med områdets intressenter och i vissa fall direkt motverkar de centralt beslutade intentionerna. ESV har dock inte uppfattat att detta är ett problem inom SVO.</P> <P class="p180 ft1">Bildandet av enmyndigheterna Skatteverket och Försäkringskassan bedöms enligt ESV i stor utsträckning ha varit <NOBR>”IT-styrd”.</NOBR> Modern teknik har skapat nya förutsättningar för verksamheten och det blir viktigare att ha en djup kompetens i exempelvis olika kompetenscentra än att sprida ut kompetensen geografiskt. Detta gäller, enligt ESV, i viss utsträckning också SVO.</P> <P class="p64 ft1">ESV anser även att en positiv effekt av enmyndighetslösningen för SVO är att den kan bli signalen till ett förändringsarbete. Här poängterar ESV att de åtgärder som vidtas efter en organisationsreform är särskilt viktiga.</P> <P class="p44 ft1">Med reservation för att man inte har studerat SVO i detalj, gör ESV bedömningen att det finns effektivitetsvinster att göra genom att centralisera exempelvis ekonomi- och personalhantering. En sådan centralisering behöver dock inte innebära att dessa funktioner lokaliseras till Jönköping. Effektivitetsvinster bör, enligt ESV, också kunna uppnås som en följd av att en mer enhetlig personalpolitik kan bedrivas och att dubbelarbete undviks. Till exempel behövs bara en arbetsmiljöpolicy.</P> <P class="p65 ft1">Samtidigt påpekar ESV att enmyndighetslösningen inte är problemfri. ESV befarar exempelvis att makten centraliseras. Detta kan, enligt ESV, i sin tur leda till att den närmaste omgivningen och insatser inom organisationen belönas, dvs. att verksamheten byråkratiseras. Därmed finns risken, enligt ESV, att organisationen fjärmas från dess egentliga uppdragsgivare, dvs. skogsägarna och medborgarna.</P> <P class="p56 ft18">Som alternativ till enmyndighetslösningen ser ESV ett tydliggörande av Skogsstyrelsens roll att aktivt styra SVO i instruktionen. Detta skulle, enligt ESV, kunna kombineras med organisatoriska åtgärder som exempelvis en bantning av antalet skogsvårdsstyrelser. Vidare menar ESV att det kan slås fast att Skogsstyrelsen ska anställa länsjägmästarna och därmed tydliggöra att deras chef är generaldirektören för Skogsstyrelsen. En annan åtgärd kan, enligt ESV, vara att de regionala styrelserna tas bort.</P> <P class="p137 ft5">202</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339203x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">ESV anser att dessa inte har varit några styrelser i ordets grundläggande innebörd och skulle därför kunna ersättas med något som i stället betecknas råd.</P> <P class="p305 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.7</SPAN><SPAN class="ft106">Alternativ 2 – Ytterligare regionsammanslagningar</SPAN></P> <P class="p220 ft16">Ett annat sätt att reformera SVO:s organisation vore att minska antalet skogsvårdsstyrelser. Syftet skulle vara att få större regionala enheter och därigenom minska den ”friktion” som nuvarande uppdelning av organisationen ger upphov till i olika sammanhang. Stordriftsfördelar skulle sannolikt också kunna uppnås på vissa administrativa områden. Med en sådan förändring skulle emellertid flera administrativa gränser kvarstå och otydligheten i förhållandet mellan Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna kvarstår.<SPAN class="ft34">163</SPAN></P> <P class="p176 ft1">I sin studie av SVO:s interna styrning förordar ESV, utöver bildandet av en enmyndighet, att antalet regioner minskas. Samtidigt anser ESV att allt administrativt stöd bör läggas under motsvarande funktioner på nuvarande Skogsstyrelsen. ESV föreställer sig bildandet av en administrativ serviceenhet som bl.a. skulle hantera ekonomi- och personalfrågor, det grundläggande IT- stödet, juridisk service, intendentur, kontorsservice och telefoni. Huvuddelen av personalen inom en sådan serviceenhet behöver, enligt ESV, inte placeras i Jönköping även om ledningen för verksamheten bör ha sin arbetsplats där. Ett ytterligare steg vore, enligt ESV, att i samråd med andra rikstäckande myndigheter överväga en outsourcing av den grundläggande ekonomi- och löneadministrationen.</P> <P class="p727 ft144"><SPAN class="ft143">163 </SPAN>Den mest långtgående varianten av detta alternativ vore att sammanföra nuvarande skogsvårdsstyrelser i en enda skogsvårdsmyndighet, men samtidigt behålla Skogsstyrelsen som chefsmyndighet. Detta alternativ undanröjer myndighetsgränserna regionalt, men ökar snarast otydligheten i relationen mellan Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Alternativet skulle också skapa en dubbel styrning av verksamheterna så till vida att regionala enheter samtidigt skulle ingå i den nationella skogsvårdsmyndigheten och ledas av Skogsstyrelsen.</P> <P class="p728 ft5">203</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339204x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.8</SPAN><SPAN class="ft106">Alternativ 3 – Samordning med annan myndighet</SPAN></P> <P class="p46 ft14">1990 år skogspolitiska kommitté</P> <P class="p138 ft12">SVO:s relation till länsstyrelserna har varit föremål för överväganden vid flera tillfällen. 1990 års skogspolitiska kommitté refererade exempelvis regeringens proposition om en ny regional statlig förvaltning som i huvudsak byggde på betänkandet Samordnad länsförvaltning.<SPAN class="ft35">164 </SPAN>I det betänkandet hade det bl.a. framhållits att SVO:s verksamhet i så pass stor utsträckning bestod av ren produktion att det inte ansågs finnas skäl att föreslå att skogsvårdsstyrelserna eller delar av dess verksamhet skulle föras in i länsstyrelsen. Riksdagen ansåg att utredningens förslag var en lämplig avvägning mellan de olika intressen skogsvårdsstyrelserna står för och ställde sig därför bakom regeringens förslag.</P> <P class="p65 ft1">Genom 1991 års miljöpolitiska beslut infördes ett sektorsansvar som innebär att skogssektorn ska ta ansvar för miljö- och naturvårdsfrågor. Skogspolitiska kommitténs ansåg att en konsekvens av 1991 års miljöpolitiska beslut var ett ökat sektorsansvar för SVO med därtill hörande större ansvar för naturvårdsfrågor på det skogliga området. Det var bl.a. mot den bakgrunden kommittén tog ställning i frågan om ansvarsfördelningen mellan SVO och länsstyrelserna.</P> <P class="p65 ft1">Kommittén ansåg att det fanns flera skäl som starkt talade mot en sammanslagning av länsstyrelserna och SVO och för att SVO även fortsättningsvis skulle ha en självständig myndighetsroll.<SPAN class="ft33">165 </SPAN>De argument som kommittén framförde mot en sammanslagning var bl.a.</P> <P class="p729 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">att riksdagen vid tidpunkten hade avvisat dylika förslag i samband med införandet av en ny länsförvaltning,</SPAN></P> <P class="p441 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">att det utökade sektoransvaret för miljön hade givit SVO vidgade befogenheter på miljöområdet,</SPAN></P> <P class="p440 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">att en utgångspunkt för kommitténs arbete var att SVO skulle ha en lokalt förankrad organisation och att skogsägarnas kontaktbehov i fråga om skogsskötsel skulle kunna tillgodoses med endast en myndighet,</SPAN></P> <P class="p730 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">att en sammanhållen skoglig administration väsentligt underlättar kontakterna med näringen,</SPAN></P> <P class="p731 ft38"><SPAN class="ft36">164</SPAN><SPAN class="ft37">SOU 1992:111, s. 29 f, prop. 1988/89:154 och SOU 1989:5.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">165</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 1992:111, s. 33.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">204</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339205x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p732 ft15"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft79">att gemensamma satsningar, som exempelvis den då aktuella kampanjen Rikare skog, kalkningsverksamhet och åtgärder till skydd mot skadeinsekter och svampar underlättas,</SPAN></P> <P class="p733 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">att de föreslagna satsningarna på ökad skoglig rådgivning, ökade inventerings- och planeringsinsatser samt ökad tillsyn och rådgivning förstärker behovet av en samlad självständig skoglig myndighet,</SPAN></P> <P class="p290 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">att skogsbrukare har stort företroende för </SPAN><NOBR>SVO-personalens</NOBR> kunskaper och att man föredrar att vända sig till denna personal för att få råd och hjälp.</P> <P class="p311 ft1">Regionberedningen</P> <P class="p103 ft12">Regionberedningen ansåg att staten borde ha en regional samordnad organisation med ansvar för allmänna förvaltningsuppgifter, t.ex. tillståndsgivning, uppföljning av statliga mål, tillsyn och kontroll.<SPAN class="ft35">166 </SPAN>Beredningen framhöll att en betydande del av den statliga verksamheten på regional nivå borde bedrivas samordnat och att detta bör ske i en regionalt samordnad länsstyrelseorganisation. I denna ansåg beredningen att även skogsvårdsstyrelserna borde inordnas. De verksamhetsgrenar som inte utgör myndighetsutövning borde, enligt beredningen, bedrivas i bolagsform eller läggas över på skogsnäringen.</P> <P class="p197 ft1">Regionberedningen ansåg att ett stärkande av enskilda sektorsmyndigheters roll skulle förstärka de redan besvärande regionala samordningsproblemen.<SPAN class="ft33">167</SPAN></P> <P class="p108 ft1">Huvuddelen av remissinstanserna var dock kritiska till beredningens förslag angående SVO.</P> <P class="p734 ft38"><SPAN class="ft36">166</SPAN><SPAN class="ft70">SOU 1995:27.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">167</SPAN><SPAN class="ft118">SOU 1995:27, s. 368.</SPAN></P> <P class="p422 ft5">205</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339206x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">Fördelar med länsstyrelsealternativet</P> <P class="p55 ft17">En inordning av skogsvårdsstyrelserna i länsstyrelsen skulle kunna bidra till en bättre helhetssyn samtidigt som sektoriseringen motverkas. Fördelarna med detta är bl.a.</P> <P class="p730 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">att lantbrukare, skogsägare och markägare i de flesta ärenden då endast behöver kontakta en myndighet,</SPAN></P> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">att staten talar med en ”tunga”,</SPAN></P> <P class="p92 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">att samsynen ökar och beslut fattas utifrån ett bredare perspektiv vilket bidrar till att besluten blir bättre och kan fattas snabbare och</SPAN></P> <P class="p92 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">att kvalitén i rådgivningen till den areella näringen förbättras av att myndigheten har en mer heltäckande bild av ”kundens” situation.</SPAN></P> <P class="p39 ft12">Länsstyrelserna och skogsvårdsorganisationen arbetar med olika naturvårdsinstrument. För att få största naturvårdsnytta måste alla dessa verktyg samordnas. Att inordna skogsvårdsstyrelserna i länsstyrelsen skulle innebära att en och samma myndighet behärskar samtliga instrument för formellt skydd av skogsmark.</P> <P class="p40 ft1">Länsstyrelserna ansvarar för alla miljömål utom de som berör skog. Det kunde vara en fördel om de statliga intressena i detta avseende samordnades av en och samma myndighet. Ett inordnande av skogsvårdsstyrelserna i länsstyrelsen skulle också kunna underlätta en renodling av den statliga myndighetsrollen om skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet samtidigt överlåts åt marknadens aktörer.</P> <P class="p139 ft1">Försöket med vidgad samordnad länsförvaltning på Gotland</P> <P class="p55 ft17">Den 1 januari 1998 inleddes på försök ett omfattande samarbete mellan Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Skogsvårdsstyrelsen på Gotland.</P> <P class="p153 ft18">Försöksverksamheten har följts upp av den parlamentariska regionkommittén, PARK.<SPAN class="ft45">168 </SPAN>PARK ansåg i sitt slutbetänkande att försöksverksamheten skulle förlängas t.o.m. år 2006.<SPAN class="ft45">169 </SPAN>Även regeringen föreslog detta.<SPAN class="ft45">170 </SPAN>Regeringen ansåg att det tar tid att genomföra en organisatorisk förändring av aktuellt slag och att det efter</P> <P class="p495 ft38"><SPAN class="ft36">168</SPAN><SPAN class="ft37">Dir. 1997:80.</SPAN></P> <P class="p94 ft38"><SPAN class="ft36">169</SPAN><SPAN class="ft37">SOU 2000:85.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">170</SPAN><SPAN class="ft41">Prop. 2001/2002:7.</SPAN></P> <P class="p137 ft5">206</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339207x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">den första försöksperioden borde ges möjligheter till samordningsvinster mellan de olika verksamheterna. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.<SPAN class="ft33">171</SPAN></P> <P class="p145 ft1">Länsstyrelseutredningen</P> <P class="p735 ft1">År 2002 tillsatte regeringen den s.k. Länsstyrelseutredningen.<SPAN class="ft33">172 </SPAN>Utredaren skulle bl.a. särskilt uppmärksamma och pröva de styrningsmodeller som har använts under försöksverksamheten på Gotland. Av Länsstyrelseutredningens betänkande framgår att Länsstyrelsen på Gotland bl.a. har upplevt en otydlighet när det gäller ansvaret inom Regeringskansliet för försöksverksamheten vilket länsstyrelsen anser har begränsat förutsättningarna för försöksverksamheten.<SPAN class="ft33">173 </SPAN>Vidare anser länsstyrelsen att de två berörda centrala verken – Skogsstyrelsen och Arbetsmarknadsstyrelsen – har varit återhållsamma med att skapa förutsättningar för försökets genomförande.</P> <P class="p373 ft12">Enligt länsstyrelsen på Gotland löstes många av de initiala problemen, delvis under första perioden av försöksverksamheten. Länsstyrelsen anser dock att det kvarstår en rad problem av olika omfattning. Finans- och Näringsdepartementen ger, enligt länsstyrelsen, olika signaler beroende på delvis olika uppfattningar och intressen. De olika regleringsbrevens (länsstyrelsens, Arbetsmarknadsverkets och Skogsstyrelsens) status anses vara oklar bl.a. när det gäller frågan om något av dem är överordnat de övriga.</P> <P class="p131 ft18">Införlivandet av förvaltningsanslaget för den skogliga verksamheten i länsstyrelsens förvaltningsanslag har ställt till vissa problem. Länsstyrelsen har valt att hålla isär ekonomiredovisningen för den skogliga verksamheten. Enligt länsstyrelsen beror detta på Skogsstyrelsens omfattande krav på t.ex. tidredovisning som underlag för bl.a. uppföljning och beräkning av avgifter.</P> <P class="p736 ft38"><SPAN class="ft36">171</SPAN><SPAN class="ft70">Bet. 2001/2002:KU7.</SPAN></P> <P class="p77 ft38"><SPAN class="ft36">172</SPAN><SPAN class="ft70">Dir. 2002:114.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">173</SPAN><SPAN class="ft118">SOU 2004:14.</SPAN></P> <P class="p503 ft5">207</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339208x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft14">Näringsdepartementets syn på försöket<SPAN class="ft33">174</SPAN></P> <P class="p39 ft12">Företrädare för Näringsdepartementet tror inte att modellen lämpar sig i något annat län än på Gotland. Försöket fungerar på grund av det berörda länets särart. Departementet anser också att förutsättningarna för nuvarande avreglerade skogspolitik faller om inte en starkt regionaliserad modell, som distriktsorganisationen innebär, kan användas. Vidare anser departementet att SVO:s uppdragsverksamhet inte passar in i länsstyrelseorganisationen. De goda erfarenheterna från den skogliga verksamheten är, enligt Näringsdepartementet, inte tillräckliga för att en fortsättning av försöksverksamheten ska kunna motiveras.</P> <P class="p35 ft14">Skogsstyrelsens syn på försöket<SPAN class="ft33">175</SPAN></P> <P class="p66 ft1">Skogsstyrelsen framhöll att då den svenska skogspolitiken är nationellt sammanhållen var man inledningsvis negativt inställd till försöksverksamheten på Gotland. De problem man såg var bl.a. hur den s.k. sektorsprincipen skulle kunna hanteras på länsplanet, dvs. hur länsstyrelsens och Skogsvårdsstyrelsens dittillsvarande roller skulle förändras. En annan fråga var hur det regionala ansvaret skulle kunna utformas för att tillgodose kraven på en nationellt sammanhållen skogspolitik.</P> <P class="p56 ft18">Skogsstyrelsen konstaterade att försöket inledningsvis band mycket ledningsresurser och man ansåg också att ledningsfunktionen hade förändrats. Den nya enhetschefen ansvarar för en enhet som är sammansatt av flera olika ämnesområden. Detta ansåg Skogsstyrelsen skulle försvaga den operativa ledningen och Skogsstyrelsen menade att en separat skogsvårdsenhet bäst gagnar den skogliga verksamheten. Skogsstyrelsen har hela tiden sett som det mest angelägna att den operativa verksamheten, alltså främst arbetet ut emot skogsägarna, inte ska tappa i kvalitet. Denna ambition är så långt någorlunda uppfylld.</P> <P class="p737 ft18">Skogsstyrelsen ansåg vidare att det som har påverkat förutsättningarna för genomförandet är resursutvecklingen och resursfördelningen inom länsstyrelsen. Enligt Skogsstyrelsen, har försöket inneburit en ökad nettokostnadsbelastning på den skogliga verksamheten. Skogsstyrelsen anser inte att dessa ökade kostnader har motsvarats av några nämnvärda administrativa rationaliseringar.</P> <P class="p738 ft38"><SPAN class="ft36">174</SPAN><SPAN class="ft37">Avsnittet bygger på redovisningen i Länsstyrelseutredningens betänkande SOU 2004:14.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">175</SPAN><SPAN class="ft41">Avsnittet bygger på redovisningen i Länsstyrelseutredningens betänkande SOU 2004:14.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">208</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339209x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p109 ft15">Skogsstyrelsens sammantagna bedömning var att försöksverksamheten inte har givit några erfarenheter av något principiellt intresse när det gäller en förändrad regional organisation, vare sig i ett Gotlandsperspektiv eller – ännu mindre – i ett riksperspektiv.