2788333 GTB315 2005 15 sou sou Statens offentliga utredningar 2005:15 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 15 0 2006-01-01 00:00:00 2015-09-07 21:01:39 2006-01-01 00:00:00 Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare, del 1 titel html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GTB315/text https://data.riksdagen.se/dokument/GTB315 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GTB315 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:35px 0px 14px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:622px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:72px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 104px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:63px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_28 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 902px;overflow: hidden;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_29 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_30 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_30 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_31 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 #id_4 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_31 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_31 #id_5 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_31 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_31 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_32 #tx1 {position:absolute;top:728px;left:531px;width:23px;height:15px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;} #page_33 #id_3 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #id_4 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_33 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_33 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_33 #id_5 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_33 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_33 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_34 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_34 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:733px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_38 #dimg1z{position:absolute;top:561px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:180px;} #page_38 #dimg1 #img1 {width:415px;height:180px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;} #page_40 #dimg1z{position:absolute;top:145px;left:63px;z-index:-1;width:80px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_40 #dimg1 #img1 {width:80px;height:1px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:63px;z-index:-1;width:81px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:81px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_42 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_42 #tx1 {position:absolute;top:289px;left:277px;width:281px;height:340px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_43 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:319px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:422px;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:422px;} #page_49 #tx1 {position:absolute;top:71px;left:69px;width:281px;height:127px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:521px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:220px;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:415px;height:220px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;} #page_51 #id_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:215px;left:0px;z-index:-1;width:80px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:80px;height:1px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_107 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:8px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_115 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_117 #dimg1z{position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_118 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:634px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_121 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:223px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:195px;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:413px;height:195px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:432px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:108px;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:413px;height:108px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:643px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:71px;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:413px;height:71px;} #page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_136 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:106px;} #page_136 #dimg1 #img1 {width:413px;height:106px;} #page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_141 #dimg1z{position:absolute;top:160px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:108px;} #page_141 #dimg1 #img1 {width:413px;height:108px;} #page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_144 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:178px;} #page_144 #dimg1 #img1 {width:413px;height:178px;} #page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_151 #dimg1z{position:absolute;top:519px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:108px;} #page_151 #dimg1 #img1 {width:413px;height:108px;} #page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_155 #dimg1z{position:absolute;top:91px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:246px;} #page_155 #dimg1 #img1 {width:413px;height:246px;} #page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_158 #dimg1z{position:absolute;top:640px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:106px;} #page_158 #dimg1 #img1 {width:413px;height:106px;} #page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_159 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:193px;} #page_159 #dimg1 #img1 {width:413px;height:193px;} #page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_162 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:126px;} #page_162 #dimg1 #img1 {width:413px;height:126px;} #page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_164 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_165 #dimg1z{position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_166 #dimg1z{position:absolute;top:455px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:56px;} #page_166 #dimg1 #img1 {width:413px;height:56px;} #page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_167 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_172 #dimg1z{position:absolute;top:652px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:106px;} #page_172 #dimg1 #img1 {width:413px;height:106px;} #page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_173 #dimg1z{position:absolute;top:44px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:123px;} #page_173 #dimg1 #img1 {width:413px;height:123px;} #page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_183 #dimg1z{position:absolute;top:108px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:195px;} #page_183 #dimg1 #img1 {width:413px;height:195px;} #page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_198 #dimg1z{position:absolute;top:350px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:90px;} #page_198 #dimg1 #img1 {width:413px;height:90px;} #page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_203 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_205 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;} #page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_206 #dimg1z{position:absolute;top:691px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;} #page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_208 #dimg1z{position:absolute;top:367px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:56px;} #page_208 #dimg1 #img1 {width:413px;height:56px;} #page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;} #page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} .ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 47px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;} .ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;} .ft9{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft17{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 86px;l-h: 17px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 77px;l-h: 17px;} .ft20{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 17px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft28{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft42{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft47{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft49{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;position: relative; bottom: -5px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 37px;l-h: 18px;} .ft51{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 18px;} .ft52{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 17px;} .ft53{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 18px;} .ft54{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft56{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft58{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft61{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft62{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;} .ft63{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;} .ft64{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 16px;} .ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft70{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft72{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;} .ft73{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft74{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;} .ft76{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;} .ft77{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft78{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft79{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 5px;} .ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;} .ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;} .ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft87{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft88{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 24px;} .ft89{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft90{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;} .ft91{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft92{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 17px;} .ft93{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;} .ft94{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;} .ft95{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 387px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p11{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p14{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p15{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p16{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p17{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p32{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p35{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p36{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p61{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p63{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p75{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p76{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p77{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p79{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p80{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 489px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p90{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p93{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 84px;} .p95{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p97{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p99{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p100{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p105{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p106{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p107{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p112{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p121{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p122{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: right;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: right;padding-left: 240px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p126{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;} .p127{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 78px;} .p128{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p131{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p132{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p134{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p141{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p142{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p143{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p144{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p146{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p148{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p149{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p150{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p151{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p152{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p153{text-align: left;padding-left: 200px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 79px;} .p154{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p157{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p158{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p168{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p169{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p170{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p175{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p177{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p178{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p182{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p184{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p187{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p188{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p189{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p190{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p191{text-align: right;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p192{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p193{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p197{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p202{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p203{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p208{text-align: center;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p210{text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p211{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p213{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p214{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p215{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p216{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p220{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p221{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 620px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p232{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p240{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p241{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 651px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 182px;} .p243{text-align: left;padding-right: 693px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p246{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p251{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p252{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p253{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p255{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p257{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p258{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p260{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p261{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p279{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p280{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p286{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p287{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p288{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 16px;} .p296{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 551px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p303{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p312{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p319{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 559px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p332{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p333{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p341{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p349{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p357{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p365{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p370{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p392{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p393{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 13px;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;} .p403{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p406{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p408{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p410{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p414{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p415{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p426{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p431{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p438{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 435px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p440{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 414px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p448{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p449{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p451{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p460{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p466{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p470{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p476{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p477{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p478{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p479{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p482{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 630px;margin-bottom: 0px !important;} .p483{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p484{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p486{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p489{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p490{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p492{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p493{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p494{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p496{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p497{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p500{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p501{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p502{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 417px;margin-bottom: 0px !important;} .p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p504{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p505{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p506{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p508{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p511{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p512{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p514{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p515{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p516{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p520{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p524{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p525{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p527{text-align: left;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p528{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p532{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p533{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p534{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p535{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p536{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p537{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p538{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p540{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p543{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p544{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p547{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p548{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p550{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;} .p551{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;} .p552{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;} .p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p554{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p555{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 170px;margin-bottom: 0px !important;} .p556{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p557{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p558{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p561{text-align: center;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p562{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p563{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p564{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p565{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p567{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p568{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p571{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p572{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p573{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px !important;} .p574{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p576{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p578{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p579{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p580{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p581{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p582{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p583{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p584{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p585{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p586{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;} .p587{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p588{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p589{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p590{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p591{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px !important;} .p592{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p595{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;} .p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p597{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p598{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p600{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p601{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p602{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p603{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p604{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;} .p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p607{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p608{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p609{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p610{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p611{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p612{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;} .p613{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p614{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p615{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p617{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p618{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;} .p619{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p620{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;} .p621{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p622{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p623{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p624{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p625{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p626{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p627{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p628{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p629{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p630{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p631{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p632{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p633{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p634{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p635{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p636{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p637{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;} .p638{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p639{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p640{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p641{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;} .p642{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p643{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p644{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;} .p645{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p646{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p647{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p648{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;} .p649{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p650{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p651{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p652{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;} .p653{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p654{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p655{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;} .td63{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td64{border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td65{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td66{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td67{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td68{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td69{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td70{border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td71{border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td72{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td73{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td74{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td75{border-left: #008000 1px solid;border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td76{border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td77{border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;} .td80{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td81{border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td82{border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td83{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td84{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;} .td85{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td86{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td87{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td88{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td89{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td90{border-left: #008000 1px solid;border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td91{border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td92{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td93{border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td94{border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td95{border-right: #000000 1px solid;border-top: #008000 1px solid;border-bottom: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;} .td96{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;} .td97{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;} .td99{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td100{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td101{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;} .td102{border-left: #008000 1px solid;border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td103{border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td105{border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td106{border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td107{border-right: #008000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #008000;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 24px;} .tr1{heightzzz: 34px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 29px;} .tr4{heightzzz: 28px;} .tr5{heightzzz: 19px;} .tr6{heightzzz: 18px;} .tr7{heightzzz: 36px;} .tr8{heightzzz: 17px;} .tr9{heightzzz: 54px;} .tr10{heightzzz: 25px;} .tr11{heightzzz: 27px;} .tr12{heightzzz: 22px;} .tr13{heightzzz: 14px;} .tr14{heightzzz: 53px;} .tr15{heightzzz: 38px;} .tr16{heightzzz: 20px;} .tr17{heightzzz: 33px;} .tr18{heightzzz: 50px;} .tr19{heightzzz: 48px;} .tr20{heightzzz: 52px;} .tr21{heightzzz: 47px;} .tr22{heightzzz: 21px;} .tr23{heightzzz: 35px;} .tr24{heightzzz: 51px;} .tr25{heightzzz: 16px;} .tr26{heightzzz: 2px;} .tr27{heightzzz: 15px;} .tr28{heightzzz: 13px;} .t0{width: 457px;margin-top: 149px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 26px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;} .t5{width: 419px;margin-leftZ: 34px;f:12px 'Verdana' !important;} .t6{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t7{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 2px;f:12px 'Verdana' !important;} .t8{width: 420px;margin-leftZ: 100px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 457px;margin-leftZ: 66px;f:15px 'Verdana' !important;} .t10{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;} .t11{width: 535px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 456px;margin-leftZ: 76px;f:15px 'Verdana' !important;} .t13{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} .t14{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;} .t15{width: 353px;margin-leftZ: 76px;margin-top: 36px;f:14px 'Verdana' !important;} .t16{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;} .t17{width: 457px;margin-top: 25px;f:15px 'Verdana' !important;} .t18{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;} .t19{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;} .t20{width: 422px;margin-leftZ: 15px;margin-top: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t21{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 25px;f:15px 'Verdana' !important;} .t22{width: 457px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;} .t23{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 42px;f:15px 'Verdana' !important;} .t24{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:10px 'Verdana' !important;} .t25{width: 353px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 38px;f:14px 'Verdana' !important;} .t26{width: 353px;margin-top: 38px;f:14px 'Verdana' !important;} .t27{width: 457px;margin-top: 34px;f:15px 'Verdana' !important;} .t28{width: 243px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 4px;f:13px 'Verdana' !important;} .t29{width: 235px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 4px;f:13px 'Verdana' !important;} .t30{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:10px 'Verdana' !important;} .t31{width: 465px;margin-top: 3px;f:13px 'Verdana' !important;} .t32{width: 246px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 4px;f:13px 'Verdana' !important;} .t33{width: 301px;margin-top: 4px;f:13px 'Verdana' !important;} .t34{width: 301px;margin-top: 3px;f:13px 'Verdana' !important;} .t35{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 3px;f:13px 'Verdana' !important;} .t36{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;} .t37{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB3151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p0 ft0">Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare</P> <P class="p1 ft1">Delbetänkande av Utredningen om uppehållstillstånd för familjeåterförening och för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare</P> <P class="p2 ft2">Stockholm 2005</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p3 ft3">SOU 2005:15</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P> <P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P> <P class="p6 ft3">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P> <P class="p7 ft3">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P> <P class="p3 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.</P> <P class="p8 ft5">Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet</P> <P class="p9 ft5">103 33 Stockholm</P> <P class="p10 ft4">Fax: <NOBR>08–405</NOBR> 42 95 Telefon: <NOBR>08–405</NOBR> 47 29</P> <P class="p9 ft3">http://www.regeringen.se/sb/d/242/a/3652</P> <P class="p11 ft3">Tryckt av XGS Grafisk Service</P> <P class="p3 ft3">Stockholm 2005</P> <P class="p11 ft3">ISBN <NOBR>91-38-22311-2</NOBR></P> <P class="p3 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_3"> <P class="p3 ft6">Till statsrådet Barbro Holmberg</P> <P class="p12 ft7">Regeringen beslutade den 11 december 2003 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta ställning till hur rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening skall genomföras i Sverige. Regeringen beslutade därefter, den 18 mars 2004 genom tilläggsdirektiv att utredningen skulle utvidgas till att även ta ställning till hur rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning skall genomföras i svensk rätt. Genom beslut den 9 december 2004 beslutade regeringen att utredningstiden skulle förlängas och att redovisningen av uppdraget skulle delas upp på ett delbetänkande att redovisas senast den 15 mars 2005 och ett slutbetänkande.</P> <P class="p13 ft7">Den 22 januari 2004 förordnades hovrättsrådet Bertil Ahnborg till särskild utredare. Genom beslut den 14 april 2004 förordnades med verkan fr.o.m. den 31 mars 2004 avdelningsdirektören Mats Baurmann, rättssakkunniga Ewa Bökwall, kammarrättsassessorn Ingrid Ekelund, departementssekreteraren Anna Gralberg, föredraganden Johan Malkan, departementssekreterararna Malin Skäringer och Erik Stenström samt kanslirådet Cafer Uzunel till experter i utredningen.</P> <P class="p14 ft7">Ingrid Ekelund och Johan Malkan entledigades med verkan från den 14 juni 2004. Föredraganden Alexander Engvers och kammarrättsassessorn Alexandra Wilton Wahren förordnades som experter från och med den 14 juni 2004 respektive den 1 september 2004. Malin Skäringer entledigades med verkan från den 31 augusti 2004 och departementssekreteraren Karin Frank förordnades som expert fr.o.m. den 1 oktober 2004.</P> <P class="p15 ft7">Som sekreterare tjänstgör hovrättsassessorerna Madeleine Westberg och <NOBR>Ann-Louise</NOBR> Roos.</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <P class="p16 ft7">Utredningen har antagit namnet Utredningen om uppehållstillstånd för familjeåterförening och för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare.</P> <P class="p17 ft7">Härmed får utredningen överlämna sitt delbetänkande Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare (SOU 2005:15).</P> <P class="p18 ft7">Utredningen fortsätter nu sitt arbete.</P> <P class="p19 ft7">Stockholm i mars 2005</P> <P class="p20 ft7">Bertil Ahnborg</P> <P class="p21 ft7"><NOBR>/Ann-Louise</NOBR> Roos</P> <P class="p22 ft7">Madeleine Westberg</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <P class="p3 ft8">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td0"><SPAN class="p23 ft9">Förkortningar.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p24 ft9">13</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td0"><SPAN class="p23 ft9">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p24 ft9">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft9">Summary ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">19</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft9">Författningsförslag .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p24 ft9">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft9">1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p25 ft10">Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) ......</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p24 ft9">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft10">Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) .....</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p26 ft9">42</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft11">Förslag till lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryte-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p25 ft3">ringsbidrag till vuxenstuderande ................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9">44</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft9">Förslag till förordning om ändring i utlänningsförord-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p25 ft3">ningen (1989:547) ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9">45</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft9">Förslag till förordning med ändring i studiestödsförord-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft3">ningen (2000:655) ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td3"><SPAN class="p25 ft9">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td3"><SPAN class="p25 ft10">(2004:294) med instruktion för Migrationsverket.................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft9">54</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p23 ft9">1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td3"><SPAN class="p25 ft9">Inledning...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td1"><SPAN class="p24 ft9">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft9">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td3"><SPAN class="p25 ft3">Uppdraget.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p24 ft9">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft3">1.1.1 Inledning .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p25 ft9">1.1.2 Kommittédirektivet 2003:181 och rådets direktiv</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p27 ft10">om rätt till familjeåterförening ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p24 ft9">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p25 ft9">1.1.3 Kommittédirektivet 2004:9 och rådets direktiv</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td3"><SPAN class="p27 ft9">om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td3"><SPAN class="p27 ft3">ställning .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft9">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td1"><SPAN class="p24 ft13">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p3 ft4">Innehåll SOU 2005:15</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td4"><SPAN class="p28 ft9">1.1.4</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p29 ft10">Förhållandet mellan <NOBR>EG-direktiven .............................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td6"><SPAN class="p26 ft9">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td1"><SPAN class="p23 ft10">1.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr10 td7"><SPAN class="p28 ft3">Arbetets bedrivande .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p26 ft9">64</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft10">1.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft3">Delbetänkandets disposition ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft9">65</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft9">2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p28 ft9">Nuvarande förhållanden, m.m......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft9">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft10">2.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p28 ft10">Allmänt om visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd......</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p26 ft9">67</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft10">2.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft10">Förutsättningar för uppehållstillstånd ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft9">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p28 ft9">2.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p29 ft3">Inledning........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft9">68</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p28 ft9">2.2.2 Uppehållstillstånd på grund av arbete, egenföreta-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p29 ft9">gande eller att försörjningen är tryggad på annat</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td4"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p29 ft3">sätt.....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft9">69</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p28 ft10">2.2.3 Uppehållstillstånd för studier eller besök....................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft9">70</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p28 ft10">2.2.4 Uppehållstillstånd på grund av anknytning.................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft9">71</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td7"><SPAN class="p28 ft9">2.2.5 Uppehållstillstånd av flyktingskäl eller på grund</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p29 ft10">av annat skyddsbehov och av humanitära skäl ............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft9">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td1"><SPAN class="p23 ft10">2.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr11 td7"><SPAN class="p28 ft3">Återkallelse av uppehållstillstånd ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td6"><SPAN class="p26 ft9">80</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft10">2.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft3">Avvisning och utvisning...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft9">83</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft10">2.5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft10">Förfarandet vid handläggning och prövning ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft9">85</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft10">2.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft3">Försörjningskrav ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft9">89</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft10">2.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft3">Svenskt medborgarskap ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft9">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft9">3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p28 ft9">Internationella förpliktelser..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft9">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft10">3.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td7"><SPAN class="p28 ft3">Något om beslutsgången inom EU.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p26 ft9">95</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft10">3.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft3">Europakonventionen................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft9">96</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft10">3.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft10">Unionsmedborgares rätt till fri rörlighet..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft10">100</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td1"><SPAN class="p23 ft10">3.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td7"><SPAN class="p28 ft3">Europarådets sociala stadga ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft10">102</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft9"><SPAN class="ft10">3.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">EG-direktivet</SPAN></NOBR> angående tillfälligt skydd vid massiv</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td9"><SPAN class="p31 ft10">tillströmning av fördrivna personer ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p26 ft10">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p32 ft10">3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p31 ft10">EG:s resolution mot skenäktenskap .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p26 ft10">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p32 ft10">3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft3">FN:s barnkonvention.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft10">104</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft13">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td10"><SPAN class="p23 ft15">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td11"><SPAN class="p26 ft15">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td12"><SPAN class="p23 ft9">4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td13"><SPAN class="p34 ft9">Anhörigkommitténs delbetänkande ”Vår anhörig-</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td11"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td12"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p34 ft9">invandring” (SOU 2002:13) ......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td11"><SPAN class="p35 ft9">107</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td12"><SPAN class="p23 ft9">5</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td13"><SPAN class="p34 ft9">Statistiska uppgifter .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td11"><SPAN class="p35 ft9">113</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft9"><SPAN class="ft3">5.1</SPAN><SPAN class="ft16">Allmänt om invandringen och invandrarpopulationen i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr12 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p25 ft3">Sverige .....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td2"><SPAN class="p26 ft9">113</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td2"><SPAN class="p23 ft9">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p25 ft3">Uppehållstillstånd ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td2"><SPAN class="p26 ft9">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft9">5.2.1 Antalet uppehållstillstånd och grunden för</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p27 ft3">tillståndet.....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p26 ft9">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft10">5.2.2 Antalet återkallade uppehållstillstånd........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p26 ft9">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td2"><SPAN class="p23 ft9">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p25 ft10">Antalet ansökningar om svenskt medborgarskap................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td2"><SPAN class="p26 ft9">116</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft3">Handläggningstider................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p26 ft9">117</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft10">Kostnader hos Migrationsverket...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p26 ft9">118</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft9">6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p25 ft9">Utländska förhållanden.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p26 ft9">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p23 ft9">7</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p25 ft9">Personkretsen ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p26 ft9">135</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p36 ft9"><SPAN class="ft3">7.1</SPAN><SPAN class="ft16">Personkretsen som omfattas av familjeåterförenings-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td15"><SPAN class="p23 ft3">direktivet.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p26 ft10">135</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p23 ft9">7.1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p29 ft3">Referenspersonen .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p26 ft10">136</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td17"><SPAN class="p23 ft9">7.1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p29 ft3">De anhöriga.................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p26 ft10">139</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p37 ft9"><SPAN class="ft10">7.2</SPAN><SPAN class="ft17">Personkretsen som omfattas av direktivet om varaktigt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr12 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p25 ft3">bosatta.....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td2"><SPAN class="p26 ft9">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td2"><SPAN class="p23 ft9">8</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td14"><SPAN class="p25 ft9">Villkoren för familjeåterförening och för ställning som</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p25 ft9">varaktigt bosatt m.m.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p26 ft9">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft9">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p25 ft10">Allmänna villkor för familjeåterförening..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p26 ft9">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p25 ft3">8.1.1 Inledning .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p26 ft9">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft9">8.1.2 Villkoren för familjeåterförening med make eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p27 ft3">sambo...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p26 ft9">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p25 ft9">8.1.3 Villkor för familjeåterförening med underåriga</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p27 ft3">barn..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p26 ft9">151</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p25 ft11">8.1.4 Begränsningar i rätten till familjeåterförening..........</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p26 ft9">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p25 ft9">8.1.5 Villkoren för flyktingars och andra skyddsbe-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td14"><SPAN class="p27 ft10">hövandes möjligheter till familjeåterförening...........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p26 ft9">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td14"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td2"><SPAN class="p26 ft13">7</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9"><SPAN class="ft10">8.2</SPAN><SPAN class="ft14">Allmänna villkor för att beviljas ställning som varaktigt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr16 td21"><SPAN class="p23 ft3">bosatt ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td16"><SPAN class="p26 ft10">165</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p39 ft9"><SPAN class="ft10">8.3</SPAN><SPAN class="ft14">Allmänna villkor för att varaktigt bosatt i annan med-</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr12 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td9"><SPAN class="p31 ft10">lemsstat skall få uppehållstillstånd i Sverige .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p26 ft10">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p32 ft10">8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p31 ft10">Hänsynen till allmän ordning och säkerhet..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td6"><SPAN class="p26 ft10">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p32 ft10">8.5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft3">Hänsynen till folkhälsan ........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft10">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p32 ft10">8.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p31 ft10">Försörjningskravet i direktivet om varaktigt bosatta...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p26 ft10">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p31 ft3">8.6.1 Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft10">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p31 ft11">8.6.2 Historik om försörjningskravet, m.m. ......................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft10">180</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft9"><SPAN class="ft10">8.7</SPAN><SPAN class="ft14">Ett obligatoriskt försörjningskrav som villkor för att få</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p23 ft10">ställning som varaktigt bosatt i Sverige.................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p26 ft10">182</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td23"><SPAN class="p23 ft9">8.7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p29 ft3">Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p26 ft10">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td23"><SPAN class="p23 ft9">8.7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p29 ft3">Överväganden och förslag ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft10">183</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p30 ft9"><SPAN class="ft10">8.8</SPAN><SPAN class="ft14">Kravet på försörjningsförmåga för att varaktigt bosatta i</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr16 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td14"><SPAN class="p25 ft10">annan <NOBR>EU-stat</NOBR> skall få uppehållstillstånd i Sverige...............</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td8"><SPAN class="p26 ft9">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td24"><SPAN class="p25 ft9">8.8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p26 ft3">Bakgrund .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft9">8.8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p26 ft3">Överväganden och förslag ..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p26 ft9">193</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p23 ft9">9</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p25 ft9">Likabehandling.........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft9">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft9">9.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p25 ft3">Direktiven ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p26 ft9">203</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">9.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft10">Likabehandlingsprincipen i <NOBR>EG-rätten..................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p26 ft9">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">9.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft10">Behovet av författningsändringar..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p26 ft9">208</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft9">9.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft10">Behovet av särskilt diskrimineringsförbud ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p26 ft9">218</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td2"><SPAN class="p23 ft9">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr7 td14"><SPAN class="p25 ft9">Återkallelse m.m. .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft9">221</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p23 ft10">10.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td14"><SPAN class="p25 ft10">Återkallelse av uppehållstillstånd för familjeåterförening ...</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p26 ft9">221</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p25 ft10">10.1.1 Allmän ordning, säkerhet och hälsa...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">221</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft10">10.1.2 Villkoren inte längre uppfyllda ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p26 ft9">222</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p25 ft3">10.1.3 Bedrägerisituationer....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td14"><SPAN class="p25 ft10">10.1.4 Referenspersonen flyttar från landet .........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">224</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p25 ft10">10.1.5 Hänsynstagande till levnadsomständigheter .............</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p26 ft9">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10">10.2</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td14"><SPAN class="p25 ft9">Återkallelse eller förlust av ställning som varaktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td2"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p25 ft9">bosatt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td25"><SPAN class="p26 ft3">......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p26 ft9">225</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td2"><SPAN class="p23 ft13">8</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td24"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td25"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft15">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p26 ft15">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td22"><SPAN class="p40 ft10">10.2.1 Ställning förvärvad genom bedrägeri.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td27"><SPAN class="p35 ft9">226</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p40 ft10">10.2.2 Allmän ordning och säkerhet.....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p35 ft9">226</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft3">10.2.3 Bortovaro ....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p35 ft9">227</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft9">10.2.4 Förenklat förfarande för att återfå ställning som</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p41 ft3">varaktigt bosatt ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p35 ft9">228</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft3">10.2.5 Övriga frågor...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p35 ft9">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p23 ft9">10.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p40 ft9">Återkallande av uppehållstillstånd och återtagande-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p40 ft10">skyldighet beträffande varaktigt bosatta ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p35 ft9">229</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft10">10.3.1 Återkallande av uppehållstillstånd .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p35 ft9">230</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft3">10.3.2 Återtagandeskyldighet ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p35 ft9">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p40 ft10">10.3.3 Utvisning från unionens territorium.........................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p35 ft9">233</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft10">10.3.4 Permanent bosättningsförbud ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p35 ft9">234</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p23 ft9">10.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p40 ft10">Utvisning av varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare...........</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p35 ft9">234</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft9">11</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td22"><SPAN class="p40 ft9">Förfarandet..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td27"><SPAN class="p35 ft9">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p23 ft9">11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p40 ft3">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p35 ft9">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p23 ft9">11.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p40 ft9">Handläggning av ansökan enligt familjeåterförenings-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p40 ft3">direktivet.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p35 ft9">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft9">11.2.1 Inlämnande och handläggning av ansökan om</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p41 ft3">familjeåterförening .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p35 ft9">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft10">11.2.2 Familjeåterförening för flyktingar.............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p35 ft9">249</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p23 ft9">11.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td22"><SPAN class="p40 ft11">Ansökan om eller återkallelse av ställning som varaktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p40 ft3">bosatt .....................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p35 ft9">250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft3">11.3.1 Inledning .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p35 ft9">250</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft11">11.3.2 Inlämnande och handläggning av ansökan om att</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p41 ft10">få ställning som varaktigt bosatt................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p35 ft9">251</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft9">11.3.3 Motivering och underrättelse av beslut om</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p41 ft3">ställning som varaktigt bosatt ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p35 ft9">253</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p40 ft10">11.3.4 Handläggning av ansökan från en varaktigt bosatt i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p41 ft9">annan <NOBR>EU-stat</NOBR> om att få ställning som varaktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p41 ft3">bosatt i Sverige.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p35 ft9">255</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td28"><SPAN class="p23 ft9">11.4</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td22"><SPAN class="p40 ft11">Ansökan från en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> om att</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td22"><SPAN class="p40 ft3">få bosätta sig i Sverige............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p35 ft9">256</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft3">11.4.1 Inledning .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p35 ft9">256</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p40 ft10">11.4.2 Inlämnande och handläggning av ansökan................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p35 ft9">257</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td22"><SPAN class="p40 ft9">11.4.3 Handläggningstid, motiveringsskyldighet och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td22"><SPAN class="p41 ft3">beslutsunderrättelse....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p35 ft9">259</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td28"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td22"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td27"><SPAN class="p35 ft13">9</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p3 ft4">Innehåll SOU 2005:15</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr22 td8"><SPAN class="p23 ft10">11.5</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td29"><SPAN class="p31 ft10">Förfarandegarantier enligt familjeåterföreningsdirektivet.....</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td8"><SPAN class="p26 ft9">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p31 ft3">11.5.1 Inledning......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p31 ft9">11.5.2 Avslag på ansökan om uppehållstillstånd för</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p27 ft9">familjeåterförening eller återkallelse av sådant</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p27 ft3">tillstånd ........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">263</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p31 ft10">11.5.3 Avvisning och utvisning enligt utlänningslagen........</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">267</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p31 ft9">11.5.4 Utvisning enligt lagen (1991:572) om särskild</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p27 ft3">utlänningskontroll.......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">269</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft10">11.6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p31 ft10">Förfarandegarantier enligt direktivet om varaktigt bosatta...</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p26 ft9">271</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p31 ft3">11.6.1 Inledning......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">272</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p31 ft9">11.6.2 Avslag på ansökan om ställning som varaktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p27 ft10">bosatt, återkallelse eller förlust av sådan ställning ....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">273</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p31 ft3">11.6.3 Utvisning .....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p26 ft9">274</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p31 ft10">11.6.4 Avslag på ansökan om uppehållstillstånd, återkal-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td29"><SPAN class="p27 ft9">lelse av sådant tillstånd, avvisning eller utvisning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p27 ft10">beträffande varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat ..........</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p26 ft9">275</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p23 ft9">12</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p31 ft9">Nationell kontaktpunkt..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft9">279</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p23 ft9">13</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p31 ft9">Ekonomiska konsekvenser .........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p26 ft9">283</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p23 ft10">13.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p31 ft10">Genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet...............</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p26 ft9">283</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft10">13.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p31 ft10">Genomförandet av direktivet om varaktigt bosatta .............</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p26 ft9">284</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p23 ft9">14</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td29"><SPAN class="p31 ft9">Ikraftträdande ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p26 ft9">289</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p23 ft9">15</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td29"><SPAN class="p31 ft9">Författningskommentar .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p26 ft9">291</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p23 ft10">15.1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p31 ft9">Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p31 ft3">(1989:529)...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p26 ft9">291</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft10">15.2</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p31 ft9">Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p31 ft3">(1999:1395) ..............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p26 ft9">311</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft10">15.3</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p31 ft9">Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:624) om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td29"><SPAN class="p31 ft10">rekryteringsbidrag till vuxenstuderande ...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p26 ft9">312</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft10">15.4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p31 ft9">Förslaget till förordning om ändring i utlänningsförord-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td29"><SPAN class="p31 ft3">ningen (1989:547) ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p26 ft9">313</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p42 ft13">10</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td30"><SPAN class="p23 ft15">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td31"><SPAN class="p26 ft15">Innehåll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td30"><SPAN class="p23 ft9">15.5 Förslaget till förordning med ändring i studiestödsför-</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td30"><SPAN class="p24 ft9">ordningen (2000:655) ............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td31"><SPAN class="p35 ft10">320</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td30"><SPAN class="p23 ft9">15.6 Förslaget till förordning med ändring i förordningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td30"><SPAN class="p24 ft9">(2004:294) med instruktion för Migrationsverket ................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p35 ft10">321</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td4"><SPAN class="p23 ft9">Bilagor</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td32"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td30"><SPAN class="p23 ft10">Bilaga 1 Kommittédirektiv 2003:181..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td31"><SPAN class="p35 ft10">323</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td30"><SPAN class="p23 ft10">Bilaga 2 Kommittédirektiv 2004:9..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p35 ft10">335</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td30"><SPAN class="p23 ft10">Bilaga 3 Kommittédirektiv 2004:171..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p35 ft10">347</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p23 ft11">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p24 ft10">Rådets direktiv 2003/86/EG.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p35 ft10">349</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p23 ft11">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p24 ft10">Rådets direktiv 2003/109/EG...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p35 ft10">367</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p23 ft11">Bilaga 6</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td32"><SPAN class="p24 ft10">Kostnadsberäkning av Ernst & Young ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p35 ft10">393</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p43 ft13">11</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p44 ft6">Förkortningar</P> <P class="p45 ft9"><SPAN class="ft3">a.</SPAN><SPAN class="ft18">Anförda</SPAN></P> <P class="p46 ft9"><SPAN class="ft4">a.a.</SPAN><SPAN class="ft19">Anförda arbete</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">AFL</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">lag (1962:381) om allmän försäkring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">AU</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Arbetsmarknadsutskottet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft9">bet.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft9">betänkande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">dir.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Direktiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">EEG</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Europeiska ekonomiska gemenskapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft9">EES</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft9">Europeiska ekonomiska samarbetsområdet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">EES-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">medborgare i <NOBR>EU-stat</NOBR> eller annan stat som ingår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">medborgare</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft9">EG</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft9">Europeiska gemenskaperna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">EGF</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9"><NOBR>EG-fördraget/Romfördraget</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft9">EUF</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft9">Unionsfördraget/Maastrichtfördraget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">FL</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Förvaltningslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">FN</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Förenta nationerna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft9">HSL</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft9">Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">prop.