2420810GTB331200531sousouStatens offentliga utredningar 2005:31Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar3102006-01-01 00:00:002015-09-07 21:03:272006-01-01 00:00:00Stödet till utbildningsvetenskaplig forskninghämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GTB331/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GTB331https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GTB331
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:35px 0px 14px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:79px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 116px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_10 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_12 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:581px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_15 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:612px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:576px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_23 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:648px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:492px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:81px;left:21px;z-index:-1;width:453px;height:663px;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:453px;height:663px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:132px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:600px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:424px;height:600px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:214px;left:5px;z-index:-1;width:422px;height:237px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:422px;height:237px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:492px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:134px;left:0px;z-index:-1;width:428px;height:514px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:428px;height:514px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:243px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:489px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:423px;height:489px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:473px;height:646px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:473px;height:646px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:86px;left:63px;z-index:-1;width:431px;height:658px;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:431px;height:658px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:516px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:149px;left:21px;z-index:-1;width:465px;height:571px;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:465px;height:571px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:600px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:516px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:586px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:624px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:32px;left:63px;z-index:-1;width:430px;height:129px;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:430px;height:129px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
.ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 49px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft7{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft8{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft14{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft16{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft21{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft22{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft26{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft30{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft33{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft34{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft36{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft37{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft38{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft39{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft41{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 11px;}
.ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft46{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft48{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft50{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 14px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft55{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft60{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft61{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft62{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft63{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 47px;l-h: 30px;}
.ft64{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft65{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft66{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;}
.ft69{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft70{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft71{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft76{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft79{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft85{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft92{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft93{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft94{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 11px;}
.ft95{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 13px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 13px;}
.ft97{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 12px;}
.ft98{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 12px;}
.ft99{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft102{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft104{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;}
.ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft106{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft107{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft109{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft110{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;}
.ft111{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft112{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft113{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;}
.ft114{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft115{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft116{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft117{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft118{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 13px;}
.ft119{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft120{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft121{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft122{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft123{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft124{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft125{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft126{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft127{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft128{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 405px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 608px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 595px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 471px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p95{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 478px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p130{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 457px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.81px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p157{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 579px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p182{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p184{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p191{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p197{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:83px;height:39px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:39px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:66px;height:38px;}
.p203{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:62px;height:38px;}
.p204{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:68px;height:32px;}
.p205{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:59px;height:10px;}
.p206{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:26px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:62px;height:12px;}
.p208{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:66px;height:27px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:52px;height:33px;}
.p210{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:91px;height:8px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p215{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:55px;height:30px;}
.p220{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:83px;height:30px;}
.p221{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:90px;height:30px;}
.p222{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p266{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p289{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p290{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p294{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p303{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p304{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p305{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p313{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: right;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p332{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 317px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p344{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;margin-top: 447px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p353{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;}
.p358{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 14px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p363{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p366{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: right;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 541px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 400px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p478{text-align: left;margin-top: 683px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td22{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td23{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td26{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td27{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-right: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td53{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ffffcc;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-right: #9a3365 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-top: #9a3365 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td66{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-right: #9a3365 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #9a3365;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 29px;}
.tr3{heightzzz: 28px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 38px;}
.tr6{heightzzz: 55px;}
.tr7{heightzzz: 14px;}
.tr8{heightzzz: 19px;}
.tr9{heightzzz: 56px;}
.tr10{heightzzz: 16px;}
.tr11{heightzzz: 52px;}
.tr12{heightzzz: 27px;}
.tr13{heightzzz: 15px;}
.tr14{heightzzz: 17px;}
.tr15{heightzzz: 13px;}
.tr16{heightzzz: 12px;}
.tr17{heightzzz: 34px;}
.tr18{heightzzz: 3px;}
.tr19{heightzzz: 20px;}
.tr20{heightzzz: 24px;}
.tr21{heightzzz: 25px;}
.tr22{heightzzz: 9px;}
.tr23{heightzzz: 7px;}
.tr24{heightzzz: 91px;}
.tr25{heightzzz: 31px;}
.tr26{heightzzz: 4px;}
.tr27{heightzzz: 11px;}
.tr28{heightzzz: 8px;}
.tr29{heightzzz: 10px;}
.tr30{heightzzz: 6px;}
.tr31{heightzzz: 2px;}
.tr32{heightzzz: 90px;}
.tr33{heightzzz: 84px;}
.tr34{heightzzz: 30px;}
.tr35{heightzzz: 36px;}
.tr36{heightzzz: 22px;}
.tr37{heightzzz: 23px;}
.tr38{heightzzz: 50px;}
.tr39{heightzzz: 61px;}
.tr40{heightzzz: 32px;}
.tr41{heightzzz: 35px;}
.tr42{heightzzz: 39px;}
.t0{width: 456px;margin-top: 167px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 535px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 498px;margin-leftZ: 29px;margin-top: 22px;f:italic 11px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 431px;margin-leftZ: 79px;margin-top: 26px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 379px;margin-leftZ: 116px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 426px;margin-leftZ: 30px;margin-top: 38px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 424px;margin-leftZ: 37px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 419px;margin-leftZ: 17px;margin-top: 26px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 400px;margin-leftZ: 48px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 429px;margin-leftZ: 78px;margin-top: 32px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 507px;margin-top: 32px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 404px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 33px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 478px;margin-leftZ: 54px;margin-top: 32px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 511px;margin-leftZ: 29px;margin-top: 21px;f:italic 8px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 420px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 411px;margin-top: 37px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 431px;margin-leftZ: 83px;margin-top: 61px;f:bold 16px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 457px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 9px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 288px;f:15px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Stödet till utbildningsvetenskaplig forskning</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av</P>
<P class="p2 ft1">Utredningen om utbildningsvetenskaplig forskning</P>
<P class="p3 ft1">Stockholm 2005</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft2">SOU 2005:31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p6 ft3">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p7 ft3">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p8 ft2">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p4 ft2">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.</P>
<P class="p9 ft4">Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på</P>
<P class="p10 ft2">http://www.regeringen.se/remiss</P>
<P class="p3 ft2">Tryckt av Lenanders Grafiska AB</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm 2005</P>
<P class="p11 ft2">ISBN <NOBR>91-38-22339-2</NOBR></P>
<P class="p4 ft2">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p12 ft5">Till statsrådet och chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet</P>
<P class="p13 ft6">Genom beslut den 1 april 2004 tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet en särskild utredare med uppdrag att utvärdera hur Vetenskapsrådets stöd till utbildningsvetenskaplig forskning påverkat det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet samt utreda om systemet för forskningsfinansiering av utbildningsvetenskap bör ändras och, för de fall ändringar krävs, lämna förslag till den ordning som bör gälla.</P>
<P class="p14 ft6">Till särskild utredare förordnades från och med den 15 juli 2004 rektorn vid Blekinge tekniska högskola Lars Haikola. Tekn Dr Jan- Eric Degerblad anställdes som sekreterare i utredningen från och med 15 september, 2004.</P>
<P class="p14 ft6">Till sitt förfogande har utredningen haft en expertgrupp knuten till sig. Expertgruppen har bestått av <NOBR>Per-Erik</NOBR> Ellström, Linköpings universitet, Ulla Gummeson, Svenska Kommunförbundet, Christina Gustafsson, Uppsala universitet och Högskolan i Gävle, Rolf Hedquist, Umeå universitet, Göran Isberg, Myndigheten för skolutveckling, Fredrik Jeppesen, Broängsskolan (Botkyrka kommun), Ragnhild Nitzler, Högskoleverket och Lennart Olausson, Malmö högskola och Mattias Jarl, Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p15 ft6">Regeringen beslutade den 27 januari 2005 att senarelägga tidpunkten för redovisningen av uppdraget från den 1 februari 2005 till den 1 april 2005.</P>
<P class="p16 ft6">Härmed överlämnas utredningens betänkande: Stödet till utbildningsvetenskaplig forskning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p17 ft6">Uppdraget är med detta avslutat</P>
<P class="p18 ft6">Stockholm i mars <NOBR>2005-03-30</NOBR></P>
<P class="p19 ft6">Lars Haikola</P>
<P class="p20 ft6"><NOBR>/Jan-Eric</NOBR> Degerblad</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p4 ft7">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p21 ft8">Sammanfattning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p22 ft8">9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p21 ft8">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft8">Utredningens uppdrag ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft8">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p21 ft6">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p23 ft9">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft6">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft6">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft9">Uppdragets art .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft6">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft9">Arbetssätt och underlag...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p21 ft8">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft8">Utbildningsvetenskapliga kommittén det dubbla</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">uppdraget..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft8">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p21 ft8">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft11">Begreppet utbildningsvetenskap ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft8">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><SPAN class="p21 ft8">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p23 ft8">Vetenskap om eller för utbildning en historisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft8">översikt .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p22 ft8">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p21 ft6">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p23 ft6">Skolverkets utbildningsforskning ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft6">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft6">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft6">Vetenskapsrådets utbildningsforskning .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p21 ft8">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p23 ft11">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft8">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft6">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft12">Kännetecken på huvudsökande...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft6">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft9">Projektens studieobjekt...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft6">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft6">Ämnes- och yrkesdidaktiska inriktningar ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft6">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft6">Projektens inriktning och uppläggning ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft6">5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p23 ft9">Projektens relevans ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p22 ft13">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft6"><SPAN class="ft6">5.6</SPAN><SPAN class="ft15">Relation till tidigare forskning och internationell</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p25 ft9">dimension..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p22 ft6">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p21 ft6">5.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft9">Praxisnära forskning.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p21 ft6">5.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft6">Forskarskolor och forskarutbildning......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p21 ft6">5.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft9">Nätverk och samverkan ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p21 ft6">5.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft9">Sammanfattande synpunkter ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p21 ft8">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p25 ft11">Finansiering av utbildningsvetenskap – en översikt.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft8">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p21 ft6">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommittén.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft6">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p21 ft6">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p25 ft6">Andra finansiärer av utbildningsvetenskap.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">62</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft6"><SPAN class="ft6">6.3</SPAN><SPAN class="ft15">Utbildningsvetenskapliga kommitténs många</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR height=0>
<TD width=27px></TD>
<TD width=49px></TD>
<TD width=322px></TD>
<TD width=18px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td3"><SPAN class="p27 ft9">finansieringsroller.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p22 ft6">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p21 ft8">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p27 ft8">En internationell utblick..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft8">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p21 ft6">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p27 ft9">Danmark ...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft6">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p21 ft6">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft9">England .....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p21 ft6">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft9">Nya Zeeland..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p21 ft6">7.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft9">Finland ......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p21 ft6">7.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft9">Generella slutsatser ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p21 ft8">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p27 ft8">Slutsatser ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft8">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p21 ft8">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td3"><SPAN class="p27 ft8">Övervägande och förslag..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p22 ft8">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p21 ft6">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p27 ft12">Motiven till ställningstagandet ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><SPAN class="p21 ft6">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft16">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td10"><SPAN class="p21 ft9">Kommittédirektiv..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p22 ft6">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><SPAN class="p21 ft16">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p21 ft9">Intervjuer/Samtal .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p22 ft6">97</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft13">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p21 ft14">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p21 ft17"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p22 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td11"><SPAN class="p21 ft16">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p21 ft6">Medlemmar av utbildningsvetenskapliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p21 ft9">kommittén 2001 2005..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p29 ft6">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p21 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td12"><SPAN class="p21 ft9">Underlagsmaterial.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td13"><SPAN class="p29 ft6">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p21 ft16">Bilaga 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft9">Övrig litteratur............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p29 ft6">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p21 ft16">Bilaga 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p21 ft6">Deltagarlista seminarium fredagen den 18</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td13"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p21 ft9">februari 2005 ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p29 ft6">109</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft13">7</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p4 ft7">Sammanfattning</P>
<P class="p31 ft6">Med utgångspunkt i regeringens ursprungliga målsättningar med tillskapandet av den Utbildningsvetenskapliga kommittén, att höja den vetenskapliga kvaliteten på den utbildningsvetenskapliga forskningen så att den ”av egen kraft kan hävda sig gentemot annan forskning”, kan konstateras att kommitténs hittillsvarande verksamhetstid – 2001 till och med 2004 – är alltför kort för att avgöra om någon sådan kvalitetsförbättring skett. Att bygga upp ett nytt forskningsområde med de höga ambitioner regeringen angett kräver en betydligt längre tid än Utbildningsvetenskapliga kommittén har haft till sitt förfogande. Mot denna bakgrund finns alltså inte underlag för att föreslå en avveckling av den Utbildningsvetenskapliga kommittén och låta den ”integreras inom Vetenskapsrådets eller annan finansiärs struktur”.</P>
<P class="p32 ft6">Jag föreslår därför</P>
<P class="p33 ft6"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft18">Att Utbildningsvetenskapliga kommittén under ytterligare tre år ska fortleva som ett eget ansvarsområde inom Vetenskapsrådet.</SPAN></P>
<P class="p34 ft6"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft18">Att Utbildningsvetenskapliga kommittén under denna tid skall fortsatt utveckla inriktningen mot ”forskning och forskarutbildning som bedrivs i anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten”.</SPAN></P>
<P class="p35 ft6"><SPAN class="ft9">3.</SPAN><SPAN class="ft19">Att Utbildningsvetenskapliga kommittén efter tre år skall inrättas som ett fjärde ämnesråd ämnesrådet för utbildningsvetenskap.</SPAN></P>
<P class="p36 ft6"><SPAN class="ft6">4.</SPAN><SPAN class="ft18">Att den för ämnesråden generella instruktionen (SFS 2000:1199 § 12) då skall gälla även för ämnesrådet för utbildningsvetenskap.</SPAN></P>
<P class="p37 ft6"><SPAN class="ft6">5.</SPAN><SPAN class="ft18">Att kravet på medfinansiering från högskolorna snarast undanröjes.</SPAN></P>
<P class="p38 ft13">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft6">Det grundläggande skälet till att inte fullfölja regeringens ursprungliga intention är i grunden desamma som en gång föranledde att Utbildningsvetenskapliga kommittén inrättades, dvs. att utbildningsvetenskap svarar mot ett omfattande och alltmer centralt forskningsområde i det moderna kunskapssamhället. Sverige följer härvidlag en internationell trend att i ökad utsträckning beforska lärandets villkor inom formella och informella system. Den form som valts för detta i Sverige ett särskilt medelsfördelande organ synes framsynt.</P>
<P class="p40 ft13">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">1 Utredningens uppdrag</P>
<P class="p31 ft6">De samhällsförändringar vi sett äga rum under efterkrigstiden har gett upphov till en rad olika beteckningar som ”tjänstesamhälle”, ”kunskapssamhälle”, ”informationssamhälle” och ”postindustriellt samhälle”. Vad dessa begrepp står för är ofta vagt, men klart är att vi går från central normering och standardisering mot ett samhälle präglat av flexibilitet och anpassningsförmåga. I denna utveckling spelar <SPAN class="ft16">kunskap och lärande </SPAN>en central roll.</P>
<P class="p41 ft6">Frågor gällande lärande i skolan, vuxenutbildning och lärande i arbetslivet blir i perspektiv av ovanstående centrala och betydelsefulla områden i behov av en vital forskning. För det är genom en vital forskning inom det utbildningsvetenskapliga fältet som vi, för att använda John Nisbets ord, ”sharpens thinking, directs attention to important issues, clarifies problems, encourages debate and exchange of views, and thus deepens understanding, prevents ossification of thinking, promotes flexibility and adaption to changing demands”.<SPAN class="ft20">1</SPAN></P>
<P class="p42 ft21"><SPAN class="ft21">1.1</SPAN><SPAN class="ft22">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p43 ft6">Regeringen beslöt i april 2004 att tillkalla en särskild utredare för att utvärdera hur Vetenskapsrådets stöd till utbildningsvetenskaplig forskning påverkat det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet samt utreda om systemet för forskningsfinansiering av utbildningsvetenskap bör ändras och, för de fall ändringar krävs, lämna förslag till den nya ordning som bör gälla (Utbildningsvetenskaplig forskning, Direktiv 2004:48, se bilaga).</P>
<P class="p44 ft6">Utredaren skall i första hand besvara följande specifika frågor<SPAN class="ft20">2</SPAN>:</P>
<P class="p45 ft25"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft24">Nisbet, John (1974), s. 8.</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft24">Dir. 2004:48, s. </SPAN><NOBR>5-6.</NOBR></P>
<P class="p47 ft13">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utredningens uppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Om systemet för forskningsfinansiering inom utbildningsvetenskap är ändamålsenligt.</SPAN></P>
<P class="p49 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Utvärdera vilken effekt av forskarutbildning och forskning som bedrivs inom ramen för forskarskolor haft på utvecklingen av den utbildningsvetenskapliga forskningen.</SPAN></P>
<P class="p50 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Utvärdera hur finansiering från Vetenskapsrådet påverkat det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet avseende fördelningen av forskningsmedel med fokus på praxisnära forskning i jämförelse med pedagogisk forskning och forskning med anknytning till det övriga arbetslivet och i detta även belysa hur kommuners och skolsektorns forskningsbehov har tillgodosetts.</SPAN></P>
<P class="p51 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Studera utfallet av de av regeringen inrättade forskarskolorna med anknytning till utbildningsvetenskap.</SPAN></P>
<P class="p49 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">Studera i vilken utsträckning högskolorna ökat sina ekonomiska resurser inom området utbildningsvetenskap.</SPAN></P>
<P class="p49 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Studera i vilken omfattning regionala utvecklingscentra varit involverade i projekt finansierade av Vetenskapsrådet.</SPAN></P>
<P class="p49 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Belysa om samordningsvinster kan uppnås genom omfördelning av uppgifter mellan olika aktörer i högskolepedagogiska frågor.</SPAN></P>
<P class="p52 ft21"><SPAN class="ft21">1.2</SPAN><SPAN class="ft22">Uppdragets art</SPAN></P>
<P class="p53 ft6">Kärnan i utredningsuppdraget berör frågan om den utbildningsvetenskapliga forskningen nått ett stadium där den ”av egen kraft kan hävda sig emot annan forskning”. Den fråga som utredningen har att hantera är om den utbildningsvetenskapliga kommitténs stöd kan upphöra och utbildningsvetenskap kan integreras inom Vetenskapsrådets eller annan finansiärs verksamhet. Har den tid den utbildningsvetenskapliga kommittén varit verksam varit tillräcklig för att bygga upp en stark forskning inom området – en forskning som inte behöver kommitténs stöd?</P>
<P class="p54 ft6">Det finns enligt utredarens uppfattning inte något enkelt samband mellan de beskrivande/analyserande delarna i uppdraget och frågan om det nuvarande systemet för forskningsfinansiering är ändamålsenligt. I princip kan utfallet av den utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet (positivt som negativt) leda till olika typer av resonemang att kommittén t.ex. skall förändras, byta huvudman, lämnas som den är eller rent av avskaffas. Men till</P>
<P class="p55 ft13">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p21 ft30">Utredningens uppdrag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft6"><SPAN class="ft16">syvende og sidst </SPAN>handlar det om vilken roll vi vill att den utbildningsvetenskapliga forskningen skall spela i svensk högre utbildning och forskning.</P>
<P class="p57 ft21"><SPAN class="ft21">1.3</SPAN><SPAN class="ft22">Arbetssätt och underlag</SPAN></P>
<P class="p43 ft6">Underlaget för utvärderingen har utgjorts av intervjuer/samtal med företrädare för Utbildningsvetenskapliga kommittén, forskare inom det utbildningsvetenskapliga fältet, företrädare för lärosäten med lärarutbildningar samt avnämare.</P>
<P class="p58 ft6">Genom mer eller mindre formella kontakter har vi även fått möjlighet att diskutera och rådgöra med organisationer och enskilda personer och finansiärer.</P>
<P class="p59 ft6">Underlaget för utvärderingen har även utgjorts av en analys av de skriftliga sammanställningar som finns i form propositioner, offentliga utredningar m.m. samt skrifter och skrivelser från Utbildningsvetenskapliga kommittén (se bilaga: Underlagsmaterial). Utvärderingen har även tagit del av annan relevant litteratur som berört området utbildningsvetenskap (se bilaga: Övrig litteratur).</P>
<P class="p60 ft6">Utvärderingen söker där det är möjligt att ge kvantitativa svar. I första hand handlar det emellertid om kvalitativa slutsatser om erfarenheterna av Utbildningsvetenskapliga kommitténs satsningar, och i vilken utsträckning de syften som angetts med kommittén har uppnåtts.</P>
<P class="p41 ft6">I diskussionen om den ”kunskapsbaserade” ekonomin inom EU, har frågan ställts varför vissa medlemsländer lyckats bättre än andra med att producera volym och kvalitet i den högre forskningen och utbildningen. För att <SPAN class="ft16">få perspektiv </SPAN>på den satsning som gjorts i Sverige har jämförelser gjorts med andra <NOBR>OECD-länder.</NOBR> Vi är i detta sammanhang sålunda inte ute efter att finna strategier, metoder och instrument som är allmängiltiga och möjliga att reproducera.<SPAN class="ft20">3 </SPAN>Utredningen har även företagit en studieresa till Finland innehållande studiebesök vid Finlands akademi, Undervisningsministeriet och Helsingfors universitet.</P>
<P class="p61 ft33"><SPAN class="ft31">3 </SPAN><SPAN class="ft32">I sitt arbete </SPAN>Utbildningsvetenskap och utbildningsvetenskaplig forskning – några europeiska nedslag <SPAN class="ft32">(2004) påpekar Owe Lindberg: “The huge variation in conditions and arrangements for educational research and its relation to teacher education can be seen as a reminder of the complexity of the field and a warning against easy conclusions about the possibility to take ideas, procedures, practices etc. from one context and plant them in other.” S. 72</SPAN></P>
<P class="p62 ft13">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utredningens uppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft6">Den 18 februari 2005 anordnade utredningen ett seminarium/hearing angående den utbildningsvetenskapliga kommitténs arbete. Närvarande var representanter från universitet och högskolor.</P>
<P class="p64 ft6">Tekn Dr Sam Hägglund har inom ramen för utredningen genomfört två uppdrag, vilka använts som underlag för vissa avsnitt i rapporten.</P>
<P class="p65 ft6">Två utredningar har särskilt utnyttjats vad gäller redovisningen av den Utbildningsvetenskapliga kommitténs arbete med forskningsfinansiering: Aasen, Petter, Prøitz, Tine och Spord Borgen, Jorunn (2005) <SPAN class="ft16">Utnningsvitenskap som forskningsområde. En studie av Vetenskapsrådets støtte til utdanningsvitenskaplig forskning</SPAN></P>
<P class="p66 ft35">(NIFU/STEP) och Kim, Lillemor och Olstedt, Eva (2005) <SPAN class="ft34">Utbildningsvetenskapliga kommittén – en ny aktör i forskningslandskapet</SPAN></P>
<P class="p67 ft6">(SISTER).</P>
<P class="p68 ft6">Monica Augustsson, Kommittéservice, har assisterat utredningen.</P>
<P class="p69 ft13">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p70 ft5"><SPAN class="ft7">2</SPAN><SPAN class="ft36">Utbildningsvetenskapliga kommittén det dubbla uppdraget</SPAN></P>
<P class="p71 ft6">När lärarutbildningskommittén lade fram sitt betänkande <SPAN class="ft16">Att lära och leda </SPAN>(SOU 1999:63) konstaterade man att lärarutbildningen hade en svag vetenskaplig bas<SPAN class="ft20">1</SPAN>. Trots att frågan om lärarutbildningens forskningsanknytning varit aktuell alltsedan 1946 års Skolkommission, hade forskningen inte ännu funnit sin organisatoriska och finansiella form. Inte ens när lärarutbildningen 1977 inordnades i högskolesystemet, hade någon ytterligare förstärkning av dess forskningsbas skett. I betänkandet från 1999 föreslog man därför en förstärkning av lärarutbildningens vetenskapliga bas.<SPAN class="ft20">2 </SPAN>Kommittén föreslog även inrättandet av utbildningsvetenskap som ett nytt vetenskapsområde samt inrättandet av ett nytt forskningsråd för ändamålet<SPAN class="ft20">3</SPAN>.</P>
<P class="p72 ft6">I den proposition som förelades riksdagen <SPAN class="ft16">En förnyad lärarutbildning </SPAN>(prop. 1999/2000:135)<SPAN class="ft20">4 </SPAN>avvisades tanken på ett eget vetenskapsområde. Istället gjorde regeringen bedömningen att en särskild kommitté för utbildningsvetenskap skulle inrättas inom Vetenskapsrådet, vars uppgift skulle vara att ”främja utvecklingen av utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i nära anslutning till lärarutbildningen och med direkt relevans för lärarnas yrkesutövning”<SPAN class="ft20">5</SPAN>. I propositionen kom begreppet utbildningsvetenskap att stå för ”den breda forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildning och svarar mot</P>
<P class="p73 ft38"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft37">Att lära och leda - en lärarutbildning för samverkan och utveckling </SPAN><SPAN class="ft25">(SOU 1999:63), s. 258.</SPAN></P>
<P class="p46 ft40"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft39">Ibid., s. 263</SPAN></P>
<P class="p46 ft42"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. </SPAN><NOBR>255-277</NOBR></P>
