2788328GTB310200510sousouStatens offentliga utredningar 2005:10Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard11002006-01-01 00:00:002015-09-07 20:05:242006-01-01 00:00:00Handla för ett bättre klimat, del 1titelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GTB310/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GTB310https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GTB310
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 72px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 #dimg1z{position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_8 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_9 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_16 #dimg1z{position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_16 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:645px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:609px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_33 #dimg1z{position:absolute;top:645px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:573px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:333px;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:413px;height:333px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:609px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:541px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:413px;height:541px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:645px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:164px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:541px;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:423px;height:541px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:430px;height:543px;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:430px;height:543px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:280px;left:42px;z-index:-1;width:430px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:430px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:636px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_76 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:669px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:21px;z-index:-1;width:454px;height:634px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:454px;height:634px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:416px;left:0px;z-index:-1;width:482px;height:305px;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:482px;height:305px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:384px;left:63px;z-index:-1;width:406px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:406px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:657px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:174px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:413px;height:229px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:706px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:574px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_106 #dimg1z{position:absolute;top:147px;left:315px;z-index:-1;width:446px;height:263px;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:446px;height:263px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:694px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:173px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:539px;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:413px;height:539px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:279px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:413px;height:279px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_128 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:338px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:383px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:413px;height:383px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:43px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:539px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:413px;height:539px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_138 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 #dimg1z{position:absolute;top:633px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_146 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_150 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_155 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_167 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
.ft0{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft2{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft3{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft6{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft20{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft23{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft35{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft36{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;}
.ft40{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft42{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft43{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft44{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft45{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft46{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft49{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;}
.ft51{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft56{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft57{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;}
.ft58{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft61{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft62{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft65{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft67{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft68{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft71{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft73{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft74{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft78{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 10px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft80{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 11px;}
.ft81{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft82{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft83{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 12px;}
.ft84{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft92{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft93{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft94{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 20px;l-h: 17px;}
.ft95{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft98{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft99{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;}
.ft100{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft101{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;}
.ft102{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft103{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: -2px;}
.p0{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p3{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p7{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p9{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p38{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;padding-right: 504px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p122{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p131{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p147{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p153{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 577px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p166{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p188{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p190{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p193{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 144px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p230{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p246{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p251{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 698px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p265{text-align: right;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p281{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p292{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p293{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p313{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p328{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p329{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p330{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p331{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p350{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 490px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p379{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p380{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p381{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 483px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p392{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px !important;}
.p397{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p401{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 280px;padding-right: 63px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p411{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 528px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p433{text-align: right;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p441{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p443{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: left;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p460{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 628px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p469{text-align: right;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p497{text-align: left;margin-top: 432px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 323px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p507{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 362px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p519{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p520{text-align: left;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 327px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 19px;}
.tr1{heightzzz: 17px;}
.tr2{heightzzz: 18px;}
.tr3{heightzzz: 37px;}
.tr4{heightzzz: 29px;}
.tr5{heightzzz: 28px;}
.tr6{heightzzz: 38px;}
.tr7{heightzzz: 21px;}
.tr8{heightzzz: 26px;}
.tr9{heightzzz: 36px;}
.tr10{heightzzz: 57px;}
.tr11{heightzzz: 14px;}
.tr12{heightzzz: 27px;}
.tr13{heightzzz: 46px;}
.tr14{heightzzz: 53px;}
.tr15{heightzzz: 20px;}
.tr16{heightzzz: 43px;}
.tr17{heightzzz: 58px;}
.tr18{heightzzz: 16px;}
.tr19{heightzzz: 2px;}
.tr20{heightzzz: 15px;}
.tr21{heightzzz: 3px;}
.tr22{heightzzz: 12px;}
.tr23{heightzzz: 13px;}
.tr24{heightzzz: 10px;}
.tr25{heightzzz: 48px;}
.tr26{heightzzz: 4px;}
.tr27{heightzzz: 86px;}
.t0{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 456px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 27px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 535px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 392px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 473px;margin-top: 19px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 473px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 499px;margin-leftZ: 28px;margin-top: 19px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 530px;margin-top: 12px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 446px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 20px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 530px;margin-leftZ: 236px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 387px;margin-leftZ: 250px;margin-top: 40px;f:14px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<P class="p0 ft0">Till statsrådet och chefen för Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet</P>
<P class="p1 ft1">Genom beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2001 bemyndigade regeringen chefen för Näringsdepartementet att tillkalla en delegation med parlamentarisk sammansättning i syfte att utarbeta ett förslag till ett svenskt system och ett regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, dvs. handel med utsläppsrätter samt de två projektbaserade mekanismerna gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling.</P>
<P class="p2 ft1">Till ordförande i delegationen förordnades den 22 november 2001 generaldirektör Kjell Jansson. Vid samma datum förordnades som ledamöter av delegationen Lena Ek (centerpartiet), Nina Ekelund Cronberg (kristdemokraterna), Carina A Elgestam (socialdemokraterna), <NOBR>Nils-Göran</NOBR> Holmqvist (socialdemokraterna), Ingemar Josefsson (socialdemokraterna), Lars Lindblad (moderaterna), Harald Nordlund (folkpartiet), Jonas Ringqvist (vänsterpartiet) och Ingegerd Saarinen (miljöpartiet). Nina Ekelund Cronberg entledigades den 17 juni 2002. Som ledamot förordnades den 18 juni 2002 Jan Fjellstedt (kristdemokraterna). Harald Nordlund entledigades den 2 februari 2003. Som ledamot förordnades den 6 maj 2003 Lennart Fremling (folkpartiet). Jonas Ringqvist och Ingegerd Saarinen entledigades den 2 februari 2004. Som ledamöter förordnades den 3 februari 2004 Lennart Beijer (vänsterpartiet) och Fredrik Lundberg (miljöpartiet).</P>
<P class="p3 ft1">Att som sakkunniga biträda delegationen förordnades den 17 december 2001 Olle Björk (Näringsdepartementet), Bo Diczfalusy (Svenskt Näringsliv), Agnes von Gersdorff (Miljödepartementet), <NOBR>Per-Olof</NOBR> Granström (Svensk Energi), Martin Hill (Finansdepartementet), Cecilia Kellberg (Näringsdepartementet), Åsa Leander (Finansdepartementet), Björn Strenger (Näringsdepartementet) och Stefan Wallin (Svenska Petroleum Institutet). Vidare förordnades som sakkunniga den 16 april 2002 Magnus Schultzberg (Finansdepartementet) och Karin Sjökvist (Närings-</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft1">departementet), den 6 maj 2003 Yvonne Fredriksson (Näringsdepartementet), Caroline Hellberg (Finansdepartementet), Lotta <NOBR>Medelius-Bredhe</NOBR> (Näringsdepartementet), Ebba Tamm (Svenska Petroleum Institutet) och Anders Turesson (Miljödepartementet),</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p5 ft1">den 2 september 2003 Gunnar Rabe</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p6 ft1">(Svenskt Näringsliv),</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td2"><SPAN class="p5 ft1">den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p5 ft1">3 november 2003 Jessica Andersson</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p5 ft1">(Miljödepartementet),</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p5 ft1">den</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p7 ft1">1 december 2003 <NOBR>Marie-Louise</NOBR> Larsson (Näringsdepartementet),</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p5 ft1">den 27 januari</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p8 ft1">2004 Birgitta Resvik (Svenskt Näringsliv),</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p5 ft1">den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p5 ft1">3 februari 2004</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td4"><SPAN class="p8 ft1">Stefan Andersson (Näringsdepartementet),</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p5 ft1">den</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p4 ft1">16 mars 2004 Maria Sunér (Svensk Energi) och Susanne Åkerfeldt (Finansdepartementet), den 4 maj 2004 Per Rosenqvist (Miljödepartementet), samt den 7 september 2004 Erik Larsson (Svensk Fjärrvärme). Från uppdraget som sakkunniga entledigades den 5 maj 2003 Stefan Wallin, den 1 september 2003 Bo Diczfalusy, den 30 november 2003 Yvonne Fredriksson och Anders Turesson, den 27 januari 2004 Gunnar Rabe, den 15 mars 2004 <NOBR>Per-Olof</NOBR> Granström, den 3 maj 2004 Caroline Hellberg och Lotta Medelius- Bredhe, samt den 26 september 2004 Susanne Åkerfeldt. Åsa Leander entledigades den 1 september 2003 och förordnades på nytt som sakkunnig den 4 maj 2004. Magnus Schultzberg entledigades den 15 mars 2004 och förordnades på nytt som sakkunnig den 27 september 2004. Som sakkunnig deltog under <NOBR>november-de-</NOBR> cember 2002 även Elisabeth Folkunger (Miljödepartementet).</P>
<P class="p9 ft1">Som experter förordnades den 1 december 2003 Gustav Bjelle (Länsstyrelsen i Norrbottens län), Eva Jernbäcker (Naturvårdsverket) och Angela Kallhauge Churie (Statens energimyndighet), samt den 7 september 2004 Johan Nylander (Statens energimyndighet). Från uppdraget som expert entledigades den 6 september 2004 Angela Kallhauge Churie.</P>
<P class="p10 ft1">Som huvudsekreterare i utredningen förordnades den 26 mars 2002 docenten Anders Lundin. Som sekreterare förordnades civilekonomen Svante Eriksson (från den 18 februari 2002), civilingenjören Ulrika Raab (från den 11 april 2002), hovrättsrådet Lennart Östblom (från den 1 september 2002) och chefsjuristen Ronald Liljegren (från den 22 oktober 2002). Från uppdraget som sekreterare entledigades den 31 mars 2003 Ulrika Raab, den 1 oktober 2004 Lennart Östblom, samt den 1 januari 2005 Ronald Liljegren. Svante Eriksson entledigades den 30 september 2002, men biträdde sekretariatet även under oktober 2002 till december 2003 och förordnades på nytt som sekreterare från den 12 januari 2004.</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p11 ft1">Utredningen har antagit namnet <NOBR>FlexMex2-utredningen.</NOBR> Utredningen avlämnade delbetänkandet Handla för bättre klimat</P>
<P class="p12 ft1">(SOU 2003:60) i maj 2003, delbetänkandet Handla för bättre klimat – tillstånd och tilldelning, m.m. (SOU 2003:120) i november 2003 och delbetänkandet Handla för bättre klimat – handel med utsläppsrätter <NOBR>2005–2007,</NOBR> m.m. (SOU 2004:62) i april 2004.</P>
<P class="p13 ft1">Sammanlagt har 35 sammanträden avhållits med utredningens ledamöter, sakkunniga och experter.</P>
<P class="p13 ft1">Inom ramen för utredningen har en större mängd underlagsmaterial framtagits. De rapporter som använts inför slutbetänkandet framgår av kapitel 1.</P>
<P class="p13 ft1">Delegationen får härmed överlämna sitt slutbetänkande Handla för bättre klimat – från införande till utförande.</P>
<P class="p14 ft1">Delegationens arbete är härmed avslutat.</P>
<P class="p13 ft1">Reservationer har lämnats av ledamöterna Lennart Fremling (fp) och Fredrik Lundberg (mp). Särskilda yttranden har lämnats av ledamöterna Lena Ek (c), Lennart Fremling (fp) och Fredrik Lundberg (mp).</P>
<P class="p15 ft1">Stockholm den 19 januari 2005</P>
<P class="p15 ft1">Kjell Jansson</P>
<P class="p7 ft1">Lennart Beijer</P>
<P class="p16 ft1">Lena Ek</P>
<P class="p7 ft1">Carina A Elgestam</P>
<P class="p7 ft1">Jan Fjellstedt</P>
<P class="p16 ft1">Lennart Fremling</P>
<P class="p7 ft1"><NOBR>Nils-Göran</NOBR> Holmqvist</P>
<P class="p7 ft1">Ingemar Josefsson</P>
<P class="p16 ft1">Lars Lindblad</P>
<P class="p7 ft1">Fredrik Lundberg</P>
<P class="p17 ft1">/Anders Lundin</P>
<P class="p18 ft1">Svante Eriksson</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p7 ft2">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p5 ft3">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft3">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p5 ft3">Summary ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft3">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p5 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p20 ft3">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p19 ft3">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p5 ft3">1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft4">Klimatpolitikens utveckling ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p19 ft3">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft3">1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft5">Delegationens arbete med handelsdirektivet .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft3">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft3">1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft5">Slutbetänkandets syfte och underlagsmaterial .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft3">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft3">1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td8"><SPAN class="p20 ft4">Betänkandets disposition.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft3">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p5 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p20 ft3">Beskrivning av EU:s handelssystem..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p19 ft3">41</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft5">2.1</SPAN><SPAN class="ft6">Förutsättningar för handeln som ges av</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td9"><SPAN class="p22 ft4">handelsdirektivet......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p19 ft3">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p5 ft5">2.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td9"><SPAN class="p22 ft4">Steg som tas av olika aktörer...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p19 ft3">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td9"><SPAN class="p22 ft3">2.2.1 Tillstånd att släppa ut koldioxid och tilldelning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p23 ft4">utsläppsrätter ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p19 ft3">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td9"><SPAN class="p22 ft3">2.2.2 Övervakning, beräkning och mätning av</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p23 ft4">utsläppsrätter ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p19 ft3">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td9"><SPAN class="p22 ft5">2.2.3 Verifiering och redovisning av utsläppsrätter .............</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p19 ft3">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p22 ft3">2.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p23 ft4">Registerhanteringen......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p19 ft3">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p22 ft3">2.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p23 ft5">Påföljder och skadeståndsbestämmelser .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td10"><SPAN class="p19 ft3">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p22 ft3">2.2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td12"><SPAN class="p23 ft4">Organisation .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td10"><SPAN class="p19 ft3">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p5 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td9"><SPAN class="p22 ft3">Förutsättningar för att inkludera transport- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td9"><SPAN class="p22 ft3">övrigsektorerna i handelssystemet ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p19 ft3">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p5 ft5">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><SPAN class="p22 ft5">Tänkbar modell för att inkludera transportsektorn...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p19 ft3">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td11"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p19 ft8">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p24 ft5">3.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p25 ft4">Sektorns definition........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p19 ft3">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p24 ft5">3.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p25 ft5">Kvotpliktens förläggning..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p19 ft3">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p24 ft5">3.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p25 ft5">Kvotpliktens utformning..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p19 ft3">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p24 ft5">3.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p25 ft5">Undvikande av dubbelräkning .....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft3">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><SPAN class="p24 ft5">3.1.5 Principer för tilldelning av utsläppsrätter....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p19 ft3">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p24 ft5">3.1.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p25 ft5">Verifiering och kontroll................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p19 ft3">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p5 ft5">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p24 ft4">Konsekvenser............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft3">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td18"><SPAN class="p24 ft5">3.2.1 Effekter på priset på utsläppsrätter..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft3">63</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p24 ft5">3.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p25 ft4">Samhällsekonomiska konsekvenser .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p19 ft3">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p5 ft5">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p24 ft5">Förutsättningar enligt handelsdirektivet ................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p19 ft3">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><SPAN class="p24 ft3">3.3.1 Förutsättningar för ensidig <NOBR>opt-in</NOBR> av</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p25 ft5">transportsektorn från och med år 2008 .......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft3">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><SPAN class="p24 ft3">3.3.2 Förutsättningar för en harmoniserad lösning som</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p25 ft3">omfattar samtliga medlemsstater från och med år</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p25 ft4">2008................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft3">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><SPAN class="p24 ft3">3.3.3 Förutsättningar för en harmoniserad lösning som</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p25 ft3">omfattar samtliga medlemsstater från och med år</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p25 ft4">2013................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft3">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p5 ft5">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td18"><SPAN class="p24 ft4">Delegationens överväganden ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td6"><SPAN class="p19 ft3">69</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p5 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p24 ft3">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td18"><SPAN class="p24 ft3">koldioxid i handelssystemet .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft3">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p5 ft5">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p24 ft4">Vad säger handelsdirektivet? ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p19 ft3">74</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft5">4.2</SPAN><SPAN class="ft10">Storleken på utsläppen av växthusgaser och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td19"><SPAN class="p24 ft4">utsläppskällor............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p19 ft5">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p24 ft3">4.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p23 ft4">Metan .............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p19 ft5">76</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p24 ft3">4.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p23 ft4">Dikväveoxid (lustgas) ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p19 ft5">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p24 ft3">4.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p23 ft5">Ofullständigt halogenerade fluorkarboner..