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">proposition</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">PUT</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">permanent uppehållstillstånd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft9">REG</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft10">Rättsfallssamling från Europeiska gemenskapernas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft12">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">domstol och förstainstans</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">SfU</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Socialförsäkringsutskottet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft9">SIS</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft9">Schengens informationssystem</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">SofL</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Socialförsäkringslag (1999:799)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">SOU</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Statens offentliga utredningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft9">SÖ</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft10">Sveriges överenskommelser med främmande makter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">TUT</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">tidsbegränsat uppehållstillstånd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">UN</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Utlänningsnämnden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p23 ft9">UtlF</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p23 ft9">Utlänningsförordningen (1989:547)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td33"><SPAN class="p23 ft9">UtlL</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td34"><SPAN class="p23 ft9">Utlänningslagen (1989:529)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p47 ft13">13</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <P class="p3 ft6">Sammanfattning</P> <P class="p48 ft9">Uppdraget</P> <P class="p49 ft7">Utredningen har haft i uppdrag att dels ta ställning till hur rådets direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening (nedan kallat familjeåterföreningsdirektivet) skall genomföras i svensk rätt i de delar där det bedömts vara obligatoriskt, dels ta ställning till hur rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (nedan kallat direktivet om varaktigt bosatta) skall genomföras i svensk rätt.</P> <P class="p50 ft9">Familjeåterföreningsdirektivet</P> <P class="p51 ft7">En princip i familjeåterföreningsdirektivet är att en tredjelandsmedborgare som har en mera permanent bosättning i en <NOBR>EU-stat</NOBR> (den s.k. referenspersonen) skall ha rätt att återförenas med medlemmar i kärnfamiljen. Rätten till återförening förutsätter enligt direktivet att också familjemedlemmarna är tredjelandsmedborgare. För svenska förhållanden innebär det att referensperson för det första skall vara en tredjelandsmedborgare som bor i Sverige med ett permanent uppehållstillstånd eller har beviljats ett sådant tillstånd. Referensperson kan också den vara som har ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och fått uppehållstillstånd i Sverige eller har uppehållstillstånd här såsom anhörig till en sådan person. Till kärnfamiljen hör make (varmed också avses registrerad partner), sambo och barn (varmed också avses adoptivbarn) under 18 år. För att uppfylla direktivets krav föreslår utredningen att i utlänningslagen (1989:529) införs bestämmelser som innebär en rätt för make eller sambo att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till referenspersonen. Barn under 18 år, som är ogifta, och är barn till referenspersonen, maken eller sambon skall också ha en sådan rätt. Uppehållstillståndet skall ha en giltighet på minst ett år. När det gäller nyetablerade förhållanden</P> <P class="p52 ft13">15</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft7">föreslår utredningen att den nuvarande ordningen med uppskjuten invandringsprövning för dessa s.k. snabba anknytningar även i fortsättningen skall gälla för tredjelandsmedborgare. Med hänsyn till familjeåterföreningsdirektivet måste det tidsbegränsade uppehållstillståndet som ges under prövotiden ha en giltighetstid på minst ett år.</P> <P class="p54 ft7">Bestämmelser som anger villkoren för att bevilja uppehållstillstånd i de nu nämnda fallen föreslås bli införda genom en ny lydelse av 2 kap. 4 § andra och tredje stycket utlänningslagen.</P> <P class="p55 ft7">Särskilda bestämmelser skall gälla för underåriga flyktingbarn eller barn med skyddsbehov i övrigt som vistas i Sverige med uppehållstillstånd enligt 3 kap. 4 § utlänningslagen (jfr 3 kap. 2 och 3 §§ samma lag) och är utan medföljande vuxen. Utredningen föreslår att i 2 kap. 4 § fjärde stycket utlänningslagen införs en bestämmelse som innebär att föräldrarna till dessa barn skall ha rätt att få uppehållstillstånd.</P> <P class="p56 ft7">Från huvudregeln i 2 kap. 4 § utlänningslagen att uppehållstillstånd skall ges till anhöriga i kärnfamiljen skall gälla vissa undantag. Dessa undantagssituationer anges i en ny regel, 2 kap. 4 a § utlänningslagen. Om referenspersonen inte lever tillsammans med sin make eller sambo eller inte har sådan avsikt, om det är fråga om polygama hushåll, om referenspersonen, maken eller sambon är underårig, om t.ex. sökanden vilselett eller lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om uppehållstillstånd eller om det rör sig om skenförhållanden, får en ansökan om uppehållstillstånd vägras. Utöver dessa undantag får tillstånd vägras om sökanden bedöms utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet. Det sist nämnda framgår av en ny lydelse av 2 kap. 4 c § utlänningslagen. Begreppet ersätter den prövning som sker enligt gällande bestämmelse i 2 kap. 4 § fjärde stycket samma lag och som innebär ett krav på att sökanden skall föra en hederlig vandel för att få uppehållstillstånd.</P> <P class="p57 ft7">En anhörig tredjelandsmedborgare som fått ett uppehållstillstånd kan få det återkallat enligt gällande bestämmelser i 2 kap. <NOBR>9–12</NOBR> §§ utlänningslagen. Möjligheten att enligt 2 kap. 11 § första stycket 2 återkalla uppehållstillstånd på grund av utlänningens levnadssätt föreslår utredningen dock bli borttaget.</P> <P class="p56 ft7">Enligt familjeåterföreningsdirektivet skall vissa förfarandegarantier gälla för handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. I stort skall samma förfaranderegler i förvaltningslagen (1986:223) och utlänningslagen gälla som nu tillämpas i tillståndsärenden. Utredningen föreslår emellertid att en bestämmelse införs i 11 kap. 3 § utlänningslagen om att Migrationsverket skall iaktta en frist om nio månader inom vilken beslut efter ansökan</P> <P class="p58 ft13">16</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td35"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td36"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p59 ft7">om uppehållstillstånd för familjeåterförening skall meddelas sökanden. Vidare föreslås en bestämmelse bli införd i samma paragraf som innebär ett skriftligt formkrav för beslut rörande uppehållstillstånd i allmänhet.</P> <P class="p60 ft7">Utredningens förslag med anledning av genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet bedöms inte medföra några ökade kostnader för samhället eller enskilda.</P> <P class="p61 ft9">Direktivet om varaktigt bosatta</P> <P class="p49 ft7">Detta <NOBR>EG-direktiv</NOBR> innebär att en ny rättsfigur, varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare, införs i svensk rätt. Om en tredjelandsmedborgare stadigvarande bott i en <NOBR>EU-stat</NOBR> i fem år kan han eller hon efter ansökan tilldelas en särskild status, ställning som varaktigt bosatt, i det landet. Med denna status skall tredjelandsmedborgaren tillförsäkras vissa rättigheter i det landet. Direktivet innebär vidare att den varaktigt bosatte ges en rätt till fri rörlighet inom EU. För svensk rätts del innebär det att nya bestämmelser måste införas.</P> <P class="p62 ft7">Utredningen föreslår att det i utlänningslagen intas ett nytt kapitel, kap. 1 a, som reglerar villkoren kring ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Ställningen som varaktigt bosatt skall i första hand ges till den som har uppehållstillstånd för bosättning i Sverige och som har vistats här i minst fem år utan längre avbrott. För vissa särskilt angivna kategorier finns ett undantag från kravet på uppehållstillstånd för bosättning. Flyktingar och andra skyddsbehövande är undantagna från möjligheten att få ställning som varaktigt bosatt. För att få ställning som varaktigt bosatt skall den sökande visa att hans eller hennes försörjning är tryggad. Han eller hon får inte utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.</P> <P class="p14 ft7">Beviljad ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall kunna återkallas om den varaktigt bosatte medvetet lämnat oriktiga uppgifter som varit av betydelse för att få ställningen eller medvetet förtigit omständigheter av sådan betydelse. Ställningen skall vidare återkallas om den varaktigt bosatte utvisats ur riket, utgör ett hot mot allmän ordning, vistas utanför Sveriges eller unionens territorium i mer än ett respektive sex år eller får ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat.</NOBR></P> <P class="p14 ft7">De rättigheter som en varaktigt bosatt i Sverige, enligt <NOBR>EG-direk-</NOBR> tivet, skall åtnjuta så länge han eller hon bor i Sverige är i princip inte</P> <P class="p63 ft13">17</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft7">mera långtgående än de som redan gäller för den som har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Skillnaden är att tredjelandsmedborgaren får en rätt att bosätta sig en annan <NOBR>EU-stat</NOBR> för att exempelvis arbeta.</P> <P class="p64 ft7">De tredjelandsmedborgare som får ställning som varaktigt bosatta i en annan <NOBR>EU-stat</NOBR> kan på motsvarande sätt välja att flytta till Sverige. Utredningen föreslår bestämmelser som skall reglera villkoren för deras möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige. Bestämmelserna innebär att tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och deras anhöriga ges samma möjligheter till uppehållstillstånd som <NOBR>EES-medborgare.</NOBR> Uppehållstillstånd skall därvid kunna vägras om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.</P> <P class="p65 ft7">Uppehållstillstånd för varaktigt bosatta från annan <NOBR>EU-stat</NOBR> skall kunna återkallas enligt samma grunder som gäller för återkallelse av uppehållstillstånd för <NOBR>EES-medborgare.</NOBR> En ny bestämmelse i utlänningslagen föreslås som innebär att en person med ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> skall kunna utvisas från unionens territorium om han eller hon utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet.</P> <P class="p56 ft7">Direktivet om varaktigt bosatta föreskriver vissa förfarandegarantier när det gäller ärenden om ställning som varaktigt bosatt i Sverige och uppehållstillstånd för varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat.</NOBR> Förutom förvaltningslagen skall reglerna i utlänningslagen om handläggning av ärenden om uppehållstillstånd i tillämpliga delar gälla även för dessa nya ärenden. Utredningen föreslår att bestämmelser införs i utlänningslagen om att Migrationsverket skall iaktta vissa frister för beslutsunderrättelse i dessa ärenden samt att beslut skall ges till sökanden skriftligen och innehålla skälen för beslutet.</P> <P class="p65 ft7">Migrationsverket föreslås vara nationell kontaktpunkt i frågor som rör varaktigt bosatta i enlighet med <NOBR>EG-direktivet.</NOBR></P> <P class="p55 ft7">Antalet ansökningar om att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige kommer inte att bli högt. Utredningen förutser inte att utvandring till följd av den nya statusen får en sådan omfattning att det innebär några märkbara konsekvenser för det svenska samhället. Den ökade invandringen till följd av direktivet kan uppskattas till ca 500 personer per år. Denna invandring kan förväntas leda till ett visst offentligfinansiellt överskott.</P> <P class="p66 ft13">18</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <P class="p3 ft6">Summary</P> <P class="p48 ft9">The remit</P> <P class="p67 ft9">The remit of the inquiry has been to take a position on how the sections considered to be obligatory of the Council Directive 2003/86 EC on the right to family reunification (referred to below as the Family Reunification Directive) are to be implemented in Swedish law and to take a position on how the Council Directive 2003/109/EC concerning the status of <NOBR>third-country</NOBR> nationals who are <NOBR>long-term</NOBR> residents (referred to below as the <NOBR>Long-term</NOBR> Residents Directive) is to be implemented in Swedish law.</P> <P class="p68 ft9">The Family Reunification Directive</P> <P class="p69 ft20">One of the principles of the Family Reunification Directive is that a third country national who has a more permanent residence in an EU state (the <NOBR>so-called</NOBR> sponsor) is entitled to be reunited with members of his/her nuclear family. According to the Directive, the right to reunification is conditional on the family members also being third country nationals. In the case of Sweden, this means that the sponsor must firstly be a third country national who lives in Sweden with a permanent residence permit, or who has been granted such a permit. The sponsor may also be a person who has status as a longterm resident in another EU state and who has been granted a residence permit in Sweden or who has a residence permit here as a relative of such a person. “Nuclear family” refers to the spouse (including a registered partner), cohabitee and children (including adoptive children) under 18 years of age. In order to comply with the requirements of the Directive, the inquiry proposes that provisions be incorporated into the Aliens Act (1989:529) to the effect that a spouse or cohabitee is entitled to a residence permit on grounds of personal ties with the sponsor. Children under 18, who are unmarried and</P> <P class="p52 ft13">19</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft9">children of the sponsor, spouse or cohabitee are also to have this right. The residence permit is to be valid for at least one year. With regard to newly established relationships, the inquiry proposes that the current procedure entailing deferral of immigrant status for socalled <NOBR>short-term</NOBR> ties continue to apply for third country nationals in the future. With reference to the Family Reunification Directive, the temporary residence permit given during the trial period must be valid for at least one year.</P> <P class="p65 ft9">It is proposed to incorporate the provisions detailing the conditions for granting residence permits in the above cases by means of new wording in Chapter 2, Section 4, subsections 2 and 3 of the Aliens Act.</P> <P class="p55 ft9">Special provisions are to apply to minor refugee children or children otherwise in need of protection staying in Sweden with residence permits under Chapter 3, Section 4 of the Aliens Act (cf. Chapter 3, Sections 2 and 3 of the same Act) and who are unaccompanied by an adult. The inquiry proposes that a provision be incorporated into Chapter 2, Section 4, subsection 4 of the Aliens Act to the effect that the parents of these children are entitled to be granted residence permits.</P> <P class="p70 ft20">Certain exceptions to the principle rule in Chapter 2, Section 4 of the Aliens Act, to the effect that residence permits are to be given to relatives in the nuclear family, are to apply. These exceptional situations are detailed in a new rule, Chapter 2, Section 4 a of the Aliens Act. An application for a residence permit may be rejected if the sponsor does not cohabit with his/her spouse or cohabitee or does not intend to do so; if it is a matter of a polygamous household; if the sponsor, spouse or cohabitee is a minor; if the applicant for instance has misled or submitted incorrect information in the application for a residence permit; or if it is a matter of a marriage or partnership of convenience. In addition to these exceptions, permits may be refused if the applicant is considered to represent a threat to public order or security. The latter exception is given in a new wording of Chapter 2, Section 4 c of the Aliens Act. This concept replaces the examination that takes place under the current provision in Chapter 2, Section 4, subsection 4 of the same Act under which the applicant is required to lead a respectable life in order to be granted a residence permit.</P> <P class="p71 ft9">A residence permit granted to a relative who is a third country national may be revoked under the current provisions of Chapter 2, Sections <NOBR>9–12</NOBR> of the Aliens Act. However, the inquiry proposes</P> <P class="p72 ft13">20</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p23 ft21">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft9">that the possibility of revoking a residence permit on the grounds of the alien’s way of life, under Chapter 2, Section 11, subsection 1.2, be removed.</P> <P class="p74 ft9">Under the Family Reunification Directive, certain procedural guarantees are to apply for processing cases relating to residence permits for third country nationals. Generally speaking the same rules of procedure under the Administrative Procedure Act (1986:223) and the Aliens Act are to apply as those currently applying to permit cases. However, the inquiry proposes that a provision be incorporated into Chapter 11, Section 3 of the Aliens Act under which the Swedish Migration Board must observe a <NOBR>nine-month</NOBR> time limit within which a decision on an application for a residence permit for family reunification must be notified to the applicant. It is also proposed that a provision be incorporated into the same Section to the effect that there must be written criteria for decisions regarding residence permits in general.</P> <P class="p75 ft9">The inquiry’s proposals in connection with the implementation of the Family Reunification Directive are not considered to involve increased costs for society or for the individual.</P> <P class="p61 ft9">The <NOBR>Long-term</NOBR> Residents Directive</P> <P class="p67 ft9">This EC Directive introduces a new legal entity, that of <NOBR>long-term</NOBR> resident third country national, into Swedish law. If a third country national has permanently resided in an EU state for five years, he or she may, on application, be granted special status – that of a longterm resident in that country. With this status, a third country national is to be assured of certain rights in that country. Under this Directive, the <NOBR>long-term</NOBR> resident is also entitled to free movement in the EU. This means that new provisions must be introduced into Swedish law.</P> <P class="p76 ft20">The inquiry proposes that a new chapter, Chapter 1 a, is included in the Aliens Act, regulating the conditions for status of <NOBR>long-term</NOBR> resident in Sweden. The status of <NOBR>long-term</NOBR> resident must primarily be granted to a person who has a residence permit to reside in Sweden and who has lived here for at least five years, without a lengthy period of absence. For particular, specially defined categories an exception is made to the requirement for a residence permit to reside in this country. Refugees and other persons in need of protection are exempted from being able to obtain the status of <NOBR>long-term</NOBR> resident.</P> <P class="p77 ft13">21</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Summary</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft9">To be granted status as a <NOBR>long-term</NOBR> resident, an applicant must show that he/she is able to support him/herself. He or she may not constitute a threat to public order or security</P> <P class="p55 ft9">Status of <NOBR>long-term</NOBR> resident in Sweden that has been granted may be revoked if the <NOBR>long-term</NOBR> resident has deliberately submitted incorrect information of significance for obtaining this status or has deliberately withheld information of significance. This status may also be revoked if the <NOBR>long-term</NOBR> resident has been expelled from the country; represents a threat to public order; settles outside the territory of Sweden for more than one year or outside the Union for more than six years; or is granted the status of <NOBR>long-term</NOBR> resident in another EU state.</P> <P class="p65 ft9">According to the EC Directive, the rights that a <NOBR>long-term</NOBR> resident of Sweden shall enjoy so long as he or she lives in Sweden are in principle not more generous than those applying to a person with a permanent residence permit in Sweden. The difference is that a third country national is entitled to settle in another EU state, in order to work, for example.</P> <P class="p78 ft20">Third country nationals who are granted the status of <NOBR>long-term</NOBR> resident in another EU state can likewise choose to move to Sweden. The inquiry proposes provisions to regulate the conditions under which they will be able to obtain a residence permit in Sweden. These provisions mean that third country nationals with the status of <NOBR>long-term</NOBR> residents in another EU state and their relatives will be given the same opportunities to obtain residence permits as EEA citizens. In this connection, it will be possible to refuse a residence permit if the alien represents a threat to public order or security.</P> <P class="p65 ft9">Residence permits for <NOBR>long-term</NOBR> residents from another EU state may be revoked on the same grounds applying to the revocation of residence permits for EEA members. A new provision of the Aliens Act is proposed to the effect that a person having the status of longterm resident in another EU state may be expelled from the Union’s territory if he or she represents a serious threat to public order and security.</P> <P class="p70 ft20">The <NOBR>Long-term</NOBR> Residents Directive prescribes certain procedural guarantees with regard to cases relating to status as a <NOBR>long-term</NOBR> resident in Sweden and residence permits for <NOBR>long-term</NOBR> residents in other EU states. In addition to the Administrative Procedure Act, the appropriate sections of the rules of the Aliens Act on the processing of residence permit cases should also apply to these new cases. The inquiry proposes that provisions are introduced into the</P> <P class="p58 ft13">22</P> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p23 ft21">Summary</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p73 ft9">Aliens Act to the effect that the Swedish Migration Board must observe certain time limits for notification of a decision in these cases, that decisions should be given to the applicant in writing and contain the reasons for the decision.</P> <P class="p60 ft9">It is proposed that the Swedish Migration Board be the national contact point on issues relating to <NOBR>long-term</NOBR> residents, in accordance with the EC Directive.</P> <P class="p79 ft9">The number of applications for the status of <NOBR>long-term</NOBR> resident in Sweden will not be high. The inquiry does not expect that immigration as a result of the new status will be so extensive that it will entail noticeable consequences for Swedish society. The increase in the number of persons immigrating to Sweden as a result of the Directive may be estimated at about 500 persons per year. This immigration may be expected to lead to a certain surplus in public finances.</P> <P class="p80 ft13">23</P> </DIV> <DIV id="page_22"> <P class="p44 ft6">Författningsförslag</P> <P class="p81 ft22"><SPAN class="ft22">1</SPAN><SPAN class="ft23">Förslag till</SPAN></P> <P class="p82 ft2">lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)</P> <P class="p83 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (1989:529), dels att nuvarande 2 kap. 4, 4 a , 4 b, 4 c , 4 d och 4 e §§ skall be-</P> <P class="p84 ft7">tecknas 4 b, 4 d, 4 e, 4 f, 4 g och 4 h §§,</P> <P class="p85 ft7">dels att den nya 4 b, 4 e, 4 g och 4 h §§ skall ha följande lydelse, dels att 2 kap. 4, 4 a , 4 c, 5 , 7 , 11 och 14 §§, 7 kap. 3 §, 11 kap. 3 och</P> <P class="p86 ft24">6 §§ samt rubriken närmast före 11 kap. 3 § skall ha följande lydelse, dels att det skall införas ett nytt kapitel, 1 a kap. samt nya bestämmelser, 1 kap. 1 a §, 2 kap. 2 a och 3 a §§ samt 4 kap. 11 a § av följande</P> <P class="p44 ft7">lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p23 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p87 ft9">1 kap.</P> <P class="p88 ft7">1 a §</P> <P class="p89 ft26">Med tredjelandsmedborgare avses i denna lag en person som inte är svensk medborgare, medborgare i en <NOBR>EES-stat</NOBR> eller i Schweiz.</P> <P class="p90 ft9">1 a kap.</P> <P class="p91 ft7">1 §</P> <P class="p92 ft7">I detta kapitel finns bestämmelser om ställning som varaktigt bosatt enligt rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning.</P> <P class="p93 ft13">25</P> </DIV> <DIV id="page_23"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p94 ft7">2 § Tredjelandsmedborgare som har</P> <P class="p95 ft7">uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, eller har ställning som varaktigt bosatt i <NOBR>EU-stat</NOBR> och uppehållstillstånd i Sverige skall, om förutsättningarna i <NOBR>3–5</NOBR> §§ är uppfyllda, efter ansökan få ställning som varaktigt bosatt i Sverige.</P> <P class="p96 ft7">Detsamma skall gälla tredjelandsmedborgare som har uppehållstillstånd i Sverige såsom anhörig till person med ställning som varaktigt bosatt i <NOBR>EU-stat.</NOBR></P> <P class="p96 ft7">Denna bestämmelse är inte tillämplig på utlänningar som avses i 3 kap. 2 och 3 §§.</P> <P class="p97 ft7">3 §</P> <P class="p98 ft7">För att få ställning som varaktigt bosatt skall den sökande oavbrutet ha vistats i Sverige under minst fem år omedelbart före inlämnandet av ansökan samt under denna tid ha haft</P> <P class="p96 ft7">1. uppehållstillstånd för bosättning,</P> <P class="p99 ft7">2. annat uppehållstillstånd syftande till bosättning,</P> <P class="p98 ft7">3. ställning som varaktigt bosatt i <NOBR>EU-stat</NOBR> och uppehållstillstånd i Sverige, eller</P> <P class="p98 ft7">4. uppehållstillstånd i Sverige såsom anhörig till person med ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat.</NOBR></P> <P class="p98 ft7">Vid beräkningen av vistelsens längd får vistelse i Sverige av uteslutande tillfälliga skäl eller för studier inte beaktas.</P> <P class="p100 ft7">Bortovaro under kortare tid än</P> <P class="p101 ft13">26</P> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p102 ft7">sex månader i följd och inte mer än tio månader sammanlagt under femårsperioden skall inte betraktas som avbrott i vistelsen.</P> <P class="p103 ft7">4 §</P> <P class="p89 ft7">För att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall sökanden visa att hans eller hennes försörjning är tryggad. Villkoret skall anses uppfyllt om det finns tillgång till stabila och regelbundna försörjningsmedel så att sökanden eller sökandens familjemedlemmar inte behöver ta i anspråk behovsprövat ekonomiskt stöd av allmänna medel för att tillgodose grundläggande behov för livsuppehället och bostadskostnaden.</P> <P class="p104 ft7">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om kravet på försörjningsförmågan.</P> <P class="p103 ft7">5 §</P> <P class="p105 ft7">För att få ställning som varaktigt bosatt får den sökande inte utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.</P> <P class="p103 ft7">6 §</P> <P class="p105 ft7">För den som fått ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall ett <NOBR>EG-uppehållstillstånd</NOBR> för varaktigt bosatta utfärdas.</P> <P class="p106 ft7">Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Migrationsverket får meddela närmare föreskrifter om <NOBR>EG-uppehållstillstånd.</NOBR></P> <P class="p107 ft13">27</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p108 ft7">7 §</P> <P class="p99 ft7">Ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall återkallas om den varaktigt bosatte</P> <P class="p98 ft7">– medvetet har lämnat oriktiga uppgifter som varit av betydelse för att få ställningen eller medvetet förtigit omständigheter av sådan betydelse,</P> <P class="p109 ft7">– utvisats ur riket,</P> <P class="p98 ft7">– utgör ett hot mot allmän ordning,</P> <P class="p99 ft7">– vistas utanför Europeiska gemenskapens territorium under tolv månader i följd,</P> <P class="p98 ft7">– vistas utanför Sveriges territorium under sex år, eller</P> <P class="p98 ft7">– får ställning som varaktigt bosatt i annat land.</P> <P class="p97 ft7">8 §</P> <P class="p99 ft7">Den som förlorat sin ställning som varaktigt bosatt på grund av bortovaro kan återfå den efter ansökan utan att uppfylla vistelsekraven i 3 § om han eller hon uppfyller kraven för att få uppehållstillstånd för bosättning och om villkoren i 4 och 5 §§ är uppfyllda.</P> <P class="p110 ft9">2 kap.</P> <P class="p111 ft7">2 a §</P> <P class="p112 ft26">Med referensperson avses i 2 kap. 4 och 4 a§§ en tredjelandsmedborgare som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige eller har ställning som varaktigt bosatt i <NOBR>EU-stat</NOBR> och uppehållstillstånd i Sverige med en giltighetstid på minst ett år eller är anhörig till</P> <P class="p113 ft13">28</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p114 ft7">sådan person och har uppehållstillstånd här med sådan giltighetstid.</P> <P class="p115 ft7">3 a §</P> <P class="p79 ft7">En tredjelandsmedborgare som enligt 1 a kap. 2 § har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som på grund av bortovaro förlorat sitt uppehållstillstånd skall ges ett nytt uppehållstillstånd om han eller hon återvänder för att bosätta sig i Sverige.</P> <P class="p116 ft7">4 §</P> <P class="p117 ft26">I 1 kap. 1 a § och 2 a § detta kapitel finns bestämmelser om vad som avses med tredjelandsmedborgare och referensperson. I <NOBR>andra–fjärde</NOBR> styckena denna paragraf finns bestämmelser om uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare i vissa fall.</P> <P class="p118 ft7">Uppehållstillstånd skall ges till</P> <P class="p119 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft28">en tredjelandsmedborgare som är gift med eller sambo till referenspersonen,</SPAN></P> <P class="p120 ft26"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft29">en tredjelandsmedborgare som är under 18 år, ogift och som är barn till referenspersonen och referenspersonens make eller sambo eller till någon av dessa, eller</SPAN></P> <P class="p74 ft26"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft30">en ogift tredjelandsmedborgare som är under 18 år och som avses bli adopterad av referenspersonen och referenspersonens make gemensamt eller någon av dessa eller av referenspersonens sambo och adoptionsbeslutet avses komma att meddelas av svensk domstol. Uppehållstillstånd som meddelas enligt 1 och 2 skall ha en giltig-</SPAN></P> <P class="p121 ft13">29</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p122 ft7">hetstid på minst ett år.</P> <P class="p123 ft7">Om en tredjelandsmedborgare a) är gift med eller sambo till referenspersonen utan att makarna eller samborna stadigvarande</P> <P class="p124 ft7">sammanbott utomlands, eller</P> <P class="p125 ft7">b) har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med referenspersonen skall, om förhållandet framstår som seriöst och särskilda skäl inte talar mot att bevilja tillstånd, ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med en giltighetstid på minst ett år ges vid första beslutstillfället. Ett uppehållstillstånd av samma omfattning skall ges till sökandens barn under 18 år vid en prövning enligt 4 b § första stycket. 4 h § skall ha motsvarande tillämpning med undantag av att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd skall ha en giltighets-</P> <P class="p126 ft7">tid på minst ett år. Uppehållstillstånd skall ges till</P> <P class="p95 ft7">tredjelandsmedborgare som är förälder till en referensperson som är flykting enligt 3 kap. 2 § eller annan skyddsbehövande enligt 3 kap. 3 §, är under 18 år, ogift och är utan medföljande vuxen.</P> <P class="p127 ft7">4 a § Uppehållstillstånd får vägras i</P> <P class="p128 ft7">de fall som avses i 4 § om</P> <P class="p98 ft7">1. makarna eller samborna i det fall som avses i 4 § andra stycket 1 inte lever tillsammans eller inte har sådan avsikt,</P> <P class="p98 ft7">2. referenspersonen också är gift med eller sambo till annan och sammanlever med den personen i</P> <P class="p72 ft13">30</P> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31528x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p129 ft7">4 §<SPAN class="ft31">1</SPAN></P> <P class="p130 ft7">Uppehållstillstånd får ges till</P> <P class="p131 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft28">en utlänning som är gift med eller sambo till någon som är bosatt i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, om makarna eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands,</SPAN></P> <P class="p132 ft26"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft30">en utlänning som är under 18 år och ogift och som är eller har varit hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här,</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p133 ft7">Sverige eller sökanden är gift med eller sambo till annan i de fall som avses i 4 § andra stycket 1 och tredje stycket,</P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft32">referenspersonen eller maken eller sambon är under 18 år i de fall som avses i 4 § andra stycket 1 eller tredje stycket,</SPAN></P> <P class="p120 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft32">oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet, eller</SPAN></P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft32">ett äktenskap ingåtts eller ett samboförhållande inletts eller en adoption vidtagits uteslutande i syftet att ge tredjelandsmedborgaren rätt till uppehållstillstånd.</SPAN></P> <P class="p134 ft33">I 4 c § finns bestämmelser om att uppehållstillstånd får vägras om tredjelandsmedborgaren utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.</P> <P class="p135 ft7">4 b §</P> <P class="p79 ft7">Uppehållstillstånd får i andra fall än som avses i 4 § andra och fjärde styckena ges till</P> <P class="p79 ft7">1. en utlänning som är gift med eller sambo till någon som är bosatt i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, om makarna eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands,</P> <P class="p136 ft7">2. en utlänning som är under</P> <P class="p137 ft7">18 år och ogift och som är eller har varit hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här,</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p44 ft4"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Senaste lydelse 2001:201.</P> <P class="p138 ft13">31</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p139 ft7">2 a. en utlänning som är under</P> <P class="p140 ft7">18 år och ogift och som adopterats eller som avses bli adopterad av någon som vid tidpunkten för adoptionsbeslutet var och som fortfarande är bosatt i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, om utlänningen inte omfattas av 2 och om adoptionsbeslutet</P> <P class="p141 ft36"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft35">har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol,</SPAN></P> <P class="p142 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft28">gäller i Sverige enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption, eller</SPAN></P> <P class="p142 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft28">gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner,</SPAN></P> <P class="p132 ft7">3. en utlänning som på något annat sätt än som avses i <NOBR>1–2</NOBR> a är nära anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här och som ingått i samma hushåll som den personen,</P> <P class="p143 ft7">4. en utlänning som annars har särskild anknytning till Sverige, 5. en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i</P> <P class="p144 ft7">Sverige,</P> <P class="p145 ft7">6. en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning ordnad på något annat sätt, och</P> <P class="p145 ft7">7. en utlänning som önskar vistas här i landet för studier eller</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p139 ft7">2 a. en utlänning som är under</P> <P class="p146 ft7">18 år och ogift och som adopterats eller som avses bli adopterad av någon som vid tidpunkten för adoptionsbeslutet var och som fortfarande är bosatt i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, om utlänningen inte omfattas av 2 och om adoptionsbeslutet</P> <P class="p147 ft36"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft35">har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol,</SPAN></P> <P class="p148 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft28">gäller i Sverige enligt lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption, eller</SPAN></P> <P class="p148 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft28">gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner,</SPAN></P> <P class="p149 ft7">3. en utlänning som på något annat sätt än som avses i <NOBR>1–2</NOBR> a är nära anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här och som ingått i samma hushåll som den personen,</P> <P class="p150 ft7">4. en utlänning som annars har särskild anknytning till Sverige, 5. en utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i</P> <P class="p144 ft7">Sverige,</P> <P class="p17 ft7">6. en utlänning som har fått arbetstillstånd eller som har sin försörjning ordnad på något annat sätt, och</P> <P class="p17 ft7">7. en utlänning som önskar vistas här i landet för studier eller</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft13">32</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31530x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft4">SOU 2005:15 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr22 td39"><SPAN class="p23 ft7">besök.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr22 td43"><SPAN class="p23 ft7">besök.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p28 ft7">Uppehållstillstånd får också</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft7">Uppehållstillstånd får i andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">ges till en utlänning som</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft37">fall än som avses i 4 § tredje stycket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">också ges till en utlänning som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p28 ft7">1. är gift med eller sambo till</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft7">1. är gift med eller sambo till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">någon som är bosatt i Sverige eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft25">någon som är bosatt i Sverige eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">har beviljats uppehållstillstånd för</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">har beviljats uppehållstillstånd för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">bosättning här, utan att makarna</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">bosättning här, utan att makarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">eller samborna stadigvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p23 ft7">eller</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p24 ft7">samborna stadigvarande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">sammanbott utomlands, eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">sammanbott utomlands, eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p28 ft7">2. har för avsikt att ingå äkten-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft7">2. har för avsikt att ingå äkten-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">skap eller inleda ett samboförhål-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">skap eller inleda ett samboförhål-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">lande med en person som är bo-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">lande med en person som är bo-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">satt i Sverige eller som har fått</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">satt i Sverige eller som har fått</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">uppehållstillstånd för bosättning</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">uppehållstillstånd för bosättning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">här, om förhållandet framstår</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p23 ft7">här,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td45"><SPAN class="p24 ft7">om förhållandet framstår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">som seriöst och särskilda skäl inte</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">som seriöst och särskilda skäl inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">talar mot att tillstånd ges.</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">talar mot att tillstånd ges.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft7">När en ansökan om uppehållstillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, skall den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd.</P> <P class="p152 ft7">Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd enligt denna paragraf skall beaktas om utlänningen kan förväntas att föra en hederlig vandel.</P> <P class="p153 ft7">4 c § Uppehållstillstånd enligt detta</P> <P class="p154 ft7">kapitel får vägras om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.</P> <P class="p155 ft7">4 a §<SPAN class="ft31">2 </SPAN>4 d §</P> <P class="p156 ft7">På ansökan av förundersökningsledaren får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges en utlänning som vistas här, om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål skall kunna genomföras.</P> <P class="p157 ft4"><SPAN class="ft34">2 </SPAN>Senaste lydelse 2004:206.</P> <P class="p158 ft13">33</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31531x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p159 ft7">4 b §<SPAN class="ft31">3</SPAN></P> <P class="p160 ft7">Om det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt råder tveksamhet om uppehållstillstånd bör beviljas, får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p161 ft7">4 e §</P> <P class="p16 ft7">Om det med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet råder tveksamhet om uppehållstillstånd bör beviljas, får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p159 ft7">4 c §<SPAN class="ft31">4 </SPAN>4 f §</P> <P class="p17 ft7">Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får ges ett barn under 18 år som behöver vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.</P> <P class="p17 ft7">Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får vidare ges ett barn under 18 år eller till en man om det behövs för att genomföra en faderskapsutredning.</P> <P class="p17 ft7">Om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd getts ett barn enligt första eller andra stycket, får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ges också till barnets vårdnadshavare.</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p162 ft7">4 d §<SPAN class="ft31">5</SPAN></P> <P class="p160 ft7">En utlänning som med stöd av 4 § andra stycket beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning skall vid första beslutstillfället ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Detsamma gäller när uppehållstillstånd beviljas utlänningens barn under 18 år med stöd av 4 § första stycket.</P> <P class="p163 ft7">4 e §<SPAN class="ft31">6</SPAN></P> <P class="p160 ft7">En utlänning som med stöd av 4 d § har fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning får ges ett nytt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd endast om förhållandet består.</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p161 ft7">4 g §</P> <P class="p16 ft7">En utlänning som med stöd av 4 b § andra stycket beviljas uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning skall vid första beslutstillfället ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Detsamma gäller när uppehållstillstånd beviljas utlänningens barn under 18 år med stöd av 4 b § första stycket.</P> <P class="p164 ft7">4 h §</P> <P class="p16 ft7">En utlänning som med stöd av 4 g § har fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning får ges ett nytt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd endast om förhållandet består.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p165 ft41"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 1995:773.</SPAN></P> <P class="p165 ft41"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 1996:1379.</SPAN></P> <P class="p165 ft41"><SPAN class="ft39">5</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 2000:292.</SPAN></P> <P class="p166 ft4"><SPAN class="ft39">6</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 2000:292.</SPAN></P> <P class="p157 ft13">34</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31532x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft13">35</SPAN></DIV> <P class="p3 ft4">SOU 2005:15 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr22 td39"><SPAN class="p167 ft7">En utlänning med familjean-</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td43"><SPAN class="p24 ft7">En utlänning med familjean-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p167 ft7">knytning enligt 4 § andra stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p26 ft7">knytning enligt 4 b § andra stycket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p167 ft7">som har haft tidsbegränsat uppe-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">som har haft tidsbegränsat uppe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p167 ft7">hållstillstånd i två år får ges ett</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">hållstillstånd i två år får ges ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p168 ft7">permanent uppehållstillstånd.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft7">permanent uppehållstillstånd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p167 ft7">Om det finns särskilda skäl, får</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">Om det finns särskilda skäl, får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p167 ft7">permanent uppehållstillstånd ges</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p26 ft7">permanent uppehållstillstånd ges</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p169 ft7">före tvåårsperiodens slut.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p170 ft7">före tvåårsperiodens slut.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p171 ft7">Har ett förhållande upphört, får uppehållstillstånd ändå ges, om</P> <P class="p172 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft28">utlänningen har särskild anknytning till Sverige,</SPAN></P> <P class="p151 ft36"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft43">förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen, eller utlänningens barn, utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, eller</SPAN></P> <P class="p119 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft44">andra starka skäl talar för att utlänningen skall ges fortsatt uppehållstillstånd.</SPAN></P> <P class="p173 ft7">5 §<SPAN class="ft31">7</SPAN></P> <P class="p174 ft7">En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige skall ha utverkat ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppe-</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD colspan=3 class="tr6 td46"><SPAN class="p23 ft7">hållstillstånd får inte bifallas efter inresan.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p28 ft7">Detta gäller dock inte om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p28 ft7">Detta gäller dock inte om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p28 ft7">1. utlänningen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p23 ft7">kan beviljas</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p28 ft7">1. utlänningen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p23 ft7">kan beviljas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">uppehållstillstånd här med stöd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">uppehållstillstånd här med stöd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">av 2 a kap. 2, 3 eller 4 § eller har</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">av 2 a kap. 2, 3 eller 4 § eller har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">rätt till uppehållstillstånd här en-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">rätt till uppehållstillstånd här en-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft7">ligt 3 kap. 4 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td49"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft7">ligt 3 kap. 4 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p28 ft7">2. utlänningen av humanitära</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p28 ft7">2. utlänningen av humanitära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">skäl bör få bosätta sig här,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">skäl bör få bosätta sig här,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p28 ft7">3. en ansökan om uppehålls-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p28 ft7">3. en ansökan om uppehålls-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">tillstånd avser förlängning av ett</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">tillstånd avser förlängning av ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">tidsbegränsat uppehållstillstånd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">tidsbegränsat uppehållstillstånd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">som getts en utlänning med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">som getts en utlänning med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">familjeanknytning med stöd av</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">familjeanknytning med stöd av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p23 ft7">4 § andra stycket,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft25">4 § tredje stycket eller 4 b § andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 rowspan=2 class="tr23 td39"><SPAN class="p28 ft7">4. utlänningen kan beviljas eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p23 ft7">stycket,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p28 ft7">4. utlänningen kan beviljas eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p23 ft7">har tidsbegränsat</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p23 ft7">uppehållstill-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p23 ft7">har tidsbegränsat</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td47"><SPAN class="p23 ft7">uppehållstill-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">stånd här med stöd av 4 a §, eller</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">stånd här med stöd av 4 d §, eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td39"><SPAN class="p28 ft7">5. det annars finns synnerliga</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p28 ft7">5. det annars finns synnerliga</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p175 ft4"><SPAN class="ft34">7 </SPAN>Senaste lydelse 2004:206.</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31533x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p3 ft7">skäl.</P> <P class="p176 ft36">En utlänning får beviljas uppehållstillstånd trots vad som sägs i första stycket om</P> <P class="p177 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft28">utlänningen enligt 4 § första stycket 1, 2, 2 a, 3 eller 4 eller 4 § andra stycket 1 eller 2 har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige, och</SPAN></P> <P class="p178 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft28">det inte skäligen kan krävas att utlänningen återvänder till ett annat land för att ge in ansökan där.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p179 ft7">skäl.</P> <P class="p180 ft36">En utlänning får beviljas uppehållstillstånd trots vad som sägs i första stycket om</P> <P class="p181 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft28">utlänningen enligt 4 § andra </SPAN><NOBR>–fjärde</NOBR> styckena eller 4 b § första stycket 1, 2, 2 a, 3 eller 4 eller andra stycket 1 eller 2 har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige, och</P> <P class="p181 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft28">det inte skäligen kan krävas att utlänningen återvänder till ett annat land för att ge in ansökan där.</SPAN></P> <P class="p182 ft7">7 §<SPAN class="ft31">8</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p168 ft7">Beslut om visering, uppehålls-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p26 ft7">Beslut om visering, uppehålls-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p168 ft7">tillstånd och arbetstillstånd med-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p26 ft7">tillstånd, ställning som varaktigt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p168 ft7">delas av Migrationsverket. Beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p26 ft7">bosatt och arbetstillstånd med-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p168 ft7">om visering och uppehållstill-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p26 ft7">delas av Migrationsverket. Beslut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p168 ft7">stånd får meddelas också av Ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p26 ft7">om visering och uppehållstill-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p183 ft7">rikesdepartementet.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p26 ft7">stånd får meddelas också av Ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p184 ft7">rikesdepartementet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p16 ft7">Regeringen och, i den utsträckning regeringen föreskriver, Migrationsverket får ge andra myndigheter rätt att besluta om sådana tillstånd.</P> <P class="p17 ft7">Regeringen får ge ett organ som är knutet till Sveriges exportråd rätt att besluta om visering.</P> <P class="p185 ft7">11 §<SPAN class="ft31">9</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p186 ft7">Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas</P> <P class="p187 ft7"><SPAN class="ft37">1.</SPAN><SPAN class="ft28">om han bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,</SPAN></P> <P class="p188 ft26"><SPAN class="ft37">2.</SPAN><SPAN class="ft29">om han handlat på ett sådant sätt att det finns allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt, eller</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p189 ft7">Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas</P> <P class="p190 ft7">1. om han bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd, eller</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_5"> <P class="p165 ft41"><SPAN class="ft39">8</SPAN><SPAN class="ft40">Senaste lydelse 2000:292.</SPAN></P> <P class="p166 ft4"><SPAN class="ft39">9</SPAN><SPAN class="ft42">Senaste lydelse 1996:1379.</SPAN></P> <P class="p157 ft13">36</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31534x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft4">SOU 2005:15 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr22 td39"><SPAN class="p28 ft7">3. om det med hänsyn till</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td43"><SPAN class="p24 ft7">2. om det med hänsyn till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">hans tidigare verksamhet eller i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft7">hans tidigare verksamhet eller i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">övrigt kan antas att han kommer</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">övrigt kan antas att han kommer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">att bedriva sabotage, spioneri eller</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p26 ft7">att bedriva sabotage, spioneri eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">olovlig underrättelseverksamhet i</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft7">olovlig underrättelseverksamhet i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">Sverige eller i något annat nor-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">Sverige eller i något annat nor-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">diskt land.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p191 ft7">diskt land.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft36">Återkallelse enligt första stycket får ske endast om frågan har väckts innan utlänningen har varit bosatt här i tre år med uppehållstillstånd.</P> <P class="p192 ft7">Vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd bör återkallas för en utlänning som har rest in i Sverige skall hänsyn tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till om andra humanitära skäl talar mot att tillståndet återkallas. Därvid skall särskilt beaktas utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt hur länge utlänningen har vistats i Sverige.</P> <P class="p193 ft7">14 §<SPAN class="ft31">10</SPAN></P> <P class="p194 ft7">Utöver vad som följer av 2 a kap. 3 § får regeringen meddela föreskrifter om</P> <P class="p195 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft28">uppehållstillstånd för studier eller besök, och</SPAN></P> <P class="p172 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft28">uppehållstillstånd av humanitära skäl.</SPAN></P> <P class="p151 ft7">Regeringen får också meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av en överenskommelse med främmande stat, samt att uppehållstillstånd får återkallas för de utlänningar som omfattas av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer även i andra fall än de som anges i 11 § första stycket.</P> <P class="p196 ft26">Regeringen får också meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd får ges och återkallas avseen-</P> <P class="p197 ft4"><SPAN class="ft34">10 </SPAN>Senaste lydelse 2002:1111</P> <P class="p158 ft13">37</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p198 ft7">de tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och anhörig till sådan utlänning.</P> <P class="p199 ft9">4 kap.</P> <P class="p200 ft7">11 a §</P> <P class="p99 ft7">En tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och som vistas i Sverige får utvisas från gemenskapens territorium om han eller hon utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning eller säkerhet.</P> <P class="p96 ft7">Utvisning enligt denna paragraf får beslutas av den domstol som handlägger brottmålet i samband med att tredjelandsmedborgaren döms för brott.</P> <P class="p201 ft26">Vid prövningen av om utvisning skall ske skall domstolen beakta hur länge bosättningen inom gemenskapens territorium varat, tredjelandsmedborgarens ålder, följderna för tredjelandsmedborgaren och dennes familjemedlemmar samt banden med bosättningslandet eller avsaknaden av band med ursprungslandet.</P> <P class="p202 ft7">En dom eller ett beslut om utvisning från gemenskapens territorium skall innehålla förbud för tredjelandsmedborgaren att återvända till territoriet under viss tid eller utan tidsbegränsning.</P> <P class="p96 ft7">Innan beslut enligt denna paragraf fattas skall yttrande i frågan inhämtas från Migrationsverket som skall samråda med den stat i vilken tredjelandsmedborgaren har</P> <P class="p58 ft13">38</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31536x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD class="tr13 td27"><SPAN class="p23 ft41">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td50"><SPAN class="p23 ft45">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td51"><SPAN class="p203 ft13">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td27"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td50"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td51"><SPAN class="p204 ft7">sin ställning som varaktigt bosatt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td27"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr24 td26"><SPAN class="p205 ft9">7 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p206 ft7">3 §<SPAN class="ft31">11</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p26 ft7">Migrationsverkets beslut i frå-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p207 ft7">Migrationsverkets beslut i frå-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">ga om avvisning eller utvisning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">ga om avvisning eller utvisning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">samt om avslag på en ansökan om</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p204 ft7">samt om avslag på en ansökan om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">uppehållstillstånd eller om åter-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">uppehållstillstånd eller om att få</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">kallelse av ett uppehållstillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">ställning som varaktigt bosatt eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">får av utlänningen överklagas till</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p204 ft7">om återkallelse av ett uppehålls-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">Utlänningsnämnden. Migrations-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">tillstånd eller av ställning som var-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">verkets beslut i fråga om arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">aktigt bosatt får av utlänningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p23 ft7">tillstånd eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p24 ft7">återkallelse av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p204 ft7">överklagas till Utlänningsnämn-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">arbetstillstånd får av utlänningen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">den. Migrationsverkets beslut i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft7">överklagas till</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p24 ft7">nämnden under</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">fråga om arbetstillstånd eller åter-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">förutsättning att frågan om till-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p204 ft7">kallelse av arbetstillstånd får av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">stånd har behandlats i samband</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">utlänningen överklagas till nämn-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">med ett beslut i fråga om avvis-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">den under förutsättning att frågan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">ning eller utvisning.</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p204 ft7">om tillstånd har behandlats i sam-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td50"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p204 ft7">band med ett beslut i fråga om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td27"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td50"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td51"><SPAN class="p204 ft7">avvisning eller utvisning.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft7">Utlänningsnämnden består av ordförande och övriga ledamöter till det antal regeringen bestämmer. För ordförande skall finnas ersättare. Ledamöter och ersättare för ordförande utses av regeringen. Ordförande och ersättare för ordförande skall vara jurister och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare eller annan likvärdig erfarenhet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p208 ft10">11 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td52"><SPAN class="p23 ft7">Motivering av beslut</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td53"><SPAN class="p209 ft7">Motivering av beslut, m.m.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p210 ft7">3 §<SPAN class="ft31">12</SPAN></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft7">Bestämmelserna i 20 § förvaltningslagen om motivering av beslut gäller även för beslut som meddelas i ärenden enligt denna lag, om inte något annat följer av andra eller tredje stycket.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p167 ft7">Ett beslut i fråga om uppehålls-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td43"><SPAN class="p26 ft7">Ett beslut i fråga om uppehålls-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p167 ft7">tillstånd skall alltid innehålla de</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td54"><SPAN class="p23 ft7">tillstånd</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td55"><SPAN class="p24 ft7">eller om ställning som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p167 ft7">skäl som ligger till grund för be-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p23 ft7">varaktigt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p24 ft7">bosatt skall alltid inne-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p211 ft41"><SPAN class="ft46">11</SPAN><SPAN class="ft47">Senaste lydelse 2000:292.</SPAN></P> <P class="p166 ft4"><SPAN class="ft46">12</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2001:60.</SPAN></P> <P class="p158 ft13">39</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <P class="p3 ft4">Författningsförslag SOU 2005:15</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr22 td39"><SPAN class="p23 ft7">slutet.</SPAN> </TD> <TD class="tr22 td43"><SPAN class="p23 ft7">hålla de skäl som ligger till grund</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">för beslutet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p212 ft7">Vid beslut om visering eller arbetstillstånd får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning som omfattas av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara medborgare i ett <NOBR>EES-land</NOBR> eller i Schweiz, har dock alltid rätt till motivering av ett beslut om visering om det går honom emot.</P> <P class="p213 ft7">I ett ärende om uppehållstillstånd eller om ställning som varaktigt bosatt skall sökanden skriftligen underrättas om det beslut varigenom ärendet avgörs.</P> <P class="p201 ft26">I ett ärende om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § eller som rör familjeåterförening mellan tredjelandsmedborgare enligt 2 kap. 4 b § första stycket 3 eller 4, skall sökanden få underrättelse om det beslut varigenom ärendet avgörs senast inom nio månader från det att ansökan lämnades in. Om särskilda skäl föreligger får tiden förlängas.</P> <P class="p214 ft7">I ett ärende om att få ställning som varaktigt bosatt enligt 1 a kap. skall sökanden få underrättelse om det beslut varigenom ärendet avgörs senast inom sex månader från det att ansökan lämnades in. Om särskilda skäl föreligger får tiden förlängas. Av underrättelsen skall framgå innebörden av att ha ställning som varaktigt bosatt.</P> <P class="p213 ft26">I ett ärende där en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> ansökt om att få uppehållstillstånd skall underrättelse ske av det beslut varigenom ärendet avgörs senast inom fyra månader från det att ansökan lämnades in. Tiden får förlängas</P> <P class="p58 ft13">40</P> </DIV> <DIV id="page_38"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31538x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft4">SOU 2005:15 Författningsförslag</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p204 ft7">med högst tre månader om det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft25">föreligger särskilda skäl. Sökanden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7">skall i sådant fall få upplysning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p204 ft25">om att tiden kommer att förlängas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p207 ft7">Vad som sagts i sjunde stycket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7">gäller även när familjemedlemmar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p204 ft7">till en varaktigt bosatt i annan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7"><NOBR>EU-stat</NOBR> ansöker om uppehållstill-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7">stånd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr23 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td39"><SPAN class="p206 ft49">6 §<SPAN class="ft21">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">Socialnämnden skall på begä-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p207 ft7">Socialnämnden skall på begä-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">ran av regeringen, Utlännings-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7">ran av regeringen, Utlännings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft7">nämnden, Migrationsverket eller</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p204 ft7">nämnden, Migrationsverket eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">en polismyndighet lämna ut upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7">en polismyndighet lämna ut upp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">gifter om en utlännings person-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7">gifter om en utlännings person-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft7">liga förhållanden, om uppgifterna</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p204 ft7">liga förhållanden, om uppgifterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p26 ft7">behövs i ett ärende om uppehålls-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7">behövs i ett ärende om uppehålls-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p24 ft7">tillstånd eller för verkställighet av</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7">tillstånd, om ställning som varak-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p24 ft7">ett beslut om avvisning eller ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p204 ft7">tigt bosatt eller för verkställighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p215 ft7">visning.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p204 ft7">av ett beslut om avvisning eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p204 ft7">utvisning.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft7">Om utlänningen i ett ärende enligt denna lag åberopar intyg om sin psykiska eller fysiska hälsa, skall hälso- och sjukvårdsmyndighet på begäran av den myndighet som handlägger ärendet lämna upplysningar som kan vara av betydelse för att bedöma uppgifterna i intyget.</P> <P class="p216 ft7">Denna lag träder i kraft den</P> <P class="p217 ft4"><SPAN class="ft34">13 </SPAN>Senaste lydelse 2000:292.</P> <P class="p158 ft13">41</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31539x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft2"><SPAN class="ft2">2</SPAN><SPAN class="ft50">Förslag till</SPAN></P> <P class="p218 ft2">lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)</P> <P class="p219 ft7">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § och rubriken närmast före 1 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395) skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p23 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft7">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr1 td56"><SPAN class="p220 ft9">1 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">Medborgare i annat <NOBR>EU/EES-land</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">Utländska medborgare som jäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p23 ft7">eller Schweiz</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft7">ställs med svenska</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p221 ft7">4 §<SPAN class="ft31">14</SPAN></P> <P class="p212 ft36">Utländska medborgare som på grund av anställning eller etablering som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från</P> <P class="p222 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">EG-rätten,</SPAN></NOBR></P> <P class="p222 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft28">avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),</SPAN></P> <P class="p223 ft7">eller</P> <P class="p224 ft36"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft35">avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer,</SPAN></P> <P class="p212 ft7">skall när det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag jämställas med svenska medborgare under de förutsättningar som anges i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Detsamma gäller make, sambo och barn samt andra familjemedlemmar till sådana utländska medborgare.</P> <P class="p98 ft7">Utländska medborgare med ställning som varaktigt bosatta i Sverige eller i annan <NOBR>EU-stat,</NOBR> som är bosatta i Sverige och som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från EG- rätten skall vid studier i Sverige när det gäller rätt till studiestöd enligt denna lag jämställas med svenska medborgare under de förutsättningar som anges i före-</P> <P class="p225 ft4"><SPAN class="ft34">14 </SPAN>Senaste lydelse 2001:67</P> <P class="p226 ft13">42</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31540x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p227 ft7">skrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</P> <P class="p228 ft7">Denna lag träder i kraft den</P> <P class="p229 ft13">43</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31541x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft2"><SPAN class="ft2">3</SPAN><SPAN class="ft50">Förslag till</SPAN></P> <P class="p230 ft2">lag om ändring i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande</P> <P class="p231 ft7">Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p23 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p232 ft7">7 §</P> <P class="p212 ft7">Rekryteringsbidrag får lämnas till studerande som är utländsk medborgare om han eller hon på grund av anställning eller etablering som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från</P> <P class="p233 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft28">EG-rätten,</SPAN></NOBR></P> <P class="p222 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft28">avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),</SPAN></P> <P class="p223 ft7">eller</P> <P class="p234 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft28">avtalet om fri rörlighet för personer mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan, och Schweiz å andra sidan.</SPAN></P> <P class="p55 ft7">Detsamma gäller make, sambo och barn samt andra familjemedlemmar till sådana utländska medborgare.</P> <P class="p212 ft36">Utöver vad som följer av första stycket får rekryteringsbidrag lämnas till studerande som inte är svensk medborgare, om den studerande</P> <P class="p222 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft28">är bosatt i Sverige, och</SPAN></P> <P class="p224 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft28">har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.