<P class="p74 ft40"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft39">Propositionen behandlades av riksdagen hösten 2000 (bet. bet. 2000/0:UbU6). Förslaget att inrätta ett nytt vetenskapsområde avstyrktes av Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Luleå tekniska universitet och Linköpings universitet. Högskolorna var övervägande positiva bland de som yttrat sig i frågan. Forskningsråden liksom Högskoleverket avvisade förslaget. Skolverket såg positivt på förslaget. Lärarförbunden liksom TCO var positiva till ett nytt vetenskapsområde. LO och SULF avvisade förslaget. De kommuner som kommenterat frågan ställde sig positiva till ett nytt vetenskapsområde.</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid, s. 42</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommittén - det dubbla uppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft6">behov i lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten”.<SPAN class="ft20">6 </SPAN>Samtidigt betonas att de medel som ställdes till kommitténs förfogande tilldelas sådan forskning och forskarutbildning som bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet och bedrivs i utbildningsvetenskapliga nätverk.<SPAN class="ft20">7 </SPAN>Kommitténs arbete skulle vara av temporär natur under en uppbyggnadsfas. En utvärdering skulle ske senast 2004, och när forskningen blivit tillräcklig stark skulle kommittén avvecklas och utbildningsvetenskap integreras inom Vetenskapsrådets<SPAN class="ft20">8 </SPAN>eller annan finansiärs verksamhet<SPAN class="ft20">9</SPAN>.</P>
<P class="p77 ft6">I propositionen <SPAN class="ft16">Forskning och förnyelse </SPAN>(prop. 2000/01:3)<SPAN class="ft20">10 </SPAN>framhölls även där att forskning kring lärande, kunskapsbildning och kunskapsförmedling var förhållandevis svagt utvecklad i Sverige. Området hade, enligt regeringen, en alldeles för liten omfattning för att kunna tillgodose de ökande behov av kunskaper om utbildning och lärande som skola, lärarutbildning och samhället i övrigt hade. Det paradoxala hade inträffat, att trots att lärarutbildningen införlivats i det akademiska samfundet genom 1977 års högskolereform, hade dess forskningsbas försvagats.<SPAN class="ft20">11 </SPAN>Det var därför angeläget att stärka forskningsbasen för lärarutbildningen, men också, som regeringen uttryckte det, att öka kunskaperna om utbildning och lärande i vid mening.<SPAN class="ft20">12</SPAN></P>
<P class="p78 ft6">I <SPAN class="ft16">Forskning och förnyelse </SPAN>(Prop. 2000/01:3) sägs även att satsningen på utbildningsvetenskap skall gälla ”såväl befintlig forskning av hög kvalitet och med stor utvecklingspotential, som utvecklingen av nya relevanta forskningsområden”<SPAN class="ft20">13</SPAN>. Regeringen ansåg att det var angeläget ”att stärka och bredda den vetenskapliga basen för lärarutbildningen, men också att öka kunskaperna om utbildning och lärande i en vidare mening”<SPAN class="ft20">14</SPAN>. Återigen understryks att det gäller att få fram forskning av högsta vetenskapliga kvalitet: ”Den</P>
<P class="p79 ft25"><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid., s. 39</SPAN></P>
<P class="p80 ft42"><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid., s. 42</SPAN></P>
<P class="p80 ft45"><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft44">I propositionen </SPAN>Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering</P>
<P class="p81 ft40">(Prop. 1999/2000:81) föreslog regeringen en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering. Enligt propositionen skulle tre nya forskningsråd och en ny myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete inrättas. Ett av de nya forskningsråden var Vetenskapsrådet. Inom vetenskapsrådet avsåg man att inrätta tre ämnesråd med ansvar för humaniorasamhällsvetenskap, medicin respektive natur- och teknikvetenskap. När det gällde forskningsfrågor inom det utbildningsvetenskapliga området avsåg regeringen återkomma i en kommande proposition.</P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft46">En förnyad lärarutbildning </SPAN>(prop. 1999/2 000:135), s. 42.</P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft39">Propositionen behandlades av riksdagen hösten 2000 (bet. 2000/01:UbU3).</SPAN></P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft48">Forskning och förnyelse </SPAN>(prop. 2000/01:3), s. 70.</P>
<P class="p80 ft42"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft41">Ibid, s. 110.</SPAN></P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft39">Sid. 71</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid. S. 110</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommittén - det dubbla uppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">utbildningsvetenskapliga kommittén bör inom de ekonomiska ramar som statsmakterna kommer att ange, bereda ansökningar och besluta om medelsfördelning till forskning och forskarutbildning som i nationell konkurrens bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet och som bedrivs i nätverk.”<SPAN class="ft20">15</SPAN></P>
<P class="p59 ft6">Precis som i propositionen <SPAN class="ft16">Forskning och förnyelse </SPAN>hade organisationskommittén för Ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering (2000) understrukit ett brett uppdrag för den utbildningsvetenskapliga kommittén: ”Men det är inte enbart förändringarna inom skolan och den högre utbildningen som ställer frågor om lärande och utbildning. Lärande i en bred mening är en central uppgift inom de flesta yrkesområden, vare sig det gäller produktion, tjänster och förvaltning i privat eller offentlig regi. Lärande organisationer är en förutsättning för samhällets förnyelse och gradvisa utveckling, och samhället har blivit allt mer beroende av kunskap och kunskapsutveckling i vid bemärkelse. Forskning om lärande i denna grundläggande mening svarar därför mot behov av djupare förståelse av problemen inte bara i skola och högskolesystem utan också i företag, organisationer och naturligtvis för individer i utbildning på alla nivåer och i alla åldrar.”<SPAN class="ft20">16</SPAN></P>
<P class="p84 ft6">Med de båda propositionerna <SPAN class="ft16">En förnyad lärarutbildning </SPAN>och <SPAN class="ft16">Forskning och förnyelse </SPAN>hade sålunda ett dubbelt uppdrag byggts in i den utbildningsvetenskapliga kommittén: att stärka och bredda den vetenskapliga basen för lärarutbildningen, men också att öka kunskaperna om utbildning och lärande i en vidare mening.<SPAN class="ft20">17</SPAN></P>
<P class="p41 ft6">I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) föreslogs i linje med de beskrivna propositionerna att särskilda medel för utbildningsvetenskaplig forskning skulle avsättas. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget (bet. 2000/01: FiU10, rskr. 2000/01:130). I propositionen <SPAN class="ft16">Den öppna högskolan </SPAN>(prop. 2001/02:15) påpekades även att de finansierade projekten i större utsträckning skulle utgöra en del av lärosätenas strategier för utveckling av undervisning och lärande.</P>
<P class="p85 ft6">Enligt regeringens förslag skulle den utbildningsvetenskapliga kommitténs mandat gälla mellan 2001 och 2003. I budgetproposi-</P>
<P class="p86 ft47"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft49">Sid. 110</SPAN></P>
<P class="p74 ft45"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft48">Forskningsfinansiering i samverkan. Budgetförslag, inriktning och organisation av de nya myndigheterna för forskningsfinansiering </SPAN><SPAN class="ft40">(2000), Delrapport från hade organisationskommittén för Ny myndighetsstruktur för forskningsfinansiering, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft40">17-18.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p74 ft25"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft24">Avgränsningen av den Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhetsområde har långt ifrån varit konfliktfri, se t.ex. Kallos, Daniel (2002).</SPAN></P>
<P class="p87 ft13">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommittén - det dubbla uppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft6">tionen 2003 blev mandatet förlängt till 2005. Senast 2004 skulle verksamheten utvärderas.<SPAN class="ft20">18</SPAN></P>
<P class="p89 ft6">I november 2000 tillsatte Vetenskapsrådet en arbetsgrupp för att forma underlag för den utbildningsvetenskapliga kommitténs arbete.<SPAN class="ft20">19 </SPAN>I en promemoria problematiserar arbetsgruppen intentionerna bakom satsningen på utbildningsvetenskap via Vetenskapsrådet: <SPAN class="ft16">”Förstärkning </SPAN>och <SPAN class="ft16">breddning </SPAN>förefaller således vara två ledord i de normerade texterna för den utbildningsvetenskapliga kommitténs arbete.”<SPAN class="ft20">20 </SPAN>Vidare framhålls: ”Det problematiska med propositionernas definition av begreppet utbildningsvetenskap är att den i högre grad anger denna vetenskaps <SPAN class="ft16">arena </SPAN>än dess innehåll och <SPAN class="ft16">objekt</SPAN>.”<SPAN class="ft20">21 </SPAN>Längre fram i texten skriver arbetsgruppen: ”Den relativa <SPAN class="ft16">snävhet </SPAN>som angivandet av arenan markerar ska kompletteras av den <SPAN class="ft16">bredd </SPAN>som texterna förespråkar vad gäller synen på lärande och kunskapsprocesser. Lärarutbildningarnas arena och behoven inom dessa utbildningar, samt den direkta relevansen för lärarnas yrkesutövning, kan därför inte innebära en låsning av forskningsobjektet till det institutionella lärandet. Istället måste det breda samhällsperspektivet, med alla ickeinstitutionella lärande- och påverkansprocesser, exempelvis inom den så kallade fritidsektorn, ges ökat utrymme. Men även det institutionella lärandet som forskningsobjekt bör vidgas till att gälla exempelvis lärande inom högre utbildning, vuxenutbildning samt arbets- och yrkeslivet.”<SPAN class="ft20">22 </SPAN>Med detta markerar arbetsgruppen att inget enskilt ämne eller enskild vetenskaplig disciplin bör ha hegemoni när det gäller den utbildningsvetenskapliga forskningens inriktning.</P>
<P class="p90 ft6">I sitt förslag till inriktning på kommitténs arbete lyfter arbetsgruppen fram tre punkter: ”Ett centralt område inom det utbildningsvetenskapliga fältet är det didaktiska. Lärandet och kunskapsprocesser inom olika ämnen och kunskapsområden bör därför utgöra ett viktigt inslag. Ett annat område som genom sin relativt korta historia också förtjänar uppmärksamhet är utbildningsledar-</P>
<P class="p91 ft32"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft50">I </SPAN><SPAN class="ft33">En förnyad lärarutbildning </SPAN>(prop. 1999/2000:135) uttrycker man det hela på följande vis (s. 42): ”Utbildningsvetenskap rymmer en stor utvecklingspotential och bör med ett tydligt stöd kunna bli ett starkt forskningsområde. Den utbildningsvetenskapliga kommittén bör därför vara temporär under en uppbyggnadsfas. Senast 2004 bör utvecklingen inom utbildningsvetenskap utvärderas. När forskningen blivit så stark att den av egen kraft kan hävda sig gentemot annan forskning bör kommittén avvecklas och utbildningsvetenskap integreras inom Vetenskapsrådets eller annan forskningsfinansiärs struktur.”</P>
<P class="p92 ft47"><SPAN class="ft23">19</SPAN><SPAN class="ft51">I gruppen ingick professorerna Ingrid Carlgren, Ingela Josefson och Jan Johansson, rektorn Lars Haikola och rektorn, tillika ordföranden, Eskil Franck.</SPAN></P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft23">20</SPAN><SPAN class="ft49">Arbetsgruppens PM </SPAN><NOBR>2001-01-12,</NOBR> s. 2.</P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft23">21</SPAN><SPAN class="ft39">Ibid., s.2.</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft23">22</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid., s. </SPAN><NOBR>2-3.</NOBR></P>
<P class="p82 ft13">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommittén - det dubbla uppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">skap, sett både ur ett institutionellt skolperspektiv och ur ett bredare samhällsperspektiv. Det bör hela tiden ligga i nära anslutning till arenan lärarutbildning men utökas med kunskapsinflöde från alla relevanta discipliner. En viktig insats för kommittén bör vara att både stärka den forskning av god kvalitet som finns inom, eller i nära anslutning till, lärarutbildningarna idag, framförallt delar av den pedagogiska forskningen, och samtidigt uppmuntra nyansatser inom aktuella eller ännu inte etablerade områden.”<SPAN class="ft20">23</SPAN></P>
<P class="p93 ft6">När det gäller organisationen av arbetet och sammansättningen av Utbildningsvetenskapliga kommittén föreslog arbetsgruppen att kommittén skulle bestå av 11 ledamöter, varav sju forskare och fyra övriga. Det var viktigt att kommittén, liksom ämnesråden, fick en kollegial bas. De fyra övriga ledamöterna, varav en ordförande, skulle, i likhet med huvudsekreteraren utses direkt av Vetenskapsrådet. Lärosätena föreslogs nominera kandidater som vetenskapliga företrädare i kommittén. Bland forskarna borde det enligt arbetsgruppen finnas företrädare för samtliga vetenskapsområden samt det konstnärliga området.<SPAN class="ft20">24 </SPAN>Lärosätena uppmanades även att tillse att föreslagna ledamöter verkar ”i nära anslutning till lärarutbildningen” och har vetenskapliga meriter inom densamma.<SPAN class="ft20">25 </SPAN>Vidare föreslog arbetsgruppen att ordföranden skulle vara ”allmänt förfaren inom området”, ha erfarenheter från ett bredare samhällsperspektiv samt åtnjuta brett förtroende.<SPAN class="ft20">26 </SPAN>De övriga tre ledamöterna skulle enligt förslaget representera relevansperspektivet (företrädare för den pedagogiska yrkesverksamheten och det skolpolitiska området) och Skolverket.<SPAN class="ft20">27</SPAN></P>
<P class="p94 ft6">Efter beredning inom Vetenskapsrådet förändrades inriktningen på en punkt. Vetenskapsrådets styrelse beslutade i februari 2001 att de övriga ledamöterna skulle utses efter förslag från Fas, Formas och Vinnova.<SPAN class="ft20">28 </SPAN>Skolverket fick alltså inte någon företrädare i Utbildningsvetenskapliga kommittén, vilket arbetsgruppen hade föreslagit.<SPAN class="ft20">29 </SPAN>Bakgrunden till detta var, som det beskrivs i en rapport från Riksdagens utbildningsutskott, ”diskussioner som förts dels i</P>
<P class="p95 ft47"><SPAN class="ft23">23</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid., s.3.</SPAN></P>
<P class="p46 ft47"><SPAN class="ft23">24</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid., s.4.</SPAN></P>
<P class="p46 ft40"><SPAN class="ft23">25</SPAN><SPAN class="ft39">Ibid., s.4.</SPAN></P>
<P class="p46 ft40"><SPAN class="ft23">26</SPAN><SPAN class="ft39">Ibid., s.4.</SPAN></P>
<P class="p46 ft47"><SPAN class="ft23">27</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid., s.4.</SPAN></P>
<P class="p96 ft40"><SPAN class="ft23">28</SPAN><SPAN class="ft52">Fas (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap); Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande); Vinnova (Verket för innovationssystem).</SPAN></P>
<P class="p74 ft25"><SPAN class="ft23">29</SPAN><SPAN class="ft53">Utbildningsutskottet. Rapport </SPAN><NOBR>2002-05-22.</NOBR> <SPAN class="ft38">Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet</SPAN>, s. 4.</P>
<P class="p97 ft13">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommittén - det dubbla uppdraget</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft6">organisationskommittén, dels i det nyvalda Vetenskapsrådet. Där ansåg man enligt generaldirektören att utbildningsvetenskap borde ses i ett bredare perspektiv än bara skolans och lärarutbildningens. Vetenskapsrådet är ett forskningsråd för grundforskning, inte sektorsforskning, framhåller han. Företrädarna för Fas, Formas och Vinnova i organisationskommittén visade stort intresse för det nya området utbildningsvetenskap”.<SPAN class="ft20">30</SPAN></P>
<P class="p98 ft29">Vetenskapsrådets styrelse fastställde instruktionen för Utbildningsvetenskapliga kommittén 2001. Av denna framgick att kommittén ska</P>
<P class="p99 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">fördela medel till forskning och forskarutbildning som bedrivs i anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten,</SPAN></P>
<P class="p100 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">utvärdera utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning som helt eller delvis har skett med medel från Vetenskapsrådet,</SPAN></P>
<P class="p101 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">följa utvecklingen av svensk och internationell forskning inom det utbildningsvetenskapliga området samt ansvara för samverkan mellan forskningsfinansiärer inom och utanför Vetenskapsrådet,</SPAN></P>
<P class="p101 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">lämna underlag till Vetenskapsrådet för upprättande av budgetunderlag, årsredovisning och annat liknande underlag, och</SPAN></P>
<P class="p49 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">på begäran av Vetenskapsrådets styrelse upprätta underlag till beslut i principiella och strategiska frågor.</SPAN></P>
<P class="p102 ft6">Av det regleringsbrev som Vetenskapsrådet årligen mottar från regeringen framgår även att de ansökande lärosätena skall satsa motsvarande minst en tredjedel av de medel som erhålls från den Utbildningsvetenskapliga kommittén. Vidare skall medel till utbildningsvetenskaplig forskning i huvudsak användas till forskningsprogram som är knutna till lärarutbildning och som universitet och högskolor samarbetar om.</P>
<P class="p98 ft6">När det gäller bedömningen av projektansökningar har Utbildningsvetenskapliga kommittén utvecklat en organisation med tre beredningsgrupper, en etikgrupp och externa sakkunniga. De viktigaste kriterierna vid bedömning av ansökningarna inom det utbildningsvetenskapliga området är vetenskaplig kvalitet<SPAN class="ft20">31 </SPAN>och utbildningsvetenskaplig relevans<SPAN class="ft20">32</SPAN>. Dessutom beaktas kriterier som</P>
<P class="p103 ft47"><SPAN class="ft23">30</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid., s. 4.</SPAN></P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft23">31</SPAN><SPAN class="ft49">Här användes en poängskala från 1 (otillräcklig) till 5 (världsledande).</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft23">32</SPAN><SPAN class="ft24">Här användes en poängskala från 1 (otillräcklig) till 3 (mycket hög).</SPAN></P>
<P class="p104 ft13">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommittén - det dubbla uppdraget</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft6">forskningsmiljö, unga forskares deltagande, jämställdhet, genusperspektiv samt mång- och tvärvetenskaplighet.<SPAN class="ft20">33 </SPAN>Ansökan ges också en sammanfattande värdering.<SPAN class="ft20">34</SPAN></P>
<P class="p106 ft40"><SPAN class="ft23">33</SPAN><SPAN class="ft54">I en nyligen publicerad rapport från NIFU – Aasen m.fl. (2005) – har man lyft fram en del problem i behandlingen av projektansökningar: ”For det første kan det synes som om beredningsgrupperne anvender poengskalen på noe forskjellig måte”…For det andre har vi registrert at den samlede poengsum for et projekt, og dermed prosjektets rangering, kan vaere høyere enn hva bedømmelsen av de ulike sidene ved projektet burde tilsi – utan at det gis noen nærmare forrklaring…Retter vi oppmerksomheten mot vurderingstekstene, finner vi for det tredje av og till informasjon og vurderinger som vi vanskelig kan se bygger på opplysninger fra selve søkanden…For det fjerde viser vår gjennomgang av og til sprikende vurdering av samme søkand med hensyn til bedømmelse av kvalitet så vel som relevans…Ved å se naermare på noen vurderinger av sökander som fått en relativ god bedømmelse, men likevel ikke har nådd opp i konkurrensen om forskningsmidler, har vi også registrert et femte forhold. Ut fra de sammenfattende vurderingsteksterne av disse søkande som meddeles søkeren, kan det ikke leses noen begrunnelse for hvorfor projektet ikke ble funnet verdig til å motta støtte fra UVK” (s. 38- 39)</SPAN></P>
<P class="p107 ft25"><SPAN class="ft23">34</SPAN><SPAN class="ft24">Här använder man nu en poängskala från 1 – 5.</SPAN></P>
<P class="p108 ft13">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">3 Begreppet utbildningsvetenskap</P>
<P class="p31 ft6">När regeringen i april 1997 tillsatte en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utreda lärarutbildningen och komma med ett förslag till ny lärarutbildning, hade i budgetpropositionen för 1997 föreslagits att särskilda resurser skulle avsättas för lärarutbildningarnas forskningsanknytning och för lärarutbildares kompetensutveckling. En del av kommitténs uppdrag blev också att lämna ytterligare förslag till lärarutbildningens forskningsanknytning.<SPAN class="ft20">1</SPAN></P>
<P class="p109 ft6">I kommitténs betänkande från 1999 myntas ett ”nytt” begrepp: utbildningsvetenskap.<SPAN class="ft20">2 </SPAN>Kommitténs förslag blir att lärarutbildningens forskningsanknytning utvecklas genom etableringen av det nya vetenskapsområdet utbildningsvetenskap. (Vetenskapsområdesbegreppet har just ersatt den tidigare fakultetsindelningen som administrativt styrmedel för statens fördelning av resurser till forskning och forskarutbildning.) För ändamålet föreslås också att ett nytt forskningsråd inrättas:</P>
<P class="p110 ft55">För att bl.a. samordna och styra finansieringen bör enligt Lärarutbildningskommittén ett eget vetenskapsområde etableras (utbildningsvetenskap). Genom ett eget vetenskapsområde blir det möjligt att avsätta särskilda forskningsresurser för att utveckla den vetenskapliga basen för lärarutbildningarna. Uppbyggnaden av nya fasta forskningsresurser skall främst syfta till att både bredda och omorientera befintlig forskning och forskarutbildning samt främja ny. Det medför också möjligheter för inrättandet av professurer, tillsättandet av forskarassistenter samt finansiering av doktorander och stipendier i anslutning till lärarutbildning, pedagogisk yrkesverksamhet och lärande i arbetslivet. Lärarutbildningskommittén föreslår att det skall vara varje högskolelednings uppgift att tillföra och säkerställa forskningsresurser till samtliga lärarutbildningar. Det innebär också ett ansvar att initiera frågor om lärarutbildningens forskning och forskarutbildning och i samverkan med fakultets-</P>
<P class="p111 ft25"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft24">Direktiv 1997:54, s 6</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft24">Begreppet hämtas i sin tur från en rapport utgiven av Lärarförbundet: Gran, B (1995)</SPAN></P>
<P class="p47 ft13">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Begreppet utbildningsvetenskap</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft56">nämnder/motsvarande driva dessa frågor men även att aktivt delta i utvecklingen av en bas för forskning inom lärarutbildningen. Lärarutbildningskommittén föreslår att ett nytt forskningsråd bör inrättas inom området lärarutbildning, pedagogisk yrkesverksamhet och lärande i arbetslivet.<SPAN class="ft20">3</SPAN></P>
<P class="p113 ft6">Motiven för förslaget att etablera ett nytt vetenskapsområde var flerfaldiga. Ett motiv var att forskning inom lärarutbildningens område sägs ha missgynnats av att den berör flera fakultetsområden. Därför bör en möjlighet till disciplinövergripande utbildningsforskning skapas, menar kommittén. Dessutom anser kommittén att den forskarutbildning som bedrivits inom området inte i tillräcklig omfattning varit tillgänglig för studenter från lärarutbildningarna. Kommittén framhåller att pedagogikämnet inte lyckats bredda lärarutbildningens forskningsbas, eller producera tillräckligt många doktorer för att fylla lektorstjänsterna inom lärarutbildningarna.<SPAN class="ft20">4</SPAN></P>
<P class="p114 ft6">Genom etablerandet av vetenskapsområdet utbildningsvetenskap och inrättandet av ett nytt forskningsråd, menar kommittén att lärarutbildningens forskningsanknytning skall kunna stärkas i och med att statliga medel kan styras till forskning och forskarutbildning som har direkt relevans för lärarutbildningen. Tanken är också att detta skall gagna samverkan mellan institutioner och vetenskapsområden, mellan universitet och mindre och medelstora högskolor samt mellan universitet/högskolor och kommuner.<SPAN class="ft20">5</SPAN></P>
<P class="p54 ft6">Lärarutbildningskommittén betonar också att forskningen skall ”styras av fältets behov”, och etablerar i det sammanhanget begreppet ”verksamhetsnära forskning”. Kommittén söker precisera begreppet verksamhetsnära forskning utifrån en diskussion om behovet för de yrkesverksamma inom utbildningen att själva bedriva forskning parallellt med sin yrkesutövning. Att, som det heter i betänkandet, ”forska i skolan om skolan”:</P>
<P class="p115 ft9">Forskning kommer att få en annan funktion och en annan inriktning när de yrkesverksamma både efterfrågar forskningsresultat och dessutom själva forskarutbildar sig och forskar för att utveckla den pedagogiska verksamheten. I denna situation fordras dels en forskning som utgår från verksamhetens frågor och som därmed måste situationsanpassas, dels ett närmande mellan universitet/högskolor och kommunerna, vilket kan öka de yrkesverksammas möjlighet att forska i skolan om skolan. Det är i detta sammanhang som lärarutbildningen</P>
<P class="p116 ft47"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft57">SOU 1999:63, s 277</SPAN></P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid , s 257; Fransson, Karin & Lundgren, Ulf P (2003), s 15</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft58">Fransson, Karin & Lundgren, Ulf P (2003), s 16</SPAN></P>
<P class="p104 ft13">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft30">Begreppet utbildningsvetenskap</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft9">får en central uppgift; både när det gäller att förbereda studenterna på en s k verksamhetsnära forskning och att fungera som länk mellan utvecklingsarbete i förskola och skola och den forskning som pågår vid universitet och högskolor.<SPAN class="ft59">6</SPAN></P>
<P class="p118 ft6">Den ”verksamhetsnära” utbildningsvetenskapliga forskningen skall alltså, enligt kommittén, innebära att ”de yrkesverksamma” inom utbildningen skall kunna växla mellan att vara forskare (själva forska), forskningens avnämare (efterfråga forskningsresultat), och forskningens studieobjekt (studeras i sin yrkesutövning). Syftet med forskningen sägs vara att ”utveckla den pedagogiska verksamheten”, vilket förefaller vara en mer rättvisande benämning på den typ av forskning som här föreslås. Genom den begreppsförvirring som kommittén åstadkommer med introducerandet av begreppet verksamhetsnära forskning, är det inte förvånande att många av dem som varit verksamma med forskning som berör kunskapsområdet utbildning upplevt en osäkerhet om innebörden av det nya begreppet utbildningsvetenskap.<SPAN class="ft20">7 </SPAN>Den definition av begreppet verksamhetsnära forskning som Lärarutbildningskommittén använder, riskerar att otydliggöra gränserna mellan forskning och utveckling, mellan forskningens utövare och avnämare, samt mellan forskaren och studieobjektet i forskningen.</P>
<P class="p119 ft6">Regeringen efterkom emellertid inte Lärarutbildningskommitténs förslag att inrätta ett nytt vetenskapsområde med beteckningen utbildningsvetenskap. Istället inrättades en särskild kommitté för utbildningsvetenskap inom Vetenskapsrådet. Inriktningen på den forskning som skall finansieras inom ramen för den nya satsningen preciseras emellertid inte i vare sig propositionen eller utskottsbetänkandet. Detta faktum konstateras också av den arbetsgrupp som tillsattes för att ge ett underlag för den Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet: ”Det problematiska med propositionernas definition av begreppet utbildningsvetenskap är att den i högre grad anger denna vetenskaps arena än dess innehåll och objekt.”<SPAN class="ft20">8</SPAN></P>
<P class="p120 ft61">Inte heller i ett internationellt sammanhang är det lätt att definiera innebörden av begreppet utbildningsvetenskap. Den forskning som i olika länder definierar sig själv som utbildningsvetenskaplig – <SPAN class="ft60">de engelska termerna är education science/s, educational research </SPAN>och <SPAN class="ft60">education studies</SPAN>, den franska termen är <SPAN class="ft60">sciences de l’éducation </SPAN>och</P>
<P class="p121 ft25"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid, s 20f; SOU 1999:63, s 261</SPAN></P>
<P class="p46 ft40"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft39">T ex Kroksmark, Tomas (2003) och Wallin, Erik (2003)</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft24">PM </SPAN><NOBR>2001-01-12,</NOBR> s 2; Fransson, Karin & Lundgren, Ulf P (2003), s 87</P>
<P class="p47 ft13">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Begreppet utbildningsvetenskap</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft6">den tyska <SPAN class="ft16">Erziehungswissenschaft </SPAN>– uppvisar stora skillnader med avseende på relationer till vetenskapliga basdiscipliner, använda metodologier och definierade kunskapsobjekt. Utbildningsvetenskapens oklara gränser och mångskiftande definitioner har gjort att man ibland betecknat utbildningsvetenskap som ett ”disciplinärt fält”, snarare än en akademisk disciplin:</P>
<P class="p122 ft9">In our opinion, it seems interesting to make use of the concept <SPAN class="ft62">disciplinary field </SPAN>to designate the sciences of education; we use this term mainly when we discuss its early developments and the uncertain, hazy, shifting boundaries of the sciences of education. We also use the concept to emphasize the referential plural of the sciences of education, which serves as an umbrella term for the numerous fields that may, in turn, become established as disciplines. Finally, the concept is used to emphasize the close relationship of the sciences of education with practical reference fields and the professional knowledge that stem from them. <SPAN class="ft59">9</SPAN></P>
<P class="p123 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet har i olika sammanhang angett vilka forskningsområden som ryms inom kommitténs verksamhetsområde. I policytexten inför utlysningen av medel för år 2003 anges att det utbildningsvetenskapliga området dels täcker forskning om lärande, kunskapsbildning och kunskapsanvändning, dels ett område som benämns ”praxisnära grundforskning”. Forskningsfältet beskrivs på följande sätt:<SPAN class="ft20">10</SPAN></P>
<P class="p54 ft6">Forskning om lärande, kunskapsbildning och kunskapstraditioner</P>
<P class="p124 ft29"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft28">inom skolväsendet (förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning)</SPAN></P>
<P class="p80 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">inom högre utbildning (särskilt lärarutbildning)</SPAN></P>
<P class="p80 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">folkbildning, informella miljöer och arbetsliv</SPAN></P>
<P class="p125 ft6">Forskning om skolsystemets/utbildningssystemets utveckling med avseende på</P>
<P class="p126 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">samspelet med social/politisk/ekonomisk förändring</SPAN></P>
<P class="p80 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">normalisering, integration och marginalisering.</SPAN></P>
<P class="p127 ft29">För att i detta sammanhang undvika att göra en stipulativ definition av begreppet utbildningsvetenskap, måste vi ta fasta på vad statsmakterna i olika beslutsdokument angett att satsningen skall inne-</P>
<P class="p128 ft25"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft58">Hofstetter, R. & Schneuwly, B (1999); Lindblad, Sverker m fl (2004), s 12</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft24">Utbildningsvetenskapliga kommitténs protokoll, nr </SPAN><NOBR>2002-9,</NOBR> bilaga 1.</P>
<P class="p104 ft13">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p21 ft30">Begreppet utbildningsvetenskap</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">bära. Med den utgångspunkten kan vi för det första konstatera att introduktionen av begreppet utbildningsvetenskap har sitt ursprung i Lärarutbildningskommitténs förslag till ett nytt vetenskapsområde, och senare till själva inrättandet av Utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskapsrådet och dess forskningsfinansierade verksamhet.<SPAN class="ft20">11 </SPAN>För det andra kan utbildningsvetenskap definieras efter olika typer av avnämares efterfrågan på kunskap inom sina respektive områden, snarare än som ett tydligt och avgränsat kunskapsobjekt. Det förstnämnda innebär i praktiken att utbildningsvetenskap helt enkelt kan definieras som den forskning som Utbildningsvetenskapliga kommittén har finansierat eller säger sig kunna finansiera, inom ramen för sitt uppdrag. Innebörden av den andra punkten är att utbildningsvetenskap måste betraktas som ett samlingsbegrepp som innesluter olika inriktningar av forskning som berör utbildning, utifrån respektive lärosätes prioriteringar.<SPAN class="ft20">12 </SPAN>En genomgång av hur begreppet utbildningsvetenskap <SPAN class="ft16">faktiskt </SPAN>använts inom olika universitet och högskolor i Sverige ger vid handen att utbildningsvetenskap kunnat vara en beteckning på en institution, en fakultet, ett fakultetsnämndsområde, ett akademiskt ämne, ett forskningsområde eller helt enkel en politisk definition på ett kunskapsområde med någon form av anknytning till lärares yrkesverksamhet.<SPAN class="ft20">13</SPAN></P>
<P class="p129 ft6">Mot denna bakgrund, och utifrån inrättandet av Utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskapsrådet och frånhändandet av forskningsansvaret från Skolverket och Myndigheten för skolutveckling, framstår det som synnerligen angeläget att Utbildningsvetenskapliga kommittén vidmakthåller gränserna mellan den utbildningsvetenskapliga forskningen som sådan och lärarnas praktiska verksamhet. Att forska och att lära (ut) är två skilda verksamheter som var och en har sina professionella grunder.<SPAN class="ft20">14 </SPAN>Detta hindrar självfallet inte en lärare från att vara forskare under en del av sitt liv, och utföra delar av sin forskningsuppgift i sin yrkesutövning</P>
<P class="p130 ft40"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft39">Eftersom de etablerade ämnesbeteckningarna pedagogik och didaktik inte använts, trots att forskningen inom dessa ämnen rimligen borde utgöra centrala delar av det ”nya” utbildningsvetenskapliga forskningsfältet, kan vi säga att begreppet utbildningsvetenskap skulle kunna definieras negativt. Det handlar om utbildning, men är inte detsamma som pedagogik eller didaktik. (Jfr Kroksmark, Tomas (2003).</SPAN></P>
<P class="p131 ft25"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft24">Se t ex ”Utbildningsvetenskap i Uppsala”, s 7</SPAN></P>
<P class="p96 ft40"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft39">Pettersson, Rune, ”Design och designvetenskap”, Högskoleverkets kvalitetskonferens, Högskolan i Jönköping, </SPAN><NOBR>26-28</NOBR> oktober 2004, s 6f</P>
<P class="p74 ft25"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft24">Erik Wallin anför att: ”Om praktiken ges den dominerande ställningen i lärares arbete som både ämne och forskningsfält, är faran att den vetenskapligt bedrivna forskningen blir enbart praktikbeskrivande eller utvecklingsarbete.” Wallin, Erik (2003), s 191.</SPAN></P>
<P class="p132 ft13">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Begreppet utbildningsvetenskap</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft6">som lärare. Men även i det läget måste denne särskilja vad som är forskning i den aktivitet han utför, vilket syftet respektive problemet är i den aktuella forskningsuppgiften etc. Att bedriva vetenskap förutsätter att vissa i vetenskapssamfundet utmejslade krav uppfylls, och ett av dessa är att det är möjligt att <SPAN class="ft16">särskilja </SPAN>den vetenskapliga aktiviteten från <NOBR>icke-vetenskaplig</NOBR> sådan.</P>
<P class="p134 ft6">Ett viktigt skäl till att lägga forskningsfinansieringsansvaret för den utbildningsvetenskapliga forskningen hos Vetenskapsrådet var att säkerställa en hög vetenskaplig kvalitet i de projekt som finansierades. Och ett av skälen till att Skolverket frånhändes sektorsforskningsansvaret och att och Myndigheten för skolutveckling inrättades, var att ansvaret för utbildningsvetenskaplig forskning – Vetenskapsrådets ansvar – skulle skiljas från ansvaret för utvecklingsarbete för utbildning – Skolutvecklingsmyndighetens ansvar. Med denna utgångspunkt framstår den begreppsliga förvirring som skapats genom Utbildningsvetenskapliga kommitténs introduktion av begreppet ”praxisnära grundforskning” som olycklig.</P>
<P class="p135 ft13">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p136 ft64"><SPAN class="ft7">4</SPAN><SPAN class="ft63">Vetenskap om eller för utbildningen historisk översikt</SPAN></P>
<P class="p137 ft6">Först under andra världskriget började tanken på någon form av övergripande statlig forskningspolitik i Sverige växa fram. I det nya samhället som skulle byggas upp behövdes också ny kunskap, med hjälp av vilken samhälleliga problem skulle lösas, tillväxten skulle öka och välfärden förbättras. Det ansågs inte längre tillräckligt att förlita sig på att forskarnas egen nyfikenhet skulle styra in dem på för samhället angelägna områden. Statsmakterna måste engagera sig i forskningen, och bygga upp en byråkrati för att initiera, samordna och anslå medel till forskning inom angelägna områden.</P>
<P class="p138 ft6">För det ändamålet bildades under <NOBR>1940-talet</NOBR> fem olika statliga forskningsråd: Naturvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Tekniska forskningsrådet och Jordbruksforskningsrådet. Inrättandet av dessa forskningsråd innebar samtidigt att en specifik organisationsform etablerades för förmedlingen av statens resurser till forskning. Forskningsområden skulle initieras och forskningsprojekt skulle ges finansiellt stöd via fristående förvaltningar som själva inte utförde forskning. Själva forskningen skulle däremot i första hand utföras på universiteten och högskolorna. Detta innebar samtidigt att andra organisatoriska modeller för statligt stöd till och styrning av forskning – t.ex. den franska modellen med självständiga forskningsinstitut – valdes bort.</P>
<P class="p72 ft6">De organisatoriska likheterna till trots, kom forskningsråden att uppdelas i två kategorier med delvis skilda arbetssätt: de som gav stöd till ”grundforskning” och de som allokerade resurser till ”behovsstyrd” eller ”tillämpad” forskning. Denna indelning grundade sig i sin tur på den kategorisering som år 1945 gjorts av den amerikanske fysikern och forskningspolitikern Vannevar Bush, enligt vilken ”grundforskning” var den forskning som utfördes utan tanke på omedelbar praktisk användning, medan ”tillämpad</P>
<P class="p139 ft13">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p140 ft6">forskning” styrdes av samhällets eller näringslivets ”behov”.<SPAN class="ft20">1 </SPAN>Skillnaden mellan dessa två typer av forskning kom att avspegla sig i såväl hur forskningsrådens styrelser valdes ut, som i kriterierna för bedömningen av inkomna ansökningar om forskningsanslag. ”Grundforskningsrådens” styrelser bestod huvudsakligen av forskare som valdes av lärosätenas fakulteter inom respektive forskningsområde, medan styrelserna för ”behovsforskningsråden” valdes bland representanter för forskningens avnämarintressen: näringsliv, myndigheter, organisationer mm. De sistnämnda forskningsråden skulle i motsats till ”grundforskningsråden” anpassa sin verksamhet efter behoven i och önskemålen från respektive ”samhällssektor”, och därför kom också sedermera denna typ av forskning att kallas ”sektorsforskning”. Man kan säga att Tekniska forskningsrådet och Jordbruksforskningsrådet tillsammans med kommittén för byggnadsforskning (SKB) var de första sektorsforskningsorgan som bildades i Sverige.</P>
