2788339GTB3220052sousouStatens offentliga utredningar 2005:2Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard1202006-01-01 00:00:002015-09-07 20:41:162006-01-01 00:00:00Radio och TV i allmänhetens tjänst, Finansiering och skatter, del 1hämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GTB32/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GTB32https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GTB32
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 111px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:179px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:539px;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:413px;height:539px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:331px;}
#page_14 #dimg1 #img1 {width:413px;height:331px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:217px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:489px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_1 #id_1_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_39 #tx1 {position:absolute;top:436px;left:277px;width:280px;height:106px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_1 #id_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_1 #id_1_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_1 #id_1_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:235px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:437px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_1 #id_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_1 #id_1_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_1 #id_1_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:455px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:165px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:148px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:593px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_2 #id_1_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_1 #id_1_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 766px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:217px;left:63px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:524px;left:63px;z-index:-1;width:64px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:64px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:354px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:390px;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:390px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:144px;left:0px;z-index:-1;width:209px;height:176px;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:209px;height:176px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_128 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_129 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_150 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_157 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_158 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;z:b;margin:3px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_159 #dimg1z{position:absolute;top:708px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_160 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_161 #dimg1z{position:absolute;top:732px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_164 #dimg1z{position:absolute;top:720px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_169 #dimg1z{position:absolute;top:744px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_171 #dimg1z{position:absolute;top:595px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:143px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:413px;height:143px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
.ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft3{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft5{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft6{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft9{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft16{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft17{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft20{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;}
.ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft22{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 19px;}
.ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft25{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft30{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft33{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft37{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;}
.ft39{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft40{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 19px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;}
.ft42{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft43{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft44{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft52{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft53{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft58{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft59{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft61{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft62{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft63{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft65{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft70{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft71{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 12px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft75{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft78{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft80{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft81{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;}
.ft82{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft83{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft85{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft86{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft87{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 14px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft89{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft90{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft91{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft92{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft93{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft94{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;}
.ft95{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft96{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft99{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft100{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft101{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft102{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft103{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft105{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft106{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 14px;}
.ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft108{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft110{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft111{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;}
.ft112{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft113{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft114{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 24px;l-h: 18px;}
.ft115{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft116{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft117{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft118{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft119{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft120{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft121{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft122{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft123{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft124{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft125{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.p0{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p16{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p41{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p72{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 179px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 593px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p128{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p132{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 464px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p174{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 278px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 613px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p186{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p187{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p188{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p190{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p197{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 533px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p205{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p236{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 602px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: center;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 619px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p261{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p265{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 550px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p279{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 575px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p285{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p314{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p315{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p316{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p329{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p336{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p338{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 245px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p355{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: center;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p380{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p386{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 697px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p423{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 4px;}
.p429{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 244px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p441{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p442{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p454{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 557px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p471{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p481{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p485{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p501{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 355px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p526{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p529{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p537{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p543{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p552{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p562{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p563{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p564{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p578{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p579{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p588{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.2px;}
.p592{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p594{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p595{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p596{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 185px;margin-bottom: 0px !important;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p602{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;}
.p604{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 492px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 407px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 477px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 506px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td97{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td107{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td113{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td126{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td127{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td128{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td129{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-right: #000000 1px solid;border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-left: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td156{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td157{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td159{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td160{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td162{border-left: #969696 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td163{border-right: #969696 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td164{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td165{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td166{border-right: #969696 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td167{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td168{border-right: #969696 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td169{border-right: #000000 1px solid;border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-right: #000000 1px solid;border-top: #969696 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-top: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td183{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td184{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td185{border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td186{border-right: #969696 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td187{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-right: #969696 1px solid;border-bottom: #c0c0c0 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #c0c0c0;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td191{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td192{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td193{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td194{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td196{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td198{border-right: #969696 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #969696;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 433px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 37px;}
.tr2{heightzzz: 18px;}
.tr3{heightzzz: 19px;}
.tr4{heightzzz: 28px;}
.tr5{heightzzz: 20px;}
.tr6{heightzzz: 46px;}
.tr7{heightzzz: 29px;}
.tr8{heightzzz: 17px;}
.tr9{heightzzz: 27px;}
.tr10{heightzzz: 36px;}
.tr11{heightzzz: 55px;}
.tr12{heightzzz: 22px;}
.tr13{heightzzz: 53px;}
.tr14{heightzzz: 16px;}
.tr15{heightzzz: 51px;}
.tr16{heightzzz: 61px;}
.tr17{heightzzz: 50px;}
.tr18{heightzzz: 57px;}
.tr19{heightzzz: 52px;}
.tr20{heightzzz: 34px;}
.tr21{heightzzz: 31px;}
.tr22{heightzzz: 14px;}
.tr23{heightzzz: 54px;}
.tr24{heightzzz: 35px;}
.tr25{heightzzz: 49px;}
.tr26{heightzzz: 59px;}
.tr27{heightzzz: 33px;}
.tr28{heightzzz: 9px;}
.tr29{heightzzz: 8px;}
.tr30{heightzzz: 7px;}
.tr31{heightzzz: 12px;}
.tr32{heightzzz: 15px;}
.tr33{heightzzz: 6px;}
.tr34{heightzzz: 13px;}
.tr35{heightzzz: 2px;}
.tr36{heightzzz: 25px;}
.tr37{heightzzz: 26px;}
.tr38{heightzzz: 23px;}
.tr39{heightzzz: 4px;}
.tr40{heightzzz: 5px;}
.tr41{heightzzz: 10px;}
.tr42{heightzzz: 3px;}
.tr43{heightzzz: 11px;}
.t0{width: 456px;margin-top: 167px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-top: 30px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 356px;margin-leftZ: 44px;margin-top: 18px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 456px;margin-top: 32px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 13px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 356px;margin-leftZ: 111px;margin-top: 18px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 356px;margin-leftZ: 44px;margin-top: 12px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 456px;margin-top: 14px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 12px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 436px;margin-leftZ: 85px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 479px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 479px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 32px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 479px;margin-top: 33px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 471px;margin-top: 17px;f:italic 15px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 456px;margin-leftZ: 62px;margin-top: 4px;f:8px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 434px;margin-top: 17px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 237px;margin-leftZ: 14px;margin-top: 31px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 277px;margin-leftZ: 11px;margin-top: 1px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 36px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 475px;margin-top: 8px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet</P>
<P class="p1 ft1">Regeringen beslutade den 9 oktober 2003 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att ta fram ett underlag beträffande vissa frågor om finansieringen av verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p2 ft1">Genom beslut den 13 oktober 2003 förordnade dåvarande chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Ulvskog, f.d. generaldirektören Ulf Larsson som särskild utredare.</P>
<P class="p3 ft1">Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 18 december 2003 <NOBR>Ann-Jeanette</NOBR> Eriksson, kansliråd vid Kulturdepartementet, Filippa Arvas Olsson, departementssekreterare vid Kulturdepartementet och <NOBR>Inga-Lill</NOBR> Askersjö, kansliråd vid Finansdepartementet, fr.o.m. den 13 januari 2004 <NOBR>Claes-Göran</NOBR> Gustavsson, expert vid Ekonomistyrningsverket och fr.o.m. den 27 januari 2004 Sune E. Jansson, skattedirektör vid Skatteverket. Fr.o.m. den 19 juli 2004 förordnades även Peder Liljeqvist, kammarrättsassessor och utredningssekreterare vid Justitiedepartementet. Sune E. Jansson entledigades fr.o.m. den 24 augusti 2004 och i hans ställe förordnades samma dag Håkan Söderberg, rättslig expert vid Skatteverket.</P>
<P class="p4 ft1">Ulrika Hansson har tjänstgjort som huvudsekreterare fr.o.m. den 8 december 2003. Louise Beskow har tjänstgjort som biträdande sekreterare fr.o.m. den 12 januari 2004.</P>
<P class="p3 ft1">Utredningen har antagit namnet Finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens tjänst (Ku 2003:2).</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft2">SOU 2005:2</P>
<P class="p6 ft1">Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande <SPAN class="ft3">Radio och TV i allmänhetens tjänst – Finansiering och skatter</SPAN>, SOU 2005:2.</P>
<P class="p7 ft4">Till betänkandet fogas särskilt yttrande av <NOBR>Inga-Lill</NOBR> Askersjö. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.</P>
<P class="p8 ft1">Stockholm i januari 2005</P>
<P class="p9 ft3">Ulf Larsson</P>
<P class="p10 ft3">/Ulrika Hansson</P>
<P class="p11 ft3">Louise Beskow</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p8 ft5">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p12 ft6">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p13 ft6">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p12 ft6">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p13 ft6">29</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft1"><SPAN class="ft1">1.1</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till lag om finansiering av radio och TV i</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft8">allmänhetens tjänst ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p13 ft1">29</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft1"><SPAN class="ft1">1.2</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till förordning om finansiering av radio och TV</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft8">i allmänhetens tjänst ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p13 ft1">39</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p15 ft4"><SPAN class="ft1">1.3</SPAN><SPAN class="ft9">Förslag till förordning om upphävande av förordning (1989:48) om skyldighet att anmäla överlåtelse och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p16 ft1">uthyrning av <NOBR>TV-mottagare.....................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p13 ft1">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p16 ft1">1.4 Förslag till lag om ändring i lag (1989:41) om <NOBR>TV-avgift......</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p13 ft1">41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft1"><SPAN class="ft1">1.5</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till förordning om ändring av förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft8">(1989:46) om <NOBR>TV-avgift...........................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p13 ft1">44</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft1"><SPAN class="ft1">1.6</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p12 ft1">(1998:1234) om det statliga personadressregistret ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p13 ft1">45</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft1"><SPAN class="ft1">1.7</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p13 ft8">(1994:200).................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p13 ft1">46</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft1"><SPAN class="ft1">1.8</SPAN><SPAN class="ft7">Förslag till lag om ändring i radio- och </SPAN><NOBR>TV-lagen</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p17 ft8">(1996:844).................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p13 ft1">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">1.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p17 ft1">Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p13 ft1">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">1.10</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p17 ft1">Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).....</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p13 ft1">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">1.11</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p17 ft1">Förslag till förordning om ändring i</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p17 ft1">indrivningsförordningen (1993:1229) ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p13 ft1">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p13 ft11">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p8 ft2">Innehåll SOU 2005:2</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p12 ft6">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td9"><SPAN class="p18 ft12">Utredningens uppdrag och arbete.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p13 ft6">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p12 ft1">1.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><SPAN class="p18 ft8">Direktiven.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p13 ft1">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">1.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p18 ft8">Utredningsarbetet ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft1">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p12 ft6">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td9"><SPAN class="p18 ft13">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad.....................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p13 ft6">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p18 ft1">En radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR> i förändring.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft1">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">2.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p18 ft8">Television..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft1">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p13 ft8">Marknad och konkurrens .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft1">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p13 ft8">Marksänd TV.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p13 ft8"><NOBR>Kabel-TV .......................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft1">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p13 ft8"><NOBR>Satellit-TV .....................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p12 ft1">2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p18 ft1">Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p13 ft8">........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft1">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p13 ft8">Marknad och konkurrens .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p13 ft8">Public <NOBR>service-radio.......................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft1">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p13 ft8">Privat lokalradio ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft1">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p13 ft8">Närradio.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.3.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p13 ft8">Webbradio .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p12 ft1">2.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft14">Fristående produktionsbolag...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft1">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">2.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p18 ft8">Statliga myndigheter ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft1">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft1">2.5.1 Granskningsnämnden för radio och TV......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft1">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p18 ft1">2.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p13 ft8">Radio- och <NOBR>TV-verket...................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p12 ft6">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td9"><SPAN class="p18 ft12">Organisation och verksamhet .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p13 ft6">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p18 ft1">Ägarstruktur för radio och TV i allmänhetens tjänst.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft1">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p18 ft1">Förvaltningsstiftelsens uppdrag och verksamhet...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft1">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p18 ft1">Programföretagens uppdrag och verksamhet.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft1">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p18 ft1">3.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p13 ft8">Inledning........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft1">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><SPAN class="p18 ft14">3.3.2 Sveriges Television AB (SVT)......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">74</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p18 ft14">3.3.3 Sveriges Radio AB (SR)................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p13 ft1">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><SPAN class="p18 ft1">3.3.4 Sveriges Utbildningsradio AB (UR)............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p12 ft1">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><SPAN class="p18 ft8">Verksamhet i helägda bolag .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft1">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><SPAN class="p18 ft1">3.4.1 Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><SPAN class="p18 ft1">3.4.2 Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF) .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p13 ft1">77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft11">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p8 ft2">Innehåll SOU 2005:2</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p12 ft1">3.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td13"><SPAN class="p20 ft8">Övriga aktiebolag.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p16 ft1">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft1">3.5.1 Mediamätning i Skandinavien AB (MMS) ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft1">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p20 ft1">3.5.2 RUAB RadioUndersökningar AB (RUAB)...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p16 ft1">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p12 ft6">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><SPAN class="p20 ft6">Distribution ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p16 ft6">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft1">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td13"><SPAN class="p20 ft8">Television..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p16 ft1">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p12 ft1">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p20 ft1">Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p21 ft8">.......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft1">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p12 ft1">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p20 ft8">Teracom AB .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft1">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p12 ft6">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p20 ft6">Styrning ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p16 ft6">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p12 ft1">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p20 ft8">Styrning av public <NOBR>service-verksamheten ...............................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft1">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p20 ft1">5.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p22 ft8">Radio- och <NOBR>TV-lagen ....................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft1">85</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p20 ft1">5.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p22 ft8">Sändningstillstånd.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p16 ft1">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p20 ft1">5.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p22 ft8">Anslagsvillkor ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft1">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p20 ft1">5.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p22 ft8">Bolagsordningar............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft1">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p20 ft1">5.1.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p22 ft1">Förvaltningsstiftelsens stiftelseförordnande...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p13 ft1">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p12 ft1">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p20 ft14">Finansiering av public <NOBR>service-verksamheten.........................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft1">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p20 ft1">5.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p22 ft8">Bakgrund .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft1">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft1">5.2.2 Avgiftsskyldighet och uppbörd av <NOBR>TV-avgift</NOBR> i</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p22 ft8">dagens system ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p16 ft1">92</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td15"><SPAN class="p20 ft1">5.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td16"><SPAN class="p22 ft8">Förvaltning av rundradiokontot ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft1">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p20 ft1">5.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p22 ft8">Distributionskontot .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p16 ft1">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p12 ft1">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td13"><SPAN class="p20 ft1">Medelstilldelningen till programföretagen.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft1">98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p20 ft1">5.3.1 Årligt budgetunderlag från programföretagen ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p16 ft1">98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft1">5.3.2 Årligt förslag på medelstilldelning...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft1">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p20 ft1">5.3.3 Fördelning av medel mellan programföretagen..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p16 ft1">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p20 ft1">5.3.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p22 ft8">Anslagsvillkoren .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p16 ft1">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p20 ft1">5.3.5 Utbetalning av medel till programföretagen.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p16 ft1">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p12 ft1">5.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td13"><SPAN class="p20 ft14">Finansieringen av RIKAB och SRF ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p16 ft1">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p12 ft1">5.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p20 ft1">Programföretagens inkomster utöver avgiftsmedel.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft1">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p12 ft1">5.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p20 ft1"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> karaktär i statsrättslig mening ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft1">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p12 ft6">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p20 ft6">Redovisning och revision...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p16 ft6">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p12 ft1">6.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p20 ft8">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p16 ft1">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td16"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p16 ft11">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p8 ft2">Innehåll SOU 2005:2</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr12 td1"><SPAN class="p12 ft1">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td13"><SPAN class="p18 ft8">Redovisning i företag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p13 ft1">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p18 ft14">Redovisning i stat och kommun............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p18 ft1">6.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p23 ft8">Staten ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p18 ft1">6.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p23 ft8">Kommuner...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p12 ft1">6.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td13"><SPAN class="p18 ft8">God redovisningssed..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft1">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">6.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p18 ft1">Internationell utveckling på redovisningsområdet...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">6.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p18 ft8">Val av redovisningsprinciper..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">6.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p18 ft1">Redovisning och revision av public <NOBR>service-koncernen .......</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p18 ft1">6.7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p23 ft1">Årsredovisningen för programföretagen...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p18 ft1">6.7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p23 ft8">Redovisning av intäkter ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p18 ft1">6.7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p23 ft1">Redovisning av programproduktion ..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p18 ft1">6.7.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p23 ft1">Redovisning av omsättningstillgångar .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p18 ft1">6.7.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p23 ft14">Redovisning av anläggningstillgångar ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">123</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft1">6.7.6 Redovisning i RIKAB och SRF..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft1">6.7.7 Revision i SVT, SR, UR, RIKAB och SRF................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft1">6.7.8 Redovisning och revision i förvaltningsstiftelsen .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">125</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft1">6.7.9 Programföretagens uppföljningsrapport (den s.k.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p23 ft8">public <NOBR>service-redovisningen).....................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">125</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p12 ft6">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p18 ft6">Beskattning .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p13 ft6">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p18 ft8">Mervärdesskatt .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p18 ft1">7.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p23 ft8">Allmänt om mervärdesskatt .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">127</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p18 ft1">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p23 ft8">Sverige och <NOBR>EG-rätten.................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft1">7.1.3 Mervärdesskatteproblem i public service-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p23 ft8">koncernen ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p12 ft1">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td13"><SPAN class="p18 ft14">Gällande rätt på mervärdesskatteområdet ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft1">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p18 ft1">7.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p23 ft8">Svensk rätt ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">131</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft1">7.2.2 Särskilt om mervärdesskatt för RIKAB och SRF .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft1">7.2.3 <NOBR>EG-rätten</NOBR> om undantaget för offentlig radio- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p23 ft8"><NOBR>TV-verksamhet............................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p18 ft8">Inkomstskatt ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p18 ft1">7.3.1 Allmänt om inkomstskatt för aktiebolag ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td18"><SPAN class="p18 ft1">7.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p23 ft14">Programföretagens inkomstskatt...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">142</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td13"><SPAN class="p18 ft1">7.3.3 Inkomstskatt i RIKAB och SRF................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p12 ft1">7.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p18 ft1">Programföretagens befrielse från fastighetsskatt.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">144</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p12 ft11">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td20"><SPAN class="p12 ft2">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p13 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td22"><SPAN class="p12 ft6">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td23"><SPAN class="p24 ft6"><NOBR>EU-frågor ................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td21"><SPAN class="p25 ft6">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td22"><SPAN class="p12 ft1">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td23"><SPAN class="p24 ft8">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p25 ft1">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p12 ft1">8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p24 ft1">Allmänt om EU och radio och TV i allmänhetens tjänst....</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">145</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p14 ft1"><SPAN class="ft1">8.3</SPAN><SPAN class="ft7">Tillämpningen av EU: s konkurrensregler på radio och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><SPAN class="p17 ft8">TV i allmänhetens tjänst........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p17 ft1">8.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p26 ft8">Statsstödsreglerna.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td24"><SPAN class="p17 ft1">8.3.2 Artikel 86.2 om tjänster av allmänt ekonomiskt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p26 ft8">intresse.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td24"><SPAN class="p17 ft1">8.3.3 Kommissionens meddelande om tillämpningen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p26 ft1">reglerna om statligt stöd på radio och TV i</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p26 ft1">allmänhetens tjänst (2001/C 320/04)........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">151</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td7"><SPAN class="p12 ft6">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td24"><SPAN class="p17 ft6">Internationella jämförelser ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p13 ft6">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft1">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><SPAN class="p17 ft8">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p13 ft1">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">9.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft14">Ägande, sändningsrätt och uppdrag .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p17 ft1">9.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p26 ft8">Ägande.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p17 ft1">9.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p26 ft8">Sändningsrätt ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p17 ft1">9.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p26 ft8">Uppdrag.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">9.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft8"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> nivå...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">9.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft8">Avgiftsskyldighet...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">9.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft14">Uppbörd och medelstilldelning ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">9.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p17 ft1">Skatt</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p27 ft8">.....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p17 ft1">9.6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p26 ft8">Inkomstskatt...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p17 ft1">9.6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p26 ft8">Mervärdesskatt............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p12 ft1">9.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td24"><SPAN class="p17 ft8">Sidoverksamhet ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft1">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p12 ft6">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td24"><SPAN class="p17 ft6">Utgångspunkter .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p13 ft6">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p12 ft1">10.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td24"><SPAN class="p17 ft8">Bakgrund ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p13 ft1">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">10.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft1">Former för finansiering av public service.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">166</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">10.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft8">Utredningens direktiv............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">168</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p12 ft1">10.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft14">Brister i dagens finansieringssystem .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">169</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft11">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p8 ft2">Innehåll SOU 2005:2</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><SPAN class="p12 ft1">10.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td28"><SPAN class="p29 ft1">Konsekvenser vid ett nytt finansieringssystem? ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p13 ft1">171</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">10.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft8">Utredningens riktlinjer ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">173</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p12 ft6">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p29 ft6">Avgiftssystemet ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p13 ft6">177</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft8">Bakgrund.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">177</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">11.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft8">Direktiven...............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">178</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">11.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft14"><NOBR>TV-mottagare</NOBR> i dagens lag om <NOBR>TV-avgift .............................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">178</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">11.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft1">Konvergensutveckling – <NOBR>IT-,</NOBR> <NOBR>tele-,</NOBR> och mediatjänster.........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">180</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">11.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft1">Teknikutveckling avseende distribution och apparatur</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p29 ft8">för radio och TV.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">182</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft14">11.5.1 Utsändning av <NOBR>TV-signaler.........................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">182</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft1">11.5.2 Mottagning av TV i dag – teknisk utrustning ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">184</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft1">11.5.3 Distributionssätt för programföretagens utbud .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">11.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft8">Överväganden.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">189</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft8">11.6.1 Inledning......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">190</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft1">11.6.2 Avgiftsskyldighet och innehav av <NOBR>TV-mottagare......</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">191</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft1">11.6.3 Avgiftsfrihet vid mottagning av TV via Internet ......</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">193</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">11.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft14">Uppbörd och avgiftskontroll.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">194</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p12 ft6">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p29 ft6">Finansiering .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p13 ft6">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">12.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft8">Bakgrund.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft8">12.1.1 Tilldelning av medel i dag ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">12.1.2 Tidigare förslag............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">196</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">12.1.3 Direktiven....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">197</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p12 ft1">12.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p29 ft8">Överväganden.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft1">198</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft1">12.2.1 Övergång till direktfinansiering.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">198</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft1">12.2.2 Metod för direktfinansiering......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">201</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft1">12.2.3 Beslut om medieavgift och fördelningsnyckel ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">202</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p12 ft1">12.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p29 ft1">Vissa konsekvenser för programföretagen vid</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p29 ft8">direktfinansiering ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">203</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft1">12.3.1 Budgetunderlag och anslagsvillkor slopas .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">203</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft1">12.3.2 Uppbörd och kontroll av medieavgiften ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">204</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft14">12.3.3 Förvaltning av avgiftsmedlen .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">207</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p12 ft11">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td28"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td20"><SPAN class="p12 ft2">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p13 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td28"><SPAN class="p21 ft1">12.3.4 Lån som alternativ finansieringsform........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td21"><SPAN class="p25 ft1">208</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">12.3.5 Behov av ökat eget kapital..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">209</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft8">12.3.6 Finansiering av SRF....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">210</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">12.3.7 Sidoverksamheten.......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft1">12.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p21 ft1">Konsekvenser för programföretagens redovisning..............</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p25 ft1">213</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">12.4.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">213</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">12.4.2 Nya krav på redovisningen.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">214</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft1">12.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p21 ft1">Ekonomisk förvaltning – ägarstiftelsens roll .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p25 ft1">217</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">12.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft1">Granskningsnämnden för radio och TV...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">218</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">12.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft14">Finansieringssystemet och EU .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p30 ft1">218</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p12 ft6">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p21 ft12">Mervärdesskatt och inkomstskatt ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p25 ft6">221</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">13.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft8">Mervärdesskatt.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">221</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft1">13.1.1 Dagens finansieringssystem i mervärdesskatte-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p31 ft8">hänseende ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">221</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft1">13.1.2 Direktfinansiering – konsekvenser för</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft8">mervärdesskatten ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">223</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft8">13.1.3 Val av skattesats ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">234</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft1">13.1.4 Tillhandahållanden mellan RIKAB och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft8">programföretagen .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">245</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft1">13.1.5 Tillhandahållanden mellan SRF och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p31 ft8">programföretagen .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">246</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft1">13.1.6 Några effekter vid en mervärdesskattebeläggning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft14">av verksamheten i programföretagen ........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">246</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft1">13.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p21 ft8">Inkomstskatt ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p25 ft1">247</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft8">13.2.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">248</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft1">13.2.2 Konsekvenser för programföretagen.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">249</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p12 ft6">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p21 ft6">Vissa frågor i samband med övergången till nytt</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft12">avgifts- och finansieringssystem.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft6">251</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p12 ft1">14.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p21 ft8">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p25 ft1">251</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">14.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft8">Övergången till medieavgift ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">251</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">14.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft8">Rundradiokontot ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">252</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">14.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft8">Distributionskontot...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">254</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td21"><SPAN class="p25 ft11">11</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p8 ft2">Innehåll SOU 2005:2</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td28"><SPAN class="p29 ft8">14.4.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p13 ft1">254</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">14.4.2 Vems är skulden? ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">255</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft14">14.4.3 Hur skall återbetalningen ske?...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">256</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p12 ft1">14.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p29 ft1">Programföretagens skrivelse om övergångsåtgärder............</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft1">257</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft8">14.5.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">257</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">14.5.2 Överväganden..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">258</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">14.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft14">Konsekvenser för det samlade avgiftsuttaget .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">260</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p12 ft6">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p29 ft6">Övriga avgiftsfrågor ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p13 ft6">261</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">15.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft8">Bakgrund.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">261</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">15.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft14">Betalningsskyldighet vid dödsfall..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">261</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.2.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">261</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.2.2 Gällande rätt................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">262</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.2.3 Rutiner hos RIKAB ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">262</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.2.4 Överväganden..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">263</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p12 ft1">15.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p29 ft14">Medieavgift vid olika boendeformer .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft1">265</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.3.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">265</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.3.2 Gällande rätt................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">265</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft14">15.3.3 Tillämpning av gällande rätt .......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">266</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.3.4 Överväganden..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">268</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">15.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft8">Kontrollavgift .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">269</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.4.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">269</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.4.2 Gällande rätt................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">269</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft14">15.4.3 Kontrollavgift i Finland..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">270</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft1">15.4.4 Allmänt om sanktionsavgifter....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">271</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.4.5 Överväganden..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">274</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft14">15.4.6 Konsekvenser av kontrollavgift..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">280</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td27"><SPAN class="p12 ft1">15.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p29 ft1">Tillgång till personuppgifter från SPAR respektive</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft1">Skatteverkets folkbokförings- och beskattningsdatabas .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">281</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.5.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">281</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft1">15.5.2 Allmänt om regler för behandling av</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p31 ft8">personuppgifter...