</SPAN></P> <P class="p201 ft26">Rekryteringsbidrag får också lämnas till en utländsk medborgare med ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller annan <NOBR>EU-stat,</NOBR> som bor i Sverige och som kan härleda rättigheter från <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P> <P class="p235 ft7">Denna lag träder i kraft den</P> <P class="p236 ft13">44</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31542x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft26">För en utlänning som är medborgare i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz eller har ställning som varaktigt bosatt i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">EU-stat</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> skall den uppehållstillståndsfria tiden alltid räknas från inresan i Sverige. En sådan utlänning har även rätt att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning här men är bosatt inom en annan stat som omfattas av EES- avtalet eller Schweiz, dit utlänningen vanligtvis återvänder minst en gång i veckan.</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">4</SPAN><SPAN class="ft51">Förslag till</SPAN></P> <P class="p238 ft2">förordning om ändring i utlänningsförordningen (1989:547)</P> <P class="p239 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningsförordningen (1989:547)</P> <P class="p240 ft7">dels att 3 kap. 2 a, 5, 5a , 5b, 5 c och 7 a §§ samt 4 kap. 1 § skall ha följande lydelse,</P> <P class="p194 ft7">dels att det i förordningen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 3 och 10 §§, av följande lydelse</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td40"><SPAN class="p23 ft25">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p241 ft9">3 kap.</P> <P class="p242 ft7">2 a §<SPAN class="ft31">15 </SPAN>För en utlänning som är med-</P> <P class="p243 ft7">borgare i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz skall den uppehållstillståndsfria tiden alltid räknas från inresan i Sverige. En sådan utlänning har även rätt att vistas i Sverige utan uppehållstillstånd om han eller hon har en anställning här men är bosatt inom en annan stat som omfattas av <NOBR>EES-avtalet</NOBR> eller Schweiz, dit utlänningen vanligtvis återvänder minst en gång i veckan.</P> <P class="p244 ft49">3 §<SPAN class="ft21">16</SPAN></P> <P class="p245 ft26">Närmare föreskrifter om bestämmande av kravet på försörjningsförmågan som avses i 1 a kap. 4 § utlänningslagen (1989:529) meddelas av Migrationsverket.</P> <P class="p246 ft41"><SPAN class="ft46">15</SPAN><SPAN class="ft47">Senaste lydelse 2002:146.</SPAN></P> <P class="p166 ft4"><SPAN class="ft46">16</SPAN><SPAN class="ft48">Tidigare 3 § upphävd genom 1997:677.</SPAN></P> <P class="p158 ft13">45</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31543x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p247 ft7">5 §<SPAN class="ft31">17</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p160 ft7">Tidsbegränsade uppehållstillstånd får inte beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller, om inte utlänningen</P> <P class="p248 ft7"><SPAN class="ft7">1)</SPAN><SPAN class="ft28">är medborgare i ett land som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),</SPAN></P> <P class="p249 ft7"><SPAN class="ft7">2)</SPAN><SPAN class="ft28">är medborgare i Schweiz,</SPAN></P> <P class="p142 ft7"><SPAN class="ft7">3)</SPAN><SPAN class="ft28">är en sådan anhörig som avses i 3 kap. 5 b §, eller</SPAN></P> <P class="p250 ft7"><SPAN class="ft7">4)</SPAN><SPAN class="ft28">det annars föreligger särskilda skäl.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p16 ft7">Tidsbegränsade uppehållstillstånd får inte beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller, om inte utlänningen</P> <P class="p251 ft7"><SPAN class="ft7">1)</SPAN><SPAN class="ft52">är medborgare i ett land som ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),</SPAN></P> <P class="p249 ft7"><SPAN class="ft7">2)</SPAN><SPAN class="ft28">är medborgare i Schweiz,</SPAN></P> <P class="p148 ft7"><SPAN class="ft7">3)</SPAN><SPAN class="ft28">är en sådan anhörig som avses i 3 kap. 5 b § första till fjärde styckena, eller</SPAN></P> <P class="p252 ft7"><SPAN class="ft7">4)</SPAN><SPAN class="ft28">det annars föreligger särskilda skäl.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p253 ft7">5 a §<SPAN class="ft31">18</SPAN></P> <P class="p16 ft7">Uppehållstillstånd skall beviljas en utlänning som visar upp ett giltigt pass eller identitetskort, är medborgare i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz och som inte enligt 1 kap. 4 § första stycket utlänningslagen (1989:529) är undantagen från kravet på uppehållstillstånd. För att beviljas uppehållstillstånd måste utlänningen uppfylla villkoren i något av andra till sjunde eller tionde styckena.</P> <P class="p254 ft7">Arbetstagare som har ett anställningsbevis och egna företagare som genom en handling kan visa att de är egna företagare skall beviljas uppehållstillstånd för fem år. Uppehållstillståndet kan förnyas. För arbetstagare gäller att om anställningstiden överstiger tre månader men understiger tolv månader, får uppehållstillstånd beviljas under anställningens varaktighet.</P> <P class="p149 ft7">De som tillhandahåller eller tar emot tjänster och kan styrka detta genom en handling skall beviljas uppehållstillstånd för den tid som tjänsten utförs.</P> <P class="p17 ft7">Egna företagare som har upphört med sin verksamhet skall beviljas uppehållstillstånd för fem år och kunna få tillståndet automatiskt förnyat förutsatt att de</P> <P class="p17 ft7">– har uppnått 65 års ålder när de upphör med sin verksamhet, bedrivit sin verksamhet i Sverige under de närmast föregående tolv månaderna och varit bosatta i Sverige i tre år, eller</P> <P class="p255 ft41"><SPAN class="ft46">17</SPAN><SPAN class="ft47">Senaste lydelse 2002:146.</SPAN></P> <P class="p166 ft4"><SPAN class="ft46">18</SPAN><SPAN class="ft48">Senaste lydelse 2004:286.</SPAN></P> <P class="p157 ft13">46</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">slutar sin verksamhet på grund av en bestående arbetsoförmåga och utan avbrott har bott i Sverige under minst två år, eller</SPAN></P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">slutar sin verksamhet på grund av arbetsoförmåga som är en följd av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom som berättigar till pension som helt eller delvis betalas av en svensk institution, eller</SPAN></P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">efter tre års oavbruten verksamhet och bosättning i Sverige har fortsatt sin verksamhet i en annan </SPAN><NOBR>EES-stat</NOBR> eller Schweiz och behållit sin bostad i Sverige till vilken de återvänt minst en gång i veckan.</P> <P class="p257 ft7">Egna företagare för vilka fjärde stycket inte gäller och pensionerade arbetstagare för vilka inte gäller kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där skall beviljas uppehållstillstånd för fem år. Detta förutsatt att de får en pension som är tillräcklig för uppehället och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Ett uppehållstillstånd får omprövas efter de första två årens bosättning. Det skall kunna förnyas efter fem år.</P> <P class="p14 ft7">Studerande skall beviljas uppehållstillstånd för den tid som utbildningen varar. Om utbildningen pågår längre än ett år får uppehållstillstånd beviljas för ett år i taget. Uppehållstillståndet kan förnyas. För att få uppehållstillstånd skall de studerande vara inskrivna vid en erkänd utbildningsanstalt och försäkra att de har tillräckliga egna medel för sin försörjning samt, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, ha en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.</P> <P class="p14 ft7">Övriga medborgare i ett <NOBR>EES-land</NOBR> eller Schweiz skall beviljas uppehållstillstånd för fem år, om de har tillräckliga medel för sin försörjning och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Ett uppehållstillstånd får omprövas efter de första två årens bosättning. Det kan förnyas efter fem år.</P> <P class="p15 ft7">Arbetstagare som nämns i andra stycket skall inte få sitt uppehållstillstånd återkallat bara därför att de antingen inte längre är anställda, om orsaken är att de är tillfälligt oförmögna att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall, eller de är ofrivilligt arbetslösa och detta bekräftats av arbetsförmedlingen. När uppehållstillståndet första gången förnyas får tillståndstiden begränsas. Den får dock inte bli kortare än tolv månader om arbetstagaren varit ofrivilligt arbetslös längre än tolv månader i följd.</P> <P class="p258 ft13">47</P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31545x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p259 ft7">Rätten för egna företagare att efter avslutad verksamhet få uppehållstillstånd enligt fjärde stycket påverkas inte, om de vistats utanför Sverige högst tre månader om året eller om de lämnat Sverige för att göra militärtjänst. Rätten påverkas inte heller av att en företagare efter avslutad verksamhet under högst två år vistas utomlands.</P> <P class="p56 ft7">Uppehållstillstånd skall beviljas medborgare i Schweiz under de förutsättningar som sägs i artikel 2 i Kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där.</P> <P class="p260 ft7">Vad som föreskrivs i denna paragraf skall också gälla utlänning som visar upp ett giltigt pass och har ställning som varaktigt bosatt i en <NOBR>EU-stat.</NOBR></P> <P class="p261 ft7">5 b §<SPAN class="ft31">19</SPAN></P> <P class="p55 ft7">Uppehållstillstånd skall beviljas en utlänning som på något sätt enligt denna paragraf är anhörig till en medborgare i en <NOBR>EES-stat</NOBR> och som inte omfattas av bestämmelserna i 5 a § eller enligt 1 kap. 4 § första stycket utlänningslagen (1989:529) är undantagen från kravet på uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet beviljas i samma omfattning som för den medborgare i <NOBR>EES-staten</NOBR> som utlänningen har anknytning till mot uppvisande av giltigt pass eller identitetskort, släktskapsintyg eller intyg om att utlänningen är beroende av medborgaren i <NOBR>EES-staten</NOBR> eller dennes maka eller make. Utlänningen skall i förekommande fall också visa upp de handlingar eller bevis som krävs för att styrka vad som anges under <NOBR>1–5</NOBR> samt stå i följande släktskapsförhållande till en medborgare i en <NOBR>EES-stat</NOBR> som nämns i</P> <P class="p262 ft7">1) 5 a § andra och tredje stycket:</P> <P class="p222 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">maka eller make,</SPAN></P> <P class="p234 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft28">deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning, och</SPAN></P> <P class="p224 ft36"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft35">släktingar i närmast föregående led till medborgaren i EES- staten eller dennes maka eller make och som är beroende av dem för sin försörjning,</SPAN></P> <P class="p222 ft7">2) 5 a § fjärde stycket:</P> <P class="p222 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">maka eller make,</SPAN></P> <P class="p225 ft4"><SPAN class="ft34">19 </SPAN>Senaste lydelse 2002:146.</P> <P class="p226 ft13">48</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p256 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning, och</SPAN></P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">släktingar i närmast föregående led till medborgaren i EES- staten eller dennes maka eller make,</SPAN></P> <P class="p172 ft7">3) 5 a § femte stycket:</P> <P class="p195 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">maka eller make,</SPAN></P> <P class="p119 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning, och</SPAN></P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">släktingar i närmast föregående led till medborgaren i EES- staten eller dennes maka eller make och som är beroende av dem för sin försörjning; förutsättningen är att de har tillräckliga medel för sin försörjning och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,</SPAN></P> <P class="p263 ft7">4) 5 a § sjätte stycket:</P> <P class="p172 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">maka eller make, och</SPAN></P> <P class="p119 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning och, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,</SPAN></P> <P class="p263 ft7">5) 5 a § sjunde stycket:</P> <P class="p172 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">maka eller make,</SPAN></P> <P class="p119 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning, och</SPAN></P> <P class="p79 ft7"><SPAN class="ft25">–</SPAN><SPAN class="ft32">släktingar i närmast föregående led till medborgaren i EES- staten eller dennes maka eller make och som är beroende av dem för sin försörjning; förutsättningen är att de, om de inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.</SPAN></P> <P class="p15 ft7">Uppehållstillstånd för anhöriga som anges i första stycket 2 är giltiga även efter företagarens död och kan förnyas. Om företagaren avlider innan han förvärvat rätt till ett sådant uppehållstillstånd som anges i 5 a § fjärde stycket skall företagarens anhöriga ändå ha rätt till uppehållstillstånd, om företagaren vid sin död varit bosatt i Sverige</P> <P class="p264 ft7"><SPAN class="ft7">i</SPAN><SPAN class="ft32">minst två år eller om hans död var följden av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom. För företagarens anhöriga skall bestämmelsen</SPAN></P> <P class="p144 ft7"><SPAN class="ft7">i</SPAN><SPAN class="ft28">5 a § nionde stycket tillämpas.</SPAN></P> <P class="p151 ft7">En utlänning som på ett sätt som nämns i första stycket är anhörig till en medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och som inte själv är medborgare i något av dessa länder skall beviljas uppehållstillstånd i fem år under förutsättning att den medborgare som</P> <P class="p265 ft13">49</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31547x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft7">utlänningen har anknytning till uppfyller villkoren i något av 5 a § andra till sjunde styckena. Ett uppehållstillstånd kan förnyas.</P> <P class="p55 ft7">Uppehållstillstånd skall på sätt som sägs i artikel 3 i bilaga I till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer beviljas en utlänning som är anhörig till en medborgare i Schweiz.</P> <P class="p214 ft7">Vad som föreskrivits i första stycket angående uppehållstillstånd för anhörig till en medborgare i en <NOBR>EES-stat</NOBR> skall gälla även för anhörig till utlänning med ställning som varaktigt bosatt i en <NOBR>EU-stat</NOBR> under förutsättning att familjen redan var bildad i den första staten. Anhörig enligt detta stycke skall uppvisa giltigt pass för att få uppehållstillstånd.</P> <P class="p267 ft7">5 c §<SPAN class="ft31">20</SPAN></P> <P class="p212 ft7">Uppehållstillstånd får återkallas för en sådan utlänning som nämns i 5 a § första stycket och som grundar sin rätt till vistelse här på avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, om utlänningen inte försörjer sig eller annars saknar egna medel för sitt uppehälle här. Detta gäller utöver vad som föreskrivs i 2 kap. <NOBR>9–11</NOBR> §§ utlänningslagen (1989:529). Uppehållstillstånd för familjemedlem som nämns i 5 b § får återkallas, om anknytningen till medborgaren i <NOBR>EES-staten</NOBR> eller Schweiz bryts och familjemedlemmen inte har rätt att stanna i Sverige på någon annan grund.</P> <P class="p268 ft7">Första stycket gäller även uppehållstillstånd för utlänning med ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och familjemedlemmar med uppehållstillstånd enligt 5 b § femte stycket.</P> <P class="p269 ft4"><SPAN class="ft34">20 </SPAN>Senaste lydelse 2002:146.</P> <P class="p226 ft13">50</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31548x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft4">SOU 2005:15 Författningsförslag</P> <P class="p270 ft7">7 a §<SPAN class="ft31">21</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p28 ft7">Utöver i de fall som föreskrivs</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p28 ft7">Utöver i de fall som föreskrivs</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">i 2 kap. 5 § andra och tredje</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">i 2 kap. 5 § andra och tredje</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">stycket utlänningslagen (1989:529)</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">stycket utlänningslagen (1989:529)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">skall en ansökan om uppehålls-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">skall en ansökan om uppehålls-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">tillstånd kunna bifallas, även om</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">tillstånd kunna bifallas, även om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">ansökan görs eller prövas när ut-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">ansökan görs eller prövas när ut-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">länningen befinner sig i Sverige,</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">länningen befinner sig i Sverige,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">om ansökan görs av en utlänning</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">om ansökan görs av en utlänning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">som är medborgare i ett land som</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">som är medborgare i ett land som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">ingår i Europeiska ekonomiska</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">ingår i Europeiska ekonomiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">samarbetsområdet (EES) eller i</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">samarbetsområdet (EES) eller i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">Schweiz. Detsamma gäller för an-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">Schweiz eller har ställning som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">sökan som görs av en medlem av</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">varaktigt bosatt i <NOBR>EU-stat.</NOBR> Det-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">en sådan utlännings familj som</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">samma gäller för ansökan som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">anges i 5 b §.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">görs av en medlem av en sådan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft25">utlännings familj som anges i 5 b §.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p151 ft7">Vad som sägs i första stycket första meningen tillämpas även på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 5 d §. En sådan ansökan kan för utlänningens räkning göras av dennes arbetsgivare, som skall intyga de förhållanden som ligger till grund för ansökan.</P> <P class="p271 ft7">10 §</P> <P class="p192 ft7">Bevis om <NOBR>EG-uppehållstillstånd</NOBR> enligt 1 a kap. 6 § utlänningslagen (1989:529) skall föras in i utlänningens pass eller någon annan handling. Det skall utfärdas i enlighet med reglerna och standardmodellen i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land.</P> <P class="p272 ft4"><SPAN class="ft34">21 </SPAN>Senaste lydelse 2002:146.</P> <P class="p158 ft13">51</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31549x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">En utlänning som är medborgare i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz är undantagen från kravet på arbetstillstånd.</SPAN></DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p273 ft9">4 kap.</P> <P class="p274 ft7">1 §<SPAN class="ft31">22</SPAN></P> <P class="p99 ft7">En utlänning som är medborgare i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz eller har ställning som varaktigt bosatt i <NOBR>EU-stat</NOBR> är undantagen från kravet på arbetstillstånd.</P> <P class="p55 ft7">Undantag från kravet på arbetstillstånd gäller även, oavsett medborgarskap, maka eller make eller sambo till sådan utlänning som sägs i första stycket samt deras barn som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning.</P> <P class="p275 ft7">Denna lag träder i kraft den</P> <P class="p276 ft4"><SPAN class="ft34">22 </SPAN>Senaste lydelse 2002:146.</P> <P class="p226 ft13">52</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31550x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">5</SPAN><SPAN class="ft53">Förslag till</SPAN></P> <P class="p277 ft2">förordning med ändring i studiestödsförordningen (2000:655)</P> <P class="p239 ft7">Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 § och rubriken närmast före 1 kap. 10 § studiestödsförordningen skall ha följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr5 td39"><SPAN class="p23 ft7">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p23 ft7">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td56"><SPAN class="p278 ft9">1 kap.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">Medborgare i annat EU/EES-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">Utländska medborgare som jäm-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">land eller Schweiz</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">ställs med svenska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td56"><SPAN class="p279 ft7">10 §<SPAN class="ft31">23</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p28 ft7">Centrala studiestödsnämnden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p28 ft7">Centrala studiestödsnämnden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">får meddela föreskrifter om de</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">får meddela föreskrifter om de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">förutsättningar som skall finnas</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">förutsättningar som skall finnas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">för att utländska medborgare som</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">för att utländska medborgare som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">avses i 1 kap. 4 § studiestödslagen</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft25">avses i 1 kap. 4 § studiestödslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">(1999:1395) och deras makar, sam-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">(1999:1395) skall jämställas med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">bor, barn och andra familjemed-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">svenska medborgare i fråga om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">lemmar skall jämställas med sven-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft7">studiestöd enligt studiestöds-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p23 ft7">ska medborgare i fråga om studie-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td43"><SPAN class="p23 ft7">lagen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td39"><SPAN class="p23 ft7">stöd enligt studiestödslagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p280 ft7">Denna lag träder i kraft den</P> <P class="p281 ft4"><SPAN class="ft34">23 </SPAN>Senaste lydelse 2002:258</P> <P class="p158 ft13">53</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft2"><SPAN class="ft2">6</SPAN><SPAN class="ft53">Förslag till</SPAN></P> <P class="p282 ft2">förordning om ändring i förordningen (2004:294) med instruktion för Migrationsverket</P> <P class="p283 ft7">Härigenom föreskrivs att 3 § förordning (2004:294) med instruktion för Migrationsverket skall ha följande lydelse.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p3 ft7">Nuvarande lydelse</P> <P class="p284 ft7">Migrationsverket skall</P> <P class="p285 ft7"><SPAN class="ft37">1.</SPAN><SPAN class="ft28">svara för överföring av organiserat uttagna flyktingar m.fl.,</SPAN></P> <P class="p286 ft7"><SPAN class="ft37">2.</SPAN><SPAN class="ft28">besluta om statlig ersättning till kommuner och landsting för insatser inom mottagandet av asylsökande m.fl.,</SPAN></P> <P class="p287 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft28">föra register och statistik över utlänningar i landet i den utsträckning som behövs för verksamheten,</SPAN></P> <P class="p285 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft28">ta fram och vidareutveckla prognosmodeller och analyser rörande verkets ansvarsområden,</SPAN></P> <P class="p285 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft28">löpande följa och utvärdera verksamheten samt verka för att handläggningen av ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen är författningsenlig och effektiv samt att beslutsfattandet är förutsebart och enhetligt,</SPAN></P> <P class="p288 ft7"><SPAN class="ft37">6.</SPAN><SPAN class="ft28">vara kontaktmyndighet i frågor som rör Eurodac som inrättats enligt rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p289 ft7">Föreslagen lydelse</P> <P class="p290 ft7">3 §</P> <P class="p291 ft7">Migrationsverket skall</P> <P class="p292 ft7"><SPAN class="ft37">1.</SPAN><SPAN class="ft28">svara för överföring av organiserat uttagna flyktingar m.fl.,</SPAN></P> <P class="p293 ft7"><SPAN class="ft37">2.</SPAN><SPAN class="ft28">besluta om statlig ersättning till kommuner och landsting för insatser inom mottagandet av asylsökande m.fl.,</SPAN></P> <P class="p294 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft28">föra register och statistik över utlänningar i landet i den utsträckning som behövs för verksamheten,</SPAN></P> <P class="p292 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft28">ta fram och vidareutveckla prognosmodeller och analyser rörande verkets ansvarsområden,</SPAN></P> <P class="p292 ft7"><SPAN class="ft7">5.</SPAN><SPAN class="ft28">löpande följa och utvärdera verksamheten samt verka för att handläggningen av ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen är författningsenlig och effektiv samt att beslutsfattandet är förutsebart och enhetligt,</SPAN></P> <P class="p295 ft7"><SPAN class="ft37">6.</SPAN><SPAN class="ft28">vara kontaktmyndighet i frågor som rör Eurodac som inrättats enligt rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen, och</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p3 ft13">54</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31552x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td42"><SPAN class="p23 ft27">Författningsförslag</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p296 ft7"><SPAN class="ft7">7.</SPAN><SPAN class="ft28">vara nationell kontaktpunkt</SPAN></P> <P class="p297 ft7"><SPAN class="ft7">i</SPAN><SPAN class="ft54">frågor som rör varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare i enlighet med rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning.</SPAN></P> <P class="p298 ft7">Denna lag träder i kraft den</P> <P class="p299 ft13">55</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <P class="p3 ft6">1 Inledning</P> <P class="p300 ft2"><SPAN class="ft2">1.1</SPAN><SPAN class="ft55">Uppdraget</SPAN></P> <P class="p36 ft9"><SPAN class="ft9">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft56">Inledning</SPAN></P> <P class="p301 ft20">Utredningens uppdrag grundar sig på de kommittédirektiv som redovisas i <SPAN class="ft57">bilaga </SPAN><NOBR><SPAN class="ft57">1–3</SPAN>.</NOBR> Det första kommittédirektivet (dir. 2003:181) omfattar riktlinjer för att införliva <NOBR>EG-direktivet</NOBR> 2003/86/EG <SPAN class="ft57">(bilaga 4) </SPAN>i svensk rätt. Genom ett tilläggsdirektiv (dir. 2004:9) har uppdraget utökats med att också införliva <NOBR>EG-direktivet</NOBR> 2003/109/EG <SPAN class="ft57">(bilaga 5). </SPAN>Därefter har utredningen genom ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2004:171) fått i uppdrag att i ett delbetänkande lämna vissa förslag som är obligatoriska enligt <NOBR>EG-direktivet</NOBR> 2003/86/EG (nedan kallat familjeåterföreningsdirektivet) och förslag som hänför sig till EG- direktivet 2003/109/EG (nedan kallat direktivet om varaktigt bosatta). Uppdraget utökades samtidigt till att utredningen skall behandla och lämna förslag om, förutom övriga icke obligatoriska frågor i familjeåterföreningsdirektivet, frågor utöver vad som följer av <NOBR>EG-direktiven</NOBR> i ett slutbetänkande.</P> <P class="p302 ft20">Det senaste tilläggsdirektivet (dir. 2004:171) innebär att i detta delbetänkande redovisas, beträffande familjeåterföreningsdirektivet, förslag som hänför sig till villkoren för att medlemmar ur kärnfamiljen skall få uppehållstillstånd för familjeåterförening. Till dessa familjemedlemmar hör make (varmed jämställs registrerad partner) eller sambo samt ogifta barn under 18 år. I delbetänkandet redovisas också förslag som rör familjeåterförening i vissa fall för anhöriga till flyktingar eller andra skyddsbehövande samt handläggningen av och förfarandegarantier i ärenden om uppehållstillstånd för familjeåterförening. I detta delbetänkande redovisas utredningens förslag som hänför sig till direktivet om varaktigt bosatta i sin helhet.</P> <P class="p76 ft58">Utredningen vill redan nu framhålla att förändringar är på gång när det gäller instans- och processordningen i utlänningsärenden. Inom Regeringskansliet pågår förberedelser med att lägga ned Ut-</P> <P class="p303 ft13">57</P> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p304 ft9">länningsnämnden. Tanken är att överprövning av utlänningsärenden i fortsättningen skall göras av migrationsdomstol och, efter överklagande, en Migrationsöverdomstol. När utredningen redogör för eller behandlar frågor om överprövning av ärenden enligt utlänningslagen är utgångspunkten emellertid att Utlänningsnämnden är överinstans.</P> <P class="p305 ft9"><SPAN class="ft9">1.1.2</SPAN><SPAN class="ft56">Kommittédirektivet 2003:181 och rådets direktiv om rätt till familjeåterförening</SPAN></P> <P class="p306 ft20">Enligt det ursprungliga kommittédirektivet är utredningens övergripande uppgift att ta ställning till hur familjeåterföreningsdirektivet skall genomföras i Sverige. I det uppdraget ingår också att utreda hur förslagen i Anhörigkommitténs delbetänkande Vår anhöriginvandring (SOU 2002:13) förhåller sig till bestämmelserna i direktivet.</P> <P class="p307 ft9">Enligt kommittédirektivet är utredningens uppdrag följande. Familjeåterföreningsdirektivet föreskriver en skyldighet att be-</P> <P class="p308 ft9">vilja återförening för makar och minderåriga ogifta barn till en här bosatt tredjelandsmedborgare. Direktivet ger även en möjlighet till återförening för registrerad eller ogift partner samt för föräldrar och myndiga ogifta barn. Föräldrar och myndiga ogifta barn skall vara försörjningsberoende av den här bosatte för att familjeåterförening skall beviljas. I uppdraget ingår att ta ställning till vilka åtgärder som behövs för att den svenska lagstiftningen skall vara förenlig med direktivets bestämmelser.</P> <P class="p70 ft59">I familjeåterföreningsdirektivet föreskrivs att vissa handläggningstider skall iakttas i ärenden om uppehållstillstånd för familjeåterförening. I utredningsuppdraget ingår att göra en bedömning av behovet av regeländringar i nämnda hänseenden.</P> <P class="p55 ft9">Enligt familjeåterföreningsdirektivet får en ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening avslås eller ett sådant tillstånd återkallas med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Utredningen har därför att ta ställning till om de svenska reglerna i 2 kap. 4 § fjärde stycket UtlL respektive 2 kap. 11 § UtlL överensstämmer med direktivets krav eller om det finns behov av ändringar i regelverket.</P> <P class="p70 ft20">I svensk lagstiftning finns inga krav på försörjning för att en tredjelandsmedborgare som har permanent uppehållstillstånd skall få återförenas med sina anhöriga. Familjeåterföreningsdirektivet föreskriver att medlemsstaterna får begära att den här bosatte personen</P> <P class="p309 ft13">58</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft9">har bostad, sjukförsäkring och försörjningen för hela familjen ordnad. I utredningsuppdraget ingår därför att undersöka möjligheterna att införa ett försörjningskrav beträffande invandring av andra anhöriga än makar och sambor i etablerade förhållanden samt minderåriga barn.</P> <P class="p120 ft59">Familjeåterföreningsdirektivet föreskriver att särskilda mer förmånliga villkor skall gälla flyktingars rätt till familjeåterförening med makar och minderåriga barn. Utredningen skall ta ställning till om nuvarande regelverk uppfyller direktivets krav i detta avseende.</P> <P class="p134 ft59">I svensk rätt tillämpas en ordning med s.k. uppskjuten invandringsprövning när det är fråga om ett nytt förhållande (2 kap. 4 d § UtlL). Den som har rätt till familjeåterförening enligt familjeåterföreningsdirektivet skall beviljas ett uppehållstillstånd som är giltigt minst ett år. I utredningsuppdraget ingår därför att klarlägga hur svensk rätt överensstämmer med direktivets krav i denna del.</P> <P class="p134 ft59">Enligt familjeåterföreningsdirektivet skall den anhörige som beviljats uppehållstillstånd ha samma rättigheter i fråga om tillträde till utbildning, anställning och vidareutbildning som den härvarande. I utredningsuppdraget ingår att bedöma om de svenska reglerna är förenliga med dessa krav och annars presentera förslag till eventuella ändringar eller förtydliganden som behöver göras.</P> <P class="p311 ft20">Utlänningslagen ger rätt att återkalla ett uppehållstillstånd om utlänningen lämnat oriktiga uppgifter eller förtigit omständigheter av betydelse för att få tillståndet eller allvarliga anmärkningar kan riktas mot utlänningens levnadssätt (2 kap. 9 och 11 §§ UtlL). Ett uppehållstillstånd får också återkallas om bosättningen upphört (2 kap. 12 § UtlL). Enligt familjeåterföreningsdirektivet får en ansökan om familjeåterförening avslås eller ett tillstånd återkallas, det senare om vissa villkor inte längre är uppfyllda såsom försörjningskravet eller tillståndet beviljats på felaktiga grunder. Utredningen har att göra en bedömning av om ändringar behöver göras i utlänningslagstiftningen för att genomföra direktivet i denna del.</P> <P class="p76 ft20">Familjeåterföreningsdirektivet föreskriver att humanitära hänsyn skall tas inför ett avslag efter en ansökan om familjeåterförening, en återkallelse av ett uppehållstillstånd eller ett beslut om utvisning av den härvarande tredjelandsmedborgaren eller de anhöriga. I uppdraget ingår att ta ställning till hur de svenska bestämmelserna förhåller sig till direktivets kriterier i detta avseende.</P> <P class="p134 ft60">Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning samt om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd eller återkallelse av sådant tillstånd kan överklagas till Utlänningsnämnden (7 kap. 3 § UtlL).</P> <P class="p312 ft13">59</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p304 ft20">I vissa fall får verket överlämna ärenden direkt till nämnden eller till regeringen för avgörande (7 kap. 11 § UtlL). Familjeåterföreningsdirektivet föreskriver att <NOBR>avslags-,</NOBR> återkallelse- eller utvisningsbeslut skall kunna bli föremål för rättslig prövning. I uppdraget ingår att klargöra om de svenska reglerna om överklagande stämmer överens med direktivets bestämmelser. Inom uppdraget i denna del ligger även att analysera om bestämmelser om utvisning av utlänningar som finns i annan lagstiftning än utlänningslagen omfattas av direktivets tillämpningsområde. Om så är fallet skall utredningen överväga om dessa bestämmelser uppfyller direktivets krav eller om författningsändringar är nödvändiga.</P> <P class="p313 ft59">I utredningsuppdraget ingår att se till familjeåterföreningsdirektivets konsekvenser och behovet av regeländringar inte bara med avseende på utlänningslagstiftningen utan även andra berörda regelverk. Utredningen skall vidare ta ställning till om det fordras ytterligare åtgärder för direktivets genomförande i den svenska ordningen. I detta sammanhang skall förslag lämnas på författningsändringar som bedöms nödvändiga och andra åtgärder, t.ex. beträffande myndigheternas handläggningsrutiner.</P> <P class="p65 ft9">Utredningen skall jämföra hur förslagen i Anhörigkommitténs delbetänkande Vår anhöriginvandring (SOU 2002:13) förhåller sig till bestämmelserna i familjeåterföreningsdirektivet. Om kommitténs förslag i något eller några hänseenden inte är förenliga med direktivet skall utredningen klargöra hur de skall bringas i överensstämmelse med det.</P> <P class="p78 ft20">En grundlig analys av vilka kostnader som föreslagna författningsändringar och andra åtgärder utredningens förslag kan komma att medföra ingår i uppdraget samt förslag till finansiering. Som en utgångspunkt för analysen skall gälla att utredningens förslag inte skall bidra till ökade kostnader på aktuella utgiftsområden. En särskild kostnadsberäkning av Anhörigkommitténs förslag i fråga om att utvidga kretsen av anhöriga som kan få uppehållstillstånd i Sverige skall också göras. Denna skall täcka såväl situationen med som utan ett försörjningskrav.</P> <P class="p314 ft13">60</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p315 ft9"><SPAN class="ft9">1.1.3</SPAN><SPAN class="ft56">Kommittédirektivet 2004:9 och rådets direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning</SPAN></P> <P class="p301 ft20">Enligt tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2004:9) skall utredningen ta ställning till hur rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (nedan direktivet om varaktigt bosatta) skall genomföras i svensk rätt.</P> <P class="p134 ft20">Direktivet om varaktigt bosatta är tillämpligt på tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat. Tredjelandsmedborgare som är flyktingar eller alternativt skyddsbehövande omfattas dock inte. Även vissa andra kategorier, t.ex. personer som har tillfälligt skydd, är undantagna från direktivets tillämpningsområde.</P> <P class="p74 ft20">En tredjelandsmedborgare som varit lagligen bosatt i en medlemsstat i fem år skall ha rätt att beviljas ställning som varaktigt bosatt. Denna status finns inte i svensk lagstiftning. I utredningens uppdrag ingår att ta ställning till vilka författningsändringar som krävs för att det svenska regelverket skall uppfylla direktivet.</P> <P class="p311 ft59">Medlemsstaterna skall kräva att tredjelandsmedborgaren, för att beviljas ställning som varaktigt bosatt, styrker att han eller hon för egen räkning och för de familjemedlemmar för vilka han eller hon har försörjningsansvar, förfogar över stabila och regelbundna försörjningsmedel. Vidare skall tredjelandsmedborgaren ha en sjukförsäkring. I uppdraget ingår att bedöma vilka ändringar som behövs i svensk rätt för att införa denna ordning.</P> <P class="p15 ft9">En tredjelandsmedborgare som beviljats ställning som varaktigt bosatt har enligt huvudregeln rätt att bosätta sig i andra medlemsstater för att t.ex. arbeta eller studera. I utredningsuppdraget ingår att klarlägga hur de svenska reglerna behöver ändras för att uppfylla direktivet när det gäller rätten för varaktigt bosatta i andra medlemsstater att flytta till Sverige.</P> <P class="p311 ft20">Den medlemsstat till vilken den varaktigt bosatte flyttar, får begära bevis om tryggad försörjning och sjukförsäkring. Enligt kommittédirektivet skall utredningen redovisa för- och nackdelar med att införa denna möjlighet i det svenska regelverket och ta ställning till vilka ändringar av den svenska ordningen som i så fall behövs.</P> <P class="p311 ft60">Makar och minderåriga barn har en principiell rätt att medfölja den varaktigt bosatte som flyttar till en annan medlemsstat. Den andra medlemsstaten får begära bevis av familjemedlemmen om att denne har sin försörjning tryggad samt sjukförsäkring. I utredningens uppdrag ingår att klarlägga hur de svenska reglerna för sådana familjemedlemmar skall utformas för att direktivet skall genomföras.</P> <P class="p303 ft13">61</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p316 ft9">Medlemsstaterna får vägra att bevilja ställning som varaktigt bosatt av skäl som rör allmän ordning eller säkerhet. Medlemsstaterna får vidare vägra ansökningar om uppehållstillstånd från varaktigt bosatta från annan medlemsstat och deras familjemedlemmar om de utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet eller mot folkhälsan. Utredningens uppdrag är att ta ställning till om ändringar behöver vidtas i den svenska lagstiftningen med anledning av dessa bestämmelser.</P> <P class="p56 ft9">En varaktigt bosatt får endast utvisas om han eller hon utgör ett reellt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning eller säkerhet. Utredningen skall även ta ställning till om ändringar behöver vidtas med anledning av denna bestämmelse.</P> <P class="p78 ft59">Ställningen som varaktigt bosatt skall inte kunna behållas om den erhållits genom bedrägeri eller om utvisningsbeslut fattats eller vid längre tids bortovaro. I utredningens uppdrag ingår att bedöma vilka ändringar som behöver införas för att svensk lagstiftning skall överensstämma med direktivet i detta avseende.</P> <P class="p317 ft20">Ett beslut om ställning som varaktigt bosatt skall meddelas skriftligen till den sökande senast sex månader från det att ansökan lämnades in, såvida ärendet inte är av komplicerad natur då tidsfristen i undantagsfall får förlängas. En ansökan om uppehållstillstånd från en person med ställning som varaktigt bosatt i annat medlemsland skall handläggas inom fyra månader. Om det är ett komplicerat ärende får handläggningstiden i undantagsfall förlängas med högst tre månader. I utredningsuppdraget ingår att ta ställning till hur dessa handläggningskrav kan införlivas i den svenska ordningen.</P> <P class="p70 ft59">Om en ansökan om ställning som varaktigt bosatt avslås, eller om denna ställning återkallas eller förloras skall den berörda personen ha rätt att ansöka om rättslig prövning i den berörda medlemsstaten. Likaså skall den som har ställning som varaktigt bosatt i ett land och vars ansökan om uppehållstillstånd i ett annat avslås eller vars uppehållstillstånd återkallas eller inte förnyas, ha rätt att ansöka om rättslig prövning i den berörda medlemsstaten. Enligt kommitté- direktivet skall utredaren bedöma vilka ändringar som behöver införas för att svensk lagstiftning skall överensstämma med direktivet i dessa avseenden.</P> <P class="p318 ft20">Enligt huvudregeln skall varaktigt bosatta åtnjuta samma rättigheter som medlemsstatens egna medborgare i fråga om bl.a. tillträde till arbetsmarknaden (med undantag för offentlig myndighetsutövning), studier och socialt bistånd. Medlemsstaterna får begränsa likabehandlingen i förhållande till egna medborgare i fråga om an-</P> <P class="p113 ft13">62</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p319 ft59">ställning i de fall där verksamheten är förbehållen <NOBR>EES-medborgare</NOBR> enligt gällande nationell lagstiftning. I uppdraget ingår att ta ställning till om de svenska reglerna överensstämmer med direktivet i denna del och annars föreslå de ändringar som är nödvändiga. En varaktigt bosatt som fått uppehållstillstånd i en annan medlemsstat skall också enligt huvudregeln ha samma rättigheter som landets egna medborgare när det gäller tillträde till arbetsmarknaden eller studier. Utredaren skall enligt tilläggsdirektivet ta ställning till om de svenska reglerna behöver ändras för att genomföra direktivet i detta avseende.</P> <P class="p76 ft59">För en tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i en medlemsstat och som har uppehållstillstånd i en annan medlemsstat gäller att så länge han eller hon inte fått ställning som varaktigt bosatt i den andra medlemsstaten får denna vägra att förnya eller besluta att återkalla uppehållstillståndet av hänsyn till allmän ordning och säkerhet eller om villkoren för bosättning inte längre är uppfyllda. Den första medlemsstaten skall i dessa fall återta den varaktigt bosatte. Utredningsuppdraget omfattar att ta ställning till vilka ändringar som krävs i svensk rätt för att denna skall vara förenlig med direktivet i detta avseende.</P> <P class="p14 ft9">Medlemsstaterna skall upprätta kontaktpunkter med ansvar att utbyta information om bl.a. utfärdande av uppehållstillstånd. I utredningsuppdraget ingår att ge förslag på svensk kontaktpunkt och hur denna skall fungera.</P> <P class="p134 ft20">Utredningsuppdraget omfattar direktivets konsekvenser och behovet av regeländringar inte bara med avseende på utlänningslagstiftningen utan även avseende ändringar som kan aktualiseras i annan lagstiftning. I uppdraget ingår vidare, utöver vad som hittills nämnts, att ta ställning till om det fordras några ytterligare åtgärder för direktivets genomförande i den svenska rättsordningen. Utredaren skall lägga fram förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga och andra åtgärder, t.ex. vad beträffar myndigheternas handläggningsrutiner, som genomförandet av direktivet ger anledning till.</P> <P class="p76 ft20">I uppdraget ingår slutligen att göra en bedömning av eventuella kostnader som föreslagna författningsändringar och andra åtgärder kan komma att medföra samt lämna förslag till finansiering i enlighet med bestämmelserna i kommittéförordningen (1998:1474).</P> <P class="p320 ft13">63</P> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9"><SPAN class="ft9">1.1.4</SPAN><SPAN class="ft56">Förhållandet mellan </SPAN><NOBR>EG-direktiven</NOBR></P> <P class="p306 ft20">På grund av regeringens direktiv till utredningen behandlas de båda <NOBR>EG-direktiven</NOBR> tillsammans i detta delbetänkande. Det förtjänar dock att påpekas att de tar sikte på olika slags migration. Familjeåterföreningsdirektivet syftar till att åstadkomma likvärdiga regler i medlemsstaterna när det gäller rätten till familjeåterförening för tredjelandsmedborgare som bor i en <NOBR>EU-stat.</NOBR> I direktivet finns således bestämmelser avseende möjligheterna för en tredjelandsmedborgare som är anhörig till en tredjelandsmedborgare i en <NOBR>EU-stat,</NOBR> att få uppehållstillstånd i samma stat.</P> <P class="p321 ft59">Direktivet om varaktigt bosatta syftar till att tillförsäkra de tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatta i en <NOBR>EU-stat</NOBR> en uppsättning enhetliga rättigheter som ligger så nära unionsmedborgarnas rättigheter som möjligt. Det syftar därmed också till att öka möjligheterna till fri rörlighet för dessa tredjelandsmedborgare. Förutom kriterier för att få ställning som varaktigt bosatt innehåller direktivet bestämmelser som reglerar möjligheten för en tredjelandsmedborgare som har fått ställning som varaktigt bosatt i en <NOBR>EU-stat</NOBR> att flytta till en annan medlemsstat. I anslutning härtill finns bestämmelser om möjligheten att ta med sig familjemedlemmar från den ena medlemsstaten till den andra.</P> <P class="p322 ft2"><SPAN class="ft2">1.2</SPAN><SPAN class="ft55">Arbetets bedrivande</SPAN></P> <P class="p323 ft20">Utredningen har antagit namnet Utredningen om uppehållstillstånd för familjeåterförening och för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare (UD 2004:01). Med utgångspunkt i kommitté- och EG- direktiven har information inhämtats om tillämpningen av utlänningslagstiftningen genom studier av Utlänningsnämndens praxis och av de experter som varit knutna till utredningen. Upplysningar om innebörden av det svenska välfärdssystemet och de författningar som ligger till grund för detta har utredningen fått genom experterna i utredningen. Förutom experterna har också andra personer inom den offentliga förvaltningen bidragit med upplysningar om gällande villkor för utlänningars tillträde till anställning eller utbildning, rätt till sociala förmåner och annat som har samband med kraven på likabehandling av tredjelandsmedborgare. Utredningen har fått kunskap om innehållet i utländsk rätt genom de svar några unionsländer lämnat på en enkät från utredningen.</P> <P class="p324 ft13">64</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td38"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p237 ft2"><SPAN class="ft2">1.3</SPAN><SPAN class="ft55">Delbetänkandets disposition</SPAN></P> <P class="p325 ft20">Delbetänkandet inleds med en förkortningslista, en sammanfattning på svenska och på engelska och ett författningsförslag.</P> <P class="p74 ft20">Delbetänkandet är indelat i två huvuddelar. Den första delen benämns Allmän bakgrund och omfattar kapitel <NOBR>1–6.</NOBR> I kapitel 1 finns en redovisning av uppdraget med inriktning på innehållet i kommitté- direktiven och <NOBR>EG-direktiven</NOBR> och en redogörelse för hur utredningen bedrivit sitt arbete. Kapitel 2 innehåller en beskrivning av nuvarande förhållanden när det gäller utlänningslagens tillämpning i de delar som knyter an till utredningsuppdraget. I kapitel 3 finns en beskrivning av internationella förpliktelser på området och i kapitel 4 finns en sammanfattning av de förslag Anhörigkommittén lämnat i delbetänkandet Vår anhöriginvandring (SOU 2002:13) och som är av intresse för detta utredningsuppdrag. Kapitel 5 innehåller statistik om invandring, uppehållstillstånd, svenskt medborgarskap, handläggningstider för ärenden om uppehållstillstånd och medborgarskap och vissa ärendekostnader hos Migrationsverket. I kapitel 6 finns slutligen en redogörelse för förhållandena i vissa unionsländer som rör de områden som omfattas av utredningens uppdrag.</P> <P class="p75 ft9">Delbetänkandets andra huvuddel betecknas Överväganden och förslag och omfattar kapitel <NOBR>7–15.</NOBR></P> <P class="p74 ft20">Kapitel 7 innehåller en beskrivning av den personkrets som de båda <NOBR>EG-direktiven</NOBR> tar sikte på. I kapitel 8 finns förslag om under vilka förutsättningar tredjelandsmedborgare skall få uppehållstillstånd för familjeåterförening respektive ställning som varaktigt bosatt i Sverige samt uppehållstillstånd här i landet för varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat.</NOBR> Kapitel 9 innehåller utredningens förslag om hur förutsättningarna för likabehandling skall åstadkommas för tredjelandsmedborgare i förhållande till svenska medborgare som rör bl.a. rätten till anställning, utbildning och sociala förmåner. I kapitel 10 behandlar utredningen de villkor som skall gälla för att återkalla ett uppehållstillstånd för familjeåterförening, för att återkalla eller förlora en ställning som varaktigt bosatt eller för att återkalla ett uppehållstillstånd för en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och återtagandeskyldighet för en sådan person samt behandlas villkoren för utvisning avseende tredjelandsmedborgare. Kapitel 11 innehåller överväganden och förslag om handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd, utvisning m.m. beträffande tredjelandsmedborgare samt förfarandegarantier i sådana ärenden. I kapitel 12 lämnar utredningen</P> <P class="p326 ft13">65</P> </DIV> <DIV id="page_62"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft9">förslag på nationell kontaktpunkt enligt direktivet om varaktigt bosatta.</P> <P class="p212 ft9">En analys av de ekonomiska konsekvenserna av utredningsförslaget finns i kapitel 13 och i kapitel 14 ges förslag på tidpunkt för när förslagen kan träda i kraft.</P> <P class="p328 ft9">I kapitel 15 finns en författningskommentar.</P> <P class="p329 ft9">Till delbetänkandet finns bilagt kommittédirektiven för uppdraget, <NOBR>EG-direktiven</NOBR> 2003/86/EG och 2003/109/EG samt en rapport från Ernst & Young AB om de samhällsfinansiella konsekvenserna av en ökad invandring med anledning av genomförandet av <NOBR>EG-di-</NOBR> rektivet 2003/109/EG i svensk rätt.</P> <P class="p330 ft13">66</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <P class="p3 ft6">2 Nuvarande förhållanden, m.m.</P> <P class="p331 ft2"><SPAN class="ft2">2.1</SPAN><SPAN class="ft55">Allmänt om visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd</SPAN></P> <P class="p67 ft7">Sverige har en reglerad invandring. Det innebär att den svenska rättsordningen ställer upp villkor för inresa och vistelse i landet som framgår av utlänningslagen (1989:529), UtlL och utlänningsförordningen (1989:547), UtlF. Viseringskrav gäller som huvudregel för utlännings inresa och vistelse i Sverige, dock undantas utlänning som har uppehållstillstånd eller är medborgare i något av de övriga nordiska länderna eller är <NOBR>EES-medborgare</NOBR> (1 kap. 3 § UtlL och 2 kap. 4 § UtlF). Enligt 2 kap. 1 § UtlF skall visering för inresa och vistelse i högst tre månader utfärdas som en enhetlig visering enligt Schengenkonventionen. Av 2 kap. 4 § UtlF följer bl.a. att viseringsfrihet gäller också för medborgare i vissa andra stater och personer som har giltigt resedokument och uppehållstillstånd i en Schengenstat. Innebörden av visering är att man har rätt att under viss kortare tid resa in och vistas i landet. Enligt huvudregeln ges visering för vistelse högst tre månader åt gången (2 kap. 1 § UtlL).</P> <P class="p332 ft36">Enligt huvudregeln i 1 kap. 4 § första stycket UtlL skall utlänning som vistas i landet mer än tre månader ha ett uppehållstillstånd. Kravet gäller emellertid inte medborgare i de övriga nordiska länderna.</P> <P class="p151 ft7">Innebörden av att ha ett uppehållstillstånd framgår av 2 kap. 2 § UtlL. Det innebär tillstånd att resa in och vistas i landet under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan begränsning i tiden (permanent uppehållstillstånd). Huvudregeln är att den som beviljas uppehållstillstånd för bosättning får ett permanent tillstånd (PUT). Detta gäller främst personer som får uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning eller annan anknytning, de som beviljas asyl, arbetskraftinvandrare och de som får stanna av humanitära skäl (se G. Wikrén och H. Sandesjö, Utlänningslagen, sjunde uppl., 2002, s. 64 f.). Beslutande myndighet, Migrationsverket, har dock alltid rätt att utfärda ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT). Detta</P> <P class="p333 ft13">67</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft7">kan bli aktuellt t.ex. vid tveksamhet om utlänningens vandel (se Proposition 1988/89:86 Ny utlänningslag m.m., s. 146, jfr Proposition 1983/84:144 om invandrings- och flyktingpolitiken, s. 88). Bestämmelser om tidsbegränsat uppehållstillstånd finns i 2 kap. 4 <NOBR>a–4</NOBR> e §§ UtlL. Nämnda bestämmelser avser situationer där ett tidsbegränsat uppehållstillstånd behövs för att genomföra en förundersökning eller en huvudförhandling i brottmål, vid tveksamhet om utlänningens vandel, som rör omhändertagande av unga personer eller faderskapsutredning och där anknytning åberopas på grund av ett nyetablerat parförhållande (s.k. snabbanknytning). I 2 a kap. 2 § UtlL finns regler om tidsbegränsade uppehållstillstånd beträffande uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.</P> <P class="p335 ft7">Enligt 2 kap. 14 § första stycket UtlL får regeringen meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för studier eller besök eller av humanitära skäl. Regeringen har meddelat föreskrifter om studier i 3 kap. 4 § UtlF.</P> <P class="p55 ft7">Av 2 kap. 14 § andra stycket UtlL följer att regeringen får meddela föreskrifter om att ansökan om uppehållstillstånd får bifallas om det följer av överenskommelse med främmande stat (se 3 kap. 5 <NOBR>a–5</NOBR> b §§ UtlF).</P> <P class="p56 ft7">Att en utlänning i princip skall ha arbetstillstånd för att arbeta i Sverige på grund av anställning här eller i utlandet framgår av 1 kap. 5 § första stycket UtlL. Medborgare i övriga nordiska länder och utlänningar med permanent uppehållstillstånd är enligt samma bestämmelse undantagna från kravet. Med stöd av 2 kap. 14 § andra stycket UtlL undantas också medborgare i länder som omfattas av <NOBR>EES-avtalet</NOBR> <NOBR>(EU-länderna,</NOBR> Liechtenstein, Island och Norge) och i Schweiz (4 kap. 1 § UtlF). Även dessa medborgares make (varmed även avses registrerad partner) eller sambo samt deras barn under 21 år eller barn som är försörjningsberoende av föräldrarna är undantagna från arbetstillstånd. Detta gäller oavsett familjemedlemmarnas medborgarskap.</P> <P class="p336 ft2"><SPAN class="ft2">2.2</SPAN><SPAN class="ft55">Förutsättningar för uppehållstillstånd</SPAN></P> <P class="p337 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft56">Inledning</SPAN></P> <P class="p338 ft7">När det gäller vem som kan få uppehållstillstånd och under vilka förutsättningar går en skiljelinje mellan utlänningar som, å ena sidan, är medborgare i en <NOBR>EES-stat</NOBR> eller Schweiz och, å andra sidan, med-</P> <P class="p339 ft13">68</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">borgare i ett land utanför nämnda krets (tredjelandsmedborgare). Förutsättningarna för uppehållstillstånd i vissa avseenden för den först nämnda kategorien regleras i 3 kap. UtlF (jfr 2 kap. 14 § andra stycket UtlL), medan för tredjelandsmedborgare endast gäller 2, 2 a och 3 kap. UtlL.</P> <P class="p15 ft7">I den redovisning som följer nedan av villkoren för att kunna få uppehållstillstånd i Sverige görs därför en uppdelning som knyter an till om en utlänning har medborgarskap utanför <NOBR>EES-länderna</NOBR> eller Schweiz respektive har medborgarskap i dessa länder</P> <P class="p340 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft56">Uppehållstillstånd på grund av arbete, egenföretagande eller att försörjningen är tryggad på annat sätt</SPAN></P> <P class="p7 ft9">Medborgare utanför EES och Schweiz</P> <P class="p341 ft7">Enligt 2 kap. 4 § första stycket 6 UtlL <SPAN class="ft9">får </SPAN>uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har arbetstillstånd eller kan försörja sig på annat sätt.</P> <P class="p151 ft7">Den som får ett arbetstillstånd beviljas också ett uppehållstillstånd och ansökningarna brukar avgöras i ett sammanhang. Av 1 kap. 5 § UtlL följer att den som har ett permanent uppehållstillstånd inte behöver ha något arbetstillstånd. Den krets som omfattas av det andra ledet i punkten 6, nämligen de som har sin försörjning ordnad på annat sätt, består av egenföretagare och utövare av fria yrken. Egna företagare skall visa på realistiska verksamhetsplaner samt förekomsten av införseltillstånd och kapital. Avsikten är att prövningen av tillståndsgivningen i dessa fall skall äga rum i en generös anda (se prop. 1983/84:144 s. <NOBR>81–82</NOBR> och G. Wikrén och H. Sandesjö, a.a. s. 80).</P> <P class="p342 ft9">Medborgare inom EES och i Schweiz</P> <P class="p343 ft7">För medborgare inom EES och i Schweiz gäller i stället att dessa <SPAN class="ft9">skall </SPAN>beviljas uppehållstillstånd (3 kap. 5 a § första stycket UtlF), om vissa i <NOBR>andra–sjunde</NOBR> och tionde styckena samma paragraf angivna villkor är uppfyllda.</P> <P class="p79 ft7">En arbetstagare och en egen företagare, som kan uppvisa bevis om respektive ställning, har enligt huvudregeln rätt till uppehållstillstånd på fem år. Tillståndet kan förnyas (3 kap. 5 a § andra stycket UtlF, jfr 3 kap. 5 a § åttonde stycket samma förordning). Den som tillhandahåller eller tar emot tjänster och kan styrka detta, skall få uppe-</P> <P class="p303 ft13">69</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">hållstillstånd för den tid tjänsten utförs (3 kap. 5 a § tredje stycket UtlF).</P> <P class="p55 ft7">Arbetstagare har under vissa förutsättningar rätt att stanna kvar på en medlemsstats territorium efter avslutad anställning med stöd av <NOBR>EG-förordningen</NOBR> (EEG) nr 1251/70. Motsvarande gäller beträffande schweiziska medborgare (3 kap. 5 a § sista stycket UtlF). Egna företagare som upphört med sin verksamhet skall beviljas uppehållstillstånd för fem år och kunna få tillståndet automatiskt förnyat under de närmare i 3 kap. 5 a § fjärde stycket UtlF angivna villkoren, bl.a. om de uppnått 65 års ålder, haft sin verksamhet här i landet och bott här under en viss tid eller upphört med sin verksamhet på grund av arbetsoförmåga eller olycksfall och bott här under en viss tid.</P> <P class="p344 ft7">Arbetstagare som inte omfattas av <NOBR>EG-förordningen</NOBR> och egenföretagare som inte omfattas av 3 kap. 5 a § fjärde stycket UtlF skall beviljas uppehållstillstånd för fem år, om de får en pension som är tillräcklig för uppehället och, om de inte omfattas eller inte kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring. Uppehållstillståndet får omprövas efter två år och förnyas efter fem (3 kap. 5 a § femte stycket UtlF).</P> <P class="p56 ft7">Utöver personer som försörjer sig här i landet genom arbete m.m. har medborgare inom EES och i Schweiz rätt till uppehållstillstånd för fem år, som är förnybart, under förutsättning att de har tillräckliga medel för sin försörjning och, om de inte eller inte kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring (3 kap. 5 a § sjunde stycket UtlF).</P> <P class="p56 ft7">Innebörden av kravet på pension som är tillräcklig för uppehället eller att det finns tillräckliga medel för försörjning (se 3 kap. 5 a § <NOBR>femte–sjunde</NOBR> styckena UtlF) är att det skall finnas tillgångar i sådan omfattning att dessa personer inte kommer att ligga värdlandets välfärdssystem till last (se Regeringens förordningsmotiv 1992:8 s. 11 och 13). Rätt till socialbidrag är inte liktydigt med att ha egna medel.</P> <P class="p345 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft56">Uppehållstillstånd för studier eller besök</SPAN></P> <P class="p346 ft9">Medborgare utanför EES och Schweiz</P> <P class="p347 ft7">Enligt 2 kap. 4 § första stycket 7 UtlL får en utlänning som önskar vistas här i landet för studier eller besök beviljas uppehållstillstånd.</P> <P class="p348 ft7">Bestämmelsen, som infördes år 2000, innebär ingen ändring av tidigare praxis. Enligt 2 kap. 14 § första stycket UtlL kan regering-</P> <P class="p339 ft13">70</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">en meddela föreskrifter om studier eller besök. I 3 kap. 4 § UtlF finns ett krav på att vid högskolestudier och forskarutbildning uppehållstillstånd i princip beviljas för studietiden och att gäststudenten skall kunna försörja sig. Avsikten skall vara att studenten skall återvända hem efter studietiden. Regeringen har inte meddelat föreskrifter för uppehållstillstånd för besök. Enligt prop. 1983/84:144 s. 94 är utgångspunkten en generös hållning till släktbesök. I fråga om förlängning av uppehållstillstånd för redan påbörjade besök gäller att vägande skäl skall föreligga och att förlängningen inte får utsträckas längre än ett år. Det egentliga syftet med uppehållstillståndet får heller inte vara önskemål om bosättning (2 kap. 5 a § UtlL, se proposition 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen [1989:529], s. <NOBR>66–67,</NOBR> Utlänningslagen – Vägledande beslut, UN <NOBR>225-94</NOBR> och G. Wikrén och H. Sandesjö, a.a. s. 137).</P> <P class="p349 ft9">Medborgare inom EES och i Schweiz</P> <P class="p343 ft7">För medborgare inom EES och i Schweiz finns särskilda bestämmelser om uppehållstillstånd för studier (3 kap. 5 a § sjätte stycket UtlF). Uppehållstillstånd skall beviljas för så lång tid som utbildningen varar och, om den pågår längre tid än ett år, för ett år åt gången. Som förutsättning gäller – förutom inskrivning vid erkänd utbildningsanstalt – att studenten har tillräckliga medel för sin försörjning och heltäckande sjukförsäkring i händelse av att han eller hon inte omfattas av den svenska socialförsäkringen. <SPAN class="ft61">(</SPAN>Angående tanken med försörjningskravet, se Regeringens förordningsmotiv 1992:8 s. 13, avsnitt 2.2.2).</P> <P class="p350 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft56">Uppehållstillstånd på grund av anknytning</SPAN></P> <P class="p7 ft9">Medborgare utanför EES och Schweiz</P> <P class="p351 ft7">I 2 kap. 4 § första stycket 1 UtlL finns bestämmelser om att uppehållstillstånd <SPAN class="ft9">får </SPAN>ges till make eller sambo till den som är bosatt i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, om makarna eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands. Här regleras alltså villkoren för uppehållstillstånd för <SPAN class="ft9">make eller sambo i etablerade förhållanden</SPAN>. Att makar likställs med registrerad partner följer av 3 kap. 1 § lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.</P> <P class="p352 ft13">71</P> </DIV> <DIV id="page_68"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p353 ft7">Genom en lagändring år 1997 ändrades förutsättningarna för att få uppehållstillstånd på grund av anknytning. Dessförinnan gällde att nära anhöriga till en i Sverige bosatt person kunde få uppehållstillstånd. Inte heller då fanns det någon rätt att få sådant tillstånd och anhörigkretsen var inte närmare angiven i lagtexten. Med uttrycket ”nära anhörig” avsåg man att beskriva fast praxis som utvecklats på området och som riksdagen ställt sig bakom. En utgångspunkt var att hinder inte skulle möta mot att ge bl.a. make eller sambo uppehållstillstånd (prop. 1988/89:86 s. 147). Under förutsättning att förhållandet bedömdes vara seriöst och inte kommit till för att ge någon uppehållstillstånd beviljades tillstånd. För nyligen etablerade förhållanden tillämpades en ordning med uppskjuten invandringsprövning, som innebar att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd gavs för sex månader under de två första åren (Proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv, s. 104).</P> <P class="p354 ft7">Även efter ändringarna 1997 föreligger i praktiken en principiell rätt till uppehållstillstånd för den i punkten 1 angivna kretsen. Detta är ett uttryck för rätten till familjeåterförening, som åtskiljs från de s.k. snabbanknytningsfallen i 2 kap. 4 § andra stycket UtlL (se nedan och Proposition 1999/2000:43 Uppehållstillstånd på grund av anknytning, s. 62). Uttrycket ”får” används dock fortfarande i bestämmelsen för att inte i lagtext eller förarbeten behöva ange i vilka undantagssituationer tillstånd ändå inte bör beviljas. För rätten till uppehållstillstånd krävs för det första att den härvarande personen bor i landet eller har ett uppehållstillstånd för bosättning. Det är m.a.o. inte tillräckligt att denne eller denna har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för en kortare vistelse (Utlänningslagen – Vägledande beslut, UN <NOBR>396-99).</NOBR> Med sambo avses personer i både hetero- och homosexuella förhållanden (prop. 1996/97:25 s. 285). En grundläggande tanke i utlänningsrätten är att hålla samman kärnfamiljen. I praxis har dock den omständigheten att två personer formellt är gifta inte i sig självständig betydelse om de två inte längre lever tillsammans respektive inte har praktisk möjlighet att leva samman under överskådlig tid (regeringens beslut <NOBR>9-94</NOBR> och UN <NOBR>333-98).</NOBR> Från den principiella rätten till uppehållstillstånd i familjeåterföreningsfallen beträffande makar och sambor anses det också rimligt att undantag medges med hänsyn till rikets säkerhet eller till utlänningens vandel. I praxis har uppehållstillstånd även vägrats på grund av månggifte, vid äktenskap mellan underåriga eller vid skenäktenskap (a. prop. s. <NOBR>111–112).</NOBR></P> <P class="p355 ft13">72</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p356 ft7">Enligt 2 kap. 4 § andra stycket UtlL <SPAN class="ft9">får </SPAN>uppehållstillstånd också ges till en utlänning som 1) är gift med eller sambo till någon som är bosatt i Sverige eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här, utan att makarna eller samborna stadigvarande sammanbott utomlands, eller 2) har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt i Sverige eller som har fått uppehållstillstånd för bosättning här, om förhållandet framstår som seriöst och särskilda skäl inte talar mot att tillstånd ges. Här regleras alltså villkoren för att <SPAN class="ft9">make eller sambo i nyetablerade förhållanden </SPAN>skall få uppehållstillstånd (de <SPAN class="ft9">s.k. snabba anknytningarna</SPAN>).</P> <P class="p14 ft7">En åtskillnad görs alltså mellan etablerade och nya parförhållanden i 2 kap. 4 § första stycket 1 respektive i andra stycket UtlL. I syfte att klargöra rådande praxis med uppskjuten invandringsprövning i lagstiftningen har genom en lagändring år 2000 den anknytningskrets som omfattas av detta kommit till uttryck i 2 kap. 4 § andra stycket. För att ett förhållande skall bedömas vara seriöst är faktorer som den tid ett förhållande varat, att parterna träffats i viss utsträckning, att dessa har god kännedom om varandra, att de kan kommunicera på gemensamt språk och förekomsten av gemensamma barn eller väntade sådana, av betydelse. Arrangerade äktenskap godtas om dessa har sin grund i ett lands traditionella kulturmönster och uppehållstillstånd kan beviljas i dessa fall trots att parterna inte träffats så mycket eller har närmare kännedom om varandra. En utgångspunkt skall dock vara att ett förhållande är att betrakta som seriöst om ingenting indikerar att det rör sig om skenäktenskap eller skenförhållande och inga andra omständigheter talar för att det inte är ett seriöst förhållande (prop. 1999/2000:43 s. <NOBR>38–39</NOBR> och 62). Ut- länning som tillhör den krets som anges i andra stycket skall ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vid första tillfället (2 kap. 4 d § UtlL). Det är en kodifiering av tidigare praxis och utgör ett undantag från huvudregeln om permanent uppehållstillstånd. Tanken är att seriositeten och hållbarheten i parförhållandet skall prövas återkommande under en tvåårsperiod. Numera sker i normalfallen endast två prövningar. Vid första beslutstillfället ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om två år och därefter sker en prövning av om förutsättningar finns för att bevilja ett permanent uppehållstillstånd (2 kap. 4 e § första och andra stycket UtlL). Tidigare beviljades normalt tidsbegränsade uppehållstillstånd om ett år åt gången under en tvåårsperiod. Finns det omständigheter som motiverar det kan dock även nu tillstånd ges för kortare perioder, ett år eller sex månader. Liksom förut kan permanent uppehållstillstånd ges före tvåårsperiodens ut-</P> <P class="p357 ft13">73</P> </DIV> <DIV id="page_70"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">gång om paret har barn. Omvänt kan en längre prövotid än två år tillämpas vid instabila förhållanden (a. prop. s. 63). (Jfr G. Wikrén och H. Sandesjö, a.a. s. <NOBR>90–91).</NOBR></P> <P class="p55 ft7">Trots att förhållandet upphört kan uppehållstillstånd ändå ges under de förutsättningar som anges i 2 kap. 4 e § tredje stycket punkterna <NOBR>1–3:</NOBR> Om utlänningen har särskild anknytning till Sverige, t.ex. är etablerad på arbetsmarknaden (1), förhållandet upphört främst på grund av att utlänningen eller utlänningens barn i förhållandet utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid</P> <P class="p358 ft7">(2) eller andra starka skäl talar för att utlänningen skall ges fortsatt uppehållstillstånd, dvs. olika former av humanitära skäl såsom handikapp (3) (a. prop. s. <NOBR>64–65).</NOBR></P> <P class="p55 ft7">I 2 kap. 4 § första stycket 2 UtlL regleras villkoren för att <SPAN class="ft9">barn </SPAN>skall få uppehållstillstånd på grund av anknytning med förälder. Av bestämmelsen följer att uppehållstillstånd <SPAN class="ft9">får </SPAN>beviljas en utlänning som är under 18 år och ogift och som är eller har varit hemmavarande barn till någon som är bosatt i Sverige eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning här.</P> <P class="p359 ft7">Bestämmelsen handlar om utländska barn som har sina föräldrar i Sverige. Enligt tidigare praxis gällde en åldersgräns om 20 år. Sedan 1997 har införts en artonårsgräns, vilken överensstämmer med den svenska myndighetsåldern och åldersgränsen enligt FN:s barnkonvention (prop. 1996/97:25 s. 112). Liksom beträffande anknytning på grund av parförhållande gäller för anknytning <NOBR>barn-föräldrar</NOBR> en principiell rätt till familjeåterförening, dock med vissa undantag som hänför sig till bl.a. rikets säkerhet eller utlänningens vandel (se ovan beträffande make och sambo, a. prop. s. 111). I Utlänningsnämndens praxis (UN <NOBR>342-97)</NOBR> har rätten bedömts som ovillkorlig i förhållande till en i Sverige bosatt legal vårdnadshavare om villkoren i 2 kap. 4 § första stycket 2 UtlL i övrigt är uppfyllda. Rättsligt stöd att i dessa fall väga in ytterligare omständigheter finns inte enligt nämnden. Denna principiella rätt anses dock inte kunna hävdas om den i landet bosatte föräldern inte också är legal vårdnadshavare (UN <NOBR>381-99).</NOBR></P> <P class="p360 ft7">I 2 kap. 2 a § UtlL regleras villkoren för tillståndsgivning beträffande adoptivbarn. För denna kategori kan inte alltid kravet på att ha varit hemmavarande uppfyllas. Bestämmelsen tar sikte på där adoptivföräldrarna var bosatta i Sverige såväl vid tiden för adoptionen som vid beslutet om uppehållstillstånd. Ogifta underåriga adopterade som adopterats genom beslut av svensk domstol eller där adoptionen annars gäller i Sverige kan beviljas uppehållstillstånd om adoptiv-</P> <P class="p361 ft13">74</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">föräldrarna uppfyller kraven i föregående mening. Bestämmelsen omfattar även de fall där någon som avses bli adopterad av svensk domstol ansöker om uppehållstillstånd. I sist nämnda fall ges inte permanent uppehållstillstånd (se Proposition 2000/01:66 Uppehållstillstånd för adopterade, s. 28 och G. Wikrén och H. Sandesjö, a.a. s. <NOBR>71–72).</NOBR> Om inte kraven i punkten 2 a är uppfyllda skall punkten 2 tillämpas. Av 2 kap. 4 § tredje stycket UtlL framgår att om en svensk domstol beslutat om adoption, detta skall godtas som anknytning i ärendet om uppehållstillstånd. Förutsättningarna för adoptionsbeslutet skall alltså inte omprövas. I fall där en adoption utomlands påtagligt visar att den tillkommit i syfte att kringgå regleringen om uppehållstillstånd, kan adoptionen frånkännas verkan i tillståndsärendet. Också för anknytningsärenden på grund av adoption gäller att den principiella rätten till uppehållstillstånd får vika om det föreligger risk för rikets säkerhet eller utlänningen begått brott (prop. 1996/97:25 s. <NOBR>111–112</NOBR> och prop. 2000/01:66 s. 39).</P> <P class="p332 ft7">Vad som redovisats ovan i fråga om 2 kap. 4 d § UtlL om tidsbegränsat uppehållstillstånd m.m. beträffande parförhållanden vid s.k. snabbanknytningsfall gäller också barn till sökanden i ett nyetablerat förhållande.</P> <P class="p15 ft7">I 2 kap. 4 § första stycket 3 UtlL regleras villkoren för uppehållstillstånd på grund av anknytning för <SPAN class="ft9">anhöriga utanför kärnfamiljen</SPAN>. Enligt bestämmelsen <SPAN class="ft9">får </SPAN>uppehållstillstånd ges till utlänning som på något annat sätt än som anges i punkterna <NOBR>1–2</NOBR> a är nära anhörig till någon som är bosatt i Sverige eller beviljats uppehållstillstånd för bosättning här och som ingått i samma hushåll som denne eller denna.