</P> <P class="p309 ft14">Statskontoret om försöket med vidgad länsförvaltning</P> <P class="p151 ft1">I december 2004 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera effekterna av försöket med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län.<SPAN class="ft33">176 </SPAN>Inom ramen för uppdraget ska Statskontoret analysera i vilken utsträckning uppfyllelsen av de politiska målen inom bl.a. det skogliga området har påverkats av försöksverksamheten. Vidare ska man studera hur SVO:s verksamhet har påverkats av försöket. Statskontoret ska, enligt regeringens beslut, även hålla sig informerad om Skogsutredningens arbete och beakta dess resultat. Utväderingen ska redovisas senast den 30 september 2005.</P> <P class="p371 ft1"><SPAN class="ft1">11.3.9</SPAN><SPAN class="ft106">Enmyndighet och sedan? exemplet Tullverket</SPAN></P> <P class="p80 ft1">Som redan har redovisats har flera statliga myndigheter genomgått omorganisationer som har inneburit att man har gått från en koncernmyndighetsstruktur till en vanligen regionindelad enmyndighetsstruktur. Det finns även exempel på myndigheter som har valt att frigöra sig än mer från en tidigare koncernmyndighetsstruktur. En myndighet som oftast nämns i de sammanhangen är Tullverket.</P> <P class="p178 ft1">Fram t.o.m. den 1 juli 1999 bestod Tullverket av Generaltullstyrelsen och ett antal regionala tullmyndigheter.<SPAN class="ft33">177 </SPAN>Dessa olika delar av Tullverket var, liksom förhållandena i SVO, självständiga myndigheter med Generaltullstyrelsen som chefsmyndighet. Vid halvårsskiftet 1999 omorganiserades Tullverket till en enmyndighet med ett huvudkontor och sex tullregioner. Omorganisationen var ett led i ett förändringsarbete som bl.a. innefattade en uppdelning i fråga om ledning av verksamheten i olika processer från den 1 mars 1999.</P> <P class="p176 ft1">Den 1 juni 2004 övergav Tullverket den regionala indelningen och införde i stället en organisation som enbart är baserad på</P> <P class="p739 ft38"><SPAN class="ft36">176</SPAN><SPAN class="ft70">Regeringsbeslut 31, </SPAN><NOBR>2004-12-09.</NOBR></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">177</SPAN><SPAN class="ft118">Ur prop. 2003/04:97.</SPAN></P> <P class="p422 ft5">209</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339210x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p136 ft15">processer. Processerna organiseras genom kompetenscenter och arbetssättet är uppdrags- och projektinriktat. Den geografiska (regionala) strukturen lämnades och antalet anställda minskade betydligt. Verksamheten vid huvudkontoret koncentrerades till ledning av processerna (styrning och uppföljning) och normering. Den operativa verksamheten leds från fyra kompetenscentra.</P> <P class="p137 ft1">11.3.10 Ansvarskommittén</P> <P class="p66 ft1">Ansvarskommittén har haft i uppdrag att identifiera, belysa och analysera de samhällsförändringar som inverkar på och skulle kunna föranleda förändringar av strukturen och uppgiftsfördelningen i relationen mellan staten, kommunerna och landstingen.<SPAN class="ft33">178 </SPAN>Resultatet av denna kommitténs första etapp har presenterats i ett delbetänkande.<SPAN class="ft33">179</SPAN></P> <P class="p40 ft1">Kommittén redovisade bl.a. ett antal viktiga förutsättningar för att klara det offentliga åtagandet i framtiden. I första hand är kommitténs uppdrag att diskutera <SPAN class="ft14">en tydligare ansvarsfördelning </SPAN>som en avgörande faktor för att utveckla de offentliga verksamheterna och göra dem mer överskådliga för medborgarna. Som en andra avgörande förutsättning diskuterar kommittén vikten av att motverka de problem som hänger samman med <SPAN class="ft14">den starka sektoriseringen </SPAN>inom den svenska samhällsorganisationen.</P> <P class="p57 ft12">I juni 2004 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv för Ansvarskommittén. Dessa direktiv bygger på de iakttagelser som komittén gjorde i delbetänkandet och stakar ut vägen för kommitténs andra etapp. I denna andra etapp ska kommittén analysera och bedöma om struktur och uppgiftsfördelning inom staten och mellan staten, landstingen och kommunerna behöver förändras. Vidare ska kommittén se över och analysera vissa centrala delar av den statliga styrningen av samhällsorganisationen.</P> <P class="p56 ft18">I uppdraget ingår även att lämna förslag på hur den statliga verksamheten på regional nivå ska utformas och att utarbeta principer för den centrala myndighetsstrukturen. Denna del av uppdraget inkluderar överväganden om hur samordningen av statliga myndigheters verksamhet på central nivå kan förbättras, t.ex. genom en sammanhållen styrning av verksamhet som berör flera myndigheter eller genom en organisatorisk samordning eller sammanläggning. Bakgrunden är bl.a. att samordningen på regional</P> <P class="p598 ft38"><SPAN class="ft36">178</SPAN><SPAN class="ft37">Dir. 2003:10 och dir. 2004:93.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">179</SPAN><SPAN class="ft41">SOU 2003:123.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">210</P> </DIV> <DIV id="page_211"> <P class="p444 ft1">nivå mellan de olika sektorerna och myndigheterna i bland uppfattas som bristfällig.</P> <P class="p740 ft12">Särskild uppmärksamhet ska riktas mot behovet av ett samlat och kraftfullt agerande från statens sida. I det sammanhanget anges länsstyrelsen ha en mycket viktig roll. Dess roll och förutsättningar som samordnare av den statliga verksamheten på regional nivå ska därför analyseras. Kommittén ska också bedöma vilka konsekvenser de statliga myndigheternas skilda regionala indelning och organisatoriska status på regional nivå har för samordning och för ett samlat statligt agerande. Ansvarskommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2007.</P> <P class="p741 ft5">211</P> </DIV> <DIV id="page_212"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339212x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p742 ft0"><SPAN class="ft0">12</SPAN><SPAN class="ft145">Landsbygdsutveckling och skogen</SPAN></P> <P class="p743 ft19">Sammanfattning</P> <P class="p402 ft1">Mina förslag</P> <P class="p403 ft1">De skogliga åtgärderna ges en mer framskjuten position i det kommande svenska <NOBR>LBU-programmet</NOBR> än i nu gällande program samt ges miljöinriktning.</P> <P class="p405 ft1">Normala produktionsåtgärder inom skogsbruket ska inte beviljas stöd i det kommande svenska <NOBR>LBU-programmet.</NOBR> Däremot bör kompetensutvecklingsinsatser med skoglig anknytning ingå liksom möjligheter att ge stöd till återbeskogning i områden som drabbas av naturkatastrofer. Vissa avtalsbaserade lösningar för skötselåtgärder bör beviljas stöd. Vidare bör små företag som ägnar sig åt vidareförädling av skogsprodukter eller att tillvarata skogens sociala värden kunna få stöd. De skogliga åtgärder som omfattas av nästa <NOBR>LBU-program</NOBR> bör ges miljöinriktning.</P> <P class="p744 ft1">Mina iakttagelser och ställningstaganden</P> <P class="p403 ft1">De areella näringarna kommer även under det närmaste halvseklet att utgöra grunden för utvecklingen på den svenska landsbygden. Skogsbruk och vidareförädling av skogsråvara blir därmed centralt för de insatser som görs på området. Samtidigt kommer det bli allt viktigare att även ta tillvara på andra värden som den svenska skogen bjuder.</P> <P class="p481 ft12">Min grundläggande inställning är att de skogliga åtgärderna bör ges en mer framskjuten plats än i nu gällande program och med en inriktning som liknar den i dagens program. Jag anser att tyngdpunkten bör läggas på miljöinriktade åtgärder, att</P> <P class="p693 ft5">212</P> </DIV> <DIV id="page_213"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339213x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p408 ft1">normala produktionsåtgärder inte ska omfattas av <NOBR>LBU-medel</NOBR> samt att satsningar på kompetensutveckling bör vara aktuella även under kommande programperiod. Jag anser dessutom att det måste finnas möjligheter för andra aktörer än SVO att finansiera sådan kompetensutveckling med <NOBR>LBU-medel.</NOBR></P> <P class="p381 ft16">Den möjlighet att ge stöd till skogliga åtgärder för att komma till rätta med följderna av en naturkatastrof som ges i förordningsförslaget bör tas till vara, bl.a. i samband med återplantering efter den storm som drabbade södra Sverige i januari 2005.</P> <P class="p700 ft18">Vidare vill jag, i likhet med Skogsstyrelsen, lyfta fram behovet av avtalsbaserade och <NOBR>LBU-finansierade</NOBR> lösningar för skötselåtgärder utöver pågående markanvändning i produktionsskogar.</P> <P class="p745 ft16">Jag anser också att det svenska <NOBR>LBU-programmet</NOBR> bör omfatta möjligheter för små företag som ägnar sig åt vidareförädling av skogsprodukter eller med inriktning på kommersiellt tillvaratagande av skogens sociala värden att erhålla stöd.</P> <P class="p746 ft1">Avslutningsvis vill jag erinra om att dessa ställningstaganden grundar sig på ett ännu inte beslutat förslag till <NOBR>EU-förordning</NOBR> och där finansieringsfrågorna på <NOBR>EU-nivå</NOBR> inte heller är utklarade.</P> <P class="p699 ft14">Utredningens underlag</P> <P class="p380 ft1">I utredningens underlag till detta kapitel beskrivs skogens roll för landsbygdsutvecklingen, liksom skogspolitikens former inom EU. Den svenska respektive EU:s landsbygdspolitik samt <NOBR>LBU-programmet</NOBR> beskrivs. Skogliga åtgärder i andra länders <NOBR>LBU-program</NOBR> sammanfattas och det pågående <NOBR>LBU-arbetet</NOBR> inför perioden <NOBR>2007-2013</NOBR> beskrivs översiktligt. Ett antal skogliga åtgärder som vore möjliga i ett svenskt <NOBR>LBU-program</NOBR> beskrivs närmare.</P> <P class="p174 ft19"><SPAN class="ft19">12.1</SPAN><SPAN class="ft141">Mina förslag</SPAN></P> <P class="p747 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">De skogliga åtgärderna ges en mer framskjuten position i det kommande svenska </SPAN><NOBR>LBU-programmet</NOBR> än i nu gällande program.</P> <P class="p142 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Normala produktionsåtgärder inom skogsbruket ska inte beviljas stöd i det kommande svenska </SPAN><NOBR>LBU-programmet.</NOBR></P> <P class="p142 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Insatser för kompetensutveckling med skoglig anknytning bör ingå i det kommande svenska </SPAN><NOBR>LBU-programmet.</NOBR></P> <P class="p748 ft5">213</P> </DIV> <DIV id="page_214"> <P class="p136 ft15"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft76">Avtalsbaserade lösningar för skötselåtgärder utöver pågående markanvändning i produktionsskogar bör kunna finansieras inom ramen för det kommande svenska </SPAN><NOBR>LBU-programmet.</NOBR></P> <P class="p167 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">I nästa </SPAN><NOBR>LBU-program</NOBR> bör det vara möjligt för små företag som ägnar sig åt vidareförädling av skogsprodukter eller att ta tillvara på skogens sociala värden att erhålla stöd.</P> <P class="p167 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">De skogliga åtgärderna i det kommande svenska </SPAN><NOBR>LBU-pro-</NOBR> grammet ges miljöinriktning.</P> <P class="p167 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">Det kommande svenska </SPAN><NOBR>LBU-programmet</NOBR> bör innefatta möjligheter att ge stöd till återbeskogning i områden som drabbas av naturkatastrofer.</P> <P class="p749 ft19"><SPAN class="ft19">12.2</SPAN><SPAN class="ft141">Mina iakttagelser och ställningstaganden</SPAN></P> <P class="p688 ft1">De areella näringarna kommer även under det närmaste halvseklet att utgöra grunden för utvecklingen på den svenska landsbygden. Skogsbruk och vidareförädling av skogsråvara blir därmed centralt för de insatser som görs på området. Samtidigt kommer det bli allt viktigare att även ta tillvara på andra värden som den svenska skogen bjuder.</P> <P class="p49 ft14">Ge skogen framskjuten plats</P> <P class="p138 ft1">När det gäller inriktningen på det kommande landsbygdsutvecklingsprogrammet är min grundläggande inställning att de skogliga åtgärderna bör ges en mer framskjuten plats än i nu gällande program. Detta ligger dels i linje med att dessa åtgärder ges ett större utrymme i förordningsförslaget, dels med att de kan förväntas ha en ökande betydelse för den svenska landsbygdens utveckling under den kommande programperioden. Jag är också positivt inställd till att de skogliga insatserna i det kommande programmet ges en inriktning som liknar den i dagens. Med detta avses att tyngdpunkten läggs på miljöinriktade åtgärder och att det som skulle kunna betecknas som normala produktionsåtgärder inte ska omfattas av <NOBR>LBU-medel.</NOBR> Satsningar på kompetensutveckling liknande kampanjen Grönare skog bör även vara aktuella under kommande programperiod. Jag anser dessutom att det måste finnas möjligheter för andra aktörer än SVO att finansiera sådana satsningar med <NOBR>LBU-medel.</NOBR></P> <P class="p750 ft5">214</P> </DIV> <DIV id="page_215"> <P class="p100 ft14">Stöd efter naturkatastrofer</P> <P class="p103 ft12">I januari 2005 drog en våldsam storm fram över de södra delarna av landet. Konsekvenserna för skogsbruket och för enskilda skogsägare är mycket omfattande. Även om min grundläggande hållning är att normala produktionsåtgärder inte ska stödjas, anser jag att de extraordinära förhållanden som har uppkommit i spåren av stormen starkt talar för att stöd till återbeskogning vid liknande naturkatastrofer måste kunna bli aktuellt inom ramen för nästa <NOBR>LBU-program.</NOBR> Den artikel i förordningsförslaget som medger stöd till skogliga åtgärder som vidtas för att komma till rätta med följderna av en naturkatastrof är en möjlighet som bör tas till vara.</P> <P class="p254 ft14">Gynna skogens sociala värden</P> <P class="p220 ft12">Vidare vill jag, i likhet med Skogsstyrelsen, lyfta fram behovet av avtalsbaserade och <NOBR>LBU-finansierade</NOBR> lösningar för skötselåtgärder utöver pågående markanvändning i produktionsskogar. Det gäller dels åtgärder som främjar utvecklingen av biologisk mångfald, dels sådana som gynnar tillvaratagandet av skogens sociala värden. Det kan exempelvis handla om skötsel med inriktning mot främjande av naturturism eller skötsel med alternativa metoder som inriktas mot exempelvis att gynna lövskog. En fördel med satsningar av detta slag är att de vanligen är mer arbetskraftsintensiva än traditionella metoder, vilket skulle kunna gynna sysselsättningen på landsbygden.</P> <P class="p176 ft1">Jag anser också att det svenska <NOBR>LBU-programmet</NOBR> bör omfatta möjligheter för små företag som ägnar sig åt vidareförädling av träråvara och andra skogsprodukter att erhålla stöd. Vidare bör småföretagande med inriktning på sådana skogligt anknutna tjänster som naturturism eller andra former av kommersiellt tillvaratagande av skogens sociala värden lyftas fram som en viktig resurs för landsbygdens utveckling.</P> <P class="p751 ft5">215</P> </DIV> <DIV id="page_216"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339216x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft14">Främja samordning mellan sektorer</P> <P class="p55 ft1">Jag vill även understryka betydelsen av att det nationella LBU- programmet utformas på ett sådant sätt att det främjar samverkan och samordning såväl mellan förordningsförslagets prioritetsområden som mellan olika sektorer. Vidare anser jag att programmet bör få en sådan utformning att det premierar genomarbetade initiativ som utformas i samverkan mellan både offentliga och privata, lokala och regionala aktörer.</P> <P class="p57 ft12">I arbetet med <NOBR>LBU-frågorna</NOBR> har jag samrått med Landsbygdskommitténs ordförande och sekretariat. Skogsutredningens sekretariat har också verkat för en samordning av de båda parallella utredningarnas arbete med landsbygdsutvecklingsfrågor.</P> <P class="p64 ft1">Avslutningsvis vill jag erinra om att dessa ställningstaganden grundar sig på ett ännu inte beslutat förslag till <NOBR>EU-förordning</NOBR> och där finansieringsfrågorna på <NOBR>EU-nivå</NOBR> inte heller är utklarade.</P> <P class="p160 ft19"><SPAN class="ft19">12.3</SPAN><SPAN class="ft141">Utredningens underlag</SPAN></P> <P class="p215 ft1"><SPAN class="ft1">12.3.1</SPAN><SPAN class="ft106">Skogsutredningen och landsbygdsutveckling</SPAN></P> <P class="p39 ft16">I Skogsutredningens direktiv berörs frågor om landsbygdsutveckling endast i förbigående.<SPAN class="ft34">180 </SPAN>Det konstateras att en viktig ambition bakom omläggningen av skogspolitiken 1993 var att mångfalden av brukningsmetoder skulle främjas, till gagn för landskapsbild, <SPAN class="ft54">landsbygdsutveckling </SPAN>och biologisk mångfald. Vidare framgår det att eventuella målkonflikter mellan skogspolitiken och andra politikområden ska belysas och att utredningen ska arbeta med ett vidare samhällsperspektiv. Utredningen ska bl.a. beakta riksdagens beslut från december 2001 om en regional utvecklingspolitik med väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner.<SPAN class="ft34">181 </SPAN>Skogspolitiken har av regeringen pekats ut som ett viktigt politikområde för uppfyllandet av den regionala utvecklingspolitikens mål.</P> <P class="p752 ft38"><SPAN class="ft36">180</SPAN><SPAN class="ft37">Dir. 2004:70.</SPAN></P> <P class="p94 ft42"><SPAN class="ft36">181</SPAN><SPAN class="ft41">Prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4.</SPAN></P> <P class="p141 ft5">216</P> </DIV> <DIV id="page_217"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339217x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p100 ft14">Samråd med Landsbygdskommittén</P> <P class="p101 ft1">Av Skogsutredningens direktiv framgår det också att utredaren ska samråda med den parlamentariska kommitté som tillsattes under våren 2004 med uppgift att ta fram en långsiktig strategi för landsbygdsutveckling (Landsbygdskommittén). Av kommitténs direktiv framgår att de areella näringarna fortfarande utgör viktiga basnäringar som bidrar till en livskraftig landsbygd.