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">281</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft8">15.5.3 Uppgift om make........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">282</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p29 ft1">15.5.4 Uppgifter från Skatteverkets</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p31 ft8">folkbokföringsdatabas ................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">286</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p29 ft14">15.5.5 Uppgift om sambeskattning.......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">290</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td27"><SPAN class="p12 ft11">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td28"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td20"><SPAN class="p12 ft2">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td21"><SPAN class="p13 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td29"><SPAN class="p12 ft1">15.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td28"><SPAN class="p21 ft8">Operatörers kundregister......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td21"><SPAN class="p25 ft1">292</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft8">15.6.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">292</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">15.6.2 Överväganden .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">293</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft1">15.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p21 ft1">Medieavgift för företag, myndigheter m.fl...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p25 ft1">294</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">15.7.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">294</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft8">15.7.2 Gällande rätt................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">295</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft8">15.7.3 Betalningsfrekvens......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">295</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">15.7.4 Överväganden .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">296</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">15.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft8">Medieavgift inom skolområdet .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">297</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft8">15.8.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">297</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft14">15.8.2 Avgiftsskyldighet för skolor ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">297</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">15.8.3 Upphovsrätten ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">297</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">15.8.4 Överväganden .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">298</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td29"><SPAN class="p12 ft6">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p21 ft12">Finansiella effekter och andra konsekvenser................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td21"><SPAN class="p25 ft6">301</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">16.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft8">Kommittéförordningen .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">301</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">16.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft1">Flöden av avgifter med dagens system respektive</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p21 ft8">utredningens förslag ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p25 ft1">302</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">16.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft14">Mervärdesskatt på medieavgiften..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">303</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft8">16.3.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">303</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">16.3.2 Förutsättningar ...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">304</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft1">16.3.3 Finansiella effekter för programföretagen ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p25 ft1">305</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p21 ft1">16.3.4 Finansiella effekter för den konsoliderade</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p31 ft8">offentliga sektorn........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">308</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft1">16.3.5 Finansiella effekter för avgiftsbetalarna ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">310</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td29"><SPAN class="p12 ft1">16.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p21 ft1">Effekt av eventuell reducerad mervärdesskattesats för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p21 ft8">privata <NOBR>betal-TV-tjänster .......................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p25 ft1">311</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">16.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft1">Effekt av eventuell jämkning av ingående</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p21 ft8">mervärdesskatt .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p25 ft1">311</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">16.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft8">Effekter av inkomstskatt .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">312</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">16.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft14">Effekter av förslag om vissa avgiftsfrågor ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p25 ft1">313</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p12 ft1">16.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td28"><SPAN class="p21 ft1">Effekt av förslag om finansiering av</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p21 ft1">Granskningsnämnden för radio och TV...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p25 ft1">314</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft11">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p12 ft2">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td31"><SPAN class="p13 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td30"><SPAN class="p33 ft1">16.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td32"><SPAN class="p12 ft8">Övriga konsekvensbeskrivningar ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td17"><SPAN class="p13 ft1">314</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p33 ft6">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p12 ft6">Författningskommentarer...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p13 ft6">315</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p33 ft1">17.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p12 ft1">Förslaget till lag om finansiering av radio och TV i</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p12 ft8">allmänhetens tjänst.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">315</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p12 ft8">17.1.1 Generella ändringar.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">315</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p12 ft1">17.1.2 Kommentarer till bestämmelserna.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">315</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p33 ft1">17.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p12 ft1">Förslaget till förordning om finansiering av radio och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p12 ft8">TV i allmänhetens tjänst ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">319</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p33 ft1">17.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p12 ft1">Förslaget till lag om ändring av lagen (1989:41) om TV-</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p12 ft8">avgift ......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">319</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td32"><SPAN class="p12 ft8">17.3.1 Allmänt ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p13 ft1">319</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p12 ft1">17.3.2 Kommentarer till bestämmelserna.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">320</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p33 ft1">17.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p12 ft1">Förslag till förordning om ändring av förordning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p12 ft8">(1989:46) om <NOBR>TV-avgift .........................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">321</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p33 ft1">17.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p12 ft1">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td32"><SPAN class="p12 ft1">(1998:1234) om det statliga personadressregistret...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">321</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p33 ft1">17.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p12 ft1">Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:200) om</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p12 ft8">mervärdesskatt........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">321</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p33 ft1">17.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td32"><SPAN class="p12 ft14">Övriga lag- och förordningsändringar ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft1">321</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td33"><SPAN class="p33 ft6">Särskilt yttrande...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p13 ft6">323</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td33"><SPAN class="p33 ft8">Av experten <NOBR>Inga-Lill</NOBR> Askersjö ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p13 ft1">323</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td33"><SPAN class="p33 ft15">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td33"><SPAN class="p33 ft8">Bilaga 1 Kommittédirektiv..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td17"><SPAN class="p13 ft1">331</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td33"><SPAN class="p33 ft8">Bilaga 2 Tilläggsdirektiv ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">339</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td33"><SPAN class="p33 ft8">Bilaga 3 Placering av anslagsvillkor.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">345</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td33"><SPAN class="p33 ft1">Bilaga 4 Konsekvenser för redovisning vid direktfinansiering .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">355</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td33"><SPAN class="p33 ft1">Bilaga 5 Inkomstskattekonsekvenser vid direktifinansiering .......</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p13 ft1">359</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td34"><SPAN class="p33 ft1">Bilaga 6 Public service radio och TV i Storbritannien,..................367</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p34 ft1">Finland, Danmark och Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td33"><SPAN class="p33 ft8">Bilaga 7 Litteraturförteckning ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p13 ft1">391</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft11">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3213x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p36 ft5">Sammanfattning</P>
<P class="p37 ft16">Utredningens förslag och överväganden i huvudsak:</P>
<P class="p38 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft18">En medieavgift införs som skall utgöra betalning för rätten att ta del av utsändningar från Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR). Avgiften skall betalas av hushåll, företag, myndigheter m.fl. som innehar en </SPAN><NOBR>TV-mottagare</NOBR> som kan ta emot utsändningarna från SVT och UR. Den som endast innehar en radiomottagningsapparat skall inte erlägga någon avgift. För samtliga <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som finns i innehavarens hushåll betalas en enda avgift. Avgiften skall betalas från den 1 januari 2007 men kunna debiteras och uppbäras i förskott från den 1 juli 2006.</P>
<P class="p39 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft18">Medieavgiftens storlek beslutas av riksdagen för den period som de tre programföretagen tilldelas sändningstillstånd av regeringen. Avgiften debiteras och uppbärs av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som även ansvarar för avgiftskontroll.</SPAN></P>
<P class="p40 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft18">Avgifterna går via Radiotjänst till programföretagen enligt en av riksdagen beslutad fördelningsnyckel (direktfinansiering). Nuvarande system med budgetunderlag till regeringen, förslag av regeringen till riksdagen om tilldelning av medel och därpå följande riksdagsbeslut samt anslagsvillkor slopas. Vissa av de senare infogas i bolagsordningarna. En lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst införs och ersätter bl.a. lagen (1989:41) om </SPAN><NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p40 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft20">Vid övergång till ett system med direktfinansiering kommer medieavgiften att anses som en ersättning för en tjänst som tillhandhålls avgiftsbetalaren av programföretagen. Eftersom tjänsten inte omfattas av något undantag från skatteplikt bedömer utredningen att den bör bli föremål för mervärdesskatt. En reducerad skattesats om 6 procent bör väljas.</SPAN></P>
<P class="p41 ft11">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft20">En övergång till direktfinansiering får vidare betydelse för vilka regler enligt inkomstskattelagen som skall tillämpas. Reglerna om näringsbidrag, som möjliggjort för företagen att rulla överskott av avgiftsmedel från ett år till ett annat utan att de upptagits till beskattning, blir inte längre tillämpliga. Företagens intäkter i form av avgifter kommer i stället att behandlas som vanliga intäkter.</SPAN></P>
<P class="p43 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft20">De medel som tilldelats SVT och UR från det s.k. distributionskontot för att utjämna kostnaderna för TV- distribution över en längre tidsperiod skall, liksom förutsatts av riksdagen, återbetalas genom </SPAN><NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Det skall ske genom att en starkt reducerad <NOBR>TV-avgift</NOBR> utgår, parallellt med medieavgiften, fr.o.m. 2008 och under de närmaste åren därefter.</P>
<P class="p43 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft20">Det har inte ingått i utredningens uppdrag att föreslå storleken på den avgift som de avgiftsskyldiga skall betala. En rimlig utgångspunkt synes dock vara att nivån på det totala avgiftsuttaget, innefattande medieavgift, </SPAN><NOBR>TV-avgift</NOBR> och mervärdesskatt, inte skall påverkas av utredningens förslag.</P>
<P class="p44 ft15">Uppdraget</P>
<P class="p45 ft1">Utredningen har haft i uppdrag att ta fram ett underlag om vissa frågor rörande finansieringen av verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst, dvs. de tre företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Tre frågor har stått i förgrunden: hur avgiftssystemet skall utformas, om avgifterna skall tillfalla de tre programföretagen direkt och hur dessa skall behandlas i skatteavseende. Vidare har utredningen haft att behandla ett antal specifika frågor som gäller avgiftssystemet.</P>
<P class="p46 ft15">Bakgrund till utredningens förslag</P>
<P class="p47 ft1">Radio och TV i Sverige har under de senaste två decennierna förvandlats från att endast omfatta public service till en marknad med en rad olika kanaler, producenter, operatörer och tjänsteleverantörer. Detta har betytt att Sveriges Television och Sveriges Radio successivt har tappat tittar- och lyssnarandelar till andra aktörer men de har likväl en betydande ställning på</P>
<P class="p48 ft11">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td37"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p12 ft22">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">marknaden. En översikt ges av dagens marknad, olika verksamheter och aktörer samt konkurrenssituationen.</P>
<P class="p50 ft1">Ägarformen för public <NOBR>service-företagen</NOBR> har förändrats över tiden. Nu gäller att de ägs av en stiftelse, bildad av staten (Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB). Styrelsen för denna stiftelse utses av regeringen efter förslag av partierna i riksdagen. Stiftelsen utser i sin tur flertalet av ledamöterna i bolagens styrelser, regeringen utser dock ordförande och en suppleant. Regeringen har fastställt bolagsordningarna för programföretagen.</P>
<P class="p51 ft1">Programföretagens verksamhet skall bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika andra intressen och maktsfärer. Andra viktiga principer i uppdraget är att utbudet skall vara mångsidigt och av hög kvalitet, finnas tillgängligt i hela landet, vara <NOBR>icke-kommersiellt</NOBR> och fritt från reklamavbrott samt beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. Utredningen ger en översiktlig beskrivning av företagens verksamhet.</P>
<P class="p52 ft1">Samtidigt som företagen, framför allt från publicistisk synpunkt, skall vara oberoende av staten utövar riksdag och regering ett allmänt inflytande över de grundläggande riktlinjerna för programverksamheten, organisation etc. I radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) regleras bl.a. möjligheterna att få tillstånd att sända radio och TV. De tre programföretagen har beviljats sådana tillstånd av regeringen vilka innehåller generella riktlinjer för innehållet i programverksamheten.</P>
<P class="p53 ft1">Programföretagen finansieras nära nog uteslutande av TV- avgifter som betalas av den som innehar en <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Avgifterna betalas till Radiotjänst i Kiruna AB och samlas på det s.k. rundradiokontot i Riksgäldskontoret. På förslag av regeringen fattar riksdagen beslut om de medel som företagen årligen skall tilldelas företagen från detta konto. Från år 2002 utgår vidare särskilda medel som Riksgäldskontoret, efter riksdagens beslut, ställt till förfogande för SVT och UR för att över en längre tidsperiod utjämna kostnaderna för <NOBR>TV-distribution</NOBR> vid övergången från analoga till digitala sändningar (det s.k. distributionskontot). Dessa medel skall återbetalas från år 2008 när <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> i det analoga marknätet upphört. Riksdagens beslut om medelstilldelning kompletteras av regeringen i form av s.k. anslagsvillkor som bl.a. innehåller bestämmelser om organisation, sidoverksamhet och revision men även i viss mån om hur medlen skall användas.</P>
<P class="p32 ft11">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft1">Företagen inom public <NOBR>service-koncernen</NOBR> skall årligen redovisa sin verksamhet i flera olika dokument. Årsredovisning skall lämnas av varje företag. En koncernredovisning avges av förvaltningsstiftelsen. Vart och ett av de tre programföretagen lämnar en uppföljningsrapport över verksamheten, s.k. public serviceredovisning. Även det årliga budgetunderlag som de tre företagen skall inge till sitt departement kan räknas hit. Utredningen uppmärksammar särskilt årsredovisningen och vilka redovisningsprinciper som tillämpas.</P>
<P class="p55 ft1">För programföretagen gäller i dag att de inte kan dra av mervärdesskatt inom den s.k. kärnverksamheten. De tillhandahållanden som görs inom ramen för den s.k. sidoverksamheten, som dock utgör en mycket ringa del av den totala verksamheten, är däremot föremål för mervärdesskatt. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> är inte belagd med mervärdesskatt. Av särskild betydelse för utredningens uppdrag är reglerna inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> om mervärdesskatt och statsstöd. Dessa beskrivs närmare.</P>
<P class="p56 ft1"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> är i praktiken en betalning till programföretagen för deras radio- och <NOBR>TV-tjänster</NOBR> men genom det nuvarande finansieringssystemet transformeras avgiftsmedlen till ett av riksdagen tilldelat statsbidrag. Företagen behandlar tilldelade medel som ett näringsbidrag i inkomstskattehänseende. Därav följer bl.a. att överskott av tilldelade medel ett visst år kan rullas över till påföljande år utan att bli föremål för inkomstskatt.</P>
<P class="p57 ft1">Finansiering av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> huvudsakligen genom en avgift tillämpas förutom i Sverige även i vissa andra länder. I betänkandet redogörs för förhållandena i Danmark, Finland, Norge och Storbritannien.</P>
<P class="p58 ft15">Utgångspunkter för utredningens förslag</P>
<P class="p47 ft1">I sitt arbete har utredningen utgått från en i huvudsak oförändrad inriktning när det gäller grunderna för den svenska public serviceverksamheten. En del i detta är att verksamheten finansieras genom en särskild avgift som betalas av innehavarna av <NOBR>TV-apparater.</NOBR> Utredningen har diskuterat alternativ till denna finansieringsform men anser inte att någon förändring bör ske. Dock finns brister i dagens system. De sammanhänger med den tekniska utvecklingen som kan skapa oklarhet om avgiftsskyldighetens omfattning och därmed påverka de medel som tillkommer programföretagen.</P>
<P class="p59 ft11">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td37"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p12 ft22">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">Nuvarande system för medelstilldelning, med ingivande av budgetunderlag till regeringen, förslag från denna till riksdagen, behandling och beslut i riksdagen samt därefter följande anslagsvillkor, har betydande likhet med anslagsgivningen till statliga myndigheter. Den statliga regleringen i övrigt synes också vara detaljerad, också i jämförelse med situationen i andra länder. Det undantag som gäller i fråga om mervärdesskatten kan motverka att verksamheten bedrivs på mest ändamålsenliga sätt; konkurrensen på marknaden kan också påverkas negativt. Finansieringsformen har också lett till att företagen t.ex. har ett lågt eget kapital.</P>
<P class="p61 ft1">Den slutsats som utredningen kommit till är att flera förändringar bör ske. Avgiftssystemet bör anpassas till den tekniska utvecklingen. Systemet för finansiering bör utformas så att företagen direkt får del av inflytande avgifter. Utredningen bedömer att genom dessa förslag torde behandlingen av företagen i skatteavseende komma att förändras, både vad gäller mervärdesskatt och inkomstskatt. Behovet av eget kapital ökar i ett sådant nytt läge.</P>
<P class="p62 ft15">Avgiftssystemet</P>
<P class="p63 ft1">För närvarande pågår ett teknikskifte inom distribution och mottagning av TV. Analog utsändningsteknik ersätts successivt med digital teknik. Också apparaterna förändras: en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som är konstruerad för mottagning genom analog teknik kan inte ta emot digitala signaler utan att en särskild <NOBR>digital-TV-box</NOBR> kopplas till apparaten. <NOBR>TV-apparater</NOBR> som innehåller en inbyggd digital mottagning finns redan nu på marknaden. <NOBR>TV-sändningar</NOBR> kan tas emot via s.k. <NOBR>IP-TV</NOBR> och över Internet.</P>
<P class="p51 ft1">Utredningen avvisar en total omläggning av finansieringen av radio och TV i allmänhetens tjänst som t.ex. en övergång till finansiering via statsbudgeten eller en särskild apparatoberoende skatt eller avgift. Även i framtiden bör de som har möjlighet att ta del av utsändningar från public <NOBR>service-företagen</NOBR> genom avgifter svara för deras finansiering. En vidareutveckling av dagens avgiftssystem förordas, innebärande att avgiftsskyldigheten knyts till mottagande av <NOBR>TV-utsändningar</NOBR> från public <NOBR>service-företagen</NOBR> och innehav av en teknisk utrustning för dessa. För den som bara</P>
<P class="p64 ft11">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">innehar en radiomottagningsapparat skall fortsatt avgiftsfrihet gälla.</P>
<P class="p66 ft1">Utredningen föreslår en s.k. medieavgift som skall utgöra en betalning för rätten att ta del av utsändningar från de tre programföretagen, alltså både radio och TV, och som bygger på innehav av en sådan utrustning som möjliggör mottagande av utsändningar från SVT och UR.</P>
<P class="p56 ft1">Utredningen förutser inga dramatiska förändringar på kort sikt på grund av den tekniska utvecklingen men bedömer att denna på sikt kan medföra oklarhet om vilken utrustning som en innehavare skall erlägga medieavgift för. Med hänsyn till svårigheterna att förutse den tekniska utvecklingen är det inte meningsfullt att i lagstiftningen eller dess förarbeten definiera utrustningen till en teknisk specifikation. Som vägledning pekar utredningen på vad som kan behöva beaktas. Med <NOBR>TV-mottagare</NOBR> skall avses en sådan teknisk utrustning som kan ta emot utsändning eller vidaresändning av <NOBR>TV-program</NOBR> från programföretagen. Den tekniska utrustningen skall kunna ta emot <NOBR>TV-signaler</NOBR> som sänds i analogt format eller i ett standardiserat digitalt <NOBR>TV-format</NOBR> och omvandla dessa till ljud och bild. Utrustningen skall ha en inbyggd monitor eller motsvarande (t.ex. en projektor) för presentation av bilden eller ha en utgång där en separat monitor eller motsvarande kan anslutas för presentation. Definitionen omfattar alla typer av elektroniska apparater med denna funktion, även datorer, mobiltelefoner och andra mobila enheter om dessa särskilt utformats eller utrustats för att ta emot sådana <NOBR>TV-signaler.</NOBR></P>
<P class="p67 ft15">System för finansiering</P>
<P class="p68 ft1">I dag beslutar riksdagen, på förslag av regeringen, om vilka medel som skall tilldelas de tre public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Utgångspunkten är att de <NOBR>TV-avgifter</NOBR> som inflyter skall användas för företagens verksamhet. Det belopp som tilldelas av riksdagen är dock inte direkt kopplat till vad som faktiskt flyter in avgiftsvägen. Efter riksdagens beslut utfärdar regeringen de s.k. anslagsvillkoren om de villkor som skall gälla för medelstilldelningen.</P>
<P class="p57 ft1">Utredningen anser att nuvarande system för medelstilldelning gör programföretagen alltför myndighetslika. Ett friare system där inflytande avgifter tillfaller företagen direkt skulle gynna oberoendet från statsmakterna. Det skulle också kunna stimulera till en</P>
<P class="p69 ft11">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td37"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p12 ft22">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">effektivare resursanvändning och villkoren skulle i högre utsträckning än nu motsvara dem som konkurrensutsatta bolag lever under. Genom en bred programproduktion av hög kvalitet och insatser för att förhindra avgiftsskolk kan företagen verka för att bibehålla eller öka sina avgiftsintäkter.</P>
<P class="p52 ft1">Utredningen förordar därför övergång till ett system där medieavgifterna skall finansiera de tre programföretagens verksamhet och tillfalla bolagen direkt utan årligt beslut av riksdagen och regeringen. Avgiftens storlek skall fastställas av riksdagen som också skall besluta den s.k. fördelningsnyckeln, dvs. vilka andelar av inflytande avgifter som skall tillfalla respektive programföretag.</P>
<P class="p70 ft1">Den nuvarande lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> reglerar skyldigheten att betala avgift för innehav av <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Däremot saknas i lagstiftningen bestämmelser om hur inflytande avgifter skall användas; medelsanvändningen följer av riksdagens årliga beslut och regeringens anslagsvillkor. Vid direktfinansiering bör det av lag framgå till vilket ändamål medieavgiften skall användas. Utredningen föreslår en lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst som bl.a. skall ersätta lagen om <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p51 ft1">Medieavgiften skall uppbäras av RIKAB som också skall ansvara för avgiftskontroll samt förvaltning av avgiftsmedlen. Utredningen utgår från att programföretagen och RIKAB i en gemensam överenskommelse reglerar sina ekonomiska mellanhavanden.</P>
<P class="p71 ft1">Företagen skall liksom vanliga näringsdrivande konkurrensutsatta företag hänvisas till den öppna kapitalmarknaden för placering och eventuell lånefinansiering vid anskaffning av anläggningstillgångar eller driftsutgifter.</P>
<P class="p52 ft1">Vid direktfinansiering kommer det att finnas ett behov att höja det egna kapitalet i företagen. Diskussioner har ägt rum med företagen om möjligheterna att skriva upp värdet på programföretagens innehav av aktierna i Sveriges Radio Förvaltnings AB.</P>
<P class="p72 ft1">Utredningen bedömer att det föreslagna finansieringssystemet står väl i överensstämmelse med EU:s statsstödsregler.</P>
<P class="p71 ft4">Utredningen beskriver även vilka konsekvenser direktfinansiering får för företagens redovisning.</P>
<P class="p73 ft11">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft15">Beskattning</P>
<P class="p47 ft1">Införande av direktfinansiering innebär att medieavgiften kommer att utgöra en betalning för rätten att ta del av utsändningarna från de tre programföretagen. Avgiften får anses som en ersättning för en tjänst som tillhandahålls avgiftsbetalaren. Mot denna bakgrund resonerar utredningen om hur den svenska mervärdesskattelagen respektive reglerna om undantag från mervärdesskatt för public service radio och TV i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv skall tolkas.</P>
<P class="p75 ft1">I mervärdesskattelagen (1994:200) är undantaget från mervärdesskatt knutet till en bidragsfinansierad verksamhet. Vid en övergång till direktfinansiering får detta undantag inte anses vara aktuellt.</P>
<P class="p76 ft1">I det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) finns två undantagsmöjligheter angivna. Det ena, enligt artikel 4.5, tar sikte på vad som kallas offentligrättsliga subjekt. Sådana subjekt omfattas inte av mervärdesskattesystemet när de utför aktiviteter i sin egenskap av offentligrättsliga subjekt. Programföretagen kan inte anses som sådana enligt svensk rätt; de är aktiebolag som regleras av civilrättslig lagstiftning. Det andra, enligt artikel 13 A 1 q, avser <NOBR>icke-kommersiella</NOBR> aktiviteter som bedrivs av offentliga radio- och televisionsorgan. I betänkandet redovisas hur detta begrepp kan tolkas. Vad gäller begreppet <NOBR>icke-kommersiell</NOBR> aktivitet sluter sig utredningen till att det är sådan verksamhet som finansieras av avgiften som utgör en sådan aktivitet enligt artikeln. När det gäller tolkningen av uttrycket offentliga radio- och televisionsorgan anser utredningen att de ekonomiska och organisatoriska villkoren genom utredningens förslag förändras så att de inte längre kan anses som sådana organ enligt den aktuella artikeln. Därmed är inte samtliga kriterier för undantag enligt EG- bestämmelsen uppfyllda för public <NOBR>service-företagens</NOBR> del. Den sammanfattande bedömningen blir således att den tjänst som tillhandahålls avgiftsbetalaren inte omfattas av något undantag och därför bör kunna bli föremål för mervärdesskatt.</P>
<P class="p77 ft1">Vad gäller valet av skattesats konstaterar utredningen att de EU- länder som mervärdesskattebelägger sin avgift har valt olika lösningar. De svenska <NOBR>betal-TV-företagens</NOBR> tjänster omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Utredningen för ett resonemang om möjligheten att använda en lägre procentsats för public serviceföretagens tjänster samtidigt som nuvarande uttag för <NOBR>betal-TV-</NOBR> företagen behålls. Frågan är om detta är möjligt i förhållande till</P>
<P class="p78 ft11">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td37"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p12 ft22">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1"><NOBR>EG-rättens</NOBR> principer om likabehandling och skatteneutralitet. Några utslag av <NOBR>EG-domstolen</NOBR> som kan anses vara relevanta i detta sammanhang redovisas i betänkandet. Utredningens sammanfattande bedömning är att de olika tjänsterna på marknaden (från public servicerespektive de kommersiella företagen) inte kan anses konkurrera med varandra och att tjänsterna därmed inte kan befinnas liknande. En mervärdesbeskattning av public serviceföretagens verksamhet bör inte leda till att de får vare sig avsevärt ökade eller minskade medel för sin verksamhet. Beskattningen bör även vara neutral för den enskilde avgiftsbetalaren. Avgiftens storlek bör således inte påverkas av beskattningen. Införandet av en reducerad mervärdesskatt kan inte anses bidra till att störa konkurrensen på marknaden. Utredningen föreslår att den reducerade skattesats som tillämpas på kulturområdet, nämligen 6 procent, skall gälla för medieavgiften.</P>
<P class="p80 ft1">En övergång till direktfinansiering får även betydelse för vilka inkomstskattemässiga regler som skall tillämpas för företagens verksamhet. Reglerna om näringsbidrag kommer inte längre att vara tillämpliga utan företagens avgiftsintäkter kommer att behandlas som ”vanliga” intäkter. Tillgångar som anskaffas när det nya finansieringssystemet införts måste aktiveras och programproduktion som sker sedan systemet börjat fungera under vissa förutsättningar tas upp som en tillgång. Utredningen har övervägt om företagen skall erhålla befrielse från inkomstskatt men kan inte förorda en sådan lösning.</P>
<P class="p81 ft15">Övergång till ett nytt system</P>
<P class="p82 ft1">Utredningen har utgått från att ett riksdagsbeslut kommer att fattas under våren 2006. Medieavgift skall enligt förslaget betalas från den 1 januari 2007 men kunna debiteras och uppbäras av RIKAB i förskott från den 1 juli 2006.</P>
<P class="p52 ft1">Vid utgången av 2006 kan man enligt uppgift från RIKAB räkna med att det på rundradiokontot finns ett visst ackumulerat positivt resultat enligt nuvarande tilldelningssystem. Dessa medel bör tillföras förvaltningsstiftelsen att användas i syfte att förvärva nyemitterade aktier i programföretagen. Därmed ökar företagens aktiekapital. Under de närmaste åren därefter kommer vissa ytterligare medel att inflyta i form av tidigare restförda <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> Regeringen bör överväga på vilket sätt dessa bör tillföras företagen.</P>
<P class="p83 ft11">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft1">Vid utgången av 2006 kommer ett stort belopp att kvarstå som ett underskott på distributionskontot. Beloppet kommer att understiga 1 500 miljoner kronor. Detta underskott skall enligt tidigare riksdagsbeslut återbetalas via <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Utredningen föreslår att detta genomförs så att, vid sidan av medieavgiften, en jämfört med i dag reducerad <NOBR>TV-avgift</NOBR> skall betalas under några övergångsår fr.o.m. 2008. Denna <NOBR>TV-avgift</NOBR> kan beräknas gott och väl understiga 100 kronor per år.</P>
<P class="p85 ft1">De tre programföretagen har till utredningen aktualiserat den skattemässiga konsekvensen av en övergång till ett nytt finansieringssystem och hemställt om en övergångslagstiftning som skulle innebära att de befriades från inkomstskatt för åren 2007 och 2008. Utredningen har redovisat vissa bedömningar av övergångssituationen skattemässigt.</P>
<P class="p86 ft1">I den mån företagen således vid utgången av 2006 inte har förbrukat de medel som riksdagen anvisat bör de som hittills kunna rullas över till påföljande år och kunna användas som näringsbidrag. De tillgångar som anskaffats t.o.m. 2006 kommer enligt utredningens bedömning att förbli helt kostnadsförda skattemässigt. Detta gäller även för tillgångar som efter 2006 finansieras av skuldförda avgiftsmedel (näringsbidrag). Även programproduktionen bör kunna bedömas på motsvarande sätt. Företagens önskemål om ett tvåårigt undantag från inkomstskattereglerna har utredningen inte ansett sig kunna analysera fullt ut och avstår därför från att lägga något förslag.</P>
<P class="p87 ft1">Utredningen har inte haft i uppdrag att föreslå storleken på den avgift som skall betalas för rätten att ta del av de tre programföretagens utbud. Enligt utredningens mening synes en rimlig utgångspunkt vara att de förändringar som utredningen föreslår inte bör påverka avgiftens storlek. Det totala avgiftsuttaget, dvs. summan av medieavgift och mervärdesskatt samt TV- avgift, bör således motsvara dagens <NOBR>TV-avgift,</NOBR> exklusive de eventuella höjningar som riksdagen kan besluta.</P>
<P class="p88 ft11">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td37"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p12 ft22">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft15">Övriga avgiftsfrågor</P>
<P class="p82 ft1">Genom tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag att behandla ett antal särskilda frågor som i första hand aktualiserats till regeringen av de tre programföretagen och RIKAB. På några punkter läggs förslag om ändring av nuvarande regler.</P>
<P class="p90 ft1">Avgiftsskyldigheten skall upphöra när den avgiftsskyldige avlider under förutsättning att avanmälan inkommer till RIKAB inom tre månader från denna tidpunkt. Det lägsta belopp för återbetalning av avgift till den som har betalat för tid efter att avgiftsskyldigheten upphört skall höjas från 100 till 150 kronor.</P>
<P class="p52 ft1">Den som bor varaktigt i särskild boendeform bör, oavsett om denna boendeform innebär vård i viss omfattning, vara avgiftsskyldig för <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som hon eller han själv innehar. Som bostad bör i likhet med nu inte anses sjukhus, kriminalvårdsanstalt eller hotellrum och inte heller lägenheter inom omsorgsvården för psykiskt utvecklingsstörda. För <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som innehas av och som finns inom samma sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av liknande slag bör gälla att en enda medieavgift skall betalas oavsett det totala antalet mottagare som institutionen äger eller hyr.</P>
<P class="p51 ft1">RIKAB föreslås få tillgång till uppgift om make/maka ur det statliga personadressregistret (SPAR). Därigenom kan företaget från avgiftskontroll undanta personer vars make eller maka betalar avgift och på detta sätt undvika besvär för den enskilde.</P>
<P class="p71 ft1">I bl.a. preventivt syfte införs en kontrollavgift för den som inte anmält avgiftspliktigt innehav av <NOBR>TV-mottagare</NOBR> inom föreskriven tid. Avgiften föreslås uppgå till 500 kronor. Möjligheterna att utdöma böter bör finnas kvar i fall där det föreligger uppsåt eller oaktsamhet, t.ex. vid upprepade förseelser.</P>
<P class="p91 ft1">Den påminnelseavgift som utgår då avgift inte betalats i tid föreslås höjas från 50 till 75 kronor.</P>
<P class="p71 ft1">Det förslag som programföretagen och RIKAB lagt om att företag, myndigheter, kommuner m.fl. skall betala en avgift per var femte i stället för som nu för var tionde <NOBR>TV-apparat</NOBR> avstyrks.</P>
<P class="p92 ft11">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft15">Finansiella effekter och andra konsekvenser</P>
<P class="p68 ft1">Utredningens förslag medför finansiella effekter för såväl den offentliga sektorn som för programföretagen. Effekterna sammanhänger framför allt med att medieavgiften beläggs med mervärdesskatt, att avdragsrätt för ingående mervärdesskatt medges för programföretagen samt med att medieavgiften kommer att redovisas som en vanlig intäkt för företagen (och inte som i dag som näringsbidrag).</P>
<P class="p56 ft1">Konsekvenserna blir olika beroende av om mervärdesskatten inkluderas i medieavgiften eller läggs ovanpå den samt på vilka mervärdesskattesatser som kan komma att tillämpas. I det förra fallet kommer företagens disponibla medel att öka vid den av utredningen föreslagna mervärdesskattesatsen 6 procent men minska om en skattesats om 12 eller 25 procent skulle komma att gälla. För den offentliga sektorns del minskar i gengäld inkomsterna av mervärdesskatt vid skattesatsen 6 procent men ökar vid 12 eller 25 procent. Om mervärdesskatten läggs ovanpå medieavgiften, påverkas inte företagens disponibla medel. Även i detta fall minskar för den offentliga sektorns del inkomsterna av mervärdesskatt vid en skattesats om 6 procent men ökar vid de högre skattesatserna.</P>
<P class="p87 ft1">Om mervärdesskatt läggs ovanpå medieavgiften kan avgiften sänkas vid en skattesats om 6 procent men måste höjas vid 12 eller 25 procent.</P>
<P class="p93 ft1">Utredningen har bedömt att en reducerad mervärdesskattesats för medieavgiften inte nödvändiggör en sänkning av skattesatsen för privata <NOBR>betal-TV-tjänster</NOBR> (nu med en skattesats om 25 procent). Beräkningar som tidigare utförts inom Regeringskansliet av de offentligfinansiella effekterna av en sådan sänkning redovisas.</P>
<P class="p86 ft1">Programföretagen är inte avsedda att gå med vinst. Sett över tid kan ett nollresultat förväntas uppkomma, men man torde få räkna med att det är mer eller mindre ofrånkomligt att vissa år kan ge visst underskott och andra visst överskott. I den mån företagen inte beviljas den skattefrihet de uttryckt önskemål om är det inte osannolikt att ett skattepliktigt resultat kommer att uppstå år 2007. Ett sådant kan reduceras genom avsättning till periodiseringsfond.</P>
<P class="p56 ft1">Vissa av utredningens avgiftsförslag har viss inverkan på inflytande avgiftsmedel. Det gäller förslagen om betalningsskyldighet vid dödsfall, höjning av det lägsta belopp för återbetalning av avgift till den som betalat för tid efter det att</P>
<P class="p69 ft11">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td37"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p12 ft22">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">avgiftsskyldigheten upphört, höjning av påminnelseavgift samt förslaget om avgiftsskyldighet vid olika boendeformer. Utredningen bedömer att det totalt sett är fråga om marginella belopp. Avgiftsintäkterna beräknas öka vid införande av en kontrollavgift; utredningen har dock ej ansett det möjligt att beräkna denna effekt.</P>
<P class="p70 ft1">Förslaget om att Granskningsnämnden för radio och TV skall finansieras helt med anslagsmedel innebär en kostnadsökning för den offentliga sektorn med ca 6,5 miljoner kronor.</P>
<P class="p94 ft11">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
</DIV>
<DIV id="page_27">
<P class="p8 ft5">Författningsförslag</P>
<P class="p95 ft15"><SPAN class="ft15">1.1</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p96 ft15">lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst</P>
<P class="p97 ft3">Finansiering</P>
<P class="p98 ft3">1 §</P>
<P class="p99 ft1">Radio- och TV i allmänhetens tjänst, jämte sådan verksamhet som direkt anknyter härtill, skall finansieras med en medieavgift enligt denna lag under förutsättning att sändningstillstånd enligt 2 kap. 2 § radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) har meddelats den som bedriver sändningsverksamheten och tillståndet innehåller ett förbud mot att sända reklam.</P>
<P class="p52 ft1">Medieavgiften skall tillfalla den som bedriver sådan verksamhet som avses i första stycket och skall utgöra en betalning för rätten att ta del av utsändning som görs i denna verksamhet.</P>
<P class="p52 ft4">Sändningsverksamhet enligt första stycket, som är riktad till Sverige, skall vara tillgänglig för allmänheten utan villkor om annan betalning än medieavgiften.</P>
<P class="p100 ft3">Definitioner</P>
<P class="p98 ft3">2 §</P>
<P class="p101 ft1">En <NOBR>TV-mottagare</NOBR> är sådan teknisk utrustning som kan ta emot utsändning eller vidaresändning av <NOBR>TV-program</NOBR> från sådan verksamhet som avses i 1 § första stycket.</P>
<P class="p102 ft11">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft1">Med utsändning eller vidaresändning menas en sändning som är avsedd att tas emot av allmänheten och som samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst som vill ta emot den.</P>
<P class="p104 ft3">Avgiftsskyldighet</P>
<P class="p105 ft3">3 §</P>
<P class="p106 ft1">Medieavgift skall betalas av den som innehar en <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) skall uppbära medieavgiften</P>
<P class="p107 ft1">samt bedriva avgiftskontroll.</P>
<P class="p108 ft3">4 §</P>
<P class="p109 ft1">För samtliga <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som är avsedda att användas i innehavarens hushåll betalas en enda medieavgift.</P>
<P class="p110 ft4">En enda avgift betalas också vid innehav av flera <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som</P>
<P class="p111 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft24">finns på samma butiks- eller demonstrationsställe för mottagare, eller</SPAN></P>
<P class="p112 ft1"><SPAN class="ft25">2.</SPAN><SPAN class="ft24">innehas av och som finns inom samma sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av liknande slag, om </SPAN><NOBR>TV-mottagarna</NOBR> är avsedda att användas av dem som får vård.</P>
<P class="p113 ft3">5 §</P>
<P class="p114 ft4">För varje påbörjad grupp om tio <NOBR>TV-mottagare</NOBR> betalas en enda medieavgift, om mottagarna</P>
<P class="p115 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft24">innehas av samma statliga myndighet, eller</SPAN></P>
<P class="p116 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft24">innehas av samma avgiftsskyldig och används antingen</SPAN></P>
<P class="p117 ft1"><SPAN class="ft1">a)</SPAN><SPAN class="ft26">i hotell- eller pensionatsrörelse eller</SPAN></P>
<P class="p118 ft1"><SPAN class="ft1">b)</SPAN><SPAN class="ft27">annars i anläggningar eller lokaler som är avsedda för annat än bostadsändamål, dock inte lokaler som avses i 4 § andra stycket, eller</SPAN></P>
<P class="p119 ft1"><SPAN class="ft1">c)</SPAN><SPAN class="ft26">i fortskaffningsmedel som är avsedda för yrkesmässig trafik.</SPAN></P>
<P class="p120 ft11">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p121 ft3">Undantag från avgiftsskyldigheten</P>
<P class="p98 ft3">6 §</P>
<P class="p122 ft1">Skyldighet att betala medieavgift föreligger inte vid innehav av TV- mottagare som finns i anläggningar eller lokaler som är avsedda för annat än bostadsändamål eller i fortskaffningsmedel, om mottagaren på grund av en särskilt vidtagen åtgärd inte kan användas för att ta emot <NOBR>TV-program</NOBR> från företag som bedriver verksamhet som avses i 1 § första stycket.</P>
<P class="p123 ft1">Skyldighet att betala medieavgift föreligger inte heller vid innehav av sådan teknisk utrustning som endast genom anslutning till Internet tar emot utsändning eller vidaresändning av TV- program från verksamhet som avses i 1 § första stycket.</P>
<P class="p124 ft3">7 §</P>
<P class="p122 ft1">Medieavgift betalas inte vid innehav av <NOBR>TV-mottagare</NOBR> när TV- mottagaren</P>
<P class="p125 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft24">innehas av någon som är anställd vid en utländsk beskickning eller ett karriärkonsulat, om det har beslutats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att avgift inte skall betalas för mottagaren,</SPAN></P>
<P class="p126 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft24">har förts in i riket för tillfälligt bruk och är tullfri,</SPAN></P>
<P class="p126 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft24">innehas på prov under högst 15 dagar, eller</SPAN></P>
<P class="p127 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft24">är varaktigt undanställd eller obrukbar såvitt gäller tid efter det att förhållandet har anmälts till RIKAB av den avgiftsskyldige.</SPAN></P>
<P class="p128 ft3">Medieavgiftens storlek m.m.</P>
<P class="p129 ft3">8 §</P>
<P class="p130 ft4">Medieavgiften är xxxx kronor för ett år. Den skall betalas i fyra poster om xxx kronor.</P>
<P class="p131 ft1">Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.</P>
<P class="p132 ft1">För innehav av <NOBR>TV-mottagare</NOBR> under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i</P>
<P class="p133 ft11">31</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.</P>
<P class="p110 ft1">RIKAB får efter avtal med en avgiftsskyldig besluta dels att medieavgift skall betalas i andra poster och vid andra tidpunkter än som anges i andra stycket, dels att avgiften inte skall aviseras enligt 11 §.</P>
<P class="p46 ft3">Anmälan av innehav av <NOBR>TV-mottagare</NOBR></P>
<P class="p134 ft3">9 §</P>
<P class="p135 ft1">Den som blir innehavare av en sådan <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som avses i 2 § och som är avgiftsskyldig för innehavet, skall senast 15 dagar därefter anmäla innehavet till RIKAB.</P>
<P class="p85 ft1">Yrkesmässig överlåtelse eller uthyrning i detaljhandeln av TV- mottagare skall av överlåtaren respektive uthyraren anmälas till bolaget inom den tid som regeringen bestämmer. Anmälan skall innehålla de uppgifter som behövs för fastställandet av avgiftsskyldigheten för innehavet av <NOBR>TV-mottagaren.</NOBR> Anmälan skall göras före utgången av kalendermånaden närmast efter den då överlåtelsen eller uthyrningen ägde rum.</P>
<P class="p57 ft1">Den som förvärvar eller hyr en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> av någon enligt andra stycket eller av den som företräder honom eller henne är skyldig att på begäran lämna överlåtaren eller upplåtaren de uppgifter som överlåtaren eller upplåtaren behöver för att fullgöra sin anmälningsskyldighet.</P>
<P class="p46 ft3">Beslut om avgiftsskyldighet m.m.</P>
<P class="p105 ft3">10 §</P>
<P class="p136 ft1">När RIKAB till följd av anmälan eller på annat sätt får reda på att någon innehar en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> skall bolaget, om avgiftsskyldighet följer med innehavet, fatta beslut om detta och samtidigt bestämma vilka avgiftsperioder som skall gälla för den avgiftsskyldige. Bolaget skall skriftligen underrätta den avgiftsskyldige om beslutet.</P>
<P class="p137 ft11">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p121 ft3">11 §</P>
<P class="p138 ft1">I god tid före varje avgiftsperiod skall RIKAB sända ut en avi till den avgiftsskyldige med uppmaning att betala avgiften för perioden. Avi som avser den första avgiftsperioden skall också innehålla en uppmaning att betala avgift för innehavstiden dessförinnan.</P>
<P class="p139 ft3">Kontrollavgift</P>
<P class="p98 ft3">12 §</P>
<P class="p122 ft1">Om den som innehar en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> inte har anmält <NOBR>TV-inne-</NOBR> havet i enlighet med bestämmelserna i 9 § skall RIKAB ta ut en kontrollavgift om 500 kr.</P>
<P class="p140 ft1">Kontrollavgift skall inte tas ut om underlåtenheten att anmäla <NOBR>TV-innehav</NOBR> får anses vara ursäktlig med hänsyn till innehavarens ålder, hälsa eller annan omständighet.</P>
<P class="p9 ft3">När avgiftsskyldigheten upphör</P>
<P class="p129 ft3">13 §</P>
<P class="p141 ft1">Medieavgift skall betalas till dess att den avgiftsskyldige har anmält hos RIKAB att hans eller hennes avgiftspliktiga innehav har upphört.</P>
<P class="p142 ft1">Avgiftsskyldigheten upphör när den avgiftsskyldige avlider, under förutsättning att anmälan som avses i första stycket har kommit in till RIKAB inom tre månader från denna tidpunkt.</P>
<P class="p123 ft1">Medieavgift som avser tid efter det att sådan anmälan som avses i första och andra stycket har kommit in till RIKAB skall betalas tillbaka till den avgiftsskyldige. Om beloppet är lägre än 150 kr, betalas det dock inte tillbaka.</P>
<P class="p143 ft11">33</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft3">Betalningspåminnelse och påminnelseavgift</P>
<P class="p105 ft3">14 §</P>
<P class="p136 ft1">Om en medieavgift eller kontrollavgift inte betalas inom föreskriven tid, skall RIKAB sända en påminnelse till den avgiftsskyldige med uppmaning att betala inom den tid som RIKAB bestämmer. För påminnelsen skall den avgiftsskyldige inom samma tid betala en påminnelseavgift med belopp som regeringen föreskriver.</P>
<P class="p104 ft3">Tilläggsavgift</P>
<P class="p134 ft3">15 §</P>
<P class="p109 ft1">Om en medieavgift inte betalas inom den tid som har satts ut i påminnelsen, skall den avgiftsskyldige också betala en tilläggsavgift inom den tid som RIKAB bestämmer. Tilläggsavgiften är 40 procent av medieavgiftsposten för perioden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.</P>
<P class="p144 ft3">Handläggning av ärenden</P>
<P class="p105 ft3">16 §</P>
<P class="p145 ft1">Förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas när RIKAB handlägger ärenden enligt denna lag.</P>
<P class="p146 ft3">Omprövning av beslut om avgiftsskyldighet, m.m.</P>
<P class="p105 ft3">17 §</P>
<P class="p136 ft1">RIKAB skall ompröva beslut om avgiftsskyldighet och om påförande av medieavgift eller andra avgifter enligt denna lag, om den som beslutet rör begär det eller skäl annars föreligger. Om en begäran om omprövning har kommit in till RIKAB mer än fyra veckor efter den dag då avgiften senast skulle ha betalats, skall RIKAB ändra sitt beslut endast om det är uppenbart oriktigt. En</P>
<P class="p147 ft11">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p148 ft1">begäran om omprövning fritar inte från skyldighet att betala ett avgiftsbelopp som har förfallit till betalning.</P>
<P class="p149 ft4">Vad som föreskrivs i första stycket skall anges i beslut om avgiftsskyldighet och om påförande av avgifter.</P>
<P class="p150 ft3">Återbetalning av avgifter</P>
<P class="p98 ft3">18 §</P>
<P class="p122 ft1">Överstiger en inbetalad avgift vad som skall erläggas enligt beslut som har vunnit laga kraft, skall överskjutande belopp betalas tillbaka.</P>
<P class="p128 ft3">Verkställighet</P>
<P class="p129 ft3">19 §</P>
<P class="p138 ft1">RIKAB:s beslut om påförande av medieavgift och andra avgifter enligt denna lag skall anses som beslut av myndighet och får verkställas, om avgiften är obetald och förfallen till betalning. Verkställighet får ske även om avgiftsbeslutet har begärts omprövat eller omprövningsbeslutet har blivit överklagat. Avser beslutet medieavgift eller kontrollavgift, krävs dock att RIKAB har sänt en påminnelse enligt 14 §.</P>
<P class="p151 ft1">Uttagande av avgift handläggs hos kronofogdemyndigheten som allmänt mål.</P>
<P class="p9 ft3">Bevakning och eftergift av fordringar</P>
<P class="p98 ft3">20 §</P>
<P class="p152 ft1">RIKAB skall bevaka fordringar på medieavgift och andra avgifter enligt denna lag.</P>
<P class="p149 ft1">RIKAB får medge skäligt betalningsanstånd under högst ett år från förfallodagen.</P>
<P class="p73 ft11">35</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft3">21 §</P>
<P class="p45 ft3">RIKAB får avbryta indrivningen av en fordran på medieavgift eller andra avgifter enligt denna lag, om ingen eller ringa möjlighet finns att få betalt för den. Detsamma gäller, om indrivning skulle vålla mer arbete eller högre kostnad än som är skäligt. RIKAB får överenskomma med kronofogdemyndigheten om redovisning av indrivningsuppdraget.</P>
<P class="p153 ft3">22 §</P>
<P class="p154 ft1">RIKAB får besluta om ackord rörande en fordran på medieavgift eller andra avgifter enligt denna lag.</P>
<P class="p110 ft1">Om det på grund av den avgiftsskyldiges sjukdom eller av någon annan anledning är uppenbart oskäligt att kräva betalning för en avgift enligt denna lag, får RIKAB efterge fordringen helt eller delvis.</P>
<P class="p104 ft3">Överklagande</P>
<P class="p134 ft3">23 §</P>
<P class="p135 ft1">RIKAB:s beslut i ärenden om omprövning enligt 17 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. RIKAB skall därvid vara den enskildes motpart. I övrigt får RIKABs beslut inte överklagas. Om ett beslut får överklagas tillämpas bestämmelserna i 23 – 25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:223).</P>
<P class="p155 ft1">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Även om ett beslut enligt första stycket första meningen</P>
<P class="p156 ft1">överklagas, skall RIKAB ändra beslutet, om det är uppenbart oriktigt. Denna skyldighet gäller dock inte, om klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla eller om RIKAB har överlämnat handlingarna i ärendet till länsrätten.</P>
<P class="p46 ft3">Straff</P>
<P class="p105 ft3">24 §</P>
<P class="p108 ft1">Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet</P>
<P class="p157 ft11">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p158 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft28">underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt 9 § första eller andra stycket,</SPAN></P>
<P class="p159 ft4"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft29">lämnar ofullständiga eller oriktiga uppgifter i en anmälan som avses i 9 § andra stycket, eller</SPAN></P>
<P class="p160 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft28">lämnar oriktiga uppgifter vid fullgörandet av den uppgiftsskyldighet som avses i 10 § tredje stycket.</SPAN></P>
<P class="p161 ft1">Vad som sägs i första stycket 2 och 3 gäller inte om gärningen är belagd med straff i brottsbalken.</P>
<P class="p9 ft3">Ändring av medieavgiftens storlek</P>
<P class="p98 ft3">25 §</P>
<P class="p161 ft1">Skall medieavgiften på grund av en ändring i denna lag betalas med ett annat belopp än tidigare, skall avgiftsposten för en period som löper när ändringen träder i kraft beräknas enligt den tidigare för tiden före ikraftträdandet och enligt den nya medieavgiften för tiden efter ikraftträdandet. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.</P>
<P class="p162 ft4">RIKAB skall inte ändra medieavgiften enligt första stycket, om den avgiftsskyldige före avgiftsperiodens utgång har anmält att hans eller hennes innehav av <NOBR>TV-mottagaren</NOBR> har upphört.</P>
<P class="p100 ft3">Särskild avgiftskontroll</P>
<P class="p98 ft3">26 §</P>
<P class="p152 ft1">RIKAB får använda särskilt pejlingsinstrument för att ta reda på i vilken utsträckning det finns <NOBR>TV-mottagare</NOBR> i bostäder inom ett visst område (särskild avgiftskontroll).</P>
<P class="p124 ft3">27 §</P>
<P class="p122 ft1">Särskild avgiftskontroll inom ett bostadsområde skall avse samtliga de bostäder där ingen har anmält innehav av <NOBR>TV-mottagare.</NOBR></P>
<P class="p163 ft11">37</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft3">28 §</P>
<P class="p114 ft4">Innan särskild avgiftskontroll utförs skall RIKAB i god tid och på lämpligt sätt underrätta de boende inom området.</P>
<P class="p164 ft3">29 §</P>
<P class="p165 ft1">Särskild avgiftskontroll skall bedrivas så att onödigt besvär för den enskilde undviks.</P>
<P class="p166 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft24">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas på medieavgift som avser tid från och med den 1 januari 2007.</SPAN></P>
<P class="p112 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft24">För den som är skyldig att betala </SPAN><NOBR>TV-avgift</NOBR> och skall betala medieavgift efter ikraftträdandet av lagen skall Radiotjänst i Kiruna AB i samband med bestämmande av medieavgiften för den första avtalsperioden fatta beslut enligt 10 §.</P>
<P class="p167 ft11">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">1.2</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p169 ft15">förordning om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst</P>
<P class="p170 ft3">1 §</P>
<P class="p161 ft4">Beslut enligt 7 § 1 lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst meddelas av Regeringskansliet.</P>
<P class="p171 ft3">2 §</P>
<P class="p122 ft4">Anmälan enligt 9 § lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst får göras per telefon eller skriftligen till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag.</P>
<P class="p172 ft3">3 §</P>
<P class="p122 ft1">Påminnelseavgiften enligt 14 § lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst är 75 kronor.</P>
<P class="p124 ft3">4 §</P>
<P class="p122 ft1">En kopia av varje dom över en förseelse som avses i 24 § lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst skall sändas till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag .</P>
<P class="p173 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006.</P>
<P class="p174 ft11">39</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft15"><SPAN class="ft15">1.3</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p176 ft15">förordning om upphävande av förordning (1989:48) om skyldighet att anmäla överlåtelse och uthyrning av <NOBR>TV-mottagare</NOBR></P>
<P class="p177 ft4">Härigenom föreskrivs att förordning (1989:48) om skyldighet att anmäla överlåtelse och uthyrning av <NOBR>TV-mottagare</NOBR> skall upphöra att gälla vid utgången av juni månad år 2006.</P>
<P class="p178 ft11">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft1">2. </SPAN><SPAN class="ft3">innehas av och som </SPAN><SPAN class="ft1">finns inom samma sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av liknande slag, om TV mottagarna är avsedda att användas av dem som får vård.</SPAN></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">1.4</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p179 ft15">lag om ändring i lag (1989:41) om <NOBR>TV-avgift</NOBR></P>