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p19 ft5">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p24 ft3">4.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p23 ft4">Perfluorkarboner...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p19 ft5">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p24 ft3">4.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p23 ft4">Svavelhexafluorid ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p19 ft5">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p5 ft5">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p24 ft5">Hur regleras dikväveoxid (lustgas) och metan i dag? ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p19 ft5">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p24 ft3">4.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p23 ft5">Reglering av industrisektorn ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p19 ft5">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p24 ft3">4.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p23 ft5">Reglering av jordbrukssektorn.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p19 ft5">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td11"><SPAN class="p24 ft3">4.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p23 ft5">Reglering av avfallssektorn...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p19 ft5">83</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p5 ft5">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p24 ft5">Hur regleras de fluorerade gaserna i dag?...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p19 ft5">84</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p5 ft5">4.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td19"><SPAN class="p24 ft5">Hur mäts utsläppen och hur stor är osäkerheten? .................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p19 ft5">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p5 ft8">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td21"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td20"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td5"><SPAN class="p5 ft11">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td22"><SPAN class="p19 ft11">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td8"><SPAN class="p20 ft5">4.5.1 Osäkerhet i beräknade utsläpp av metan.....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td22"><SPAN class="p27 ft3">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p20 ft3">4.5.2 Osäkerhet i beräknade utsläpp av dikväveoxid</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td22"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td8"><SPAN class="p28 ft4">(lustgas).........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td22"><SPAN class="p27 ft3">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft5">4.5.3 Osäkerhet i beräknade utsläpp av <NOBR>F-gaser...................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td22"><SPAN class="p27 ft3">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td7"><SPAN class="p5 ft3">4.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td8"><SPAN class="p20 ft4">Delegationens överväganden...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td22"><SPAN class="p27 ft3">91</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p5 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td8"><SPAN class="p20 ft3">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td22"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td8"><SPAN class="p20 ft3">sätt än gratis..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td22"><SPAN class="p27 ft3">97</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p5 ft3">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p20 ft5">Vad säger handelsdirektivet om fördelningsmetoder? ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td22"><SPAN class="p27 ft3">98</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft5">5.2</SPAN><SPAN class="ft6">Principiell jämförelse mellan gratis tilldelning och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p20 ft4">avyttring av utsläppsrätter .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p19 ft3">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p20 ft3">5.2.1 De marginella kostnaderna för utsläpp är</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p28 ft5">desamma för gratis tilldelning och auktion...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p19 ft3">101</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p20 ft5">5.2.2 Företagens finansiella kostnader kan bli olika ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p19 ft3">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p20 ft3">5.2.3 Att fördela utsläppsrätter med auktion är</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p28 ft5">samhällsekonomiskt mer effektivt.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p19 ft3">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft3">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p20 ft5">Effekter av att avyttra mer än omvärlden.............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p19 ft3">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft3">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p20 ft5">Näringslivets synpunkter på Bohms utredning ...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p19 ft3">109</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft3">5.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p20 ft4">Auktionsdesign ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p19 ft3">110</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p20 ft4">5.5.1 Auktionsform .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p19 ft3">111</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td23"><SPAN class="p20 ft5">5.5.2 Vem skall delta i auktionerna? ...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p19 ft3">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p20 ft5">5.5.3 Hur ofta skall auktion ske?........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td7"><SPAN class="p19 ft3">114</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft3">5.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p20 ft5">Egendomsskyddet vid fördelning av utsläppsrätter.............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p19 ft3">116</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p5 ft3">5.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p20 ft4">Delegationens överväganden.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p19 ft3">118</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p5 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p20 ft3">Riktmärken som fördelningsmetod .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p19 ft3">125</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p5 ft3">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p20 ft4">Gratis tilldelning ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p19 ft3">127</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft3"><SPAN class="ft5">6.2</SPAN><SPAN class="ft6">Näringslivets synpunkter på riktmärken som bas för</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td24"><SPAN class="p30 ft3">tilldelningen............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td25"><SPAN class="p19 ft5">128</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td24"><SPAN class="p30 ft12">6.3 En europeisk riktmärkesmodell för stålsektorn ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td25"><SPAN class="p19 ft5">129</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p31 ft3">6.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p30 ft12">Användning av riktmärken i praktiken .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p19 ft5">130</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td26"><SPAN class="p31 ft3">6.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td27"><SPAN class="p32 ft3">Användning av riktmärken – frivilligt eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td25"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td26"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td27"><SPAN class="p30 ft4">obligatoriskt ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p19 ft5">131</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft8">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p7 ft9">Innehåll SOU 2005:10</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p24 ft3">6.3.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p5 ft3">Steg för att genomföra en obligatorisk</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft4">tillämpning i EU..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">133</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p5 ft5">6.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p24 ft5">Användning av riktmärken inom energisektorn ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p19 ft3">134</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p5 ft5">6.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p24 ft5">Andra tänkbara områden för riktmärkesjämförelser ...........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p19 ft3">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p5 ft5">6.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p24 ft4">Delegationens överväganden .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p19 ft3">136</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p5 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p24 ft3">Uppföljning av arbetsformer och regelverk...................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft3">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td15"><SPAN class="p5 ft5">7.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><SPAN class="p24 ft5">Uppföljning av rutiner, arbetsformer och organisation.......</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p19 ft3">141</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p5 ft4">Statskontorets iakttagelser .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p19 ft3">143</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft4">Delegationens överväganden......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">151</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td15"><SPAN class="p5 ft5">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><SPAN class="p24 ft4">Kommande lagstiftningsbehov..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p19 ft3">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft4">Inledning......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">153</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p5 ft3">Den nationella fördelningsplanen och tilldelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft5">av utsläppsrätter (artiklarna 9 och 11).......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">155</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft5">Möjlighet till auktion o.d. (artikel 10).......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p5 ft4">Banking (artikel 13.3) .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p19 ft3">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft3">Ändrade kriterier för den nationella</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft5">fördelningsplanen (artikel 22)....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.2.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p5 ft3">Unilateralt införande av ytterligare gaser och</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft4">verksamheter (artikel 24) ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.2.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft4"><NOBR>Opt-out</NOBR> (artikel 27)....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.2.8</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p5 ft5">Översyn och vidare utveckling (artikel 30)...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td30"><SPAN class="p19 ft3">159</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p24 ft3">7.2.9</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p5 ft5">Länkdirektivet (artikel 30.3) ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td31"><SPAN class="p24 ft4">7.2.10 Registerförordningen..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">160</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td32"><SPAN class="p5 ft3">Reservationer och särskilda yttranden.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft3">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr16 td33"><SPAN class="p5 ft3">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td29"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td30"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td32"><SPAN class="p5 ft4">Bilaga 1. Kommittédirektiv .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td30"><SPAN class="p19 ft3">175</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td32"><SPAN class="p5 ft4">Bilaga 2. Handelsdirektivet .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p19 ft3">191</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td32"><SPAN class="p5 ft5">Bilaga 3. Bör Sverige utnyttja möjligheten till <NOBR>opt-in?..................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td30"><SPAN class="p19 ft3">207</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td32"><SPAN class="p5 ft3">Bilaga 4. <NOBR>EMEC-körningar</NOBR> för FlexMex2: Utvidgat</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td31"><SPAN class="p34 ft4">handelssystem...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td30"><SPAN class="p19 ft3">253</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td32"><SPAN class="p5 ft4">Bilaga 5. Auktionering av utsläppsrätter ........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td30"><SPAN class="p19 ft3">271</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td15"><SPAN class="p5 ft8">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td28"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p5 ft7"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p7 ft13">Sammanfattning</P>
<P class="p35 ft14">Bakgrund</P>
<P class="p36 ft1">Den 1 januari 2005 infördes ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Utgångspunkten för detta är ett direktiv (”handelsdirektivet”) som formellt antogs i oktober 2003.<SPAN class="ft15">1 </SPAN>Handelssystemet är ett klimatpolitiskt instrument som syftar till att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser inom gemenskapen. Systemet för handel med utsläppsrätter är en hörnsten i EU:s strävan att nå unionens åtagande under Kyotoprotokollet.<SPAN class="ft15">2</SPAN></P>
<P class="p37 ft1">Handel med utsläppsrätter bygger på att ett tak sätts för hur stora de totala utsläppen högst får vara under t.ex. ett år för de anläggningar inom en viss region som omfattas av systemet. Detta betyder emellertid inte att ett tak sätts för utsläppen från enskilda anläggningar. Varje anläggning som omfattas av systemet tilldelas ett visst antal överlåtbara utsläppsrätter. En sådan rätt definieras under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> som rätten att släppa ut ett ton koldioxid. Rätten att faktiskt släppa ut koldioxid tillkommer endast de anläggningar som fått ett särskilt tillstånd. Däremot kan vem som helst, såväl juridiska som fysiska personer, köpa och sälja utsläppsrätter. Summan av tilldelade utsläppsrätter motsvarar taket för hur stora de totala utsläppen får vara. De anläggningar som omfattas av handelssystemet skall sedan vid en viss angiven tidpunkt överlämna utsläppsrätter som motsvarar anläggningens faktiska utsläpp. Företag som har höga kostnader för att minska sina utsläpp kommer att köpa utsläppsrätter, vilka utbjuds på en marknad av företag med låga kostnader för att minska sina utsläpp.</P>
<P class="p38 ft18"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft17">Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. (EGT L 275, 25.10.2003).</SPAN></P>
<P class="p39 ft9"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft19">Kyotoprotokollet till Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar.</SPAN></P>
<P class="p40 ft8">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Det europeiska handelssystemet omfattar olika tidsperioder. Under den första perioden (åren <NOBR>2005–2007)</NOBR> ingår endast utsläpp av koldioxid i handelssystemet. Vidare omfattar handelssystemet under den första perioden endast anläggningar inom energiintensiv industri (produktion och bearbetning av järnmetaller, mineralindustrin, pappersmassa, papper och papp) och förbränningsanläggningar över en viss effektnivå inom kraft- och värmeproduktion. Totalt inom EU omfattas cirka 12 000 anläggningar av systemet. I Sverige omfattas drygt 700 anläggningar.</P>
<P class="p42 ft1"><NOBR>FlexMex2-utredningens</NOBR> arbete, som inleddes våren 2002, har främst handlat om att analysera konsekvenser av handelsdirektivet och föreslå principer och regler för dess genomförande i Sverige. Delegationen har tidigare redovisat tre delbetänkanden.<SPAN class="ft15">3 </SPAN>Med detta slutbetänkande avslutar delegationen sitt treåriga arbete.</P>
<P class="p43 ft1">Slutbetänkandet har två huvudsakliga syften. Det ena är att sammanfatta arbetet med att genomföra handelsdirektivet och beskriva handelssystemets innehåll på ett överskådligt sätt. Det andra är att göra utblickar mot handelssystemets kommande perioder – tiden efter år 2007 – och att diskutera eventuella behov av förändringar i systemets styrande förutsättningar. De frågor som tas upp är om det finns skäl att efter år 2007:</P>
<P class="p44 ft22"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">inkludera andra sektorer i handelssystemet (i första hand med fokus på transportsektorn),</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">inkludera andra växthusgaser än koldioxid i handelssystemet,</SPAN></P>
<P class="p46 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">utnyttja möjligheten att fördela utsläppsrätter på annat sätt än genom gratis tilldelning, samt</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">använda riktmärken vid fördelningen av utsläppsrätter.</SPAN></P>
<P class="p47 ft1">Beskrivningarna av arbetet med att genomföra handelsdirektivet (som återfinns i kapitel 1) och av handelssystemets innehåll (kapitel 2) är båda av sammanfattande karaktär. Det finns inte skäl att här ge en ytterligare kondenserad version av dessa kapitels innehåll.</P>
<P class="p48 ft1">Återstoden av detta sammanfattningskapitel ägnas i stället åt att sammanfatta delegationens bedömningar avseende eventuella behov av förändringar i systemets styrande förutsättningar för tiden efter år 2007. Därtill sammanfattas iakttagelser och slutsatser från en första uppföljning av rutiner, arbetsformer och myndighetsorganisation för systemet för handel med utsläppsrätter.</P>
<P class="p49 ft26"><SPAN class="ft24">3 </SPAN>Handla för bättre klimat <SPAN class="ft25">(SOU 2003:60), </SPAN>Handla för bättre klimat – tillstånd och tilldelning, m.m. <SPAN class="ft25">(SOU 2003:120) samt </SPAN>Handla för bättre klimat – handel med utsläppsrätter 2005 – 2007, m.m. <SPAN class="ft25">(SOU 2004:62).</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">12</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr11 td34"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p5 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft14">Delegationens bedömning avseende ett eventuellt inkluderande av transportsektorn i handelssystemet</P>
<P class="p52 ft1">Delegationen anser att regeringen skall verka för att transportsektorn tas med i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Delegationen anser att detta skall ske genom en harmoniserad lösning som omfattar samtliga medlemsstater.</P>
<P class="p13 ft1">Med hänsyn till de förutsättningar som ges av handelsdirektivet torde en harmoniserad lösning kunna vara på plats tidigast från år 2013. Delegationen anser inte att Sverige innan dess bör ansöka om att ensidigt få ta med sin transportsektor i EU:s handelssystem. Delegationen anser heller inte att Sverige bör utveckla ett eget inhemskt system för handel med utsläppsrätter inom transportsektorn.</P>
<P class="p53 ft1">Enligt delegationens bedömning kan handel med utsläppsrätter således inte bli aktuellt för transportsektorn förrän på relativt lång sikt. Transportsektorns koldioxidutsläpp är dock av betydande omfattning (t.ex. står inhemska transporter för närmare två tredjedelar av de svenska koldioxidutsläpp som <SPAN class="ft3">inte </SPAN>från start kommer att omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) och dessutom i ökande. Mot denna bakgrund behöver en rad andra åtgärder vidtas för att minska utsläppen från denna sektor. Ett stort antal sådana åtgärder har genomförts, är under genomförande eller har föreslagits under senare år. Delegationen anser att därtill bör utredas möjligheten att motverka sektorns ökade utsläpp med hjälp av det nu ikraftträdande Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer.</P>
<P class="p54 ft14">Delegationens bedömning avseende ett eventuellt inkluderande av andra växthusgaser än koldioxid i handelssystemet</P>
<P class="p55 ft1">Kyotoprotokollet omfattar totalt sex växthusgaser. Utöver koldioxid – vilken som framgått är den enda som ingår i EU:s handelssystem under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> – handlar det om metan, dikväveoxid (lustgas), fluorkarboner, perfluorkarboner och svavelhexafluorid.</P>
<P class="p53 ft1">Handel med utsläppsrätter är förenad med stora ekonomiska värden. De rapporterade utsläpp som ligger till grund för handeln måste därför vara korrekt redovisade och förknippade med liten</P>
<P class="p56 ft8">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">osäkerhet. De beräknade utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid är i dag i allmänhet förknippade med stor osäkerhet. Innan dessa osäkerheter minskats avsevärt anser delegationen att det inte generellt sett kan bli aktuellt att inkludera de fem övriga växthusgaserna i handelssystemet.</P>
<P class="p43 ft1">Det finns dock några avgränsade användningsområden för de fem övriga växthusgaserna inom vilka utsläppen kan rapporteras med godtagbar säkerhet. Aluminiumsektorn, som släpper ut både koldioxid och perfluorkarboner, vore värdefull att ta med i handelssystemet eftersom aluminiumprodukter inom vissa användningsområden är substitut för bl.a. stålprodukter. Stålsektorn omfattas av handelssystemet. För att skapa konkurrensneutralitet mellan bl.a. dessa produktgrupper föreslår delegationen att regeringen skall verka för att aluminiumsektorn tas med i EU:s system för handel med utsläppsrätter och att i tillägg till utsläpp av koldioxid även utsläpp av perfluorkarboner inom aluminiumproduktion skall omfattas av systemet.</P>
<P class="p58 ft1">Enligt delegationen bör Sverige inte ansöka om att ensidigt få ta med ytterligare gaser i handelssystemet. Det bör ankomma på kommissionen att i samband med den rapport som framläggs senast den 30 juni 2006 bedöma lämpligheten av att ytterligare gaser tas med i handelssystemet.</P>
<P class="p48 ft22">Även om övriga växthusgaser generellt sett inte kan tas med i handelssystemet anser delegationen att de på olika sätt bör regleras utanför handelssystemet.</P>
<P class="p59 ft22">Delegationen understryker vikten av att på <NOBR>EU-nivå</NOBR> vidta sådana åtgärder som syftar till att ytterligare minska osäkerheten i mätningar av utsläppen.</P>
<P class="p60 ft14">Delegationens bedömning avseende förutsättningarna för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än genom gratis tilldelning</P>
<P class="p61 ft1">Enligt handelsdirektivet skall EU:s medlemsstater tilldela minst 95 procent av utsläppsrätterna gratis under treårsperioden 2005– 2007. För den första åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> skall minst 90 procent tilldelas gratis.</P>
<P class="p48 ft1">Delegationen föreslår att regeringen verkar för att handelsdirektivet ändras så att det blir obligatoriskt inom EU att 10 procent av</P>
<P class="p62 ft8">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p7 ft9">SOU 2005:10 Sammanfattning</P>
<P class="p63 ft1">utsläppsrätterna under den första åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> skall avyttras på marknaden.</P>
<P class="p64 ft1">Hur staten skall avyttra dessa utsläppsrätter tar delegationen inte ställning till. Sättet att avyttra utsläppsrätterna, dvs. antingen genom försäljning direkt på andrahandsmarknaden eller genom auktionering samt exakt vilken auktionsform som skall användas (om auktion väljs som avyttringssätt), får avgöras i samband med att frågan om ett obligatoriskt harmoniserat fördelningssätt prövas inom EU.</P>
<P class="p53 ft1">Delegationen förordar att intäkterna från avyttringen skall användas för att reducera konkurrenssnedvridande skatter.</P>
<P class="p65 ft14">Delegationens bedömning avseende förutsättningarna för att använda riktmärken vid tilldelningen av utsläppsrätter</P>
<P class="p52 ft1">För åren <NOBR>2005–2007</NOBR> har Sverige valt att tilldela samtliga utsläppsrätter gratis till berörda anläggningar. Gratis tilldelning kan ske på många olika sätt. För åren <NOBR>2005–2007</NOBR> baseras den för svensk del på historiska aktiviteter. Ett alternativ kan vara att använda någon form av <SPAN class="ft3">riktmärke</SPAN>, dvs. ett jämförelsemått som är gemensamt för en grupp aktörer (t.ex. deras genomsnittliga utsläpp per producerad enhet) som grund för tilldelningen.</P>
<P class="p66 ft1">Enligt delegationen är en riktmärkesmodell, liksom alla former av gratistilldelning, främst ett fördelningspolitiskt instrument. Värdet av det på förhand bestämda antalet utsläppsrätter tillfaller företagen. Frågan är hur detta kapitaltillskott skall fördelas mellan företagen. Användning av riktmärke som fördelningsgrund är en av många möjligheter.</P>
<P class="p53 ft22">Enligt delegationen måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att en riktmärkesmetod skall vara möjlig och lämplig att använda för att fördela utsläppsrätter i handelssystemet:</P>
<P class="p67 ft22"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft27">De produkter som skall ligga till grund för jämförelsen mellan anläggningarna som omfattas av systemet måste vara ensartade och jämförbara.</SPAN></P>
<P class="p68 ft22"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft27">Riktmärket måste uppfattas som en rättvis fördelningsgrund för att tilldela utsläppsrätter gratis. Detta innebär att riktmärket måste vara:</SPAN></P>
<P class="p69 ft1"><SPAN class="ft28">a.</SPAN><SPAN class="ft29">ett </SPAN><SPAN class="ft3">adekvat </SPAN>riktmärke. I vårt fall förefaller det rimligt att riktmärket skall säga något om utsläpp av växthusgaser på</P>
<P class="p70 ft8">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft1">ett sätt som skapar jämförbarhet. Delegationen har diskuterat genomsnittliga utsläpp per producerad enhet för berörda anläggningar. I det fall ett genomsnittligt värde på utsläppen används som riktmärke bör det finnas ett tillräckligt antal anläggningar som skall ligga till grund för beräkningen av riktmärket för att riktmärket skall vara meningsfullt.</P>
<P class="p72 ft1"><SPAN class="ft1">b.</SPAN><SPAN class="ft30">ett riktmärke som vid jämförelseutfallet ger ekonomiska fördelningseffekter som är </SPAN><SPAN class="ft3">acceptabla </SPAN>både för politiska beslutsfattare och för de företag som deltar i handelssystemet. Detta kräver enligt delegationen att samtliga de vinnare och förlorare som uppstår vid en sådan fördelning måste finnas inom den grupp av anläggningar som omfattas av jämförelsen emot riktmärket.</P>
<P class="p73 ft1">Utgångspunkten för delegationens bedömning är den positiva grundsyn på riktmärken (engelska benchmarks) som regering och riksdag redovisade i samband med behandlingen av propositionen Handel med utsläppsrätter II (prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:MJU5, rskr. 2004/05:43).</P>