<SPAN class="ft33">182 </SPAN>Vidare slås det fast att specifika frågor som rör skogspolitikens tillämpning inte omfattas av uppdraget. I stället hänvisas till Skogsutredningen 2004. Landsbygdskommittén ska ”nära följa och samråda med den särskilda utredare som har i uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken (dir. 2004:70).”</P> <P class="p676 ft1">I oktober 2004 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv för Skogsutredningen 2004.<SPAN class="ft33">183 </SPAN>Tilläggsdirektiven innebär att utredningen ska redovisa den del av utredningsuppdraget som avser Skogsvårdsorganisationen i ett delbetänkande senast den 30 april 2005. Därutöver redovisade regeringen att Landsbygdskommittén ska lämna en delrapport den 30 april 2005 om den strategiska inriktningen av nästa miljö- och landsbygdsprogram. I den mån Skogsutredningen 2004 har överväganden eller förslag i denna del ska dessa, enligt tilläggsdirektiven, samordnas med Landsbygdskommittén.</P> <P class="p371 ft1"><SPAN class="ft1">12.3.2</SPAN><SPAN class="ft106">Skog och landsbygdsutveckling</SPAN></P> <P class="p103 ft12">Skogen är och har under lång tid varit såväl en livsmiljö som en utkomstkälla för människor som är bosatta på landsbygden. Skogsbruket och skogsindustrin skapar inte bara sysselsättning på landsbygden utan även förutsättningar för andra aktiviteter som i sin tur har en positiv inverkan på landsbygdens ekonomi.</P> <P class="p178 ft1">Historiskt har skogen varit en viktig grund för ett mångbruk där virkesuttag, jakt, skogsbete och kolning är exempel på betydelsefulla inslag. I dag ägs eller samägs ungefär hälften av den svenska skogsmarken av 354 000 små, enskilda skogsägare. Majoriteten av dessa försörjer sig huvudsakligen på andra inkomster än de från skogsbruket. Skogen används främst som ett komplement eller för att finansiera större utgifter.</P> <P class="p753 ft38"><SPAN class="ft36">182</SPAN><SPAN class="ft70">Dir. 2004:87.</SPAN></P> <P class="p77 ft42"><SPAN class="ft36">183</SPAN><SPAN class="ft118">Dir. 2004:139.</SPAN></P> <P class="p422 ft5">217</P> </DIV> <DIV id="page_218"> <P class="p0 ft14">Mångbruk mer betydelsefullt</P> <P class="p39 ft16">Den viktigaste skogliga intäktskällan är vanligen virkesproduktion även om mångbruk blir allt mer betydelsefullt för de enskilde markägarna, inte minst om han eller hon är landsbygdsbo och saknar andra intäkter än de som kan genereras på den egna fastigheten. Bioenergiutvinning, naturturism, jakt och fiske är exempel på verksamheter som kommer att vara viktiga byggstenar i de närmaste decenniernas utveckling av den svenska landsbygden.</P> <P class="p65 ft1">Skogens roll i landsbygdens ekonomi har sedan länge varit betydligt större i Sverige än på kontinenten. Skogsbrukets betydelse i den regionala ekonomin är också generellt sett större i glesbygdsregioner än i andra regioner. Sysselsättningen inom skogsbruket har emellertid minskat dramatiskt under de senaste trettio åren. Den tekniska utvecklingen med tillhörande mekanisering av skogsbruket har bidragit till detta. Även de enskilda skogsägarnas verksamhet på egen mark har minskat på grund av detta. Entreprenörer utför exempelvis avverkning och terrängtransport i mer än 80 % av fallen.</P> <P class="p57 ft15">Den skogliga primärproduktionen har således stor betydelse för landsbygdens ekonomi. Detsamma gäller kund- och leverantörsledet. Snickerier, förpackningsindustri och byggindustrin liksom företag inom bl.a. transport- och kemikaliesektorerna som verkar på landsbygden är dessutom ofta beroende av skogsnäringen. Skogsbruket behöver dessutom tillgång till olika typer av service som exempelvis drivmedelsförsäljning och livsmedelshandel.</P> <P class="p137 ft14">Skogsföretag ortens viktigaste arbetsgivare</P> <P class="p39 ft16">Skogsindustrin verkar ofta på mindre orter medan primärproduktionen vanligen är förlagd till själva landsbygden. Hela det skogsindustriella klustret (inklusive kundföretagen och leverantörsledet) sysselsätter cirka 185 000 personer eller 26 % av samtliga industrianställda. Arbetstillfällena är spridda över landet och på många orter är företaget den viktigaste privata arbetsgivaren. Liksom skogsbruket har skogsindustrin genomgått en omfattande strukturomvandling. Trots produktionsökningar har bl.a. ökad konkurrens och produktivitetsförbättringar bidragit till denna utveckling. Antalet sysselsatta inom trävaru- och massa/pappersindustrin minskade mellan åren 1995 och 2000 från 92 000 till 80 000. Oaktat strukturomvandlingen så omfattar skogsindustrin</P> <P class="p705 ft5">218</P> </DIV> <DIV id="page_219"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339219x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">fortfarande både små företag med lokal inriktning och multinationella koncerner.</P> <P class="p158 ft1">Landsbygdsföretagare som utvecklar sina företag med vidareförädling av skogsprodukter bidrar till att skapa sysselsättning på landsbygden. För skogsbrukarna innebär detta att man får avsättning för sin råvara lokalt till konkurrenskraftiga priser. Transportkostnadernas höga andel av råvarupriset bidrar till att det borde finnas utrymme för småskalig förädling av små volymer. För detta talar bl.a. att antalet små mobila sågar och gårdssågar har ökat under senare år.</P> <P class="p369 ft1"><SPAN class="ft1">12.3.3</SPAN><SPAN class="ft106">EU och skogspolitik</SPAN></P> <P class="p101 ft1">I gällande <NOBR>EG-fördrag</NOBR> finns det inget utrymme för att inrätta en gemensam skogspolitik inom EU. Det samarbete som finns utgår från EU:s skogsstrategi från 1998 som betonar subsidiaritetsprincipen. I meddelande från Kommissionen till Rådet och Europaparlamentet framhålls att politiken för landsbygdsutveckling har varit det viktigaste verktyget för att genomföra EU:s skogsbruksstrategi. EU:s ekonomiska stöd till skogsbruksåtgärder i samband med landsbygdsutveckling uppgår till 4,8 miljarder euro för perioden 2000 2006 (nästan 10 % av budgeten för landsbygdsutveckling).<SPAN class="ft33">184</SPAN></P> <P class="p218 ft12">Skogsstrategin är för närvarande under omarbetning. Frågan om ökade inslag av gemensam politik aktualiserades dock under förhandlingarna om det nya fördraget, men inga ändringar gjordes. Trots detta berör flera aktuella <NOBR>EU-förslag</NOBR> skogspolitiken. Kommissionens förslag till ny förordning för landsbygdsutveckling för perioden <NOBR>2007–2013,</NOBR> som behandlas i detta kapitel, innehåller exempelvis en mängd åtgärder med skoglig inriktning.</P> <P class="p131 ft15">I budgetpropositionen för 2005 framhåller regeringen att det är viktigt att väl hävda svenska intressen inom det skogspolitiska området, eftersom skogen har stor betydelse för landet. Utvecklingen måste, enligt regeringen, följas noga mot bakgrund av att flera stora skogsländer blev medlemmar i unionen under år 2004.</P> <P class="p754 ft42"><SPAN class="ft44">184 </SPAN>KOM(2005) 84 (slutlig), <NOBR>2005-03-10.</NOBR></P> <P class="p422 ft5">219</P> </DIV> <DIV id="page_220"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339220x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p94 ft1"><SPAN class="ft1">12.3.4</SPAN><SPAN class="ft106">EU:s nuvarande miljö- och landsbygdsprogram</SPAN></P> <P class="p55 ft1">EU:s nuvarande miljö- och landsbygdsprogram är en del av EU:s jordbrukspolitik. Huvuddragen i EU:s jordbrukspolitik formades av länder med brist på skogsprodukter. Stöd till skog användes för att minska jordbrukets överskottsproduktion och att minska behovet av import av skogsprodukter. Vid Sveriges inträde i EU var så väl virkesförråd/person som skogsmark/person 20 gånger större i Sverige än i övriga EU.</P> <P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">12.3.5</SPAN><SPAN class="ft106">Svensk landsbygdspolitik</SPAN></P> <P class="p66 ft1">Den svenska landsbygdspolitiken omfattar verksamhet för en hållbar utveckling av landsbygden. Målet för politikområdet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Politikområdet innehåller en mängd olika verktyg där de flesta är riktade till lantbruksföretag men också till andra företag på landsbygden.<SPAN class="ft33">185</SPAN></P> <P class="p40 ft1">Genom <NOBR>EU-medlemskapet</NOBR> kom Sverige att omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken och sedermera även av det miljö- och landsbygdsprogram som tillkom i samband med att den gemensamma jordbrukspolitiken reformerades. Det nationella miljö- och landsbygdsprogrammet omfattar ekonomiska stöd och ersättningar som ska bidra till en hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Programmet är en av grundpelarna i den svenska landsbygdspolitiken.</P> <P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">12.3.6</SPAN><SPAN class="ft106">Det svenska </SPAN><NOBR>LBU-programmet</NOBR></P> <P class="p55 ft1">I september 2000 godkände Kommissionen Sveriges förslag till miljö- och landsbygdsprogram <NOBR>(LBU-program).</NOBR> Programmet är inriktat mot att bidra till målet för landsbygdspolitiken, nämligen en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden.</P> <P class="p56 ft15">Det nuvarande svenska <NOBR>LBU-programmet</NOBR> gäller för perioden 2000 2006. och omfattar ekonomiskt stöd till lantbruket som ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden.<SPAN class="ft43">186 </SPAN>Samtliga stöd i <NOBR>LBU-programmet</NOBR></P> <P class="p755 ft38"><SPAN class="ft36">185</SPAN><SPAN class="ft37">Prop. 2004/05:1, utgiftsområde 23, s. 93.</SPAN></P> <P class="p167 ft42"><SPAN class="ft36">186</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringens förordning (2000:577) om stöd till miljön och landsbygden samt föreskrifter från Jordbruksverket reglerar det svenska </SPAN><NOBR>LBU-programmet.</NOBR></P> <P class="p149 ft5">220</P> </DIV> <DIV id="page_221"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339221x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">finansieras av både Sverige och EU. Sverige har under programperioden tilldelats en genomsnittlig summa <NOBR>EU-medel</NOBR> på 149 miljoner euro per år (ca 1,3 miljarder kronor).</P> <P class="p108 ft1">Flera olika stödåtgärder ingår i programmet. De åtgärder med skoglig koppling som har administrerats av Skogsstyrelsen redovisas i tabell 12.1.</P> <P class="p756 ft3">Tabell 12.1 Skogliga åtgärder i det svenska <NOBR>LBU-programmet</NOBR> åren 2000- 2006</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p27 ft94">Förklaring</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td146"><SPAN class="p757 ft82">Omfattning (tkr)</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p758 ft87">Andel av det svenska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td148"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td149"><SPAN class="p9 ft96"><NOBR>LBU-stödet</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td145"><SPAN class="p27 ft42">Kompetensutvecklingsåtgärder som bidrar till</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td146"><SPAN class="p556 ft3">90 523</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td122"><SPAN class="p759 ft88">0,55 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td145"><SPAN class="p27 ft42">att miljömässiga och ekonomiskt långsiktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td146"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td122"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p27 ft42">hållbara produktionsmetoder används inom</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td146"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td145"><SPAN class="p27 ft3">skogsbruket</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td146"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td122"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td145"><SPAN class="p27 ft42"><NOBR>NOKÅS-bidrag,</NOBR> biotopskydd och naturvårds-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td146"><SPAN class="p556 ft3">54 910</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td122"><SPAN class="p759 ft88">0,33 %</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td147"><SPAN class="p27 ft3">avtal, ädellövskogsbidrag</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td148"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td149"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p184 ft3">Källa: Skogsstyrelsen</P> <P class="p311 ft14">Grönare skog</P> <P class="p106 ft12">SVO:s utbildningsprogram Grönare skog tog sin utgångspunkt i det utvidgade sektorsansvaret för att nå de miljökvalitetsmål som följde med 1993 års skogspolitik. Grönare skog pågick under åren <NOBR>1999–2001.</NOBR> Under 2002 genomfördes en fördjupningskampanj som i första hand riktades till tidigare deltagare.</P> <P class="p108 ft1">Syftet med Grönare skog var att lyfta fram landskapsperspektivet genom kunskapsförmedling och praktiska fältexempel samt att tydliggöra visionen om ett skogslandskap där både miljö- och produktionsmål är tillgodosedda. Tanken var att man därigenom skulle nå ett målinriktat och långsiktigt skogsbruk både när det gäller produktionsförutsättningar och miljövärden på bestånds- och fastighetsnivå.</P> <P class="p760 ft5">221</P> </DIV> <DIV id="page_222"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339222x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p180 ft1">Den primära målgruppen för kampanjen var de privata skogsägarna och anställda inom skogsnäringen (cirka 350 000 personer). Även allmänheten sågs som en målgrupp liksom den internationella skogssektorn.</P> <P class="p49 ft1">Halvtidsutvärdering av de svenska skogliga insatserna</P> <P class="p39 ft16">Hösten 2003 presenterades den svenska halvtidsutvärderingen av nu gällande <NOBR>LBU-program.<SPAN class="ft34">187</SPAN></NOBR><SPAN class="ft34"> </SPAN>Det konstaterades att Grönare skogs informationsaktiviteter hade nått knappt 350 000 personer. Det visade sig även att deltagarna i Grönare skog avsåg att genomföra mer omfattande aktiviteter jämfört med <NOBR>icke-deltagare</NOBR> när det gäller t.ex. röjning och plantering. Det fanns också en större vilja hos deltagarna i Grönare skog att skaffa en skogsbruksplan.</P> <P class="p65 ft1">Halvtidsutvärderingen konstaterade att det operativa målet 100 000 deltagare från den primära verksamheten över en treårsperiod <NOBR>(2000–2002)</NOBR> inte hade uppfyllts. Samtidigt konstaterade halvtidsutvärderingen att Skogsstyrelsen ansåg att delmålens ambitionsnivå hade varit mycket hög.</P> <P class="p44 ft16">Grönare Skog bedömdes sannolikt ha bidragit till att uppfylla målet att höja kompetensnivån hos personer verksamma inom jord- och skogsbruket. Halvtidsutvärderingen ansåg att de mer omfattande skogliga aktiviteterna talade för detta liksom den större andelen skogsbruksplaner bland de som hade deltagit i kompetensutveckling jämfört med andra verksamma inom sektorn.</P> <P class="p40 ft1">Halvtidsutvärderingens slutsats blev att insatserna för kompetensutveckling på det skogliga området hade bidragit till att miljövänliga arbetsmetoder används i större utsträckning i skogsbruket. Man ansåg det därför som mycket att viktigt insatserna kan genomföras även fortsättningsvis i syfte att förstärka denna utveckling. Mot bakgrund av detta föreslogs i utvärderingen att 15 miljoner kronor per år skulle avsättas för detta ändamål från och med år 2004.</P> <P class="p761 ft42"><SPAN class="ft44">187 </SPAN>SOU:2003:105 Ett levande kulturlandskap en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet.</P> <P class="p149 ft5">222</P> </DIV> <DIV id="page_223"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339223x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft1">12.3.7</SPAN><SPAN class="ft106">Skogliga åtgärder i andra </SPAN><NOBR>EU-länders</NOBR> <NOBR>LBU-program<SPAN class="ft33">188</SPAN></NOBR></P> <P class="p101 ft1">Totalt har 4,8 miljarder Euro avsatts för skogliga åtgärder i EU 15 inom ramen för garantifondens budget för perioden 2000 2006. Av <NOBR>EU-Kommissionens</NOBR> sammanställning över medlemsländernas budgetar för användning av garantifondens medel för skogsåtgärder i respektive land under perioden 2000 2006 framgår att andelen i genomsnitt var 9,7 %. Spanien och Portugal med 19,3 respektive 17,5 % var de länder med högst andel stöd till skogliga åtgärder. Stora skogsländer som Österrike och Finland hade en andel på 2,6 %. Sveriges andel var 0,3 %. En stor del av stöden i de andra länderna går till miljöåtgärder, skyddsskogar och rekreationsskogar.</P> <P class="p218 ft15">I sammanställningen ges även en närmare beskrivning av vilka skogliga åtgärder som medlemsstaterna hittills har finansierat inom ramen för sina nationella <NOBR>LBU-program.</NOBR> Av beskrivningen framgår att de skogliga åtgärderna i <NOBR>LBU-programmen</NOBR> främst har omfattat</P> <P class="p762 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">investeringar i syfte att förbättra skogars multifunktionella roll (artikel 30),</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">återbeskogning av jordbruksmark (artikel 31),</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">förbättring av skogars skyddsvärden (artikel 32) och</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">utbildning av skogsägare (artikel 9).</SPAN></P> <P class="p145 ft1">Investeringar i syfte att förbättra skogars multifunktionella roll</P> <P class="p80 ft1">Under denna rubrik har medlemsstaterna bl.a. satsat på kvalitetshöjande skogsvårdsåtgärder, investeringar i syfte att höja skogars ekologiska värden, uppbyggnad av organisationer för skogsägare, skydd mot skogsbränder samt återställande av skogsproduktionspotential som har förstörts av naturkatastrofer (exv. skogsbränder).</P> <P class="p143 ft1">Återbeskogning av jordbruksmark</P> <P class="p80 ft1">Åtgärder inom ramen för denna artikel har finansierats i tretton av EU:s dåvarande femton medlemsstater. Endast Sverige och Finland har avstått från att utnyttja denna möjlighet.</P> <P class="p763 ft42"><SPAN class="ft44">188 </SPAN>Avsnittet bygger på KOM(2005) 84 (slutlig), <NOBR>2005-03-10.