</P> <P class="p15 ft7">Regleringen i punkten 3 tillkom även den år 1997 och bakgrunden till den återges i prop. 1996/97:25 (s. 113) i huvudsak enligt följande. Regeringen anser att det är en rimlig avvägning att anhöriga utöver kärnfamiljen i princip skall ha rätt till uppehållstillstånd endast om de i hemlandet ingått i samma hushållsgemenskap som den härvarande och hänvisar till den tolkning Europadomstolen gjort av artikel 8 Europakonventionen om skydd för familjelivet. Personkretsen anges till hemmavarande, ogifta barn över 18 år eller föräldrar som i hemlandet tagits om hand av något barn. Men även annan släkting, t.ex. en ensamstående kvinna som på grund av rådande kulturförhållanden inte kan bo ensam i en bostad utan är hänvisad till en manlig släkting, omfattas av personkretsen. Kravet på tidigare hushållsgemenskap innebär att det måste finnas ett beroendeförhållande som gör det svårt för släktingarna att leva åtskilda. De måste ha levt i samma hushåll omedelbart före den härvarandes flyttning till Sverige.</P> <P class="p362 ft13">75</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">Ansökan om familjeåterförening skall vidare har gjorts relativt snart efter den härvarandes bosättning i Sverige, dock att hänsyn bör tas till praktiska hinder för utlänningen att kunna ansöka inom nämnda tid.</P> <P class="p363 ft7">Före lagändringen beviljades uppehållstillstånd till en ganska vid krets. Numera utesluts föräldrapar, ensamstående föräldrar eller s.k. ”sista <NOBR>länk-fall”</NOBR> från rätten till familjeåterförening, om de inte ingått i den härvarandes hushållsgemenskap i hemlandet omedelbart före avflyttningen (G. Wikrén – H. Sandesjö, a.a. s. 73).</P> <P class="p56 ft7">Enligt 2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL får uppehållstillstånd beviljas den som annars har särskild anknytning till Sverige. Med stöd av denna bestämmelse kan i vissa fall också anhöriga utanför kärnfamiljen få uppehållstillstånd.</P> <P class="p329 ft7">Bestämmelsen har sitt ursprung i den äldre punkten 1 och omfattade då inte släktanknytning. Genom preciseringen av villkoren för uppehållstillstånd i punkterna <NOBR>1–3</NOBR> kan nu vissa anhöriga komma att omfattas av punkten 4. Ett exempel utgör det i prop. 1996/97:25 (s. <NOBR>113–114)</NOBR> omtalade fallet att hänsyn bör tas till att flyktingar och andra skyddsbehövande inte i samma utsträckning som andra kan besöka sina hemländer. I undantagsfall, vid synnerliga skäl, bör dessa ha möjlighet att förena sig här i landet med en nära anhörig som stått dem särskilt nära utan att de ingått i samma familjegemenskap. I bedömningen av om synnerliga skäl föreligger bör hänsyn tas till i vilken utsträckning släktingar redan finns här i landet och ett tillstånd förutsätter att det är en enstaka släkting som kommer utan åtföljande följdinvandring av andra släktingar. Att hänsyn bör tas till udda och ömmande omständigheter, som redan framhållits i prop. 1983/84:144, skall alltjämt gälla. I anslutning till den sist nämnda hänvisningen bör framhållas att i lagstiftningsärendet inför 1997 års ändringar framhöll Socialförsäkringsutskottet att även ensam förälder som inte ingått i hushållsgemenskapen i hemlandet kunde, i undantagsfall och vid synnerliga skäl, beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn här (bet. 1996/97:SfU5 s. 53).</P> <P class="p364 ft7">Förutom de nyss nämnda anhörigfallen är punkten 4 tillämplig t.ex. på personer som tidigare har en längre vistelse i landet, har svenskt ursprung eller har haft en längre anställning inom ramen för internationellt utbyte (se G. Wikrén – H. Sandesjö, a.a. s. 73 f. och där anmärkt praxis från Utlänningsnämnden). Vidare faller ärenden där utlänningen önskar utöva umgängesrätt med barn i landet samt vuxenadoptioner under punkten 4 (se G. Wikrén – H. Sandesjö, a.a. s. 75).</P> <P class="p361 ft13">76</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p365 ft9">Medborgare inom EES och i Schweiz</P> <P class="p351 ft7">Medborgare inom EES och i Schweiz har rätt till återförening med vissa anhöriga. I 3 kap. 5 b § UtlF regleras villkoren för att <SPAN class="ft9">make, barn och, i vissa fall, föräldrar </SPAN>till dessa medborgare skall få uppehållstillstånd här i landet. Uppehållstillstånd <SPAN class="ft9">skall </SPAN>beviljas den anhörige i samma omfattning som anknytningspersonen.</P> <P class="p136 ft7">Make till en medborgare inom EES som avses i 3 kap. 5 a § andra</P> <P class="p114 ft7">– sjunde styckena UtlF (se avsnitt 2.2.2 och 2.2.3) har en ovillkorlig rätt till uppehållstillstånd (3 kap. 5 b § första stycket UtlF). Enligt 3 kap. 5 b § tredje stycket UtlF gäller en ovillkorlig rätt till femårigt uppehållstillstånd för make till anknytningsperson som är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge och maken inte har sådant medborgarskap. Rätten för make till medborgare i Schweiz att få uppehållstillstånd följer av artikel 3 i bilaga I till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemmar å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer (3 kap. 5 b § fjärde stycket UtlF, jfr Proposition 2000/01:55 Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan. Ett avtal inom sju sektorer, s. <NOBR>42–44).</NOBR></P> <P class="p366 ft7">Villkoren för att sambor till medborgare i <NOBR>EES-länderna</NOBR> och i Schweiz skall få uppehållstillstånd regleras i 2 kap. 4 § UtlL (se ovan).</P> <P class="p156 ft7">För barn till medborgare i <NOBR>EES-stat</NOBR> som avses i 3 kap. 5 a § <NOBR>andra–sjunde</NOBR> styckena UtlF och dennes eller dennas make gäller att barn under 21 år eller barn som är beroende av föräldrarnas försörjning har rätt till uppehållstillstånd. Barn till studerande skall dessutom ha en heltäckande sjukförsäkring om det inte omfattas av den svenska socialförsäkringen (3 kap. 5 b § första stycket 4 UtlF). För barn till medborgare i Schweiz, som är arbetstagare, gäller också samma högsta åldersgräns för ovillkorlig rätt till uppehållstillstånd. En något striktare reglering gäller för vuxna barns rätt till uppehållstillstånd genom kravet på att föräldrarna skall vara underhållsskyldiga för dem. För barn till studerande schweiziska medborgare gäller i stället ett krav på att underhållsskyldighet föreligger gentemot barnet för att uppehållstillstånd skall ges (3 kap. 5 b § sista stycket UtlF, jfr prop. 2000/01:55 s. 44).</P> <P class="p332 ft7">För föräldrar till medborgare inom EES eller sådan persons make gäller att dessa har rätt till uppehållstillstånd, om anknytningspersonen är arbetstagare, egenföretagare eller tjänsteutövare (se 3 kap. 5 a § <NOBR>andra–tredje</NOBR> styckena UtlF) och föräldrarna också är beroende av anknytningspersonen eller maken för sin försörjning. Om an-</P> <P class="p52 ft13">77</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft7">knytningspersonen omfattas av 3 kap. 5 a § fjärde stycket UtlF skall uppehållstillstånd beviljas föräldrar till anknytningspersonen eller maken. Föräldrar till en anknytningsperson som slutat sin anställning eller upphört med företagandet på sätt som anges i 3 kap. 5 a § femte stycket där föräldrarna är försörjningsberoende, har tillräckliga medel för sin försörjning och har heltäckande sjukförsäkring för det fall den svenska socialförsäkringen inte kan tas i anspråk, skall få uppehållstillstånd. Om anknytningspersonen tillhör kategorien i 3 kap. 5 a § sjunde stycket UtlF (den s.k. restgruppen), föräldrarna är försörjningsberoende av denna eller denne och, om den svenska socialförsäkringen inte gäller, de har en heltäckande sjukförsäkring, skall uppehållstillstånd beviljas föräldrarna (3 kap. 5 b § första stycket UtlF). För föräldrar till <NOBR>EES-medborgare</NOBR> som är nordiska medborgare gäller här samma villkorslösa rätt till uppehållstillstånd som beträffande make och barn (3 kap. 5 b § tredje stycket UtlF). För föräldrar till anknytningsperson som är medborgare i Schweiz och arbetstagare, gäller som förutsättning för att dessa skall beviljas uppehållstillstånd, att underhållsskyldighet föreligger gentemot föräldrarna (3 kap. 5 b § sista stycket UtlF).</P> <P class="p367 ft9"><SPAN class="ft9">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft56">Uppehållstillstånd av flyktingskäl eller på grund av annat skyddsbehov och av humanitära skäl</SPAN></P> <P class="p346 ft9">Uppehållstillstånd av flyktingskäl eller på grund annat skyddsbehov</P> <P class="p338 ft7">Tillfälligt och permanent skyddsbehövande har en rätt till uppehållstillstånd enligt <SPAN class="ft9">2 a och 3 kap. UtlL</SPAN>.</P> <P class="p329 ft7">I 2 a kap. regleras uppehållstillstånd för personer som behöver tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer. Regleringen bygger på ett <NOBR>EG-direktiv</NOBR> 2001/55/EG om miniminormer för medlemsstaternas hantering av dessa. En sådan utlänning skall ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (2 a kap. 2 § första stycket UtlL). Make eller sambo samt underåriga barn till endera av den som fått uppehållstillståndet eller partnern, får också ges ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (2 a kap. 4 § första stycket UtlL). Annan nära anhörig får också beviljas sådant tillstånd under samma betingelser som anges i 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>3–4</NOBR> UtlL (se avsnitt 2.2.4) trots att den som först fått tillståndet inte uppfyller kravet på bosättning eller uppehållstillstånd för sådant syfte (2 a kap. 4 § andra stycket UtlL).</P> <P class="p368 ft13">78</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft7">Personer som betecknas som flyktingar (3 kap. 2 § UtlL) eller skyddsbehövande i övrigt (3 kap. 3 § UtlL), har också rätt till uppehållstillstånd (3 kap. 4 § första stycket UtlL). Uppehållstillstånd som beviljas en utlänning för att han är flykting benämns asyl (3 kap. 1 § UtlL).</P> <P class="p15 ft7">Med flykting avses utlänning som befinner sig utanför det land som han är medborgare i därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Även en statslös som av samma skäl som nyss angetts befinner sig utanför det land där han tidigare haft sin vistelseort och som inte kan eller av fruktan inte vill återvända, omfattas av flyktingbegreppet (3 kap. 2 § UtlL). Med skyddsbehövande i övrigt avses en utlänning som i andra fall än som avses i 3 kap. 2 § UtlL lämnat det land han är medborgare i, på grund av välgrundad fruktan för dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr och liknande behandling (3 kap. 3 § första stycket 1 UtlL), på grund av skyddsbehov med anledning av väpnad konflikt eller miljökatastrof i hemlandet (samma paragrafs första stycke 2) eller på grund av välgrundad fruktan för förföljelse relaterad till kön eller homosexualitet (samma paragrafs första stycke 3). Statslös omfattas också av bestämmelsen (3 kap. 3 § andra stycket UtlL). I praktiken beviljas permanent uppehållstillstånd för flyktingar och andra skyddsbehövande (se prop. 1988/89:86 s. 153 och G. Wikrén och H. Sandesjö, a.a. s. 181).</P> <P class="p370 ft7">Regeringen fastställer varje år en flyktingkvot som omfattar personer som i organisatorisk form får överföras till Sverige. De kategorier som främst kan komma i fråga är flyktingar och skyddsbehövande. Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd inom ramen för denna kvot.</P> <P class="p15 ft7">Uppehållstillstånd får dock under vissa villkor vägras för samtliga nu beskrivna kategorier (2 a kap. 2 § andra stycket och 3 kap. 4 § andra stycket UtlL). Tillstånd kan vägras under de förutsättningar som räknas upp i 3 kap. 4 § andra stycket <NOBR>1–6</NOBR> UtlL. Punkterna <NOBR>1–2</NOBR> behandlar fall där det är fråga om att vägra tillstånd av synnerliga skäl på grund av vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller hänsynen till rikets säkerhet (p. 1) respektive av särskilda skäl med anledning av utlänningens brottslighet och liknande (p. 2). Punkterna <NOBR>3–6</NOBR> tar sikte på situationen att förutsättningar föreligger att sända utlänningen till ett annat land, t.ex. på grund av mellanstatliga överenskommelser eller konventioner.</P> <P class="p63 ft13">79</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p371 ft9">Uppehållstillstånd av humanitära skäl</P> <P class="p372 ft7">Enligt 2 kap. 4 § första stycket 5 UtlL får uppehållstillstånd ges till utlänning som av humanitära skäl bör få bosätta sig i här i landet.</P> <P class="p55 ft7">Bestämmelsen vilar på tanken att uppehållstillstånd skall beviljas endast i undantagsfall om utlänningen kan anföra mycket starka humanitära skäl. Till kretsen hör personer som lider av fysiskt eller psykiskt handikapp eller sjukdom (prop. 1983/84:144 s. 82 och prop. 1988/89:86 s. 147). Regeringen har i ett vägledande avgörande uttalat beträffande ohälsa att det skall röra sig om livshotande sjukdom för vilken vård inte kan beredas i hemlandet eller vid fall av handikapp av synnerligen allvarlig art. Ansökan om uppehållstillstånd i syfte att åtnjuta medicinsk vård på högre nivå än i hemlandet eller att vården i Sverige håller högre kvalitetsnivå utgör inte tillräckliga skäl (reg. <NOBR>23-94).</NOBR> Om ett avvisnings- eller utvisningsbeslut inte kan verkställas på grund av att inget land tar emot utlänningen kan punkten 5 också bli tillämplig (a. prop. s. 147). När bestämmelsen om humanitära skäl överfördes från punkten 2 till 5 uttalades från regeringen att den i fortsättningen skulle avse endast ”renodlat” humanitära skäl. Den då rådande möjligheten att bevilja uppehållstillstånd av s.k. <NOBR>politisk-humanitära</NOBR> skäl, t.ex. för människor som inte uppfyller kraven för att få asyl i 3 kap. UtlL, skulle försvinna genom att dessa nu utgör en särskild skyddsgrupp i 3 kap. 3 § första stycket 2 UtlL (prop. 1996/97:25 s. 92 och 116). Trots nämnda uttalande framhöll Socialförsäkringsutskottet i bet. 1996/97:SfU5 (s. 54) att det inte kan uteslutas att även i fortsättningen fall av <NOBR>politisk-huma-</NOBR> nitär art kan omfattas av punkten 5 (jfr UN <NOBR>344-97,</NOBR> som utgör ett exempel på sist nämnda antagande). För barn gäller att genom det tillägg i 1 kap. 1 § andra stycket UtlL som gjorts 1997 barnens utsatta situation får särskild betydelse när de humanitära skälen bedöms (se G. Wikrén – H. Sandesjö, a.a. s. 78).</P> <P class="p373 ft2"><SPAN class="ft2">2.3</SPAN><SPAN class="ft55">Återkallelse av uppehållstillstånd</SPAN></P> <P class="p374 ft7">Visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd får återkallas om utlänningen medvetet har lämnat oriktiga uppgifter som varit av betydelse för att få tillståndet eller medvetet förtigit omständigheter av sådan betydelse (2 kap. 9 § första stycket UtlL). Den som medvetet lämnat oriktig uppgift eller medvetet förtigit uppgift kan straffas för detta (10 kap. 2 § 2 UtlL). Återkallelse får också ske om</P> <P class="p375 ft13">80</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">det finns andra särskilda skäl, i fråga om uppehållstillstånd dock endast om utlänningen ännu inte rest in i Sverige (2 kap. 9 § andra stycket UtlL). Andra särskilda skäl kan i fråga om visering vara att utlänningen redan vid inresan visar sig sakna medel för sitt uppehälle här eller ägnar sig åt annan verksamhet i Sverige än som förutsatts. I fråga om uppehållstillstånd kan särskilda skäl vara att förutsättningen för tillstånd har förändrats väsentligt och detta inte orsakats eller bort förutses av utlänningen (se G. Wikrén <NOBR>–H.</NOBR> Sandesjö, a.a. s. 123 f).</P> <P class="p14 ft7">Vid bedömningen av om ett uppehållstillstånd bör återkallas för en utlänning som har rest in i Sverige skall hänsyn tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till om andra humanitära skäl talar mot att tillståndet återkallas. Därvid skall särskilt beaktas utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt hur länge utlänningen har vistats i Sverige (2 kap. 9 § tredje stycket UtlL). Bestämmelsens utformning motsvarar vad som gäller vid utvisning på grund av brott (4 kap. 10 § UtlL). Huruvida utlänningen har familj här respektive i hemlandet kan ha betydelse, liksom t.ex. ålder, arbetsförhållanden, utbildning och andra sociala förhållanden. Om han eller hon har vistats här mer än fyra år med uppehållstillstånd, får återkallelse ske bara om det finns synnerliga skäl.</P> <P class="p376 ft7">Uppehållstillstånd får återkallas också om utlänningen har registrerats på spärrlistan i Schengens informationssystem, SIS (2 kap. 10 § UtlL). I Schengenkonventionen finns bestämmelser om registrering på spärrlista (se Proposition 1999/2000:64 Polissamarbete m.m. med anledning av Sveriges anslutning till Schengen s. 121 ff. och lagen [2000:344] om Schengens informationssystem). En utlänning får registreras på spärrlista om det finns beslut om det av en nationell myndighet eller domstol enligt landets lagstiftning och beslutet är grundat på att utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet eller på att han eller hon har avvisats eller utvisats.</P> <P class="p14 ft7">Enligt en relativt ny bestämmelse (2 kap. 10 a § UtlL) kan ett uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare återkallas i ytterligare en situation. Bestämmelsen är tillämplig på innehavare av uppehållstillstånd, vare sig dessa rest in i Sverige eller inte. Uppehållstillstånd får, enligt bestämmelsen, återkallas om det är så att ett beslut om avvisning eller utvisning av utlänningen har meddelats i en stat tillhörande Europeiska unionen eller i Norge eller Island och beslutet är grundat på att det föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och på att utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller att utlänningen är skäligen misstänkt för</P> <P class="p63 ft13">81</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31578x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">att ha begått ett grovt brott eller att det finns starka skäl som tyder på att han avser att begå ett sådant brott.</P> <P class="p55 ft7">Detta gäller dock inte om det är fråga om sådan familjemedlem till en medborgare i en stat tillhörande Europeiska unionen eller till en medborgare i Norge eller Island som utövat sin rätt till fri rörlighet enligt de regler som gäller inom unionen. Med familjemedlem förstås i detta sammanhang:</P> <P class="p39 ft7"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft63">make, maka eller sambo,</SPAN></P> <P class="p377 ft36"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft64">barn under 21 år som är beroende av föräldern för sin försörjning,</SPAN></P> <P class="p223 ft7"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft63">förälder som är beroende av barnet för sin försörjning.</SPAN></P> <P class="p378 ft7">Ett uppehållstillstånd får inte återkallas enligt denna bestämmelse innan samråd har skett med den stat som har beslutat om avvisning eller utvisning.</P> <P class="p55 ft7">Ett uppehållstillstånd kan vidare återkallas på grund av utlänningens bristande vandel (2 kap. 11 § UtlL). Om utlänningen har rest in i landet, får ett uppehållstillstånd återkallas</P> <P class="p379 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft65">om han bedriver sådan verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha sådant tillstånd,</SPAN></P> <P class="p380 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft65">om han handlat på ett sådant sätt att det finns allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt, eller</SPAN></P> <P class="p377 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft65">om det med hänsyn till hans tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.</SPAN></P> <P class="p381 ft7">Återkallelse enligt denna bestämmelse får ske endast om frågan har väckts innan utlänningen har varit bosatt här i tre år med uppehållstillstånd. Syftet är att det under den första tiden av utlänningens bosättning här skall vara möjligt att vägra tillstånd för fortsatt vistelse, om det finns allvarliga anmärkningar i fråga om utlänningens levnadssätt.</P> <P class="p64 ft7">Härutöver gäller enligt 3 kap. 5 c § UtlF att uppehållstillstånd får återkallas för dels en utlänning som grundar sin rätt till vistelse i Sverige på <NOBR>EES-avtalet<SPAN class="ft31">1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft31"> </SPAN>och som inte försörjer sig eller annars saknar egna medel för sitt uppehälle här, dels för dennes anhöriga, om</P> <P class="p382 ft4"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan.</P> <P class="p225 ft13">82</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">anknytningen till <NOBR>EES-medborgaren</NOBR> bryts och den anhörige inte har rätt att stanna i Sverige på någon annan grund.</P> <P class="p79 ft7">Ett permanent uppehållstillstånd skall slutligen återkallas om utlänningens bosättning i Sverige upphör (2 kap. 12 § UtlL).</P> <P class="p119 ft7">Återkallelse av uppehållstillstånd och arbetstillstånd beslutas av Migrationsverket. Återkallelse av visering beslutas av den myndighet som har meddelat viseringen eller av Migrationsverket. Uppehållstillstånd eller visering som har beviljats av Utrikesdepartementet får återkallas endast av departementet (2 kap. 13 § UtlL).</P> <P class="p384 ft2"><SPAN class="ft2">2.4</SPAN><SPAN class="ft55">Avvisning och utvisning</SPAN></P> <P class="p51 ft7">I utlänningslagen förekommer två begrepp för beslut som innebär att en person skall lämna landet – avvisning och utvisning. <SPAN class="ft9">Avvisning </SPAN>innebär att ett beslut om avlägsnande fattas av en administrativ myndighet i de fall där utlänningen inte har eller har haft uppehållstillstånd efter ankomsten till landet. <SPAN class="ft9">Utvisning </SPAN>är ett beslut om avlägsnande av en utlänning som har haft uppehållstillstånd men inte fått det förlängt eller fått tillståndet återkallat eller som har begått brott av viss svårighetsgrad. I det senare fallet fattas beslutet av allmän domstol.</P> <P class="p62 ft7">De s.k. formella avvisningsgrunderna regleras i 4 kap. 1 § första stycket UtlL. Dessa omfattar sådana grunder för avvisning som har samband med den generella utlänningskontrollen. En utlänning kan sålunda avvisas om han eller hon saknar pass när detta krävs (p. 1), om utlänningen saknar visering, uppehållstillstånd eller annat tillstånd som krävs för inresa, vistelse eller arbete i Sverige (p. 2), om det framkommer att utlänningen tänker besöka något annat nordiskt land men saknar tillstånd för detta (p. 3), eller om utlänningen inte lämnar begärda uppgifter eller medvetet lämnar felaktiga uppgifter eller förtiger omständigheter av betydelse för rätten att resa in i landet (p. 4). I samband med Sveriges inträde som operativ medlem i Schengensamarbetet fördes en ny formell grund för avvisning in i 4 kap. 1 § första stycket 5 UtlL. Bestämmelsen innebär att en utlänning får avvisas om han eller hon inte uppfyller de krav för inresa som föreskrivs i artikel 5 i Schengenkonventionen. Det innebär att avvisning får ske också om utlänningen finns registrerad på spärrlista i SIS. För att genomföra rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land infördes en ny grund för</P> <P class="p385 ft13">83</P> </DIV> <DIV id="page_80"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft7">avvisning (p. 6). Enligt bestämmelsen får en utlänning avvisas om utlänningen avvisats eller utvisats från en stat som ingår i Europeiska unionen eller från Norge eller Island och förhållandena är sådana som avses i 2 kap. 10 a § UtlL (dvs. det föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och utlänningen i den beslutande staten har dömts för ett brott för vilket är föreskrivet fängelse i minst ett år, eller utlänningen är skäligen misstänkt för att ha begått ett grovt brott eller det finns starka skäl som tyder på att han avser att begå ett sådant brott, jfr ovan under 2.4) eller om beslutet grundats på att utlänningen har underlåtit att följa gällande bestämmelser om utlänningars inresa eller vistelse i staten. Liksom beträffande punkterna <NOBR>1–5</NOBR> är avvisningsgrunden inte obligatorisk, utan det ankommer på de tillämpande myndigheterna att avgöra om utlänningen skall avvisas med stöd av bestämmelsen eller ej.</P> <P class="p354 ft7">De s.k. materiella avvisningsgrunderna finns i 4 kap. 2 § UtlL. Dessa syftar till att göra det möjligt att avvisa en utlänning ur landet som på grund av bristande försörjning, kriminalitet eller någon annan omständighet hänförlig till utlänningens person gör att han eller hon inte anses önskvärd i landet. Inte heller beträffande de materiella grunderna föreligger någon ovillkorlig skyldighet att avvisa utlänningen. Det ankommer på de beslutande myndigheterna att avgöra om så skall ske. Avvisning får enligt bestämmelserna ske, om det kan antas att utlänningen saknar tillräckliga medel för sin vistelse i Sverige eller det nordiska land som han eller hon tänker besöka samt för hemresan (p. 1), om det kan antas att utlänningen under vistelsen i Sverige eller i något annat nordiskt land inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt eller bedriva verksamhet som kräver arbetstillstånd utan att ha ett sådant (p. 2), om utlänningen på grund av tidigare ådömt fängelsestraff kan antas komma att begå brott i Sverige eller annat nordiskt land (p. 3), om det kan antas att utlänningen kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet i Sverige eller annat nordiskt land (p. 4), eller om det med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner har föreskrivits att avvisning kan ske (p. 5).</P> <P class="p386 ft7">En utlänning kan vidare avvisas om det har begärts av ett annat nordiskt land och det kan antas att utlänningen beger sig till det landet (4 kap. 2 § andra stycket). Avvisning på materiell grund får – till skillnad från avvisning på formell grund – inte ske senare än tre månader efter utlänningens ankomst till landet, och inte heller om utlänningen innehar visering eller uppehållstillstånd.</P> <P class="p387 ft13">84</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft7">Avvisning beslutas av Migrationsverket om utlänningen åberopar någon form av politiska skäl, om utlänningen vistats i Sverige utan avbrott mer än tre månader efter ankomsten när frågan om avvisning väcks eller om det gäller avvisning enligt 4 kap. 1 § första stycket 6 eller 2 § andra stycket. I andra fall meddelas beslut om avvisning av polismyndigheten (4 kap. 4 § UtlL).</P> <P class="p60 ft7">Enligt 4 kap. 3 § får en utlänning <SPAN class="ft9">utvisas </SPAN>ur Sverige om han eller hon uppehåller sig här efter det att hans eller hennes uppehållstillstånd har löpt ut eller återkallats. Sådan utvisning beslutas av Migrationsverket.</P> <P class="p156 ft7">Om en ansökan om uppehållstillstånd avslås eller ett uppehållstillstånd återkallas medan utlänningen befinner sig i Sverige, skall samtidigt beslut meddelas om avvisning eller utvisning, om inte särskilda skäl talar mot detta (4 kap. 6 § UtlL). Särskilda skäl kan vara t.ex. att det framstår som sannolikt att sökanden efter avslagsbeslutet frivilligt kommer att lämna landet.</P> <P class="p60 ft36">Enligt 4 kap. 7 § UtlL kan en utlänning i vissa fall utvisas på grund av brott. Ett svenskt beslut om utvisning på grund av brott fattas av domstol.</P> <P class="p119 ft7">Slutligen finns det i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll bestämmelser om utvisning av hänsyn till rikets säkerhet och på grund av befarad brottslighet enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.</P> <P class="p255 ft2"><SPAN class="ft2">2.5</SPAN><SPAN class="ft55">Förfarandet vid handläggning och prövning</SPAN></P> <P class="p290 ft9">Inlämnande av ansökan</P> <P class="p343 ft7">Enligt huvudregeln skall den som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ha utverkat ett sådant tillstånd före inresan i landet (2 kap. 5 § UtlL).</P> <P class="p79 ft7">Från huvudregeln finns undantag bl.a. för flyktingar, skyddsbehövande, och (i vissa fall) utlänningar med familjeanknytning (2 kap. 5 § andra och tredje stycket UtlL).</P> <P class="p156 ft7">Enligt 3 kap. 7 a § UtlF kan ansökningar om uppehållstillstånd beviljas för <NOBR>EES-medborgare,</NOBR> även om de vistas i Sverige när ansökningen görs eller prövas.</P> <P class="p79 ft7">När en utlänning inte befinner sig i Sverige, vilket har förutsatts vanligen vara fallet när tillstånd söks första gången, skall ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd ges in till en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det land där han annars</P> <P class="p385 ft13">85</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">är stadigvarande bosatt (3 kap. 7 § UtlF). En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som vistas i Sverige skall ges in till Migrationsverket. En ansökan om arbetstillstånd ges in till Migrationsverket.</P> <P class="p113 ft9">Handläggningstiden</P> <P class="p372 ft7">I utlänningslagen finns inga tidsfrister angivna när det gäller handläggningen av ett ärende. Enligt förvaltningslagen (1986:223), FL, skall dock ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (7 § FL).</P> <P class="p56 ft7">Enligt Migrationsverkets årsredovisning för 2003 (s. 31) har verket som mål att beslut om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer bosatta i Sverige skall fattas inom fem månader från den dag då ansökan inkom till utlandsmyndigheten. Av de avgjorda ärendena hos Migrationsverket (30 451 st.) avgjordes dock endast 37 procent inom fem månader. Mediantiden för ärendena var 223 dagar. En annan målsättning är att den sammanlagda väntetiden (hos utlandsmyndighet, Migrationsverket och Utlänningsnämnden) inte skall överstiga tolv månader. Enligt årsredovisningen var det målet dock uppfyllt i endast 23 procent av ärendena under 2003. De ärenden som ingått i den beräkningen var sådana där verkets beslut överklagats till Utlänningsnämnden. Det var sammanlagt 4 689 ärenden och den genomsnittliga handläggningstiden var 499 dagar.</P> <P class="p335 ft7">När det gäller ärenden avseende uppehållstillstånd för att studera i Sverige framgår av den nyssnämnda årsredovisningen (s. 31) att 99 procent av alla förstagångsansökningar och 96 procent av alla förlängningar för gäststudier avgjordes på kortare tid än fem månader. Under 2003 avgjordes 10 749 ärenden, varav 6 005 förstagångsansökningar. Mediantiden var 15 dagar för förstagångsansökningar (då var dock inte tiden hos utlandsmyndigheten inräknad).</P> <P class="p56 ft7">Av ärenden där arbetsmarknadsskäl legat till grund för ansökningen avgjordes 95 procent inom fem månader och den genomsnittliga handläggningstiden för förstagångsansökningar var 40 dagar. 19 490 ärenden avgjordes (samma årsredovisning s. 32).</P> <P class="p56 ft7">Under 2003 inkom 12 834 ansökningar om uppehållstillstånd grundat på <NOBR>EES-avtalet.</NOBR> Under året avgjordes 13 926 ärenden varav 2 190 förlängningsärenden. Andelen ärenden som avgjordes inom fem månader var 84 procent (a. a. s. 32)</P> <P class="p388 ft13">86</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p365 ft9">Beslutet</P> <P class="p389 ft7">Enligt förvaltningslagen skall ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild (20 § FL). Skälen får dock utelämnas helt eller delvis i vissa uppräknade fall. I 11 kap. 3 § UtlL sägs att nyssnämnda bestämmelse i förvaltningslagen gäller även för beslut som meddelas i ärenden enligt utlänningslagen. Dock skall ett beslut i fråga om uppehållstillstånd alltid innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet. Vid beslut om visering eller arbetstillstånd får skälen som ligger till grund för beslutet utelämnas. En utlänning som omfattas av avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, utan att vara medborgare i ett <NOBR>EES-land</NOBR> eller i Schweiz, har dock alltid rätt till motivering av ett beslut om visering om det går honom emot.</P> <P class="p332 ft7">Av förvaltningslagen följer att en sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild (21 § FL). Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han eller hon underrättas om hur man kan överklaga det. Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär det.</P> <P class="p342 ft9">Rätt att överklaga</P> <P class="p351 ft7">Enligt 7 kap. 1 § UtlL får beslut av förvaltningsmyndigheter i ärenden enligt lagen överklagas endast om det anges i nämnda kapitel.</P> <P class="p156 ft7">Migrationsverkets beslut i fråga om avvisning eller utvisning samt om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd eller om återkallelse av ett uppehållstillstånd får av utlänningen överklagas till Utlänningsnämnden. Migrationsverkets beslut i fråga om arbetstillstånd eller återkallelse av arbetstillstånd får överklagas till nämnden under förutsättning att frågan om tillstånd har behandlats i samband med ett beslut i fråga om avvisning eller utvisning (7 kap. 3 § UtlL).</P> <P class="p60 ft7">Utlänningsnämnden består av ordförande och övriga ledamöter. För ordförande skall finnas ersättare. Ledamöter och ersättare för</P> <P class="p385 ft13">87</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft7">ordförande utses av regeringen. Ordförande och ersättare för ordförande skall vara jurister och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare eller annan likvärdig erfarenhet. Den normala sammansättningen vid prövning med nämnd är ordförande och två lekmannaledamöter. De tre ledamöterna har vardera en röst. Vid prövning av ärenden av principiell betydelse eller som innebär ändring av praxis förutsätts nämnden sammanträda med minst två ordförande eller ersättare för ordförande och minst fyra lekmannaledamöter. Vissa beslut kan fattas av ensamordförande. Ordföranden får ensam avgöra frågor om inhibition, frågor om förvar eller uppsikt enligt utlänningslagen, ärenden om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen, frågor om avvisning eller avskrivning av ett ärende, frågor som rör ett ärendes beredning, frågor om offentligt biträde, och andra frågor, om prövningen är av enkelt slag (7 § förordning [1991:1817] med instruktion för Utlänningsnämnden).</P> <P class="p57 ft7">I vissa fall avgörs ett ärende av Utlänningsnämnden som första instans. Enligt 7 kap. 11 § UtlL får Migrationsverket överlämna ett ärende till Utlänningsnämnden för avgörande, om ärendet på grund av familjeanknytning eller någon annan liknande orsak har samband med ett ärende som prövas av nämnden.</P> <P class="p56 ft7">I vissa fall avgörs ärenden enligt utlänningslagen av regeringen som första och enda instans. Migrationsverket eller Utlänningsnämnden får nämligen enligt 7 kap. 11 § andra stycket UtlL överlämna ett ärende till regeringen för avgörande om ärendet inte avser en ansökan enligt 2 kap. 5 b § UtlL och om ärendet på grund av familjeanknytning eller någon annan liknande orsak har samband med ett ärende som prövas av regeringen (p. 1), ärendet bedöms ha sådan betydelse för rikets säkerhet eller annars för allmän säkerhet eller för rikets förhållande till främmande makt eller mellanfolklig organisation att regeringen bör pröva ärendet (p. 2), det bedöms vara av särskild vikt för ledning av utlänningslagens tillämpning att regeringen avgör ett ärende som kan antas få betydelse för frågan om uppehållstillstånd för en grupp utlänningar som åberopar huvudsakligen samma skäl till stöd för sin ansökan om uppehållstillstånd (p. 3), eller det i andra fall än som anges i punkt 3 bedöms vara av synnerlig vikt för ledning av lagens tillämpning att regeringen prövar ett ärende (p. 4).</P> <P class="p360 ft7">I samband med att Utlänningsnämnden inrättades framhölls att rätten att överlämna ärenden till regeringen – en rätt som funnits även i tidigare utlänningslagar – innebär ett avsteg från instansordningsprincipen och därför skall tillgripas endast när det är särskilt</P> <P class="p390 ft13">88</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">påkallat (Regeringens proposition 1991/92:30 om en särskild nämnd för utlänningsärenden s. 25). I propositionen framhölls vidare att ett ärende om avvisning eller utvisning inte bör hänskjutas till regeringen, om den berörde utlänningen påstått att han löper risk för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling och påståendet inte kan avfärdas som uppenbart ogrundat. Det kan nämligen tänkas bli bedömt som stridande mot Europakonventionen, om utlänningen i ett sådant fall bara får sin sak prövad i en instans och avgörandet går honom eller henne emot (a. prop. s. 24).</P> <P class="p14 ft7">När det gäller punkten 3 (överlämnande inom ramen för regeringens styrning av rättstillämpningen enligt ärendemetoden) gjorde regeringen följande bedömning i samband med att punkten fick sin nuvarande lydelse. Regeringens skulle i större utsträckning styra praxisbildningen i utlänningsärenden genom att meddela generella föreskrifter. I vissa fall ansågs det dock nödvändigt att ha kvar beslut i enskilda ärenden som regeringens styrmedel. Ärenden bör alltså överlämnas endast i den situationen där regeringen inte lämpligen kan ge vägledning genom utfärdandet av en förordning (prop. 1996/97:25 s. 293 f.).</P> <P class="p391 ft7">Fjärde punkten öppnar en möjlighet för överlämnanden av ärenden som har prejudikatbetydelse men som är av så speciellt slag att de inte lämpar sig för utnyttjande av förordningsmetoden. Möjligheten att överlämna ärenden enligt denna punkt bör enligt förarbetsuttalande utnyttjas med restriktivitet (a. prop. s. 294).</P> <P class="p60 ft7">När det är fråga om utvisning på grund av brott får en dom eller beslut om detta överklagas enligt vad som gäller om överklagande av allmän domstols dom eller beslut i brottmål (7 kap. 8 § UtlL). Det innebär att tingsrätts dom eller beslut kan överklagas till hovrätt, vars dom eller beslut kan överklagas till Högsta domstolen.</P> <P class="p15 ft7">Som nämnts ovan kan utvisning också ske enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Beslut meddelas i dessa fall av regeringen. Någon möjlighet att överklaga beslutet finns inte.</P> <P class="p392 ft2"><SPAN class="ft2">2.6</SPAN><SPAN class="ft55">Försörjningskrav</SPAN></P> <P class="p393 ft7">Andra <NOBR>EU-länder</NOBR> ställer krav på att försörjningen för efterföljande familjemedlemmar skall vara tryggad innan uppehållstillstånd för dessa beviljas, såvida det inte är fråga om personer som har rätt till</P> <P class="p394 ft13">89</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB31586x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">uppehållstillstånd enligt <NOBR>EG-reglerna.</NOBR> USA och Kanada har en tradition av liknande regler.<SPAN class="ft31">2</SPAN></P> <P class="p55 ft7">Sverige har inget krav på att den som får uppehållstillstånd som anhörig skall ha sin försörjning tryggad och bostad ordnad. Tidigare har dock funnits ett visst försörjningskrav.</P> <P class="p58 ft9">Tidigare försörjningskrav i Sverige</P> <P class="p338 ft7">I 1954 års utlänningslag (1954:193) angavs inte under vilka förutsättningar uppehållstillstånd fick meddelas. År 1968 antog riksdagen riktlinjer för utlänningspolitiken (prop. 1968:142, SU 196, rskr. 405). I propositionen gavs vissa riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas tillståndsprövning. Beträffande annan invandring än arbetskraftsinvandring anförde departementschefen följande.<SPAN class="ft31">3</SPAN></P> <P class="p395 ft66">Invandringen av arbetskraft för med sig en ungefär lika stor invandring av familjemedlemmar som inte avser att förvärvsarbeta i Sverige. Trots det angelägna i att invandrarnas familjer hålls samman kan det finnas anledning att i någon mån avgränsa den krets av familjemedlemmar som bör tillåtas att invandra tillsammans med ”huvudmannen”.</P> <P class="p396 ft67">Make och oförsörjda barn till utlänning som har tillstånd att vistas och arbeta här bör om bostadsfrågan är löst beviljas vistelsetillstånd utan prövning av deras försörjningsmöjligheter. Motsvarande bör gälla utlänningens eller hans makes föräldrar eller annan nära släkting, men bara om föräldrarna eller släktingen är väsentligt beroende av den härvarande utlänningen för sin försörjning och utlänningen har ekonomiska möjligheter att svara för försörjningen. I fråga om övriga anförvanter bör vanliga regler gälla för prövningen av vistelsetillstånd.</P> <P class="p397 ft7">Praxis utvecklades i nära anslutning till dessa riktlinjer.<SPAN class="ft31">4 </SPAN>För att få uppehållstillstånd krävdes i regel att utlänningens försörjning var tryggad antingen genom eget arbete eller på annat sätt. Om utlänningen kunde få arbetstillstånd ansågs försörjningskravet uppfyllt. Utlänningens make eller sambo och hemmavarande barn samt ”sista <NOBR>länk”-fall</NOBR> beviljades regelmässigt uppehållstillstånd utan prövning av försörjningsmöjligheterna. Inte heller skedde någon prövning av att bostadsfrågan var löst innan tillstånd beviljades för make och barn utan försörjning.</P> <P class="p359 ft7">När det gällde övriga utlänningar tilläts följande invandra utan prövning av deras egen försörjningsförmåga: 1) föräldrar eller släkting</P> <P class="p398 ft41"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Uppgiften hämtad från SOU 2002:13 s. 82.</SPAN></P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft40">A. prop. s. 113 f.</SPAN></P> <P class="p399 ft4"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft42">jfr SOU 1979:64 s. 64 f. och SOU 2002:13 s. 83 f.</SPAN></P> <P class="p226 ft13">90</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">som var väsentligt beroende av någon som bodde i Sverige för sin försörjning och denne hade ekonomiska möjligheter att svara för försörjningen eller 2) annan hjälpbehövande utlänning som åberopade synnerliga skäl för att få invandra hit främst om han eller hon hade stark anknytning hit. Fall av ”väsentligt beroende” avsåg framför allt föräldrar. Dessa tilläts bosätta sig här om barnen i Sverige kunde visa att de redan tidigare hade försörjt föräldrarna i hemlandet, t.ex. genom att skicka medel till deras försörjning. Vidare fick barnet visa att det hade ekonomiska förutsättningar att svara för föräldrarnas försörjning i Sverige. Man utgick i regel från att föräldrarna skulle bo hos barnet här i landet och att bostadsfrågan därmed var löst. En uppluckring av försörjningskravet skedde så småningom i praxis så att under senare delen av <NOBR>1970-talet</NOBR> ensamstående föräldrar beviljades tillstånd om härvarande barn inte själva var beroende av kontinuerlig socialhjälp för sin försörjning, men utan prövning av om de klarade försörjningen av föräldrarna.</P> <P class="p332 ft7">Barnets försörjningsmöjligheter utreddes i allmänhet bara när föräldern sökte tillstånd första gången. Det medförde att ett barn som ansågs kunna svara för föräldrarnas försörjning fick ta hit dem, utan att någon prövning sedan skedde av att barnet verkligen försörjde dem. Den som däremot vid tillståndsprövningen bedömdes inte kunna svara för sina föräldrars försörjning fick avslag på sin begäran att få ta hit föräldrarna.</P> <P class="p391 ft7">Försörjningskravet har sedermera avskaffats. Utlänningslagskommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1979:64) vissa ändringar i förhållande till uttalandena i 1968 års proposition. Kommittén ansåg det rimligt att även föräldrar som var väsentligt beroende av barnet eller barnen här i Sverige på annat sätt än för sin försörjning borde få möjlighet att bosätta sig här. Till skillnad mot dittillsvarande praxis borde det därför inte göras någon prövning av de härvarande barnens möjligheter att försörja föräldrarna. Denna prövning hade enligt kommittén ändå visat sig meningslös och orättvis, eftersom det inte fanns några möjligheter att se till att barnen verkligen försörjde föräldrarna (SOU 1979:64 s. 115). Det föredragande statsrådet ansåg de föreslagna ändringarna välgrundade och anslöt sig i propositionen Ny utlänningslag till vad kommittén hade anfört (prop. 1979:80:96 s. 39). Arbetsmarknadsutskottet hade inte något att erinra mot ändringarna av riktlinjerna (bet. AU 1979/80:27 s. 40).</P> <P class="p75 ft7">Något krav på att den som får uppehållstillstånd som anhörig skall ha sin försörjning tryggad och bostad ordnad har inte införts</P> <P class="p400 ft13">91</P> </DIV> <DIV id="page_88"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">därefter. Det har ansetts att det skulle innebära en markant förändring av gällande praxis att införa försörjningskrav.</P> <P class="p58 ft9">Flyktingpolitiska kommittén</P> <P class="p338 ft7">Flyktingpolitiska kommittén övervägde i sitt betänkande SOU 1995:75 (s. 164) om det för anhöriga utanför kärnfamiljen kan tas hänsyn till försörjningsförmågan i högre utsträckning och konstaterade att många invandrare i Sverige har ett reellt försörjningsansvar för exempelvis föräldrar så länge dessa är kvar i hemlandet. En förutsättning för att tillstånd skulle beviljas anhöriga utanför kärnfamiljen kunde vara att den anhörige i Sverige åtar sig att garantera vederbörandes försörjning. Det borde dessutom framstå som klart att den i Sverige bosatte har ekonomiska förutsättningar att klara av utökad försörjningsbörda. Även bostadsfrågan borde vara tillfredsställande löst. Kommittén kom dock fram till att försörjningsansvar inte stämmer med de principer som i övrigt råder i det svenska samhället och att det kan anses vara oförenligt med de allmänna invandrarpolitiska målen att ha en särlagstiftning för invandrare i detta avseende. Flera remissinstanser ansåg emellertid att ett försörjningskrav borde införas eller att försörjningen i vart fall borde kunna vägas in vid bedömningen av om tillstånd bör beviljas eller inte.</P> <P class="p57 ft7">Regeringen förklarade sig därefter inte vara beredd att lägga fram förslag om någon form av försörjningskrav (prop. 1996/97:25 s. 115). Regeringen uttalade att frågan kräver en grundlig belysning i hela dess vidd, bl.a. beträffande vilka konsekvenser bristande försörjningsförmåga skall få när den inträffar under vistelsen i Sverige och hur en grundtrygghet skall kunna garanteras för alla människor i vårt land som inte själva kan klara sin försörjning. Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran (bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80).</P> <P class="p390 ft9">Särskilt om <NOBR>EG-reglerna</NOBR></P> <P class="p338 ft7">I vissa situationer ställs krav på att den person som vill komma till Sverige skall ha tillräckliga medel och/eller sjukförsäkring. Detta gäller vissa kategorier av medborgare i <NOBR>EES-länderna</NOBR> och i Schweiz. Enligt 3 kap. 5 a § <NOBR>femte–sjunde</NOBR> styckena UtlF åligger det pensionärer (vissa som arbetat eller haft egen verksamhet i landet är undantagna), studerande och icke ekonomiskt aktiva att visa att de kan för-</P> <P class="p375 ft13">92</P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td57"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td58"><SPAN class="p23 ft21">Nuvarande förhållanden, m.m.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">sörja sig och att de, om de inte kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har heltäckande sjukförsäkring. Av 3 kap. 5 b § UtlF framgår att försörjningskrav i vissa fall även ställs på anhöriga till ovannämnda medborgare.</P> <P class="p392 ft2"><SPAN class="ft2">2.7</SPAN><SPAN class="ft55">Svenskt medborgarskap</SPAN></P> <P class="p51 ft7">Bestämmelserna om förvärv av svenskt medborgarskap finns i lag (2001:82) om svenskt medborgarskap. Enligt 11 § kan en utlänning efter ansökan beviljas svenskt medborgarskap (naturaliseras), om han eller hon har styrkt sin identitet (p. 1), fyllt arton år (p. 2), permanent uppehållstillstånd i Sverige (p. 3), hemvist här i landet (p. 4.) och haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt (p. 5). När det gäller kravet på hemvist skiljer man på olika utlänningskategorier. Medborgare i ett nordiskt land skall ha haft sin hemvist i Sverige sedan två år. Den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 3 kap. 2 § UtlL skall ha haft hemvist här sedan fyra år. För övriga utlänningar gäller en tidsgräns på fem år.</P> <P class="p366 ft7">Även om kraven i 11 § inte är uppfyllda får en sökanden ändå naturaliseras, om sökanden tidigare har varit svensk medborgare, om sökanden är gift eller sambo med en svensk medborgare, eller det annars finns särskilda skäl till det.</P> <P class="p79 ft36">I ett beslut om naturalisation skall det bestämmas om även sökandens ogifta barn som är under arton år förvärvar svenskt medborgarskap (13 §).</P> <P class="p151 ft7">I lagens 7 § föreskrivs att ett barn som inte har svenskt medborgarskap förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd i Sverige, och hemvist här i landet sedan fem år eller, om barnet är statslöst, tre år. En utlänning som har fyllt arton men inte tjugo år förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan, om han eller hon har permanent uppehållstillstånd i Sverige, och hemvist här i landet sedan han eller hon fyllde tretton år eller, i fråga om den som är statslös, femton år (8 §).</P> <P class="p79 ft36">Det är Migrationsverket som prövar ärenden om medborgarskap. Vissa ärenden rörande nordiska medborgare prövas dock av länsstyrelsen.</P> <P class="p401 ft13">93</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <P class="p3 ft6">3 Internationella förpliktelser</P> <P class="p402 ft2"><SPAN class="ft2">3.1</SPAN><SPAN class="ft55">Något om beslutsgången inom EU</SPAN></P> <P class="p325 ft60">Genom Amsterdamfördraget har samarbetet inom EU vidareutvecklats. Amsterdamfördragets struktur bygger vidare på den struktur som finns i Unionsfördraget (Fördraget om Europeiska unionen) och brukar beskrivas som en överbyggnad med tre pelare.</P> <P class="p117 ft20">I den s.k. <SPAN class="ft57">första pelaren </SPAN>ryms verksamhetsområdena från <NOBR>EG-för-</NOBR> draget, Kol- och stålfördraget samt Euratomfördraget. Arbetet i den första pelaren är överstatligt, vilket innebär att medlemsstaterna har tilldelat bl.a. ministerrådet vissa beslutsbefogenheter. Inom första pelaren fattar ministerrådet beslut om förordningar och direktiv. Också rekommendationer och yttranden samt bindande beslut förekommer. En förordning är bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna. Ett direktiv är bindande endast såvitt avser det resultat som skall uppnås medan medlemsstaterna själva bestämmer hur genomförandet på nationell nivå skall gå till. Rekommendationer och yttranden är inte bindande.</P> <P class="p74 ft20">Den <SPAN class="ft57">andra pelaren </SPAN>innehåller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta samarbete är i princip mellanstatligt. Besluten utgörs av mellanstatliga överenskommelser, t.ex. konventioner, som för att bli bindande måste godkännas och genomföras i enlighet med nationell lagstiftning. I övrigt förekommer bl.a. principer och riktlinjer samt gemensamma strategier, åtgärder och ståndpunkter.</P> <P class="p311 ft9">I den <SPAN class="ft7">tredje pelaren </SPAN>ryms polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Samarbetet är mellanstatligt. Några av besluten som fattas inom den tredje pelaren – rambeslut om tillnärmning av nationell lagstiftning och beslut om andra åtgärder som behövs för att syftet med samarbetet skall uppnås – är bindande.</P> <P class="p134 ft20">Ytterligare fördragsrevision har skett och ledde år 2000 till tillkomsten av Nicefördraget. Fördraget påverkar samarbetet i alla de tre pelarna men pelarstrukturen ändras inte på något avgörande sätt. Den viktigaste nyheten i Nicefördraget är vissa ändringar i reglerna</P> <P class="p403 ft13">95</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft9">om institutionernas sammansättning och beslutsformer i syfte att underlätta unionens utvidgning med nya medlemsstater i Central- och Östeuropa.</P> <P class="p317 ft59">Bestämmelserna om fri rörlighet för personer ingår i <NOBR>EG-fördra-</NOBR> get och omfattar bl.a. gränskontroller, asyl och invandring. Det innebär bl.a. att de direktiv som antas på det området på något sätt skall genomföras för att få till stånd de samordnade regler som eftersträvas. För att bli tydliga och få genomslag på det nationella planet behöver de omformas. Vissa delar av texten kan lämpa sig att föra över ordagrant till nationell rätt. Ofta är det dock nödvändigt att skriva om direktivets text för att anpassa den till svensk lagstiftning. Administrativ praxis eller allmänna råd räcker i allmänhet inte som medel att genomföra ett direktiv.</P> <P class="p345 ft2"><SPAN class="ft2">3.2</SPAN><SPAN class="ft55">Europakonventionen</SPAN></P> <P class="p404 ft60">Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), utgör sedan den 1 januari 1995 svensk lag. I 2 kap. 23 § regeringsformen föreskrivs att lag eller föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt konventionen. Vid ratificeringen av Europakonventionen gick man igenom den svenska lagstiftningen för att förvissa sig om att denna stod i överensstämmelse med konventionen. Sverige har därefter löpande anpassat sin lagstiftning till konventionens regler i samband med nya lagförslag eller till följd av avgöranden från de europeiska konventionsorganen. Inom ramen för Fri- och rättighetskommitténs utredning angående inkorporering av Europakonventionen gjordes en översiktlig genomgång av svensk lagstiftnings överensstämmelse med konventionens regler och praxis. Utredningen fann att svensk lagstiftning stod i överensstämmelse med Europakonventionen (SOU 1993:40 del B s. 126). I prop. 1993/94:117 anfördes att vid en översiktlig bedömning av det rådande rättsläget, svensk lagstiftning i allmänhet torde uppfylla konventionens krav (a. prop. s. 40).</P> <P class="p405 ft9">Konventionen innehåller inte något uttryckligt stadgande om rätten till familjeåterförening. Artikel 8 har emellertid av Europadomstolen tolkats så att den också innefattar rätt till familjeåterförening i vissa fall. Artikel 8 har följande ordalydelse.</P> <P class="p406 ft10"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft68">Var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.</SPAN></P> <P class="p72 ft13">96</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p407 ft67"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft69">Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter.</SPAN></P> <P class="p408 ft20">Rätten till familjeåterförening är således inte ovillkorlig. Undantag får göras bl.a. med hänsyn till den allmänna säkerheten och landets ekonomiska välstånd. Utifrån Europakonventionen har det därmed inte ansetts finnas hinder att ställa krav på tryggad försörjning som villkor för familjeåterförening. När statens beslut leder till att en familj splittras, och fråga uppkommer om rätten enligt artikel 8 till respekt för familjelivet kränkts, måste det bedömas om splittringen i familjen är proportionerlig och därmed kan anses nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Vid denna bedömning är det statens intresse av att skydda sig mot brottslighet eller begränsa invandringen som bör avvägas mot de enskilda personernas intresse av att leva tillsammans i en familjegemenskap (H. Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 2002, s. 288 f.). Såväl i fråga om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd som i fråga om utvisning kan frågan uppkomma om beslutet innefattar brott mot respekten för privatlivet. Detta gäller i den mån beslutet medför att sökanden kommer att skiljas från sin make eller maka, sambo eller sina barn (Danelius a.a. s. 289).</P> <P class="p409 ft9">Europadomstolen har avgjort fall där beslutet medfört att sökanden kommit att skiljas från sin make, maka, sambo eller sina barn. I förevarande sammanhang kan följande fall anses vara av särskilt intresse. Redogörelserna för följande fall är huvudsakligen hämtade från anförda bok av Danelius (s. 289 ff.).</P> <P class="p130 ft7"><SPAN class="ft9">I ett fall, </SPAN>Abdulaziz, Cabales och Balkandali mot Storbritannien</P> <P class="p410 ft20">(dom den 28 maj 1985), var det fråga om kvinnor som var bosatta i Storbritannien men vilkas män vägrades uppehållstillstånd av de brittiska myndigheterna. Domstolen uttalade bl.a. att omfattningen av en stats skyldighet att på sitt territorium släppa in anhöriga till där bosatta invandrare varierar beroende på de berörda personernas speciella förhållanden. Domstolen kunde inte bortse från att målet gällde inte bara familjeliv utan också invandring och att en stat enligt stadgad folkrätt och med förbehåll för sina traktatförbindelser har rätt att kontrollera utlänningars tillträde till statens territorium. Domstolen konstaterade att målet inte gällde invandrare som redan hade en familj som de lämnade kvar i ett annat land i väntan på att de skulle få uppehållstillstånd i Storbritannien. Det var inte förrän kla-</P> <P class="p63 ft13">97</P> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p411 ft59">gandena hade fått uppehållstillstånd där som de ingick äktenskap. Skyldigheten enligt artikel 8 kunde inte, enligt domstolen, anses så vidsträckt att den innefattar en allmän skyldighet för en konventionsstat att respektera äkta makars val av bosättningsland och att ge utländska makar rätt att bosätta sig i landet. I förevarande fall hade klagandena inte visat att det förelåg hinder för dem att inrätta sitt familjeliv i sina egna eller sina makars hemländer. Vidare hade klagandena, redan när de gifte sig, känt till att det kunde bli problem med männens bosättning i Storbritannien. Det förelåg under de angivna omständigheterna ingen brist på respekt för deras familjeliv enligt artikel 8.</P> <P class="p318 ft20">Ett annat fall, <SPAN class="ft57">Berrehab mot Nederländerna </SPAN>(dom den 21 juni 1988), gällde det en marockansk fars rätt till umgänge med sin i Nederländerna bosatta dotter. Klaganden hade varit gift med barnets mor och även om han efter äktenskapsskillnaden inte levde tillsammans med henne och barnet, förelåg enligt domstolen en familjerelation som skyddades av artikel 8. De nederländska myndigheternas vägran att ge honom uppehållstillstånd i Nederländerna innebar därför ett ingrepp i hans rätt till respekt för familjelivet, och frågan var om detta ingrepp var berättigat med hänsyn till andra ledet i artikel 8. I detta hänseende fann Europadomstolen till en början att beslutet att vägra uppehållstillstånd stod i överensstämmelse med lag. Eftersom åtgärden vidtogs som ett led i nederländsk utlänningspolitik, fick den också anses ha det enligt andra ledet legitima syftet att främja landets ekonomiska välfärd. Det återstod emellertid att bedöma om åtgärden var nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Denna bedömning måste göras genom en avvägning av det allmänna intresset mot klagandens personliga intresse. Domstolen konstaterade att klaganden hade bott lagligt i Nederländerna under flera år och haft arbete där. Det fanns inga speciella anmärkningar mot honom och det var omvittnat att han hade mycket nära personliga band med sin dotter. Med hänsyn till dessa omständigheter fann domstolen att myndigheternas vägran att ge honom uppehållstillstånd i landet var en oproportionerlig åtgärd i ett demokratiskt samhälle. Det förelåg därför ett brott mot artikel 8.</P> <P class="p412 ft60">I fallet <SPAN class="ft33">Gül mot Schweiz </SPAN>(dom den 19 februari 1996) var det fråga om en turkisk medborgare, Gül, som bott i Schweiz under lång tid. Även Güls hustru hade kommit till Schweiz och fått stanna där. Makarna hade emellertid kvar en son i Turkiet. Alltsedan sonen var sju år gammal hade de försökt få uppehållstillstånd för honom i Schweiz. Detta vägrades av de schweiziska myndigheterna. Frågan</P> <P class="p413 ft13">98</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p414 ft59">var om myndigheterna härigenom bröt mot sina skyldigheter enligt artikel 8. Europadomstolen ansåg att så inte var fallet. Domstolen pekade på att Gül själv, genom att bege sig till Schweiz, hade förorsakat separationen från sonen och att det visserligen skulle vara svårt men inte omöjligt för makarna Gül att återvända till Turkiet för att där återförenas med sonen. Domstolen erinrade också om att sonen alltid bott i Turkiet och därför hade vuxit upp i detta lands kulturella och språkliga miljö. Domstolen fann således att Schweiz genom att vägra sonen uppehållstillstånd inte hade brutit mot sina förpliktelser enligt artikel 8.</P> <P class="p76 ft20">I fallet <SPAN class="ft57">Ahmut mot Nederländerna </SPAN>(dom den 28 november 1996) gällde det en marockansk medborgare som var bosatt i Nederländerna. En minderårig son hade stannat kvar i Marocko. Efter några år önskade fadern att sonen skulle bosätta sig hos honom i Nederländerna. Detta vägrades av de nederländska myndigheterna. Europadomstolen fann, på ungefär samma grunder som i ovanstående fall, att denna vägran inte stred mot artikel 8.</P> <P class="p76 ft20">I fallet <SPAN class="ft57">Sen mot Nederländerna </SPAN>(dom den 21 december 2001) blev utgången däremot annorlunda. En turkisk familj i Nederländerna önskade att en kvarlämnad dotter i Turkiet skulle beviljas uppehållstillstånd i Nederländerna. Fallet skilde sig från de tidigare genom att det enligt Europadomstolen inte framstod som rimligt att familjen skulle etablera ett gemensamt liv i Turkiet, eftersom föräldrarna under lång tid hade bott i Nederländerna och de hade två andra barn som var födda och gick i skolan där. Under sådana förhållanden hade rätten till respekt för familjelivet inte respekterats när dottern vägrades uppehållstillstånd i Nederländerna.</P> <P class="p76 ft20">I några andra fall har frågan om uppehållstillstånd och familjeliv varit uppe utan att detta direkt handlat om familjeåterförening. Som exempel kan nämnas fallet <SPAN class="ft57">Ciliz mot Nederländerna </SPAN>(dom den 11 juli 2000). En turkisk man kom till Nederländerna, gifte sig med en där bosatt turkisk kvinna och fick ett temporärt uppehållstillstånd som senare ersattes av ett icke tidsbegränsat. Några år efter att parterna fått en son upplöstes deras äktenskap. Mannen fick ett nytt, tidsbegränsat uppehållstillstånd eftersom det tidigare tillståndet varit beroende av att han var gift. När han sedan begärde förlängning av det nya tillståndet vägrades han emellertid detta, eftersom han vid den tidpunkten inte kunde försörja sig själv. Mannen utvisades till Turkiet medan en process om umgänge mellan honom och hans son fortfarande var anhängig vid nederländsk domstol. Han fick inte heller</P> <P class="p415 ft13">99</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft60">tillstånd att återvända för att medverka i förhandlingarna eller träffa sin son. Europadomstolen fann att artikel 8 inte hade respekterats.</P> <P class="p417 ft2"><SPAN class="ft2">3.3</SPAN><SPAN class="ft55">Unionsmedborgares rätt till fri rörlighet</SPAN></P> <P class="p306 ft20">Arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen innebär att ingen diskriminering på grund av nationalitet få ske vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor (artikel 39 Romfördraget). Den fria rörligheten innebär bl.a. en rätt att flytta mellan de anslutna staterna för att söka och anta anställningar som erbjuds där. Till Romfördragets artikel 39 ansluter sig en omfattande sekundärlagstiftning i form av förordningar och direktiv som utvecklar och preciserar innehållet i artikeln. Viktigast har förordningen (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet varit.</P> <P class="p65 ft9">Förordningen var en av de rättsakter som genom <NOBR>EES-avtalet</NOBR> införlivades i svensk rätt. Sedan Sverige blev medlem i EU har förordningen gällt direkt som svensk lag. Av direktivet (EEG) 68/360 har vidare följt att medlemsstaterna skall bevilja uppehållstillstånd i minst fem år inom sitt territorium för medborgare i medlemsstaterna och deras familjemedlemmar, för vilka 1968 års förordning gäller och som kan uppvisa bl.a. ett giltigt pass. Detta direktiv och vissa andra har införlivats genom ändringar i utlänningsförordningen. Rätten till uppehållstillstånd för <NOBR>EES-medborgare</NOBR> och deras anhöriga regleras i 3 kap. UtlF.</P> <P class="p321 ft59">1968 års förordning om arbetskraftens fria rörlighet har delvis varit föremål för omarbetning. Detta har lett till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier. Genom direktivet ändras 1968 års förordning samt upphävs direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG. Medlemsstaterna skall införliva direktivet senast den 30 april 2006.</P> <P class="p70 ft60">Enligt 1968 års förordning omfattar den fria rörligheten även nära anhöriga till en arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat och anställd i en annan medlemsstats territorium, dvs. unionsmedborgare som utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Förordningen ger sålunda rätt för dels arbetstagarens make och deras barn som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning, dels släktingar i närmast föregående led till arbetstagaren och hans eller hennes make,</P> <P class="p113 ft13">100</P> </DIV> <DIV id="page_96"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft59">som är beroende av dem, att bosätta sig tillsammans med arbetstagaren. Dessutom skall medlemsstaterna underlätta mottagandet av alla andra familjemedlemmar, om de är beroende av arbetstagaren eller ingår i hans eller hennes hushåll i det land arbetstagaren kommer ifrån. Arbetstagaren måste för sin familj ha tillgång till en bostad som anses normal för landets arbetstagare i den region där han eller hon är anställd. Rättigheterna gäller oavsett de anhörigas nationalitet. Den anhörige beviljas, oavsett medborgarskap, samma typ av tillstånd som referenspersonen.</P> <P class="p14 ft9">Make samt barn till arbetstagaren som är beroende av föräldrarna har oavsett nationalitet också rätt att arbeta i det land arbetstagaren flyttat till. Barnen skall också ha tillträde till allmänna skolor och yrkesutbildning.</P> <P class="p120 ft58">Uppehållstillstånd för familjemedlem får återkallas om anknytningen till medborgaren i <NOBR>EES-staten</NOBR> bryts och familjemedlemmen inte har rätt att stanna i Sverige på någon annan grund.</P> <P class="p117 ft20"><NOBR>EES-reglerna</NOBR> är på flera punkter mer långtgående än de regler som gäller för anhöriga enligt utlänningslagstiftningen i övrigt. <NOBR>EES-reg-</NOBR> lerna gäller dock endast make, inte sambo. <NOBR>EG-domstolen</NOBR> har emellertid uttalat att om en medlemsstat gör det möjligt för de egna medborgarnas sambor från annat land att erhålla uppehållstillstånd, skall denna rättighet tillkomma också medborgare i medlemsstater som vistas i den staten (Mål 59/85, Nederländerna mot Reed, REG 1986, s. 1283; svensk specialutgåva, volym 8).</P> <P class="p74 ft20">Eftersom make har rätt att ansluta sig till den som bor i Sverige med stöd av <NOBR>EES-reglerna</NOBR> prövas inte äktenskapets seriositet. Seriositetsprövning görs däremot när det rör sig om sambor. En sambos rätt att komma till Sverige prövas ju enligt utlänningslagens regler. Tillstånd kan ges med stöd av 2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL. Uppehållstillståndet tidsbegränsas vid den första prövningen till ett år.</P> <P class="p134 ft58">I vissa situationer ställs det krav på att den person som vill komma till Sverige skall ha tillräckliga medel och/eller sjukförsäkring. Det gäller dock inte för en arbetstagares kärnfamilj.</P> <P class="p151 ft9">Ett syfte med det ovannämnda direktivet 2004/38/EG är att i en och samma rättsakt samla de gemenskapsregler om unionsmedborgarnas rätt att fritt röra sig och uppehålla sig som tidigare funnits i olika rättsakter. Direktivet kodifierar i stora delar gällande regelverk men innehåller även förändringar. Framför allt följande skiljer sig från vad som gäller i dag.</P> <P class="p117 ft60">Familjebegreppet utvidgas så att det även omfattar registrerad partner om den mottagande medlemsstaten erkänner registrerade partner-</P> <P class="p419 ft13">101</P> </DIV> <DIV id="page_97"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p420 ft20">skap i sin lagstiftning. Nuvarande regler om krav på uppehållstillstånd efter tre månaders vistelse avskaffas. Medlemsstaterna får själva avgöra om ett system med registrering av unionsmedborgare och unionsmedborgares familjemedlemmar som själva är unionsmedborgare skall införas istället för uppehållstillstånd. Den mottagande medlemsstaten får ålägga unionsmedborgare att registrera sig hos behöriga myndigheter vid uppehåll som överstiger tre månader. En medlemsstat skall utfärda ett uppehållskort till unionsmedborgares familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat om den planerade vistelsen överstiger tre månader. Regler om utvisning av unionsmedborgare och deras familjemedlemmar regleras i artiklarna 14 och 28. Så länge de personer som omfattas av rätten till bosättning inte utgör en orimlig börda för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem bör de inte utvisas. Under inga omständigheter får arbetstagare, egenföretagare eller arbetssökande bli föremål för utvisning, utom av hänsyn till allmän ordning eller säkerhet. Det finns även en bestämmelse om att medlemsstaterna får vidta nödvändiga åtgärder i händelse av missbruk av rättigheter eller bedrägeri.</P> <P class="p421 ft60">Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppgift att utreda hur ovannämnda <NOBR>EG-direktiv</NOBR> skall genomföras i svensk rätt (dir. 2004:127). Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2005.</P> <P class="p417 ft2"><SPAN class="ft2">3.4</SPAN><SPAN class="ft55">Europarådets sociala stadga</SPAN></P> <P class="p323 ft9">Enligt artikel 19 mom. 6 i Europarådets sociala stadga förbinder sig avtalsslutande part att i möjligaste mån underlätta utländsk arbetstagares återförening med sin familj om arbetstagaren själv har erhållit tillstånd att bosätta sig i anställningslandet. Enligt bilaga till stadgan skall vid tillämpningen av denna bestämmelse uttrycket ”utländsk arbetstagares familj” anses inbegripa åtminstone arbetstagarens maka/make och ogifta barn så länge dessa anses vara minderåriga i den mottagande staten och är ekonomiskt beroende av den migrerande arbetstagaren.</P> <P class="p422 ft13">102</P> </DIV> <DIV id="page_98"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p423 ft2"><SPAN class="ft2">3.5</SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">EG-direktivet</SPAN></NOBR> angående tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer</P> <P class="p341 ft9">För att bl.a. samordna medlemsstaternas insatser i situationer av massflykt och ge tillfälligt skydd antogs den 20 juli 2001 ett direktiv om miniminormer för detta (2001/55/EG). Direktivet innehåller i artikel 15 vad som skall gälla beträffande familjeåterförening. Enligt punkten 1 i denna artikel skall följande personer anses ingå i familjegemenskapen, om familjen fanns redan i ursprungslandet och den splittrades på grund av omständigheter kring den massiva tillströmningen:</P> <P class="p424 ft9"><SPAN class="ft10">a)</SPAN><SPAN class="ft70">Make eller maka till referenspersonen eller dennes ogifta partner i ett stabilt förhållande, om ogifta par och gifta par enligt lagstiftningen och praxis i den berörda medlemsstaten skall behandlas på jämförbart sätt enligt landets utlänningslagstiftning. Underåriga ogifta barn till referenspersonen och dennes maka eller make, oavsett om de är födda inom eller utom äktenskapet eller är adopterade.</SPAN></P> <P class="p425 ft9"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft71">Andra nära anhöriga som levde tillsammans och ingick i familjegemenskapen vid tidpunkten för de händelser som ledde till den massiva tillströmningen och som var helt eller delvis beroende av referenspersonen vid den tidpunkten.</SPAN></P> <P class="p426 ft9">Direktivet har genomförts i svensk rätt genom ett nytt kapitel i Ut- länningslagen, kap. 2 a.</P> <P class="p427 ft2"><SPAN class="ft2">3.6</SPAN><SPAN class="ft55">EG:s resolution mot skenäktenskap</SPAN></P> <P class="p301 ft60">Europeiska Unionens råd fattade den 4 december 1997 beslut om en resolution om de åtgärder som bör vidtas för att bekämpa skenäktenskap (EGT 97/C 382/01). I resolutionen konstateras att skenäktenskap är ett sätt att kringgå bestämmelserna om inresa och bosättning för medborgare i tredje land. Enligt resolutionen kan bl.a. följande omständigheter tala för att det rör sig om ett skenäktenskap:</P> <P class="p428 ft9"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft16">Parterna lever inte tillsammans.</SPAN></P> <P class="p429 ft74"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft73">Parterna tar inte på ett sätt som är lämpligt det ansvar som följer av äktenskapet.</SPAN></P> <P class="p165 ft9"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft16">Makarna har aldrig träffat varandra före äktenskapet.</SPAN></P> <P class="p430 ft60"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft75">Makarna misstar sig om varandras personuppgifter (namn, adress, medborgarskap, anställning), de omständigheter under vilka de</SPAN></P> <P class="p431 ft13">103</P> </DIV> <DIV id="page_99"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p432 ft9">lärde känna varandra eller andra viktiga förhållanden av personlig karaktär som berör dem.</P> <P class="p433 ft9"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft16">Makarna talar inte ett språk som båda förstår.</SPAN></P> <P class="p434 ft60"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft75">Ett penningbelopp har betalats för att äktenskapet skall ingås (med undantag för penningbelopp som utgör hemgift för medborgare i sådana tredje länder där hemgift normalt förekommer).</SPAN></P> <P class="p380 ft9"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft16">Det finns uppgifter som tyder på att en av eller båda makarna har tidigare skenäktenskap eller oegentligheter såvitt avser vistelse bakom sig.</SPAN></P> <P class="p435 ft9">Om det finns omständigheter som talar för att det rör sig om ett skenäktenskap, skall uppehållstillstånd inte beviljas förrän behöriga myndigheter kontrollerat att det inte är ett skenäktenskap. Om det efter det att uppehållstillstånd beviljats kommer fram att det är fråga om ett skenäktenskap, skall uppehållstillståndet vanligtvis dras in, återkallas eller inte förnyas.</P> <P class="p56 ft9">Medborgare i tredje land skall ha möjlighet att i enlighet med nationell lag hos en domstol eller en behörig administrativ myndighet överklaga eller begära omprövning av ett beslut om att vägra, dra in, återkalla eller vägra förnyat uppehållstillstånd.</P> <P class="p336 ft2"><SPAN class="ft2">3.7</SPAN><SPAN class="ft55">FN:s barnkonvention</SPAN></P> <P class="p323 ft20">År 1990 ratificerade Sverige FN:s barnkonvention, SÖ 1990:20, utan förbehåll. Enligt regeringens bedömning krävde ratificeringen ingen lagstiftningsåtgärd. En granskning av konventionsbestämmelserna hade, enligt föredragande statsrådet, lett till slutsatsen att svensk rätt och praxis till sin allmänna syftning står i god överensstämmelse med dessa bestämmelser men att man kunde vara tveksam om huruvida svensk rätt eller praxis i alla detaljer överensstämde med konventionens krav (prop. 1989/90:107 s. 28). Konventionen trädde för Sveriges del i kraft i september 1990.</P> <P class="p65 ft9">I enlighet med konventionen granskar en kommitté för barnets rättigheter de framsteg som staterna gjort för att förverkliga sina skyldigheter enligt konventionen. Staterna åtar sig att lämna rapporter till kommittén.