<P class="p180 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:41) om <NOBR>TV-avgift</NOBR> <SPAN class="ft30">dels </SPAN>att 4, 22 och <NOBR>24-28</NOBR> §§ skall upphöra att gälla,</P>
<P class="p181 ft1"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 1, 2, 7, 8 och 11 §§ skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr2 td39"><SPAN class="p12 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p12 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p182 ft1">Den som innehar en TV- mottagare skall betala <NOBR>TV-avgift</NOBR> för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p8 ft1">1 §</P>
<P class="p183 ft1">Den som innehar en TV- mottagare skall betala <NOBR>TV-avgift</NOBR> för mottagaren till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag. <SPAN class="ft3">TV- mottagare enligt denna lag definieras enligt 2 § lag (xxxx:xx) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p184 ft1">2 §</P>
<P class="p132 ft1">För samtliga <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som är avsedda att användas innehavarens hushåll betalas en enda <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p181 ft1">En enda avgift betalas också för samtliga <NOBR>TV-mottagare</NOBR> som</P>
<P class="p185 ft1">1. finns på samma butiks- eller demonstrationsställe för mottagare, eller</P>
<P class="p186 ft1">2. finns inom samma sjukhus, vårdanstalt eller inrättning av liknande slag, om TV mottagarna är avsedda att användas av dem som får vård.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td11"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td42"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td43"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p187 ft1">7 §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td45"><SPAN class="p188 ft1"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> är 1 920 kronor</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p13 ft1"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> är <SPAN class="ft3">xx </SPAN>kronor för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td45"><SPAN class="p188 ft1">för ett år. Den skall betalas i</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p13 ft1">ett år. Den skall betalas <SPAN class="ft3">i samma</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr2 td46"><SPAN class="p12 ft1">fyra poster om 480 kronor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p13 ft3">poster och vid samma tidpunkt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p18 ft1">Varje</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td47"><SPAN class="p189 ft1">post</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td42"><SPAN class="p24 ft1">avser</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td43"><SPAN class="p188 ft1">en</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p13 ft3">som medieavgiften enligt 8 § lag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p12 ft1">avgiftsperiod</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p12 ft1">om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><SPAN class="p188 ft1">tre månader</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p13 ft3">(xxxx:xx) om finansiering av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr2 td45"><SPAN class="p188 ft1">och skall betalas senast sista var-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p13 ft3">radio och TV i allmänhetens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><SPAN class="p12 ft1">dagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p12 ft1">före</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td50"><SPAN class="p188 ft1">avgiftsperiodens</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p190 ft3">tjänst.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p12 ft1">början.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td42"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td11"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td27"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td42"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td43"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td44"><SPAN class="p13 ft11">41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft1">För innehav av <NOBR>TV-mottagare</NOBR> under tiden före den första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden. Be- loppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.</P>
<P class="p192 ft1">8 §</P>
<P class="p93 ft1">Den som blir innehavare av en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> och som är avgiftsskyldig för innehavet, skall senast 15 dagar därefter anmäla innehavet till bolaget.</P>
<P class="p193 ft3">Yrkesmässig överlåtelse eller uthyrning i detaljhandeln av TV- mottagare skall av överlåtaren respektive uthyraren anmälas till bolaget inom den tid som regeringen bestämmer. Anmälan skall innehålla de uppgifter som behövs för fastställandet av avgiftsskyldigheten för innehavet av <NOBR>TV-mottagaren.</NOBR></P>
<P class="p194 ft3">Den som förvärvar eller hyr en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> av någon enligt andra stycket eller av den som företräder honom eller henne är skyldig att på begäran lämna överlåtaren eller upplåtaren de uppgifter som överlåtaren eller upplåtaren behöver för att fullgöra sin anmälningsskyldighet.</P>
<P class="p195 ft1">11 §</P>
<P class="p93 ft1"><NOBR>TV-avgift</NOBR> skall betalas till dess att den avgiftsskyldige har anmält hos bolaget att hans eller hennes avgiftspliktiga innehav har upphört.</P>
<P class="p196 ft31">Avgiftsskyldigheten upphör när den avgiftsskyldige avlider, under förutsättning att anmälan som</P>
<P class="p46 ft11">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p182 ft1">Avgift som avser tid efter det att sådan anmälan har kommit in till bolaget skall betalas tillbaka till den avgiftsskyldige. Om beloppet är lägre än 100 kr, betalas det dock inte tillbaka.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p197 ft3">avses i första stycket har kommit in till RIKAB inom tre månader från denna tidpunkt.</P>
<P class="p3 ft1">Avgift som avser tid efter det att sådan anmälan <SPAN class="ft3">som avses i första och andra stycket </SPAN>har kommit in till bolaget skall betalas tillbaka till den avgiftsskyldige. Om beloppet är lägre än 100 kr, betalas det dock inte tillbaka.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p198 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.</P>
<P class="p199 ft11">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft15"><SPAN class="ft15">1.5</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p200 ft15">förordning om ändring av förordningen (1989:46) om <NOBR>TV-avgift</NOBR></P>
<P class="p201 ft1">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1989:46) om <NOBR>TV-avgift</NOBR></P>
<P class="p202 ft1"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 4 § skall upphöra att gälla,</P>
<P class="p202 ft1"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att 1 och 3 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr12 td51"><SPAN class="p203 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td52"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td53"><SPAN class="p204 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td53"><SPAN class="p205 ft1">1 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td54"><SPAN class="p188 ft1">Beslut enligt 6 § 1 lagen</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td44"><SPAN class="p13 ft1">Beslut enligt 6 § 1 lagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td54"><SPAN class="p188 ft1">(1989:41) om <NOBR>TV-avgift</NOBR> medde-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td44"><SPAN class="p13 ft1">(1989:41) om <NOBR>TV-avgift</NOBR> med-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td51"><SPAN class="p12 ft1">las av Regeringskansliet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p188 ft3">efter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p206 ft1">delas av Regeringskansliet.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td54"><SPAN class="p188 ft3">framställning hos Utrikesdepar-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td51"><SPAN class="p12 ft3">tementet<SPAN class="ft1">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td51"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td52"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td53"><SPAN class="p205 ft1">3 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td51"><SPAN class="p20 ft1">Påminnelseavgiften</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p188 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p207 ft1">Påminnelseavgiften</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td41"><SPAN class="p13 ft1">enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td54"><SPAN class="p188 ft1">12 § lagen (1989:41) om TV</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p13 ft1">12 § lagen (1989:41) om TV</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td51"><SPAN class="p12 ft1">avgift är <SPAN class="ft3">50 </SPAN>kronor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p206 ft1">avgift är <SPAN class="ft3">75 </SPAN>kronor.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.</P>
<P class="p209 ft11">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">1.6</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p210 ft6">förordning om ändring i förordningen (1998:1234) om det statliga personadressregistret</P>
<P class="p211 ft1">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:1234) om det statliga personadressregistret att 8 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr2 td39"><SPAN class="p12 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p12 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p182 ft1">Uppgifter om make eller vårdnadshavare enligt 4 § första stycket 7 lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret får i elektronisk form lämnas ut endast till myndigheter, banker, kreditmarknadsföretag, försäkringsbolag, kreditupplysningsföretag, pensionsstiftelser, understödsföreningar <SPAN class="ft3">och </SPAN>Apoteket Aktiebolag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p8 ft1">8 §</P>
<P class="p212 ft1">Uppgifter om make eller vårdnadshavare enligt 4 § första stycket 7 lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret får i elektronisk form lämnas ut endast till myndigheter, banker, kreditmarknadsföretag, försäkringsbolag, kreditupplysningsföretag, pensionsstiftelser, understödsföreningar, Apoteket Aktiebolag <SPAN class="ft3">och Radiotjänst i Kiruna AB.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p198 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007.</P>
<P class="p213 ft11">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft15"><SPAN class="ft15">1.7</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p214 ft15">lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)</P>
<P class="p215 ft1">Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200) att 7 kap. 1 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td39"><SPAN class="p12 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p12 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft16">Skattesatsen</P>
<P class="p217 ft16">7 kap.</P>
<P class="p218 ft1">1 §</P>
<P class="p110 ft1">Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.</P>
<P class="p219 ft1">Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för</P>
<P class="p220 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft32">rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p221 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft32">transport i skidliftar,</SPAN></P>
<P class="p222 ft4"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft33">omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,</SPAN></P>
<P class="p222 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft34">import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 9 a kap. </SPAN><NOBR>5-7</NOBR> §§,</P>
<P class="p223 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft35">omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för</SPAN></P>
<P class="p224 ft1">a) vatten från vattenverk,</P>
<P class="p225 ft1">b) spritdrycker, vin och starköl, och c) tobaksvaror.</P>
<P class="p224 ft1">Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för</P>
<P class="p226 ft1">1. omsättning, <NOBR>gemenskaps-internt</NOBR> förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam:</P>
<P class="p227 ft4"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft36">böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,</SPAN></P>
<P class="p224 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft35">tidningar och tidskrifter,</SPAN></P>
<P class="p224 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft35">bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,</SPAN></P>
<P class="p228 ft1"><SPAN class="ft1">-</SPAN><SPAN class="ft35">musiknoter, samt</SPAN></P>
<P class="p229 ft11">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p230 ft1">- kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,</P>
<P class="p231 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft24">omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam,</SPAN></P>
<P class="p232 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft28">omsättning av radiotidningar samt omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,</SPAN></P>
<P class="p233 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft37">omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,</SPAN></P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft38">tillträde till konserter, </SPAN><NOBR>cirkus-,</NOBR> <NOBR>biograf-,</NOBR> <NOBR>teater-,</NOBR> opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar,</P>
<P class="p140 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft37">tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,</SPAN></P>
<P class="p234 ft1"><SPAN class="ft1">7.</SPAN><SPAN class="ft32">tillträde till och förevisning av djurparker,</SPAN></P>
<P class="p231 ft1"><SPAN class="ft1">8.</SPAN><SPAN class="ft37">upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,</SPAN></P>
<P class="p235 ft1"><SPAN class="ft1">9.</SPAN><SPAN class="ft28">upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p18 ft1">10.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p12 ft1">omsättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p236 ft1">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td58"><SPAN class="p237 ft1">tjänster</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p18 ft1">10.</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p12 ft1">omsättning</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td57"><SPAN class="p236 ft1">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p13 ft1">tjänster</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td59"><SPAN class="p12 ft1">inom idrottsområdet som anges</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td60"><SPAN class="p12 ft1">inom idrottsområdet som anges</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td59"><SPAN class="p12 ft1">i 3 kap. 11 a § första stycket och</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td60"><SPAN class="p12 ft1">i 3 kap. 11 a § första stycket och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p12 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p26 ft1">inte</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><SPAN class="p238 ft1">undantas</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td58"><SPAN class="p237 ft1">från</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p12 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td61"><SPAN class="p26 ft1">inte</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td62"><SPAN class="p238 ft1">undantas</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p13 ft1">från</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft1">skatteplikt enligt andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p237 ft1">stycket</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft1">skatteplikt enligt andra</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p13 ft1">stycket</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td63"><SPAN class="p12 ft1">samma paragraf, <SPAN class="ft3">och</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td58"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td64"><SPAN class="p12 ft1">samma paragraf,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td57"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p18 ft1">11.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td65"><SPAN class="p238 ft1">personbefordran</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td58"><SPAN class="p237 ft1">utom</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p18 ft1">11.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td65"><SPAN class="p238 ft1">personbefordran</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p13 ft1">utom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr8 td59"><SPAN class="p12 ft1">sådan befordran där rese-</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td60"><SPAN class="p12 ft1">sådan befordran där rese-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft1">momentet är</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p22 ft1">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td67"><SPAN class="p237 ft1">underordnad</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td66"><SPAN class="p12 ft1">momentet är</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p22 ft1">av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td68"><SPAN class="p13 ft1">underordnad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td66"><SPAN class="p12 ft1">betydelse<SPAN class="ft3">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td58"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td66"><SPAN class="p12 ft1">betydelse<SPAN class="ft3">, och</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td61"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td58"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td61"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td7"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p13 ft11">47</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p239 ft3">12. utsändning av radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> när verksamheten finansieras med medieavgift enligt lagen (xxxx:xx) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p240 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.</P>
<P class="p241 ft11">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">1.8</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p179 ft15">lag om ändring i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844)</P>
<P class="p242 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) att 8 kap. 1 § skall ha följande lydelse,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr12 td69"><SPAN class="p12 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td70"><SPAN class="p243 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td69"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td70"><SPAN class="p244 ft39">8 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td69"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td70"><SPAN class="p245 ft1">1 §</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p231 ft1">Var och en som äger eller annars förfogar över en anläggning för trådsändning där <NOBR>TV-program</NOBR> sänds vidare till allmänheten och varifrån sändningarna når fler än tio bostäder skall se till att de boende i fastigheter som är anslutna till anläggningen kan ta emot <NOBR>TV-sändningar</NOBR> som sker med tillstånd av regeringen och som är avsedda att tas emot i området utan villkor om särskild betalning. Skyldigheten gäller endast för sändningar för vilka sändningstillståndet har förenats med krav på opartiskhet och saklighet samt ett villkor om ett mångsidigt programutbud där det skall ingå nyheter.</P>
<P class="p246 ft1">Sändningarna skall kunna tas emot på ett tillfredsställande sätt och utan kostnad för själva mottagningen. Ett program som har sänts ut enbart med digital teknik behöver sändas vidare endast om det sänds andra program i anläggningen med digital teknik. Det behöver då sändas vidare endast digitalt.</P>
<P class="p123 ft1">Sändningsplikten gäller även sändningar som en tillståndshavare genomför för att uppfylla skyldigheten att sända till hela landet eller till delar av landet, men där sättet att sända inte kräver</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td59"><SPAN class="p12 ft1">regeringens tillstånd.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td71"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td62"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td72"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td73"><SPAN class="p18 ft1">Sändningsplikt</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td74"><SPAN class="p237 ft1">enligt första</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td75"><SPAN class="p34 ft1">Sändningsplikt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td76"><SPAN class="p13 ft1">enligt första</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td71"><SPAN class="p12 ft1">stycket</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p188 ft1">omfattar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td74"><SPAN class="p237 ft1">högst tre</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td71"><SPAN class="p12 ft1">stycket</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td78"><SPAN class="p247 ft1">omfattar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p248 ft1">högst</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td43"><SPAN class="p13 ft1">tre</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td59"><SPAN class="p12 ft1">samtidigt sända <NOBR>TV-program</NOBR></SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td60"><SPAN class="p12 ft1">samtidigt sända <NOBR>TV-program</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td59"><SPAN class="p12 ft1">som sänds av tillståndshavare</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td79"><SPAN class="p12 ft1">som sänds av</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td80"><SPAN class="p13 ft1">tillståndshavare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td71"><SPAN class="p12 ft1">vars</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td77"><SPAN class="p188 ft1">verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td74"><SPAN class="p237 ft1">finansieras</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td71"><SPAN class="p12 ft1">vars</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td78"><SPAN class="p247 ft1">verksamhet</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><SPAN class="p13 ft1">finansieras</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td59"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft1">genom </SPAN>anslag från <NOBR>TV-avgiften</NOBR></SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr8 td75"><SPAN class="p12 ft3"><SPAN class="ft1">genom </SPAN>medieavgift</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td76"><SPAN class="p13 ft3">enligt lagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td59"><SPAN class="p12 ft3">enligt lagen (1989:41) om TV-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td79"><SPAN class="p12 ft3">(xxxx:xx) om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td81"><SPAN class="p12 ft3">finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p13 ft3">av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td59"><SPAN class="p12 ft1"><SPAN class="ft3">avgift </SPAN>och högst ett TV program</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td60"><SPAN class="p12 ft3">radio och TV i allmänhetens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td59"><SPAN class="p12 ft1">som sänds av en annan</SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr8 td60"><SPAN class="p12 ft1"><SPAN class="ft3">tjänst </SPAN>och högst ett <NOBR>TV-program</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td73"><SPAN class="p12 ft1">tillståndshavare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td74"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr2 td60"><SPAN class="p12 ft1">som sänds av en annan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td71"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td77"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td74"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td79"><SPAN class="p12 ft1">tillståndshavare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td72"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td43"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft11">49</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft1">Skyldighet enligt första stycket gäller inte för en anläggning där ett begränsat antal <NOBR>TV-program</NOBR> förs fram till abonnenterna genom ett kopplat telenät med hjälp av digital teknik.</P>
<P class="p110 ft1">Sändningsplikten omfattar inte sändningar som sker med stöd av tillstånd till vidaresändning enligt 3 kap. 5 §.</P>
<P class="p250 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.</P>
<P class="p251 ft11">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
<P class="p168 ft15"><SPAN class="ft15">1.9</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p179 ft15">lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</P>
<P class="p252 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) att bilagan till 1 kap. 8 § skall ha följande lydelse.</P>
<P class="p171 ft16">Bilaga</P>
<P class="p122 ft1">I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.</P>
<P class="p253 ft3">Nuvarande lydelse</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr12 td82"><SPAN class="p18 ft1">Organ</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td83"><SPAN class="p254 ft1">Verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><SPAN class="p12 ft1">Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td83"><SPAN class="p255 ft1">ärenden om <NOBR>TV-avgifter</NOBR> (SFS</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td82"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p255 ft1">1989:41)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr20 td84"><SPAN class="p256 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><SPAN class="p18 ft1">Organ</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td83"><SPAN class="p254 ft1">Verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td82"><SPAN class="p12 ft1">Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td83"><SPAN class="p255 ft1">ärenden om <NOBR>TV-avgifter</NOBR> (SFS</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td82"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p255 ft3"><SPAN class="ft1">1989:41) </SPAN>och medieavgifter (SFS</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td82"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td83"><SPAN class="p255 ft3">xxxx:xx)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.</P>
<P class="p258 ft11">51</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft15"><SPAN class="ft15">1.10</SPAN><SPAN class="ft40">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p259 ft15">lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)</P>
<P class="p260 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) att 4 kap. 3 § och 8 kap. 7 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr12 td54"><SPAN class="p261 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td44"><SPAN class="p262 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td85"><SPAN class="p263 ft16">4 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p187 ft1">3 §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td85"><SPAN class="p264 ft1">Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td54"><SPAN class="p188 ft1">1. livsmedel, kläder och skor,</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p13 ft1">1. livsmedel, kläder och skor,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p188 ft1">lek och fritid, förbruknings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p13 ft1">lek och fritid, förbruknings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p188 ft1">varor, hälsa och hygien samt</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p13 ft1">varor, hälsa och hygien samt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td54"><SPAN class="p188 ft1">dagstidning, telefon <SPAN class="ft3">och </SPAN>TV-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p13 ft1">dagstidning, telefon<SPAN class="ft3">, </SPAN><NOBR>TV-avgift</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td54"><SPAN class="p190 ft1">avgift,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td44"><SPAN class="p265 ft3">och medieavgift<SPAN class="ft1">,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p226 ft1">2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.</P>
<P class="p226 ft1">Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta.</P>
<P class="p266 ft16">8 kap.</P>
<P class="p267 ft1">7 §</P>
<P class="p93 ft1">Kommunen skall bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp.</P>
<P class="p110 ft1">Boendekostnaden skall beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § skall dock inget förbehåll göras.</P>
<P class="p86 ft1">Minimibeloppet skall, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av</P>
<P class="p224 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft32">1,294 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller</SPAN></P>
<P class="p223 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft32">1,084 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor.</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr2 td44"><SPAN class="p12 ft1">Minimibeloppet enligt första</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td86"><SPAN class="p12 ft1">Minimibeloppet enligt första</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p268 ft11">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p8 ft2">Författningsförslag</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<DIV id="id_1_2_1">
<P class="p269 ft1">stycket skall täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, <NOBR>TV-avgift,</NOBR> hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2_2">
<P class="p269 ft1">stycket skall täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, <NOBR>TV-avgift,</NOBR> <SPAN class="ft3">medieavgift</SPAN>, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_1_3">
<P class="p198 ft1">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.</P>
<P class="p270 ft11">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p175 ft15"><SPAN class="ft15">1.11</SPAN><SPAN class="ft40">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p271 ft15">förordning om ändring i indrivningsförordningen (1993:1229)</P>
<P class="p215 ft1">Härigenom föreskrivs i fråga om indrivningsförordningen (1993:1229) att 14 § skall ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr2 td39"><SPAN class="p12 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p12 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft1">14 §</P>
<P class="p273 ft1">Bestämmelserna om konkurs, likvidation, företagsrekonstruktion och avbrytande av indrivning i <NOBR>15-18</NOBR> §§ lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall tillämpas även på</P>
<P class="p222 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft37">felparkeringsavgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,</SPAN></P>
<P class="p222 ft4"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft41">fordran enligt förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador m.m.,</SPAN></P>
<P class="p224 ft1"><SPAN class="ft1">3.</SPAN><SPAN class="ft32">avgifter enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10),</SPAN></P>
<P class="p224 ft1"><SPAN class="ft1">4.</SPAN><SPAN class="ft32">fordran enligt 48 § andra stycket jaktlagen (1987:259),</SPAN></P>
<P class="p224 ft1"><SPAN class="ft1">5.</SPAN><SPAN class="ft32">böter som tillkommer jaktvårdsfonden och viltskadefonden,</SPAN></P>
<P class="p224 ft1"><SPAN class="ft1">6.</SPAN><SPAN class="ft32">avgifter enligt lagen (1989:41) om </SPAN><NOBR>TV-avgift,</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr3 td87"><SPAN class="p274 ft1">7.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td88"><SPAN class="p248 ft1">avgift</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td89"><SPAN class="p12 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td55"><SPAN class="p12 ft1">lagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td27"><SPAN class="p188 ft1">7.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td76"><SPAN class="p275 ft1">avgift</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td89"><SPAN class="p12 ft1">enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td90"><SPAN class="p13 ft1">lagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr8 td59"><SPAN class="p12 ft1">(1994:419) om brottsofferfond<SPAN class="ft3">.</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td91"><SPAN class="p12 ft1">(1994:419) om brottsofferfond<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td87"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td89"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p188 ft3">8.</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td92"><SPAN class="p13 ft25">avgifter enligt lag (xxxx:xx)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td87"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td89"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr8 td91"><SPAN class="p13 ft25">om finansiering av radio och TV</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td87"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td88"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td89"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td93"><SPAN class="p12 ft3">i allmänhetens tjänst.</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td90"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft1">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2006.</P>
<P class="p277 ft11">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p278 ft43"><SPAN class="ft5">1</SPAN><SPAN class="ft42">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p279 ft15"><SPAN class="ft15">1.1</SPAN><SPAN class="ft23">Direktiven</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Uppdraget för utredningen har varit att ta fram ett underlag beträffande vissa frågor om finansieringen av verksamheten med radio och TV i allmänhetens tjänst. Direktiven (2003:120) finns som <SPAN class="ft3">Bilaga 1</SPAN>. Genom tilläggsdirektiv utökades uppdraget till att omfatta även frågan om betalningsskyldighet för <NOBR>TV-avgift</NOBR> vid dödsfall samt vissa ytterligare <NOBR>TV-avgiftsfrågor</NOBR> (dir. 2004:68). Därvid utsträcktes även tiden för fullgörande av uppdraget till utgången av år 2004. Dessa direktiv finns som <SPAN class="ft3">Bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p51 ft4">Regeringen har vidare genom beslut den 15 januari 2004 till utredningen överlämnat en skrivelse från Svenska Kommunförbundet om skolornas skyldighet att betala <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p280 ft15"><SPAN class="ft15">1.2</SPAN><SPAN class="ft23">Utredningsarbetet</SPAN></P>
<P class="p281 ft1">Utredningen har fortlöpande haft kontakt och flera överläggningar med företrädare för de tre public <NOBR>service-företagen</NOBR> (Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB) samt med Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio Förvaltnings AB. Utredningen har vidare besökt Teracom AB och Skatteverket. Utredaren har haft ett möte med kanslichefen i Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.</P>
<P class="p53 ft1">Utredningen har för programbolagen aktualiserat frågan om en ökning av det egna kapitalet genom en uppskrivning av värdet på bolagens aktier i Sveriges Radio Förvaltnings AB. Med skrivelse den 6 oktober 2004 har programbolagen redovisat sin syn i denna fråga. Bolagen har vidare i skrivelse den 29 november 2004 tagit upp ett antal övergångsfrågor.</P>
<P class="p32 ft11">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft1">Besök har gjorts i Storbritannien (Department for Culture, Media and Sport och BBC), Danmark (Kulturministeriet och Danmarks Radio) samt Norge (Kultur- och kirkedepartementet och Norsk Rikskringkasting). När den finska parlamentariska arbetsgrupp som bl.a. har samma uppgifter som utredningen besökte Sverige ägde en överläggning rum.</P>
<P class="p86 ft1">Utredningen har fortlöpande haft kontakt med kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst (Ku 2003:01); en gemensam överläggning har ägt rum.</P>
<P class="p202 ft1">Ett möte har ägt rum med ledningen för TV4 AB.</P>
<P class="p282 ft11">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p8 ft5">2 Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">2.1</SPAN><SPAN class="ft23">En radio- och </SPAN><NOBR>TV-marknad</NOBR> i förändring</P>
<P class="p63 ft1">Radio och TV i Sverige har under de senaste två decennierna förvandlats från att endast omfatta public service till en marknad med en rad olika kanaler, producenter, operatörer och tjänsteleverantörer. I dag kämpar allt fler aktörer om tittarna, lyssnarna och annonsörerna. Många fler program än tidigare skapas och det råder ett helt nytt konkurrensklimat. I och med att övergången till digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i marknätet skall vara avslutad senast den 1 februari 2008 kommer skiftet till ett mångkanalsamhälle att vara fullt ut genomförd.</P>
<P class="p284 ft1">I detta kapitel görs en översiktlig genomgång av dagens radio- och <NOBR>TV-marknad,</NOBR> de olika verksamheter och aktörer som förekommer och rådande konkurrenssituation.</P>
<P class="p285 ft15"><SPAN class="ft15">2.2</SPAN><SPAN class="ft23">Television</SPAN></P>
<P class="p286 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Marknad och konkurrens</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">De största <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> i dag är SVT1, TV4, SVT2, TV3 och Kanal 5. Dessa kanaler stod år 2004 för 82 procent av det totala tittandet.<SPAN class="ft45">1 </SPAN>Genom den tilltagande konkurrensen om tittarna har SVT genom åren successivt tappat andelar av tittartiden till andra kanaler. I dag är SVT1 och TV4 de enskilda kanaler som har högst marknadsandel – omkring en fjärdedel av den totala tittartiden för respektive kanal. Tillväxten i antalet <NOBR>TV-kanaler</NOBR> består främst av så kallade <NOBR>tema-/nischkanaler.</NOBR> Som ett led i att följa med i denna utveckling har SVT startat de digitala temakanalerna Barnkanalen och nyhets- och sportkanalen 24. SVT och UR har tillsammans startat Kunskapskanalen.</P>
<P class="p287 ft47"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>MMS årsrapport 2004.</P>
<P class="p288 ft11">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft1">Programföretagen på <NOBR>TV-marknaden,</NOBR> såväl public serviceföretagen som de kommersiella, konkurrerar med varandra om tittarnas tid. SVT och UR finansieras genom avgiftsmedel och är därigenom inte direkt beroende av att maximera sina marknadsandelar. För att uppfylla sitt public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> om att få såväl en bred publik som många olika, smalare publiksegment är det dock nödvändigt att få en stor andel av befolkningen som tittare. De reklamfinansierade kanalerna kan sägas konkurrera på två marknader – tittarmarknaden och reklammarknaden. Framgång på tittarmarknaden är en förutsättning för framgång på reklammarknaden. Samtidigt är framgång på reklammarknaden en förutsättning för att kunna finansiera de program som skapar framgång på tittarmarknaden.</P>
<P class="p289 ft1">TV3, TV4 och Kanal 5 har tillsammans omkring 90 procent av <NOBR>TV-reklammarknaden.<SPAN class="ft45">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN>Den totala marknaden för radio- och TV- reklam växer för närvarande inte i någon större omfattning, vilket innebär att konkurrensen hårdnar mellan dessa aktörer.</P>
<P class="p76 ft1">Konkurrensverket bedömer i sin rapport Konkurrens och samarbete inom medierna att konkurrensen mellan olika programföretag om tittarnas tid är relativt god och att digitaliseringen av utsändningarna ger utrymme för ett ökat utbud inom samtliga distributionsformer vilket ökar tittarnas valmöjligheter ytterligare.<SPAN class="ft45">3</SPAN></P>
<P class="p290 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Marksänd TV</SPAN></P>
<P class="p291 ft16">Aktörer i det analoga marknätet</P>
<P class="p45 ft1">För att bedriva marksänd analog televisionsverksamhet krävs tillstånd från regeringen. Tre företag har tillstånd att bedriva analoga marksändningar. Dessa är Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och TV4 AB.</P>
<P class="p85 ft1">SVT och UR är de två <NOBR>TV-avgiftsfinansierade</NOBR> företag som sänder television i allmänhetens tjänst. Villkor för verksamheten regleras närmare bland annat i bolagens respektive sändningstillstånd och anslagsvillkor (se vidare kapitel 5). SVT skiljer sig från andra svenska <NOBR>TV-företag</NOBR> ifråga om bredd och mångfald i programutbudet. UR:s verksamhet är unik då företaget enbart</P>
<P class="p292 ft50"><SPAN class="ft48">2</SPAN><SPAN class="ft49">Koncessionsavgift på televisionens område (SOU 2003:47), s. 81.</SPAN></P>
<P class="p293 ft47"><SPAN class="ft48">3</SPAN><SPAN class="ft51">Konkurrensverkets rapportserie: 2003:2, Konkurrens och samarbete inom medierna, s. 158.</SPAN></P>
<P class="p294 ft11">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr22 td94"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p12 ft22">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft1">sänder radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> inom utbildningsområdet. Viktiga principer i public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> är exempelvis att programutbudet skall vara mångsidigt och av hög kvalitet, finnas tillgängligt i hela landet, vara <NOBR>icke-kommersiellt</NOBR> och fritt från reklam samt beakta språkliga och etniska minoriteters intressen.</P>
<P class="p296 ft1">TV4 är den enda reklamfinansierade kanalen som har sändningstillstånd i det analoga rikstäckande marknätet. TV4 har en särställning inom svensk television i den meningen att kanalens verksamhet finansieras med kommersiella intäkter, men för rätten att sända i marknätet måste relativt långtgående villkor uppfyllas beträffande exempelvis sändningsinnehåll samt sändningar till hela landet och av regionala program.</P>
<P class="p297 ft16">Aktörer i det digitala marknätet</P>
<P class="p298 ft1">Tillstånd att bedriva marksänd <NOBR>digital-TV</NOBR> meddelas av regeringen. Tillståndsgivningsprocessen regleras i förordningen (1997:894) om marksänd digital TV. I september 2004 hade sammanlagt 17 bolag tillstånd att sända i det digitala marknätet. Sammanlagt sänds 30 programtjänster, rikstäckande eller regionalt. <SPAN class="ft3">Tabell 2.1 </SPAN>nedan visar vilka programbolag som har tillstånd att sända i det digitala marknätet, tillsammans med respektive företags kanaler, finansiering och ägare</P>
<P class="p297 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 2.1 </SPAN>Utbud i det digitala marknätet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr2 td96"><SPAN class="p24 ft52">Programbolag/</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td97"><SPAN class="p27 ft52">Kanal</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td98"><SPAN class="p23 ft52">Finansiering</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p27 ft52">Ägare</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p24 ft53">tillståndshavare</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p24 ft54">Sveriges Television</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p27 ft55">SVT1</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft54">Huvudsakligen genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft54">Förvaltningsstiftelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p24 ft55">AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p27 ft55">SVT2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p23 ft55"><NOBR>TV-avgift</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft54">för Sveriges Television</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft55">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft54">AB, Sveriges Radio AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft55">Barnkanalen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">och Sveriges</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p27 ft55">Kunskaps-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft55">Utbildningsradio AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft55">kanalen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft55">(tillsammans</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p27 ft55">med UR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p24 ft55">Sveriges</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft55">Kunskaps-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft54">Huvudsakligen genom</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft54">Förvaltningsstiftelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p24 ft55">Utbildningsradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft55">kanalen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft55"><NOBR>TV-avgift</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft54">för Sveriges Television</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p24 ft55">AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p27 ft55">(tillsammans</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft54">AB, Sveriges Radio AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p27 ft55">med SVT)</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p27 ft55">och Sveriges</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td108"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td109"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td110"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td111"><SPAN class="p299 ft11">59</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<P class="p8 ft2">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR> SOU 2005:2</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p27 ft55">Utbildningsradio AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p27 ft55">TV4 AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p23 ft55">TV4</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft54">Reklam och sponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft55">MTV Oy (23 %),</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">TV4 Plus</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft55">Betalar</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft54">Bonnier & Bonnier AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">Med i TV</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft57">koncessionsavgift till</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">(22 %), MTG</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p23 ft55">TV4 Film</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p23 ft55">staten</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft55">Broadcasting AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">CNN</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft54">(15 %), Fidelity Funds</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">(9 %), JP Morgan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft54">Chase Bank (6 %), LRF</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">(6 %), Bokförlaget</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p27 ft54">Natur och Kultur (6 %)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p27 ft55">Viasat</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p23 ft55">TV3</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft54">Reklam och sponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft57">Modern Times Group</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p27 ft57">Broadcasting UK</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p23 ft55">ZTV</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft55">AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p27 ft55">Limited</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p23 ft55">TV8</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td100"><SPAN class="p27 ft55">Kanal 5 AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td101"><SPAN class="p23 ft55">Kanal 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td102"><SPAN class="p23 ft54">Reklam och sponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td103"><SPAN class="p27 ft55">SBS Broadcasting</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p27 ft54">Canal + Television</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p23 ft55">Canal +</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft54">Reklam och sponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft55">Cidron E AB;</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p27 ft55">AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">Canal + Gul</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">gemensamt ägt av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p23 ft55">Canal + Blå</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft57">Baker Capital (USA)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p27 ft54">och Nordic Capital AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p27 ft55">Länkomedia AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p23 ft55">Nollettan</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft55">Reklam,</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft55"><NOBR>Lokal-TV</NOBR> Nätverket i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">(regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft55">programavgifter och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft57">Sverige AB, ägs i sin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p23 ft55">sändningar i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p23 ft55">TV-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft55">tur till stora delar av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p23 ft55">Östergötland)</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p23 ft55">produktionsuppdrag</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p27 ft54">Visit AB och grundarna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p27 ft54">Skånekanalen AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p23 ft57">Skånekanalen</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft55">Sponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft55">Sydtelevision AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">(regionala</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p23 ft55">sändningar i</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p23 ft57">södra Sverige)</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p27 ft55">Discovery</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p23 ft55">Discovery</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft55">Reklam och</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft57">Liberty Media Corp.,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p27 ft57">Communications</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft57">Animal Planet</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft57"><NOBR>distributions-intäkter</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft54">Cox Communications</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p23 ft55">Discovery</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft55">Inc,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">Travel</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft57">Advance/Newhouse,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p23 ft55">Adventure</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p27 ft55">John S. Hendricks</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p27 ft55">Eurosport SA</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p23 ft55">Eurosport</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft55">Reklam och</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft55">TF1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p23 ft55">distributionsintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p27 ft55">MTV</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">Nickelodeon</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft55">Reklam och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft54">MTV Networks som ägs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">MTV Nordic</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft57">distributionsintäkter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">av det amerikanska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p23 ft55">VH1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft55">Nickelodeon endast</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft57">mediekonglomeratet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p23 ft55">med</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p27 ft55">Viacom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p23 ft55">distributionsintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p27 ft55">Non Stop</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p23 ft55">E!/Style</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft55">Reklam och</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft55">Millennium Media</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p27 ft55">Television AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p23 ft55">distributionsintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p27 ft55">Group (MMG)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td108"><SPAN class="p300 ft11">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td109"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td110"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td111"><SPAN class="p12 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<P class="p301 ft2">SOU 2005:2 Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr27 td96"><SPAN class="p24 ft54">DTU Television AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td97"><SPAN class="p27 ft55">DTU7</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td98"><SPAN class="p23 ft55">Stiftelsen för</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td99"><SPAN class="p27 ft55">SIMS (70 %), ISB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft55">integration i det</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft57">Production AB (30 %)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft55">mångkulturella</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p23 ft55">Sverige (SIMS)</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p24 ft54">BBC World Limited</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft55">BBC World</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p27 ft54">Reklam och sponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">Kommersiellt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p27 ft55">dotterbolag till BBC</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p24 ft57">The Walt Disney</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p27 ft55">The Disney</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft55">Distributionsintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft55">Walt Disney</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p24 ft54">Company Limited</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft55">Channel</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">International Limited</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p27 ft55">Scandinavia</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p24 ft55">Non Stop</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft57">Non Stop Film</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p23 ft57"><NOBR>Distributions-intäkter</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">Millennium Media</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p24 ft57">Television 2.0 AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p27 ft55">Group (MMG)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td104"><SPAN class="p24 ft55">Turner</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td105"><SPAN class="p27 ft54">Turner Classic</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td106"><SPAN class="p23 ft55">Distributionsintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td107"><SPAN class="p27 ft54">AOL Time Warner Inc.,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p24 ft55">Entertainment</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p27 ft55">Movies (TCM)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p27 ft55">säte i USA</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td104"><SPAN class="p24 ft55">Networks</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td105"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td107"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td104"><SPAN class="p24 ft55">International</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td105"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td106"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td107"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td100"><SPAN class="p24 ft55">Limited</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td101"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td102"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td103"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft55"><SPAN class="ft58">Källa: </SPAN>Radio- och <NOBR>TV-verket,</NOBR> Medieutveckling 2004.</P>
<P class="p303 ft1">Alla kanaler med tillstånd att sända i det digitala marknätet, utom SVT, UR och TV4:s huvudkanal, har möjlighet att sända fritt (okrypterat) eller som betalkanaler. De kanaler som sänds okrypterat i det digitala marknätet, så kallad <NOBR>fri-TV,</NOBR> var i december 2004 SVT1, SVT2, Barnkanalen, 24, Kunskapskanalen och TV4:s huvudkanal. Förutsättningen för att kunna ta emot <NOBR>fri-TV-</NOBR> sändningarna är innehav av en avkodare – en s.k. <NOBR>digital-TV-box.</NOBR> Något abonnemang behövs inte.</P>
<P class="p304 ft16">Operatör i marknätet</P>
<P class="p305 ft1">Teracom AB äger och driver de analoga och digitala marknäten. Bolaget är helägt av staten. Teracoms roll i det digitala marknätet är utsändning samt hantering av den tekniska multiplexeringen av signalerna från programföretagen.</P>
<P class="p296 ft1">Teracom äger 70 procent av Boxer <NOBR>TV-Access</NOBR> AB (Boxer) som paketerar, marknadsför och säljer kanalpaket för det digitala marknätet. Resterande 30 procent av Boxer ägs av Livförsäkringsaktiebolaget Skandia.</P>
<P class="p296 ft1">Boxer är i dag den enda operatören i det digitala marknätet. Radio- och <NOBR>TV-lagsutredningen</NOBR> bedömer i sitt betänkande Nytt</P>
<P class="p306 ft11">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft1">regelverk för marksänd <NOBR>digital-TV</NOBR> (SOU 2004:39) att det under nuvarande förhållanden endast finns ekonomisk bärkraft för ett operatörsföretag i marknätet, och föreslår att det för att bedriva verksamhet som operatörsföretag skall krävas tillstånd enligt radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844). Utredningen tillägger att det dock i framtiden kan finnas utrymme för flera operatörsföretag.</P>
<P class="p308 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">Kabel-TV</SPAN></NOBR></P>
<P class="p45 ft1">En sändning via kabelnät kan vara av två slag en vidaresändning eller en ursprunglig sändning. En vidaresändning i kabelnät är en samtidig och oförändrad återutsändning av ett program från en sändare på jordytan eller från en satellit. En ursprunglig sändning i kabelnät förs direkt ut i nätet från t.ex. en studio. Dessa sändningar är oftast lokala, men kan även förekomma över större områden.</P>
<P class="p86 ft1">De flesta sändningar i kabelnät är vidaresändningar. För att bedriva sådana sändningar krävs inte något tillstånd eller registrering. Den som ansvarar för en ursprunglig sändning skall registrera sin verksamhet hos Radio- och <NOBR>TV-verket.<SPAN class="ft45">4</SPAN></NOBR></P>
<P class="p46 ft16">Kabeloperatörer/nätinnehavare</P>
<P class="p47 ft1">Den som äger eller på annat sätt förfogar över ett kabelnät kallas för kabeloperatör eller nätinnehavare. Ett kabelnät kan bestå av olika nätdelar och ofta är kabeloperatören ägare till endast en del av dessa. Det är exempelvis inte ovanligt att en kabeloperatör hyr kapacitet i ett stamnät som ägs av annan. De fyra nätinnehavare för <NOBR>kabel-TV</NOBR> som har flest anslutna hushåll är Com Hem, Kabelvision, UPC och Canal Digital Kabel TV. Dessa har tillsammans ca 2,2 miljoner anslutna hushåll.<SPAN class="ft45">5 </SPAN>Com Hem ägs av riskkapitalbolaget EQT. Kabelvision är ett helägt dotterbolag till Tele2 Sverige AB. UPC är ett dotterbolag till UGC Europe Inc, som i sin tur är ett helägt dotterbolag till UnitedGlobalCom Inc.<SPAN class="ft45">6 </SPAN>Canal Digital Sverige AB har två affärsområden, Canal Digital Satellit TV och Canal Digital Kabel TV. Canal Digital Sverige AB ägs av det norska holdingbolaget Canal Digital AS, som i sin tur ägs av Telenor.<SPAN class="ft45">7</SPAN></P>