</NOBR></P> <P class="p422 ft5">223</P> </DIV> <DIV id="page_224"> <P class="p0 ft1">Förbättring av skogars skyddsvärden</P> <P class="p55 ft1">Denna artikel har i syfte att upprätthålla och förbättra den ekologiska stabiliteten hos skogar som har särskild skyddande eller ekologisk betydelse av allmänt intresse och där kostnaderna för dessa åtgärder överstiger inkomsterna för skogsbruket.</P> <P class="p40 ft1">Endast några av medlemsstaterna har valt att utnyttja möjligheterna att finansiera åtgärder inom ramen för denna artikel. Sverige tillhör inte denna grupp. I Österrike har skydd av vissa skogstyper prioriterats. I vissa tyska förbundsstater har man satsat på skogar som skyddar mot laviner och på avtalsbaserad ekologisk skötsel av skog i känsliga områden exv. Natura <NOBR>2000-områden.</NOBR> På Irland ges stöd för att skydda och förbättra det som betecknas <SPAN class="ft14">native woodlands.</SPAN></P> <P class="p56 ft18">Förklaringarna till det förhållandevis låga utnyttjandet anges bl.a. vara bristande erfarenheter i många medlemsstater av att upprätta avtal mellan förvaltning och skogsägare samt betungande byråkrati.</P> <P class="p41 ft1">Utbildning av skogsägare</P> <P class="p55 ft1">Under denna artikel kan stöd ges till olika former av utbildning av jordbrukare och skogsägare. Det handlar bl.a. om att öka dessa kategoriers skogsskötselkunskaper i syfte att öka skogars ekonomiska, ekologiska eller sociala värden.</P> <P class="p40 ft1">Sverige, Danmark, Finland, Irland Portugal och Österrike har finansierat flera aktiviteter inom ramen för denna artikel. Samtidigt anger Kommissionen i sin rapport att flera aktiviteter genomförs inom ramen för insatser som täcker både jord- och skogsbruk. Detta försvårar en särredovisning av kvantitativa data som enbart gäller skogligt inriktade insatser.</P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">12.3.8</SPAN><SPAN class="ft106">Landsbygdsutveckling i Finland</SPAN></P> <P class="p138 ft15">Finland och Sverige delar i mångt och mycket samma naturgeografiska förutsättningar avseende klimat, vegetationstyper och geologi. Finland är dessutom det enda <NOBR>EU-land</NOBR> som kan jämföras med Sverige när det gäller de speciella problem som låg befolkningstäthet innebär för landsbygdsutveckling. I både Finland och Sverige klassas hela 95 % av ytan som landsbygd. I Sverige bor närmare 40 % befolkningen i gles- och landsbygd. Motsvarande siffra för Finland är drygt 60 %. De areella näringarna är fort-</P> <P class="p496 ft5">224</P> </DIV> <DIV id="page_225"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339225x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">farande en viktig aktör på landsbygden i Finland och står för en stor del av sysselsättningen i dessa områden.</P> <P class="p108 ft1">Den finländska landsbygdspolitiken fokuserar på utveckling av mångsidiga landsbygdsnäringar och landsbygdssamhällen. Syftet är att bromsa utflyttningen och att göra landsbygden attraktivare som boendemiljö.</P> <P class="p108 ft1">Landsbygdspolitiken i Finland kan delas upp på följande fem verksamhetslinjer:</P> <P class="p129 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Förnyelse av landsbygdsnäringarna</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Utveckling av kompetensområden och personresurser</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Förstärkande av det existerande servicenätets funktioner</SPAN></P> <P class="p88 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Utveckling av boendemiljöns kvalitet och infrastruktur</SPAN></P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Hållbart utnyttjande av förnybara naturtillgångar.</SPAN></P> <P class="p764 ft1">I Finland är landsbygdspolitiken en egen del av politiken som grundar sig på <NOBR>jordbruks-,</NOBR> skogs- och regionalpolitiken. Även <NOBR>utbildnings-,</NOBR> arbetsmarknads- och miljöpolitiken har inverkan på landsbygdspolitiken. Landsbygdspolitiken präglas av en helhetssyn där jordbruket är en verksamhet bland många andra verksamheter på landsbygden.</P> <P class="p590 ft1">Politikområdet hanteras, i motsats till i många andra länder, horisontellt mellan flera ministerier i en särskild samarbetsgrupp. Syftet med denna modell är att behålla helhetsgreppet och att alla därigenom känner ansvar för det övergripande resultatet. Den ”breda” landsbygdspolitiken kompletteras med den ”snäva” politiken som innefattar olika direkta instrument för landsbygdsutveckling. De mest centrala är programmen för Mål 1, 2 och 3, motsvarande miljö- och landsbygdsprogrammet samt Leader+.</P> <P class="p297 ft1">En viktig faktor för landsbygdsutvecklingen i Finland är den s.k. byarörelsen. Utvecklingsarbetet har i stor utsträckning byggt på ett underifrånperspektiv hämtat från byarörelsen och där en småskalig företagsstruktur har varit en vägledande princip.</P> <P class="p158 ft15">Det finländska landsbygdsutvecklingsprogrammet för perioden 2000 2006 är mer än dubbelt så stort som det svenska uttryckt i monetära termer.<SPAN class="ft43">189 </SPAN>Till skillnad från i Sverige har man i Finland valt att prioritera s.k. <NOBR>LFA-stöd</NOBR> för att förhindra avfolkning av landsbygdsområdena. Man ser detta även som en möjlighet att öka förutsättningarna för entreprenörskap och för en breddning av</P> <P class="p765 ft38"><SPAN class="ft44">189 </SPAN>Kostnaden för det finska programmet uppgår till 6 miljarder euro varav drygt 40 % kommer från EU (garantifonden). Den finansiella ramen för det svenska programmet är 2,8 miljarder euro (45 % från EU).</P> <P class="p422 ft5">225</P> </DIV> <DIV id="page_226"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339226x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">lantbrukföretagens ekonomiska bas. Trots likheter med avseende på gleshet och naturgeografiska förutsättningarna har Sverige och Finland således valt mycket olika utformningar på sina respektive <NOBR>LBU-program.</NOBR></P> <P class="p226 ft1"><SPAN class="ft1">12.3.9</SPAN><SPAN class="ft106">EU:s nya jordbrukspolitik</SPAN></P> <P class="p55 ft1">Sommaren 2003 enades EU:s jordbruksministrar om en ny gemensam jordbrukspolitik för unionen. Den reformerade jordbrukspolitiken innebär bl.a. att det successivt kommer att flyttas resurser över från direktstöd till olika typer av miljö- och landsbygdsåtgärder.</P> <P class="p49 ft1">12.3.10 Rådsförordning för landsbygdens utveckling</P> <P class="p66 ft1">Vid jordbruksministerrådets möte i juli 2004 presenterade Kommissionen ett förslag till en ny rådsförordning om stöd till landsbygdsutveckling från den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för perioden 2007 2013. Tidigast i juni 2005 kan ett beslut om förordningen väntas. Frågan om finansiering av fonden avgörs i förhandlingarna om EU:s nästa finansiella perspektiv för perioden 2007 2013. Enligt uppgift från Jordbruksdepartementet är det osäkert när dessa förhandlingar kan komma att avslutas. I samband med beslutet om en ny rådsförordning om landsbygdsutveckling avser Kommissionen även att presentera ett förslag till gemensamma strategiska riktlinjer för landsbygdsutveckling under den kommande programperioden. Dessa riktlinjer kommer att bygga på de prioriteringar som har angivits i rådsförordningen.<SPAN class="ft33">190</SPAN></P> <P class="p766 ft1">Jordbruksdepartementet har gjort bedömningen att det svenska relativa återflödet till följd av EU:s utvidgning kommer att minska kraftigt under programperioden 2007 2013. Detta innebär att Sverige förväntas bli nettobetalare inom området miljö- och landsbygdsutveckling.<SPAN class="ft33">191</SPAN></P> <P class="p64 ft17">Enligt förordningsförslaget ska Kommissionen utarbeta en EU- strategi för landsbygdsutveckling som vilar på följande tre prioritetsområden:</P> <P class="p767 ft38"><SPAN class="ft36">190</SPAN><SPAN class="ft37">Beslut om strategin ska fattas senast tre månader efter att förordningen har publicerats.</SPAN></P> <P class="p167 ft49"><SPAN class="ft36">191</SPAN><SPAN class="ft41">Regeringskansliet, </SPAN>Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007 2013<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">Fakta-PM</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> 2004/05:34.</SPAN></P> <P class="p149 ft5">226</P> </DIV> <DIV id="page_227"> <P class="p462 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft146">Prioritetsområde 1: </SPAN>Förbättrad konkurrenskraft i jord- och skogsbrukssektorerna</P> <P class="p77 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft147">Prioritetsområde 2: </SPAN>Markförvaltning och miljö</P> <P class="p462 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft147">Prioritetsområde 3: </SPAN>Allmän landsbygdsutveckling och livskvalitet.</P> <P class="p764 ft1">Utifrån den gemensamma <NOBR>EU-strategin</NOBR> ska en nationell strategi utarbetas som klargör förhållandet mellan nationella program och EU:s övergripande målsättningar.</P> <P class="p108 ft1">En av nyheterna i förslaget till förordning är att skogen ges en mer framträdande roll i målsättningarna. Inom området konkurrenskraft likställs dessutom skogssektorn med jordbrukssektorn.</P> <P class="p145 ft1">12.3.11 <NOBR>LBU-arbetet</NOBR> inför perioden 2007 2013</P> <P class="p80 ft1">Regeringen remitterade Kommissionens förslag till ny rådsförordning till cirka 60 svenska instanser under augusti och september 2004 (se referat av remissvaren nedan).</P> <P class="p145 ft1">Landsbygdskommittén</P> <P class="p146 ft1">Våren 2004 tillsatte regeringen den redan nämnda Landsbygdskommittén som har till uppgift att ta fram en strategi för svensk landsbygdsutveckling. Kommitténs arbete inleddes emellertid först i slutet av 2004. Kommittén ska redovisa de delar av uppdraget som gäller riktlinjer för miljö- och landsbygdsprogrammet i en delrapport senast den 30 april 2005. Landsbygdskommitténs överväganden och förslag vad gäller en långsiktig strategi för hållbar landsbygdsutveckling ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 30 november 2006.</P> <P class="p768 ft5">227</P> </DIV> <DIV id="page_228"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339228x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">Nationellt <NOBR>LBU-program</NOBR></P> <P class="p39 ft1">Regeringen har för avsikt att redovisa sin syn på riktlinjer för ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007 2013 i en skrivelse till riksdagen efter att kommitténs delbetänkande har remissbehandlats. Ett förslag till nationell strategi för inriktningen av programmet beräknas kunna lämnas till Kommissionen under första halvåret 2006 och därefter ett fullständigt förslag till landsbygdsprogram. Detta beräknas kunna slutförhandlas och fastställas av regeringen före utgången av 2006. Programmet ligger sedan till grund för ett nationellt regelverk på området.</P> <P class="p35 ft1">Jordbruksverkets uppdrag</P> <P class="p39 ft15">Hösten 2004 fick Jordbruksverket i uppdrag att se över de tekniska och administrativa konsekvenserna av förslaget till landsbygdsförordning.<SPAN class="ft43">192 </SPAN>Huvuddelen av uppdraget ska redovisas senast den sista april 2005. Uppdraget består av ett antal delprojekt. Ett av dessa gäller integrering av skogsbruksåtgärder i det kommande <NOBR>LBU-programmet.</NOBR> Delprojektets kärna är att analysera och redovisa operativa och administrativa konsekvenser av att integrera skogsbruksåtgärder i ett kommande landsbygdsprogram.</P> <P class="p149 ft1">Jordbruksdepartementets omvärldsanalys</P> <P class="p66 ft1">Under december 2004 och januari 2005 har Jordbruksdepartementet genomfört en omvärldsanalys där representanter från Regeringskansliet, myndigheter m.fl. gavs möjlighet att beskriva hur landsbygden skulle kunna tänkas se ut om 20 år. Omvärldsanalysen består av två delar. Det är dels en deskriptiv omvärldsbevakning som behandlar nuläge och utveckling på svensk landsbygd, dels en framtidsanalys bestående av ett antal scenarier där hot och möjligheter beskrivs. Nulägesanalysen utarbetas av Jordbruksdepartementet medan framtidsanalysen har tagits fram av konsultföretaget Eurofutures.<SPAN class="ft33">193 </SPAN>Avsikten är att den sammanvägda analysen ska vara en del av underlaget för arbetet med att ta fram det nationella <NOBR>LBU-programmet.</NOBR></P> <P class="p769 ft101"><SPAN class="ft36">192</SPAN><SPAN class="ft37">Jordbruksdepartementet, </SPAN>Uppdrag och underlag inför utarbetandet av ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007 2013, <SPAN class="ft38">regeringsbeslut 4, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">2004-10-28.</SPAN></NOBR></P> <P class="p94 ft49"><SPAN class="ft36">193</SPAN><SPAN class="ft41">Eurofutures, </SPAN>Landsbygden år 2020 fyra framtidsbilder<SPAN class="ft42">, februari 2005.</SPAN></P> <P class="p54 ft5">228</P> </DIV> <DIV id="page_229"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339229x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p770 ft1">12.3.12 Sveriges ståndpunkt i <NOBR>LBU-processen</NOBR> med fokus på de skogliga åtgärderna<SPAN class="ft33">194</SPAN></P> <P class="p146 ft1">Sverige har ställt sig positivt till ett ökat relativt fokus på LBU inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken men vill samtidigt åstadkomma ett förenklat, tydligare och mer lättöverskådligt regelverk för EU:s landsbygdspolitik. Inriktningen ska vara att de insatser som finansieras gemensamt ska ha ett tydligt gemenskapsmervärde. Har de inte det bör de, enligt svensk uppfattning, finansieras nationellt.</P> <P class="p178 ft1">Sverige anser att införandet av strategier är bra. Dessa bidrar till att skifta fokus från detaljer kring de enskilda åtgärderna till gemensamma målsättningar för landsbygdspolitiken. Även uppdelningen på tre prioritetsområden anser Sverige vara rimlig även om antalet åtgärder kan ifrågasättas.</P> <P class="p131 ft1">Sverige är emot renodlade stöd för ekonomiska förbättringar i skogssektorn så som framgår av rubriksättningen till prioritetsområde 1. Detsamma gäller de likställda möjligheterna till ersättningar till skogssom till jordbrukssektorn inom förädlingsstödet. Åtgärden anses kunna bli konkurrenssnedvridande. Vidare betonar Sverige att <NOBR>EG-fördraget</NOBR> ger utrymme för en gemensam jordbrukspolitik, inte för en gemensam skogspolitik.</P> <P class="p143 ft14">Sverige stöder flexibla miljöstöd</P> <P class="p146 ft1">När det gäller prioritetsområde 2 så stöder Sverige en ökad flexibilitet i tillämpningen av miljöstöden. Däremot ifrågasätter man införandet av åtgärden ”agroforestry systems”. Behovet av åtgärden anses inte vara klart motiverad. Sverige ifrågasätter även införande av Natura <NOBR>2000-ersättning</NOBR> för skogsmark.</P> <P class="p302 ft1">Beträffande åtgärderna under prioritetsområde 3 så ger Sverige sitt stöd till åtgärden ”affärsskapande och utveckling” och den föreslagna begränsning som innebär stöd enbart till mikroföretag. Man framhåller att diversifiering av landsbygdens ekonomi är viktigt för landsbygdens utveckling och tillämpad på rätt sätt kan åtgärden bidra till denna utveckling. Samtidigt framhåller man vikten av att långsiktigt stödberoende undviks.</P> <P class="p590 ft1">När det gäller fördelningskriterierna så menar Sverige att historisk tilldelning, och då särskilt effektiviteten i administrationen</P> <P class="p110 ft38"><SPAN class="ft44">194 </SPAN>Avsnittet bygger på en ministerrådspromemoria från Jordbruksdepartementet daterad</P> <P class="p100 ft42"><NOBR>2004-11-11.</NOBR></P> <P class="p422 ft5">229</P> </DIV> <DIV id="page_230"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339230x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p167 ft1">under nuvarande programperiod, ska ligga till grund för nuvarande fördelning.</P> <P class="p771 ft1">12.3.13 Remissynpunkter på det nya förslaget till rådsförordning<SPAN class="ft33">195</SPAN></P> <P class="p39 ft12">Många av remissinstanserna ifrågasatte behovet av ökade ambitioner för konkurrenskraft på skogsområdet. Gränsdragningen mellan landsbygdsutveckling, miljö och vanliga produktionsrutiner framhölls som viktig. Den sistnämnda kategorin åtgärder bör, enligt remissinstanserna, inte stödjas. Även de nya skogsåtgärder som förekommer under prioritetsområde 2 mötte kritik från remissinstanserna. Den övervägande delen av kommentarerna gick ut på att ta bort eller begränsa dessa åtgärder.</P> <P class="p57 ft16">Jordbruksverket konstaterade att Kommissionens förslag skulle innebära att skogsbruket kan stödjas på ett mer omfattande sätt än tidigare. Verket ansåg att stöd till skogsbruket generellt bör begränsas till åtgärder som ligger nära landsbygdsutveckling och som kan avse förädling av skogsråvara i småskaliga företag samt rådgivning för bättre miljömedvetande i skogsbruket. Även allmänhetens tillgänglighet till värdefulla skogshabitat bör kunna stödjas. Vidare ansåg Jordbruksverket att om mer omfattande insatser inom skogsbruket tillåts inom LBU kan konkurrensförhållandena inom det europeiska skogsbruket komma att rubbas.</P> <P class="p139 ft14">Svensk skogspolitik avvisar produktionsstöd</P> <P class="p66 ft1">I sitt remissvar konstaterade Skogsstyrelsen att trots att den politiska markeringen av vikten av skogliga åtgärder är mycket tydligare än i föregående program så innebär detta program i stort sett samma möjligheter som tidigare.<SPAN class="ft33">196 </SPAN>Skogsstyrelsen illustrerade vidden av tillämpningsmöjligheter genom att i anslutning till respektive artikel i förslaget till förordning upprätta en bruttolista över skogliga åtgärder som skulle kunna ingå i ett svenskt LBU- program (se vidare nedan).</P> <P class="p414 ft38"><SPAN class="ft36">195</SPAN><SPAN class="ft37">Avsnittet bygger på redovisningen av remissinstansernas synpunkter i Regeringskansliet,</SPAN></P> <P class="p167 ft104">Europeiska kommissionens förslag till landsbygdsförordning för perioden 2007 2013<SPAN class="ft40">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">Fakta-PM</SPAN></NOBR><SPAN class="ft40"> 2004/05:34.