</P> <P class="p78 ft20">I barnkonventionens ingress sägs att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt</P> <P class="p436 ft13">104</P> </DIV> <DIV id="page_100"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td59"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td60"><SPAN class="p23 ft4">Internationella förpliktelser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft9">ansvar i samhället. Barnets behov av och rätt till sina föräldrar är också en röd tråd i barnkonventionens sakartiklar. Konventionen sätter barnets behov framför föräldrarnas. Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet (artikel 3).</P> <P class="p79 ft9">I artikel 10 föreskrivs att ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat för familjeåterförening skall behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt av konventionsstaterna.</P> <P class="p15 ft9">Barnkonventionen ger tydliga anvisningar om i vilka frågor barnets bästa skall vara utslagsgivande. Däremot ges ingen direkt vägledning för hur tungt barnets bästa skall väga i beslut som i första hand rör föräldrarna men som också drabbar barnet eller i situationer där samhällsintressen skulle stå emot det enskilda barnets bästa. Barnkonventionen överlämnar till staterna att i dessa situationer göra avvägningen.</P> <P class="p311 ft60">I utlänningslagen anges uttryckligen att i ett fall som rör ett barn särskilt skall beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver (1 kap. 1 § andra stycket UtlL).</P> <P class="p438 ft13">105</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <P class="p439 ft77"><SPAN class="ft6">4</SPAN><SPAN class="ft76">Anhörigkommitténs delbetänkande ”Vår anhöriginvandring” (SOU 2002:13)</SPAN></P> <P class="p440 ft7">Innehållet i detta kapitel är hämtat ur sammanfattningen i SOU 2002:13 i de delar som bedöms vara av intresse för detta delbetänkande.</P> <P class="p68 ft7">Inledning</P> <P class="p343 ft7">Kommitténs uppdrag i den del som redovisas i delbetänkandet var att utreda utlänningslagens bestämmelser om anhöriginvandring till Sverige. Uppdraget bestod huvudsakligen av tre uppgifter. För det första hade kommittén att utvärdera effekterna av de ändringar av utlänningslagens bestämmelser om anhöriginvandring som trädde i kraft den 1 januari 1997. För det andra skulle övervägas om den s.k. seriositetsprövningen vid arrangerade äktenskap kunde förbättras. Slutligen ålåg det kommittén, mot bakgrund av utvärderingen av de lagbestämmelser som trädde i kraft år 1997 och med beaktande av utvecklingen inom EU, att överväga om utlänningslagens gällande bestämmelser om anhörigas rätt att bosätta sig i Sverige behövde ändras, särskilt med hänsyn till personer med samtliga nära släktingar här (”sista <NOBR>länk”-fall).</NOBR> I de angivna uppgifterna ingick att göra jämförelser med de övriga nordiska länderna och andra relevanta länder samt att beakta möjligheten för nära anhöriga att hålla kontakt genom att visering och uppehållstillstånd för besök beviljas.</P> <P class="p332 ft7">Parallellt med kommitténs arbete var frågan om familjeåterförening föremål för harmoniseringsarbete inom EU. Eftersom detta arbete fortfarande pågick när delbetänkandet skrevs kunde direktivförslaget inte beaktas i någon större utsträckning i kommitténs förslag.</P> <P class="p441 ft13">107</P> </DIV> <DIV id="page_102"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Anhörigkommitténs delbetänkande…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p442 ft7">Utvärderingen av 1997 års lagändringar och behovet av ändring av nuvarande regler för anhöriginvandring</P> <P class="p338 ft7">Kommittén redovisade att i fråga om makar och sambor innebar ändringarna år 1997 ingen praktisk skillnad i förhållande till tidigare regler. Svenska regler och praxis ansågs överensstämma med internationella åtaganden och vad som enligt kommitténs mening kunde anses rimligt. Någon ändring föreslog kommittén därför inte.</P> <P class="p55 ft7">Ändringarna beträffande barn innebar att åldersgränsen sänktes från 20 år till 18 år. Det infördes ett krav på att barnet skall vara eller ha varit hemmavarande hos föräldern. Detta krav hade enligt kommitténs bedömning gjort tillämpningen inflexibel. På grund härav och med hänsyn till vad förslaget till <NOBR>EG-direktivet</NOBR> om familjeåterförening kunde komma att innebära föreslog kommittén att kravet på att barnet är eller har varit hemmavarande skulle upphöra.</P> <P class="p344 ft7">Genom lagändringarna år 1997 infördes för nära anhöriga utanför kärnfamiljen ett uttryckligt krav på att sökanden skulle ha ingått i samma hushåll som anknytningspersonen i Sverige. Någon form av beroendeförhållande, som gör det svårt för släktingarna att leva åtskilda, måste föreligga. Beroendeförhållandet måste ha förelegat redan i hemlandet. Släktingens ansökan om uppehållstillstånd måste göras relativt snart efter anknytningspersonens bosättning i Sverige. År 1997 borttogs möjligheten att få uppehållstillstånd enbart på grund av att samtliga nära släktingar befinner sig i Sverige, ”sista <NOBR>länk”-fall.</NOBR> De nya reglerna innebar en skärpning för föräldrar, särskilt änkor eller änklingar, som vill förena sig med vuxet eller vuxna barn i Sverige. Om inte förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första stycket 3 UtlL ansågs uppfyllda, konstaterade kommittén att uppehållstillstånd kunde beviljas endast i undantagsfall, nämligen om det förelåg synnerliga skäl i form av udda och ömmande omständigheter. Ändringarna hade i fråga om nära anhöriga utanför kärnfamiljen enligt kommitténs uppfattning fått vissa konsekvenser som inte kunde anses acceptabla. Bl.a. hade det blivit omotiverat svårt för en äldre förälder, som först en längre tid efter barnets bosättning i Sverige blivit sjuk eller på annat sätt beroende av barnet, att få uppehållstillstånd. Kraven på hushållsgemenskap, beroende redan i hemlandet och snar ansökan föreslog kommittén därför skulle upphöra. I stället menade kommittén att som förutsättningar för uppehållstillstånd för föräldrar och vuxna barn borde gälla ett krav på beroende eller andra särskilda skäl samt, för andra nära anhöriga utanför kärnfamiljen, synnerliga skäl. Att en person utgjorde ”sista länk”</P> <P class="p33 ft13">108</P> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p23 ft21">Anhörigkommitténs delbetänkande…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft7">var ett exempel på sådana särskilda eller synnerliga skäl. Vidare skulle som huvudregel krävas att anknytningspersonen svarade för utlänningens försörjning.</P> <P class="p68 ft7">Prövningen av oetablerade förhållanden i allmänhet</P> <P class="p343 ft7">Kommitténs undersökning visade att seriositetsprövningen, trots att den var mycket tidskrävande och omfattande, upplevdes som ett trubbigt instrument som gav relativt begränsad effekt. Kommittén föreslog därför en delvis reviderad ordning. Denna nya ordning innebar bl.a. följande. Vad som bedömdes intressant i ärendet om uppehållstillstånd var att få en bild av huruvida sökanden och anknytningspersonen verkligen hade för avsikt, och själva beslutat, att leva tillsammans i äktenskap eller under äktenskapsliknande former och att denna önskan låg till grund för ansökan. Det intryck av och den känsla för om det rörde sig om ett förhållande som borde ligga till grund för uppehållstillstånd kunde fås genom en mindre grundlig utredning än vad som brukade göras. Utredningen borde, enligt kommitténs uppfattning, innefatta ett mindre antal frågor om parternas relation inklusive förmågan att gemensamt sörja för varandras uppehälle. För att söka undvika att utsatta parter utnyttjas borde dessutom anknytningspersonens förhållanden i fråga om eventuell tidigare brottslighet och äktenskap alltid undersökas genom registerkontroll. Kommittén menade också att utredningen i större utsträckning än dittills varit fallet kunde innehålla skriftliga inslag. Detta ledde till att uppehållstillstånd skulle beviljas om särskilda skäl inte talade däremot.</P> <P class="p216 ft7">Särskilt om försörjningskrav</P> <P class="p343 ft7">Kommittén framhöll att de begränsningar i möjligheterna till anhöriginvandring som gjordes år 1997 utgjorde en viktig del av åtgärderna för att kunna uppfylla riksdagens beslut om kostnadsbesparing inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Kommitténs förslag innebar att möjligheterna åter vidgades något, vilket innebar ökade kostnader för den offentliga sektorn. Detta ansåg kommittén vara ett skäl för införandet av ett försörjningskrav. Ett annat skäl angav kommittén vara den följdinvandring som kunde väntas med anledning av utvidgningen av anhörigkretsen. Utan ett försörjningskrav kunde en</P> <P class="p444 ft13">109</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Anhörigkommitténs delbetänkande…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft7">sådan följdinvandring förutses bli relativt stor med hänsyn till innehållet i andra <NOBR>EU-länders</NOBR> regelverk och till hur diskussionerna inom EU:s harmoniseringsarbete på området hade förts. Ytterligare ett skäl för införandet av ett försörjningskrav fanns när det gällde de oetablerade förhållandena. Ett sådant krav skulle kunna utgöra ett skydd för unga anknytningspersoner (framför allt kvinnor) i Sverige, som var tvungna att avbryta sin skolgång för att ingå arrangerade äktenskap med personer från annat land. Av dessa skäl föreslog kommittén att huvudregeln för att bevilja uppehållstillstånd vid oetablerade förhållanden och för nära anhöriga utanför kärnfamiljen skulle vara att anknytningspersonen svarade för utlänningens försörjning under högst två år. Försörjningskravet innefattade utlänningens vanliga levnadskostnader inklusive kostnaden för boendet. Anknytningspersonen borde därför ha en inkomst som täckte såväl dessa som hans eller hennes egna omkostnader. Försörjningsförmågan var tänkt att bedömas utifrån vad anknytningspersonen och utlänningen hade varit berättigade att erhålla i försörjningsstöd enligt riksnormen enligt socialtjänstlagen (2001:453). Den disponibla inkomsten skulle därutöver täcka kostnaden för boendet. Vid bedömningen av försörjningsförmågan kunde även utlänningens tillgångar beaktas. Beträffande nära anhöriga utanför kärnfamiljen kunde också anknytningspersonens övriga släktingars förmåga att bidra till försörjningen beaktas. Vid särskilda skäl föreslog kommittén att försörjningskravet kunde frångås. Som ett exempel på särskilda skäl angav kommittén att anknytningspersonens försörjningsoförmåga beror på särskilda personliga förhållanden eller ofrivillig arbetslöshet. Andra exempel på undantag var när anknytningspersonen fått uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande och vistats i Sverige endast ett fåtal år eller när ett minderårigt barn utgör anknytningsperson. Undantagen innebar bl.a. att även en person som på grund av ofrivillig arbetslöshet var beroende av försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen för sitt uppehälle skulle kunna förenas med sina nära släktingar trots att han eller hon inte hade förmåga att svara för deras försörjning. Uppskjuten invandringsprövning föreslog kommittén skulle gälla i dessa fall. Det innebär att utlänningen gavs ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om ett år, vilket sedan kunde förlängas och bli permanent förutsatt att försörjningskravet fortfarande var uppfyllt. Även om så inte var fallet kunde utlänningen beviljas fortsatt tillstånd om starka skäl talade för detta. Som exempel på starka skäl angav kommittén om anknytningspersonen hade drabbats av ofrivillig arbetslöshet eller oförmåga att arbeta eller om det förelåg</P> <P class="p33 ft13">110</P> </DIV> <DIV id="page_105"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td61"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td62"><SPAN class="p23 ft21">Anhörigkommitténs delbetänkande…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p437 ft7">andra ömmande skäl som att utlänningen hade hög ålder och led av dålig hälsa.</P> <P class="p68 ft7">Visering och uppehållstillstånd för besök</P> <P class="p343 ft7">Kommittén ansåg att regeringens tidigare gjorda uttalanden om vikten av en så generös viseringspolitik som möjligt borde få större genomslag. Det var viktigt att besöksmöjligheterna för släktingar inte begränsades mer än nödvändigt. Eftersom praxis för permanent uppehållstillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen alltjämt förutsågs bli restriktiv, borde i stället tidsbegränsade tillstånd kunna utgöra huvudregel för att upprätthålla dessa släktkontakter.</P> <P class="p445 ft7">Genomförande av förslagen</P> <P class="p341 ft7">Kommitténs förslag kunde förväntas innebära att invandringen av nära anhöriga utanför kärnfamiljen ökade och att den offentliga sektorn drabbades av ökade kostnader.</P> <P class="p446 ft13">111</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <P class="p3 ft6">5 Statistiska uppgifter</P> <P class="p447 ft2"><SPAN class="ft2">5.1</SPAN><SPAN class="ft50">Allmänt om invandringen och invandrarpopulationen i Sverige</SPAN></P> <P class="p389 ft7">Sedan krigsslutet och fram till början av <NOBR>1970-talet</NOBR> dominerade arbetskraftsinvandringen från Skandinavien, Italien, Grekland, Jugoslavien, Turkiet m.fl. länder. I slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> infördes den reglerade invandringen genom att Riksdagen beslutade att invandrare i princip skulle ha sitt uppehållstillstånd klart före inresan. För de som ville arbeta i Sverige krävdes ett erbjudande om arbete och en arbetsmarknadsprövning, som innebar att tillstånd beviljades enbart om landet behövde den utländska arbetskraften. Någon arbetsmarknadsprövning gjordes emellertid inte för nordbor, flyktingar eller familjemedlemmar som ville förenas eller återförenas i Sverige. Regleringen av invandringspolitiken ledde under <NOBR>1970-talet</NOBR> bl.a. till att den utomnordiska arbetskraftsinvandringen minskade och den utomnordiska anknytningsinvandringen ökade. Under <NOBR>1980-talet</NOBR> kom asylsökande från Mellanöstern, övriga Asien, Afrika, Kosovo och flera av de forna öststaterna. <NOBR>1990-talet</NOBR> kännetecknas av invandring från det f.d. Jugoslavien av flyktingar eller andra skyddsbehövande. Genom Sveriges tillträde till <NOBR>EES-avtalet</NOBR> år 1994 och medlemskapet i EU nästföljande år har alla som är medborgare i en <NOBR>EU-stat</NOBR> rätt att vistas i ett annat medlemsland en kortare eller längre tid för att arbeta eller studera. Arbetstillstånd behövs inte men däremot uppehållstillstånd för vistelser längre än tre månader. (Källa: Migrationsverkets webbplats)</P> <P class="p448 ft7">Invandrarpopulationen under 2002 och 2003 på knappt 65 000 personer årligen är fördelad på så sätt att de flesta, cirka 19 500 årligen för båda åren, kommer från Europa utanför Norden, följt av cirka 18 400 årligen för båda åren från Asien och cirka 14 600 respektive 14 300 årligen från Norden.</P> <P class="p449 ft13">113</P> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315107x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Statistiska uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p259 ft7">Hur invandrarpopulationen under 2002 och 2003 är fördelad framgår av följande tabell.</P> <P class="p450 ft78">Tabell 1</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr8 td63"><SPAN class="p31 ft67">Utvandringsland</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p451 ft67">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p451 ft67">2003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p31 ft10">Norden</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p451 ft10">14 641</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p451 ft10">14 279</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p31 ft4">Europa utom Norden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">19 666</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">19 492</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p31 ft10">Afrika</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">3 602</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">4 188</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p31 ft10">Nordamerika</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">4 489</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">4 083</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p31 ft10">Sydamerika</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">2 035</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">1 933</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p31 ft10">Asien</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">18 401</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">18 359</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td65"><SPAN class="p31 ft10">Oceanien</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">807</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">894</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td65"><SPAN class="p31 ft10">Okänt land</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">446</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">747</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td67"><SPAN class="p31 ft10">Totalt<SPAN class="ft79">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p451 ft10">64 087</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p451 ft10">63 795</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p452 ft10">(Källa: Statistisk Årsbok för Sverige 2005)</P> <P class="p453 ft7">Könsfördelningen mellan invandrarna är jämn. Åldersfördelningen är den att de flesta invandrare, flera än hälften, är mellan 20 och 39 år. Köns- och åldersfördelningen framgår av tabell 2.</P> <P class="p450 ft78">Tabell 2</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr8 td69"><SPAN class="p31 ft10">Kön/ålder</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td70"><SPAN class="p451 ft10">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td71"><SPAN class="p451 ft10">2003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td69"><SPAN class="p31 ft10">Män</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td70"><SPAN class="p451 ft10">32 638</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td71"><SPAN class="p451 ft10">31 840</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p31 ft10">Kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p451 ft10">31 449</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p451 ft10">31 955</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p31 ft10"><NOBR>0–19</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p451 ft10">17 634</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p451 ft10">17 358</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td72"><SPAN class="p31 ft10"><NOBR>20–39</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p451 ft10">33 665</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p451 ft10">34 167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td72"><SPAN class="p31 ft10"><NOBR>40–64</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p451 ft10">11 318</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p451 ft10">10 956</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p31 ft10">65–</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p451 ft10">1 470</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p451 ft10">1 314</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td75"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td76"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td77"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p452 ft10">(Källa: Statistisk Årsbok för Sverige 2005)</P> <P class="p454 ft7">Antalet asylsökande år 2002 var cirka 33 000 personer och år 2003 31 355. (Källa: Migrationsverkets webbplats)</P> <P class="p455 ft4"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Varav svenska medborgare: 16 484 respektive 15 807</P> <P class="p226 ft13">114</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr13 td78"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p23 ft27">Statistiska uppgifter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p456 ft2"><SPAN class="ft2">5.2</SPAN><SPAN class="ft55">Uppehållstillstånd</SPAN></P> <P class="p457 ft9"><SPAN class="ft9">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft56">Antalet uppehållstillstånd och grunden för tillståndet</SPAN></P> <P class="p458 ft7">(Källa: Migrationsverkets webbplats och statistik från verket)</P> <P class="p459 ft7">År 2002 fick 44 664 personer och år 2003 fick 46 857 personer uppehållstillstånd. Av dessa beviljades ungefär hälften tillstånd av anhörigskäl. Antalet som fick uppehållstillstånd på grund av EES- avtalet uppgick till knappt 8 000 personer år 2002 och till drygt 9 000 år 2003. Fördelningen mellan ärendetyperna framgår av tabell 3.</P> <P class="p460 ft78">Tabell 3</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p25 ft10">Uppehållstillstånd</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td81"><SPAN class="p461 ft10">2002</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td82"><SPAN class="p461 ft10">2003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p25 ft10">Anhöriga varav</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td74"><SPAN class="p32 ft10">22 346</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td73"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td74"><SPAN class="p451 ft10">24 553</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft10">make/sambo</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p451 ft10">2 166</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p32 ft10">2 627</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p25 ft10">barn</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p451 ft10">3 354</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p32 ft10">3 382</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft10">“snabbanknytningsfall”</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p451 ft10">15 649</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p32 ft10">16 655</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p25 ft10">Flyktingar och motsv.<SPAN class="ft81">2</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p32 ft10">8 493</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p451 ft10">6 460</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft10">Av arbetsmarknadsskäl</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p32 ft10">403</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p451 ft10">319</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft10">Gäststuderande</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p32 ft10">4 585</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p451 ft10">5 509</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft10">Adoptivbarn</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p32 ft10">869</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p451 ft10">782</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p25 ft10">p.g.a. <NOBR>EES-avtalet</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p32 ft10">7 958</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p451 ft10">9 234</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft10">varav arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p451 ft10">2 614</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p32 ft10">2 817</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft10">studerande</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td73"><SPAN class="p451 ft10">2 501</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td74"><SPAN class="p32 ft10">2 929</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p25 ft10">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p32 ft10">44 664</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p451 ft10">46 857</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td74"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p462 ft7">Tidsbegränsat uppehållstillstånd med uppskjuten invandringsprövning (se 2 kap. 4 § andra stycket, 4 d och 4 e §§ UtlL) beviljades i de s.k. snabbanknytningsfallen i den omfattning som framgår av tabellen ovan. Vid en prövning av förlängning av tillstånden beviljades i ca 99 procent av fallen permanent uppehållstillstånd.</P> <P class="p463 ft7">Av kategorien anhöriga till <NOBR>EU/EES-medborgare</NOBR> fick år 2002 knappt 2 000 respektive år 2003 knappt 2 500 personer ur ”kärnfamiljen” uppehållstillstånd.</P> <P class="p464 ft7">Fördelningen efter medborgarskap för personer som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning var för åren 2002 och 2003 den att</P> <P class="p465 ft4"><SPAN class="ft34">2 </SPAN>Varav merparten (6 013 respektive 4 326) grundade sig på humanitära skäl.</P> <P class="p466 ft13">115</P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Statistiska uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p266 ft7">de flesta hade medborgarskap i länder i Asien, följt av europeiska länder. Fördelningen framgår av tabell 4.</P> <P class="p450 ft78">Tabell 4</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr8 td87"><SPAN class="p31 ft4">Medborgarskapsland</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p451 ft67">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p451 ft67">2003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td88"><SPAN class="p31 ft10">Europa</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p451 ft10">7 173</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p451 ft10">7 794</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p31 ft10">Afrika</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">2 064</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">2 342</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p31 ft10">Nordamerika</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">836</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">754</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p31 ft10">Latinamerika</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">1 552</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">1 628</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p31 ft10">Asien</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">10 165</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">11 474</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p31 ft10">Oceanien</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">267</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">260</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td88"><SPAN class="p31 ft10">Övriga<SPAN class="ft81">3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">289</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">301</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p31 ft10">Totalt varav</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">22 346</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">24 553</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td88"><SPAN class="p31 ft10">kvinnor</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">13 119</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">14 335</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td89"><SPAN class="p31 ft10">män</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p451 ft10">9 227</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p451 ft10">10 218</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p453 ft7">Av det totala antalet beviljade förstagångstillstånd år 2003 var könsfördelningen jämn. Könsfördelningen relaterad till grunden för uppehållstillståndet skiljer sig dock särskilt åt i fråga om arbetsmarknadsskäl, där männen klart dominerar, respektive i fråga om anhörigskäl, där kvinnorna är överrepresenterade.</P> <P class="p467 ft9"><SPAN class="ft9">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft56">Antalet återkallade uppehållstillstånd</SPAN></P> <P class="p338 ft7">Det totala antalet återkallade uppehållstillstånd år 2002 utgjorde 2 024, varav nio avsåg EES- medborgare och Schweizare samt, för år 2003, 2 100, varav åtta avsåg <NOBR>EES-medborgare</NOBR> och Schweizare. (Källa: Statistik från Migrationsverket)</P> <P class="p56 ft7">Det har inte gått att få fram uppgift om på vilken grund tillstånden återkallats. Den vanligaste orsaken torde dock vara upphävd bosättning.</P> <P class="p468 ft2"><SPAN class="ft2">5.3</SPAN><SPAN class="ft55">Antalet ansökningar om svenskt medborgarskap</SPAN></P> <P class="p469 ft7">Att av de hos Migrationsverket inkomna och avgjorda medborgarskapsärendena, naturalisationsärenden dominerar, framgår av följande tabell 5 och 6.</P> <P class="p450 ft4"><SPAN class="ft34">3 </SPAN>Statslösa och okända.</P> <P class="p226 ft13">116</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <P class="p289 ft4">SOU 2005:15 Statistiska uppgifter</P> <P class="p470 ft78">Tabell 5</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr8 td80"><SPAN class="p25 ft67">Inkomna</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p451 ft67">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td64"><SPAN class="p451 ft67">2003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td83"><SPAN class="p25 ft10">Naturalisationsärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p451 ft10">25 705</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td66"><SPAN class="p451 ft10">21 934</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft10">Anmälningsärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">3 945</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">4 721</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft4"><NOBR>Bibehållande-/befrielseärenden</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">481</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">473</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td84"><SPAN class="p25 ft10">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p451 ft10">30 131</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td68"><SPAN class="p451 ft10">27 128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p465 ft78">Tabell 6</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr6 td80"><SPAN class="p25 ft10">Avgjorda</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p451 ft10">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td64"><SPAN class="p451 ft10">2003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td83"><SPAN class="p25 ft67">Naturalisationsärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td66"><SPAN class="p451 ft67">24 880</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td66"><SPAN class="p451 ft67">21 139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td83"><SPAN class="p25 ft10">Anmälningsärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">3 922</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td66"><SPAN class="p451 ft10">4 650</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td83"><SPAN class="p25 ft4"><NOBR>Bibehållande-/befrielseärenden</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">489</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td66"><SPAN class="p451 ft10">458</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p25 ft67">Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p451 ft67">29 291</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td66"><SPAN class="p451 ft67">26 247</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td90"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td91"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p471 ft10">(Källa: Migrationsverkets årsredovisning 2003)</P> <P class="p462 ft7">Utlänningsnämnden överprövar Migrationsverkets beslut i medborgarskapsärenden som rör naturalisation samt bibehållande av och befrielse från svenskt medborgarskap. Nämnden prövar även ansökan om förklaring att någon är svensk medborgare. Till Utlänningsnämnden inkom år 2003 1 262 ärenden och 1 211 avgjordes. År 2002 inkom 1 136 ärenden och 1 142 avgjordes. (Källa: Utlänningsnämndens årsredovisning 2003)</P> <P class="p472 ft2"><SPAN class="ft2">5.4</SPAN><SPAN class="ft55">Handläggningstider</SPAN></P> <P class="p473 ft7">Hos Migrationsverket avgjordes år 2003 totalt 118 138 uppehållstillståndsärenden om besök och bosättning. Till denna kategori räknas</P> <P class="p474 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning (24procent),</SPAN></P> <P class="p475 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">förlängning av tillstånd på grund av anknytning (18 procent),</SPAN></P> <P class="p475 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">arbetstillstånd (16 procent),</SPAN></P> <P class="p476 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">avvisning/utvisning (2 procent),</SPAN></P> <P class="p475 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">besökstillstånd (9 procent),</SPAN></P> <P class="p475 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft63">EES-ärenden</SPAN></NOBR> (11 procent),</P> <P class="p476 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">viseringer (5 procent),</SPAN></P> <P class="p475 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">gäststuderande (10 procent) och</SPAN></P> <P class="p475 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">överklaganden (4 procent).</SPAN></P> <P class="p477 ft13">117</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Statistiska uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p478 ft7">Antalet ärenden och handläggningstider framgår av tabell 7.</P> <P class="p450 ft78">Tabell 7</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr6 td92"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td93"><SPAN class="p26 ft10">2002</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td94"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td95"><SPAN class="p479 ft10">2003</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr27 td96"><SPAN class="p31 ft67">Totalt antal avgjorda ärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td97"><SPAN class="p32 ft67">111 693</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td98"><SPAN class="p23 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td99"><SPAN class="p23 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td100"><SPAN class="p451 ft67">118 138</SPAN> </TD> <TD class="tr27 td101"><SPAN class="p23 ft82">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td96"><SPAN class="p31 ft10">Ärenden avseende anhöriga</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p32 ft10">27 057</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td100"><SPAN class="p451 ft10">30 451</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td101"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td96"><SPAN class="p31 ft10">Handläggningstid<SPAN class="ft81">4</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p32 ft10">162</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td100"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td101"><SPAN class="p451 ft10">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td96"><SPAN class="p31 ft10">Arbetsmarknadsärenden</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td97"><SPAN class="p32 ft10">14 700</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td98"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td99"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td100"><SPAN class="p451 ft10">13 411</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td101"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td96"><SPAN class="p31 ft10">Handläggningstid</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td97"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td98"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td99"><SPAN class="p32 ft10">22</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td100"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td101"><SPAN class="p451 ft10">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td96"><SPAN class="p31 ft4">Ärenden avseende gäststuderande</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td97"><SPAN class="p32 ft10">5 207</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td98"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td99"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td100"><SPAN class="p451 ft10">6 005</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td101"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td96"><SPAN class="p31 ft10">Handläggningstid</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td97"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td98"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td99"><SPAN class="p32 ft10">13</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td100"><SPAN class="p23 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td101"><SPAN class="p451 ft10">15</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr26 td102"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td103"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td104"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td105"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td106"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td107"><SPAN class="p23 ft80">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p452 ft10">(Källa: Migrationsverkets årsredovisning 2003)</P> <P class="p480 ft7">År 2003 inkom hos Utlänningsnämnden 2 864 och avgjordes 2 947 överklagade ärenden om uppehållstillstånd (som inte har samband med avvisning eller utvisning) och där merparten utgör ärenden där utlänningen åberopat anknytning som grund för ansökan. Motsvarande siffror för år 2002 var 2 528 respektive 2 862. Handläggningstiderna för dessa överklagade ärenden var, år 2003, 216 dagar i genomsnitt eller 205 dagar i median samt, år 2002, 254 dagar i genomsnitt och 259 i median. (Källa: Utlänningsnämndens årsredovisning 2003).</P> <P class="p359 ft7">För medborgarskapsärenden var hos Migrationsverket medianhandläggningstiden, för 2003, 179 dagar totalt (269 dagar för naturalisationsärenden, 100 för anmälningsärenden och 34 för bibehållande/befrielseärenden) samt, för 2002, 126 dagar totalt (197 för naturalisationsärenden, 61 för anmälningsärenden och 23 för <NOBR>bibehållande-/befrielse-</NOBR> ärenden). (Källa: Migrationsverkets årsredovisning 2003).</P> <P class="p56 ft7">Hos Utlänningsnämnden var för medborgarskapsärendena den genomsnittliga handläggningstiden 193 dagar och mediantiden 225 för år 2003 samt i genomsnitt 208 och i median 240 dagar för 2002. (Källa: Utlänningsnämndens årsredovisning 2003).</P> <P class="p336 ft2"><SPAN class="ft2">5.5</SPAN><SPAN class="ft55">Kostnader hos Migrationsverket</SPAN></P> <P class="p469 ft7">Migrationsverket tilldelades 606 811 milj. kr för budgetåret 2003 ur statsbudgeten. Anslaget finansierar bl.a. prövningsverksamhet. Den totala kostnaden hos Migrationsverket för prövningar av ansökningar</P> <P class="p481 ft4"><SPAN class="ft34">4 </SPAN>Medianhandläggningstiden i antal dagar hos Migrationsverket för ärenden inlämnade vid utlandsmyndighet.</P> <P class="p225 ft13">118</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td78"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td79"><SPAN class="p23 ft27">Statistiska uppgifter</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p443 ft7">om besök och bosättning var för det året 266 256 milj. kr, vilket ger en styckkostnad om 2 254 kr per ärende. Siffrorna för år 2002 löd på 247 881 milj. kr eller en ärendekostnad om 2 172 kr Kostnaden hos Migrationsverket för medborgarskapsärenden uppgick under år 2003 till totalt 44 578 milj. kr och styckkostnaden per ärende till 1 569. Motsvarande siffror för år 2002 löd på 43 818 milj. kr respektive 1 396 kr (Källa: Migrationsverkets årsredovisning 2003).</P> <P class="p482 ft13">119</P> </DIV> <DIV id="page_113"> <P class="p3 ft8">6 Utländska förhållanden</P> <P class="p483 ft7">I detta kapitel redogörs kortfattat för hur förhållandena är i vissa andra <NOBR>EU-länder.</NOBR> Redogörelsen bygger på de uppgifter som respektive ansvarigt departement har lämnat efter förfrågan från utredningen. Motsvarande förfrågan har ställts till Frankrike, Luxemburg, Spanien och Tyskland. Något svar från dessa länder har dock inte erhållits.</P> <P class="p484 ft2">Belgien</P> <P class="p67 ft7">Den utlänning som vill uppehålla sig i Belgien i mer än tre månader måste ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd på Belgisk ambassad eller motsvarande i sitt hemland. Till stöd för sin ansökan måste utlänningen förutom pass bifoga ett gällande arbetstillstånd eller bevis på att han eller hon har tillräckliga medel för att försörja sig. Tillräckliga medel anses vara en månadsinkomst på 750 euro med ett tillägg om 125 euro för make om han eller hon är utan egna inkomster och 125 euro för varje barn. Vidare skall sökanden bifoga läkarintyg som utvisar att han eller hon inte lider av någon av de sjukdomar som listats i en särskild lag från 1980 samt ett utdrag från kriminalregistret.</P> <P class="p62 ft36">Uppehållstillstånd beviljas för en viss tid eller utan tidsgräns beroende på omständigheterna samt anledningen till och varaktigheten av vistelsen i Belgien.</P> <P class="p151 ft7">Utlänning som fått tillfälligt uppehållstillstånd utomlands skall inom åtta arbetsdagar från inresan i Belgien anmäla sig hos kommunal myndighet på den ort där han eller hon avser att uppehålla sig. Ut- länningen skall där ansöka om att bli registrerad i utlänningsregistret. Den utlänning som erhållit sitt uppehållstillstånd i Belgien har åtta dagar på sig från dagen för beslutet om uppehållstillstånd. Den kommunala myndigheten utfärdar ett intyg på att utlänningen är registrerad, ett s.k. CRRA.</P> <P class="p419 ft13">121</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft7">Utlänningens make och barn under 18 år har rätt att komma och bo i Belgien.</P> <P class="p55 ft7">Den utlänning som fått ett obegränsat uppehållstillstånd kan efter fem år ansöka om tillstånd för bosättning. Make och barn till en utlänning med tillstånd för bosättning får automatiskt också ett tillstånd för bosättning. Ett ”utlänningsidentitetskort” utfärdas till den som har tillstånd för bosättning. Detta identitetskort gäller i fem år och förnyas automatiskt.</P> <P class="p359 ft7">En sambo kan få tillstånd att bo med en tredjelandsmedborgare i Belgien under följande förutsättningar. Båda måste vara ogifta och minst 18 år. Det måste finnas ett varaktigt förhållande mellan dem. De måste bo tillsammans i Belgien och ha ett gemensamt hushåll. Den part som bor i Belgien måste ha en egen stadigvarande inkomst och måste underteckna ett åtagande att under en period av tre och ett halvt år stå för försörjning, sjukvårdskostnader och kostnader för återresa till hemlandet. Slutligen får sambon inte utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet.</P> <P class="p65 ft7">Ett beslut om tillstånd kan i princip inte återkallas. Beslutet kan emellertid förklaras ogiltigt om det tillkommit på grund av förfalskade handlingar eller felaktiga uppgifter.</P> <P class="p329 ft7">En utlänning kan tvingas lämna landet på tre sätt. En ”order” att lämna landet utfärdas till en utlänning som nekats uppehållstillstånd. Anledningen kan vara brist på inkomster. Ordern kan också utfärdas till den som har stannat utan tillstånd i mer än tre månader. Det andra sättet är s.k. ”ministerial decree of deportation”. Denna form används om en utlänning som har uppehållstillstånd (men inte tillstånd för bosättning) är till men för allmän ordning eller säkerhet eller bryter mot villkoren för vistelsen. När det gäller en utlänning med tillstånd för bosättning kan endast ett s.k. ”royal decree of expulsion” utfärdas om utlänningen allvarligt har skadat allmän ordning eller säkerhet. Före ett sådant beslut skall rådgivande kommission ha yttrat sig i frågan.</P> <P class="p262 ft7">Det finns inget krav på integrationsåtgärder i Belgien.</P> <P class="p212 ft7">Den som enligt huvudregeln har utverkat ett uppehållstillstånd i hemlandet blir omedelbar införd i utlänningsregistret av den kommunala myndigheten. För den som är undantagen från kravet på att ha erhållit ett uppehållstillstånd redan före inresan gäller att den beslutande myndigheten har tre månader på sig att fatta beslut. Om något beslut inte fattas inom denna tid utfärdar den kommunala myndighet ett CRRA (intyg om registrering i utlänningsregistret, jfr ovan). När det gäller familjeåterförening har den beslutande myndig-</P> <P class="p361 ft13">122</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315115x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p23 ft27">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">heten ett år på sig att fatta beslut. Om den kommunala myndigheten inte har fått något beslut inom denna tid tillåts utlänningen stanna en obegränsad period och ett CRRA utfärdas. Den beslutande myndigheten kan dock genom ett motiverat beslut förlänga ettårsfristen med tre månader. För bosättningstillstånd är handläggningstiden fem månader.<SPAN class="ft31">1</SPAN></P> <P class="p61 ft2">Finland</P> <P class="p67 ft7">Enligt Finlands utlänningslag (301/2004) är ett uppehållstillstånd antingen tidsbegränsat eller permanent. Tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas för vistelse av tillfälligt karaktär (tillfälligt uppehållstillstånd) eller för vistelse av kontinuerlig karaktär (kontinuerligt uppehållstillstånd). Tillståndsmyndigheten avgör syftet med vistelsen i landet med hänsyn till de uppgifter som utlänningen lämnat om syftet med inresan. Ett permanent uppehållstillstånd gäller tillsvidare.</P> <P class="p15 ft7">Ett permanent uppehållstillstånd beviljas en utlänning som efter att ha fått kontinuerligt uppehållstillstånd lagligen vistats i landet i fyra år utan avbrott, om villkoren för kontinuerligt uppehållstillstånd för utlänningen uppfylls och om det inte finns några i utlänningslagen nämnda hinder för beviljande av permanent uppehållstillstånd. Vistelsen betraktas som oavbruten om utlänningen har vistats i Finland under minst hälften av uppehållstillståndets giltighetstid.</P> <P class="p14 ft7">Permanent uppehållstillstånd kan vägras om 1) utlänningen konstaterats ha gjort sig skyldig till ett brott för vilket föreskrivs fängelsestraff, 2) utlänningen är misstänkt för ett brott för vilket föreskrivs fängelsestraff, 3) utlänningen konstateras ha gjort sig skyldig till två eller flera brott, eller om 4) utlänningen är misstänkt för två eller flera brott. Det straff som dömts ut för ett brott behöver inte ha vunnit laga kraft. När hindren för beviljande av uppehållstillstånd prövas skall hänsyn tas till av vilken art och hur allvarlig den brottsliga gärningen är samt till den tid utlänningen har vistats i Finland. Om utlänningen har dömts till ovillkorligt fängelsestraff, kan permanent uppehållstillstånd beviljas, om det vid tidpunkten för avgörandet av ansökan har gått mer än tre år sedan det utdömda straffets avtjänats i sin helhet. Om en utlänning har dömts till villkorligt fängelse, kan permanent uppehållstillstånd beviljas, om det har gått mer än två år sedan prövotiden för straffet gått ut. I övriga fall kan</P> <P class="p68 ft4"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>Belgien har ännu inte anpassat sin lagstiftning fullt ut till de båda <NOBR>EG-direktiven.</NOBR></P> <P class="p486 ft13">123</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">permanent uppehållstillstånd beviljas, om det vid tidpunkten för avgörandet av ansökan har gått mer än två år sedan brottet begicks.</P> <P class="p329 ft7">När en utlänning beviljats tillfälligt uppehållstillstånd beviljas hans eller hennes familjemedlemmar tillfälligt uppehållstillstånd för samma tid. När en utlänning har beviljats kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd beviljas hans eller hennes familjemedlemmar kontinuerligt uppehållstillstånd, förutsatt att familjemedlemmarnas försörjning är tryggad.</P> <P class="p56 ft7">Enligt Finlands utlänningslag anses som familjemedlem maken till en i Finland bosatt person samt ett ogift barn under 18 år om personen i Finland är vårdnadshavare. Om den som är bosatt i Finland är ett minderårigt barn är barnets vårdnadshavare en familjemedlem. Som familjemedlem anses också en person av samma kön om partnerskapet har registrerats nationellt. Med makar jämställs sambor, oavsett kön, under förutsättning att de har bott tillsammans i minst två år. Sammanboendetid förutsätts inte, om personerna i fråga gemensamt har vårdnaden om ett barn eller om det finns andra vägande skäl.</P> <P class="p65 ft7">Ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas om villkoren för det föregående tidsbegränsade uppehållstillståndet fortfarande uppfylls.</P> <P class="p487 ft7">För att uppehållstillstånd skall beviljas förutsätts att utlänningens försörjning är tryggad. I ett enskilt fall kan avvikelse göras från försörjningsförutsättningen, om det finns exceptionellt vägande skäl eller om barns bästa kräver det.</P> <P class="p55 ft7">Utlänningens försörjning anses vara tryggad vid beviljande av första uppehållstillståndet om hans eller hennes vistelse i landet bekostas med inkomster från förvärvsarbete, verksamhet som företagare, pensioner, tillgångar eller andra källor som anses sedvanliga så att han eller hon inte kan antas bli beroende av utkomststöd enligt lagen om utkomststöd eller av någon annan därmed jämförbar ekonomisk förmån som tryggar hans eller hennes försörjning. Som sådan förmån anses inte socialskyddsförmåner som ersätter kostnader.</P> <P class="p65 ft7">När fortsatt tillstånd beviljas skall utlänningens försörjning vara tryggad dock så att beviljande av tillstånd inte förhindras av att utlänningen tillfälligt tyr sig till utkomststöd eller någon annan därmed jämförbar förmån för att trygga sin försörjning. Sökanden skall för myndigheten förete en utredning om hur hans eller hennes försörjning tryggas i Finland.</P> <P class="p56 ft7">Det finns även föreskrifter om att den person som bor i Finland skall försörja den familjemedlem som kommer till Finland.</P> <P class="p488 ft13">124</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p23 ft27">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft7">Om försörjningskravet inte uppfylls kan uppehållstillståndet återkallas och om utlänningen inte lämnar landet frivilligt kan han eller hon bli utvisad. Om utlänningen inte kan bekosta resan betalar staten.</P> <P class="p156 ft7">Enligt Finlands utlänningslag återkallas ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd när en utlänning varaktigt har flyttat från Finland eller när en utlänning i permanent syfte har vistats utanför landet i två år utan avbrott.</P> <P class="p79 ft7">Ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd kan återkallas, om utlänningen vid ansökan om uppehållstillstånd lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet eller andra oriktiga upplysningar som har påverkat beslutet eller om något som hade kunnat hindra beviljandet av uppehållstillstånd har hemlighållits.</P> <P class="p15 ft7">Tidsbegränsat uppehållstillstånd får återkallas, om de villkor på grundval av vilka uppehållstillståndet beviljades inte längre uppfylls. För att uppehållstillståndet skall kunna återkallas förutsätts dessutom att utlänningen först en kort tid har vistats lagligen i Finland.</P> <P class="p156 ft7">Ett tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd får återkallas, om en Schengenstat begär att Finland återkallar ett uppehållstillstånd som Finland beviljat en utlänning och begäran anförs med motiveringen att utlänningen har meddelats inreseförbud i en annan Schengenområdet.</P> <P class="p489 ft7">Enligt Finlands grundlag är alla lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.</P> <P class="p156 ft7">I strafflagen finns ett stadgande om diskriminering i arbetslivet som även gäller utlänningar. En arbetsgivare eller en företrädare för denne som vid annonsering om en anställning, vid valet av arbetstagare eller under ett anställningsförhållande utan vägande och godtagbart skäl försätter en arbetssökande eller arbetstagare i ofördelaktig ställning 1) på grund av ras, nationalitet eller etniskt ursprung, medborgarskap, hudfärg, språk, kön, ålder, familjeförhållanden, sexuell inriktning eller hälsotillstånd eller 2) på grund av religion, samhälleliga åsikter, politisk eller facklig verksamhet eller någon annan därmed jämförbar omständighet skall dömas för diskriminering i arbetslivet till böter eller fängelse i högst sex månader.</P> <P class="p366 ft7">Det finns inga lagstadgade handläggningstider för ärenden om uppehållstillstånd i Finland.<SPAN class="ft31">2</SPAN></P> <P class="p490 ft83"><SPAN class="ft34">2 </SPAN>Finland anser inte att det föreligger några större skillnader mellan den egna lagstiftningen och vad som följer av <NOBR>EG-direktiven</NOBR> när det gäller villkoren för uppehållstillstånd och reglerna om försörjning.</P> <P class="p486 ft13">125</P> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315118x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p226 ft2">Grekland</P> <P class="p469 ft7">I Grekland utfärdas först ett initialt tillstånd som gäller i ett år. Detta tillstånd kan förnyas så länge tredjelandsmedborgaren har ett gällande arbetstillstånd. Efter två år kan tredjelandsmedborgaren ansöka om ett uppehållstillstånd som gäller för en ny tvåårsperiod. Han eller hon måste då visa dokumentation på sina tillgångar, arbetstillstånd m.m. När tredjelandsmedborgaren har bott tio år i Grekland kan ett uppehållstillstånd utan tidsbegränsning erhållas.</P> <P class="p65 ft7">En tredjelandsmedborgare som har bott minst två år i Grekland kan ansöka om familjeåterförening i Grekland under förutsättning att familjemedlemmen skall bo hos honom eller henne, att han eller hon kan försörja familjemedlemmen och att det finns lämplig bostad och en sjukförsäkring som täcker familjemedlemmen. Det är personen som bor i Grekland som skall inge ansökningen.</P> <P class="p56 ft7">De familjemedlemmar som kan bli aktuella för familjeåterförening är make och ogift barn under 18 år. Familjemedlemmen får ett uppehållstillstånd för en tid motsvaranden den som gäller för personen som redan bor i Grekland.</P> <P class="p55 ft7">Alla som ansöker om uppehållstillstånd i Grekland måste visa att de kan försörja sig. Den som ansöker om familjåterförening måste visa att han eller hon har tillräcklig inkomst för att försörja familjen. Inkomsten får inte vara lägre än en oerfaren arbetares lön. Han eller hon måste också visa att inkomsten räcker till boendekostnaden och till sjukförsäkring för familjemedlemmarna. Om försörjningskravet inte uppfylls kan uppehållstillståndet återkallas och tredjelandsmedborgaren kan utvisas.</P> <P class="p65 ft7">Uppehållstillstånd kan återkallas av hänsyn till allmän ordning och säkerhet samt av hänsyn till folkhälsan. Återkallande av uppehållstillstånd leder automatiskt till att arbetstillståndet återkallas.</P> <P class="p55 ft7">Utlänningar som permanent bor i Grekland har samma rättigheter som greker.</P> <P class="p212 ft36">Den fastställda handläggningstiden för ärenden om uppehållstillstånd är 50 dagar. Tiden avser inte eventuell handläggning efter överklagande.<SPAN class="ft84">3</SPAN></P> <P class="p491 ft21"><SPAN class="ft85">3 </SPAN>Grekland hade vid tiden för svaret på utredningens frågor ännu inte startat processen med att införliva <NOBR>EG-direktiven</NOBR> men ansåg att landets regler avseende försörjningskrav täcks av direktiven.</P> <P class="p371 ft13">126</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p23 ft27">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p157 ft2">Italien</P> <P class="p492 ft7">Uppehållstillstånd i Italien för en tredjelandsmedborgare är kopplat till att man får en anställning där arbetsgivaren garanterar arbete och bostad. Ett långvarigt uppehållstillstånd kan för närvarande erhållas efter att utlänning på grund av arbete bott i landet i sex år.</P> <P class="p15 ft7">En tredjelandsmedborgare kan begära familjeåterförening för make, ogifta minderåriga barn, vuxna sjuka barn samt föräldrar om dessa inte har några andra barn i hemlandet eller om de är över 65 år och de andra barnen av hälsoskäl inte kan bistå dem.</P> <P class="p156 ft7">För att få uppehållstillstånd i Italien skall en tredjelandsmedborgare visa att han eller hon åtminstone har en inkomst som motsvarar lägsta socialbidragsnivån (4 515 euro per år).</P> <P class="p156 ft7">För att få återförenas med familjemedlemmar måste tredjelandsmedborgaren i Italien visa att han eller hon har en bostad och inkomst i enlighet med vad som beskrivits ovan med den skillnaden att inkomsten måste vara högre och relaterad till antalet familjemedlemmar.</P> <P class="p79 ft36">Försörjningsförmågan måste visas genom uppvisande av inkomstdeklaration och den skall täcka mat, kläder, bostad, och sjukförsäkring.</P> <P class="p119 ft7">Försörjningskravet är detsamma för alla kategorier av familjemedlemmar.</P> <P class="p119 ft7">Om försörjningskravet inte uppfylls leder det till att uppehållstillståndet inte förnyas. I sådant fall är det den arbetsgivare som lät tredjelandsmedborgaren komma till Italien som får stå för kostnaderna för resan till ursprungslandet.</P> <P class="p151 ft7">Uppehållstillståndet återkallas om tredjelandsmedborgaren gör sig skyldig till vissa brott, t.ex. brott mot person och förmögenhetsbrott. I de flesta av dessa fall skickas utlänningen tillbaka till sitt ursprungsland.</P> <P class="p15 ft7">Det finns lagstiftning som förbjuder diskriminering av tredjelandsmedborgare på arbetsmarknaden och i fråga om sociala förmåner.</P> <P class="p171 ft7">Det finns inga obligatoriska integrationsprogram i Italien.</P> <P class="p79 ft7">Det finns bestämda handläggningstider för ärenden om uppehållstillstånd men de är inte absoluta. Handläggningstiden för ärenden om uppehållstillstånd för familjeåterförening är 90 dagar.<SPAN class="ft31">4</SPAN></P> <P class="p493 ft4"><SPAN class="ft34">4 </SPAN>Reglerna om uppehållstillstånd är ännu inte anpassade till <NOBR>EG-direktiven</NOBR> men man anser att de reflekterar innehållet i direktiven och även innebär förmånligare villkor.</P> <P class="p494 ft13">127</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p226 ft2">Nederländerna</P> <P class="p469 ft7">För att få ett långfristigt uppehållstillstånd i Nederländerna skall följande villkor vara uppfyllda. Utlänningen skall ha varit lagligen bosatt /haft uppehållstillstånd i landet i fem år, ha stabila och regelbundna inkomster, inte ha gjort sig skyldig till brott mot allmän ordning och säkerhet samt bo i Nederländerna.</P> <P class="p56 ft7">Familjeåterförening är under förutsättning att övriga villkor är uppfyllda möjlig för make, sambo, registrerad partner och barn under 18 år. I undantagsfall kan familjeåterförening tillåtas om barnet är 18 år eller äldre i fall barnet fortfarande är ekonomiskt och moraliskt beroende av föräldrarna som bor i Nederländerna. Slutligen är familjeåterförening möjligt för utlänningar som är 65 år eller äldre om han eller hon är ensamstående i ursprungslandet och vill bo tillsammans med sitt barn i Nederländerna.</P> <P class="p65 ft7">I Nederländerna görs en tydlig skillnad mellan det man kallar familjeåterförening och det man kallar familjebildning. Det förra begreppet används uteslutande för den situationen då familjen var bildad redan före utlänningens ankomst till Nederländerna. Begreppet familjebildning används då utlänningen bildar familj efter det att han eller hon bosatt sig i Nederländerna.</P> <P class="p56 ft7">Inom kort kommer reglerna för rätten till familjebildning att förändras något. Det kommer då att krävas att både den utlänning som bor i Nederländerna och maken eller makan har fyllt 21 år. För att förhindra att maken eller makan blir en ekonomisk börda för allmänna medel kommer det vidare att krävas att utlänningen i Nederländerna tjänar 120 procent av vad som benämns minimilön.</P> <P class="p56 ft7">När det gäller familjeåterförening gäller för alla kategorier att familjemedlemmen i Nederländerna måste ha tillräckliga medel för försörjningen. Familjen måste omedelbart bosätta sig tillsammans ha gemensamt hushåll och samma adress.<SPAN class="ft31">5</SPAN></P> <P class="p55 ft7">Utlänningar som vill bo i Nederländerna måste först ansöka om ett tillfälligt tillstånd hos den Nederländska ambassaden i hemlandet.</P> <P class="p495 ft21"><SPAN class="ft85">5 </SPAN>För <SPAN class="ft86">föräldrar över 65 år </SPAN>gäller följande. Föräldern måste vara ensamstående. Barnet som bor i Nederländerna måste vara av nederländsk nationalitet eller ha ett permanent uppehållstillstånd samt ha tillräckliga medel för att kunna ta hand om föräldern. Det får inte finnas något annat barn i ursprungslandet som skulle kunna ta hand om föräldern. Nästa alla barn måste bo i Nederländerna.</P> <P class="p308 ft41">– För <SPAN class="ft87">övriga familjemedlemmar </SPAN>gäller följande. Det vuxna barnet eller <NOBR>mor-/farföräldern</NOBR> måste verkligen tillhöra familjen. Han eller hon måste direkt efter sin ankomst till Nederländerna bosätta sig hos familjemedlemmen, ha ett gemensamt hushåll och gemensam adress. Att lämna familjemedlemmen kvar i ursprungslandet skulle förorsaka oskäligt lidande. Det måste finnas en legal familjerelation. Familjemedlemmen i Nederländerna måste ha tillräckliga medel för försörjningen.</P> <P class="p371 ft13">128</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315121x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p23 ft27">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">För att godtas måste utlänningen uppfylla vissa basala krav. Utlänningen måste visa att han eller hon har tillräckliga medel att leva på, lägga fram dokument som styrker identiteten och inte ha blivit dömd för något brott. Andra eller ytterligare villkor kan gälla beroende på utlänningens skäl för ansökan. Vill utlänningen sedan stanna längre än de tre månader det första tillståndet avser skall utlänningen ansöka om ett nytt tillstånd. Är villkoren uppfyllda beviljas ett uppehållstillstånd. Ett sådant beslut fattas inom sex månader.<SPAN class="ft31">6</SPAN></P> <P class="p14 ft7">Tredjelandsmedborgaren som vill komma till Nederländerna, eller om det är fråga om familjeåterförening, den familjemedlem som bor i Nederländerna måste ha stabila och regelbundna inkomster uppgående till 100 procent av minimilön. Tredjelandsmedborgaren måste vidare ha en sjukförsäkring. Det finns för närvarande inget krav på att bostad skall finnas men ansvarig minister överväger att införa ett sådant villkor.</P> <P class="p15 ft7">Om en tredjelandsmedborgare inte längre uppfyller villkoren för uppehållstillstånd återkallas tillståndet och han eller hon måste åka tillbaka till sitt ursprungsland. Ett permanent uppehållstillstånd kan bara återkallas om utlänningen begår ett allvarligt brott eller lämnar landet för en lång tid.</P> <P class="p60 ft7">Tredjelandsmedborgare som lagligen bor i Nederländerna har samma rätt till sociala förmåner som nederländska medborgare. Ett utnyttjande av denna rätt kan dock i vissa fall leda till att uppehållstillståndet återkallas.</P> <P class="p156 ft7">Det finns integrationsprogram för utlänningar som kommer till Nederländerna men att fullfölja dessa är för närvarande inget krav för att få eller behålla ett uppehållstillstånd. Man kommer emellertid att införa ett prov som tredjelandsmedborgaren måste klara av innan han eller hon kommer till Nederländerna. Ett misslyckat prov kommer att kunna leda till att uppehållstillstånd vägras. När tredjelandsmedborgaren sedan kommit till Nederländerna måste han eller hon fullfölja integrationskursen och innan ett permanent uppehållstillstånd kan meddelas skall tredjelandsmedborgaren ha klarat av den slutliga integrationskursen.</P> <P class="p14 ft36">Handläggningstiden för ärenden om uppehållstillstånd är reglerad i Nederländerna. Beslut måste fattas inom sex månader. När det gäller ansökningar från tredjelandsmedborgare med ställning som var-</P> <P class="p496 ft83"><SPAN class="ft34">6 </SPAN>Nederländerna anser att landets regler avseende uppehållstillstånd är anpassade till de båda <NOBR>EG-direktiven.</NOBR> Ansvarig minister har beslutat att det nationella permanenta uppehållstillståndet skall finnas kvar vid sidan om den nya europeiska statusen som varaktigt bosatt tredjelandsmedborgare.</P> <P class="p497 ft13">129</P> </DIV> <DIV id="page_122"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">aktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> kommer man att införa en handläggningstid om fyra månader.</P> <P class="p498 ft2">Portugal</P> <P class="p499 ft7">För att få ett uppehållstillstånd som gäller för en tvåårsperiod måste sökanden inneha ett giltigt visum för vistelse och befinna sig på Portugals territorium. Det får inte föreligga en omständighet som, om den varit känd tidigare, hade lett till att personen inte fått visum. Visum för vistelse erhålls av Portugals konsulat i den sökandes hemland. Vid ansökan om visum efterfrågas den information som är relevant (t.ex. om social och ekonomisk situation, ev. kriminalitet och sjukförsäkring).</P> <P class="p64 ft7">En utlänning som bor i Portugal i minst ett år har rätt att återförenas med en familjemedlem som han eller hon har bott tillsammans med i ett annat land eller som han eller hon är beroende av. Familjemedlem i detta sammanhang är make, barn som är minderåriga eller som är arbetsoförmögna, adopterat barn, släktingar i rakt uppstigande led till utlänningen eller dennes make under förutsättning att släktingen är beroende av honom eller henne, minderåriga syskon under förutsättning att syskonet är placerat i utlänningens vård genom ett beslut i hemlandet som erkänns av Portugal. Familjemedlemmen får ett förnybart uppehållstillstånd som gäller för samma tid som den utlänning som redan bor i Portugal (tillstånd för rätt till familjeåterförening). Det portugisiska regelverket ger inte rätt till familjeåterföring för sambor.</P> <P class="p57 ft7">När tiden för uppehållstillståndet för familjemedlemmen går ut görs en utvärdering av om familjebanden består (t.ex. äktenskapsbevis). När ansökan bedöms skall följande omständigheter beaktas. Medel för försörjning, bostadssituationen samt hur sökanden följer Portugals lagar rörande utlänningar.</P> <P class="p55 ft7">Den utlänning som bor i Portugal skall kunna visa att han eller hon har tillräckliga medel för att försörja den familjemedlem som han eller hon önskar återförena sig med. För att visa sin försörjningsförmåga kan utlänningen presentera skriftligt bevis på att han eller hon har ett avlönat arbete eller är egenföretagare alternativt någon annan dokumentation som visar någon form av inkomst eller pension.</P> <P class="p500 ft13">130</P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p23 ft27">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">Samma krav på försörjningsförmåga ställs upp oavsett vilken kategori av familjemedlem det är fråga om.<SPAN class="ft31">7</SPAN></P> <P class="p156 ft7">Återkallelse av uppehållstillstånd skall ske så fort utlänningen utvisas ur landet eller om tillståndet erhållits genom vilseledande uppgifter. Uppehållstillstånd utfärdat för familjeåterförening skall återkallas om det är fråga om skenäktenskap, om referenspersonen i Portugal förlorar sitt uppehållstillstånd och familjemedlemmen inte erhållit ett eget individuellt uppehållstillstånd, samt om familjebanden mellan referenspersonen och familjemedlem bryts av annat skäl än dödsfall.</P> <P class="p15 ft7">Med något sällsynt undantag likabehandlas utlänningar med portugisiska medborgare.</P> <P class="p79 ft7">Några särskilda integrationskrav ställs inte upp för att få uppehållstillstånd i Portugal.</P> <P class="p156 ft7">Beslut i fråga om uppehållstillstånd och förnyat uppehållstillstånd skall fattas inom 60 respektive 30 dagar.</P> <P class="p19 ft2">Österrike</P> <P class="p492 ft7">Den österrikiska utlänningslagen skiljer mellan syftesrelaterat tillstånd att uppehålla sig i landet (Aufenthaltserlaubnis) och bosättningstillstånd (Niederlassungsbewilligung) som gäller varaktig bosättning i Österrike. Dessa tillstånd är tidsbegränsade. År 2002 infördes bosättningsintyg (Niederlassungsnachweis) som är en tidsobegränsad uppehållsrätt som dokumenteras med ett tidsbegränsat tillstånd.</P> <P class="p15 ft7">Makar och minderåriga barn till utlänningar som är lagligt och varaktigt bosatta i Österrike tilldelas efter ansökan ett första bosättningstillstånd om de har giltigt resedokument och ingen avslagsgrund enligt utlänningslagen finns. När det gäller utlänningar som omfattas av kvotering gäller ett kvotsystem för familjers medflyttning. Det finns ingen rätt till familjeåterförening för registrerad partner, sambo, föräldrar och myndiga barn. Dessa personer måste därför själva uppfylla kraven för att uppehålla sig i landet.</P> <P class="p14 ft7">Vid förlängning av bosättningstillståndet prövas om integrationsavtalet (se nedan) har uppfyllts, och om det finns medel för försörjning, tillräcklig bostad och sjukförsäkring.</P> <P class="p501 ft4"><SPAN class="ft34">7 </SPAN>När det gäller försörjningskravet anser sig Portugal inte ännu ha anpassat reglerna till de båda <NOBR>EG-direktiven.</NOBR></P> <P class="p494 ft13">131</P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft7">Tredjelandsmedborgare som vill uppehålla sig i Österrike måste visa att han eller hon kan försörja sig. Inom kärnfamiljen gäller underhållsskyldighet.</P> <P class="p329 ft7">En utlänning som varit permanent och lagligt bosatt i Österrike i fem år, men ännu inte åtta år, får inte utvisas på grund av brist på egna medel. Uppehållsförbud kan under vissa förutsättningar utfärdas för en utlänning som inte kan bevisa att han eller hon äger egna medel för försörjning. Eftersom det är uttryckligen förbjudet att ge bosättningstillstånd på grund av en åtagandeförklaring är det inte möjligt för en tredjelandsmedborgare att bosätta sig i Österrike utan egna medel för försörjning, om han eller hon inte tillhör någons kärnfamilj.</P> <P class="p344 ft7">En utlänning som vistas i Österrike på grund av tillstånd att uppehålla sig i landet eller under förlängningsförfarande kan utvisas om skäl för att vägra uppehållstillstånd blir känt i efterhand eller om skäl för att vägra uppehållstillstånd står i vägen för förlängning av tillståndet, om skenäktenskap bevisas, om utlänningen under det första året av vistelsen i mer än fyra månader inte har skött något tillåtet förvärvsarbete som anställd eller om han har uppehållit sig kortare tid än åtta år i landet och varit arbetslös i mer än ett år. Sedan den 1 januari 2003 kan en utlänning också utvisas, om han efter en viss tid inte uppfyller integrationsavtalet av skäl som han själv är ansvarig för. I särskilt allvarliga fall, såsom hot mot allmän ordning och säkerhet, vid särskilt allvarliga lagöverträdelser, vid avsiktligt felaktiga uppgifter till österrikisk myndighet om utlänningens person etc., vid skenäktenskap eller vid skenadoption kan uppehållsförbud också utfärdas för utlänningen. Hänsyn skall dock alltid tas till den rätt till privat- och familjeliv som garanteras i artikel 8 i Europeiska människorättskonventionen. Om utlänningen inte frivilligt hörsammar sin skyldighet att lämna landet kan han utvisas, om detta är tillåtet.</P> <P class="p405 ft7">Den jämlikhetsprincip som finns inskriven i den österrikiska författningslagen och i grundlagen gäller enbart för österrikiska medborgare. Likabehandling av utlänningar sinsemellan regleras i författningslagen när det gäller förbudet mot rasdiskriminering. Skyddsbestämmelsen i lagen om anställning av utlänningar förhindrar inbördes orättvis behandling av utlänningar på arbetsmarknaden. Beslut om tillgång till socialhjälp fattas på delstatsnivå, och det finns inga enhetliga bestämmelser som gäller i hela Österrike.</P> <P class="p56 ft7">Alla tredjelandsmedborgare som bosätter sig i Österrike är skyldiga att ingå och uppfylla ett integrationsavtal som innebär ett åtagande att förvärva grundkunskaper i tyska språket för att få förmåga att delta i samhällslivet och i det ekonomiska och kulturella livet i</P> <P class="p390 ft13">132</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr13 td108"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td109"><SPAN class="p23 ft27">Utländska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">Österrike. Undantag från skyldigheten att ingå avtalet finns för exempelvis tredjelandsmedborgare som kan styrka motsvarande kunskaper i tyska språket, gästforskare och de man kallar kvalificerade toppkrafter.</P> <P class="p156 ft7">Om tredjelandsmedborgaren inte förklarar sig beredd att ingå integrationsavtalet nekas ett första bosättningstillstånd eller fortsatt bosättningstillstånd. Om han eller hon visserligen ingår avtalet, men inte avslutar integrationskursen i tyska inom föreskriven tid, följer ekonomiska nackdelar.</P> <P class="p15 ft7">Enligt den allmänna förvaltningsprocesslagen är myndigheterna skyldiga att utfärda beslut om ansökningar från parter och om överklaganden utan onödigt uppskov, dock senast sex månader efter att ansökningen eller överklagandet inkommit. Härutöver finns en särskild tidsfrist för förfaranden som gäller viktiga personer (anställda viktiga personer) som innebär en total tidsfrist på sex månader för att fatta beslut.<SPAN class="ft31">8</SPAN></P> <P class="p502 ft4"><SPAN class="ft34">8 </SPAN>Österrike anser att landets regler avseende uppehållstillstånd för familjeåterförening och försörjningskrav är anpassade till <NOBR>EG-direktiven.</NOBR></P> <P class="p494 ft13">133</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p3 ft88">7 Personkretsen</P> <P class="p503 ft2"><SPAN class="ft2">7.1</SPAN><SPAN class="ft50">Personkretsen som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet</SPAN></P> <P class="p504 ft7"><SPAN class="ft9">Bedömning: </SPAN>Begreppet referensperson enligt familjeåterföreningsdirektivet omfattar tredjelandsmedborgare som är bosatta i Sverige och har uppehållstillstånd för bosättning här (permanent uppehållstillstånd) eller har beviljats sådant uppehållstillstånd. Till referensperson skall räknas också varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> eller deras anhöriga i en redan etablerad familjebildning om de har uppehållstillstånd i Sverige. Till kretsen anhöriga i kärnfamiljen enligt familjeåterföreningsdirektivet hör referenspersonens make (varmed också avses registrerad partner), sambo eller ogifta barn (varmed också avses adoptivbarn) under 18 år.</P> <P class="p505 ft7">Den personkrets som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet är begränsad på så sätt att den för det första endast omfattar tredjelandsmedborgare som bor i Sverige med permanent uppehållstillstånd (PUT) eller har beviljats sådant uppehållstillstånd (den s.k. referenspersonen). Enligt direktivet om varaktigt bosatta skall tredjelandsmedborgare som har ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och deras familjemedlemmar i en etablerad familjebildning under vissa villkor ha rätt att bosätta sig i annan <NOBR>EU-stat.