<P class="p309 ft50"><SPAN class="ft48">4</SPAN><SPAN class="ft49">Medieutveckling 2004, s. 50 och www.rtvv.se november 2004.</SPAN></P>
<P class="p310 ft50"><SPAN class="ft48">5</SPAN><SPAN class="ft49">Medieutveckling 2004, s. 49.</SPAN></P>
<P class="p310 ft60"><SPAN class="ft48">6</SPAN><SPAN class="ft59">www.upc.se november 2004.</SPAN></P>
<P class="p310 ft47"><SPAN class="ft48">7</SPAN><SPAN class="ft51">www.canaldigital.se november 2004.</SPAN></P>
<P class="p294 ft11">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr22 td94"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p12 ft22">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft16">Digitala <NOBR>kabel-TV-sändningar</NOBR></P>
<P class="p312 ft1">Com Hem, UPC och Canal Digital har i stora delar digitaliserat de nät de äger eller disponerar via avtal. Dessa företag erbjuder digitala programpaket med en mängd olika kanaler vid sidan av sina analoga utbud. Kabelvision erbjöd i november 2004 inte <NOBR>digital-TV.</NOBR> <SPAN class="ft3">Tabell 2.2 </SPAN>visar antalet anslutna hushåll hos ovanstående företag, hur många av dessa vars <NOBR>kabel-TV-nät</NOBR> är digitaliserat respektive hur många av hushållen som genom att skaffa en <NOBR>digital-TV-box</NOBR> och teckna ett <NOBR>digital-TV-abonnemang</NOBR> har valt att ha digital mottagning.</P>
<P class="p297 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 2.2 </SPAN>Kabeloperatörer, hushåll och digitalisering</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr2 td112"><SPAN class="p24 ft61">Kabel-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td113"><SPAN class="p27 ft61">Antal anslutna</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td114"><SPAN class="p23 ft58">Antal hushåll med</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td115"><SPAN class="p23 ft61">Antal hushåll som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td116"><SPAN class="p24 ft61">operatör</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td117"><SPAN class="p27 ft61">hushåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td118"><SPAN class="p23 ft61">digitaliserade</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td119"><SPAN class="p23 ft62">skaffat digitalt kabel-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td120"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td121"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td122"><SPAN class="p23 ft61"><NOBR>kabel-TV-nät</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td123"><SPAN class="p23 ft61"><NOBR>TV-abonnemang</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p24 ft63">Com Hem</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td121"><SPAN class="p313 ft63">1 428 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p23 ft55">1 350 000 (95 %)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td123"><SPAN class="p314 ft63">152 000</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p24 ft63">UPC</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td121"><SPAN class="p315 ft63">285 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p316 ft55">273 600 (96 %)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td123"><SPAN class="p314 ft63">29 700</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p24 ft55">Canal Digital</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td121"><SPAN class="p315 ft63">222 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p275 ft63">ingen uppgift</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td123"><SPAN class="p275 ft63">ingen uppgift</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td120"><SPAN class="p24 ft64">Kabelvision</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td121"><SPAN class="p315 ft63">300 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td122"><SPAN class="p317 ft63">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td123"><SPAN class="p318 ft63">0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p319 ft66"><SPAN class="ft65">Källa: </SPAN>Com Hem (uppgifter om digital mottagning avser Q1 2004), UPC (uppgifter per 30 juni 2004). Canal Digital redovisar inte statistik över digital mottagning. För Canal Digital och Kabelvision kommer uppgift om antal anslutna hushåll från Medieutveckling 2004.</P>
<P class="p320 ft1">Att inte fler hushåll har gått över till digital mottagning beror troligen på att incitamenten för <NOBR>kabel-TV-hushåll</NOBR> är mindre än för hushåll hänvisade till markbundna sändningar. I kabelnäten finns redan många kanaler i det analoga utbudet. Dessutom har flera kabeloperatörer uttalat att de kommer att fortsätta sända analoga signaler i näten även sedan de analoga marksändningarna har upphört, om det finns önskemål om detta från kunderna. En omvandling av den digitala <NOBR>TV-signalen</NOBR> till analog form kräver programföretagens godkännande.<SPAN class="ft45">8 </SPAN>Enligt uppgift från SVT har bolaget inte haft något emot en sådan omvandlig.<SPAN class="ft45">9 </SPAN>Frågor om vilken skyldighet innehavare av elektroniska kommunikationsnät</P>
<P class="p321 ft50"><SPAN class="ft67">8</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 2003:109, s. 64.</SPAN></P>
<P class="p322 ft47"><SPAN class="ft67">9</SPAN><SPAN class="ft69">SVT september 2004.</SPAN></P>
<P class="p323 ft11">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft1">skall ha att vidaresända <NOBR>TV-program</NOBR> efter det att de analoga marksändningarna har upphört behandlas i Radio- och TV- lagsutredningens betänkande Must carry (SOU 2003:109). Betänkandet har remissbehandlats och regeringen avser att lägga fram en proposition angående utredningens förslag under vintern 2004/2005.</P>
<P class="p325 ft6"><SPAN class="ft6">2.2.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">Satellit-TV</SPAN></NOBR></P>
<P class="p47 ft1">För att bedriva satellitsändningar krävs inte något tillstånd. Däremot skall den som svarar för en programtjänst som sänds via satellit under vissa förutsättningar registreras hos Radio- och TV- verket. I mars 2004 fanns elva satellitsändande företag registrerade.<SPAN class="ft45">10 </SPAN>Även SVT och TV4 sänder via satellit som komplement till bolagens sändningar i marknätet. Det finns också ett antal satellitkanaler som inte är registrerade som satellitsändande hos Radio- och <NOBR>TV-verket,</NOBR> på grund av att de sänder från exempelvis Storbritannien. Sändningar från dessa kanaler, exempelvis TV3 och Kanal 5, regleras istället av det brittiska organet Ofcom. Detta gäller trots att kanalernas program även sänds i det digitala marknätet. Enligt ett beslut som fattats av Granskningsnämnden för radio och TV lyder sändningar från dessa bolag inte under svensk jurisdiktion.<SPAN class="ft45">11 </SPAN>Enligt uppgifter till utredningen behandlas jurisdiktionsfrågan dock åter av Granskningsnämnden. Något förnyat ställningstagande hade ännu inte gjorts i december 2004.<SPAN class="ft45">12</SPAN></P>
<P class="p67 ft16">Satellitoperatörer</P>
<P class="p45 ft1">På den svenska marknaden finns i dag två operatörer som sänder TV via satellit - Canal Digital och Viasat. Viasat ingår i MTG- koncernen och sänder via satelliten Sirius. Canal Digital sänder via satelliten Thor och ägs som nämnts ovan av Telenor. Förutom sändningar från dessa satelliter kan man i Sverige ta emot sändningar av både krypterade och okrypterade kanaler från ett</P>
<P class="p326 ft50"><SPAN class="ft67">10</SPAN><SPAN class="ft68">Medieutveckling 2004, s. 45 f.</SPAN></P>
<P class="p310 ft50"><SPAN class="ft67">11</SPAN><SPAN class="ft68">Beslut </SPAN><NOBR>2000-06-15,</NOBR> SB 202/00, dnr <NOBR>97/00-75.</NOBR></P>
<P class="p310 ft47"><SPAN class="ft67">12</SPAN><SPAN class="ft69">Granskningsnämnden för radio och TV december 2004.</SPAN></P>
<P class="p294 ft11">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2 Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></P>
<P class="p327 ft1">flertal andra satelliter, under förutsättning att man har rätt mottagarutrustning.<SPAN class="ft45">13</SPAN></P>
<P class="p181 ft1">Digitaliseringen av sändningar via satellit är genomförd.</P>
<P class="p285 ft15"><SPAN class="ft15">2.3</SPAN><SPAN class="ft23">Radio</SPAN></P>
<P class="p286 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Marknad och konkurrens</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Varje dag lyssnar omkring 77 procent av alla personer i Sverige mellan 9 och 79 år på radio.<SPAN class="ft45">14 </SPAN>Radioutbudet i Sverige består av public <NOBR>service-radio,</NOBR> privat kommersiell lokalradio och närradio. Digitala radiosändningar förekommer hittills endast inom public service. Möjligheten att sända med digital teknik är dock öppen för alla, inom vissa utpekade sändningsområden.<SPAN class="ft45">15 </SPAN>I Digitalradiokommitténs betänkande Digital Radio (SOU 2004:16) föreslås bl.a. att en del av kapaciteten i det regionala <NOBR>DAB-nätet</NOBR> bör upplåtas till privata aktörer. Kommittén föreslår också att det bör prövas om det finns en kommersiell efterfrågan att bedriva sändningar i det nationella <NOBR>DAB-nätet.</NOBR></P>
<P class="p53 ft1">Den största radiokanalen i Sverige är SR:s P4, med 25 lokala kanaler och gemensamt riksutbud. Sedan följer privata RIX FM med 34 lokala stationer<SPAN class="ft45">16</SPAN>, följd av de nationella kanalerna P3 och P1. Marknadsandelarna för radiolyssnandet i Sverige var för ett genomsnittligt dygn under perioden <NOBR>22/3-13/6</NOBR> 2004 följande: Sveriges Radio 62,2 procent, privat lokalradio 31,7 procent och närradio 2,2 procent.<SPAN class="ft45">17 </SPAN>Övrig radio (t.ex. utländsk radio, kortvåg, satellit, annan webbradio än SR och privat lokalradio) stod för 0,8 procent.<SPAN class="ft45">18</SPAN></P>
<P class="p328 ft1">På motsvarande sätt som inom televisionens område konkurrerar public <NOBR>service-radion</NOBR> och de kommersiella radiokanalerna med varandra om lyssnarnas tid. Eftersom public <NOBR>service-radion</NOBR> finansieras genom <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> har SR och UR inte som primär målsättning att maximera antalet lyssnare. I sin strävan att uppfylla sitt public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> om att få både en bred publik</P>
<P class="p329 ft50"><SPAN class="ft67">13</SPAN><SPAN class="ft68">Medieutveckling 2004, s. 46.</SPAN></P>
<P class="p269 ft50"><SPAN class="ft67">14</SPAN><SPAN class="ft68">RUAB Rapport III 2004.</SPAN></P>
<P class="p269 ft60"><SPAN class="ft67">15</SPAN><SPAN class="ft70">Förordning (1995:1020) om digitala ljudradiosändningar.</SPAN></P>
<P class="p269 ft60"><SPAN class="ft67">16</SPAN><SPAN class="ft70">www.rixfm.com november 2004.</SPAN></P>
<P class="p269 ft60"><SPAN class="ft67">17</SPAN><SPAN class="ft70">RUAB Rapport III 2004.</SPAN></P>
<P class="p330 ft47"><SPAN class="ft67">18</SPAN><SPAN class="ft71">Resterande 3,1 procent består av ”icke definierbar radio”, dvs. de intervjuade har uppgett att de lyssnat på radio men kan inte uppge vilken kanal. Källa: RUAB.</SPAN></P>
<P class="p331 ft11">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">och många olika, smalare publiksegment är det dock av stor betydelse att få en stor andel av befolkningen som lyssnare.</P>
<P class="p93 ft1">För den privata lokalradion har konkurrensen om lyssnarna en avgörande betydelse för intäkterna eftersom priset på reklamtiden baseras på antalet lyssnare. På reklammarknaden möter lokalradioföretagen konkurrens från andra kommersiella lokalradioföretag och även från andra medieslag.</P>
<P class="p57 ft1">Lokalradiomarknaden, med sin struktur med ett fåtal nätverk/ägarsfärer, kan enligt Konkurrensverkets bedömning sägas vara oligopolistisk. På en sådan marknad finns risk att konkurrensbegränsningar uppstår. Konkurrensverket konstaterar dock att ingen av ägargrupperna torde ha en ställning på vare sig lyssnar- eller radioreklammarknaden som kan betecknas som dominerande i konkurrenslagens mening.<SPAN class="ft45">19</SPAN></P>
<P class="p332 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Public </SPAN><NOBR>service-radio</NOBR></P>
<P class="p333 ft1">Tillstånd att bedriva nationella radiosändningar i Sverige beviljas av regeringen med stöd av Radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Public serviceföretagen SR och UR är de enda företagen som har sådant tillstånd. Verksamheten finansieras genom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och sändningarnas innehåll styrs till stor del av villkor i sändningstillstånd och anslagsvillkor (se kapitel 5).</P>
<P class="p56 ft1">SR bedriver analoga sändningar i fyra rikstäckande kanaler, P1- P4. P4 består av 25 lokala kanaler. Dessutom sänder SR P5 Radio Stockholm, P6 International, Radio Sweden och flera digitala kanaler med <NOBR>DAB-teknik</NOBR> samt över Internet.</P>
<P class="p308 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Privat lokalradio</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">För att sända lokalradio krävs tillstånd från Radio- och <NOBR>TV-verket.</NOBR> Regler om lokalradiosändningar finns i 5 kap. radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> I maj 2004 fanns 87 sändningstillstånd för lokalradio och dessa stationer når tillsammans ca 75 procent av Sveriges befolkning. För tillstånd som utfärdats efter den 1 juli 2001 är koncessionsavgiften per tillstånd 40 000 kr per år.<SPAN class="ft45">20 </SPAN>Enligt radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> får sändningstillstånd förenas med villkor som avser skyldighet att</P>
<P class="p45 ft60"><SPAN class="ft46">19 </SPAN>Konkurrensverkets rapportserie: 2003:2, Konkurrens och samarbete inom medierna, s. 185.</P>
<P class="p334 ft47"><SPAN class="ft46">20 </SPAN>Medieutveckling 2004, s. 29.</P>
<P class="p294 ft11">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td94"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p12 ft22">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">exempelvis sända en viss mängd eget material och att sända en viss mängd program med lokal anknytning.</P>
<P class="p50 ft1">I stort sett samtliga lokalradiostationer ingår numera i olika nätverk uppbyggda dels på ägarsamband, dels på samordnad programverksamhet och/eller reklamförsäljning. Fyra större nätverk dominerar marknaden: NRJ (alla <NOBR>NRJ-stationer),</NOBR> RIX FM/MTG Radio (bl.a. RIX FM och Lugna Favoriter), Fria Media (bl.a. Radio Match) och Bonnier Radio/SBS Radio (bl.a. Mix Megapol, Vinyl och Radio City).<SPAN class="ft45">21 </SPAN>Lokalradion har kommit att koncentrera sig på främst musikradio med inriktning mot vissa begränsade målgrupper.</P>
<P class="p335 ft1">Lokalradion finansieras främst via intäkter från reklam och sponsring. Annonsmarknaden för den privata lokalradion har under senare år varit svag, vilket lett till svårighet att få lönsamhet i verksamheten. Som en följd har flera tillstånd återlämnats.<SPAN class="ft45">22</SPAN></P>
<P class="p336 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Närradio</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Med närradio avses lokala ljudradiosändningar för föreningslivet. Regler om närradions verksamhet finns främst i 4 kap. i radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Dessutom omfattas närradion av reklamreglerna i samma lag.</P>
<P class="p71 ft1">Närradion permanenterades år 1986. Tillstånd att sända närradio ges av Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> och gäller för viss tid, normalt tre år. Tillståndsinnehavarna för närradion betalar inte någon avgift till staten för att bedriva sändningar. I februari 2004 fanns det cirka 1 200 tillstånd att sända närradio, fördelade på drygt 160 orter i Sverige. Ett sändningsområde täcker i regel en kommun. Rätten att sända är öppen för ideella organisationer, församlingar och kyrkliga samfälligheter, studentförbund och föreningar som bildats i syfte att sända närradio. Ungefär en fjärdedel av tillståndsinnehavarna för närradion är religiösa föreningar. Sedan år 1993 är reklam tillåten, men verksamheten är oftast beroende av annan finansiering från organisationerna själva och av olika former av bidrag, främst kommunala.</P>
<P class="p337 ft4">I en rapport som upprättats inom Kulturdepartementet görs en kartläggning och analys av s.k. icke kommersiell lokal radio och</P>
<P class="p329 ft50"><SPAN class="ft67">21</SPAN><SPAN class="ft68">Radio- och </SPAN><NOBR>TV-verket</NOBR> november 2004.</P>
<P class="p338 ft47"><SPAN class="ft67">22</SPAN><SPAN class="ft69">Medieutveckling 2004, s. 21.</SPAN></P>
<P class="p288 ft11">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p339 ft1">TV, däribland närradion.<SPAN class="ft45">23 </SPAN>I rapporten konstateras att det föreligger behov av genomgripande strukturförändringar inom bl.a. närradioområdet.</P>
<P class="p110 ft1">Riksdagen beslöt i november 2004 om en ändring av radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> så att det införs skärpta krav på anknytning till sändningsområdet för att ideella föreningar skall få tillstånd att sända närradio. Bakgrunden till förslaget är att möjligheten att sända närradio i vissa geografiska områden kommit att utnyttjas av kommersiella intressen utan lokal anknytning.<SPAN class="ft45">24</SPAN></P>
<P class="p308 ft6"><SPAN class="ft6">2.3.5</SPAN><SPAN class="ft44">Webbradio</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Webbradio är en form av radio som distribueras över Internet. Med webbradio är räckvidden obegränsad, dvs. det är möjligt att nå lyssnare i hela världen. SR, UR och samtliga svenska lokalradionätverk vidaresänder sina ordinarie program på webben.</P>
<P class="p340 ft15"><SPAN class="ft15">2.4</SPAN><SPAN class="ft23">Fristående produktionsbolag</SPAN></P>
<P class="p341 ft1">Som alternativ till egenproduktion av program kan radio- och TV- företagen vända sig till fristående produktionsbolag för samarbete, uppdrag eller inköp. I och med att antalet kanaler blivit allt fler har marknaden för produktionsbolagen expanderat. Exempel på produktionsbolag inom televisionens område är Strix Television, Meter Film & Television och MTV Produktion. Dessa företag producerar program inom en rad olika områden, exempelvis drama, underhållning och fakta. Såväl SVT som de kommersiella kanalerna köper produktioner från fristående produktionsbolag. År 2003 kom 26 procent av SVT:s program från utomstående producenter.<SPAN class="ft45">25</SPAN></P>
<P class="p342 ft4">Även SR lägger helt eller delvis ut produktioner på fristående produktionsbolag. Utläggningen sker inom de flesta programområden förutom nyheter.</P>
<P class="p343 ft60"><SPAN class="ft67">23</SPAN><SPAN class="ft70">Öppna radion och televisionen – Kartläggning och analys av </SPAN><NOBR>icke-kommersiell</NOBR> lokal radio och TV, Kulturdepartementet 2004.</P>
<P class="p344 ft60"><SPAN class="ft67">24</SPAN><SPAN class="ft72">Prop. 2003/04:182 Skärpta krav för närradiotillstånd, m.m., bet. 2004/05:KU4, rskr. 2004/05:33.</SPAN></P>
<P class="p345 ft47"><SPAN class="ft67">25</SPAN><SPAN class="ft69">SVT:s årsredovisning 2003.</SPAN></P>
<P class="p294 ft11">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td94"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td95"><SPAN class="p12 ft22">Dagens radio- och <NOBR>TV-marknad</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft15"><SPAN class="ft15">2.5</SPAN><SPAN class="ft23">Statliga myndigheter</SPAN></P>
<P class="p347 ft6"><SPAN class="ft6">2.5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Granskningsnämnden för radio och TV</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Granskningsnämnden för radio och TV är en statlig myndighet som granskar om svenska radio- och <NOBR>TV-sändningar,</NOBR> inklusive reklaminslag, följer regler och riktlinjer som finns i radio- och TV- lagen och i sändningstillstånd. Nämnden utses av regeringen.</P>
<P class="p52 ft1">Kommer nämnden fram till att ett programföretag brutit mot gällande bestämmelser finns olika sanktionsmöjligheter. Om den som sänt brutit mot bestämmelserna om annonser, sponsring och otillbörligt gynnande kan nämnden ansöka hos länsrätten om att en särskild avgift ska påföras. Om nämnden fäller SVT, SR, UR eller TV4 för brott mot bestämmelserna om opartiskhet, saklighet, mediets genomslagskraft, privatlivsintrång m.m. kan ingen ekonomisk sanktion tillgripas. Dock kan nämnden förelägga den som fälls att offentliggöra nämndens beslut.</P>
<P class="p348 ft6"><SPAN class="ft6">2.5.2</SPAN><SPAN class="ft44">Radio- och </SPAN><NOBR>TV-verket</NOBR></P>
<P class="p63 ft1">Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> är en statlig myndighet med uppgift att hantera frågor gällande tillstånd att bedriva sändningsverksamhet inom radio och TV. Verket ger bl.a. tillstånd för lokal- och närradiosändningar och för tillfällig sändningsverksamhet. Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> registrerar dem som bedriver sändningsverksamhet i kabel och över satellit enligt radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR></P>
<P class="p349 ft1">Vid tillståndsgivning för digital marksänd TV och radio är verkets uppgift bl.a. att till regeringen lämna förslag om hur tillstånden skall fördelas.</P>
<P class="p350 ft11">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
</DIV>
<DIV id="page_69">
<P class="p8 ft5">3 Organisation och verksamhet</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">3.1</SPAN><SPAN class="ft23">Ägarstruktur för radio och TV i allmänhetens tjänst</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Ägarformerna för public <NOBR>service-företagen</NOBR> har förändrats genom åren. År 1993 beslutade riksdagen om en ny ägarstruktur för bolagen inom public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Dessförinnan utgjordes ägarna av företrädare för folkrörelserna (60 procent), näringslivet (20 procent) och dagspressen (20 procent).</P>
<P class="p52 ft1">En grundläggande förutsättning för public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet är att programverksamheten kan bedrivas självständigt från publicistisk synpunkt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra maktgrupper i samhället. Ingen utomstående skall kunna påverka innehållet i enskilda program. Samtidigt har riksdag och regering ett ansvar för att bestämma grundläggande förutsättningar för public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
<P class="p51 ft1">Till medlen för att skapa förutsättningar för en självständig programverksamhet hör ägarkonstruktionen. Mot denna bakgrund har riksdag och regering ansett att en stiftelse utgör den mest ändamålsenliga formen. Detta var också det alternativ som förordades av programbolagen själva och de tidigare ägargrupperna. I den utredning som föregick proposition om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> (prop. 1992/93:236) diskuterades tre alternativa ägarformer. Förutom den valda stiftelseformen diskuterades ett alternativ med statligt ägda programföretag samt ett tredje alternativ där programbolagens aktier skulle spridas till allmänheten. Alternativet med statligt ägande avfärdades i propositionen då man ansåg att ett från staten skilt ägande var en faktor som skulle bidra till programbolagens självständighet. Att aktierna skulle spridas till allmänheten bedömdes av tekniska skäl vara olämpligt.</P>
<P class="p351 ft1">Den nya strukturen innebar att de tre programföretagen kom att ägas av varsin förvaltningsstiftelse – Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Television</P>
<P class="p352 ft11">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Organisation och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft1">AB och Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Utbildningsradio AB. Konstruktionen med tre olika stiftelser visade sig dock vara mindre ändamålsenlig och riksdagen beslöt i december 1996 att programföretagen från och med 1997 skulle ägas av en och samma stiftelse Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.<SPAN class="ft45">1</SPAN></P>
<P class="p353 ft15"><SPAN class="ft15">3.2</SPAN><SPAN class="ft23">Förvaltningsstiftelsens uppdrag och verksamhet</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">I koncernstrukturen för public <NOBR>service-företagen</NOBR> är förvaltningsstiftelsen moderstiftelse och programföretagen dotterbolag. Programbolagen äger i sin tur gemensamt Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF). Organisationen av public <NOBR>service-koncernen</NOBR> framgår av <SPAN class="ft3">Figur 3.1.</SPAN></P>
<P class="p354 ft1"><SPAN class="ft3">Figur 3.1. </SPAN>Public <NOBR>service-koncernen</NOBR></P>
<P class="p355 ft73">Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB,</P>
<P class="p356 ft73">SverigesTelevision AB och Sveriges Utbildningsradio AB</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr28 td124"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td125"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td126"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td127"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td128"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td129"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td130"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td132"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td130"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td133"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td134"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td135"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td130"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td129"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td136"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td137"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td138"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td42"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td139"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td140"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td141"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td142"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td143"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td144"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td145"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td146"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td147"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td148"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td141"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td149"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td150"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td145"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td144"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td151"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td152"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td153"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td154"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr31 td155"><SPAN class="p357 ft73">Sveriges Radio AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td156"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td144"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td157"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr31 td158"><SPAN class="p189 ft73">Sveriges Television AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td159"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td145"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td160"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr31 td161"><SPAN class="p24 ft73">Sveriges Utbildningsradio AB</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr22 td162"><SPAN class="p358 ft77">(SR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td163"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td144"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td157"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr22 td164"><SPAN class="p359 ft73">(SVT)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td165"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td166"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td145"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td160"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td167"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td168"><SPAN class="p360 ft77">(UR)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td169"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td129"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td127"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td128"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td125"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td131"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td132"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td130"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td134"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td135"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td125"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td136"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td170"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td171"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td172"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td124"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td144"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td1"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td173"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td144"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td138"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td174"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td175"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td138"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td126"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td176"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td138"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td144"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td177"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td178"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td145"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td42"><SPAN class="p12 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td124"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td144"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td141"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td179"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td154"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td180"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td141"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td179"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td181"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td152"><SPAN class="p12 ft75"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td88"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td124"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td160"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr34 td161"><SPAN class="p361 ft77">Sveriges Radio Förvaltnings AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td144"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td157"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td182"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr34 td183"><SPAN class="p362 ft77">Radiotjänst i Kiruna AB</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr34 td88"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td124"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td160"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td184"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td185"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr34 td186"><SPAN class="p363 ft77">(SRF)</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td187"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td184"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td165"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr34 td188"><SPAN class="p364 ft77">(RIKAB)</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td88"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td124"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td160"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td189"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td190"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td191"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td192"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td193"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td194"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td144"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td157"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td189"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td195"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td196"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td193"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td192"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td197"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td198"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td145"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td42"><SPAN class="p12 ft79"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p365 ft1">Förvaltningsstiftelsen har en styrelse med elva ledamöter. Ledamöterna utses av regeringen efter förslag av partierna i riksdagen. Enligt stiftelsens förordnande bör det bland styrelsens ledamöter finnas personer med erfarenheter från olika verksamheter i samhället och olika delar av landet. En styrelseledamot får inte vara medlem av styrelsen för eller anställd i SVT, SR eller UR. Inte heller statsråd eller anställda i Regeringskansliet får vara ledamot i förvaltningsstiftelsens styrelse. Däremot finns inget hinder för att riksdagsledamöter utses till styrelseledamöter.</P>
<P class="p366 ft1">En av stiftelsens viktigaste uppgifter är att utse styrelseledamöter i programföretagen. Programföretagens styrelser består vardera av</P>
<P class="p367 ft47"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297.</P>
<P class="p294 ft11">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td199"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td200"><SPAN class="p12 ft22">Organisation och verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">sju ledamöter (förutom två arbetstagarrepresentanter). Regeringen utser ordförande och en suppleant, medan förvaltningsstiftelsen på respektive bolagsstämma utser fem ledamöter och en suppleant. VD i respektive programföretag är självskriven ledamot. Programföretagens styrelser skall bestå av personer som kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt i företagens ledningar. Styrelserna bör innehålla personer med företagsekonomisk kompetens och en bred kunskap om och förankring i det svenska samhället, t.ex. personer från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning och näringsliv.<SPAN class="ft45">2</SPAN></P>
<P class="p368 ft15"><SPAN class="ft15">3.3</SPAN><SPAN class="ft23">Programföretagens uppdrag och verksamhet</SPAN></P>
<P class="p347 ft6"><SPAN class="ft6">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Inledning</SPAN></P>
<P class="p281 ft1">De tre programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB är självständiga aktiebolag. Enligt företagens bolagsordningar skall respektive programföretag bedriva rundradioverksamhet och därmed förenlig verksamhet. Samma formulering används för SVT och SR. För UR skall rundradioverksamheten bedrivas ”inom utbildningsområdet”.</P>
<P class="p52 ft1">Programföretagen har i uppdrag att bedriva radiorespektive <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> i allmänhetens tjänst i enlighet med sina respektive sändningstillstånd och anslagsvillkor. Verksamheten skall enligt bolagens sändningstillstånd bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Andra viktiga principer i public serviceuppdraget är att utbudet skall vara mångsidigt och av hög kvalitet, finnas tillgängligt i hela landet, vara <NOBR>icke-kommersiellt</NOBR> och fritt från reklam samt beakta språkliga och etniska minoriteters intressen. Förutsättningarna för bolagens verksamhet regleras främst av respektive bolags sändningstillstånd och anslagsvillkor samt av radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844).</P>
<P class="p80 ft1">I prop. 2000/01:94, Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002 2005, uppdelas programföretagens verksamhet i kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och sidoverksamhet. Avgiftsmedlen skall användas i företagets kärnverksamhet, dvs. radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i allmänhetens tjänst, men även i verksamhet som syftar till att komplettera och stärka</P>
<P class="p369 ft47"><SPAN class="ft46">2 </SPAN>Prop. 1992/93:236, s. 16.</P>
<P class="p288 ft11">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3272x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Organisation och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">kärnverksamheten. Hit räknas till exempel programföretagens verksamhet på Internet. Även UR:s texthanteringsverksamhet<SPAN class="ft45">3 </SPAN>och den publika delen av SR:s konsertverksamhet betraktas som kompletterande verksamhet.</P>
<P class="p110 ft1">Förutom kärnverksamhet och kompletterande verksamhet bedriver bolagen olika typer av sidoverksamheter på kommersiell basis. Sådana verksamheter skall bära sina egna kostnader och får därmed inte finansieras med avgiftsmedel. Sidoverksamheter skall i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt. Den största andelen av SVT:s och UR:s sidoverksamhet består av försäljning av olika tekniska tjänster, till exempel uthyrning av <NOBR>TV-studior,</NOBR> teknisk personal samt olika typer av sändningstjänster.<SPAN class="ft45">4 </SPAN>Övriga intäkter från sidoverksamhet är till exempel intäkter från visningsrätter (SVT), royalty (SVT) samt försäljning av produkter med anknytning till företagets verksamhet exempelvis böcker, kläder och spel.</P>
<P class="p370 ft1">Nedan beskrivs kortfattat verksamheten hos SVT, SR och UR. För en utförlig beskrivning av respektive programföretags verksamhet hänvisas till Radio och TV i allmänhetens tjänst – Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1).</P>
<P class="p308 ft6"><SPAN class="ft6">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Sveriges Television AB (SVT)</SPAN></P>
<P class="p68 ft1">Enligt SVT:s sändningstillstånd skall SVT samtidigt sända två TV- program till hela landet. Att sända till hela landet innebär att minst 99,8 procent av befolkningen skall kunna ta emot sändningarna i sina permanenta bostäder.</P>
<P class="p86 ft1">De stora rikskanalerna i Sveriges Television är SVT1 och SVT2. Båda dessa kanaler har det breda programutbud som föreskrivs av sändningstillstånd och anslagsvillkor. Förutom SVT1 och SVT2 sänder SVT följande kanaler okrypterat i det digitala marknätet:</P>
<P class="p371 ft14"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft81">24 temakanal med sport och nyheter.</SPAN></P>
<P class="p293 ft14"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft81">Barnkanalen – kanal med enbart program riktade till barn.</SPAN></P>
<P class="p372 ft14"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft81">Kunskapskanalen (tillsammans med UR).</SPAN></P>
<P class="p373 ft60"><SPAN class="ft46">3 </SPAN>Med texthanteringsverksamhet avses exempelvis lärarhandledningar som anses vara nödvändiga komplement till programproduktionen. UR:s produktion och försäljning av övrig programanknuten litteratur sker också inom texthanteringsverksamheten.</P>
<P class="p374 ft47"><SPAN class="ft46">4 </SPAN>Programföretagens årsredovisningar 2003.</P>
<P class="p294 ft11">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td199"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td200"><SPAN class="p12 ft22">Organisation och verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft82">SVT Extra kanal för evenemang eller program som av olika skäl inte kan sändas i SVT1 eller SVT2. Sänds inte regelbundet utan aktiveras vid behov.</SPAN></P>
<P class="p280 ft6"><SPAN class="ft6">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Sveriges Radio AB (SR)</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Enligt SR:s sändningstillstånd skall SR samtidigt sända fyra rikstäckande ljudradioprogram, varav ett skall ha regionalt uppdelat innehåll. SR medges vidare rätt att sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. Följande av Sveriges Radios kanaler sänds analogt i <NOBR>FM-bandet:</NOBR></P>
<P class="p376 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft82">P1 rikstäckande kanal med inriktning mot nyheter, samhälle, kultur, talad underhållning m.m.</SPAN></P>
<P class="p377 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft83">P2 rikstäckande kanal med inriktning mot musik (bl.a. klassiskt, jazz och folkmusik) och program på minoritets- och invandrarspråk.</SPAN></P>
<P class="p378 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft83">P3 rikstäckande </SPAN><NOBR>musik-,</NOBR> kultur- och samhällskanal som riktar sig till en yngre publik.</P>
<P class="p379 ft14"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft81">P4 25 lokala kanaler med gemensamt riksutbud på kvällar och helger.</SPAN></P>
<P class="p380 ft14"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft81">P5 Radio Stockholm eget utbud för ”storstadspubliken”.</SPAN></P>
<P class="p381 ft14"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft81">P6 International sänds i Stockholm.</SPAN></P>
<P class="p382 ft4">Dessutom sänder SR i digitalradion ett antal kanaler med olika profil. I webbradion sänds SR:s digitala kanaler tillsammans med utbud från de analoga <NOBR>FM-sändningarna.</NOBR></P>
<P class="p280 ft6"><SPAN class="ft6">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Sveriges Utbildningsradio AB (UR)</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">UR har genom sitt sändningstillstånd rätt att i hela landet sända program med utnyttjande av SVT:s och SR:s sändningsutrymme. Detta skall ske enligt överenskommelse som träffas bolagen emellan.</P>
<P class="p70 ft1">UR producerar radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> vars huvudsakliga syfte är att användas inom utbildningsområdet. Programmen skall förstärka, bredda och komplettera samhällets utbildningsinsatser. UR:s program skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Enligt nuvarande sändningstillstånd skall UR renodla och koncentrera verksamheten ännu mer mot utbildningsprogram.</P>
<P class="p383 ft11">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Organisation och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft1">Sedan september 2004 sänder UR tillsammans med SVT den digitala Kunskapskanalen. Syftet är att förstärka folkbildnings- och utbildningsprogrammen inom public service.</P>
<P class="p340 ft15"><SPAN class="ft15">3.4</SPAN><SPAN class="ft23">Verksamhet i helägda bolag</SPAN></P>
<P class="p384 ft6"><SPAN class="ft6">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB)</SPAN></P>
<P class="p341 ft1">Radiotjänst i Kiruna AB ägs gemensamt av SVT, SR och UR i proportionerna 61, 34 respektive 5 procent. RIKAB:s huvuduppgifter är att ansvara för uppbörd av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och att bedriva avgiftskontroll.</P>
<P class="p110 ft1">RIKAB bildades 1988 när riksdagen beslutade att flytta ansvaret för uppbörden av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> från Televerket. Årsskiftet 1989/1990 fick RIKAB ansvar för avgiftskontrollen.</P>
<P class="p110 ft1">Sedan den 1 januari 1998 hanterar RIKAB även förvaltningen av de uppburna avgifterna, rundradiomedlen. Rundradiomedlen är placerade på det så kallade rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Enligt avtal med staten ansvarar RIKAB från och med januari 2002 även för förvaltningen av distributionskontot. För en mer utförlig redogörelse av RIKAB:s förvaltningsuppdrag, se avsnitt 5.2.3.</P>
<P class="p86 ft1">SVT, SR och UR utövar sitt ägande i RIKAB genom bolagsstämman där de bl.a. utser bolagets styrelse. Styrelsen skall (förutom arbetstagarrepresentanter) bestå av sex ledamöter och tre suppleanter. SVT utser styrelsens ordförande och en övrig ordinarie ledamot samt en suppleant för dessa. SR utser två ordinarie ledamöter och en suppleant medan UR utser en ordinarie ledamot och en suppleant.<SPAN class="ft45">5 </SPAN>RIKAB:s verkställande direktör är också ledamot av styrelsen.</P>
<P class="p57 ft1">Regeringen har inflytande på RIKAB:s verksamhet genom att förändringar i RIKAB:s bolagsordning måste godkännas av regeringen.</P>
<P class="p385 ft1">Huvuddelen av RIKAB:s anställda arbetar på huvudkontoret i Kiruna. Övrig personal är avgiftskontrollanter stationerade på olika orter i Sverige.</P>
<P class="p85 ft1">Verksamheten i RIKAB finansieras huvudsakligen med TV- avgiftsmedel. Fakturering av tjänster mellan RIKAB och de övriga företagen sker i mycket liten omfattning. Finansieringen sker genom att RIKAB erhåller ett så kallat medelsavstående från de tre</P>
<P class="p367 ft47"><SPAN class="ft46">5 </SPAN>Bolagsordning för RIKAB.</P>
<P class="p294 ft11">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td199"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td200"><SPAN class="p12 ft22">Organisation och verksamhet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">programföretagen. Detta innebär att programföretagen avstår en viss del av sina avgiftsmedel till RIKAB.</P>
<P class="p71 ft1">För att öka antalet <NOBR>TV-avgiftsbetalare</NOBR> arbetar RIKAB främst med tre olika typer av marknadsaktiviteter – avgiftskontroll, telemarketing och direktmarknadsföring. Avgiftskontroll sker genom att RIKAB:s representanter besöker hushåll som inte har betalat <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> RIKAB genomför två kampanjer om skärpt avgiftskontroll varje år. I samband med dessa används även så kallade ”pejlingfilmer” i media tillsammans med utskick av vykort till samtliga hushåll i berörda områden. Genom telemarketingverksamheten kontaktas olika målgrupper av potentiella nya TV- avgiftsbetalare per telefon, till exempel personer som bytt adress eller som köpt eller hyrt TV. Enligt 8 § i lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> (1989:41) är <NOBR>TV-handlare</NOBR> skyldiga att lämna uppgifter till RIKAB om personer som köper eller hyr en <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> RIKAB:s direktmarknadsföring består i brevutskick till privatpersoner och juridiska personer som inte betalat <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p386 ft6"><SPAN class="ft6">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF)</SPAN></P>
<P class="p387 ft4">Sveriges Radios Förvaltnings AB ägs gemensamt av SVT, SR och UR i proportionerna 61, 34,4 respektive 4,6 procent.</P>
<P class="p50 ft1">Styrelsen i SRF består av sju ledamöter (förutom arbetstagarrepresentanter). Ledamöterna utses av programföretagen på bolagsstämman. SR utser styrelsens ordförande och en övrig ordinarie ledamot och en suppleant för dessa. SVT och UR utser vardera två ordinarie ledamöter och en varsin suppleant. I styrelsen ingår också SRF:s verkställande direktör.</P>
<P class="p52 ft1">På samma sätt som för RIKAB måste regeringen godkänna förändringar i SRF:s bolagsordning.</P>
<P class="p388 ft1">SRF äger vissa av de fastigheter i vilka SVT och SR bedriver programverksamhet. Fastigheterna ligger i Stockholm och i ett tiotal andra städer i Sverige. Beståndet omfattar totalt cirka 245 000 kvadratmeter. SRF svarar för drift, förvaltning och underhåll av fastigheterna. UR hyr sina lokaler av en extern hyresvärd.</P>
<P class="p71 ft1">I SRF:s uppdrag ingår också att tillhandahålla gemensamma service- och stödfunktioner för företagen inom public servicegruppen inom bl.a. telefoni, arkiv och bibliotek.</P>
<P class="p389 ft1">SRF finansieras på samma sätt som RIKAB.</P>
<P class="p390 ft11">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Organisation och verksamhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft15"><SPAN class="ft15">3.5</SPAN><SPAN class="ft23">Övriga aktiebolag</SPAN></P>
<P class="p45 ft4">Förutom de gemensamt ägda bolagen RIKAB och SRF är programföretagen delägare av Mediamätning i Skandinavien AB och RUAB RadioUndersökningar AB.</P>
<P class="p392 ft6"><SPAN class="ft6">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft44">Mediamätning i Skandinavien AB (MMS)</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Mediamätning i Skandinavien AB ägs gemensamt av SVT och övriga större svenska <NOBR>TV-bolag.</NOBR> Ägandet fördelar sig enligt följande: SVT 42 procent, MTG 42 procent, TV4 10 procent, Kanal 5 2 procent, Reklamförbundet 2 procent samt Annonsörföreningen 2 procent.<SPAN class="ft45">6</SPAN></P>
<P class="p393 ft1">MMS genomför dagliga mätningar av <NOBR>TV-tittandet</NOBR> via elektroniska mätare och publicerar månatliga rapporter innehållande sammanfattande uppgifter om tittandet.</P>
<P class="p110 ft1">SVT är både ägare av och kund hos MMS. I samband med bildandet av MMS tillsköt SVT medel till företaget. Numera står verksamheten på egna ben utan tillskott från ägarna.</P>
<P class="p353 ft6"><SPAN class="ft6">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft44">RUAB RadioUndersökningar AB (RUAB)</SPAN></P>
<P class="p341 ft1">RUAB RadioUndersökningar AB ägs till 50 procent av Sveriges Radio AB och till 50 procent av kommersiella aktörer bestående av SBS Broadcasting 21,4 procent, Bonnier 10,7 procent, Fria Media 10,7 procent och Svensk Radioutveckling AB 7,2 procent.<SPAN class="ft45">7</SPAN></P>
<P class="p86 ft4">RUAB utför undersökningar och analys av medieanvändning, i första hand radio. Samtliga svenska radiokanaler undersöks Sveriges Radio, den kommersiella radion samt närradion.</P>
<P class="p394 ft50"><SPAN class="ft48">6</SPAN><SPAN class="ft49">www.mms.se november 2004.</SPAN></P>
<P class="p293 ft47"><SPAN class="ft48">7</SPAN><SPAN class="ft51">RUAB.</SPAN></P>
<P class="p294 ft11">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p8 ft5">4 Distribution</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">4.1</SPAN><SPAN class="ft23">Television</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">De vanligaste distributionsformerna för <NOBR>TV-program</NOBR> är marksändningar, satellitsändningar samt via kabelnät. Marksändningar kan tas emot med en vanlig utomhusantenn. För mottagning av satellitsändningar används en parabolantenn. Kabelnät används främst för vidaresändning av marksända eller satellitsända <NOBR>TV-program.</NOBR></P>
<P class="p72 ft1">I Sverige finns omkring 4 miljoner hushåll som har TV. Fördelningen mellan de olika mottagningsformerna är att cirka 32 procent av hushållen tar emot marksändningar med en egen antenn, 48 procent av hushållen har <NOBR>kabel-TV</NOBR> medan cirka 16 procent har en egen parabolantenn för att ta in sändningar via satellit. Omkring 7 procent har en samägd parabolantenn (så kallad SMATV, Small Master Antenna Television) till vilken flera hushåll är anslutna och som därigenom bildar ett mindre kabelnät. En procent av hushållen tar emot <NOBR>TV-sändningar</NOBR> på annat sätt än ovanstående, till exempel via bredband <NOBR>(IP-TV).<SPAN class="ft45">1</SPAN></NOBR></P>
<P class="p51 ft1">Utsändningarna kan vara antingen analoga eller digitala. Just nu pågår ett teknikskifte som innebär övergång från analog till digital distribution. De analoga och digitala distributionsnäten existerar sida vid sida och många sändningar sker parallellt med de båda teknikerna. Det analoga marknätet täcker 99,8 procent av befolkningen. Det digitala marknätet består i dag av fyra sändarnät</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td201"><SPAN class="p12 ft1">(s.k. multiplexer) som</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p29 ft1">når</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td202"><SPAN class="p17 ft1">90 procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p17 ft1">av</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td57"><SPAN class="p255 ft1">den</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p206 ft1">fast</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td203"><SPAN class="p16 ft1">bosatta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td204"><SPAN class="p12 ft1">befolkningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td88"><SPAN class="p12 ft1">i Sverige,</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p12 ft1">och</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td205"><SPAN class="p395 ft1">ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p396 ft1">femte</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p12 ft1">nät</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td57"><SPAN class="p21 ft1">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p397 ft1">når</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td203"><SPAN class="p13 ft1">omkring</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td204"><SPAN class="p12 ft1">50 procent av</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td80"><SPAN class="p29 ft1">befolkningen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td205"><SPAN class="p395 ft1">För</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td206"><SPAN class="p12 ft1">att kunna</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td57"><SPAN class="p12 ft1">titta</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td52"><SPAN class="p361 ft1">på de</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td203"><SPAN class="p13 ft1">digitala</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft1">sändningarna krävs en <NOBR>digital-TV-box</NOBR> som omvandlar den digitala signalen så att den analoga <NOBR>TV-apparaten</NOBR> kan ta emot den.</P>
<P class="p60 ft47"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>MMS. Summan av andelarna blir över 100 eftersom olika <NOBR>TV-apparater</NOBR> hos ett och samma hushåll kan ha olika mottagningssätt.</P>
<P class="p331 ft11">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Distribution</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft1">SVT1 och SVT2 sänds i dag både i det analoga och i det digitala marknätet. I det digitala marknätet sänds även SVT:s temakanaler 24, Barnkanalen och SVT Extra och den av SVT och UR gemensamma Kunskapskanalen. SVT:s digitala kanaler och TV4:s huvudkanal sänds okrypterade, vilket innebär att det för att kunna titta endast krävs en <NOBR>digital-TV-box</NOBR> och inte något abonnemang.</P>
<P class="p398 ft1">SVT och UR sänder också samtliga sina kanaler via satellit. Våren 1997 beslöt riksdagen att inleda den första etappen av</P>
<P class="p344 ft1">digital marksänd TV i Sverige. Marksändningar med digital teknik påbörjades under år 1999. (Digitala sändningar via kabel och satellit startade 1997 respektive 1998.)</P>
<P class="p76 ft1">Riksdagen fattade i maj 2003 beslut om att de analoga marksändningarna skall läggas ner etappvis och slutligen ha upphört den 1 februari 2008.<SPAN class="ft45">2 </SPAN>Innan nedsläckningen kan påbörjas måste dock lagstiftningen om skyldighet att vidaresända vissa TV- program i kabelnät (must carry) ha anpassats till att alla marksändningar är digitala.</P>
<P class="p57 ft1">Regler om vidaresändningar i kabelnät finns i 8 kap. radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844). Enligt nuvarande lagstiftning är nätinnehavarna bland annat skyldiga att i kabelnät vidaresända vissa program som sänds ”med tillstånd av regeringen och som är avsedda att tas emot i området utan villkor om särskild betalning”. Vidaresändningsplikten omfattar högst tre samtidigt sända TV- program som sänds av tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom anslag från <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och högst ett <NOBR>TV-program</NOBR> som sänds av en annan tillståndshavare. Lagstiftningen garanterar för närvarande <NOBR>kabel-TV-hushåll</NOBR> tillgång till SVT1, SVT2, i förekommande fall SVT:s digitala programtjänst 24 samt TV4:s huvudkanal. Syftet med reglerna är att säkerställa att de som bor i en fastighet som är ansluten till <NOBR>kabel-TV</NOBR> har tillgång till samma programutbud som de skulle haft om fastigheten inte hade varit ansluten till ett kabelnät. I Radio och <NOBR>TV-lagsutredningens</NOBR> delbetänkande Must carry (SOU 2003:109) föreslås att samtliga SVT:s digitala kanaler skall omfattas av vidaresändningsplikt, tillsammans med högst tre andra kanaler. Förslaget har remissbehandlats och regeringen avser att under vintern 2004/2005 lämna en proposition till riksdagen med anledning av utredningens förslag.</P>
<P class="p399 ft47"><SPAN class="ft46">2 </SPAN>Prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196.</P>
<P class="p294 ft11">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p8 ft2">SOU 2005:2 Distribution</P>
<P class="p230 ft1">Radio- och <NOBR>TV-lagsutredningen</NOBR> behandlar vidare i</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td207"><SPAN class="p12 ft1">delbetänkandet</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td208"><SPAN class="p12 ft1">Nytt regelverk för</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td209"><SPAN class="p13 ft1">marksänd <NOBR>digital-TV</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td207"><SPAN class="p12 ft1">(SOU 2004:39)</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td210"><SPAN class="p18 ft1">frågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td78"><SPAN class="p12 ft1">beträffande</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td211"><SPAN class="p400 ft1">utnyttjande</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td212"><SPAN class="p13 ft14">av</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft1">sändningsutrymme och hur tillståndsgivning skall ske och vem som skall meddela tillstånd. Utredningens förslag har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p50 ft1">I maj 2004 beslöt riksdagen att det digitala marknätet skall byggas ut så att sändningarna från SVT och UR får samma räckvidd som företagens analoga marksändningar. Detta innebär att 99,8 procent av befolkningen skall kunna ta emot programmen med utomhusantenn i sina permanenta bostäder.<SPAN class="ft45">3 </SPAN>Arbetet med utbyggnaden av det digitala marknätet pågår. Enligt Teracom kommer samtliga större sändarstationer att ha försetts med digital sändarutrustning under 2005. Det innebär att ca 98 procent av Sveriges befolkning då kommer att kunna ta emot digitala sändningar via marknätet.</P>
<P class="p61 ft1">Regeringen beslöt i mars 2004 att tillsätta en kommission som skall förbereda skiftet från analoga till digitala marksändningar och samordna den informationsverksamhet som behövs (dir. 2004:32). Kommissionen skall i sitt arbete i första hand ta hänsyn till konsumenternas önskemål och behov.</P>
<P class="p329 ft15"><SPAN class="ft15">4.2</SPAN><SPAN class="ft23">Radio</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Även inom radions område pågår en digitalisering av utsändningarna. Utvecklingen har dock hittills skett långsammare än för televisionen.</P>
<P class="p72 ft1">I Sverige sker analog distribution av radio främst genom marksändningar där radiovågor sprids från sändarmaster på marken. Utsändningar av SR:s program sker genom fyra separata <NOBR>FM-nät</NOBR> som tillsammans täcker 99,8 procent av befolkningen. Den sändningsteknik som i dag ser ut att efterträda de analoga FM- sändningarna är DAB (Digital Audio Broadcasting). DAB bygger liksom <NOBR>FM-radio</NOBR> på marksändningar. Förutom DAB finns även andra digitala plattformar som kan eller kan tänkas användas för radio.</P>
<P class="p328 ft1">En fördel med <NOBR>DAB-tekniken</NOBR> jämfört med FM är att frekvensutrymmet utnyttjas mer effektivt. Tekniken innebär också bättre ljudkvalitet och mindre störningar i mottagningen. Utöver</P>
<P class="p171 ft47"><SPAN class="ft46">3 </SPAN>Prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231.</P>
<P class="p288 ft11">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Distribution</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">ljudradiosändningar ger <NOBR>DAB-tekniken</NOBR> möjlighet att sända olika typer av information i anslutning till radioprogram samt andra typer av tjänster. För att ta emot digitala utsändningar krävs en särskild digitalradiomottagare.</P>
<P class="p110 ft1">I digitalradion sänder SR program från det analoga utbudet tillsammans med kanaler som enbart sänds digitalt. SR:s digitalradiokanaler distribueras även via Internet.</P>
<P class="p76 ft1">Våren 1995 beslutade riksdagen om att påbörja digitala ljudradiosändningar i Sverige. Hösten 1995 startade SR provsändningar med <NOBR>DAB-tekniken.</NOBR> Det digitala distributionsnätet byggdes successivt ut så att en täckningsgrad om 85 procent uppnåddes år 1999. Sändningarna i digitalradion har varit parallellsändningar av SR:s analoga programutbud tillsammans med kanaler som endast sänds digitalt.</P>