</SPAN></P> <P class="p293 ft49"><SPAN class="ft36">196</SPAN><SPAN class="ft41">Skogsstyrelsen, </SPAN>Synpunkter på Europeiska Kommissionens Förslag till rådsförordning för stöd till landsbygdens utveckling från europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2004-09-13.</SPAN></NOBR></P> <P class="p60 ft5">230</P> </DIV> <DIV id="page_231"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339231x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p104 ft1">Skogsstyrelsen framhöll vidare att frågan om huruvida vissa paragrafer riskerar att snedvrida konkurrensen är av särskilt intresse och att svensk skogspolitik avvisar tanken på stöd till produktion av skog. Om sådana stöd kommer att ingå i programmet torde Svenska skogsägare, enligt Skogsstyrelsen, få en konkurrensnackdel.</P> <P class="p143 ft14">SNF prioriterar miljöåtgärder</P> <P class="p106 ft16">Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) avvisade i sitt remissvar bestämt att skötselåtgärder i driften, från återväxtåtgärder till slutavverkningar, ska ingå i som en del i politiken för landsbygdsutveckling.<SPAN class="ft34">197 </SPAN>Däremot anser LRF att vissa skogsåtgärder kan rymmas inom denna politik. Det gäller i första hand åtgärder inom kunskapsförsörjningen för brukare och för vissa långsiktiga företagsinvesteringar, t.ex. plantering av mark som ligger för fäfot.</P> <P class="p590 ft16">Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) framhåller i en särskild PM att man prioriterar miljöåtgärder inom jordbrukslandskapet och på skogsmark (prioritetsområde 2) framför produktionsrelaterade åtgärder (prioritetsområde 1) och landsbygdsutvecklingsfrågor (prioritetsområde 3).<SPAN class="ft34">198 </SPAN>Samtidigt framhåller SNF att det kan finnas åtgärder som kan rymmas under de båda andra prioritetsområdena som kan vara avgörande för miljöförbättringar. Det gäller exempelvis utbildningar och vissa investeringar. SNF vänder sig dock mot produktionsrelaterade åtgärder som exempelvis plantering, gallring, skogsbilvägar etc. inom skogen under prioritetsområde ett. SNF motsätter sig också stöd till beskogning av åkermark. Föreningen anser vidare att Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> ska finansieras med nationella medel i stället för att inkluderas i LBU- programmet. Enligt Naturskyddsföreningen ska endast mindre, enskilda skogsägare ha rätt att få ersättning från <NOBR>LBU-programmet.</NOBR></P> <P class="p772 ft101"><SPAN class="ft44">197</SPAN><SPAN class="ft38">Lantbrukarnas Riksförbund, </SPAN>Förslag till rådsförordning för stöd till landsbygdens utveckling, remissyttrande<SPAN class="ft38">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">2004-09-16.</SPAN></NOBR></P> <P class="p142 ft49"><SPAN class="ft44">198 </SPAN><SPAN class="ft42">Svenska Naturskyddsföreningen, </SPAN>SNF:s syn på skogens roll i landsbygdsutvecklingsprogrammet<SPAN class="ft42">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft42">2005-03-03.</SPAN></NOBR></P> <P class="p503 ft5">231</P> </DIV> <DIV id="page_232"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339232x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft1">12.3.14 Möjliga skogliga åtgärder i ett svenskt <NOBR>LBU-program</NOBR></P> <P class="p46 ft1">Nyheter med skoglig inriktning inom prioritetsområde 1</P> <P class="p66 ft1">Investeringar inom skogssektorn renodlas i detta prioritetsområde till att omfatta det ekonomiska värdet av skogar. Motsvarigheten till det nuvarande förädlingsstödet omfattar nu också skogsförädling men begränsas till att endast omfatta små- och mikroföretag.<SPAN class="ft33">199</SPAN></P> <P class="p49 ft1">Nyheter med skoglig inriktning inom prioritetsområde 2</P> <P class="p46 ft1">Här föreslås nya åtgärder med skoglig inriktning. Dessa är:</P> <P class="p115 ft17"><SPAN class="ft1">A.</SPAN><SPAN class="ft148">”Agroforestry systems” </SPAN>för att kombinera extensivt jordbruk och skogssystem. Stöd ges till etableringskostnader.</P> <P class="p722 ft14"><SPAN class="ft11">B.</SPAN><SPAN class="ft149">Natura </SPAN><NOBR>2000-stöd</NOBR> för skogsmark. <SPAN class="ft1">Stöd har tidigare förekommit</SPAN></P> <P class="p773 ft1">för ekologisk stabilitet i skogen. Nu föreslås ett årligt Natura <NOBR>2000-stöd</NOBR> på mellan 40 200 Euro/ha.</P> <P class="p774 ft12"><SPAN class="ft1">C.</SPAN><SPAN class="ft150">Skogsmiljöstöd. </SPAN>Är en ny miljöspecifik åtgärd som påminner om miljöstöden till jordbruket. Åtgärden bygger på femårsåtaganden. Stödet täcker endast merkostnader men inte inkomstbortfall. Som villkor för stödet gäller att åtagandet måste gå utöver vad som krävs enligt relevant lagstiftning.</P> <P class="p8 ft1">Nyheter med skoglig inriktning inom prioritetsområde 3</P> <P class="p66 ft1">Här införs en åtgärd för ”affärsskapande och utveckling” som möjliggör stöd till mikroföretag utan koppling till jordbruket.</P> <P class="p8 ft1">Beskrivning av skogliga åtgärder inom prioritetsområde 1</P> <P class="p66 ft1">I förordningsförslagets artikel 19 anges vilken typ av åtgärder som kan beviljas stöd för att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket. Dessa är:</P> <P class="p775 ft42"><SPAN class="ft44">199 </SPAN>I dag kan stöd även gå till företag med fler än 50 anställda.</P> <P class="p141 ft5">232</P> </DIV> <DIV id="page_233"> <P class="p77 ft14"><SPAN class="ft14">1)</SPAN><SPAN class="ft149">åtgärder för att förbättra de personliga utvecklingsmöjligheterna</SPAN></P> <P class="p776 ft1"><SPAN class="ft1">a)</SPAN><SPAN class="ft21">utbildning och information för personer som är verksamma inom jord- och skogsbruket,</SPAN></P> <P class="p777 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft151">rådgivning för jordbrukare och skogsägare,</SPAN></P> <P class="p776 ft17"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft22">tjänster inom jordbruket som gör det möjligt att leja bort pappersarbete, att få avbytare och rådgivning, samt rådgivning inom skogsbruket;</SPAN></P> <P class="p778 ft14"><SPAN class="ft14">2)</SPAN><SPAN class="ft149">åtgärder för att förbättra de fysiska förutsättningarna</SPAN></P> <P class="p779 ft1"><SPAN class="ft1">a)</SPAN><SPAN class="ft21">modernisering av gårdar, att höja skogens ekonomiska värde,</SPAN></P> <P class="p776 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft151">att höja värdet på primärproduktionen inom jord- och skogsbruket,</SPAN></P> <P class="p777 ft1"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft21">att förbättra infrastrukturen inom jord- och skogsbruket,</SPAN></P> <P class="p780 ft1"><SPAN class="ft1">d)</SPAN><SPAN class="ft151">att återställa produktionspotential efter naturkatastrofer,</SPAN></P> <P class="p764 ft1">Medfinansieringsgraden från EU inom prioritetsområde 1 är maximalt 75 % i sammanhållningsområden och maximalt 50 % i övriga områden. I därefter följande artiklar preciseras innebörden av de åtgärder som räknas upp i artikel 19.</P> <P class="p145 ft14">Utbildning, information och rådgivning</P> <P class="p80 ft1">Utbildning och information för personer som är verksamma inom jord- och skogsbruket (pkt 1a ovan) får inte omfatta kurser eller praktik som ingår i den normala jord- och skogsbruksutbildningen på högstadienivå eller högre.</P> <P class="p108 ft1">Stöd till rådgivning för jord- och skogsbrukare (pkt 1b ovan) ska beviljas för att hjälpa jordbrukare och skogsägare att täcka kostnaderna för att anlita rådgivning i syfte att generellt nå bättre resultat på gården eller i företaget.</P> <P class="p131 ft12">De kompetensutvecklingsinsatser som nämns ovan prioriteras högt av Skogsstyrelsen inför arbetet med utformningen av det kommande svenska <NOBR>LBU-programmet.</NOBR> Skogsstyrelsen anser att ett antal faktorer pekar på att det fortsatt finns stora utmaningar på detta område. Det gäller bl.a. det faktum att nya skogsägare tillkommer hela tiden och att skogsägargruppens sammansättning har förändrats. I sitt remissvar anger Skogsstyrelsen att exempel på kompetensutvecklingsåtgärder som kan ingå i ett svenskt program är skogsdagar, kurser, utbildningskampanjer liksom även individuell rådgivning, t.ex. ett besök per fastighet och år.</P> <P class="p562 ft5">233</P> </DIV> <DIV id="page_234"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339234x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p153 ft16">LRF betonade i sitt remissvar att rådgivningstjänster ska riktas mot enskilda jord- och skogsägare och inte till exempelvis skogsbolag.<SPAN class="ft34">200 </SPAN>LRF ansåg också att rådgivning inom skogsbruket inte ska kunna användas av statliga organ och myndigheter. Även Södra Skogsägarna ansåg att det i första hand är rådgivning, utbildning och information från ”skogsägare till skogsägare” som ska vara stödberättigat.<SPAN class="ft34">201 </SPAN>Södra ansåg inte att en branschmyndighet som Skogsstyrelsen bör vara huvudman för medel riktade till skogsbruket. Södra såg en risk i att medel låses fast i myndighetsstrukturen och därför inte kommer skogsägarna till del. Man menar att kampanjen Grönare skog var ett exempel på det.</P> <P class="p781 ft14">Modernisering av gårdar</P> <P class="p66 ft1">För modernisering av gårdar (pkt 2a ovan) kan stöd beviljas för investeringar som förbättrar resultatet på gården. Skogsbruksplaner, datorer och dataprogram är exempel på åtgärder som, enligt Skogsstyrelsens remissvar, skulle kunna ingå i ett svenskt LBU- program.</P> <P class="p49 ft14">Högre ekonomiskt värde i skogen</P> <P class="p55 ft1">För att höja skogens ekonomiska värde (pkt 2b ovan) beviljas investeringsstöd för skogar som ägs av privatpersoner eller av kommuner, eller av sammanslutningar av skogsägare i dessa kategorier.<SPAN class="ft33">202 </SPAN>Kravet är att det finns skogsbruksplaner som ligger till grund för investeringarna.</P> <P class="p56 ft16">I Skogsstyrelsens remissvar gavs ett flertal exempel på åtgärder av detta slag som skulle kunna ingå i ett svenskt program. Dessa var askåterföring, plantering av förhöjt antal plantor, snytbaggeskydd, hägnad av föryngring, skyddsdikning, dikesrensning, röjning, omföring av bestånd till t.ex. löv- eller ädellövbestånd, investeringar i intensifierad skötsel av lövskog, stamkvistning och gödsling.</P> <P class="p56 ft15">LRF betonade i sitt remissvar vikten av att investeringsstöd inte ges till åtgärder som kan snedvrida konkurrensen. Även Södra</P> <P class="p782 ft101"><SPAN class="ft36">200</SPAN><SPAN class="ft37">Lantbrukarnas Riksförbund, </SPAN>Förslag till rådsförordning för stöd till landsbygdens utveckling, remissyttrande, <NOBR><SPAN class="ft38">2004-09-16.</SPAN></NOBR></P> <P class="p167 ft101"><SPAN class="ft36">201</SPAN><SPAN class="ft37">Södra, </SPAN>Synpunkter angående förslag till rådsförordning för stöd till landsbygdens utveckling från europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling<SPAN class="ft38">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">2004-09-13.</SPAN></NOBR></P> <P class="p167 ft42"><SPAN class="ft36">202</SPAN><SPAN class="ft41">Denna begränsning ska inte gälla för subtropiska skogar och inte heller för skogarna på Azorerna, Madeira och i de franska utomeuropeiska departementen.</SPAN></P> <P class="p496 ft5">234</P> </DIV> <DIV id="page_235"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339235x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">skogsägarna poängterar vikten av konkurrens på lika villkor och menar att det kommande <NOBR>LBU-programmet</NOBR> inte får medverka till att finansiera sådana normala produktionsåtgärder i skogsbruket som idag genomförs på företagsmässiga villkor.<SPAN class="ft33">203</SPAN></P> <P class="p143 ft14">Högre värde i primärproduktionen inom jord- och skogsbruket</P> <P class="p101 ft1">För att höja värdet i primärproduktionen inom jord- och skogsbruket beviljas stöd för investeringar som förbättrar gårdens eller företagets resultat, som avser bearbetning eller saluföring av bl.a. produkter från skogsbruket och som följer EU:s regler för investeringen i fråga. När det gäller skogsbruksprodukter är stödet begränsat till att omfatta mikroföretag.<SPAN class="ft33">204</SPAN></P> <P class="p131 ft1">Artikeln kan omfatta ett stort antal åtgärder. I sitt remissvar ger Skogsstyrelsen följande exempel: Köp av alla slag av maskinell utrustning för avverkning i vid bemärkelse inkl. t.ex. pråmar eller båtar för att kunna avverka i skärgården, utrustning för skörd av alla andra skogsprodukter. Skogsstyrelsen konstaterar också att om tillämpningen blir vidare än vad som tidigare varit fallet kan det också gälla investeringar i exempelvis småskalig industri.</P> <P class="p176 ft1">Liksom beträffande stöd till högre ekonomiskt värde i skogen framhåller LRF grundprincipen att investeringsstöd inte får ges till åtgärder som kan snedvrida konkurrensen.</P> <P class="p783 ft14">Infrastruktur av betydelse för utveckling och anpassning inom jord- och skogsbruket</P> <P class="p80 ft1">Stöd till infrastruktur som är av betydelse för utveckling och anpassning inom jord- och skogsbruket får täcka insatser för att kunna ta sig fram till mark på gården eller i skogen, energiförsörjning och vattenhushållning.</P> <P class="p158 ft18">Här gör Skogsstyrelsen bedömningen att detta stöd bl.a. torde gälla skogsvägar. Samtidigt konstaterar man att det i så fall, liksom alla stöd till produktion, kan påverka konkurrensförhållandena på ett för Sverige negativt sätt eftersom sådana stöd saknas i landet. Skogsstyrelsen anger att ett alternativ kan vara att begränsa stödet till planering av investeringar. Ett annat exempel på en åtgärd som</P> <P class="p313 ft101"><SPAN class="ft36">203</SPAN><SPAN class="ft37">Södra, </SPAN>Synpunkter angående förslag till rådsförordning för stöd till landsbygdens utveckling från europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling<SPAN class="ft38">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">2004-09-13.</SPAN></NOBR></P> <P class="p784 ft42"><SPAN class="ft36">204</SPAN><SPAN class="ft41">Stöd får inte beviljas företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter.</SPAN></P> <P class="p518 ft5">235</P> </DIV> <DIV id="page_236"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339236x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p293 ft1">Skogsstyrelsen nämner i sitt remissvar är investeringar i båtar för skötsel av skog på öar.</P> <P class="p8 ft1">Prioritetsområde 2 Markförvaltning och miljö</P> <P class="p42 ft1">I detta prioritetsområde ingår bl.a.</P> <P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">1)</SPAN><SPAN class="ft152">åtgärder för att hållbart utnyttjande av skogsmark</SPAN></P> <P class="p785 ft1"><SPAN class="ft2">a)</SPAN><SPAN class="ft21">en första skogsplantering av jordbruksmark,</SPAN></P> <P class="p786 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft153">ett första införande av blandat jord- och skogsbruk på jordbruksmark,</SPAN></P> <P class="p785 ft1"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft151">en första skogsplantering av </SPAN><NOBR>icke-jordbruksmark,</NOBR></P> <P class="p787 ft1"><SPAN class="ft1">d)</SPAN><SPAN class="ft153">Natura </SPAN><NOBR>2000-stöd,</NOBR></P> <P class="p785 ft1"><SPAN class="ft1">e)</SPAN><SPAN class="ft151">stöd för miljövänligt skogsbruk,</SPAN></P> <P class="p788 ft1"><SPAN class="ft1">f)</SPAN><SPAN class="ft23">återställande av produktionspotentialen i skogsbruket samt förebyggande åtgärder,</SPAN></P> <P class="p787 ft1"><SPAN class="ft1">g)</SPAN><SPAN class="ft151">stöd för icke produktiva investeringar.</SPAN></P> <P class="p287 ft17">Medfinansieringsgraden från EU inom detta prioritetsområde är maximalt 80 % i sammanhållningsområden och maximalt 55 % i övriga områden.</P> <P class="p41 ft14">Första beskogning av jordbruksmark</P> <P class="p55 ft1">Stöd till första beskogning av jordbruksmark får avse startkostnader och ett årligt bidrag per beskogad hektar, i syfte att täcka underhållskostnader under en period på högst 5 år. Vidare får ett årligt bidrag per hektar ges för att under en period på högst 10 år täcka inkomstbortfall på grund av beskogning för jordbrukare, sammanslutningar av jordbrukare, andra fysiska personer eller privaträttsliga subjekt som brukade marken innan den planterades med skog.<SPAN class="ft33">205</SPAN></P> <P class="p57 ft1">Här konstaterar Skogsstyrelsen i sitt remissvar att nyetablering av skog naturligtvis kan påverka konkurrensen. Man understryker därför vikten av att vissa snabbväxande trädslag undantas från möjligheterna att få stöd. Stödet skulle, enligt Skogsstyrelsen,</P> <P class="p258 ft40"><SPAN class="ft44">205 </SPAN>Stöd för beskogning av offentligägd jordbruksmark får endast täcka startkostnaderna. Om den jordbruksmark som skall planteras med skog arrenderas av en fysisk person eller ett privaträttsligt subjekt får även de årliga bidragen beviljas. Stöd för beskogning av jordbruksmark får inte beviljas jordbrukare som får stöd för förtidspension eller för plantering av julgranar. För snabbväxande arter som odlas på kort sikt får stöd för beskogning endast beviljas för startkostnaderna.</P> <P class="p35 ft5">236</P> </DIV> <DIV id="page_237"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339237x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p142 ft1">kunna utformas på olika sätt exempelvis att med hänsyn till landskapsbilden prioritera anläggning av lövskog.</P> <P class="p145 ft14">Första införande av blandat jord- och skogsbruk på jordbruksmark</P> <P class="p80 ft1">Ett blandat jord- och skogsbruk innebär att träd planteras och får växa upp på en gård där mark samtidigt används för jordbruk. Enligt denna artikel kan stöd för täckande av startkostnader beviljas jordbrukare som börjar bedriva blandat extensivt jord- och skogsbruk på jordbruksmark.<SPAN class="ft33">206</SPAN></P> <P class="p108 ft1">I sitt remissvar framhåller Skogsstyrelsen att mycket höga miljövärden är knutna till skogsbeten och hagmarker i Sverige. Skogsstyrelsen understryker vikten av att dessa bevaras. Myndigheten anser att denna artikel kan bidra till det. De exempel på åtgärder som, enligt Skogsstyrelsen, kan ingå i ett svenskt program är anläggning/restaurering av skogsbeten, inklusive fäbodsskogar och hagmarker.