<P class="p74 ft1">Delegationen anser att det ur fördelningspolitisk synpunkt är fördelaktigt att ha ett system där kompensation i form av gratis tilldelade utsläppsrätter ges till anläggningar som vid en viss tidpunkt har mindre utsläpp av växthusgaser än det genomsnittliga utsläppet per producerad enhet för berörda anläggningar inom en viss sektor. Riktmärken kan skapa underlag för en sådan fördelning. Delegationen vill betona att det oavsett tilldelningsmetod alltid är priset på utsläppsrätter som skall vara styrande för de åtgärder som enskilda anläggningar vidtar för att påverka utsläppen.</P>
<P class="p75 ft1">Delegationen vill samtidigt peka på de problem som införandet av en riktmärkesmetod innebär. Ett problem är att riktmärkesmodeller – oavsett om de baseras på nationella eller internationella data – endast kan användas för produkter som är ensartade och jämförbara. Enligt delegationen bör riktmärken baserade på internationella data endast användas om de obligatoriskt tillämpas för att jämföra anläggningar som producerar samma produkttyper i alla <NOBR>EU-länder.</NOBR> Ett särskilt problem för internationella riktmärken blir därför att få politisk acceptans bland EU:s medlemsländer för att i ett sådant europeiskt fördelningssystem vinnarna kan finnas i ett annat land än det egna – att jämföra med dagens nationella fördelningssystem där de vinnare och förlorare som</P>
<P class="p76 ft8">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr11 td34"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td35"><SPAN class="p5 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p77 ft1">uppstår till följd av ett lands fördelning helt finns inom det egna landet. Delegationen anser inte att Sverige bör utveckla ett eget frivilligt inhemskt system baserat på internationella riktmärken. Generellt bör strävan vara att de fördelningssystem som kommer att användas skall harmoniseras till att omfatta hela EU.</P>
<P class="p78 ft1">Delegationen föreslår att regeringen verkar för att EU inför en obligatorisk metod för fördelning av utsläppsrätter baserad på internationella riktmärken i för ändamålet passande sektorer med väl definierade jämförbara produkter.</P>
<P class="p64 ft1">Enligt delegationen kan fördelningen av utsläppsrätter till fjärrvärmeanläggningar i Sverige baseras på ett nationellt riktmärkessystem. I regleringsbrevet för budgetåret 2005 har Energimyndigheten fått i uppdrag att till senast den 15 april 2005 bedöma den praktiska genomförbarheten av att kunna använda riktmärken som bas för tilldelningen inom energisektorn. Vidare skall myndigheten till senast den 31 oktober 2005 konstruera riktmärken för el- och värmeproduktion som bas för tilldelning av utsläppsrätter såväl för befintliga som för nya deltagare.</P>
<P class="p79 ft14">Delegationens bedömning avseende rutiner, arbetsformer och organisation</P>
<P class="p55 ft1">Flera myndigheter har tilldelats arbetsuppgifter i arbetet med handelssystemet för svensk del. Det handlar framför allt om <SPAN class="ft3">Naturvårdsverket</SPAN>, som bl.a. har givits ansvar för beslut om tilldelning av utsläppsrätter, <SPAN class="ft3">Statens energimyndighet, </SPAN>som bl.a. har givits ansvar för att upprätta och administrera det nationella register som skall ”hålla ordning” i systemet så att inga felaktigheter uppkommer i samband med utfärdande, överlåtelse eller vid annullering av utsläppsrätter, samt <SPAN class="ft3">länsstyrelserna</SPAN>, som bl.a. har givits ansvar för att bevilja tillstånd att släppa ut koldioxid. Beträffande arbetet med att tilldela utsläppsrätter bör dock sägas att Naturvårdsverket och Energimyndigheten i praktiken kom överens om att samarbeta med att bereda tilldelningsansökningarna. Ett råd (”<SPAN class="ft3">Rådet för tilldelning av utsläppsrätter</SPAN>”) har också inrättats under Naturvårdsverket, med representanter från Naturvårdsverket, Energimyndigheten och</P>
<P class="p80 ft3">Verket för näringslivsutveckling <SPAN class="ft1">(Nutek</SPAN>). <SPAN class="ft1">Rådet skall bereda företagens ansökningar om fördelning av utsläppsrätter och lämna förslag till beslut till Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p81 ft8">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Rutinerna, arbetsformerna och myndighetsorganisationen för tillstånds- och tilldelningsprocesserna tycks på det hela taget ha fungerat väl med hänsyn till de förutsättningar som har funnits. I stort sett alla problem och svårigheter, som har framkommit i en uppföljning som delegationen har initierat, beror åtminstone delvis på den extrema tidspress som har präglat arbetet.</P>
<P class="p43 ft1">Med hänsyn till att den myndighetsorganisation som hittills har utnyttjats i stort sett har klarat uppgiften så effektivt och bra som förutsättningarna har medgett anser delegationen som huvudalternativ att nuvarande myndighetsorganisation för tillstånds- och tilldelningsprocesserna bör gälla även framöver. Mot bakgrund av den uppföljning som gjorts har delegationen således omprövat det i sitt första delbetänkande gjorda ställningstagandet att en särskild myndighet borde bildas för flera av de myndighetsuppgifter som ingår i systemet för handel med utsläppsrätter.</P>
<P class="p42 ft1">En viss reservation bör dock göras för att tilldelnings- och tillståndsprocessen ännu pågår och inte säkert kan utvärderas samt för det fall att det regelverk eller de andra förutsättningar som gällt inför perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> skulle komma att väsentligt förändras inför kommande perioder. Om sådana förändringar sker kan det finnas skäl att på nytt pröva frågan om organisationen.</P>
<P class="p43 ft1">Delegationen vill betona vikten av att systematiskt samla in erfarenheter från arbetet med systemet för handel med utsläppsrätter. Beträffande tillstånds- och tilldelningsprocesserna bör en utgångspunkt därvid vara förvaltningsdomstolarnas beslut i ärenden som överklagas samt de – i och för sig fåtaliga – ärenden som myndigheterna varit oeniga om i Rådet för tilldelning av utsläppsrätter.</P>
<P class="p43 ft1">Den av utredningen initierade uppföljningen av rutiner, arbetsformer och myndighetsorganisation för tillstånds- och tilldelningsprocesserna pekar också på att regelverket för systemet med handel med utsläppsrätter har fungerat minst lika bra som kunde förväntas med tanke på att det forcerades fram. Mot bakgrund av uppföljningen vill delegationen dock peka på ett behov av ändring i regelverket, nämligen att den installerade effekten som kriterium för att en förbränningsanläggning inom energisektorn skall ingå i systemet borde kompletteras med en nedre gräns för energiproduktionen under ett normalt år. Delegationen anser att regeringen bör pröva förutsättningarna för att ändra handelsdirektivet på den här punkten.</P>
<P class="p82 ft8">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31016x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p7 ft13">Summary</P>
<P class="p83 ft14">Background</P>
<P class="p84 ft1">On 1 January 2005, a scheme for trading in emission allowances (‘emissions trading’) was introduced in the EU. This scheme is based on a directive (the ‘emissions trading directive’) that was formally adopted in October 2003.<SPAN class="ft15">1 </SPAN>The trading scheme is an instrument of climate policy, aimed at reducing emissions of greenhouse gases (GHGs) in the Union in a <NOBR>cost-effective</NOBR> and economically efficient way. It is a cornerstone of EU efforts to meet the Union’s commitment under the Kyoto Protocol.<SPAN class="ft15">2</SPAN></P>
<P class="p85 ft1">Trading in emission allowances is based on the setting of a cap on total emissions for one year, for example, from the installations in a particular region included in the scheme. This does not, however, involve imposing a cap on emissions from individual installations. A certain number of tradable emission allowances are allocated to each installation covered by the scheme. One such allowance is defined, during the period 2005−2007, as the right to emit one tonne of carbon dioxide (CO<SPAN class="ft31">2</SPAN>). Only installations that have obtained special permits are entitled actually to emit CO<SPAN class="ft31">2</SPAN>. On the other hand, anyone — legal entities and physical persons alike</P>
<P class="p86 ft1">— can buy and sell emission allowances. In aggregate, these allowances correspond to the cap on total emissions. The installations included in the trading scheme must then, at a defined date, be able to submit allowances corresponding to the respective installations’ actual emissions. Operators with high costs of reducing emissions will purchase emission allowances, which are offered on a market by operators with low costs of emission reduction.</P>
<P class="p87 ft34"><SPAN class="ft32">1</SPAN><SPAN class="ft33">Directive 2003/87/EC of the European Parliament and of the Council of 13 October 2003 establishing a scheme for greenhouse gas emission allowance trading within the Community and amending Council Directive 96/61/EC (OJ No. L 275, Volume 46, 25 October 2003).</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft19">The Kyoto Protocol to the United Nations Framework Convention on Climate Change.</SPAN></P>
<P class="p40 ft8">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31017x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft1">The European system of emissions trading comprises various phases. In the first <NOBR>(2005–2007),</NOBR> it is confined solely to CO<SPAN class="ft31">2 </SPAN>emissions from installations in <NOBR>energy-intensive</NOBR> industry (production and processing of ferrous metals, minerals, and paper, paperboard and pulp) and combustion units with capacity above a certain level in heat and power production. In the whole EU, the system covers roughly 12 000 installations; in Sweden, more than 700 are included.</P>
<P class="p90 ft1">The work of the Commission on a system and regulatory framework for the flexible mechanisms of the Kyoto Protocol (the ‘FlexMex2 Commission’), begun in spring 2002, has been mainly a matter of analysing the implications of the trading directive and of proposing principles and rules for its implementation in Sweden. The FlexMex2 Commission has previously issued three interim reports.<SPAN class="ft15">3 </SPAN>With this final report, the FlexMex2 Commission’s threeyear assignment comes to an end.</P>
<P class="p42 ft1">The final report has two main purposes. One is to summarise the work of implementing the trading directive and provide a clear account of the nature of the <NOBR>emissions-trading</NOBR> system. The second is to survey the future commitment periods of the trading system</P>
<P class="p91 ft1">— after 2007 — and discuss requirements, if any, for changes in the governing conditions of the system and matters that may need regulating in the future. This discussion includes conditions for and consequences of the following options after 2007:</P>
<P class="p92 ft22"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">including other sectors in the trading system (focusing primarily on the transport sector),</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">including GHGs other than CO</SPAN><SPAN class="ft31">2 </SPAN>in the trading system,</P>
<P class="p46 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">using the scope for allocating emission allowances in some manner other than allocation free of charge,</SPAN></P>
<P class="p46 ft36"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft35">using defined benchmarks in the allocation of emission allowances.</SPAN></P>
<P class="p93 ft1">The accounts of work to implement the trading directive (contained in Chapter 1) and the nature of the trading system (Chapter 2) are both summaries. There is therefore no reason to seek here to provide an even more condensed version of what these chapters contain.</P>
<P class="p94 ft26"><SPAN class="ft24">3 </SPAN>Trading for a Better Climate <SPAN class="ft25">(SOU 2003:60), </SPAN>Trading for a Better Climate – permits, allocation, etc <SPAN class="ft25">(SOU 2003:120) and </SPAN>Trading for a Better Climate — trading in emission allowances <NOBR>2005–2007</NOBR> etc <SPAN class="ft25">(SOU 2004:62).</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td36"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p5 ft34">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p95 ft1">Instead, the rest of this summary chapter is devoted to summarising the assessments reported by the FlexMex2 Commission regarding the need, if any, for changes in the conditions governing the system for the <NOBR>post-2007</NOBR> period. In addition, we summarise observations and conclusions from an initial <NOBR>follow-up</NOBR> study of the routines, forms of work and <NOBR>government-agency</NOBR> organisation for the system of trading in emission allowances.</P>
<P class="p96 ft14">The FlexMex2 Commission’s view concerning whether to include the transport sector in the trading system</P>
<P class="p84 ft1">In the FlexMex2 Commission’s view, the Swedish Government should work for the transport sector to be integrated into the EU <NOBR>emissions-trading</NOBR> system. The FlexMex2 Commission considers that this should take place by means of a harmonised system comprising all the Member States.</P>
<P class="p97 ft1">Given the conditions imposed by the trading directive, it is probably not feasible to implement harmonised arrangements earlier than from the year 2013. The FlexMex2 Commission does not consider that Sweden should apply to integrate its own transport sector into the EU trading system unilaterally before this date. Nor does the FlexMex2 Commission think that Sweden should develop a domestic system of trading in emission allowances within the transport sector.</P>
<P class="p53 ft1">In the FlexMex2 Commission’s view, emissions trading thus cannot be introduced for the transport sector except in the relatively long term. However, the CO<SPAN class="ft31">2 </SPAN>emissions of the transport sector are substantial (domestic transport services, for example, account for nearly <NOBR>two-thirds</NOBR> of the Swedish CO<SPAN class="ft31">2 </SPAN>emissions that will <SPAN class="ft3">not </SPAN>initially be included in the EU <NOBR>emissions-trading</NOBR> system) and, moreover, increasing. Accordingly, a range of other measures are required to reduce emissions from this sector. Many measures of this kind have been implemented, are currently under way or have been proposed in recent years. In the FlexMex2 Commission’s view, there should also be an investigation of the scope for combating the rise in emissions from the sector by means of the <NOBR>project-based</NOBR> mechanisms of the Kyoto Protocol, which is now coming into force.</P>
<P class="p98 ft8">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p99 ft14">The FlexMex2 Commission’s view concerning inclusion of GHGs other than CO<SPAN class="ft37">2 </SPAN>in the trading system</P>
<P class="p100 ft1">The Kyoto Protocol applies to a total of six greenhouse gases. Carbon dioxide is, as we have seen, the only one included in the EU trading system during the period 2005−2007. The other five are methane (CH<SPAN class="ft31">4</SPAN>), nitrous oxide (laughing gas, N<SPAN class="ft31">2</SPAN>O), fluorocarbons (CFCs, HCFCs, HFCs), perfluorocarbons (PFCs) and sulphur hexafluoride (SF<SPAN class="ft31">6</SPAN>).</P>
<P class="p43 ft1">Since trading in emission allowances involves major financial values, reported emissions on which the trading is based must be correctly and reliably measured. At present, calculating emissions of GHGs other than CO<SPAN class="ft31">2 </SPAN>is generally associated with high uncertainty. Until the uncertainty has been substantially reduced, the FlexMex2 Commission does not consider it advisable to include the other five GHGs in the trading system.</P>
<P class="p43 ft1">However, there are a few <NOBR>well-defined</NOBR> areas of application for the other GHGs in which emissions can be reported with acceptable reliability. The aluminium sector, which emits both CO<SPAN class="ft31">2 </SPAN>and PFCs, would be a valuable addition to the trading system since, in certain application areas, aluminium products are substitutes for steel and other products. The steel sector is already included in the system. To create a level playing field among these and other product groups, the FlexMex2 Commission proposes that the Swedish Government should work for the introduction of the aluminium sector into the EU <NOBR>emissions-trading</NOBR> system, and for PFC emissions in aluminium production to be covered by the system as well.</P>
<P class="p101 ft1">In the FlexMex2 Commission’s view, Sweden should not apply for permission to unilaterally add more GHGs to the trading system. It should be the task of the European Commission — in conjunction with the report due to be issued not later than 30 June 2006 — to assess whether it is advisable for additional GHGs to be included in the system.</P>
<P class="p43 ft1">Although the other GHGs cannot, in general, be included in the trading system the FlexMex2 Commission considers that they should be regulated in various ways outside the system.</P>
<P class="p48 ft1">The FlexMex2 Commission emphasises the importance of taking, at EU level, the kinds of measures that are aimed at further reducing uncertainty in emission measurement.</P>
<P class="p102 ft8">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td36"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p5 ft34">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft14">The FlexMex2 Commission’s view concerning scope for allocating emission allowances other than through free allocation during the period <NOBR>2008–2012</NOBR></P>
<P class="p52 ft1">Under the trading directive, EU member states are to allocate at least 95 per cent of the emission allowances free of charge during the <NOBR>three-year</NOBR> period 2005−2007. For the first commitment period, 2008−2012, at least 90 per cent are to be distributed free of charge.</P>
<P class="p104 ft1">The FlexMex2 Commission proposes amending the trading directive to make it compulsory in the EU for 10 per cent of emission allowances during the first commitment period, 2008−2012, to be sold on the market.</P>
<P class="p13 ft1">The FlexMex2 Commission has not concerned itself with how the state should sell these emission allowances. The method of sale, i.e. either selling the allowances directly on the secondhand market or auctioning them, and (if the latter method is chosen) the precise nature of the auction design that should be used, should be decided at the time of the EU’s review of the question of a compulsory harmonised allocation method.</P>
<P class="p85 ft1">The FlexMex2 Commission recommends using the revenue from the sale to reduce <NOBR>competition-distorting</NOBR> taxes.</P>
<P class="p105 ft14">The FlexMex2 Commission’s view concerning scope for using benchmarks in the allocation of emission allowances</P>
<P class="p106 ft1">For the years 2005−2007, Sweden has opted to allocate all emission allowances to the installations concerned free of charge. This free allocation can take place in many different ways. For the years 2005−2007 it has, for Sweden’s part, been based on historical activities. One alternative may be to use <SPAN class="ft3">benchmarks </SPAN>of some kind, i.e. a comparative measure that is common to a group of operators (e.g. their average emissions per unit produced), as the basis for allocation.</P>
<P class="p97 ft1">In the FlexMex2 Commission’s view a benchmark model, like all forms of free allocation, is primarily an instrument for wealth distribution. The value of emission allowances, whose number is predetermined, accrues to companies. The question is how this capital contribution should be distributed among the companies.</P>
<P class="p107 ft8">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft1">The use of a benchmark as a basis for allocation is only one of many options.</P>
<P class="p48 ft1">According to the FlexMex2 Commission, certain requirements must be met before a benchmark method is feasible and suitable for use in allocating emission allowances in the trading system:</P>
<P class="p109 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft38">The products on which the comparison among the installations included in the system is based, must be homogeneous and comparable.</SPAN></P>
<P class="p110 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft38">The benchmark must be perceived as an equitable basis for allocation of emission allowances </SPAN><SPAN class="ft12">free of charge</SPAN>. This means that the benchmark must:</P>
<P class="p111 ft1"><SPAN class="ft28">a.</SPAN><SPAN class="ft39">Be adequate</SPAN>. In our case, it seems reasonable for the benchmark to give some indication of GHG emissions, in a way that allows comparison. The FlexMex2 Commission has discussed average emissions per unit produced for the installations concerned. Where an average emission figure is used as a benchmark there should, for the benchmark to be meaningful, be a sufficient number of installations to form the basis of the benchmark calculation.</P>
<P class="p112 ft1"><SPAN class="ft1">b.</SPAN><SPAN class="ft30">Result in financial distributional effects that are </SPAN><SPAN class="ft3">acceptable </SPAN>both to political <NOBR>decision-makers</NOBR> and to companies taking part in the trading system. This requires, according to the FlexMex2 Commission, that all winners and losers from this kind of allocation are found solely within the group of installations that are compared with the benchmark.</P>
<P class="p93 ft1">The starting point for the FlexMex2 Commission’s view is the favourable basic attitude towards benchmarks shown by the Swedish Government and Parliament (<SPAN class="ft3">Riksdag</SPAN>) in their processing of the bill <SPAN class="ft3">Trading in Emission Allowances II </SPAN>(Govt. Bill 2004/05:18, report 2004/05:MJU5, Govt. Comm. 2004/05:43).</P>
<P class="p48 ft1">In the FlexMex2 Commission’s estimation, it is advantageous in terms of wealth distribution to have a system in which compensation, in the form of emission allowances allocated free of charge, is given to installations that, at a given time, emit less GHGs than the average emissions per unit produced for the installations concerned in a particular sector. Benchmarks can provide the basis for such allocation. The FlexMex2 Commission wishes to emphasise that, irrespective of the allocation method, the price of emission allow-</P>
<P class="p113 ft8">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td36"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p5 ft34">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft1">ances is always what should govern the measures taken by individual installations to influence their emissions.</P>
<P class="p13 ft1">At the same time, the FlexMex2 Commission seeks to pinpoint the problems that introducing a benchmark method involves. One problem is that benchmark models – whether based on national or international data – can be used only for products that are homogeneous and comparable. The FlexMex2 Commission's opinion is that benchmarks based on international data should be used only if their application is compulsory for comparison of installations producing the same product types in every EU country. One particular problem for international benchmarks is therefore obtaining political acceptance in the EU member states for the fact that, in a transnational allocation system of this kind, the winners from allocation may be in a country other than one’s own. In contrast, in the current allocation system the winners and losers that arise as a result of a country’s allocation are all within the country concerned. The FlexMex2 Commission does not consider that Sweden should develop its own voluntary domestic system based on international benchmarks. In general, the endeavour should be to harmonise the allocation systems that will be used, to include the whole of the EU.</P>
<P class="p115 ft1">The FlexMex2 Commission proposes that the Swedish Government should work for the EU to introduce a compulsory method of allocating emission allowances, based on international benchmarks in sectors that are suitable for the purpose, with welldefined, comparable products.</P>
<P class="p97 ft1">In the FlexMex2 Commission’s view, the allocation of emission allowances to <NOBR>district-heating</NOBR> installations in Sweden should be based on a national benchmark system. The official appropriation document for the 2005 budget year instructs the Swedish Energy Agency, not later than 15 April 2005, to assess the feasibility of using benchmarks as the basis for allocation in the energy sector. Moreover, not later than 31 October 2005, the Agency is to design benchmarks for electricity and heat production as a basis for allocating emission allowances to both existing and new system participants.</P>
<P class="p116 ft8">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Summary</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p117 ft14">The FlexMex2 Commission’s view concerning routines, forms of work and organisation</P>
<P class="p100 ft1">In Sweden, tasks connected with the trading system have been assigned to several agencies. In particular, the <SPAN class="ft3">National Environmental Protection Agency </SPAN>has been entrusted with responsibility for such matters as allocation of emission allowances; the <SPAN class="ft3">Swedish Energy Agency’s </SPAN>responsibilities include compiling and administering the national registry intended to ‘keep the system in order’, and preventing any errors from arising when emission allowances are issued, transferred or cancelled; and the <SPAN class="ft3">county administrative boards </SPAN>have been put in charge of granting permits for CO<SPAN class="ft31">2 </SPAN>emissions. Regarding the task of allocating emission allowances we should, however, mention that the National Environmental Protection Agency and the Swedish Energy Agency agreed, in practice, to collaborate in reviewing the allocation applications. A council (the ‘Council for Emissions Trading Allocations’) has also been set up under the National Environmental Protection Agency, with representatives from the Agency itself, the Swedish Energy Agency and the <SPAN class="ft3">Swedish Business Development Agency </SPAN>(Nutek). The Council is to review companies’ applications for allocation of emission allowances, and submit draft decisions to the National Environmental Protection Agency.</P>
<P class="p118 ft1">The routines, forms of work and agency organisation for the permit and allocation processes seem, on the whole, to have functioned well in the circumstances. Virtually all the problems and difficulties revealed in a <NOBR>follow-up</NOBR> study conducted by the Swedish Agency for Public Management on behalf of the FlexMex2 Commission are due, at least partially, to the extreme time pressure to which the work has been subject.</P>
<P class="p43 ft1">Since the agency organisation used to date has, broadly speaking, coped with the task as well and efficiently as conditions have allowed, the FlexMex2 Commission recommends, as the main option, retaining the current agency organisation for the permit and allocation processes. In response to the <NOBR>follow-up</NOBR> study carried out, the FlexMex2 Commission has thus revised the recommendation made in its first interim report that a special agency should be formed to carry out several of the agency functions included in the <NOBR>emissions-trading</NOBR> system.</P>
<P class="p42 ft1">Some reservation should, however, be made for the fact that the allocation and permit processes are still under way and therefore</P>