<P class="p56 ft1">Inför den nya sändningstillståndsperioden 2002 2005 beslöt riksdagen att SR i avvaktan på en utvärdering av den digitala radion skulle minska kostnaden för digitala sändningar. Till följd av beslutet minskades <NOBR>DAB-sändningarnas</NOBR> omfattning från tidigare uppnådda 85 procent av befolkningen till 35 procent. Digitalradions sändningar täcker i dag områdena kring Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.</P>
<P class="p402 ft1">Den parlamentariska Digitalradiokommittén föreslår i sitt betänkande Digital Radio (SOU 2004:16) att digitaliseringen av radiosändningarna i Sverige skall fortsätta. Täckningen skall på sikt motsvara den som i dag finns i <NOBR>FM-näten.</NOBR> Kommittén anser att utvecklingen av <NOBR>DAB-sändningarna</NOBR> bör ske etappvis och att den första etappen bör pågå under år 2005 2008. Någon bestämd tidpunkt när de analoga radiosändningarna kan upphöra föreslås dock inte. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p325 ft15"><SPAN class="ft15">4.3</SPAN><SPAN class="ft23">Teracom AB</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Både de analoga och de digitala marknät som används för distribution av radio och TV ägs och drivs av Teracom AB. Samtliga aktier i Teracom ägs av staten.</P>
<P class="p76 ft1">Verksamheten med sändningar för public <NOBR>service-företagen</NOBR> bedrivs i enlighet med fleråriga avtal. SR:s avtal med Teracom tecknades år 2003 och gäller t.o.m. år 2007. I februari år 2004 tecknades ett avtal mellan Teracom, SVT och UR om analog och</P>
<P class="p69 ft11">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p12 ft22">Distribution</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">digital <NOBR>TV-distribution</NOBR> fram till år 2013. Avtalet omfattar därmed såväl perioden med parallellsändningar som en period efter att det analoga nätet släckts.</P>
<P class="p403 ft11">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p8 ft5">5 Styrning</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">5.1</SPAN><SPAN class="ft23">Styrning av public </SPAN><NOBR>service-verksamheten</NOBR></P>
<P class="p63 ft1">Ett grundläggande villkor för radio och TV i allmänhetens tjänst i Sverige har under alla år varit att verksamheten å ena sidan, framför allt från publicistisk synpunkt, skall vara oberoende från såväl staten som olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Å andra sidan har riksdag och regering ett ansvar för att programverksamheten i allmänhetens tjänst uppfyller uppställda krav på mångsidighet, hög kvalitet, tillgänglighet, hänsyn till minoritetsintressen m.m.<SPAN class="ft45">1 </SPAN>Dessa krav framgår av särskilda riktlinjer för verksamheten. Regleringen av radio och <NOBR>TV-området</NOBR> är också utformad med beaktande av EU:s regler på området. De rättsakter på <NOBR>EG-rättens</NOBR> område som är relevanta för radio och TV beskrivs närmare i kapitel 8.</P>
<P class="p53 ft1">De instrument som riksdag och regering i dagsläget huvudsakligen använder för att utöva sitt inflytande på den svenska radio- och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> i allmänhetens tjänst är radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844), sändningstillstånd och anslagsvillkor. I detta avsnitt redogörs för dessa instrument samt för förvaltningsstiftelsens förordnande och företagens bolagsordningar.</P>
<P class="p404 ft6"><SPAN class="ft6">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Radio- och </SPAN><NOBR>TV-lagen</NOBR></P>
<P class="p82 ft1">I radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> finns föreskrifter om sändningar av ljudradio- och <NOBR>TV-program</NOBR> som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. En sändning anses riktad till allmänheten endast om den samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst som vill ta emot den. För att lagen skall vara tillämplig krävs således att det är fråga om en så</P>
<P class="p172 ft47"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Jfr prop. 2000/01:94, s. 11 f.</P>
<P class="p288 ft11">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft1">kallad rundradiosändning (broadcast). Så kallad <NOBR>”video-on-</NOBR> demand” och andra typer av tjänster som tillhandahålls på begäran omfattas inte av lagen. Det saknas betydelse för lagens tillämplighet om sändningen är analog eller digital. Enligt lagen krävs tillstånd för att sända radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> med hjälp av radiovågor på radiofrekvenser under 3 gigahertz. Detta innebär i praktiken att tillståndsplikten omfattar sändningar i marknätet.<SPAN class="ft45">2 </SPAN>Tillstånd att sända <NOBR>TV-program</NOBR> och tillstånd att till hela landet eller utlandet sända ljudradioprogram meddelas av regeringen. Radio- och TV- verket utfärdar tillstånd att sända närradio och lokalradio.</P>
<P class="p57 ft1">Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> innehåller i 6 kap. bl.a. föreskrifter som gäller samtliga radio- och <NOBR>TV-sändningar.</NOBR> Beträffande television innebär detta således att inte endast public <NOBR>service-företagens</NOBR> sändningsverksamhet utan även kommersiella aktörers sändningar omfattas. Exempelvis fastslås att programverksamheten skall präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (den s.k. demokratibestämmelsen).</P>
<P class="p366 ft1">I 3 kap. 1 § regleras att sändningstillstånd som meddelas av regeringen får förenas med vissa villkor som innebär att sändningsrätten skall utövas sakligt och opartiskt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i radio och TV. Vidare följer i 3 kap. en rad villkor av olika slag som får förenas med sändningsrätten. Dessa villkor gör det möjligt för regeringen att i sändningstillstånd för marksändningar ställa sådana krav som där specificeras.</P>
<P class="p332 ft6"><SPAN class="ft6">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Sändningstillstånd</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">Till grund för public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> för SVT, SR och UR ligger de sändningstillstånd som utfärdas av regeringen. Inför varje ny tillståndsperiod fattar riksdagen beslut om villkor för programverksamheten utifrån en proposition från regeringen. Det senaste riksdagsbeslutet fattades i juni år 2001.<SPAN class="ft45">3 </SPAN>Riksdagens beslut ligger sedan till grund för villkoren i sändningstillståndet. En förutsättning för villkoren är att dessa har stöd i 3 kap. radio- och</P>
<P class="p406 ft60"><SPAN class="ft48">2</SPAN><SPAN class="ft84">Sändningar via satellit sker på frekvenser över 3 gigahertz och omfattas därmed inte av tillståndsplikten.</SPAN></P>
<P class="p345 ft47"><SPAN class="ft48">3</SPAN><SPAN class="ft51">Prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU11, rskr. 2000/01:268.</SPAN></P>
<P class="p294 ft11">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1"><NOBR>TV-lagen.</NOBR> Villkoren måste också godtas av de programföretag som berörs.</P>
<P class="p50 ft1">Vart och ett av programföretagen SVT, SR och UR har ett eget sändningstillstånd. Nuvarande sändningstillstånd utfärdades i december 2001 för perioden 1 januari 2002 till 31 december 2005. En förlängning av innevarande tillståndsperiod till utgången av år 2006 har på förslag av regeringen beslutats av riksdagen.</P>
<P class="p52 ft1">Sändningstillstånden för SVT, UR och SR innehåller allmänna bestämmelser om sändningarna, generella riktlinjer för innehållet i programverksamheten, föreskrifter om genmäle, förbud mot reklam och villkor för sponsring av program, samt vissa villkor för verksamheten under höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Sändningstillstånden har vad avser innehållet i sändningarna exempelvis krav på att företagen skall erbjuda ett mångsidigt programutbud av hög kvalitet, respektera den enskildes privatliv, ta hänsyn till radions och televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning, värna om kultur och det svenska språket, att producera program för och med barn och ungdomar och beakta språkliga och etniska minoritets intressen och funktionshindrades behov. Villkoren innehåller också föreskrifter om nyhetsverksamheten (SVT och SR) och skyldighet att lämna uppgifter till Granskningsnämnden för radio och TV.</P>
<P class="p407 ft1">Respektive programföretags sändningstillstånd kompletteras av ett tillstånd att sända med digital teknik. Enligt nu gällande komplettering har SVT och UR rätt att sända television med digital teknik till och med utgången av år 2005. SR och UR har rätt att sända ljudradio med digital teknik till och med den 31 december 2005, eller till dess att regeringen fattat beslut om den framtidiga användningen av frekvensutrymmen för digital ljudradio.</P>
<P class="p348 ft6"><SPAN class="ft6">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Anslagsvillkor</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Programföretagens medelstilldelning är förenade med vissa villkor. Dessa meddelas i anslagsvillkor som beslutas av regeringen. Till skillnad från sändningstillståndets mer allmänna villkor om verksamhet och riktlinjer för sändningsinnehåll innehåller anslagsvillkoren bl.a. villkor om ekonomiska och organisatoriska <NOBR>förut-sättningar</NOBR> för programföretagens verksamhet. Grundläggande förutsättningar är att programföretagen inom tillgängliga</P>
<P class="p408 ft11">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft1">ekonomiska ramar skall göra de prioriteringar som krävs för att uppfylla uppdraget och att verksamheten inom ramen för uppdraget skall bedrivas rationellt och syfta till ökad produktivitet och förbättrad effektivitet. Villkoren innehåller också föreskrifter om att programföretagen skall ägna mer eller mindre resurser inom ett visst område. Beträffande organisation föreskrivs exempelvis att denna för SVT och SR skall vara decentraliserad och att minst 55 procent av allmänproduktionen i rikssändningarna under innevarande tillståndsperiod skall ske utanför Stockholm.</P>
<P class="p86 ft1">Anslagsvillkoren kan ses som verksamhetsmässiga kompletteringar till villkoren i sändningstillstånden. I likhet med sändningsvillkoren har anslagsvillkoren stöd i de allmänna riktlinjer för public <NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet som beslutas av riksdagen. I övrigt är regeringens möjlighet att styra verksamheten genom anslagsvillkoren mer omfattande än genom sändningstillstånden, för vilka det i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> direkt regleras vilka villkor som får ställas.</P>
<P class="p56 ft1">Eftersom staten inte är ägare av programföretagen kan inte något egentligt ägarinflytande utövas från statens sida. Detta är också ett syfte med den organisationsstruktur som har valts. Genom att det är riksdag och regering som beslutar om medelstilldelning respektive ställer medel till företagens förfogande, har statsmakterna ändå härigenom möjlighet att påverka verksamhetens inriktning genom att förena medelstilldelningen med vissa villkor.</P>
<P class="p332 ft6"><SPAN class="ft6">5.1.4</SPAN><SPAN class="ft44">Bolagsordningar</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">SVT, SR, UR, RIKAB och SFR har i egenskap av aktiebolag varsin bolagsordning. Enligt SVT:s, SR:s och UR:s bolagsordningar är föremålet för bolagens verksamhet att bedriva rundradioverksamhet och därmed förenlig verksamhet (för UR med tillägget ”inom utbildningsområdet”). Föremålet för RIKAB:s verksamhet är enligt bolagsordningen att bedriva uppbörd av <NOBR>TV-avgifter</NOBR> och annan därmed förenlig verksamhet. SRF skall enligt sin bolagsordning äga och förvalta fastigheter för lokaler för radio- och <NOBR>TV-verksamhet,</NOBR> äga aktier i bolag med anknytning till radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> samt tillhandahålla gemensamma service- och stödfunktioner för programbolagen och övriga bolag inom public <NOBR>service-gruppen.</NOBR> Samtliga bolagsordningar för ovan nämnda företag innehåller vidare regler om bl.a. aktiekapital, styrelsens</P>
<P class="p409 ft11">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">sammansättning och arbetssätt, revisorer och om bolagsstämman. Bolagsordningarna får inte får ändras utan medgivande av regeringen. SRF:s bolagsordning innehåller bl.a. också en bestämmelse om att bolagets styrelse inte utan bolagsstämmans godkännande får avyttra fastighet eller tomträtt av större betydelse för programverksamheten. Ett sådant beslut av bolagsstämman måste godkännas av regeringen.</P>
<P class="p70 ft1">Generellt gäller att syftet med en bolagsordning är att ge regler för aktieägarnas samverkan i bolagsform. Detta inkluderar regler om bolagets uppbyggnad och dess verksamhet, regler om förhållandet mellan aktieägarna och bolaget samt regler om förhållandet mellan olika aktieägare.<SPAN class="ft45">4 </SPAN>En bolagsordning skall innehålla bl.a. sådana uppgifter som krävs för att ge nödvändig identitet och mening åt verksamheten (t.ex. firma och föremål för bolagets verksamhet) men också vissa bestämmelser rörande andra väsentliga förhållanden såsom aktiekapital, aktiernas nominella belopp samt regler för bolagsstämma m.m.<SPAN class="ft45">5</SPAN></P>
<P class="p53 ft1">Programföretagens bolagsordningar används i dag inte som ett instrument för aktiv styrning av programföretagen och innehåller inte några föreskrifter om programverksamhet, organisation eller resursanvändning. Några formella hinder för att införa sådana finns dock inte. Beträffande förhållanden som aktiebolagslagen (1975:1385) eller annan lagstiftning inte behandlar finns möjlighet att införa bestämmelser av allehanda slag, förutsatt naturligtvis att de inte avser brottslig verksamhet eller i övrigt strider mot aktiebolagslagen eller annan lagstiftning . Enligt Johanssons Nials Svensk associationsrätt i huvuddrag förefaller det på senare tid ha blivit allt vanligare med bolagsordningar som mycket utförligt reglerar olika delar av bolagets verksamhet.<SPAN class="ft45">6</SPAN></P>
<P class="p410 ft6"><SPAN class="ft6">5.1.5</SPAN><SPAN class="ft85">Förvaltningsstiftelsens stiftelseförordnande</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">SVT, SR och UR ägs av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Förvaltningsstiftelsens roll är att främja programföretagens självständighet och oberoende av statsmakterna. Enligt stiftelseförordnandet skall stiftelsen tillgodose sitt syfte genom att äga och</P>
<P class="p411 ft50"><SPAN class="ft67">4</SPAN><SPAN class="ft68">Kristiansson, Björn & Skog, Rolf, Bolagsordning, s. 13.</SPAN></P>
<P class="p269 ft50"><SPAN class="ft67">5</SPAN><SPAN class="ft68">Aktiebolagslagen (1975:1385) 2 kap. 4 §.</SPAN></P>
<P class="p269 ft47"><SPAN class="ft67">6</SPAN><SPAN class="ft69">Johansson Svante, Nials svensk Associationsrätt i huvuddrag, 8:e upplagan, s. 63.</SPAN></P>
<P class="p288 ft11">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">förvalta aktier i programföretagen. Däremot uttalas inget om programföretagens verksamhet.</P>
<P class="p226 ft1">Regeringen utser efter förslag från riksdagspartierna samtliga ledamöter i förvaltningsstiftelsens styrelse. Stiftelsen har sedan att utse fem ledamöter och en suppleant i respektive programföretags styrelse. Ordförande och en suppleant i respektive styrelse utses av regeringen. Staten får genom regeringen ändra eller upphäva vissa delar av stiftelseförordnandet. Vissa bestämmelser om sammansättningen av förvaltningsstiftelsens styrelse och vem som kan vara ledamot i styrelsen får dock endast ändras eller upphävas efter beslut av riksdagen. Föreskrifterna om stiftelsens ändamål får ändras endast om riksdagen beslutat att programföretagen inte längre skall bedriva sändningar av ljudradio- och televisionsprogram i allmänhetens tjänst eller om det annars kan finnas sådana skäl som avses i 6 kap. om ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande i stiftelselagen (1994:1220). En sådan ändring beslutas av Kammarkollegiet.</P>
<P class="p412 ft1">För aktiebolag gäller generellt att ägarna vid bolagsstämman utövar sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter. Förvaltningsstiftelsen har sedan den bildandes inte i någon nämnvärd omfattning utövat något sådant aktivt ägarinflytande på programföretagen, annat än att utse styrelseledamöter på bolagsstämman.</P>
<P class="p325 ft15"><SPAN class="ft15">5.2</SPAN><SPAN class="ft23">Finansiering av public </SPAN><NOBR>service-verksamheten</NOBR></P>
<P class="p384 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p68 ft1">Radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> i Sverige har allt sedan <NOBR>1920-talet</NOBR> finansierats med särskilda avgifter. När de första radiosändningarna började produceras av AB Radiotjänst år 1925 infördes ett licenssystem där det för rätten att inneha en radiomottagningsapparat krävdes ett tillstånd per innehavd apparat. För tillståndet fick innehavaren betala en årlig licens. Avgiften inkasserades av dåvarande telegrafstyrelsen. På <NOBR>1950-talet</NOBR> infördes avgiftsskyldighet för innehav av televisionsmottagare. Separata licenser för radio och TV existerade fram till 1978 då ljudradioavgiften slopades.</P>
<P class="p413 ft1">Licensmedlen användes dels för att bygga ut sändarnätet och dels för att finansiera programproduktionen. Sändarnätet byggdes upp</P>
<P class="p414 ft11">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">och drevs i statlig regi (Telegrafstyrelsen, sedermera Televerket och numera det statliga aktiebolaget Teracom) medan programproduktionen drevs i form av aktiebolag vars ägare har bestått av pressen, folkrörelser, radioindustrin m.fl., i olika konstellationer.</P>
<P class="p71 ft1">I vissa sammanhang talar man när det gäller radio- och TV- verksamheten i allmänhetens tjänst om rundradiorörelsen. Begreppet kan numera ses som ett samlingsbegrepp för de medel som finansierar radio och TV i allmänhetens tjänst. TV- avgiftsmedlen samlas på rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Förutom <NOBR>TV-avgifterna</NOBR> tillförs rundradiokontot räntor på innestående medel. Från ett annat konto hos Riksgäldskontoret, distributionskontot, tilldelas medel som är avsedda att bidra till finansieringen av SVT:s och UR:s distribution av TV. Rundradiorörelsen förvaltas av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB).</P>
<P class="p61 ft1">År 1947 fastslog riksdagen att kostnaderna för produktion och distribution av de för svenska lyssnare i gemen avsedda programmen samt därmed sammanhängande kostnader skulle betalas av lyssnarna själva. Av denna princip följde, enligt prop. 1947:41, att avgiftens storlek blev beroende av de krav man ansåg att rundradion borde tillgodose, dvs. avgiftsintäkterna borde täcka utgifterna. Av detta följde i sin tur att avgiften inte borde höjas mer än nödvändigt för att tillgodose rörelsens egna behov. En viss marginal borde dock eftersträvas. Även dagens programföretag finansieras med dessa utgångspunkter.</P>
<P class="p51 ft1">Kostnaderna för företagen kunde lättare mötas med intäkter från mottagaravgifter i början när systemet med mottagaravgifter var nytt. Detta berodde på att fler och fler hushåll skaffade sig en radio och en TV. I dag innehar majoriteten av svenska folket en TV- mottagare sedan länge vilket innebär att varje förändring av medelsbehovet för public <NOBR>service-koncernen</NOBR> får återverkningar på <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek om inte antalet <NOBR>TV-avgifter</NOBR> kan ökas.</P>
<P class="p51 ft1">De <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> som inflyter finansierar i dag, helt eller delvis,</P>
<P class="p411 ft14"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft81">de tre programbolagen SVT AB, SR AB och UR AB,</SPAN></P>
<P class="p379 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft83">intresse-/dotterbolagen</SPAN></NOBR> Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) och Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF), och</P>
<P class="p338 ft14"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft81">Granskningsnämnden för radio och TV.</SPAN></P>
<P class="p415 ft1">Programföretagen erhåller under året en löpande tilldelning av avgiftsmedel i enlighet med ett årligt riksdagsbeslut och de årliga</P>
<P class="p416 ft11">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft1">anslagsvillkoren som fastställs av regeringen. Intressebolagen RIKAB:s och SRF:s kostnader täcks genom att de tre programföretagen avstår en del av sina avgiftsmedel till dem. Granskningsnämnden får sin finansiering dels genom att en mindre del avgiftsmedel tilldelas nämnden och dels genom anslag över statsbudgeten.</P>
<P class="p417 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Avgiftsskyldighet och uppbörd av </SPAN><NOBR>TV-avgift</NOBR> i dagens system</P>
<P class="p291 ft16">Avgiftsskyldighet enligt lag (1989:41) om <NOBR>TV-avgift</NOBR></P>
<P class="p68 ft1"><NOBR>TV-avgiften,</NOBR> som tas ut med stöd av lagen (1989:41) om <NOBR>TV-avgift,</NOBR> är kopplad till innehavet av en <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> Den som innehar en <NOBR>TV-mottagare</NOBR> skall betala <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p110 ft1">Lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> innehåller regler om avgiftsskyldighet, avgiftens storlek, regler om handläggning av ärenden, avgiftskontroll samt en regel om förvaltning av avgiftsmedel.</P>
<P class="p110 ft1">Enligt 1 § lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> skall den som innehar en TV- mottagare betala <NOBR>TV-avgift</NOBR> för mottagaren till RIKAB. Den som endast innehar en radiomottagningsapparat är inte skyldig att betala någon avgift. Avgiften uppgår till 1 920 kr för år 2005 och skall betalas i fyra poster om 480 kr per post. Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början. RIKAB skall i god tid före varje avgiftsperiods början sända ut en avi med uppmaning att betala TV- avgift för perioden. Enligt 24 § lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> får RIKAB efter avtal med en avgiftsskyldig besluta dels att <NOBR>TV-avgift</NOBR> skall betalas i andra poster och vid andra tidpunkter och dels att avgiften inte skall aviseras.</P>
<P class="p87 ft4">Utvecklingen av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> under perioden 1991 2005 framgår av <SPAN class="ft30">Tabell 5.1</SPAN>. Av tabellen framgår att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> under perioden i genomsnitt har ökat mer än KPI.</P>
<P class="p418 ft11">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p419 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 5.1 </SPAN>Utveckling av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i förhållande till konsumentprisindex (KPI) <NOBR>1992–2005</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr3 td215"><SPAN class="p420 ft58">År</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td216"><SPAN class="p27 ft58"><NOBR>TV-avgift/</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td216"><SPAN class="p23 ft58">Ändring %</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td217"><SPAN class="p275 ft58">Utveckling</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td218"><SPAN class="p275 ft58">Differens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td219"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td220"><SPAN class="p27 ft58">12 mån</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td220"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td221"><SPAN class="p275 ft58">KPI %</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td222"><SPAN class="p275 ft86"><NOBR>TV-avgift-KPI</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td223"><SPAN class="p421 ft55">1991</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 236</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td225"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td226"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><SPAN class="p421 ft55">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 320</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p423 ft55">6,80</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td225"><SPAN class="p275 ft55">2,29</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td226"><SPAN class="p275 ft55">4,51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p421 ft55">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 404</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p423 ft55">6,36</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p275 ft55">4,65</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p275 ft55">1,71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p421 ft55">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 440</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p423 ft55">2,56</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p275 ft55">2,18</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p275 ft55">0,38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><SPAN class="p421 ft55">1995</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 440</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p423 ft55">0,00</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td225"><SPAN class="p275 ft55">2,53</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td226"><SPAN class="p18 ft55"><NOBR>-2,53</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p421 ft55">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 476</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p423 ft55">2,50</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p275 ft55">0,47</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p275 ft55">2,03</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p421 ft55">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 536</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p423 ft55">4,07</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p275 ft55">0,50</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p275 ft55">3,57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><SPAN class="p421 ft55">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 572</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p423 ft55">2,34</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td225"><SPAN class="p18 ft55"><NOBR>-0,12</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td226"><SPAN class="p275 ft55">2,46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p421 ft55">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 608</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p423 ft55">2,29</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p275 ft55">0,43</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p275 ft55">1,86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p421 ft55">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 644</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p423 ft55">2,24</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p275 ft55">1,01</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p275 ft55">1,23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><SPAN class="p421 ft55">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 668</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p423 ft55">1,46</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td225"><SPAN class="p275 ft55">2,45</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td226"><SPAN class="p18 ft55"><NOBR>-0,99</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p421 ft55">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 740</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p423 ft55">4,32</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p275 ft55">2,13</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p275 ft55">2,19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td223"><SPAN class="p421 ft55">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 812</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p423 ft55">4,14</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td225"><SPAN class="p275 ft55">1,94</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td226"><SPAN class="p275 ft55">2,20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td223"><SPAN class="p421 ft55">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p422 ft55">1 872</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p423 ft55">3,31</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td225"><SPAN class="p275 ft55">0,43</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td226"><SPAN class="p275 ft55">2,88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td219"><SPAN class="p421 ft55">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td220"><SPAN class="p422 ft55">1 920</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td220"><SPAN class="p423 ft55">2,56</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td221"><SPAN class="p275 ft55">1,75</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td222"><SPAN class="p275 ft55">0,81</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft55"><SPAN class="ft58">Källa: </SPAN>RIKAB, SCB och Konjunkturinstitutet.</P>
<P class="p424 ft16">Uppbörd av <NOBR>TV-avgiften</NOBR></P>
<P class="p305 ft1">RIKAB:s ansvar för uppbörd och betalningskontroll av TV- avgiften regleras i ett särskilt avtal mellan staten och RIKAB <NOBR>(1989–02–16).</NOBR> RIKAB:s verksamhet enligt lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> och enligt det särskilda avtalet med staten innefattar myndighetsutövning. Eftersom RIKAB inte kan anses utgöra en förvaltningsmyndighet i förvaltningslagens mening har det i lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> särskilt angivits att förvaltningslagen (1986:223) skall tillämpas när bolaget handlägger ärenden enligt lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> (14 § lag om <NOBR>TV-avgift).</NOBR> I förarbeten till lagen anfördes som skäl till att förvaltningslagen skall tillämpas att detta är lämpligt eftersom verksamheten innefattar myndighetsutövning mot enskilda och att de flesta människor berörs av verksamheten.<SPAN class="ft45">7</SPAN></P>
<P class="p425 ft1">Om en avgift inte betalas inom föreskriven tid skall en betalningspåminnelse sändas ut. För denna påminnelse skall</P>
<P class="p426 ft47"><SPAN class="ft46">7 </SPAN>Se prop. 1988/89:18 om <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> s. 62.</P>
<P class="p323 ft11">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft1">påminnelseavgift erläggas. Om den avgiftspliktige trots påminnelse ändå inte betalat inom rätt tid skall en tilläggsavgift betalas som uppgår till 40 procent av avgiftsposten för perioden.</P>
<P class="p93 ft1">RIKAB:s beslut om påförande av avgifter anses enligt 17 § lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> som ett beslut av förvaltningsmyndighet och får verkställas om avgiften är obetald och förfallen till betalning. Verkställighet får ske även om avgiftsbeslutet har begärts omprövat eller omprövningsbeslutet har blivit överklagat. Avser beslutet TV- avgift, krävs dock att bolaget har sänt en betalningspåminnelse. Verkställighet av obetalda <NOBR>TV-avgifter</NOBR> sker genom att den obetalda <NOBR>TV-avgiften</NOBR> restförs hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Uttagande av avgift handläggs hos KFM som allmänt mål enligt 17 § lag om <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p413 ft1">RIKAB skall enligt 15 § lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> ompröva beslut om avgiftsskyldighet och om påförande av avgifter enligt lag om TV- avgift, om den som beslutet rör begär detta eller skäl annars föreligger. Överklagande av RIKAB:s beslut om omprövning skall ske till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p85 ft1">I betänkandet En kronofogdemyndighet i tiden (SOU 2003:97) har föreslagits att de s.k. offensiva borgenärsuppgifterna (ansökan om likvidation, ansökan om konkurs, beslut i fråga om nedsättning av fordran, etc.) skall flyttas till Skatteverket och att övriga borgenärsuppgifter skall handhas av debiterande myndighet. Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar skall enligt betänkandet upphävas. Förslagen innebär bl.a. att de borgenärsuppgifter som KFM i dag utför för RIKAB:s räkning i stället skall hanteras av RIKAB självt i större utsträckning. Enligt ett gemensamt remissvar på betänkandet från programföretagen och RIKAB<SPAN class="ft45">8 </SPAN>säger företagen att förslagen i betänkandet leder till ökade administrativa kostnader för RIKAB. De kan också, enligt företagen, medföra att <NOBR>TV-avgiftsintäkterna</NOBR> minskar på grund av sämre indrivningseffektivitet. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p427 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Förvaltning av rundradiokontot</SPAN></P>
<P class="p47 ft1"><NOBR>TV-avgifterna</NOBR> samlas på rundradiokontot i Riksgäldskontoret. Avgiftsmedlen utgör tillsammans med påminnelseavgifter och tilläggsavgifter offentliga medel av betydande omfattning. I</P>
<P class="p164 ft47"><SPAN class="ft46">8 </SPAN>17 mars 2004, Yttrande över betänkandet En kronofogdemyndighet i tiden (SOU 2003:97).</P>
<P class="p294 ft11">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">samband med att lagen om <NOBR>TV-avgift</NOBR> trädde i kraft den 1 mars 1989 överfördes det finansiella samordningsansvaret (placering och förvaltning av influtna avgiftsmedel) från Televerket<SPAN class="ft45">9 </SPAN>till Sveriges Radio AB (SR, moderbolaget i den dåvarande koncernen). SR fick också utökat ansvar för att göra bedömningar av rundradiorörelsens samlade kostnads- och intäktsutveckling och av hur stort avgiftsuttaget bör vara på kort och lång sikt. SR:s ansvar formaliserades genom ett avtal med staten. Enligt prop. 1988/89:18 om <NOBR>TV-avgiften</NOBR> var det viktigt att placeringen av avgiftsmedlen skulle ge en god avkastning och att placeringen var säker. Regeringen ansåg därför att Riksgäldskontoret utgjorde en lämplig institution för placering av medlen. Riksgäldskontoret har i egenskap av statens internbank till uppgift att hantera ut- och inlåning för statens räkning. Inför avtalsperioden 1993 1996 beslöt riksdagen att moderbolaget Sveriges Radio AB skulle upphöra och programföretagen bli självständiga aktiebolag.<SPAN class="ft45">10 </SPAN>Staten ingick ett avtal med programföretaget Sveriges Television AB om förvaltning av rundradiomedlen. Avtalet trädde i kraft den 1 januari 1993.</P>
<P class="p407 ft1">Den 1 januari 1998 fick RIKAB ta över detta förvaltningsansvar. Enligt ett avtal med staten <NOBR>(1997-12-08)</NOBR> skall RIKAB för statens räkning ansvara för likviditetsplanering av och utbetalningarna från rundradiokontot. RIKAB skall också redovisa medelsförvaltning och upplåning samt bedömningar som kan ligga till grund för statsmakternas beslut om de ekonomiska villkoren för rundradiorörelsen. I ett tilläggsavtal med staten <NOBR>(2001-12-28)</NOBR> har RIKAB också fått ansvar för förvaltningen av distributionskontot.</P>
<P class="p348 ft6"><SPAN class="ft6">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Distributionskontot</SPAN></P>
<P class="p428 ft1">I samband med att en ny sändningstillståndsperiod började löpa från och med år 2002 (tillståndsperioden är 2002 2005) inrättades det s.k. distributionskontot hos Riksgäldskontoret. Medlen på detta konto förvaltas av RIKAB enligt ett särskilt avtal med staten. Riksdagen har beslutat att det analoga marknätet (som ägs och förvaltas av statliga Teracom AB) skall vara nedsläckt senast den 1 februari år 2008. Det analoga marknätet ersätts med ett digitalt</P>
<P class="p429 ft60"><SPAN class="ft67">9</SPAN><SPAN class="ft70">Riksgäldskontoret var också delvis inblandat i placeringen av medlen, men placerade endast det eventuella överskott som fanns kvar vid budgetårets utgång. Under själva budgetåret fick Televerket använda medlen som likviditetsreserv.</SPAN></P>
<P class="p430 ft47"><SPAN class="ft67">10</SPAN><SPAN class="ft87">Prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28 om den avgiftsfinansierade radio- och TV- verksamheten 1993 1996 m.m.</SPAN></P>
<P class="p331 ft11">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft1">marknät (även detta ägs av Teracom). Enligt propositionen om riktlinjerna för sändningstillståndsperioden <NOBR>2002–2005</NOBR> skulle under den kommande tillståndsperioden medelsbehovet för televisionen att vara högt på grund av att de analoga marksändningarna måste pågå i full omfattning samtidigt som den digitala sändningsverksamheten byggs upp med högre kostnader som följd. Genom att den nya tekniken införs successivt kommer programföretagen SVT och UR att under en övergångsperiod ha kostnader för såväl de analoga marksändningarna som för den nya digitala sändningstekniken. Tanken med inrättandet av distributionskontot är att kostnaderna för teknikskiftet skall utjämnas över en längre tidsperiod. Finansieringen av de parallella kostnaderna för distribution sker på följande vis. Medel förs över från rundradiokontot till distributionskontot. Dessa medel skall efter en successiv höjning motsvara SVT:s och UR:s beräknade kostnader för att sända i det analoga marknätet. Från distributionskontot tilldelas medel till SVT och UR som beräknas motsvara hela kostnaden för analog och digital <NOBR>TV-distribution.</NOBR> Genom att under perioden 2002 2005 mer pengar betalas ut från distributionskontot till programföretagen än vad som överförs till kontot från rundradiokontot, kommer distributionskontot under denna period att uppvisa ökande underskott. Detta underskott finansieras med en kredit i Riksgäldskontoret.</P>
<P class="p431 ft1">Från år 2008, när det analoga marknätet enligt riksdagens beslut skall vara nedsläckt, skall återbetalning av skulden på distributionskontot inledas. Den ackumulerade skulden beräknas då uppgå till högst 1 500 miljoner kronor. Återbetalning skall gå till så att överföringarna av avgiftsmedel från rundradiokontot till distributionskontot skall fortsätta med belopp som motsvarar distributionskostnaderna för analog distribution tills underskottet är återbetalt. Eftersom kostnaden för analog distribution är högre än kostnaden för digital distribution kommer underskottet på kontot successivt att minska.</P>
<P class="p342 ft1">SVT:s och UR:s tilldelning av medel från rundradiokontot och distributionskontot beskrivs i <SPAN class="ft3">Figur 5.1 </SPAN>(RGK är Riksgäldskontoret):</P>
<P class="p432 ft11">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft1"><SPAN class="ft3">Figur. 5.1. </SPAN>Medel för <NOBR>TV-distribution</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr2 td215"><SPAN class="p206 ft47">Avgifts-</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td227"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td228"><SPAN class="p255 ft47">Kredit i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td223"><SPAN class="p206 ft47">medel</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td227"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td229"><SPAN class="p255 ft47">RGK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td219"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td227"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td230"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr12 td65"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td231"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td232"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td50"><SPAN class="p433 ft1">C.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td233"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td205"><SPAN class="p27 ft1">B.</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td234"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td235"><SPAN class="p206 ft47">Rundradio-</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td236"><SPAN class="p206 ft47">Distributions-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr5 td235"><SPAN class="p206 ft47">kontot</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td237"><SPAN class="p12 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td232"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td236"><SPAN class="p206 ft47">kontot</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td231"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td232"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td236"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td238"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td231"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td232"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td239"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft1">A. D.</P>
<P class="p435 ft89">SVT och UR</P>
<P class="p436 ft92"><SPAN class="ft90">A.</SPAN><SPAN class="ft91">Medel för programproduktion m.m. exklusive beräknade kostnader för distribution i marknätet.</SPAN></P>
<P class="p338 ft90"><SPAN class="ft90">B.</SPAN><SPAN class="ft93">Medel motsvarande beräknade kostnader för analog distribution.</SPAN></P>
<P class="p381 ft90"><SPAN class="ft90">C.</SPAN><SPAN class="ft93">Delfinansiering av distributionskostnaderna genom kredit i RGK.</SPAN></P>
<P class="p437 ft95"><SPAN class="ft90">D.</SPAN><SPAN class="ft94">Medel motsvarande beräknade kostnader för analog och digital distribution.</SPAN></P>
<P class="p79 ft4">Den kredit som upptagits i Riksgäldskontoret är inte bokförd som ett lån för SVT och UR. Underskottet kan i stället beskrivas som en inteckning av framtida <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR></P>
<P class="p438 ft11">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p439 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 5.</SPAN>2 Bedömd utveckling av distributionskontot 2002 2005 (mdkr)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr0 td240"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td241"><SPAN class="p440 ft58">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td241"><SPAN class="p440 ft58">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td242"><SPAN class="p315 ft58">2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td243"><SPAN class="p422 ft58">2005</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr38 td244"><SPAN class="p27 ft54">Medel från rundradiokontot</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td245"><SPAN class="p441 ft55">160,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td245"><SPAN class="p442 ft55">163,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p316 ft55">266,46</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p441 ft55">421,79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td247"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td247"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td220"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td248"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td244"><SPAN class="p27 ft55">Medel till SVT och UR</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td245"><SPAN class="p441 ft55">485,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td245"><SPAN class="p442 ft55">523,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td224"><SPAN class="p316 ft55">556,65<SPAN class="ft96">11</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td246"><SPAN class="p441 ft55">591,79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td247"><SPAN class="p12 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td247"><SPAN class="p12 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td220"><SPAN class="p12 ft97"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td248"><SPAN class="p12 ft97"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td244"><SPAN class="p27 ft55">Årligt underskott</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td245"><SPAN class="p441 ft55"><NOBR>-325,0</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td245"><SPAN class="p442 ft55"><NOBR>-360,0</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p316 ft55"><NOBR>-290,0</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td246"><SPAN class="p441 ft55"><NOBR>-170,0</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td247"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td247"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td220"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td248"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td249"><SPAN class="p27 ft55">Beräknad ränta 5 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td245"><SPAN class="p441 ft55">8,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td245"><SPAN class="p442 ft55">26,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td224"><SPAN class="p316 ft55">43,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td246"><SPAN class="p441 ft55">57,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td245"><SPAN class="p12 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td245"><SPAN class="p12 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td224"><SPAN class="p12 ft98"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td246"><SPAN class="p12 ft98"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td244"><SPAN class="p12 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td247"><SPAN class="p12 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td247"><SPAN class="p12 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td220"><SPAN class="p12 ft99"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td248"><SPAN class="p12 ft99"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr12 td244"><SPAN class="p27 ft55">Utgående skuld</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td245"><SPAN class="p441 ft55">333,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td245"><SPAN class="p442 ft55">719,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td224"><SPAN class="p316 ft55">1 052,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td246"><SPAN class="p441 ft55">1 279,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td247"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td247"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td220"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td248"><SPAN class="p12 ft78"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft55"><SPAN class="ft58">Källa: </SPAN>BP 2004/05:01 utgiftsområde 17 samt anslagsvillkor för år 2005.</P>
<P class="p443 ft15"><SPAN class="ft15">5.3</SPAN><SPAN class="ft23">Medelstilldelningen till programföretagen</SPAN></P>
<P class="p384 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Årligt budgetunderlag från programföretagen</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Liksom statliga myndigheter skall programföretagen enligt sina anslagsvillkor senast den 1 mars varje år inkomma med ett budgetunderlag till Kulturdepartementet (Utbildnings- och kulturdepartementet från 2005) enligt vilka företagen äskar sina medel till verksamheten inför kommande budgetår.</P>
<P class="p226 ft1">I budgetunderlagen beskriver företagen de finansiella villkor som gäller under den aktuella tillståndsperioden. Vidare redogörs för verksamheten under innevarande år med de konsekvenser som tidigare beslut om medelstilldelning fått för denna period. Företagen redovisar även sina planer inför kommande budgetår samt därtill hörande medelsäskanden för detta år. <NOBR>Program-företagen</NOBR> beskriver också hur RIKAB:s verksamhet har utvecklats .</P>
<P class="p342 ft1">Inför den senaste tillståndsperioden 2002 2005 skärptes kraven på granskning av budgetunderlagen. Såväl företagens public serviceredovisning som budgetunderlagen skall vara granskade av företagens revisorer innan de inlämnas till Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.<SPAN class="ft45">11 </SPAN>Granskningen skall avse det underlag som det redovisade materialet bygger på samt företagsledningarnas organisation av system och rutiner för kontroll, uppföljning och redovisning.</P>
<P class="p444 ft60"><SPAN class="ft46">11 </SPAN>Enligt ändring av anslagsvillkoren för 2004 avseende tilldelning från distributionskontot enligt regeringsbeslut <NOBR>2004-05-19.</NOBR></P>
<P class="p334 ft47"><SPAN class="ft46">11 </SPAN>Prop. 2000/01:94 avsnitt 13.5.</P>
<P class="p294 ft11">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Årligt förslag på medelstilldelning</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Regeringen föreslår årligen riksdagen vilka medel programföretagen skall erhålla från rundradiokontot. Medelstilldelningen skall enligt de senaste riktlinjerna för tillståndsperioden 2002 2005 räknas upp med 2 procent årligen.<SPAN class="ft45">12 </SPAN>Uppräkningen av tilldelade medel är kopplad till ett krav från regeringen att minska skolket från <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Prisuppräkning sker endast under förutsättning att <NOBR>TV-avgiftsskolket</NOBR> minskas med 25 mnkr om året. För år 2002 2003 har programföretagen redovisat för regeringen att skolket har minskat med 85 miljoner kronor.<SPAN class="ft45">13 </SPAN>Vidare föreslår regeringen hur stor tilldelningen skall vara till SVT och UR från distributionskontot och hur stor procentuell andel som respektive programföretag skall få av tilldelade medel.</P>
<P class="p80 ft1">Regeringen har i budgetpropositionen för 2005 med anledning av förlängningen av sändningstillståndsperioden förutskickat att medelstilldelningen för programföretagen för år 2006 skall behållas på samma nivå som för 2005 med en uppräkning om 2 procent. Något skolkbeting skall dock ej gälla.</P>
<P class="p336 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft85">Fördelning av medel mellan programföretagen</SPAN></P>
<P class="p63 ft1"><NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> fördelas mellan bolagen enligt en särskild fördelningsnyckel. Fördelningsnyckeln tillkom när den tidigare koncernen upplöstes. Den nu gällande fördelningsnyckeln ser ut på följande vis:</P>
<P class="p446 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft100">SVT 57,73 procent</SPAN></P>
<P class="p338 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft100">SR 37,52 procent</SPAN></P>
<P class="p269 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft100">UR 4,75 procent</SPAN></P>
<P class="p99 ft1">Fördelningsnyckeln fastställs inför varje ny sändningstillståndsperiod och skall i princip gälla under hela denna period. Det kan emellertid förekomma att vissa justeringar måste göras. De tre programföretagen kan i samförstånd justera fördelningsnyckeln om de exempelvis kommer överens om att omfördela ansvaret för olika gemensamma funktioner.<SPAN class="ft45">14 </SPAN>Eventuella justeringar som programföretagen kommit överens om presenteras av bolagen för</P>
<P class="p446 ft50"><SPAN class="ft67">12</SPAN><SPAN class="ft68">Ibid. avsnitt 13.2.</SPAN></P>
<P class="p269 ft50"><SPAN class="ft67">13</SPAN><SPAN class="ft68">Se prop. 2004/05:1 Utgiftsområde 17.</SPAN></P>
<P class="p269 ft47"><SPAN class="ft67">14</SPAN><SPAN class="ft69">Se prop. 2000/01:94 radio och TV i allmänhetens tjänst 2002 2005, s. 73.</SPAN></P>
<P class="p288 ft11">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p439 ft1">regeringen och föreslås av regeringen i samband med förslagen till riksdagen om medelstilldelning.</P>
<P class="p447 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft44">Anslagsvillkoren</SPAN></P>
<P class="p68 ft1">Riksdagens beslut om medelstilldelning meddelas genom regeringens anslagsvillkor för programföretagen. Av anslagsvillkoren framgår hur stora belopp som skall tilldelas företagen under året enligt riksdagens beslut. Villkoren innehåller även vissa bestämmelser om organisation, sidoverksamhet och revision. Anslagsvillkoren har beskrivits närmare i avsnitt 5.1.3.</P>
<P class="p325 ft6"><SPAN class="ft6">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft44">Utbetalning av medel till programföretagen</SPAN></P>
<P class="p448 ft1">RIKAB skall enligt 29 § lag om <NOBR>TV-avgift</NOBR> minst månadsvis överföra de influtna <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> till Riksgäldskontoret. Medlen skall omedelbart placeras på räntebärande räkning där.</P>
<P class="p110 ft1">De uppburna <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> är offentliga medel och tillfaller formellt sett inte programföretagen förrän riksdagen har fattat sitt årliga beslut om tilldelning av medel till företagen och pengarna har betalats ut till dem. Utbetalning sker med en tolftedel av tilldelade medel varje månad under budgetåret.</P>
<P class="p57 ft1">Enligt RIKAB:s medelsförvaltningsavtal med staten <NOBR>(1997-12-08)</NOBR> skall staten genom Riksgäldskontoret tillhandahålla en kredit, om ingen behållning finns på rundradiokontot. Endast denna kredit får utnyttjas när RIKAB för statens räkning tillgodoser rundradiorörelsens behov av rörelsekapital. RIKAB skall enligt avtalet förvalta rundradiorörelsens krediter hos Riksgäldskontoret och träffa avtal med Riksgäldskontoret om kreditgivningen.</P>
<P class="p449 ft11">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft15"><SPAN class="ft15">5.4</SPAN><SPAN class="ft23">Finansieringen av RIKAB och SRF</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Intressebolagen SRF och RIKAB utför tjänster för samtliga programföretags räkning. RIKAB bistår med uppbörd och kontroll samt förvaltning av <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> och SRF sköter koncerngemensamma tjänster avseende arkiv, fastigheter, telefonväxel, bibliotek, företagshälsovård m.m. För att finansiera dessa bolags kostnader avstår programföretagen en del av sina avgiftsmedel till förmån för bolagen. Medelsavståendet till RIKAB uppgick år 2003 till 150,3 miljoner kr. Beloppet baseras på ett årligt budgetförslag som tillställs RIKAB:s ägare. RIKAB har även vissa intäkter genom externa uppdrag.</P>
<P class="p53 ft1">Medelsavståendet från programföretagen till SRF uppgick år 2003 till 336 miljoner kronor. Beloppet från SVT och SR baseras på tidigare upprättade hyresavtal. UR:s medelsavstående till SRF blir blygsamt eftersom UR inte bedriver sin verksamhet i någon av SRF:s lokaler. SRF har även vissa övriga rörelseintäkter härrörande från samarbetsavtal med STIM och IFPI avseende rapportering av spelad musik i radio och TV. SRF har vidare fastighetsintäkter i form av parkeringsintäkter och vissa hyresinkomster samt intäkter från företagshälsovård.</P>
<P class="p348 ft15"><SPAN class="ft15">5.5</SPAN><SPAN class="ft23">Programföretagens inkomster utöver avgiftsmedel</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Programföretagens inkomster av annat slag än avgiftsmedel är relativt blygsamma. I SVT uppgår enligt årsredovisningen för år 2003 övriga rörelseintäkter, inklusive särskilt redovisad sidoverksamhet, till 279,6 miljoner kronor (ca 7 procent av totala intäkter). Intäkterna härrör från bl.a. visningsrätter, tekniska tjänster och sponsring. I SR uppgick enligt årsredovisningen för år 2003 övriga intäkter, inklusive den särskilt redovisade sidoverksamheten, till 54,4 miljoner kronor (ca 2 procent av totala intäkter). Inkomsterna bestod bl.a. av konsertverksamhet (dvs. den verksamhet som bedrivs inom Berwaldhallen), vissa hyresintäkter, försäljning av program och varor m.m. I UR uppgår enligt årsredovisningen för år 2003 övriga rörelseintäkter, inklusive det som UR kallar affärsverksamheten, till 21,4 miljoner kronor (ca 7 procent av totala intäkter). Intäkterna består till huvudsaklig del av sändningstjänster, uthyrning av studior och texthantering.</P>
<P class="p450 ft11">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft15"><SPAN class="ft15">5.6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">TV-avgiftens</SPAN></NOBR> karaktär i statsrättslig mening</P>
<P class="p45 ft1">Utredningen vill i detta sammanhang ge en redovisning av frågan hur <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> karaktär kan ses i statsrättslig mening.</P>
<P class="p226 ft1">Enligt 8 kap. 3 § regeringsformen (RF) skall föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag. Sådana föreskrifter är bland andra föreskrifter om skatt och obligatoriska avgifter till staten. Riksdagen kan emellertid enligt 8 kap. 9 § 2 st. RF bemyndiga regeringen eller kommun att meddela föreskrifter om avgifter, som på grund av 8 kap. 3 § RF annars skall meddelas av riksdagen. Det betyder att delegation är möjlig såvitt avser obligatoriska avgifter medan normgivningsmakten dock inte kan överföras om pålagan i fråga utgör en skatt.</P>
<P class="p342 ft1">Gränsdragningen mellan skatt och avgift är svår. RF innehåller ingen definition av de två begreppen. Enligt förarbetena till RF torde den praktiska betydelsen av en gränsdragning inskränka sig till situationer då riksdagen överväger möjligheten av att delegera beslutskompetens till regeringen.<SPAN class="ft45">15 </SPAN>I förhållande till annan lagstiftning, t.ex. på mervärdesskatteområdet, torde den statsrättsliga gränsdragningen sakna betydelse. En bedömning av om en viss pålaga kan anses som en ersättning i mervärdesskattehänseende torde kunna göras oberoende av dess karaktär på statsrättens område.</P>
<P class="p402 ft1">Att en viss benämning valts – skatt eller avgift – saknar enligt prop. 1973:90 betydelse för den statsrättsliga definitionen. Gränsdragningen får därför i första hand ske med utgångspunkt i förarbetena till RF och med beaktande av rättspraxis, uttalanden av lagrådet och de bedömningar som regeringen och riksdagen gjort i olika lagstiftningsärenden.</P>
<P class="p451 ft1">Enligt prop. 1973:90<SPAN class="ft45">16 </SPAN>har man i allmänhet att göra med en avgift i RF:s bemärkelse endast om ett <SPAN class="ft3">specificerat vederlag </SPAN>utgår för den erlagda penningprestationen. Även i vissa andra fall får dock, enligt propositionen, en penningpålaga anses ha karaktär av avgift och inte av skatt. Ett sådant fall föreligger när penningprestationen tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin helhet tillförs näringsgrenen i fråga enligt särskilda regler. Kännetecknande för dessa fall är ofta, enligt propositionen, att avgifterna och de däremot</P>
<P class="p452 ft50"><SPAN class="ft67">15</SPAN><SPAN class="ft68">Prop. 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m.m., s. 219 f.</SPAN></P>
<P class="p293 ft47"><SPAN class="ft67">16</SPAN><SPAN class="ft69">Se s. 219 f.</SPAN></P>
<P class="p294 ft11">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">svarande utgifterna inte redovisas i statsbudgeten. Ett exempel på sådana avgifter är enligt propositionen de avgifter som utgick som led i prisreglering inom jordbrukets och fiskets områden. Enligt propositionen hör sådana avgifter självfallet till lagområdet. Prisregleringsavgifter erlades av den som tillverkade, omsatte, införde eller förde ut t.ex. jordbruksprodukter och utgick med belopp som regeringen eller jordbruksnämnden bestämde.</P>
<P class="p453 ft1">Enligt Håkan Strömberg<SPAN class="ft45">17 </SPAN>kan sådana prisregleringsavgifter sägas motsvaras av en kollektiv motprestation, dvs. fall där det inte föreligger ett specificerat vederlag (ett tillhandahållande av en bestämd vara eller tjänst t.ex.). Detsamma är fallet med de jaktvårdsavgifter, som enligt 41 § jaktlagen (1987:259) kan fastställas av regeringen och som skall användas i jaktvårdsfrämjande syfte. Andra jämförbara avgifter där en kollektiv motprestation kan anses föreligga är de avgifter som tjänar som ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken. Enligt lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider skall avgifter tas ut i förhållande till utsläppen av kväveoxider från vissa energiproducerande anläggningar. Avgifterna skall sedan återbetalas till kollektivet av avgiftsskyldiga i proportion till den producerade energin. Lagrådet har godtagit att denna pålaga betecknas som avgift (prop. 1989/90:141, s. 53). Kravet på specificerat vederlag har således frånfallits i vissa situationer.<SPAN class="ft45">18</SPAN></P>
<P class="p337 ft1">Hur skall <NOBR>TV-avgiften</NOBR> betraktas i detta hänseende? Ett krav för betalningsskyldighet är innehav av <NOBR>TV-mottagare.</NOBR> En betalning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> innebär inte att den enskilde avgiftsbetalaren får ett ”specificerat vederlag” av det allmänna i den meningen att det finns en anknytning mellan avgiftsuttaget och en närmare definierad prestation som direkt tillfaller den betalande vid det tillfälle då avgiften erlägges. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> är kopplad till innehav av TV- mottagare och avgiften tas ut oavsett om apparaten slås på eller inte, alltså oavsett om avgiftsbetalaren tittar på eller lyssnar till produktionen av de tre programföretagen. Den motprestation som tillhandahålls av det allmänna är, mera generellt, tillgängligheten och möjligheten att ta del av de radio- eller <NOBR>TV-program</NOBR> som tillhandahålls av de tre programföretagen. Motprestationen är sålunda en slags kollektiv motprestation, sändningarna pågår hela tiden och avgiftsbetalarna kan välja att konsumera utbudet eller att</P>
<P class="p454 ft50"><SPAN class="ft67">17</SPAN><SPAN class="ft68">Strömberg, Håkan, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform.</SPAN></P>
<P class="p455 ft47"><SPAN class="ft67">18</SPAN><SPAN class="ft101">Se vidare Strömberg, a.a., s. 79 ff. för vidare exempel på gränsdragning mellan skatt och avgift i lagstiftningsärenden m.m.</SPAN></P>