</P> <P class="p144 ft14">Första beskogning av <NOBR>icke-jordbruksmark</NOBR></P> <P class="p80 ft1">Stöd till första beskogning av <NOBR>icke-jordbruksmark</NOBR> ska täcka startkostnaderna. Exempel på åtgärder som, enligt Skogsstyrelsens remissvar, kan ingå i ett svenskt program är beskogning av grustag och våtmarker som kan omföras till skog. Enligt Skogsstyrelsen kan restaurering av mycket gamla kalmarker eventuellt också omfattas.</P> <P class="p143 ft14">Natura <NOBR>2000-stöd</NOBR></P> <P class="p220 ft12">Ett årligt stöd per hektar skog kan beviljas privata skogsägare eller sammanslutningar av sådana, i syfte att kompensera kostnader som har uppkommit på grund av restriktioner för användningen av skog eller annan trädbevuxen mark i enlighet med EU:s fågel- eller habitatdirektiv. Skogsstyrelsen angav i sitt remissvar att exempel på åtgärder som kan ingå i ett svenskt program är anpassning av drivning för att inte störa fågelskyddsområden.</P> <P class="p131 ft15">LRF ansåg inte att kostnader som kan uppstå för en markägare till följd av inrättandet av ett Natura <NOBR>2000-område</NOBR> ska ersättas via</P> <P class="p102 ft42"><SPAN class="ft44">206 </SPAN>Stöd får inte beviljas för julgranar eller snabbväxande arter som odlas på kort sikt.</P> <P class="p422 ft5">237</P> </DIV> <DIV id="page_238"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339238x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p563 ft1">EU:s politik för landsbygdsutveckling.<SPAN class="ft33">207 </SPAN>Sådana ersättningar ska, enligt LRF, finansieras nationellt. Södra ansåg att stöd till miljöåtgärder inom Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> endast ska komplettera sådan finansiering som i dag åvilar staten. Stöd ska dessutom inriktas mot att stimulera skötselavtal eller andra frivilliga initiativ och civilrättsliga avtalsförhållanden mellan skogsägare och staten men inte ersätta medel för det formella skyddet enligt miljökvalitetsmålet Levande Skogar.<SPAN class="ft33">208</SPAN></P> <P class="p49 ft14">Stöd för miljövänligt skogsbruk</P> <P class="p138 ft16">Ett arealbaserat stöd för miljövänligt skogsbruk kan beviljas de som frivilligt gör åtaganden i detta avseende. Stöden får endast avse åtaganden som går längre än gällande krav och ska gälla i 5 år.<SPAN class="ft34">209 </SPAN>Stöden ska täcka extra kostnader till följd av åtagandena och beräknas på grundval av faktiska kostnader. Vidare ska stöden ligga inom de gränser som anges i en särskild bilaga till förordningen.</P> <P class="p40 ft1">Skogsstyrelsen anser, i sitt remissvar, att detta är en viktig artikel för svensk skog och det vore en stor förlust om den skulle försvinna i förhandlingsarbetet. Myndigheten gör bedömningen att artikeln kan innefatta dagens verksamhet med <NOBR>NOKÅS-stöd</NOBR> (Natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i Skogen) och naturvårdsavtal. Men dessa kan, enligt Skogsstyrelsen, även utvidgas till att gälla skötselavtal, kontinuitetsskogar, åtgärder kopplade till genomförandet av vattendirektivet, naturturism, ädellövskog, olönsam lövskog, skogens sociala värden och kulturvärden, samt åtgärder i skyddsskog, fjällnära skog och eventuellt i svårföryngrad skog. Skogsstyrelsen ser även möjligheter att finansiera arbetet med s.k. fastighetsvis avsiktsförklaring enligt ansatsen <NOBR>80-10-10</NOBR> med <NOBR>LBU-medel.</NOBR> Innebörden av detta har beskrivits närmare i betänkandets kapitel 4.</P> <P class="p239 ft18">Skogsstyrelsen framhåller också att det finns ett stort behov av skötsel av redan skyddade biotoper. Många områden kräver naturvårdande skötsel för att inte växa igen och för att naturvärdena ska bevaras eller förstärkas. Här kan således särskilda skötselavtal komplettera biotopskydd och naturvårdsavtal.</P> <P class="p287 ft101"><SPAN class="ft36">207</SPAN><SPAN class="ft37">Lantbrukarnas Riksförbund, </SPAN>Förslag till rådsförordning för stöd till landsbygdens utveckling, remissyttrande, <NOBR><SPAN class="ft38">2004-09-16.</SPAN></NOBR></P> <P class="p167 ft101"><SPAN class="ft36">208</SPAN><SPAN class="ft37">Södra, </SPAN>Synpunkter angående förslag till rådsförordning för stöd till landsbygdens utveckling från europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling<SPAN class="ft38">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft38">2004-09-13.</SPAN></NOBR></P> <P class="p167 ft42"><SPAN class="ft36">209</SPAN><SPAN class="ft41">Om det är nödvändigt och motiverat kan en annan period fastställas för vissa typer av åtaganden.</SPAN></P> <P class="p496 ft5">238</P> </DIV> <DIV id="page_239"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339239x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p109 ft18">Även Södra skogsägarna listar ett antal olika åtgärder som skulle kunna finansieras under denna artikel. Det handlar bl.a. om skötsel av övergångszoner mot jordbruksmark, skötsel inom och utom Natura <NOBR>2000-områden</NOBR> kopplade till frivilliga skötselavtal, skötsel enligt gällande s.k. <NOBR>NOKÅS-regler,</NOBR> särskilda åtaganden vid skötsel intill vatten, skötsel för att främja friluftslivet i tätortsnära skogar.</P> <P class="p789 ft27">Återställande av produktionspotentialen i skogsbruket samt förebyggande åtgärder</P> <P class="p709 ft17">Denna artikel omfattar stöd för att återställa produktionspotentialen i skogar som har skadats genom naturkatastrofer eller bränder, samt för att införa förebyggande åtgärder.<SPAN class="ft117">210</SPAN></P> <P class="p109 ft12">Skogsstyrelsen anger i sitt remissvar att exempel på åtgärder som kan ingå i ett svenskt program är stubbehandling mot rotröta, snytbaggeskydd, hägnad av föryngring, brandflyg, fångstvirke, andra insektsfällor, anpassning av tid för röjning eller gallring med hänsyn till risk för skador, olönsamt tillvaratagande av virke efter naturkatastrofer samt återplantering efter naturkatastrofer.</P> <P class="p104 ft1">Remissvaret skrevs innan den storm som drog fram över södra Sverige i januari 2005. Efter stormen har även frågor om att stödja återbeskogning i de drabbade områdena med <NOBR>LBU-medel</NOBR> diskuterats.</P> <P class="p143 ft14"><NOBR>Icke-produktiva</NOBR> investeringar</P> <P class="p80 ft1">Stöd till s.k. <NOBR>icke-produktiva</NOBR> investeringar ska bl.a. beviljas för investeringar i skogar som höjer ett områdes skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten.</P> <P class="p108 ft1">Exempel på åtgärder som, enligt Skogsstyrelsen, kan ingå i ett svenskt program är investeringar i anslutning till naturvårdsavtal eller NOKÅS. Detta kan inkludera områden som är viktiga för att tillvarata skogens sociala värden, t.ex. motionsspår, handikappanpassning av åtgärder, naturturism och presentation av intressanta företeelser i landskapet.</P> <P class="p790 ft82"><SPAN class="ft128">210 </SPAN>När det gäller bränder måste de förebyggande åtgärderna avse områden som i medlemsstaternas skyddsplaner klassificeras som områden med hög eller medelhög risk.</P> <P class="p422 ft5">239</P> </DIV> <DIV id="page_240"> <P class="p791 ft1">Prioritetsområde 3 – Allmän landsbygdsutveckling och livskvalitet</P> <P class="p42 ft1">Detta prioritetsområde inkluderar</P> <P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">1)</SPAN><SPAN class="ft152">åtgärder för att diversifiera ekonomin på landsbygden genom</SPAN></P> <P class="p785 ft1"><SPAN class="ft2">a)</SPAN><SPAN class="ft21">diversifiering till annan verksamhet än jordbruk</SPAN></P> <P class="p786 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft153">nya och expanderande mikroföretag med satsningar på entreprenörskap och en allsidig ekonomi</SPAN></P> <P class="p785 ft1"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft151">ökad turism</SPAN></P> <P class="p787 ft1"><SPAN class="ft1">d)</SPAN><SPAN class="ft153">skydd</SPAN></P> <P class="p788 ft1"><SPAN class="ft1">e)</SPAN><SPAN class="ft151">uppgradering och vård av naturarvet med en hållbar ekonomisk utveckling som mål</SPAN></P> <P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">2)</SPAN><SPAN class="ft152">åtgärder för en bättre livskvalitet på landsbygden genom</SPAN></P> <P class="p786 ft1"><SPAN class="ft2">a)</SPAN><SPAN class="ft21">garantier för grundläggande tjänster för näringsverksamheterna och befolkningen på landsbygden</SPAN></P> <P class="p787 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft153">förnyelse och utveckling i byarna samt</SPAN></P> <P class="p785 ft1"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft151">bevarande och uppgradering av landsbygdsarvet</SPAN></P> <P class="p115 ft14"><SPAN class="ft14">3)</SPAN><SPAN class="ft152">kompetensutveckling för personer som är verksamma på de områden som omfattas av prioritering 3</SPAN></P> <P class="p729 ft14"><SPAN class="ft14">4)</SPAN><SPAN class="ft152">kompetens- och ledarskapsutveckling för att utarbeta och genomföra en lokal utvecklingsstrategi.</SPAN></P> <P class="p258 ft1">Inom prioritetsområdet ryms den s.k. Leaderdimensionen. Med detta avses en lokal utvecklingsstrategi som bl.a. innehåller en metod med beslutanderätt för lokala aktionsgrupper, lokala partnerskap med deltagare från offentlig och privat sektor, innovativa arbetsformer, nya sektorsövergripande samarbetsprojekt och nätverkssamarbete mellan olika lokala partnerskap. Medfinansieringsgraden från EU inom detta prioritetsområdet och för Leader är maximalt 75 % i sammanhållningsområden och maximalt 50 % i övriga områden.</P> <P class="p57 ft12">Ett svenskt <NOBR>LBU-program</NOBR> skulle inom detta prioritetsområde kunna innehålla projektstöd i form av etableringsstöd till skogsbrukare på egen skogsfastighet, stöd till etablering av skogsentreprenörer, stöd till etablering av rennäringsföretag, stöd till utveckling av skogsturismföretag som t.ex. jakt- och fiskeföretag. Det kan också innehålla insatser för att utveckla skogens plats i byutvecklingsprogram och i markanvändningsplaner.</P> <P class="p56 ft1">Skogsstyrelsen anser att ett stöd inom detta prioritetsområde i ett svenskt program kan utgå från en Bildningskampanj – lands-</P> <P class="p792 ft5">240</P> </DIV> <DIV id="page_241"> <P class="p444 ft1">bygdens många värden. Det handlar då om att engagera berörda människor för sin bygd. Enligt Skogsstyrelsen skulle synergieffekter kunna uppstå, när man arbetar med naturvård och sociala värden ihop med företagande och förädling.</P> <P class="p793 ft5">241</P> </DIV> <DIV id="page_242"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339242x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft0">13 Konsekvensbedömningar</P> <P class="p794 ft19"><SPAN class="ft19">13.1</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvensbedömningar enligt utredningens direktiv</SPAN></P> <P class="p53 ft18">Enligt utredningens direktiv ska konsekvensbedömningar göras för samtliga förslag. Dessa ska omfatta en redovisning av de samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av förslagen samt av eventuella statsfinansiella effekter. Vidare ska förslagens eventuella påverkan på skogsägarens äganderätt redovisas. För de förslag som har statsfinansiella effekter ska utredaren föreslå finansiering.</P> <P class="p795 ft19"><SPAN class="ft19">13.2</SPAN><SPAN class="ft141">Konsekvensbedömningar enligt kommitté- förordningen</SPAN></P> <P class="p53 ft1">Enligt § 14 16 kommittéförordningen ska varje statlig utredning genomföra vissa kostnadsberäkningar och konsekvensbedömningar.<SPAN class="ft33">211 </SPAN>För förslag som påverkar kostnaderna eller intäkterna för myndigheter eller enskilda ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Även övriga samhällsekonomiska konsekvenser ska redovisas. Förslag som innebär kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, ska innehålla förslag till finansiering.</P> <P class="p57 ft16">Om förslagen i ett betänkande har betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet eller för sysselsättningen ska det redovisas i betänkandet. Detsamma gäller eventuella konsekvenser för offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags. Likaså ska konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män eller</P> <P class="p41 ft42"><SPAN class="ft44">211 </SPAN>SFS 1998:1474.</P> <P class="p141 ft5">242</P> </DIV> <DIV id="page_243"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339243x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p796 ft1">för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen redovisas i betänkandet.</P> <P class="p226 ft19"><SPAN class="ft19">13.3</SPAN><SPAN class="ft141">Förändringar i SVO:s uppdragsverksamhet</SPAN></P> <P class="p61 ft1">I betänkandets åttonde kapitel föreslås att:</P> <P class="p797 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Möjligheten för SVO att på uppdrag utföra s.k. rotpoststämpling upphör från och med den 1 januari 2007</SPAN></P> <P class="p67 ft1"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft48">Kvarvarande uppdragsverksamhet åtskiljs personalmässigt från myndighetsutövningen</SPAN></P> <P class="p67 ft17"><SPAN class="ft46">•</SPAN><SPAN class="ft47">Det skapas ett brett sammansatt råd vid Skogsstyrelsen inom vilket frågor om uppdragsverksamhetens utformning och utförande diskuteras</SPAN></P> <P class="p41 ft1">Avveckling av SVO:s rotpoststämpling</P> <P class="p798 ft1">Som framgår av kapitel åtta varierar rotpoststämplingarnas omfattning vid de olika skogsvårdsstyrelserna. I figur 13.1 redovisas antalet tjänstgöringsdagar vid respektive skogsvårdsstyrelse som gick till rotpoststämpling år 2004.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td76"><SPAN class="p9 ft3">Figur 13.1</SPAN> </TD> <TD colspan=11 class="tr14 td150"><SPAN class="p30 ft42">Antalet tjänstgöringsdagar rotpoststämpling vid respektive skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td73"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr24 td151"><SPAN class="p30 ft94">vårdsstyrelse år 2004</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td35"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td4"><SPAN class="p9 ft95">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p453 ft88">1 200</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td152"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr43 td4"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-50px;margin-bottom:0px;" class="p799 ft42"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:37px;" class="p799 ft42"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:19px;margin-right:-31px;margin-bottom:18px;" class="p799 ft42"><![endif]>(antal)</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p453 ft88">1 000</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td152"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr5 td73"><SPAN class="p453 ft38">800</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td7"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td152"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr37 td4"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-50px;margin-bottom:0px;" class="p800 ft121"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:28px;" class="p800 ft121"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:8px;margin-top:14px;margin-right:-36px;margin-bottom:14px;" class="p800 ft121"><![endif]>Tjänstgöringsdagar</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td96"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td79"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td7"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td152"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td79"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td96"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td72"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td35"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr34 td4"><SPAN class="p9 ft122">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr4 td73"><SPAN class="p453 ft38">600</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td7"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td152"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td4"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td96"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td7"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td152"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td35"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td79"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td96"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td72"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td35"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td4"><SPAN class="p9 ft111">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p453 ft38">400</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td152"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p453 ft38">200</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td152"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p453 ft38">0</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td152"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft38">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p9 ft38">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p9 ft38">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td152"><SPAN class="p664 ft38">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft38">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td79"><SPAN class="p801 ft87">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td96"><SPAN class="p9 ft38">OG</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft38">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td72"><SPAN class="p9 ft38">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td35"><SPAN class="p9 ft38">SG</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td4"><SPAN class="p9 ft38">SKS</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td73"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td7"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr15 td153"><SPAN class="p581 ft87">Skogsvårdsstyrelse samt Skogsstyrelsen (SKS)</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr36 td154"><SPAN class="p9 ft82">Källa: Skogsstyrelsen.