<P class="p119 ft8">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td36"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td37"><SPAN class="p5 ft34">Summary</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft1">cannot be fully evaluated, and also in the event of the regulations or other conditions applying to the period 2005−2007 undergoing essential changes before future periods. If changes of this kind take place, there may be reason to <NOBR>re-examine</NOBR> the matter of organisation.</P>
<P class="p104 ft1">The FlexMex2 Commission wishes to stress the importance of systematically collecting data on experience of using the emissionstrading system. Regarding the permit and allocation processes, premises should include the administrative courts’ decisions in cases that are appealed and the cases — few as they are — on which government agencies have disagreed in the Council for Emissions Trading Allocations.</P>
<P class="p97 ft1">The <NOBR>follow-up</NOBR> study initiated by the FlexMex2 Commission of routines, forms of work and agency organisation for permit and allocation processes also indicates that the regulations for the emis- <NOBR>sions-trading</NOBR> system have worked at least as well as could be expected, given that they were produced under heavy time pressure. In the light of the <NOBR>follow-up,</NOBR> however, the FlexMex2 Commission wishes to indicate a need for amendment of the regulations: as a criterion for whether a combustion unit in the energy sector should be included in the system, installed capacity should be supplemented by a lowest limit for energy production during a normal year. In the FlexMex2 Commission’s view, the Government should review the scope for amending the trading directive to this effect.</P>
<P class="p120 ft8">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31025x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p121 ft13"><SPAN class="ft13">1</SPAN><SPAN class="ft40">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</SPAN></P>
<P class="p122 ft1">Europeiska unionen har tagit initiativ till att införa ett system för handel med utsläppsrätter från och med den 1 januari 2005. Beslutet om EU:s handelssystem fattades innan Kyotoprotokollet ratificerades. Bakgrunden till beslutet är EU:s behov av att minska sina utsläpp av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt. EU:s utsläppshandel bygger på handelsreglerna i Kyotoprotokollet, som efter Rysslands ratificering den 18 november 2004 träder i kraft den 16 februari 2005.</P>
<P class="p53 ft1">Med detta slutbetänkande sammanfattar <NOBR>FlexMex2-utredningen</NOBR> klimatpolitikens utveckling och gör också utblickar mot första åtagandeperioden <NOBR>(2008–2012)</NOBR> enligt Kyotoprotokollet. I detta kapitel redovisas klimatpolitikens utveckling (1.1), delegationens arbete med handelsdirektivet (1.2), slutbetänkandets syfte (1.3) samt dess disposition (1.4).</P>
<P class="p123 ft14"><SPAN class="ft14">1.1</SPAN><SPAN class="ft41">Klimatpolitikens utveckling</SPAN></P>
<P class="p124 ft1">Forskning visar att klimatet har förändrats genom människans påverkan.<SPAN class="ft15">1 </SPAN>Atmosfärens halt av koldioxid har ökat med drygt 30 procent sedan industrialiseringens början på <NOBR>1800-talet.</NOBR> I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), konstateras att frågan inte längre är <SPAN class="ft3">om </SPAN>klimatet förändras, utan <SPAN class="ft3">hur mycket </SPAN>och <SPAN class="ft3">hur snabbt </SPAN>detta kommer att ske. I rapporten understryks också att effekterna av människans påverkan på klimatet är mycket långvariga. En fjärdedel av den ökning av koncentrationen av växthusgaser<SPAN class="ft15">2 </SPAN>som i dag sker kommer att vara kvar i atmosfären under flera århundraden. Även om världen skulle lyckas med att stabilisera koncentrationen av växt-</P>
<P class="p125 ft42"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft17">IPCC, </SPAN>Climate Change 2001. Synthesis Report<SPAN class="ft18">.</SPAN></P>
<P class="p126 ft9"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft19">De sex viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), fluorkarboner, perfluorkarboner och svavelhexafluorid.</SPAN></P>
<P class="p127 ft8">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31026x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">husgaser i atmosfären kommer havens yttemperatur, p.g.a. oceanernas termiska kapacitet, ändå att öka under flera århundraden efter att denna stabilisering skett.</P>
<P class="p48 ft1">Mot denna bakgrund av starka vetenskapliga bevis blir uppgiften för världssamfundet att minska utsläppen av växthusgaser innan effekterna blir alltför allvarliga. Sverige har tillsammans med merparten av världens länder skrivit under FN:s klimatkonvention. Det betyder att vi förbundit oss att arbeta för att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Konventionens mål är att halten av växthusgaser i atmosfären skall stabiliseras. På vilken nivå stabiliseringen skall ske samt vilka vägar och styrmedel som leder dit hör till det som diskuteras inom ramen för de internationella klimatförhandlingarna.</P>
<P class="p42 ft1">För att på lång sikt begränsa risken för framtida klimatförändringar måste alltså de globala utsläppen minska. Att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären utgör en väsentlig utmaning som möter det internationella samfundet under detta århundrade. För svensk del t.ex. bör enligt riksdagen landets totala utsläpp av växthusgaser år 2050 ligga på en nivå som omräknat i koldioxidekvivalenter är lägre än 4,5 ton per år och invånare för att därefter minska ytterligare.<SPAN class="ft15">3 </SPAN>Stabiliseringen skall nås samtidigt som man söker nå en högre levnadsstandard. Med nuvarande teknologi kommer det att bli utomordentligt svårt.</P>
<P class="p58 ft1">En begränsad klimatpåverkan kan endast uppnås genom en aktiv klimatpolitik som integreras i hela samhället. För att uppnå målet erfordras dessutom ett omfattande internationellt samarbete och insatser i alla länder. Utgångspunkten är att klimatpåverkan är ett globalt fenomen. Det spelar ingen roll var på jorden utsläppsminskningarna sker. Effekten på atmosfären blir densamma.</P>
<P class="p43 ft1">Vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Rio de Janeiro år 1992 undertecknades FN:s klimatkonvention av 154 stater. Genom det s.k. Kyotoprotokollet<SPAN class="ft15">4</SPAN>, som antogs på konventionens tredje partsmöte i Kyoto i december 1997 och som är juridiskt bindande, åtar sig industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem</P>
<P class="p49 ft18"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft44">Genom att omräkna övriga växthusgasers klimatpåverkan i s.k. koldioxidekvivalenter får man ett jämförelsemått på de olika växthusgasernas ”styrka” (se vidare kapitel 4). Sveriges utsläpp motsvarade år 2003 cirka 8,0 ton koldioxidekvivalenter per capita.</SPAN></P>
<P class="p128 ft18"><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft17">Kyotoprotokollet till Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar. Kyotoprotokollet träder i kraft 90 dagar efter att minst 55 länder omfattande minst 55 procent av världens utsläpp år 1990 ratificerar överenskommelsen. I och med att Ryssland registrerade sin ratificering hos FN den 18 november 2004 kommer protokollet att träda i kraft den 16 februari 2005. Den 16 december 2004 hade 132 länder, med 61,6 procent av utsläppen år 1990 ratificerat protokollet.</SPAN></P>
<P class="p129 ft8">30</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31027x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td38"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td39"><SPAN class="p5 ft45">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">procent som ett genomsnitt under den första s.k. åtagandeperioden, dvs. åren 2008 2012, jämfört med 1990 års nivå. EU:s medlemsstater har åtagit sig att sammantaget minska utsläppen med åtta procent.<SPAN class="ft15">5 </SPAN>Protokollet innehåller regler och strikta system för övervakning och kontroll av utsläpp liksom utsläppsminskningar. Kyotoprotokollet anger att tre styrmedel – s.k. flexibla mekanismer<SPAN class="ft15">6 </SPAN>– får användas för att hjälpa till att nå industriländernas åtaganden till år 2010. Dessa styrmedel är viktiga för att uppnå kostnadseffektiva minskningar av utsläpp av växthusgaser, något som klimatkonventionen betonar. En av de flexibla mekanismerna är <SPAN class="ft3">handel med utsläppsrätter</SPAN>.<SPAN class="ft15">7 </SPAN>Sverige och övriga <NOBR>EU-länder</NOBR> ratificerade Kyotoprotokollet i maj 2002. <NOBR>EU-länderna</NOBR> förband sig dessutom att fullfölja de åtaganden man gjort i protokollet även om detta inte skulle ratificeras.</P>
<P class="p130 ft1">I maj 2000 presenterade Europeiska kommissionen det europeiska treåriga handlingsprogrammet mot klimatförändringar, ECCP. I detta anges drygt 40 kostnadseffektiva åtgärder som tillsammans skall räcka för att nå unionens åtagande under Kyotoprotokollet. En hörnsten i programmet är <SPAN class="ft3">unionens handel med utsläppsrätter</SPAN>.</P>
<P class="p64 ft1">EU:s handelssystem baseras på ett direktiv (”handelsdirektivet”) som formellt antogs i oktober 2003.<SPAN class="ft15">8 </SPAN>Alla länder som är medlemmar i EU när handeln inleds omfattas av systemet, dvs. EU:s samtliga 25 medlemsländer deltar. De länder som omfattas av <NOBR>EES-av-</NOBR> talet (Island, Norge och Lichtenstein) kan själva besluta om de vill ansluta sig till systemet.</P>
<P class="p66 ft1">Unionens system för handel med utsläppsrätter är ett strategiskt klimatpolitiskt instrument som syftar till att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser inom gemenskapen. Systemet bygger på att en restriktion (ett tak) sätts för hur stora de totala utsläppen får vara under ett år från de anläggningar som omfattas av det. Detta betyder emellertid inte att ett tak sätts för utsläppen från enskilda an-</P>
<P class="p131 ft18"><SPAN class="ft16">5</SPAN><SPAN class="ft44">EU:s gemensamma åtagande i Kyotoprotokollet avser EU 15. De tio stater som blev medlemmar av unionen den 1 maj 2004 har dock (med undantag för Malta och Cypern) nationella åtaganden enligt Kyotoprotokollet som alltjämt gäller.</SPAN></P>
<P class="p132 ft18"><SPAN class="ft16">6</SPAN><SPAN class="ft44">Ordet flexibel anger att utsläppsreduktioner inte behöver göras i det egna landet, utan kan mot ersättning göras i annat land.</SPAN></P>
<P class="p133 ft18"><SPAN class="ft16">7</SPAN><SPAN class="ft44">I Kyotoprotokollet anges ytterligare två styrmedel, som till skillnad från handel med utsläppsrätter är projektbaserade. Det ena är s.k. gemensamt genomförande (på engelska Joint Implementation, JI) och det andra mekanismen för ren utveckling (på engelska Clean Development Mechanism, CDM).</SPAN></P>
<P class="p134 ft25"><SPAN class="ft16">8</SPAN><SPAN class="ft46">Europaparlamentets och Rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG. EUT L 275, 13.10.2003, s 32 (Celex 32003L0097).</SPAN></P>
<P class="p135 ft8">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">läggningar eller för ett enskilt land. Varje anläggning som omfattas av systemet tilldelas ett visst antal <SPAN class="ft3">överlåtbara </SPAN>utsläppsrätter. En sådan rätt definieras under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> som rätten att släppa ut ett ton koldioxid. Rätten att faktiskt släppa ut koldioxid tillkommer endast de anläggningar som fått ett särskilt tillstånd. Däremot kan vem som helst, såväl juridiska som fysiska personer, köpa och sälja utsläppsrätter. Summan av tilldelade utsläppsrätter motsvarar taket för hur stora de totala utsläppen får vara. Vidare skall de anläggningar som omfattas av systemet årligen vid en viss angiven tidpunkt kunna visa upp och överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar anläggningens faktiska utsläpp.</P>
<P class="p58 ft1">Genom att utsläppsrätterna är överlåtbara skapar handelssystemet en möjlighet att omfördela utsläpp mellan verksamhetsutövare med höga kostnader för att minska sina utsläpp och verksamhetsutövare med låga sådana kostnader. En verksamhetsutövare med hög reningskostnad kan således vilja släppa ut mer koldioxid än den mängd utsläppsrätter som han fått vid tilldelningen av utsläppsrätter. Han behöver då köpa ytterligare utsläppsrätter. En verksamhetsutövare med låg reningskostnad kan å andra sidan välja att minska sina utsläpp så att han vid den årliga redovisningen inte behöver alla de rätter han tilldelats. Han kan då sälja en del av de utsläppsrätter han fått sig tilldelad. På detta vis uppstår alltså en marknad för utsläppsrätter, och dessa kan köpas och säljas som andra värdepapper.</P>
<P class="p101 ft1">Det europeiska handelssystemet kommer att omfatta olika tidsperioder. Under den första perioden (åren 2005 2007) kommer handelssystemet endast att omfatta utsläpp av koldioxid och anläggningar inom energiintensiv industri (produktion och bearbetning av järnmetaller, mineralindustrin, pappersmassa, papper och papp) och förbränningsanläggningar över en viss effektnivå inom kraft- och värmeproduktion. I Sverige kommer den handlande sektorn att omfatta drygt 700 anläggningar.</P>
<P class="p136 ft3">Nuvarande mål för svensk klimatpolitik</P>
<P class="p137 ft1">Enligt 2002 års klimatpolitiska beslut (prop. 2001/02:55, bet. 2001/02 MJU10, rskr. 2001/02:163) skall som nationellt klimatmål gälla att de svenska utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde för perioden 2008 2012 skall vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter</P>
<P class="p138 ft8">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31029x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td38"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td39"><SPAN class="p5 ft45">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollets och IPCC:s definitioner. Utsläppsvärdena skall normalårskorrigeras för att säkerställa jämförbarhet mellan åren med avseende på variationer i temperatur och nederbörd.</P>
<P class="p13 ft1">Enligt 2002 års klimatpolitiska beslut skall det nationella målet att minska utsläppen av växthusgaser med minst fyra procent uppnås utan kompensation för upptag i sänkor och utan användning av flexibla mekanismer. Mot bakgrund av den utvärdering av klimatpolitiken som Naturvårdsverket och Energimyndigheten haft ansvar för (”2004 års kontrollstation”) och de remissynpunkter som framkommit på myndigheternas rapport avser regeringen överväga ett mål som innefattar de flexibla mekanismerna.</P>
<P class="p85 ft1">Det klimatpolitiska beslutet från 2002 innehåller även ett långsiktigt klimatmål. Sverige skall internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot målet att stabilisera halten av växthusgaser på 550 ppm. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare och därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i andra länder.</P>
<P class="p66 ft1">Riksdagens energipolitiska beslut från år 2002 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02:NU17, rskr. 2001/02:317) redovisar riktlinjer för en klimatstrategi på energiområdet, som följer den strategi som beslutades i 1997 års energipolitiska beslut (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:212). De svenska utsläppen av koldioxid inom energiområdet skall enligt riktlinjerna begränsas så långt det är möjligt med hänsyn till konkurrenskraft, sysselsättning och välfärd. På energiområdet innebär riktlinjerna också att klimatstrategin skall utformas mot bakgrund av jämförelser med faktiskt vidtagna åtgärder i andra länder. Detta för att undvika att en väsentligt större börda läggs på den svenska industrin än vad konkurrentländerna lägger på sin industri.</P>
<P class="p140 ft14"><SPAN class="ft14">1.2</SPAN><SPAN class="ft41">Delegationens arbete med handelsdirektivet</SPAN></P>
<P class="p55 ft1">I juli 2001 beslöt regeringen om direktiv till en delegation med parlamentarisk sammansättning i syfte att utarbeta ett förslag till ett svenskt system och ett regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer (dir. 2001:56).<SPAN class="ft15">9 </SPAN>Delegationen antog namnet FlexMex2- utredningen.</P>
<P class="p141 ft9"><SPAN class="ft24">9 </SPAN>Av olika skäl kom dock utredningsarbetet inte att inledas förrän våren 2002.</P>
<P class="p40 ft8">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31030x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p7 ft9">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter SOU 2005:10</P>
<P class="p41 ft1">Som medlem av EU är Sverige skyldigt att ansluta sig till och i svensk lagstiftning införa de i handelsdirektivet angivna reglerna för det <NOBR>EU-gemensamma</NOBR> handelssystemet. Delegationen har gjort den allmänna bedömningen att det inte är lämpligt att ta fram ett regelverk för ett svenskt handelssystem som på väsentliga punkter avviker från EU:s handelssystem. Mot denna bakgrund har delegationen delvis valt ett annat upplägg för utredningsarbetet än vad som anges i utredningsdirektiven.</P>
<P class="p42 ft1">Delegationens arbete före detta slutbetänkande har redovisats i tre delbetänkanden. I det första, <SPAN class="ft3">Handla för bättre klimat </SPAN>(SOU 2003:60), som kom i maj 2003, redovisade delegationen vilka principer som för svensk del bör ligga till grund för fördelningen av utsläppsrätter i EU:s handelssystem. Mot bakgrund av detta och remissinstansernas synpunkter presenterade regeringen i december 2003 i propositionen <SPAN class="ft3">Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser </SPAN>(prop. 2003/04:32) riktlinjerna för genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning. I propositionen föreslogs också att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att utarbeta och till Europeiska kommissionen överlämna en plan för fördelningen av utsläppsrätter. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen den 10 mars 2004 (bet. 2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150).</P>
<P class="p58 ft1">Den 22 april 2004 inlämnade regeringen Sveriges nationella fördelningsplan till kommissionen. Denna plan anger efter vilka principer utsläppsrätter kommer att fördelas i Sverige under perioden <NOBR>2005-2007.</NOBR></P>
<P class="p142 ft1">Enligt handelsdirektivet skall medlemsstaterna senast den 31 december 2003 ha genomfört direktivet i sin lagstiftning (artikel 31). Med hänsyn till den ordning som gäller för beredning av svensk lagstiftning har det emellertid inte varit möjligt att genomföra nödvändig lagstiftning till den 31 december 2003. Detta gäller särskilt som vissa rättsakter som handelsdirektivet hänvisar till inte var antagna av i gemenskapen berörda institutioner vid den tidpunkten. Så var t.ex. fallet beträffande den registerförordning som enligt artikel 19.3 skall finnas för att direktivet skall kunna genomföras.<SPAN class="ft15">10</SPAN></P>
<P class="p143 ft34"><SPAN class="ft47">10 </SPAN><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> antog den 21 december 2004 en förordning (EG) 2216/2004 om ett standardiserat och skyddat registersystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut 280/2004/EG. Publiceringen av förordningen i Europeiska Unionens Tidning (EUT) skedde den 29 december 2004.</P>
<P class="p144 ft8">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<P class="p7 ft9">SOU 2005:10 Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</P>
<P class="p145 ft1">Sverige är dock långtifrån ensamt om att inte ha kunnat efterleva direktivets tidplan i detta hänseende. Tvärtom deklarerade flera medlemsstater tidigt att de inte skulle klara ett genomförande till den 31 december 2003, men att de skulle ha all lagstiftning på plats i god tid före den 1 januari 2005.</P>
<P class="p97 ft1">Mot denna bakgrund fann delegationen det mest ändamålsenligt att, efter det att det första delbetänkandet presenterades i maj 2003, etappvis lägga fram förslag i en sådan ordning och vid sådana tidpunkter att det skulle kunna finnas ett fungerande regelverk på plats den 1 januari 2005.</P>
<P class="p64 ft1">För att handeln med utsläppsrätter skulle kunna starta den 1 januari 2005 krävdes att det i god tid före den tidpunkten fanns en lagreglering för frågor avseende tillstånd och tilldelning av utsläppsrätter. <NOBR>FlexMex2-utredningen</NOBR> redovisade därför i november 2003 i sitt andra delbetänkande <SPAN class="ft3">Handla för bättre klimat – tillstånd och tilldelning, m.m. </SPAN>(SOU 2003:120) förslag till en tidsbegränsad lagstiftning som huvudsakligen rörde tillstånds- och tilldelningsfrågor och som var avsedd att gälla fr.o.m. den 1 juli 2004. Regleringen i den tidsbegränsade lagen var tänkt att kunna flyttas över till en komplett lag med ikraftträdande den 1 januari 2005 då den tidsbegränsade lagen skulle upphöra att gälla.</P>
<P class="p146 ft1">Mot bakgrund av delegationens andra delbetänkande och remissinstansernas synpunkter avlämnade regeringen den 15 april 2004 propositionen <SPAN class="ft3">Handel med utsläppsrätter I </SPAN>(prop. 2003/04:132). I propositionen föreslogs bl.a. införandet av en ny <SPAN class="ft3">lag (2004:656) om utsläpp av koldioxid</SPAN>, innehållande vissa bestämmelser om tillstånd för utsläpp av koldioxid och tilldelning av utsläppsrätter. Vidare föreslogs ändringar i miljöbalken som innebär att för de anläggningar som ingår i handelssystemet får inte meddelas villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Förslaget innebar att införandet av ett handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid kunde på-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p5 ft1">börjas. Riksdagen beslutade i enlighet</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p19 ft1">med propositionen den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p5 ft1">23 juni 2004 (bet. 2003/04:MJU19,</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td41"><SPAN class="p19 ft1">rskr.2003/04:281). Lagen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td40"><SPAN class="p5 ft1">trädde i kraft den 1 augusti 2004.</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td41"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft1"><NOBR>FlexMex2-utredningen</NOBR> redovisade i april 2004 sitt tredje delbetänkande <SPAN class="ft3">Handla för bättre klimat – handel med utsläppsrätter </SPAN><NOBR><SPAN class="ft3">2005–2007,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> m.m. </SPAN>(SOU 2004:62). Syftet med delbetänkandet var att lämna förslag på en fullständig lag för införandet av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I betänkandet lämnades</P>
<P class="p148 ft8">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">därför förslag avseende regler för övervakning, rapportering och kontroll av koldioxidutsläpp. Vidare lämnades förslag till ett komplett regelverk för registerfrågor samt förslag avseende straff och andra sanktioner samt skadestånd. Förslagen var avsedda att ligga till grund för det avslutande steget i arbetet med att genomföra handelsdirektivet i svensk lagstiftning inför perioden 2005 2007.</P>
<P class="p149 ft1">Mot bakgrund av delegationens tredje delbetänkande och remissinstansernas synpunkter avlämnade regeringen den 23 september 2004 propositionen <SPAN class="ft3">Handel med utsläppsrätter II </SPAN>(prop. 2004/05:18). I propositionen föreslogs att en ny lag skulle införas med fullständiga bestämmelser om handel med utsläppsrätter för koldioxid och ersätta lagen om utsläpp av koldioxid. Förslagen i propositionen utgjorde det avslutande steget i arbetet med att genomföra handelsdirektivet i svensk lagstiftning. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen den 17 november 2004 (bet. 2004/05 MJU5, rskr. 2004/05:43) och den nya lagen och övriga förslag till lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2005.</P>
<P class="p58 ft1">Om delegationens arbetsformer kan sägas att de kommitté- sammanträden som hållits regelbundet har utgjort den viktigaste arenan för utredningens diskussioner. Sedan avlämnandet av delegationens tredje delbetänkande i april 2004 har fem sammanträden avhållits. Utöver kontinuerliga diskussioner om utredningsarbetets framåtskridande och redovisningar av utlagda uppdrag m.m. har vid sammanträdena information lämnats från Naturvårdsverket, Energimyndigheten, ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier) och SKGS (Samarbetsorgan mellan branschföreningarna Skogsindustrierna, Plast & Kemiföretagen, SweMin och Jernkontoret).</P>
<P class="p42 ft1">Vidare har utredningens ordförande och sekretariat bilateralt sammanträtt med berörda myndigheter (t.ex. Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Statskontoret, Konjunkturinstitutet) och intresseorganisationer på området (Svensk Energi, Skogsindustrierna, Svenska Petroleuminstitutet, Jernkontoret, Plast- och Kemiföretagen). Utredningens ordförande och sekretariat har vid ett antal tillfällen kommunicerat med företrädare för berörda generaldirektorat inom <NOBR>EG-kommissionen.</NOBR> Därtill har utredningens ordförande och sekretariat närvarit vid olika nationella och internationella seminarier o.d. inom det berörda sakområdet.</P>
<P class="p42 ft1">Den 18 november 2004 inbjöd delegationen branschföreträdare för skogsindustrin, plast- och kemiindustrin, gruvor, mineral och metallproducenter samt järn- och stålindustrin att tillsammans med företrädare för Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme redovisa sina</P>
<P class="p136 ft8">36</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31033x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td38"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td39"><SPAN class="p5 ft45">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">synpunkter på förutsättningarna för att använda benchmarking som metod för att fördela utsläppsrätter inom handelssystemet. Skriftliga vittnesmål lämnades av SKGS samt av Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme.</P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft14">1.3</SPAN><SPAN class="ft41">Slutbetänkandets syfte och underlagsmaterial</SPAN></P>
<P class="p55 ft1">Med detta betänkande avslutar delegationen sitt treåriga arbete. Vi har därför sett det som värdefullt att <SPAN class="ft3">dels </SPAN>sammanfatta arbetets genomförande (vilket gjordes ovan) och beskriva handelssystemet på ett överskådligt sätt, <SPAN class="ft3">dels </SPAN>behandla frågor som kan bli aktuella att reglera framöver, sannolikt tidigast i samband med den första åtagandeperioden <NOBR>(2008-2012).<SPAN class="ft15">11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>Dessa frågor avser förutsättningarna för och konsekvenserna av att:</P>
<P class="p21 ft12"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">inkludera andra sektorer i handelssystemet,</SPAN></P>
<P class="p151 ft12"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">inkludera andra växthusgaser än koldioxid i handelssystemet,</SPAN></P>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft35">utnyttja möjligheten att fördela utsläppsrätter på annat sätt än genom gratis tilldelning, samt</SPAN></P>
<P class="p68 ft52"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft51">använda benchmarking (riktmärken) vid tilldelningen av utsläppsrätter.</SPAN></P>
<P class="p153 ft1">Inom ramen för utredningen har följande underlagsmaterial tagits fram och använts inför slutbetänkandet<SPAN class="ft15">12</SPAN>:</P>
<P class="p154 ft36"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft35">Per Kågeson, Nature Associates, har bl.a. analyserat förutsättningarna för en utvidgning av handelssystemet till att omfatta den svenska transport- och övrigsektorn.</SPAN></P>
<P class="p68 ft12"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">Professor Arne Elmroth har lämnat synpunkter på prognoser för energianvändningen inom byggsektorn.</SPAN></P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft50">Konjunkturinstitutet har analyserat hur ett utvidgat handelssystem</SPAN></P>
<P class="p156 ft12">– omfattande de verksamheter som i dag omfattas av handelsdirektivet samt därtill i första hand transportsektorn och upp-</P>