<P class="p456 ft11">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Styrning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">avstå. Å andra sidan kan sägas att om <NOBR>TV-avgiftssystemet</NOBR> upphör kommer inte, om inte finansieringen löses på annat vis, radio och TV i allmänhetens tjänst längre att tillhandahållas. Häri ligger en koppling mellan <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och erhållen motprestation eftersom avgiften skall motsvara kostnaden för motprestationen.</P>
<P class="p110 ft1">Radio och TV i allmänhetens tjänst tillhandahåller utöver den kollektiva motprestationen även tjänster av mera individuell karaktär. Den digitala tekniken på radio och <NOBR>TV-området</NOBR> medger nämligen att den enskilde kan beställa vissa tjänster som tillhandahålls på individuell nivå. Detta sker t.ex. via Internet genom nedladdning av program t.ex. Det som erhålls torde kunna jämställas med en individuell motprestation. Den som betalar TV- avgiften betalar även för denna individualiserade prestation. Utbudet från programföretagen kan således anses vara såväl i form av en individuell motprestation samt i form av en kollektiv motprestation.</P>
<P class="p366 ft1">När en viss pålaga ansetts utgöra en avgift, uppstår frågan om avgiften utgör en sådan obligatorisk avgift som regeringen får besluta om efter delegation av riksdagen, eller om avgiften utgör en sådan frivillig avgift som regeringen utan särskild delegation av riksdagen får besluta om, den s.k. restkompetensen enligt 8 kap. 13 § första stycket 2 RF. Avgifter som faller under regeringens restkompetens kan t.ex. vara avgifter som erläggas för tjänster av s.k. uppdragsmyndigheter, inträdesavgifter vid museer och ersättningar för polismyndighets kostnad för hittegods. Håkan Strömberg exemplifierar några avgiftstyper som enligt hans mening bör hänföras till sådana avgifter som faller under 8 kap. 3 § RF, dvs. obligatoriska avgifter. Bland dessa finns avgifter för prestationer som är omedelbart tillgängliga för allmänheten och som inte kan innehållas i det enskilda fallet utan anlitande av offentligrättsliga maktmedel. Hit hör enligt Strömberg bl.a. <NOBR>TV-avgifter</NOBR> samt vissa avgifter för nyttjande av allmän plats eller allmän hamn. En annan statsrättsjurist, Lena Marcusson, anser att <NOBR>TV-avgiften</NOBR> är en frivillig offentligrättslig avgift eftersom endast den som väljer att skaffa sig en mottagare, måste erlägga avgiften.<SPAN class="ft45">19</SPAN></P>
<P class="p457 ft4">Mot bakgrund av det ovan sagda talar följande skäl för att TV- avgiften bör betraktas som en avgift som man är skyldig att erlägga under vissa betingelser och inte en skatt:</P>
<P class="p229 ft47"><SPAN class="ft46">19 </SPAN>Avhandlingen Offentlig förvaltning utanför myndighetsområdet, s. 305.</P>
<P class="p294 ft11">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td214"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td87"><SPAN class="p12 ft22">Styrning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft100">Riksdagen uttalade på ett tidigt stadium att syftet med mottagaravgifterna var att kostnaderna för produktion och distribution av de för de för lyssnarna avsedda programmen skulle betalas av lyssnarna själva.</SPAN></P>
<P class="p459 ft4"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft102">Avgiften skall inte vara högre än vad som är nödvändigt för att tillgodose programföretagens behov.</SPAN></P>
<P class="p377 ft1"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft100">Avgiften går i princip oavkortat till att finansiera verksamheten i de tre programföretagen som bedriver radio och TV i allmänhetens tjänst.</SPAN></P>
<P class="p460 ft4"><SPAN class="ft17">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft102">TV-avgiften</SPAN></NOBR> redovisas inte över statsbudgeten eftersom den avser att täcka kostnaderna i verksamheten fullt ut.</P>
<P class="p461 ft11">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
</DIV>
<DIV id="page_105">
<P class="p8 ft5">6 Redovisning och revision</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">6.1</SPAN><SPAN class="ft23">Inledning</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">I detta kapitel redogörs för hur bolagen i public <NOBR>service-koncernen</NOBR> redovisar sin verksamhet. De olika underlag som framställs ligger till grund för granskning och utvärdering av ekonomin och programproduktionen. Dokumenten är viktiga som instrument för bedömningen av om företagen har uppfyllt de uppdrag och villkor som framgår av riksdagsbeslut samt av regeringen utfärdade sändningstillstånd och anslagsvillkor. Dokumenten skall också ligga till grund för en analys av ekonomisk effektivitet och produktivitet i verksamheten.</P>
<P class="p51 ft1">Kapitlet inleds med ett allmänt avsnitt som behandlar ekonomisk rapportering i företag och myndigheter. Därefter redogörs för den ekonomiska rapporteringen i public <NOBR>service-koncernen</NOBR> samt övrig redovisning av verksamheten. I ett särskilt avsnitt redogörs för revision av verksamheten.</P>
<P class="p329 ft15"><SPAN class="ft15">6.2</SPAN><SPAN class="ft23">Redovisning i företag</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Redovisningen i ett företag har till syfte att visa rörelsens förlopp, ekonomiska resultat under en viss period och dess ställning vid slutet av perioden. En redovisning som är upprättad enligt detta syfte skapar möjlighet för företagsledningen och utomstående att bedöma företagets betalningsförmåga, förmåga att motstå framtida förluster, lönsamhet och även i viss mån effektivitet. Redovisningen skall också tjäna som ett underlag för kontroll av verksamheten och företagsledningens förvaltning av de tillgångar den disponerar över. Redovisning brukar traditionellt delas in i <SPAN class="ft3">extern redovisning </SPAN>och <SPAN class="ft3">intern redovisning </SPAN>där den externa redovisningen är den som utmynnar i en årsredovisning medan den interna redovisningen är en nedbrytning av redovisningen i t.ex.</P>
<P class="p462 ft11">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<P class="p8 ft2">Redovisning och revision SOU 2005:2</P>
<P class="p307 ft1">avdelningar och inom produktområden, för att göra det möjligt att exempelvis effektivisera produktionen eller att bilda underlag för olika typer av beslut i företagsledningen.</P>
<P class="p226 ft1">Förenklat uttryckt kan därför den interna redovisningen sägas utgöra grund för företagsledningens planering, uppföljning och kontroll av verksamheten och dess uppgift kan vara att bl.a. ge ekonomisk information om resursomvandlingsprocessen i företaget (exempelvis investerat kapitals omvandling till producerade varor och tjänster) för att möjliggöra en bedömning av t.ex. produktivitet och effektivitet. Den interna redovisningen är inte lagreglerad och kan följaktligen utformas i enlighet med det enskilda företagets krav och behov. I aktiebolagslagen (1975:1385, ABL) finns emellertid bestämmelser i 8 kap. 3 § där det stadgas att ”styrelsen svarar för bolagets organisation av bolagets angelägenheter” vilket framför allt i större företag kan innebära att styrelsen i praktiken är skyldig att utforma en intern redovisning för att kunna trygga att bolagets verksamhet bedrivs på ett sätt som gagnar företagets verksamhet och inte leder till att bolaget åsamkas förluster.</P>
<P class="p463 ft1">Den externa redovisningen, som till skillnad från den interna redovisningen, är lagreglerad, utgör företagets kommunikationsmedel med externa intressenter såsom ägare, fordringsägare, anställda, stat och kommun m.fl. Den externa redovisningen förser intressenterna med ett underlag för olika ekonomiska beslut. Den externa redovisningen består av löpande bokföring och årsredovisning eller, för de företag som inte behöver upprätta årsredovisning, årsbokslut. Den löpande bokföringen skall inte löpande göras tillgänglig för utomstående. Den utgör emellertid det underlag på vilket årsredovisningen eller årsbokslutet grundas och dess funktion är bl.a. att möjliggöra kontroll i efterhand av uppgifterna i årsbokslut eller årsredovisning. Den löpande bokföringen är också viktig för att tillgodose den bokföringsskyldiges eget informationsbehov och tjänar som underlag för företagets egna beslut om verksamhetens inriktning och vid val mellan olika handlingsalternativ. På så sätt kan den löpande bokföringen sägas utgöra en del av den interna redovisningen.</P>
<P class="p464 ft1">För det fall ett företag ingår i en koncern räcker inte företagets egen redovisning för att en samlad bild av verksamheten skall erhållas. För att möta de särskilda informationsbehov som finns i koncerner skall en särskild <SPAN class="ft3">koncernredovisning </SPAN>upprättas av moderbolaget i koncernen, såvida inte de särskilda</P>
<P class="p465 ft11">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p12 ft103">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">undantagsreglerna för detta i årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) är tillämpliga. Koncernredovisningen skall avspegla koncernens relationer med omvärlden. Detta innebär t.ex. att endast sådana försäljningsintäkter som har realiserats genom försäljning till utomstående skall ingå, inte försäljning mellan koncernföretagen. I balansräkningen ingår t.ex. aktier i dotterföretag som motsvaras av dotterföretagets tillgångar och skulder. Utdelningar kan ha sitt ursprung i dotterföretagens vinster och får därför inte öka koncernens årsvinst. I koncernredovisningens resultat- och balansräkning elimineras sådana interna mellanhavanden.</P>
<P class="p61 ft1">För den externa redovisningen (löpande bokföring, årsredovisning, koncernredovisning etc.) finns i huvudsak två olika regelverk: bokföringslagen (1999:1078, BFL) och årsredovisningslagen. Bokföringslagen reglerar den löpande bokföringen i företaget och innehåller regler om hur den löpande bokföringen skall avslutas samt bestämmelser om arkivering av räkenskapsinformation (den information som utgör underlaget för redovisningen). Årsredovisningslagen är en ramlag, för att avgöra hur en viss transaktion skall redovisas hänvisar lagen till god redovisningssed. Genom årsredovisningslagen har EG:s redovisningsdirektiv, bl.a. det fjärde och det sjunde bolagsdirektivet,<SPAN class="ft45">1 </SPAN>genomförts i den nationella rätten. De två EG- direktiven som antogs av EG år 1978 och år 1983 reglerar kravet på upprättande av en offentlig årsredovisning samt krav på upprättande av koncernredovisning. Bokföringslagen och årsredovisningslagen kompletteras av speciallagar för särskilda branscher, t.ex. lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Regelverken omfattar, med vissa inskränkningar, bl.a. aktiebolag, handelsbolag och stiftelser. Utöver lagregler finns också en rad vägledningar, allmänna råd, rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden, Redovisningsrådet, och, för finansiella företag, Finansinspektionen, som tillsammans med lagreglerna är ett uttryck för vad som allmänt kallas för <SPAN class="ft3">god redovisningssed</SPAN>.</P>
<P class="p466 ft105"><SPAN class="ft104">1 </SPAN>Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 28 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag och rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juli 1983 om sammanställd redovisning.</P>
<P class="p467 ft11">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft15"><SPAN class="ft15">6.3</SPAN><SPAN class="ft23">Redovisning i stat och kommun</SPAN></P>
<P class="p468 ft6"><SPAN class="ft6">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Staten</SPAN></P>
<P class="p68 ft1">Grundläggande bestämmelser om redovisning i <SPAN class="ft3">staten </SPAN>finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen). Bestämmelserna i budgetlagen är kortfattade och stadgar att regeringen så snart som möjligt, dock senast nio månader efter budgetåret, skall se till att en årsredovisning för staten lämnas till riksdagen. Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Den skall även innehålla det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. Vidare stadgar budgetlagen att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och för statens verksamhet och att bokföring i staten skall ske på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed. En årsredovisning för staten har upprättats sedan första hälften av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p413 ft1">Grundläggande bestämmelser om redovisning i statliga myndigheter finns i två statliga förordningar: förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Ekonomistyrningsverket (ESV) har utfärdat tillämpningsföreskrifter och allmänna råd till dessa förordningar.<SPAN class="ft45">2 </SPAN>Förordningarna utgår från redovisningslagstiftningen som gäller företag, nämligen årsredovisningslagen och bokföringslagen. Detta betyder att även myndigheter redovisar enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. att intäkter och kostnader tas upp det år de intjänats eller uppstått, i stället för att redovisas det år de betalas (kontantredovisning). De föreskrifter som ESV utfärdar för tillämpning av de särskilda redovisningsförordningarna bygger på vad som gäller för företag. ESV anpassar och utvecklar egna föreskrifter för de särskilda förhållanden som ESV bedömer gäller för den statliga verksamheten.</P>
<P class="p463 ft1">En tydlig internationell trend i statlig redovisning är att gå bort ifrån en traditionell kassa- och utgiftsgrundad redovisning och gå över till en redovisning enligt bokföringsmässiga grunder. För Sveriges del var huvudsyftet med övergången att åstadkomma en integrerad och förbättrad internredovisning som syftar till att understödja s.k. resultatstyrning av statliga myndigheter och verksamheter. Samtidigt ökar möjligheterna att jämföra verk-</P>
<P class="p469 ft47"><SPAN class="ft46">2 </SPAN>Se vidare ESV:s publikation <NOBR>EA-boken,</NOBR> ESV 2004:2.</P>
<P class="p294 ft11">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p12 ft103">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">samheter i företag och offentliga organ och gör den offentliga ekonomin mera tillgänglig. Det blir också möjligt för myndigheter att konkurrera om ekonomipersonal och att använda generella ekonomisystem.</P>
<P class="p329 ft6"><SPAN class="ft6">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Kommuner</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Kommunal redovisning regleras i lag (1997:614) om kommunal redovisning. Lagen innehåller bestämmelser om löpande bokföring och upprättande av årsredovisning. Lagen bygger i huvudsak på bokföringslagens och årsredovisningslagens bestämmelser. Lagen kompletteras av rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning. Dessa rekommendationer bygger i sin tur i stor utsträckning på de rekommendationer och uttalanden som görs för redovisningen i privata företag, med de anpassningar som krävs för den kommunala verksamheten.</P>
<P class="p336 ft15"><SPAN class="ft15">6.4</SPAN><SPAN class="ft23">God redovisningssed</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Lagstiftningen på redovisningsområdet är utformad som en ramlagstiftning. Detta innebär att lagreglerna innehåller de grundläggande principerna om redovisningens utformning och innehåll medan kompletterande normer ges på annat sätt. Det är, som sagts ovan, en kombination av lagregler, tolkning av lagregler, utfyllande normer av särskilda normgivande organ och i viss utsträckning faktisk förekommande redovisningspraxis hos företag som tillsammans utgör det som kallas för god redovisningssed. I regelverken på redovisningsområdet hänvisas till god redovisningssed. Enligt bokföringslagen skall bokföringsskyldigheten fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. I årsredovisningslagen heter det att årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Lagstiftningens hänvisning till god redovisningssed innebär att företagen är skyldiga att anpassa sig till de normer som utvecklas för att fylla ut och tolka lagens regler.<SPAN class="ft45">3</SPAN></P>
<P class="p470 ft4">Normgivning på redovisningsområdet sköts av i huvudsak två olika organ; en statlig myndighet, Bokföringsnämnden, och ett privat organ, Redovisningsrådet. Normgivning för redovisning i</P>
<P class="p471 ft47"><SPAN class="ft46">3 </SPAN>Prop. 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m.</P>
<P class="p472 ft11">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft1">finans- och försäkringsföretag sköts av Finansinspektionen som, liksom Bokföringsnämnden, är en statlig myndighet. Bokföringsnämnden skall enligt sin instruktion främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Nämnden skall utarbeta allmänna råd inom sitt ansvarsområde. De allmänna råden utgör inte formellt bindande föreskrifter. Redovisningsrådet bildades år 1989 för att främja utvecklandet av god redovisningssed i publika företag,<SPAN class="ft45">4 </SPAN>dvs. företrädesvis med utgångspunkt från ett aktiemarknadsperspektiv. Genom att Redovisningsrådet fick svara för kompletterande normgivning för de publika företagen kunde Bokföringsnämnden koncentrera sig på information och vägledning i bokföringsfrågor som rörde de <NOBR>icke-publika</NOBR> företagen. Före Redovisningsrådets tillkomst hade FAR<SPAN class="ft45">5 </SPAN>och Industriförbundet verkat var och en för sig med att ta fram rekommendationer m.m. som främjade god redovisningssed och god börsetik. Genom att etablera ett samarbete kunde redovisningspraxis samordnas och bli mera enhetlig. Redovisningsrådets uppgift är nu under förändring till följd av den anpassning till internationella redovisningsregler som beskrivs i avsnitt 6.5. Redovisningsrådet förväntas i framtiden inte ge ut rekommendationer annat än i undantagsfall.</P>
<P class="p77 ft1">Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet samarbetar vid utformningen av redovisningsnormer. Redovisningsrådets normgivning har, som nämnts ovan, i första hand tagit sikte på företag vars aktier är föremål för offentlig handel eller som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse. Rådets rekommendationer har utformats med utgångspunkt i de internationella redovisningsstandarder som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och som gavs ut av dess föregångare International Accounting Standards Committee (IASC).<SPAN class="ft45">6 </SPAN>De standarder som utarbetas av IASB benämns International Financial Reporting Standards (IFRS) och de som tidigare utarbetades av IASC benämns International Accounting Standards (IAS). Rådet arbetar framför allt med företagens offentliga redovisning, dvs. års- och koncernredovisningar. Redovisningsrådets s.k. akutgrupp bistår</P>
<P class="p473 ft60"><SPAN class="ft48">4</SPAN><SPAN class="ft70">Med publika företag menas i detta sammanhang företag vars aktier är föremål för offentlig handel eller som genom sin storlek har ett stort allmänt intresse, se Förord till redovisningsrådets rekommendationer, FAR:s samlingsvolym 2004, s. 841.</SPAN></P>
<P class="p345 ft50"><SPAN class="ft48">5</SPAN><SPAN class="ft49">FAR är en intresseorganisation för revisorer.</SPAN></P>
<P class="p273 ft47"><SPAN class="ft48">6</SPAN><SPAN class="ft106">Det internationella organet består av personligt valda ledamöter, bl.a. revisorer från internationella företag, personer från den akademiska världen eller från nationella normgivare på redovisningsområdet.</SPAN></P>
<P class="p474 ft11">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p12 ft103">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">med uttalanden när olika tolkningar föreligger av rådets rekommendationer samt i frågor som inte behandlas av befintliga rekommendationer eller i rekommendationer som är under utarbetande.</P>
<P class="p52 ft1">Bokföringsnämnden har ensam ansvaret för utvecklandet av god redovisningssed i frågor om löpande bokföring och arkivering i samtliga företag, och har dessutom ett särskilt ansvar för årsredovisningarna och årsboksluten i onoterade företag, dvs. framför allt i mindre och medelstora företag samt stiftelser och föreningar. Nämnden uttalar sig dessutom om i vilken omfattning Redovisningsrådets rekommendationer enligt god redovisningssed skall tillämpas också av andra kategorier av bokföringsskyldiga.</P>
<P class="p336 ft15"><SPAN class="ft15">6.5</SPAN><SPAN class="ft23">Internationell utveckling på redovisningsområdet</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">I takt med ökad internationell handel och gränsöverskridande företagsetableringar blir normgivningen på redovisningsområdet alltmer präglad av internationella förhållanden. Kraven ökar på en större harmonisering och enhetlighet i redovisningen på internationell nivå. Det är viktigt för jämförbarhet och kontroll att samma regler gäller för exempelvis värdering av tillgångar i ett företag när t.ex. investerare eller kreditgivare behöver beslutsunderlag vid investeringar på den internationella kapitalmarknaden. Det är framför allt värderingsregler och upplysningskrav som skiljer sig väsentligt åt mellan de svenska redovisningsprinciperna och de internationella redovisningsstandarderna som IAS/IFRS.</P>
<P class="p61 ft1">Svenska redovisningsprinciper avseende värdering av tillgångar bygger på en försiktighetsprincip som innebär att det är det historiska anskaffningsvärdet för en tillgång som skall anges. Redovisningen skall i första hand skydda borgenärerna. Detta sätt att redovisa skiljer sig i flera fall från de internationella redovisningsstandarderna avseende värdering av tillgångar. Enligt dessa principer skall vissa tillgångar värderas till verkligt värde för att därmed kunna ge ett mera relevant beslutsunderlag för aktieägare och blivande aktieägare som står inför valet att sälja eller köpa aktier, delta i nyemissioner m.m. Vidare är <NOBR>IAS-regelverket</NOBR> mer detaljerat och innehåller fler krav på tilläggsupplysningar än vad årsredovisningslagen gör.</P>
<P class="p475 ft11">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft1">Som framgått ovan har årsredovisningslagen anpassats till gemensam <NOBR>EG-lagstiftning</NOBR> (det fjärde och det sjunde bolagsdirektivet) och Redovisningsrådet har gett ut rekommendationer som innehåller internationella redovisningsnormer för noterade företag, i viss mån anpassade för svenska förhållanden i de fall den nationella lagstiftningen avviker från de internationella normerna.</P>
<P class="p402 ft1">Inom EU har medlemsstaterna enats om en gemensam förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder <NOBR>(IAS-förordningen,</NOBR> (EG) nr 1606/2002). Enligt förordningen skall alla börsnoterade företag<SPAN class="ft45">7 </SPAN>vara skyldiga att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med de IAS/IFRS som utfärdats och som antas av kommissionen för tillämpning inom gemenskapen. Det är således först efter det att redovisningsstandarden antagits av kommissionen som den blir gällande rätt i respektive medlemsstat enligt förordningen. Enligt förordningen får en medlemsstat tillåta eller kräva att ett noterat företag också tillämpar IAS/IFRS i fråga om årsredovisningen. Vidare får man välja om man vill tillåta eller kräva att även onoterade företag utarbetar sin koncernredovisning och/eller sin årsredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen. Förordningen blir i tillämpliga delar bindande och direkt tillämplig i samtliga medlemsstater från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2005 eller därefter. Medlemsstaterna har dock möjlighet att besluta om uppskjuten tillämpning för vissa företag till 1 januari 2007.</P>
<P class="p476 ft1">Riksdagen antog i slutet av 2004 regeringens proposition 2004/05:24 Internationell redovisning i svenska företag.<SPAN class="ft45">8 </SPAN>I propositionen föreslår regeringen ändringar i främst årsredovisningslagen och de särskilda årsredovisningslagarna som skall tillämpas av finansiella företag. De antagna förslagen innebär att svensk redovisningslagstiftning anpassas till <NOBR>IAS-förordningen</NOBR> avseende de områden där valmöjlighet föreligger för medlemsstaterna samt till vissa ändringar i redovisningsdirektiven inom <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P>
<P class="p477 ft60"><SPAN class="ft48">7</SPAN><SPAN class="ft70">Förordningen omfattar noterade företag, dvs. företag vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad i en medlemsstat.</SPAN></P>
<P class="p478 ft47"><SPAN class="ft48">8</SPAN><SPAN class="ft71">Propositionen är baserad på förslagen i betänkandet Internationell redovisning i svenska företag (SOU 2003:71).</SPAN></P>
<P class="p479 ft11">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p12 ft103">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft1"><NOBR>IAS-förordningen</NOBR> kräver att noterade företag vid upprättandet av sina koncernredovisningar tillämpar de IAS/IFRS som kommissionen antagit för tillämpning inom EU. Dessa regler blir direkt tillämpliga och någon kompletterande normgivning i Sverige förväntas inte ske. I propositionen<SPAN class="ft45">9 </SPAN>lämnas förslag till klargörande bestämmelser om vilka svenska regler om koncernredovisning som noterade företag som omfattas av förordningen fortfarande skall tillämpa, dvs. särskilda svenska regler som inte har någon motsvarighet i de standarder som kommissionen har antagit.</P>
<P class="p51 ft1">I propositionen anser regeringen att det för närvarande inte är lämpligt att vare sig kräva av noterade företag eller ge noterade företag rätt att välja att upprätta sin årsredovisning i enlighet med antagna IAS/IFRS. Skälet är enligt regeringen bl.a. de beskattningskonsekvenser som uppstår på grund av exempelvis olika värderingsregler.<SPAN class="ft45">10 </SPAN>I propositionen anförs vidare att onoterade företag skall ha rätt att välja att upprätta sina koncernredovisningar enligt antagna IAS/IFRS. Onoterade företag får dock inte välja att upprätta sin årsredovisning i enlighet med antagna IAS/IFRS.</P>
<P class="p52 ft1">Vidare föreslås i propositionen att vissa ändringar görs i årsredovisningslagarna så att svenska företag ges större möjlighet att tillämpa internationella redovisningsprinciper inom ramen för svensk lag. En förändring härvidlag är att det införs regler i ÅRL om värdering av vissa tillgångar till verkligt värde i enlighet med de värderingsregler som finns i IAS normer. Vissa av de nya reglerna får dock endast tillämpas av noterade bolag eller endast på koncernredovisningsnivå.</P>
<P class="p284 ft1">De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2004. Vissa av de nya reglerna kan tillämpas först fr.o.m. det första räkenskapsåret som inleds efter utgången av år 2005.</P>
<P class="p481 ft60"><SPAN class="ft67">9</SPAN><SPAN class="ft70">Här berörs endast förslagen avseende de </SPAN><NOBR>icke-finansiella</NOBR> företagen, dvs. företag som inte är bank- eller försäkringsföretag.</P>
<P class="p482 ft47"><SPAN class="ft67">10</SPAN><SPAN class="ft69">Denna fråga behandlas för närvarande av en särskild utredning.</SPAN></P>
<P class="p472 ft11">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft15"><SPAN class="ft15">6.6</SPAN><SPAN class="ft23">Val av redovisningsprinciper</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">Vägledning för vilka redovisningsprinciper ett företag bör tillämpa finns i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:2<SPAN class="ft45">11 </SPAN>och uttalandet till denna<SPAN class="ft45">12 </SPAN>samt i Redovisningsrådets rekommendation RR 32 redovisning för juridiska personer. Noterade bolag skall enligt RR 32 som huvudregel tillämpa de IFRS/IAS som tillämpas i koncernredovisningen. Från denna regel görs i RR 32 vissa undantag och tillägg, beroende på lagbestämmelser, främst i ÅRL, samt på sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd gäller som grundprincip att <NOBR>icke-noterade</NOBR> företag, för varje område, skall tillämpa antingen ett allmänt råd från Bokföringsnämnden eller Redovisningsrådets motsvarande rekommendation (RR 1 RR 29). För de ickenoterade företag som valt att tillämpa internationella redovisningsstandarder vid upprättandet av sin koncernredovisning skall Redovisningsrådets rekommendationer 30 32 tillämpas avseende årsredovisning för den juridiska personen och koncernredovisningen.</P>
<P class="p412 ft1">Den ”valfrihet” mellan att tillämpa Bokföringsnämndens råd och Redovisningsrådets rekommendationer som Bokföringsnämnden anser finns för <NOBR>icke-noterade</NOBR> näringsdrivande företag skall enligt Bokföringsnämnden således gälla på ”rekommendationsnivå”. Det innebär t.ex. att företaget kan välja att följa rådets rekommendation om redovisning av varulager men nämndens allmänna råd om inkomstskatter. Den valda rekommendationen eller det valda allmänna rådet måste tillämpas i sin helhet och företaget måste upplysa om vilka principer för redovisningen som använts.</P>
<P class="p57 ft1">Även företag som ingår i en koncern har möjlighet att utnyttja valfriheten mellan Redovisningsrådets rekommendationer och BFN:s allmänna råd.</P>
<P class="p76 ft1">Redovisningsrådets rekommendationer är omfattande och detaljerade och är särskilt anpassade för företag som är föremål för den öppna kapitalmarknadens intresse.</P>
<P class="p110 ft1">Enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 22 Utformning av finansiella rapporter, skall ett företag vars finansiella rapporter är i överensstämmelse med Redovisningsrådets rekommendationer</P>
<P class="p444 ft60"><SPAN class="ft67">11</SPAN><SPAN class="ft107">Ändrad genom BFNAR 2004:5 med anledning av de nya reglerna om tillämpning av internationella redovisningsstandarder som träder i kraft den 1 januari 2005 (prop. 2004/05:24, SFS 2004:1173).</SPAN></P>
<P class="p483 ft47"><SPAN class="ft67">12</SPAN><SPAN class="ft69">Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden, dnr 105/04.</SPAN></P>
<P class="p479 ft11">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p12 ft103">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">lämna upplysning om detta. En finansiell rapport som årsredovisningen t.ex. får inte beskrivas vara i överensstämmelse med Redovisningsrådets rekommendationer om inte årsredovisningen uppfyller samtliga krav i alla tillämpliga rekommendationer inklusive alla tillämpliga uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp. Det viktiga är att det tydligt framgår av redovisningen vilka råd eller rekommendationer som har använts. Om företaget i någon särskild del av redovisningen har avvikit från att exempelvis generellt tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer skall detta särskilt anges.</P>
<P class="p61 ft1">Genom att Bokföringsnämndens allmänna råd och Redovisningsrådets rekommendationer pekar ut vilka företag som skall följa vilka rekommendationer och råd, anses det som god redovisningssed att följa dessa råd.</P>
<P class="p484 ft15"><SPAN class="ft15">6.7</SPAN><SPAN class="ft23">Redovisning och revision av public servicekoncernen</SPAN></P>
<P class="p281 ft1">Den årliga redovisningen av verksamheten i public servicekoncernen består av flera olika dokument. Följande dokument avlämnas årligen av företagen.</P>
<P class="p376 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft83">Årsredovisning – lämnas av Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Utbildningsradio AB (UR), Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF) och Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (ägarstiftelsen)</SPAN><SPAN class="ft108">13</SPAN>.</P>
<P class="p485 ft14"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft81">Koncernredovisning – lämnas av ägarstiftelsen</SPAN><SPAN class="ft109">14</SPAN>.</P>
<P class="p379 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft83">Uppföljningsrapport (s.k. public </SPAN><NOBR>service-redovisning)</NOBR> – lämnas av SVT, SR och UR<SPAN class="ft108">15</SPAN>.</P>
<P class="p338 ft14"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft81">Budgetunderlag – lämnas av SVT, SR och UR</SPAN><SPAN class="ft109">16</SPAN>.</P>
<P class="p379 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft82">Årsredovisning för rundradiorörelsen samt en redogörelse för utvecklingen av distributionskontot – lämnas av RIKAB</SPAN><SPAN class="ft110">17</SPAN>.</P>
<P class="p486 ft50"><SPAN class="ft67">13</SPAN><SPAN class="ft68">Se 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078).</SPAN></P>
<P class="p330 ft60"><SPAN class="ft67">14</SPAN><SPAN class="ft111">Enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) och 7 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554) samt stiftelseförordnande av </SPAN><NOBR>1996-12-12.</NOBR></P>
<P class="p269 ft50"><SPAN class="ft67">15</SPAN><SPAN class="ft68">Enligt företagens årliga anslagsvillkor.</SPAN></P>
<P class="p269 ft47"><SPAN class="ft67">16</SPAN><SPAN class="ft69">Enligt företagens årliga anslagsvillkor.</SPAN></P>
<P class="p472 ft11">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft1">Årsredovisningen skall inlämnas till Bolagsverket; ägarstiftelsen lämnar dock sin redovisning till tillsynsmyndigheten för stiftelser som enligt 9 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) är länsstyrelsen. Årsredovisningen för aktiebolagen skall inlämnas till Bolagsverket inom en månad efter det att bolagsstämman har fastställt balansräkningen och resultaträkningen. För ägarstiftelsen gäller att bestyrkta kopior av handlingarna skall hållas tillgängliga för alla som är intresserade och senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång.<SPAN class="ft45">18</SPAN></P>
<P class="p402 ft1">Övriga underlag skall inlämnas till Kulturdepartementet (från 2005 Utbildnings- och kulturdepartementet). Uppföljningsrapporten (den s.k. public <NOBR>service-redovisningen)</NOBR> skall även inges till Granskningsnämnden för radio och TV.</P>
<P class="p353 ft6"><SPAN class="ft6">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft44">Årsredovisningen för programföretagen</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">De tre programföretagen tilldelades år 2003 tillsammans drygt 6,4 miljarder kronor av riksdagen. Intäkterna består främst av till RIKAB inbetalda <NOBR>TV-avgifter</NOBR> samt tilldelade medel från det s.k. distributionskontot i Riksgäldskontoret (se kapitel 5). Nedan följer en redogörelse för hur dessa intäkter redovisas i företagens ekonomiska rapportering. Den skattemässiga hanteringen av avgiftsmedel m.m. redovisas i kapitel 7.</P>
<P class="p144 ft16">Tillämpade redovisningsprinciper</P>
<P class="p47 ft1">Vad beträffar programföretagens val av redovisningsprinciper för verksamheten varierar detta något mellan företagen enligt uppgifter i årsredovisningarna. Enligt SVT:s årsredovisning för 2003 är årsredovisningen upprättad enligt årsredovisningslagen och bolaget har tillämpat Bokföringsnämndens allmänna råd. I vissa fall hämtas vägledning från Redovisningsrådets rekommendationer (RR). Om så är fallet anges detta särskilt. Vid redovisning av skatt har vägledning avseende tilläggsupplysningar hämtats från RR 9 Inkomstskatter. Enligt SR:s årsredovisning för 2003 har årsredovisningen upprättats enligt årsredovisningslagen och Redovis-</P>
<P class="p154 ft60"><SPAN class="ft67">17</SPAN><SPAN class="ft107">Enligt avtal mellan staten och RIKAB om förvaltning av rundradiomedlen som gäller fr.o.m. den 1 januari 1998 samt avtal mellan RIKAB och staten om förvaltning av distributionskontot som gäller fr.o.m. 1 januari 2002.</SPAN></P>
<P class="p487 ft47"><SPAN class="ft67">18</SPAN><SPAN class="ft69">Jfr 8 kap. 1 och 3 §§ årsredovisningslagen.</SPAN></P>
<P class="p294 ft11">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p12 ft103">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">ningsrådets rekommendationer och uttalanden. UR uppger i sin årsredovisning för år 2003 att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd och anvisningar.</P>
<P class="p71 ft1">När det gäller sättet att redovisa erhållna avgiftsmedel tillämpas samma principer i samtliga tre programföretag. Även den skattemässiga hanteringen av avgiftsmedlen är densamma i samtliga tre företag. Vid redogörelsen nedan behandlas därför bolagen samlat. I fall något av företagen avviker i något avseende nämns detta särskilt. Erhållna avgiftsmedel redovisas av programföretagen som statliga stöd i enlighet med Bokföringsnämndens rekommendation<SPAN class="ft45">19 </SPAN>BFN R 5 Redovisning av statliga stöd och Redovisningsrådets rekommendation RR 28 Statliga stöd. Inkomstskattemässigt tillämpas reglerna om näringsbidrag på erhållna avgiftsmedel enligt 29 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL).</P>
<P class="p335 ft1">Det bör noteras att terminologin för erhållna stöd skiljer sig åt mellan skatteområdet och redovisningsområdet. På skatteområdet används uttrycket näringsbidrag och på redovisningsområdet används uttrycket statligt stöd eller statligt bidrag.</P>
<P class="p71 ft1">På skatteområdet gäller följande. Ett näringsbidrag är enligt 29 kap. 2 § IL stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska gemenskaperna, landsting, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§ (akademier, allmänna undervisningsverk, försäkringskassor, regionala utvecklingsbolag, AB Svenska Spel, m.fl.) och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.</P>
<P class="p53 ft1">På redovisningsområdet finns, som nämnts ovan, rekommendationer avseende redovisning av statliga stöd/bidrag i Bokföringsnämndens rekommendation<SPAN class="ft45">20 </SPAN>BFN R 5 Redovisning av statliga stöd och i Redovisningsrådets rekommendation RR 28 Statliga stöd. Statliga bidrag enligt rekommendationerna på redovisningsområdet är stöd till näringsidkare som utgår från stat, kommun, landsting eller fristående organ som bildats av stat eller kommun som t.ex. regionala utvecklingsfonder. Bokföringsnämnden anger i BFN R 5 att rekommendationen även kan</P>
<P class="p488 ft60"><SPAN class="ft67">19</SPAN><SPAN class="ft107">Rekommendationerna utgör den äldre normgivningen av Bokföringsnämnden. Numera utfärdas allmänna råd och vägledningar.</SPAN></P>
<P class="p489 ft47"><SPAN class="ft67">20</SPAN><SPAN class="ft101">Rekommendationerna utgör den äldre normgivningen av Bokföringsnämnden. Numera utfärdas allmänna råd och vägledningar.</SPAN></P>
<P class="p456 ft11">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft1">användas på stöd från andra stödgivare. Redovisningsprinciperna utgår från att stödet inte skall återbetalas.</P>
<P class="p226 ft1">BFN R 5 överensstämmer med den internationella redovisningsstandarden IAS 20. RR 28 utgör en översatt svensk bearbetning av IAS 20. Redovisningsprinciperna skall således överensstämma i de två dokumenten. Nedan beskrivs innehållet i BFN R 5, kompletterat med RR 28 i de fall skillnader föreligger.</P>
<P class="p85 ft1">Enligt BFN R 5 skall stöd som inte är förenade med återbetalningsskyldighet intäktsföras. Periodisering skall ske så att intäkten ställs mot den kostnad stödet avser att täcka. Avser stödet att täcka kostnader under flera år skall det fördelas över de år det avser. Avser stödet att täcka redan gjorda förluster skall det intäktsföras i sin helhet. Stöd som avser förvärv av <SPAN class="ft3">anläggningstillgång </SPAN>(p. 12 i BFN R 5) skall reducera tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att tillgången skall redovisas till nettoanskaffningsvärde, som också utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek. Uppgift om bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd skall lämnas i not. Stöd som avser förvärv av <SPAN class="ft3">omsättningstillgång </SPAN>skall enligt BFN R 5 på motsvarande sätt reducera tillgångens anskaffningsvärde.</P>
<P class="p366 ft1">Enligt RR 28 finns två alternativa metoder för redovisning av stöd för förvärv av tillgångar. Enligt den ena metoden (p. 26 i RR 28) tas bidraget upp i balansräkningen som en förutbetald intäkt, vilken redovisas i resultaträkningen fördelad på ett systematiskt och rimligt sätt över tillgångens nyttjandeperiod. Den andra metoden, p. 27 i RR 28, överensstämmer med den som anges i BFN R 5 p. 12, dvs. att tillgångens redovisade värde reduceras med bidraget. Bidraget påverkar det redovisade resultatet under tillgångens nyttjandeperiod genom lägre avskrivningar.</P>
<P class="p490 ft1">I resultaträkningen skall stödet enligt BFN R 5 redovisas under samma rubrik som de kostnader som hänför sig till stödet avser att täcka. Avser stödet t.ex. rörelsekostnader skall det redovisas under övriga rörelseintäkter eller reducera rörelsekostnaderna med upplysning om förhållandet i not. Stöd skall redovisas i resultat- och balansräkning på likartat sätt år från år. Företaget bör enligt R 5 i en flerårsöversikt ge information om effekterna på resultat och ställning av erhållet stöd.</P>
<P class="p491 ft11">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p12 ft103">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft6"><SPAN class="ft6">6.7.2</SPAN><SPAN class="ft85">Redovisning av intäkter</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Verksamheten i SVT, SR och UR finansieras huvudsakligen av avgiftsmedel. Vissa sidoinkomster förekommer dock i samtliga bolag. Dessa skall enligt anslagsvillkoren för programföretagen redovisas som egna resultatområden. För SVT utgjorde erhållna avgiftsmedel drygt 93 procent av de totala intäkterna för år 2003. SR:s intäkter bestod till ca 98 procent av avgiftsmedel och UR:s intäkter bestod till ca 93 procent av avgiftsmedel. Avgiftsmedlen skall täcka löpande driftsutgifter och investeringar i den avgiftsfinansierade verksamheten. Sidoverksamheten skall bära sina egna kostnader.</P>
<P class="p284 ft1">Enligt programföretagens årsredovisningar för år 2003 redovisas avgiftsmedlen på följande sätt. Avgiftsmedel som har erhållits under räkenskapsåret och som har utnyttjats under året för att täcka utgifter i verksamheten redovisas i resultaträkningen som intäkter. Avgiftsmedel som inte behövs för att täcka kostnader innevarande år intäktsredovisas inte i resultaträkningen för detta år. Överskottet redovisas på skuldsidan i balansräkningen som förutbetalda intäkter. Överskottet, eller som programföretagen kallar det, skuldförda avgiftsmedel, intäktsredovisas det år då matchande kostnad uppstår. Genom att ännu inte utnyttjade avgiftsmedel förs över till påföljande år uppkommer ett nollresultat i resultaträkningen för den avgiftsfinansierade delen. Eventuell vinst i resultaträkningen avser därför till sin helhet icke avgiftsfinansierad verksamhet, dvs. sidoverksamhet. Genom att bolagen redovisar ett nollresultat varje år för den avgiftsfinansierade delen uppkommer inkomstskatt endast på det eventuella överskott som uppkommit i sidoverksamheten.</P>
<P class="p492 ft1">De tre programföretagen finansierar i sin tur verksamheten i RIKAB och SRF genom s.k. medelsavstående. Riksdagen beslöt inför sändningstillståndet 2002 2005 att programföretagen skall ansvara för att tillräckliga medel ställs till RIKAB:s förfogande. Ett tidigare riksdagsbeslut angav att de tre programföretagen ansvarar för att tillräckliga medel ställs till dotterbolagens förfogande.<SPAN class="ft45">21 </SPAN>Riksdagens beslut får därför även anses omfatta finansieringen av SRF. Riksdagens beslut kommer såvitt avser RIKAB till uttryck i anslagsvillkoren för programföretagen. Enligt anslagsvillkoren skall företagen anslå medel för RIKAB:s kostnader i proportion till storleken på respektive programföretags årliga medelstilldelning</P>
<P class="p471 ft47"><SPAN class="ft46">21 </SPAN>Se prop. 1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst 1997 2001.</P>
<P class="p472 ft11">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft1">från rundradiokontot. För SRF tillämpar programföretagen samma system. Detta betyder att redovisade intäkter över resultaträkningen har minskats med det belopp som avstås till RIKAB och SRF. Hade intäkterna i verksamheten inte utgjort näringsbidrag i inkomstskattehänseende skulle företagen ha intäktsfört hela summan av mottagna medel. SRF:s tillhandahållanden av koncerngemensamma tjänster såsom tillhandahållande av lokaler, arkivtjänster, företagshälsovård m.m. skulle ha kostnadsförts på sedvanligt vis. RIKAB, som får sin finansiering av avgiftsmedel genom programföretagens medelsavstående, men som framför allt uppträder på uppdrag av staten (se avtal av den 16 februari 1989 mellan staten och RIKAB om uppbörd och kontroll av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> samt avtal <NOBR>1997-12-08</NOBR> och <NOBR>2001-12-28</NOBR> om förvaltning av rundradiomedlen samt distributionskontot) kan eventuellt, liksom programföretagen, anses bedriva en anslagsfinansierad verksamhet av detta skäl.</P>
<P class="p493 ft6"><SPAN class="ft6">6.7.3</SPAN><SPAN class="ft44">Redovisning av programproduktion</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">I programföretagen aktiveras i princip inte kostnader för egen programproduktion, produktionsutläggningar eller samproduktioner (s.k. programlager).<SPAN class="ft45">22 </SPAN>Utgifterna kostnadsredovisas i stället löpande.<SPAN class="ft45">23 </SPAN>I SVT:s årsredovisning för år 2003 framgår följande avseende programproduktion. Innefattar en samproduktion sidorättigheter aktiveras produktionen som en tillgång med ett belopp som högst motsvarar nettoförsäljningsvärdet. Vid osäkerhet om intäktsmöjligheter redovisas ingen tillgång. Förvärvade visningsrätter som är omedelbart tillgängliga för sändning redovisas särskilt under kortfristiga fordringar. I den mån intern bearbetning sker aktiveras även dessa kostnader. Visningsrätter som är kontrakterade, men ännu inte levererade eller tillgängliga för sändning, redovisas som förutbetalda kostnader. Programmen kostnadsbokförs vid respektive sändningstillfälle. Av SR:s årsredovisning för år 2003 framgår att utgifter för produktioner kostnadsförs löpande i takt med utförda prestationer och redovisas i rörelsens kostnader. Vidare anges att förvärvade programvaror av</P>
<P class="p494 ft60"><SPAN class="ft67">22</SPAN><SPAN class="ft70">Angående god redovisningssed för redovisning av utgifter vid produktion av film se BFN U 88:12.</SPAN></P>
<P class="p495 ft47"><SPAN class="ft67">23</SPAN><SPAN class="ft71">Jfr här med situationen i TV4 som finansieras av reklamintäkter. I TV 4 kostnadsförs programmen vid respektive sändningstillfälle. Om programmet kan sändas i repris kostnadsförs programmet endast delvis vid första sändningstillfälle.</SPAN></P>
<P class="p474 ft11">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p12 ft103">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p496 ft1">standardkaraktär kostnadsförs. Av UR:s årsredovisning framgår att programkostnader i form av egenproduktion samt inköp och produktionsutläggningar kostnadsredovisas löpande. Detta innebär att balansräkningen (i UR) inte innehåller några aktiveringar av programlager eller pågående arbeten.</P>
<P class="p336 ft6"><SPAN class="ft6">6.7.4</SPAN><SPAN class="ft44">Redovisning av omsättningstillgångar</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">I programföretagen redovisas en del omsättningstillgångar (gäller SR och UR) i företagens balansräkningar. Omsättningstillgångarna utgörs av lager av handelsvaror (SR) och förlagsprodukter med anknytning till programverksamheten (UR). Varulagren värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen, med tillämpning av <NOBR>först-in</NOBR> <NOBR>först-ut-principen.</NOBR></P>
<P class="p348 ft6"><SPAN class="ft6">6.7.5</SPAN><SPAN class="ft85">Redovisning av anläggningstillgångar</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Förvärvade anläggningstillgångar i form av radio- och <NOBR>TV-teknisk</NOBR> utrustning och övriga inventarier redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Planenlig avskrivning beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde och beräknad ekonomisk livslängd. Skillnaden mellan planmässiga och skattemässiga avskrivningar redovisas som obeskattad reserv.</P>
<P class="p51 ft1">På resultaträkningen redovisas de planmässiga avskrivningarna under posten Avskrivning av materiella anläggningstillgångar. Skillnaden mellan de planmässiga och de skattemässiga avskrivningarna redovisas under posten Bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Den skattemässiga avskrivningen motsvaras för programföretagens del av hela anskaffningskostnaden för anläggningstillgången, se mer om skattereglerna nedan. Detta betyder att företagen påföljande år måste återlägga den skattemässiga avskrivningen under bokslutsdispositioner eftersom hela anskaffningskostnaden för anläggningen redan har kostnadsförts under anskaffningsåret. Samma redovisningsprincip används av samtliga programföretag samt RIKAB och SRF.</P>
<P class="p497 ft11">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft6"><SPAN class="ft6">6.7.6</SPAN><SPAN class="ft44">Redovisning i RIKAB och SRF</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">RIKAB och SRF finansieras av programföretagen genom att dessa avstår en del av sina erhållna avgiftsmedel till dessa bolag. Det kan konstateras vid en genomgång av årsredovisningarna för dessa bolag att de använder samma metoder för redovisning av intäkter och gör samma skattemässiga bedömningar som programföretagen. Detta betyder att erhållna medelsavståenden från programföretagen intäktsförs i den utsträckning medlen används under perioden. Medlen behandlas som statsbidrag/näringsbidrag i redovisnings- och inkomstskattehänseende. Överskott balanseras till påföljande år. Upplupna överskott tas upp under balansposten förutbetalda intäkter (s.k. skuldförda avgiftsmedel).</P>
<P class="p342 ft1">RIKAB:s årsredovisning innehåller även en årsredovisning för rundradiorörelsen. RIKAB är enligt avtal med staten om förvaltning av rundradiomedlen (daterat <NOBR>1997-12-08)</NOBR> skyldigt att senast den 15 september varje år lämna en delårsrapport för första hälften av kalenderåret. Rapporten skall innehålla en resultat- och balansräkning samt en prognos över kalenderårets resultat. RIKAB skall också inge en årsredovisning för rundradiorörelsen senast den 1 mars för närmast föregående år. Av avtalet framgår vidare att en auktoriserad revisor årligen skall granska RIKAB:s förvaltning av rundradiorörelsens medel.</P>
<P class="p332 ft6"><SPAN class="ft6">6.7.7</SPAN><SPAN class="ft44">Revision i SVT, SR, UR, RIKAB och SRF</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">Av respektive programföretags bolagsordning samt bolagsordningarna för RIKAB och SRF framgår att det för granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och bolagets årsredovisning och räkenskaper skall finnas två revisorer jämte två suppleanter. Regeringen utser en revisor och en suppleant och bolagsstämman utser en revisor och en suppleant i samtliga bolag. Av programföretagens bolagsordningar framgår att om ett revisionsbolag är revisor behöver det inte finnas en suppleant för denne. I programföretagen samt RIKAB och SRF hade enligt årsredovisningarna för år 2003 utsetts revisorer från ett och samma privata revisionsbolag.</P>
<P class="p499 ft11">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr22 td250"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td251"><SPAN class="p12 ft103">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft6"><SPAN class="ft6">6.7.8</SPAN><SPAN class="ft85">Redovisning och revision i förvaltningsstiftelsen</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (ägarstiftelsen) äger aktierna i de tre programföretagen. Bokfört värde uppgår till aktiernas nominella värde, dvs. totalt 300 000 kr. Stiftelsen tillfördes vid bildandet också ett kapital om 20 miljoner kronor (stiftelsekapital). Dessa medel får enligt stiftelseförordnandet för ägarstiftelsen <NOBR>(1996-12-12)</NOBR> inte förbrukas på annat sätt än för betalning av nyemitterade aktier i programföretagen. Avkastningen av stiftelsens tillgångar får endast användas för att täcka kostnader för administration, ekonomisk redovisning och granskning samt för arvoden till styrelsens ledamöter och revisorer.</P>
<P class="p61 ft1">Ägarstiftelsen är bokföringsskyldig enligt 2 kap. 3 § bokföringslagen. Bokföringsskyldighet föreligger enligt lagen på minst två olika grunder: dels på grund av att ägarstiftelsen är moderstiftelse,<SPAN class="ft45">24 </SPAN>dels på grund av att ägarstiftelsen har bildats av staten. Ägarstiftelsen skall upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § p. 5 eftersom ägarstiftelsen är bokföringsskyldig och inte tillhör den kategori stiftelser som enligt lagen är undantagna från denna skyldighet. Vidare är ägarstiftelsen skyldig att upprätta koncernredovisning eftersom ägarstiftelsen är moder i en koncern enligt definitionen av moderföretag i 1 kap. 4 § ÅRL. Ägarstiftelsen skall enligt 4 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220) ha minst en revisor. Av stiftelseförordnandet framgår att ägarstiftelsens räkenskaper och årsredovisning skall granskas av två av regeringen utsedda revisorer. I stiftelselagen finns ytterligare bestämmelser om revision av stiftelser.</P>
<P class="p500 ft6"><SPAN class="ft6">6.7.9</SPAN><SPAN class="ft85">Programföretagens uppföljningsrapport (den s.k. public </SPAN><NOBR>service-redovisningen)</NOBR></P>
<P class="p501 ft1">Inför tillståndsperioden 1997 2001 beslutade riksdagen<SPAN class="ft45">25 </SPAN>att programföretagen varje år skall åläggas att upprätta en uppföljningsrapport eller en s.k. public <NOBR>service-redovisning.</NOBR> Rapporten skall innehålla en redogörelse för public serviceuppdraget har uppfyllts.</P>
<P class="p502 ft50"><SPAN class="ft67">24</SPAN><SPAN class="ft68">Jfr 1 kap 5 § stiftelselagen (1994:1220)</SPAN></P>
<P class="p338 ft47"><SPAN class="ft67">25</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1995/96:161</SPAN></P>
<P class="p472 ft11">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Redovisning och revision</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft1">Syftet med kravet på en uppföljningsrapport var bland annat att skärpa företagens fokus på hur uppdraget uppfylls. Genom en sådan uppföljning får <NOBR>TV-avgiftsbetalarna</NOBR> information om hur avgiftsmedlen använts.</P>
<P class="p76 ft1">Uppföljningsrapporten är detaljerad och innehåller en redogörelse för målen i verksamheten och det resultat som har uppnåtts. Man använder sig av såväl kvantitativa resultatmått (såsom sändningsvolym i timmar, repristimmar, antal produktionstimmar per anställd, tittarstatistik, kostnader per programkategori etc.) som av kvalitativa resultatmått (förhållandet egenproduktion/produktionsutläggning etc).</P>
<P class="p393 ft1">Uppföljningsrapporten är ett viktigt underlag för bedömningen av om villkoren i sändningstillstånd och anslagsvillkor har uppfyllts. Rapporten skall enligt anslagsvillkoren inges till Kulturdepartementet (från 2005 Utbildnings- och kulturdepartementet) och till Granskningsnämnden för radio och TV senast den 1 mars varje år.</P>
<P class="p75 ft4">Rapporten skall revideras av programföretagens revisorer före inlämnandet. Detta är ett krav som infördes inför sändningstillståndsperioden 2002 2005.<SPAN class="ft112">26</SPAN></P>
<P class="p503 ft47"><SPAN class="ft46">26 </SPAN>Prop. 2000/01:94.</P>
<P class="p294 ft11">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<P class="p8 ft5">7 Beskattning</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">7.1</SPAN><SPAN class="ft23">Mervärdesskatt</SPAN></P>
<P class="p286 ft6"><SPAN class="ft6">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">Allmänt om mervärdesskatt</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Mervärdesskatt är en omsättningsskatt som tas ut vid försäljning av varor och tjänster i yrkesmässig verksamhet (näringsverksamhet). Den som bär bördan av skatten är den s.k. slutkonsumenten, som oftast är en privatperson. Men även företag eller offentligrättsliga organ kan vara slutkonsumenter. Till denna grupp räknas nämligen alla som inte kan göra avdrag för den skatt de betalar vid inköpet, s.k. ingående mervärdesskatt. Skatten blir i dessa fall en kostnad för köparen. För företag som är slutkonsumenter innebär detta att de får betrakta mervärdesskatten som en avdragsgill kostnad vid inkomsttaxeringen under förutsättning att förvärvet hänför sig till den bedrivna näringsverksamheten.</P>
<P class="p53 ft1">Mervärdesskatten skall betalas in till staten av den som säljer varan eller tjänsten när omsättningen äger rum inom landet. Den som skall betala in skatten till staten kallas för skattskyldig. De skattskyldiga betraktas således som statens uppbördsmän av mervärdesskatten. Endast den som anses bedriva yrkesmässig verksamhet kan vara skattskyldig till mervärdesskatt. Detta innebär att privatpersoner normalt inte räknas som skattskyldiga. När skatten skall redovisas och betalas till staten får den skattskyldige räkna av den mervärdesskatt som denne har erlagt vid sina inköp, den ingående skatten. Nettot betalas till staten. Nettot kan även bestå i skatt att få tillbaka, dvs. överskjutande ingående skatt. Detta förekommer om näringsidkare en viss period har gjort stora inköp till verksamheten som överstiger den totala försäljningen under samma period. Näringsidkaren har i dessa fall rätt att få tillbaka den överskjutande delen ingående skatt av staten.</P>
<P class="p504 ft11">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Beskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft6"><SPAN class="ft6">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">Sverige och </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR></P>
<P class="p47 ft1">När Sverige blev medlem i den europeiska unionen (EU) från den 1 januari 1995 trädde även EG:s regler om mervärdesskatt i kraft i Sverige. Mervärdesskatten regleras i ett särskilt direktiv, det sjätte mervärdesskattedirektivet, 77/388/EEG av den 17 maj 1977 (härefter det sjätte direktivet). Den svenska mervärdesskattelagstiftningen bygger dock sedan länge på <NOBR>EG-lagstiftningen.</NOBR> I Sverige infördes mervärdesskatt samtidigt som mervärdesskatt introducerades inom EG på <NOBR>1960-talet.</NOBR></P>
<P class="p86 ft1">När den svenska mervärdesskattelagen skall tolkas måste alltid det sjätte direktivet beaktas. Sverige får inte i sin nationella lagstiftning avvika från det sjätte direktivet om inte Sverige ansöker om och medges särskilt tillstånd av Europeiska unionens råd (ministerrådet) enligt bestämmelserna i det sjätte direktivet. Sådant medgivande ges emellertid enbart av vissa skäl, såsom förenklingar vid uppbörd av mervärdesskatt eller bekämpande av skattebedrägerier.</P>
<P class="p75 ft1">I avsnitt 7.2.3 nedan följer en redogörelse för bestämmelserna i det sjätte direktivet beträffande omsättning av radio- och TV- tjänster.</P>
<P class="p325 ft6"><SPAN class="ft6">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Mervärdesskatteproblem i public </SPAN><NOBR>service-koncernen</NOBR></P>
<P class="p291 ft16">Verksamhetens karaktär i mervärdesskattehänseende</P>
<P class="p505 ft1">Programföretagen Sveriges Television AB:s (SVT), Sveriges Radio AB:s (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) verksamhet kan sägas bestå av två delar. Den huvudsakliga verksamheten är produktion och utsändning av radio- och <NOBR>TV-program.</NOBR> Denna verksamhet finansieras framför allt av de medel som riksdagen anvisar från rundradiokontot och distributionskontot. I det följande kommer utredningen att använda begreppet bidragsfinansiering i detta sammanhang. Med detta uttryck menas den medelstilldelning till programföretagen som beslutas av riksdagen varje år. Rundradiokontot och distributionskontot finns hos Riksgäldskontoret. Programföretagens utsändningstjänster mervärdesbeskattas inte i dag.</P>
<P class="p366 ft1">Den andra delen, den kommersiella sidoverksamheten, består bl.a. av teknikförsäljning (samtliga bolag), upplåtelse eller överlåtelse av immateriella rättigheter såsom upphovsrätt till</P>
<P class="p144 ft11">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p12 ft22">Beskattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">program, musikrättigheter m.m. (samtliga bolag), sponsring (framför allt SVT), transporttjänster (framför allt SVT), uthyrning av Berwaldhallen (SR), försäljning av varor t.ex. ljudkassetter (samtliga bolag). Enligt programföretagens anslagsvillkor skall sidoverksamheten bära sina egna kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Detta innebär att verksamheten finansieras genom att företagen tar särskilt betalt för de varor och tjänster som produceras inom sidoverksamheten. Aktiviteterna i sidoverksamheten är föremål för mervärdesskatt. Samtliga programföretag är således registrerade för mervärdesskatt.</P>
<P class="p506 ft16">Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt</P>
<P class="p82 ft1">För programföretagen innebär den omständighet att programföretagen inte mervärdesbeskattas att de inte kan dra av någon mervärdesskatt på förvärv som enbart är hänförliga till den undantagna kärnverksamheten. Mervärdesskatten blir således en kostnad i denna verksamhet. Detta leder till problem med konkurrensneutralitet mellan egenregi och upphandling. För att undvika en mervärdesskattebeläggning på tjänster i verksamheten blir företagen benägna att utföra tjänster i egen regi. Detta leder till att egen regi gynnas på bekostnad av upphandling från t.ex. fristående producenter vilket i sin tur kan leda till konkurrenssnedvridning på marknaden för radio och TV. Programföretagen har också, som ett sätt att undvika för höga mervärdesskattekostnader på sina inköp för verksamheten, menat att många inköp från framför allt fristående produktionsbolag faller inom ramen för tillämpningen av skattesatsen 6 procent. Detta har lett till tolkningsdiskussioner med Skatteverket och ett flertal processer i förvaltningsdomstolarna, med administrativa <NOBR>merkost-nader</NOBR> som följd.</P>