</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td7"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td152"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td35"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td4"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p802 ft5">243</P> </DIV> <DIV id="page_244"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339244x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p803 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p258 ft1">I figur 13.2 anges andelen tjänstgöringsdagar rotpoststämpling av det totala antalet uppdrag som utfördes åt skogsbruket vid respektive skogsvårdsstyrelse år 2004.</P> <P class="p804 ft3">Figur 13.2 Andel tjänstgöringsdagar rotpoststämpling i förhållande till det totala antalet tjänstgöringsdagar uppdrag åt skogsbruket vid respektive skogsvårdsstyrelse år 2004</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr23 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td1"><SPAN class="p565 ft40">60%</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p565 ft40">50%</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=3 class="tr44 td105"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-63px;margin-bottom:0px;" class="p805 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-63px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:63px;" class="p805 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-32px;margin-top:32px;margin-right:-31px;margin-bottom:31px;" class="p805 ft88"><![endif]>tjänstgöringsdagar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p565 ft40">40%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p565 ft40">30%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td105"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-11px;margin-bottom:0px;" class="p663 ft88"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-11px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:11px;" class="p663 ft88"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-6px;margin-top:6px;margin-right:-5px;margin-bottom:5px;" class="p663 ft88"><![endif]>Andel</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td1"><SPAN class="p565 ft103">20%</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td94"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td79"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td104"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td72"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p9 ft114">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td1"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td1"><SPAN class="p565 ft40">10%</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p565 ft40">0%</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td94"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td79"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td104"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td96"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td105"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td1"><SPAN class="p580 ft42">BD</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft42">AC</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft42">MN</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td94"><SPAN class="p9 ft42">WX</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td79"><SPAN class="p9 ft42">ST</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft42">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td104"><SPAN class="p9 ft42">OG</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft42">FG</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td96"><SPAN class="p9 ft42">VG</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td72"><SPAN class="p9 ft42">SG</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td69"><SPAN class="p9 ft36">SKS</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p806 ft42">Skogsvårdsstyrelse och Skogsstyrelsen</P> <P class="p423 ft3">Källa: Skogsstyrelsen.</P> <P class="p807 ft1">För hela SVO användes drygt 5000 tjänstgöringsdagar under</P> <P class="p336 ft1">år 2004 för rotpoststämpling. Av dessa genomfördes cirka 40 % vid de två skogsvårdsstyrelserna i <NOBR>Jönköping-Kronoberg</NOBR> (FG) och Östra Götaland (OG).</P> <P class="p44 ft12">Med utgångspunkt från förhållandena år 2004 skulle alltså drygt 5000 avgiftsfinansierade tjänstgöringsdagar försvinna med mitt förslag om att avveckla SVO:s rotpoststämpling. I betänkandets kapitel 8 anges dock att den storm som drog fram över södra Sverige i januari 2005 har haft betydande inverkan på marknaden för den aktuella tjänsten. Den drastiska minskningen i efterfrågan som förutspås gör att de mest berörda skogsvårdsstyrelserna måste anpassa sin verksamhet till helt nya förhållanden. Följden kommer i vissa områden sannolikt bli vissa personalnedskärningar liksom att myndighetens lokala närvaro påverkas. Den nödvändiga omorienteringen i förhållande till de nya marknadsförutsättningarna innebär emellertid också att konsekvenserna kan anses bli begränsade av att SVO:s rotpoststämpling, enligt mitt förslag, upphör från och med år 2007.</P> <P class="p303 ft5">244</P> </DIV> <DIV id="page_245"> <P class="p0 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p808 ft1">SVO anser att rotpoststämplingarna är ett viktigt skogspolitiskt medel som möjliggör för myndigheten att praktiskt visa hur en lämplig avvägning kan göras mellan miljö- och produktionsintressen i skogsbruket. Att denna verksamhet har begränsad utbredning vid flera skogsvårdsstyrelser talar emellertid för att det finns andra medel att tillgå för detta ändamål. Ett exempel är att utveckla de Gröna skogsbruksplanerna.</P> <P class="p59 ft12">När det gäller små företags arbetsförutsättningar m.m. kan de små s.k. köpsågverk som ofta handlar med rotposter påverkas på sikt om utbudet på rotpostmarknaden minskar som en följd av att SVO avvecklar sin stämplingsverksamhet. Utredningen gör dock bedömningen att fler privata utförare av rotpoststämplingar kommer att kunna etablera sig på marknaden när en betydande konkurrent försvinner. Samtidigt kommer stormens konsekvenser sannolikt att resultera i en viss strukturrationalisering inom sågverksnäringen i södra Sverige vilket kommer att göra att efterfrågan på stämplingstjänster kan förväntas minska.</P> <P class="p809 ft1">Författningsmässigt kräver förslaget en mindre förändring i SVO:s instruktion som innebär att begreppet utsyning av skog stryks i instruktionens fjärde paragraf (se författningsförslaget i början av detta betänkande).</P> <P class="p2 ft1">Förslaget bedöms inte ha några samhällsekonomiska eller statsfinansiella konsekvenser. Jämställdheten, det kommunala självstyret eller den enskilda äganderätten bedöms inte heller påverkas av förslaget.</P> <P class="p49 ft1">Uppdelning av myndighetsutövning och uppdragsverksamhet</P> <P class="p810 ft16">Att på tjänstemannanivå göra en uppdelning mellan de SVO- anställda som ägnar sig åt uppdragsverksamhet och de som sysslar med myndighetsutövning eller andra myndighetsuppgifter kommer att få vissa konsekvenser för myndigheten. Det handlar i första hand om att en och samma person, vid exempelvis fältbesök, inte längre har möjlighet att bedriva både lagtillsyn (myndighetsutövning) och utföra avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet. Konsekvensen blir därmed vissa effektivitetsförluster. Med oförändrade resursramar och allt annat lika blir följden att SVO:s prestationer inom det anslagsfinansierade området sannolikt kommer att minska. Möjligheterna att dela vissa gemensamma kostnader för transport etc. mellan uppdragsverksamheten och den anslagsfinansierade verksamheten begränsas också. Förslaget kommer sannolikt</P> <P class="p811 ft5">245</P> </DIV> <DIV id="page_246"> <P class="p803 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p812 ft12">även innebära ett påskyndande av den rationalisering av distriktsstrukturen som ännu inte är fullt genomförd inom SVO. Detta innebär i sin tur att den personliga kontakten med SVO:s personal i form av exempelvis rådgivning i fält väntas minska vilket kan vara negativt för exempelvis mindre företag. Å andra sidan kan de små företagen se det som positivt att myndighetens tydlighet ökar och att det därmed blir lättare att skilja på dess olika roller.</P> <P class="p56 ft1">Förslaget bör genomföras inom ramen för ordinarie anslag och har därför inga statsfinansiella konsekvenser. Jämställdheten, det kommunala självstyret eller den enskilda äganderätten bedöms inte heller påverkas av förslaget. Minskade prestationer inom det anslagsfinansierade området kommer att ha en viss påverkan på genomförandet av skogspolitiken och därmed även ha vissa miljömässiga konsekvenser. Det kan exempelvis handla om minskad tillsyn av generell miljöhänsyn.</P> <P class="p139 ft1">Råd för diskussioner om uppdragsverksamheten</P> <P class="p66 ft1">Rådets verksamhet bör finansieras inom ramen för Skogsstyrelsens ordinarie förvaltningsanslag. Jämställdheten, det kommunala självstyret eller den enskilda äganderätten bedöms inte påverkas av förslaget. Förslaget har inte heller några miljömässiga konsekvenser eller negativa konsekvenser för små företag. De samhällsekonomiska konsekvenserna är svårbedömda, men på sikt kommer rådet sannolikt att bidra till att SVO:s trovärdighet ökar, vilket i sin tur borgar för att myndighetens förutsättningar att föra ut skogspolitiken också ökar. Detta skulle i sin tur gagna samhällsekonomin.</P> <P class="p608 ft19"><SPAN class="ft19">13.4</SPAN><SPAN class="ft141">Ny organisationsstruktur för SVO</SPAN></P> <P class="p423 ft1">I betänkandets elfte kapitel föreslås att:</P> <P class="p115 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna slås samman till den samlade statliga skogliga myndigheten Skogsverket.</SPAN></P> <P class="p92 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">Skogsstyrelsens styrelse omvandlas till en styrelse med fullt ansvar.</SPAN></P> <P class="p92 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">Skogsvårdsstyrelsernas styrelser ersätts av regionala råd med bred sammansättning.</SPAN></P> <P class="p813 ft5">246</P> </DIV> <DIV id="page_247"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339247x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p0 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p582 ft1">Konsekvenser av bildandet av en enmyndighet</P> <P class="p798 ft1">Bildandet av enmyndigheten Skogsverket kommer inte att innebära några större praktiska skillnader mot dagens situation. Initialt kommer förslaget dock att medföra vissa omställningskostnader. Det bedöms som rimligt att dessa kostnader belastar myndighetens förvaltningsanslag.</P> <P class="p814 ft1">I övrigt beror förslagets konsekvenser till stor del på i vilken utsträckning den nya myndigheten lyckas ta tillvara på de möjligheter som enmyndighetsmodellen bjuder när det gäller ökad effektivitet, enhetlighet, samordning av resurser m.m.</P> <P class="p3 ft1">Författningsmässigt kräver förslaget förändringar av myndighetens instruktion. Vilka dessa är framgår av författningsförslaget i början av detta betänkande. Därutöver krävs flera följdändringar i andra författningar där begreppen Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen byts ut mot Skogsverket.</P> <P class="p59 ft15">Arbetsrättsligt skulle bildandet av en ny gemensam myndighet vara att betrakta som övergång av verksamhet enligt 6 b § lagen om anställningsskydd.<SPAN class="ft43">212 </SPAN>Detta innebär att all personal vid Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna som inte avböjer detta får sina anställningsavtal överförda till den nya myndigheten.</P> <P class="p815 ft1">Konsekvenser av att göra om Skogsstyrelsens styrelse till en styrelse med fullt ansvar</P> <P class="p816 ft16">Att Skogsstyrelsens styrelse föreslås bli en styrelse med fullt ansvar har i första hand konsekvenser för den interna styrningen och ansvarsfördelningen inom den nya enmyndigheten. Det utökade ansvar som nyordningen innebär för styrelsen, väntas leda till att den tar ett mer aktivt ansvar för att utveckla myndighetens verksamhet än vad som är fallet i dagsläget. Detta väntas i sin tur få positiva konsekvenser på det skogspolitiska området. Kostnaderna för nyordningen bedöms bli jämförbara med de kostnader som dagens styrelsearbete medför. Författningsmässigt krävs ändringar i SVO:s instruktion. Dessa framgår av författningsförslaget i början av detta betänkande. Utredningen gör bedömningen att förslagets ytterligare konsekvenser är begränsade.</P> <P class="p817 ft42"><SPAN class="ft44">212 </SPAN>SFS 1982:80.</P> <P class="p818 ft5">247</P> </DIV> <DIV id="page_248"> <P class="p803 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p258 ft1">Skogsvårdsstyrelsernas styrelser ersätts av regionala råd med bred sammansättning</P> <P class="p66 ft1">De regionala råden kommer att ha en liknande funktion som skogsvårdsstyrelsernas styrelser som de ersätter. Konsekvenserna bedöms därför bli försumbara på samtliga områden som utredningen har att beakta.</P> <P class="p819 ft19"><SPAN class="ft19">13.5</SPAN><SPAN class="ft141">Skogliga åtgärder i det kommande landsbygdsutvecklingsprogrammet</SPAN></P> <P class="p182 ft1">I betänkandets tolfte kapitel ges ett antal förslag på skogliga åtgärder som skulle kunna ingå i ett kommande landsbygdsutvecklingsprogram <NOBR>(LBU-program).</NOBR> Förslagen är av strategisk karaktär och hur de blir en del av det kommande nationella LBU- programmet är beroende av flera osäkra faktorer. Det gäller inte minst frågan om hur aktuell <NOBR>EU-förordning</NOBR> slutligen utformas och hur EU:s finansiering av programmet kommer att se ut. Utredningen finner det därför inte meningsfullt att göra några närmare konsekvensbedömningar eller kostnadsberäkningar av de mycket övergripande förslag som läggs. Utredningen hänvisar i stället till de beräkningar och konsekvensanalyser som kommer att redovisas i det uppdrag som Jordbruksverket har att se över de tekniska och administrativa konsekvenserna av förslaget till ny landsbygdsförordning.</P> <P class="p820 ft5">248</P> </DIV> <DIV id="page_249"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339249x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p821 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p822 ft0">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr15 td155"><SPAN class="p27 ft19">Utvärdering av skogspolitiken</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td156"><SPAN class="p823 ft19">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td157"><SPAN class="p9 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td158"><SPAN class="p823 ft19">2004:70</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p824 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 19 maj 2004.</P> <P class="p825 ft1">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p826 ft1">En utredare tillkallas med uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken. Utvärderingen skall ta som utgångspunkt att grunderna för den gällande skogspolitiken ligger fast. Det innebär att skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, ligger fast. Ett hållbart skogsbruk skall bedrivas, och skogen och skogsnäringen kommer även i fortsättningen vara av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk betydelse för Sverige. Regeringen bedömer att det är väsentligt att utvärdera hur väl målen för skogspolitiken har uppfyllts under de dryga tio år som den tillämpats. Det är först nu som det är möjligt att mera genomgripande utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik.</P> <P class="p827 ft1">Bakgrund</P> <P class="p828 ft1">Grunderna för gällande skogspolitik lades fast av regering</P> <P class="p829 ft1">och riksdag 1993 (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252). Några av de viktigaste förändringarna jämfört med tidigare var att två jämställda mål för skogspolitiken fastställdes, ett produktionsmål och ett miljömål, och att detaljregleringen inom skogspolitiken minskades. De flesta av de bidrag som tidigare funnits avskaffades. Skogsägarna fick frihet under ansvar att själva svara för att bedriva ett hållbart skogsbruk.</P> <P class="p830 ft18">Skogspolitiken har därefter utvärderats och redovisats till regeringen två gånger, 1997 och 2002. Med anledning av 1997 års utvärdering föreslog regeringen mindre ändringar i skogsvårdslagen (1979:429), vilka också har genomförts (prop. 1997/97:158, bet. 1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32). Ändringar i skogsvårds-</P> <P class="p831 ft5">249</P> </DIV> <DIV id="page_250"> <P class="p803 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p812 ft12">förordningen (1993:1096) gjordes också. En översyn av förvaltningen av de statligt ägda skogarna gjordes år 2002 (SOU 2002:40). Resultaten av 2002 års utvärdering redovisade regeringen till riksdagen i skrivelsen Uppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39). I skrivelsen betonades att grunderna för dagens skogspolitik ligger fast. Samtidigt förordades en fördjupad, oberoende utvärdering och översyn av skogspolitiken. Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål (Miljömålen allas vårt ansvar) bedömde i februari 2004 att målet Levande skogar kan vara svårt att nå med nu gällande beslut.</P> <P class="p65 ft1">Varken riksdagen eller de två utvärderingarna av 1993 års skogspolitik har haft några invändningar mot grunderna för skogspolitiken. Regeringen konstaterade i skrivelsen att dessa grunder, med jämställda mål och frihet under ansvar, bör ligga fast. Samtidigt framhöll regeringen att det är väsentligt att utvärdera hur väl målen för skogspolitiken kan uppfyllas under de dryga tio år som den tillämpats. De långa utvecklingstider som gäller för skog i Sverige gör att skogspolitiken skall vara framsynt. Det är först nu som det är möjligt att mera genomgripande utvärdera effekterna av 1993 års skogspolitik.