</NOBR> Utredningen föreslår att om dessa önskar att bosätta sig i Sverige ett uppehållstillstånd med möjlighet till förnyelse skall ges i likhet med vad som gäller för unionsmedborgare (se avsnitt 8.3 och utredningens förslag om tillägg i 3 kap. 5 a och 5 b §§ UtlF). Om dessa efter inresan hit bildar familj med tredjelandsmedborgare skall villkoren enligt familjeåterföreningsdirektivet gälla för familjeåterförening. Därmed kommer för det andra också dessa att utgöra referenspersoner. Enligt familjeåterföreningsdirektivet räknas till anhöriga tredjelands-</P> <P class="p506 ft13">135</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr28 td19"><SPAN class="p23 ft83">Personkretsen</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td20"><SPAN class="p23 ft83">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft7">medborgare en begränsad anhörigkrets (nämligen medlemmar ur kärnfamiljen samt ogifta myndiga barn och föräldrar) till referenspersonen. Bestämmelserna i 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>1–3</NOBR> UtlL där villkoren för att få uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning finns, tar även sikte på situationer där anknytningspersonen är svensk medborgare eller utlänning utan begränsning till viss nationalitet och oavsett nationalitet på den anhörige utlänningen. Anhörigkretsen i den nämnda paragrafen omfattar – förutom kärnfamiljen, ogifta myndiga barn och föräldrar – även andra släktingar. De förslag Anhörigkommittén lämnat i delbetänkandet Vår anhöriginvandring (SOU 2002:13) knyter an till personkretsen i den nuvarande 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>1–3</NOBR> UtlL.</P> <P class="p335 ft7">Innebörden av de tilläggsdirektiv utredningen fått genom beslut den 9 december 2004 (dir. 2004:171) är, när det gäller familjeåterföreningsdirektivet, att i detta delbetänkande skall endast redovisas förslag som hänför sig villkoren för familjeåterförening beträffande kärnfamiljen och, beträffande flyktingar eller övriga skyddsbehövande, även i visst annat fall.</P> <P class="p359 ft7">Utredningen avser att i ett slutbetänkande lämna förslag till bestämmelser för anhöriginvandring, dels för den ytterligare krets av anhöriga tredjelandsmedborgare som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet, (dvs. föräldrar och ogifta myndiga barn), dels för en vidare krets av anknytningspersoner och anhöriga oavsett medborgarskap. Nuvarande regler i 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>1–3</NOBR> UtlL om uppehållstillstånd på grund av anknytning kommer därför tills vidare att gälla för anknytningspersoner och anhöriga som inte omfattas av detta delbetänkande.</P> <P class="p507 ft9"><SPAN class="ft9">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft56">Referenspersonen</SPAN></P> <P class="p508 ft9">Bakgrund</P> <P class="p509 ft7">Enligt artikel 1 och 3.1 ges möjlighet till familjeåterförening för tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i landet samt har ett uppehållstillstånd som är giltigt under minst ett år och har välgrundade utsikter att få ett permanent<SPAN class="ft89">1 </SPAN>uppehållstillstånd. Familjeåterförening enligt direktivet förutsätter att även familjemedlemmarna är tredjelandsmedborgare.</P> <P class="p510 ft4"><SPAN class="ft90">1 </SPAN>I den svenska översättningen av artikel 3.1 har felaktigt angivits ”varaktigt” uppehållstillstånd.</P> <P class="p226 ft13">136</P> </DIV> <DIV id="page_128"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p23 ft83">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p23 ft27">Personkretsen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft7">Enligt familjeåterföreningsdirektivet kan referenspersonen <SPAN class="ft9">inte </SPAN>vara en tredjelandsmedborgare som har ansökt om att beviljas flyktingstatus och slutligt beslut i saken ännu inte meddelats (artikel 3.2 a), en tredjelandsmedborgare som har tillstånd att vistas i en medlemsstat med stöd av tillfälligt skydd eller i avvaktan på besked om att få sådan ställning ansöker om tillstånd att vistas här (artikel 3.2 b) eller en tredjelandsmedborgare som har tillstånd att vistas i en medlemsstat på grund av alternativa skyddsformer enligt internationella förpliktelser, nationell lagstiftning eller praxis i medlemsstaterna, eller som har ansökt om uppehållstillstånd av sådan anledning och avvaktar besked om sin ställning(artikel 3.2 c).</P> <P class="p511 ft24">En referensperson kan heller <SPAN class="ft58">inte </SPAN>vara unionsmedborgare (artikel 3.3) och heller inte en medborgare i en <NOBR>EES-stat</NOBR> (dvs. utöver unionsländerna, i Island, Liechtenstein eller Norge) eller i Schweiz (artikel 3.4 a).</P> <P class="p19 ft9">Bedömning</P> <P class="p343 ft7">När det gäller till vilken krets en referensperson typiskt sett hör gör utredningen de bedömningar som framgår nedan.</P> <P class="p151 ft7">Referenspersonen måste inneha ett uppehållstillstånd med en giltighetstid på minst ett år med välgrundade utsikter att tillståndet permanentas. För svenska förhållanden innebär det i princip att endast tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd (PUT) kan komma i fråga som referensperson. Även om huvudregeln är den motsatta har beslutande myndighet – Migrationsverket eller Utlänningsnämnden – alltid en rätt att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Exempel på där ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan meddelas är om tveksamheter finns beträffande utlänningens vandel (2 kap. 4 § fjärde stycket och 4 b § UtlL). Enligt nyare praxis från Utlänningsnämnden brukar tidsbegränsade uppehållstillstånd ges om ett år i taget som en slags prövotid. I äldre praxis förekommer sex månader. Tidsbegränsade uppehållstillstånd kan också ges i de fall som avses i 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>6–7</NOBR> UtlL, t.ex. för utövare av s.k. fria yrken eller studenter.</P> <P class="p332 ft7">Med hänsyn till det krav som uppställs i artikel 3.1 – dvs. att referenspersonen skall ha ett uppehållstillstånd med giltighet under minst ett år och välgrundade utsikter finns att få ett permanent tillstånd – kan referenspersonen inte höra till någon av de kategorier som i enlighet med vad som redovisats i föregående stycke endast brukar beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Detta stämmer för övrigt</P> <P class="p512 ft13">137</P> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr28 td19"><SPAN class="p23 ft83">Personkretsen</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td20"><SPAN class="p23 ft83">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p513 ft7">överens med svensk rätt i fråga om uppehållstillstånd på grund av anknytning, eftersom en tillämpning av 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>1–3</NOBR> UtlL i princip förutsätter att anknytningspersonen har ett permanent uppehållstillstånd. I lagtexten uttrycks det genom att anknytningspersonen skall vara bosatt här eller har beviljats ett uppehållstillstånd för bosättning här (se prop. 1996/97:25 s. 285 och Utlänningslagen – Vägledande beslut, UN <NOBR>396-99).</NOBR></P> <P class="p56 ft7">Det förekommer dock att uppehållstillstånd beviljas för en nära anhörig, t.ex. make eller sambo, trots att den härvarande utlänningen endast har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Främst avses de fall då den härvarande vistas i landet endast tillfälligt för studier eller för att arbeta i ett yrke där det råder arbetskraftsbrist (se 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>6–7</NOBR> UtlL). Maken eller sambon beviljas i dessa fall uppehållstillstånd med stöd av 2 kap. 4 § första stycket 6 UtlL, som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd för den som har sin försörjning ordnad även på annat sätt än genom arbete. Maken eller sambon anses i dessa fall ha försörjningen ordnad genom den partner som vistas i Sverige. Det är i dessa fall alltså inte fråga om uppehållstillstånd på grund av anknytning.</P> <P class="p335 ft7">Sammanfattat är den bakomliggande tanken med familjeåterföreningsdirektivet att det är tredjelandsmedborgare som vistas här mera permanent som skall ha möjlighet till återförening med sin familj. Detta stämmer överens med gällande bestämmelser i utlänningslagen som innebär att uppehållstillstånd på grund av anknytning endast ges om anknytningspersonen har ett permanent uppehållstillstånd. Vi- dare kommer tredjelandsmedborgare som har ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och som fått uppehållstillstånd här enligt utredningens förslag till ny lydelse av 3 kap. 5 a § UtlF att – åtminstone i de fall tillståndet har en giltighet på minst ett år – höra till den kategori som anses vistas här mera permanent. Påståendet gäller även för etablerade familjemedlemmar till dessa som har fått uppehållstillstånd enligt förslaget ny lydelse av 3 kap. 5 b § UtlF.</P> <P class="p354 ft7">Att den som ansöker om flyktingstatus enligt 3 kap. 2 § UtlL inte kan vara referensperson enligt familjeåterföreningsdirektivet har redan sagts. Enligt artikel 3.2 b är familjeåterföreningsdirektivet inte heller tillämpligt om referenspersonen vistas i en medlemsstat med stöd av ett tillfälligt skydd. För svenska förhållanden tar artikeln närmast sikte på personer som fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt 2 a kap. UtlL eller som ansöker om uppehållstillstånd i avvaktan på besked om sin ställning.</P> <P class="p387 ft13">138</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p23 ft83">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p23 ft27">Personkretsen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft7">Artikel 3.2 c tar sikte på att referenspersonen vistas här med stöd av alternativa skyddsformer enligt bl.a. nationell lagstiftning eller som ansökt om uppehållstillstånd för sådant ändamål. I 3 kap. 3 § UtlL finns bestämmelser om under vilka förutsättningar skyddsbehövande i övrigt, dvs. andra än flyktingar enligt 3 kap. 2 § UtlL, kan få uppehållstillstånd. Dessa undantas därför enligt direktivet. Men direktivet är ett s.k. minimidirektiv (se artikel 3.5). Utredningen anser därför att ingenting hindrar att utredningen lämnar förslag som innebär förmånligare villkor för en referensperson som är en skyddsbehövande än vad familjeåterföreningsdirektivet medger.</P> <P class="p514 ft9"><SPAN class="ft9">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft56">De anhöriga</SPAN></P> <P class="p515 ft9">Bakgrund</P> <P class="p343 ft7">Enligt artikel <NOBR>4.1–4.3</NOBR> är familjeåterföreningsdirektivet tillämpligt endast i förhållande till vissa kategorier av anhöriga.</P> <P class="p151 ft7">Enligt artikel 4.1 föreligger en skyldighet (<SPAN class="ft9">skall</SPAN>) att återförena referenspersonen med make och gemensamma underåriga ogifta barn/adoptivbarn till referenspersonen och maken. Vidare föreligger en skyldighet att återförena underåriga ogifta barn/adoptivbarn till referenspersonen eller maken, som står under enderas vårdnad, är försörjningsberoende av föräldern och, i förekommande fall, medgivande finns från annan vårdnadshavare.</P> <P class="p14 ft7">Enligt artikel 4.2 <SPAN class="ft9">får </SPAN>återförening ske med föräldrar till referenspersonen eller referenspersonens make, som är beroende av referenspersonen eller maken för sin försörjning och saknar nödvändigt familjemässigt stöd i ursprungslandet. Enligt samma artikel <SPAN class="ft9">får </SPAN>ogifta myndiga barn, vilka är barn till referenspersonen eller referenspersonens make och som av hälsoskäl bevisligen inte kan försörja sig själva, återförenas med sina föräldrar.</P> <P class="p60 ft7">Enligt artikel 4.3 <SPAN class="ft9">får </SPAN>återförening också ske med sambo eller registrerad partner samt med ogifta underåriga barn/adoptivbarn till dessa. Återförening får också ske med ogifta myndiga barn som är barn till sambon eller den registrerade partnern och som av hälsoskäl bevisligen inte kan försörja sig själva.</P> <P class="p516 ft13">139</P> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr28 td19"><SPAN class="p23 ft83">Personkretsen</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td20"><SPAN class="p23 ft83">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p413 ft9">Bedömning</P> <P class="p517 ft7">I artikel 4 anges alltså till vilken krets en anhörig som önskar familjeåterförening kan höra. Kärnfamiljen omfattas. För svenska förhållanden innebär det att make, varmed också avses registrerad partner (jfr artikel 4.3 och lag [1994:1117] om registrerat partnerskap), sambo och underåriga ogifta barn, de senare som antingen är gemensamma till referenspersonen och maken eller sambon eller är barn till någon av dessa, får en <SPAN class="ft9">rätt </SPAN>till uppehållstillstånd. Med barn avses också adoptivbarn.</P> <P class="p65 ft7">Vidare innebär direktivet att ogifta myndiga barn till referenspersonen och dennes make eller sambo eller till någon av dessa <SPAN class="ft9">får </SPAN>beviljas uppehållstillstånd. Referenspersonens föräldrar och makens föräldrar <SPAN class="ft9">får </SPAN>också beviljas uppehållstillstånd för återförening. Direktivet omfattar däremot inte möjligheter till återförening för föräldrar till en referenspersons sambo där referenspersonen utgör anknytning. Direktivet omfattar heller inte återförening för andra anhöriga till referenspersonen, t.ex. syskon, far- eller morföräldrar eller kusiner.</P> <P class="p518 ft2"><SPAN class="ft2">7.2</SPAN><SPAN class="ft55">Personkretsen som omfattas av direktivet om varaktigt bosatta</SPAN></P> <P class="p519 ft7"><SPAN class="ft9">Förslag: </SPAN>Tredjelandsmedborgare som har uppehållstillstånd för bosättning i Sverige eller uppehållstillstånd här såsom varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> eller såsom anhörig till varaktigt bosatt skall, under särskilda villkor, kunna få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Detta skall dock inte gälla flyktingar och skyddsbehövande i övrigt.</P> <P class="p520 ft9">Vilka kan få ställning som varaktigt bosatt?</P> <P class="p509 ft7">Enligt direktivet skall de nya bestämmelserna omfatta tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat(artikel 3). De skall dock inte tillämpas på en rad uppräknade tredjelandsmedborgare. Dessa är:</P> <P class="p379 ft7"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft91">de som är bosatta i medlemsstaten för att ägna sig åt studier eller genomgå yrkesutbildning,</SPAN></P> <P class="p377 ft7"><SPAN class="ft7">b)</SPAN><SPAN class="ft92">de som har rätt till bosättning i en medlemsstat på grundval av tillfälligt skydd eller som har ansökt om rätt till bosättning på den grunden och väntar på beslut om sin ställning,</SPAN></P> <P class="p521 ft13">140</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p23 ft83">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p23 ft27">Personkretsen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p522 ft7"><SPAN class="ft7">c)</SPAN><SPAN class="ft93">de som har rätt till bosättning på grund av alternativa skyddsformer, i enlighet med internationella åtaganden, nationell lagstiftning eller praxis i medlemsstaterna eller som har ansökt om rätt till bosättning på den grunden och väntar på ett beslut om sin ställning,</SPAN></P> <P class="p523 ft7"><SPAN class="ft7">d)</SPAN><SPAN class="ft92">de som är flyktingar eller har ansökt om flyktingstatus men ännu inte fått slutligt besked,</SPAN></P> <P class="p429 ft7"><SPAN class="ft7">e)</SPAN><SPAN class="ft93">de som är bosatta uteslutande av tillfälliga skäl som ”au pair” eller säsongsarbetare eller som arbetstagare som utstationerats av en tjänsteleverantör för att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster, eller som leverantör av gränsöverskridande tjänster eller i de fall då deras uppehållstillstånd formellt begränsats,</SPAN></P> <P class="p523 ft7"><SPAN class="ft7">f)</SPAN><SPAN class="ft65">de som har en ställning som omfattas av bestämmelserna i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser, 1963 års Wienkonvention om konsulära förbindelser, 1969 års konvention om särskilda delegationer eller 1975 års Wienkonvention om staters representation i deras förbindelser med internationella organisationer av universell karaktär.</SPAN></P> <P class="p524 ft7">Personerna under a) motsvarar de som fått uppehållstillstånd enligt 2 kap. 4 § första stycket 7 UtlL. För att få uppehållstillstånd som gäststuderande måste man ha för avsikt att återvända hem efter studiernas slut. Om denna avsikt saknas skall uppehållstillstånd inte beviljas. Dessa personer skall alltså inte heller kunna få ställning som varaktigt bosatta i Sverige.</P> <P class="p15 ft7">Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd skall ges till en utlänning som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd enligt <NOBR>EG-direktivet</NOBR> 2001/55/EG. Bestämmelserna kring detta finns i 2 a kap. UtlL. Personer som omfattas av de bestämmelserna skall – i enlighet med artikel 3 punkt 2 b – inte omfattas av de nya bestämmelserna om ställning som varaktigt bosatt.</P> <P class="p60 ft7">Personkretsen under c) motsvarar skyddsbehövande utlänningar enligt 3 kap. 3 § UtlL .</P> <P class="p79 ft7">Vilka som är flyktingar framgår av 3 kap. 2 § UtlL. Dessa skall enligt d) inte heller omfattas av de nya bestämmelserna om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare.</P> <P class="p156 ft7">Med undantag för flyktingar och skyddsbehövande i övrigt förekommer det inte att utlänningar i de kategorier som omfattas av artikel 3 <NOBR>a)-f)</NOBR> får ett permanent uppehållstillstånd i Sverige. De får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. I utlänningslagen används begreppet uppehållstillstånd för bosättning när det är fråga om mera varaktigt</P> <P class="p525 ft13">141</P> </DIV> <DIV id="page_133"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr28 td19"><SPAN class="p23 ft83">Personkretsen</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td20"><SPAN class="p23 ft83">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft7">boende i Sverige. I praktiken avses med detta begrepp permanent uppehållstillstånd. Ett villkor för att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige skulle således vara att man har uppehållstillstånd för bosättning.</P> <P class="p55 ft7">Enligt direktivet om varaktigt bosatta skall dock även tredjelandsmedborgare som har fått ställning som varaktigt bosatt i en <NOBR>EU-stat</NOBR> men som sedan bott i en annan medlemsstat kunna få ställning som varaktigt bosatt i den andra staten. I enlighet med utredningens förslag får en sådan tredjelandsmedborgare uppehållstillstånd enligt 3 kap. 5 a § UtlF. Eftersom detta inte enligt fastlagd praxis är ett uppehållstillstånd för bosättning får varaktigt bosatta liksom deras anhöriga anges särskilt.</P> <P class="p390 ft9">Familjemedlemmar till varaktigt bosatta</P> <P class="p338 ft7">Direktivet om varaktigt bosatta innehåller inga bestämmelser avseende anhöriga till en person som fått ställning som varaktigt bosatt i en <NOBR>EU-stat</NOBR> så länge personen fortsätter att vara bosatt i den stat som han eller hon fått ställning i. De bestämmelser som finns rörande anhöriga avser fall då den varaktigt bosatte utnyttjar sin rätt att bosätta sig en annan <NOBR>EU-stat.</NOBR> Villkoren för sådan fri rörlighet återkommer utredningen till i kapitel 8. Om en varaktigt bosatt utövar sin rätt att bosätta sig i en annan medlemsstat och om familjen redan var bildad i den första medlemsstaten <SPAN class="ft9">skall </SPAN>sådan familjemedlem som uppfyller villkoren i artikel 4.1 i familjeåterföreningsdirektivet tillåtas medfölja eller förena sig med den varaktigt bosatte i den andra medlemsstaten(dvs. kärnfamiljen, jfr ovan under avsnitt 7.1). Detta följer av artikel 16 i direktivet om varaktigt bosatta. Övriga familjemedlemmar <SPAN class="ft9">får</SPAN>, om familjen redan var bildad i den första medlemsstaten, tillåtas medfölja eller förena sig med den varaktigt bosatte (artikel 16.2). Om familjen inte redan var bildad i den första medlemsstaten skall bestämmelserna i familjeåterföreningsdirektivet gälla (artikel 16.5).</P> <P class="p405 ft7">När det gäller familjemedlemmar utanför kärnfamiljen synes direktivet inte begränsa personkretsen på samma sätt som i familjeåterföreningsdirektivet. Även mor- och farföräldrar samt exempelvis fastrar och mostrar skulle kunna tänkas få medfölja eller förena sig med den varaktigt bosatte i den andra medlemsstaten. Det enda kravet ligger i att familjen skall ha varit etablerad i den första medlemsstaten. Hur detta krav skall tolkas i förhållande till exempelvis en faster är dock</P> <P class="p436 ft13">142</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr13 td110"><SPAN class="p23 ft83">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td111"><SPAN class="p23 ft27">Personkretsen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">inte självklart. I direktivets preambel sägs att när det gäller familjemedlemmar som kan tillåtas medfölja eller förena sig med varaktigt bosatta, bör medlemsstaterna särskilt beakta situationen för vuxna barn med funktionshinder samt släktingar i rakt uppstigande led av första graden som är beroende av dem för sin försörjning. Utredningen återkommer i kapitel 8 till vilka villkor som bör gälla när det gäller familjemedlemmar till varaktigt bosatta som flyttar till Sverige.</P> <P class="p482 ft13">143</P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p526 ft77"><SPAN class="ft6">8</SPAN><SPAN class="ft76">Villkoren för familjeåterförening och för ställning som varaktigt bosatt m.m.</SPAN></P> <P class="p527 ft2"><SPAN class="ft2">8.1</SPAN><SPAN class="ft55">Allmänna villkor för familjeåterförening</SPAN></P> <P class="p36 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft56">Inledning</SPAN></P> <P class="p492 ft7">För att få uppehållstillstånd för familjeåterförening enligt familjeåterföreningsdirektivet skall vissa villkor vara uppfyllda. I artikel 4 finns villkor som hänför sig till den familjerättsliga status en anhörig måste ha, t.ex. vara make, sambo barn, förälder eller vuxet barn. I samma artikel och i artikel 16 finns villkor som innebär begränsningar i möjligheterna att få uppehållstillstånd för familjeåterförening. Förutom dessa allmänna villkor finns mera speciella villkor, t.ex. hänsynen till allmän ordning, säkerhet och hälsa (artikel 6), som behandlas i avsnitt <NOBR>8.4–8.5.</NOBR></P> <P class="p14 ft7">Enligt det ursprungliga kommittédirektivet 2003:181 (bilaga 1) åligger det utredningen att bedöma behovet av författningsändringar med anledning av de i föregående stycke omnämnda villkoren. Tilläggsdirektivet den 9 december 2004 (dir. 2004:171) innebär att utredningsuppdraget har ändrats så att i detta delbetänkande endast skall lämnas förslag som är obligatoriska för familjeåterföreningsdirektivets genomförande (se avsnitt 1.1.1 och 7.1). I avsnitt 8.1 presenteras därför villkor för familjeåterförening endast såvitt avser make eller sambo och ogifta barn under 18 år samt, beträffande underåriga barn som är flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt och är utan medföljande vuxen, om rätten till återförening med föräldrar.</P> <P class="p528 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft56">Villkoren för familjeåterförening med make eller sambo</SPAN></P> <P class="p529 ft7">Förslag: I etablerade förhållanden skall en tredjelandsmedborgare som är make, varmed också avses registrerad partner, eller sambo till en referensperson, som också är tredjelandsmedborgare, ha rätt till uppehållstillstånd för familjeåterförening. Denna rätt skall</P> <P class="p512 ft13">145</P> </DIV> <DIV id="page_136"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p530 ft7">komma till uttryck i en ny bestämmelse i utlänningslagen (1989:529) genom en ny lydelse av 2 kap. 4 § andra stycket 1 UtlL.</P> <P class="p531 ft7">I nyetablerade förhållanden skall ordningen med uppskjuten invandringsprövning som nu tillämpas för de s.k. snabba anknytningarna, fortsätta att gälla även för dem som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet.</P> <P class="p390 ft7">Artikel 4.1 och 4.3</P> <P class="p508 ft9">Bakgrund</P> <P class="p469 ft7">Enligt huvudregeln i artikel 4.1 <SPAN class="ft9">skall </SPAN>familjeåterförening tillåtas med referenspersonens make. Artikel 4.3 innebär att en medlemsstat får bestämma att en registrerad partner skall behandlas som en make i fråga om rätten till familjeåterförening och att sambor <SPAN class="ft9">får </SPAN>ges möjlighet till familjeåterförening.</P> <P class="p56 ft7">Att registrerad partner likställs med makar i utlänningslagen följer som tidigare sagts av 3 kap. 1 § lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap. Vad som i fortsättningen sägs i detta avsnitt om make gäller därför även registrerad partner.</P> <P class="p55 ft7">Förutsättningarna för att en make eller en sambo skall få uppehållstillstånd enligt nuvarande reglering anges i 2 kap. 4 § första stycket 1 och andra stycket UtlL. Rätten till uppehållstillstånd uttrycks på så sätt att uppehållstillstånd <SPAN class="ft9">får </SPAN>ges under de i paragrafen angivna förutsättningarna. I första stycket 1 anges villkoren för makar och sambor i etablerade förhållanden. Med etablerade förhållanden avses här att makarna eller samborna stadigvarande sammanbott i utlandet. Enligt praxis anses makar eller sambor ha stadigvarande sammanbott utomlands om de bott ihop i två år. Bestämmelsen i 2 kap. 4 § andra stycket UtlL gäller för de s.k. snabba anknytningarna. Med detta avses äktenskap eller samboförhållanden där makarna eller samborna inte stadigvarande sammanbott utomlands eller där de har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande i Sverige. För att maken eller sambon respektive den blivande maken eller sambon till den härvarande anknytningspersonen skall få uppehållstillstånd krävs att förhållandet framstår som seriöst och att särskilda skäl inte talar mot att uppehållstillstånd ges. Det sist nämnda kravet tar sikte på att riskerna för att maken eller sambon kan komma att bli utsatt för våld skall beaktas i tillståndsprövningen.</P> <P class="p236 ft13">146</P> </DIV> <DIV id="page_137"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft9">Överväganden och förslag</P> <P class="p533 ft7">Etablerade förhållanden</P> <P class="p51 ft7">För makar i etablerade förhållanden gäller enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 UtlL att uppehållstillstånd <SPAN class="ft9">får </SPAN>ges under förutsättning att makarna stadigvarande sammanbott utomlands. Lagtexten är snävare än familjeåterföreningsdirektivet som föreskriver en rätt för make att få uppehållstillstånd för familjeåterförening. Visserligen har makar redan nu en principiell rätt till återförening med varandra. Från huvudregeln gäller dock vissa undantag, t.ex. vid äktenskap mellan minderåriga, månggifte eller skenförhållanden. Dessa undantagssituationer kan också ligga till grund för avslag på en ansökan om uppehållstillstånd enligt familjeåterföreningsdirektivet (se avsnitt 8.1.4).</P> <P class="p391 ft7">Enligt familjeåterföreningsdirektivet skall det finnas en rätt till återförening mellan makar. Utredningen anser att detta bör komma till tydligt uttryck i utlänningslagen i en bestämmelse som anger att uppehållstillstånd <SPAN class="ft9">skall </SPAN>ges för make i dessa fall. Det krav som finns i 2 kap. 4 § första stycket 1 UtlL på att makarna stadigvarande skall ha sammanbott utomlands kan heller inte upprätthållas. (Se utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § andra stycket 1 UtlL).</P> <P class="p15 ft7">Enligt artikel 4.3 i familjeåterföreningsdirektivet finns förutsättningar att ha samma bestämmelser för sambor som för makar i fråga om rätten till uppehållstillstånd för familjeåterförening. Med hänsyn till att den svenska regleringen i övrigt i princip jämställer sambor och makar bör den föreslagna regeln därför tillämpas även på sambor.</P> <P class="p20 ft7">Nyetablerade förhållanden</P> <P class="p67 ft7">Enligt utlänningslagen tillämpas en annan ordning i fråga om uppehållstillstånd för makar eller sambor i nyetablerade förhållanden. För makar eller sambor som inte stadigvarande sammanbott utomlands eller personer som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande (de s.k. snabba anknytningarna) tillämpas enligt 2 kap. 4 § andra stycket UtlL en ordning med s.k. uppskjuten invandringsprövning. Det innebär att tidsbegränsade tillstånd ges under en tvåårig prövoperiod. Maken eller sambon beviljas, om förhållandet framstår som seriöst och särskilda skäl inte talar däremot, vid första prövningstillfället ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (2 kap. 4 d § UtlL). Enligt tidigare praxis har tillstånd vanligen beviljats om ett år åt gången. Mot bakgrund av gjorda erfarenheter har Migrationsverket emellertid nyligen beslutat att övergå till en ordning som innebär</P> <P class="p534 ft13">147</P> </DIV> <DIV id="page_138"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft7">att det i normalfallet sker endast två prövningar. Vid det första prövningstillfället ges ett tidsbegränsat tillstånd om två år och vid det andra tillfället prövas frågan om ett PUT skall beviljas. Finns det omständigheter som motiverar det kan tillstånd dock ges för kortare perioder, ett år eller sex månader. Om det föreligger särskilda skäl får ett permanent uppehållstillstånd ges före tvåårsperiodens utgång, t.ex. om parterna har gemensamma barn (2 kap. 4 e § första och andra stycket UtlL). Även om ett förhållande har upphört får ett uppehållstillstånd beviljas maken eller sambon under vissa i paragrafen angivna förutsättningar (2 kap. 4 e § tredje stycket UtlL).</P> <P class="p65 ft7">Bakgrunden till regleringen om uppehållstillstånd på grund av anknytning i icke etablerade förhållanden är följande. Redan under <NOBR>1970-talet</NOBR> tillämpades en princip om uppskjuten invandringsprövning. Syftet med detta var att stävja missbruk av reglerna om uppehållstillstånd i de fall skenäktenskap åberopades som grund för att få tillstånd. Inför ändringarna i 1980 års utlänningslag uttalades att systemet med uppskjuten invandringsprövning borde behållas. I det sammanhanget framhöll man att i annat fall skulle en synnerligen restriktiv hållning behöva intas till invandring på denna grund och att därmed ordningen var till förmån för sökanden. Dock redogjordes för de nackdelar systemet innebar för det fall förhållandet bröts före tvåårstiden utgång. Den anhörige kunde riskera att hamna i en utpressningsliknande situation och kvinnor riskerade att bli socialt utstötta vid återkomsten till sitt hemland. Samtidigt framhölls att i praxis brukade hänsyn tas till sådana omständigheter och om misshandel förekommit i förhållandet vid bedömningen av om den anhörige skulle få stanna kvar i landet. Fristen om två år borde därför behållas (prop. 1983/84:144 s. 73.)</P> <P class="p421 ft26">Nämnda principer har nu alltså även kommit till uttryck i utlänningslagen. Förutom att skenäktenskap eller skenförhållanden skall motverkas som grund för uppehållstillstånd i nyetablerade förhållanden, har det bedömts vara angeläget att så långt möjligt förhindra att uppehållstillstånd beviljas när det kan misstänkas att sökanden i förhållandet efter bosättningen här kommer att utsättas för våld eller allvarliga kränkningar. När det gäller <SPAN class="ft59">seriositetsprövningen </SPAN>är utgångspunkten att det bedöms som sannolikt att förhållandet är seriöst, om det inte finns några indikationer på att det är fråga om ett skenäktenskap eller skenförhållande och att det heller inte i övrigt föreligger några omständigheter som talar för att förhållandet inte är seriöst (prop. 1999/2000:43 s. 38 f.). I den seriositetsprövning som avses i 2 kap. 4 § andra stycket ingår att bedöma faktorer såsom den tid ett</P> <P class="p521 ft13">148</P> </DIV> <DIV id="page_139"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">förhållande varat, att parterna träffats i viss utsträckning, att dessa har god kännedom om varandra, att de kan kommunicera på gemensamt språk och förekomsten av gemensamma barn eller väntade sådana. Utlänningsnämnden har tolkat beviskravet så att det liksom hittills föreligger en presumtion för att ett uppgivet förhållande är seriöst, att någon ändring av beviskravet sålunda inte synes ha varit avsedd utan att lagtexten utgör en kodifiering av gällande praxis och utgångspunkten i stället är att med en bra utredning som grund bedöma om det är ett seriöst förhållande eller inte (se Utlänningslagen</P> <P class="p535 ft7">– Vägledande beslut, UN <NOBR>384-00).</NOBR> Men trots att förhållandet är seriöst skall, om särskilda skäl talar mot att uppehållstillstånd beviljas, ansökan avslås. Exempel på detta är att det finns en påtaglig risk för att sökanden kommer att utsättas för våld eller allvarlig kränkning i förhållandet (a. prop. s. 41).</P> <P class="p15 ft7">En utgångspunkt i familjeåterföreningsdirektivet är att medlemsstaterna har en skyldighet att återförena makar (för svenska förhållanden även sambor) oavsett om det rör sig om ett etablerat eller nyetablerat förhållande. För utredningsuppdraget har frågan om ett förhållande är att bedöma som etablerat eller inte dock betydelse för möjligheterna att införa ett försörjningskrav. Enligt kommittédirektivet (2003:181) får nämligen ett försörjningskrav införas för make eller sambo endast i ett nyetablerat förhållande. (Frågan om ett försörjningskrav för make eller sambo i nyetablerade förhållanden behandlas i utredningens slutbetänkande). Inom ramen för prövningen av uppehållstillstånd i de s.k. snabbanknytningsfallen sker enligt rådande ordning bedömningar av om förhållandet är seriöst (seriositetsprövningen) och att det inte finns en påtaglig risk för våld eller allvarliga kränkningar mot sökanden.</P> <P class="p376 ft7">Enligt utredningens uppfattning hindrar familjeåterföreningsdirektivet inte att den i svensk rätt etablerade ordningen för prövning av uppehållstillstånd i fråga om snabbanknytningarna behålls för tredjelandsmedborgare. Seriositetsprövningen innebär bl.a. att en bedömning sker av om ett skenförhållande är för handen. Enligt artikel 16.2 b familjeåterföreningsdirektivet kan en ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening avslås om det är fråga om ett skenförhållande (se avsnitt 8.1.4). Den bedömning som också skall ske enligt 2 kap. 4 § andra stycket UtlL i nuvarande lydelse, nämligen om det finns en påtaglig risk för att sökanden kan komma att bli kränkt eller utsättas för allvarligt våld, får enligt utredningen ses som en stor och viktig princip i svensk rätt. Den kan inte anses strida mot</P> <P class="p536 ft13">149</P> </DIV> <DIV id="page_140"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">grunderna i familjeåterföreningsdirektivet när det gäller rätten till uppehållstillstånd.</P> <P class="p329 ft7">Utredningens förslag innebär att villkoret i den nuvarande 2 kap. 4 § första stycket 1 UtlL, att makarna eller samborna skall ha stadigvarande sammanbott utomlands för att man skall kunna bevilja uppehållstillstånd för partner i etablerade förhållanden, tas bort för tredjelandsmedborgare. (Se ovan under rubriken Etablerade förhållanden och utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § andra stycket 1 UtlL). Till kategorien snabba anknytningar enligt den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 4 § andra stycket 1 UtlL hör makar eller sambor som visserligen sammanbott utomlands, men på grund av bosättningens längd inte räknas till de stadigvarande bosatta (i praxis kortare period än två år). I en ny bestämmelse om snabba anknytningar, som omfattar endast tredjelandsmedborgare, måste därför särskilt anges att den tar sikte på makar eller sambor som inte stadigvarande bott tillsammans utomlands. I nuvarande 2 kap. 4 § andra stycket 2 UtlL regleras också situationen med uppehållstillstånd för utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med någon i Sverige. Denna anhörigkrets omfattas visserligen inte av den villkorslösa rätt till familjeåterförening som föreskrivs för makar eller sambor enligt familjeåterföreningsdirektivet. Något krav på att införa en bestämmelse i vilken det anges att uppehållstillstånd skall beviljas tredjelandsmedborgare i dessa fall finns därför inte. Emellertid anser utredningen att det av lagtekniska skäl är lämpligt att låta den föreslagna bestämmelsen omfatta även denna krets av tredjelandsmedborgare. (Se utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § tredje stycket UtlL).</P> <P class="p231 ft7">Vidare föreskriver man i artikel 13.2 familjeåterföreningsdirektivet att, om förutsättningar i övrigt föreligger, ett första uppehållstillstånd skall ges för minst ett år med möjligheter till förnyelse. Nu- varande praxis för uppskjuten invandringsprövning i snabbanknytningsfallen innebär visserligen att det i normalfallet initialt ges ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om två år. Gällande bestämmelser ger emellertid möjlighet till att besluta om kortare tid. I den ovan nämnda nya bestämmelsen, som görs tillämplig för tredjelandsmedborgare, måste därför anges att det tidsbegränsade uppehållstillståndet skall gälla minst ett år.</P> <P class="p65 ft7">Sammanfattningsvis anser utredningen av de skäl som anförts ovan att det beträffande tredjelandsmedborgare som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet finns grund för att även i fortsättningen tillämpa en särskild ordning för prövning av ärenden om uppehålls-</P> <P class="p390 ft13">150</P> </DIV> <DIV id="page_141"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">tillstånd för make eller sambo i nyetablerade förhållanden. Den skall så långt möjligt knyta an till nuvarande bestämmelser i 2 kap. 4 § andra stycket, 4 d § och 4 e § UtlL.</P> <P class="p537 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft56">Villkor för familjeåterförening med underåriga barn</SPAN></P> <P class="p529 ft7">Förslag: Tredjelandsmedborgare som är under 18 år, ogifta och är barn (varmed även avses adoptivbarn) till en referensperson eller referenspersonens make eller sambo, som också är tredjelandsmedborgare, skall enligt huvudregeln ha rätt till uppehållstillstånd för återförening med sina föräldrar. Rättigheten skall komma till uttryck i en ny lydelse av 2 kap. 4 § andra stycket 2 UtlL.</P> <P class="p342 ft7">Artikel 4.1 b, 4.1 c och 4.1 d</P> <P class="p533 ft9">Bakgrund</P> <P class="p538 ft36">Enligt artikel 4.1 b <SPAN class="ft74">skall </SPAN>familjeåterförening tillåtas för underåriga barn/adoptivbarn som är gemensamma till referenspersonen och dennes eller dennas make.</P> <P class="p151 ft7">Enligt artikel 4.1 <NOBR>c–d</NOBR> <SPAN class="ft9">skall </SPAN>återförening tillåtas med referenspersonens eller makens egna barn/adoptivbarn som står under referenspersonens eller makens vårdnad. Rätten till återförening förutsätter dels att barnet är försörjningsberoende av föräldern, dels om barnet står under gemensam vårdnad med annan förälder, att medgivande till familjeåterförening föreligger från denne eller denna.</P> <P class="p119 ft36">Enligt artikel 4.1 andra stycket förutsätter en tillämpning av artikel 4 att barnet inte uppnått myndighetsåldern i den berörda medlemsstaten och att barnet är ogift.</P> <P class="p119 ft7">Enligt artikel 4.3 <SPAN class="ft9">får </SPAN>familjeåterförening tillåtas för underåriga barn/adoptivbarn till registrerad partner eller sambo.</P> <P class="p151 ft7">Rätten för barn eller adoptivbarn att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till föräldrar som finns i Sverige regleras i 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>2–2</NOBR> a UtlL. Enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 UtlL <SPAN class="ft9">får </SPAN>uppehållstillstånd beviljas ett barn som är under 18 år och ogift under förutsättning att det är eller har varit hemmavarande barn till anknytningspersonen, föräldern. I 2 kap. 4 § första stycket 2 a § UtlL regleras villkoren för tillståndsgivning beträffande adoptivbarn. För denna kategori kan inte alltid kravet på att ha varit hemmavarande uppfyllas.</P> <P class="p444 ft13">151</P> </DIV> <DIV id="page_142"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft7">Bestämmelsen tar sikte på fall där adoptivföräldrarna var bosatta i Sverige såväl vid tiden för adoptionen som vid beslutet om uppehållstillstånd eller hade beviljats uppehållstillstånd för bosättning här. Ogifta underåriga adopterade barn som adopterats av svensk domstol eller där adoptionen annars gäller i Sverige kan beviljas uppehållstillstånd om adoptivföräldrarna uppfyller kraven i föregående mening. Bestämmelsen omfattar även de fall där någon som avses bli adopterad av svensk domstol ansöker om uppehållstillstånd. I sist nämnda fall ges inte permanent uppehållstillstånd (se G. Wikrén och H. Sandesjö, Utlänningslagen med kommentar, sjunde uppl., 2002, s. <NOBR>71–72).</NOBR></P> <P class="p113 ft9">Överväganden och förslag</P> <P class="p499 ft7">Lagtexten i både 2 kap. 4 § första stycket 2 och 2 a UtlL är snävare än villkoren i artikel 4.1 <NOBR>b–d</NOBR> familjeåterföreningsdirektivet genom att möjligheten att ge uppehållstillstånd för underåriga barn är fakultativ. Tillstånd <SPAN class="ft9">får</SPAN>, och måste inte, ges enligt vissa villkor. Huvudregeln i 2 kap. 4 § första stycket 2 UtlL ställer dessutom krav på att barnet är eller skall ha varit hemmavarande. Enligt gällande praxis finns visserligen en principiell rätt till återförening för underåriga barn som ingår i kärnfamiljen. Oavsett detta måste – och under alla förhållanden beträffande underåriga barn som är makars gemensamma</P> <P class="p539 ft7">– den i familjeåterföreningsdirektivet föreskrivna rätten för underåriga barn att få uppehållstillstånd i familjeåterföreningssyfte, komma till uttryck i utlänningslagen. Villkoret i 2 kap. 4 § första stycket 2 UtlL att barnet är eller skall ha varit hemmavarande kan därför inte vara kvar för tredjelandsmedborgare. Biologiska barn skall jämställas med adoptivbarn enligt familjeåterföreningsdirektivet. Det stämmer också överens med svensk rätt. Båda kategorierna kan därför lämpligen omfattas av samma bestämmelse i utlänningslagen som reglerar förutsättningarna för att underåriga barn skall få uppehållstillstånd. (Jfr An- hörigkommittén som också förordar en sådan lösning i SOU 2002:13). Se utredningens förslag till ny lydelse av 2kap.4§andra stycket 2 UtlL.</P> <P class="p344 ft7">Familjeåterföreningsdirektivet anger, såvitt avser adoptivbarn, endast villkoren för familjeåterförening för barn som redan är adopterade. Dessa kommer att omfattas av den föreslagna bestämmelsen i 2 kap. 4 § andra stycket 2 UtlL. När det gäller barn som är tredjelandsmedborgare och som avses att bli adopterade, skulle dessa därför i princip även i fortsättningen omfattas av bestämmelsen i nuva-</P> <P class="p436 ft13">152</P> </DIV> <DIV id="page_143"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">rande 2 kap. 4 § första stycket 2 a UtlL. (2 kap. 4 § UtlL får med utredningens förslag beteckningen 2 kap. 4 b §). Av lagtekniska skäl anser utredningen att även dessa fall skall omfattas av en ny bestämmelse. (Se utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § andra stycket 3 UtlL).</P> <P class="p15 ft7">Till kravet i artikel 4.1 <NOBR>c–d</NOBR> på att barn till endera av referenspersonen eller maken skall vara försörjningsberoende av föräldern finns ingen motsvarighet i nuvarande lydelse av 2 kap. 4 § första stycket 2 eller 2 a UtlL. En principiell rätt till uppehållstillstånd finns emellertid för barn som har en legal vårdnadshavare här i landet (se UN <NOBR>381-99).</NOBR> Denna rätt kan sägas indirekt omfatta ett krav på försörjningsberoende. I vart fall bör enligt utredningens uppfattning inte införas ett uttryckligt krav på försörjningsberoende för underåriga barn eller adoptivbarn till tredjelandsmedborgare. Det skulle kunna tolkas som en försämring för denna kategori jämfört med nuvarande tillståndspraxis.</P> <P class="p14 ft7">Enligt artikel 4.1 <NOBR>c–d</NOBR> förutsätts att, i förekommande fall, ett medgivande föreligger från annan vårdnadshavare för att uppehållstillstånd skall kunna ges till ett underårigt barn som är eget barn till endera av referenspersonen, maken eller sambon. Enligt den ordning som nu tillämpas i ärenden om uppehållstillstånd beträffande barn där en sådan situation föreligger, förutsätter beslutande myndighet att samtycke finns från andra vårdnadshavaren för att kunna bevilja uppehållstillstånd för barnet. Utredningen anser därför att det inte finns skäl att i författning införa ett krav på samtycke.</P> <P class="p14 ft7">Av artikel 4.3 följer att återförening också <SPAN class="ft9">får </SPAN>ske med ogifta underåriga barn eller adoptivbarn till referenspersonens registrerade partner eller sambo. Enligt nuvarande bestämmelser i 2 kap. 4 § första stycket 2 eller 2 a UtlL görs ingen åtskillnad i fråga om möjligheterna till uppehållstillstånd för underåriga barn eller adoptivbarn på grund av anknytning som hänför sig till den familjerättsliga ställning anknytningspersonen, i detta fall föräldern eller adoptivföräldern, har. Det saknar betydelse om han eller hon är ensamstående eller är make, registrerad partner eller sambo till någon. Förutsättningar finns därmed enligt utredningens uppfattning att även i fortsättningen ha samma villkor i fråga om rätten till familjeåterförening med underåriga barn eller adoptivbarn som är tredjelandsmedborgare oberoende av referenspersonens, förälderns, ställning.</P> <P class="p540 ft13">153</P> </DIV> <DIV id="page_144"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.4</SPAN><SPAN class="ft56">Begränsningar i rätten till familjeåterförening</SPAN></P> <P class="p541 ft7">Förslag: Vissa begränsningar skall gälla för rätten till familjeåterförening beträffande medlemmar inom kärnfamiljen.</P> <P class="p531 ft7">I en ny bestämmelse, 2 kap. 4 a § UtlL, skall anges under vilka förutsättningar uppehållstillstånd får vägras. Bestämmelsen skall vara fakultativ och kan tillämpas vid särlevnad mellan makar eller sambor i etablerade förhållanden, månggifte, äktenskap mellan underåriga, skenförhållanden eller om en ansökan om uppehållstillstånd grundar sig på oriktiga uppgifter.</P> <P class="p542 ft7">Innan en ansökan om uppehållstillstånd för familjeåterförening avslås skall beslutande myndighet ta humanitära hänsyn.</P> <P class="p390 ft7">Artikel 4.4 första stycket samt artikel 16.1 b och 16.1 c</P> <P class="p543 ft9">Bakgrund</P> <P class="p499 ft7">Enligt artikel 4.4 första stycket är det inte tillåtet att bevilja uppehållstillstånd för en ytterligare make till en referensperson som redan bor tillsammans med en make.</P> <P class="p55 ft7">Av artikel 16.1 b och 16.1 c följer att en ansökan om familjeåterförening <SPAN class="ft9">får </SPAN>avslås om makar inte lever tillsammans som gifta eller inte längre gör det eller om referenspersonen och hans familjemedlemmar inte lever ett fullständigt familjeliv respektive om referenspersonen eller dennes ogifta partner är gift eller har ett varaktigt förhållande med annan.</P> <P class="p359 ft7">Den nuvarande lydelsen av 2 kap. 4 § första stycket 1 UtlL (där det står att uppehållstillstånd <SPAN class="ft9">får </SPAN>beviljas en make) medger att en ansökan om uppehållstillstånd avslås i sådana fall som avses i artiklarna 4.4 första stycket samt 16.1b och 16.1c. Inom ramen för uppehållstillståndsprövningen enligt den regeln görs en bedömning av om det rör sig om polygama förhållanden eller om makarna eller samborna inte sammanlever som ett par. I praxis brukar uppehållstillstånd vägras för ytterligare make i polygama förhållanden (se prop. 1996/97:25 s. 112). En ansökan om uppehållstillstånd kan också avslås oberoende av att makar formellt är gifta om de inte lever tillsammans (se G. Wikrén och H. Sandesjö, a.a. s. 70).</P> <P class="p335 ft7">(Enligt artikel 16.1 a får en ansökan om familjeåterförening avslås om villkoren enligt familjeåterföreningsdirektivet inte är uppfyllda. Exempel på sådana villkor är att tredjelandsmedborgaren bedöms</P> <P class="p375 ft13">154</P> </DIV> <DIV id="page_145"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">utgöra ett hot mot allmän ordning, säkerhet eller hälsa enligt artikel 6. Detta villkor behandlas närmare i avsnitt 8.4 och 8.5).</P> <P class="p61 ft9">Överväganden och förslag</P> <P class="p67 ft7">Vad som sägs i det följande om make i anslutning till artikel 4.4, 16.1 b och 16.1 c gäller även registrerad partner.</P> <P class="p119 ft7">Skälen för avslag enligt artikel 4.4, 16.1 b och 16.1 c stämmer till stor del överens med de grunder för avslag som gäller enligt nuvarande praxis i ärenden där make eller sambo ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning.</P> <P class="p15 ft7">Med utredningens förslag kommer en rätt för makar eller sambor att få uppehållstillstånd att gälla. Därför måste i en undantagsregel anges de situationer där uppehållstillstånd får vägras.</P> <P class="p156 ft7">Ett fall där undantag måste finnas är i polygama förhållanden, dvs. om referenspersonen redan är gift och bor tillsammans med den maken i Sverige och ytterligare make ansöker om uppehållstillstånd (artikel 4.4). I enlighet med rådande praxis bör även i de fall där referenspersonen redan är sambo med någon här i landet, en ansökan från en make eller tidigare sambo kunna avslås (jfr artikel 16.1 c). Som villkor för avslag i de nyss nämnda situationerna skall alltså gälla att referenspersonen redan lever tillsammans med sin partner här i landet. Den omständigheten att referenspersonen är gift är alltså inte i sig tillräckligt. När det gäller den sökande makens eller sambons civilstånd skall heller inte den omständigheten att han eller hon redan är gift med annan, automatiskt medföra att ansökan om uppehållstillstånd för återförening med en referensperson här i landet avslås. Det är nämligen tänkbart att orsaken till att referenspersonen eller sökanden är gift beror på svårigheter att få äktenskapsskillnad. I vissa situationer är det dock tänkbart att det kan finnas skäl att vägra uppehållstillstånd för en sökande som är gift eller sambo med annan. Enligt tillståndspraxis meddelas nämligen ibland avslagsbeslut där sökanden redan är gift eller sambo och lever tillsammans med den partnern i annat land.</P> <P class="p370 ft36">I enlighet med artikel 16.1 b bör i fortsättningen också särlevnad kunna utgöra grund för avslag på ansökan om familjeåterförening med make eller sambo.</P> <P class="p151 ft36">Utredningen föreslår att en ny bestämmelse, 2 kap. 4 a § UtlL, införs där det framgår under vilka förutsättningar uppehållstillstånd får vägras. Bestämmelsen skall vara fakultativ. Beslutande myndighet</P> <P class="p544 ft13">155</P> </DIV> <DIV id="page_146"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">får därmed utrymme att i varje enskilt ärende avgöra behovet av att avslå en ansökan och är alltså inte skyldig att fatta ett avslagsbeslut. (Se i anslutning härtill utredningens bedömning av artikel 17 nedan). I 2 kap. 4 a § första stycket <NOBR>1–2</NOBR> UtlL framgår att särlevnad och polygama förhållanden kan utgöra grund för avslag.</P> <P class="p113 ft7">Artikel 4.5</P> <P class="p543 ft9">Bakgrund</P> <P class="p545 ft7">Enligt artikel 4.5 <SPAN class="ft9">får </SPAN>medlemsstaterna, i syfte att garantera en bättre integration och förhindra tvångsäktenskap, kräva att referenspersonen och dennes make skall ha uppnått en viss lägsta ålder, högst 21 år, innan maken kan återförenas med referenspersonen.</P> <P class="p329 ft7">Praxis i ärenden om uppehållstillstånd är att äktenskap eller förhållanden mellan minderåriga som regel inte godtas som anknytning. Enligt uttalanden i prop. 1983/84:144 s. 75 skulle ett generellt accepterande av äktenskap med minderåriga utländska medborgare stå klart i strid mot grundläggande svenska sociala värderingar beträffande bl.a. barns och ungdomars rätt till en självständig utveckling och rätt till utbildning, deras rätt att träffa livsavgörande beslut samt strävandena mot jämställdhet mellan könen. I prop. 1996/97:25 s. <NOBR>111–112</NOBR> upprepas att uppehållstillstånd inte brukar godtas om det är fråga om äktenskap mellan minderåriga. I sammanhanget kan nämnas att sedan den 1 maj 2004 har författningsändringar gjorts i syfte att förbättra skyddet för enskilda mot påtvingade och för tidiga äktenskap (SFS 2004:142, prop. 2003/04:48, bet. 2003/04:LU 19, rskr. 2003/04:180). En anpassning sker av nuvarande regler för tillämplig lag vid hindersprövning till ändrade värderingar inom området så att svensk lag skall vara tillämplig vid hindersprövning inför svensk myndighet. Ingen får ingå äktenskap före 18 års ålder utan särskilt tillstånd och villkoren för tillstånden är skärpta (se bl.a. 2 kap. 1 § och 4 kap. 8 § äktenskapsbalken samt 1 kap. 1 § lagen [1904:26 s. 1] om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap). Därutöver införs en bestämmelse som syftar till att förbättra möjligheterna att vägra erkänna utländska äktenskap som ingåtts under tvång eller som inte hade tillåtits vid en svensk hindersprövning (se 1 kap. 8 a § nyss nämnda lag).</P> <P class="p546 ft7">Enligt 1 kap. 3 § lagen om registrerat partnerskap får registrering av den som är under 18 år inte ske. Genom hänvisningen i 1 kap. 9 §</P> <P class="p339 ft13">156</P> </DIV> <DIV id="page_147"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">samma lag blir 4 kap. 8 § äktenskapsbalken och 1 kap. 8 a § 1904 års lag tillämpliga på registrerade partnerskap.</P> <P class="p61 ft9">Överväganden och förslag</P> <P class="p67 ft7">Artikel 4.5 medger att medlemsstaterna – i integrationssyfte och för att motverka tvångsäktenskap – ställer upp en åldersgräns för att familjeåterförening skall kunna nekas. I praxis för uppehållstillstånd i anknytningsärenden enligt utlänningslagen tillämpas redan som princip att tillstånd i regel inte beviljas om anknytningspersonen eller maken är underårig. Grunderna för detta överensstämmer i stort med vad som anges vara syftet med att ha en åldersgräns för makar enligt artikel 4.5.</P> <P class="p60 ft7">Som framgår ovan skall den rätt som finns enligt familjeåterföreningsdirektivet för en make att få uppehållstillstånd komma till uttryck i en ny paragraf (se utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § andra stycket 1 UtlL). För att kunna behålla hittillsvarande praxis som innebär att uppehållstillstånd får vägras underårig make eller om referenspersonen är underårig, måste huvudregeln förses med ett undantag. Utredningen föreslår att undantaget införs i det tidigare nämnda förslaget till ny bestämmelse i 2 kap. 4 a § första stycket 3 UtlL.</P> <P class="p118 ft7">Bestämmelsen skall även omfatta förhållanden mellan sambor.</P> <P class="p68 ft7">Artikel 4.4 andra stycket</P> <P class="p547 ft9">Bakgrund</P> <P class="p67 ft7">Enligt artikel 4.4 andra stycket <SPAN class="ft9">får </SPAN>rätten till familjeåterförening begränsas för underåriga barn som är barn till referenspersonen och en ytterligare make.</P> <P class="p61 ft9">Överväganden</P> <P class="p67 ft7">Som redan framgått ovan av utredningens överväganden i anslutning till artikel 4.4 första stycket skall det inte vara tillåtet att ge uppehållstillstånd för ytterligare make om referenspersonen redan bor tillsammans med en make här. Det finns dock utrymme för att bevilja uppehållstillstånd för barn där föräldrarna tidigare har levt i ett</P> <P class="p548 ft13">157</P> </DIV> <DIV id="page_148"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">polygamt förhållande. Utredningen anser att samma synsätt inte nödvändigtvis behöver tillämpas på dessa barn som gäller för makarna själva. Ett barn till föräldrar där en av dessa också är gift med annan och bor i Sverige, kan ha lika stort behov att få återförenas med föräldern här som ett barn till skilda föräldrar där ena föräldern gift om sig och bor i Sverige. I båda fallen kan den förälder som barnet bor med utomlands av sjukdom eller annat skäl vara förhindrad att utöva vårdnaden. Visserligen finns en risk för att i ett senare skede maken som bor i utlandet ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning med barnet här. Därigenom skulle kunna hävdas att man indirekt sanktionerar månggifte. Utredningen anser emellertid att barnets intresse väger över. Det finns dessutom möjligheter att i vissa fall avslå en framtida ansökan från den utomlands boende föräldern med stöd av bestämmelserna som reglerar villkoren för återförening mellan ett barn som bor här i landet och en förälder utomlands (jfr 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>3–4</NOBR> UtlL i nuvarande lydelse).</P> <P class="p57 ft7">Sammanfattat anser utredningen att det inte skall införas någon regel som begränsar möjligheterna för underåriga barn till föräldrar som levt i ett polygamt hushåll, att återförenas med en förälder i Sverige.</P> <P class="p113 ft7">Artikel 16.2</P> <P class="p543 ft9">Bakgrund</P> <P class="p499 ft7">Enligt artikel 16.2 <SPAN class="ft9">får </SPAN>en ansökan om eller förnyad ansökan om familjeåterförening avslås om det är fastställt att</P> <P class="p379 ft7"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft91">falska eller vilseledande uppgifter eller falska eller förfalskade handlingar använts, eller att tillstånd har erhållits genom vilseledande eller på andra olagliga sätt, eller</SPAN></P> <P class="p377 ft7"><SPAN class="ft7">b)</SPAN><SPAN class="ft92">ett äktenskap eller partnerskap har ingåtts eller en adoption har utförts uteslutande för att ge den berörda personen möjlighet att resa in och vistas i en medlemsstat.</SPAN></P> <P class="p549 ft7">(Motsvarande villkor för att återkalla ett beviljat uppehållstillstånd behandlas i kap. 10).</P> <P class="p550 ft13">158</P> </DIV> <DIV id="page_149"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft9">Överväganden och förslag</P> <P class="p492 ft7">Redan vid en prövning enligt nuvarande bestämmelser i utlänningslagen kan en upptäckt av vilseledande uppgifter om t.ex. ålder, familjerättslig status eller andra villkor inför ett tillståndsbeslut, innebära att förutsättningarna för att få uppehållstillstånd på grund av anknytning eller annat skäl brister och ansökan avslås. En sådan prövning kan ske eftersom möjligheterna att bevilja uppehållstillstånd är fakultativ. (Detta uttrycks i verbet <SPAN class="ft9">får </SPAN>i 2 kap. 4 § UtlL). Utredningens förslag innebär att en rätt till familjeåterförening skall finnas beträffande anhöriga ur kärnfamiljen (se utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § andra stycket UtlL). Utredningen föreslår därför att i den bestämmelse som anger villkoren för att kunna vägra uppehållstillstånd, även införs att falska eller vilseledande uppgifter eller oriktiga handlingar kan utgöra grund för att vägra uppehållstillstånd. (Se utredningens förslag till 2 kap. 4 a § första stycket 4 UtlL).</P> <P class="p332 ft7">Skenförhållanden, t.ex. skenäktenskap eller skenadoptioner, beaktas också enligt nuvarande ordning. Om sådana förhållanden föreligger kan en ansökan om uppehållstillstånd avslås. Detta är, i likhet med vad som gäller för vilseledande uppgifter och liknande, möjligt eftersom rätten till uppehållstillstånd är fakultativ (se 2 kap. 4 § första stycket <NOBR>1–2</NOBR> a UtlL i nuvarande lydelse). Utredningen föreslår därför, liksom beträffande vilseledande uppgifter och liknande, att ett skäl för att vägra uppehållstillstånd kan vara att skenförhållande föreligger (se utredningens förslag till 2 kap. 4 a § första stycket 5 UtlL).</P> <P class="p14 ft7">I ärenden om uppehållstillstånd för s.k. snabba anknytningar prövas frågan om ett skenförhållande föreligger redan inom ramen för seriositetsprövningen (se utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § tredje stycket UtlL). Något behov av att tillämpa den föreslagna undantagsbestämmelsen för skenförhållanden i dessa ärenden torde därför inte finnas.</P> <P class="p445 ft7">Artikel 17</P> <P class="p533 ft9">Bakgrund</P> <P class="p538 ft7">Enligt artikel 17 <SPAN class="ft9">skall </SPAN>inför ett beslut om bl.a. avslag på en ansökan om familjeåterförening eller inför ett avslag på en förnyad ansökan om uppehållstillstånd, vederbörlig hänsyn tas till arten och stabiliteten av den berörda personens familjeband och varaktigheten av vis-</P> <P class="p551 ft13">159</P> </DIV> <DIV id="page_150"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">telsen i medlemsstaten samt förekomsten av familjemässig, kulturell eller social anknytning till ursprungslandet.</P> <P class="p101 ft9">Överväganden</P> <P class="p545 ft7">2 kap. 4 § första stycket UtlL i nuvarande lydelse är fakultativ. Den ger utrymme för beslutande myndighet att göra bedömningar som hänför sig till sådana faktorer av humanitärt slag som anges i artikel 17 inför ett avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. Så sker också i praxis. Utredningens förslag innebär att grunderna för att kunna avslå en ansökan om familjeåterförening skall framgå i en särskild undantagsbestämmelse (se utredningens förslag till 2 kap. 4 a § UtlL). Undantagsbestämmelsen är utformad som en fakultativ regel. Det innebär att inom ramen för en prövning enligt en sådan regel beslutande myndighet även i fortsättningen kan ta hänsyn till de faktorer som anges i artikel 17.</P> <P class="p65 ft36">Utredningen anser alltså inte att det finns behov av att införa en särskild bestämmelse som uttryckligen anger att hänsyn skall tas till de omständigheter som anges i artikel 17 inför ett avslagsbeslut.</P> <P class="p212 ft7">(Betydelsen av artikel 17 för beslut om återkallelse av uppehållstillstånd eller utvisning behandlas i kap. 10.)</P> <P class="p101 ft7">Artikel 8 och 16.3</P> <P class="p508 ft9">Bakgrund</P> <P class="p469 ft7">Enligt artikel 8 <SPAN class="ft9">får </SPAN>en medlemsstat kräva av referenspersonen att denne eller denna skall ha vistats lagligen på landets territorium under en tid som inte överstiger två år för att kunna återförenas med en anhörig. I de fall ett medlemsland tillämpar begränsningar i mottagningskapaciteten får tiden utsträckas till tre år.</P> <P class="p56 ft7">Enligt artikel. 16.3 <SPAN class="ft9">får </SPAN>en förnyad ansökan om uppehållstillstånd avslås (och ett uppehållstillstånd återkallas) för en familjemedlem om referenspersonen inte längre vistas i medlemsstaten och familjemedlemmen ännu inte har eget uppehållstillstånd enligt artikel 15.</P> <P class="p552 ft13">160</P> </DIV> <DIV id="page_151"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft9">Överväganden</P> <P class="p492 ft7">Som konstateras i kommittédirektivet 2003:181 tillämpar Sverige inte en ordning som innebär krav på att en utlänning skall ha vistats här i landet en viss tid för att en anhörig skall kunna beviljas uppehållstillstånd. Några författningsändringar behövs därför inte.</P> <P class="p15 ft7">En situation där en anhörig tredjelandsmedborgare riskerar att få en förnyad ansökan om uppehållstillstånd avslagen på grund av att referenspersonen inte längre är kvar i landet, är om det inom ramen för uppskjuten invandringsprövning för de s.k. snabba anknytningarna ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljats en make eller sambo (se utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § tredje stycket UtlL). Förutsättningar finns då att vid omprövningen anse att förhållandet inte längre består. Makens eller sambons ansökan om förnyat uppehållstillstånd kan då komma att avslås. Enligt 2 kap. 12 § UtlL finns en rätt att återkalla ett uppehållstillstånd om tredjelandsmedborgaren själv inte längre bor i Sverige. Familjeåterföreningsdirektivet ger däremot en möjlighet att avslå en förnyad ansökan om uppehållstillstånd för anhörig <SPAN class="ft9">enbart </SPAN>på den grunden att referenspersonen inte längre bor här.</P> <P class="p366 ft36">Utredningen anser inte att det finns skäl för att ytterligare utvidga möjligheterna till avslag på den grund som anges i artikel 16.3 än den som finns för de s.k. snabba anknytningarna.</P> <P class="p553 ft9"><SPAN class="ft9">8.1.5</SPAN><SPAN class="ft56">Villkoren för flyktingars och andra skyddsbehövandes möjligheter till familjeåterförening</SPAN></P> <P class="p554 ft7">Förslag: Tredjelandsmedborgare som är ogifta underåriga barn och är att anse som flyktingar enligt 3 kap. 2 § UtlL eller skyddsbehövande i övrigt enligt 3 kap. 3 § UtlL skall, om de vistas i Sverige utan medföljande vuxen, ha en ovillkorlig rätt att återförenas med föräldrar som är tredjelandsmedborgare. Rätten skall komma till uttryck i en ny lydelse av 2 kap. 4 § fjärde stycket UtlL.</P> <P class="p555 ft13">161</P> </DIV> <DIV id="page_152"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p371 ft7">Artikel <NOBR>9–10</NOBR></P> <P class="p543 ft9">Bakgrund</P> <P class="p499 ft7">Enligt artikel <NOBR>9–12</NOBR> skall vissa förmånligare villkor gälla för flyktingar när det gäller rätten till familjeåterförening. I detta avsnitt behandlas artikel 9 och 10.1 och 10.3 som har betydelse för de materiella villkoren för familjeåterförening. Betydelsen av artikel 10.2 tas upp i slutbetänkandet angående villkoren för familjeåterförening med anhöriga utanför kärnfamiljen. Artikel 11 behandlas i kapitel 11 och artikel 12 behandlas i samband med att utredningen behandlar frågan om försörjningskrav i slutbetänkandet.</P> <P class="p56 ft7">De förmånligare villkoren när det gäller möjligheterna till familjeåterförening skall gälla för flyktingar som erkänns av medlemsstaterna (artikel 9.1). Nämnda villkor får enligt artikel 9.2 begränsas till flyktingar vilkas familjeband har etablerats före inresan.</P> <P class="p56 ft7">I artikel 10.1 anges att artikel 4 skall tillämpas som huvudregel beträffande definitionen av familjemedlemmar. (Kravet på integration för ensamkommande barn över 12 år i artikel 4.1 tredje stycket gäller inte barn till flyktingar. Detta saknar dock betydelse för svenska förhållanden). Av artikel 10.3 följer att underåriga flyktingbarn utan medföljande vuxen <SPAN class="ft9">skall </SPAN>ha rätt till återförening med sina föräldrar utan att de villkor som annars gäller enligt artikel 4.2 a behöver uppfyllas och att om några föräldrar inte finns eller inte kan spåras, dessa flyktingbarn får ges rätt till återförening med andra legala vårdnadshavare eller varje annan familjemedlem.</P> <P class="p58 ft9">Överväganden och förslag</P> <P class="p545 ft7">De förmånligare villkoren för familjeåterförening skall enligt artikel 9.1 tillämpas på flyktingar som erkänns av medlemsstaterna. Ledning får sökas i artikel 2 b familjeåterföreningsdirektivet när det gäller den krets som omfattas av begreppet. Med flykting avses i direktivet tredjelandsmedborgare eller statslös person som beviljats flyktingstatus enligt Genevekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, ändrad genom tilläggsprotokollet av den 31 januari 1967. I kretsen underåriga ensamkommande flyktingbarn ingår alltså personer som är att bedöma som flyktingar enligt 3 kap. 2 § UtlL. Definitionen av flykting i utlänningslagen ansluter till 1951års flyktingkonvention och dess tilläggsprotokoll (se prop. 1996/97:25 s. 94 ff.).</P> <P class="p361 ft13">162</P> </DIV> <DIV id="page_153"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft7">Utredningen anser att för det fall en tredjelandsmedborgare som är underårig och utan medföljande vuxen och är att anse som skyddsbehövande enligt 3 kap. 3 § UtlL, denne eller denna kan ha väl så stort behov av att villkorslöst kunna återförenas med sina föräldrar som en flykting. Familjeåterföreningsdirektivet är ett minimidirektiv (artikel 3.5). Utredningen menar därför att ingenting hindrar att de förmånligare villkoren också tillämpas på kategorien skyddsbehövande i övrigt (se 3 kap. 3 § UtlL).</P> <P class="p391 ft7">När det gäller möjligheterna till familjeåterförening för en vuxen referensperson som är flykting eller skyddsbehövande i övrigt med medlemmar ur kärnfamiljen (dvs. make, sambo och underåriga barn) skall samma villkor som utredningen föreslår för ordinära situationer tillämpas också för anhöriga tredjelandsmedborgare i dessa fall (se avsnitt <NOBR>8.1.2–8.1.4</NOBR> och utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § andra stycket UtlL).</P> <P class="p15 ft7">Som redan sagts lämnar utredningen i detta delbetänkande inga förslag som rör villkoren för uppehållstillstånd för anhöriga utanför kärnfamiljen, bl.a. föräldrar. Den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket 3 UtlL (som i utredningens förslag får beteckningen 2 kap. 4 b § första stycket 3) som reglerar villkoren för uppehållstillstånd på grund av anknytning för anhöriga utanför kärnfamiljen, gäller därför tills vidare om föräldrar till en referensperson ansöker om uppehållstillstånd. Enligt den bestämmelsen krävs att anknytningspersonen och den anhörige tidigare ingått i samma hushåll. Även 2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL (som i utredningens förslag får beteckningen 2 kap. 4 b § första stycket 4), enligt vilken uppehållstillstånd kan beviljas en utlänning som annars har särskild anknytning till Sverige, kan också bli tillämplig i dessa fall. Reglerna är tillämpliga oberoende av om anknytningspersonen har flyktingstatus eller är skyddsbehövande i övrigt.</P> <P class="p332 ft7">Jämfört med villkoren i 2 kap. 4 § första stycket 3 eller 4 UtlL föreskriver artikel 10.3 a familjeåterföreningsdirektivet att gynnsammare villkor skall gälla för att underåriga flyktingbarn utan medföljande vuxen skall få återförenas med sina föräldrar. Enligt artikeln <SPAN class="ft9">skall </SPAN>nämligen föräldrarna till dessa barn ha en ovillkorlig rätt till uppehållstillstånd för återförening. Bl.a. får ett sådant villkor för återförening som anges i artikel 4.2 a, att föräldern är försörjningsberoende av barnet, inte ställas upp. En tillämpning av 2 kap. 4 § första stycket 3 UtlL förutsätter som villkor för att föräldern skall få uppehållstillstånd att barnet och föräldern tidigare ingått i samma hushållsgemenskap. (Den närmare innebörden av bestämmelsen kommenteras i av-</P> <P class="p556 ft13">163</P> </DIV> <DIV id="page_154"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft7">snitt 2.2.4). Även om 2 kap. 4 § första stycket 4 UtlL kan användas förutsätter den en restriktiv tillämpning. (Regeln kommenteras i avsnitt 2.2.4). Enligt praxis skulle nämligen krävas synnerliga skäl för att bevilja föräldern uppehållstillstånd. Bestämmelsen är dock tänkt att tillämpas just i de fall det råder svårigheter för flyktingar eller andra skyddsbehövande att återförenas med sin familj i sitt hemland (se prop. 1996/97:25 s.113f. och G. Wikrén och H. Sandesjö, a.a. <NOBR>s.73–74).</NOBR></P> <P class="p359 ft7">Utredningen anser att med hänsyn till innehållet i artikel 10.3 b och trots de möjligheter som finns att ge uppehållstillstånd enligt gällande bestämmelser, det bör införas en särskild bestämmelse som ger ensamkommande flyktingbarn rätt till återförening med sina föräldrar (se utredningens förslag till ny lydelse av 2 kap. 4 § fjärde stycket UtlL). I enlighet med utredningens ståndpunkt att skyddsbehövande i övrigt bör likställas med flyktingar i detta fall, skall regeln tillämpas även på ensamkommande underåriga barn som är skyddsbehövande i övrigt.</P> <P class="p65 ft7">Enligt artikel 10.3 b <SPAN class="ft9">får </SPAN>familjeåterförening tillåtas för andra än föräldrar till ensamkommande flyktingbarn om föräldrar inte finns eller inte kan spåras. Rätten avser andra legala vårdnadshavare och anhöriga. För denna anhörigkategori anser utredningen inte att samma resonemang kan föras som beträffande föräldrar. I det senare fallet kan hävdas en principiell rätt till återförening för kärnfamiljen. I fall då föräldrar saknas får i stället en helhetsbild inhämtas där faktorer som att andra släktingar redan finns i landet eller att andra personer kan ge stöd får betydelse. Givetvis skall en avvägning ske i varje enskilt fall. I dessa fall kommer därmed nuvarande villkor i 2 kap. 4 § första stycket 3 och 4 UtlL, om annan nära anhörig respektive den som annars har särskild anknytning till Sverige, att tillämpas. (Med utredningens förslag får dessa villkor beteckningen 2 kap. 4 b § första stycket 3 och 4 UtlL)</P> <P class="p354 ft7">Enligt artikel 9.2 får medlemsstaterna begränsa de förmånligare villkoren för familjeåterförening till familjeförhållanden som har etablerats före inresan. Utredningens förslag innebär att förmånligare villkor skall tillämpas endast för underåriga ensamkommande flyktingbarn eller skyddsbehövande. Den situation förslaget omfattar måste alltid avse en redan etablerad familjesituation. Utredningen anser därför att det inte föreligger något behov av att undanta ensamkommande barn som är flyktingar eller annan skyddsbehövande ur familjer som etablerats efter inresan från den föreslagna rätten till återförening.</P> <P class="p557 ft13">164</P> </DIV> <DIV id="page_155"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p558 ft2"><SPAN class="ft2">8.2</SPAN><SPAN class="ft55">Allmänna villkor för att beviljas ställning som varaktigt bosatt</SPAN></P> <P class="p559 ft7">Förslag: För att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall krävas att man oavbrutet vistats i Sverige under minst fem år omedelbart före inlämnandet av ansökan samt under denna tid haft antingen uppehållstillstånd för bosättning, annat uppehållstillstånd syftande till bosättning eller uppehållstillstånd såsom varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> eller såsom anhörig till varaktigt bosatt. Bortovaro under en kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader totalt under femårsperioden skall inte betraktas som avbrott i vistelsetiden. Några andra undantag från kravet på fem års vistelsetid skall inte finnas.</P> <P class="p560 ft7">Ställningen som varaktigt bosatt i Sverige är att se som en status som innehas parallellt med ett permanent uppehållstillstånd så länge som förutsättningarna för innehavet av ställningen respektive uppehållstillståndet är uppfyllda.</P> <P class="p445 ft9">Bosättningstid</P> <P class="p492 ft7">Den som tillhör den personkrets som direktivet omfattar skall erhålla ställning som varaktigt bosatt om han eller hon har varit lagligen och oavbrutet bosatt i en medlemsstat under fem år omedelbart före inlämnandet av ansökan härom (artikel 4). En sådan utlänning, som under dessa omständigheter bott i Sverige under denna tid har alltså rätt till en sådan ställning här.</P> <P class="p15 ft7">Perioder då utlänningen varit bosatt här av tillfälliga skäl som ”au pair” eller säsongsarbetare eller som arbetstagare som utstationerats av en tjänsteleverantör för att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster, eller som leverantör av gränsöverskridande tjänster eller i de fall då uppehållstillståndet formellt begränsats (dvs. bosättningsperioder av skäl som anges i artikel 3.2 e) eller på grund av diplomatisk tjänst m.m. enligt artikel 3.2 f) skall inte räknas vid beräkningen av bosättningstiden. Detta åstadkoms genom förslaget att det skall krävas att man haft uppehållstillstånd för bosättning under den tid som man bott i landet. Vistelse i Sverige av de skäl som anges ovan utgör inte grund för annat än tidsbegränsat uppehållstillstånd och skall inte leda till uppehållstillstånd för bosättning.