<P class="p492 ft1">Som exempel på inköp där kostnaden för mervärdesskatt blir stor kan nämnas den externa upphandlingen av programproduktioner och utomståendes medverkan i program. Ett uttalat mål för radio och TV i allmänhetens tjänst är att omfattningen av utomståendes medverkan och frilansmedverkan av olika slag i programproduktionen skall hållas på en hög och jämn nivå inom SVT och UR. SR skall sträva efter en högre grad av utläggningar av</P>
<P class="p507 ft11">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Beskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p508 ft1">produktion, samarbetsprojekt och inköp av program.<SPAN class="ft45">1 </SPAN>Detta innebär att kostnaden för mervärdesskatt är och även i fortsättningen kommer att vara hög för företagen. En annan stor extern kostnad för vilken avdragsrätt inte föreligger och som debiteras med 25 procent mervärdesskatt utgör kostnaderna för programdistribution och kontribution (sändningskostnader) som huvudsakligen köps av det statliga bolaget Teracom AB. Programföretagens parallellsändningar med digital teknik medför ytterligare kostnader för mervärdesskatt. Enligt företagens årsredovisningar för år 2003 uppgick sändningskostnaderna inklusive mervärdesskatt till 659,7 mnkr för SVT, 320,4 mnkr för SR samt 41,2 mnkr för UR. Enligt information från programföretagen beräknas den sammanlagda kostnaden för mervärdesskatt för år 2004 för de tre bolagen uppgå till ca 551 mnkr. I statsfinansiellt hänseende innebär programföretagens kostnad för mervärdesskatt en intäkt för staten.</P>
<P class="p412 ft1">För inköp som enbart hänför sig till den skattepliktiga sidoverksamheten medges avdrag för ingående mervärdesskatt enligt vanliga regler i mervärdesskattelagen. För s.k. gemensamma förvärv, dvs. anskaffningar som görs för att användas i såväl den skattefria kärnverksamheten som den skattepliktiga kommersiella sidoverksamheten, medges avdrag för den del av den ingående mervärdesskatten som anses hänförlig till den skattepliktiga delen. Uppdelning av skatten kan göras med hjälp av olika fördelningsgrunder, t.ex. förväntad användning i procent i de olika verksamheterna. Det är emellertid svårt och leder till stort administrativt merarbete att ta fram en adekvat fördelningsgrund. Ytterligare en komplikation är att man vid vissa förvärv, t.ex. av teknikutrustning, inte vid anskaffningstillfället vet i vilken utsträckning utrustningen skall användas i den skattefria delen respektive i en del av verksamheten som medför skatteplikt och därigenom medför avdragsrätt. En viss anskaffning kan användas för egenproduktion av ett program som först visas hos SVT (den undantagna kärnverksamheten) och som därefter eventuellt säljs vidare till andra <NOBR>TV-bolag</NOBR> (extern skattepliktig sidoverksamhet). Det kan således vara svårt att vid förvärvet veta om anskaffningen enbart kommer att användas i kärnverksamheten, i båda verksamheterna eller i enbart den skattepliktiga delen.</P>
<P class="p399 ft47"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Se sändningstillstånden för programföretagen för perioden 2002 2005.</P>
<P class="p294 ft11">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p12 ft22">Beskattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft15"><SPAN class="ft15">7.2</SPAN><SPAN class="ft23">Gällande rätt på mervärdesskatteområdet</SPAN></P>
<P class="p347 ft6"><SPAN class="ft6">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Svensk rätt</SPAN></P>
<P class="p281 ft1">I samband med skattereformen år 1990/91 infördes skatteplikt från den 1 januari 1991 för radio- och televisionsverksamhet, med undantag för Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram i den mån verksamheten finansieras genom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> eller statsanslag. För andra radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> (bl.a. <NOBR>betal-TV-företag)</NOBR> blev således tillhandahållande av ljud- och bildprogram för radio- eller trådsändning (dvs. programproduktion), själva sändningen, förmedling av ljud- och bildprogram för sådan sändning, handhavande, underhåll och service av nätutrustningen, skattepliktigt med normal skattesats, som för närvarande är 25 procent.</P>
<P class="p61 ft1">Kommittén för indirekt skatt (KIS) som utarbetade förslagen på mervärdesskatteområdet i samband med skattereformen, hade dock föreslagit att Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> verksamhet skulle göras skattepliktig.<SPAN class="ft45">2 </SPAN>KIS anförde att en skattefrihet skulle innebära att koncernen inte skulle få avdragsrätt för den skatt som enligt KIS förslag skulle komma att omfatta fristående producenters försäljning av program till koncernen. Det skulle alltså, enligt KIS, medföra betydande olägenheter, inte minst från konkurrenssynpunkt, att undanta Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> verksamhet från skatteplikt.</P>
<P class="p61 ft1">I regeringens proposition 1989/90:111 Reformerad mervärdeskatt m.m. ansåg emellertid det föredragande statsrådet att, med hänsyn till Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> ställning som public <NOBR>service-företag</NOBR> och till sättet för finansieringen av koncernens verksamhet, övervägande skäl talade för att verksamheten även i fortsättningen skulle ligga utanför det skattepliktiga området i den mån verksamheten finansierades genom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> eller statsanslag. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> skulle därmed inte komma att belastas med mervärdesskatt, enligt statsrådet.<SPAN class="ft45">3 </SPAN>Eftersom Sverige vid denna tidpunkt inte var medlem i EU hade Sverige en valfrihet avseende EG:s regler på mervärdesskatteområdet. Många bestämmelser i mervärdesskattelagen överensstämde dock redan vid denna tidpunkt med EG:s regler eftersom det svenska mervärdesskattesystemet bygger på det mervärdesskattesystem som</P>
<P class="p509 ft50"><SPAN class="ft67">2</SPAN><SPAN class="ft68">SOU 1989:35, s. 170 ff.</SPAN></P>
<P class="p338 ft47"><SPAN class="ft67">3</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1989/90:111, s. 94 f.</SPAN></P>
<P class="p472 ft11">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Beskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">utvecklades inom europeiska gemenskapen. I propositionen berördes kortfattat de <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> aspekterna. Föredragande statsrådet hänvisade till artikel 13 A 1 q i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG, EG:s mervärdesskattelagstiftning) och konstaterade att <NOBR>EG-rätten</NOBR> stadgar undantag för mervärdesskatt för offentliga radio- och <NOBR>TV-subjekt</NOBR> i den mån de inte bedriver verksamhet på kommersiell basis. I propositionen föreslogs vidare att undantaget för radio- och televisionsverksamhet inte skulle omfatta den verksamhet som Televerket bedrev för programinsamling och programdistribution.</P>
<P class="p510 ft1">De tjänster, som programföretagen i dag köper in från Teracom AB, blev därmed skattepliktiga och innebär i dag kostnader för mervärdesskatt för programföretagen.</P>
<P class="p86 ft1">Undantaget i 8 § p. 13) lagen (1968:430) om mervärdeskatt fick följande utformning:</P>
<P class="p511 ft90">Från skatteplikt undantas</P>
<P class="p512 ft3"><NOBR>---</NOBR></P>
<P class="p513 ft90">13) Sveriges <NOBR>Radio-koncernens</NOBR> verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, i den mån verksamheten finansieras genom <NOBR>TV-avgiften</NOBR> eller statsanslag,</P>
<P class="p514 ft1">Bestämmelsen ändrades den 1 januari 1993.<SPAN class="ft45">4 </SPAN>Ändringen föranleddes av att man inför avtalsperioden 1 januari <NOBR>1993–31</NOBR> december 1996 föreslog att moderbolaget Sveriges Radio AB skulle upphöra.<SPAN class="ft45">5 </SPAN>Den nya lydelsen blev följande:</P>
<P class="p511 ft90">Från skatteplikt undantas</P>
<P class="p515 ft3"><NOBR>---</NOBR></P>
<P class="p516 ft90">13) verksamhet hos Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB eller Sveriges Utbildningsradio AB eller hos helägt dotterbolag till ett eller flera av bolagen för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, i den mån verksamheten finansieras genom TV- avgiften eller statsanslag,</P>
<P class="p517 ft4">Lagen (1968:430) om mervärdesskatt genomgick en författningsteknisk översyn år 1994. Syftet var att åstadkomma förändringar av</P>
<P class="p353 ft50"><SPAN class="ft48">4</SPAN><SPAN class="ft49">Prop. 1991/92:140, 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329.</SPAN></P>
<P class="p273 ft47"><SPAN class="ft48">5</SPAN><SPAN class="ft71">Prop. 1991/92:140 om den avgiftsfinansierade radio- och </SPAN><NOBR>TV-verksamheten</NOBR> 1993 1996 m.m., s. 42 f.</P>
<P class="p479 ft11">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p12 ft22">Beskattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">lagens uppbyggnad och systematik för att skapa större överskådlighet och göra lagstiftningen mer lättillgänglig.</P>
<P class="p71 ft4">I den nya mervärdesskattelagen (1994:200, ML) som trädde i kraft den 1 juli 1994 fick undantaget för public service företagen följande utformning i 3 kap. 20 § ML:</P>
<P class="p518 ft90">Från skatteplikt undantas omsättning i verksamhet för produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram, om verksamheten huvudsakligen finansieras genom statsanslag.</P>
<P class="p519 ft1">I den nya lagtexten slopades hänvisningen till samtliga programföretag. Vidare slopades hänvisningen till en finansiering via <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Kvar finns kravet att verksamheten, för att undantaget skall vara tillämpligt, huvudsakligen finansieras av statsanslag. Ordet ”huvudsakligen” lades till vid lagändringen. I propositionen 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag konstaterades att paragrafen överensstämde i sak med tidigare 8 § 13).<SPAN class="ft45">6 </SPAN>Den ändrade lydelsen kommenterades inte särskilt.</P>
<P class="p51 ft1">Finansieringen av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> kan i ett mervärdesskatteperspektiv beskrivas på följande sätt. Finansieringen går till så att riksdagen anvisar medel på basis av regeringens förslag från rundradiokontot och distributionskontot i Riksgäldskontoret. Rundradiokontot består av de <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> som RIKAB har uppburit för statens räkning. Influtna avgiftsmedel till Riksgäldskontoret redovisas inte mot inkomsttitel på statsbudgeten utan är öronmärkta för finansieringen av public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Medelstilldelningen till programföretagen sker således inte genom anslag över statsbudgeten.</P>
<P class="p61 ft1">Uttrycket statsanslag eller bara anslag är begrepp som huvudsakligen används vid beslut som rör statsbudgeten. Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen företar riksdagen budgetreglering för närmaste följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Riksdagen bestämmer därvid till vilka belopp statsinkomsterna skall beräknas och anvisar anslag till angivna ändamål. Besluten härom upptas i en statsbudget. Enligt 3 § 1 st. lag (1996:1059) om statsbudgeten skall, när riksdagen enligt 9 kap. <NOBR>3–5</NOBR> §§ regeringsformen anvisar anslag till angivna ändamål, anslagstyperna obetecknade anslag, reservationsanslag eller ramanslag användas. Vidare sägs i anslagsförordningen (1996:1189) som innehåller bestämmelser i anslutning till vissa</P>
<P class="p100 ft47"><SPAN class="ft46">6 </SPAN>Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag, s. 155.</P>
<P class="p472 ft11">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Beskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">bestämmelser i lag om statsbudgeten, att med anslag avses ett av riksdagen anvisat anslag som regeringen tilldelat en myndighet med ett visst belopp för ett bestämt ändamål. Begreppet anslag synes i regeringsformen samt i övrig lagstiftning om statens medel vara en sådan tilldelning av medel som anvisas över statsbudgeten.</P>
<P class="p85 ft1">I lagtexten i 3 kap. 20 § ML används ordet ”statsanslag” vid beskrivningen av finansieringssättet för programföretagen. Om man med statsanslag i ML menar ett anslag över statsbudgeten kan verksamheten i programföretagen inte anses omfattas av undantaget. Med begreppet statsanslag i mervärdesskattelagen kan dock i detta sammanhang ha avsetts det mera generella begreppet statsbidrag.</P>
<P class="p402 ft1">När Sverige blev medlem i Europeiska unionen från den 1 januari 1995 anpassades den svenska mervärdesskattelagen till <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Den utredning som arbetade med anpassningen av mervärdesskattelagen till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv <NOBR>(EGA-utredningen,</NOBR> SOU 1994:88) ansåg att den svenska undantagsregeln var konform med undantaget enligt artikel 13 A 1 q i det sjätte direktivet. Utredningen föreslog ingen ändrad lydelse av bestämmelsen i 3 kap. 20 § ML. I regeringens proposition 1994/95:57 Mervärdesskatten och EG gjordes ingen annan bedömning utan undantaget fick stå kvar med nuvarande lydelse.</P>
<P class="p520 ft16">Vad sker i rättstillämpningen av 3 kap. 20 § ML?</P>
<P class="p45 ft1">Den bidragsfinansierade delen av verksamheten som avser produktion och utsändning av radio- och televisionsprogram är inte föremål för mervärdesskatt. Bidraget som inflyter till verksamheten beläggs således inte med mervärdesskatt. Inte heller <NOBR>TV-avgiften</NOBR> beläggs med mervärdesskatt.</P>
<P class="p86 ft1">Sidoverksamheten (omsättning av visningsrätter, varuförsäljning, teknikuthyrning etc.) är däremot föremål för 25 procent mervärdesskatt. Genom att kärnverksamheten inte är föremål för mervärdesskatt kan programföretagen inte göra avdrag för den ingående mervärdesskatten (mervärdesskatten på inköp) som är hänförlig till kärnverksamheten. För ingående mervärdesskatt som är hänförlig till den kommersiella sidoverksamheten medges avdrag enligt avdragsreglerna i 8 kap. ML. Vid förvärv som avser såväl den undantagna delen av verksamheten som den skattepliktiga delen</P>
<P class="p521 ft11">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p12 ft22">Beskattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p522 ft1">görs en uppdelning av den ingående mervärdesskatten efter skälig grund.</P>
<P class="p329 ft6"><SPAN class="ft6">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Särskilt om mervärdesskatt för RIKAB och SRF</SPAN></P>
<P class="p281 ft1">RIKAB bedriver verksamhet i huvudsak på uppdrag av staten enligt särskilda avtal mellan staten och RIKAB. RIKAB skall enligt dessa avtal bedriva avgiftsuppbörd och kontroll samt förvalta influtna avgiftsmedel. RIKAB har en begränsad sidoverksamhet som bl.a. består i uppdrag för Boxer TV Access AB (tjänster avseende kundtjänst). Denna verksamhet skall enligt uppgift till utredningen upphöra per årsskiftet 2004/05. För verksamheten som utförs för statens räkning erhåller RIKAB betalning genom att programföretagen avstår en del av sin medelstilldelning till förmån för RIKAB. Enligt programföretagens anslagsvillkor skall företagen ställa medel till RIKAB:s förfogande. Det utgår ingen mervärdesskatt på dessa betalningar. I sidoverksamheten debiterar RIKAB mervärdesskatt på sina tjänster. RIKAB är således delvis skattskyldigt till mervärdesskatt och får göra avdrag för ingående mervärdesskatt som hänför sig till den skattepliktiga omsättningen.</P>
<P class="p407 ft1">SRF tillhandahåller koncerngemensamma tjänster åt programföretagen. Dessa består bl.a. i arkivtjänster, telefoni, fastighetsförvaltning och företagshälsovård. SRF finansieras liksom RIKAB genom medelsavstående från programföretagen. De medel som förs över till SRF beläggs inte med mervärdesskatt. SRF har viss utåtriktad verksamhet för vilken företaget är skattskyldigt till mervärdesskatt. SRF får därmed göra avdrag för ingående mervärdesskatt som hänför sig till denna skattepliktiga omsättning.</P>
<P class="p523 ft6"><SPAN class="ft6">7.2.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">EG-rätten</SPAN></NOBR> om undantaget för offentlig radio- och TV- verksamhet</P>
<P class="p82 ft1">När EG:s mervärdesskattelagstiftning antogs av medlemsstaterna på <NOBR>1960-talet</NOBR> (och den mera detaljerade lagstiftningen i det sjätte direktivet på <NOBR>1970-talet)</NOBR> bedrevs radio- och TV i allmänhetens tjänst huvudsakligen i offentlig regi i de olika medlemsstaterna. Organen som bedrev verksamheten utgjorde, och utgör fortfarande i flera europeiska länder, offentligrättsliga organ som finansieras av statsanslag, <NOBR>TV-avgift</NOBR> eller reklamintäkter eller en kombination av</P>
<P class="p524 ft11">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Beskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">dessa olika finansieringsformer (se mer om vissa andra länders system i kapitel 9).</P>
<P class="p93 ft1">Enligt artikel 13 A 1 q i det sjätte direktivet skall medlemsstaterna undanta från mervärdesskatt icke kommersiella aktiviteter av offentliga radio- och televisionsorgan.</P>
<P class="p85 ft1">Vidare gäller enligt artikel 4.5 i det sjätte direktivet (77/388/EEG) att stat och kommun och andra offentligrättsligt reglerade organ inte anses såsom skattskyldiga personer (”taxable persons”) ”när det gäller verksamhet eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter även om de i samband härmed uppbär avgifter, arvoden, bidrag eller inbetalningar.” När en verksamhet bedrivs av ett subjekt som inte kan anses som en skattskyldig person i mervärdesskattehänseende och verksamheten därmed faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt (”out of scope”), blir varken materiella regler eller administrativa förfaranderegler enligt det sjätte direktivet tillämpliga på subjektet eller verksamheten i fråga. Medlemsstaterna har vidare enligt artikel 4.5, sista stycket, rätt att betrakta sådan undantagen verksamhet som framgår av artikel 13 och artikel 28 i det sjätte direktivet som bedrivs av organ som lyder under offentligrättslig reglering som sådan verksamhet ”som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter”. Detta betyder beträffande verksamhet av icke kommersiella offentliga radio- och televisionsorgan enligt artikel 13 A 1 q i det sjätte direktivet att dessa organ avseende denna verksamhet får behandlas som icke skattskyldiga personer (”non taxable persons”) och deras verksamhet därmed anses falla utanför mervärdesskattesystemets tillämpningsområde (”out of scope”). Oavsett om medlemsstaten väljer att tillämpa artikel 4.5 eller artikel 13 på verksamheter av icke kommersiella offentliga radio- och televisionsorgan kommer verksamheten att vara skattefri. Skillnaden mellan att tillämpa artikel 13 A 1 q och artikel 4.5 är som nämnts ovan att vid en tillämpning av artikel 4.5 kommer bestämmelserna enligt det sjätte direktivet inte att vara tillämpliga på subjektets verksamhet. Vid en tillämpning av artikel 13 A 1 q kommer verksamheten, även om ingen skatt tas ut, att omfattas av materiella regler och förfarandebestämmelser enligt det sjätte direktivet. Anledningen till att det finns två olika slags undantagsregler för viss verksamhet som bedrivs av offentliga organ torde vara att vissa medlemsstater vid antagande av det sjätte direktivet i sin nationella rätt hade regler som innebar att verksamheten ansågs falla utanför tillämpnings-</P>
<P class="p525 ft11">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p12 ft22">Beskattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p496 ft1">området för mervärdesskatt, medan andra medlemsstater ansåg att verksamheten omfattades av mervärdesskattesystemet men att den var undantagen från mervärdesskatt enligt bestämmelser motsvarande artikel 13. Valmöjligheten enligt det sjätte direktivet innebar att länderna kunde bibehålla sina olika system på detta område.</P>
<P class="p526 ft1">I avsnitten som följer nedan beskrivs närmare innebörden av dessa två artiklar i det sjätte direktivet.</P>
<P class="p71 ft1">Det bör tilläggas att en verksamhet kan falla utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt (”out of scope”) även på andra grunder än att subjektet som bedriver verksamheten är en icke beskattningsbar person enligt artikel 4.5. Enligt portalbestämmelsen i det sjätte direktivet, artikel 2, skall följande omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt (”scope”): leverans av varor eller tillhandahållande tjänster mot ersättning som utförs inom landets territorium av en beskattningsbar person i denna egenskap. Om en verksamhet bedrivs utan att det utgår en ersättning som kan kopplas till leverans av en viss vara eller tillhandahållande av en viss tjänst faller denna verksamhet utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt redan på denna grund. En verksamhet som finansieras av bidrag kan vara en sådan aktivitet.</P>
<P class="p80 ft1">Vidare gäller enligt artikel 28.3 a i det sjätte direktivet att medlemsländerna under en övergångsperiod räknad från och med den 1 januari 1978 och fem år framåt får fortsätta att beskatta sådana transaktioner som undantas enligt artikel 13 eller 15 och som anges i bilaga E i det sjätte direktivet. Enligt bilaga E punkt 7 gäller detta sådan verksamhet som avses i artikel 13 A 1 q, dvs. verksamheter av icke kommersiella offentliga radio- och televisionsorgan. Rätten enligt artikel 28.3 a i det sjätte direktivet att fortsätta att beskatta vissa transaktioner gäller endast de länder som var medlemmar i EU vid antagandet av det sjätte direktivet eller de medlemsstater som vid anslutningsförhandlingarna med EU begärde att få tillämpa detta undantag från reglerna i artikel 13 eller 15 (jfr situationen i Danmark och Finland, kapitel 9 nedan, även Italien och Österrike tillämpar detta särskilda undantag i det sjätte direktivet).</P>
<P class="p527 ft11">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Beskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft16">Artikel 4.5 i det sjätte direktivet</P>
<P class="p341 ft1">Enligt artikel 4.5 i det sjätte direktivet måste två villkor vara uppfyllda för att ett subjekt inte skall anses som en skattskyldig person i mervärdesskattehänseende. Dels skall aktiviteten utföras av ett subjekt som lyder under offentligrättslig reglering, dels skall aktiviteten utföras av subjektet i dess egenskap av offentlig myndighet. När en oberoende part får ett uppdrag av ett offentligrättsligt organ att för detta organs räkning utföra vissa tjänster anses artikel 4.5 inte tillämplig på aktiviteten hos denna part. Aktiviteter som utförs av privaträttsliga subjekt är således inte uteslutna från mervärdesbeskattning enbart på grund av att aktiviteten normalt omfattas av myndigheternas exklusiva behörighetsområde.<SPAN class="ft45">7</SPAN></P>
<P class="p413 ft1">Detta innebär för det första att det endast är offentligrättsliga organ som kan falla utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt enligt artikel 4.5, dvs. myndigheter såsom stat, kommun eller landsting enligt den svenska rätten. Enligt svensk rätt anses däremot exempelvis statliga eller kommunala aktiebolag inte utgöra offentligrättsliga organ, oavsett om staten eller kommunen äger 100 procent av aktierna i bolaget. Bolagen lyder under civilrättslig lagstiftning (aktiebolagslagen) och utgör privaträttsliga subjekt. Därmed omfattas de inte av artikel 4.5 i det sjätte direktivet. I andra <NOBR>EU-länder</NOBR> finns organisationsformer som omfattas av offentlig rätt, men som exempelvis liknar bolag till sin struktur.</P>
<P class="p370 ft1">För det andra måste det offentligrättsliga organet utföra en verksamhet i sin egenskap av offentlig myndighet. Enligt avgöranden i <NOBR>EG-domstolen</NOBR> innebär detta sista villkor att när offentligrättsliga subjekt uppträder i enlighet med regler i den nationella rätten som endast gäller för dessa organ, omfattas de av undantaget i artikel 4.5. Uppträder dessa organ emellertid under samma rättsliga villkor som de som gäller för privaträttsliga subjekt, kan de inte anses uppträda i egenskap av offentligrättsliga organ. Det enda kriterium som enligt domstolen gör det möjligt att med säkerhet avgöra skillnaden mellan dessa två kategorier av verksamhet är rättssystemet enligt den nationella rätten.<SPAN class="ft45">8</SPAN></P>
<P class="p528 ft60"><SPAN class="ft48">7</SPAN><SPAN class="ft59">Se </SPAN><NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom i mål 235/85 Kommissionen mot Nederländerna p. 21 och <NOBR>C-202/90</NOBR> Ayuntamiento de Sevilla.</P>
<P class="p495 ft47"><SPAN class="ft48">8</SPAN><SPAN class="ft101">Se t.ex. </SPAN><NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom i de förenade målen 231/87 och 129/88 Commune di Carpaneto Piacentino m.fl.</P>
<P class="p479 ft11">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p12 ft22">Beskattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p529 ft1">Om det föreligger en risk för konkurrenssnedvridning när det gäller verksamhet som staten eller kommunerna eller annat offentligrättsligt subjekt utför i sin egenskap av offentliga myndigheter skall de enligt direktivet ändå betraktas som skattskyldiga personer. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har uttalat att medlemsländerna är skyldiga att behandla offentligrättsliga organ som skattskyldiga personer när den verksamhet de bedriver även kan bedrivas i konkurrens med privata subjekt vars verksamhet regleras i privaträtten, under förutsättning att situationen annars skulle kunna få betydande konkurrenssnedvridande effekter.<SPAN class="ft45">9</SPAN></P>
<P class="p284 ft1">Enligt artikel 4.5 i det sjätte direktivet medför viss verksamhet som utövas av offentligrättsliga organ att dessa alltid betraktas som skattskyldiga personer, oavsett om verksamheten bedrivs i organets egenskap av offentlig myndighet och oavsett om verksamheten bedrivs i monopol. Detta gäller inte om verksamheten utövas i försumbart liten skala. Verksamhet som omfattas av skattskyldighet är bl.a. telekommunikation, tillhandahållande av vatten, gas, elektricitet och ånga, hamn- och flygplatstjänster, drift av personalbutiker, kooperativ, industrimatsalar och liknande enheter samt offentliga organ som bedriver kommersiell radio- och <NOBR>TV-verksamhet.</NOBR> Dessa verksamheter framgår av bilaga D i det sjätte direktivet. För offentlig radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> innebär detta att den del av verksamheten som avser kommersiella aktiviteter, skall omfattas av mervärdesskatt även om den som tillhandahåller radio- och <NOBR>TV-tjänsterna</NOBR> är ett offentligrättsligt subjekt (”public body”).</P>
<P class="p470 ft1">Vidare gäller enligt artikel 4.5 3 st. att en medlemsstat kan betrakta sådana verksamheter av dessa organ som är undantagna enligt artikel 13 eller 28 såsom verksamheter som de bedriver i egenskap av myndigheter. Här föreligger således en valmöjlighet för medlemsländerna som innebär att ett organ vars verksamhet kan anses falla in under undantaget enligt artikel 13 i stället får betraktas som en icke beskattningsbar person enligt artikel 4.5. Därmed faller verksamheten utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt (”out of scope”) utom i det avseende som stadgas i bilaga D p. 13 till artikel 4.5, nämligen i den del som avser kommersiella aktiviteter.</P>
<P class="p530 ft47"><SPAN class="ft46">9 </SPAN>Se <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom i de förenade målen 231/87 och 129/88 Commune di Carpaneto Piacentino, punkt 24.</P>
<P class="p456 ft11">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Beskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft16">Artikel 13 A 1 q i det sjätte direktivet</P>
<P class="p45 ft1">I artikel 13 A 1 q i det sjätte mervärdesskattedirektivet stadgas att medlemsstaterna skall undanta från beskattning:</P>
<P class="p511 ft90">Verksamheter av icke kommersiella offentliga radio- och televisionsorgan.</P>
<P class="p164 ft1">I den engelska versionen lyder texten:</P>
<P class="p531 ft90">Activites of public radio and television bodies other than those of a commercial nature.</P>
<P class="p164 ft1">I den franska versionen lyder texten:</P>
<P class="p531 ft90">les activités des organismes publics de radiotélévision autres que celles ayant un caractère commercial.</P>
<P class="p164 ft1">I den tyska versionen lyder texten:</P>
<P class="p532 ft90">die Tätigkeiten der öffentlichen Rundfunkund Fernsehanstalten, ausgenommen Tätigkeiten mit gewerblichem Charakter.</P>
<P class="p135 ft1">I <NOBR>EG-rätten</NOBR> har alla språkversioner (21 språk) samma status. Vid tolkning av <NOBR>EG-rätten</NOBR> jämförs ofta olika språkversioner för att man skall kunna komma fram till den mest sannolika innebörden av texten. I <NOBR>EG-rätten</NOBR> saknas förarbeten i svensk mening.</P>
<P class="p110 ft1">Enligt den svenska lydelsen av direktivet skall ”verksamheter av icke kommersiella offentliga radio- och televisionsorgan” undantas från mervärdesskatt. Den kan synas skilja sig från t.ex. skrivningen i den franska versionen. Den franska texten blir särskilt intressant eftersom direktivet ursprungligen skrevs på franska. Denna ger vid handen att det är aktiviteterna som bedrivs som skall ha en icke kommersiell karaktär och inte det offentliga organet som sådant. Även den tyska versionen ger tydligt stöd för denna tolkning. Här är det tydligt att det är aktiviteterna som skall vara icke kommersiella och inte organet i sig. Någon annan innebörd kan inte heller ha avsetts med den svenska texten. Utredningen har därför utgått från att det är aktiviteterna och inte organet som skall vara ”icke kommersiella”.</P>
<P class="p370 ft1">Det framgår inte närmare av artikeln vilken ”icke kommersiell” omsättning som dessa organ har och som är den omsättning som undantaget skall omfatta. Radio och TV i allmänhetens tjänst inom EU finansieras i huvudsak på tre olika sätt: <NOBR>TV-avgift/licens,</NOBR> reklam och statsbidrag. Ofta sker finansieringen med en kombination av dessa finansieringssätt. I Sverige har vi en renodlad</P>
<P class="p144 ft11">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p12 ft22">Beskattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">finansiering med enbart <NOBR>TV-avgift.</NOBR> <NOBR>Icke-kommersiella</NOBR> aktiviteter skulle kunna vara sådana aktiviteter som finansieras av en offentlig avgift såsom <NOBR>TV-avgiften.</NOBR></P>
<P class="p71 ft1">Orden ”public radio and television bodies” i den engelska versionen eller ”des organismes publics de radiotélévision” i den franska versionen eller ”öffentlicher Rundfunkund Fernsehanstalten” i den tyska versionen av artikel 13 A 1 q ger vid handen att tjänsterna, för att vara undantagna från mervärdesskatt, skall tillhandahållas av offentliga subjekt. Vad som är den egentliga innebörden av uttrycket ”offentligt organ” i detta sammanhang är dock osäkert. Det finns inte heller något utslag i <NOBR>EG-domstolen</NOBR> som behandlar denna bestämmelse. I kapitel 13 nedan gör utredningen en bedömning av de två kriterierna för undantag enligt artikel 13 A 1 q i ljuset av det nya systemet med direktfinansiering som utredningen föreslår och som utvecklas i kapitel 12.</P>
<P class="p348 ft15"><SPAN class="ft15">7.3</SPAN><SPAN class="ft23">Inkomstskatt</SPAN></P>
<P class="p286 ft6"><SPAN class="ft6">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft85">Allmänt om inkomstskatt för aktiebolag</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Aktiebolaget utgör civilrättsligt en självständig juridisk person som svarar själv för sina tillgångar och skulder. Varje bolag beskattas för sina egna inkomster. All beskattning sker i ett enda inkomstslag, inkomst av näringsverksamhet. Vad som skall tas upp till beskattning och vad som är avdragsgillt m.m. regleras i inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Skattereglerna på inkomstskatteområdet omfattas i princip inte av någon <NOBR>EG-lagstiftning.</NOBR> Det finns ett fåtal <NOBR>EG-direktiv</NOBR> som reglerar inkomstskatteförhållanden, men dessa tar sikte på <NOBR>gränsöver-skridande</NOBR> transaktioner. Det finns däremot ett ganska stort antal domar från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> som prövar nationella skatteregler mot bakgrund av grundfördragets regler om den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital, etableringsfrihet etc. I flera fall har nationella beskattningsregler underkänts på grund av att de strider mot olika artiklar i grundfördraget.</P>
<P class="p470 ft1">Huvudprincipen i inkomstslaget näringsverksamhet är att inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär att det i svensk beskattningsrätt finns ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Det redovisningsmässiga</P>
<P class="p533 ft11">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Beskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">resultatet motsvarar i stort sett (efter vissa justeringar) det underlag på vilket inkomstskatten beräknas.</P>
<P class="p76 ft1">Aktiebolag är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin registrering, platsen för styrelsen säte eller annan omständighet är att anse som svenska juridiska personer. Ett fåtal aktiebolag är enligt uttryckliga bestämmelser i 7 kap. 17 § IL skattskyldiga endast för inkomst på grund av innehav av fastigheter. Dessa är Aktiebolaget Trav och Galopp, Aktiebolaget Svenska Spel och dess dotterbolag som bara bedriver spelverksamhet samt Bokbranschens Finansieringsinstitut aktiebolag. Samma begränsade skattefrihet gäller för en rad fonder, stiftelser och offentliga organ. Helt undantagna från skattskyldighet är staten, landsting, kommuner och kommunalförbund, vissa pensionsstiftelser samt organ för samordning av rehabiliteringsinsatser mellan vissa myndigheter och offentliga organ, jfr 7 kap. 2 § IL.</P>
<P class="p493 ft6"><SPAN class="ft6">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Programföretagens inkomstskatt</SPAN></P>
<P class="p68 ft1">Programföretagen är skattskyldiga för sina intäkter. Intäkterna består av avgiftsmedel samt en mindre del sidoinkomster.</P>
<P class="p226 ft1">Samtliga programföretag behandlar mottagna avgiftsmedel som näringsbidrag i inkomstskattehänseende. Den del av erhållna avgiftsmedel som inte förbrukas under året reserveras av företagen under balansposten upplupna kostnader och förutbetalda intäkter och specificeras i en not till årsredovisningen som skuldförda avgiftsmedel. Beloppen ”rullas” obeskattade över till påföljande inkomstår då medlen tas upp som inkomst och ny avstämning mot utgifterna i verksamheten görs.</P>
<P class="p56 ft1">Näringsbidrag regleras i 29 kap. IL. Definitionen av näringsbidrag infördes 1983 som ett förtydligande av vilka organ bidraget skulle komma från för att räknas som näringsbidrag. Det skall vara fråga om ett statligt stöd som tillfaller en näringsidkare för dennes näringsverksamhet. Ett näringsbidrag kan lämnas av staten, Europeiska gemenskaperna, landsting, kommuner, vissa juridiska personer samt allmänningskogar i Norrland och Dalarna.</P>
<P class="p57 ft1">Näringsbidrag skall enligt 29 kap. 4 § IL inte tas upp till beskattning om det används för en utgift som inte får dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. Enligt 29 kap. 5 § IL skall näringsbidrag tas upp som skattepliktig intäkt om det används för en utgift som skall dras av omedelbart. Enligt</P>
<P class="p78 ft11">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td213"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td11"><SPAN class="p12 ft22">Beskattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">29 kap. 6 § IL gäller att om ett näringsbidrag skall användas för att täcka en utgift för anskaffande av en tillgång som dras av genom värdeminskningsavdrag, skall anskaffningsvärdet minskas med bidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga värde som återstår när minskningen skall göras, skall mellanskillnaden tas upp. Vidare gäller enligt 29 kap. 7 § IL att om ett näringsbidrag används för att anskaffa lagertillgångar, skall den del av lagret för vilken utgiften har täckts av bidraget inte räknas med när tillgångarna värderas. Enligt 29 kap. 8 § IL skall, om ett näringsbidrag skall användas ett senare beskattningsår än det år bidraget lämnas, bidraget tas upp till beskattning eller, vid anskaffande av tillgångar som skrivs av, bidraget minska anskaffningsvärdet, först det senare beskattningsåret, om den skattskyldige begär det. Enligt förarbetena till bestämmelsen är bakgrunden till denna bestämmelse att det tidigare (före 1983) förelåg en bristande överensstämmelse mellan den bokföringsmässiga och den skattemässiga behandlingen. Ett statsbidrag som lyftes ett visst år men som användes för avsett ändamål först ett senare år fick i redovisningen balanseras till användningsåret. Vid taxeringen ansågs en sådan åtgärd tveksam men genom lagstiftning år 1983 får den skattskyldige även skattemässigt balansera näringsbidraget.<SPAN class="ft45">10 </SPAN>Vidare anfördes i förarbetena till lagändringen 1983 att det i dessa fall självklart ankommer på företaget att visa att det under året inte haft kostnader som kunnat finansieras med bidraget.<SPAN class="ft45">11</SPAN></P>
<P class="p492 ft1">Bidrag som inte faller in under begreppet näringsbidrag kan vara exempelvis driftsbidrag eller kapitaltillskott i form av aktieägartillskott. Driftsbidraget karakteriseras av att det normalt är att räkna med och ingår som ett led i förvärvsverksamheten. Driftsbidraget är en skattepliktig intäkt i näringsverksamheten. Aktieägartillskott är enligt stadgad praxis inte skattepliktig intäkt för det mottagande bolaget. Syftet med ett aktieägartillskott är att förbättra företagets finansiella ställning, t.ex. för att undvika att likvidationsskyldighet uppkommer. Normalt görs sådant tillskott alltså när ett bolags finansiella ställning är svag i syfte att förbättra dess soliditet.</P>
<P class="p61 ft4">I avsnitt 6.7.1 har redogjorts för programföretagens tillämpade redovisningsprinciper avseende näringsbidragen.</P>
<P class="p534 ft50"><SPAN class="ft67">10</SPAN><SPAN class="ft68">Prop. 1999/2000:2 Inkomstskattelagen, del 2, s. 371.</SPAN></P>
<P class="p338 ft47"><SPAN class="ft67">11</SPAN><SPAN class="ft69">Prop. 1982/83, s. 71 f.</SPAN></P>
<P class="p472 ft11">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Beskattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft6"><SPAN class="ft6">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft44">Inkomstskatt i RIKAB och SRF</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">Såväl RIKAB som SRF finansieras genom s.k. medelsavstående. Detta betyder att programföretagen avstår en del av sina bidragsinkomster som de erhåller från staten till förmån för dessa två bolag. I bägge bolagen behandlas mottagna medel som näringsbidrag.<SPAN class="ft45">12 </SPAN>Eventuella överskott ett år ”rullas” obeskattade över till påföljande inkomstår.</P>
<P class="p353 ft15"><SPAN class="ft15">7.4</SPAN><SPAN class="ft23">Programföretagens befrielse från fastighetsskatt</SPAN></P>
<P class="p341 ft1">Enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) anses byggnad som används i Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet som specialbyggnad. Inom kategorin specialbyggnader utgör fastigheterna s.k. kommunikationsbyggnader. Detta innebär att byggnaderna samt mark som hör till byggnaderna undantas från skatteplikt för fastighetsskatt. Från skatteplikt undantas också markanläggning som hör till fastigheten. Undantaget framgår av 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen.</P>
<P class="p342 ft1">SVT, SR och UR äger inte själva de fastigheter i vilka verksamheten bedrivs. Fastigheterna ägdes ursprungligen av staten genom Byggnadsstyrelsen men överfördes vederlagsfritt från Byggnadsstyrelsen till moderbolaget Sveriges Radio AB per den 1 juli 1987. Priset uppgick till 0 kr eftersom fastigheterna hade finansierats med avgiftsmedel då de byggdes på 1960- och 1970- talet. Numera äger Sveriges Radio Förvaltnings AB (SRF) nästan samtliga fastigheter i vilka programföretagens verksamhet bedrivs. UR bedriver emellertid sin verksamhet lokaler som ägs av en extern fastighetsvärd. SRF innehar fastigheter på 10 orter i Sverige. Totalytan på dessa fastigheter uppgår till ca 245 000 m<SPAN class="ft45">2</SPAN>. SRF:s verksamhet finansieras av avgiftsmedel som erhålls från de tre programföretagen. Detta innebär att programföretagen inte erlägger någon hyra för lokalerna till SRF. SRF har utöver avgiftsmedel vissa intäkter från parkeringsverksamhet samt uthyrningsinkomster från cafeteria och affär i entrén till Radiohuset.</P>
<P class="p535 ft47"><SPAN class="ft46">12 </SPAN>Se beskrivna redovisningsprinciper i bolagens årsredovisningar för 2003.</P>
<P class="p294 ft11">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<P class="p8 ft5">8 <NOBR>EU-frågor</NOBR></P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">8.1</SPAN><SPAN class="ft23">Inledning</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">I detta kapitel beskrivs den <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> regleringen av radio och TV i allmänhetens tjänst. Reglerna om statsstöd berörs särskilt, liksom kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statsstöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (2001/C320/04). Avslutningsvis redovisas innehållet i ett beslut av den Europeiska kommissionen om statsstöd till det danska TV- bolaget TV2. Reglerna om otillåtna statsstöd enligt <NOBR>EG-rätten</NOBR> har betydelse för utredningens uppdrag om finansieringssystem för de tre public <NOBR>service-företagen</NOBR> och tillämpningen av mervärdesskattereglerna för deras del.</P>
<P class="p61 ft4">I kapitlet berörs inte de rättsakter som rör frågor av teknisk art såsom frekvensutrymme, tekniska standarder för apparatur och utsändning.</P>
<P class="p536 ft15"><SPAN class="ft15">8.2</SPAN><SPAN class="ft23">Allmänt om EU och radio och TV i allmänhetens tjänst</SPAN></P>
<P class="p537 ft1">Kulturpolitiken infördes som ett politikområde inom Europeiska gemenskapen i samband med tillkomsten av <NOBR>Maastricht-fördraget</NOBR> som trädde i kraft år 1992. En bestämmelse i grundfördraget infördes som definierar kulturens roll inom EU (artikel 151) och en annan bestämmelse infördes som uttryckligen öppnar för möjligheten att bevilja statsstöd för att främja kulturen (artikel 87.3 d). På det audiovisuella området finns en del rättsakter och politiska dokument vilka beskrivs närmare nedan.</P>
<P class="p53 ft1">I det s.k. <NOBR>TV-direktivet</NOBR> (1989/552/EEG, ändrat genom direktiv 1997/36/EEG) regleras utsändning av television. Direktivet fastställer minimiregler för att gardera den fria rörligheten av TV- sändningar inom EU men påverkar inte medlemsstaternas rätt att</P>
<P class="p538 ft11">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft1">genom tillstånd etc. reglera den utsändningsverksamhet som äger rum på det egna territoriet. Genom att direktivet är ett minimidirektiv har medlemsstaterna möjlighet att ställa ytterligare krav på sådan verksamhet som omfattas av direktivet. Direktivet slår fast att medlemsstaterna skall säkerställa fri mottagning och att de inte får begränsa återutsändning inom sina territorier av TV- sändningar från andra medlemsstater av skäl som omfattas av direktivet. Vidare innehåller direktivet förbud att sända tobaksreklam samt andra begränsningar för reklam i TV. Det innehåller också bestämmelser om att utsändningsverksamhet skall innehålla viss andel europeiska produktioner. <NOBR>TV-direktivet</NOBR> ändrades år 1997. Ändringsdirektivet klargör bl.a. vad som avses med medlemsstatens jurisdiktion, dvs. vilka kriterier som skall avgöra vilket lands lag som skall tillämpas på <NOBR>TV-utsändningar.</NOBR> Ett lands jurisdiktion skall enligt direktivet omfatta de programföretag som är etablerade i medlemsstaten (i princip där huvudkontoret ligger eller där en betydande del av arbetsstyrkan som arbetar med programproduktionen är verksam) eller det programföretag som använder en medlemsstats frekvensutrymme eller satellitkapacitet, etc. <NOBR>TV-direktivet</NOBR> omfattar all slags <NOBR>TV-utsändning,</NOBR> såväl kommersiell TV som TV i allmänhetens tjänst. <NOBR>TV-direktivet</NOBR> har genomförts i svensk rätt genom radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844).<SPAN class="ft45">1</SPAN></P>
<P class="p539 ft1">Genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft år 1997, infördes en särskild artikel 16 (enligt den nya numreringen) som framhåller betydelsen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (”services of general economic interest”). Dessutom fogades till detta fördrag ett protokoll vilket särskilt berör tjänster av allmänt intresse inom ramen för systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst. I protokollet till fördraget konstateras att ”systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna har ett direkt samband med de demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle och med behovet att bevara mångfalden i medierna”. I protokollet anges vidare följande avseende finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p540 ft90">Bestämmelserna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall inte påverka medlemsstaternas behörighet att svara för finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst i den utsträckning som denna finansiering beviljas radio- och <NOBR>TV-organisationerna</NOBR> för att de skall utföra det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som har tilldelats dem, utformats och organiserats av varje medlemsstat och i den utsträckning</P>
<P class="p113 ft47"><SPAN class="ft46">1 </SPAN>Prop. 1995/96:160, bet. 1995/96:Ku29, rskr. 1995/96:296.</P>
<P class="p294 ft11">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td252"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p12 ft22"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p541 ft90">som finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst skall beaktas.</P>
<P class="p519 ft1">Rådet och företrädare för medlemsstaternas regeringar har i en särskild resolution av den 25 januari 1999 ytterligare understrukit betydelsen av protokollet till Amsterdamfördraget om radio och TV i allmänhetens tjänst och har framhållit särskilt att en radio och TV i allmänhetens tjänst måste bestå av ett brett programutbud för att nå en bred publik.</P>
<P class="p51 ft1">Kommissionen har med anledning av medlemsstaternas kraftfulla värnande om radio och TV i allmänhetens tjänst och dess finansiering och med anledning av ett ökat antal klagomål från privata operatörer på radio- och <NOBR>TV-marknaden</NOBR> som finner det svårt att konkurrera på lika villkor med de statligt finansierade radio- och <NOBR>TV-företagen,</NOBR> utfärdat ett meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (2001/C 320/04). Innehållet i kommissionens meddelande beskrivs i avsnitt 8.3.3 nedan.</P>
<P class="p542 ft15"><SPAN class="ft15">8.3</SPAN><SPAN class="ft23">Tillämpningen av EU: s konkurrensregler på radio och TV i allmänhetens tjänst</SPAN></P>
<P class="p543 ft6"><SPAN class="ft6">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Statsstödsreglerna</SPAN><SPAN class="ft113">2</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Utgångspunkten för EU:s regler om statsstöd i artiklarna 87 och 88 är att sådana statsstöd som snedvrider konkurrensen inom unionen är förbjudna enligt grundfördraget. Europeiska kommissionen har enligt fördraget till uppgift att kontrollera så att reglerna om statsstöd efterlevs av medlemsstaterna. Medlemsstaterna är enligt fördraget skyldiga att anmäla (”notification requirement”) de stöd som man har för avsikt att införa till kommissionen för en prövning enligt bestämmelserna om statsstöd. Stöden som prövas enligt <NOBR>EG-rätten</NOBR> kan ha olika slags utformning: bidrag från det allmänna, förmånliga lånevillkor, skattelättnader, statliga garantier eller riskkapitaltillskott, det allmännas tillhandahållande av varor eller tjänster till en köpare på särskilt gynnsamma villkor. Relevant för bedömningen är också om stödet är beviljat före eller efter en viss</P>
<P class="p488 ft47"><SPAN class="ft46">2 </SPAN>Informationen är hämtad från den europeiska kommissionens informationsdokument Vademecum Community rules on state aid, uppdaterad per <NOBR>2003-09-01.</NOBR></P>
<P class="p456 ft11">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p544 ft1">medlemsstat blev medlem i Europeiska unionen. En så kallad ”existing aid” regleras i artikel 88.1 i fördraget.</P>
<P class="p545 ft4">För att ett statsstöd skall anses som oförenligt med EU- fördraget skall enligt artikel 87.1 följande <SPAN class="ft30">kriterier </SPAN>vara uppfyllda:</P>
<P class="p546 ft14"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft81">Det skall röra sig om en överföring av offentliga medel.</SPAN></P>
<P class="p547 ft19"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft83">Stödet skall utgöra en ekonomisk fördel som mottagaren inte hade kunna få under normala förhållanden, t.ex. ett företag får köpa mark från det allmänna till ett pris understigande marknadspris.</SPAN></P>
<P class="p547 ft19"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft83">Stödet skall vara selektivt, dvs. endast gynna ett visst eller vissa företag i motsats till allmänna åtgärder som gäller samtliga företag i samtliga branscher, t.ex. de flesta nationella ordningar för skattelättnad.</SPAN></P>
<P class="p548 ft21"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft82">Stödet skall ha en potentiell påverkan på handeln mellan medlemsstaterna. Det räcker att mottagaren bedriver ekonomisk verksamhet och att denne är verksam på en marknad där det förekommer handel mellan medlemsstaterna.</SPAN></P>
<P class="p505 ft1">Det finns enligt reglerna om olovliga statsstöd en rad <SPAN class="ft3">undantag </SPAN>som gör att vissa stöd ändå accepteras av Europeiska kommissionen. Flera av dessa stödordningar är sådana som omfattas av EU:s strukturfonder. Undantagen delas in i tre grupper:</P>
<P class="p549 ft19"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft83">Regionalstöd som har till syfte att tackla särskilda problem i vissa regioner, t.ex. regioner där levnadsstandarden är lägre än genomsnittet inom EU eller där befolkningstätheten är låg.</SPAN></P>
<P class="p550 ft19"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft83">Horisontella stödordningar (över linjen) såsom t.ex. vissa insatser för små och medelstora företag, stöd för forskning och utveckling, miljöstöd, arbetsmarknadsstöd m.m.</SPAN></P>
<P class="p550 ft21"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft82">Sektoriella stöd för t.ex. vissa ”känsliga” branscher som stålindustri, produktionssektorn för syntetiska fibrer, bilindustrin och skeppsbyggnad. I kategorin ingår även jordbruksstöd, stöd för fiske och fiskodling samt vissa transportstöd.</SPAN></P>
<P class="p505 ft1">Även stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet kan anses förenligt med den gemensamma marknadens principer, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, se artikel 87.3 d i grundfördraget.</P>
<P class="p86 ft4">Vidare har kommissionen antagit synsättet att stöd som uppgår till mindre belopp (s.k. <SPAN class="ft30">de minimis </SPAN>stöd) inte kan anses ha en sådan potentiell effekt på konkurrens och handel mellan medelsstaterna</P>
<P class="p551 ft11">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td252"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p12 ft22"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">att det kan anses omfattas av huvudregeln om otillåtna statsstöd. Kommissionen menar att ett stöd som utbetalas till ett företag och som uppgår till högst 100 000 euro över en treårsperiod och där vissa villkor är uppfyllda, inte anses utgöra ett otillåtet statsstöd. För att underlätta prövningen av den mängd olika stödordningar som medlemsstaterna skickar in till kommissionen varje år har kommissionen antagit så kallade ”<SPAN class="ft3">block exemption regulations</SPAN>” för olika stödordningar. Föreskrifterna anger närmare vilka villkor som skall gälla för visst stöd för att stödet skall anses förenligt med fördraget. Om stödordningen i fråga är förenlig med villkoren i föreskrifterna behöver den enskilda medlemsstaten varken underrätta kommissionen om stödet i fråga eller få kommissionens godkännande att stödet är förenligt med statsstödsreglerna. Kommissionen har bland annat utfärdat dylika föreskrifter för stöd till små och medelstora företag.</P>
<P class="p552 ft16">Praxis från <NOBR>EG-domstolen</NOBR> avseende artikel 87.1</P>
<P class="p553 ft1"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> prövade i sin dom av den 24 juli 2003 <NOBR>(C-280/00</NOBR> Altmark) kriterierna för olovligt statsstöd enligt artikel 87.1. Domen är av principiell betydelse för bedömningen av statsstöd i allmänhet. Domen är också relevant för bedömningen av om finansieringen av radio och TV i allmänhetens tjänst kan anses falla in under bestämmelsen om olovligt statsstöd eller ej.</P>
<P class="p52 ft1">I sitt beslut slår domstolen fast att offentliga stöd (”public subsidies”) inte kan anses påverka handeln mellan medlemsstaterna när sådana stöd anses utgöra en ersättning för tjänster som utförs av mottagaren för att denne skall uppfylla offentliga åtaganden (”to discharge public service obligations”). Följande fyra villkor måste enligt domen emellertid vara uppfyllda för att detta kriterium skall gälla:</P>
<P class="p554 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft83">mottagaren är skyldig att utföra vissa offentliga åligganden och dessa åligganden är tydligt definierade,</SPAN></P>
<P class="p379 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft83">de kriterier enligt vilka ersättningen för dessa tjänster beräknas skall ha etablerats på förhand på ett objektivt och transparent sätt,</SPAN></P>
<P class="p377 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft82">ersättningen överstiger inte vad som är nödvändigt för att täcka hela eller del av kostnaden för att utföra de offentliga åliggandena, med hänsyn tagen till adekvata intäkter och en skälig vinst för att utföra dessa åligganden, och</SPAN></P>
<P class="p555 ft11">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p556 ft21"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft82">när det företag, som skall utföra de offentliga åliggandena, inte har valts ut genom offentlig upphandling, skall den ersättning som behövs, bestämmas enligt följande. Det skall ske på basis av en analys av de kostnader vilka ett typiskt företag, som sköts korrekt och som utrustats med nödvändig utrustning för uppdraget (i målet handlade det om transportmedel) för att kunna möta de nödvändiga kraven på offentliga tjänster, skulle ha haft vid utförandet av dessa offentliga åligganden. Vid uppskattningen skall hänsyn även tas till relevanta intäkter samt en skälig vinst för att utföra åliggandena.</SPAN></P>
<P class="p557 ft1">De fyra villkoren i <NOBR>EG-domstolens</NOBR> dom har bland annat legat till grund för Europeiska kommissionens prövning enligt artikel 87.1 av Danmarks statsstöd till danska TV2. Kommissionens beslut i ärendet C 2/2003 (ex NN 22/2002) redovisas i avsnitt 8.3.3 nedan.</P>
<P class="p558 ft6"><SPAN class="ft6">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Artikel 86.2 om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse</SPAN></P>
<P class="p68 ft1">Parallellt med en prövning enligt reglerna om otillåtna statsstöd enligt artikel 87 i fördraget samt det särskilda protokollet som fogats till fördraget skall även en bedömning ske av medlemsstaternas system för radio och TV i allmänhetens tjänst mot bakgrund av artikel 86.2 i grundfördraget om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Artikel 86.2 lyder:</P>
<P class="p559 ft90">Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av fiskala monopol skall vara underkastade reglerna i detta fördrag, särskilt konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av handeln får inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse.</P>
<P class="p560 ft1">Kommissionen skall säkerställa att denna bestämmelse tillämpas. Enligt <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis skall bestämmelsen tillämpas restriktivt. Enligt <NOBR>EG-domstolen</NOBR> måste följande villkor vara uppfyllda för att en åtgärd enligt artikel 86 skall kunna omfattas av ett undantag från konkurrensreglerna:</P>
<P class="p561 ft21"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft82">Tjänsten i fråga måste vara av allmänt ekonomiskt intresse och tydligt definieras som en sådan tjänst av medlemsstaten (definition).</SPAN></P>
<P class="p35 ft11">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td252"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p12 ft22"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p562 ft19"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft83">Medlemsstaten måste uttryckligen ha anförtrott företaget i fråga att tillhandahålla den aktuella tjänsten (tilldelning).</SPAN></P>
<P class="p377 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft82">Tillämpningen av fördragets konkurrensregler (i detta fall regler om otillåtna statsstöd) måste förhindra att den särskilda uppgift som företaget har tilldelats utförs av företaget. Undantaget från sådana regler får inte påverka utvecklingen av handeln i en omfattning som strider mot gemenskapens intresse (proportionalitetstestet).</SPAN></P>
<P class="p563 ft115"><SPAN class="ft13">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft114">Kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (2001/C 320/04)</SPAN></P>
<P class="p281 ft1">Kommissionen har med anledning av ökad konkurrens på radio- och <NOBR>TV-marknaden</NOBR> och privata operatörers oro för de offentligt understödda radio- och <NOBR>TV-företagens</NOBR> dominans på marknaden och svårigheterna därmed att konkurrera utfärdat ett meddelande om hur man ser på tillämpningen av EU:s regler om statsstöd för radio och TV i allmänhetens tjänst. Kommissionen anger i sitt meddelande att en prövning kan ske med utgångspunkt från såväl reglerna om otillåtna statsstöd enligt artikel 87 som med utgångspunkt från reglerna i artikel 86.2 om undantag från tillämpning av konkurrensreglerna i fördraget avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Prövningen sker mot bakgrund och med beaktande av protokollet till Amsterdamfördraget. Kommissionen riktar i sitt meddelande in sig särskilt på en prövning av public <NOBR>service-företag</NOBR> som även bedriver sidoverksamhet som inte ingår i själva public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Här finns, enligt kommissionen, risk för korssubventionering vilket kan äventyra handelsvillkor och konkurrensen på den gemensamma marknaden.</P>
<P class="p564 ft16">Bedömning enligt artikel 87</P>
<P class="p553 ft1">Kommissionen slår i sitt meddelande fast att stöd till radio och TV i allmänhetens tjänst kan anses utgöra sådant otillåtet statsstöd som omfattas av bestämmelserna i artikel 87. Kommissionen hänvisar till <NOBR>EG-domstolen</NOBR> som i sin praxis har slagit fast att om ett statligt finansiellt stöd eller stöd som ges med hjälp av statliga medel förstärker ett företags ställning i förhållande till andra kon-</P>
<P class="p555 ft11">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft1">kurrerande företag i handeln inom gemenskapen skall denna handel anses påverkas av detta stöd. Stödet till radio och TV i allmänhetens tjänst kan generellt anses påverka handeln mellan medlemsstater och särskilt avseende förvärv och försäljning av programrättigheter som ofta sker på internationell nivå. Även försäljning av reklamtid av dessa företag kan störa den gemensamma handeln, särskilt i områden som överskrider nationsgränser och där språket är gemensamt.</P>
<P class="p402 ft1">Trots att de flesta länders system för radio och TV i allmänhetens tjänst har funnits längre än flera av grundfördragens konkurrensbestämmelser, har kommissionen för avsikt att undersöka om den rättsliga ramen som fanns vid tillkomsten av olika stödordningar (s.k. befintliga stöd eller ”existing aid”<SPAN class="ft45">3</SPAN>) har förändrats så att systemen numera kommer i konflikt med gällande gemenskapsrätt. En prövning skall ske från fall till fall. Kommissionen har vidare att ta ställning till om något av undantagen i artikel 87 är tillämpliga. Enligt artikel 87.3 d kan stöd för att främja kultur etc. vara förenligt med den gemensamma marknaden. Begreppet ”kultur” skall dock enligt kommissionen tolkas restriktivt. Bedömningen skall också göras mot bakgrund av protokollet till Amsterdamfördraget, se ovan.</P>
<P class="p565 ft16">Bedömning enligt artikel 86.2</P>
<P class="p134 ft3">Preciserat och reglerat uppdrag</P>