</P> <P class="p193 ft1">2002 års utvärdering pekade på svårigheterna att särskilja olika påverkansfaktorer, som skogspolitiska mål, lagstiftning, skattepolitik och <NOBR>EU-politik.</NOBR> Även denna fråga ansåg regeringen att det fanns anledning att uppmärksamma.</P> <P class="p8 ft1">Uppdraget</P> <P class="p66 ft1">Regeringen tillkallar en särskild utredare med uppgift att utvärdera och se över skogspolitiken så som den tillämpats de senaste tio åren, och lämna förslag till anpassningar och förbättrad måluppfyllelse.</P> <P class="p44 ft16">Utvärderingen skall ta som utgångspunkt att grunderna för den gällande skogspolitiken ligger fast. Skogen och skogsnäringen skall vara ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar. Skogsbruket är en självbärande näring och ekonomiska bidrag bör därför inte lämnas till normala åtgärder i ett hållbart skogsbruk. Utgångspunkten innebär också att skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, ligger fast. Vad denna avvägning mellan skogspolitikens båda jämställda mål betyder vid genomförandet av skogspolitiken skall belysas i ett bredare samhällsperspektiv av utredaren. Inriktningen skall innebära ett hållbart</P> <P class="p490 ft5">250</P> </DIV> <DIV id="page_251"> <P class="p0 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p832 ft18">förvaltande av naturresursen skog med bibehållen handlingsfrihet för framtiden. Statens respektive skogsnäringens ansvar för genomförande av skogspolitiken skall förtydligas. Utredaren skall i första hand utgå från att det statliga åtagandet inte skall öka i omfattning.</P> <P class="p69 ft12">En viktig ambition bakom avregleringen och omläggningen av skogspolitiken 1993 var att mångfalden av brukningsmetoder skulle främjas, till gagn för landskapsbild, landsbygdsutveckling och biologisk mångfald. Utredaren skall bedöma hur väl produktions- och miljömålen har uppfyllts. Behov av vidareutveckling av mätinstrument för de skogspolitiska målen skall beskrivas. Eventuella målkonflikter inom skogspolitiken och mellan skogspolitiken och andra politikområden skall belysas.</P> <P class="p69 ft16">De förändringar av skogsnäringens villkor som skett de senaste tio åren skall beaktas. Några av de faktorer som påverkat skogspolitiken och som av det skälet skall analyseras är <NOBR>EU-medlem-</NOBR> skapet, EU:s utvidgning, internationell skogspolitik, skogsforskningens villkor, miljö- och konsumentkrav, förändringar i privatskogsbruket när allt flera skogsägare inte bor på och brukar sin fastighet samt den fortgående internationaliseringen av skogsindustrin och virkesmarknaden. Globalt och inom EU har mål om att utarmningen av biologisk mångfald skall upphöra 2010 antagits.</P> <P class="p51 ft12">Det långa tidsperspektiv som gäller för växande skog skall särskilt beaktas. Svårigheten att bedöma de långsiktiga effekterna av t.ex. nya regler för skogsskötsel gör att möjligheter till stor variation i formerna för brukandet bör vara norm. Utredaren skall särskilt uppmärksamma såväl effekterna av tidigare skogsbruksmetoder som pågående arbete och forskning kring nya metoder för skogsbruk. Även framtida klimatförändringar och klimatpolitikens påverkan på svenskt skogsbruk skall beaktas.</P> <P class="p51 ft12">Virkesförsörjningsfrågorna skall särskilt belysas, liksom det svenska skogsbrukets långsiktiga inriktning och utvecklingsmöjligheter på en internationell marknad med ökad konkurrens. De ökande och konkurrerande anspråken på råvaran skall också belysas. Utredaren skall beakta såväl rapporten Mer trä i byggandet (Ds. 2004:01) som resultatet av det uppdrag om den svenska användningen av bioenergi i Sverige som Sveriges lantbruksuniversitet skall rapportera till regeringen senast den 30 juni 2004.</P> <P class="p59 ft15">Utvärderingen skall inte begränsas till de faktorer som direkt påverkar skogen och skogsbruket, utan politiken skall utvärderas i ett vidare samhällsperspektiv. I arbetet skall riksdagens beslut om en regional utvecklingspolitik med väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner beaktas (prop. 2001/02:4, bet. NU4), liksom</P> <P class="p833 ft5">251</P> </DIV> <DIV id="page_252"> <P class="p803 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p812 ft15">riksdagens beslut om Sveriges politik för global utveckling beaktas (prop. 2002/03:122, bet. UU3). Besluten innebär att målet att bidra till en hållbar regional och global utveckling gäller samtliga politikområden. Utredaren skall också som en jämförelse visa hur några olika länder med liknande förutsättningar som Sverige har hanterat avvägningen mellan olika intressen i skogspolitiken.</P> <P class="p137 ft1">Sektorsansvaret</P> <P class="p138 ft12">Skogsbrukets sektorsansvar för miljövård betonades särskilt i samband med det skogspolitiska beslutet 1993. Ansvaret för miljön berör samhällets alla sektorer och många <NOBR>miljö-,</NOBR> natur- och kulturmiljövårdsfrågor kan bara hanteras genom förändring och utveckling inom de olika sektorerna. Sektorsansvaret behöver vidareutvecklas med utgångspunkt i vad som lagts fast genom arbetet med miljökvalitetsmålen. Inte minst inom skogssektorn finns det värdefulla erfarenheter att ta till vara i den fortsatta utvecklingen. I skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr. 2001/02:173) aviserade regeringen en översyn av hur sektorsansvaret fungerat hittills. Utredaren skall genomföra en sådan översyn för skogssektorn och redovisa möjlig fortsatt utveckling och förtydliganden. Hållbart nyttjande har en bred ansats, omfattande ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter. Utredaren skall diskutera gränserna för ett hållbart uttag utan tillförsel av t.ex. kvävegödsel. När det gäller biologisk mångfald skall utredaren, i linje med skrivelsen, utgå ifrån den definition som är fastlagd i FN:s konvention om biologisk mångfald och de riktlinjer om hållbart nyttjande som beslutats inom ramen för konventionen.</P> <P class="p385 ft17">Utredaren skall beskriva de frivilliga naturvårdsavsättningarnas kvalitet och lokalisering och den dokumentation som finns om dessa områden.</P> <P class="p153 ft1">Skogsnäringen är en basnäring i Sverige. Skogssektorns möjlighet att bidra till ökad tillväxt, välfärd och folkhälsa samt att stärka utvecklingen av det lokala näringslivet är en viktig utgångspunkt för det skogspolitiska arbetet. Friluftsliv, fiske, jakt och turism är några viktiga former för nyttjande av skogsmark. Ut- redaren skall föreslå åtgärder och insatser som syftar till att lyfta fram och utveckla skogens och skogsbrukets förutsättningar inom de värdekedjor som skogen utgör basen för.</P> <P class="p834 ft5">252</P> </DIV> <DIV id="page_253"> <P class="p0 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p582 ft1">Skogspolitikens medel</P> <P class="p798 ft1">Skogspolitikens medel är av rättslig, ekonomisk och administrativ art. Till de statliga åtagandena hör att tillhandahålla information, rådgivning och utbildning om gällande regelverk och lämpliga former för att bedriva ett hållbart skogsbruk. Staten har även åtagit sig att finansiera viss forskning, och att informera om nya rön och ny metodik. Staten skall även bedriva tillsyn av efterlevnaden av skogsvårdslagen och andra lagar som räknas som skogspolitiska medel. Staten är också en aktör i egenskap av markägare, bolagsägare och konsument.</P> <P class="p835 ft1">Även de skogspolitiska medlen kan behöva justeras eller anpassas till ändrade förutsättningar. En grundläggande fråga för utredaren är att bedöma om medlen i sin nuvarande utformning räcker för att målen skall uppnås och om det finns möjligheter till effektiviseringar. Statens roll respektive skogsnäringens eget ansvar för skogspolitikens medel behöver förtydligas. Formerna för finansieringen av statliga åtaganden inom ramen för skogspolitiken behöver ses över. I detta sammanhang skall utredaren särskilt beakta det hittills låga utnyttjandet av möjligheterna till medfinansiering från EU.</P> <P class="p35 ft1">Skogsvårdslagen, m.m.</P> <P class="p836 ft1">För att det skall gå att bedöma om skogsvårdslagen har den utformning som krävs för att på avsett vis kunna bidra till att uppfylla skogspolitikens mål behöver lagen utvärderas. Även tillsynen över skogsvårdslagens efterlevnad skall utvärderas av utredaren.</P> <P class="p837 ft12">I skrivelsen Uppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39) framhöll regeringen att det är av avgörande betydelse att information om dokumenterade natur- och kulturvärden finns tillgänglig vid planering av skogsbruksåtgärder. Regeringen aviserade också att det inom de närmaste åren bör ske en utvärdering av om dessa s.k. skogs- och miljöredovisningar har fungerat som det är avsett. Utredaren skall därför även belysa i vilken utsträckning skogs- och miljöredovisningar har funnits tillgängliga i enlighet med lagstiftningen samt om dessa har innehållit den information som detta verktyg syftar till att tillhandahålla. Utredaren skall även lämna förslag till hur detta eller andra lämpliga verktyg kan utvecklas, i</P> <P class="p838 ft5">253</P> </DIV> <DIV id="page_254"> <P class="p803 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p258 ft1">syfte att bidra till en kostnadseffektiv uppfyllelse av olika miljö- och kulturmiljömål som rör skogen.</P> <P class="p8 ft1">Rådgivning och information</P> <P class="p138 ft12">Skogspolitikens mål baseras på att skogsbruket gör åtaganden utöver vad lagstiftningen kräver. Därför har statlig rådgivning och information en viktig roll för hur väl skogspolitikens mål uppfylls. Den senaste utvärderingen visar tydligt att insatser som röjning i ungskog och naturvårdshänsyn vid avverkning blir bättre med bra rådgivning. Verksamheten med information, rådgivning och utbildning skall därför utvärderas av utredaren som också skall lämna förslag till möjlig effektivisering. Gränsdragningen mellan det statliga åtagandet att stödja skogsbruket med rådgivning, information och utbildning och skogsägarnas eget ansvar för kunskapsinhämtande om regelverk och de skogspolitiska målen skall också analyseras. Utredaren skall även studera alternativa möjligheter till finansiering av rådgivning, information och utbildning.</P> <P class="p193 ft1">I regeringens skrivelse Uppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39) uppmärksammades problemet med att röjning av ungskogar har minskat sedan skogsvårdslagens krav på gallring och röjning slopades 1993. Särskilda åtgärder för att minska arealen skog med akut röjningsbehov skall därför omfattas av utredarens förslag.</P> <P class="p40 ft1">I samma skrivelse uppmärksammade regeringen problemet med de stora klövviltstammarna och behovet av att hålla dessa på en acceptabel nivå, såväl från produktionssynpunkt som ur ett naturvårdsperspektiv. Utredaren skall granska även denna fråga och lämna förslag på åtgärder.</P> <P class="p49 ft1">Forskning</P> <P class="p138 ft15">Skogsnäringen har ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska beröringspunkter med många vitt skilda delar av forskarsamhället. Såväl ur ett näringspolitiskt perspektiv som utifrån en bedömning av skogspolitikens möjligheter att bidra till att miljömålen uppfylls vore det värdefullt att kartlägga den hittillsvarande forskningens omfattning och inriktning, liksom att analysera dess betydelse för skogspolitiken och dess effekter på skogsnäringen, tillväxten, och som underlag för utformningen av relevanta miljökvalitetsmål.</P> <P class="p150 ft5">254</P> </DIV> <DIV id="page_255"> <P class="p0 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p839 ft1">Exempelvis bör forskning om klimatförändringarnas betydelse för skogsnäringen beaktas. Utredaren skall göra denna kartläggningen och med den som grund lägga fram slutsatser för en framtida skogspolitik.</P> <P class="p2 ft1">I skrivelsen Uppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39) framhöll regeringen att det bör ske en fortsatt utveckling av alternativa skogsbruksmetoder till trakthyggesbruk i syfte att bevara och utveckla skogens många värden. Utredaren skall dels se över hur sådana metoder tillämpas i dag inom skogsbruket, dels lämna förslag till sådana metoder och hur de kan användas för att understödja möjligheterna till samverkan mellan olika sätt att nyttja skogen.</P> <P class="p139 ft1">Miljökvalitetsmålet Levande skogar</P> <P class="p816 ft16">Regeringen avser att lämna en miljömålsproposition till riksdagen under 2005. Propositionen och riksdagens synpunkter på miljökvalitetsmålet Levande skogar skall beaktas av utredaren. Han eller hon skall särskilt bedöma behov av ytterligare utvecklingsarbete om miljöhänsyn vid skogsbruk samt olika former för skydd av skog. I enlighet med miljökvalitetsmålet undantas stora arealer värdefull skogsmark från skogsbruk, såväl formella som frivilliga avsättningar. Nödvändig skötsel av kulturbetingade värden förekommer endast i begränsad omfattning. Utredaren skall redovisa dels en bedömning av kostnaderna för att sköta såväl natursom kulturbetingade värden, dels förslag till former för sådan skötsel. Utredaren skall vidare belysa vilka eventuella ytterligare åtgärder som krävs inom den svenska skogssektorn för att <NOBR>2010-målet</NOBR> om att hejda utarmningen av biologisk mångfald skall kunna uppfyllas.</P> <P class="p386 ft1">Organisation</P> <P class="p816 ft16">Skogsvårdsorganisationens organisation, roll och arbete för genomförandet av skogspolitiken skall också utvärderas av utredaren. En översyn av effektivitet och måluppfyllelse skall också genomföras. Även Skogsvårdsorganisationens långsiktiga behov av resurser för genomförandet av skogspolitiken skall belysas. Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet riktad till skogsbruket skall utvärderas och dess effektivitet och ändamålsenlighet belysas.</P> <P class="p840 ft5">255</P> </DIV> <DIV id="page_256"> <P class="p841 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p842 ft1">Utredningsarbetet</P> <P class="p843 ft1">Utredaren skall samråda med en parlamentariskt tillsatt referensgrupp.</P> <P class="p844 ft1">Utredaren skall även samråda med:</P> <P class="p845 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">företrädare för organisationer och företag inom området,</SPAN></P> <P class="p846 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">berörda myndigheter,</SPAN></P> <P class="p847 ft17"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft98">den parlamentariska kommitté som skall tillsättas under våren 2004 med uppgift att ta fram en långsiktig strategi för landsbygdsutveckling,</SPAN></P> <P class="p848 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">Näringslivets regelnämnd såvitt avser konsekvenser för företag,</SPAN></P> <P class="p848 ft1"><SPAN class="ft58">•</SPAN><SPAN class="ft99">personalorganisationerna.</SPAN></P> <P class="p849 ft16">En konsekvensbedömning skall göras för samtliga förslag. konsekvensbedömningen skall det ingå en redovisning av de samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av förslagen samt av eventuella statsfinansiella effekter. Eventuell påverkan på skogsägarens äganderätt skall också redovisas. För de förslag som har statsfinansiella effekter skall utredaren föreslå finansiering.</P> <P class="p850 ft1">Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2005.</P> <P class="p851 ft1">(Näringsdepartementet)</P> <P class="p852 ft5">256</P> </DIV> <DIV id="page_257"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB339257x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p821 ft38">SOU 2005:</P> <P class="p822 ft0">Kommittédirektiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr0 td159"><SPAN class="p27 ft19">Tilläggsdirektiv till</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td160"><SPAN class="p853 ft19">Dir.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td159"><SPAN class="p27 ft154">Skogsutredningen 2004 (N 2004:12)</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td160"><SPAN class="p853 ft154">2004:139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr38 td161"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr38 td162"><SPAN class="p9 ft127">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p854 ft1">Beslut vid regeringssammanträde den 7 oktober 2004</P> <P class="p855 ft1">Sammanfattning av uppdraget</P> <P class="p856 ft1">Skogsutredningen 2004 (N 2004:12) skall lämna ett delbetänkande som avser utvärdering och översyn av Skogsvårdsorganisationen senast den 30 april 2005.</P> <P class="p857 ft1">Uppdraget</P> <P class="p858 ft1">Med stöd av regeringens bemyndigande den 19 maj 2004 (dir. 2004:70) tillkallade statsrådet Messing en särskild utredare med uppdrag att utvärdera och se över skogspolitiken. Utredningen har antagit namnet Skogsutredningen 2004 och skall enligt direktiven vara slutförd senast den 31 december 2005.</P> <P class="p859 ft1">Regeringen har intresse av att den del av utvärderingen som avser Skogsvårdsorganisationen görs mera skyndsamt.</P> <P class="p860 ft1">Utredningen om en strategi för hållbar landsbygdsutveckling (dir. 2004:87) skall enligt sina direktiv lämna en delrapport den</P> <P class="p829 ft1">30 april 2005 om den strategiska inriktningen av nästa miljö- och landsbygdsprogram. I den mån Skogsutredningen 2004 har överväganden eller förslag i denna del skall dessa samordnas med den utredningen.</P> <P class="p857 ft1">Redovisning av uppdraget</P> <P class="p856 ft1">Skogsutredningen 2004 skall utöver sitt slutliga betänkande den 31 december 2005 lämna ett delbetänkande som avser utvärdering och översyn av Skogsvårdsorganisationen. Delbetänkandet skall redovisas senast den 30 april 2005.</P> <P class="p861 ft1">(Näringsdepartementet)</P> <P class="p862 ft5">257</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GTB339 SOU_2005__39.pdf 1007545 pdf Skog till nytta för alla? https://data.riksdagen.se/fil/91ED93F3-322F-4D05-97C4-C5D77E167C7B