<P class="p141 ft6">Denna uppdelning mellan två typer av forskningsverksamhet och forskningsfinansiering svarar i princip mot den kategorisering som år 1994 gjorts av Michael Gibbons m fl i boken <SPAN class="ft16">The New Production of Knowledge</SPAN>.<SPAN class="ft20">2 </SPAN>Grundforskningen hamnar i en kategori som Gibbons m fl kallar <SPAN class="ft16">mode 1</SPAN>, där forskningens kvalitet avgörs autonomt och kollegialt, inte ”vad som är mer eller mindre användbart efter ett större eller mindre inslag av förhandlingar med inblandade aktörer och uppdragsgivare”.<SPAN class="ft20">3 </SPAN>Sektorsforskningen hamnar istället i kategorin <SPAN class="ft16">mode 2</SPAN>, vilken står för allt som inte innefattas i <SPAN class="ft16">mode 1</SPAN>, och där forskningen i stor utsträckning karakteriseras av de olika typer av uppdragsgivare som ”beställer” eller de avnämare som ”har nytta av” forskningsprojekten. Gibbons tes är att forskningen inom kategorin <SPAN class="ft16">mode 2 </SPAN>kommer att öka på <SPAN class="ft16">mode </SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">1</SPAN>-kategorins</NOBR> bekostnad, eftersom forskarna är tvungna att vända sig ut mot samhället och finansiärerna, som de måste förhandla och samspela med för att säkra tillgången på ekonomiska resurser och samhällelig legitimitet.</P>
<P class="p142 ft6">Även inom de samhällssektorer där det inte bildades särskilda sektorsforskningsorgan, började man under <NOBR>1940-talet</NOBR> i allt högre utsträckning efterfråga vetenskaplig forskning som underlag för politiska beslut. Sektorsmyndigheterna kom ofta att få en ”forskningsbudget”, där forskningsprojekt initierades och finansierades inför viktiga politiska beslut. Inom grundutbildningsområdet</P>
<P class="p79 ft25"><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft58">Bush, Vannevar (1945)</SPAN></P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft44">Gibbons, Michael m fl (1994)</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft58">SOU 1944:21; Gustavsson, Sverker (1997), s 51 53</SPAN></P>
<P class="p104 ft13">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p21 ft30">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">väcktes frågan redan i 1940 års skolutredning att ta vetenskapen till hjälp för att undersöka effekter av olika elevgrupperingar.<SPAN class="ft20">4 </SPAN>Som underlag till de stora reformerna inom utbildningsområdet under 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> användes sedan också forskning i argumenteringen för olika åtgärders effekter. Forskningen skulle inte <SPAN class="ft16">diktera </SPAN>de politiska besluten, men vetenskapliga rön skulle ligga till grund för bedömningar av samhällseffekterna av olika statliga åtgärder.</P>
<P class="p60 ft6">Det faktum att större delen av den totala sektorsforskningen i Sverige fram till <NOBR>1960-talet</NOBR> inte bestämdes efter någon nationell plan, utan växte fram ”sektoriellt” utifrån respektive myndighets anslag och prioriteringar, innebar samtidigt att det inte fanns någon samordnad eller övergripande forskningspolitik som kunde göra prioriteringar mellan forskningsprojekt bedrivna inom en sektor mot projekt inom andra sektorer. Ett första steg i utvecklingen mot en mer samordnad statlig forskningspolitik var forskningsrådsreformen 1975, då lekmannarepresentation i forskningsråden infördes, och forskningsrådsnämnden (FRN) – ett samordnande organ i förhållande till både råd och sektorsorgan – inrättades.</P>
<P class="p72 ft6">Forskningsrådsutredningen – på vilkens förslag forskningsrådsreformen genomförts – fortsatte emellertid sitt arbete, och på grundval av utredningens andra betänkande fastslogs en sektorsforskningsprincip, där medel för forskning och utveckling skulle fördelas utifrån respektive fackdepartements område, men att detta skulle ske genom riksdagsbeslut. Regeringen skulle vart tredje år i en forskningspolitisk proposition göra avvägningar och prioriteringar inom forskningssystemet som helhet. Vad gäller sektorsforskningen, betonades att denna skulle bedömas efter samma vetenskapliga kriterier som annan forskning, och därför främst utföras på universitet och högskolor.<SPAN class="ft20">5</SPAN></P>
<P class="p138 ft6">En annan fråga var behovet av långsiktighet i forskningen. Kritik riktades mot att forskningen på universiteten och högskolorna blivit alltför beroende av målinriktade och kortsiktiga sektorsforskningsanslag, vilket negativt påverkat såväl universitetens möjlighet till långsiktig kunskapsuppbyggnad som kvaliteten på den bedrivna forskningen. Flera utredningar tillsattes som kritiserade balansen mellan kortsiktig sektorsforskning och långsiktig grundforskning. I regeringen Fälldins forskningspolitiska proposition 1982 betonades att sektorsorganen skulle ta ansvar även för den långsiktiga</P>
<P class="p143 ft25"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft24">Lundgren, Ulf P. (2002), s 234</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft24">Persson, Bo (2001), s 101</SPAN></P>
<P class="p47 ft13">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft6">kunskapsuppbyggnaden inom sitt respektive område. Sektorsorganen skulle själva avsätta medel till långsiktig kunskapsuppbyggnad och utarbeta långsiktsplaner, vilka sedan skulle koordineras och sammanställas av UHÄ.</P>
<P class="p144 ft6">Den socialdemokratiska regering som övertog makten 1982 fortsatte inriktningen mot mer långsiktighet i forskningen, liksom en ökad betoning av forskning under friare former, vilket förutsattes gynna kvaliteten i forskningen. I forskningspropositionerna 1984 och 1987 uppmanades sektorsforskningsorganen att öka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden, och även att tillskapa särskilda medel för ”grundläggande forskning” inom ramen för den sektorsforskning som bedrevs. Det fanns emellertid en växande politisk grupp i riksdagen som krävde ännu mer långtgående åtgärder, helt enkelt att sektorsforskningsmedel skulle överföras till fakultetsanslagen. Kraven kulminerade under början av <NOBR>1990-talet,</NOBR> då en del av sektorsforskningsanslagen överfördes till forskningsråd med en ökad betoning av grundläggande forskning, och där flera av styrelserna blev forskardominerade. Någon direktöverföring av sektorsforskningsmedel till fakultetsanslag genomfördes emellertid aldrig.</P>
<P class="p145 ft21"><SPAN class="ft21">4.1</SPAN><SPAN class="ft22">Skolverkets utbildningsforskning</SPAN></P>
<P class="p146 ft6">När Statens skolverk bildades 1991 övertog det föregångaren Skolöverstyrelsens forskningsprogram. Tanken var emellertid att bryta med den forskningstradition som dittills dominerat i Skolöverstyrelsens program, mer inriktad på ”social ingenjörskonst” och ”teknologiska” lösningar än på kognitiva kriterier för förståelse. Skolverkets nya forskningsprogram skulle avspegla övergången från ett centraliserat och regelstyrt system till ett målstyrningssystem, där lokala myndigheter gavs ett utökat ansvar för strategiutveckling, liksom för implementering och utvärdering av valda strategier. Skolöverstyrelsens forskningsprogram var ett uttryck för tilltron till forskningen som problemlösare, medan Skolverkets program mer betonade utvecklandet av en gemensam kunskapsbas, vilken gav förståelse för den egna verksamheten, men som inte nödvändigtvis tillhandahöll direkta föreskrifter för den praktiska tillämpningen. Den förändrade forskningsinriktningen skulle emellertid inte inverka på relevanskriterierna; forskningen skulle vara relevant för skolans praktiker, tjänstemän i administration och</P>
<P class="p147 ft13">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p21 ft30">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft6">förvaltning samt politiker.<SPAN class="ft20">6 </SPAN>Det fanns ett syfte med forskningsprogrammet att <SPAN class="ft16">både </SPAN>öka den vetenskapliga kvaliteten genom att utveckla teorier som förankras i vetenskapssamfundet, och förbättra forskningens relevans för aktörerna i utbildningssystemet. Forskningen skulle, med andra ord, samtidigt vara vetenskapligt <SPAN class="ft16">publicerbar </SPAN>och, sett från aktörernas sida, praktiskt <SPAN class="ft16">användbar</SPAN>.</P>
<P class="p59 ft6">Utvärderingar av den forskning som Skolverket initierade och finansierade under perioden 1993 1996 visar att en faktisk förändring ägde rum i förhållande till den forskning Skolöverstyrelsen finansierade på <NOBR>1980-talet.<SPAN class="ft20">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN>Forskningsprojekten fick i allmänhet en bredare problemställning som omfattade fler nivåer i utbildningssystemet. Perspektiven blev mer samhällsanknutna och relaterade till övriga samhällsföreteelser utanför utbildningssystemet. Sammanfattningsvis blev forskningen i mindre utsträckning beslutsinriktad och normativ och i ökad grad kunskapsutvecklande och analytisk.</P>
<P class="p149 ft6">Forskningsprogrammet reviderades 1996 och Skolverket anhöll om 31 miljoner kronor per år för att genomföra det nya programmet. På grund av det statsfinansiella läget skars emellertid anslaget ned till endast 7 miljoner kronor, vilket innebar att forskningsprogrammet successivt avvecklades under åren 1997 till 2000. I propositionen Forskning och förnyelse<SPAN class="ft20">8 </SPAN>år 2000 tillkännagavs en ny ambition att öka volymen av utbildningsforskning genom, för det första, en vitalisering av Skolverkets sektorsforskningsprogram, och för det andra, ett särskilt anslag till utbildningsvetenskap inom Vetenskapsrådet. Skolverkets del av utbildningsforskningen skulle ta sin utgångspunkt i skolväsendets kärnverksamhet och utveckla en gemensam begreppsapparat och gemensamma referensramar för aktörerna i skolväsendet.<SPAN class="ft20">9 </SPAN>Vetenskapsrådet, å andra sidan, skulle ”stödja grundforskning med relevans för utbildningsområdet.”<SPAN class="ft20">10</SPAN></P>
<P class="p72 ft6">Skolverket skulle enligt den ”Plan för Skolverkets forskningsprogram” som presenterades 2001 ta initiativ till och stödja forskning avseende sektorns ”kärnverksamhet”, vilken i sin tur preciserades som det ”lärande som sker i barnomsorg, förskoleklasser, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning” och ”det arbete som bedrivs för att leda lärandet och för att leda de organisationer i</P>
<P class="p150 ft25"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft24">Aasen, Petter & Prøitz, Tine S (2004), s 16f</SPAN></P>
<P class="p96 ft40"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft39">Aasen, Petter, Leivik, B. & Nordtug, B (1995); Aasen, Petter & Lervik, B (1997); Aasen, (2000); Aasen, Petter & Prøitz, Tine S (2004)</SPAN></P>
<P class="p46 ft40"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft39">Prop. 2000/01:3</SPAN></P>
<P class="p46 ft40"><SPAN class="ft23">9</SPAN><SPAN class="ft39">Aasen, Petter & Prøitz, Tine S (2004), s 20f</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft24">Vetenskapsrådet (2004), Särskilda anvisningar för utbildningsvetenskap, s 3</SPAN></P>
<P class="p47 ft13">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p76 ft6">vilka lärandet sker.”<SPAN class="ft20">11 </SPAN>Skolverket hade emellertid inte endast ambitioner att initiera och beställa forskning inom för sektorn angelägna områden, utan även att påverka <SPAN class="ft16">hur </SPAN>forskningen genomfördes. Detta skulle ske genom en ”dialogbaserad” och ”interaktiv forskningsmodell”, där man understödde etablerandet av ”arenor” för diskussioner mellan forskare och användare/praktiker.</P>
<P class="p151 ft6">Den interaktiva forskningsmodellen lanserades operationellt genom att Skolverket tog initiativ till ett forskningsledarmöte under hösten 2002 (”Knivsta I”). Syftet var att diskutera Skolverkets forskningskoncept, där verket såg sig som en nod i ett nätverk av dialoger mellan praktiker och forskare. I grupparbeten och plenumdiskussioner diskuterades hur dialogmodellen skulle kunna förbättra kvaliteten och relevansen i forskningen. På mötet ifrågasatte också Skolverket de traditionella kraven på formell rapportering av forskningsresultaten. Ett nytt rapporteringssystem skulle etableras som ”understödde en interaktiv forskningsmodell”.<SPAN class="ft20">12</SPAN></P>
<P class="p152 ft6">I en skrivelse från regeringen under våren 2002 hade emellertid statsrådet Östros konstaterat att Skolverkets granskande uppgifter måste göras tydligare, och att det var nödvändigt att skilja ut uppgifter som rörde skolutveckling och stöd från ansvaret för inspektion och kvalitetskontroll. Resultatet blev att en ny myndighet – Myndigheten för skolutveckling – bildades den 1 mars 2003. Med detta beslut upphörde Skolverkets sektorsansvar för forskning, och den tidigare forskningsenheten på Skolverket med ansvar för 2001 års forskningsprogram lades organisatoriskt på den nya myndigheten. Detta innebar emellertid inte att den nya myndigheten fick ett ”sektorsansvar för forskning”. I kommittédirektivet inför bildandet av myndigheten fastläggs att myndigheten skall ha ansvar för att stödja utvecklingsarbete, att stödja kompetensutveckling samt att sprida kunskap inom sitt verksamhetsområde.<SPAN class="ft20">13 </SPAN>Skolutvecklingsmyndigheten skall alltså arbeta med stöd till utveckling, inte forskning, vilket också framgår av regleringsbrevet till myndigheten för budgetåret 2003. Skälet till detta är, enligt kommittédirektivet, att den utbildningsvetenskapliga forskningen genom beslutet år 2000 byggts ut inom Vetenskapsrådet, varför den nya myndighetens uppgift därför blir att stödja utvecklings-</P>
<P class="p153 ft25"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft24">Aasen, Petter & Prøitz, Tine S (2004), s 21</SPAN></P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid</SPAN></P>
<P class="p81 ft25"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft58">Kommittédirektiv 2002:76 om </SPAN><SPAN class="ft38">Myndigheter på skolområdet, </SPAN>Aasen, Petter & Prøitz, Tine S (2004), s 23</P>
<P class="p154 ft13">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p21 ft30">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft6">arbete på basis av forskningsresultat, inte att självt initiera eller stödja forskning.<SPAN class="ft20">14</SPAN></P>
<P class="p156 ft6">På detta sätt tolkade emellertid inte myndigheten själv sina uppgifter. I maj 2003 inkallade man till ett nytt möte med forskningsledare i enlighet med Skolverkets forskningsprogram från 2001 (”Knivsta II”). Tanken var att diskutera olika modeller för och erfarenheter av ”praxisnära och dialogbaserad” forskning enligt det koncept som utarbetats i ”Knivsta I”. Mötet skulle emellertid komma att handla om helt andra förhållanden. I början av maj mottog Skolutvecklingsmyndigheten ett nytt regleringsbrev från regeringen, där myndigheten ålades besparingar på 114 miljoner kronor. I den därpå följande dialogen mellan regeringen och myndigheten hänvisade regeringen till budgetpropositionen 2003, där det framgick att myndigheten inte får initiera eller finansiera forskning. Med tanke på konsekvenserna för pågående finansiering av doktorander, tilläts emellertid myndigheten att slutföra vissa av de igångsatta projekten.<SPAN class="ft20">15</SPAN></P>
<P class="p157 ft6">Det är uppenbart att beslutet att dela Skolverket och tillskapa den nya Myndigheten för skolutveckling inte endast hade till syfte att renodla Skolverkets tillsynsansvar, utan också att avlägsna sektorsforskningsansvaret från sektorsorganen och istället hänvisa till Vetenskapsrådets ansvar för utbildningsvetenskap. Myndigheten för skolutveckling skulle alltså vara ansvarig för utvecklingsarbetet inom sektorn, medan Vetenskapsrådet tilldelades sektorsforskningsansvaret. Men i själva övergången från den gamla ordningen till den nya stötte man också på problem av rent vetenskaplig art. När den utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskapsrådet erhöll ansökan om att ta över finansieringen av de projekt från Skolutvecklingsmyndigheten som myndigheten inte längre kunde finansiera, avslogs detta med motiveringen att projekt som finansieras inom Vetenskapsrådet ”ska vara bedömda enligt myndighetens gängse peer <NOBR>review-förfarande</NOBR> med avseende på vetenskaplig kvalitet och för Utbildningsvetenskapliga kommitténs del även</P>
<P class="p158 ft32"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft50">Aasen, Petter & Prøitz, Tine S (2004) skriver emellertid att “forskningsprogrammets status inom den nya myndigheten (förefaller) vara något oklar”, och att “den nya myndighetens uppgifter beskrivits på olika sätt i handlingarna där begrepp och preciseringar är relativt oprecisa. Detta ledde till att det rått en viss osäkerhet beträffande myndighetens uppgifter när det gäller forskning.” (s 24). Läser man emellertid de utdrag ur kommittédirektivet och regleringsbrevet som Aasen och Prøitz själva citerar, är det uppenbart att regeringen med delningen av Skolverket avsett att forskningsansvaret för utbildningsforskning därigenom också helt skulle upphöra för Skolverket respektive Myndigheten för skolutveckling, och att ansvaret i sin helhet istället skulle åligga Vetenskapsrådet.</SPAN></P>
<P class="p159 ft25"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft24">Aasen, Petter & Prøitz, Tine S (2004), s 25</SPAN></P>
<P class="p108 ft13">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p160 ft6">utbildningsvetenskaplig relevans. Sådant granskningsförfarande har inte tillämpats av Skolutvecklingsmyndigheten.”<SPAN class="ft20">16</SPAN></P>
<P class="p161 ft21"><SPAN class="ft21">4.2</SPAN><SPAN class="ft22">Vetenskapsrådets utbildningsforskning</SPAN></P>
<P class="p92 ft6">När den Utbildningsvetenskapliga kommittén inrättades 2001 som en del av det nyinrättade Vetenskapsrådet, innebar detta att diskussionen om sektorsforskning om och för utbildningssektorn flyttades till en ny arena med nya aktörer.<SPAN class="ft20">17 </SPAN>Under <NOBR>1990-talet</NOBR> hade en diskussion förts om lärarutbildningens och läraryrkets forskningsbas. Lärarutbildningskommittén, som redovisade sitt arbete 1999<SPAN class="ft20">18</SPAN>, föreslog att utbildningsvetenskap skulle göras till ett vetenskapsområde, och att därigenom fakultetsmedel skulle tillföras lärarutbildningen. Detta avslogs emellertid av regeringen med motivet att området var alltför litet.<SPAN class="ft20">19 </SPAN>Istället kom resurserna för forskning inom utbildningsvetenskap att gå till Vetenskapsrådet och dess utbildningsvetenskapliga kommitté. Den principiella skillnaden gentemot Lärarutbildningskommitténs förslag blev att forskningsmedlen skulle sökas i konkurrens.</P>
<P class="p162 ft6">Placeringen av utbildningsvetenskaplig forskning i Vetenskapsrådet skapade emellertid en något märklig situation, där ett grundforskningsråd skall handha forskning av betydelse för en ”samhällssektors behov”. I den instruktion för utbildningsvetenskapliga kommittén som Vetenskapsrådets styrelse fastställde 2001 anges nämligen att ”Kommittén skall fördela medel till forskning och forskarutbildning som bedrivs i anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten.”<SPAN class="ft20">20 </SPAN>I styrelsens beskrivning av den Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppgifter finns således alla sektorsforskningens attribut angivna. Man skall stödja forskning och forskarutbildning som bedrivs ”i anslutning” till lärarutbildningen, och som svarar mot ”behov” inom lärarutbildningen. Men grundforskning – åtminstone i den klassiska meningen av begreppet – arbetar</P>
<P class="p163 ft40"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft44">Utbildningsvetenskapliga kommittén (2003), ”Angående finansiering av projekt från myndigheten för skolutveckling”, Bilaga till Utbildningsvetenskapliga kommittén protokoll nr 4, 2003, </SPAN><NOBR>2003-06-10</NOBR></P>
<P class="p164 ft25"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft24">Carlgren, Ingrid (2004), s 1</SPAN></P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft39">SOU 1999:63</SPAN></P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft23">19</SPAN><SPAN class="ft39">Carlgren, Ingrid (2004), s 19</SPAN></P>
<P class="p165 ft38"><SPAN class="ft23">20</SPAN><SPAN class="ft65">Utbildningsvetenskap – ett forskningsområde under uppbyggnad. Underlag till forskningspropositionen </SPAN><NOBR>2005-2008</NOBR> från utbildningsvetenskapliga kommittén, <SPAN class="ft25">Carlgren, Ingrid (2004), s 20</SPAN></P>
<P class="p166 ft13">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p21 ft30">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">inte forskning styrd av behov, utan med forskning styrd av forskarnas egen ”nyfikenhet”. Och Vetenskapsrådets övergripande uppgifter är just att främja grundforskningen: ”Vetenskapsrådet har ett nationellt ansvar för att utveckla svensk grundforskning så att den uppnår en stark ställning internationellt.”<SPAN class="ft20">21</SPAN></P>
<P class="p93 ft6">Om det inte är grundforskning i dess klassiska mening som Utbildningsvetenskapliga kommittén skall stödja, finns det skäl att fråga sig på vilket sätt forskningen skall skilja sig från t ex den sektorsforskning som Skolverket finansierade år 2001 2003. En ledtråd finns i Vetenskapsrådets verksamhetsplan från 2002, där det sägs att Utbildningsvetenskapliga kommittén skall stödja utbildningsvetenskaplig forskning <SPAN class="ft16">av högsta kvalitet</SPAN>. Här nämns att stödet skall gå till forskning och forskarutbildning ”i anknytning till lärarutbildningarna”. Och det är ju närmast en självklarhet att ett grundforskningsråd skall stödja forskning ”av högsta kvalitet”, varför betoningen av kvalitet i verksamhetsplanen kan antas sammanhänga med insikten att Utbildningsvetenskapliga kommittén utgör en anomali inom Vetenskapsrådet. Det förefaller alltså vara det vi normalt menar med sektorsforskning som beskrivs i verksamhetsplanen för Utbildningsvetenskapliga kommittén, dock med en emfas på kvalitetskriterierna.</P>
<P class="p119 ft6">Mot denna bakgrund blir den satsning som Utbildningsvetenskapliga kommittén initierade 2001 särskilt anmärkningsvärd. Då lanseras nämligen, som berördes i föregående kapitel ett verksamhetsområde som benämns ”praxisnära grundforskning”, vilket vid första påseende förefaller vara en självmotsägelse. Tre typer av praxisnära grundforskning identifieras i verksamhetsplanen: 1) ”...</P>
<P class="p167 ft6">vad som kanske kan betecknas som reflektion över yrkeskunnande.” ; 2) ”... studier där frågorna genererats inom ramen för etablerade forskningstraditioner, men forskningen bedrivs i den pedagogiska verksamheten”; 3) ” ... sådan forskning som utgår från frågor i verksamheten.”<SPAN class="ft20">22</SPAN></P>
<P class="p93 ft6">Denna beskrivning av begreppet praxisnära grundforskning underlättar inte förståelsen av vad som motiverar beteckningen grundforskning i detta sammanhang. För att ytterligare precisera innebörden arrangerade Utbildningsvetenskapliga kommittén en konferens på temat i oktober 2002. I den rapport som utgavs efter konferensen definieras den praxisnära grundforskningen på följande sätt:</P>
<P class="p143 ft25"><SPAN class="ft23">21</SPAN><SPAN class="ft24">www.vetenskapsradet.se</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">22</SPAN><SPAN class="ft24">Aasen, Petter & Prøitz, Tine S (2004), s 51</SPAN></P>
<P class="p47 ft13">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft9">Praxisnära forskning är den forskning som bedrivs i nära anslutning till de professionella verksamheterna ... Den praxisnära forskning som kan stödjas av Utbildningsvetenskapliga kommittén har därför kunskapsutveckling som sitt främsta syfte, till skillnad från forskning som syftar till utveckling av praktiska verksamheter. Det är praxisnära grundforskning som Utbildningsvetenskapliga kommittén därför vill rikta uppmärksamheten mot.<SPAN class="ft59">23</SPAN></P>
<P class="p169 ft6">Här görs alltså ett försök att beskriva vad begreppet praxisnära grundforskning<SPAN class="ft20">24 </SPAN>står för, men denna bestämning tycks snarare distingera sektorsforskning (även om man kallar det grundforskning) från utvecklingsarbete inom sektorn. Regeringens precisering av Myndigheten för skolutvecklings ansvarsområde utgår just från distinktionen mellan forskning och utvecklingsarbete där Vetenskapsrådet skall ansvara för forskningen och Myndigheten för skolutveckling skall initiera och finansiera utvecklingsarbete inom utbildningsområdet.</P>
<P class="p54 ft6">Med utgångspunkt i formuleringarna och Vetenskapsrådets verksamhetsplan om ”hög vetenskaplig kvalitet” för utbildningsforskningen samt regeringens motiveringar inför beslutet att överföra forskningen om utbildningsvetenskap till Vetenskapsrådet, framstår det som särskilt angeläget att den av Utbildningsvetenskapliga kommittén stödda forskningen verkligen uppfyller vetenskapssamfundets kvalitetskrav och underkastas Vetenskapsrådets gängse förfarande med avseende på att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten.<SPAN class="ft20">25 </SPAN>Målsättningen vid bildandet av Utbildnings-</P>
<P class="p170 ft47"><SPAN class="ft23">23</SPAN><SPAN class="ft57">Vetenskapsrådet (2003), </SPAN><SPAN class="ft66">Forskning av denna världen, </SPAN>s 5; Aasen, Petter & Prøitz, Tine S (2004), s 52</P>
<P class="p171 ft40"><SPAN class="ft32">24</SPAN><SPAN class="ft39">Att forskningen ”bedrivs i nära anslutning till de professionella verksamheterna”, kan uppfattas som en beskrivning av att </SPAN><SPAN class="ft45">empirin </SPAN>i utbildningsvetenskapen utgår från de ”professionella verksamheterna”. Detta får uppfattas som en självklarhet, eftersom den utbildning som faktiskt bedrivs i olika sammanhang naturligen innefattas i utbildningsvetenskapens ”kunskapsobjekt”. I denna mening är utbildningsvetenskapen – men också ämnet pedagogik – en ”aspektvetenskap” och inte en ”basdisciplin”, för att använda den terminologi som Urban Dahllöf (2000) föreslagit. Frågor inom pedagogiken och utbildningsforskningen är, enligt Dahllöf, till sin natur ”så starkt kontextrelaterade och beroende av omgivningsfaktorer och andra förhållanden i det omgivande samhällsfältet, att det vore felaktigt att försöka dra någon skarp gräns mellan grundforskning och tillämpad sådan.” Ett annat sätt att uttrycka Dahllöfs uppfattning är, att det inte är meningsfullt att tala om ”grundforskning” inom ett vetenskapsområde som utbildningsvetenskapen.</P>
<P class="p172 ft32"><SPAN class="ft23">25</SPAN><SPAN class="ft67">Utifrån det beslutsdokument som ovan refererats till, där Skolutvecklingsmyndighetens ansökan till Utbildningsvetenskapliga kommittén avslås, kan också utläsas en problematik som sammanhänger med Utbildningsvetenskapliga kommitténs sammansättning och kommittéledamöternas anknytning till Skolverkets och Skolutvecklingsmyndighetens utbildningsforskning. När Skolutvecklingsmyndighetens ansökan skulle behandlas vid ett möte </SPAN><NOBR>2003-06-10,</NOBR> hade inte mindre än 5 av Utbildningsvetenskapliga kommitténs ledamöter meddelat jäv och deltog därför ej i kommitténs diskussion. På grund av jävssituationen hänsköts ärendets fortsatta behandling till ordföranden och huvudsekreteraren i kommittén. Jävssituationen i</P>
<P class="p173 ft13">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p21 ft30">Vetenskap om eller för utbildning - en historisk översikt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft6">vetenskapliga kommittén att stärka lärarutbildningens forskningsbas har bättre förutsättningar att uppfyllas inom Vetenskapsrådet än inom ett traditionellt sektorsforskningsorgan.</P>
<P class="p174 ft32">Utbildningsvetenskapliga kommittén vid denna tidpunkt måste tolkas så att 5 av ledamöterna hade personlig anknytning till den forskning som Skolutvecklingsmyndigheten avsett finansiera, vilket självfallet innebar att den forskningsinriktning som Skolutvecklingsmyndigheten, och tidigare Skolverket, initierat hade en väsentlig förankring också i Utbildningsvetenskapliga kommittén via dess ledamöter. (Utbildningsvetenskapliga kommittén (2003), ”Angående finansiering av projekt från myndigheten för skolutveckling”, Bilaga till Utbildningsvetenskapliga kommittén protokoll nr 4, 2003, <NOBR>2003-06-10)</NOBR></P>
<P class="p62 ft13">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p70 ft5"><SPAN class="ft7">5</SPAN><SPAN class="ft36">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN></P>
<P class="p175 ft6">Enligt sin instruktion skall Vetenskapsrådet fördela forskningsstöd till ”den forskning som har högst vetenskaplig kvalitet och bäst främjar förnyelse av svensk grundforskning”. För den Utbildningsvetenskapliga kommitténs del tillkommer även en granskning av ansökningarnas utbildningsvetenskapliga relevans.</P>
<P class="p93 ft6">Det förhållandet att utbildningsvetenskap är ett nytt forskningsområde under utveckling har gjort att forskningsansatsen i många ansökningar, enligt Lillemor Kim och Eva Olstedt, varit sökande och explorativ. Detta har också lett till att det varit frågeställningen, inte angreppssätt och metod, som definierat projektet som utbildningsvetenskapligt relevant.<SPAN class="ft20">1</SPAN></P>
<P class="p41 ft6">Det mesta av den Utbildningsvetenskapliga kommitténs forskningsstöd har gått till forskning som initierats av forskarna själva, utifrån den forskningsinriktning som kommittén presenterat i Vetenskapsrådets ansökningsmaterial (”rådsprincipen”). Utbildningsvetenskapliga kommittén har dessutom avsatt medel för olika typer av behovsinriktade satsningar (”sektorsforskningsprincipen”).<SPAN class="ft20">2 </SPAN>De medel som Utbildningsvetenskapliga kommittén fördelat från dess start 2001 framgår av Tabell 5.1.</P>
<P class="p176 ft47"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft49">Kim, Lillemor och Olstedt, Eva (2005), s. 15.</SPAN></P>
<P class="p74 ft47"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft68">I sin verksamhetsberättelse från 2003 skriver Utbildningsvetenskapliga kommittén bland annat under rubriken “särskilda satsningar”: “Erfarenheterna från hanteringen av det forskarinriktade stödet har också lett fram till att Utbildningsvetenskapliga kommittén själv tagit initiativ till olika typer av projekt/program, dvs. sökt påverka områdets utveckling”. (s. 28)</SPAN></P>
<P class="p87 ft13">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft69">Tabell 5.1 Totalt beviljat för <NOBR>2001–2007,</NOBR> samtliga bidragformer (tkr)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr13 td22"><SPAN class="p27 ft70">Totalt beviljat för år</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p177 ft70">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p177 ft70">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p178 ft70">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p179 ft70">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p180 ft70">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p177 ft70">2006</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p181 ft71">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p182 ft70">SUMMA</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p27 ft3">Forskningsprojekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td30"><SPAN class="p22 ft3">5 370</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p22 ft3">49 207</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p22 ft3">87 966</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p22 ft3">111 372</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p22 ft3">70 031</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td31"><SPAN class="p22 ft3">39 657</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td35"><SPAN class="p179 ft3">363 603</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p27 ft3">Forskarskolor</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p22 ft3">3 782</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p22 ft3">12 476</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p22 ft3">15 645</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p22 ft3">7 950</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p22 ft3">4 650</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p179 ft3">44 503</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p27 ft3">Nätverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p22 ft3">1 860</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p22 ft3">3 555</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p22 ft3">2 262</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p22 ft3">256</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p179 ft3">7 933</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p27 ft3">Forskarassistent</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p22 ft3">670</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p22 ft3">3 590</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p22 ft3">3 590</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p22 ft3">3 590</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p181 ft72">2 920</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p179 ft3">14 360</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p27 ft3">Planeringsbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p183 ft3">– projekt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p184 ft3">6 926</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p22 ft3">5 739</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td33"><SPAN class="p22 ft3">790</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p179 ft3">13 455</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p183 ft73">– praxisnära forskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p184 ft3">2 600</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p22 ft3">3 023</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p179 ft3">5 623</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p183 ft3">– övriga särskilda</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p184 ft3">4 590</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p181 ft72">4 590</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td29"><SPAN class="p185 ft74">satsningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td30"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td32"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td33"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td31"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td34"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td35"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p27 ft3">Rese- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p184 ft3">1 036</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p184 ft3">1 958</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p22 ft3">98</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p181 ft72">3 092</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td35"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p27 ft76">konferensbidrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td31"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td32"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td33"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td31"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td31"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td34"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td35"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p27 ft70">Summa</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p184 ft70">16 078</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td31"><SPAN class="p184 ft70">72 918</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td32"><SPAN class="p22 ft70">118 197</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td33"><SPAN class="p22 ft70">125 272</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td31"><SPAN class="p22 ft70">78 527</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td31"><SPAN class="p22 ft70">43 247</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td34"><SPAN class="p181 ft71">2 920</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td35"><SPAN class="p179 ft70">457 159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td22"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td23"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td24"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td25"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td26"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td24"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td24"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft2"><SPAN class="ft79">Källa: </SPAN>Verksamhetsberättelse Utbildningsvetenskapliga kommittén 2003</P>
<P class="p24 ft21"><SPAN class="ft21">5.1</SPAN><SPAN class="ft22">Kännetecken på huvudsökande</SPAN></P>
<P class="p187 ft6">Ett forskningsområdes mest centrala till gång är dess forskare. Av en nyligen genomförd utredning från NIFU/STEP (Norskt institutt for studier av forskning og utdanning) om Vetenskapsrådets stöd till utbildningsvetenskaplig forskning framgår att av 151 beviljade projekt har 86 av de huvudsökande varit män och 65 varit kvinnor. I endast 28 fall har den huvudsökande varit yngre än 50 år. Utbildningsvetenskapliga kommittén förklarar själv den relativt höga genomsnittsåldern med att de sökande har avslutat sin forskarutbildning relativt sent i karriären. De allra flesta huvudsökande har haft doktorsgrad eller doktorsexamen; 45 procent innehar en professur och 23 procent ett universitetslektorat. Drygt tre fjärdedelar av de beviljade projekten har gått till huvudsökande som varit verksam på universitet. De högsta andelarna har gått till Linköpings universitet (24 %), Göteborgs universitet (18 %) och Uppsala universitet (15 %).<SPAN class="ft20">3</SPAN></P>
<P class="p188 ft6">De huvudsökandes disputationsfack fördelar sig på 30 vetenskapliga discipliner från filosofi till zoologi. Över en tredjedel har haft pedagogik som disputationsämne, men för övrigt fördelar sig disputationsämnena relativt jämnt mellan ett flertal ämnen. De</P>
<P class="p189 ft25"><SPAN class="ft80">3 </SPAN>Aasen, Petter m.fl. (2005), s. 55f</P>
<P class="p82 ft13">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">största disputationsämnena bland Utbildningsvetenskapliga kommitténs huvudsökande efter pedagogikämnet är psykologi (12 huvudsökande), historia (7), sociologi (6), statskunskap (6), kommunikationsämne (5), litteraturvetenskap (5), musikämne (5) och filosofi (5).<SPAN class="ft20">4</SPAN></P>
<P class="p190 ft6">Bland de beviljade projekten har 34 varit knutna till en lärarutbildningsenhet vid universitet eller högskola. De huvudsökande i dessa projekt har generellt sett varit äldre än i den övriga gruppen. Över hälften av de huvudsökande på lärarutbildningsenheterna har fyllt 60 år, medan motsvarande siffra för samtliga huvudsökande är 43 procent. En annan skillnad gäller könsfördelningen bland de huvudsökande. Bland projekten med knytning till lärarutbildningsenheter har könsfördelningen varit helt jämn, medan huvudsökande i övriga projekt till 59 procent varit män.</P>