</P> <P class="p376 ft7">Ett undantag från kravet på uppehållstillstånd för bosättning måste gälla för dem som har ställning som varaktigt bosatta i annat land men</P> <P class="p512 ft13">165</P> </DIV> <DIV id="page_156"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">som sedan bosatt sig i Sverige. För dessa skall, enligt artikel 23 i direktivet, gälla att de efter att ha vistats här i minst fem år skall kunna få ställning som varaktigt bosatta i Sverige. Med den lösning som utredningen valt när det gäller uppehållstillstånd för denna grupp av tredjelandsmedborgare kommer de inte att ha haft uppehållstillstånd för bosättning utan ett tillstånd som är jämförbart med ett s.k. EES- tillstånd. Detsamma gäller anhöriga som fått uppehållstillstånd enligt 3 kap. 5 b § UtlF.</P> <P class="p65 ft7">Personer som under sin första tid i Sverige haft tidsbegränsat uppehållstillstånd p.g.a. att de har varit s.k. snabbanknytningar bör – om de senare får permanent uppehållstillstånd – kunna tillgodoräkna sig hela vistelsen i Sverige. För dessa personer skall alltså inte krävas att de haft permanent uppehållstillstånd under hela vistelsetiden.</P> <P class="p55 ft7">Tid under vilken en tredjelandsmedborgare vistats i Sverige för studieändamål eller för yrkesutbildning får enligt direktivet (artikel 4.2) endast räknas till hälften. Gäststuderande skall inte beviljas uppehållstillstånd för bosättning och i de flesta fall har han eller hon därför inte kvalificerat sig för att få ställning som varaktigt bosatt på den grunden. Men det kan tänkas att en person med ställning som varaktigt bosatt först kommer till Sverige för att studera och sedan stannar kvar av andra skäl. Utredningen har stannat för att sådan studietid inte skall tillgodoräknas alls vid beräkningen av vistelsens längd.</P> <P class="p335 ft7">Om utlänningen lämnat Sverige under en kortare tid än sex månader i följd och inte mer än tio månader totalt under femårsperioden skall frånvarotiden inte räknas som ett avbrott. Det är med andra ord möjligt att få ställning som varaktigt bosatt efter fem års vistelse även om viss kortare tid spenderats utomlands.</P> <P class="p561 ft7">Bestämmelser med nu angiven innebörd skall införas i svensk rätt. Enligt artikel 4.3 andra stycket får medlemsstaterna, om det finns särskilda och exceptionella orsaker av tillfällig karaktär, i överensstämmelse med sin nationella lagstiftning godta att en längre period av frånvaro inte skall utgöra något avbrott i bosättningstiden. I sådant fall skall perioden av frånvaro inte beaktas vid beräkningen av bosättningstiden. Detta skulle innebära att om en person har bott i landet i fyra år och sedan är borta i ett år (på grund av särskilda och exceptionella orsaker) så har han eller hon efter ytterligare ett års bo-</P> <P class="p562 ft7">sättning i landet uppnått femårsgränsen.</P> <P class="p55 ft7">I denna fråga gör utredningen följande bedömning. Efter en längre tids bortovaro har personens uppehållstillstånd i Sverige i regel återkallats. Vid återkomsten får prövas om personen på nytt skall be-</P> <P class="p113 ft13">166</P> </DIV> <DIV id="page_157"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">viljas uppehållstillstånd i Sverige. En längre tids bortovaro har vidare betydelse vid prövningen av en ansökan om medborgarskap. Ett villkor för att förvärva svenskt medborgarskap är, enligt 11 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap, att utlänningen har hemvist i Sverige sedan fem år (fyra år för statslösa och flyktingar och två år för nordbor). Att införa en ny ordning som innebär att beslutande myndighet i vissa situationer skall avgöra om längre tids bortovaro föranletts av särskilda och exceptionella orsaker av tillfällig karaktär skulle innebära ytterligare en typ av prövning av bortovaros betydelse. Hur begreppet ”särskilda och exceptionella orsaker av tillfällig karaktär” skall tolkas är inte helt givet och kan därför föranleda tillämpningsproblem. Ordningen framstår vidare som alltför resurskrävande i förhållande till det intresse som skall värnas. Den tredjelandsmedborgare som drabbas av att en undantagsregel inte finns är en person som återkommit till Sverige efter en längre tids bortovaro och uppfyllt kraven för att åter få uppehållstillstånd i Sverige men inte, p.g.a. sin bortovaro, uppfyller villkoren för att få ställning som varaktigt bosatt. Denna person kan fortsätta vara bosatt i Sverige på grundval av sitt uppehållstillstånd som i regel torde vara ett permanent uppehållstillstånd. I vissa fall kommer han eller hon dessutom att vara kvalificerad för svenskt medborgarskap. Utredningen finner på grund av det anförda inte anledning att införa denna typ av undantag från huvudregeln om fem års oavbruten bosättningstid i landet för att få ställning som varaktigt bosatt.</P> <P class="p563 ft7">Med den nu antagna utgångspunkten finns det inte heller anledning att vid beräkningen av den totala bosättningstiden beakta perioder av frånvaro när det gäller utstationering på grund av arbete, inklusive tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster (artikel 4.3 tredje stycket). Är dessa perioder kortare än sex månader i följd och inte totalt längre än tio månader är bosättningsvillkoret för ställning som varaktigt bosatt uppfyllt. I annat fall är det inte det.</P> <P class="p15 ft7">Medlemsstaterna får kräva att tredjelandsmedborgare följer villkoren för integrering i enlighet med nationell lagstiftning. Någon lagstiftning av sådan innebörd finns inte i Sverige. Det är inte heller aktuellt att i detta sammanhang utreda om sådana villkor skall införas i Sverige.</P> <P class="p60 ft7">Frågor kring allmän ordning och säkerhet samt försörjningskrav behandlas i särskilt avsnitt nedan.</P> <P class="p564 ft13">167</P> </DIV> <DIV id="page_158"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p565 ft9">Förhållandet till permanent uppehållstillstånd</P> <P class="p566 ft7">En person som är kvalificerad för ställning som varaktigt bosatt här har i allmänhet redan ett permanent uppehållstillstånd, PUT. (Är det fråga om en person som haft ställning som varaktigt bosatt i annat land först och därmed uppehållit sig i Sverige med tillstånd enligt utredningens förslag till 3 kap. 5 a § UtlF, är det lämpligt att i samband med att personen får ställning som varaktigt bosatt i Sverige också bevilja denne PUT. Detsamma gäller anhörig som fått uppehållstillstånd enligt 3 kap. 5 b § UtlF). En särskild fråga i detta sammanhang är förhållandet mellan PUT och den nya ställningen som varaktigt bosatt. Man bör lämpligen se detta som två olika tillstånds- eller statusregleringar som kommer att existera parallellt. En ordning som innebär att PUT skulle upphävas om en utlänning skulle få ställningen som varaktig bosatt kan inte vara rimlig. Som utredningen återkommer till i kap. 10 har emellertid frågan om de två parallella systemen betydelse i de fall då det permanenta uppehållstillståndet skulle återkallas på grund av bortovaro men bortovaron inte utgör grund för återkallande av ställningen som varaktigt bosatt. Omvänt har frågan också betydelse i de fall då ställningen som varaktigt bosatt går förlorad på grund av skäl som inte utgör grund för återkallande av ett permanent uppehållstillstånd. Detta redovisas i kapitel 10. Vid längre bortovaro kan ett PUT förloras men det bör enkelt kunna återfås om utlänningen återvänder inom den tidsfrist som gäller för att behålla sin ställning som varaktigt bosatt. Om ställningen som varaktigt bosatt skulle förloras återgår personen till att vara bosatt i Sverige med enbart sitt permanenta uppehållstillstånd. Detta gäller givetvis under förutsättning att de skäl som utgör grund för återkallelse av ställningen som varaktigt bosatt inte också utgör skäl för återkallande av det permanenta uppehållstillståndet.</P> <P class="p567 ft2"><SPAN class="ft2">8.3</SPAN><SPAN class="ft55">Allmänna villkor för att varaktigt bosatt i annan medlemsstat skall få uppehållstillstånd i Sverige</SPAN></P> <P class="p519 ft7">Förslag: Ett huvudsyfte med direktivet om varaktigt bosatta är att låta etablerade tredjelandsmedborgare i unionen kunna utöva fri rörlighet inom unionen på ett sätt som liknar unionsmedborgarens. Mot den bakgrunden och med tanke på att formerna för olika uppehållstillstånd av praktiska och andra skäl bör vara så få och likartade som möjligt, bör personer med ställning som var-</P> <P class="p568 ft13">168</P> </DIV> <DIV id="page_159"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p569 ft7">aktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat,</NOBR> när det gäller uppehållstillstånd i Sverige, i största möjliga mån behandlas på samma sätt som unionsmedborgare. Detta uppnås genom tillägg i 3 kap. 5 a § UtlF som rör uppehållstillstånd för unionsmedborgare.</P> <P class="p570 ft7">När det gäller familjemedlemmar till varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> skall bestämmelserna av samma skäl överensstämma med vad som gäller beträffande anhöriga till unionsmedborgare som fått uppehållstillstånd i Sverige. Detta uppnås genom tillägg i 3 kap. 5 b § UtlF. I enlighet med direktivet om varaktigt bosatta skall detta dock enbart gälla om familjen redan var bildad i den första medlemsstaten.</P> <P class="p2 ft9">Varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR></P> <P class="p571 ft7">Ett huvudsyfte med den nya <NOBR>EG-regleringen</NOBR> är att tredjelandsmedborgare, som sedan länge är etablerade i en <NOBR>EU-stat,</NOBR> skall kunna röra sig över de inre gränserna på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit möjligt. Dessa personer kommer alltså i väsentliga avseenden att kunna leva som unionsmedborgare när det rör den inre migrationen.</P> <P class="p79 ft7">Varaktigt bosatta i en medlemsstat skall därför ha rätt att bosätta sig i andra medlemsstater under längre tid än tre månader för att bedriva ekonomisk verksamhet som anställd eller egenföretagare, för att studera eller följa en yrkesutbildning eller för andra syften (artikel 14.1).</P> <P class="p15 ft7">Det finns dock enligt direktivet möjlighet till begränsningar i mottagandet med hänvisning till arbetsmarknadspolitiska skäl. Förutsättningarna för dessa begränsningar är enligt direktivet följande.</P> <P class="p156 ft7">När det rör sig om ekonomisk verksamhet som anställd eller egenföretagare får medlemsstaterna granska situationen på sina respektive arbetsmarknader och tillämpa sina nationella förfaranden när det gäller kraven för att tillträda en ledig plats respektive bedriva sådan verksamhet.</P> <P class="p15 ft7">Av arbetsmarknadspolitiska skäl får medlemsstaterna ge företräde åt unionsmedborgare, tredjelandsmedborgare om detta föreskrivs i gemenskapslagstiftningen, samt till tredjelandsmedborgare som är lagligt bosatta och som får arbetslöshetsunderstöd i den berörda staten (artikel 14.3).</P> <P class="p156 ft36">Medlemsstaterna får begränsa det totala antalet personer som skall ha rätt till bosättning, under förutsättning att sådana begränsningar redan fastställts för tredjelandsmedborgarnas tillträde i den befintliga</P> <P class="p444 ft13">169</P> </DIV> <DIV id="page_160"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">lagstiftningen vid tidpunkten för antagandet av direktivet (artikel 14.4).</P> <P class="p329 ft7">Bestämmelserna avseende uppehållstillstånd för personer med ställning som varaktigt bosatta i annat land gäller inte bosättning i egenskap av anställda som utstationeras av en tjänsteleverantör inom ramen för tillhandahållande av tjänster över gränserna samt i egenskap av leverantör av tjänster över gränserna. Medlemsländerna får i enlighet med nationell lagstiftning besluta på vilka villkor varaktigt bosatta som önskar flytta till en andra medlemsstat och vara ekonomiskt verksamma som säsongsanställda, får vistas i medlemsstaten. Gränsarbetare får också omfattas av särskilda bestämmelser i den nationella lagstiftningen (artikel 14.5).</P> <P class="p65 ft7">Särskilda bestämmelser för utlänningar med tillfälligt arbete finns i 3 kap. 5 d § UtlF.</P> <P class="p55 ft7">Medlemsstaterna får ställa upp försörjningskrav och krav på sjukförsäkring. Dessa frågor behandlas i avsnitt 8.8.</P> <P class="p212 ft7">Som tidigare anförts är ett huvudsyfte med direktivet att låta etablerade tredjelandsmedborgare i unionen kunna utöva den fria rörligheten inom unionen på ett sätt liknande unionsmedborgarens. Mot den bakgrunden och med tanke på att formerna för olika uppehållstillstånd av praktiska och andra skäl bör vara så få och likartade som möjligt, bör personer med ställning som varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat,</NOBR> när det gäller uppehållstillstånd i Sverige, i största möjliga mån behandlas på samma sätt som unionsmedborgare. Detta uppnås genom tillägg i 3 kap. 5 a § UtlF som rör uppehållstillstånd för unionsmedborgare.</P> <P class="p572 ft7">Sveriges ordning med reglerad arbetskraftsinvandring för tredjelandsmedborgare är i och för sig förenlig med direktivet och skulle kunna tillämpas även på de tredjelandsmedborgare som har ställning som varaktigt bosatta i en <NOBR>EU-stat.</NOBR> Av de ovan redovisade skälen bör ordningen dock inte tillämpas på tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i en <NOBR>EU-stat</NOBR> utan dessa skall behandlas på samma sätt som unionsmedborgare.</P> <P class="p56 ft7">Bestämmelser avseende ansökningshandlingar m.m. återkommer utredningen till i kapitel 11.</P> <P class="p55 ft7">Sverige får kräva att tredjelandsmedborgare följer villkoren för integrering i enlighet med nationell lagstiftning. Någon lagstiftning av sådan innebörd finnas inte i Sverige. Det är heller inte aktuellt att i detta sammanhang utreda om sådana villkor skall införas i Sverige.</P> <P class="p328 ft7">Berörda personer får vidare anmodas att följa språkkurser.</P> <P class="p488 ft13">170</P> </DIV> <DIV id="page_161"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft9">Familjemedlemmar</P> <P class="p492 ft7">Om varaktigt bosatta utövar sin rätt till bosättning i en andra medlemsstat och om familjen redan var bildad i den första medlemsstaten, <SPAN class="ft9">skall </SPAN>sådana familjemedlemmar som uppfyller villkoren i artikel 4.1 i familjeåterföreningsdirektivet (dvs. make och underåriga barn) tillåtas medfölja eller förena sig med den varaktigt bosatta. Övriga familjemedlemmar <SPAN class="ft9">får </SPAN>tillåtas medfölja eller förena sig med varaktigt bosatta under förutsättning att familjen var bildad redan i den första medlemsstaten (artikel 16 i direktivet om varaktigt bosatta).</P> <P class="p14 ft7">I likhet med vad som sagts tidigare om den som erhåller ställning som varaktigt bosatt anser utredningen att Sveriges bestämmelser i fråga om dennes familjemedlemmar bör överensstämma med vad som enligt 3 kap. 5 b § UtlF gäller beträffande anhöriga till unionsmedborgare som fått uppehållstillstånd i Sverige. Maka eller make och barn under 21 år, som är försörjningsberoende, får därmed alltid rätt till uppehållstillstånd (med makar likställs registrerad partner). Föräldrar har möjlighet att få uppehållstillstånd under vissa i paragrafen angivna förutsättningar.</P> <P class="p14 ft7">I fråga om sambor till <NOBR>EES-medborgare</NOBR> gäller följande. Sambor räknas inte till anhörigkretsen enligt <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Något hinder för en medlemsstat att jämställa sambor med gifta finns dock inte. Enligt förordningsmotiven (1992:8 s. 3) skall sambor från tredje land till <NOBR>EES-medborgare</NOBR> ha samma rätt att bosätta sig här efter s.k. uppskjuten invandringsprövning som sambor till svenskar och invandrare. Detta bygger på <NOBR>EG-rättens</NOBR> ickediskrimineringsprincip – <NOBR>EES-med-</NOBR> borgaren skall inte behandlas sämre än svenskar när det gäller möjlighet att förena sig med en sambo.</P> <P class="p391 ft7">En person med ställning som varaktigt bosatt i annat land bör på motsvarande sätt få ta med sig sin sambo till Sverige.</P> <P class="p156 ft7">Om familjen inte redan var bildad i den första medlemsstaten skall bestämmelserna i familjeåterföreningsdirektivet gälla (jfr avsnitt 8.1).</P> <P class="p151 ft7">När det gäller ansökningar om uppehållstillstånd finns det möjlighet att anmoda familjemedlemmar till varaktigt bosatta att visa upp viss dokumentation. Utredningen återkommer till denna fråga i avsnittet om förfarandet (avsnitt 11.4.2).</P> <P class="p573 ft13">171</P> </DIV> <DIV id="page_162"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft2"><SPAN class="ft2">8.4</SPAN><SPAN class="ft55">Hänsynen till allmän ordning och säkerhet</SPAN></P> <P class="p519 ft7">Förslag: Uppehållstillstånd i Sverige kan i dag vägras om utlänningen kan förväntas föra en hederlig vandel. Begreppet <SPAN class="ft9">kan förväntas föra en hederlig vandel </SPAN>föreslås ändras till begreppet <SPAN class="ft9">utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet </SPAN>för att bättre spegla de omständigheter som enligt <NOBR>EG-direktiven</NOBR> skall beaktas.</P> <P class="p542 ft7">Ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall kunna vägras av hänsyn till allmän ordning eller säkerhet.</P> <P class="p58 ft9">Direktivens krav</P> <P class="p545 ft7">I båda <NOBR>EG-direktiven</NOBR> uppställs villkor hänförliga till allmän ordning och säkerhet. I familjeåterföreningsdirektivet föreskrivs i artikel 6 att medlemsstaterna får avslå en ansökan om inresa och vistelse för en familjemedlem av hänsyn till allmän ordning, säkerhet (och hälsa). Medlemsstaterna får vidare återkalla uppehållstillstånd eller avslå en ansökan om förnyelse av uppehållstillstånd för en familjemedlem av hänsyn till allmän ordning, säkerhet (och hälsa).(Frågor rörande återkallelse behandlas i avsnitt 10.1) När medlemsstaten fattar ett beslut skall den beakta allvaret i eller typen av brott mot allmän ordning eller säkerhet som utlänningen begått, eller den fara som denna person utgör. Vid beslutet skall dessutom vederbörlig hänsyn tas till arten och stabiliteten av den berörda personens familjeband och varaktigheten av vistelsen i medlemsstaten samt förekomsten av familjemässig, kulturell eller social anknytning till ursprungslandet. Det senare är något som följer av en hänvisning till artikel 17.</P> <P class="p57 ft7">Enligt direktivet om varaktigt bosatta får medlemsstaterna vägra att bevilja ställning som varaktigt bosatt av skäl som rör allmän ordning och säkerhet (artikel 6). När medlemsstaten fattar beslutet i fråga skall den beakta allvaret i eller typen av brott mot allmän ordning eller säkerhet, eller den fara som den berörda personen utgör, och samtidigt ta vederbörlig hänsyn till bosättningstiden och befintliga band med bosättningslandet.</P> <P class="p56 ft7">I de fall då en utlänning med ställning som varaktigt bosatt i annat land ansöker om uppehållstillstånd i Sverige får sådant vägras om personen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet (artikel 17). Detta gäller även ansökningar från deras familjemedlemmar. När beslutet fattas skall medlemsstaten beakta hur grovt brottet är eller vilken typ av brott mot allmän ordning och allmän säkerhet som har</P> <P class="p574 ft13">172</P> </DIV> <DIV id="page_163"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">begåtts av den varaktigt bosatta personen eller personens familjemedlem eller familjemedlemmar, eller den fara som personen utgör. I inget fall får beslutet grundas på ekonomiska överväganden.</P> <P class="p61 ft9">Utlänningslagen</P> <P class="p49 ft7">När det gäller <SPAN class="ft9">ansökan om uppehållstillstånd </SPAN>föreskrivs i 2 kap. 4 § fjärde stycket UtlL att det vid prövningen skall beaktas om utlänningen kan förväntas föra en hederlig vandel. Fråga uppkommer om denna bestämmelse kan anses motsvara direktivens bestämmelser. I förarbetena till bestämmelsen framhölls att anmärkningar mot en utlännings vandel i princip bör manifesteras genom lagakraftvunna domar (prop. 1994/95:179 s. 48). Därutöver bör endast otvetydigt konstaterad misskötsamhet kunna beaktas. När det gäller lagakraftvunna domar skall hänsyn tas inte bara till straffets längd utan också till gärningens art (a. prop. s. 47).</P> <P class="p14 ft7">Vilken tyngd som anmärkningarna skall ha för att uppehållstillstånd skall vägras måste, enligt förarbetena, bli beroende på en bedömning i det enskilda fallet. Spännvidden mellan de skäl som utlänningen åberopar kan vidare vara stor. I propositionen uttalades följande (a. prop. s. 48 f.).</P> <P class="p575 ft37">Det kan här röra sig om utlänningar som kan åberopa humanitära skäl av sådan styrka att avslag bör kunna komma i fråga endast om det föreligger sådana skäl som skulle kunna medföra avslag för en flykting. Det kan å andra sidan vara fråga om en utlänning som åberopar anknytning till Sverige i någon form och där anknytningen ligger på gränsen till vad som skulle kunna läggas till grund för att bevilja tillstånd. I det senare fallet bör även mindre allvarliga anmärkningar i fråga om levnadssättet kunna läggas till grund för ett avslag – givetvis under förutsättning att det rör sig om otvetydigt konstaterade anmärkningar. När det gäller anknytningsförhållanden där det finns barn med i bilden måste självfallet stor hänsyn tas till barnens situation och om de skall drabbas av separation från någon av föräldrarna.</P> <P class="p157 ft9">Överväganden och förslag</P> <P class="p49 ft7">Möjligheten enligt UtlL att avslå en ansökan om uppehållstillstånd kan vid en första anblick tyckas ta sikte på samma situationer som avses i direktiven (artikel 6 respektive artikel 17). Den som inte för en hederlig vandel kan sägas vara ett hot mot allmän ordning och</P> <P class="p576 ft13">173</P> </DIV> <DIV id="page_164"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">säkerhet. Det finns emellertid anledning att även se på begreppen ur ett <NOBR>EG-rättsligt</NOBR> perspektiv.</P> <P class="p329 ft7">Uttryckssättet allmän ordning och säkerhet förekommer sedan tidigare i <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Av rådets direktiv 64/221/EEG om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa följer att inskränkningar till skydd för den allmänna ordningen eller säkerheten får iakttas när det gäller <NOBR>EU-med-</NOBR> borgares fria rörlighet över de inre gränserna. I artikel 3 föreskrivs att åtgärder vidtagna med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet skall grunda sig uteslutande på den berörda personens eget uppförande. Tidigare domar skall inte i sig utgöra anledning till att vidta sådana åtgärder. I en bilaga till direktivet anges vissa sjukdomar och handikapp som skulle kunna hota den allmänna ordningen eller säkerheten. Dessa är narkotikamissbruk, djupgående mental störning, uppenbara tillstånd av psykos med upphetsning, delirium, hallucinationer eller förvirring.</P> <P class="p360 ft7"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har slagit fast att begreppet ”allmän ordning och säkerhet” inte får definieras nationellt, utan har en gemenskapsrättslig innebörd.<SPAN class="ft31">1 </SPAN>I senare rättspraxis har kraven höjts för när allmän ordning kan åberopas gentemot enskilda. Eventuella inskränkningar måste vara proportionerliga och, ytterst, nödvändiga för att värna det demokratiska samhällets intressen. Personerna ifråga skulle först utgöra ”ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot den allmänna ordningen”.<SPAN class="ft31">2</SPAN></P> <P class="p577 ft7">I <SPAN class="ft9">Bouchereau</SPAN><SPAN class="ft31">3 </SPAN>uttalade domstolen att inskränkningar baserade på omsorgen om den allmänna ordningen förutsatte att det, utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär, också föreligger ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen. Domstolen har i senare rättsfall återupprepat kraven.<SPAN class="ft31">4</SPAN></P> <P class="p55 ft7">Det torde krävas mer för att säga att en person utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet än för att påstå att personen inte för en hederlig vandel. Begreppet <SPAN class="ft9">hederlig vandel </SPAN>har använts under lång tid och lagstiftaren har valt att behålla begreppet även efter det att bestämmelsen, i och med <NOBR>EES-avtalet</NOBR> och härefter <NOBR>EU-inträdet,</NOBR> har</P> <P class="p578 ft41"><SPAN class="ft39">1</SPAN><SPAN class="ft40">Mål 41/74, Van Duyn mot Home Office (REG 1974, s. 1337; svensk specialutgåva, volym 2).</SPAN></P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">2</SPAN><SPAN class="ft40">Mål 36/75, Rutili mot Ministre de l’Interiur (REG 1975, s. 1219; svensk specialutgåva, volym 2).</SPAN></P> <P class="p223 ft41"><SPAN class="ft39">3</SPAN><SPAN class="ft40">Mål 30/77, R mot Bouchereau (REG 1977, s. 1999; svensk specialutgåva, volym 3).</SPAN></P> <P class="p308 ft83"><SPAN class="ft39">4</SPAN><SPAN class="ft94">Se målen </SPAN><NOBR>115–116/81,</NOBR> Adoui och Cornuaille mot Belgien (REG 1982, s. 1665; svensk specialutgåva, volym 6), <NOBR>C-350/96,</NOBR> Ceann Car Auto Service (REG 1998, s. <NOBR>I-2521)</NOBR> samt <NOBR>C-355/98,</NOBR> kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. <NOBR>I-1221).</NOBR></P> <P class="p565 ft13">174</P> </DIV> <DIV id="page_165"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">kommit att gälla även för medborgare i detta område. För <NOBR>EES-med-</NOBR> borgare gäller att tillämparen inte får ge begreppet hederlig vandel vidare innebörd än den som följer av begreppet <SPAN class="ft9">allmän ordning och säkerhet</SPAN><SPAN class="ft31">5</SPAN>. Genom kraven i de nu behandlade <NOBR>EG-direktiven</NOBR> utökas den krets för vilken begreppet allmän ordning och säkerhet skall gälla. Förutom för <NOBR>EES-medborgare</NOBR> och schweizare skall det användas för varaktigt bosatta, anhöriga till varaktigt bosatta och anhöriga till tredjelandsmedborgare utan sådan ställning, jfr kap. 7 när det gäller personkretsen. Med hänsyn härtill framstår det som missvisande att behålla begreppet hederlig vandel i lagtexten. Utredningen finner med hänsyn till detta att det begrepp som genomgående används inom <NOBR>EG-rätten</NOBR> bör införas i den svenska lagstiftningen så att den bättre speglar de omständigheter som skall beaktas.</P> <P class="p366 ft7">När det gäller en vidare personkrets (dvs. anhöriga till svenska medborgare samt anhöriga utanför kärnfamiljen till tredjelandsmedborgare), skulle det i och för sig vara möjligt att behålla begreppet hederlig vandel. Behovet av en sådan särreglering kan dock inte anses överväga fördelen av en enhetlig lagteknisk lösning.</P> <P class="p15 ft7">De hänsyn som enligt familjeåterföreningsdirektivet skall tas till arten och stabiliteten av den berörda personens familjeband och varaktigheten av vistelsen i landet samt förekomsten av familjemässig, kulturell eller social anknytning till ursprungslandet finns inte lagfästa i utlänningslagen. De motsvarar dock beskrivningen i förarbetena av hur avvägningen skall gå till och man kan utgå ifrån att en sådan avvägning sker i dag. Det förhållandet att begreppet hederlig vandel föreslås ersättas av allmän ordning och säkerhet skall inte påverka giltigheten av tidigare gjorda förarbetsuttalanden i denna del. Någon särskild reglering av frågan är därför inte påkallad.</P> <P class="p14 ft7">Den nu beskrivna ordningen skall alltså tillämpas i alla fall av tillståndsgivning enligt 2 kap. UtlL. Ordningen skall gälla även då utlänning med tidsbegränsat uppehållstillstånd ansöker om förlängning, dvs. det som i direktiven benämns förnyelse av uppehållstillstånd.</P> <P class="p579 ft21"><SPAN class="ft85">5 </SPAN>I Migrationsverkets handbok finns följande uttalande under avsnittet 38.1 Uppehållstillstånd enligt <NOBR>EES-avtalet</NOBR> – fri rörlighet för personer (s. 28 f.) ”Generellt kan sägas att det krävs allvarligare brott eller förseelser för att kunna avslå en ansökan om UT med hänsyn till allmän ordning eller säkerhet än vad det krävs för att avslå med hänvisning till utlänningslagens vandelsregler. Den praxis som har utvecklats vid tillämpningen av nationell lagstiftning är alltså inte relevant i detta sammanhang utan här får hänvisas till <NOBR>EG-domstolens</NOBR> avgöranden. Någon möjlighet att tidsbegränsa ett tillstånd under en prövotid, som ibland sker vid tillämpning av nationell lagstiftning, finns inte. – En förutsättning för att aktualisera reglerna om hänsyn till allmän ordning och säkerhet är att personen genom sitt eget uppträdande klart visar att det inte råder någon tvekan om att han inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt, eller att han sysslar med brottslig verksamhet eller att han har för avsikt att begå brott i Sverige.”</P> <P class="p497 ft13">175</P> </DIV> <DIV id="page_166"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft7">När det gäller möjligheten att vägra <SPAN class="ft9">ställning som varaktigt bosatt </SPAN>av skäl som rör allmän ordning och säkerhet finns givetvis inga bestämmelser i dag. En sådan möjlighet bör därför införas i anslutning till de nya bestämmelserna om denna nya status.</P> <P class="p55 ft7">I dessa fall är det fråga om en tredjelandsmedborgare som varit bosatt i Sverige under minst fem år. Även om det torde bli ovanligt bör i princip den situationen kunna uppkomma att personen anses utgöra ett sådant hot mot allmän ordning och säkerhet att han eller hon inte skall förvärva ställning som varaktigt bosatt men personen ändå på grund av sitt uppehållstillstånd får bo kvar. Enligt 2 kap. 11 § UtlL kan ett uppehållstillstånd visserligen återkallas om utlänningen handlat på ett sådant sätt att det finns allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt eller om det kan antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri m.m. Återkallelse enligt den bestämmelsen får dock inte ske om utlänningen varit bosatt här i tre år eller mer. Det torde vidare kunna vara så att utlänningen dömts för ett brott som gör att ställning som varaktigt bosatt inte skall beviljas men som ändå inte har lett till utvisning enligt 4 kap. 7 § UtlL.</P> <P class="p57 ft7">Hänsyn till allmän ordning och säkerhet som skäl för <SPAN class="ft9">återkallelse </SPAN>behandlas nedan i kapitel 10 Återkallelse m.m.</P> <P class="p468 ft2"><SPAN class="ft2">8.5</SPAN><SPAN class="ft55">Hänsynen till folkhälsan</SPAN></P> <P class="p541 ft7">Bedömning: Någon svensk reglering som innebär hinder mot inresa och vistelse enbart med hänsyn till folkhälsan förekommer inte. Det finns inte skäl att nu förorda en förändring härvidlag.</P> <P class="p580 ft7">Enligt familjeåterföreningsdirektivet <SPAN class="ft9">får </SPAN>medlemsstaterna avslå en ansökan om inresa och vistelse för en familjemedlem av hänsyn, inte bara till allmän ordning och säkerhet, utan även med hänsyn till allmän hälsa (artikel 6).</P> <P class="p55 ft36">Det finns ingen bestämmelse i direktivet om varaktigt bosatta om att ansökan om ställning som varaktigt bosatt får vägras med hänsyn till allmän hälsa.</P> <P class="p212 ft7">När det gäller ansökningar om uppehållstillstånd från person med ställning som varaktigt bosatt i annat land eller deras familjemedlemmar finns det dock bestämmelser som rör folkhälsan. I artikel 18 föreskrivs att sådana ansökningar <SPAN class="ft9">får </SPAN>vägras om personen utgör ett hot mot folkhälsan. De enda sjukdomar som får motivera vägrad inresa och vägrad rätt till bosättning i den andra medlemsstaten skall</P> <P class="p390 ft13">176</P> </DIV> <DIV id="page_167"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">vara de sjukdomar som definieras av Världshälsoorganisationens relevanta och tillämpliga instrument samt andra smittsamma infektions- och parasitsjukdomar om dessa i mottagarlandet omfattas av bestämmelser till skydd för medborgarna. Medlemsstaterna får inte införa nya bestämmelser och ny praxis som är mer långtgående.</P> <P class="p60 ft7">I familjeåterföreningsdirektivet talas således om allmän (ordning, säkerhet och) hälsa medan det i det andra direktivet talas om folkhälsa. Någon skillnad mellan begreppen torde inte vara avsedd.</P> <P class="p581 ft7">I svensk rätt finns ingen möjlighet att vägra inresa eller uppehållstillstånd för en tredjelandsmedborgare med hänvisning till folkhälsan.<SPAN class="ft31">6 </SPAN>Uttrycket ”allmän ordning säkerhet och hälsa” återfinns i rådets direktiv 64/221/EEG om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa. De sjukdomar som enligt direktivet får berättiga till vägrad inresa eller vägran att utfärda ett första uppehållstillstånd eller utvisning ur landet finns angivna i en bilaga. Sjukdomar som skulle kunna äventyra allmän hälsa är enligt bilagan: sjukdomar för vilka karantän förskrivs i förteckning i Världshälsoorganisationens internationella hälsoförordning nr. 2 av den 25 maj 1951, tuberkulos i andningssystemet i aktivt stadium eller som visar tendens att utvecklas, syfilis samt andra infektionssjukdomar eller smittosamma parasitsjukdomar, om de om-</P> <P class="p582 ft7">fattas av bestämmelser för skydd av medborgarna i värdlandet.</P> <P class="p156 ft7">Det har med anledning av direktivet 64/221 påpekats att mot bakgrund av att rutintestning av <NOBR>EU-medborgare</NOBR> vid de inre gränserna skulle anses strida mot den generella principen om fri rörlighet kan man fråga sig vilken praktisk effekt denna inskränkning kan komma att få för kontrollen av smittspridning och liknande.<SPAN class="ft31">7</SPAN></P> <P class="p156 ft36">Någon svensk reglering som innebär hinder mot inresa och vistelse enbart med hänsyn till allmän hälsa förekommer inte. Det finns inte skäl att nu förorda en förändring härvidlag.</P> <P class="p583 ft13"><SPAN class="ft46">6</SPAN><SPAN class="ft95">Gränskontrollutredningen har i sitt betänkande Gränskontrollag – effektivare gränskontroll (SOU 2004:110) föreslagit en bestämmelse med innebörden att om det är nödvändigt av hänsyn </SPAN><NOBR>till /---/</NOBR> folkhälsan, får regeringen besluta att särskild kontroll under en begränsad tid skall genomföras vid inre gräns (förslag till 2 kap. 2 § gränskontrollag).</P> <P class="p584 ft4"><SPAN class="ft46">7</SPAN><SPAN class="ft48">Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, 2002, s. 261.</SPAN></P> <P class="p585 ft13">177</P> </DIV> <DIV id="page_168"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p38 ft2"><SPAN class="ft2">8.6</SPAN><SPAN class="ft55">Försörjningskravet i direktivet om varaktigt bosatta</SPAN></P> <P class="p338 ft7">Båda <NOBR>EG-direktiven</NOBR> innehåller bestämmelser om försörjningskrav. Enligt artikel 7.1 familjeåterföreningsdirektivet <SPAN class="ft9">får </SPAN>försörjningskrav riktas mot referenspersonen för att denne eller denna skall åtnjuta familjeåterförening. En medlemsstat kan alltså kräva att referenspersonen skall ha en bostad av viss storlek och standard, en sjukförsäkring med visst innehåll och försörjningsmedel av sådan omfattning att referenspersonen och familjemedlemmarna inte kommer att ligga medlemsstatens välfärdssystem till last, för att den anhörige skall få uppehållstillstånd för familjeåterförening. I detta delbetänkande lämnas emellertid förslag som rör familjeåterföreningsdirektivet endast i de delar där det är obligatoriskt att genomföra direktivet. Det innebär att endast rätten till familjeåterförening för make eller sambo, i både etablerade och nyetablerade förhållanden, samt underåriga barn tas upp här. Möjligheterna till familjeåterförening för anhöriga utanför kärnfamiljen behandlas i ett kommande slutbetänkande då även frågan om försörjningskrav för dessa tas upp. Enligt kommittédirektivet 2003:181 skall utredningen inte alls lämna några förslag om att införa försörjningskrav i fråga om make eller sambo i etablerade förhållanden och minderåriga barn. Utredningen skall dock överväga möjligheterna att införa ett sådant krav för make eller sambo i nyetablerade förhållanden. Frågan behandlas emellertid lämpligast tillsammans med de överväganden som görs i slutbetänkandet över om ett försörjningskrav bör införas för anhöriga utanför kärnfamiljen.</P> <P class="p231 ft7">I detta delbetänkande tas därför upp frågan om försörjningskrav endast såvitt avser direktivet om varaktigt bosatta.</P> <P class="p468 ft9"><SPAN class="ft9">8.6.1</SPAN><SPAN class="ft56">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p499 ft7">I direktivet om varaktigt bosatta finns i artikel 5 och <NOBR>15–16</NOBR> bestämmelser om försörjningskrav. Artikel 5 tar sikte på när en tredjelandsmedborgare som bor i Sverige önskar att få ställning som varaktigt bosatt här (se avsnitt 8.2). Artikel <NOBR>15–16</NOBR> handlar om när varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> önskar flytta till Sverige, i förekommande fall med sin familj (se avsnitt 8.3).</P> <P class="p586 ft13">178</P> </DIV> <DIV id="page_169"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft9">Artikel 5</P> <P class="p492 ft7">Artikel 5.1 <NOBR>a–b</NOBR> föreskriver som villkor för att kunna förvärva ställning som varaktigt bosatt att medlemsstaterna skall kräva att tredjelandsmedborgarna styrker att de för egen räkning och för de familjemedlemmar gentemot vilka de har försörjningsansvar förfogar över stabila och regelbundna försörjningsmedel. Försörjningsmedlen skall ha sådan omfattning att de är tillräckliga för att försörja tredjelandsmedborgaren och eventuella familjemedlemmar utan behov av hjälp från systemet för socialt bistånd i den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna skall bedöma försörjningsmedlen med hänsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet. Nivån för minimilöner och minimipensioner för tiden innan ansökan om ställning som varaktigt bosatt lämnades in skall ha betydelse. En sjukförsäkring avseende alla risker som de egna medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt omfattas av erfordras också.</P> <P class="p587 ft9">Artikel 15 och 16</P> <P class="p67 ft7">Artikel 15.2 föreskriver att en tredjelandsmedborgare som har fått ställning som varaktigt bosatt i en viss <NOBR>EU-stat</NOBR> och som önskar bosätta sig i en annan <NOBR>EU-stat</NOBR> får, för att få uppehållstillstånd i den sist nämnda staten, anmodas att visa upp bevis på stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att han eller hon skall kunna försörja sig själv och sina familjemedlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd i det land man flyttar till. För var och en av de kategorier som anges i artikel 14.2 – dvs. anställda, egenföretagare, studerande eller andra – skall medlemsstaterna bedöma försörjningsmedlen med hänsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet. Nivån för minimilöner och minimipensioner får beaktas också här. Vidare får villkor ställas om att det finns en sjukförsäkring avseende alla risker i det andra landet som medborgarna där normalt omfattas av.</P> <P class="p332 ft7">Enligt artikel 16.4 c får även beträffande familjemedlemmar till en varaktigt bosatt i en redan etablerad familjebildning i den första medlemsstaten ställas villkor om försörjningsförmåga. Dessa kan anmodas att bevisa att det finns stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att de skall kunna försörja sig själva och sina familjemedlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd i den berörda medlemsstaten. Alternativt kan godtas att den varaktigt bo-</P> <P class="p588 ft13">179</P> </DIV> <DIV id="page_170"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">satte har sådana tillgångar och försäkringar för dem. Familjemedlemmarna får också anmodas att visa upp bevis om en sjukförsäkring som omfattar alla risker i den andra medlemsstaten. Medlemsstaterna skall bedöma tillgångarna med hänsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet samt får beakta nivån för minimilöner och minimipensioner.</P> <P class="p56 ft7">I artikel 16.5 anges att om familjen inte redan var bildad i den första medlemsstaten gäller i stället villkoren i familjeåterföreningsdirektivet.</P> <P class="p368 ft9">Kommittédirektivet 2004:9</P> <P class="p499 ft7">Enligt kommittédirektivet 2004:9 skall utredningen, i fråga om artikel 5, bedöma vilka ändringar som behövs i svensk rätt för att införa den nämnda ordningen med försörjningskrav samt, i fråga om artikel <NOBR>15–16,</NOBR> redovisa för- och nackdelar med att införa en sådan möjlighet i det svenska regelverket och bedöma vilka ändringar i den svenska ordningen som behövs om möjligheten införs.</P> <P class="p56 ft7">Med utgångspunkt i direktivet om varaktigt bosatta och kommitté- direktivet redovisas nedan de alternativa möjligheter som står till buds för att införa ett försörjningskrav och vilka författningsändringar som bedöms erforderliga.</P> <P class="p336 ft9"><SPAN class="ft9">8.6.2</SPAN><SPAN class="ft56">Historik om försörjningskravet, m.m.</SPAN></P> <P class="p566 ft7">Det har tidigare funnits ett försörjningskrav i svensk rätt under den period 1954 års utlänningslag var i kraft. I den lagen fanns emellertid inget uttalat försörjningskrav. År 1968 antog riksdagen dock riktlinjer för utlänningspolitiken (prop. 1968:142, SU 196, rskr. 405). I propositionen förordades en reglerad invandring i huvudsak av arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska hänsyn. Beträffande annan invandring än arbetskraftsinvandring anfördes bl.a. att invandringen av arbetskraft skulle föra med sig en ungefär lika stor invandring av familjemedlemmar som inte avsåg att förvärvsarbeta i Sverige. Man ansåg det finnas anledning att i någon mån avgränsa den krets av familjemedlemmar som borde tillåtas att invandra tillsammans med ”huvudmannen”. Make och oförsörjda barn till en utlänning som hade tillstånd att vistas och arbeta här borde, om bostadsfrågan var löst, beviljas tillstånd att vistas här utan prövning av deras försörj-</P> <P class="p589 ft13">180</P> </DIV> <DIV id="page_171"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">ningsmöjligheter. Motsvarande förmån skulle gälla föräldrar till utlänningen eller hans make eller annan nära släkting. För den nyss nämnda anhörigkategorien sattes som villkor upp att dessa skulle vara väsentligt beroende av den härvarande utlänningen för sin försörjning och utlänningen hade ekonomiska möjligheter att svara för försörjningen. För andra anhöriga skulle vanliga regler gälla för prövningen av vistelsetillstånd. Praxis utvecklades i nära anslutning till dessa riktlinjer. För att få uppehållstillstånd krävdes i regel att utlänningens försörjning var tryggad antingen genom eget arbete eller på annat sätt. Om utlänningen kunde få arbetstillstånd ansågs försörjningskravet uppfyllt. Utlänningens make eller sambo och hemmavarande barn samt ”sista <NOBR>länk”-fall</NOBR> beviljades regelmässigt uppehållstillstånd utan prövning av försörjningsmöjligheterna. Inte heller skedde någon prövning av att bostadsfrågan var löst innan tillstånd beviljades för make, maka och barn utan försörjning. (En redogörelse av praxis finns i avsnitt 2.6). Försörjningskravet luckrades upp efter hand och har sedermera avskaffats. Något krav på att den som får uppehållstillstånd som anhörig skall ha sin försörjning tryggad och bostad ordnad har inte införts därefter. Det har ansetts att det skulle innebära en markant förändring av gällande praxis att införa försörjningskrav.</P> <P class="p590 ft7">I betänkandet Svensk flyktingpolitik i globalt perspektiv (SOU 1995:75) s. 164 framförde Flyktingpolitiska kommittén att det för anhöriga utanför kärnfamiljen kan finnas skäl att beakta försörjningsförmågan hos den som är bosatt här, anknytningspersonen. Kommittén menade dock slutligen att ett försörjningsansvar inte överensstämmer med de principer som i övrigt råder i det svenska samhället. Det bedömdes också vara oförenligt med de allmänna invandrarpolitiska målen att ha en särlagstiftning för invandrare i detta avseende. I prop. 1996/97:25 (s. 115) förklarade regeringen sig inte vara beredd att lägga fram förslag om försörjningskrav som villkor för att anhöriga skall få uppehållstillstånd. Frågan krävde, enligt regeringen, en grundlig belysning i hela dess vidd. Konsekvenserna av en bristande försörjningsförmåga som inträffar under vistelsen i Sverige och hur en grundtrygghet skall kunna garanteras för alla människor i vårt land som inte själva kan klara sin försörjning ansågs därvid få betydelse. Riksdagen lämnade uttalandet utan erinran (bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80).</P> <P class="p591 ft13">181</P> </DIV> <DIV id="page_172"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p565 ft9">Försörjningskrav för medborgare i <NOBR>EES-länderna</NOBR> och i Schweiz</P> <P class="p469 ft7">Beträffande medborgare inom EES och i Schweiz gäller inget uttalat försörjningskrav för personer som är förvärvsaktiva som anställda, egenföretagare eller tillfälliga tjänsteutövare (se 3 kap. 5 a § andra och tredje stycket UtlF). För att få uppehållstillstånd krävs just att de är yrkesverksamma som anställda eller rörelseidkare. Det finns emellertid inget krav på att dessa skall ha t.ex. en viss minsta inkomst eller vissa intäkter från en rörelse. Enligt 3 kap. 5 a § <NOBR>femte–sjunde</NOBR> styckena UtlF åligger det däremot pensionerade arbetstagare och egna företagare som inte omfattas av fjärde stycket, studerande respektive övriga icke ekonomiskt aktiva att visa sin försörjningsförmåga, i vissa fall innefattande heltäckande sjukförsäkring, för att få uppehållstillstånd. Enligt 3 kap. 5 b § första stycket UtlF ställs också krav på försörjningsförmåga hos vissa anhöriga utanför kärnfamiljen. Föräldrar till vissa inte längre yrkesaktiva arbetstagare eller egna företagare avkrävs bevis om försörjningsförmåga, innefattande sjukförsäkring om de inte täcks av den svenska socialförsäkringen. Barn till studerande eller föräldrar till övriga icke yrkesaktiva avkrävs också sjukförsäkring om den svenska socialförsäkringen inte gäller för dem.</P> <P class="p592 ft9">Anhörigkommitténs förslag i delbetänkandet Vår anhöriginvandring (SOU 2002:13) att införa ett försörjningskrav</P> <P class="p499 ft7">Anhörigkommittén har presenterat förslag till försörjningskrav vid anhöriginvandring i delbetänkandet Vår anhöriginvandring (SOU 2002:13). En sammanfattning av förslaget i denna del finns i redogörelsen för delbetänkandet i kap. 4. En mera detaljerad redogörelse för Anhörigkommitténs förslag om att införa ett försörjningskrav i svensk rätt presenteras i utredningens slutbetänkande.</P> <P class="p593 ft2"><SPAN class="ft2">8.7</SPAN><SPAN class="ft55">Ett obligatoriskt försörjningskrav som villkor för att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige</SPAN></P> <P class="p519 ft7">Förslag: Ett försörjningskrav skall gälla som villkor för att en tredjelandsmedborgare skall få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Försörjningen skall anses tryggad om det finns tillgång till stabila och regelbundna försörjningsmedel så att tredjelandsmedborgaren och, i förekommande fall, en familjemedlem som bor här i landet, inte behöver ta i anspråk behovsprövat ekono-</P> <P class="p72 ft13">182</P> </DIV> <DIV id="page_173"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315173x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p569 ft7">miskt stöd av allmänna medel för att tillgodose grundläggande behov för livsuppehället och bostadskostnaden.</P> <P class="p570 ft7">En bestämmelse om detta införs i ett nytt kapitel i utlänningslagen (1989:529), 1 a kap. 4 §.</P> <P class="p594 ft36">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela närmare föreskrifter om vilket krav som skall ställas på den ekonomiska förmågan för olika fall.</P> <P class="p427 ft9"><SPAN class="ft9">8.7.1</SPAN><SPAN class="ft56">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p492 ft7">För tredjelandsmedborgare som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige <SPAN class="ft9">skall </SPAN>enligt artikel 5.1 direktivet om varaktigt bosatta ett försörjningskrav införas som villkor för att få sådan ställning. Kravet omfattar bevis om att det finns stabila och regelbundna försörjningsmedel för sökanden själv och, i förekommande fall, familjemedlemmar i den utsträckning ett försörjningsansvar föreligger för dessa. Försörjningsförmågan skall ha en sådan omfattning att den varaktigt bosatte eller familjemedlemmarna inte behöver ta i anspråk systemet för socialt bistånd i det land där ansökan görs. Dessutom skall en heltäckande sjukförsäkring finnas för sökanden och, i förekommande fall, familjen.</P> <P class="p528 ft9"><SPAN class="ft9">8.7.2</SPAN><SPAN class="ft56">Överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p492 ft7">I det fall som avses i artikel 5 är det alltså obligatoriskt att införa ett försörjningskrav. Kravet riktas i första hand mot sökanden själv. Om sökanden har ett försörjningsansvar för familj skall försörjningsförmågan även omfatta familjemedlemmar som finns här i landet. Med utgångspunkt i svenska förhållanden anser utredningen att vid bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt i det enskilda fallet, hänsyn skall tas till den ekonomiska förmågan hos såväl sökanden som familjemedlemmarna. I den mån t.ex. en make eller sambo själv har ekonomisk förmåga skall detta medföra att kravet minskar i motsvarande mån på den som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt. Tanken är alltså inte att det skall vara ett oeftergivligt krav för att få ställning som varaktigt bosatt att sökanden måste visa på förmåga att kunna försörja både sig själv och familjemedlemmen, om den sist nämnde själv har sådan förmåga.</P> <P class="p595 ft13">183</P> </DIV> <DIV id="page_174"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p353 ft7">När det gäller försörjningskravets utformning för tredjelandsmedborgare som önskar att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige bör beaktas syftet med att få sådan ställning. Genom att bevilja tredjelandsmedborgare ställning som varaktigt bosatt gynnas den fria rörligheten för dessa som är etablerade inom unionen (se avsnitt 8.3). Av den anledningen är det viktigt att försörjningskravet får en sådan utformning att ställningen som varaktigt bosatt i Sverige står i någorlunda samklang med vad som gäller i övriga <NOBR>EU-stater.</NOBR> I annat fall riskerar tredjelandsmedborgaren att inte kunna utnyttja möjligheten till fri rörlighet i andra <NOBR>EU-stater.</NOBR> Vad som nu sagts bildar utgångspunkt för vilka kriterier som utredningen anser bör gälla vid utformningen av försörjningskravet för att tredjelandsmedborgare skall få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Det innebär att vissa kategorier av tredjelandsmedborgare som regel inte kommer att kunna få ställning som varaktigt bosatt. T.ex. kommer personer som inte har egen försörjningsförmåga och är beroende av behovsprövat ekonomiskt stöd från samhället inte att få ställning som varaktigt bosatt. Det bör i sammanhanget dock framhållas att dessa personer under alla förhållanden har ett uppehållstillstånd i Sverige.</P> <P class="p386 ft36">I avsnitt 8.6.1 finns redogjort för vilka krav artikel 5 direktivet om varaktigt bosatta ställer på försörjningsförmågan. Som där framgår finns krav på:</P> <P class="p596 ft36"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft64">Stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga att försörja tredjelandsmedborgaren, i förekommande fall också familjemedlemmar, så att systemet för socialt bistånd i landet inte behöver tas i anspråk.</SPAN></P> <P class="p380 ft7"><SPAN class="ft62">•</SPAN><SPAN class="ft63">Sjukförsäkring avseende alla risker som de egna medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt omfattas av.</SPAN></P> <P class="p597 ft36">Sammanfattat ger utformningen av villkoret under första punkten ovan uttryck för att försörjningsförmågan skall ha både viss omfattning och viss varaktighet.</P> <P class="p413 ft9">Försörjningskällor</P> <P class="p469 ft7">Uttrycket stabila och regelbundna försörjningsmedel anser utredningen omfatta arbetsinkomster som inte är endast sporadiska från tillfälliga korttidsanställningar. Man måste ha i åtanke att ansökan görs av en tredjelandsmedborgare som redan tillbringat minst fem år i landet. Tanken torde därför närmast vara att få en mera varaktig</P> <P class="p113 ft13">184</P> </DIV> <DIV id="page_175"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">knytning till och bosättning i Sverige. Därför måste arbetsinkomster av tillsvidareanställning eller liknande anställning eller överskott från eget företagande av mera varaktig karaktär kunna påvisas. Utredningen anser att en tillsvidareanställning på heltid som genererar inkomster av viss storlek är en omständighet som i sig bör medföra att försörjningsförmågan anses uppfylld. Om lönen är låg eller på gränsen till vad som kan godtas, bör viss hänsyn tas till en eventuell framtida löneökning. Viss försiktighet måste iakttas beträffande tidsbegränsade anställningar. Det bör dock inte vara uteslutet att en sådan anställningsform godtas för att försörjningskravet skall anses uppfyllt. Någorlunda säkra garantier måste i dessa situationer emellertid ges för att anställningsförhållandet kommer att förnyas, t.ex. genom återkommande projektanställningar. Egenföretagare är svårare att bedöma, särskilt om tredjelandsmedborgaren nyligen startat rörelsen. Prognoser om storleken på det överskott näringsverksamheten kan ge är svåra att göra. Är däremot rörelsen etablerad sedan lång tid tillbaka eller hör hemma i en framgångsrik bransch, är detta faktorer som verkar i gynnsam riktning för att anse försörjningskravet vara uppfyllt. Som försörjningskälla bör även säker avkastning av förmögenhetstillgångar, t.ex. från värdepapper eller fastigheter av viss volym i huvudsak godtas. Att tredjelandsmedborgaren uppbär regelbunden pension från utlandet kan också innebära att försörjningsförmågan anses uppfylld. Emellertid lär det inte bli fråga om att pensionärer i någon större utsträckning kommer att ansöka om att få ställning som varaktigt bosatt. Behovet lär företrädesvis göra sig mest gällande hos personer som är förvärvsaktiva och i förlängningen vill ha möjlighet att lätt kunna förflytta sig inom EU.</P> <P class="p598 ft7">När det gäller det underlag som bör presenteras av sökanden för att få ställning som varaktigt bosatt gör utredningen följande överväganden. Den som är anställd skall visa upp anställningsbevis som anger arbetstagare, arbetsgivare, anställningstid och övriga villkor. Egenföretagare kan ge in <NOBR>F-skattesedel</NOBR> eller registreringsbevis för rörelsen. I vissa fall behövs bevis om tidigare erfarenheter och kompetens eller hyreskontrakt för rörelselokal. Om sökanden inte är förvärvsaktiv måste kontanter eller intyg om banktillgodohavanden, värdepapper eller fastigheter visas upp som intygar att det finns tillräckligt med tillgodohavanden så att den löpande försörjningen går att klara av. Det bör inte räcka med att lämna skriftlig försäkran om att det finns tillräckliga medel för försörjningen. Avsikten är ju att utlänningen skall kunna försörja sig utan att ligga det sociala bidragssystemet till last.</P> <P class="p534 ft13">185</P> </DIV> <DIV id="page_176"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft7">I den mån sökanden har familj kan t.ex. en makes ekonomiska förmåga också få betydelse vid prövningen (se utredningens förslag till ny bestämmelse i 1 a kap. 4 § UtlL). I så fall skall en motsvarande prövning göras av t.ex. den anställning eller förmögenhet maken har som görs beträffande sökanden.</P> <P class="p72 ft9">Omfattningen av försörjningskravet</P> <P class="p499 ft7">Oavsett på vilket sätt tredjelandsmedborgaren avser att försörja sig och, i förekommande fall, sin familj, måste garantier finnas för att försörjningsförmågan har en viss minsta nivå. Anhörigkommittén anger i sitt delbetänkande SOU 2002:13 innehållet i försörjningskravet på följande vis (s. 221 ff.). Försörjningskravet anses uppfyllt om det vid det första tillfället utlänningen ansöker om uppehållstillstånd finns medel för att täcka vanliga levnadskostnader. Med sådana kostnader avses, allt i enlighet med riksnormen för försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen: Skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och <NOBR>TV-avgift.</NOBR> Därutöver bör, enligt kommittén, bostadskostnaden omfattas. En skälig levnadsnivå skall vara riktmärket och kommittén påpekar därför att riksnormen främst är avsedd för tillfälliga hjälpbehov.</P> <P class="p335 ft7">Med utgångspunkt i artikel 5 är den yttersta ramen för att försörjningsförmåga skall anses föreligga hos sökanden att landets system ”för socialt bistånd” inte skall behöva tas i anspråk. Det svenska samhället är uppbyggt enligt principerna om en generell välfärd. Detta påverkar i sin tur vilka förmåner man bör ta hänsyn till när man beräknar försörjningsförmågan i det enskilda fallet. Många av de ekonomiska förmåner som samhället tillhandahåller utges generellt till en viss kategori individer utan behovsprövning i de enskilda fallen. Dessa förmåner kommer alltså att utgå oberoende av att det införs ett försörjningskrav. Välfärdssystemet bygger på allmän hälso- och sjukvård och social omsorg, socialförsäkringar som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp, ålderdom och till barnfamiljer samt ett grundläggande kompletterande skydd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL.</P> <P class="p57 ft7">Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt personer som är bosatta i landstinget. I viss utsträckning föreligger skyldighet att tillhandahålla vård även för dem som inte är bosatta i ett landsting (3 och 4 §§ hälso- och sjukvårdslagen [1982:763], HSL).</P> <P class="p599 ft13">186</P> </DIV> <DIV id="page_177"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">Vården är finansierad av allmänna medel och vårdavgifter tas ut av patienterna med begränsade belopp (26 § HSL). Den svenska socialförsäkringen är en allmän och obligatorisk försäkring. Den omfattar alla som är bosatta eller arbetar i Sverige. I socialförsäkringslagen (1999:799), SofL, skiljer man mellan bosättningsbaserade förmåner respektive arbetsbaserade förmåner (1 kap. 1 § andra stycket SofL). De bosättningsbaserade förmånerna avser garantibelopp och bidrag. Dit hör förmåner såsom föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå (3 kap. 1 § SofL) samt barnbidrag, bostadsbidrag och bostadsbidrag till pensionärer, underhållsstöd och äldreförsörjningsstöd (3 kap. 2 § SofL). De arbetsbaserade förmånerna syftar till att kompensera inkomstförlust. Till dessa hör t.ex. sjukpenning, havandeskapspenning, föräldrapenning över lägstanivå, inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning, inkomstgrundad ålderspension och arbetsskadeförsäkring (3 kap. <NOBR>4–5</NOBR> §§ SofL).</P> <P class="p302 ft7">För att få rätt till sociala förmåner krävs enligt de flesta författningar som finns på området att man är bosatt i Sverige. Kriterierna för att någon skall anses vara bosatt här i landet varierar mellan olika författningar. Gemensamt är dock att ledning för tolkningen av bosättningsbegreppet hämtas från reglerna i folkbokföringslagen (1991:481). Begreppet bosättning i hälso- och sjukvårdslagen har samma innebörd som i folkbokföringslagen och med begreppet bosatta i hälso- och sjukvårdslagen avses samma personkrets som i folkbokföringslagen (se Proposition 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag, m.m., s. 33 och 115). Bosättningsbegreppet i socialförsäkringslagen skiljer sig något från bosättningskravet i folkbokföringslagen. Den som kommer till Sverige och kan antas komma att visats här under längre tid än ett år skall, om inte synnerliga skäl talar emot det, anses vara bosatt här (2 kap. 1 § andra stycket SofL). Den som arbetar i Sverige är, oberoende av bosättning, omfattad av de arbetsbaserade socialförsäkringsförmånerna. En person som omfattas av svensk lagstiftning enligt reglerna <NOBR>iEG-förordning</NOBR> (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen är försäkrad för samtliga förmåner som omfattas av <NOBR>EG-förordningen.</NOBR> Detta gäller oavsett om det rör sig om bosättnings- eller arbetsbaserade förmåner enligt socialförsäkringslagen. Enligt <NOBR>EG-förordningen</NOBR> (EG) nr 859/2003 är den nyss nämnda förordningen tillämplig också på tredjelandsmedborgare under vissa förutsättningar.</P> <P class="p600 ft7">Utöver rätten till de förmåner som följer av hälso- och sjukvårdslagen eller socialförsäkringslagen har, enligt 4 kap. 1 § SoL, den som</P> <P class="p601 ft13">187</P> </DIV> <DIV id="page_178"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt. Bistånd enligt socialtjänstlagen är ett komplement till de generellt riktade ekonomiska stödsystemen för människor som av olika skäl är i behov av särskilt stöd. I lagen finns inga krav på bosättning eller uppehållstillstånd. Enligt 2 kap. 2 § SoL har kommunen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det innebär att kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas inom kommunens gränser, oavsett skälet till vistelsen. Däremot kan vistelsens art ha betydelse för det bistånd som ges.</P> <P class="p335 ft7">Redogörelsen ovan ger upphov till frågan vilka av de där uppräknade förmånerna som samhället tillhandahåller skall ha betydelse vid bedömningen av försörjningsförmågan.</P> <P class="p55 ft7">För svenska förhållanden intar utredningen följande utgångspunkter.</P> <P class="p212 ft7">De som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatta i Sverige har bott här i landet minst fem år (se förslag till 1 a kap. 3 § UtlL) och kommer i normalfallen att uppfylla bosättningskravet i hälso- och sjukvårdslagen och socialförsäkringslagen. De är därför berättigade till bl.a. den skattefinansierade hälso- och sjukvården, föräldrapenning på lägsta eller grundnivå och barnbidrag. Gemensamt för de nyss nämnda förmånerna är att ett försörjningskrav inte skulle påverka möjligheterna att ta dem i anspråk, eftersom rätten till dessa är oberoende av den enskildes ekonomiska förmåga. Ett krav på ekonomisk förmåga påverkar inte möjligheterna att få tillgång till förmånerna. Emellertid finns det ekonomiska förmåner från samhället där den enskildes ekonomiska förmåga har betydelse. Till dessa hör äldreförsörjningsstödet enligt lagen om äldreförsörjningsstöd och försörjningsstödet enligt socialtjänstlagen. Äldreförsörjningsstödet är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån för dem som inte har kvalificerat sig för en pension som räcker att leva av eller inte har någon alls. Vid prövningen beaktas makes inkomst (2 § lagen om äldreförsörjningsstöd). Bistånd enligt socialtjänstlagen är samhällets yttersta skyddsnät och utbetalas först efter att alla andra utvägar är uttömda. Det är ett individuellt behovsprövat stöd där hushållets gemensamma inkomster och utgifter ligger till grund för bedömningen av om bistånd skall utgå. Också rätten till bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag och enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. är beroende av ekonomiska förhållanden.</P> <P class="p574 ft13">188</P> </DIV> <DIV id="page_179"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft7">Resonemanget i det föregående utmynnar i att rätten till vissa ekonomiska förmåner från samhället inte alltid förutsätter en prövning av sökandens ekonomiska förmåga. Utredningen anser att det då heller inte med fog kan hävdas, om en tredjelandsmedborgare tar i anspråk en sådan förmån, att denne eller denna ligger systemet för socialt bistånd till last. Slutsatsen blir därmed att vid beräkningen av sökandens ekonomiska förmåga, den omständigheten att de nyss nämnda förmånerna betalas ut inte skall anses liktydigt med att sökanden har behov av att ta i anspråk landets system för socialt bistånd. Sökanden skall inte på grund härav anses ligga samhället till last. Införandet av ett försörjningskrav kommer alltså inte att påverka rätten till sådana förmåner. Däremot kommer det tillskott dessa förmåner innebär för den enskildes förmåga att försörja sig att beaktas vid bedömningen av försörjningsförmågan. Utredningen menar att relaterat till svenska förhållanden så bör det avgörande vara om sökandens ekonomiska situation är sådan att han eller hon behöver ta i anspråk ekonomiskt bistånd som är behovsprövat. Primärt blir det därför fråga om att bedöma riskerna för att försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen eller lagen om äldreförsörjningsstöd kommer att behöva tas i anspråk. Rätten till bostadsbidrag eller bostadstillägg för pensionärer förutsätter visserligen också en prövning av den enskildes ekonomiska förmåga. Bostadsbidraget har i dag såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bidragets uppgift är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Det är vidare en viktig del i det ekonomiska familjestödet, som främst syftar till att ge en ekonomisk grundtrygghet för barnfamiljer i tider av stor försörjningsbörda (se Proposition 1995/96:186. Nya regler för bostadsbidrag, s. 19). Även systemet för bostadstillägg till pensionärer syftar till att tillgodose behovet av en tillfredsställande bostad. Bostadstillägget för pensionärer är dock ett individinriktat bostadsstöd av grundskyddskaraktär som utgör en del av det allmänna pensionssystemet. Bostadsbidraget är emellertid ett hushållsinriktat bostadsstöd av högkostnadsskyddskaraktär (se Proposition 2000/01:140. Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl., s. 30 f.).</P> <P class="p602 ft7">Vid bedömningen av på vilken nivå försörjningsförmågan ligger i det enskilda fallet blir det naturligtvis mest intressant att se till så att inkomster eller andra ekonomiska tillgångar som tredjelandsmedborgaren har räcker till det dagliga livsuppehället. När det gäller sökandens förmåga att bekosta det egna boendet bör, med hänsyn till vad som ovan sagts om syftet med bostadsbidrag, en viss avväg-</P> <P class="p544 ft13">189</P> </DIV> <DIV id="page_180"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft7">ning göras där hänsyn tas till om sökanden helt eller nästan helt saknar egen ekonomisk förmåga att bidra till bostadskostnaden. Detta kan givetvis vara ett tecken på att sökanden har för låga inkomster för att försörjningskravet skall anses uppfyllt. Den omständigheten att bostadsbidrag utgår skall alltså inte ensamt var en faktor som medför att försörjningskravet inte anses uppfyllt. Inte heller att handikappersättning eller vårdbidrag som betalas ut enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag bör beaktas vid bedömningen av försörjningsförmågan. Dessa syftar nämligen till att täcka merkostnader som uppkommer vid handikapp.</P> <P class="p65 ft7">Det finns redan nu normer utarbetade i författning som hänför sig till sättet att beräkna storleken av ett medelsbehov för att täcka löpande utgifter för det dagliga livsuppehället och bostadskostnaden. Den som enligt 4 kap. 1 § SoL inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har, som redan nämnts, rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning. Enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 SoL ges försörjningsstöd för skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och <NOBR>TV-avgift,</NOBR> samt, enligt samma paragraf 2, för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Enligt andra stycket samma bestämmelse bestäms beloppen enligt punkten 1 med ledning av en riksnorm, se 2 kap. 1 § socialtjänstförordningen (2001:937). Enligt denna beräknas t.ex. en ensamstående vuxen behöva 2 590 kr och samboende 4 720 kr för personliga kostnader samt 770 kr respektive 870 kr för gemensamma hushållskostnader, allt per månad. I dessa schablonbelopp ingår inte kostnader för bl.a. läkar- eller tandvård eller glasögon. Boendet beräknas alltså för sig enligt en individuell prövning där den faktiska kostnaden och vad en låginkomsttagare normalt kan kosta på sig är faktorer av betydelse. Hänsyn tas också till kostnadsläget på bostadsorten.</P> <P class="p364 ft7">Äldreförsörjningsstödet enligt lagen om äldreförsörjningsstöd skall beräknas så att den enskilde tillförsäkras dels en skälig levnadsnivå, dels en skälig bostadskostnad (4 §). Som en skälig levnadsnivå anges en tolftedel av 1,294 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift (4 249 kr) och till en tolftedel av 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift (3 559 kr), allt per månad. Dessa belopp omfattar – förutom utgifter för sådant som ingår i riksnormen för bistånd enligt socialtjänstlagen – även kostnader för hushållsel, hemförsäkring, läkarvård och läkemedel upp till högkostnadsskyddet, viss tandvård, skäliga resekostnader och nyanskaffning av husgeråd</P> <P class="p510 ft13">190</P> </DIV> <DIV id="page_181"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">och möbler (Proposition 2000/01:136 Äldreförsörjningsstöd, s. 25 f.). (Riksnormen för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen tar sikte på mera tillfälliga behov medan äldreförsörjningsstödet förutsätts bli långvarigare). En skälig bostadskostnad vid beräkning av äldreförsörjningsstödet uppgår per månad till högst 5 870 kr för en ogift och 2 935 kr för den som är gift. Äldreförsörjningsstödet är lika med det belopp med vilket den enskildes inkomster understiger nyss nämnda normer (8 §).</P> <P class="p14 ft7">I 7 kap. 5 § utsökningsbalken finns bestämmelser om att gäldenären får tillgodoräkna sig ett förbehållsbelopp för att täcka vanliga levnadskostnader samt ett särskilt belopp för bostadskostnad vid utmätning i lön. Beloppet, som bestäms med ledning av ett normalbelopp av Skatteverket, är för ensamstående gäldenär 4 183 kr i månaden, för sammanlevande makar och därmed jämställda 6 910 kr i månaden och för varje barn 2 219 kr i månaden till och med det kalenderår då barnet fyller sex år och 2 555 kr i månaden för tid därefter. Normalbeloppen omfattar alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnaden. Med levnadskostnader avses här utgifter för kost, kläder, tvätt, hygien, gas, hushållsel, telefon, <NOBR>TV-avgifter,</NOBR> försäkringsavgifter, fackföreningsavgifter och andra medlemsavgifter samt mindre utgifter för tillfälliga behov. Om skäl föreligger kan kronofogdemyndigheten göra avvikelser från normalbeloppen. T.ex. kan tillägg till normalbeloppet göras för kostnad till följd av sjukdom. Den faktiska bostadskostnaden är utgångspunkten vid beräkning av förbehållsbeloppet, dock med avdrag för eventuellt förekommande bostadstillägg och bostadsbidrag. Beträffande egen bostadsfastighet beaktas räntekostnader och nödvändiga driftkostnader medan amortering på bostadslån beaktas i skälig omfattning. För bostadsrättslägenhet anses i princip månadsavgiften vara bostadskostnad, dock att vid lån till insatsen räntekostnader och skälig amortering beaktas om lägenheten pantförskrivits för lånet. Om bostadskostnaden inte är känd, kan kronofogdemyndigheten med ledning av kostnadsläget på orten beräkna kostnaden för en bostad av skälig storlek för gäldenären (7 kap. 4 § utsökningsförordningen, jfr Skatteverkets allmänna råd [SKV A 2004:29] och Skatteverkets föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2005 [SKVFS 2004:32]).</P> <P class="p603 ft36">Utredningen gör följande bedömning i fråga om vilken nivå som är lämplig för att bestämma ett försörjningskrav som villkor för att en tredjelandsmedborgare skall få ställning som varaktigt bosatt.</P> <P class="p604 ft13">191</P> </DIV> <DIV id="page_182"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft7">Tanken med att få ställning som varaktigt bosatt är närmast att tredjelandsmedborgaren starkare knyts till ett visst land. Man tänker sig förmodligen en framtid i det landet. Med hänsyn härtill bör försörjningskravet utformas så att tredjelandsmedborgaren kan försörja sig och, i förekommande fall, den familj som finns i Sverige mera varaktigt och inte endast tillfälligt. Riksnormen för försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen tar sikte på försörjningsbehov av tillfällig art. Utredningen anser därför att denna inte enbart bör vara normerande för försörjningsförmågan. Hänsyn måste även tas till sådana utgifter som anges under 4 kap. 3 § första stycket 2 SoL, bl.a. hushållsel, försäkringar och bostad. Normen bör snarare anknyta till förbehållsbeloppen vid utmätning i lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Om sökanden undantagsvis skulle vara över 65 år kan normerna enligt 4 § lagen om äldreförsörjningsstöd vara lämpliga utgångspunkter.</P> <P class="p57 ft7">Utredningen anser att det bör ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att i förordning utforma de närmare villkoren för nivån på försörjningskravet. Migrationsverket skall som första instans besluta om att bevilja tredjelandsmedborgare ställning som varaktigt bosatta och föreslås därför att utforma de krav som bör ställas på försörjningsförmågan (se utredningens förslag till 1 a kap. 4 § UtlL och 3 kap. 3 § UtlF).</P> <P class="p72 ft9">Betydelsen av kravet på sjukförsäkring</P> <P class="p499 ft7">Utredningen har ovan redogjort för förutsättningarna för att tredjelandsmedborgare skall få tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige. En tredjelandsmedborgare som är att anse som bosatt här i landet omfattas av rätten till den skattefinansierade hälso- och sjukvården enligt 3 § HSL. Bosättningskravet kommer alltid att vara uppfyllt för de tredjelandsmedborgare som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Ett villkor för att få sådan status är nämligen att man varit bosatt här i landet fem år. Den som arbetar här omfattas dessutom bl.a. av rätten till sjukpenning (3 kap. 4 § 1 SofL).</P> <P class="p65 ft7">Något behov av att införa krav på att en tredjelandsmedborgare som ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall ha en sjukförsäkring behövs enligt utredningens uppfattning därför inte.</P> <P class="p605 ft13">192</P> </DIV> <DIV id="page_183"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p606 ft2"><SPAN class="ft2">8.8</SPAN><SPAN class="ft55">Kravet på försörjningsförmåga för att varaktigt bosatta i annan </SPAN><NOBR>EU-stat</NOBR> skall få uppehållstillstånd i Sverige</P> <P class="p504 ft7">Förslag: För att en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och, i förekommande fall, hans eller hennes familjemedlemmar, skall få uppehållstillstånd i Sverige skall samma villkor gälla som för unionsmedborgare enligt 3 kap. 5 a och 5 b §§ UtlF. Det innebär att den varaktigt bosatte måste ha viss försörjningsförmåga t.ex. på grund av anställning, som rörelseidkare eller – om den varaktigt bosatte inte är ekonomiskt verksam – genom att det finns tillräckliga medel av annat slag för försörjning.</P> <P class="p560 ft7">Prövningen av om villkoren är uppfyllda skall ske enligt samma principer som gäller för att unionsmedborgare skall få uppehållstillstånd här i landet.