<P class="p47 ft1">Enligt kommissionens uppfattning är det viktigt att medlemsstaterna tydligt och exakt definierar vad som skall ingå i uppdraget att tillhandahålla en tjänst av allmänt intresse. Det är dock, enligt kommissionen, mot bakgrund av protokollet till Amsterdamfördraget, möjligt att ha en vid definition. Public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> kan således vara brett. Kommissionen öppnar också för att även andra tjänster såsom informationstjänster via Internet kan innefattas i public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Däremot menar kommissionen att tjänster såsom <NOBR>e-handelstjänster</NOBR> inte rimligen kan anses omfattas av protokollets formulering – de ”demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle”. Kommissionen menar vidare att public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> bör anförtros ett</P>
<P class="p566 ft47"><SPAN class="ft46">3 </SPAN>Se vidare Rådets förordning (EG) nr 659/1999 om procedurregler för kommissionens bedömning av befintliga stöd i enlighet med artikel 93 i fördraget.</P>
<P class="p479 ft11">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td252"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p12 ft22"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft1">eller flera företag genom lagstiftning, avtal, direktiv eller liknande. Det är enligt kommissionen önskvärt att en lämplig myndighet eller ett särskilt utsett organ kontrollerar att de organ som fått uppdraget verkligen tillhandahåller tjänster på det sätt som förutses i de formella bestämmelserna mellan staten och det aktuella företaget. Ett sådant organ kan enligt kommissionen vara effektivt endast om det är fristående från det företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänsterna av allmänt intresse.</P>
<P class="p567 ft3">Finansieringen skall motsvara nettokostnad och sidoverksamhet skall hållas åtskild</P>
<P class="p553 ft1">Beträffande finansieringen av radio och TV i allmänhetens tjänst konstaterar kommissionen att det antingen finns en enda form för finansiering eller en ”dubbel finansiering”. En dubbel finansiering innefattar flera olika inkomstkällor såsom statliga medel och försäljning av reklamtid och program. Kommissionen konstaterar att medlemsstaterna har rätt att välja själva hur radio och TV i allmänhetens tjänst skall finansieras. Det är emellertid kommissionens uppdrag att pröva så att finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en oproportionerligt stor utsträckning. För att kunna göra denna prövning är det enligt kommissionen viktigt att själva uppdraget att verka i allmänhetens tjänst hålls klart åtskilt från sidoverksamhet. Det krävs enligt kommissionen att separata konton i redovisningen för de olika verksamheterna upprättas vilket också möjliggör en kontroll av eventuellt förekommande korssubventionering. Endast genom en ordentlig kostnads- och intäktsfördelning kan det avgöras om den offentliga finansieringen är begränsad till nettokostnaderna för uppdraget att verka i allmänhetens tjänst och därmed godtagbar enligt artikel 86.2 och protokollet. Kravet på att intäkter och kostnader skall separeras för de olika verksamheterna vållar störst problem på kostnadssidan eftersom samma produktionskostnader ligger till grund för intäkterna i de olika verksamheterna. Kommissionen anser därför att kostnaderna kan fördelas så att endast de kostnader som företaget skulle slippa om företaget helt skulle upphöra med sin sidoverksamhet skall specificeras särskilt. Detta betyder att kostnader som uppstår i verksamheten i allmänhetens tjänst inte fördelas även om en del av dessa kostnader såsom t.ex. produktionskostnader för ett program</P>
<P class="p568 ft11">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">som visas som en del av uppdraget men som också säljs till andra programföretag, är hänförliga till sidoverksamheten.</P>
<P class="p226 ft1">Enligt kommissionen är det viktigt att den offentliga finansieringen, tillsammans med andra intäkter, inte blir för stor. Finansieringen skall balansera uppdraget som företaget har. Om sidoverksamheten erhåller för stora fördelar från den verksamhet som omfattas av uppdraget vägs detta in vid bedömningen av om stödet är proportionerligt. Prisdumpning av reklamtjänster eller andra tjänster som faller utanför uppdraget kan uppfattas som om det sker en överkompensation av medel till public <NOBR>service-företaget.</NOBR> Detta kan påverka ”handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset”, och därmed bryta mot protokollet.</P>
<P class="p87 ft1">Kommissionens bedömning går således ut på att ta ställning till om det skall vara tillåtet med viss snedvridning av konkurrensen och hur omfattande denna får bli i syfte att värna behovet av en radio och TV i allmänhetens tjänst. Kommissionen säger slutligen i sitt meddelande att man vid sin prövning kommer att ta hänsyn till mindre medlemsstaters eventuella svårigheter att samla in nödvändiga medel om kostnaden per invånare för radio och TV i allmänhetens tjänst är högre.</P>
<P class="p75 ft1">Nedan följer en redogörelse för ett beslut av Europeiska kommissionen (maj 2004) som rör frågan om stöd till det danska public <NOBR>service-företaget</NOBR> TV2/Danmark anses utgöra olovliga statsstöd enligt <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Beslutet belyser hur kommissionen med stöd av <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> andra rättsakter på <NOBR>EG-rättens</NOBR> område samt senaste rättspraxis på det <NOBR>EG-rättsliga</NOBR> området resonerar kring statsstöd och radio och TV i allmänhetens tjänst. Beslutet ger en viss indikation på var gränsen mellan tillåtna och otillåtna statsstöd enligt kommissionens uppfattning bör gå.</P>
<P class="p569 ft11">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td252"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p12 ft22"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p496 ft16">Europeiska kommissionens beslut av den 19 maj 2004 om Danmarks stöd till TV2/Danmark</P>
<P class="p82 ft1">TV2/Danmark är ett helägt statligt aktiebolag som har ett public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> enligt den danska radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Bolaget är licens- och reklamfinansierat. Bolaget mottar, utöver licensmedel, stöd av olika slag, t. ex. vissa engångstillskott från <NOBR>TV2-Fonden</NOBR> och Radiofonden, befrielse från inkomstskatt, ränte- och amorteringsfria etableringslån och statsgaranti för driftslån.</P>
<P class="p52 ft4">Den danska staten överväger en försäljning av delar av sitt aktieinnehav i bolaget.</P>
<P class="p50 ft1">Europeiska kommissionen har efter klagomål från en konkurrent till bolaget i Danmark, TvDanmark, analyserat summan av de stöd som TV2 har erhållit från den danska staten mot bakgrund av reglerna om statsstöd i artikel 87.1, undantagen för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel 86.2, kommissionens meddelande (2001/C 320/04) samt med hänsyn till Altmarkdomen (se avsnitt 8.3.1).</P>
<P class="p72 ft1">Kommissionen ansåg i sitt beslut C 2/2003 (ex NN 22/2002) av den 19 maj 2004 att de stöd som TV2/Danmark mottar utgör olovliga statsstöd enligt artikel 87.1. Kommissionen anser vid prövningen mot artikel 87.1 att samtliga kriterier i artikeln är uppfyllda samt att minst två av villkoren i <NOBR>Altmark-domen</NOBR> inte är uppfyllda.</P>
<P class="p284 ft1">För det första har de kriterier enligt vilka ersättningen för dessa tjänster beräknas, inte etablerats på förhand på ett objektivt och transparent sätt. Eftersom kompensationen läggs fast i ett medieavtal för fyra år åt gången och det inte finns någon offentligt tillgänglig budget som skapar en koppling mellan kompensationen och tjänsten som utförs av TV2 anser kommissionen att kriteriet inte är uppfyllt. Dessutom, menar kommissionen, mottar TV2 en rad fördelar som inte uppfyller kravet på transparents (skattebefrielse, räntebefrielse etc.). För det andra har TV2 inte valts ut genom offentlig upphandling. Det har inte heller gjorts någon analys för att försäkra att storleken på ersättningen bestämts på basis av en analys av de kostnader vilka ett typiskt företag, som sköts korrekt och som utrustats med nödvändig utrustning för uppdraget för att kunna möta de nödvändiga kraven på offentliga tjänster, skulle ha haft vid utförandet av dessa offentliga åligganden, med hänsyn tagen till relevanta intäkter och skälig vinst för att utföra åliggandena.</P>
<P class="p570 ft11">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2"><NOBR>EU-frågor</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft1">Vid sin prövning mot artikel 86.2 fann kommissionen att den kompensation som har utgått till TV2 i form av statligt stöd i kombination med bolagets reklamintäkter översteg nettoomkostnaderna i verksamheten. Därmed förelåg en överkompensation av verksamheten vilket innebar att de särskilda undantag som stadgas i artikel 86.2 inte blev tillämpligt.</P>
<P class="p571 ft11">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<P class="p8 ft5">9 Internationella jämförelser</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">9.1</SPAN><SPAN class="ft23">Inledning</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Storbritannien, Norge, Finland och Danmark tillämpar en modell för public service radio och TV som liknar den svenska i den meningen att finansieringen huvudsakligen sker genom avgifter och att de avgiftsfinansierade programföretag som har till uppgift att sända radio och TV i allmänhetens tjänst skall tillhandahålla ett programutbud som uppfyller vissa krav beträffande bland annat politiskt och kommersiellt oberoende, frånvaro av reklambudskap samt variation och hög kvalitet inom programverksamheten. I detta kapitel görs en jämförelse mellan radio och TV i allmänhetens tjänst i dessa länder med inriktning mot frågor om ägande, sändningsrätt, uppdrag, avgift, uppbörd, medelstilldelning, beskattning och sidoverksamheter.</P>
<P class="p335 ft1">För en mer utförlig genomgång av public service radio och TV i respektive land, se <SPAN class="ft3">Bilaga 6</SPAN>.</P>
<P class="p285 ft15"><SPAN class="ft15">9.2</SPAN><SPAN class="ft23">Ägande, sändningsrätt och uppdrag</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">De avgiftsfinansierade public <NOBR>service-företagen</NOBR> i Storbritannien, Norge, Danmark och Finland är BBC (British Broadcasting Corporation), NRK (Norsk Rikskringkasting), DR (Danmarks Radio) och YLE (Ylesradio OY, på svenska Rundradion AB). Samtliga dessa bolag producerar både TV och radio. I länderna förekommer även reklamfinansierade kanaler med public serviceuppdrag, t.ex. ITV och Channel 4 i Storbritannien, TV2 i Norge och TV2 Danmark (som även hittills fått del av avgiftsmedlen).</P>
<P class="p572 ft11">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Internationella jämförelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p498 ft6"><SPAN class="ft6">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Ägande</SPAN></P>
<P class="p45 ft1">BBC, DR, YLE och NRK är alla i offentlig ägo. BBC är ett offentligt organ (public corporation), instiftad genom en så kallad Royal Charter. DR är en selvstændig offentlig institution, vilket innebär att DR har en ställning på vilken den danska staten inte kan utöva något direkt ägarinflytande. YLE och NRK är statligt ägda aktiebolag.</P>
<P class="p325 ft6"><SPAN class="ft6">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Sändningsrätt</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">YLE, DR och NRK har enligt respektive lands generella radio- och <NOBR>TV-lagstiftning</NOBR> rätt att bedriva utsändningsverksamhet av radio och TV utan särskilt tillstånd. YLE ges i lag om televisions- och radioverksamhet rätt att bedriva allmännyttig televisions- och radioverksamhet. DR har enligt lov om radioog fjernsynsvirksomhed rätt att utöva public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> och NRK ges motsvarande rätt i lov om kringkasting. BBC:s rätt att bedriva sändningsverksamhet regleras i avtal mellan kulturministern och BBC. Det nu gällande avtalet sträcker sig fram till och med 2006.</P>
<P class="p332 ft6"><SPAN class="ft6">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Uppdrag</SPAN></P>
<P class="p68 ft1">I Finland definieras innebörden i YLE:s uppdrag att bedriva public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> (så kallad allmännyttig verksamhet) i lag om Rundradion AB och i bolagsordningen.</P>
<P class="p110 ft1">I Danmark definieras innebörden av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i ett särskilt kapitel i lov om radioog fjernsynsvirksomhed. Mer utförliga bestämmelser återfinns i ett särskilt public servicekontrakt mellan DR och kulturministern och i DR:s stadgar (vedtækter), fastställda av Kulturministeriet genom särskild förordning i enlighet med 15 § lov om radioog fjernsynsvirksomhed.</P>
<P class="p75 ft1">Norsk lagstiftning innehåller inte någon närmare beskrivning av NRK:s public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> – i lov om kringkasting fastställs endast att NRK skall bedriva så kallad allmänkringkasting. En redogörelse av NRK:s förpliktelser återfinns i stället i bolagsordningen (Vedtekter for NRK AS).</P>
<P class="p573 ft11">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr22 td253"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td254"><SPAN class="p12 ft22">Internationella jämförelser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft1">I Storbritannien regleras BBC:s verksamhet av Royal Charter med kompletterande avtal mellan kulturministern och BBC.<SPAN class="ft45">1 </SPAN>Avtalet definierar BBC:s public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> beträffande exempelvis oberoende och programinnehåll.</P>
<P class="p575 ft15"><SPAN class="ft15">9.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">TV-avgiftens</SPAN></NOBR> nivå</P>
<P class="p305 ft1">I Finland, Danmark och Storbritannien beslutas nivån på TV- avgiften av regeringen. Något särskilt beslut av respektive lands parlament krävs alltså inte. I Norge fastställs nivån på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> av Stortinget.</P>
<P class="p576 ft4">En sammanställning av <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> nivå i Storbritannien, Danmark, Finland, Norge och Sverige ges i <SPAN class="ft30">Tabell 9.1</SPAN>.</P>
<P class="p577 ft21"><SPAN class="ft31">Tabell 9.1. </SPAN><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i Storbritannien, Danmark, Norge, Finland och Sverige år 2004</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr42 td255"><SPAN class="p12 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td256"><SPAN class="p12 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td257"><SPAN class="p12 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td233"><SPAN class="p12 ft116"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td233"><SPAN class="p12 ft116"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td258"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td259"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td257"><SPAN class="p12 ft117"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td233"><SPAN class="p397 ft118"><NOBR>TV-avgift</NOBR> år 2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td260"><SPAN class="p12 ft117"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td261"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td262"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td263"><SPAN class="p578 ft119">Valuta</SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td260"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td260"><SPAN class="p397 ft120">SEK</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td258"><SPAN class="p24 ft54">Storbritannien</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td259"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td264"><SPAN class="p262 ft121">121,00</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td265"><SPAN class="p579 ft73">GBP</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td265"><SPAN class="p397 ft54">1 528</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td261"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td262"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td263"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td260"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td260"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td258"><SPAN class="p24 ft122">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td259"><SPAN class="p441 ft123">(inkl.</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td264"><SPAN class="p262 ft122">2 110,00</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td265"><SPAN class="p361 ft77">DKK</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td265"><SPAN class="p397 ft123">2 511</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td261"><SPAN class="p24 ft124">25 % moms)</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td262"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td263"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td260"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td260"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td258"><SPAN class="p24 ft122">Norge (inkl.</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td259"><SPAN class="p395 ft122">6 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td264"><SPAN class="p262 ft122">1 910,00</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td265"><SPAN class="p579 ft77">NOK</SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td265"><SPAN class="p397 ft123">2 063</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td261"><SPAN class="p24 ft125">moms)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td262"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td263"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td260"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td260"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td258"><SPAN class="p24 ft121">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td259"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td264"><SPAN class="p262 ft121">186,60</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td265"><SPAN class="p579 ft77">EUR</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td265"><SPAN class="p397 ft54">1 648</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td261"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td262"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td263"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td260"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td260"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td258"><SPAN class="p24 ft125">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td259"><SPAN class="p12 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td264"><SPAN class="p262 ft125">1 872</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td265"><SPAN class="p361 ft73">SEK</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td265"><SPAN class="p397 ft54">1 872</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td261"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td262"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td263"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td260"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td260"><SPAN class="p12 ft74"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft125">Växelkurser mot SEK: GBP: 12,63, DKK:1,19, NOK:1,08, EUR:8,83.</P>
<P class="p301 ft55"><SPAN class="ft58">Källa: </SPAN>FOREX 041117<SPAN class="ft47">.</SPAN></P>
<P class="p580 ft15"><SPAN class="ft15">9.4</SPAN><SPAN class="ft23">Avgiftsskyldighet</SPAN></P>
<P class="p581 ft1">I Storbritannien, Finland, Danmark och Norge är det innehav av en viss teknisk utrustning som medför skyldighet att betala <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p582 ft4">I Storbritannien grundas avgiftsplikten på innehav av en television receiver, vilket i förordning definieras som:<SPAN class="ft112">2</SPAN></P>
<P class="p583 ft60"><SPAN class="ft67">1</SPAN><SPAN class="ft70">Agreement Dated the 25th Day of January 1996 Between Her Majesty´s Secretary of State for National Heritage and the British Broadcasting Corporation.</SPAN></P>
<P class="p584 ft47"><SPAN class="ft67">2</SPAN><SPAN class="ft71">Electronic Communications Broadcasting – The Communications (Television Licensing) Regulations.</SPAN></P>
<P class="p585 ft11">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Internationella jämförelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft90">any apparatus installed or used for the purpose of receiving (whether by means of wireless telegraphy or otherwise) any television programme service, whether or not it is installed or used for any other purpose.</P>
<P class="p587 ft1">I Finland definieras i lag att en televisionsapparat är:<SPAN class="ft45">3</SPAN></P>
<P class="p516 ft3">en apparat eller utrustning avsedd för att ta emot och följa med televisionsprogramutbud.</P>
<P class="p588 ft4">I Danmark definieras den avgiftspliktiga utrustningen, radioog fjernsynsmodtagere, i förordning:<SPAN class="ft112">4</SPAN></P>
<P class="p589 ft3">Ved radioog fjernsynsmodtagere forstås apparater, der kan gengive lyd- eller billedprogrammer spredt ved hjælp af radio- eller kabelanlæg.</P>
<P class="p291 ft1">Vidare föreskrivs att:</P>
<P class="p590 ft3">Monitorer tilknyttet andet elektronisk udstyr anses for modtagere, såfremt de kan gengive lyd- eller billedprogrammer, som er spredt ved hjælp af radio- eller kabelanlæg.</P>
<P class="p341 ft1">Även i Norge är det innehavet av en teknisk utrustning, fjernsynsmottaker, som utgör grund för avgiftsplikten.<SPAN class="ft45">5 </SPAN>Vad som avses med en fjernsynsmottaker definieras inte närmare. Enligt NRK:s tolkning gäller följande:<SPAN class="ft45">6</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p8 ft25">Med fjernsynsmottaker satellittmottaker, PC med innretninger som kan ta videreformidle dem direkte.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p591 ft3">menes: TV, video med tuner, <NOBR>TV-kort</NOBR> o.l. Kort sagt alle tekniske i mot levende fjernsynssignaler og</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p269 ft15"><SPAN class="ft15">9.5</SPAN><SPAN class="ft23">Uppbörd och medelstilldelning</SPAN></P>
<P class="p592 ft1">Norge och Danmark har direktfinansiering i den meningen att TV- avgiftsmedlen går direkt till DR och NRK utan ”omväg” via någon offentlig instans.</P>
<P class="p593 ft4">I Norge hanteras uppbörden av <NOBR>TV-avgifterna</NOBR> av NRK. Den avdelning som ansvarar för uppbörden, lisensavdelningen, ligger i</P>
<P class="p445 ft50"><SPAN class="ft48">3</SPAN><SPAN class="ft49">2 § Lag om statens televisions- och radiofond.</SPAN></P>
<P class="p269 ft50"><SPAN class="ft48">4</SPAN><SPAN class="ft49">1 § Bekendtgørelse om radioog fjernsynslicens.</SPAN></P>
<P class="p269 ft60"><SPAN class="ft48">5</SPAN><SPAN class="ft59">1 § FOR </SPAN><NOBR>1980-10-23</NOBR> nr 8798: Forskrifter om fjernsynsmottakere.</P>
<P class="p594 ft47"><SPAN class="ft48">6</SPAN><SPAN class="ft51">NRK:s hemsida ”Hvem skal betale kringkastingsavgift?” www.nrk.no/lisens/3167955.html, december 2004.</SPAN></P>
<P class="p595 ft11">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td253"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td254"><SPAN class="p12 ft22">Internationella jämförelser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">Mo i Rana i norra Norge. När <NOBR>TV-avgifterna</NOBR> betalas in går de direkt och oavkortat till NRK.</P>
<P class="p50 ft1">I Danmark uppbärs <NOBR>TV-avgiften</NOBR> av DR under namnet DR Licens. Delar av licensintäkterna fördelas sedan vidare till TV2/Danmark och <NOBR>TV2-regionerna</NOBR> samt till vissa andra medierelaterade ändamål.<SPAN class="ft45">7 </SPAN>Nivån på de olika organisationernas medelstilldelning bestäms i Folketingets mediepolitiska avtal.</P>
<P class="p51 ft1">I Finland finansieras YLE:s verksamhet dels genom <NOBR>TV-avgifter</NOBR> från hushåll m.m., dels genom koncessionsavgifter som betalas av de kommersiella aktörer som beviljats tillstånd att utöva televisionsverksamhet. <NOBR>TV-avgiften</NOBR> uppbärs av Kommunikationsverket inom enheten <NOBR>TV-avgiftsförvaltningen.</NOBR> <NOBR>TV-avgifter</NOBR> och koncessionsavgifter avsätts till en särskild fond statens televisions- och radiofond. Fonden förvaltas av Kommunikationsverket och är avskild från statsbudgeten. Kommunikationsministeriet upprättar för varje kalenderår en dispositionsplan om fördelningen av fondens medel och utbetalar löpande under året medel ur fonden till YLE.</P>
<P class="p61 ft1">I Storbritannien ansvarar BBC för uppbörden av <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Administrationen hanteras av BBC:s ombud <NOBR>TV-Licensing.</NOBR> När <NOBR>TV-avgifterna</NOBR> inbetalats överförs dessa i sin helhet till Department for Culture, Media and Sport, som i sin tur för över pengarna till HM Treasury. BBC får tilldelning av medlen löpande under året. Förutom tilldelning av avgiftsmedlen får BBC från Department for Work and Pensions anslag som täcker BBC:s uteblivna intäkter på grund av en särskild ordning för hushåll över 75 år (som är befriade från avgift). BBC får också anslag från Foreign and Commonwealth Office för den verksamhet som bedrivs inom BBC World Services.</P>
<P class="p596 ft105"><SPAN class="ft104">7 </SPAN>TV2:s andel av licensintäkterna minskade dock kraftigt under 2003 och 2004. Bakgrunden är att TV2 i december 2003 omvandlats till aktiebolag och att en majoritet av aktierna i TV2 kommer att säljas till privata aktörer. Se också i avsnitt 8.3.3 om Europeiska kommissionens beslut den 19 maj 2004 där kommissionen anser att TV2 mottagit olovligt statsstöd.</P>
<P class="p467 ft11">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Internationella jämförelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft15"><SPAN class="ft15">9.6</SPAN><SPAN class="ft23">Skatt</SPAN></P>
<P class="p468 ft6"><SPAN class="ft6">9.6.1</SPAN><SPAN class="ft44">Inkomstskatt</SPAN></P>
<P class="p68 ft1">I Finland, Danmark, Norge och Storbritannien finns bestämmelser som befriar respektive lands public <NOBR>service-företag</NOBR> från skyldighet att betala inkomstskatt på eventuella överskott från den TV- avgiftsfinansierade verksamheten.</P>
<P class="p110 ft1">YLE är befriat från inkomstskatt enligt ett särskilt undantag i Finlands inkomstskattelag.<SPAN class="ft45">8</SPAN></P>
<P class="p93 ft1">DR betraktas som en statlig institution och är därmed undantaget från inkomstskatteplikt.<SPAN class="ft45">9 </SPAN>Motsvarande gäller även de regionala TV <NOBR>2-verksamheterna.<SPAN class="ft45">10</SPAN></NOBR><SPAN class="ft45"> </SPAN>Nybildade TV2/Danmark A/S är dock numera föremål för inkomstskatt precis som andra aktiebolag.</P>
<P class="p75 ft1">Enligt norsk skattelagstiftning är företag m.m. vars verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte (”ikke har erverv til formål”) befriade från inkomstskatt.<SPAN class="ft45">11 </SPAN>Detta innebär att NRK inte är inkomstskattepliktigt för den delen av sin verksamhet som är finansierad genom <NOBR>TV-avgifter.<SPAN class="ft45">12</SPAN></NOBR></P>
<P class="p86 ft1">Den del av BBC:s verksamhet som finansieras med avgiftsmedel är befriad från inkomstskatt. Undantaget grundar sig inte på lag utan är baserat på rättspraxis.<SPAN class="ft45">13</SPAN></P>
<P class="p353 ft6"><SPAN class="ft6">9.6.2</SPAN><SPAN class="ft44">Mervärdesskatt</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">EG:s mervärdesskattelagstiftning antogs av medlemsstaterna på <NOBR>1960-talet.</NOBR> På <NOBR>1970-talet</NOBR> följde en mer detaljerad lagstiftning i det sjätte direktivet. I <NOBR>EG-lagstiftningen</NOBR> finns två olika regler för viss verksamhet som bedrivs av offentliga organ, artikel 13 A 1 q och artikel 4.5 i det sjätte direktivet (se avsnitt 7.2.3), som kan innebära att utsändningstjänsten inte beskattas. Möjlighet att avvika från dessa regler har dock funnits för de länder som var medlemmar av EU vid antagandet av det sjätte direktivet eller de medlemsstater som vid anslutningsförhandlingarna med EU begärt att få avvika från regelsystemet. Detta har utnyttjats av t.ex. Danmark (som var</P>
<P class="p597 ft50"><SPAN class="ft48">8</SPAN><SPAN class="ft49">Inkomstskattelag (1992/1535) II Avdelningen, 3 kap. 20 § 1 p.</SPAN></P>
<P class="p310 ft50"><SPAN class="ft48">9</SPAN><SPAN class="ft49">§ 3, punkt 1, Bekendtgørelse af lov om indkomstbeskatning av aktieselskaber.</SPAN></P>
<P class="p310 ft60"><SPAN class="ft67">10</SPAN><SPAN class="ft70">§ 3, punkt 16, Bekendtgørelse av lov om indkomstbeskatning av aktieselskaber.</SPAN></P>
<P class="p310 ft60"><SPAN class="ft67">11</SPAN><SPAN class="ft70">§ </SPAN><NOBR>2-32</NOBR> LOV <NOBR>1999-03-26</NOBR> nr 14: Lov om skatt av formue og inntekt.</P>
<P class="p310 ft60"><SPAN class="ft67">12</SPAN><SPAN class="ft70">Kultur og Kirkedepartementet.</SPAN></P>
<P class="p310 ft47"><SPAN class="ft67">13</SPAN><SPAN class="ft69">BBC.</SPAN></P>
<P class="p294 ft11">162</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td253"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td254"><SPAN class="p12 ft22">Internationella jämförelser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft1">med om att förhandla fram det sjätte direktivet) och Finland (som begärde avvikelse i samband med <NOBR>EU-inträdet).</NOBR></P>
<P class="p71 ft1">I Finland är den del av medelstilldelningen från statens televisions- och radiofond som härrör ifrån <NOBR>TV-avgiften</NOBR> föremål för mervärdesskatt om åtta procent.<SPAN class="ft45">14 </SPAN>Detta ger YLE full avdragsrätt för ingående moms. Den finska televisions- och radiofonden betalar till YLE även ut bidrag som kommer från koncessionsavgifter. Dessa bidrag är dock inte föremål för mervärdesskatt.</P>
<P class="p70 ft1"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i Danmark är belagd med en mervärdesskatt om 25 procent, vilket motsvarar Danmarks normalskattesats. Detta medför att DR (och de andra programföretagen som får del av TV- avgiftsmedlen) har full avdragsrätt för ingående moms.</P>
<P class="p349 ft1"><NOBR>TV-avgiften</NOBR> i Storbritannien omfattas inte av mervärdesskatt. För att undvika att den mervärdesskatt som BBC erlägger vid inköp av varor och tjänster blir en kostnad i verksamheten, har BBC genom en särskild ordning rätt att begära återbetalning av erlagd mervärdesskatt.<SPAN class="ft45">15</SPAN></P>
<P class="p52 ft1">I Norge infördes mervärdesskatt på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> år 2003. Sedan den 1 januari 2004 är skattesatsen sex procent. Införandet av moms har kunnat ske utan höjning av <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Detta var möjligt genom att sätta en låg skattesats som ungefärligen motsvarade den ingående skatten i verksamheten.</P>
<P class="p329 ft15"><SPAN class="ft15">9.7</SPAN><SPAN class="ft23">Sidoverksamhet</SPAN></P>
<P class="p281 ft1">BBC, NRK, DR och YLE bedriver alla, i varierande omfattning, verksamhet som inte direkt ingår i uppdraget att sända radio och TV i allmänhetens tjänst. Exempel på sådan verksamhet är försäljning av programproduktioner, uthyrning av teknisk utrustning, lokaler och tekniska tjänster samt försäljning av till företagen anknutna produkter som böcker, kläder och spel. Gemensamt för bolagen är att sidoverksamheten inte får finansieras med avgiftsmedel utan skall bära sina egna kostnader.</P>
<P class="p53 ft1">I Storbritannien och Norge bedrivs sidoverksamheten i separata dotterbolag. BBC:s sidoverksamhet är omfattande och bedrivs inom flera olika dotterbolag varav BBC Worldwide Limited är det största. I Norge bedrivs sidoverksamheten inom NRK:s helägda</P>
<P class="p598 ft50"><SPAN class="ft67">14</SPAN><SPAN class="ft68">Mervärdesskattelag (1993/1501) 85 a § 5 p.</SPAN></P>
<P class="p338 ft47"><SPAN class="ft67">15</SPAN><SPAN class="ft69">Value Added Tax Act 1994, Section 33 (i).</SPAN></P>
<P class="p472 ft11">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Internationella jämförelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">dotterbolag NRK Aktivum. Sidoverksamheten i dessa dotterbolag är föremål för både inkomstskatt och mervärdesskatt i likhet med privata företag. Vinsten från BBC Worldwide och NRK Aktivum överförs till respektive bolags public <NOBR>service-verksamhet.</NOBR></P>
<P class="p76 ft1">Danmarks Radios sidoverksamhet bedrivs inom bolaget; dock sker en separat resultatredovisning. Eftersom DR inte betalar inkomstskatt för överskott från sin avgiftsfinansierade verksamhet skall DR, för att sidoverksamheten konkurrensmässigt skall kunna jämställas med privata verksamheter, överföra 30 procent av överskottet från sidoverksamheten till public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten.</P>
<P class="p75 ft4">I Finland bedriver YLE viss annan verksamhet än public service radio och TV. Någon separat resultaträkning för verksamheten redovisas dock inte.</P>
<P class="p599 ft11">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<P class="p8 ft5">10 Utgångspunkter</P>
<P class="p283 ft15"><SPAN class="ft15">10.1</SPAN><SPAN class="ft40">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Uppdraget för utredningen gäller vissa frågor om finansieringen av de tre public <NOBR>service-företagen</NOBR> Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio, i första hand utformningen av den avgift den enskilde skall erlägga, systemet för hur dessa samlade medel förmedlas till företagen samt därmed sammanhängande skattefrågor. I de tidigare kapitlen har bakgrundsmaterial redovisats, bl.a. utveckling och förändringar inom radio- och TV- marknaden. Medan SVT och SR tidigare var ensamma aktörer, med monopolets ställning, skall de i dag verka på en marknad med allt flera aktörer, både nationella och internationella. Också den tekniska utvecklingen, som öppnar nya alternativ för den som vill ta del av utbudet på radio- och <NOBR>TV-området,</NOBR> ställer dem inför nya förhållanden.</P>
<P class="p337 ft1">I direktiven till den parallellt arbetande kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst (dir. 2003:119) framhålls bl.a. att trots det allt större utbudet på radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> spelar utbudet från de tre nyssnämnda public <NOBR>service-företagen</NOBR> en mycket viktig och betydelsefull roll för mångfalden i medieutbudet. Deras uppgift kan beskrivas som att ge alla tillgång till ett allsidigt och oberoende programutbud av hög kvalitet, fritt från reklambudskap. Innebörden av detta utvecklas vidare i direktiven och regeringen konstaterar att utgångspunkten för kommitténs arbete skall vara att programföretagens verksamhet även fortsättningsvis skall ha denna inriktning.</P>
<P class="p53 ft1">Utredningen har därför utgått från en i huvudsak oförändrad inriktning när det gäller grunderna för den svenska public serviceverksamheten.</P>
<P class="p450 ft11">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft15"><SPAN class="ft15">10.2</SPAN><SPAN class="ft40">Former för finansiering av public service</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">I betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2000:55) behandlades bl.a. metoder för finansiering av radio och TV. Enligt utredarens mening hade det system som tillämpas för svensk del med en <NOBR>TV-avgift</NOBR> bidragit till att public service kunnat utvecklas ekonomiskt sett i lugnare former än i andra länder. Det har varit möjligt att undvika konkurrens mellan public <NOBR>service-företagen</NOBR> och kommersiella företag om avgiftsmedel och reklamintäkter. Trovärdigheten blir också enligt utredarens mening naggad i kanten om public service blir beroende, i större eller mindre grad, av kommersiella medel. Utredarens slutsats blev därför ett förord för ett fortsatt avgiftssystem.</P>
<P class="p600 ft1">Slutsatsen grundades bl.a. på en rapport av professor Karl Erik Gustafsson<SPAN class="ft45">1</SPAN>. Den hade i sin tur som grund en tidigare rapport av författaren. Enligt denna talade utländska erfarenheter entydigt för att det från publiksynpunkt var bra med konkurrens på TV- området och att konkurrens mellan <NOBR>TV-företag</NOBR> finansierade från olika källor var den bästa lösningen. Genom en konkurrens mellan helt licensfinansierade och helt reklamfinansierade <NOBR>TV-företag</NOBR> skedde automatiskt en avvägning mellan publikens, programmakarnas och annonsörernas intressen. Konkurrens om reklamintäkter minskade programvariationen och påverkade en rad kvalitetsdimensioner. Televisionen kunde då inte erbjuda ett från publiksynpunkt komplett och balanserat utbud utan klarade bara av att fylla ett begränsat antal funktioner, främst förströelse och avkoppling. Dessa synpunkter hade, framhöll Gustafsson i sin rapport år 2000, för hans del blivit mer kategoriska i ett avseende. Det var nämligen särskilt viktigt med en licensfinansierad public <NOBR>service-radio</NOBR> och television parallellt med en reklamfinansierad kommersiell för små nationer som Sverige för att skapa en nationell verksamhet på området.</P>
<P class="p464 ft1">Utredningen har även tagit del av en rapport av en av den danska regeringen tillsatt kommission som haft i uppdrag att diskutera olika finansieringsformer<SPAN class="ft45">2</SPAN>. I rapporten diskuteras tre olika modeller, dels en utveckling av den nuvarande licensen, dels införande av en obligatorisk, apparatoavhängig hushållsavgift, dels slutligen övergång till en finansiering via statsbudgeten. En genomgång har</P>
<P class="p292 ft50"><SPAN class="ft48">1</SPAN><SPAN class="ft49">Finansiering av public service radio och television, 2 mars 2000.</SPAN></P>
<P class="p273 ft47"><SPAN class="ft48">2</SPAN><SPAN class="ft69">Licens eller skat. Rapport fra arbejdsgruppen om den fremtidige finansiering av DR och TV 2 – regionerne, januari 2004.</SPAN></P>
<P class="p479 ft11">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td266"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p12 ft22">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">gjorts av argumenten för och mot de olika modellerna, där också de fördelningspolitiska konsekvenserna belysts. Kommissionen tar själv inte slutlig ställning till modellerna men avråder däremot från reklamfinansiering, kommersiella verksamheter och betalsystem som lämpliga finansieringsformer för public service.</P>
<P class="p52 ft1">Vid de besök som utredningen gjort i Danmark, Norge och Storbritannien – länder som vad gäller public service kan anses jämförbara med Sverige – har inte heller framkommit något som skulle tyda på att man i dem var inne på att lämna ett avgiftssystem. I Finland har nyligen en parlamentarisk arbetsgrupp föreslagit att den finska Rundradion (YLE) också i framtiden skall finansieras med televisionsavgifter.</P>
<P class="p52 ft1">För svensk del skulle en avveckling av nuvarande avgiftssystem, men med fortsatt förbud mot finansiering via reklam eller ett frivilligt betalsystem, aktualisera ett val mellan en finansiering via anslag över statsbudgeten eller en särskild, specialdestinerad skatt eller avgift.</P>
<P class="p72 ft1">Mot en anslagsfinansiering talar att företagens beroende av staten kan komma att öka; budgetprövningen blir än mer lik den som företas för de statliga myndigheternas del. En annan konsekvens skulle bli att på ett annat sätt än i dag skulle medelstilldelningen till de tre programföretagen ställas mot andra ändamål som finansieras över statsbudgeten, sannolikt främst de som omfattas av utgiftsområdet för kultur, medier m.m. Det tillhör också undantagen att aktiebolag permanent finansieras via statsanslag över budgeten. Denna typ av finansiering används i första hand för myndigheternas del. En direkt konsekvens skulle vidare bli att utgiftstaket för staten måste höjas och, om statens budgetsaldo inte skall påverkas negativt, statsintäkterna ökas, vilket normalt är lika med höjda eller nya skatter/avgifter. Om utgiftstaket inte skall påverkas måste minskningar göras av andra anslag.</P>
<P class="p470 ft1">En direkt finansiering i form av en särskild skatt (eller avgift) skulle leda till att även den som inte har en sådan teknisk utrustning att han eller hon kan använda rätten att ta del av public <NOBR>service-utbudet</NOBR> skulle få betala skatten/avgiften i fråga. I den danska rapporten resonerades kring en apparatoberoende hushållsavgift; med det svenska skatte- och avgiftssystemets utformning skulle en sådan konstruktion innebära en nyhet som knappast skulle kunna införas utan utredningar och sannolikt behov av ett register över alla hushåll. Även en enbart</P>
<P class="p601 ft11">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft1">personberoende skatt/avgift skulle resa flera avvägningsproblem, bl.a. om val av åldersgräns. Skulle sådana alternativ avvisas finge diskussionen gälla ett val mellan att höja befintliga statliga skatter.</P>
<P class="p76 ft1">Ingen av de båda metoderna förefaller enligt utredningens mening vara ett lämpligt alternativ till ett avgiftssystem. Detta får också anses vara innebörden i utredningens direktiv.</P>
<P class="p76 ft1">Såväl i SOU 2000:55 som av den danska kommissionen har en finansiering via reklam eller betalsystem avvisats. Sannolikt skulle övergång till en sådan finansiering påverka intäkterna och därmed kvaliteten i företagens program och trovärdigheten för public service. De kommersiella aktörernas ekonomi skulle troligen också påverkas negativt i en sådan situation. Utredningens direktiv avvisar klart en sådan förändring</P>
<P class="p353 ft15"><SPAN class="ft15">10.3</SPAN><SPAN class="ft40">Utredningens direktiv</SPAN></P>
<P class="p341 ft1">I direktiven till vår utredning framhålls bl.a. att finansieringssystemet bör uppfylla vissa grundläggande krav. En stark radio och TV i allmänhetens tjänst kräver att programföretagen ges tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sina uppdrag. Samtidigt får finansieringssättet inte begränsa företagens oberoende eller på annat sätt påverka programverksamheten i strid med uppdraget. I allmänhet, sägs det vidare, har programföretagen små möjligheter att genom egna åtgärder påverka sina intäkter. Det är därför viktigt att de kan överblicka de ekonomiska förutsättningarna för en så lång tid som möjligt. Systemet för finansiering bör även vara överskådligt och enkelt att hantera samt gynna en effektiv och sund hushållning med tilldelade medel. I direktiven understryks också att det inte är aktuellt att vidta åtgärder som skulle innebära att programföretagen säljs eller finansieras genom reklamintäkter liksom inte heller över statsbudgeten.</P>
<P class="p602 ft4">I uppdraget ingår bl.a. att se över reglerna om avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den tekniska utvecklingen.</P>
<P class="p93 ft4">Av direktiven framgår vidare att konsekvenserna av att införa direktfinansiering och mervärdesskatteplikt skall analyseras utifrån olika aspekter.</P>
<P class="p603 ft11">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td266"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p12 ft22">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft15"><SPAN class="ft15">10.4</SPAN><SPAN class="ft40">Brister i dagens finansieringssystem</SPAN></P>
<P class="p82 ft1">Den avgift som skall erläggas i dag är knuten till innehav av en TV- mottagare, dvs. en apparat av ett visst slag. Som närmare kommer att redovisas i kapitel 11 är det redan nu möjligt att se <NOBR>TV-program</NOBR> via annan utrustning än sådan som omfattas av dagens lagstiftning. Även om det inte går att med exakthet förutsäga den tekniska utvecklingen kan man med stor säkerhet utgå från att möjligheterna kommer att successivt bli än flera. Behålls dagens avgiftssystem finns det en risk att den tekniska utvecklingen tillsammans med förändrade medievanor skulle medföra oklarhet om avgiftsskyldigheten och att den nuvarande relativt höga betalningsfrekvensen minskade. Detta skulle i sin tur leda till lägre intäkter för programföretagen och påverka utbud och kvalitet.</P>
<P class="p61 ft1">Det nuvarande systemet för medelstilldelning till företagen innebär att riksdagen, på regeringens förslag, fattar beslut om hur stora belopp som skall anvisas till företagen. I det avseendet finns en betydande likhet med anslagsgivningen till statliga myndigheter. Medelstilldelningen har för övrigt villkorats genom en koppling till summan av inbetalade <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> De kostnader som uppstått och uppstår i samband med övergången från analog till digital distribution av <NOBR>TV-sändningar</NOBR> finansieras med en kredit från Riksgäldskontoret, beslutad av riksdagen (distributionskontot). Krediten bokförs dock ej som lån hos de berörda företagen, däremot i räkenskaperna för den s.k. rundradiorörelsen (som kan ses som en samlingsbeteckning för de avgiftsmedel som finansierar radio och TV i allmänhetens tjänst). Den direkta kopplingen mellan inflytande avgifter, medelstilldelningen och företagens faktiska kostnader kan således knappast anses tydlig eller genomskådlig.</P>
<P class="p337 ft1">Organisationsform och finansieringssätt innebär att programföretagen kan sägas i vissa avseenden utgöra mellanting av aktiebolag och myndigheter. Reglerna om inkomstskatt, mervärdesskatt och redovisning är inte anpassade för en sådan finansiering av privaträttsliga subjekt.</P>
<P class="p51 ft1">Verksamheten i programföretagen omfattas i dag, såvitt avser den s.k. kärnverksamheten, inte av mervärdesskatt. Det utgår inte någon mervärdesskatt på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och företagen har inte heller möjlighet att göra avdrag för ingående mervärdesskatt. Som framhölls redan i betänkandet från Utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2000:55) kan detta få en betydande</P>
<P class="p462 ft11">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft1">inverkan på det sätt som programföretagen väljer att bedriva sin produktionsverksamhet och motverka att denna organiseras på det mest ändamålsenliga sättet. Vidare innebär undantaget att företagens val mellan att utföra vissa tjänster i egen regi och att upphandla motsvarande tjänst kan påverkas av att rätt till avdrag inte föreligger. Konkurrensen på marknaden kan sålunda påverkas negativt. Utredningen påpekade också att nuvarande läge får företagen att söka definiera vissa upphandlade tjänster som sådana som inbegrips i de kategorier kulturtjänster som omfattas av reducerad mervärdesskattesats eller ingen skatt alls för att hålla nere mervärdesskattekostnaden. Detta har lett bl.a. till tolkningsdiskussioner med skattemyndigheterna.</P>
<P class="p57 ft1">Programföretagen har ett lågt eget kapital. Aktiekapitalet i företagen uppgår endast till det minimibelopp som föreskrivs i aktiebolagslagen (100 000 kronor). Företagen finansierar normalt sina investeringar med avgiftsmedlen, en praxis som går tillbaka till mitten av <NOBR>1920-talet.</NOBR> Det nuvarande förhållandet innebär alltså att programföretagen inte kan välja mellan att betala en investering direkt med inflytande avgifter eller genom att ta upp lån. För fullständighetens skull kan påpekas att företagen inte saknar substansvärde; det gemensamt ägda SRF har betydande tillgångar i form av fastigheter vilka dock ej får avyttras utan regeringens godkännande om de är av större betydelse för programverksamheten. Programföretagens aktieinnehav i detta bolag har upptagits endast till det nominella värdet. Sedan utredningen med programföretagen aktualiserat frågan om en ökning av det egna kapitalet och pekat på möjligheten att skriva upp värdet på aktierna i SRF har dock styrelserna beslutat närmare undersöka möjligheterna att genomföra en sådan åtgärd.</P>
<P class="p412 ft1">Den statliga regleringen, från riksdag och regering, är enligt utredningens mening detaljerad, också i jämförelse med andra länder. Regleringen avser ägarform, finansiering och verksamhetens inriktning. Staten har bildat den stiftelse som äger de tre bolagen och regeringen har i sin tur godkänt bolagsordningarna för företagen. Ändringar i bolagsordningarna skall godkännas av regeringen. Regeringen utser, enligt särskilda grunder och efter samråd med riksdagspartierna, ägarstiftelsens styrelse. Denna utser i sin tur bolagens styrelser, dock är det regeringens prerogativ att utse ordförande och en suppleant i dessa. Vid sidan av de bestämmelser som finns i radio och <NOBR>TV-lagen</NOBR> samt i lagen om TV- avgift har regeringen fattat beslut om sändningstillstånd för</P>
<P class="p268 ft11">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td266"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p12 ft22">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft1">företagen. Riksdagen fastställer medelstilldelningen, ett beslut som följs upp med de av regeringen beslutade årliga anslagsvillkoren, vilka har likheter med de regleringsbrev som gäller för statliga myndigheter. Detaljstyrningen synes ha ökat, sett i ett längre tidsperspektiv. Sveriges Radio har t.ex. gjort en jämförelse mellan avtal och sändningstillstånd för tiden sedan 1967 och bl.a. konstaterat att regleringen har blivit alltmer detaljerad, vilket påverkar resursfördelningen och därmed verksamheten<SPAN class="ft45">3</SPAN>. Med tanke på att ett av de övergripande målen för radio och TV i allmänhetens tjänst är företagens oberoende kan det önskvärda i en sådan utveckling diskuteras.</P>
<P class="p61 ft1">Samtidigt är företagens publicistiska oberoende garanterat genom yttrandefrihetsgrundlagen. Varje företag svarar för att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till statsmakten, olika intresseorganisationer och andra maktcentra. Riksdag och regering har således ingen som helst möjlighet att ingripa avseende innehållet i enskilda program. I efterhand kan dock en granskning ske av Granskningsnämnden för radio och TV.</P>
<P class="p51 ft1">Sammanfattningsvis kan man således säga att det nuvarande finansieringssystemet kan innebära en risk för att en tryggad finansiering inte kan upprätthållas i framtiden och att det i vissa avseenden leder till oförutsebarhet och kortsiktigt beteende som kan påverka programverksamheten negativt. Styrningen, som ytterst går långt tillbaka i tiden och pålagrats successivt, liknar i flera avseenden den som gäller för de statliga myndigheterna och synes ha blivit mera omfattande med tiden. Nuvarande system för finansiering går inte heller att förena med att belägga <NOBR>TV-avgiften</NOBR> med mervärdesskatt och därmed finns inte heller möjlighet för företagen att dra av ingående sådan skatt. Det är diskutabelt om systemet bidrar till ett effektivt utnyttjande av de resurser som tilldelas företagen.</P>
<P class="p404 ft15"><SPAN class="ft15">10.5</SPAN><SPAN class="ft40">Konsekvenser vid ett nytt finansieringssystem?</SPAN></P>
<P class="p63 ft1">Utredningens direktiv, liksom regeringens ställningstagande vid det förra public <NOBR>service-beslutet,</NOBR> pekar i riktning mot ett avgiftssystem grundat på ett utvidgat apparatbegrepp, direktfinansiering och mervärdesskatteplikt. Som nyss redovisats finns det starka skäl för en sådan förändring. I direktiven sägs samtidigt att konsekvenserna</P>
<P class="p604 ft47"><SPAN class="ft46">3 </SPAN>Analys av Sveriges Radio uppdrag i lag, avtal och sändningstillstånd. Sveriges Radio 2004.</P>
<P class="p472 ft11">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">av detta måste analyseras från olika utgångspunkter. Det kommer att tas upp i samband med att de enskilda förslagen diskuteras och presenteras. I detta sammanhang vill emellertid utredningen behandla vad som skulle kunna tänkas bli effekter för public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> som sådant.</P>
<P class="p110 ft1">Som invändning mot de förändringar som utredningen diskuterar skulle kunna anföras att bortfall av den årliga ”kontroll”, som behandling av budgetunderlaget från programföretagen av regeringen och budgetpropositionen av riksdagen och de efterföljande anslagsvillkoren utgör skulle kunna leda till att dessa inte skulle leva upp till uppdraget.</P>
<P class="p85 ft1">En annan invändning kan tänkas ta sikte på effekterna av att företagen skulle få rätt att dra av ingående mervärdesskatt. En sådan förändring kan påverka beslutssituationen för företagens del när det gäller att välja mellan att utföra en tjänst själv eller att köpa den på öppna marknaden; i dag kan motivet att utföra en tjänst inom företaget i stället för att köpa den utifrån påverkas av att möjligheterna att dra av ingående mervärdesskatt saknas. Vid en förändrad situation skulle företagen, enligt resonemanget, lägga mindre vikt vid att ha en stor egenproduktion</P>
<P class="p56 ft1">På längre sikt skulle detta kunna befaras leda till att företagen mer eller mindre förvandlades till en beställarorganisation där public <NOBR>service-tanken</NOBR> gavs upp till förmån för högsta möjliga antal tittare och lyssnare, något som även skulle kunna leda till ett bortfall av avgiftsbetalare. Utredningen har emellertid svårt att se det sannolika i en sådan utveckling.</P>
<P class="p85 ft1">Som redovisats inledningsvis kan man räkna med att någon grundläggande förändring av företagens uppdrag inte kommer att ske vid det kommande riksdagsbeslutet.</P>
<P class="p76 ft1">Styrelserna för de enskilda bolagen har ett ansvar att se till att det syfte som anges i bolagsordningarna uppnås. Stiftelsen har med tanke på vad som sägs i stiftelseförordnandet ett övergripande ansvar. De ledamöter som ingår i stiftelsen och bolagens styrelser har utsetts av regeringen och i riksdagen företrädda politiska partier.</P>
<P class="p393 ft4">Vissa av dagens anslagsvillkor räknar utredningen med kommer att återfinnas i andra, även för framtiden gällande styrinstrument.</P>
<P class="p93 ft1">Utredningen utgår vidare från att den avgift som de avgiftsskyldiga skall betala kommer att fastställas av riksdagen sedan ett grundligt underlag redovisats av programföretagen för regeringen.</P>
<P class="p565 ft11">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB32171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td266"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p12 ft22">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p480 ft1">Sammantaget kan inte utredningen finna annat än att även vid en övergång till direktfinansiering kommer möjligheterna till insyn och granskning att vara mycket goda.</P>
<P class="p50 ft1">Vid en direktfinansiering kan företagen genast tillgodogöra sig inflytande avgifter. Detta skulle kunna tänkas leda till att de inte bara som nu genom en effektiv uppbörd och kontroll via RIKAB skulle arbeta för ökade intäkter. De skulle därutöver även kunna tänkas låta strävan att öka intäkterna (och antalet tittare/lyssnare) påverka utbudet och den tablåmässiga placeringen av program. Någon skillnad i det avseendet mot nuläget är det dock svårt att se. <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> kommer bolagen till del, även om det i dag sker med en viss tidsmässig fördröjning. Till yttermera visso har regeringen och riksdagen vid flera tillfällen knutit som villkor till medelstilldelningen att avgiftsintäkterna skall öka.</P>
<P class="p51 ft1">Möjligheten att dra av ingående mervärdesskatt kommer att innebära ett i ekonomiskt hänseende neutralt val mellan att köpa tjänster utifrån eller själv utföra dem. Det går givetvis inte att med säkerhet bedöma i vilken ökad utsträckning företagen kommer att köpa tjänster utifrån i stället för att utföra dem inom företagen men man torde kunna räkna med att det i första hand kommer att gälla tjänster som inte avser programproduktion. Den administrativa samordning av vissa gemensamma tjänster som redan förekommer bör t.ex. kunna utvecklas.</P>
<P class="p53 ft1">I grund och botten handlar det emellertid enligt utredningens mening om i vilken grad man från statsmaktens – regeringens och riksdagens – sida har tilltro till ett förändrat finansieringssystem och inte minst förtroende för de enskilda personer som utsetts att ytterst leda programföretagen och dess verksamhet.</P>
<P class="p329 ft15"><SPAN class="ft15">10.6</SPAN><SPAN class="ft40">Utredningens riktlinjer</SPAN></P>
<P class="p605 ft1"><SPAN class="ft16">Utredningens bedömning: </SPAN>Finansieringen av radio och TV i allmänhetens tjänst i form av avgifter bör anpassas till den tekniska utvecklingen. System för medelstilldelning bör utformas så att självständighet, oberoende och effektivt resursutnyttjande hos företagen stärks. Den föreslagna finansieringsformen torde även komma att för företagens del påverka hur de behandlas i fråga om mervärdesskatt och inkomstskatt. Även företagens finansiella rapportering bör komma att påverkas.</P>
<P class="p606 ft11">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr22 td35"><SPAN class="p12 ft2">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td36"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft1">Mot den bakgrund som tidigare redovisats har utredningen ansett det angeläget att forma ett förslag till avgifts- och finansieringssystem som avviker från nuvarande förhållanden men som svarar mot vad utredningen uppfattar som, enligt direktiven, övergripande mål för en radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p110 ft1">Förslagen innebär att företagens oberoende och självständighet vad gäller verksamheten stärks. Finansieringssystemet blir enklare och betonar sambandet mellan å ena sidan intäkter i form av inflytande avgifter och å den andra kostnader för verksamheten; företagens incitament att erbjuda ett brett programutbud av hög kvalitet för att öka antalet avgiftsbetalare stärks. Utredningen har vidare utgått från att företagens publicistiska oberoende inte kommer att förändras.</P>
<P class="p607 ft1">Förslagen innebär i huvudsak följande:</P>
<P class="p608 ft21"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft82">riksdag och regering fattar, liksom nu, de grundläggande besluten om mål för samt organisation och finansiering av verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p609 ft19"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft83">tillämpningsområdet för den medieavgift som enskilda och företag m.fl. erlägger för rätten att ta del av programföretagens utbud anpassas till den tekniska utvecklingen avseende den utrustning som kan användas för att ta emot radio och TV,</SPAN></P>
<P class="p610 ft21"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft82">avgiften bör fastställas för en längre period (den av riksdagen beslutade sändningstillståndsperioden),</SPAN></P>
<P class="p610 ft19"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft83">ett system med s.k. direktfinansiering införs, dvs. inflytande medel utgår enligt en av riksdagen bestämd fördelningsnyckel direkt till företagen; de årliga riksdagsbesluten om medelstilldelning och de s.k. anslagsvillkoren upphör,</SPAN></P>
<P class="p310 ft14"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft81">uppbörd och kontroll av medieavgiften sköts av RIKAB.</SPAN></P>
<P class="p109 ft1">Utredningens bedömning är vidare att de produktions- och utsändningstjänster som tillhandahålls av public <NOBR>service-företagen</NOBR> kommer att bli föremål för mervärdesskatt (och medieavgiften således beläggas med sådan skatt) varigenom programföretagen medges rätt att dra av ingående mervärdesskatt samt att reglerna om näringsbidrag inte kommer att vara tillämpliga vid inkomstbeskattningen av företagen.</P>
<P class="p57 ft1">Som en konsekvens av dessa förslag bör enligt utredningens mening även följande åtgärder genomföras:</P>
<P class="p371 ft14"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft81">företagens behov av eget kapital tillgodoses,</SPAN></P>
<P class="p293 ft14"><SPAN class="ft80">•</SPAN><SPAN class="ft81">nya krav ställas på företagens ekonomiska rapportering,</SPAN></P>
<P class="p157 ft11">174</P>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr22 td266"><SPAN class="p12 ft2">SOU 2005:2</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p12 ft22">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p562 ft21"><SPAN class="ft17">•</SPAN><SPAN class="ft82">företagen ges en ökad rörelsefrihet när det gäller rätten att placera medel och ta upp lån på öppna marknaden enligt vissa villkor.</SPAN></P>
<P class="p519 ft1">Genom förslaget att slopa riksdagens årliga beslut om tilldelning av medel till företagen och de därmed följande anslagsvillkoren (liksom budgetunderlaget) kan följa att ägarstiftelsens roll att följa den ekonomiska utvecklingen i företagen påverkas.</P>
<P class="p52 ft1">Utredningen har också behandlat vissa övergångsfrågor. Det gäller hur de medel från Riksgäldskontoret, som genom riksdagsbeslut tilldelats SVT och UR för kostnader i samband med övergången till analog distribution (det s.k. distributionskontot) skall behandlas. Vidare föreslås hur behållningen på rundradiokontot vid utgången av år 2006 skall användas. Slutligen tas ställning till ett antal frågor som programföretagen och RIKAB tagit upp om den praktiska tillämpningen av avgiftssystemet.</P>
<P class="p611 ft11">175</P>
</DIV>
<DIV id="page_174">
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GTB32SOU_2005__2_d1.pdf1381410pdfRadio och TV i allmänhetens tjänst, Finansiering och skatter, del 1https://data.riksdagen.se/fil/E6D7BCF4-8542-4FBA-B3FE-EFE7A6F03B92GTB32d2SOU_2005__2_d2.pdf1691391pdfRadio och TV i allmänhetens tjänst, Finansiering och skatter, del 2https://data.riksdagen.se/fil/D0EFAB76-D6C3-4FFA-AB3A-D2448CC91783