<P class="p138 ft6">En annan skillnad mellan projekt som haft en lärarutbildningsanknytning är att en större andel av de huvudsökande haft pedagogik som disputationsämne. 62 procent av projekten med knytning till en lärarutbildningsenhet har haft en huvudsökande med doktorsgrad i pedagogik. En annan skillnad är att fler huvudsökande i de lärarutbildningsanknutna projekten har haft litteraturvetenskap som disputationsämne.<SPAN class="ft20">5</SPAN></P>
<P class="p86 ft21"><SPAN class="ft21">5.2</SPAN><SPAN class="ft22">Projektens studieobjekt</SPAN></P>
<P class="p191 ft6">Av utlysningstexterna framgår att de utbildningsvetenskapliga projekten har täckt ett brett område. En indelning av ansökningarna efter olika studieobjekt ger vid handen att de flesta ansökningar (55 projekt) hamnar inom kategorin ”generellt”, dvs. projekten har inte varit knutna till någon specifik nivå inom skolväsendet. Därnäst kommer projekt som inriktats på någon enskild nivå (41 st.), (förskola, grundskola, ungdomsskola eller gymnasium). 18 projekt har haft en nivåövergripande inriktning (t.ex. projekt som omfattar både gymnasieskolan och högre utbildning). 29 projekt har berört området högre utbildning. På den högre utbildningens område har Utbildningsvetenskapliga kommittén även låtit ta fram en specialstudie: Lillemor Kim & Eva Olstedt (2003) <SPAN class="ft16">Forskning om lärande i högre utbildning – en översikt</SPAN>. Endast</P>
<P class="p192 ft47"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid., s. 57</SPAN></P>
<P class="p193 ft25"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid., s. 89</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft6">ett fåtal projekt (13) har inriktats mot lärarutbildningen.<SPAN class="ft20">6 </SPAN>Åtta projekt har berört vuxenutbildning.</P>
<P class="p195 ft69">Figur 5.1 Beviljade ansökningar utifrån projektens studieobjekt <NOBR>2001–2003</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr19 td38"><SPAN class="p22 ft3">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td39"><SPAN class="p196 ft2">55</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td41"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><SPAN class="p22 ft3">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td39"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><SPAN class="p22 ft3">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td39"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td38"><SPAN class="p22 ft3">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td39"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td41"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td38"><SPAN class="p22 ft3">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td39"><SPAN class="p197 ft2">18</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td31"><SPAN class="p22 ft2">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td41"><SPAN class="p198 ft2">14</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td39"><SPAN class="p22 ft81">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td31"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr20 td38"><SPAN class="p22 ft3">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td39"><SPAN class="p199 ft2">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td40"><SPAN class="p22 ft2">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p22 ft2">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td41"><SPAN class="p22 ft2">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td39"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td40"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td31"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td41"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td38"><SPAN class="p22 ft2">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td39"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr24 td31"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-8px;margin-right:-47px;margin-bottom:8px;" class="p200 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-41px;margin-top:-8px;margin-right:-3px;margin-bottom:52px;" class="p200 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-19px;margin-top:14px;margin-right:-25px;margin-bottom:30px;" class="p200 ft73"><![endif]>Flera gemensamma</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td31"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-53px;margin-right:-2px;margin-bottom:53px;" class="p201 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-53px;margin-right:-3px;margin-bottom:52px;" class="p201 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-54px;margin-right:-3px;margin-bottom:53px;" class="p201 ft73"><![endif]>Generellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td31"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-25px;margin-right:-32px;margin-bottom:25px;" class="p202 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:-25px;margin-right:-4px;margin-bottom:53px;" class="p202 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-11px;margin-right:-18px;margin-bottom:39px;" class="p202 ft73"><![endif]>Vuxenutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td31"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-29px;margin-right:-28px;margin-bottom:29px;" class="p203 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-20px;margin-top:-29px;margin-right:-4px;margin-bottom:53px;" class="p203 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-8px;margin-top:-17px;margin-right:-16px;margin-bottom:41px;" class="p203 ft73"><![endif]>Lärarutbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:-23px;margin-right:-40px;margin-bottom:23px;" class="p204 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-32px;margin-top:-23px;margin-right:-4px;margin-bottom:59px;" class="p204 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-14px;margin-top:-5px;margin-right:-22px;margin-bottom:41px;" class="p204 ft73"><![endif]>Högre utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td38"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-32px;margin-right:-52px;margin-bottom:32px;" class="p205 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-46px;margin-top:-32px;margin-right:-3px;margin-bottom:81px;" class="p205 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-22px;margin-top:-7px;margin-right:-27px;margin-bottom:56px;" class="p205 ft72"><![endif]>Skolväsendet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td42"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-40px;margin-right:-28px;margin-bottom:40px;" class="p206 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-22px;margin-top:-40px;margin-right:-3px;margin-bottom:65px;" class="p206 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:-27px;margin-right:-15px;margin-bottom:52px;" class="p206 ft73"><![endif]>gymnasiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td38"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-29px;margin-right:-51px;margin-bottom:29px;" class="p207 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-49px;margin-top:-29px;margin-right:-1px;margin-bottom:79px;" class="p207 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:-4px;margin-right:-26px;margin-bottom:54px;" class="p207 ft73"><![endif]>Skolväsendet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td6"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-25px;margin-right:-42px;margin-bottom:25px;" class="p208 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-36px;margin-top:-25px;margin-right:-3px;margin-bottom:64px;" class="p208 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-17px;margin-top:-5px;margin-right:-22px;margin-bottom:44px;" class="p208 ft73"><![endif]>ungdomsskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td43"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:2px;margin-top:-32px;margin-right:-51px;margin-bottom:32px;" class="p205 ft72"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-47px;margin-top:-32px;margin-right:-2px;margin-bottom:81px;" class="p205 ft72"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-23px;margin-top:-7px;margin-right:-26px;margin-bottom:56px;" class="p205 ft72"><![endif]>Skolväsendet,</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td30"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:-39px;margin-right:-22px;margin-bottom:39px;" class="p209 ft73"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-16px;margin-top:-39px;margin-right:-3px;margin-bottom:58px;" class="p209 ft73"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-7px;margin-top:-29px;margin-right:-12px;margin-bottom:48px;" class="p209 ft73"><![endif]>grundskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td44"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-83px;margin-bottom:0px;" class="p210 ft84"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-83px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:83px;" class="p210 ft84"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-42px;margin-top:42px;margin-right:-41px;margin-bottom:41px;" class="p210 ft84"><![endif]>Skolväsendet,förskola</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft2"><SPAN class="ft79">Källa: </SPAN>Aasen m.fl. 2005</P>
<P class="p127 ft6">Ett liknande resultat finner vi hos Lillemor Kim och Ewa Olstedt i rapporten <SPAN class="ft16">Utbildningsvetenskapliga kommittén – en ny aktör i forskningslandskapet </SPAN>(2005).<SPAN class="ft20">7 </SPAN>Av båda undersökningarna framgår att forskning om undervisning och lärande i skolväsendet dominerat bland ansökningarna och de beviljade projekten.</P>
<P class="p211 ft21"><SPAN class="ft21">5.3</SPAN><SPAN class="ft22">Ämnes- och yrkesdidaktiska inriktningar</SPAN></P>
<P class="p212 ft16"><SPAN class="ft6">I rapporten </SPAN>Utbildningsvetenskapliga kommittén – en ny aktör i forskningslandskapet <SPAN class="ft6">(2005) har Lillemor Kim och Eva Olstedt sett närmare på ansökningarna ämnes- och yrkesdidaktiska inriktning. Då det inte finns någon allmänt vedertagen definition har författarna använt en enkel och pragmatisk tolkning av begreppen och klassat alla projekt som studerar aspekter av undervisning och lärande relaterat till specifikt ämnesinnehåll eller en bestämd</SPAN></P>
<P class="p213 ft47"><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft57">Aasen, P m.fl. (2005), s. 65</SPAN></P>
<P class="p126 ft25"><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft58">Kim, Lillemor & Olstedt, Ewa (2005), s. 11</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft6">yrkesinriktning som ämnesrespektive yrkesdidaktiska. Övriga projekt benämns som allmänt utbildningsvetenskapligt inriktade. Av figur 5.10 framgår att närmare hälften av de ämnesdidaktiska projektförslagen <NOBR>2001-2003</NOBR> beviljades bidrag av något slag varav relativt många fick planeringsbidrag.</P>
<P class="p214 ft85">Figur 5.2 Ansökningar och därav beviljade anslag <NOBR>2001–2003</NOBR> efter ämnes/yrkesdidaktisk inriktning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr19 td6"><SPAN class="p22 ft3">100%</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td45"><SPAN class="p22 ft2">35</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td46"><SPAN class="p180 ft2">4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr25 td47"><SPAN class="p215 ft2">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td48"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td6"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td6"><SPAN class="p22 ft2">80%</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td46"><SPAN class="p22 ft2">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td48"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td45"><SPAN class="p22 ft2">49</SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr3 td47"><SPAN class="p215 ft2">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td48"><SPAN class="p21 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr0 td6"><SPAN class="p22 ft2">60%</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td46"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td48"><SPAN class="p216 ft3">Planeringsbidrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td45"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td46"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td47"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD rowspan=3 class="tr19 td42"><SPAN class="p178 ft3">40%</SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td8"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td49"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td50"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td6"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td51"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td52"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td53"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td54"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td55"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td56"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td57"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr14 td58"><SPAN class="p217 ft2">Projektbidrag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td8"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td49"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td50"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td6"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td51"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td59"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td60"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td55"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td56"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td61"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td62"><SPAN class="p21 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td63"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr14 td6"><SPAN class="p218 ft2">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td64"><SPAN class="p21 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td65"><SPAN class="p21 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td53"><SPAN class="p21 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td66"><SPAN class="p21 ft91"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td56"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td61"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=3 class="tr10 td67"><SPAN class="p217 ft2">Avslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr7 td41"><SPAN class="p178 ft4">129</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td51"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td59"><SPAN class="p182 ft92">96</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td60"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td55"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td56"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td68"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td51"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td60"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td55"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td69"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td70"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td42"><SPAN class="p178 ft3">20%</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td71"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td49"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td72"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td6"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td73"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td59"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td74"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td75"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td56"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td61"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td58"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td8"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td49"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td50"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td6"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td51"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td76"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td60"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td54"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td55"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td56"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td61"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td42"><SPAN class="p178 ft2">0%</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td71"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td77"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td72"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td78"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td73"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td79"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td74"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td75"><SPAN class="p21 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td55"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td56"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td61"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td58"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td8"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td49"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:-35px;margin-right:-26px;margin-bottom:35px;" class="p219 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-24px;margin-top:-35px;margin-right:-1px;margin-bottom:60px;" class="p219 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-12px;margin-top:-22px;margin-right:-13px;margin-bottom:47px;" class="p219 ft93"><![endif]>Allmän inriktning</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td50"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td6"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:0px;margin-top:-7px;margin-right:-53px;margin-bottom:7px;" class="p220 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-53px;margin-top:-7px;margin-right:0px;margin-bottom:60px;" class="p220 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-27px;margin-top:20px;margin-right:-26px;margin-bottom:33px;" class="p220 ft93"><![endif]>Yrkesdidaktisk inriktning</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td80"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td49"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:1px;margin-top:0px;margin-right:-61px;margin-bottom:0px;" class="p221 ft93"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:-59px;margin-top:0px;margin-right:-1px;margin-bottom:60px;" class="p221 ft93"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-29px;margin-top:30px;margin-right:-31px;margin-bottom:30px;" class="p221 ft93"><![endif]>Ämnesdidaktisk inriktning</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td60"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td54"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td55"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td56"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td61"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td58"><SPAN class="p21 ft90"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td42"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td8"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td50"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td80"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td60"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td54"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td55"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td56"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td61"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td58"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft2"><SPAN class="ft79">Källa: </SPAN>Kim & Olstedt (2005)</P>
<P class="p223 ft6">De dominerande frågeställningarna i de ämnesdidaktiska ansökningarna har, enligt Kim och Olstedts undersökning, gällt lärande och kunskapsbildning och studier av undervisningsmetoder medan de yrkesdidaktiska projekten till övervägande delen har handlat om läraryrket och lärarrollen i skolan. De yrkesdidaktiska projektförslagen behandlar till en viss del vuxnas lärande vilket helt saknas i de ämnesdidaktiska ansökningarna, som framförallt behandlar frågeställningar relaterade till undervisning och lärande i skolan.</P>
<P class="p86 ft21"><SPAN class="ft21">5.4</SPAN><SPAN class="ft22">Projektens inriktning och uppläggning</SPAN></P>
<P class="p224 ft6">I utredningen från NIFU/STEP konstateras även – utgående ifrån utbildningsvetenskapliga kommitténs egen beskrivning av ange-</P>
<P class="p225 ft13">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft6">lägna forskningsområden<SPAN class="ft20">8 </SPAN>– att två tredjedelar (105) av projekten fallit inom området ”lärande, kunskapsbildning och kunskapstradition inom skolväsendet, högre utbildning och folkbildning”. 32 projekt har knutits till ”skolsystemet/utbildningssystemets utveckling” och 14 projekt till vad man definierat som ”annat”.<SPAN class="ft20">9</SPAN></P>
<P class="p68 ft6">Det är givet att kategoriseringar av forskningsprojekt efter olika typer av kriterier alltid är förenade med stora svårigheter. Forskning är ingen homogen aktivitet, utan ett arbetssätt, en uppsättning verksamheter som är infogade i sin samhälleliga kontext. Dess metoder och grundläggande idéer skiljer sig mellan olika vetenskapliga fält och discipliner. Lite tillspetsat kan man uttrycka det på följande sätt: ”En (manlig) doktorand i medicin har… på sin höjd promotionens frack gemensam med sin humanistiska kollega”.<SPAN class="ft20">10</SPAN></P>
<P class="p98 ft6">I den ovan nämnda utredningen har man även sett närmare på de metoder som använts inom de utbildningsvetenskapliga projekt som beviljats medel inom ramen för Vetenskapsrådets satsning. Man har sökt att ”spåra” projektens metodiska profil och använt följande kategorier för att beskriva dominerande projektmetoder: historisk, kvantitativ empirisk, kvalitativ empirisk, teoretisk, oklar/icke uttalad respektive en blandning av metoder.</P>
<P class="p54 ft29">Här visar det sig att ett flertal (77) av projekten hamnar inom ”blandningskategorin”. 44 använder sig av en kvalitativ empirisk metodik. Kvalitativa data och analyser är med andra ord det</P>
<P class="p227 ft47"><SPAN class="ft80">8 </SPAN>I särskilda anvisningar för utbildningsvetenskap (2001) identifieras följande områden:</P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft95">Forskning om lärande, kunskapsbildning och kunskapstraditioner inom</SPAN></P>
<P class="p228 ft47"><SPAN class="ft47">–</SPAN><SPAN class="ft96">skolväsende (förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning),</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft40">–</SPAN><SPAN class="ft97">högre utbildning (särskilt lärarutbildning),</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft40">–</SPAN><SPAN class="ft97">folkbildning, informella miljöer och arbetsliv.</SPAN></P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft98">Forskning om skolsystemets/utbildningssystemets</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft40">–</SPAN><SPAN class="ft97">utveckling,</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft40">–</SPAN><SPAN class="ft97">samspelet med social/politisk/ekonomisk förändring.</SPAN></P>
<P class="p81 ft42">Utlysningstexten för 2002 var i stort sett likalydande. Däremot uppmärksammade man etablerandet av forskarskolor. År 2003 skedde en vidgning av formuleringarna kring begreppet utbildningsvetenskap. Inte bara kunskap om utbildningssystemets politiska och sociala utan även dess ekonomiska villkor skrevs in i utlysningstexten. År 2005 heter det i utlysningstexten:</P>
<P class="p229 ft47"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft95">Forskning om lärande, kunskapsbildning och kunskapstraditioner inom</SPAN></P>
<P class="p228 ft47"><SPAN class="ft47">–</SPAN><SPAN class="ft96">skolväsende (förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning)</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft40">–</SPAN><SPAN class="ft97">högre utbildning (särskilt lärarutbildning),</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft40">–</SPAN><SPAN class="ft97">folkbildning, informella miljöer och arbetsliv.</SPAN></P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft94">•</SPAN><SPAN class="ft98">Forskning om skolsystemets/utbildningssystemets utveckling med avseende på</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft40">–</SPAN><SPAN class="ft97">samspelet med social/politisk/ekonomisk förändring,</SPAN></P>
<P class="p228 ft40"><SPAN class="ft40">–</SPAN><SPAN class="ft97">normalisering, integration och marginalisering.</SPAN></P>
<P class="p80 ft40"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft44">Aasen, P. m.fl. (2005), s. 66</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft24">Nybohm, Torsten (2000).</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft6">dominerande inslaget bland de av Utbildningsvetenskapliga kommittén beviljade projekten.<SPAN class="ft20">11</SPAN></P>
<P class="p222 ft69">Figur 5.3 Projektens metodologiska profil</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td38"><SPAN class="p22 ft3">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr34 td82"><SPAN class="p230 ft2">77</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td83"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td38"><SPAN class="p22 ft3">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td81"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td83"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td81"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td82"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td83"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr35 td82"><SPAN class="p231 ft2">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td38"><SPAN class="p22 ft3">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td82"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td83"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td82"><SPAN class="p232 ft2">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td81"><SPAN class="p21 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td83"><SPAN class="p21 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td81"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td82"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td83"><SPAN class="p22 ft2">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft3">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td81"><SPAN class="p22 ft2">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p22 ft2">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><SPAN class="p22 ft2">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td82"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td83"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr8 td83"><SPAN class="p233 ft2">Historisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td84"><SPAN class="p234 ft2">Kvalitativ</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td85"><SPAN class="p21 ft2">Kvantitativ Blandning Teoretisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td86"><SPAN class="p235 ft3">Oklar/inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td83"><SPAN class="p236 ft3">metod</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td84"><SPAN class="p21 ft2">empirisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td85"><SPAN class="p217 ft2">empirisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td86"><SPAN class="p235 ft3">utalad</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft2"><SPAN class="ft79">Källa: </SPAN>Aasen m.fl. (2005)</P>
<P class="p237 ft6">Ett annat viktigt moment i ett forskningsprojekt är dess övergripande syfte, dvs. vad man vill uppnå med projektet. I detta avseende har utredningen valt att skilja mellan projekt som haft förståelse eller förklaring som huvudsyfte, sådana som varit inriktade mot att förändra praxis (redskapsrespektive ändringsorienterade) och projekt av utredningskaraktär. Utredningen noterar svårigheten att inom ett område som detta skilja mellan de i OECD använda begreppen grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete, men konstaterar att Vetenskapsrådet uppgift är att främja den ”grundläggande forskningen”.</P>
<P class="p138 ft29">I genomgången av projekten visar det sig att det övervägande antalet av projekten <SPAN class="ft99">i sina målformuleringar </SPAN>har varit förståelse- eller förklaringsinriktade och endast en mindre andel har haft som</P>
<P class="p238 ft32"><SPAN class="ft31">11 </SPAN>När det gäller blandningskategorien ger utredningen följande kommentar: ”Kombinatisjon av ulike data og metoder benevnes ofte som metodetriangulering. Kategorien <SPAN class="ft33">’Blandning’ </SPAN>impliserer imidlertid ikke nødvendigvis metodetriangulering fordi den helt klart inkluderar projekter som består av ulike og ofte relativt uavhengege delprosjekter, som anvender ulike metoder. Prosjektene representerer dermed noe annet enn metodetriangulering som går ut på å belyse samme problemstilling ved hjelp av forskellige data og metoder.</P>
<P class="p239 ft25">Selv om det som regel inngår kvantitative data i de undersøkelseopplegg vi har kategoriserat som <SPAN class="ft38">Blandning</SPAN>, er hovedintrykket at det er kvalitative data og analyser som dominerer det metodiske opplegget for de 151 innvilgede prosjektene.” (s. 68)</P>
<P class="p240 ft13">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft6">syfte att direkt stödja ett förändrings- eller reformarbete. Utredningen säger sig emellertid ha haft en vid tolkning av vad förklarande studier innebär. De flesta av projekten som hamnar inom denna kategori ”har ambisjoner om å forklare handlingsmønstre eller sociale mönstre ut fra aktørenes egne intensjoner eller kontekstuelle forhold, uten at det redegjøres for hypoteser og hvordan hypoteser skal testes”.<SPAN class="ft20">12 </SPAN>12 projekt har kategoriserats som ändringsorienterade, medan 5 projekt betecknats som redskapsorienterade.</P>
<P class="p241 ft69">Figur 5.4 Projektens syfte</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr0 td87"><SPAN class="p22 ft2">80</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td58"><SPAN class="p242 ft2">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td87"><SPAN class="p22 ft2">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td88"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td89"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td88"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td81"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td58"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td88"><SPAN class="p243 ft2">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td89"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td88"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td81"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr36 td87"><SPAN class="p22 ft2">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td58"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td89"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td88"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td81"><SPAN class="p21 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td58"><SPAN class="p21 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td88"><SPAN class="p21 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td89"><SPAN class="p21 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td88"><SPAN class="p21 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td81"><SPAN class="p21 ft100"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td87"><SPAN class="p22 ft2">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td58"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td89"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td87"><SPAN class="p22 ft2">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td58"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td89"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td87"><SPAN class="p22 ft2">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td58"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td89"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td87"><SPAN class="p22 ft2">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td58"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td89"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td88"><SPAN class="p244 ft2">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td87"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td58"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td88"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td89"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td81"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td87"><SPAN class="p22 ft2">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td58"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td89"><SPAN class="p242 ft2">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td81"><SPAN class="p245 ft2">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td87"><SPAN class="p22 ft2">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td58"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td89"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td81"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p246 ft2">Förståelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p247 ft2">Förklaring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p248 ft2">Redskap</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p246 ft2">Förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td81"><SPAN class="p22 ft2">Utredning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft2"><SPAN class="ft79">Källa: </SPAN>Aasen m.fl. (2005)</P>
<P class="p127 ft6">I utredningen har man också karakteriserat projekten efter ”problemförankring” genom att fokusera på projektens analysnivåer och perspektiv. Här visar det sig att huvuddelen av projekten, 87 st., har karakteriserats som ”processorienterade”, dvs. tar sin utgångspunkt i målsättningar, beslutsformer, innehåll och metoder samt realisering och resultat. De övriga kategorierna är: samhällsmässiga förutsättningar (22), individuella förutsättningar (17), utbildningspolitiskt orienterade (13) och individuella resultat (11).<SPAN class="ft20">13</SPAN></P>
<P class="p250 ft47"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid, s. 70</SPAN></P>
<P class="p126 ft25"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid, s. 75</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr14 td45"><SPAN class="p179 ft69">Figur 5.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td82"><SPAN class="p251 ft69">Projektens problemförankring</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td45"><SPAN class="p246 ft2">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td91"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td9"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td92"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td90"><SPAN class="p252 ft2">87</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr4 td45"><SPAN class="p246 ft2">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td91"><SPAN class="p21 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td9"><SPAN class="p21 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td92"><SPAN class="p21 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td88"><SPAN class="p21 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td91"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td9"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td92"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td90"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td88"><SPAN class="p21 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p246 ft2">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td91"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td92"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p246 ft2">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td91"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td92"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p246 ft2">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td91"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td92"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p246 ft2">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td91"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td92"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p246 ft2">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td91"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td92"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td45"><SPAN class="p246 ft2">30</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr3 td91"><SPAN class="p253 ft2">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td92"><SPAN class="p254 ft2">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr8 td45"><SPAN class="p246 ft2">20</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p255 ft3">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td92"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td90"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr8 td88"><SPAN class="p256 ft3">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td91"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td92"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td90"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p246 ft2">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td91"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td92"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><SPAN class="p246 ft2">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td91"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td92"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td88"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td91"><SPAN class="p257 ft3">Individuella</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p258 ft3">Individuella</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td92"><SPAN class="p233 ft3">Samhälleliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td90"><SPAN class="p259 ft101">Processtudier</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td88"><SPAN class="p235 ft3">Utbildningpolitisk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td91"><SPAN class="p258 ft101">förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td9"><SPAN class="p258 ft3">resultat</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td92"><SPAN class="p236 ft101">förutsättningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td88"><SPAN class="p260 ft3">orientering</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft2"><SPAN class="ft79">Källa: </SPAN>Aasen m.fl. (2005)</P>