</P> <P class="p350 ft9"><SPAN class="ft9">8.8.1</SPAN><SPAN class="ft56">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p67 ft7">Som redan framgått föreskriver kommittédirektivet 2004:9 att för- och nackdelarna med att införa ett försörjningskrav när en varaktigt bosatt flyttar till Sverige skall redovisas samt ställning tas till vilka ändringar som behövs i den svenska ordningen. I avsnitt 8.6.1 har utredningen redovisat de krav som får ställas enligt artikel 15.2 och 16.4 när det gäller försörjningsförmåga:</P> <P class="p607 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">Stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga att försörja tredjelandsmedborgaren, i förekommande fall också familjemedlemmar, så att systemet för socialt bistånd i landet inte behöver tas i anspråk.</SPAN></P> <P class="p608 ft36"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft64">Sjukförsäkring avseende alla risker som de egna medborgarna i den berörda medlemsstaten normalt omfattas av.</SPAN></P> <P class="p609 ft7">I anslutning till artikel 15.4 anges också att dokumentation får krävas om lämplig bostad.</P> <P class="p427 ft9"><SPAN class="ft9">8.8.2</SPAN><SPAN class="ft56">Överväganden och förslag</SPAN></P> <P class="p492 ft36">I avsnitt 8.3 tar utredningen ställning för att villkoren för uppehållstillstånd i Sverige beträffande varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> av praktiska och andra skäl bör vara samma som gäller för unions-</P> <P class="p556 ft13">193</P> </DIV> <DIV id="page_184"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">medborgare. Ett huvudsyfte med direktivet om varaktigt bosatta är nämligen att etablerade tredjelandsmedborgare i unionen skall kunna utöva den fria rörligheten inom unionen på ett sätt som liknar unionsmedborgarnas. Lagtekniskt uppnår man detta genom att göra 3 kap. 5 a § UtlF, som reglerar uppehållstillstånd för unionsmedborgare, tillämplig också på varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat.</NOBR> Innebörden av bestämmelsen är att för att få uppehållstillstånd krävs att sökanden har anställning, är egenföretagare, tjänsteutövare, har pension eller – beträffande den som inte är förvärvsverksam – har tillräckliga medel för sin försörjning. Av samma skäl skall dessa principer också gälla familjemedlemmarna till varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat.</NOBR> Detta uppnås genom att 3 kap. 5 b § UtlF görs tillämplig även för anhöriga till varaktigt bosatta. Paragrafen innebär att medlemmar ur kärnfamiljen till den varaktigt bosatte får en ovillkorlig rätt till uppehållstillstånd. Villkoren för anhörigkategorien föräldrars rätt till uppehållstillstånd varierar beroende av om den härvarande är anställd, egenföretagare o.s.v. I vissa fall ställs krav på bl.a. sjukförsäkring. I enlighet med direktivet om varaktigt bosatta skall detta dock enbart gälla om familjen redan var bildad i den första medlemsstaten, s.k. etablerade familjemedlemmar.</P> <P class="p610 ft7">Den lösning som utredningen har föreslagit innebär att det kommer att ställas krav på att om en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> önskar flytta till Sverige denne eller denna måste ha ekonomisk förmåga av viss omfattning. Förmågan kan grunda sig på t.ex. anställning eller egenföretagande. Den som inte är ekonomiskt aktiv, bl.a. studenter, eller andra, måste dock visa att det finns medel som är tillräckliga för den varaktigt bosattes försörjning. I de sist nämnda fallen kommer därför att gälla ett mera uttalat försörjningskrav.</P> <P class="p56 ft7">Tanken med regleringen om uppehållstillstånd för unionsmedborgare i 3 kap. 5 a § UtlF är – förutom det primära att främja den fria rörligheten inom EU – att ingen skall ligga samhället till last. Visserligen ställs inga krav på minimilöner men villkoren borgar för att riskerna för att någon får uppehållstillstånd som inte kan försörja sig minskar.</P> <P class="p56 ft7">Ett tänkbart alternativ är att inte alls ställa upp några villkor för att en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> skall få uppehållstillstånd i Sverige. För en sådan lösning talar det förhållandet att den som en gång fått ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> redan har fått sin försörjningsförmåga prövad. Den tidigare prövningen kan emellertid ligga långt tillbaka i tiden och vid en tidpunkt tredjelandsmedborgaren levde under andra ekonomiska betingelser än som</P> <P class="p361 ft13">194</P> </DIV> <DIV id="page_185"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">föreligger vid flytten till Sverige. Att försörjningsförmågan redan prövats i den första medlemsstaten anser utredningen därför inte vara ett självständigt argument mot att ställa krav på försörjningsförmåga när en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> ansöker om uppehållstillstånd för bosättning i Sverige.</P> <P class="p15 ft7">Fördelarna med att ha en enhetlig reglering för unionsmedborgare och varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som vill flytta till Sverige har redan framhållits. Även andra faktorer har dock betydelse för ställningstagandet att man bör ställa krav på viss ekonomisk förmåga hos en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som önskar få uppehållstillstånd här i landet.</P> <P class="p136 ft7">Dessa belyser utredningen i det följande.</P> <P class="p611 ft9">Betydelsen av kostnaderna för samhället vid bedömningen av behovet av att ställa krav på försörjningsförmåga</P> <P class="p49 ft36">Ett naturligt led i en argumentering om för- och nackdelarna med att ställa krav på försörjningsförmåga anser utredningen vara betydelsen av samhällsekonomiska faktorer.</P> <P class="p151 ft7">Enligt direktivet om varaktigt bosatta är syftet med att ställa upp ett försörjningskrav mot varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> för att få uppehållstillstånd i annan stat att det finns sådan försörjningsförmåga att den varaktigt bosatte inte skall behöva ta i anspråk ”systemet för socialt bistånd i den berörda medlemsstaten” (se artikel 15.2 a och 16.4 c). När det gäller hur det citerade uttrycket bör förstås översatt till svenska förhållanden hänvisar utredningen i allt väsentligt till vad som redovisats ovan i avsnitt 8.7 under ”Omfattningen av försörjningskravet”.</P> <P class="p156 ft7">Det i avsnitt 8.7 förda resonemanget överfört på den nu behandlade kategorien utmynnar i att rätten till ekonomiska förmåner från samhället inte alltid skulle förutsätta en prövning av den varaktigt bosattes ekonomiska förmåga. Utredningen anser att det då heller inte med fog kan hävdas att om en sådan förmån tas i anspråk, någon ligger systemet för socialt bistånd till last. Även om det som villkor införs att en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> måste ha anställning, vara egenföretagare eller på annat sätt måste kunna visa på försörjningsförmåga för att få uppehållstillstånd, man trots detta inte kommer att undgå samhällets kostnader för vissa samhälleliga förmåner. Samma sak gäller för övrigt unionsmedborgare. En i och för sig tänkbar lösning skulle vara att helt eller delvis undanta de varaktigt</P> <P class="p612 ft13">195</P> </DIV> <DIV id="page_186"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">bosatta från rätten till de förmåner samhället tillhandahåller enligt t.ex. socialförsäkringen. Men en sådan lösning synes strida mot kravet på likabehandling i vissa fall.</P> <P class="p55 ft7">Enligt utredningens uppfattning är det därför av större intresse i vilken utsträckning en varaktigt bosatt i en annan <NOBR>EU-stat</NOBR> kan förväntas ta i anspråk sådana sociala förmåner som villkoren i 3 kap. 5 a och 5 b §§ UtlF kan förväntas motverka. Med detta avses förmåner som betalas ut efter en värdering av den enskildes ekonomiska förmåga (se avsnitt 8.7). En åtskillnad kan lämpligen göras i fråga om vem personen är i det enskilda fallet. En yngre förvärvsarbetande person lär i normalfallet inte ha något behov av att ta i anspråk vårt lands välfärdssystem, t.ex. försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen, för att tillgodose sina dagliga behov. Samma synsätt kan läggas på egenföretagare eller tjänsteutövare. Genom att ställa upp ett krav som just går ut på att en varaktigt bosatt som ansöker om uppehållstillstånd skall ha t.ex. anställning (se förslaget till ny lydelse av 3 kap. 5 a § UtlF) motverkar det behovet av att behöva försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen. Varaktigt bosatta som inte är ekonomiskt aktiva, t.ex. studenter och personer som inte har någon sysselsättning alls, skulle om några villkor inte ställdes upp för att få uppehållstillstånd riskera att bli beroende av ekonomiskt bistånd från samhället. Enligt 3 kap. 5 a § <NOBR>femte–sjunde</NOBR> styckena UtlF gäller ett krav på att det finns pension respektive tillräckliga medel för att studenter eller andra inte ekonomiskt aktiva skall få uppehållstillstånd. Genom att göra dessa bestämmelser tillämpliga även på varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som tillhör dessa kategorier, motverkas riskerna av att dessa kommer att få behov av ekonomiskt bistånd från samhället.</P> <P class="p231 ft7">Utredningens förslag, som innebär att samma bestämmelser som reglerar villkoren för att unionsmedborgare skall få uppehållstillstånd skall gälla för varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som önskar flytta till Sverige, får till följd att villkoren i 3 kap. 5 b § UtlF blir tillämpliga på etablerade familjemedlemmar. Medlemmar ur kärnfamiljen – i detta fall make samt barn under 21 år eller som är försörjningsberoende – får en villkorslös rätt till uppehållstillstånd. Något krav på försörjningsförmåga för denna anhörigkategori kommer inte att finnas. Samma sak gäller beträffande sambo till en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat.</NOBR> För dessa kommer utredningens förslag till 2 kap. 4 § andra stycket 1 UtlL att gälla.</P> <P class="p335 ft7">För föräldrar till en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> kommer villkoren för att kunna återförenas att variera beroende på om den varaktigt bosatte är yrkesverksam eller inte. T.ex. ställs inget krav</P> <P class="p113 ft13">196</P> </DIV> <DIV id="page_187"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">på att föräldern till den som har anställning här skall visa på försörjningsförmåga (se 3 kap. 5 b § första stycket UtlF). Föräldrar till icke ekonomiskt verksamma tillåts antingen inte komma alls eller avkrävs försörjningsförmåga eller sjukförsäkring (se samma bestämmelse). Föräldrar till en varaktigt bosatt från annan <NOBR>EU-stat</NOBR> för vilka inte gäller villkor om försörjningsförmåga kan, beroende av ålder, vara allt från yrkesverksam till ålderspensionärer. Det är därför tänkbart att behov uppkommer för en förälder att ta i anspråk äldreförsörjningsstöd enligt lagen härom. Men som utredningen redan konstaterat är det fördelaktigt att kunna ha samma bestämmelser som reglerar villkoren för uppehållstillstånd för både varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och unionsmedborgare (se avsnitt 8.3). Riskerna med att inte fullt ut tillämpa ett försörjningskrav mot föräldrar och därmed att samhället åsamkas kostnader för utgifter för ekonomiskt stöd, beror också på hur många ur denna anhörigkategori som i framtiden kommer hit. Beräkningar har gjorts av en extern konsult som utredningen anlitat (se avsnitt 13.2 och bilaga 6) om hur många varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som förväntas komma till Sverige. Slutsatserna av detta är inte att anhörigkategorien föräldrar till dessa skulle vara omfattande. Om behov visar sig uppkomma efter en framtida utvärdering får frågan om att införa försörjningskrav för dessa anhöriga tas upp på nytt.</P> <P class="p613 ft9">Betydelsen av den uppstramande effekt ett villkor om försörjningsförmåga kan ha</P> <P class="p49 ft7">Anhörigkommittén framhåller i sitt delbetänkande Vår anhöriginvandring (SOU 2002:13) som ett skäl för ett försörjningskrav att enbart förekomsten av ett sådant krav med åtföljande konsekvenser, ger en signal om att det är den enskilde individen som har försörjningsansvaret för sig själv och inte samhället (a.a. s. 220 och 229).</P> <P class="p156 ft7">Ett sådant argument får anses hållbart endast i den mån ett försörjningskrav i förlängningen verkligen motverkar att en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> tar det svenska samhällets ekonomiska förmåner i anspråk. Kraven i 3 kap. 5 a § UtlF på anställning eller annan visad försörjningsförmåga kan i vart fall inte ha någon uppstramande effekt när det gäller möjligheterna att ta i anspråk förmåner som inte grundar sig på en inkomst- eller behovsprövning. I dessa fall kommer det inte att finnas något incitament till detta. De försörjningsliknande krav som villkoren för uppehållstillstånd i 3 kap. 5 a § UtlF</P> <P class="p614 ft13">197</P> </DIV> <DIV id="page_188"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">innebär kan dock på sikt tänkbart motverka önskan av att ta i anspråk försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen eller förmånerna enligt lagen om äldreförsörjningsstöd. Konsekvenserna av att villkoren i 3 kap. 5 a § UtlF inte uppfylls kan eventuellt ha betydelse för om villkoren för uppehållstillstånd har en uppstramande effekt. Den som inte försörjer sig riskerar nämligen att enligt 3 kap. 5 c § UtlF få uppehållstillståndet i Sverige återkallat. I sista hand kan beslut om utvisning fattas.</P> <P class="p615 ft7">Utredningen anser emellertid att det är svårt att på förhand skaffa sig en riktigt säker kunskap om i vilken utsträckning de villkor som föreslås gälla i fråga om krav på försörjningsförmåga i 3 kap. 5 a och 5 b §§ UtlF verkligen skulle komma att påverka enskildas inställning till viljan att försörja sig själva och, i förlängningen, val av bosättningsland. En tillförlitlig kännedom härom förutsätter nästan att en utvärdering sker beträffande effekten av ett redan infört försörjningskrav. Sammanfattningsvis går det inte att dra någon säker slutsats om de försörjningsliknande villkoren i 3 kap. 5 a och 5 b §§ UtlF för att få uppehållstillstånd är en fördel sett ur perspektivet att det skall ha en uppstramande effekt.</P> <P class="p616 ft9">Betydelsen av att försörjningskrav tillämpas i andra <NOBR>EU-stater</NOBR> mot varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR></P> <P class="p499 ft7">Anhörigkommittén har i sitt delbetänkande (SOU 2002:13) påpekat att andra länder inom unionen redan tillämpar ett försörjningskrav beträffande efterföljande invandring av anhöriga. Kommittén har därför dragit den slutsatsen att om villkoren för anhöriginvandring i Sverige väsentligt skulle avvika från andra länders, intresset av att invandra hit blir större. Kommittén har därför förordat att också Sverige bör införa ett försörjningskrav i dessa fall (a.a. s. 219 f.).</P> <P class="p56 ft7">Utredningen har inhämtat upplysningar från elva <NOBR>EU-stater</NOBR> vilka omfattas av familjeåterföreningsdirektivet och direktivet om varaktigt bosatta om de tillämpar ett försörjningskrav mot tredjelandsmedborgare och innebörden av ett sådant krav. Enligt den redovisning som finns i kap. 6 riktar samtliga de sju länder som besvarat enkäten krav på försörjningsförmåga för att utlänningar skall få uppehållstillstånd i respektive land.</P> <P class="p56 ft36">Betydelsen av att övriga <NOBR>EU-stater</NOBR> tillämpar en ordning med försörjningskrav anser utredningen bero på vilka lösningar de olika staterna har när det gäller rätten till ekonomiskt bistånd eller andra</P> <P class="p510 ft13">198</P> </DIV> <DIV id="page_189"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">förmåner från samhället. De som bor i ett land som inte har en allmän skattefinansierad sjukvård måste naturligtvis själva avsätta medel att betala denna eller skaffa en privat sjukförsäkring. Samma behov finns inte i Sverige. Men i den mån Sverige skulle tillhandahålla sociala förmåner efter inkomst- eller behovsprövning enligt gynnsammare villkor än andra <NOBR>EU-stater,</NOBR> skulle kraven på försörjningsförmåga som villkor för uppehållstillstånd naturligtvis kunna motverka att dessa tas i anspråk.</P> <P class="p391 ft7">Sammanfattningsvis anser utredningen att det är ovisst om förutsättningarna för att åtnjuta samhällsekonomiska förmåner i de olika länderna inom EU är jämförbara. Enbart förekomsten av ett försörjningskrav i andra <NOBR>EU-stater</NOBR> medför därför inte någon säker slutsats om fördelarna att ha ett försörjningsliknande krav mot varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som önskar uppehållstillstånd i Sverige.</P> <P class="p50 ft9">Prövningen av villkoren i 3 kap. 5 a och 5 b §§ UtlF</P> <P class="p49 ft7">I avsnitt 8.7 har behandlats förutsättningarna för ett obligatoriskt försörjningskrav för tredjelandsmedborgare som önskar få ställning som varaktigt bosatt. I detta avsnitt har utredningen ovan belyst för- och nackdelarna med att ställa upp samma villkor som gäller för unionsmedborgare enligt 3 kap. 5 a och 5 b §§ UtlF beträffande varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som önskar få uppehållstillstånd i Sverige.</P> <P class="p15 ft7">Samma prövning som nu sker för unionsmedborgare i fråga om kravet på t.ex. anställning eller egenföretagande är uppfyllt enligt 3 kap. 5 a § andra stycket UtlF kommer att göras för varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som önskar bosätta sig i Sverige. Sak samma gäller prövningen av om det finns tillräckliga medel för försörjning om sökanden studerar, är pensionär eller i övrigt inte är förvärvsverksam, allt enligt 3 kap. 5 a § <NOBR>femte–sjunde</NOBR> styckena UtlF. Detta innebär bl.a. att den som åberopar anställning som grund för ansökan om uppehållstillstånd skall visa upp anställningsbevis med visst innehåll och att anställningen inte är av underordnad betydelse. Egenföretagare skall styrka sin avsikt att idka rörelse med <NOBR>F-skatte-</NOBR> sedel eller registreringsbevis för rörelsen. I förekommande fall kan hyreskontrakt för rörelselokal visas upp. Studerande har att göra en skriftlig försäkran om att det finns tillräckligt med medel för försörjning under studietiden. För de inte ekonomisk aktiva (den s.k. restgruppen) i sjunde stycket gäller att de skall ha kontanter eller</P> <P class="p617 ft13">199</P> </DIV> <DIV id="page_190"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">andra tillgodohavanden som överstiger vad som tidigare betecknades som existensminimum eller lägsta svenska folkpension. Bevisning om att det finns kapital avsatt för framtida försörjning krävs inte utan det är tillräckligt med bevis om att den löpande försörjningen går att ordna. Även anhöriga till denna krets tillåts bidra med sina inkomster.</P> <P class="p589 ft9">Betydelsen av kravet på sjukförsäkring</P> <P class="p499 ft7">Den som har ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> och som vill flytta hit och folkbokförs, kommer också i de flesta fall att omfattas av rätten till hälso- och sjukvård enligt 3 § HSL och, vid förvärvsarbete, också av rätten till sjukpenning. En varaktigt bosatt i en annan <NOBR>EU-stat</NOBR> kan tänkbart önska att studera i Sverige. Om studier skall bedrivas här under en längre tid, dvs. minst ett år, kommer studenten att bli folkbokförd och bosättningskravet i hälso- och sjukvårdslagen att anses uppfyllt. I så fall blir studenten berättigad till fullständig hälso- och sjukvård (3 § HSL). Vid kortare studietid kommer den varaktigt bosatte inte att folkbokföras och därmed inte uppfylla bosättningskravet och blir då berättigad endast till akut sjukvård (4 § HSL). Dock kommer studenter vilka har ställning som varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> att omfattas av den rätt till hälso- och sjukvård och vissa andra förmåner som följer av EG- förordningen (EEG) nr 1408/71. Studerande från utlandet är däremot inte berättigade till de bosättningsbaserade förmånerna ur socialförsäkringen som framgår av 3 kap. <NOBR>1–2</NOBR> §§ SofL, t.ex. föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå (se 2 kap. 5 § SofL). En sjukförsäkring eller annan försäkring kan behövas i sådana fall.</P> <P class="p386 ft7">Utredningens förslag innebär att villkoren för uppehållstillstånd enligt 3 kap. 5 a § sjätte stycket UtlF kommer att gälla för varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som önskar få uppehållstillstånd i Sverige för studier. Enligt den bestämmelsen ställs som villkor att, om studenten inte omfattas av socialförsäkringen, en sjukförsäkring måste finnas. Härigenom kommer ett eventuellt behov av att ha sjukförsäkring att gälla som villkor för uppehållstillstånd.</P> <P class="p618 ft13">200</P> </DIV> <DIV id="page_191"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr13 td112"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td113"><SPAN class="p23 ft21">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p532 ft9">Betydelsen av bostadskravet</P> <P class="p538 ft36">I artikel 15.4 anges att den dokumentation som styrker försörjningskravet får innefatta krav på lämplig bostad för en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som önskar att flytta hit.</P> <P class="p151 ft7">Den lösning utredningen föreslår innebär att den varaktigt bosatte måste ha anställning, vara egenföretagare eller ha försörjningsförmåga av annat skäl för att få uppehållstillstånd. (Se avsnitt 8.3 och ovan i detta avsnitt). Därigenom anser utredningen att det finns utrymme för att bekosta en bostad som är tillräcklig för sökanden och, i förekommande fall, familjemedlemmar.</P> <P class="p619 ft9">Bör undantag medges i något fall från villkoren i 3 kap. 5 a § eller 5 b § UtlF för att en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> skall få uppehållstillstånd?</P> <P class="p49 ft7">Enligt artikel 5 är det obligatoriskt att ställa försörjningskrav på tredjelandsmedborgare som önskar att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige (se förslaget till 1 a kap. 4 § UtlL). Förutsättningar för att medge undantag från kravet i dessa fall föreligger alltså inte.</P> <P class="p156 ft7">Även om huvudregeln är att samma villkor som tillämpas på unionsmedborgare också skall gälla för varaktigt bosatta i annan EU- stat som önskar bosätta sig i Sverige, är det tänkbart att ha undantag i något avseende för tredjelandsmedborgare. Anhörigkommittén har bl.a. föreslagit att ofrivillig arbetslöshet kan vara ett skäl för att medge undantag från försörjningskravet (se a. bet. s. 224).</P> <P class="p15 ft7">Tanken med att låta den som fått ställning som varaktigt bosatt att få bosätta sig inom unionen är, i likhet med vad som gäller för unionsmedborgare, ett led i den fria rörlighet inom EU. En viktig del i detta är att ingen i onödan ligger ett annat medlemslands sociala välfärdssystem till last. För att inte motverka det sist nämnda måste sådana villkor som anges i 3 kap. 5 a § UtlF gälla för att en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> skall beviljas uppehållstillstånd här i landet. Därtill kommer att innehavet av ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> medför viss trygghet när det gäller möjligheterna att kunna stanna kvar eller återvända till den första medlemsstaten. Som framgår av artikel 11 direktivet om varaktigt bosatta skall nämligen en varaktigt bosatt ha motsvarande rätt till sociala förmåner som värdlandets egna medborgare.</P> <P class="p620 ft13">201</P> </DIV> <DIV id="page_192"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Villkoren för familjeåterförening…</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft7">Utredningen anser därför att det inte bör finnas några undantag från de villkor som anges i 3 kap. 5 a § eller 5 b § UtlF för att ge en varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> uppehållstillstånd i Sverige. Det bör dock i sammanhanget framhållas att enligt 3 kap. 5 b § UtlF undantas medlemmar ur kärnfamiljen helt från kravet på försörjningsförmåga.</P> <P class="p621 ft9">Bör en uppföljning ske av att villkoren i 3 kap. 5 a eller 5 b §§ UtlF fullgörs?</P> <P class="p499 ft7">Den prövning som sker av bl.a. försörjningsförmågan när någon ansöker om att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige kan utmynna i antingen att ansökan beviljas eller att den avslås. Förutsättningar för att vid ett senare tillfälle ompröva beslutet på grund av att försörjningskravet inte längre är uppfyllt finns inte (se förslaget till 1 a kap. 7 § UtlL).</P> <P class="p56 ft7">När det gäller varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> som fått uppehållstillstånd här i landet går det i och för sig att ha en ordning som innebär en återkommande prövning om villkoren i 3 kap. 5 a § eller 5 b § UtlF fortfarande är uppfyllda. Men av de skäl som utredningen anfört i avsnitt 8.3, bör samma system gälla för dessa som för unionsmedborgare. Det innebär om det uppmärksammas att den varaktigt bosatte inte försörjer sig, möjligheten finns att enligt 3 kap. 5 c § UtlF återkalla uppehållstillståndet. Något omprövningsförfarande skall alltså inte finnas. I sammanhanget måste också hänsyn tas till de kostnader som återkommande omprövningar av uppehållstillstånden skulle innebära. Dessa måste vägas mot de eventuella vinster som samhället gör genom att undvika att betala ut ekonomiska förmåner. Beräkningarna av dessa vinster kan bli svåra att göra. Av viss betydelse är också att tredjelandsmedborgaren efter fem år kan ansöka om och få svenskt medborgarskap, s.k. naturalisation (11 § lagen [2001:82] om svenskt medborgarskap). Därefter kommer under alla förhållanden inga villkor om försörjningsförmåga att gälla. Givetvis kommer ett uppehållstillstånd att kunna återkallas om det förekommit vilseledande om att villkoren för att få uppehållstillstånd är uppfyllda (se 3 kap. 5 c § UtlF, jfr 2 kap. 9 § UtlL).</P> <P class="p586 ft13">202</P> </DIV> <DIV id="page_193"> <P class="p3 ft6">9 Likabehandling</P> <P class="p300 ft2"><SPAN class="ft2">9.1</SPAN><SPAN class="ft55">Direktiven</SPAN></P> <P class="p343 ft7">Enligt familjeåterföreningsdirektivet (artikel 14) skall referenspersonens familjemedlemmar ha samma rätt som referenspersonen att få tillträde till</P> <P class="p622 ft7"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft91">utbildning,</SPAN></P> <P class="p165 ft7"><SPAN class="ft7">b)</SPAN><SPAN class="ft93">anställning eller egen företagsamhet</SPAN></P> <P class="p165 ft7"><SPAN class="ft7">c)</SPAN><SPAN class="ft91">yrkesvägledning, yrkesutbildning, fortbildning och omskolning</SPAN></P> <P class="p571 ft7">Medlemsstaterna får enligt sin nationella lagstiftning besluta på vilka villkor familjemedlemmar får utöva verksamhet som anställda eller som egenföretagare. I dessa villkor skall det anges en tidsgräns som i inget fall får överskrida tolv månader, inom vilken medlemsstaterna får undersöka situationen på sin arbetsmarknad, innan familjemedlemmar beviljas tillstånd att utöva verksamhet som anställda eller som egenföretagare. Medlemsstaterna får vidare begränsa tillträdet till anställning eller egen företagsverksamhet för sådana släktingar i rakt uppstigande led av första graden eller ogifta myndiga barn som omfattas av artikel 4.2.</P> <P class="p14 ft7">I direktivet om varaktigt bosatta talas om likabehandling i artikel 11 och artikel 21. Den som fått ställning som varaktigt bosatt skall åtnjuta den behandling som en medlemsstats egna medborgare får i fråga om följande.</P> <P class="p623 ft7"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft93">Tillträde till arbetsmarknaden och verksamhet som egenföretagare, under förutsättning att dessa verksamheter inte medför någon som helst offentlig myndighetsutövning, liksom anställnings- och arbetsvillkor, inklusive uppsägnings- och lönevillkor.</SPAN></P> <P class="p523 ft7"><SPAN class="ft7">b)</SPAN><SPAN class="ft92">Utbildning och yrkesutbildning, inklusive möjligheterna att få bidrag och stipendier för studier i enlighet med nationell lagstiftning.</SPAN></P> <P class="p624 ft13">203</P> </DIV> <DIV id="page_194"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p625 ft7"><SPAN class="ft7">c)</SPAN><SPAN class="ft93">Erkännande av yrkesutbildningsbevis, utbildningsbevis för teoretiska utbildningar och andra kvalifikationer i enlighet med relevanta nationella förfaranden.</SPAN></P> <P class="p377 ft7"><SPAN class="ft7">d)</SPAN><SPAN class="ft92">Social trygghet, socialt bistånd och socialt skydd såsom dessa definierats i nationell lagstiftning.</SPAN></P> <P class="p223 ft7"><SPAN class="ft7">e)</SPAN><SPAN class="ft93">Skatteförmåner.</SPAN></P> <P class="p377 ft7"><SPAN class="ft7">f)</SPAN><SPAN class="ft65">Tillgång till varor och tjänster och leveranser av allmänt tillgängliga varor och tjänster samt förfaranden för att erhålla bostad.</SPAN></P> <P class="p626 ft7"><SPAN class="ft7">g)</SPAN><SPAN class="ft92">Föreningsfrihet och frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller någon annan organisation vars medlemmar utövar ett visst yrke, inklusive de förmåner som dessa typer av organisationer tillhandahåller, utan att åsidosätta nationella bestämmelser om allmän ordning och säkerhet.</SPAN></P> <P class="p627 ft7"><SPAN class="ft7">h)</SPAN><SPAN class="ft92">Fritt tillträde till hela den berörda medlemsstatens territorium, inom de gränser som fastställs i nationell lagstiftning av säkerhetsskäl.</SPAN></P> <P class="p381 ft7">När det gäller punkterna b, d, e, f och g får de berörda medlemsstaterna begränsa likabehandling till att gälla fall där den varaktigt bosatta personen eller familjemedlemmar för vilka han/hon söker bidrag har sin hemvist inom den berörda medlemsstatens territorium.</P> <P class="p55 ft7">Medlemsstaterna får begränsa likabehandling i förhållande till egna medborgare i följande fall.</P> <P class="p628 ft7"><SPAN class="ft7">a)</SPAN><SPAN class="ft91">Medlemsstaterna får upprätthålla begränsat tillträde till anställning och verksamhet som egenföretagare i de fall där denna verksamhet i enlighet med befintlig nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning förbehålls egna medborgare, EU- eller </SPAN><NOBR>EES-med-</NOBR> borgare.</P> <P class="p629 ft7"><SPAN class="ft7">b)</SPAN><SPAN class="ft92">Medlemsstaterna får begära bevis på lämpliga språkkunskaper för tillträde till utbildning och yrkesutbildning. Tillträde till universitet får underkastas uppfyllande av särskilda utbildningskrav.</SPAN></P> <P class="p630 ft7">Medlemsstaterna får begränsa likabehandlingen i fråga om socialt bistånd och social trygghet till grundläggande förmåner. Medlemsstaterna får besluta att bevilja kompletterande förmåner på de områden som avses ovan under <NOBR>a–h.</NOBR> Medlemsstaterna får även besluta att bevilja likabehandling på områden som inte omfattas av punkterna <NOBR>a–h.</NOBR></P> <P class="p55 ft7">När en person med ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> fått uppehållstillstånd i Sverige skall han eller hon åtnjuta likabe-</P> <P class="p42 ft13">204</P> </DIV> <DIV id="page_195"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">handling på de områden, och i enlighet med de villkor, som gäller för personer med ställning som varaktigt bosatta i Sverige (artikel 21).</P> <P class="p151 ft7">Så snart en person med ställning som varaktigt bosatt i annan EU- stat har fått uppehållstillstånd i Sverige skall dennes familjemedlemmar åtnjuta rättigheterna i artikel 14 i familjeåterföreningsdirektivet, jfr vad som sagts om den artikeln ovan.</P> <P class="p350 ft2"><SPAN class="ft2">9.2</SPAN><SPAN class="ft55">Likabehandlingsprincipen i </SPAN><NOBR>EG-rätten</NOBR></P> <P class="p343 ft7">Likabehandlingsprincipen eller <NOBR>icke-diskrimineringsprincipen</NOBR> innebär att varje form av diskriminering grundad på nationalitetsskäl är förbjuden inom <NOBR>EG-fördragets</NOBR> tillämpningsområde (artikel 12.1 EGF). Principen preciseras beträffande arbetstagare i artikel 39.2 till att omfatta anställning, lön, och övriga arbets- och anställningsvillkor. Den fria rörligheten för arbetstagare skall innefatta rätt att:</P> <P class="p631 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">anta faktiska erbjudanden om arbete,</SPAN></P> <P class="p632 ft36"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft64">förflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta ändamål,</SPAN></P> <P class="p632 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">uppehålla sig i en medlemsstat i syfte att ha anställning där i överensstämmelse med de lagar och andra författningar som gäller för anställning av medborgare i den staten,</SPAN></P> <P class="p429 ft36"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft64">stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställd där, på villkor som skall fastställas av kommissionen i tillämpningsföreskrifter.</SPAN></P> <P class="p633 ft7">Begränsningar i den fria rörligheten får göras med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa (artikel 39.3). Bestämmelserna skall inte tillämpas på anställning i offentlig tjänst (artikel 39.4).</P> <P class="p156 ft7">När det gäller etablering av företag finns diskrimineringsförbudet preciserat i artikel 43.</P> <P class="p119 ft7">Artikel 40 ger rådet kompetens att utfärda direktiv eller förordningar som är nödvändiga för att genomföra fri rörlighet för arbetstagare. Med stöd av artikeln har en rad förordningar och direktiv utfärdats.</P> <P class="p15 ft7">Den närmare innebörden av diskrimineringsförbudet preciseras i förordningen (EEG) nr 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet. Medborgare inom EU har enligt förordningen rätt att ta anställning och arbeta i ett annat medlemsland enligt de villkor som gäller för anställningen av medborgare i staten (artikel 1). Undantag får göras vad gäller de särskilda språkkunskaper som krävs på grund av den</P> <P class="p634 ft13">205</P> </DIV> <DIV id="page_196"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">lediga tjänstens natur. Arbetstagare från annan medlemsstat skall ha samma service hos arbetsförmedlingarna i värdlandet som dess egna medborgare har (artikel 5) och de får inte behandlas annorlunda när det gäller anställnings- och arbetsvillkor, särskilt vad gäller lön, avskedande och återanställning (artikel 7.1). Den migrerande arbetskraften skall åtnjuta samma sociala och skattemässiga förmåner som landets medborgare (artikel 7.2) och de skall ha samma rätt till utbildning i yrkesskolor och omskolningscentra (artikel 7.3). Förordningen ger vidare migrerande arbetstagare i stort sett samma fackliga rättigheter som egna medborgare (artikel 8). De har också samma rätt när det gäller bostad, bl. a. att äga sin bostad och stå i bostadskö (artikel 9).</P> <P class="p335 ft7">Som redovisats i avsnitt 3.3 har Europaparlamentet och rådet antagit direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaterna territorier. Genom direktivet görs dock inga förändringar som påverkar principerna om likabehandling.</P> <P class="p55 ft7">Likabehandlingsprincipen har utvecklats på senare tid. Enligt artikel 6.2 EUF skall unionen respektera de grundläggande rättigheterna, så som de kommit till uttryck i Europakonventionen. I konventionens artikel 14 finns en allmän princip om likabehandling. I 1989 års sociala stadga erkänns vikten av att bekämpa varje form av diskriminering och säkerställa likabehandling.</P> <P class="p56 ft7">Genom Amsterdamfördraget år 1997 infördes en ny artikel 13 i <NOBR>EG-fördraget.</NOBR> Med stöd av artikel 13 kan rådet, inom ramen för de befogenheter som fördraget ger gemenskapen, genom enhälligt beslut, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.</P> <P class="p65 ft7">Med stöd av artikel 13 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> lade kommissionen den 25 november 1999 fram förslag till åtgärder för att bekämpa diskriminering. Förslagen bestod av ett meddelande, två direktiv och ett handlingsprogram.</P> <P class="p55 ft7">Den 29 juni 2000 antog rådet direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet mot etnisk diskriminering).</P> <P class="p55 ft7">Den 27 november 2000 antog rådet direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (arbetslivsdirektivet). Samma dag beslutade rådet genom beslut 2000/750/EG</P> <P class="p488 ft13">206</P> </DIV> <DIV id="page_197"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p383 ft7">om inrättande av gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering <NOBR>(2001–2006).</NOBR></P> <P class="p151 ft7">Syftet med direktivet mot etnisk diskriminering är att fastställa en ram för bekämpning av diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung för att genomföra principen om likabehandling i medlemsstaterna (artikel 1).</P> <P class="p15 ft7">Syftet med arbetslivsdirektivet är att fastställa en allmän ram för bekämpning av diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning för att genomföra principen om likabehandling i medlemsstaterna (artikel 1).</P> <P class="p79 ft7">Skyddet mot diskriminering skall enligt båda direktiven tillämpas på alla personer och gälla inom såväl offentlig som privat sektor samt inom offentliga organ (artikel 3.1).</P> <P class="p156 ft7">Inom ramen för gemenskapens befogenheter omfattar båda direktiven, såvitt avser ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,</P> <P class="p635 ft36"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft64">villkor för tillträde till anställning, till verksamhet som egenföretagare och till yrkesutövning, inklusive urvalskriterier och krav för anställning inom alla verksamhetsgrenar, på alla nivåer i arbetslivet, inbegripet befordran (artikel 3.1 a),</SPAN></P> <P class="p632 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">tillträde till alla typer och alla nivåer av yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning och omskolning, inklusive yrkespraktik (artikel 3.1 b),</SPAN></P> <P class="p429 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">anställnings- och arbetsvillkor, inklusive avskedande och löner (artikel 3.1 c)</SPAN></P> <P class="p429 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">medlemskap och medverkan i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation eller i andra organisationer vars medlemmar utövar ett visst yrke, inbegripet de förmåner dessa organisationer tillhandahåller (artikel 3.1 d).</SPAN></P> <P class="p636 ft7">Direktivet mot etnisk diskriminering omfattar när det gäller ras eller etniskt ursprung även</P> <P class="p637 ft36"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft64">socialt skydd, inklusive social trygghet samt hälso- och sjukvård (artikel 3.1 e),</SPAN></P> <P class="p165 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">sociala förmåner (artikel 3.1 f),</SPAN></P> <P class="p165 ft7"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft63">utbildning (artikel 3.1 g) samt</SPAN></P> <P class="p632 ft36"><SPAN class="ft72">•</SPAN><SPAN class="ft64">tillgång till och tillhandhållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder (artikel 3.1 h).</SPAN></P> <P class="p638 ft13">207</P> </DIV> <DIV id="page_198"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">Direktiven omfattar inte särbehandling på grund av nationalitet. Direktiven påverkar inte heller bestämmelser och villkor för inresa till och bosättning på medlemsstaternas territorium för medborgare i tredje land och statslösa personer eller sådan behandling som beror på den rättsliga ställning som dessa personer har (artikel 3.2).</P> <P class="p55 ft7"><NOBR>EG-direktiven</NOBR> har i stort genomförts i svensk rätt genom en ny lag om förbud mot diskriminering (2003:307) samt genom att övriga lagar med förbud mot diskriminering – dvs. lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och högskolelagen (1992:1434) – ändrats och anpassats till <NOBR>EG-rätten</NOBR> och den nya lagen.</P> <P class="p322 ft2"><SPAN class="ft2">9.3</SPAN><SPAN class="ft55">Behovet av författningsändringar</SPAN></P> <P class="p639 ft7">Förslag: Personer med ställning som varaktigt bosatta i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> undantas från kravet på arbetstillstånd. Alla med ställning som varaktigt bosatta (i Sverige eller i annan <NOBR>EU-stat)</NOBR> skall behandlas på samma sätt som svenska medborgare när det gäller rätt till studiestöd för studier i Sverige.</P> <P class="p640 ft7">Den likabehandling som följer av familjeåterföreningsdirektivet innebär att den som kommer hit för att återförena sig med en tredjelandsmedborgare som bor här, inte skall behandlas annorlunda än den först hitkomne tredjelandsmedborgaren (referenspersonen).</P> <P class="p56 ft7">Vid familjeåterförening kan den hitkommande familjemedlemmen erhålla permanent uppehållstillstånd om det är fråga om en etablerad familjebildning. Den hitkommande familjemedlemmen är därmed likställd med den redan här boende referenspersonen. Är det fråga om ett nytt förhållande (s.k. snabbanknytning) får han eller hon dock inledningsvis ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Med enbart tidsbegränsat uppehållstillstånd krävs arbetstillstånd för att få tillträde till arbetsmarknaden. När det är fråga om familjeanknytning ges emellertid ett arbetstillstånd automatiskt i samband med att det tillfälliga uppehållstillståndet utfärdas. Den hitkommande familjemedlemmen har därför i praktiken samma tillträde till arbetsmarknaden som den härvarande referenspersonen.</P> <P class="p641 ft13">208</P> </DIV> <DIV id="page_199"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p369 ft7">Inte heller i övrigt kan utredningen se att den hitkommande familjemedlemmen behandlas sämre än referenspersonen i de situationer som direktivet lyfter fram. Några förändringar är därför inte påkallade.</P> <P class="p156 ft7">Rätten till likabehandling för tredjelandsmedborgare som erhållit ställning som varaktigt bosatta (i Sverige eller annat land) är mera långtgående. De skall i flera avseenden åtnjuta samma behandling som svenska medborgare.</P> <P class="p156 ft7">När det gäller anhöriga till varaktigt bosatta i annat land följer av artikel 21.3 att dessa sedan den varaktigt bosatte fått uppehållstillstånd i Sverige skall åtnjuta de rättigheter som räknas upp i artikel 14 i familjeåterföreningsdirektivet. Det betyder att de skall ha samma rätt som referenspersonen att få tillträde till utbildning, anställning eller egen företagsamhet, yrkesvägledning, yrkesutbildning, fortbildning och omskolning. Eftersom referenspersonen i detta fall är en person som på de berörda områdena skall ha samma rätt som en svensk medborgare gäller det alltså även familjemedlemmarna.</P> <P class="p391 ft7">Beträffande familjemedlemmar till en person med ställning som varaktigt bosatt i Sverige finns inga bestämmelser i direktivet om varaktigt bosatta.</P> <P class="p156 ft7">När det gäller tillträde till arbetsmarknaden torde kravet på likabehandling i första hand innebära att tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt (i Sverige eller annat land) inte skall behöva något arbetstillstånd. För personer med ställning som varaktigt bosatta i Sverige torde detta redan gälla eftersom de i allmänhet kommer att ha permanent uppehållstillstånd och därmed, enligt 1 kap. 5 § UtlL är undantagna från skyldigheten att ha arbetstillstånd. För personer med ställning som varaktigt bosatt i annat land bör ett undantag införas (i 4 kap. 1 § UtlF). Undantaget skall avse även deras familjemedlemmar. De kommer därmed att behandlas på samma sätt som unionsmedborgare.</P> <P class="p376 ft7">Utredningen har inte funnit några begränsningar i tredjelandsmedborgares möjligheter att på samma villkor som svenska medborgare driva verksamhet som egenföretagare. Det görs heller ingen skillnad avseende anställnings- och arbetsvillkor, inklusive uppsägnings- och lönevillkor.</P> <P class="p15 ft7">Tredjelandsmedborgare behöver inte ges samma rätt som svenska medborgare att få tillträde till arbeten som innefattar myndighetsutövning. Inte heller behöver de ges rätt till arbeten som enligt nu gällande rätt är förbehållen medborgare i Sverige eller övriga EU eller <NOBR>EES-medborgare.</NOBR></P> <P class="p601 ft13">209</P> </DIV> <DIV id="page_200"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft7">Kommittén om medborgarskapskrav (Ku 1999:02) överlämnade den 1 december 2000 sitt betänkande Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) till regeringen. I betänkandet redovisas en kartläggning av i vilka sammanhang det i lagar och andra författningar ställs krav på svenskt medborgarskap. Utredningen prövar relevansen av befintliga krav och föreslår ett stort antal författningsändringar och andra åtgärder. Vidare analyserar utredningen skälen för och emot att i lagar och andra författningar i olika avseenden göra skillnad mellan å ena sidan medborgare i andra medlemsstater i EU, å andra sidan utlänningar i övrigt. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P> <P class="p65 ft7">När det gäller utbildning och yrkesutbildning har utredningen inte funnit några begränsningar i tillträdet till själva utbildningen grundade på medborgarskap eller andra krav som indirekt begränsar tillträdet.</P> <P class="p642 ft7">Tredjelandsmedborgare jämställs emellertid inte med svenska medborgare när det gäller rätten till studiestöd. Enligt huvudregeln får studiestöd lämnas till studerande som är svensk medborgare (2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen [1999:1395]). I 1 kap. 4 § föreskrivs att utländska medborgare som på grund av anställning eller etablering som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från <NOBR>EG-rätten,</NOBR> avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och Schweiz, skall när det gäller rätt till studiestöd jämställas med svenska medborgare under de förutsättningar som anges i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Detsamma gäller make, sambo och barn samt andra familjemedlemmar till sådana utländska medborgare. För att en utländsk medborgare ska jämställas med svensk medborgare, när det gäller rätt till svenskt studiestöd eller rekryteringsbidrag, krävs att personen är eller har varit arbetstagare i Sverige eller har bedrivit beskattningsbar verksamhet i Sverige som egenföretagare. Arbetet eller verksamheten skall ha haft en viss varaktighet och dessutom ha varit av tillräcklig omfattning. Detta följer av Centrala studiestödsnämndens författningssamling (CSNFS) 2002:15 1 §. Det krävs vidare att studierna avser en vidareutbildning inom personens eget yrkesområde (CSNFS 2001:9 3 §). Den som kommit till och vistas i Sverige för att studera ses som gäststuderande och jämställs inte med svensk medborgare (CSNFS 2001:9 6 §). För andra utländska medborgare gäller att de kan få studiestöd vid studier i Sverige om de är bosatta i Sverige och har bosatt sig i landet huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här</P> <P class="p436 ft13">210</P> </DIV> <DIV id="page_201"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">(2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen). Av Centrala studiestödsnämndens författningssamling följer att den som har arbetat i Sverige under minst två år i följd och har permanent uppehållstillstånd har en principiell rätt till studiestöd om inte särskilda omständigheter säger annat.</P> <P class="p79 ft7">Motsvarande bestämmelser finns i lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande (7 §).</P> <P class="p156 ft7">Skolansvarsutredningen (U 2003:10) lämnade i april 2004 betänkandet Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50). Ut- redningen hade bl.a. haft i uppgift att överväga och lämna nödvändiga förslag när det gäller genomförandet av direktivet mot etnisk diskriminering i fråga om studiestöd. Utredningen föreslår att ett förbud mot diskriminering i fråga om studiestöd och liknande bidrag till studier införs i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. I detta sammanhang behandlar utredningen bestämmelserna om medborgarskap i studiestödslagen. Utredningen konstaterar att resultatet av att dessa regler tillämpas kan bli ett missgynnande av vissa etniska grupper. Utredningen fortsätter (SOU 2004:50 s. 156):</P> <P class="p643 ft3">Att märka är emellertid att direktivet mot etnisk diskriminering uttryckligen undantar särbehandling på grund av nationalitet (artikel 3.2), varför förhållandet i vart fall inte kan stå i direkt strid med <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Även frånsett detta kan de angivna reglerna, som bygger på tanken att rätten till studiestöd skall vara beroende av den studerandes anknytning till Sverige, inte sägas innebära en indirekt diskriminering enligt 3 § DFL; de måste anses motiverade av berättigade mål och utgör lämpliga och nödvändiga medel för att uppnå målet. I varje fall nuvarande bestämmelser om studiestöd lär därför vara förenliga med direktiven. Det ligger annorlunda till om ett krav på viss nationalitet skulle ställas upp just i syfte att utesluta studiestöd till vissa etniska grupper (jfr SOU 2002:43 s. 152).</P> <P class="p51 ft7">Även om medborgarskapskravet i studiestödslagen inte skulle strida mot <NOBR>EG-rättens</NOBR> diskrimineringsförbud finner denna utredning att de krav på likabehandling som ställs upp i direktivet om varaktigt bosatta innebär att medborgarskapskraven i studiestödslagen behöver justeras.</P> <P class="p489 ft7">När det först gäller personer med ställning som varaktigt bosatta i Sverige skall enligt direktivet gälla att de skall ha samma möjligheter som svenskar att få bidrag och stipendier för studier. I de flesta fall torde de uppfylla gällande krav på att ha arbetat här i två år och ha permanent uppehållstillstånd och därmed kunna få studiestöd. Kravet i direktivet skulle därför kunna sägas vara uppfyllt. Det är emeller-</P> <P class="p644 ft13">211</P> </DIV> <DIV id="page_202"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">tid ändå lämpligt att låta denna grupp omfattas av det tillägg i studiestödslagen som föreslås nedan.</P> <P class="p212 ft7">När det gäller personer med ställning som varaktigt bosatt i annan <NOBR>EU-stat</NOBR> följer av direktivet att de, om de kommer till Sverige för att studera, skall ha rätt till bidrag och stipendier för studier på samma villkor som svenska medborgare. De har enligt artikel 14.2 rätt att flytta hit för att studera eller följa en yrkesutbildning. Efter att ha fått uppehållstillstånd skall de enligt artikel 21 åtnjuta likabehandling på de områden, och i enlighet med de villkor som anges i artikel 11, i vart fall om de har en registrerad eller stadigvarande hemvist i landet (jfr artikel 11.2). De skall således åtnjuta den behandling som en medlemsstats egna medborgare får i fråga om bl.a. utbildning och yrkesutbildning, inklusive möjligheterna att få bidrag och stipendier för studier i enlighet med nationell lagstiftning.</P> <P class="p645 ft7">Nästa fråga blir att ta ställning till vilka delar av det svenska studiestödet som på de nu angivna villkoren skall ges till personer med ställning som varaktigt bosatta. Svenska staten lämnar studiestöd främst i form av studiehjälp och studiemedel. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiemedel består av studiebidrag och studielån. Även andra statliga bidrag till studiefinansiering finns t.ex. rekryteringsbidrag. Det finns utrymme för att tolka direktivet så att likabehandlingen enbart gäller de delar som inte skall betalas tillbaka, dvs. studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg.</P> <P class="p335 ft7">När det gäller unionsmedborgare som kan åberopa arbetskraftens fria rörlighet görs emellertid inte någon åtskillnad mellan studiestödets olika delar och utredningen finner det mest ändamålsenligt att låta likabehandlingen avse samma delar som erbjuds unionsmedborgare.</P> <P class="p487 ft7">Personer med ställning som varaktigt bosatta och som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet och bosätter sig i ett annat land kan ha möjlighet att få stöd i samband med studier från flera länder. I preambeln till direktivet om varaktigt bosatta framhålls att medlemsstaterna får beakta den omständigheten att unionsmedborgarna kan utnyttja en sådan förmån i hemlandet. Medlemsländerna bör därför undvika att dubbla stöd lämnas vid studier. Tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller annat <NOBR>EU-land</NOBR> kan alltså – om de lämnar ett land för t.ex. studier i ett annat <NOBR>EU-land</NOBR> – åberopa direktivet för rätt till stöd från det nya landet.</P> <P class="p335 ft7">Utredningen finner sammanfattningsvis att personer med ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller annan <NOBR>EU-stat</NOBR> skall behandlas på</P> <P class="p58 ft13">212</P> </DIV> <DIV id="page_203"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315203x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">samma sätt som svenska medborgare vid studier i Sverige. Rubriken till bestämmelsen 1 kap. 4 § studiestödslagen är: ”Medborgare i annat <NOBR>EU/EES-land</NOBR> eller Schweiz”. Rubriken behöver justeras till att avse även andra utländska medborgare. Bestämmelsen i 1 kap. 4 § studiestödslagen avser endast medborgare i <NOBR>EU-stat</NOBR> som kan åberopa arbetskraftens fria rörlighet och deras anhöriga. Ett tillägg bör därför göras i den aktuella paragrafen som innebär att bestämmelsen även skall gälla utländsk medborgare med ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller i annat <NOBR>EU-land,</NOBR> som bor i Sverige och som kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från <NOBR>EG-rätten</NOBR> vid studier i Sverige. Även i lagen om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande behöver ett motsvarande tillägg göras i 7 §. Eftersom rekryteringsbidraget endast lämnas för studier i Sverige behövs dock inget förtydligande i denna del.</P> <P class="p376 ft7">Ovannämnda förslag innebär att en tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatt i en annan <NOBR>EU-stat</NOBR> får större möjligheter att få studiestöd i Sverige än vad en unionsmedborgare har. Denna inkonsekvens följer emellertid av <NOBR>EG-direktivet.</NOBR> För unionsmedborgare gäller, som redovisats ovan, att de skall jämställas med svenska medborgare om de på grund av anställning eller etablering kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Det krävs vidare att personen är eller har varit arbetstagare i Sverige eller har bedrivit beskattningsbar verksamhet här samt att studierna avser vidareutbildning inom personens eget yrkesområde.</P> <P class="p366 ft7">Det följer inte av något av direktiven att anhöriga till varaktigt bosatta skall likställas med svenska medborgare när det gäller studiestöd.</P> <P class="p156 ft7">När det gäller erkännande av yrkesutbildningsbevis, utbildningsbevis för teoretiska utbildningar m.m. är inledningsvis följande att notera. I lagen (1998:531)om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns behörighets- och legitimationsregler (3 kap.) I lagen ges regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bemyndigande att meddela föreskrifter om att den som utomlands genomgått utbildning skall få legitimation, rätt att använda skyddad yrkestitel eller särskilt förordnande att utöva yrke (3 kap. 12 §). I förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser dels om utbildning som omfattas av <NOBR>EES-avtalet<SPAN class="ft31">1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft31"> </SPAN>(kap. 7), dels om nordisk eller annan utländsk utbildning (kap. 8). Av bestämmelserna följer att apotekare, barnmorskor, läkare,</P> <P class="p646 ft4"><SPAN class="ft34">1 </SPAN>eller avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan.</P> <P class="p647 ft13">213</P> </DIV> <DIV id="page_204"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p327 ft7">sjuksköterskor och tandläkare som har sin utbildning från ett annat <NOBR>EES-land</NOBR> än Sverige skall på ansökan få legitimation för sitt yrke här i landet om de har ett sådant <NOBR>utbildnings-,</NOBR> examens, eller annat behörighetsbevis som anges i <NOBR>EES-avtalet.</NOBR> Detsamma gäller den som har utbildning som arbetsterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker eller tandhygienist.</P> <P class="p56 ft7">Den som har genomgått annan utbildning utomlands skall på ansökan få kompetensbevis för ett yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln med läkemedel för vilket det finns bestämmelser om legitimation, skyddad yrkestitel eller behörighet här i landet om den sökande</P> <P class="p648 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft65">har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och färdigheterna skall motsvara de svenska kraven,</SPAN></P> <P class="p433 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft65">har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar, och</SPAN></P> <P class="p626 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft65">har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket.</SPAN></P> <P class="p630 ft7">Ansökan om kompetensbevis görs hos Socialstyrelsen, som i varje enskilt fall prövar om den sökande uppfyller förutsättningarna för kompetensbevis.</P> <P class="p329 ft7">Revisorslagen (2001:883) innehåller bl.a. bestämmelser om godkännande och auktorisation av revisorer. En godkänd revisor skall yrkesmässigt utöva revisionsverksamhet, vara bosatt i Sverige, i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, varken vara i konkurs, ha näringsförbud, ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, vara förbjuden att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde enligt 3 § lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall eller vara föremål för någon motsvarande rådighetsinskränkning i en annan stat, ha den utbildning och erfarenhet som behövs för revisionsverksamhet, hos Revisorsnämnden ha avlagt revisorsexamen, och vara redbar och i övrigt lämplig att utöva revisionsverksamhet. En auktoriserad revisor skall uppfylla samma krav men hos Revisorsnämnden ha avlagt högre revisorsexamen. Kravet på revisorsexamen respektive högre revisorsexamen skall anses uppfyllt också av den som innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att få utföra lagstadgad revision i någon stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz</P> <P class="p589 ft13">214</P> </DIV> <DIV id="page_205"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315205x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">respektive innehar ett sådant utländskt examensbevis som krävs för att utan behörighetsbegränsning få utföra lagstadgad revision i någon stat inom samma område och hos Revisorsnämnden har genomgått ett särskilt lämplighetsprov.</P> <P class="p156 ft7">I fastighetsmäklarlagen (1995:400) finns bestämmelser om att fastighetsmäklare skall vara registrerade hos fastighetsmäklarnämnden. För att en fastighetsmäklare skall bli registrerad krävs att han inte är underårig, försatt i konkurs eller underkastad näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, har försäkring för skadeståndsskyldighet som kan drabba honom, om han åsidosätter sina skyldigheter enligt <NOBR>11–19</NOBR> §§, har tillfredsställande utbildning, har för avsikt att vara yrkesverksam som fastighetsmäklare, samt är redbar och i övrigt lämplig som fastighetsmäklare.</P> <P class="p14 ft7">I lagen (1989:508) om försäkringsmäklare finns bestämmelser om att försäkringsmäklare skall vara registrerad hos Finansinspektionen och stå under dess tillsyn. För att en fysisk person skall bli registrerad som försäkringsmäklare krävs att han inte är underårig, i konkurs eller underkastad näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, inte genom anställning eller uppdrag hos något försäkringsföretag eller på annat sätt är beroende av försäkringsgivarintressen, har en försäkring för skadeståndsskyldighet som kan åläggas honom om han åsidosätter sina skyldigheter, har en tillfredsställande utbildning för den verksamhet som skall bedrivas eller, om han varit verksam som mäklare i annat land, har förvärvat kunskap på annat sätt, och i övrigt är lämplig som försäkringsmäklare.</P> <P class="p376 ft7">Efter denna genomgång finner utredningen att tredjelandsmedborgare redan i dag åtnjuter den likabehandling vad gäller erkännande av yrkesutbildningsbevis m.m. som följer av direktivet.</P> <P class="p156 ft7">Social trygghet, socialt bistånd och socialt skydd är med ett undantag inte beroende av medborgarskap. Innan Sverige inträdde i EES och EU, fanns det medborgarskapskrav för rätt till olika socialförsäkringsförmåner. De flesta av kraven togs bort eftersom de bedömdes vara omöjliga att upprätthålla vid tillämpningen av <NOBR>EG-rätten.</NOBR> Ett sådant krav finns dock kvar i den svenska socialförsäkringslagstiftningen när det gäller beräkning av försäkringstid för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning.<SPAN class="ft31">2</SPAN></P> <P class="p649 ft21"><SPAN class="ft85">2 </SPAN>Sjuk- och aktivitetsersättning infördes 2003 och ingår i sjukförsäkringen. Förmånerna ersatte förtidspension och sjukbidrag som fanns i pensionssystemet innan det reformerades. Sjukersättningen lämnas till försäkrade i åldrarna <NOBR>30-64</NOBR> år, medan aktivitetsersättningen ges till försäkrade mellan 19 och 29 år. Förmånen består dels av en inkomstrelaterad del (arbetsbaserad försäkring, se 3 kap. 4 § SofL), dels en garantidel (bosättningsbaserad försäkring, 3 kap. 1 § SofL). Garantidelen (sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning) utges till försäkrade</P> <P class="p497 ft13">215</P> </DIV> <DIV id="page_206"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315206x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p353 ft7">För att en person skall ha rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning fordras normalt att personen både skall vara försäkrad vid försäkringsfallet och senare (7 kap. 1 § AFL och 3 kap. 1 § SofL). Personer som bosätter sig i Sverige efter att de blev arbetsoförmögna på grund av sjukdom eller funktionshinder har alltså inte rätt till garantiersättning. Undantag från kravet på att vara försäkrad vid försäkringsfallet görs dock för personer vars försäkringsfall har inträffat innan det år de fyllde 18 år (9 kap. 7 § AFL).<SPAN class="ft31">3 </SPAN>Anledningen till att en särskild beräkningsmetod används för denna grupp är att grundregeln annars skulle innebära för stora begränsningar för dessa personer att tillgodoräkna sig försäkringstid. Undantaget gäller dock olika för svenska och utländska medborgare. För att undantagsregeln skall tillämpas på utländska medborgare, måste de ha varit bosatta i Sverige i minst fem år (9 kap. 7 §, tredje stycket AFL).</P> <P class="p360 ft7">Enligt artikel 42 i <NOBR>EG-fördraget</NOBR> skall medlemsstaternas system för social trygghet samordnas för arbetstagare m.fl. Genom ett omfattande regelverk i förordning (EEG) nr 1408/71 samordnas socialförsäkringssystemen i EU för <NOBR>EU-medborgare</NOBR> som är arbetstagare, egenföretagare och pensionärer samt för familjemedlemmar till dessa grupper. Förordningen innehåller t.ex. regler om likabehandling, sammanläggning av försäkringstider, försäkringstillhörighet (principen är att man skall vara försäkrad i endast ett land, oftast i det land där man arbetar) samt om beräkning och utbetalning av förmåner. Genom förordning (EG) nr 859/2003 skall reglerna i förordning 1408/71 även tillämpas på tredjelandsmedborgare som endast på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av förordning 1408/71. Det nationalitetskrav som finns i 9 kap. 7 § AFL, angående aktivitetsersättningen i form av garantiersättning, kan inte upprätthållas vid tillämpningen av dessa <NOBR>EG-regler.</NOBR> En person som omfattas av förordningen jämställs alltså med en svensk medborgare och försäkringsfallet kan ha inträffat i ett annat <NOBR>EES-land.</NOBR> När det gäller personer som omfattas av samordningsförordningen kan kravet på likabehandling således uppfyllas.</P> <P class="p386 ft7">Däremot ser utredningen problem beträffande vissa av de personer som inte omfattas av förordningen. Tredjelandsmedborgare med</P> <P class="p650 ft41">som saknar eller har låg inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning. Rätten till garantiersättning och dess storlek är beroende av försäkringstid. Det krävs minst tre års försäkring i Sverige. Den som har kortare försäkringstid än 40 år får förmånen utbetald i förhållande till antal försäkringsår.</P> <P class="p651 ft4"><SPAN class="ft34">3 </SPAN>Prop. 1992/93:7 s. 45 f., prop. 2000/01:96 s. 108 ff. samt prop. 2001/02:119 s. 55 och 60.</P> <P class="p226 ft13">216</P> </DIV> <DIV id="page_207"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">ställning som varaktigt bosatta i Sverige har för att uppnå denna ställning varit bosatta här i fem år. Detta krav sammanfaller med kravet på fem års försäkring i Sverige som ställs i 9 kap. 7 § AFL. Problem kan dock uppstå för de tredjelandsmedborgare som erhållit ställning som varaktigt bosatt i ett annat <NOBR>EU-land</NOBR> och därefter flyttar till Sverige. Om personen inte har förvärvsarbetat etc. eller är familjemedlem till en sådan person, kan man inte tillämpa samordningsreglerna i 1408/71 i förhållande till personen. Endast faktiska bosättningsår i Sverige kan då användas för att tillgodose kravet i 9 kap. 7 § AFL.</P> <P class="p14 ft7">Sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning bör, enligt utredningen, ses som en grundläggande förmån. Bestämmelsen i 9 kap. 7 § AFL kan därför inte rättfärdigas av undantagsmöjligheten i artikel 11.4 i direktivet. Utredningen ser emellertid inte att en ändring av 9 kap. 7 § AFL är en framkomlig väg, särskilt mot bakgrund av att problemet kommer att lösas inom något år då EU:s samordningsregler angående socialförsäkringssystemen kommer att tillämpas på alla försäkrade inom unionen. Därigenom kan även den som inte varit arbetstagare eller familjemedlem etc. använda försäkringstid i ett annat <NOBR>EU-land</NOBR> för att uppfylla det svenska kravet i AFL. I det s.k. moderniseringsarbete av förordning 1408/71, som pågått sedan 1998, har Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen antagits. Den nya förordningen har dock inte trätt i kraft. Så kommer att ske när en tillämpningsförordning har utarbetats. Enligt uppgift beräknas den nya förordningen träda i kraft under 2006. Tiden för de nya <NOBR>EG-förordningarnas</NOBR> ikraftträdande, stämmer i stort överens med tiden då direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning skall vara införlivat i svensk rätt. Utredningen finner därför att man kan låta sig nöja med detta och inte införa en förändring för en eventuell period mellan den dag då direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare skall vara genomfört och den dag den nya förordningen träder i kraft. Det kan i detta sammanhang förtjäna att påpekas att den nya statusen enbart kan erhållas om tredjelandsmedborgaren kan försörja sig och eftersom de flesta torde göra detta genom att förvärvsarbeta kommer de redan av detta skäl att omfattas av likabehandlingen som följer av förordningen 1408/71.</P> <P class="p652 ft7">Utredningen har inte funnit några skatteförmåner som inte kommer tredjelandsmedborgare till del på samma sätt som svenska medborgare.</P> <P class="p551 ft13">217</P> </DIV> <DIV id="page_208"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GTB315208x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p485 ft7">Tredjelandsmedborgare begränsas inte avseende tillgång till varor och tjänster och leveranser av allmänt tillgängliga varor och tjänster. Det finns vidare inga begränsande bestämmelser avseende förfaranden för att erhålla bostad.</P> <P class="p55 ft7">Av 2 kap. 22 § andra stycket regeringsformen följer att utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om yttrandefrihet,informationsfrihet,mötesfrihet,demonstationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet om annat inte följer av särskilda föreskrifter i lag. Några föreskrifter som begränsar utlänningars möjligheter till föreningsfrihet eller frihet att tillhöra en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation finns inte.</P> <P class="p56 ft7">Tredjelandsmedborgares fria tillträde till Sveriges territorium gäller bara inom de gränser som fastställts i nationell lagstiftning av säkerhetsskäl. Några andra begränsningar än sådana grundade på säkerhetsskäl finns inte i Sverige såvitt utredningen känner till.</P> <P class="p467 ft2"><SPAN class="ft2">9.4</SPAN><SPAN class="ft55">Behovet av särskilt diskrimineringsförbud</SPAN></P> <P class="p519 ft7">Bedömning: Gällande diskrimineringslagar tillsammans med de i avsnitt 9.3 föreslagna författningsändringarna ger ett tillräckligt skydd för tredjelandsmedborgares rätt till likabehandling.</P> <P class="p653 ft7">Bestämmelserna i direktivet om varaktigt bosatta kan jämföras med den likabehandling som skall ske av <NOBR>EU-medborgare</NOBR> (och <NOBR>EES-med-</NOBR> borgare). En jämförelse kan också göras med sådan diskriminering som inte får ske på grund av (ras), etniskt ursprung, religion eller övertygelse (jfr ovan). När det gäller <NOBR>EU-medborgare</NOBR> (och <NOBR>EES-med-</NOBR> borgare) följer förbudet mot diskriminering som nämnts ovan av <NOBR>EG-fördraget</NOBR> och subsidiär lagstiftning som gäller i Sverige enligt lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till EU. Någon lagstiftning som uttryckligen förbjuder diskriminering på grund av medborgarskap i tredje land finns inte i Sverige.</P> <P class="p65 ft7">Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Med etnisk tillhörighet avses att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg.</P> <P class="p56 ft7">Diskrimineringsutredningen 2001, vars arbete låg till grund för förslaget till nu gällande diskrimineringslag, behandlade frågan om diskriminering på grund av nationalitet i sitt betänkande Ett utvidgat</P> <P class="p390 ft13">218</P> </DIV> <DIV id="page_209"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr13 td56"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td114"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p310 ft7">skydd mot diskriminering (SOU 2002:43). Utredningen hänvisade till att enligt förarbetena till 1994 års lag mot etnisk diskriminering skulle diskrimineringsgrunderna vara desamma som för brotten olaga diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken (BrB) och hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § BrB. Regeringen ansåg inte att det fanns någon anledning att låta medborgarskap vara en särskild diskrimineringsgrund. I de fall där ett krav på svenskt medborgarskap inte kunde anses sakligt motiverat av t.ex. säkerhetsskäl menade regeringen att ett diskriminerande förfarande mot en utländsk medborgare regelmässigt skulle innebära diskriminering enligt någon av de andra diskrimineringsgrunderna såsom exempelvis nationellt ursprung (prop. 1993/94:101 s. 44 f.).</P> <P class="p366 ft7">Frågan om diskriminering på grund av medborgarskap belystes inte i förarbetena till 1999 års lag om etnisk diskriminering. Några överväganden om ändringar av diskrimineringsgrunderna gjordes över huvud taget inte. I propositionens författningskommentar sades att diskrimineringsgrunderna var desamma som i 1994 års lag (prop. 1997/98:177 s. 56 f.).</P> <P class="p60 ft7">Utredningen konstaterade att det av förarbetena till 1994 och 1999 års arbetsrättsliga lagar framgår att 1999 års lag omfattar diskriminering på grund av nationalitet även i betydelsen medborgarskap, men att undantagsregeln i lagen medger sådan diskriminering i de fall då krav på medborgarskap kan visas vara sakligt motiverat.</P> <P class="p79 ft7">Om sitt eget förslag till lag om förbud mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet m.m. uttalade utredningen följande (SOU 2002:43 s. 152).</P> <P class="p654 ft3">Enligt[den föreslagna lagen] bör det i princip vara förbjudet att diskriminera någon på grund av nationalitet. Ställningstaganden får dock göras från fall till fall. Om frågan om medborgarskap i praktiken saknar betydelse i det sammanhang där den åberopas av den som särbehandlar en person eller om det i realiteten är fråga om ett kringgående av förbudet mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet skall diskrimineringen omfattas av förbuden i lagen. I sällsynta fall då det är sakligt motiverat måste det dock finnas utrymme för särbehandling på grund av nationalitet. Ett sådant fall kan vara tillämpning av en bestämmelse som i enlighet med <NOBR>EG-domstolens</NOBR> praxis tillåter sådan diskriminering. Särbehandlingen bör dock även bedömas mot bakgrund av de åtaganden rörande förbud mot diskriminering på grund av nationalitet som Sverige gjort inom ramen för andra internationella organisationer än EU.</P> <P class="p540 ft13">219</P> </DIV> <DIV id="page_210"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">Likabehandling</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td20"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:15</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p334 ft7">Diskrimineringsutredningens diskussion om nationalitet och medborgarskap följs inte upp i propositionen med förslaget till ny diskrimineringslag (prop. 2002/03:65).</P> <P class="p55 ft7">Etnisk tillhörighet är en av diskrimineringsgrunderna även i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Lagen förbjuder diskriminering på en rad uppräknade områden: arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap m.m., varor, tjänster och bostäder, socialtjänsten, socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen samt hälso- och sjukvården.</P> <P class="p56 ft7">Ett särskilt diskrimineringsförbud som tar sikte på de områden som avses skulle eventuellt kunna införas för att garantera den rätt till likabehandling som följer av direktiven. Det kan dock anföras argument mot att införa ett sådant förbud. Förbudet skulle inte kunna vara generellt utan enbart omfatta de målgrupper och områden som följer av direktiven. Det är inte helt givet i vilket sammanhang ett sådant förbud skulle införas. Relationen till befintliga diskrimineringsbestämmelser skulle behöva redas ut. Till det anförda kommer att direktiven inte uttrycker något krav på att en <NOBR>icke-dis-</NOBR> krimineringsbestämmelse skall införas. Medlemsstaterna är enbart ålagda att se till så att tredjelandsmedborgare i berörda avseenden åtnjuter samma behandling.</P> <P class="p335 ft7">Ovannämnda diskrimineringslagar tillsammans med de i avsnitt 9.3 föreslagna författningsförändringarna ger, enligt utredningens bedömning, ett tillräckligt skydd för tredjelandsmedborgares rätt till likabehandling.</P> <P class="p655 ft13">220</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GTB315 SOU_2005__15_d1.pdf 1368664 pdf Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare, del 1 https://data.riksdagen.se/fil/1050E504-9FE8-4BE7-A283-35F4B6375008 GTB315d2 SOU_2005__15_d2.pdf 1246439 pdf Familjeåterförening och fri rörlighet för tredjelandsmedborgare, del 2 https://data.riksdagen.se/fil/CF3915E1-41D3-4614-B59A-B52B815352CB