<P class="p157 ft18"><SPAN class="ft16">11</SPAN><SPAN class="ft44">Möjligheten att koppla de s.k. projektbaserade mekanismerna (gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling) till EU:s utsläppshandel sker genom det s.k. länkdirektivet, som är ett tillägg till handelsdirektivet. Länkdirektivet trädde i kraft den 13 november 2004. Arbetet med att genomföra länkdirektivet i Sverige har påbörjats av Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Den svenska lagstiftningen skall vara på plats den 13 november 2005.</SPAN></P>
<P class="p158 ft9"><SPAN class="ft16">12</SPAN><SPAN class="ft53">Det omfattande underlagsmaterial som tagits fram inför delbetänkande </SPAN><NOBR>1-3</NOBR> har tidigare redovisats i respektive delbetänkande.</P>
<P class="p148 ft8">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft12">värmning inom övrigsektorn – kommer att påverka koldioxidutsläpp, samhällsekonomi och strukturomvandling.</P>
<P class="p46 ft36"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft35">Professor Peter Bohm, Stockholms universitet har analyserat förutsättningarna för och konsekvenserna av att staten säljer utsläppsrätter på marknaden som ett sätt att fördela utsläppsrätter inom handelssystemet.</SPAN></P>
<P class="p46 ft52"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft51">Anders Carlsson, ACCO har analyserat förutsättningarna för att inkludera ytterligare växthusgaser för de anläggningar som i dag ingår i handelssystemet, med tonvikt på att bedöma osäkerheten i beräkningarna av utsläppen.</SPAN></P>
<P class="p46 ft52"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft51">En arbetsgrupp inom juridiska institutionen, Göteborgs universitet har analyserat förutsättningarna för att generellt inkludera ytterligare växthusgaser i handelssystemet.</SPAN></P>
<P class="p160 ft55"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft54">F.d. justitierådet Staffan Vängby har analyserat frågan om statens eventuella ersättningsskyldighet vid auktion och gratis tilldelning.</SPAN></P>
<P class="p46 ft52"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft51">Statskontoret har gjort en första uppföljning av rutiner, arbetsformer och myndighetsorganisationen för systemet för handel med utsläppsrätter</SPAN></P>
<P class="p161 ft14"><SPAN class="ft14">1.4</SPAN><SPAN class="ft41">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p162 ft1">Den fortsatta framställningen har disponerats på följande sätt.</P>
<P class="p59 ft1">I <SPAN class="ft3">kapitel 2 </SPAN>beskrivs det handelssystem som trädde i kraft den 1 januari 2005. Den översiktliga beskrivningen görs med utgångspunkt från de <SPAN class="ft3">förutsättningar </SPAN>som gäller för handelssystemet och de <SPAN class="ft3">olika steg </SPAN>som skall tas av olika aktörer, dels för att delta i handeln med utsläppsrätter och dels för att handeln skall fungera trovärdigt och effektivt.</P>
<P class="p43 ft22">I <SPAN class="ft56">kapitel 3 7 </SPAN>gör delegationen utblickar mot kommande perioder och diskuterar eventuella framtida förändringar i de styrande förutsättningarna.</P>
<P class="p59 ft1">I <SPAN class="ft3">kapitel 3 </SPAN>diskuteras förutsättningarna för och konsekvenserna av en utvidgning av handelssystemet till att omfatta transport- och övrigsektorn.</P>
<P class="p59 ft1">I <SPAN class="ft3">kapitel 4 </SPAN>diskuteras förutsättningarna för att inkludera fler växthusgaser än koldioxid i handelssystemet.</P>
<P class="p59 ft1">I <SPAN class="ft3">kapitel 5 </SPAN>analyseras förutsättningarna för och konsekvenserna av att tilldela utsläppsrätter genom att sälja utsläppsrätter på marknaden.</P>
<P class="p163 ft8">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td38"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td39"><SPAN class="p5 ft45">Arbetet med att införa handel med utsläppsrätter</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft1">I <SPAN class="ft3">kapitel 6 </SPAN>diskuteras förutsättningarna för att tilldela utsläppsrätter med hjälp av benchmarking.</P>
<P class="p64 ft1">I <SPAN class="ft3">kapitel 7 </SPAN>redovisas resultatet av Statskontorets uppdrag att följa upp rutiner, arbetsformer och myndighetsorganisationen för tillstånds- och tilldelningsfrågor. Vidare behandlas frågor av rättslig art som behöver behandlas framgent, främst inför åtagandeperioden 2008 2012 och därefter.</P>
<P class="p13 ft1">Som <SPAN class="ft3">bilagor </SPAN>till betänkandet har fogats utredningens direktiv (bilaga 1), handelsdirektivet (bilaga 2), samt rapporterna från Per Kågeson (bilaga 3), Konjunkturinstitutet (bilaga 4) och Peter Bohm (bilaga 5).</P>
<P class="p164 ft8">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<P class="p165 ft58"><SPAN class="ft0">2</SPAN><SPAN class="ft57">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN></P>
<P class="p166 ft1">Handel med utsläppsrätter är ett styrmedel som länkar marknadskrafter och positiva miljöeffekter. Jämfört med andra ekonomiska styrmedel kan handel med utsläppsrätter ange de förväntade miljömässiga konsekvenserna med en högre grad av säkerhet. Med utsläppshandel kan de förväntade miljöeffekterna också uppnås till lägsta möjliga kostnad.</P>
<P class="p97 ft1">Handelssystemet möjliggör att utsläppsminskningar kan göras där de kostar minst. Handeln ger möjlighet för ett företag att välja om det skall minska de egna utsläppen eller betala för att något annat företag skall minska sina utsläpp. Styrmedlet bygger på att det finns ett tak för de totala utsläppen. Däremot finns det inte något tak för utsläppen från de enskilda anläggningarna. Det enda krav som anläggningarna måste uppfylla är att vid ett på förhand bestämt tillfälle överlämna ett antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda, verifierade utsläppen under en viss på förhand bestämd tid, vanligtvis ett kalenderår. Om detta krav (den s.k. ”kvotplikten”) inte uppfylls utgår sanktioner, i allmänhet en ”straffavgift”.</P>
<P class="p167 ft1">Ett detaljerat ramverk behövs för att få handelssystemet att fungera som ett kostnadsminimerande styrmedel. Detta ramverk anger vem som omfattas av handelssystemet, regler för deltagandet och vilket ansvar olika aktörer har. Dessutom anges i ramverket de krav som skall gälla för övervakning, redovisning och kontroll av utsläppen vid berörda anläggningar och för det registersystem som skall hålla ordning på de överlåtelser som sker.</P>
<P class="p37 ft1">Handelsvaran i systemet är utsläppsrätter. En sådan rätt definieras under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> som rätten att släppa ut ett ton koldioxid. Rätten att faktiskt släppa ut koldioxid tillkommer endast de anläggningar som omfattas av systemet. För dessa anläggningar krävs också ett särskilt tillstånd att släppa ut koldioxid. Köpa och sälja utsläppsrätter kan däremot vem som helst göra, såväl juridiska</P>
<P class="p168 ft8">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31037x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">som fysiska personer. Denna handel är tänkt att fungera som en traditionell värdepappersmarknad.</P>
<P class="p59 ft1">Huvuddelen av det ramverk som omtalas ovan ges av det handelsdirektiv som Europaparlamentet och Rådet beslutat om. Där anges ett antal förutsättningar som skall gälla för handelssystemet och olika steg som vid olika tidpunkter i processen skall tas av berörda aktörer. I det följande ges en översiktlig beskrivning av EU:s handelssystem i termer av de förutsättningar som gäller för de svenska deltagarna i handelssystemet (avsnitt 2.1) och de olika processtegen (avsnitt 2.2).</P>
<P class="p90 ft1">Att beskrivningen utgår från ”de svenska deltagarna” beror på att vissa av kraven som skall uppfyllas är lika för alla verksamhetsutövare i alla medlemsländer, men att direktivet också lämnar till det enskilda medlemslandet att utforma vissa regler under förutsättning att de uppfyller ett antal grundläggande av kommissionen fastställda kriterier.<SPAN class="ft15">1</SPAN></P>
<P class="p43 ft1">Inledningsvis bör också påpekas att det europeiska handelssystemet är indelat i olika tidsperioder. Den första perioden omfattar åren <NOBR>2005–2007</NOBR> är till en del tänkt att fungera som en försöksperiod. Därefter löper perioderna i femårsintervall, dvs. 2008– 2012, <NOBR>2013–2017</NOBR> etc.</P>
<P class="p170 ft14"><SPAN class="ft14">2.1</SPAN><SPAN class="ft41">Förutsättningar för handeln som ges av handelsdirektivet</SPAN></P>
<P class="p61 ft1">För att kunna identifiera vilka anläggningar som skall omfattas av kravet på att ha tillstånd för att släppa ut växthusgaser anges i direktivet vilka verksamhetsområden som är berörda. Under den första perioden <NOBR>(2005–2007)</NOBR> omfattar handelssystemet anläggningar inom sektorerna för energi, produktion och bearbetning av järnmetaller, mineralindustri samt <NOBR>pappers-,</NOBR> papp- och pappersmassaindustri. För Sveriges del omfattas totalt drygt 700 anläggningar.<SPAN class="ft15">2</SPAN></P>
<P class="p90 ft1">Direktivet anger också vilka gaser som systemet skall hantera. Under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> ingår endast utsläpp av koldioxid i</P>
<P class="p61 ft18"><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft17">Europeiska kommissionen har tagit fram vägledande riktlinjer för hur dessa kriterier bör tolkas. Kommissionens beslut, K(2004)130 slutlig, 29/01/2004, om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.</SPAN></P>
<P class="p171 ft34"><SPAN class="ft32">2</SPAN><SPAN class="ft59">Genom att Sverige valt att inkludera förbränningsanläggningar som understiger 20 MW om de är anslutna till fjärrvärmenät som totalt överstiger 20 MW är nu antalet anläggningar uppe i drygt 700. Flera av dessa har identifierats först i samband med tillståndsprocessen.</SPAN></P>
<P class="p144 ft8">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td42"><SPAN class="p5 ft45">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1">handelssystemet. Kommissionen kan längre fram komma att ta initiativ till att ta med även övriga växthusgaser (metan, dikväveoxid, fluorkarboner, perfluorkarboner och svavelhexafluorid) i handelssystemet.</P>
<P class="p64 ft1">Som framgått bygger handelssystemet på att vissa utpekade verksamhetsutövare vid ett visst tillfälle varje år skall kunna överlämna ett antal utsläppsrätter som motsvarar de faktiska utsläppen under föregående år. Hur får då verksamhetsutövarna tag i dessa utsläppsrätter? Teoretiskt sett skulle tilldelningen kunna ske på ett antal olika sätt. T.ex. skulle utsläppsrätterna kunna auktioneras ut eller verksamhetsutövarna hänvisas till att köpa utsläppsrätter på en marknad, där staten skulle kunna stå för utbudet. Men direktivet anger att i det handelssystem som skall vara i funktion under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> så skall minst 95 procent av utsläppsrätterna tilldelas gratis till berörda verksamhetsutövare. I Sverige har vi, liksom de flesta övriga medlemsstater, dock valt att tilldela alla utsläppsrätter gratis, vilket skett i god tid innan handelns början. Statsmakterna utnyttjade alltså inte det utrymme som direktivet ger att för <NOBR>2005–2007</NOBR> använda andra fördelningsmetoder än gratistilldelning för högst fem procent av utsläppsrätterna.</P>
<P class="p173 ft1">Regering och riksdag har beslutat att utsläppen av koldioxid från anläggningar i Sverige skall delas in i två kategorier, vilket är förenligt med de frihetsgrader som handelsdirektivet ger:</P>
<P class="p174 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Råvarurelaterade utsläpp. Dessa är utsläpp av koldioxid som i en process bildas från kol som är bundet i den råvara som skall förädlas eller i en process där kol tillsätts för att avlägsna en icke önskvärd komponent från råvaran och där processens syfte inte är att framställa kraft, värme eller transportenergi och där samtidigt råvaran inte heller är utbytbar till en rimlig kostnad på kort sikt.</SPAN></P>
<P class="p175 ft22"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft21">Bränslerelaterade utsläpp. Dessa utsläpp avser koldioxidutsläpp som härrör från förbränning av fossila bränslen i det primära syftet att producera kraft, värme eller transportenergi.</SPAN></P>
<P class="p131 ft1">Med denna uppdelning har det varit möjligt att vid tilldelningen av utsläppsrätter skilja mellan sådana utsläpp som på ett ekonomiskt rimligt sätt går att substituera för (bränslerelaterade) och sådana som är bundna till en råvara som på kort sikt inte går att till en rimlig kostnad byta ut (råvarurelaterade).</P>
<P class="p176 ft8">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31039x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft1">Utgångspunkten för fördelningen till befintliga anläggningar har varit deras genomsnittliga historiska utsläpp under perioden 1998- 2001. Dock har anläggningar inom energisektorn endast fått en tilldelning motsvarande 80 procent av sina historiska utsläpp. I fördelningen av utsläppsrätter har också råvarurelaterade utsläpp behandlats i särskild ordning. I tillägg till de utsläppsrätter som anläggningar med sådana utsläpp tilldelas på grundval av sina historiska utsläpp har de också fått utsläppsrätter som motsvarar den prognostiserade ökningen av råvarurelaterade utsläpp under perioden <NOBR>2005–2007.</NOBR> För nya deltagare är utgångspunkten för fördelningen riktmärken eller bästa möjliga teknik.</P>
<P class="p42 ft1">Utsläpp från förbränning av torv skall omfattas av handelssystemet, enligt riksdagens beslut om riktlinjerna för genomförande av handelsdirektivet (prop. 2003/04:32). Riksdagen förutsatte vid beslutet att regeringen löpande kommer att följa konkurrenssituationen för torveldade anläggningar.<SPAN class="ft15">3 </SPAN>Regeringen gav i december 2003 Energimyndigheten i uppdrag att göra en översyn av elcertifikatsystemet (N2003/9037/ESB). I uppdraget ingick bl.a. att utreda torvens roll inom systemet och om det finns mer ändamålsenliga sätt att främja användningen av torv som bränsle i det svenska energisystemet. Energimyndigheten redovisade uppdraget i maj 2004 och rapporten har därefter remissbehandlats. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.</P>
<P class="p58 ft1">Fördelningen av utsläppsrätter anges i en särskild nationell fördelningsplan. Denna skall inges till Europeiska kommissionen för dess prövning av om planen uppfyller handelsdirektivets krav (se vidare avsnitt 2.2.1).</P>
<P class="p43 ft1">En fråga som diskuterats ingående är om det skall vara tillåtet att inom ramen för handelssystemet överföra utsläppsrätter från en period till en annan (s.k. banking).<SPAN class="ft15">4 </SPAN>Därmed skulle en åtgärd som</P>
<P class="p178 ft8"><SPAN class="ft16">3</SPAN><SPAN class="ft60">När det gäller frågan om hur utsläpp från förbränning av torv har bedömts är bakgrunden följande. Riksdagen har beslutat att torv fr.o.m. den 1 april 2004 skall vara ett bränsle som berättigar till elcertifikat när den används för elproduktion i kraftvärmeverk (prop. 2003/04:42, bet. 2003/04:NU8). Elcertifikatsystemet har två syften, nämligen dels att främja produktion av el med användning av förnybara energikällor, dels att främja produktion av el med användning av torv. I propositionen markerades att torv inte kan klassificeras som förnybart bränsle. När det gäller beslutet att utsläppen från förbränning av torv skall omfattas av handelssystemet hänvisade riksdagen till att enligt klimatkonventionens tredje partsmöte, i förening med riktlinjerna från FN:s klimatpanel, utsläpp som sker från förbränning av torv skall redovisas och läggas till de utsläpp som omfattas av Kyotoprotokollet och den efterföljande bördefördelningen inom EU.</SPAN></P>
<P class="p91 ft25"><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft61">Så kallad banking innebär att medlemsstaten i den nya perioden ersätter utsläppsrätter som inte längre är giltiga – och som heller inte överlämnats och annullerats senast den 30 april under något av den tidigare periodens år – med nya rätter som då blir giltiga under den nya perioden.</SPAN></P>
<P class="p144 ft8">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td42"><SPAN class="p5 ft45">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1">vidtas under en period få tillgodoräknas under en kommande period. Detta skulle innebära att prisskillnader mellan tidsperioder utjämnas, vilket är samhällsekonomiskt fördelaktigt eftersom miljöeffekten i det närmaste är oberoende av när inom en period utsläppen äger rum. För perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> innebär det nuvarande svenska regelsystemet emellertid att det inte är tillåtet att spara utsläppsrätter från handelsperioden <NOBR>2005–2007</NOBR> för att utnyttjas under perioden <NOBR>2008-2012.</NOBR> Detta är en lösning som också övriga medlemsländer valt att tillämpa. Däremot anger handelsdirektivet att banking skall användas mellan nästföljande perioder, dvs. från <NOBR>2008–2012</NOBR> till <NOBR>2013–2017</NOBR> etc.</P>
<P class="p179 ft1">Införandet av EU:s handelssystem har medfört ett behov av att modifiera vissa av miljöbalkens regler för de anläggningar som omfattas av handelssystemet. Sålunda har riksdagen beslutat att ändra miljöbalkens bestämmelser så att villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp inte får meddelas för de anläggningar som ingår i handelssystemet. Detta eftersom sådana begränsningar står i strid med den flexibilitet som är en förutsättning för att handelssystemet skall fungera effektivt.</P>
<P class="p37 ft1">När handelsdirektivet infördes blev det valfritt för Sverige att ställa krav på energieffektivitet i de delar av en anläggning där direkta utsläpp av koldioxid uppkommer. I miljöbalken krävs vidare att förnybara energikällor skall användas i första hand. Detta sistnämnda krav har dock Sverige ur rättslig synpunkt valfrihet att upprätthålla eller att ta bort eftersom den inte är reglerad i gemenskapsrätten. I sitt tredje delbetänkande föreslog delegationen att båda dessa krav skulle slopas. Energieffektivitetskravet torde ha en begränsad betydelse, eftersom de flesta förbränningsanläggningarna redan i dag kan antas vara effektiva. Mot denna begränsade vinst skall vägas den flexibilitet som handelssystemet bygger på och de kostnader som ett prövningsförfarande enligt miljöbalken skulle förorsaka verksamhetsutövaren. Skälet för att kravet på att i första hand använda förnybara energikällor måste tas bort är att det skulle medföra praktiska problem att upprätthålla detta krav parallellt med att inga villkor längre får ställas på använd mängd fossilt bränsle. I samband med propositionen Handel med utsläppsrätter I (prop. 2003/04:132) anförde regeringen att frågan om en eventuell ändring i miljöbalken vad gäller krav på energieffektivitet och krav på förnybara energikällor behöver studeras ytterligare och att regeringen har för avsikt att återkomma senare i frågan.</P>
<P class="p180 ft8">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31041x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft1">I arbetet med att ta fram det <NOBR>EU-omfattande</NOBR> systemet för handel med utsläppsrätter har det förutsatts att den marknadsplats där utsläppsrätterna skall handlas (andrahandsmarknaden) kommer att uppstå av sig själv när kraven är klart fastställda och utsläppsrätterna som behövs för att uppfylla kraven är utfärdade. I sitt förslag till direktiv från hösten 2001<SPAN class="ft15">5 </SPAN>sade sig Europeiska kommissionen således vilja att organisationen av marknaden för utsläppsrätter skulle vara öppen för lösningar initierade av den privata sektorn. Kommissionen antog att mäklare skulle komma att etablera sig på marknaden för att erbjuda tjänster som förmedlare, och därmed öka likviditeten. Enligt kommissionen kunde också förutses att det skulle uppstå konkurrens mellan börser om att tillhandahålla mötesplatser för köpare och säljare. Delegationen anförde också i sitt tredje delbetänkande<SPAN class="ft15">6 </SPAN>att den inte såg behov av att föreslå några särskilda regler för hur handeln skulle gå till eller för marknadens etablerande och organisation.</P>
<P class="p181 ft1">Marknadsplatser har också mycket riktigt etablerats utan särskild reglering från statsmakternas sida. Dels har det sedan flera år förekommit terminshandel – bilateralt eller via mäklare – med koldioxidutsläpp som är tänkta att utnyttjas inom EU:s handelssystem. Dessa terminsaffärer går till så att ett företag av ett annat köper utsläppsrätter för ett visst antal ton koldioxid för leverans när handelssystemet väl etablerats. För affärer med leverans under år 2005 exempelvis har priset under hösten 2004 legat på ca 8,5 euro/ton koldioxid, men har efter årsskiftet fallit till ca <NOBR>6,5–7</NOBR> euro/ton koldioxid.<SPAN class="ft15">7 </SPAN>Dels har såväl den nordiska elbörsen Nord Pool som andra europeiska börser meddelat att man avser att erbjuda handel med utsläppsrätter. Nord Pool kommer att erbjuda både handel med och clearing av <NOBR>EU-utsläppsrätter;</NOBR> en terminshandel kommer att öppna i januari 2005 och en spothandel efter den 1 mars 2005, när utsläppsrätterna har utfärdats till verksamhetsutövarna.<SPAN class="ft15">8</SPAN></P>
<P class="p182 ft1">Handeln på andrahandsmarknaden för de utsläppsrätter som fördelats i EU:s handelssystem är öppen för alla, såväl juridiska som fysiska, personer som är intresserade av att delta i handeln. En väsentlig aktörskategori är givetvis de företag som äger de ca 12 000 anläggningar som omfattas av kvotplikt i systemet. Men bland</P>
<P class="p47 ft18"><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft62">Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (KOM(2001) 581 slutlig).</SPAN></P>
<P class="p183 ft42"><SPAN class="ft43">6</SPAN><SPAN class="ft63">Handla för bättre klimat – handel med utsläppsrätter </SPAN><NOBR>2005-2007</NOBR> m.m. <SPAN class="ft18">(SOU 2004:62).</SPAN></P>
<P class="p45 ft18"><SPAN class="ft43">7</SPAN><SPAN class="ft62">Prisuppgifter från www.pointcarbon.com.</SPAN></P>
<P class="p184 ft9"><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft64">Emission trading at Nord Pool. </SPAN>Pressmeddelande <NOBR>2004-11-04,</NOBR> www.nordpool.com.</P>
<P class="p185 ft8">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td42"><SPAN class="p5 ft45">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1">handelns köpare och säljare kommer sannolikt att förekomma även andra aktörer än de direkt berörda verksamhetsutövarna, t.ex. olika typer av förmögenhetsförvaltare som vill bedriva handel i kapitalplaceringssyfte och miljöorganisationer som kommer att agera som i första hand köpare på marknaden, i syfte att påverka det tillgängliga utsläppsutrymmet.</P>
<P class="p97 ft1">Med hänsyn till att andrahandsmarknaden är öppen för alla, och att marknadsplatser etablerats, får förutsättas att handeln med utsläppsrätter också i tillräcklig grad kommer att uppfylla de kriterier som definierar en välfungerande och effektiv värdepappersmarknad. Sålunda torde andrahandsmarknaden komma att bl.a. ha tillräcklig omsättningsvolym för att vara likvid, ha tillräckligt många deltagare för att inte enskilda aktörer skall kunna påverka prisbildningen, ha låga transaktionskostnader, och ha offentliga priser.</P>
<P class="p123 ft14"><SPAN class="ft14">2.2</SPAN><SPAN class="ft41">Steg som tas av olika aktörer</SPAN></P>
<P class="p186 ft1">Den process som deltagande i handelssystemet innebär kan översiktligt indelas i fyra steg:</P>
<P class="p187 ft22"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft21">Utfärdande av tillstånd att släppa ut koldioxid (växthusgaser) och tilldelning av utsläppsrätter till verksamhetsutövare.</SPAN></P>
<P class="p68 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Verksamhetsutövarens övervakning och rapportering av anläggningens utsläpp.</SPAN></P>
<P class="p88 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Redovisning och kontroll av verksamhetsutövarens åtagande.</SPAN></P>
<P class="p88 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Registrering av de överlåtelser som sker på marknaden.</SPAN></P>
<P class="p188 ft1">I avsnitten 2.2.1 till 2.2.4 behandlas dessa steg i tur och ordning. Därtill redogörs för påföljder och skadeståndsbestämmelser (2.2.5) samt organisationen av de svenska myndighetsuppgifter som finns inom systemet (2.2.6).</P>
<P class="p189 ft3"><SPAN class="ft3">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft65">Tillstånd att släppa ut koldioxid och tilldelning av utsläppsrätter</SPAN></P>
<P class="p190 ft1">Som tidigare sagts måste de anläggningar som omfattas av handelssystemet ha tillstånd för att få släppa ut koldioxid efter den 1 januari 2005. Ansökan om tillstånd lämnar verksamhetsutövaren till länsstyrelsen som fattar beslut i tillståndsfrågan. I ansökan skall uppgifter lämnas om anläggningen och den verksamhet som</P>
<P class="p191 ft8">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31043x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">bedrivs. Vidare skall information ges om råvaror och insatsvaror som kan ge upphov till utsläpp av koldioxid. Dessutom skall verksamhetsutövaren beskriva hur han avser att på ett godtagbart sätt övervaka och rapportera om utsläppen.</P>
<P class="p48 ft1">Länsstyrelsen skall godkänna ansökan om den finner att verksamhetsutövaren är i stånd att på ett godtagbart sätt uppfylla Naturvårdsverkets föreskrifter om att övervaka och rapportera sina utsläpp. Tillståndet anger vilken övervakningsmetod och övervakningsfrekvens som skall gälla. Europeiska kommissionen har utfärdat omfattande riktlinjer om tillåtna beräkningssätt och vilka krav som ställs på mätning samt hur innehållet i verksamhetsutövarens rapporter om utsläpp skall verifieras.<SPAN class="ft15">9 </SPAN>Vidare anger tillståndet krav på rapportering och skyldighet att senast fyra månader efter ett kalenderårs slut överlämna utsläppsrätter motsvarande de sammanlagda utsläppen under det aktuella kalenderåret.</P>
<P class="p58 ft1">Verksamhetsutövarna får också ansöka om tilldelning av utsläppsrätter. Därvid skall uppgifter bl.a. lämnas om historiska utsläpp och i förekommande fall om prognostiserade utsläpp av råvarurelaterade utsläpp. Ansökan om tilldelning skall lämnas till Naturvårdsverket.</P>
<P class="p48 ft1">Det finns här anledning att något beröra sambandet mellan den fördelningsplan som regeringen skall upprätta och inlämna till kommissionen för prövning och de beslut om tilldelning till verksamhetsutövare som fattas bl.a. på grundval av den fördelningsplan som kommissionen godkänt.</P>
<P class="p43 ft1">Inför perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> gällde följande ordning. Beslut om tilldelning meddelades den 30 september 2004 för huvuddelen av de berörda anläggningarna och föregicks av att regeringen till kommissionen inlämnade en fördelningsplan, vilket skedde den 22 april 2004. Planen innehöll preliminära uppgifter om hur många utsläppsrätter som Sverige avsåg att dela ut och vem som beräknades få dem givet de principer för fördelningen som regeringen angivit i planen. Kommissionen hade sedan tre månader på sig att godta eller avslå planen helt eller delvis. Tilldelningen på anläggningsnivå prövades sedan som ett vanligt förvaltningsärende efter ansökan från verksamhetsutövaren.</P>
<P class="p108 ft18"><SPAN class="ft24">9 </SPAN>Kommissionens beslut av den 29 januari 2004 om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (K(2004) 130). Det bör noteras att kommissionen enligt direktivet egentligen skulle ha antagit riktlinjerna senast den 30 september 2003. Riktlinjerna har införts i svensk rätt genom Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:9.</P>
<P class="p129 ft8">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td42"><SPAN class="p5 ft45">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p192 ft1">Beslut om enskilda anläggningars tilldelning bereds av ett råd med representanter från Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Nutek. Tilldelningen beslutas med utgångspunkt från de kriterier som regeringen angivit i den nationella fördelningsplanen som lämnats till kommissionen och i regeringens förordning om utsläpp av koldioxid. Det slutliga beslutet fattas av Naturvårdsverket. Ett sådant beslut kan överklagas i allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p66 ft1">Verksamhetsutövarna får tillgång till de rätter de tilldelats genom att Energimyndigheten, som är registeransvarig myndighet, senast den 28 februari 2005 och varje år därefter under perioden 2005– 2007 skall överföra de utsläppsrätter som tilldelats för året till berörda verksamhetsutövarkonton.</P>