<P class="p223 ft6">Ett centralt begrepp i satsningen på utbildningsvetenskaplig forskning från Utbildningsvetenskapliga kommitténs sida är ”lärande”. Detta uttrycks på följande sätt i Utbildningsvetenskapliga kommitténs ”särskilda anvisningar”: ”Det är angeläget att öka förståelsen för lärande, kunskapsbildning och kunskapsanvändning. Det är också nödvändigt att förstå villkoren och förutsättningarna för lärande under olika skeden i livet och i olika sammanhang samt hur lärandet skall organiseras”.<SPAN class="ft20">14</SPAN></P>
<P class="p41 ft6">Av de 151 projekten som beviljats medel har 99 projekt använt sig av begreppet lärande i sina ansökningar. Här påpekar emellertid utredningen ”at også projekter som ikke ekplisitt anvender läringsbegepet, kan belyse forhold knyttet til dette begrepet. Søkander som ikke har nevnt läringsbegrepet, er for eksempel et projekt som går närmare inn på fusk og plagiat og normsystemene rundt dette i en utdanningssammenheng”.<SPAN class="ft20">15</SPAN></P>
<P class="p261 ft47"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft49">Vetenskapsrådet. Särskilda anvisningar för utbildningsvetenskap (2005), s. 3</SPAN></P>
<P class="p193 ft25"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid, s. 77</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft21"><SPAN class="ft21">5.5</SPAN><SPAN class="ft22">Projektens relevans</SPAN></P>
<P class="p146 ft6">När det gäller projektens relevans, har utredningen sökt efter formuleringar i projektbeskrivningarna som knyter problemställningarna till generella utbildningspolitiska kunskapsbehov eller kunskapsbehov inom lärarutbildningen. En tredjedel av projekten refererar till projektens betydelse för aktuella samhällspolitiska frågor, t ex utbildningspolitiska reformer m.m. En tredjedel av projekten baserar sin relevansbeskrivning på den ökande tendensen till styrning av skolans innehåll och konsekvenserna för professionaliseringen av lärarrollen.</P>
<P class="p263 ft6">Utredningen har också försökt besvara frågan om projekten praktiska relevans i förhållande till lärarutbildningen. I ca en tredjedel av projektansökningarna uppges att forskare, doktorander eller andra medarbetare som är involverade i projekten har lärar- eller förskolebakgrund. Ett antal projekt har sin anknytning till lärarutbildningen genom att en eller flera forskare är anställda på eller i övrigt är knutna till lärarutbildningsenheter. I många fall refererar också projektens tema, problemställning och mål till lärarutbildning.<SPAN class="ft20">16</SPAN></P>
<P class="p264 ft6">Utredningen har emellertid inte studerat relevansproblematiken utifrån <SPAN class="ft16">avnämarnas uppfattningar </SPAN>om forskningsresultatens relevans för verksamheten. Ett projekt kan ju mycket väl anknyta till relevanta problemställningar för skola och lärarutbildning, och involvera forskare med direkt anknytning till lärarutbildningen, men likväl i slutändan inte uppfattas som relevant. En sådan bedömning kan göras först efter projektet avslutats och forskningsresultatets eventuella betydelse för lärarutbildningen bedömts. Till relevansproblematiken hör därutöver frågan om projektresultatens spridning till avnämarna, dvs. om den av Utbildningsvetenskapliga kommittén finansierade forskningen blivit <SPAN class="ft16">känd </SPAN>inom skolsektorn.</P>
<P class="p265 ft21"><SPAN class="ft21">5.6</SPAN><SPAN class="ft22">Relation till tidigare forskning och internationell dimension</SPAN></P>
<P class="p92 ft6">När det gäller projektens förhållande till tidigare forskning och teoriutveckling på området, använder sig utredningen från NIFU/ STEP av fyra kategorier för att koppla projekten till en teoretisk tradition. 41 projekt har karakteriserats som baserade på struktur-</P>
<P class="p241 ft25"><SPAN class="ft80">16 </SPAN>Ibid., s. <NOBR>79-80</NOBR></P>
<P class="p82 ft13">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">alistiska eller funktionalistiska teorier, dvs. sådana som riktar sökljuset mot ett större mönster av relativt stabila relationer eller fokuserar på konsekvenserna av olika samhällsmässiga förhållanden. 64 projekt har karakteriserats som byggande på ”fortolkende teorier”, dvs. sådana som fokuserar på förståelsen av de enskilda aktörernas handlingar i den speciella kontext som handlingen ingår. 34 projekt är baserade på ”konstruktivistiska teorier”, dvs. sådana som fokuserar på språk- och diskursanalytiska frågor, och 10 projekt baseras på ”konfliktteorier”, dvs. sådana som fokuserar på motsättningar och förändringar i samhället.</P>
<P class="p41 ft6">En annan viktig dimension gäller projektens förhållande till den internationella forskarvärlden.<SPAN class="ft20">17 </SPAN>Vilken bild framträder då bland de av Utbildningsvetenskapliga kommittén finansierade projekten?</P>
<P class="p93 ft6">I den tidigare refererade undersökningen från NIFU/STEP analyseras projektens internationella dimension med hjälp av begreppen teoretiska referenser, empiriska referenser, internationella jämförelser och internationellt forskningssamarbete. Projekt med teoretiska referenser utgör den svagaste formen för kontakt med den internationella forskarvärlden. Projekt med empiriska referenser har i regel också teoretiska referenser. Detta gäller två tredjedelar – 111 projekt – av de undersökta projekten. Nästa nivå utgörs av de projekt som gör internationella jämförelser, dvs. studien syftar till komparativa analyser. 19 projekt hamnar i denna kategori. Den högsta graden av internationalisering, slutligen, utgörs av kategorin ”internationellt forskningssamarbete”, där forskare från flera länder samarbetar om genomförandet av projektet. 9 av de undersökta projekten hamnar i denna kategori.<SPAN class="ft20">18</SPAN></P>
<P class="p266 ft40"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft54">För exakt femtio år sedan observerade Gunnar Myrdal följande: ”(Forskningen i) de rent humanistiska vetenskaperna … (är) smalspårig, provinsiell och traditionalistisk. Eminent sakkunniga vänner utomlands har till författaren ofta försynt uttryck sin förundran över att så relativt få självständiga bidrag till den internationella vetenskapliga diskussionen görs av svenska forskare – t ex i fråga om olika utomnordiska folks historia, litteratur eller konst eller i fråga om betingelserna och lagarna för människosjälens funktioner, samfundens och staternas liv, pedagogikens teori och konst eller hela kretsen av de allmänna kultursociologiska sammanhangen.</SPAN></P>
<P class="p267 ft40">Språkgränsen synes fungera som ett tullskydd för en vetenskaplig produktion väsentligen inriktad på hemmamarknaden. Den får sällan härdningen av den internationella konkurrensen. Särskilt inom vissa humanistiska vetenskaper är det påtagligt att våra inhemska forskare icke blir internationella auktoriteter.” Citerat efter Sörlin, Sverker (1994), s. 226</P>
<P class="p268 ft25"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid., s. 85</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft69">Figur 5.6 Projektens internationella orientering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr0 td93"><SPAN class="p22 ft3">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td94"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td95"><SPAN class="p269 ft2">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td93"><SPAN class="p22 ft3">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td94"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td95"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td93"><SPAN class="p22 ft2">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td94"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td95"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td93"><SPAN class="p22 ft2">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td94"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td95"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td93"><SPAN class="p22 ft2">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td94"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td95"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr42 td93"><SPAN class="p22 ft2">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td94"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td95"><SPAN class="p270 ft2">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr19 td94"><SPAN class="p271 ft2">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td95"><SPAN class="p22 ft2">12</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td95"><SPAN class="p21 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td93"><SPAN class="p22 ft2">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td94"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td95"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td93"><SPAN class="p21 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td94"><SPAN class="p272 ft73">Internationellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td95"><SPAN class="p273 ft101">Empiriska referenser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td93"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td94"><SPAN class="p274 ft101">forskningssamarbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td95"><SPAN class="p21 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft2"><SPAN class="ft79">Källa: </SPAN>Aasen m.fl. (2005)</P>
<P class="p24 ft21"><SPAN class="ft21">5.7</SPAN><SPAN class="ft22">Praxisnära forskning</SPAN></P>
<P class="p53 ft6">2001 startade Utbildningsvetenskapliga kommittén en satsning på s.k. praxisnära forskning. Inledningsvis valde man en öppen hållning. Det handlade om att satsa på praxisnära forskning för att främja en utveckling av forskning i nära anslutning till verksamheter. Genom detta hoppades man kunna bredda perspektiv och frågeställningar samt engagera lärare och lärarutbildare i forskningsarbetet.<SPAN class="ft20">19 </SPAN>För att markera att det handlade om att stödja grundläggande forskning av hög kvalitet valde Utbildningsvetenskapliga kommittén att använda termen ”praxisnära grundforskning”. Man inrättade också en praxisgrupp som hade till uppgift att leda satsningen på den praxisnära forskningen. Den 14 november 2002 hölls en konferens som hade titeln <SPAN class="ft16">Praxisnära forskning inom det utbildningsvetenskapliga området. </SPAN>I den rapport som byggde på de föreläsningar och seminarier som hölls under konferensen skriver Utbildningsvetenskapliga kommitténs praxisgrupp:</P>
<P class="p276 ft25"><SPAN class="ft80">19 </SPAN>Utbildningsvetenskap – ett forskningsområde under uppbyggnad, Vetenskapsrådet (2003)</P>
<P class="p82 ft13">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft9">Utbildningsvetenskapliga kommittén har valt beteckningen praxisnära för forskning som bedrivs i nära anslutning till pedagogiska verksamheter. Vetenskapsrådets uppgift är att stödja forskning av hög kvalitet. Den praxisnära forskning som kan stödjas av Utbildningsvetenskapliga kommittén har därför kunskapsutveckling som sitt främsta syfte, till skillnad från forskning som främst syftar till utveckling av praktiska verksamheter. Det är <SPAN class="ft62">praxisnära grundforskning </SPAN>som Utbildningsvetenskapliga kommittén därför vill rikta uppmärksamheten mot. Vid bedömning av den vetenskapliga kvaliteten i sådan forskning måste dock hänsyn tas till dess specifika villkor och karaktär.<SPAN class="ft59">20</SPAN></P>
<P class="p277 ft6">Men då flertalet projektansökningar innehåller någon form av anknytning till en praktisk verklighet, blir det svårt att i praktiken urskilja vad som kan klassificeras som ett praxisnära projekt.<SPAN class="ft20">21 </SPAN>Detta sammanhänger framför allt med vagheten i begreppet och bristen på klargörande preciseringar, som vi kunnat konstatera redan i föregående kapitel.<SPAN class="ft20">22</SPAN></P>
<P class="p86 ft21"><SPAN class="ft21">5.8</SPAN><SPAN class="ft22">Forskarskolor och forskarutbildning</SPAN></P>
<P class="p43 ft6">Under <NOBR>1990-talet</NOBR> kom forskarutbildningen återigen upp på den politiska dagordningen. Målsättningen var att finna nya organisatoriska former som skulle effektivisera forskarutbildningen och förbättra användningen av befintliga resurser. I det sammanhanget aktualiserades de amerikanska <SPAN class="ft16">graduate schools</SPAN>, med en strukturerad forskarutbildning och en särskild forskarutbildningsorganisation, som en modell för en effektivisering av svensk forskarutbildning. Tanken hade väckts redan i 1969 års proposition om forskarutbildning, och syftet var att öka inslaget av metodisk undervisning och handledning i forskarutbildningen. Förslaget innebar förändringar i riktningen mot en mer sammanhängande forskarutbildning, ökad handledning, bättre sammanhållet kursutbud och samverkan över ämnesgränser m.m.</P>
<P class="p157 ft6">Förslaget om att införa svenska forskarskolor efter amerikanskt mönster återkom i 1987 års forskningsproposition, men förslagen fick ett svalt mottagande på universiteten. I 1993 års forskningsproposition förordades en utveckling av alternativa forskarutbildningsmodeller jämsides med den traditionella modellen:</P>
<P class="p278 ft45"><SPAN class="ft23">20</SPAN><SPAN class="ft102">Forskning av denna världen – praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap, </SPAN><SPAN class="ft40">Vetenskapsrådets rapportserie 2003, s. 5</SPAN></P>
<P class="p279 ft47"><SPAN class="ft23">21</SPAN><SPAN class="ft49">Se även Kim, Lillemor & Olstedt, Eva (2005), s. 27</SPAN></P>
<P class="p167 ft25"><SPAN class="ft23">22</SPAN><SPAN class="ft24">Utbildningsvetenskapliga kommittén har själva inga uppgifter om hur många av de finansierade projekten som varit ”praxisnära”.</SPAN></P>
<P class="p87 ft13">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p168 ft9">Av speciellt intresse är s.k. forskarskolor, eller ”graduate schools” som med framgång har prövats i flera andra länder. Inom dessa ges forskarutbildningen en mer sammanhållande form, med ett utbud av kurser och seminarier inom brett definierade områden.<SPAN class="ft59">23</SPAN></P>
<P class="p280 ft6">Forskarskolor kan sägas utgöra <SPAN class="ft16">ett </SPAN>av de tillgängliga instrumenten som finns att tillgå när det gäller utvecklandet av ett forskningsområde.<SPAN class="ft20">24 </SPAN>Ett antal nya sådana forskarskolor finns nu inom det utbildningsvetenskapliga området – tack vare satsningar från regeringen, forskningsråd, forskningsstiftelser, och universitet och högskolor. Flertalet av dessa forskarskolor är inriktade mot undervisningen i grund- och gymnasieskola.<SPAN class="ft20">25</SPAN></P>
<P class="p134 ft6">År 2001 etablerades 16 forskarskolor med särskilda medel i enlighet med regeringens förslag i den forskningspolitiska propositionen <SPAN class="ft16">Forskning och förnyelse</SPAN>.<SPAN class="ft20">26 </SPAN>Skälet för dessas inrättande var i huvudsak två: (i) att forskarskolorna skulle främja samverkan i forskarutbildningen och att (ii) forskarskolemodellen ytterligare borde prövas för att förbättra forskarutbildningen. Två av dessa forskarskolor tillhörde det utbildningsvetenskapliga fältet: en i Pedagogiskt arbete (Umeå universitet) och en i Naturvetenskapernas och teknikens didaktik (Linköpings universitet).<SPAN class="ft20">27 </SPAN>Ungefär samtidigt beslöt Riksbankens Jubileumsfond att inrätta en forskarskola i matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Vid ungefär samma tidpunkt introducerade Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling ett forskningsprogram om lärande och IT (LearnIT) som även innehöll en nationell virtuell forskarskola.</P>
<P class="p141 ft6">Även Utbildningsvetenskapliga kommittén har gett bidrag till forskarskolor. Under perioden <NOBR>2001-2003</NOBR> beviljade kommittén anslag till fem olika forskarskolor och dessutom några planeringsbidrag. En av dessa var den ovan nämnda forskarskolan i matematisk didaktik. En annan forskarskola som fått stöd av Utbildningsvetenskapliga kommittén är <SPAN class="ft16">Nationell forskarskola i svenska med didaktisk inriktning, </SPAN>där syftet är att vidareutveckla och befästa ett forskningsområde ”av största betydelse för lärarutbildning och</P>
<P class="p128 ft47"><SPAN class="ft23">23</SPAN><SPAN class="ft49">Högskoleverket (2000), s. 23</SPAN></P>
<P class="p165 ft40"><SPAN class="ft23">24</SPAN><SPAN class="ft44">I ”En ny doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt” (SOU 2004:27) framhålls: “Det är inte möjligt, och inte heller enligt vår bedömning önskvärt, att sätta upp ett mål som innebär att all doktorsutbildning I framtiden ska utföras inom ramen för forskarskolor. Det måste finnas både olika former av forskarskolor och mer traditionella genomförandeformer. “ s. 182.</SPAN></P>
<P class="p81 ft45"><SPAN class="ft23">25</SPAN><SPAN class="ft44">Kim, Lillemor & Olstedt, Eva (2003) </SPAN>Forskning om lärande I högre utbildning – en översikt<SPAN class="ft40">, s. 54.</SPAN></P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft23">26</SPAN><SPAN class="ft49">Prop. 2000/01:3</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft23">27</SPAN><SPAN class="ft24">I prop. 2000/01:3 är beteckningen forskarskola i teknisk och naturvetenskaplig didaktik.</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft6">pedagogisk verksamhet”.<SPAN class="ft20">28 </SPAN>Med detta hoppas man kunna bidra till att fylla ungdomsskolornas och lärarutbildningarnas behov av forskarutbildad personal. Forskarskolan har 16 doktorander. Studier av lärande i ungdomsskolan och för lärarutbildningens behov gäller delvis även <SPAN class="ft16">Forskarskolan med inriktning mot estetiska lärprocesser: gestaltning, kunskaps – didaktik. </SPAN>Det övergripande kunskapsområde som forskarskolan ser som mest angeläget att utveckla är estetiska lärprocesser och bildning genom estetisk bearbetning.<SPAN class="ft20">29 </SPAN>Forskarskolan har 8 doktorander. Forskarskolan <SPAN class="ft16">Advanced Programme in Reflective Practice </SPAN>– som bygger på dialogseminariemetoden – handlar om hur erfarenhetsbaserad kunskap kan synliggöras och göras åtkomlig för reflektion på både individuell och kollektiv nivå.</P>
<P class="p282 ft16">Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning <SPAN class="ft6">har som mål att bidra till en förbättring av matematikämnets ställning i skolan och högskolan. Forskarskolan har 20 doktorander. Slutligen har finansiellt bidrag getts till en forskarskola gällande </SPAN>Vuxenpedagogik och folkbildning. <SPAN class="ft6">Denna forskarskola är inriktad på lärande både i institutionaliserad form och i arbetsliv och vardagsliv. Ett särskilt intresse ägnas samspelet mellan arrangerad utbildning och lärande i vardagslivet.</SPAN><SPAN class="ft20">30</SPAN></P>
<P class="p41 ft29">Då de flesta forskarskolorna inte varit igång i mer än några år, är det för tidigt att uttala sig om de långsiktiga effekterna på det utbildningsvetenskapliga området.<SPAN class="ft103">31</SPAN></P>
<P class="p283 ft47"><SPAN class="ft23">28</SPAN><SPAN class="ft49">Program för Nationell forskarskola i svenska med didaktisk inriktning, s. 1.</SPAN></P>
<P class="p74 ft45"><SPAN class="ft23">29</SPAN><SPAN class="ft104">Ansökan för </SPAN>Forskarskola med inriktning mot estetiska <NOBR>lärprocesser:gestaltning-kunskaps-</NOBR> didaktik</P>
<P class="p74 ft40"><SPAN class="ft23">30</SPAN><SPAN class="ft52">Från och med 2005 finansierar UVK även en forskarskola i utbildningshistoria, Uppsala universitet (värdinstitution), Högskolan Dalarna och Örebro universitet.</SPAN></P>
<P class="p74 ft47"><SPAN class="ft23">31</SPAN><SPAN class="ft51">En viktig aspekt av lärarutbildningsreformen var att öka resurserna till forskning och forskarutbildning. I Högskoleverkets Lärarutbildningsutvärdering, del 3, har man bl.a. studerat antalet antagna till forskarutbildning med anknytning till lärarutbildningen. I denna undersökning kan man notera en markant ökning av antalet forskarstuderande efter lärarutbildningsreformen.</SPAN></P>
<P class="p87 ft13">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p4 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet SOU 2005:31</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr14 td96"><SPAN class="p284 ft69">Tabell 5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr14 td97"><SPAN class="p21 ft13">Forskarskolor med stöd från Utbildningsvetenskapliga kommittén</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td98"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td99"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td100"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td101"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td98"><SPAN class="p27 ft79">Forskarskola</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td99"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td100"><SPAN class="p21 ft79">Huvudansvarigt lärosäte</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td101"><SPAN class="p21 ft79">Medverkande lärosäten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr36 td102"><SPAN class="p27 ft2">Matematikens didaktik</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td103"><SPAN class="p21 ft2">Lunds universitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p21 ft3">Högskolan i Kristianstad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Växjö universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Göteborgs universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Linköpings universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Mälardalens högskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Stockholms universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft101">Kungliga tekniska högskolan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Uppsala universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Umeå universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft3">Luleå tekniska universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td105"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td101"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr36 td102"><SPAN class="p27 ft3">Svenska med didaktisk inriktning</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td103"><SPAN class="p21 ft2">Växjö universitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p21 ft2">Umeå universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Högskolan i Gävle</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Uppsala universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Stockholms universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Linköpings universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Göteborgs universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Högskolan i Kalmar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Högskolan i Halmstad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft3">Högskolan i Kristianstad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Lunds universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Malmö högskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td105"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td101"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr36 td102"><SPAN class="p27 ft3">KTH advanced programme in</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td103"><SPAN class="p21 ft3">Kungliga tekniska högskolan</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p21 ft2">Konstfack</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p27 ft73">reflective practice</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft3">Kungliga Musikhögskolan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td105"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td101"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr36 td102"><SPAN class="p27 ft2">Estetiska lärprocesser</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td103"><SPAN class="p21 ft3">Lärarhögskolan i Stockholm</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p21 ft2">Danshögskolan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Dramatiska institutet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Idrottshögskolan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td103"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td104"><SPAN class="p21 ft2">Interaktiva institutet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Konstfack</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td98"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td99"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td100"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td101"><SPAN class="p21 ft107"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td96"><SPAN class="p27 ft3">Vuxnas lärande</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td90"><SPAN class="p21 ft105"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td103"><SPAN class="p21 ft2">Linköpings universitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p21 ft2">Göteborgs universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td96"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td103"><SPAN class="p21 ft106"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td104"><SPAN class="p21 ft4">Mälardalens högskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td98"><SPAN class="p21 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td99"><SPAN class="p21 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td100"><SPAN class="p21 ft108"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td101"><SPAN class="p21 ft108"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft2"><SPAN class="ft79">Källa: </SPAN>Utbildningsvetenskapliga kommittén, Verksamhetsberättelse 2003</P>
<P class="p24 ft21"><SPAN class="ft21">5.9</SPAN><SPAN class="ft22">Nätverk och samverkan</SPAN></P>
<P class="p285 ft6">I den forskningspolitiska propositionen <SPAN class="ft16">Forskning och förnyelse </SPAN>(Prop. 2000:01:3) framhölls att den utbildningsvetenskapliga</P>
<P class="p286 ft13">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td36"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td37"><SPAN class="p21 ft30">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft6">kommittén skulle besluta om medelsfördelning till forskning och forskarutbildning som i nationell konkurrens bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet och som bedrivs i nätverk.<SPAN class="ft20">32 </SPAN>Dessa nätverk skulle byggas upp genom att forskare från flera lärosäten, varav minst ett universitet och en högskola, gemensamt inlämnar en ansökan om medel till forskningsprojekt med ett flertal disputerade forskare. Även forskarstuderande skulle kunna knytas till dessa projekt.</P>
<P class="p288 ft6">Detta ”nätverkskrav” fick i regleringsbreven för 2001 och 2002 formuleringen att medlen ”huvudsakligen (skall) användas till forskningsprogram i nära anslutning till lärarutbildning inom vilka universitet och högskolor skall samverka”.<SPAN class="ft20">33</SPAN></P>
<P class="p156 ft56">Vid sitt andra sammanträde, i april 2001, diskuterade kommittén uppläggning och inriktning av det kommande arbetet (6 §). Ledamöterna var eniga om att uppbyggnaden av forskningsmiljöer och nätverk skulle prioriteras framför stöd till individer. Anordnade av konferenser och/eller seminarier sågs som effektiva medel att stimulera nätverksbyggandet.</P>
<P class="p138 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommittén har gett stöd till en mängd olika former av samverkan och nätverk. Det har t ex gällt gemensam kollegial utvärdering,<SPAN class="ft20">34 </SPAN>intern samverkan inom högskolan,<SPAN class="ft20">35 </SPAN>bedömning av forskningsansökningar inom utbildningsrelaterad forskning,<SPAN class="ft20">36 </SPAN>värd för forskarstudier<SPAN class="ft20">37 </SPAN>eller utvecklandet av alternativ till traditionell forskning och utveckling inom skolutvecklingsområdet.<SPAN class="ft20">38</SPAN></P>
<P class="p289 ft6">Samverkan i nätverk är emellertid ofta otydligt beskrivet i ansökningarna. Många har inte heller uppgett någon samarbets-</P>
<P class="p290 ft47"><SPAN class="ft23">32</SPAN><SPAN class="ft49">Prop. 2000/01:3, s. 110.</SPAN></P>
<P class="p46 ft47"><SPAN class="ft23">33</SPAN><SPAN class="ft49">Regleringsbrev för Vetenskapsrådet 2001.</SPAN></P>
<P class="p74 ft40"><SPAN class="ft23">34</SPAN><SPAN class="ft52">För två år sedan inledde Högskolan i Gävle ett samarbete med Högskolan Dalarna och Mitthögskolan och som bl.a. resulterade i en gemensam kollegial utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p291 ft32"><SPAN class="ft23">35</SPAN><SPAN class="ft109">Vid Umeå universitet finns ett väl fungerande samarbete kring bland annat gemensam handledning av doktorander, kurssamverkan och gemensamfinansiering av doktorandtjänster.</SPAN></P>
<P class="p74 ft40"><SPAN class="ft23">36</SPAN><SPAN class="ft54">Mitthögskolan och Högskolan i Gävle planerar nu ett samarbete som rör bedömningen av forskningsansökningar inom utbildningsrelaterad forskning.</SPAN></P>
<P class="p291 ft32"><SPAN class="ft23">37</SPAN><SPAN class="ft109">Umeå står även som värd för Genusforskarskolan liksom för den Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete. Därutöver samarbetar man med forskarskolan Svenska med didaktisk inriktning, forskarskolan i matematikdidaktik, samt forskarskolan Naturvetenskapens och teknikens didaktik. Skapandet av och utvecklandet av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete kan ses som den främsta åtgärden för att främja mång- och tvärvetenskap.</SPAN></P>
<P class="p291 ft32"><SPAN class="ft23">38</SPAN><SPAN class="ft110">Genom etableringen av </SPAN><SPAN class="ft33">Kunskapscentrum för skolutveckling </SPAN>(KUSK) i samverkan med Karlstads universitet vill Högskolan Dalarna utveckla ett alternativ till traditionell forskning och utveckling inom skolutvecklingsområdet. Forskningen är här inriktad mot skolans organisatoriska, kunskapsmässiga och kulturella strukturer och förändringar. Inom det regionala samarbetsprojektet <SPAN class="ft33">Pentalus </SPAN>för man även diskussioner omkring möjligheten för ett närmare samarbete mellan lärosätena inom lärarutbildningsområdet, framför allt när det gäller forskarutbildning och forskning i anslutning till pedagogisk yrkesverksamhet.</P>
<P class="p292 ft13">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft6">institution. Fördelningen av medel gällande nätverk framgår av Tabell 5.4 nedan.</P>
<P class="p293 ft85">Tabell 5.4 Antal ansökningar med och utan samverkan, beviljade och avslagna. Avser 2002, 2003 och 2004.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p235 ft111">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td50"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p294 ft111">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td108"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td109"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p295 ft111">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td110"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p284 ft70">Bev</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td111"><SPAN class="p296 ft71">Avsl</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td112"><SPAN class="p297 ft70">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p298 ft70">Bev</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td113"><SPAN class="p299 ft70">Avsl</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td114"><SPAN class="p300 ft70">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td115"><SPAN class="p301 ft70">Bev</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td111"><SPAN class="p183 ft70">Avsl</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td116"><SPAN class="p302 ft70">Totalt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td106"><SPAN class="p27 ft3">Med samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p235 ft72">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td107"><SPAN class="p296 ft72">41</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p294 ft72">87 (57%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p303 ft73">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td108"><SPAN class="p260 ft73">66</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td109"><SPAN class="p303 ft72">100 (50%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p304 ft73">27</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td107"><SPAN class="p305 ft72">165</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p235 ft72">192 (71%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p27 ft3">(Inkl. projekt,</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td50"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td108"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td109"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td106"><SPAN class="p27 ft3">planeringsbidrag,</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td108"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td109"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p27 ft72">forskarskolor, nätverk)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td50"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td108"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td109"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td45"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td106"><SPAN class="p27 ft3">Utan samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td34"><SPAN class="p235 ft72">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td107"><SPAN class="p296 ft72">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td50"><SPAN class="p294 ft72">65 (43%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td34"><SPAN class="p303 ft73">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td108"><SPAN class="p260 ft73">69</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td109"><SPAN class="p303 ft72">99 (50%)</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td40"><SPAN class="p304 ft73">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td107"><SPAN class="p305 ft73">69</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td45"><SPAN class="p235 ft72">79 (29%)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td106"><SPAN class="p27 ft101">(Inkl forskarassisten)</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td50"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td34"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td108"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td109"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td40"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td107"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td45"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p27 ft70">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p235 ft71">71</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p296 ft71">81</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td50"><SPAN class="p294 ft71">152</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td34"><SPAN class="p303 ft112">64</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td108"><SPAN class="p260 ft71">135</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td109"><SPAN class="p303 ft112">199</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td40"><SPAN class="p304 ft112">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p305 ft71">234</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td45"><SPAN class="p235 ft112">271</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td110"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td111"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td112"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td113"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td114"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td115"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td111"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td116"><SPAN class="p21 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p186 ft2"><SPAN class="ft79">Källa: </SPAN>Utbildningsvetenskapliga kommittén, Verksamhetsberättelse 2003</P>
<P class="p306 ft6">Samverkanskravet är emellertid inte oproblematiskt för de sökande, då det inte någonstans i Utbildningsvetenskapliga kommitténs material framgår hur detta kriterium används vid bedömningen av ansökningar.</P>
<P class="p307 ft21"><SPAN class="ft21">5.10</SPAN><SPAN class="ft113">Sammanfattande synpunkter</SPAN></P>
<P class="p212 ft6">Det utbildningsvetenskapliga området är under utveckling och dess karaktär har ännu inte formats.<SPAN class="ft20">39 </SPAN>Utbildningsvetenskap har byggts upp och definierats i ett växelspel mellan forskarna på fältet och Utbildningsvetenskapliga kommitténs beslut om forskningsstöd. Huvuddelen av det stöd Utbildningsvetenskapliga kommittén gett har gått till forskning med anknytning till skola och lärarutbildning. Metodologiskt och teorimässigt spänner projekten över vida områden. Genom sitt arbete har Utbildningsvetenskapliga kommittén lagt grunden till en bred definition av utbildningsvetenskaplig forskning. Fram träder ett forskningsområde av tvärvetenskaplig natur, innehållande bidrag från en mängd ämnen och discipliner.</P>
<P class="p308 ft25"><SPAN class="ft80">39 </SPAN>Utbildningsvetenskapliga kommittén anser att Utbildningsvetenskap som forskningsområde utformas genom en dialog mellan Utbildningsvetenskapliga kommittén och forskarna, se Utbildningsvetenskapliga kommittén Verksamhetsberättelse 2003.</P>
<P class="p309 ft13">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p310 ft64"><SPAN class="ft7">6</SPAN><SPAN class="ft114">Finansiering av utbildningsvetenskap – en översikt</SPAN></P>
<P class="p311 ft6">Regeringen aviserade i den senaste forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:03) en satsning på utbildningsvetenskap. Inom Vetenskapsrådet bildades en utbildningsvetenskaplig kommitté som disponerade 20 miljoner kronor under 2001, 80 miljoner kronor under 2002 och som från 2003 årligen disponerar cirka 120 miljoner kronor. Dessutom inrättades två nationella forskarskolor i teknisk och naturvetenskaplig didaktik respektive i pedagogiskt arbete. I den senaste budgetpropositionen (2004/5:01) beskrivs utvecklingen inom området på följande vis: ”Forskning med anknytning till lärarutbildning är ett område som därigenom givits stora resurser och som nu byggs ut kraftigt.”<SPAN class="ft20">1</SPAN></P>
<P class="p72 ft6">I arbetet med att utveckla det utbildningsvetenskapliga området har lärosätena hunnit olika långt beroende på vilket sätt och hur länge verksamheten bedrivits tidigare. Flertalet lärosäten har skapat en organisation med knytning till det särskilda organet (som är obligatoriskt för lärosäten med lärarutbildning). I det enklaste fallet finns en samordnare, medan andra har skapat institutioner, inrättat lärarutbildningsnämnder och fakultetsnämnder. Organisationen tar exempelvis fram planer för grundutbildningens forskningsanknytning där ett viktigt inslag är examensarbetet och utvecklingen av lämpliga magisterprogram. Likaså försöker man säkerställa rekryteringen genom att erbjuda attraktiva tjänster med utrymme för forskning för att öka andelen disputerade lärare. En del lärosäten satsar på samarbeten mellan olika ämnen för att undvika fragmentering i lärarutbildningen.</P>
<P class="p312 ft6">Forskarutbildningen växer också, bedriven både i traditionell form och inom forskarskolor och flera nya forskarämnen har sett dagens ljus.</P>
<P class="p313 ft25"><SPAN class="ft80">1 </SPAN>Prop., sid. 116</P>
<P class="p75 ft13">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Finansiering av utbildningsvetenskap – en översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft21"><SPAN class="ft21">6.1</SPAN><SPAN class="ft22">Utbildningsvetenskapliga kommittén</SPAN></P>
<P class="p53 ft6">Som ny aktör i det forskningsfinansiella landskapet har den utbildningsvetenskapliga kommittén under perioden <NOBR>2001–2005</NOBR> haft 479 miljoner kronor till sitt förfogande (se Tabell 6.1). Merparten av dessa medel har gått till forskning som initierats av forskarna själva. Totalt har det beviljats 554 279 000 kronor för perioden <NOBR>2001–2008.</NOBR> Av detta har 498 802 000 kronor gått till forskningsprojekt som haft en varaktighet på ett år eller längre och forskarskolor. Forskarskolorna har erhållit 55 000 000 kronor. Finansieringen av forskarassistenter har uppgått till 26 500 000 kronor och nätverken har erhållit 11 500 000 kronor.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr14 td9"><SPAN class="p21 ft69">Tabell 6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td117"><SPAN class="p21 ft13">Medel disponerbara för forskningsstöd <NOBR>2001–2005</NOBR> (mnkr)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td118"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td119"><SPAN class="p21 ft82"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td120"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td9"><SPAN class="p314 ft2">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p179 ft2">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td9"><SPAN class="p314 ft2">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p179 ft2">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td9"><SPAN class="p314 ft2">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p179 ft2">124,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p314 ft2">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td121"><SPAN class="p179 ft2">126,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td120"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td9"><SPAN class="p314 ft2">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td121"><SPAN class="p179 ft2">128</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td120"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td118"><SPAN class="p23 ft2">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p179 ft2">479</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td120"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft2"><SPAN class="ft79">Källa</SPAN>: Utbildningsvetenskapliga kommittén</P>
<P class="p102 ft6">I propositionen <SPAN class="ft16">En förnyad lärarutbildning </SPAN>(Prop. 1999/2000:135) noterade regeringen att det inom universitet och högskolor pågick en uppbyggnad av forskning och forskarutbildning kring lärande och på lärarutbildningens område som hade direkt relevans för yrkesutövningen. De medel som lärosätena avsatte för forskning och forskarutbildning, som på något sätt var relaterad till lärarutbildningen, betraktades dock som otillräckliga.<SPAN class="ft20">2 </SPAN>Det kan därför vara värt att notera att Utbildningsvetenskapliga kommittén själv understryker att den genom sitt forskningsstöd inte bara skall stöda forskning av högsta vetenskapliga kvalitet utan <SPAN class="ft16">även </SPAN>ett hittills underfinansierat område.<SPAN class="ft20">3</SPAN></P>
<P class="p264 ft6">En utgångspunkt vid fördelningen av medel för utbildningsvetenskaplig forskning är ”att deltagande lärosäten tillsammans satsar egna resurser motsvarande minst en tredjedel av de medel som erhålls från Utbildningsvetenskapliga kommittén”.<SPAN class="ft20">4 </SPAN>Den bakomliggande tanken var att lärosätena på så vis skulle visa att en</P>
<P class="p316 ft47"><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft57">Prop. s. 37</SPAN></P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft57">Utbildningsvetenskapliga kommittén, Verksamhetsberättelse 2003, s. 16</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft58">Regleringsbrev för 2003</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td122"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td123"><SPAN class="p21 ft30">Finansiering av utbildningsvetenskap – en översikt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">ansökan var ”prioriterad samtidigt som denna ordning bidrar till ett engagemang för att öka forskningsbasen för lärarutbildningen”.<SPAN class="ft20">5 </SPAN>I bugetpropositionen för 2004 heter det att syftet med detta var ”att säkerställa att lärosätena tog en aktiv del i uppbyggnaden av detta nya forskningsområde”.<SPAN class="ft20">6</SPAN></P>
<P class="p93 ft6">Varje år måste de som erhållit medel från Utbildningsvetenskapliga kommittén ge en kvalitativ beskrivning av hur lärosätet har svarat upp mot medfinansieringskravet och ge en specificering av tillförda medel i belopp.<SPAN class="ft20">7 </SPAN>En genomgång av medfinansieringen för åren 2001, 2002 och 2003 ger vid handen att graden av medfinansiering kan variera mellan 10 och 1420 procent (sic!) (se Tabell 6.2).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr14 td11"><SPAN class="p21 ft69">Tabell 6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td124"><SPAN class="p21 ft14">Medfinansiering i procent på beviljat belopp <NOBR>2001–2003</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td125"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td126"><SPAN class="p21 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td127"><SPAN class="p21 ft87"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p27 ft2">År</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td124"><SPAN class="p27 ft2">Variation mellan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td125"><SPAN class="p21 ft100"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td126"><SPAN class="p27 ft4">lärosäten</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td11"><SPAN class="p27 ft2">2001</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td124"><SPAN class="p317 ft2"><NOBR>10–85</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p27 ft2">2002</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td124"><SPAN class="p317 ft2"><NOBR>33–1420<SPAN class="ft115">8</SPAN></NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td125"><SPAN class="p27 ft2">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td126"><SPAN class="p246 ft2"><NOBR>23–294</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td127"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft2"><SPAN class="ft79">Källa</SPAN>: Utbildningsvetenskapliga kommittén</P>
<P class="p223 ft6">De till Utbildningsvetenskapliga kommittén inkomna beskrivningarna av medfinansieringen innehåller ett brett spektrum av aktiviteter på vilket sätt lärosätena avsätter resurser inom området. Vanligt förekommande i texterna är begrepp som t.ex. lön, handledning, drift, projektledning, planering, lokalkostnader, teknisk service, generellt beslut, särskilt avsatta medel, allmän förstärkning av det utbildningsvetenskapliga området, viss utrustning och nätstöd. Det finns även påpekanden i beskrivningarna som är av mera principiell natur:</P>
<P class="p319 ft9">KI vill inledningsvis påpeka att alltmer ökade krav på medfinansiering av forskning ytterligare bidrar till urholkningen av forskningsanslagen.</P>
<P class="p320 ft47"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft49">Direktiv sid. 3</SPAN></P>
<P class="p46 ft47"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft49">Prop. 2003/04:1 Utgiftsområde 16, s. 261.</SPAN></P>
<P class="p74 ft40"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft39">I budgetpropositionen för 2004 heter det: ”Kravet på medfinansiering har bemötts på olika sätt i ansökningarna och för att underlätta arbetet inom lärosätet skall nu medfinansiering årligen särredovisas till Vetenskapsrådet”. s. 261</SPAN></P>
<P class="p96 ft25"><SPAN class="ft23">8</SPAN><SPAN class="ft116">Procentsiffran 1420 står för Luleå tekniska universitet som i princip angett alla övriga forskningskostnader som medfinasiering.</SPAN></P>
<P class="p87 ft13">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Finansiering av utbildningsvetenskap – en översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft9">Anslag från Vetenskapsrådet utgör statliga anslag vilket gör denna typ av krav speciellt tveksamma.<SPAN class="ft59">9</SPAN></P>
<P class="p322 ft9">Universitetets principiella uppfattning är att universitetets ansvar för medfinansieringen är att genomföra strategiska förstärkningar av området snarare än att avsätta direkta projektstöd för projekt som erhållit medel.<SPAN class="ft59">10</SPAN></P>
<P class="p153 ft21"><SPAN class="ft21">6.2</SPAN><SPAN class="ft22">Andra finansiärer av utbildningsvetenskap</SPAN></P>
<P class="p187 ft6">De huvudsakliga andra finansiärerna av utbildningsvetenskaplig forskning – om vi bortser ifrån den forskning som sker vid universiteten på deras basanslag – har varit <SPAN class="ft16">Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap </SPAN>(FAS) och <SPAN class="ft16">Riksbankens jubileumsfond </SPAN>(RJ), <SPAN class="ft16">Skolverket, Högskoleverket, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling </SPAN>samt <SPAN class="ft16">Vinnova</SPAN>.</P>
<P class="p68 ft6">Inom Vetenskapsrådet förekommer forskning med relevans för utbildningsvetenskap inom flera av ämnesrådena, huvudparten finner vi dock inom <NOBR>Humanistisk-samhällsvetenskapliga</NOBR> rådets intressesfär. Utvecklingen inom Vetenskapsrådet har dock under senare år starkt kommit att påverkas av Utbildningsvetenskapliga kommitténs tillkomst. Om vi ser till antalet pedagogikansökningar har dessa successivt minskat under åren 2001, 2002 och 2003. År 2003 beviljades inte ett enda projektbidrag från ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap.<SPAN class="ft20">11 </SPAN>Även beredningsgruppen för pedagogik har upphört.</P>
<P class="p54 ft6">Även om andra ämnesråd finansierar utbildningsrelevanta projekt – t.ex. longitudinella databaser – har det skett en koncentration av denna typ av projekt till Utbildningsvetenskapliga kommittén.</P>
<P class="p65 ft16"><SPAN class="ft6">Hos </SPAN>Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap <SPAN class="ft6">och </SPAN>Riksbankens jubileumsfond <SPAN class="ft6">framkommer ett liknande mönster. Under rubriken lärande finner man enligt Lillemor Kim och Eva Olstedt inte något projekt i dess databas för åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">2001–2003.</SPAN><SPAN class="ft20">12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft20"> </SPAN><SPAN class="ft6">En vidgning av sökorden till att även omfatta orden utbildning, lärande och kompetens blir resultatet 20 beviljade projekt. Dessa projekt handlade i regel – vilket inte är förvånande – om arbetsmarknads-</SPAN></P>
<P class="p323 ft40"><SPAN class="ft80">9 </SPAN>Karolinska institutet, Redovisning av medfinansiering, Utbildningsvetenskapliga kommittén 2003</P>
<P class="p81 ft40"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft54">Linköpings universitet, Redovisning av medfinansiering, Utbildningsvetenskapliga kommittén 2003</SPAN></P>
<P class="p324 ft47"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft49">Kim, Lillemor och Olstedt, Ewa (2005), s. 35.</SPAN></P>
<P class="p126 ft25"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid., s. 36.</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td122"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td123"><SPAN class="p21 ft30">Finansiering av utbildningsvetenskap – en översikt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft6">relaterade problem.<SPAN class="ft20">13 </SPAN>När det gäller <SPAN class="ft16">Riksbankens jubileumsfond </SPAN>finns en särskild områdesgrupp för kunskapssamhället inrättad. Under perioden <NOBR>2001–2003</NOBR> finansierades ett tiotal projekt med relevans för forskning kring utbildning och lärande. En specialinritad analys – <SPAN class="ft16">Forskning om lärande i högre utbildning – en översikt </SPAN>– gällande forskning om lärande i högre utbildning ger vid handen att det skett en minskning av lärande projekt under senare år: ”Att detta har samband med etablerandet av Utbildningsvetenskapliga kommitténs förefaller troligt. Innebörden skulle i så fall vara att stödet till grundforskning på det utbildningsvetenskapliga området inte ökat i den omfattning som tillkomsten av Utbildningsvetenskapliga kommittén ger intryck av. För att ge en rättvisande bild måste man dra av en minuspost motsvarande den minskning som skett av bidragen från övriga forskningsråd till det utbildningsvetenskapliga fältet.”<SPAN class="ft20">14</SPAN></P>
<P class="p157 ft6">Till bilden skall också läggas nedläggningen av de båda sektorsforskningsorganen på utbildningsområdet. 1997 lades Rådet för forskning om högre utbildning ned. 2003 lades Skolverkets forskningsprogram ned i samband med omorganiseringen av skolmyndigheten. I stället har de centrala utbildningsmyndigheternas utvärderings och utvecklingsinstanser förstärkts.<SPAN class="ft20">15 </SPAN>Rådet för högre utbildning – inom Högskoleverket – har fått ett utvidgat mandat och resurser för informationsinsatser när det gäller forskning om högre utbildning. På skolområdet har en särskild Skolutvecklingsmyndighet inrättats och som skall stödja sig på forskningsresultat utan att dock själv medverka som finansiär eller beställare av forskning.</P>
<P class="p325 ft16">Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling <NOBR><SPAN class="ft6">(KK-stiftelsen)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> var tidigt ute när det gällde användningen av IT i skolan. Syftet med projekten har varit att stimulera lärare och elever att använda IT. Stiftelsens stöd har skett i form av utvecklingsarbete, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Sedan ett par år är skolprojekten avslutade och stiftelsens arbete är nu inriktat på att sprida erfarenheter och resultat från projekten och från allt slags skolarbete där man arbetar med IT som ett pedagogiskt verktyg. Tilläggas kan att</SPAN></P>
<P class="p326 ft47"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid, s. 36.</SPAN></P>
<P class="p46 ft47"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft49">Kim, Lillemor och Olstedt, Ewa (2003), s. 36.</SPAN></P>
<P class="p291 ft32"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft110">I budgetpropositionen för 2001 ökades Skolverkets forskningsanslag från 8 miljoner kronor till 30 miljoner kronor. Med detta som utgångspunkt utarbetade Skolverket forskningsprogrammet ”Plan för Skolverkets forskningsprogram </SPAN><NOBR>2001–2003”.</NOBR> Programmet överfördes sedan till Myndigheten för skolutveckling. Under 2003 avvecklades programmet helt. Medel för utvecklingsarbete disponeras dock av Myndigheten för skolutveckling.</P>
<P class="p292 ft13">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Finansiering av utbildningsvetenskap – en översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft6">1999 avsatte stiftelsen 100 miljoner kronor till forskning om lärande och IT i ett program med benämningen LearnIT.</P>
<P class="p68 ft6"><SPAN class="ft16">Vinnova </SPAN>(Verket för innovationssystem) har under senare år lanserat program med relevans för utbildningsområdet. Vinnova har t.ex. en avdelning för olika kompetensområden, däribland arbetslivsutveckling. Även Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) ger stöd till forskning om effekter av utbildning och lärande på arbetsmarknaden. <SPAN class="ft16">Vårdalstiftelsen </SPAN>ger även den bidrag till forskning om vårdutbildning och lärande i vården.</P>
<P class="p144 ft6">Fram träder, om vi följer Kim och Olstedts argumentering, en bild av en starkt nedskuren sektorsforskning till förmån för en satsning på ett myndighetsstyrt utvecklingsarbete. Hur denna utveckling kommit att påverka den utbildningsvetenskapliga forskningen sammanfattar Kim och Olstedt på följande vis: ”Den beskrivna utvecklingen innebär otvivelaktigt att stödet till grundforskning på det utbildningsvetenskapliga området ökat, men inte i den omfattning som tillkomsten av Utbildningsvetenskapliga kommittén ger intryck av. För att ge en rättvisande bild måste man ta hänsyn till förändringarna i finansieringssystemet i övrigt, såväl plussom minusposter. På minussidan står den minskning som skett av bidragen från olika forskningsråd och sektorsforskningsorgan till det utbildningsvetenskapliga området. Det balanseras dock mer än väl av tillkomsten av Utbildningsvetenskapliga kommittén och en del ytterligare forskningsstöd via EU och forskningsstiftelser.”<SPAN class="ft20">16</SPAN></P>
<P class="p327 ft6">Ett likartat resonemang som Kim och Olstedt för Aasen m.fl. i sin utredning <SPAN class="ft16">Utdanningsvitenskap som forskningsområde </SPAN>(2005) och sammanfattar sina iakttagelser på följande vis: ”Støtten til grunnforskning innenfor det utdanningsvitenskaplige område synes…ikke å ha økt i samme omfang som opprettelsen av Utbildningsvetenskapliga kommittén med öremerkede midler til utdanningsvitenskaplig, til synelatende kunne tilsi.”<SPAN class="ft20">17 </SPAN>Samtidigt måste det påpekas att det finns betydande svårigheter att få en klar bild av detta område på grund av dess ”gränsöverskridande” karaktär samt att området utbildningsvetenskap inte utgör indelningsgrund i någon officiell statistik.<SPAN class="ft20">18 </SPAN>Den bild som dock framträder ger vid handen att det utbildningsvetenskapliga området inte</P>
<P class="p328 ft47"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid., s. 37.</SPAN></P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft49">Aasen, Petter m.fl. (2005) s. 15</SPAN></P>
<P class="p81 ft25"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft24">Svårigheten med att överblicka området framgår av den kortfattade sammanställningen av information från högskolornas årsredovisningar 2003 (se bilaga).</SPAN></P>
<P class="p329 ft13">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td122"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td123"><SPAN class="p21 ft30">Finansiering av utbildningsvetenskap – en översikt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft6">förstärkts i den omfattning som fanns med i regeringens ursprungliga planer och intentioner.</P>
<P class="p331 ft21"><SPAN class="ft21">6.3</SPAN><SPAN class="ft22">Utbildningsvetenskapliga kommitténs många finansieringsroller</SPAN></P>
<P class="p332 ft6">I väsentliga avseenden fungerar Utbildningsvetenskapliga kommittén som de tre ämnesråden inom Vetenskapsrådet, fr a genom att alla har till uppgift att stödja högkvalitativ forskning. Emellertid skiljer sig Utbildningsvetenskapliga kommittén från ämnesråden genom att Utbildningsvetenskapliga kommittén tvingas spela ett flertal olika finansieringsroller samtidigt.</P>
<P class="p59 ft6">Det finns en analogi mellan utbildningsvetenskapliga kommittén och medicinska ämnesrådet som stödjer <SPAN class="ft16">klinisk </SPAN>forskning. Inte minst företrädare för skola och lärarutbildning understryker likheten mellan den forskning som bedrives nära patienten och sjukhuset, och den forskning som bedrives nära eleven och skolan. Ut- bildningsvetenskapliga kommitténs karaktär av sektorsforskningsorgan inom Vetenskapsrådet är mot denna bakgrund inte unik.</P>
<P class="p41 ft6">Däremot finns det avgörande skillnader mellan Utbildningsvetenskapliga kommittén och medicinska ämnesrådet, i den meningen att till det medicinska området finns knutet fasta forskningsanslag på universiteten, medan Utbildningsvetenskapliga kommitténs stöd ej motsvaras av ett fakultetsanslag inom det utbildningsvetenskapliga området. När lärarutbildningskommittén lade sitt förslag 1999 var en huvudpunkt att utbildningsvetenskap skulle inrättas som vetenskapsområde och att det därmed skulle utfalla fakultetsanslag exklusivt till lärarutbildningen. Som känt avvisade regeringen detta förslag och inrättade istället Utbildningsvetenskapliga kommittén.</P>
<P class="p149 ft6">Den medicinska forskningen bedrivs i nära samverkan med Landstingen som också utgör betydande forskningsfinansiärer. Därtill finns en stark läkemedelsindustri och andra externa intressenter som står för en del av forskningsfinansieringen. Motsvarande externa finansieringskällor saknas nästan helt inom utbildningsvetenskapen.</P>
<P class="p60 ft6">Vi kan således konstatera att Utbildningsvetenskapliga kommittén i flera stycken fungerar som ämnesråden inom Vetenskapsrådet, men att det också finns en avgörande skillnad i och med att Utbildningsvetenskapliga kommittén är ett slags monopolfinansiär.</P>
<P class="p333 ft13">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Finansiering av utbildningsvetenskap – en översikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft6">Kontrasten är tydligast i förhållande till medicinska ämnesrådet, men den finns även i förhållande till de övriga ämnesråden. Genom att utbildningsvetenskap saknar egna fakultetsmedel och genom att tydliga och stora externa forskningsfinansiärer saknas, så tvingas Utbildningsvetenskapliga kommittén att ensamt spela alla dessa roller. Utbildningsvetenskapliga kommittén fungerar alltså både som ersättare för en fakultetsresurs, som rådsfinansiär, som sektorsforskningsorgan och som ersättare för offentliga och privata externa forskningsfinansiärer.</P>
<P class="p134 ft6">Regeringens krav på medfinansiering från högskolorna med 30 % har haft till syfte att genom lokala omprioriteringar tillskapa ett slags fakultetsanslag på högskolorna. Som ovan framgått har detta misslyckats p.g.a. svårigheten att lokalt omfördela mellan redan trängda fakultetsanslag.</P>
<P class="p68 ft6">Landstingen står för en betydande forskningsfinansiering inom medicinsk forskning. Det vore en naturlig utveckling att kommunerna på motsvarande sätt engagerar sig i forskningsfinansieringen inom det område – skolan – där de har verksamhets- och utvecklingsansvaret.</P>
<P class="p334 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommittén har i förhållande till framför allt <NOBR>Humanistisk-samhällsvetenskapliga</NOBR> området haft en betydande mängd medel att fördela. Det är dock ett besvärande faktum att Utbildningsvetenskapliga kommitténs vid fördelningen av dessa medel har att ta hänsyn till behov som i vanliga fall hanteras av olika forskningsfinansiärer.</P>
<P class="p335 ft13">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">7 En internationell utblick</P>
<P class="p31 ft6">Med reservationen att innebörden av begreppet utbildningsvetenskap varierar mellan länder, skall vi här göra några internationella nedslag i synen på hur det forskningsområde som i respektive land har betecknats som utbildningsvetenskap skall finansieras och stödjas. Redogörelsen i avsnittet är baserad på landrapporter om olika nationella utbildningsvetenskapliga system, vilka utförts inom ramen för OECD:s <SPAN class="ft16">Centre for Educational Research and Innovation (CERI).</SPAN></P>
<P class="p42 ft21"><SPAN class="ft21">7.1</SPAN><SPAN class="ft22">Danmark</SPAN></P>
<P class="p43 ft6">En generell konklusion i CERI:s landrapport om Danmark är att det saknas en explicit nationell strategi för utbildningsvetenskaplig FoU som kan förstås av alla relevanta parter och intressenter. Det finns alltså ett behov att regeringen utmejslar en systematisk och samordnad strategi för utbildningsvetenskaplig FoU för att bättre utnyttja den potential som finns latent i systemet.<SPAN class="ft20">1</SPAN></P>
<P class="p93 ft6">I rapporten konstateras att Danmark saknar en effektiv kultur för utvärdering av det danska skolsystemet. Även om ett arbete pågår för att skapa en sådan ”utvärderingskultur”, har man ännu inte lyckats ena sig om nyckeldefinitioner och policyindikatorer eller allmänt accepterade metoder att mäta studentprestationer. Detta är nödvändigt, framhålls i rapporten, för att kunna mäta landets prestationer gentemot andra länder.<SPAN class="ft20">2</SPAN></P>
<P class="p41 ft6">När det gäller relationen mellan forskning och utvecklingsarbete, likställs ofta i Danmark den senare termen med spridning av informationsmaterial från forskningen. I rapporten efterlyses en systematisk process för att omsätta forskningsresultat i den praktiska utbildningsverkligheten. Därför föreslås att ett nationellt</P>
<P class="p336 ft47"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft49">OECD , EDU/CERI/CD(2004)10, s 19</SPAN></P>
<P class="p193 ft25"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid., s 23</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">En internationell utblick</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft6">forum för utbildningsforskning bildas, där forskare, lärare, policyskapare och övriga intressenter kan arbeta i nära kontakt med varandra. Ett nationellt forum kunde användas för att identifiera överordnade forskningsprioriteringar som svarar mot kunskapsbrister i den faktiska utbildningspraktiken. Områden där ett vetenskapligt kunskapsunderlag saknas inkluderar t ex yrkesutbildning och utbildning för särskilda behov. Det saknas också empirisk forskning baserat på ett större statistiskt underlag som belyser kvalitetsskillnader i utbildning mellan skolor och kommuner.<SPAN class="ft20">3</SPAN></P>
<P class="p98 ft6">Jämfört med andra <NOBR>OECD-länder</NOBR> spenderar Danmark en större andel av sin nationella budget för utbildningsändamål, men trots detta finns inget specifikt anslagsgivande forskningsråd som inriktas mot utbildningsforskning. Inom ramen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådens anslagsallokeringar, förefaller projekt inom utbildningsforskningen inte ha varit särskilt framgångsrika. Utbildningsforskning i Danmark kan också stödjas inom ramen för överenskommelser mellan regeringen och enskilda universitet som en del av den allmänna anslagstilldelningen till universiteten. Nyligen har det Danska Pedagogiska Universitetet – och det därtill knutna Kunskapslabbet – identifierats som ett center för utbildningsforskning.</P>
<P class="p114 ft6">En fråga som lyfts fram i rapporten är vikten att åstadkomma partnerskap mellan universitet och andra institutioner som är verksamma med FoU inom utbildningsvetenskap. I det sammanhanget knyter man stora förhoppningar till Danska Pedagogiska Universitetet och dess möjlighet att samordna FoU. Exempel på förebilder är <SPAN class="ft16">Consortium for Policy Research in Education </SPAN>i USA som genomför forskningsprojekt om skolreformer, och <SPAN class="ft16">Teaching and Learning Research Programme </SPAN>i England. Samordningen, samarbetet och kunskapsspridningen kan också ses i ett vidare internationellt perspektiv. I rapporten konstateras att det saknas ett system för att rapportera och tillvarata erfarenheter från internationell utbildningsvetenskaplig forskning. Även i detta sammanhang hänvisas till institutioner i USA <SPAN class="ft16">(What Works Clearinghouse) </SPAN>och England</P>
<P class="p337 ft16">(Evidence for Policy and Practice Information and <NOBR>Co-ordination</NOBR> Centre)<SPAN class="ft6">.</SPAN><SPAN class="ft20">4</SPAN></P>
<P class="p89 ft6">När det gäller system och metoder för att utvärdera kvaliteten i genomförd FoU, föreslås i rapporten att en mekanism utvecklas för att genomföra periodiska översikter över vad forskningen</P>
<P class="p316 ft47"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid. s 24</SPAN></P>
<P class="p126 ft25"><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft58">Ibid. s </SPAN><NOBR>25–27</NOBR></P>
<P class="p82 ft13">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td128"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p21 ft30">En internationell utblick</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">åstadkommit, utgående från ett längre tidsperspektiv. I detta kunde inkluderas bedömningar av forskningsläget inom specifika prioriterade områden, vad som är känt respektive inte känt inom områdena, samt föreslagna områden för ny forskning. Utvärderingar kunde också ske via externa kommittéer som besöker forskningsinstitutioner som utför utbildningsforskning. Dessutom kunde feedback från avnämare erhållas genom enkäter och intervjuer.</P>
<P class="p41 ft6">En generell slutsats i rapporten är att dansk utbildningsvetenskaplig forskning i alltför hög grad använder kvalitativa metoder, och att ett större mått av kvantitativ forskning bör introduceras. För att åstadkomma en bättre balans i detta avseende föreslås en satsning på kapacitetsutveckling för experimentella studier, på metoder för multivariabelanalys av komplexa dataserier samt för analyser av utbildningsfrågor med ekonometriska metoder. Ett sätt att utveckla den utbildningsvetenskapliga forskningen är också, enligt rapporten, att etablera utbildningsvetenskapliga forskarskolor.<SPAN class="ft20">5</SPAN></P>
<P class="p338 ft21"><SPAN class="ft21">7.2</SPAN><SPAN class="ft22">England</SPAN></P>
<P class="p332 ft6">Den allmänna bedömningen av den utbildningsvetenskapliga forskningen i England är att stödet till FoU inom området är större än i flertalet andra <NOBR>OECD-länder,</NOBR> såväl i kvalitativa som kvantitativa termer. Detta innefattar också forskningens och utvecklingens möjligheter att förbättra praktiken och policyn inom utbildningsområdet. Bedömargruppen menar att de många initiativ som under senare år tagits för att förbättra ”kunskapsstyrningen” av det engelska utbildningssystemet är övertygande.<SPAN class="ft20">6</SPAN></P>
<P class="p138 ft6">Enligt bedömargruppen finns i England en mycket god förståelse för den utbildningsvetenskapliga forskningens betydelse, och statsmakternas metoder att förbättra kvaliteten och användbarheten i forskningen på området är ambitiösa. Det finns också i den engelska utbildningsvetenskapliga forskningen en insikt om den nödvändiga långsiktigheten i arbetet med att förbättra utbildningen, och att en effektiv forskning kan styra arbetet i produktiva riktningar.<SPAN class="ft20">7</SPAN></P>
<P class="p339 ft47"><SPAN class="ft23">5</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid, s 30</SPAN></P>
<P class="p46 ft66"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft117">European Educational Research Journal Vol. 1, No 4, 2002, s 734</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid, s 709</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">En internationell utblick</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft6">Bedömargruppen rekommenderar skapandet av en forskningsportfölj som ger ökad emfas åt grundläggande forskning som ändå är inspirerad av resultatens möjliga användbarhet. I arbetet med att utforma en sådan strategi bör <SPAN class="ft16">National Foundation for Educational Research </SPAN>spela en central roll. Ett viktigt instrument i allokeringen av medel till projekt av denna typ är systemet med <SPAN class="ft16">Research Assessment Exercise (RAE), </SPAN>som genomförs vart fjärde eller femte år, och som kvalitetsbedömer forskningsinstitutioner utifrån publicerade forsningsresultat. Universiteten tilldelas forskningsmedel utifrån kvalitetsbedömningar av hittillsvarande forskningsverksamhet via RAE. Bedömargruppen anser att prioritet skall ges åt storskaliga forskningsprojekt och projekt som fokuserar på förståelsen av problem som härrör från policyskapande och praktik inom utbildningssektorn.<SPAN class="ft20">8</SPAN></P>
<P class="p78 ft16"><SPAN class="ft6">Bedömargruppen anser att </SPAN>National Educational Research Forum (NERF) <SPAN class="ft6">skall fortsätta att ha en stark rådgivande roll i förstärkningen av det utbildningsvetenskapliga systemet. Genom NERF finns ett forum för att oberoende och respekterade forskare och praktiker tillsammans skall kunna etablera en forskningsagenda som är självständig i förhållande till statsmakternas politik. NERF utgör i och med detta ett viktigt organ för att på vetenskapliga grunder skapa trovärdighet inför förändringar av den nationella politiken med avseende på utbildningsvetenskaplig forskning. För att ytterligare förbättra denna trovärdighet bör emellertid, enligt bedömargruppens uppfattning, processen för val av ledamöter göras mer genomsynlig.</SPAN><SPAN class="ft20">9</SPAN></P>
<P class="p340 ft6">När det gäller initiativ för att förbättra FoU ifråga om dokumentation, kvalitetsförbättringar och omfokuseringar, anser bedömargruppen att mycket positivt har skett de senaste åren. En särskild prioritet bör ges det arbete som sker inom ramen för organet <SPAN class="ft16">Evidence for Policy and Practice Information and Coordinating Centres (EPPI) </SPAN>verksamhet. Bedömargruppen anser det värdefullt att nya forskningscentra etablerats de senare åren, vilket innebär att befintliga forskningscentra kontinuerligt sätts under en kvalitetsbaserad konkurrenspress. Gruppen förespråkar att starkare band etableras mellan existerande forskningscentra, <NOBR>EPPI-centrat</NOBR> och NERF.</P>
<P class="p188 ft6">Bedömargruppen anser att de olika initiativ som tagits under senare år för att förbättra forskningskapaciteten inom ut-</P>
<P class="p316 ft47"><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft57">Ibid, s 711, 734</SPAN></P>
<P class="p126 ft25"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft58">Ibid, s 735</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td128"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p21 ft30">En internationell utblick</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">bildningsforskningen är imponerande. Initiativen berör såväl forskare som praktiker och politiskt ansvariga. Ett större initiativ syftande till att höja forskningskapaciteten inom området har nyligen lanserats inom ramen för ”Teaching and Learning Research Programme”, finansierat av <SPAN class="ft16">Economic and Social Research Council</SPAN>. NERF har också etablerat en undergrupp med syftet att bygga upp forskningskapacitet, vilket definieras som ”the resources – material, human and intellectual – that are available in the education system for doing and for using reserach, together with the (more or less effective) ways in which these resources are brought to bear”.<SPAN class="ft20">10</SPAN></P>
<P class="p41 ft6">Den höga genomsnittsåldern på utbildningsvetenskapliga forskare i England gör det nödvändigt att rekrytera ett stort antal forskare under de närmaste åren. Bedömargruppen nämner i det sammanhanget möjligheten att föra samman yngre forskare från skilda disciplinära bakgrunder till utbildningsvetenskaplig forskning. Eftersom det tidigare har funnits tecken på att det varit svårt att rekrytera yngre talangfulla forskare till det utbildningsvetenskapliga området, föreslår bedömargruppen att en analys av rekryteringssituationen inom utbildningsvetenskaplig FoU genomförs. Gruppen rekommenderar också att högkvalitativa utbildningsprogram i forskningsmetoder blir en obligatorisk del av forskarutbildningen.</P>
<P class="p157 ft6">Avslutningsvis noteras i bedömargruppens rapport att England har beträtt en väg där man samtidigt med en strävan att förbättra sitt utbildningssystem i stort söker utveckla strategier för att förbättra kapaciteten hos det utbildningsvetenskapliga <NOBR>FoU-systemet</NOBR> i landet. Målsättningen med detta är att skapa en process med en ”kontinuerlig förbättring” på alla nivåer av utbildningssystemet: klassrummet, skolan, distriktet och nationen. Bedömargruppen konkluderar att detta kommer att ge en intressant möjlighet att studera hur forskning kan användas för att förbättra utbildningskvalitet och praktik i ett land.<SPAN class="ft20">11</SPAN></P>
<P class="p338 ft21"><SPAN class="ft21">7.3</SPAN><SPAN class="ft22">Nya Zeeland</SPAN></P>
<P class="p43 ft29">Bedömargruppen för Nya Zeeland konstaterar att resurserna för utbildningsvetenskaplig forskning är otillräckliga, men att en resursökning bäst kan ske genom ökade forskningsresurser till</P>
<P class="p143 ft47"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft118">Ibid. s 726</SPAN></P>
<P class="p193 ft25"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid. s 736</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">En internationell utblick</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft6">samhällsvetenskapliga projekt. På detta sätt stimuleras en bättre utbildningsvetenskapliga forskare och forskare från andra discipliner. Ett samhällsvetenskapligt forskningsråd, med en undergrupp för utbildningsvetenskaplig forskning föreslås inrättas. Däremot avslås tanken på ett särskilt utbildningsvetenskapligt forskningsråd.<SPAN class="ft20">12</SPAN></P>
<P class="p64 ft6">För att åstadkomma goda resultat, är det viktigt att bygga upp forskningskapacitet och <NOBR>-infrastruktur</NOBR> inom området, menar bedömargruppen. Samtidigt föreslås en koncentration av forskningskapacitet, inte i första hand i fysisk mening, utan en samling och uppbyggnad av ”kritisk massa” kring vissa forskningsteman och – fält. Parallellt med detta menar bedömargruppen att incitament bör skapas för att understödja forskning som spänner över olika vetenskapliga discipliner, forskningsfält och sektorer.</P>
<P class="p98 ft6">Bedömargruppen fokuserar särskilt på uppbyggnaden av kapacitet för att använda existerande databaser. Initiativ bör skapas för att mer understödja kvantitativ forskning, bl.a. i syfte att förse beslutsfattare med vetenskapligt underlag inför utbildningsreformer. En målsättning bör uttryckligen ställas upp, menar bedömargruppen, att offentliga myndigheters policybeslut inom utbildningsområdet skall underbyggas av vetenskapliga rön inom området.<SPAN class="ft20">13</SPAN></P>
<P class="p341 ft21"><SPAN class="ft21">7.4</SPAN><SPAN class="ft22">Finland</SPAN><SPAN class="ft119">14</SPAN></P>
<P class="p187 ft6">I Finland har man i motsats till Sverige inte inrättat något specifikt organ – motsvarande Utbildningsvetenskapliga kommittén – för att stödja forskning kring lärande och utbildning. Inom Finlands akademi<SPAN class="ft20">15 </SPAN>handhas den forskning som berör det utbildningsvetenskapliga området av Forskningsrådet för Kultur och samhälle. Forskningsrådets viktigaste uppgift är att ge stöd till högklassiga grundforskningsprojekt inom de discipliner som faller innanför rådets ansvarsområde: filosofi, teologi, historia och arkeologi, kulturforskning, konstforskning, språkvetenskaper, juridik, psykologi, pedagogik, socialvetenskaper, ekonomi, statsvetenskap, media- och informationsvetenskaper och statistik.</P>
<P class="p342 ft47"><SPAN class="ft23">12</SPAN><SPAN class="ft49">OECD, CERI/CD(2001)4, s 21</SPAN></P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p81 ft40"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft39">Avsnittet bygger inte på någon landrapport från OECD, utan på studiebesök och diverse rapporter.</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft23">15</SPAN><SPAN class="ft24">Motsvarigheten till Vetenskapsrådet i Finland</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td128"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p21 ft30">En internationell utblick</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p343 ft16"><SPAN class="ft6">Av en nyligen publicerad rapport </SPAN>Scientific research in Finland. A Review of Its Quality and Impact in the Early 2000 <SPAN class="ft6">(2003) framgår att forskningen om utbildning är fördelad på ett flertal områden med olika intressen. De större forskargrupper eller enheter som finns bedriver forskning om lärande, arbetsplatsernas utveckling, undervisningsteknologi, utbildningspolitik, utvärdering och didaktik. Tre av dessa områden ryms även inom Finlands akademis forskningsprogram </SPAN>Life as Learning, <SPAN class="ft6">som lanserades i slutet av 2002: forskning om lärande, arbetsplatsutbildning och undervisningsteknologi.</SPAN></P>