<P class="p193 ft3"><SPAN class="ft3">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft65">Övervakning, beräkning och mätning av utsläppsrätter</SPAN></P>
<P class="p194 ft1">För att man efter ett verksamhetsår skall kunna stämma av mängden koldioxidutsläpp mot redovisade utsläppsrätter är det väsentligt att utsläppen är korrekt redovisade. Handelsdirektivet innehåller därför vissa krav på att verksamhetsutövaren skall övervaka sina utsläpp samt efter slutet av varje kalenderår rapportera utsläppen från anläggningen under det berörda kalenderåret till den behöriga myndigheten.</P>
<P class="p97 ft1">Som framgått av avsnitt 2.2.1 har kommissionen fastställt riktlinjer för hur övervakning och rapportering skall gå till. Där anges att övervakningen kan ske genom att utsläppen antingen beräknas eller mäts samt hur dessa aktiviteter skall utföras. Mätning får användas om verksamhetsutövaren kan visa att det ger bättre noggrannhet än beräkning. Mätning av utsläpp skall göras med hjälp av standardmetoder eller allmänt vedertagna metoder och styrkas genom kompletterande beräkningar av utsläppen.</P>
<P class="p85 ft1">Den årliga rapporteringen av utsläpp för en anläggning skall innehålla en beskrivning av de mät- och beräkningsmetoder som används. Uppgifter om sammanlagda utsläpp, mätningens eller beräkningens säkerhet liksom uppgifter om kvalitetssäkring och kvalitetskontroll är centrala.</P>
<P class="p13 ft1">Rapporterna skall senast den 31 mars året efter verksamhetsåret inlämnas till Naturvårdsverket, som är tillsynsmyndighet, för verkets bedömning. Den första rapporten skall alltså inlämnas senast den 31 mars 2006. Om rapporteringen bedöms som otillfredsstäl-</P>
<P class="p81 ft8">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft1">lande kan detta resultera i ett förbud mot att överlåta utsläppsrätter så länge inte någon godkänd rapport föreligger.</P>
<P class="p196 ft3"><SPAN class="ft3">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft65">Verifiering och redovisning av utsläppsrätter</SPAN></P>
<P class="p197 ft1">Verksamhetsutövare som omfattas av handelssystemet skall således rapportera sina utsläpp till den behöriga myndigheten (Naturvårdsverket) varje år. För att säkerställa att utsläppsvärdena är korrekta skall en av verksamhetsutövaren oberoende kontrollör verifiera rapporten.</P>
<P class="p43 ft1">De kontrollörer som skall verka i systemet skall ackrediteras för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Det innebär att det är den statliga myndigheten SWEDAC, som i Sverige är nationellt ackrediteringsorgan, som ansvarar för ackrediteringen.</P>
<P class="p198 ft3"><SPAN class="ft3">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft65">Registerhanteringen</SPAN></P>
<P class="p197 ft1">Handel med utsläppsrätter sker med enheter (ton koldioxidekvivalenter) ur medlemsstaternas tilldelade mängder utsläppsrätter. För Sveriges del är det den mängd utsläppsrätter som kommissionen godkänt i den svenska nationella fördelningsplanen. Handeln med utsläppsrätter bygger på att enheterna kan spåras och bokföras så att bl.a. en medlemsstats sammanlagda mängd utsläppsrätter kan kontrolleras vid den aktuella handelsperiodens slut.</P>
<P class="p42 ft1">Varje medlemsstat skall upprätta och administrera ett nationellt register. Det är viktigt för tilltron till handelssystemet att detta fungerar på ett tillförlitligt sätt. Registret är en elektronisk databas i vilken bl.a. hanteras uppgifter om:</P>
<P class="p199 ft22"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">upprättande av konton för verksamhetsutövare enligt handelsdirektivet,</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">upprättande av konton för andra fysiska och juridiska personer,</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">utfärdande av tilldelade utsläppsrätter,</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">innehav av utsläppsrätter,</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">överlåtelse (köp och försäljning) av utsläppsrätter,</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">sparande av utsläppsrätter,</SPAN></P>
<P class="p200 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">återlämning och annullering av utsläppsrätter.</SPAN></P>
<P class="p201 ft1">Registret skall ”hålla ordning” i systemet så att inga felaktigheter uppkommer i samband med utfärdande, överlåtelse eller vid annul-</P>
<P class="p119 ft8">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td27"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td42"><SPAN class="p5 ft45">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1">lering av utsläppsrätter. Det är i registret som handlande företag får tillgång till de utsläppsrätter som tilldelats dem. Varje utsläppsrätt är försedd med en unik identifikationskod. Som framgått av avsnitt 2.2.1 skall Energimyndigheten, som registeransvarig myndighet, senast den 28 februari 2005 och varje år därefter under perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> överföra de utsläppsrätter som tilldelats för året till berörda verksamhetsutövarkonton.</P>
<P class="p97 ft1">Det är viktigt att notera att det nationella registret inte har något med själva marknadsplatsen för utsläppsrätter att göra. Registret bokför bara avslutade transaktioner mellan två parter, på samma sätt som t.ex. avslutade fastighetsförsäljningar noteras i fastighetsregistret och enskilda aktörers köp och försäljning på aktiemarknaden noteras på ett <NOBR>VPC-konto.</NOBR></P>
<P class="p97 ft1">Om en anläggnings verifierade utsläpp för föregående år inte senast den 1 april lagts in i den verifierade utsläppstabellen i registret skall registeradministratören spärra varje transaktion av utsläppsrätter från det berörda kontot till dess att åtgärden utförts.</P>
<P class="p13 ft1">Verksamhetsutövaren måste för varje anläggning senast den 30 april varje år överlämna det antal utsläppsrätter som motsvarar de sammanlagda verifierade utsläppen under föregående år.</P>
<P class="p13 ft1">Genom att jämföra aktuell mängd återlämnade utsläppsrätter med värdet över verifierade utsläpp kan en efterlevandestatus definieras. Denna rapporteras till Naturvårdsverket</P>
<P class="p13 ft1">Efter varje kalenderår kontrolleras att de anläggningar som omfattas av handelssystemet har utsläppsrätter på sitt konto som motsvarar årets utsläpp. Kontrollen kommer att göras av tillsynsmyndigheten, dvs. Naturvårdsverket.</P>
<P class="p193 ft3"><SPAN class="ft3">2.2.5</SPAN><SPAN class="ft65">Påföljder och skadeståndsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p202 ft1">Ett särskilt påföljdssystem har införts för att bidra till att reglerna följs. Om enskilda verksamhetsutövare inte överlämnar tillräckligt många utsläppsrätter väntar böter med 40 euro för varje ton koldioxid som underskottet uppgår till. Från år 2008 höjs bötesbeloppet till 100 euro per ton koldioxid. Dessutom kvarstår kravet på att lämna in utsläppsrätter motsvarande underskottet till påföljande år.</P>
<P class="p97 ft1">Straffansvar har införts för den som lämnar oriktig eller vilseledande uppgift i rapporten om utsläpp av koldioxid. Även oaktsamma gärningar har belagts med straff.</P>
<P class="p203 ft8">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Beskrivning av EU:s handelssystem</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft1">Den som begår brott enligt lagen om handel med utsläppsrätter kan i vissa fall göra en ekonomisk vinst. Ett sådant utbyte av brottet kan förverkas, om det inte är uppenbart oskäligt.</P>
<P class="p48 ft1">Regler har också införts som innebär att den som lider skada på grund av tekniskt fel i utsläppsregistret har rätt till ersättning av staten. Några särskilda bestämmelser om skadeståndsansvar vid handläggningsfel har däremot inte ansetts behöva införas eftersom ansvarsbestämmelser för sådana fall redan finns i skadeståndslagen.</P>
<P class="p198 ft3"><SPAN class="ft3">2.2.6</SPAN><SPAN class="ft65">Organisation</SPAN></P>
<P class="p197 ft1">Naturvårdsverket har ansvaret för beslut om tilldelning av utsläppsrätter, vissa arbetsuppgifter i anslutning till övervakning, kontroll och rapportering av verksamhetsutövarnas utsläpp och för eventuella sanktionsavgifter.</P>
<P class="p43 ft1">Ett råd har inrättats under Naturvårdsverket, med representanter från Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Nutek. Rådet skall bereda företagens ansökningar om fördelning av utsläppsrätter och lämna förslag till beslut till Naturvårdsverket.</P>
<P class="p48 ft1">Energimyndigheten har givits ansvar för att upprätta och administrera det nationella registret. Vidare skall Energimyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket ansvara för att ta fram information till verksamhetsutövare och till allmänheten.</P>
<P class="p48 ft1">Länsstyrelsen skall ansvara för att bevilja tillstånd att släppa ut koldioxid. SWEDAC är ansvarig myndighet för ackreditering av kontrollörer.</P>
<P class="p48 ft1">I kapitel 7 redovisas en första uppföljning av myndighetsorganisationen, som Statskontoret gjort på uppdrag av delegationen.</P>
<P class="p204 ft8">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31048x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p205 ft58"><SPAN class="ft58">3</SPAN><SPAN class="ft57">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN></P>
<P class="p206 ft1">Delegationens bedömning: Delegationen anser att regeringen skall verka för att transportsektorn tas med i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Delegationen anser att detta skall ske genom en harmoniserad lösning som omfattar samtliga medlemsstater.</P>
<P class="p207 ft1">En harmoniserad lösning torde kunna vara på plats tidigast från år 2013. Delegationen anser inte att Sverige innan dess bör ansöka om att ensidigt få ta med sin transportsektor i EU:s handelssystem. Delegationen anser heller inte att Sverige bör utveckla ett eget inhemskt system för handel med utsläppsrätter inom transportsektorn.</P>
<P class="p208 ft1">Eftersom handel med utsläppsrätter härmed inte kan bli aktuellt för transportsektorn förrän på relativt lång sikt behöver en rad andra åtgärder vidtas för att minska utsläppen från transportsektorn. Ett stort antal sådana åtgärder har genomförts, är under genomförande eller har föreslagits under senare år. Delegationen anser att därtill bör utredas möjligheten att motverka sektorns ökade utsläpp med hjälp av det nu ikraftträdande Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer.</P>
<P class="p209 ft1">I propositionen Handel med utsläppsrätter II (prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:MJU5, rskr. 2004/05:43) anför regeringen att förutsättningarna för en kostnadseffektiv minskning av växthusgasutsläppen och ett effektivt system för handel med utsläppsrätter i princip förbättras ju fler utsläppskällor som omfattas av handelssystemet, och att det därför är önskvärt att vidga omfattningen av handelssystemet. En sådan utvidgning kan avse ytterligare sektorer och/eller flera växthusgaser.</P>
<P class="p85 ft1">I de utblickar mot kommande perioder – inklusive bedömningar av eventuella behov av förändringar i de styrande förutsättningarna inför perioden 2008 2012 – som delegationen valt att göra i detta</P>
<P class="p180 ft8">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31049x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">sitt slutbetänkande, ingår naturligen att studera förutsättningarna för att inkludera såväl ytterligare sektorer och anläggningar som andra växthusgaser i handelssystemet. Delegationens diskussion om en eventuell utvidgning till ytterligare sektorer redovisas i detta kapitel, medan frågan om flera växthusgaser behandlas i kapitel 4.</P>
<P class="p43 ft1">För sin diskussion om en eventuell utvidgning till ytterligare sektorer har delegationen valt att i första hand fokusera på transportsektorn. Ett viktigt skäl till detta är att transportsektorn står för en stor andel av de koldioxidutsläpp som sker i Sverige. Till exempel står inhemska transporter för närmare två tredjedelar av de svenska koldioxidutsläpp som inte från start kommer att omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.</P>
<P class="p43 ft1">För att transportsektorn är särskilt viktig att behandla talar också att dess utsläpp ökar. År 2003 uppgick transportsektorns koldioxidutsläpp till ca 20,5 miljoner ton, vilket innebär en ökning med ca 9 procent sedan år 1990. Fram till år 2010 förutspås en ytterligare ökning, till en nivå som förväntas överstiga 1990 års nivå med ca 18 procent.<SPAN class="ft15">1 </SPAN>Den stigande tendensen skall då jämföras med att regeringen har fastställt att utsläppen av koldioxid från transporter som etappmål år 2010 bör ha stabiliserats på 1990 års nivå.<SPAN class="ft15">2</SPAN></P>
<P class="p210 ft1">Delegationen uttryckte redan i sitt första delbetänkande<SPAN class="ft15">3 </SPAN>en oro över de prognoser som i dag görs om ökade utsläpp av växthusgaser i transportsektorn, och framförde att det krävs ytterligare åtgärder för att öka kraven på transportsektorns bidrag till en begränsad klimatpåverkan. Bland annat framförde delegationen att en övergripande strategi bör utarbetas för effektivisering av transportsystemet, införande av mer bränsleeffektiva fordon samt för hur förnybara energislag skall introduceras inom olika sektorer.</P>
<P class="p48 ft1">Även om delegationens fokus är på transportsektorn finns det dock skäl att i analysen även ta med utsläpp från vissa andra källor, framför allt övrigsektorns användning av olja och gas för uppvärmningsändamål. Detta eftersom det i praktiken kan vara svårt att exakt avgöra hur användningen av bränsleprodukter som kan användas både till drivmedel och uppvärmning fördelar sig mellan transport- och andra ändamål. Om EU:s handelssystem skulle utvidgas till att omfatta transportsektorn, med tillägget för bl.a. övrigsektorns användning av olja och gas för uppvärmningsända-</P>
<P class="p211 ft18"><SPAN class="ft43">1</SPAN><SPAN class="ft44">Enligt Naturvårdsverkets och Energimyndighetens basprognos i myndigheternas gemensamma underlag till 2004 års kontrollstation.</SPAN></P>
<P class="p184 ft25"><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft61">Prop. 1997/98:56, Transportpolitik för en hållbar utveckling.</SPAN></P>
<P class="p45 ft9"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft66">Handla för bättre klimat (SOU 2003:60).</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">mål, så torde handeln med utsläppsrätter komma att omfatta ca 90 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.</P>
<P class="p64 ft1">Som underlag för sina ställningstaganden har delegationen uppdragit åt konsultföretaget Nature Associates (Per Kågeson) att analysera förutsättningarna för en utvidgning av handelssystemet till den svenska transportsektorn och övrigsektorn. Kågeson redovisade sitt arbete den 15 oktober 2004 i rapporten Bör Sverige utnyttja möjligheten till <NOBR>opt-in?</NOBR> Kågesons rapport återges i sin helhet i bilaga 3. Vidare har delegationen uppdragit åt Konjunkturinstitutet (KI) att genomföra modellkalkyler för att illustrera hur ett handelssystem som vidgas utöver EU:s nuvarande direktiv skulle påverka koldioxidutsläpp, samhällsekonomi och strukturomvandling. KI redovisade sitt arbete den 28 oktober 2004 i rapporten EMEC- körningar för FlexMex2: Utvidgat handelssystem. KI:s rapport återges i sin helhet i bilaga 4.</P>
<P class="p212 ft1">I det följande diskuterar delegationen en tänkbar modell för att inkludera transportsektorn i EU:s handelssystem (3.1) och vilka konsekvenser ett sådant inkluderande skulle få på bl.a. priset på utsläppsrätter (3.2). Därefter redogörs för vilka förutsättningar för att inkludera transportsektorn i handelssystemet som ges av handelsdirektivet (3.3). Slutligen redovisas delegationens överväganden (3.4).</P>
<P class="p97 ft1">Inledningsvis bör poängteras att delegationen i kapitlet endast för översiktliga principresonemang kring ett eventuellt inkluderande av transportsektorn i handelssystemet. Ambitionen har inte varit att presentera ett konkret, detaljerat förslag om hur ett sådant inkluderande skulle kunna gå till. Innan ett sådant inkluderande kan ske – om så skulle anses önskvärt – behöver en fördjupad analys göras kring de praktiska förutsättningarna.</P>
<P class="p123 ft14"><SPAN class="ft14">3.1</SPAN><SPAN class="ft41">Tänkbar modell för att inkludera transportsektorn</SPAN></P>
<P class="p36 ft1">Ett inkluderande av den svenska transportsektorn i EU:s system för handel med utsläppsrätter kan ske antingen genom att Sverige ansöker om att ensidigt få ta med den svenska transportsektorn i handelssystemet (s.k. <NOBR>opt-in)</NOBR> eller genom att medlemsstaterna gemensamt beslutar att transportsektorn skall tas med i systemet genom en harmoniserad lösning som omfattar samtliga medlemsstater. Vilka förutsättningar handelsdirektivet ger i de båda fallen utvecklas i avsnitt 3.3 nedan.</P>
<P class="p70 ft8">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Oavsett om det skulle handla om ensidig svensk <NOBR>opt-in</NOBR> eller en harmoniserad lösning torde den modell som skulle behöva användas för att inkludera transportsektorn ha samma grundläggande drag. I avsnitten 3.1.1 till 3.1.6 nedan diskuterar delegationen några sådana grundläggande drag, i syfte att ge en översiktlig bild av en tänkbar modell för att inkludera transportsektorn i handelssystemet.</P>
<P class="p213 ft3"><SPAN class="ft3">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft65">Sektorns definition</SPAN></P>
<P class="p137 ft1">Begreppet ”transportsektorn” omfattar verksamheter som bedrivs med varierande syften och som utnyttjar en mängd olika tekniker. För de frågor som här diskuteras är det dock viktigt att komma ihåg att sektorns koldioxidutsläpp härrör från sådana fordon som utnyttjar fossila bränslen som drivmedel, medan andra delar av transportsektorn, t.ex. den eldrivna järnvägstrafiken, å andra sidan ger upphov till mycket små, om ens några, koldioxidutsläpp. Primärt är det således fossilbränslebaserade transporter som är i fokus för delegationens intresse, snarare än transportsektorn i mer allmän mening.</P>
<P class="p101 ft1">Att det är användningen av fossila bränslen för transportändamål som bör bilda utgångspunkt för analysen kan medföra bl.a. följande gränsdragningsproblem:</P>
<P class="p214 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">Eventuellt bör inte samtliga typer av fossilbränslebaserade transporter tas med vid ett inkluderande av transportsektorn i handelssystemet. Visserligen anser delegationen att flyg- och sjötransporter i möjligaste mån bör tas med om transportsektorn inkluderas i handelssystemet. Men samtidigt bör påpekas att det eventuellt kan finnas svårigheter med att ta med dessa transporter i åtminstone de fall då flygplanen respektive fartygen används i både inrikes och utrikes trafik. Detta eftersom det i dessa fall möjligen kan vara svårt att avgöra hur stor andel av bränslet som inköpts respektive förbrukats inom och utom landet. I sammanhanget kan för övrigt nämnas att Storbritannien har propagerat för att flygtransporter skall tas med i EU:s handelssystem.</SPAN></P>
<P class="p215 ft22"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">Eventuellt bör även vissa andra användningsområden för fossila bränslen tas med vid ett inkluderande av transportsektorn i handelssystemet. Det handlar dels om att viss olja, och även gas, som används som drivmedel inom transportsektorn även bru-</SPAN></P>
<P class="p216 ft8">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft1">kas för uppvärmningsändamål inom övrigsektorn, dels om att fossilbaserade drivmedel även används för annat än rena transportändamål, t.ex. för att driva arbetsmaskiner inom bl.a. jord- och skogsbruk, tillverkningsindustri och byggnadsverksamhet och även för att driva hushållens gräsklippare, motorsågar m.m. Att vid handel med utsläppsrätter särskilja sådan användning från den användning av samma drivmedel som sker inom transportsektorn kan möjligen medföra gränsdragningsproblem och eventuellt också ökad risk för fusk.</P>
<P class="p218 ft1">Delegationen har inte närmare analyserat i vilken mån ovanstående gränsdragningsproblem de facto föreligger eller hur pass svårhanterliga de i sådana fall är. Detta är typiskt sett sådana frågeställningar som behöver behandlas i den fördjupade analys kring de praktiska förutsättningarna som enligt delegationen behöver göras innan ett eventuellt inkluderande av transportsekton i handelssystemet faktiskt kommer till stånd.</P>
<P class="p66 ft1">Givet denna reservation har dock delegationen för sin diskussion om en eventuell utvidgning till ytterligare sektorer valt att utöver transportsektorn även inkludera övrigsektorns användning av olja och gas för uppvärmningsändamål och drivmedelsanvändningen i arbetsmaskiner m.m. Som framgått av inledningen torde den utvidgning av EU:s handelssystem som delegationen härmed diskuterar komma att omfatta ca 90 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.</P>
<P class="p123 ft3"><SPAN class="ft3">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft65">Kvotpliktens förläggning</SPAN></P>
<P class="p106 ft1">I sin nuvarande utformning bygger EU:s system för handel med utsläppsrätter på en s.k. nedströmsansats, dvs. ansvaret för att redovisa utsläppsrätter i en omfattning som motsvarar utsläppen (”kvotplikten”) ligger på de enskilda anläggningar där utsläppen sker.</P>
<P class="p219 ft1">Inom transportsektorn skulle en nedströmsansats innebära att kvotplikten lades på varje enskild bilägare etc. Även om en sådan lösning teoretiskt sett är möjlig, så skulle den enligt delegationens mening medföra orimligt stora praktiska problem och administrativa kostnader m.m.</P>
<P class="p97 ft1">En lämpligare lösning vore att förlägga kvotplikten till de företag som levererar bensin och diesel, eldningsolja, naturgas, m.m. till de berörda kunderna. Enligt delegationens mening skulle ett inklude-</P>
<P class="p70 ft8">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">rande av transportsektorn i handelssystemet således kräva att en s.k. uppströmsansats utnyttjades, dvs. att kvotplikten förläggs vid produktionen, importen eller distributionen av den insatsvara som leder till utsläpp.</P>
<P class="p220 ft3"><SPAN class="ft3">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft65">Kvotpliktens utformning</SPAN></P>
<P class="p137 ft1">I sin rapport till delegationen analyserar Per Kågeson hur kvotplikten – givet dagens struktur på de svenska fossilbränslemarknaderna – lämpligen bör utformas om Sverige skulle ansöka om att ensidigt få ta med den svenska transportsektorn i EU:s handelssystem. Även om resonemanget således avser en eventuell svensk <NOBR>opt-in,</NOBR> så torde det finnas skäl att i tillämpliga delar pröva en liknande lösning även i en harmoniserad lösning som omfattar samtliga medlemsstater.</P>
<P class="p90 ft1">I sin rapport visar Kågeson att de administrativa kostnaderna torde minimeras och kontrollen av efterlevnaden underlättas om kvotplikten vid ett inkluderande av den svenska transportsektorn i handelssystemet läggs uppströms, på någon av följande nivåer:</P>
<P class="p214 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">vid import och inhemsk förädling för den svenska marknaden, eller</SPAN></P>
<P class="p221 ft22"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">där bränslet frigörs för försäljning, dvs. när produkten lämnar energibolagets depå.</SPAN></P>
<P class="p49 ft1">I det förstnämnda fallet utnyttjas samma gränssnitt som för energistatistiken. I det senare fallet sammanfaller kvotplikten med gränssnittet för beskattning av naturgas, eldningsolja och drivmedel.</P>
<P class="p48 ft1">Beträffande fallet med en kvotplikt som överensstämmer med gränssnittet för energistatistiken kan sägas att det, enligt Svenska Petroleum Institutet (SPI), endast finns sju företag som levererar till svenska innehavare av upplag för bensin, diesel, eldningsolja och gasol. Enligt SPI svarar dessa bolag för 100 procent av bensinleveranserna till den svenska marknaden och 97 98 procent av leveranserna av eldningsolja och diesel. Om inhemsk användning av flygbränslen skall täckas av handeln med koldioxidrättigheter tillkommer ytterligare två företag. För naturgas svarar, enligt Svenska Gasföreningen, Nova Naturgas för all import till Sverige. Totalt rör det sig således för närvarande om tio företag som skulle komma att omfattas av kvotplikten för naturgas, bensin, gasol och olja om plikten förläggs till import- och förädlingsledet.</P>
<P class="p222 ft8">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft1">En trolig följd av avregleringen av naturgasmarknaden är emellertid, enligt Svenska Gasföreningen, att samtliga företag som i dag levererar gas till svenska slutförbrukare kommer att bli importörer. Därtill kommer vissa storförbrukare som själva direktimporterar tung eldningsolja. De senare företagen omfattas dock sannolikt i de flesta fall redan av kvotplikt enligt handelsdirektivet. Import från länder utanför EU är tullpliktig, men för införsel från andra medlemsländer finns ingen gränskontroll.</P>
<P class="p85 ft1">I alternativet med kvotplikten förlagd till gränssnittet för energiskatt blir antalet potentiellt berörda företag och myndigheter betydligt större. Enligt Skatteverket finns 34 godkända upplagshavare för bensin samt 235 upplagshavare för olja, vissa andra mineraloljor och gasol. Somliga av dessa företag är dock redan helt eller till någon del kvotpliktiga inom EU:s handelssystem, för sina utsläpp från förbränning av dessa bränslen. I den förstnämnda gruppen gäller detta visserligen bara för ett företag, men inom den senare gruppen omfattas 138 (59 procent) av företagen av sådan kvotplikt. Det är inte klarlagt hur stor del av de senare som har upplag av diesel, vilket inte omfattas av handelsdirektivets kvotplikt. Det kan också finnas företag som registrerats hos Skatteverket för upplag av olja som utnyttjas av andra verksamheter inom företaget än de som redan omfattas av handelsdirektivet. Bland godkända upplagsinnehavare som inte bedriver någon verksamhet som omfattas av EU:s handelssystem finns företag som distribuerar drivmedel till slutanvändare, företag med egen depå för dieselbränsle och tillverkningsföretag som inte uppfyller kraven för att ingå i det obligatoriska handelssystemet.</P>
<P class="p115 ft1">Svenska Gasföreningen har uppgivit att det finns sju företag som levererar naturgas till mindre förbrukare. Alla utom ett är företag som själva innehar anläggningar som omfattas av kvotplikt enligt handelsdirektivet.</P>
<P class="p13 ft1">Av de två alternativen för kvotpliktens utformning förordar delegationen att kvotplikten läggs där bränslet frigörs för försäljning, dvs. samma gränssnitt som för beskattning av naturgas, eldningsolja och drivmedel, eftersom kvaliteten på data sannolikt är bättre i detta fall.</P>
<P class="p224 ft8">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft3"><SPAN class="ft3">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft65">Undvikande av dubbelräkning</SPAN></P>
<P class="p137 ft1">Eldningsolja och naturgas utgör en del av den energi som förbränns i industriella pannor och processer som redan omfattas av EU:s handelsdirektiv. Vid en utvidgning av handeln till bränslen som levereras till transportsektorn finns en risk för dubbelräkning av de volymer som avser verksamheter som redan omfattas av handelsdirektivet. Problemet uppkommer genom att handelsdirektivet förlägger kvotplikten nedströms, medan transportsektorn av praktiska skäl bör tillämpa en uppströmsansats. Problemet uppstår oavsett om kvotplikten för transportsektorn förläggs till importledet eller till gränssnittet för erläggande av energi- och koldioxidskatt.</P>