<P class="p41 ft6">Från Forskningsrådet för Kultur och samhälles sida understryks att organiserandet av ”education research” i större projekt har bidragit till en större internationell exponering. Men man konstaterar samtidigt att ”there are still no more than a handful of reserchers…who enjoy international recognition”.<SPAN class="ft20">16 </SPAN>Vidare framhåller rådet: ”Multidisciplinary cooperation among different units and more advanced publishing practices would certainly allow the discipline better to meet the needs of society and add to its international visibility.”<SPAN class="ft20">17</SPAN></P>
<P class="p149 ft6">Finland har alltså valt en annan lösning för frågor kring utbildningsvetenskap. Det måste dock beaktas att motsvarigheten till pedagogikämnet har en bredare innebörd och en starkare fakultetsförankring i Finland, vilket därmed ger det utbildningsvetenskapliga området en stabilare position.</P>
<P class="p344 ft21"><SPAN class="ft21">7.5</SPAN><SPAN class="ft22">Generella slutsatser</SPAN></P>
<P class="p191 ft6">I en rapport till de franska utbildnings- och forskningsministrarna år 2001 säger professor Antoine Prost att den utbildningsvetenskapliga forskningen ofta är dåligt samordnad, sällan använd, inte utvärderad systematiskt och inte tillräckligt internationell till sin karaktär.<SPAN class="ft20">18 </SPAN>Under det senaste decenniet har emellertid den utbildningsvetenskapliga forskningens kvalitet och relevans i högre grad uppmärksammats i många <NOBR>OECD-länder.</NOBR> Detta sammanhänger med två internationella trender: för det första att statsmakterna i ökande grad söker styra utbildningssystemet med målsättningar och standarder, snarare än regler och förordningar, och för det</P>
<P class="p345 ft47"><SPAN class="ft23">16</SPAN><SPAN class="ft49">Academy of Finland 2003, s. 240.</SPAN></P>
<P class="p46 ft47"><SPAN class="ft23">17</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid, s. 240.</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">18</SPAN><SPAN class="ft24">Prost, Alain (2001)</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">En internationell utblick</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft6">andra en strävan efter att politiska reformer inom utbildningsområdet i högre grad än tidigare skall vara baserade på vetenskapligt grundade fakta.<SPAN class="ft20">19 </SPAN>De ovan nämnda landrapporterna visar emellertid, trots vissa tendenser till konvergens mellan de nationella modellerna, att det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet är starkt förankrat i respektive lands politiska och sociala kontext.</P>
<P class="p65 ft6">I många länder har den utbildningsvetenskapliga forskningen under senare år kritiserats för att i alltför liten grad haft relevans för praktiker och policymakare. Både i Storbritannien och Nya Zeeland har strategier formulerats för att stärka användarnas roll i identifieringen av relevanta forskningsämnen. I USA har en av strategierna varit att stödja ett litet antal mycket ambitiösa utbildningsvetenskapliga forskningsprojekt som undersöker olika problem i utbildningssystemet över en längre tidsperiod. Ambitionen är att öka kunskapen om vad som ”fungerar” i undervisning och lärande, och hur den kunskapen skall kunna omsättas i praktisk politik. OECD:s sammanfattande rapport konkluderar emellertid att incitamenten i många länder saknas för att utveckla forskningsprojekt som betonar relevanskriterierna i forskningen. Ett exempel är det brittiska <SPAN class="ft16">Research Assessment Exercise </SPAN>som i sitt bedömningssystem inte tillräckligt belönar projekt som har förutsättningar att ge ett positivt bidrag till policy och praktik.<SPAN class="ft20">20</SPAN></P>
<P class="p347 ft6">En viktig slutsats som dras i <NOBR>OECD-rapporten</NOBR> är att utbildningssystemets förmåga att producera, sprida och tillämpa ny kunskap förutsätter kapacitetsuppbyggnad hos systemets ”tre samhällen”: praktiker, policymakare och forskare. En särskild utmaning i många länder är att förbättra praktikernas förmåga att tillämpa vetenskapliga landvinningar i sin undervisning. Ett hinder som identifieras i det sammanhanget är att undervisning och lärande i vissa kretsar och vissa länder betraktas som en ”konstnärlig aktivitet”, separat från det vetenskapliga studiet av utbildning.<SPAN class="ft20">21 </SPAN><NOBR>OECD-rapporten</NOBR> betonar att utbildningssektorn i allmänhet är sämre än t.ex. hälso- och high <NOBR>tech-sektorerna</NOBR> när det gäller förmågan att inkorporera vetenskaplig kunskap i den praktiska verksamheten. Ett skäl till detta är att lärare vanligen saknar en gemensam referensram i form av en kodifierad explicit kunskapsbas som grund i deras yrkesmässiga praktik. En metod att avhjälpa detta</P>
<P class="p348 ft47"><SPAN class="ft23">19</SPAN><SPAN class="ft49">OECD (2003), New Challenges for Educational Research, s 11</SPAN></P>
<P class="p80 ft47"><SPAN class="ft23">20</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid. s 13</SPAN></P>
<P class="p80 ft25"><SPAN class="ft23">21</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p82 ft13">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td128"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p21 ft30">En internationell utblick</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p56 ft6">problem är att lärare i ökande utsträckning engageras i kollaborativa professionella nätverk, genom vilka de kontinuerligt har möjlighet att utveckla kunskapsbasen för sitt yrkesutövande.<SPAN class="ft20">22</SPAN></P>
<P class="p59 ft6"><NOBR>OECD-rapporten</NOBR> visar att den utbildningsvetenskapliga forskningens relevans för utbildningssystemet i sin helhet och för lärarnas praktik ifrågasätts i många länder. Rapporten lyfter emellertid fram Storbritannien som ett land där man sjösatt en fruktbar strategi att på en och samma gång söka förbättra landets utbildningssystem och höja dess utbildningsvetenskapliga kapacitet. Detta gör att Storbritannien skulle kunna tjäna som förebild i försöken att använda vetenskapliga landvinningar som grund för strategier att förbättra praktik och policy i det nationella utbildningssystemet. Den svenska diskussionen om utbildningsvetenskapens kvalitet och relevans har allt att vinna på att tillvarata de internationella exempel på ”best practice” som finns att tillgå.</P>
<P class="p349 ft25"><SPAN class="ft80">22 </SPAN>OECD (2000), Knowledge Management in Learning Societies</P>
<P class="p75 ft13">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">8 Slutsatser</P>
<P class="p350 ft6">När regeringen i propositionen <SPAN class="ft16">En förnyad lärarutbildning</SPAN><SPAN class="ft120">1 </SPAN>föreslår att en särskild kommitté för utbildningsvetenskap inrättas inom Vetenskapsrådet, konstaterar man att utbildningsvetenskapen ”bör med ett tydligt stöd kunna bli ett starkt forskningsområde”, och att den ”utbildningsvetenskapliga kommittén (därför) bör vara temporär under en uppbyggnadsfas.”<SPAN class="ft20">2 </SPAN>Kommitténs temporära karaktär understryks av att en utvärdering föreslås ske senast 2004, samt att kommittén bör avvecklas ”när forskningen blivit så stark att den av egen kraft kan hävda sig gentemot annan forskning”. När detta har uppnåtts bör, enligt regeringen, ”utbildningsvetenskap integreras inom Vetenskapsrådet eller annan forskningsfinansiärs struktur”. Kommitténs uppgift skall vara att främja ”utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i nära anslutning till lärarutbildningen och med direkt relevans för lärarnas yrkesutövning.”<SPAN class="ft20">3</SPAN></P>
<P class="p72 ft6">Regeringens avsikter med att bilda den utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet var alltså tvåfaldiga: å ena sidan att skapa ett forskningsfinansieringsorgan för forskning med ”direkt relevans för lärarnas yrkesutövning”; å andra sidan att ”stärka” den utbildningsvetenskapliga forskningen. Det sistnämnda får uppfattas som relaterat till den vetenskapliga kvaliteten, med andra ord: kommittén skall bidra till att höja den vetenskapliga kvaliteten på den utbildningsvetenskapliga forskningen i landet. Detta är en viktig utgångspunkt i den föreliggande utredningen.</P>
<P class="p138 ft6">I uppdraget till en utredning om utbildningsvetenskaplig forskning anges att utredaren ”skall utreda om systemet för forskningsfinansiering inom utbildningsvetenskap är ändamålsenligt och, för de fall ändringar krävs, lämna förslag till den nya ordning som bör gälla.”<SPAN class="ft20">4 </SPAN>Utredaren skall också ”utvärdera vilken effekt forskar-</P>
<P class="p351 ft47"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft49">Prop. 1999/2000:135</SPAN></P>
<P class="p46 ft47"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft49">Ibid., s. 42</SPAN></P>
<P class="p46 ft40"><SPAN class="ft23">3</SPAN><SPAN class="ft39">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p46 ft25"><SPAN class="ft23">4</SPAN><SPAN class="ft24">Kommittédirektiv 2004:48, s. 4</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft6">utbildning och forskning som bedrivits inom ramen för forskarskolor haft på utvecklingen av den utbildningsvetenskapliga forskningen”, samt utvärdera hur ”fördelningen av forskningsmedel med fokus på praxisnära forskning i jämförelse med pedagogisk forskning och forskning med anknytning till det övriga arbetslivet och i detta även belysa hur kommuners och skolsektors forskningsbehov har tillgodosetts.”<SPAN class="ft20">5 </SPAN>En ytterligare uppgift är att studera utfallet av de forskarskolor som kommittén finansierat.</P>
<P class="p144 ft6">Med utgångspunkt i regeringens ursprungliga målsättningar med tillskapandet av den utbildningsvetenskapliga kommittén, att höja den vetenskapliga kvaliteten på den utbildningsvetenskapliga forskningen så att den ”av egen kraft kan hävda sig gentemot annan forskning”, kan konstateras att kommitténs hittillsvarande verksamhetstid – 2001 till och med 2004 – är alltför kort för att avgöra om någon sådan kvalitetsförbättring skett. Mot denna bakgrund finns alltså inte underlag för att föreslå en avveckling av den utbildningsvetenskapliga kommittén. Däremot finns det, utifrån kvalitets- och relevansmålsättningarna, anledning att kommentera <SPAN class="ft16">inriktningen </SPAN>på kommitténs hittillsvarande forskningsfinansiering.</P>
<P class="p352 ft6">De hittillsvarande ansökningarna till Utbildningsvetenskapliga kommittén representerar ett brett spektrum av vetenskapliga discipliner. Inledningsvis hade ansökningar med ämnesdidaktisk inriktning god framgång i medelstilldelningen, men när utbildningsvetenskapliga kommittén breddade det möjliga ”sökområdet” i utlysningstexten, minskade andelen ämnesdidaktiska projekt till förmån för projekt av mer generell utbildningsvetenskaplig karaktär. Under utbildningsvetenskapliga kommitténs första verksamhetstid utgjorde planeringsbidragen en betydande andel av beviljade anslag. I många fall har projekten präglats av mång- och tvärvetenskaplighet i den meningen att forskare från olika discipliner varit verksamma i ett och samma projekt. När det gäller problemställningarna i projekten, har de stadieövergripande projekten dominerat, och endast ett fåtal projekt har tagit sin direkta utgångspunkt i barns eller vuxnas lärande i förskola respektive vuxenutbildning. Projekt som inriktats mot lärarutbildning eller lärarrollen har varit sällsynta. Den metodologiska profilen hos de beviljade projekten har haft en tonvikt på kvalitativa snarare än kvantitativa metoder. En utvärdering av utbildningsvetenskapliga kommitténs stöd till utbildningsvetenskaplig forskning har, bland 151</P>
<P class="p173 ft25"><SPAN class="ft80">5 </SPAN>Ibid., s. <NOBR>4-5</NOBR></P>
<P class="p82 ft13">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td130"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p21 ft30">Slutsatser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p148 ft6">beviljade projekt, endast klassificerat 17 projekt som kvantitativt empiriska.<SPAN class="ft20">6 </SPAN>Vad gäller målsättningen att finansiera renodlade forskningsprojekt – till skillnad från utredningar eller direkta underlag för policybeslut – har samma utvärdering konstaterat att 130 av 151 projekt varit förståelse- eller förklaringsinriktade.<SPAN class="ft20">7</SPAN></P>
<P class="p59 ft6">Mot bakgrund av att ett av motiven för tillskapandet av utbildningsvetenskapliga kommittén på Vetenskapsrådet var att höja den vetenskapliga kvaliteten på utbildningsvetenskaplig forskning, framstår det som angeläget att utbildningsvetenskapliga kommitténs inriktningsbeskrivning skärps, så att den vetenskapliga kvaliteten på finansierade projekt i högre grad betonas. I det sammanhanget bör också ett begreppsligt tydliggörande ske hos Utbildningsvetenskapliga kommittén, så att motsägelsefulla och mångtydiga forskningsinriktningar som ”praxisnära grundforskning” rensas ut.</P>
<P class="p353 ft6">När det gäller det andra motivet för tillskapandet av Utbildningsvetenskapliga kommittén, nämligen att skapa ett forskningsfinansieringsorgan för forskning med ”direkt relevans för lärarnas yrkesutövning”, kan konstateras att fyra av de fem finansierade forskarskolorna – Matematikens didaktik, Svenska med didaktisk inriktning, Estetiska läroprocesser samt Vuxnas lärande – förefaller ha en doktorand- och projektverksamhet med god relevans för respektive utbildningsområde, och med ett brett nätverk av medverkande lärosäten. Den femte finansierade forskarskolan – KTH advanced programme in reflective practice – kan emellertid ifrågasättas utifrån relevanskriterierna, dvs. kravet att medel skall fördelas till forskning och forskarutbildning som bedrivs i nära anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten.</P>
<P class="p72 ft6">Det är uppenbart att forskningsfinansieringen under Utbildningsvetenskapliga kommitténs hittillsvarande verksamhetstid haft en tonvikt på förklarings- och förståelseinriktade projekt, snarare än projekt med syftet att utforma direkta policyunderlag i utbildningssammanhang. I denna mening överensstämmer Utbildningsvetenskapliga kommitténs inriktning med regeringens syfte att dela upp den utbildningsvetenskapliga FoU, såtillvida att Utbildningsvetenskapliga kommittén skall finansiera forskning inom området, medan Myndigheten för skolutveckling skall finansiera utvecklingsarbete. Relevanskriteriet att forskningen skall vara ”till nytta</P>
<P class="p143 ft66"><SPAN class="ft23">6</SPAN><SPAN class="ft49">Aasen, Peter m.fl. (2004), </SPAN>Utdanningsvitenskap som forskningsområde, <SPAN class="ft47">s. 62</SPAN></P>
<P class="p193 ft25"><SPAN class="ft23">7</SPAN><SPAN class="ft24">Ibid., s. 65</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft6">för” yrkesutövare inom utbildningssektorn innebär emellertid att Utbildningsvetenskapliga kommittén skall finansiera <SPAN class="ft16">sektors</SPAN>forskning och inte grundforskning. Därför kan man inte säga att avvecklingen av Myndigheten för skolutvecklings sektorsforskningsprogram skapat ett forskningspolitiskt ”tomrum”; Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är just att finansiera utbildningsvetenskaplig sektorsforskning av hög vetenskaplig kvalitet.<SPAN class="ft20">8</SPAN></P>
<P class="p65 ft6">Ett annat syfte med överföringen av utbildningsvetenskapen till Utbildningsvetenskapliga kommittén var emellertid att höja den vetenskapliga kvaliteten på projekten. I det avseendet kan inga säkra slutsatser om effekterna av Utbildningsvetenskapliga kommitténs forskningsfinansiering dras i nuläget, eftersom verksamhetstiden är alltför kort. Utifrån Utbildningsvetenskapliga kommitténs formulerade målsättningar om prioriterade forskningsområden kan emellertid konstateras att det finns ett behov av att understryka skrivningen om vetenskapliga krav på projekten. Det bör klart framgå i målsättningarna att kommittén syftar till att uppfylla det ursprungliga uppdraget i samband med överföringen av det utbildningsvetenskapliga området till Utbildningsvetenskapliga kommittén, nämligen att göra utbildningsvetenskapen ”så stark att den av egen kraft kan hävda sig gentemot annan forskning”.</P>
<P class="p327 ft6">När det gäller frågan om andelen forskarutbildade inom lärarutbildningen kan konstateras att lärarutbildningen fortfarande uppvisar en mycket låg andel disputerade lärare. Detta trots att det nästan gått 30 år sedan lärarutbildningen inordnades i högskolesystemet. Medianvärdet för andelen undervisning inom lärarutbildningsprogrammet som helhet som utförs av tillsvidareanställda professorer och lektorer är för samtliga lärosäten 22 procent.<SPAN class="ft20">9</SPAN></P>
<P class="p354 ft40"><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft44">Aasen, Peter m fl (2004) är rädd för att ett sådant tomrum uppstått: Att projekten som var avsedda att finansieras av Skolutvecklingsmyndigheten senare fick avslag av Utbildningsvetenskapliga kommittén tolkas som ”en bekreftelse på at nedleggelsen av sektorsforskningsprogrammene i regi av Skolverket/Utvecklingsmyndigheten, dermed (har) skapt et tomrum som UVK och Vetenskapsrådet ikke kan fylle”. (s 102) Grunden för avslaget var snarare att projekten inte uppfyllde de vetenskapliga minimikraven, de hade ej varit föremål för sakkunnigbedömning (Se Utbildningsvetenskapliga kommittén (2003), ”Angående finansiering av projekt från myndigheten för skolutveckling”</SPAN></P>
<P class="p355 ft47"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft49">Siffrorna gällande lärarutbildningen är hämtade ur rapporten </SPAN><SPAN class="ft66">Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor, </SPAN>Högskoleverkets rapportserie 2005:17R. I rapporten aviserar Högskoleverket att man om två år avser att återigen granska bl.a. lärarkompetensen och hur lärare och forskare vid lärarosätet i sin helhet medverkar i lärarutbildningen.</P>
<P class="p356 ft13">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td130"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p21 ft30">Slutsatser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">Detta att jämföra med totalsiffrorna för undervisande personal på högskolorna, där hälften har genomgått forskarutbildning.<SPAN class="ft20">10</SPAN></P>
<P class="p156 ft6">Vad gäller stöd till nätverk inom det utbildningsvetenskapliga området, kan konstateras att Utbildningsvetenskapliga kommittén gett stöd till en mängd olika former av samverkan och nätverk. I 71 procent av de beviljade projekten har en samverkans- eller nätverksdimension angetts.</P>
<P class="p93 ft6">En bedömning av effekterna av den forskarutbildning och forskning som bedrivits inom ramen för forskarskolor haft på utvecklingen av den utbildningsvetenskapliga forskningen är vansklig att göra i nuläget. Skälet till detta är att forskarskolorna har varit verksamma alltför kort tid och att verksamhet av denna typ endast kan utvärderas på <NOBR>6–8</NOBR> års sikt.</P>
<P class="p41 ft6">När det gäller fördelningen av forskningsmedel mellan olika kategorier av projekt, samt hur kommuners och skolsektors forskningsbehov har tillgodosetts, har i den ovan nämnda utvärderingen konstaterats att flertalet projekt i sina problemformuleringar explicit utgått från skolrelaterade problem. Detta tyder alltså på att de finansierade projekten, när det gäller <SPAN class="ft16">problemformuleringarna</SPAN>, uppfyller det relevanskrav som uppställdes av regeringen vid Utbildningsvetenskapliga kommitténs bildande. Det behöver fördenskull inte innebära att projekten faktiskt uppfyllt relevanskravet. För att kunna avgöra detta krävs därutöver uppgifter om projektens genomförande och resultat, och en bedömning från ”användarna” huruvida forskningsresultaten haft ”direkt relevans för lärarnas yrkesutövning”.<SPAN class="ft20">11 </SPAN>Uppgifter av det slaget finns för när-</P>
<P class="p345 ft47"><SPAN class="ft23">10</SPAN><SPAN class="ft49">Då det ej är fråga om samma population är siffrorna ej direkt jämförbara.</SPAN></P>
<P class="p74 ft40"><SPAN class="ft23">11</SPAN><SPAN class="ft104">Har kommuners och skolsektorns forskningsbehov tillgodosetts och har forskningsresultaten haft direkt relevans för lärarnas yrkesutövning?</SPAN></P>
<P class="p357 ft40">Vi kan konstatera att kommunerna och skolorna som användare av forskningsresultaten inte märkt av forskningsresultaten eller forskningsprojekten. Kommunerna och skolorna känner i allmänhet inte till Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet eller verksamheten som bedrivs. Kommunerna och skolorna har inte märkt någon ökning i forskningsaktiviteter.</P>
<P class="p358 ft32">När det gäller verksamheten inom RUC (Regionalt Utvecklingscentrum) fungerar på mycket olika sätt runt om i landet. På några håll finns en begynnande diskussion om forskning och forskningsbehovet. På andra håll har RUC inrättats som någon form av <NOBR>FoU-enhet</NOBR> eller veteskapligt råd eller liknande för att sätta forskningsfrågorna på agendan. Kommuner, <NOBR>läns-/regionförbund</NOBR> och lärarutbildningar tillsammans, inom ramen för RUC eller i andra konstellationer, diskuterar hur forskningen kan utvecklas, vilka områden som är av intresse att forska inom, på vilket sätt skolorna och lärarna kan tillgodogöra sig forskningen och dess resultat osv. Man poängterar starkt behovet av praktiknära forskning.</P>
<P class="p357 ft47">Det kan – möjligen - vara lämpligt att utgå från RUC som ett nav när det gäller utveckling av forskning inom utbildningsområdet för att på så sätt få en närmare koppling till kommunerna och regionerna och dess behov. Kommunerna behöver också tydligare lyfta fram och peka på behoven.</P>
<P class="p47 ft13">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Slutsatser</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft6">varande inte tillgängliga, varför det endast är möjligt att utgå från projektens uttryckta problemformuleringar. Det framstår som synnerligen angeläget att Utbildningsvetenskapliga kommittén bygger upp ett fungerande system för systematisk relevansprövning av aktuella forskningsansökningar. Förutom forskarsamfundet bör med andra ord externa intressenter involveras i bedömningsprocessen.<SPAN class="ft20">12 </SPAN>Relevanskravet sammanhänger dessutom med procedurerna för redovisning och kommunikation av forskningsresultat, och i det sammanhanget kan konstateras att det idag saknas ett system inom skolsektorn för att tillgodogöra sig och sprida forskningsresultat.</P>
<P class="p114 ft6">Vad gäller fördelningen av projektmedel till s.k. praxisnära projekt i förhållande till övriga projekt, kan konstateras att en sådan uppdelning inte är möjlig att göra. Utbildningsvetenskapliga kommittén har själv inte lyckats skilja ut ”praxisnära” projekt från övriga projekt, vilket tyder på att begreppet praxisnära inte fyller någon funktion som beteckning på en forskningsinriktning.</P>
<P class="p144 ft6">De forskarskolor som startats med stöd från Utbildningsvetenskapliga kommittén har i de flesta fall haft en bred institutionell förankring, där många lärosäten har medverkat. Liksom när det gäller den ovan nämnda frågeställningen om forskarskolornas effekter på den utbildningsvetenskapliga forskningen i stort, är det emellertid för tidigt att bedöma utfallet av forskarskolorna ifråga om effektivitet och kvalitet i forskarutbildningen. Detta låter sig göras först efter ytterligare <NOBR>3–4</NOBR> års verksamhetstid.</P>
<P class="p152 ft6">Frågan om i vilken utsträckning lärosätena ökat sina ekonomiska resurser inom området utbildningsvetenskap är svår att besvara med exakthet, eftersom medelstilldelning till området ofta inte särredovisas. Utifrån lärosätenas årsredovisningar kan emellertid kon-</P>
<P class="p359 ft40">Från kommunerna och skolorna, <NOBR>läns-/regionförbund</NOBR> poängterar man även det mycket stora behovet av ökning av forskningen totalt inom utbildningsområdet. En ökning av forskningsmedel är nödvändig.</P>
<P class="p360 ft40">Vi kan vidare notera att Rådet för skolans måluppfyllelse och fortsatta utveckling (Svenska Kommunförbundet och Lärarnas Samverkansråd) i sin slutrapport <NOBR>2005-02-15</NOBR> konstaterar att ett antal åtgärder bör vidtas för en fortsatt god måluppfyllelse i skolan. Bl.a. vill man få tillstånd en diskussion med staten kring insatser för att bygga en veteskaplig bas för läraryrket, T.ex. särskilt avdelade resurser till universitet /högskolor och en nationell satsning på FoU.</P>
<P class="p361 ft47"><SPAN class="ft80">12 </SPAN>I en rapport – <SPAN class="ft66">Att finansiera forskning och utveckling </SPAN>(1999) – skriver Arbetsgruppen för fortsatt beredning av myndighetsstruktur för forskningsfinansiering följande: ”Vetenskapsrådet bör vara huvudansvarig för sektorsfinansieringen inom utgiftsområdet. Viktigt är naturligtvis att kommunerna med skol- och utbildningsansvaret involveras i arbetet eftersom de är primärt ansvariga för huvuddelen av verksamheten.” (s. 68)</P>
<P class="p356 ft13">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td130"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p21 ft30">Slutsatser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">stateras att en mängd lärosäten sedan 2002 ökat sina satsningar inom området utbildningsvetenskap.<SPAN class="ft20">13</SPAN></P>
<P class="p362 ft6">De Regionala Utvecklingscentra (RUC)<SPAN class="ft20">14 </SPAN>har i princip inte varit involverade i de utbildningsvetenskapliga projekten, även om det funnits en diskussion inom ramen för vissa RUC om vilka områden av utbildningsvetenskaplig forskning som är intressanta och på vilket sätt skolorna och lärarna kan tillgodogöra sig forskningen.</P>
<P class="p93 ft6">En uppgift för utredningen har varit att belysa möjliga samordningsvinster genom omfördelning av uppgifter mellan olika aktörer i högskolepedagogiska frågor. Sådana aktörer är i första hand Högskoleverket och Rådet för högre utbildning, vilket sorterar under Högskoleverket. I en utsträckt mening kan möjligen Skolverket och Myndigheten för skolutveckling räknas dit genom dessa myndigheters relation till lärarutbildning. Dessa myndigheter har huvudsakligen distinkt åtskilda uppgifter som ej låter sig samordnas för att uppnå en högre grad av rationalitet. Dock finns risk för överlappande uppgifter vad avser uppgiften att informera om forskningsresultat i pedagogiska frågor. En sådan skyldighet föreligger för Rådet för högre utbildning, Utbildningsvetenskapliga kommittén och Myndigheten för skolutveckling. Det finns skillnader ifråga om vilket område som det skall informeras inom, men en viss överlappning förekommer. Informationsspridning av forskningsresultat är en erkänt omfattande och svår uppgift varför den bör fokuseras till en myndighet. Rådet för högre utbildning har utvecklingsfrågor i fokus, varför denna enhet inte bör åläggas skyldigheten att informera om forskningsresultat. Myndigheten för skolutveckling skall också stödja utveckling snarare än forskning, varför också denna myndighet bör avlastas forskningsinformation. Utbildningsvetenskapliga kommittén bör således vara den enhet som skall ha ansvaret för information om och spridning av forskningsresultat inom det pedagogiska och utbildningsvetenskapliga området.</P>
<P class="p363 ft40"><SPAN class="ft23">13</SPAN><SPAN class="ft104">Det gäller t.ex. följande lärosäten: Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Högskolan i Kalmar, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Idrottshögskolan i Stockholm, Lärarhögskolan i Stockholm samt Södertörns högskola. (Se vidare Bilaga)</SPAN></P>
<P class="p364 ft47"><SPAN class="ft23">14</SPAN><SPAN class="ft51">I utbildningsdepartementets rapport </SPAN><SPAN class="ft66">Lärarutbildning I förändring </SPAN>(Ds:U 1996:16) lanserades för första gången tanken på att etablera Regionala utvecklingscentra. I rapporten pekade man bland annat på behovet av en ökad samverkan mellan högskola och kommuner kring grundläggande lärarutbildning och skolutveckling, samt brist på arenor som decentraliseringen av skolväsendet medfört.</P>
<P class="p108 ft13">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft7">9 Övervägande och förslag</P>
<P class="p31 ft6">I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen 2001 beslutade riksdagen att avsätta medel till utbildningsvetenskaplig forskning. Medlen skulle förvaltas av Vetenskapsrådet, och för det utbildningsvetenskapliga området inrättades en Utbildningsvetenskaplig kommitté inom Vetenskapsrådet för perioden <NOBR>2001–2003.</NOBR> I budgetpropositionen 2003 blev kommitténs mandat förlängt till 2005.</P>
<P class="p353 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommitténs tillkomst kan sägas ha sina rötter i två samtidiga utredningar med åtföljande propositioner. Den första propositionen, <SPAN class="ft16">En förnyad lärarutbildning</SPAN>,<SPAN class="ft20">1 </SPAN>föreslår en organisation för finansiering av forskning i nära anslutning till lärarutbildningen och som är relevant för lärarnas yrkesutövning. I den därefter kommande forskningspolitiska propositionen <SPAN class="ft16">Forskning och förnyelse</SPAN><SPAN class="ft120">2 </SPAN>tilldelas däremot Utbildningsvetenskapliga kommittén en bredare forskningsfinansierande roll inom ramen för Vetenskapsrådets verksamhet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs område utökas med <SPAN class="ft16">lärande </SPAN>och betoningen ligger på ett växande forskningsområde med rötter i olika vetenskapliga discipliner. Den dubbla tillkomstgrunden och de skiljaktiga beskrivningarna av Utbildningsvetenskapliga kommitténs forskningsområde har inneburit att en spänning byggts in i kommittén sedan starten.</P>
<P class="p157 ft6">Under hösten 2004 tillkallade regeringen en särskild utredare för att utvärdera Utbildningsvetenskapliga kommitténs stöd till det utbildningsvetenskapliga området. Uppdragets huvudpunkter gäller</P>
<P class="p365 ft6"><SPAN class="ft121">•</SPAN><SPAN class="ft27">hur Vetenskapsrådets stöd till utbildningsvetenskaplig forskning påverkat det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet samt</SPAN></P>
<P class="p366 ft47"><SPAN class="ft23">1</SPAN><SPAN class="ft49">Prop. 1999/2000:135</SPAN></P>
<P class="p193 ft25"><SPAN class="ft23">2</SPAN><SPAN class="ft24">Prop. 2000/01:3</SPAN></P>
<P class="p75 ft13">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Övervägande och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p124 ft6"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">om systemet för forskningsfinansiering av utbildningsvetenskap bör ändras och, för de fall ändringar krävs, lämna förslag till den nya ordning som bör gälla.</SPAN></P>
<P class="p367 ft6">Jag föreslår</P>
<P class="p368 ft6"><SPAN class="ft6">1.</SPAN><SPAN class="ft19">att Utbildningsvetenskapliga kommittén under ytterligare tre år ska fortleva som ett eget ansvarsområde inom Vetenskapsrådet,</SPAN></P>
<P class="p369 ft6"><SPAN class="ft6">2.</SPAN><SPAN class="ft19">att Utbildningsvetenskapliga kommittén under denna tid skall fortsätta utveckla inriktningen mot ”forskning och forskarutbildning som bedrivs i anslutning till lärarutbildning och som svarar mot behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten”,</SPAN></P>
<P class="p370 ft6"><SPAN class="ft6">3.</SPAN><SPAN class="ft19">att Utbildningsvetenskapliga kommittén efter tre år skall inrättas som ett fjärde ämnesråd – ämnesrådet för utbildningsvetenskap,</SPAN></P>
<P class="p101 ft6"><SPAN class="ft6">4.</SPAN><SPAN class="ft19">att den för ämnesråden generella instruktionen (SFS 2000:1199 § 12) då skall gälla även för ämnesrådet för utbildningsvetenskap,</SPAN><SPAN class="ft20">3</SPAN></P>
<P class="p371 ft6"><SPAN class="ft6">5.</SPAN><SPAN class="ft19">att kravet på medfinansiering från högskolorna snarast undanröjes.</SPAN></P>
<P class="p161 ft21"><SPAN class="ft21">9.1</SPAN><SPAN class="ft22">Motiven till ställningstagandet</SPAN></P>
<P class="p212 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommitténs verksamhetstid är alltför kort för att regeringens intentioner med att etablera ett utbildningsvetenskapligt forskningsområde så att det ”av egen kraft kan hävda sig gentemot annan forskning” skall ha kunnat realiseras. Att bygga upp ett nytt forskningsområde med de höga ambitioner regeringen angett kräver snarare <NOBR>8–10</NOBR> år. En realistisk målsättning är dock – givet de förutsättningar som anges nedan – att det utbildningsvetenskapliga området under de tillkommande tre år som här föreslås kan etablera sig som ett självständigt forskningsområde. För att relevanskravet skall kunna uppfyllas på ett tillfredsställande sätt, bör emellertid en modell etableras för syste-</P>
<P class="p372 ft47"><SPAN class="ft80">3 </SPAN>Av SFS 2000:1199 framgår att varje ämnesråd skall ha en styrelse som skall bestå av ordföranden och tio andra ledamöter. Sju ledamöter skall utses genom val enligt förordningen (2000:1018) om elektorsförsamling vid forskningsråd och fyra ledamöter, däribland ordförande, skall utses av regeringen. Styrelsen utser vice ordföranden inom sig.</P>
<P class="p82 ft13">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td128"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p21 ft30">Övervägande och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p373 ft6">matisk relevansprövning av forskningsansökningar till Utbildningsvetenskapliga kommittén.</P>
<P class="p59 ft6">När regeringen inrättande Utbildningsvetenskapliga kommittén angavs att denna skulle vara av temporär natur och att verksamheten småningom skall avvecklas och integreras inom Vetenskapsrådet eller annan finansiärs verksamhet. Jag föreslår alltså att denna intention ej fullföljs utan istället att utbildningsvetenskap etableras som ett eget ämnesråd. Skälen till detta är i grunden desamma som en gång föranledde att Utbildningsvetenskapliga kommittén inrättades, dvs. att utbildningsvetenskap svarar mot ett omfattande och alltmer centralt forskningsområde i det moderna kunskapssamhället. Sverige följer härvidlag en internationell trend att i ökad utsträckning beforska lärandets villkor inom formella och informella system. Den form som valts för detta i Sverige – ett särskilt medelsfördelande organ – synes framsynt. En integration av Utbildningsvetenskapliga kommittén inom ämnesrådet för Humaniora och samhällsvetenskap skulle göra det utbildningsvetenskapliga området mindre tydligt och inte svara emot områdets omfattning och vikt. Det vore i och för sig möjligt att fortsätta med formen av en utbildningsvetenskaplig kommitté istället för ett ämnesråd. Emellertid, om den särskilda inriktningen mot lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet samtidigt föreslås slopas blir skillnaden mot ett ämnesråd så liten att det ej är motiverat med en särskild kommitté vid sidan av ämnesråden.</P>
<P class="p374 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommittén har getts instruktioner att särskilt stödja lärarutbildning och annan pedagogisk yrkesverksamhet. Bakgrunden till denna sektorsforskningsliknande anvisning finns utförligt beskriven i Lärarutbildningskommitténs betänkande Att lära och leda (SOU 1999:63). Även om jag nu föreslår att denna särskilda inriktning på tre års sikt skall slopas så kommer det att kvarstå ett omfattande behov av forskning och kompetensförstärkning inom det växande området skola och utbildning. Dessa behov kommer att formuleras av statsmakterna, forskarsamhället och avnämarna, fr.a. skolan. Detta inslag av sektorsforskningskaraktär bör bejakas och beaktas bäst genom ett särskilt ämnesråd.</P>
<P class="p138 ft6">Regeringen pekar också i propositionen från 1999 på möjligheten att integrera Utbildningsvetenskapliga kommittén i annan finansiärs verksamhet. En möjlig sådan myndighet vore FAS – Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap – där Utbildningsvetenskapliga kommitténs sektorsforskningskaraktär har en naturligare hemvist. Men de sammanvägda argumenten för att stödet till</P>
<P class="p97 ft13">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Övervägande och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft6">utbildningsvetenskap bör organiseras inom Vetenskapsrådet överväger. Ett av de viktigaste skälen till Utbildningsvetenskapliga kommitténs tillkomst var att lärarutbildningens forskningsbas ska stärkas och att lärarutbildningens status i forskarsamhället höjs. En sådan process har bäst förutsättningar att lyckas inom ramen för Vetenskapsrådet och dess betoning av nyfikenhetsforskning. Det torde i själva verket vara en för lärarutbildningen näst intill ödesfråga att åstadkomma en kraftfull kompetensutveckling genom forskning och forskarutbildning och därmed närma sig de mål som uppsattes med lärarutbildningarnas integrering i högskolan 1977. Därför är det viktigt att Vetenskapsrådet förblir basen för forskningsstödet. Det är också viktigt att anvisningen om den särskilda inriktningen mot lärarutbildning på tre års sikt tas bort för att visa att ”forskningen blivit tillräckligt stark” för att leva på egna villkor och meriter.</P>
<P class="p375 ft6">Om de vetenskapliga intentionerna med etablerandet av det utbildningsvetenskapliga området på Vetenskapsrådet skall ha möjlighet att realiseras bör Utbildningsvetenskapliga kommittén överväga att inrikta en del av sitt arbete på att utlysa större rambidrag för att på så sätt åstadkomma en sammanhållen, långsiktig forskning, i den internationella frontlinjen. Sådana långsiktiga rambidrag kan utgöra en väsentlig förstärkning av utbildningsvetenskapens basfinansiering vid några utvalda forskningsmiljöer. I det sammanhanget bör också ett begreppsligt tydliggörande ske hos Utbildningsvetenskapliga kommittén, så att motsägelsefulla och mångtydiga forskningsinriktningar som ”praxisnära grundforskning” rensas ut. Utbildningsvetenskap är inte någon vetenskaplig basdisciplin, utan hämtar sina metodologiska verktyg från ett flertal discipliner. Begreppet ”praxisnära” har heller inte visat sig användbart som beskrivning av en forskningsinriktning; t.ex. har de utvärderingar som gjorts av projekt finansierade av Utbildningsvetenskapliga kommittén inte kunnat skilja ut ”praxisnära” projekt från övriga projekt.</P>
<P class="p327 ft6">Som visats i kapitel 5 (Vetenskap om eller för utbildning – en historisk översikt) har förutsättningarna för <NOBR>FoU-stöd</NOBR> till skolan förändrats kraftigt under de senaste decennierna genom omorganisation av och inom Skolöverstyrelsen, Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Idag finns enbart en forskningsfinansiär med ansvar för stöd till skolforskning – Vetenskapsrådet. Att samtliga övriga forskningsfinansiärer försvunnit är naturligtvis ett starkt skäl för att Vetenskapsrådet skall fortsatt ha ett särskilt organiserat</P>
<P class="p376 ft13">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td128"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td129"><SPAN class="p21 ft30">Övervägande och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft6">ansvar för området skola: Skolverket – utvärdering och kontroll; Myndigheten för skolutveckling – utvecklingsstöd; Vetenskapsrådet/Utbildningsvetenskapliga kommittén – forskningsstöd. Denna ansvarsuppdelning är klar och bör ej suddas ut.</P>
<P class="p59 ft6">En avgörande skillnad mellan Utbildningsvetenskapliga kommittén och ämnesråden är kravet på medfinansiering från högskolorna. Detta krav syftade till att engagera högskolorna och dess traditionellt icke lärarutbildande institutioner och fakulteter i lärarutbildningen och på sikt till att överföra resurser från övriga fakultetsanslag till ett slags fakultetsanslag för lärarutbildningen. Vi har kunnat konstatera att detta system är dysfunktionellt och starkt irritationsskapande i högskolorna. Principen fyller idag ingen funktion när det gäller att överföra och bygga upp <SPAN class="ft16">stabila </SPAN>resurser inom det utbildningsvetenskapliga området. Däremot utesluter principen i realiteten högskolor med begränsade fasta forskningsresurser att deltaga i ansökningar till Utbildningsvetenskapliga kommittén. Kravet på medfinansiering bör slopas och andra vägar för att stimulera högskolornas engagemang för lärarutbildning och dess forskningsanknytning bör utvecklas.</P>
<P class="p377 ft6">Regeringen uttryckte också ett krav på samverkan mellan högskolor för att bygga upp forskningskompetens och forskningsbas även vid de nya högskolor som saknar vetenskapsområde. Också detta krav har medfört merarbete och stundtals irritation bland forskningsansökarna men sannolikt mer för att kravet tillämpats inkonsekvent än på grund av kravet i sig. Samverkan mellan högskolor och forskningsmiljöer bör fortsatt eftersträvas inom utbildningsvetenskapen. Kravet behöver ej skärpas men tillämpas hårdare.</P>
<P class="p41 ft6">Mitt förslag innebär att Utbildningsvetenskapliga kommittén efter ytterligare tre års verksamhet övergår i ett ordinarie ämnesråd och följer Vetenskapsrådets gängse regelsystem och kriteria. Detta innebär bl.a. att valet till ämnesrådet för utbildningsvetenskap skall ske genom en elektorsförsamling som saknar samma tydliga avgränsning som de övriga ämnesråden. Frågan om vem som är röstberättigad till ämnesrådet för utbildningsvetenskap är emellertid inte större än för val till FAS och Formas där det också finns en mångfald av ”dubbelanslutningar”. Ett gott underlag finns också i listor som används vid val till det särskilda organet som är obligatoriskt för högskolor med lärarutbildning. Vid utseendet av de fyra ledamöter som skall utses av regeringen bör skolsektorn representeras.</P>
<P class="p378 ft13">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB33185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p379 ft14">Bilaga 1</P>
<P class="p380 ft7">Kommittédirektiv</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr0 td131"><SPAN class="p21 ft21">Utbildningsvetenskaplig forskning</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td132"><SPAN class="p381 ft21">Dir.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td131"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td132"><SPAN class="p381 ft21">2004:48</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p382 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2004.</P>
<P class="p383 ft122">Sammanfattning av uppdraget</P>
<P class="p384 ft6">En särskild utredare skall utvärdera hur Vetenskapsrådets stöd till utbildningsvetenskaplig forskning påverkat det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet samt utreda om systemet för forskningsfinansiering av utbildningsvetenskap bör ändras och, för de fall ändringar krävs, lämna förslag till den nya ordning som bör gälla.</P>
<P class="p385 ft122">Bakgrund</P>
<P class="p384 ft6">Lärande, kunskapsutveckling samt utformning av modeller för att stödja detta är centrala frågor i dagens kunskapssamhälle. Välinformerade och välutbildade medborgare är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Skolan skall ge barn och ungdomar möjligheter att utveckla kunskap, färdigheter och värderingar för att kunna fungera som vuxna i ett fritt samhälle. Skolan skall stimulera barn och ungdomars lust att lära och vilja till att delta i det livslånga lärandet. Vuxenutbildningen skall ge vuxna möjligheter att utveckla sina kompetenser utifrån behov och förutsättningar. Kunskap utvecklas och omsätts allt snabbare vilket ställer krav på den enskilde såväl i privatliv som i arbetsliv, inte minst på grund av informationssamhället där IT blir ett allt vanliga inslag i vår vardag. Därför är det angeläget att också beakta behovet inom detta område. Individens vilja till att ta del av det livslånga lärandet är en nödvändighet i ett föränderligt kunskapssamhälle, lokalt och globalt. Det livslånga perspektivet på lärande fokuserar på den kunskapsutvecklingsom sker utanför de formella systemen. Lärande handlar om en livslång process där de formella utbildningssystemen samspelar med det informella lärandet. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar nödvändiggör ett öppet förhållningssätt</P>
<P class="p386 ft13">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft6">till kunskaper och lärande genom hela det yrkesverksamma livet. Allt detta kräver en ökad förståelse för hur kunskap utvecklas, inhämtas, förmedlas och används.</P>
<P class="p387 ft16">Utbildningsvetenskap</P>
<P class="p388 ft6">Utbildningsvetenskap är ett brett område där ämneskunskaper möter metodik, didaktik och pedagogik. Hur kunskap utvecklas och hur undervisning leder till lärande är fortfarande delvis outforskade frågor. Ökad kunskap om kunskapsbildningens process och elevers förutsättningar att lära är ett stöd för såväl lärare som lärarutbildare i deras pedagogiska uppdrag. Men det är även ett stöd för arbetslivets läroprocesser och en del av underlaget för ett livslångt lärande. Utbildningsvetenskaplig forskning har därmed nära anknytning till lärarutbildning och pedagogisk verksamhet.</P>
<P class="p98 ft6">Forskningen inom utbildningsvetenskap är både i Sverige och internationellt ansedd som svagt kopplad till undervisningen. Ofta har lärarutbildningen varit frikopplad från forskningen. Den forskning som har bedrivits inom näraliggande områden med relevans för pedagogisk yrkesverksamhet har endast i liten utsträckning til??lämpats inom undervisningen eller inom lärarutbildningen. År 2001 bildades dock en kommitté för finansiering av utbildningsvetenskap inom Vetenskapsrådet, Utbildningsvetenskapliga kommittén. Utformningen av kommittén bygger på förslag i propositionerna En förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) och Forskning för framtiden, en ny organisation för forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:81) samt den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Denna fick till uppgift att främja och stödja utbildningsvetenskaplig forskning av högsta kvalitet med fördelning av medel till forskning och forskarutbildning som en viktig uppgift. Kommittén inrättades bland annat för att utbildningsvetenskaplig forskning främst skall finansieras genom lärosätenas och Vetenskapsrådets försorg. Efter ett uppbyggnadsskede avsätts nu 125 miljoner kronor per år från Vetenskapsrådets anslag för forskning inom utbildningsvetenskap. I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1) föreslogs att särskilda medel för utbildningsvetenskaplig forskning skulle avsättas. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget (bet. 2000/01:FiU10, rskr. 2000/01:130).</P>
<P class="p389 ft13">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td133"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p21 ft30">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p390 ft16">Lärosätenas prioritering</P>
<P class="p191 ft6">Ett villkor för finansiering från Vetenskapsrådet har varit att det lärosäte där forskningen skall bedrivas bidrar med egna resurser motsvarande minst en tredjedel av de medel som beviljas från Vetenskapsrådet. På detta sätt visar lärosätet att ansökan är prioriterad samtidigt som denna ordning bidrar till ett engagemang för att öka forskningsbasen för lärarutbildningen. En aspekt av lärosätets prioritering av sådan forskning är hur forskning inom till exempel pedagogik och psykologi knyts till lärarutbildningen. Regeringen bedömde i propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) att forskarutbildningens organisation i särskilda forskarskolor kan ha positiva effekter för forskarutbildningen inom området liksom för rekrytering till denna. Regeringen inrättade därför 16 nationella forskarskolor. Två av dessa har anknytning till utbildningsvetenskap. Forskarskolorna kan erbjuda tillgång till stora forskningsmiljöer och kan stimulera till bra forskning.</P>
<P class="p391 ft16">Utbildningsvetenskapliga kommitténs prioriteringar</P>
<P class="p392 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommittén har prioriterat stöd till unga forskare och har lyft fram några prioriterade områden som bedömts som eftersatta. Bland dessa finns forskning inom ämnesdidaktik. De projekt som har beviljats medel finns främst inom grundskola och högre utbildning inklusive lärarutbildning.</P>
<P class="p393 ft16">Pedagogisk utveckling inom högskolan</P>
<P class="p277 ft6">Universitet och högskolor har ansvar för att erbjuda utbildning i högskolepedagogik till lärare i högskolan som ett led i lärosätenas kvalitetsarbete. Därtill har Rådet för högre utbildning inom Högskoleverket ett uppdrag att stödja pedagogiskt utvecklingsarbete vid universitet och högskolor. Rådet fördelar medel för pedagogisk förnyelse och genomför utvecklingsinsatser för att stärka kvaliteten i grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning. Efter förslag i budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) tillfördes rådet utökade resurser för finansiering av pedagogiska projekt inom högskolan (bet. 2001/02:FiU10, rskr. 2000/01:137). I propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15) påpekades även att de finansierade projekten i högre utsträckning skall utgöra en</P>
<P class="p97 ft13">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft6">del av lärosätenas strategier för utveckling av undervisning och lärande.</P>
<P class="p387 ft16">Pedagogisk utveckling inom skolväsendet</P>
<P class="p53 ft6">Från och med den 1 mars 2003 har Statens skolverks sektorsansvar för forskning upphört. Myndighetens uppgifter koncentreras till kvalitetskontroll genom uppföljning, utvärdering samt granskning och tillsyn. Myndigheten för skolutveckling har bildats med uppgift att främja skolutveckling och stödja kompetensutveckling inom strategiska områden. I uppdraget ingår att stödja kvalitetsutvecklingen i kommuner och skolor bland annat genom information till alla nivåer i skolorganisationen samt genom riktad kompetensutveckling av skolpersonal inom prioriterade områden. Myndigheten för skolutveckling skall främja och stödja utvecklingen bland annat med utgångspunkt i kunskapsöversikter och forskningsresultat samt medverka i spridningen av universitetens och högskolornas forskningsresultat. Dessutom skall Myndigheten för skolutveckling uppmärksamma angelägna forskningsbehov inom sitt ansvarsområde.</P>
<P class="p394 ft122">Behovet av en utredning</P>
<P class="p53 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommittén har genom sitt arbete med att finansiera projekt av hög kvalitet främjat den breda forskning och forskarutbildning som bedrivs i anslutning till lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten. Kommittén har noterat en ökad volym och ökad kvalitet på inkomna ansökningar. Efter att kommittén har arbetat under tre år finns det skäl att se över om målen i fråga om såväl volym som kvalitet. I propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) påpekades också att utvecklingen inom området bör utvärderas senast år 2004. Regeringen önskar nu genomföra denna översyn av området. Även i propositionen om en förnyad lärarutbildning (prop. 1999/2000:135) talar regeringen om det kommande behovet av en genomgripande utvärdering i syfte att utröna dels hur Vetenskapsrådets insatser utfallit, dels omfattningen av de resurser lärosätena avsatt inom detta område, dels också utfallet av de beslutade forskarskolorna. Därför tillkallas nu en särskild utredare. Den del av uppdraget som skall</P>
<P class="p395 ft13">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td133"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p21 ft30">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p105 ft6">redovisas under 2004 är avsedd att vara ett underlag inför nästa forskningspolitiska proposition.</P>
<P class="p396 ft122">Uppdraget</P>
<P class="p191 ft6">Utredaren skall utreda om systemet för forskningsfinansiering inom utbildningsvetenskap är ändamålsenligt och, för de fall ändringar krävs, lämna förslag till den nya ordning som bör gälla. I detta arbete skall utredaren bygga på tidigare undersökningar och kartläggningar av området samt rapporter från OECD och UNE- SCO bland annat avseende hur andelen forskarutbildade inom lärarutbildningen förändrats samt hur nätverk mellan olika lärosäten avseende forskning och forskarutbildning på lärarutbildningens område skapats. Utredaren skall även utvärdera vilken effekt forskarutbildning och forskning som bedrivits inom ramen för forskarskolor haft på utvecklingen av den utbildningsvetenskapliga forskningen. Utredaren skall också utvärdera hur finansiering från Vetenskapsrådet påverkat det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet avseende fördelningen av forskningsmedel med fokus på praxisnära forskning i jämförelse med pedagogisk forskning och forskning med anknytning till det övriga arbetslivet och i detta även belysa hur kommuners och skolsektorns forskningsbehov har tillgodosetts. Utredaren skall vidare studera utfallet av forskarskolorna och i vilken utsträckning lärosätena ökat sina ekonomiska resurser inom området utbildningsvetenskap samt i vilken omfattning regionala utvecklingscentrum varit involverade i projekt finansierade av Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p129 ft6">I uppdraget ingår även att belysa om samordningsvinster kan uppnås genom omfördelning av uppgifter mellan olika aktörer i högskolepedagogiska frågor. Utredaren skall dessutom undersöka om det finns behov av författningsbestämmelser med anledning av resultatet av utvärderingen. Om utredaren finner att ett sådant behov finns, skall också författningsförslag lämnas.</P>
<P class="p393 ft122">Arbetsformer och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p397 ft6">Utredaren skall samråda med företrädare för lärosäten med lärarutbildningar, Högskoleverket, Statens skolverk, Myndigheten för</P>
<P class="p225 ft13">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft6">skolutveckling samt de myndigheter i övrigt och de utredningar som berörs av utredningens överväganden och förslag.</P>
<P class="p398 ft6">Uppdraget skall redovisas senast den 1 februari 2005. En delrapport om Vetenskapsrådets fördelning av forskningsmedel avseende antal ansökningar, kvalitet på ansökningar och beviljade projekt samt typ av projekt som beviljats skall avlämnas senast den 1 juli 2004.</P>
<P class="p399 ft6">(Utbildningsdepartementet)</P>
<P class="p400 ft13">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<P class="p379 ft14">Bilaga 2</P>
<P class="p401 ft7">Intervjuer/samtal</P>
<P class="p402 ft6">Berit Askling, Göteborgs universitet</P>
<P class="p403 ft6">Ingrid Carlgren, Lärarhögskolan i Stockholm</P>
<P class="p403 ft6">Eskil Frank, Lärarhögskolan i Stockholm</P>
<P class="p382 ft6">Sigbrit Franke, Högskoleverket</P>
<P class="p403 ft6">Bengt Hansson, Vetenskapsrådet</P>
<P class="p403 ft6">Henning Johansson, Högskolan Jönköping</P>
<P class="p382 ft6">Ingela Josefson, Södertörn högskola</P>
<P class="p403 ft6">Sakari Karjalainen Utbildningsministeriet, Finland</P>
<P class="p403 ft6">Jarmo Laine, Finlands Akademi</P>
<P class="p382 ft6">Ulf P. Lundgren, Utbildningsvetenskapliga kommittén</P>
<P class="p403 ft6">Kerstin Mattson, Skolverket</P>
<P class="p403 ft6">Hannele Niemi, Helsingsfors universitet</P>
<P class="p382 ft6">Pär Omling, Vetenskapsrådet</P>
<P class="p403 ft6">Karin Orving, Mittuniversitetet</P>
<P class="p403 ft6">Andreas Redfors, Högskolan i Kristianstad</P>
<P class="p382 ft6">Liisa Savunen, Finlands Akademi</P>
<P class="p403 ft6">Staffan Selander, Lärarhögskolan i Stockholm</P>
<P class="p403 ft6"><NOBR>Inge-Bert</NOBR> Täljedal, Umeå universitet</P>
<P class="p382 ft6">Tjia Torpe, Utbildningsvetenskapliga kommittén</P>
<P class="p404 ft13">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<P class="p379 ft14">Bilaga 3</P>
<P class="p405 ft64">Medlemmar av utbildningsvetenskapliga kommittén 2001 2005</P>
<P class="p406 ft21">2001 – 2003</P>
<P class="p407 ft6">Ordförande: Tjia Torpe, koncernchef, SRF Iris AB</P>
<P class="p408 ft6">Representanter för forskarsamfundet:</P>
<P class="p409 ft12">Lars Bergström, professor i fysik, Stockholms universitet</P>
<P class="p410 ft35">Sture Brändström, professor i musikpedagogik, Luleå tekniska universitet</P>
<P class="p410 ft12">Ingrid Carlgren, professor i pedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm</P>
<P class="p411 ft12">Ingela Josefsson, professor i arbetsvetenskap, Södertörns högskola</P>
<P class="p410 ft35">Caroline Liberg, professor i svenska med didaktisk inriktning, Malmö högskola</P>
<P class="p410 ft12">Bengt Sandin, professor i historia, Tema Barn, Linköpings universitet</P>
<P class="p412 ft12">Roger Säljö, professor i pedagogik, Göteborgs universitet</P>
<P class="p401 ft6">Allmänrepresentanter:</P>
<P class="p409 ft12">Kenneth Abrahamsson, docent i pedagogik, programchef, FAS</P>
<P class="p413 ft35">Karin Kärnekull, arkitekt SAR, Bygg och Fastighetssektorns Fortbildingsinstitut AB</P>
<P class="p410 ft61">Jan Johansson, professor, Avdelningen för industriell produktionsmiljö, Luleå tekniska universitet</P>
<P class="p414 ft13">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft21">2004 – 2005</P>
<P class="p415 ft6">Ordförande: Tjia Torpe, koncernchef, SRF Iris AB</P>
<P class="p67 ft6">Representanter för forskarsamfundet:</P>
<P class="p416 ft12">Shirley Booth, professor i högskolepedagogik, Lunds universitet</P>
<P class="p417 ft35"><NOBR>Eva-Lena</NOBR> Dahl, professor i idé- och lärdomshistoria, Göteborgs universitet</P>
<P class="p418 ft12"><NOBR>Per-Olof</NOBR> Erixon, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet</P>
<P class="p417 ft12">Lars Lindström, professor i pedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm</P>
<P class="p419 ft12">Donald Broady, professor i pedagogik, Uppsala universitet</P>
<P class="p420 ft12">Roger Säljö, professor i pedagogik, Göteborgs universitet</P>
<P class="p416 ft12">Torbjörn Tambour, docent i matematik, Stockholms universitet</P>
<P class="p421 ft6">Allmänrepresentanter:</P>
<P class="p422 ft12">Kenneth Abrahamsson, docent i pedagogik, programchef, FAS</P>
<P class="p423 ft35">Heléne Lundkvist, professor i markekologi, Sveriges lantbruksuniversitet</P>
<P class="p423 ft35">Anna Hallgren, programledare, Enheten för arbetslivsutveckling, VINNOVA</P>
<P class="p424 ft13">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<P class="p379 ft14">Bilaga 4</P>
<P class="p401 ft7">Underlagsmaterial</P>
<P class="p402 ft122">Propositioner, SOU m m</P>
<P class="p425 ft6">Kommittedirektiv: <SPAN class="ft16">Myndigheter på skolområdet </SPAN>Dir. 2002:76 Kommittédirektiv: <SPAN class="ft16">Utbildningsvetenskaplig Forskning </SPAN>Dir. 2004:48 Lärarutbildning i förändring (Ds:U 1996:16)</P>
<P class="p426 ft16"><SPAN class="ft6">Prop. 1999/2000: 81 </SPAN>Forskning för framtiden – en ny organisation för forskningsfinansiering. <SPAN class="ft6">Stockholm: Utbildningsdepartementet.</SPAN></P>
<P class="p427 ft29">Prop. 1999/2000:135 <SPAN class="ft99">En förnyad lärarutbildning. </SPAN>Stockholm: Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p426 ft6">Prop. 2000/01:3 <SPAN class="ft16">Forskning för förnyelse. </SPAN>Stockholm: Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p427 ft6">Prop. 2001/02:1 <SPAN class="ft16">Budgetproposition för 2002. </SPAN>Stockholm: Utbildningsdepartementet.</P>
<P class="p428 ft99"><SPAN class="ft29">Prop. 2004/5:01 </SPAN>Budgetproposition för 2005 Regleringsbrev för Vetenskapsrådet</P>
<P class="p429 ft16">Särskilda anvisningar för utbildningsvetenskap<SPAN class="ft6">, Vetenskapsrådet Utbildningsutskottet, 2000/01: UbU3. </SPAN>En förnyad lärarutbildning. <SPAN class="ft6">Utbildningsutskottet, 2000/01: UbU6. </SPAN>Forskningspolitik. <SPAN class="ft6">Utbildningsutskottet, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">2002-06.13.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> </SPAN>Utbildningsvetenskapliga komit-</P>
<P class="p430 ft16">tén innom Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p431 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommittén (2003), <SPAN class="ft16">Angående finansiering av projekt från myndigheten för skolutveckling, </SPAN>Bilaga till Utbildningsvetenskapliga kommittén protokoll nr 4, 2003, <NOBR>2003-06-10</NOBR> Utbildningsvetenskapliga kommittén<SPAN class="ft16">, Redovisning av medfinasie-</SPAN></P>
<P class="p432 ft16">ring 2001 och 2003</P>
<P class="p433 ft13">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft122">Material från Utbildningsvetenskapliga kommittén</P>
<P class="p434 ft16">Organisationskommitténs arbetsgrupps PM (2000) Vetenskapsrådets styrelses instruktion (2001) Utlysningstexter</P>
<P class="p435 ft16">Utbildningsvetenskapliga kommitténs underlag till forskningspolitiska propositionen (2003</P>
<P class="p436 ft16">Angående finasiering av projekt från Myndigheten för skolutveckling, Bilaga till UVK protokoll nr 4 - 2003</P>
<P class="p437 ft60">Ansökningshandlingar och sakkunnigutlåten för projekt) Ansökningshandlingar och redovisningar av forskarskolor</P>
<P class="p438 ft6"><SPAN class="ft12">a.</SPAN><SPAN class="ft123">”Utbildningsvetenskap – ett forskningsområde under uppbyggnad”</SPAN></P>
<P class="p228 ft6"><SPAN class="ft6">b.</SPAN><SPAN class="ft123">”Forskningsstrategi för utbildningsvetenskap”</SPAN></P>
<P class="p80 ft16">Verksamhetsberättelser mm</P>
<P class="p439 ft6"><SPAN class="ft12">a.</SPAN><SPAN class="ft124">Verksamhetsberättelse 2002</SPAN></P>
<P class="p228 ft6"><SPAN class="ft6">b.</SPAN><SPAN class="ft124">Verksamhetsberättelse 2003</SPAN></P>
<P class="p440 ft6"><SPAN class="ft9">c.</SPAN><SPAN class="ft124">Projektkatalogen ”Utbildningsvetenskapliga kommitténs stöd till forskning och forskarutbildning beslutade 2001 – 2003”.</SPAN></P>
<P class="p441 ft6">Utbildningsvetenskapliga kommittén - <SPAN class="ft16">initierade översikter och kartläggningar</SPAN></P>
<P class="p438 ft6"><SPAN class="ft12">a.</SPAN><SPAN class="ft125">Fransson, K och Lundgren, U: ”Utbildningsvetenskap – ett begrepp och dess sammanhang” </SPAN><NOBR>VR-rapport</NOBR> 2003:1</P>
<P class="p438 ft29"><SPAN class="ft6">b.</SPAN><SPAN class="ft126">Kim, L och Olstedt, E: ”Forskning om lärande i högre utbildning – en översikt”. </SPAN><NOBR>VR-rapport</NOBR> 2003:14</P>
<P class="p438 ft6"><SPAN class="ft6">c.</SPAN><SPAN class="ft123">Lindberg, O: ”Utbildningsvetenskap och utbildningsvetenskaplig forskning – några europeiska nedslag”. </SPAN><NOBR>VR-rapport</NOBR> 2004:1.</P>
<P class="p442 ft6"><SPAN class="ft6">d.</SPAN><SPAN class="ft125">Lindblad, S m fl (2004) ”Internationella arenor för utbildningsvetenskaper – om forskningsorganisationer, vetenskapliga tidskrifter och överstatliga organisationer” </SPAN><NOBR>VR-rapport:5.</NOBR></P>
<P class="p443 ft6"><SPAN class="ft6">e.</SPAN><SPAN class="ft127">Sandin, B och Säljö, R (2004): ”Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering” (under tryckning på förlag).</SPAN></P>
<P class="p438 ft6"><SPAN class="ft6">f.</SPAN><SPAN class="ft128">Forskning av denna världen – praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap (2003), Vetenskapsrådet</SPAN></P>
<P class="p67 ft16">Konferensdokumentation</P>
<P class="p440 ft6">a. ”Jakten på de spännande forskningsfrågorna”. Konferensrapport från konferensen ”Lärande och kunskapsbildning 4 december 2001”</P>
<P class="p444 ft13">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td133"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p21 ft30">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft6">b. ”Forskning av denna världen – praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap”, <NOBR>VR-rapport</NOBR> 2003:2.</P>
<P class="p10 ft16">Informationsmaterial</P>
<P class="p446 ft13">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<P class="p379 ft14">Bilaga 5</P>
<P class="p401 ft7">Övrig litteratur</P>
<P class="p447 ft34"><SPAN class="ft35">Askling, Berit (2004) </SPAN>Några tankar om utbildningsvetenskap och pedagogisk forskning, <SPAN class="ft35">Pedagogisk forskning i Sverige Årg 9, Nr 1 Bush, Vannevar (1945) </SPAN>Science, the Endless Frontier, <SPAN class="ft35">Report to President Roosevelt, US Government Printing Office, Washington Carlgren, Ingrid (2003) </SPAN>Utbildningsvetenskapliga forskningsansatser<SPAN class="ft35">,</SPAN></P>
<P class="p432 ft6">Pedagogisk forskning i Sverige Årg 8, Nr 4</P>
<P class="p448 ft16"><SPAN class="ft6">Carlgren, Ingrid (2004) </SPAN>Utbildningsvetenskap – en vetenskap om utbildning eller den vetenskap utbildningen behöver?<SPAN class="ft6">, i Säljö, Roger & Sandin, Bengt (red.) </SPAN>Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering, <SPAN class="ft6">Vetenskapsrådet (under publicering)</SPAN></P>
<P class="p449 ft16">En ny doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt,</P>
<P class="p430 ft6">SOU 2004:27</P>
<P class="p448 ft16">En stark grundforskning i Sverige. <SPAN class="ft6">Vetenskapsrådets forskningsstrategi 2005 - 2008</SPAN></P>
<P class="p448 ft99">Forskarskolor. Ett regeringsuppdrag <SPAN class="ft29">(2000), Högskoleverkets rapportserie 2000:2R</SPAN></P>
<P class="p403 ft16"><SPAN class="ft6">Gibbons, Michael et al (1994) </SPAN>The New Production of Knowledge,</P>
<P class="p450 ft6">Sage</P>
<P class="p451 ft34"><SPAN class="ft35">Gustafsson, Sverker (1997) </SPAN>Forskningens frihet efter det kalla kriget, i Uppsala universitet inför <NOBR>2000-talet.</NOBR> Festskrift till Stig Ströholm,</P>
<P class="p430 ft6">Acta Unervesitas Upsaliensis 61</P>
<P class="p448 ft6">Heyman, Ulf & Lundberg, Elisabeth (2002) <SPAN class="ft16">Finansiering av svensk grundforskning, </SPAN>Vetenskapsrådets rapportserie 4</P>
<P class="p452 ft6">Hägglund, Sam & Degerblad, <NOBR>Jan-Eric</NOBR> (2004<SPAN class="ft16">) Nyttan av forskarutbildning. Svensk forskarutbildning i ett internationellt jämförande perspektiv</SPAN>, Högskoleverkets rapportserie 2004:20R</P>
<P class="p453 ft99"><SPAN class="ft29">Hägglund, Sture (2000) </SPAN>Tio forskarskolor. Ett förslag till utvecklingen av forskarutbildningen, <SPAN class="ft29">Delrapport, 17 april 2000</SPAN></P>
<P class="p454 ft13">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Bilaga 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p455 ft16"><SPAN class="ft6">Kallos, Daniel (2002) </SPAN>Varför är det så svårt att förstå den utbildningsvetenskapliga kommitténs arbetsuppgifter<SPAN class="ft6">, Tidskrift för lärarutbildning och forskning, Årg. 9, Nr. 1 2</SPAN></P>
<P class="p456 ft6">Kim, Lillemor & Ohlstedt, Ewa (2005) <SPAN class="ft16">Utbildningsvetenskapliga kommittén – en ny aktör i forskningslandskapet</SPAN>, Arbetsrapport 2005:33, SISTER</P>
<P class="p457 ft16"><SPAN class="ft6">Kroksmark, Tomas (2003) </SPAN>Utbildningsvetenskap. En möjlighet att förverkliga en civilisation<SPAN class="ft6">, Pedagogisk forskning i Sverige, 2003, Årg 8, Nr 3</SPAN></P>
<P class="p458 ft6">Larsson, Esbjörn & Broady, Donald (2003) <SPAN class="ft16">Inventering av svensk utbildningshistorisk forskning – och idéer om utvecklingsmöjligheter, </SPAN>Papper till 2:a nordiska pedagogikhistoriska konferensen, Stockholm, <NOBR>25-27</NOBR> sept.2003</P>
<P class="p457 ft16"><SPAN class="ft6">Lindberg, Owe (2003) </SPAN>Samtal eller parallella monologer? Svenska avhandlingar om lärarutbildning perioden <NOBR>1953-2000<SPAN class="ft6">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> Pedagogisk forskning i Sverige Årg 8, Nr 3</SPAN></P>
<P class="p457 ft16"><SPAN class="ft6">Lorentz, Hans (2004) </SPAN>Aktionsforskning: om likheter och olikheter i användning och benämning inom pedagogisk forskning<SPAN class="ft6">, Pedagogiska institutionen, Lunds universitet</SPAN></P>
<P class="p459 ft16"><SPAN class="ft6">Lundgren, Ulf P. (2002), </SPAN>Utbildningsforskning och utbildningsreformer<SPAN class="ft6">, Pedagogisk forskning i Sverige Årg 7, Nr 3</SPAN></P>
<P class="p456 ft16">Lärarutbildning och forskning – kartläggning av situationen inom <NOBR>Stockholm-Mälardalsregionen,</NOBR> <SPAN class="ft6">PM 2003 Lärarutbildning och forskning</SPAN></P>
<P class="p458 ft16">Måluppfyllelsen i svensk skola och förskola <NOBR>2000-2004</NOBR> <SPAN class="ft6">(2005), Rådet för skolans måluppfyllelse och fortsatta utveckling</SPAN></P>
<P class="p458 ft99"><SPAN class="ft29">Nisbert, John (1974) </SPAN>Educational Research: The State of the Art, <SPAN class="ft29">paper</SPAN></P>
<P class="p458 ft16"><SPAN class="ft6">Nybohm, Thorsten (2000) </SPAN>Att redlöst ställa sig till händelsernas förfogande’ – funderingar kring svensk utbildnings- och forskningspolitik, <SPAN class="ft6">I Fridlund, Mats & Sandström, Ulf, Universitetens värden, SNS Förlag</SPAN></P>
<P class="p460 ft16"><SPAN class="ft6">OECD (2000), </SPAN>Knowledge Management in Learning Societies <SPAN class="ft6">OECD 2003: </SPAN>New Challenges for Educational Research <SPAN class="ft6">OECD/CERI (2001) </SPAN>Educational Research and Development Policy</P>
<P class="p461 ft16">in New Zealand</P>
<P class="p436 ft16"><SPAN class="ft6">OECD/CERI (2002) </SPAN>Educational Research and Development in England. Examiners Report</P>
<P class="p436 ft99"><SPAN class="ft29">OECD/CERI (2004) </SPAN>National Reviews on Educational R & D. Examiners Report Denmark</P>
<P class="p462 ft6">Persson, Bo (2001) <SPAN class="ft16">Motsträviga myndigheter</SPAN>, SISTER</P>
<P class="p463 ft13">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td133"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p21 ft30">Bilaga 5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p464 ft16">Redovisning av uppdraget att inventera forskningsbehov för förskola, skola och skolbarnsomsorg <SPAN class="ft6">(U1999/2385/S), Skolverket </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">1999-12-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft6"> 02</SPAN></P>
<P class="p465 ft16">Redovisning av uppdraget att utarbeta kunskaps- och forskningsstrategier <SPAN class="ft6">(U1999/2345/F), Skolverket </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">1999-12-13</SPAN></NOBR></P>
<P class="p466 ft99">Scientific research in Finland. A Review of Its Quality and Impact in the Early 2000 <SPAN class="ft29">(2003), Academy of Finland</SPAN></P>
<P class="p96 ft16">Självvärderingar från Lärarutbildningar<SPAN class="ft6">, Högskoleverket 2004 Sörlin, Sverker (1994) </SPAN>De lärdas republik: Om vetenskapens inter-</P>
<P class="p467 ft16">nationella tendenser<SPAN class="ft6">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">Liber-Hermods</SPAN></NOBR></P>
<P class="p468 ft16">Uppdrag att utarbeta en kunskapsstrategi <SPAN class="ft6">(U2003/1686/F), Skolverket </SPAN><NOBR><SPAN class="ft6">2003-11-06</SPAN></NOBR></P>
<P class="p469 ft16">Utvärdering av den nya lärarrutbildningen vid svenska universitet och högskolor<SPAN class="ft6">, Högskoleverkets rapportserie 2005: 17R</SPAN></P>
<P class="p466 ft16"><SPAN class="ft6">Wallin, Erik (2003) P</SPAN>edagogisk forskning och lärarutbildning. Kan det vara en fråga om avprofessionalisering?<SPAN class="ft6">, Pedagogisk forskning i Sverige, 2003, Årg 8, Nr 3</SPAN></P>
<P class="p468 ft16"><SPAN class="ft6">Vislie, Lise (1998) </SPAN>Pedagogisk forskning i Sverige. HSFR granskar de nio ’stora’ pedagogikinstitutionerna<SPAN class="ft6">, Pedagogisk forskning i Sverige Årg 3, Nr 1</SPAN></P>
<P class="p2 ft16">Årsrapporter universitet och högskolor 2003 och 2004</P>
<P class="p470 ft35">Aasen, Peter & Leirvik, B. (1997), <SPAN class="ft34">Skolverkets forskningsprogram </SPAN><NOBR><SPAN class="ft34">1993-1996.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft34"> Forskningsanvendelse i et kommunikasjonsperspektiv.</SPAN></P>
<P class="p471 ft6">Trondheim, Allforsk, Senter for samfunnsforskning</P>
<P class="p465 ft6">Aasen, Peter, Leirvik, B. & Nordtug, B. (1995), <SPAN class="ft16">Skolverketsforskningsprogram 1993- 1996, Oppfølgingsrapport nr 2 prosjektet Forskning om forskning. </SPAN>Trondheim, Allforsk, Senter for samfunnsforskning</P>
<P class="p472 ft6">Aasen, Petter & Prøitz, Tine (2003) <SPAN class="ft16">Sektorsmyndigheternas roll i svensk skolforskning</SPAN>, Pedagogisk forskning i Sverige Årg 8, Nr 4 Aasen, Petter (2000), <SPAN class="ft16">Statens skolverk som kunskapsorganisasjon. Skolverkets forskningsstrategi </SPAN><NOBR><SPAN class="ft16">1993-99</SPAN>,</NOBR> Pedagogisk forskning i</P>
<P class="p473 ft6">Sverige Årg 5, Nr 2</P>
<P class="p474 ft13">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<P class="p379 ft14">Bilaga 6</P>
<P class="p475 ft64">Deltagarlista seminarium fredagen den 18 februari 2005</P>
<P class="p476 ft122">Från universitet och högskolor:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr0 td134"><SPAN class="p21 ft6">Lars Pettersson</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td135"><SPAN class="p234 ft6">Högskolan Dalarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p21 ft6">Stefan Höjelid</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td135"><SPAN class="p21 ft6">Växjö Universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Ove Lindberg</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Örebro Universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Lena Borgström</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Lärarhögskolan i Stockholm</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p21 ft6">Tomas Kroksmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td135"><SPAN class="p234 ft6">Högskolan i Jönköping</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Gudrun Zachrisson Ones</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Dramatiska Institutet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Lennart Svensson</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Lunds universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p21 ft6">Inger Edfors Lilja</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td135"><SPAN class="p234 ft6">Högskolan i Kalmar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Anders Arnqvist</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Karlstads Universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Torgny Ottosson</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p21 ft6">Högskolan i Kristianstad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p21 ft6">Lisbeth Lundahl</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td135"><SPAN class="p234 ft6">Umeå Universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Lena Nilsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Högskolan i <NOBR>Trollhättan-Uddevalla</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Ingegerd <NOBR>Tallberg-Broman</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Malmö Högskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p21 ft6">Anders Olofsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td135"><SPAN class="p234 ft6">Mittuniversitetet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6"><NOBR>Bengt-Göran</NOBR> Martinsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Linköpings universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Staffan Bengtsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Södertörns Högskola</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p21 ft6">Hans Johansson</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td135"><SPAN class="p21 ft6">Luleå Tekniska Universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6"><NOBR>Per-Olof</NOBR> Thång</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Göteborgs Universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p21 ft6">Kari Sylwan</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td135"><SPAN class="p234 ft6">Danshögskolan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td134"><SPAN class="p21 ft122">Från expertgruppen:</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td135"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td134"><SPAN class="p21 ft6">Rolf Hedquist</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td135"><SPAN class="p234 ft6">Umeå Universitet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Ragnhild Nitzler</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Högskoleverket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Ulla Gummeson</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">Svenska Kommunförbundet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p21 ft6">Christina Gustafsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td135"><SPAN class="p234 ft6">Uppsala universitet och Högskolan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p234 ft6">i Gävle</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td134"><SPAN class="p21 ft6">Fredrik Jeppesen</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td135"><SPAN class="p21 ft6">Broängsskolan (Botkyrka kommun)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td134"><SPAN class="p21 ft6">Mattias Jarl</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td135"><SPAN class="p21 ft6">Utbildningsdepartementet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td134"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td135"><SPAN class="p477 ft13">109</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p21 ft14">Bilaga 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p21 ft14">SOU 2005:31</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr36 td136"><SPAN class="p21 ft122">Från utredningen:</SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td89"><SPAN class="p21 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td136"><SPAN class="p21 ft6">Lars Haikola</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td89"><SPAN class="p21 ft6">Utredare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td136"><SPAN class="p21 ft6"><NOBR>Jan-Eric</NOBR> Degerblad</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td89"><SPAN class="p21 ft6">Sekreterare</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft13">110</P>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GTB331SOU_2005__31.pdf1401821pdfStödet till utbildningsvetenskaplig forskninghttps://data.riksdagen.se/fil/05A49320-5741-4355-8337-88B802085387