<P class="p58 ft1">Som framgått ovan är för närvarande 138 av de 235 företag som är registrerade hos Skatteverket som godkända innehavare av upplag för bensin, diesel och eldningsolja samtidigt helt eller till någon del kvotpliktiga i EU:s handelssystem för sina utsläpp från förbränning av dessa bränslen. De utgör emellertid bara en knapp fjärdedel av det totala antalet kvotpliktiga verksamheter. Flertalet av dessa får således sina bränsleleveranser antingen från en helt extern leverantör eller från ett upplag inom någon annan del av den egna koncernen.</P>
<P class="p90 ft1">Problemet med dubbelräkning skulle kunna lösas på olika sätt. I sin rapport pekar Per Kågeson på två alternativ. Det ena vore att leverantörerna ålades att till registermyndigheten redovisa vilka kvantiteter som försålts till verksamheter som omfattas av nedströms kvotplikt respektive sådana verksamheter som inte gör det. Det andra alternativet som Kågeson diskuterar vore att leverantören skulle förete utsläppsrätter för samtliga leveranser. I detta fall skulle verksamheter som omfattas av kvotplikt enligt nedströmsprincipen tvingas att begära restitution hos registermyndigheten för utsläpp som härrör från förbränning av eldningsoljor och naturgas. Restitution förekommer redan i energiskattesammanhang.</P>
<P class="p226 ft3"><SPAN class="ft3">3.1.5</SPAN><SPAN class="ft65">Principer för tilldelning av utsläppsrätter</SPAN></P>
<P class="p137 ft1">En uppströmsansats är möjlig att förena med såväl gratis tilldelning av utsläppsrätter som tilldelning genom auktion e.d.</P>
<P class="p48 ft1">Av fördelningspolitiska skäl kan det emellertid bli svårt att få acceptans för gratis tilldelning till distributörerna av gas, eldningsolja och drivmedel. Värdet av dessa gratisrätter torde nämligen</P>
<P class="p227 ft8">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31056x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">knappast komma konsumenterna till del, eftersom bolagen skulle behöva sätta priserna så att de täcker marginalkostnaden för att förvärva ytterligare rätter på utsläppsmarknaden. Gratis tilldelning skulle således gynna distributörerna på konsumenternas och skattebetalarnas bekostnad.<SPAN class="ft15">4</SPAN></P>
<P class="p97 ft1">Av dessa skäl vore tilldelning genom auktion e.d. sannolikt att föredra om transportsektorn skulle inkluderas i handelssystemet. Hur en tilldelning av utsläppsrätter på annat sätt än genom gratis tilldelning skulle kunna utformas diskuterar delegationen närmare i kapitel 5.</P>
<P class="p228 ft3"><SPAN class="ft3">3.1.6</SPAN><SPAN class="ft65">Verifiering och kontroll</SPAN></P>
<P class="p52 ft1">Handelsdirektivet föreskriver att alla verksamhetsutövare som omfattas av kvotplikt skall vara skyldiga att övervaka och rapportera sina utsläpp av växthusgaser. Denna rapporteringsskyldighet bör också omfatta företag som enligt uppströmsprincipen omfattas av kvotplikt. Eftersom dessa företags ansvar endast omfattar utsläpp från förbränning av väl definierade fossila bränslen torde dock rapporteringen kunna bygga på uppgifter om försålda volymer och de emissionsfaktorer för dessa bränslen som Naturvårdsverket använder i den svenska rapporteringen till FN:s klimatkonvention.</P>
<P class="p229 ft1">I nuvarande utformning förutsätts i EU:s handelssystem att de uppgifter som lämnas om utsläppen verifieras av en oberoende, ackrediterad kontrollör. Ett sådant förfarande är naturligt eftersom handelssektorn utöver förbränning av fossila bränslen också omfattar utsläpp från industriprocesser.</P>
<P class="p64 ft1">Om transportsektorn inkluderas i handelssystemet och kvotplikten därvid, som delegationen förordar, förläggs till gränssnittet för uppbörd av energiskatt menar dock Per Kågeson i sin rapport att en mindre sträng ordning eventuellt bör tillåtas, så att de svenska företag som omfattas av kvotplikt enligt uppströmsprincipen inte skall behöva anlita en särskild kontrollör. Skälet till denna bedömning är att så gott som all svensk försäljning av gas och olja som omfattas av den utvidgade kvotplikten är föremål för energi- och koldioxidskatt och att dessa skatter tas ut i samma punkt i</P>
<P class="p230 ft25"><SPAN class="ft24">4 </SPAN>Som Peter Bohm påpekar i sin rapport till delegationen (Auktionering av utsläppsrätter, se bilaga 5) skulle man dock i och för sig kunna skilja på tilldelningen av rätter och kravet på att redovisa rätter, så att rätterna tilldelas nedströms och kravet på att redovisa rätter ligger uppströms.</P>
<P class="p231 ft8">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31057x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">distributionsledet som den föreslagna kvotplikten. Härmed kan det för svensk del möjligen vara lämpligt att uppdra åt Skatteverket att vara kontrollör av samtliga företag som omfattas av kvotplikt enligt uppströmsprincipen. En sådan kontroll torde inte innebära något merarbete för Skatteverket, eftersom den i huvudsak skulle avse samma volymer som skatteuppbörden.</P>
<P class="p43 ft1">Om kvotplikten däremot förläggs till importledet vid ett inkluderande av transportsektorn i handelssystemet, så kommer kvotplikten att omfatta väsentligt färre företag. Med en sådan lösning bör direktivets krav på anlitande av kontrollör tillämpas.</P>
<P class="p220 ft14"><SPAN class="ft14">3.2</SPAN><SPAN class="ft41">Konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p61 ft1">Nedan förs vissa resonemang kring vilka effekter ett inkluderande i handelssystemet av transportsektorn och uppvärmning inom övrigsektorn m.m. skulle få på priset på utsläppsrätter (3.2.1) och generellt på samhällsekonomin och på utsläpp (3.2.2). Det förstnämnda avsnittet bygger på Per Kågesons rapport till delegationen och det senare avsnittet på Konjunkturinstitutets rapport till delegationen.</P>
<P class="p43 ft1">Inledningsvis bör dock sägas att delegationen inom ramen för sitt arbete inte haft möjlighet att fullständigt analysera konsekvenserna av svensk <NOBR>opt-in</NOBR> av transportsektorn respektive – och framför allt – av ett införande av handel med utsläppsrätter inom transportsektorn i hela EU. Till exempel har delegationen inte haft möjlighet att göra mera precisa uppskattningar av effekterna på priset på utsläppsrätter. Inte heller har delegationen mer i detalj analyserat konsekvenser för de verksamheter som redan nu omfattas av handelsdirektivet eller hur utsläppen av växthusgaser påverkas. När det gäller andra utsläpp än koldioxid har några analyser överhuvudtaget inte genomförts. Enligt uppgift från tjänstemän vid Europeiska kommissionen har några mer ingående studier kring dessa frågor hittills heller inte gjorts på <NOBR>EU-nivå</NOBR> eller i enskilda medlemsländer.<SPAN class="ft15">5</SPAN></P>
<P class="p232 ft34"><SPAN class="ft47">5 </SPAN>Studier från andra <NOBR>EU-länder</NOBR> av förutsättningar och konsekvenser av att inkludera transportsektorn i handelssystemet torde dock komma att göras i nära framtid. T.ex. kommer, enligt uppgifter från nyhetstjänsten Point Carbon <NOBR>(2004-11-30),</NOBR> resultat från en sådan studie i Tyskland att presenteras i början av år 2005. Studien bygger på uppströmsansatsen.</P>
<P class="p233 ft8">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31058x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft3"><SPAN class="ft3">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft65">Effekter på priset på utsläppsrätter</SPAN></P>
<P class="p52 ft1">Om Sverige skulle bli det enda land som utnyttjar <NOBR>opt-in</NOBR> för utsläppen från transportsektorn, så motsvarar den svenska sektorns utsläpp av koldioxid ungefär 1,2 procent av den totala volym som hanteras inom handelssystemet. Om även utsläppen från småskalig uppvärmning, <NOBR>icke-energiintensiv</NOBR> industri m.m. skall ingå, så motsvarar tillskottet från svensk <NOBR>opt-in</NOBR> 1,8 procent av de utsläpp som omfattas av handeln inom <NOBR>EU-25.</NOBR> Vid så små tillskott kommer priset på utsläppsrätter knappast att påverkas märkbart.</P>
<P class="p85 ft1">Om fler medlemsländer väljer <NOBR>opt-in</NOBR> för transportsektorns och övrigsektorns utsläpp kan däremot priset påverkas. Det gäller i synnerhet om stora medlemsländer eller medlemsländer med betydande problem att klara sina nationella åtaganden deltar.</P>
<P class="p64 ft1">Om EU genom en allmän och obligatorisk utvidgning inkluderar medlemsländernas samtliga utsläpp av koldioxid i handelssystemet, kan priset på utsläppsmarknaden påtagligt komma att påverkas. Kommissionen räknade för några år sedan med att priset för att klara Kyotomålet genom allmän handel inom <NOBR>EU-15</NOBR> kunde förväntas hamna strax över 30€ per ton.<SPAN class="ft15">6 </SPAN>Priset inom <NOBR>EU-25</NOBR> kan dock eventuellt komma att bli lägre med hänsyn till att flera av de nya medlemsländerna har överskott av tilldelade utsläppsenheter.<SPAN class="ft15">7 </SPAN>Därtill kommer att flertalet medlemsländer tänker tillgodoräkna sig utsläppsminskningar till vilka de medverkat i andra delar av världen genom de projektbaserade flexibla mekanismerna. Detta får också en återhållande effekt på efterfrågan på europeiska utsläppsrätter. Avgörande för prisbildningen på sikt blir främst hur restriktiva framtida klimatåtaganden kan komma att bli.</P>
<P class="p173 ft1">Om en allmän breddning av handelssystemet leder till att priset på utsläppsmarknaden stiger kan detta vara en nackdel för den konkurrensutsatta industrin. Effekten kan bli särskilt påtaglig för den elintensiva industrin.</P>
<P class="p235 ft8"><SPAN class="ft16">6</SPAN><SPAN class="ft67">Capros, P. och Mantzos, L., The Economic Effects of </SPAN><NOBR>EU-Wide</NOBR> <NOBR>Industry-Level</NOBR> Emission Trading to Reduce Greenhouse Gases, National Technical University of Athens.</P>
<P class="p236 ft34"><SPAN class="ft16">7</SPAN><SPAN class="ft68">Flera av de nya medlemsländerna i Östeuropa har ett överskott av tilldelade utsläppsenheter p.g.a. att deras åtaganden enligt Kyotoprotokollet baseras på utsläppen år 1990, men att den ekonomiska aktiviteten i länderna sjönk kraftigt i början av </SPAN><NOBR>1990-talet,</NOBR> i spåren av Sovjetunionens sammanbrott. De utsläppsminskningar som strukturförändringarna innebar väntas ge vissa länder ett överskottsutrymme jämfört med Kyotoåtagnandena som kan överlåtas till andra länder. Se t.ex. Energimyndighetens rapport EU:s handelssystem och Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer – Genomförande av Länkdirektivet (2004). I sammanhanget bör påpekas att EU:s gemensamma åtagande i Kyotoprotokollet avser <NOBR>EU-15.</NOBR> De tio stater som blev medlemmar av unionen den 1 maj 2004 har dock (med undantag för Malta och Cypern) nationella åtaganden enligt Kyotoprotokollet som alltjämt gäller.</P>
<P class="p237 ft8">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31059x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">Jämviktspriset för att klara EU:s ännu inte bestämda åtagande för nästa åtagandeperiod beror på handelssystemets geografiska utbredning och sektoriella omfattning samt på hur lågt taket för unionen sätts. Ett mål som ligger i linje med det av riksdagen fastslagna miljökvalitetsmålet, att de globala utsläppen inte får leda till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären överstiger motsvarande 550 ppm koldioxidekvivalenter, kan komma att medföra ett väsentligt högre jämviktspris under den andra åtagandeperioden än under den första. En väsentlig förutsättning för ett sådant åtagande är troligen att även USA åtar sig att begränsa och minska utsläppen av växthusgaser.</P>
<P class="p226 ft3"><SPAN class="ft3">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft65">Samhällsekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p100 ft1">På uppdrag av delegationen har Konjunkturinstitutet (KI) genomfört fyra kalkyler för att illustrera hur ett utvidgat handelssystem – omfattande de verksamheter som f.n. omfattas av handelsdirektivet samt därtill i första hand transportsektorn och även uppvärmning inom övrigsektorn – kommer att påverka koldioxidutsläpp, samhällsekonomi och strukturomvandling vid ett avräkningsmål.<SPAN class="ft15">8 </SPAN>Kalkylerna har genomförts med en statisk allmän jämviktsmodell av den svenska ekonomin.</P>
<P class="p43 ft1">Referensscenariot för analysen motsvarar basscenariot i Långtidsutredningen 1999/2000, och är detsamma som KI tidigare presenterat i rapporter till ”Utredningen om möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla mekanismer i Sverige”<SPAN class="ft15">9 </SPAN>och delegationen.<SPAN class="ft15">10 </SPAN>Referensscenariots makroekonomiska utveckling beskriver en relativt ljus bild i förhållande till vad det tidiga <NOBR>1990-talet</NOBR> uppvisade. Den privata konsumtionen växer snabbare än BNP, 2,5 procent per år, och investeringarna ökar med 3,2 procent årligen. Den offentliga sektorn växer i betydligt långsammare takt (1,0 procent per år) än BNP. Exporten ökar med 4,3 procent årligen, medan importens ökningstakt är 4,7 procent per år under perioden 1997– 2010. Överskottet i utrikesbalansen för varor och tjänster blir 1,3 procent av BNP år 2010. De koldioxidskatter som ligger i referensscenariot är 2001 års skattesatser. Beträffande koldioxid-</P>
<P class="p238 ft25"><SPAN class="ft43">8</SPAN><SPAN class="ft61">Ett sådant mål, som föreslogs i delegationens första delbetänkande (SOU 2003:60), innebär</SPAN></P>
<P class="p239 ft8">att det är den tilldelade mängden utsläppsrätter till den handlande sektorn som skall avräknas mot det nationella mål för utsläppen som skall uppnås för perioden 2008 2012.</P>
<P class="p45 ft25"><SPAN class="ft43">9</SPAN><SPAN class="ft61">Handla för att uppnå klimatmål! (SOU 2000:45).</SPAN></P>
<P class="p45 ft9"><SPAN class="ft16">10</SPAN><SPAN class="ft19">Se delegationens första delbetänkande Handla för bättre klimat (SOU 2003:60).</SPAN></P>
<P class="p185 ft8">64</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">skatten kan också sägas att i KI:s alternativa scenarier anpassas skatterna för <NOBR>icke-handlande</NOBR> sektorer så att det nationella målet uppnås, och redovisas som priset på koldioxidutsläpp. De handlande sektorerna betalar ingen skatt utan enbart priset för utsläppsrätter.</P>
<P class="p104 ft1">Resultaten visar att ett utvidgat handelssystem, omfattande 90 procent av Sveriges koldioxidutsläpp, tillsammans med ett avräkningsmål skulle medföra lägre samhällsekonomiska kostnader, i termer av <NOBR>BNP-förluster,</NOBR> för Sverige i omställningen till lägre utsläpp av koldioxid. Då har dock inte medtagits samhällets värdering av den klimatförbättring som minskade koldioxidutsläpp leder till. <NOBR>BNP-förlusterna</NOBR> minskar vid lägre pris på utsläppsrätter och vid lägre utsläpp av andra växthusgaser. Ett utvidgat handelssystem skulle vid tillräckligt låga priser på utsläppsrätter ge en BNP- ökning till följd av att koldioxidutsläppen kan begränsas till låga kostnader genom stora inköp av utsläppsrätter. Lägre utsläpp av andra växthusgaser i enlighet med prognosen i kontrollstation 2004 leder till att koldioxidutsläppen inte behöver begränsas lika mycket för att Sverige skall uppnå utsläppsmålet och begränsar ytterligare <NOBR>BNP-förlusterna.</NOBR></P>
<P class="p240 ft1">Transportsektorn har brant stigande marginalkostnader för att minska sina koldioxidutsläpp. Det ökade inköpet av utsläppsrätter i det utvidgade handelssystemet leder till att de sektorer som ingår i handelssystemet kan reducera sina kostnader för koldioxidutsläpp och expandera på bekostnad av sektorer utanför handelssystemet. Sektorer utanför handelssystemet kommer också att betala ett lägre pris för sina koldioxidutsläpp till följd av strukturell tillbakagång med åtföljande minskade koldioxidutsläpp, som medför att det nationella målet skulle underskridas om priset på utsläpp inte sänktes för dessa sektorer. En utvidgning av handelssystemet leder således till större utsläpp av koldioxid i Sverige till en lägre kostnad per kilo koldioxidutsläpp. De ökade utsläppen i Sverige motsvaras naturligtvis av minskade utsläpp i något annat land som deltar i utsläppshandeln och till en lägre samhällsekonomisk kostnad än om utsläppsreduktionen företas i Sverige.</P>
<P class="p173 ft1">En begränsning av koldioxidutsläppen medför att utsläppsintensiva verksamheter fördyras relativt andra verksamheter. Effekten mildras dock om man kan handla med utsläppsrätter till ett pris som understiger marginalkostnaden för att minska koldioxidutsläppen. De sektorer som tillåts att handla med utsläppsrätter inom ramen för ett handelssystem gynnas i strukturomvandlingen,</P>
<P class="p148 ft8">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">eftersom anpassningsbördan till stor del övervältras på andra sektorer om ett nationellt avräkningsmål fortfarande skall uppnås. Raffinaderisektorn gynnas påtagligt av ett utvidgat handelssystem, till följd av ökad användning av fossila bränslen för transporter och lokaluppvärmning.</P>
<P class="p220 ft14"><SPAN class="ft14">3.3</SPAN><SPAN class="ft41">Förutsättningar enligt handelsdirektivet</SPAN></P>
<P class="p137 ft1">Som framgått ovan gör delegationen bedömningen att ett inkluderande av transportsektorn i handelssystemet förutsätter att kvotplikten förläggs uppströms.</P>
<P class="p48 ft1">I sin nuvarande utformning möjliggör handelsdirektivet dock antagligen inte att handeln med utsläppsrätter baseras på en uppströmsansats. Detta kan exemplifieras med direktivets bestämmelser om tillstånd. En verksamhetsutövare enligt en uppströmsansats (t.ex. ett företag som säljer bensin) släpper inte ut några växthusgaser från sina anläggningar, utan dessa sker längre ned i kedjan (i fallet med bensinen hos den enskilde bilisten). Härmed kan direktivets bestämmelser om tillstånd inte tillämpas. Någon annan grund för att bli skyldig att redovisa utsläppsrätter finns emellertid inte enligt handelsdirektivet, utan hela direktivet bygger på att det är den verksamhetsutövares anläggning som släpper ut växthusgaser som skall omfattas, alltså en nedströmsansats.</P>
<P class="p58 ft1">För att en uppströmsansats skall kunna tillämpas torde det således krävas att ändringar görs i handelsdirektivet. Detta har i sin tur betydelse för vid vilken tidpunkt ett inkluderande av transportsektorn i EU:s handelssystem tidigast torde kunna ske.</P>
<P class="p48 ft1">Handelsdirektivets bestämmelse ger tre olika möjligheter för ett inkluderande av transportsektorn i handelssystemet – med tre olika tänkbara tidplaner – enligt följande:</P>
<P class="p241 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">Ensidig </SPAN><NOBR>opt-in</NOBR> av transportsektorn från och med år 2008.</P>
<P class="p46 ft22"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft21">En harmoniserad lösning, som omfattar samtliga medlemsstater från och med år 2008.</SPAN></P>
<P class="p46 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">En harmoniserad lösning, som omfattar samtliga medlemsstater från och med år 2013 eller senare.</SPAN></P>
<P class="p242 ft1">Förutsättningarna för dessa tre alternativ diskuteras i tur och ordning i avsnitten 3.3.1 till 3.3.3 nedan.</P>
<P class="p243 ft1">Inledningsvis bör dock även nämnas att handelsdirektivet inte hindrar en medlemsstat från att upprätthålla eller införa nationella</P>
<P class="p244 ft8">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser från andra verksamheter än sådana som anges i bilaga I eller ingår i gemenskapens system (detta framgår av punkt 16 i direktivets ingress). Även om transportsektorn inte skulle inkluderas i EU:s handelssystem skulle Sverige alltså när som helst kunna införa ett helt nationellt handelssystem för denna sektor. Såvitt delegationen kan bedöma är dock ett sådant nationellt handelssystem som omtalas i punkt 16 i handelsdirektivets ingress inte avsett att vara kopplat till direktivet. Om Sverige skulle införa ett nationellt system för transportsektorn skulle det alltså bli fråga om nationella utsläppsrätter – med egna nationella identifikationsnummer etc. – som är begränsade till Sverige.</P>
<P class="p245 ft3"><SPAN class="ft3">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft65">Förutsättningar för ensidig </SPAN><NOBR>opt-in</NOBR> av transportsektorn från och med år 2008</P>
<P class="p36 ft1">I handelsdirektivets artikel 24 anges förfaranden för ensidigt införande av ytterligare verksamheter och gaser. Enligt artikeln får medlemsstaterna från och med år 2008 tillämpa handel med utsläppsrätter ”i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv” för verksamheter, anläggningar och växthusgaser som inte anges i direktivets bilaga I. Kommissionen måste dock ge sitt godkännande. I sin bedömning skall kommissionen beakta alla relevanta kriterier, särskilt konsekvenserna för den inre marknaden, möjliga snedvridningar av konkurrensen, systemets miljömässiga integritet och det planerade övervaknings- och rapporteringssystemets tillförlitlighet.</P>
<P class="p212 ft1">Såvitt delegationen kan bedöma förutsätter en medlemsstats ensidiga införande av ytterligare verksamheter i enlighet med artikel 24 att direktivets bestämmelser i övrigt tillämpas utan ändringar, eftersom det skall ske ”i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv”. För att Sverige ensidigt skulle kunna ta med transportsektorn från och med år 2008 torde alltså enligt direktivet krävas att det skulle ske med en nedströmsansats. Eftersom detta dock, av skäl som framgått ovan, i praktiken inte är en möjlig lösning, så torde det heller inte kunna bli aktuellt med ett ensidigt svenskt införande av transportsektorn i handelssystemet från och med år 2008.</P>
<P class="p246 ft22">Samtidigt skall dock sägas att vi inte med säkerhet kan säga hur kommissionen skulle ställa sig till en ansökan från Sverige att ensidigt få ta med transportsektorn från och med år 2008 med hjälp av</P>
<P class="p247 ft8">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">en uppströmsansats. Utifrån en juridisk bedömning av handelsdirektivet är delegationens slutsats att en sådan ansökan antagligen skulle komma att avslås, av skäl som redovisas ovan. För att kommissionen möjligen ändå, i strid med direktivets lydelse, skulle kunna inta en positiv ställning till en sådan ansökan talar att kommissionen eventuellt skulle se ett värde i att något medlemsland går före och prövar de praktiska förutsättningarna för att inkludera transportsektorn i handelssystemet.</P>
<P class="p42 ft1">Om Sverige skulle vilja lämna in en ansökan om att få ensidigt ta med transportsektorn från och med år 2008 är dock tidplanen för förberedelsearbetet mycket knapp. Således har t.ex. företrädare för Naturvårdsverket gjort bedömningen att en ansökan om en ensidig utvidgning av systemet under handelsperioden 2008 2012 – med hänsyn till beredningstider m.m. inom kommissionen – bör lämnas in till kommissionen senast <NOBR>åtta-tio</NOBR> månader innan den nationella fördelningsplanen för perioden 2008 2012 skall inlämnas, vilket skall ske senast den 30 juni 2006. Med denna bedömning skulle en ansökan om <NOBR>opt-in</NOBR> således behöva lämnas in under hösten 2005. Med hänsyn till att det från svensk sida torde ta ett antal månader att utarbeta ett förslag på den detaljeringsnivå som erfordras för ansökan, så skulle ett principbeslut om <NOBR>opt-in</NOBR> således behöva fattas under våren 2005.</P>
<P class="p101 ft1">Andra aspekter som skulle behöva belysas vid ett ställningstagande om en svensk <NOBR>opt-in</NOBR> är regional- och transportpolitiska effekter, huruvida och på vilket sätt bränslebeskattningen bör anpassas samt vilka effekter <NOBR>opt-in</NOBR> och eventuella förändringar i beskattningen skulle ha på användningen av drivmedel inom transportsektorn, på valet av uppvärmningskälla inom övrigsektorn och därmed på växthusgasutsläppen och utsläpp av föroreningar.</P>
<P class="p248 ft3"><SPAN class="ft3">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft65">Förutsättningar för en harmoniserad lösning som omfattar samtliga medlemsstater från och med år 2008</SPAN></P>
<P class="p100 ft1">Enligt artikel 30.1 i handelsdirektivet får kommissionen senast den 31 december 2004 till Europaparlamentet och rådet överlämna ett förslag om att ändra direktivets bilaga I, så att handelssystemet kommer att omfatta ytterligare verksamheter och/eller växthusgaser. Några sådana ändringsförslag hade inte framlagts vid den angivna tidpunkten. Med reservation för att en viss försening kanske</P>
<P class="p249 ft8">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31064x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">kan accepteras kan det dock eventuellt komma att ske några månader in på år 2005.</P>
<P class="p13 ft1">Sådana eventuella ändringar torde enligt delegationens bedömning kunna träda i kraft först från år 2008, med hänsyn till att förutsättningarna för perioden 2005 2007 torde vara svåra att ändra i detta skede. Teoretiskt sett skulle kommissionen i en sådan rapport kunna föreslå att direktivet bör ändras på sådant sätt att transportsektorn kan ingå i handelssystemet från år 2008. Enligt delegationens bedömning får det dock hållas för osannolikt att kommissionen kommer med ett sådant förslag.</P>
<P class="p250 ft3"><SPAN class="ft3">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft65">Förutsättningar för en harmoniserad lösning som omfattar samtliga medlemsstater från och med år 2013</SPAN></P>
<P class="p84 ft1">Enligt artikel 30.2 i handelsdirektivet skall kommissionen sammanställa en rapport om tillämpningen av handelsdirektivet, vilken senast den 30 juni 2006 skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av förslag. I rapporten skall bl.a. beaktas hur och huruvida direktivets bilaga I bör ändras, så att handelssystemet kommer att omfatta ytterligare relevanta sektorer (explicit nämns kemisk industri, aluminiumindustrin och transportsektorn), verksamheter och/eller växthusgaser, i syfte att ytterligare öka systemets ekonomiska effektivitet.</P>
<P class="p85 ft1">Om kommissionen i denna rapport skulle föreslå en ändring i handelsdirektivet så att transportsektorn omfattas kan det dock enligt delegationens mening sannolikt inte bli tal om att införa transportsektorn förrän under perioden 2013 2017. Skälet till detta är att de nationella fördelningsplanerna för perioden 2008 2012 skall inlämnas senast den 30 juni 2006. Att hinna få med transportsektorn redan till år 2008 torde därmed i praktiken bli svårt.<SPAN class="ft15">11</SPAN></P>
<P class="p123 ft14"><SPAN class="ft14">3.4</SPAN><SPAN class="ft41">Delegationens överväganden</SPAN></P>
<P class="p186 ft1">I princip ser delegationen positivt på att omfattningen av systemet för handel med utsläppsrätter vidgas till flera sektorer. Detta då</P>
<P class="p251 ft9"><SPAN class="ft24">11 </SPAN>Möjligen skulle förändringar kunna göras som träder i kraft först under den senare delen av perioden <NOBR>2008-2012,</NOBR> men det bedömer delegationen som mindre sannolikt.</P>
<P class="p252 ft8">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">systemets effektivitet förbättras ju fler utsläppskällor som omfattas av det.</P>
<P class="p48 ft1">Med hänsyn till att transportsektorn står för en stor andel (närmare två tredjedelar) av de svenska koldioxidutsläpp som inte från start omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter vore det särskilt viktigt att inkludera denna sektor i handelssystemet. Om transportsektorn med tillägg för bl.a. övrigsektorns användning av olja och gas för uppvärmningsändamål – som eventuellt p.g.a. avgränsningssvårigheter bör tas med – inkluderades i EU:s handelssystem så skulle handeln med utsläppsrätter totalt komma att omfatta ca 90 procent av Sveriges koldioxidutsläpp.</P>
<P class="p42 ft1">Delegationens bedömning är att den i kapitlet diskuterade modellen för att inkludera transportsektorn i EU:s handelssystem</P>
<P class="p253 ft1">– i vilken i synnerhet behovet av att tillämpa en uppströmsansats bör poängteras – teoretiskt sett bör fungera. Givetvis skulle dock ett ytterligare utredningsarbete kring de praktiska förutsättningarna behöva genomföras innan transportsektorn skulle kunna inkluderas i handelssystemet.</P>
<P class="p43 ft1">Trots sin i grunden positiva inställning till att transportsektorn bör inkluderas i EU:s handelssystem, så anser delegationen inte att Sverige bör ansöka om att ensidigt få ta med sin transportsektor i EU:s handelssystem redan från år 2008. Ett viktigt skäl till detta är att delegationen utifrån en juridisk bedömning menar att handelsdirektivet i nuvarande utformning inte medger att en uppströmsansats tillämpas. Andra skäl är att de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna av att gå före i detta sammanhang är osäkra och behöver belysas ytterligare, liksom påverkan på utsläppen av föroreningar.</P>
<P class="p42 ft1">Delegationen anser att regeringen i stället bör verka för att transportsektorn tas med i EU:s system för handel med utsläppsrätter genom en harmoniserad lösning som omfattar samtliga medlemsstater. En harmoniserad lösning torde kunna vara på plats tidigast från år 2013.</P>
<P class="p43 ft1">Vidare anser delegationen att Sverige heller inte för transportsektorn bör utveckla ett sådant inhemskt system för handel med utsläppsrätter som omtalas i punkt 16 i handelsdirektivets ingress, eftersom ett sådant nationellt system inte är avsett att vara kopplat till EU:s handelssystem.</P>
<P class="p43 ft1">Givet delegationens ovan redovisade syn kommer handel med utsläppsrätter inte att kunna bli aktuell för transportsektorn förrän på relativt lång sikt. Med hänsyn till transportsektorns betydande</P>
<P class="p254 ft8">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31066x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td43"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td44"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">och ökande koldioxidutsläpp behöver därför andra åtgärder vidtas för att minska utsläppen från denna sektor. Det torde handla om åtgärder såväl på nationellsom <NOBR>EU-nivå.</NOBR> I en rapport till Vinnova år 2001<SPAN class="ft15">12 </SPAN>konstaterade Per Kågeson att det i princip finns sex olika sätt att – med hjälp av olika typer av styrmedel – minska transportsektorns koldioxidutsläpp:</P>
<P class="p255 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Minskad efterfrågan på transporter.</SPAN></P>
<P class="p88 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Minskad bränsleförbrukning genom mera bränslesnåla fordon.</SPAN></P>
<P class="p152 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Minskad bränsleförbrukning genom effektivare transportsystem.</SPAN></P>
<P class="p256 ft22"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft21">Minskad bränsleförbrukning genom anpassning av körstil och hastigheter.</SPAN></P>
<P class="p88 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Övergång till transportslag med lägre utsläpp.</SPAN></P>
<P class="p88 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Ökad användning av förnybara drivmedel.</SPAN></P>
<P class="p257 ft1">Under dessa olika grupper återfinns ett stort antal enskilda åtgärder som under senare år genomförts, är under genomförande eller som av regering och riksdag och/eller berörda myndigheter m.fl. har föreslagits i syfte att bl.a. minska transportsektorns utsläpp av koldioxid. Utan anspråk på att vara heltäckande kan exempelvis nämnas höjda drivmedelsskatter; skattesubventioner för att gynna introduktion av förnybara bränslen; koldioxiddifferentierad fordonsskatt för lätta bilar; ändrad förmånsbeskattning av personbilar; införande av kilometerskatt för tunga lastbilar; införande av drivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat) för att främja introduktionen av förnybara fordonsbränslen; bilindustrins frivilliga åtagande att minska utsläppen från nya bilar som säljs i EU med 25 procent till år 2008; ökad inblandning av förnybara bränslen i drivmedel; ökad utbildning av förare i sparsam körning; skärpt trafikövervakning; trängselavgifter; satsningar på forskning, utveckling och demonstration; initiativ för att stimulera ökade inköp av mindre bilar; etc.</P>
<P class="p240 ft1">En ytterligare, tänkbar möjlighet som öppnats sedan det nu står klart att Kyotoprotokollet träder i kraft – och som delegationen avslutningsvis vill uppmärksamma – vore att belägga transportsektorn med en kvotplikt motsvarande utsläppsökningarna i förhållande till nationella- eller sektorsmål. Kvotplikten skulle då avse certifikat från Kyotoprotokollets projektmekanismer och vara</P>
<P class="p258 ft18"><SPAN class="ft24">12 </SPAN>Transportsektorns koldioxidutsläpp och den svenska miljöpolitiken – En kritisk granskning</P>
<P class="p16 ft9">(Vinnova Debatt - Transportpolitik i Fokus. VD 2001:03).</P>
<P class="p135 ft8">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera transport- och övrigsektorerna i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">fristående från handelssystemet och dess tidtabell. Delegationen förordar att en sådan möjlighet utreds vidare med sikte på att motverka effekterna av de växande utsläppen från transportsektorn.</P>
<P class="p259 ft8">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31068x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p260 ft13"><SPAN class="ft13">4</SPAN><SPAN class="ft40">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN></P>
<P class="p261 ft1">Delegationens bedömning: Handel med utsläppsrätter är förenad med stora ekonomiska värden. De rapporterade utsläpp som ligger till grund för handeln måste därför vara korrekt redovisade och förknippade med liten osäkerhet. De beräknade utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid är i dag i allmänhet förknippade med stor osäkerhet. Innan dessa osäkerheter minskats avsevärt anser delegationen att det inte generellt sett kan bli aktuellt att inkludera de fem övriga växthusgaserna i handelssystemet.</P>
<P class="p262 ft1">Det finns dock några avgränsade användningsområden för de fem övriga växthusgaserna inom vilka utsläppen kan rapporteras med godtagbar säkerhet. Aluminiumsektorn, som släpper ut både koldioxid och perfluorkarboner, vore värdefull att ta med i handelssystemet eftersom aluminiumprodukter inom vissa användningsområden är substitut för bl.a. stålprodukter. Stålsektorn omfattas av handelssystemet. För att skapa konkurrensneutralitet mellan bl.a. dessa produktgrupper föreslår delegationen att regeringen skall verka för att aluminiumsektorn tas med i EU:s system för handel med utsläppsrätter och att i tillägg till utsläpp av koldioxid även utsläpp av perfluorkarboner inom aluminiumproduktion skall omfattas av systemet. Enligt delegationen bör Sverige inte ansöka om att ensidigt få ta med ytterligare gaser i handelssystemet. Det bör ankomma på kommissionen att i samband med den rapport som framläggs senast den 30 juni 2006 bedöma lämpligheten av att ytterligare gaser tas med i handelssystemet.</P>
<P class="p263 ft1">Även om övriga växthusgaser generellt sett inte kan tas med i handelssystemet anser delegationen att de på olika sätt bör regleras utanför handelssystemet.</P>
<P class="p264 ft1">Delegationen understryker vikten av att på <NOBR>EU-nivå</NOBR> vidta sådana åtgärder, som syftar till att ytterligare minska osäkerheten i mätningar av utsläppen.</P>
<P class="p265 ft8">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31069x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">Kyotoprotokollet omfattar totalt sex växthusgaser. Utöver koldioxid – som för perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> är den enda som ingår i EU:s handelssystem – handlar det om metan, dikväveoxid (lustgas), fluorkarboner, perfluorkarboner och svavelhexafluorid.<SPAN class="ft15">1</SPAN></P>
<P class="p48 ft1">I detta kapitel diskuteras förutsättningarna för och lämpligheten av att ta med andra gaser än koldioxid i handelssystemet. Först redovisas de förutsättningar som ges av handelsdirektivet (4.1). Därefter beskrivs översiktligt de övriga växthusgasernas huvudsakliga utsläppskällor och hur de olika växthusgasernas varierande effekter på klimatet kan jämföras (4.2). I de nästföljande avsnitten beskrivs hur de övriga växthusgaserna i dag är reglerade och vilka slutsatser som kan dras av en sådan översikt (4.3 och 4.4). Av- görande för om ytterligare gaser skall tas med i handelssystemet är med vilken säkerhet utsläppen kan beräknas. Osäkerhetsbedömningar för olika växthusgaser redovisas därför i avsnitt 4.5. Avslutningsvis redovisas delegationens överväganden (4.6).</P>
<P class="p58 ft1">Kapitlet bygger på de arbeten som en arbetsgrupp vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet<SPAN class="ft15">2 </SPAN>och Anders Carlsson, ACCO<SPAN class="ft15">3 </SPAN>har utfört på uppdrag av <NOBR>FlexMex2-utredningen.</NOBR> De kvantitativa uppgifter som redovisas i kapitlet är hämtade från dessa källor. Juridiska institutionen analyserade frågan om att inkludera ytterligare växthusgaser i ett kommande handelssystem på ett generellt plan, medan Anders Carlsson begränsade sin analys till att bedöma lämpligheten av att inkludera ytterligare växthusgaser för de anläggningar som i dag ingår i handelssystemet.</P>
<P class="p266 ft14"><SPAN class="ft14">4.1</SPAN><SPAN class="ft41">Vad säger handelsdirektivet?</SPAN></P>
<P class="p137 ft1">I nuvarande utformning omfattar EU:s handelssystem för perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> endast en växthusgas, koldioxid. Utgångspunkten i handelsdirektivet är emellertid att även de verksamheter som ger upphov till utsläpp av övriga fem växthusgaser <SPAN class="ft3">kan </SPAN>inkluderas i det kommande handelssystemet.</P>
<P class="p267 ft8"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft60">De sex Kyotogaserna ingår indirekt i EU:s system för handel med utsläppsrätter eftersom mekanismen för ren utveckling (se fotnot 7 i kapitel 1) kopplas till systemet genom det s.k. länkdirektivet. Certifierade utsläppsminskningar från projekt inom ramen för denna mekanism kan användas i det europeiska handelssystemet från och med år 2005 och kan härröra från projekt inom vilket någon av de sex växthusgaserna reduceras.</SPAN></P>
<P class="p91 ft18"><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft63">Reglering av de övriga växthusgaserna. </SPAN>Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. PM <NOBR>2003-11-15.</NOBR></P>
<P class="p268 ft70"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft69">Metan- och dikväveoxidutsläpp i ett utvidgat system för handel med utsläppsrätter. </SPAN><SPAN class="ft9">Anders Carlsson. PM </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">2004-11-11.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p269 ft8">74</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft1">Enligt handelsdirektivet <SPAN class="ft3">får </SPAN>kommissionen, på grundval av de framsteg som gjorts i fråga om övervakningen av utsläpp av växthusgaser, senast den 31 december 2004 föreslå att andra växthusgaser än koldioxid ingår i handelssystemet. Sådana förslag till ändringar har inte lämnats av Europeiska kommissionen.</P>
<P class="p97 ft1">Vidare <SPAN class="ft3">skall </SPAN>kommissionen, på grundval av de erfarenheter av tillämpningen av handelsdirektivet och de framsteg som gjorts i fråga om övervakningen (inklusive mätning) av utsläpp av växthusgaser, senast den 30 juni 2006 sammanställa en rapport och därvid beakta hur och huruvida andra växthusgaser än koldioxid skall ingå i handelssystemet inför Kyotoprotokollets första åtagandeperiod <NOBR>2008–2012.</NOBR></P>
<P class="p97 ft1">Enligt artikel 24 i direktivet får en medlemsstat också ansöka om att ensidigt ta med ytterligare växthusgaser i handelssystemet. Ett medlemsland som önskar utvidga systemet ensidigt måste få detta godkänt av kommissionen och behöver som underlag för ett sådant beslut bland annat utveckla och fastställa tillförlitliga övervakningsmetoder.</P>
<P class="p270 ft14"><SPAN class="ft14">4.2</SPAN><SPAN class="ft41">Storleken på utsläppen av växthusgaser och utsläppskällor</SPAN></P>
<P class="p55 ft1">Olika växthusgaser påverkar klimatet i olika utsträckning. Den klimatpåverkan som en växthusgas har beror på vilken förmåga gasen har att absorbera värmestrålning, hur länge gasen finns kvar i atmosfären samt i hur stora mängder gasen tillförs atmosfären.</P>
<P class="p66 ft1">För att kunna jämföra inverkan av olika gaser refereras ofta till deras s.k. <NOBR>GWP-värde</NOBR> (från engelskans Global Warming Potential) eller växthusgaspotential. Eftersom växthusgaserna har olika uppehållstid i atmosfären kan GWP beräknas för olika tidsintervall. Vanligt är att det görs i ett hundraårsperspektiv, men även andra tidsperspektiv förekommer. Man brukar normera övriga växthusgaser med koldioxid vars växthusgaspotential därför alltid är <SPAN class="ft3">ett </SPAN>(GWP=1). När den samlade inverkan av gasen på växthuseffekten skall redovisas multipliceras de totala utsläppens vikt med gasens <NOBR>GWP-värde.</NOBR> Detta ger ett mått på den totala inverkan från utsläppen av en specifik gas och enheten uttrycks som s.k. koldioxidekvivalenter under den valda tidsperioden. En minskning av utsläppen mätt i koldioxidekvivalenter får samma positiva effekt på</P>
<P class="p271 ft8">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31071x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">växthuseffekten oberoende av om reduktionen sker i koldioxid, metan eller någon annan av klimatgaserna.</P>
<P class="p48 ft1">I tabell 4.1 visas <NOBR>GWP-värden</NOBR> i ett hundraårsperspektiv för de i Kyotoprotokollet förekommande växthusgaserna.</P>
<P class="p272 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 4.1. </SPAN><NOBR>GWP-värden</NOBR> (100 år) för vissa växthusgaser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr18 td47"><SPAN class="p273 ft71">Gas</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td48"><SPAN class="p274 ft9"><NOBR>GWP-värde</NOBR> (100 år)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td40"><SPAN class="p273 ft5">Koldioxid, CO<SPAN class="ft72">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td49"><SPAN class="p275 ft73">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td40"><SPAN class="p273 ft5">Metan, CH<SPAN class="ft72">4</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p275 ft71">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p273 ft5">Dikväveoxid, N<SPAN class="ft72">2</SPAN>O (”lustgas”)</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p275 ft73">310</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td40"><SPAN class="p273 ft73">Ofullständigt halogenerade fluorkarboner</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p275 ft73">1 300</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><SPAN class="p273 ft73">(värdet gäller för HFC 134a)<SPAN class="ft74">4</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td49"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td40"><SPAN class="p273 ft5">Perfluorkarboner (värdet för CF<SPAN class="ft72">4 </SPAN>visas)</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td49"><SPAN class="p275 ft73">6 500</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td47"><SPAN class="p273 ft5">Svavelhexafluorid, SF<SPAN class="ft72">6</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td48"><SPAN class="p275 ft73">23 900</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft5">Källa: IPCC, 1996<SPAN class="ft74">5</SPAN></P>
<P class="p49 ft1">Mängden koldioxid som uppstår vid förbränning av olika bränslen kan beräknas utifrån bränslets kolinnehåll. Utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid är svårare att beräkna eftersom de inte enbart beror på bränslets egenskaper. Utsläppen av de andra växthusgaserna härrör inte heller enbart från förbränning.</P>
<P class="p48 ft1">I avsnitten 4.2.1 till 4.2.5 nedan beskrivs utsläppskällor och utsläppens storlek för de fem andra växthusgaserna än koldioxid.</P>
<P class="p266 ft3"><SPAN class="ft3">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft65">Metan</SPAN></P>
<P class="p61 ft1">Metan (CH<SPAN class="ft31">4</SPAN>) bildas huvudsakligen vid nedbrytning av organiskt material. Gasen har <NOBR>GWP-värdet</NOBR> 21. Uttryckt i koldioxidekvivalenter uppgick de svenska metanutsläppen till 5,5 Mton år 2003, vilket motsvarade cirka 8 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. I Sverige är utsläppskällorna jordbruket, avfallsdeponier och förbränning inklusive transporter, se tabell 4.2 nedan.</P>
<P class="p277 ft18"><SPAN class="ft43">4</SPAN><SPAN class="ft62">Ofullständigt halogenerade fluorkarboner och fluorkarboner är grupper av gaser. I tabellen redovisas </SPAN><NOBR>GWP-faktorn</NOBR> för en av gaserna ur respektive grupp.</P>
<P class="p268 ft9"><SPAN class="ft43">5</SPAN><SPAN class="ft75">IPCC har reviderat dessa faktorer men det är de som anges i tabellen som gäller enligt Kyotoprotokollet.</SPAN></P>
<P class="p269 ft8">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31072x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p278 ft9">SOU 2005:10 Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</P>
<P class="p279 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 4.2. </SPAN>Utsläpp av metan från olika verksamheter år 2003</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p20 ft73">Sektor</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td50"><SPAN class="p280 ft9">Utsläpp i Mton</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td51"><SPAN class="p281 ft45">Procent av totala utsläpp</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td52"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td53"><SPAN class="p280 ft34">koldioxidekvivalenter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td54"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td45"><SPAN class="p20 ft73">Förbränning inkl.</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td50"><SPAN class="p280 ft9">0,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td51"><SPAN class="p281 ft34">0,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td45"><SPAN class="p20 ft73">transporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td50"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td51"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td45"><SPAN class="p20 ft71">Jordbruk</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td50"><SPAN class="p280 ft9">3,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td51"><SPAN class="p281 ft34">4,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td52"><SPAN class="p20 ft73">Avfall</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td53"><SPAN class="p280 ft9">1,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td54"><SPAN class="p281 ft34">2,4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p282 ft5">Källa: Sveriges nationella rapport enligt EU:s övervakningsmekanism 2005</P>
<P class="p283 ft1">Metangas uppstår vid <SPAN class="ft3">förbränning </SPAN>av fossila bränslen huvudsakligen inom transporter, bostäder/service och inom industrin. Till skillnad från koldioxidutsläppen varierar metanutsläppen från förbränning beroende exempelvis på vilken förbränningsteknik som används.<SPAN class="ft15">6 </SPAN>Det går därför inte att använda en enhetlig faktor för relationen mellan insatt bränsle och de metanutsläpp som uppstår vid förbränning. Dessa utsläpp kan minskas genom att förbränningen minskas eller att det sätt på vilket förbränningen sker förändras.</P>
<P class="p284 ft1">Utsläppen av metan från <SPAN class="ft3">jordbruket </SPAN>kommer från idisslande djur<SPAN class="ft15">7 </SPAN>samt i mindre utsträckning från gödselhantering. Dessa utsläpp är relativt svåra att åtgärda. Förutom att minska antalet idisslare kan metanutsläppen minskas genom att ha högproducerande djur samt genom en förbättrad lagring och täckning av stallgödsel. I sammanhanget bör poängteras att en minskning av antalet idisslare i jordbruket skulle påverka det svenska målet att bevara öppna landskap negativt.</P>
<P class="p285 ft1"><SPAN class="ft3">Avfallssektorns </SPAN>metanutsläpp uppkommer genom den nedbrytning som sker när organiskt avfall läggs på deponi. Denna sorts utsläpp kan i princip minskas genom att antingen mindre mängder organiskt avfall deponeras, avfallsförbränningen ökar eller metangasen återvinns i ökad utsträckning.</P>
<P class="p286 ft34"><SPAN class="ft16">6</SPAN><SPAN class="ft68">Utsläppen av koldioxid är däremot oberoende av förbränningsteknik och beror endast på bränslets kolinnehåll. Omvandlingsprocessen från bränslen till värme kan emellertid ske med varierande verkningsgrad, dvs. man kan få ut olika mängd nyttigheter med olika tekniker.</SPAN></P>
<P class="p287 ft34"><SPAN class="ft16">7</SPAN><SPAN class="ft68">Gräsätare har hjälp av mikroorganismer att bryta ner cellväggarnas cellulosa som utgör en stor del av näringsinnehållet i gräset. Den metan som bildas i vommen på kon rapas upp. Med en ”normal” foderstat kan en ko bilda ca </SPAN><NOBR>120-130</NOBR> kg metan per år. Det är många faktorer som påverkar hur mycket metan som bildas, t.ex. foderintag, typ av kolhydrater, förhållandet grovfoder/kraftfoder, fodrets finfördelning och tillskott av fett. Det är dock svårt att dramatiskt minska metanproduktionen genom t.ex. ändrad utfodring. Den effektivaste åtgärden är att minska antalet nötkreatur, dvs. att ha högproducerande djur för att därigenom kunna producera en given mängd mjölk eller kött med så få djur som möjligt.</P>
<P class="p288 ft8">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31073x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft3"><SPAN class="ft3">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft65">Dikväveoxid (lustgas)</SPAN></P>
<P class="p61 ft1">Dikväveoxid (N<SPAN class="ft31">2</SPAN>O), bildas huvudsakligen vid nedbrytning av organiska ämnen och vid förbränning. Förutom klimatpåverkan <NOBR>(GWP-värdet</NOBR> är 310) har dikväveoxid även viss påverkan på ozonskiktet. Uttryckt i koldioxidekvivalenter uppgick Sveriges utsläpp av dikväveoxid till 8,1 Mton år 2003, dvs. ca 11,2 procent av landets totala utsläpp av växthusgaser. I Sverige är utsläppskällorna förbränning inklusive transporter, jordbruket och industriprocesser. Se tabell 4.3 nedan.</P>
<P class="p290 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 4.3. </SPAN>Utsläpp av dikväveoxid (lustgas) från olika verksamheter år 2003</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr18 td1"><SPAN class="p273 ft71">Sektor</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p291 ft9">Utsläpp i Mton</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td51"><SPAN class="p281 ft45">Procent av totala utsläpp</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p292 ft34">koldioxidekvivalenter</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td51"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td1"><SPAN class="p273 ft71">Förbränning inkl.</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td55"><SPAN class="p292 ft9">2,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td51"><SPAN class="p293 ft9">2,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p273 ft73">transporter</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td55"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td51"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p273 ft73">Jordbruk</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p292 ft9">5,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td51"><SPAN class="p293 ft9">7,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p273 ft71">Industriprocesser</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p292 ft9">0,6</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td51"><SPAN class="p293 ft9">0,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td56"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td57"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td54"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft5">Källa: Sveriges nationella rapport enligt EU:s övervakningsmekanism 2005</P>
<P class="p295 ft1">Utsläpp av dikväveoxid genom <SPAN class="ft3">förbränning </SPAN>av fossila bränslen sker framför allt inom industrin, transporter och bostäder/service. De största utsläppen står industrin för. Liksom för metangas gäller att utsläppen inte följer automatiskt av mängden bränsle som används vid förbränningen, eftersom mängden dikväveoxid som bildas bl.a. beror på vilken förbränningsteknik som används. Om industrins förbränningsanläggningar skulle beläggas med kvotplikt för utsläpp av dikväveoxid vore det önskvärt att anläggningarna differentierades med hänsyn till förbränningsteknik för att kunna fastställa utsläppens storlek.</P>
<P class="p42 ft1">Inom <SPAN class="ft3">jordbruket </SPAN>sker utsläppen genom att dikväveoxid avgår från marken och från gödselhantering, såväl handelssom stallgödsel. Eftersom det är kväveomsättningen i marken som orsakar avgången av dikväveoxid från marken kan gödsling, som förstärker kväveomsättningen, även bidra till att öka utsläppen från marken. Ut- släppen av dikväveoxid från jordbruket kan framför allt minskas genom minskad gödselanvändning.</P>
<P class="p42 ft1">Också utsläppen av dikväveoxid från <SPAN class="ft3">industriprocesser </SPAN>är relaterade till gödselanvändning. Den övervägande delen (92 procent år</P>
<P class="p216 ft8">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31074x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft1">1998)<SPAN class="ft15">8 </SPAN>av dessa utsläpp härrör från produktion av salpetersyra som är en insatsvara vid tillverkning av handelsgödsel.</P>
<P class="p193 ft3"><SPAN class="ft3">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft65">Ofullständigt halogenerade fluorkarboner</SPAN></P>
<P class="p36 ft1">Ofullständigt halogenerade fluorkarboner <NOBR>(HFC-föreningar)</NOBR> är ett samlingsnamn för ett flertal olika gaser, vars <NOBR>GWP-värden</NOBR> varierar mellan 140 och 11 700. Fluorkarboner används huvudsakligen som kylmedium i kylanläggningar, där tidigare de ozonnedbrytande freonerna användes.<SPAN class="ft15">9 </SPAN>Fluorkarboner används även som drivgas, i lösningsmedel för rengöring, i expansionsmedel och vid tillverkning av isoleringsmaterial och plastprodukter.</P>
<P class="p66 ft1">Uppgifterna om utsläppens storlek varierar kraftigt beroende på beräkningsgrund, vilket har att göra med att fluorkarboner vanligen används som en komponent i produkter och därför inte släpps ut direkt i atmosfären. Gaserna ifråga kommer dock förr eller senare att släppas ut i atmosfären såvida de inte tas om hand och förstörs. Man kan därför tala om ”potentiella utsläpp” snarare än faktiska utsläpp. I Sveriges nationella rapportering enligt EU:s övervakningsmekanism 2005, som används för rapporteringen till FN:s klimatkonvention, anges utsläppen år 2003 ha uppgått till 0,8 Mton koldioxidekvivalenter, vilket syftar på en beräkning av de faktiska utsläppen.</P>
<P class="p297 ft3"><SPAN class="ft3">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft65">Perfluorkarboner</SPAN></P>
<P class="p52 ft1">Även perfluorkarboner (PFC) är ett samlingsnamn för flera gaser, vars <NOBR>GWP-värden</NOBR> varierar mellan 6 500 och 9 200. Perfluorkarboner bildas som biprodukt vid produktion av aluminium och används vid tillverkning av halvledare, som rengöringsmedel samt i brandskyddssystem och brandsläckare. Liksom fluorkarboner används perfluorkarboner, om än i mindre utsträckning, även till att ersätta ozonnedbrytande ämnen. De svenska utsläppen uppgick år 2003 till 0,3 Mton koldioxidekvivalenter.</P>
<P class="p298 ft26"><SPAN class="ft16">8</SPAN><SPAN class="ft77">SOU 2000:45 </SPAN>Handla för att uppnå klimatmål!, <SPAN class="ft25">s. 158.</SPAN></P>
<P class="p133 ft9"><SPAN class="ft16">9</SPAN><SPAN class="ft75">Användningen av de ozonnedbrytande ämnena regleras i Montrealprotokollet och förordning (EG) 2037/2000.</SPAN></P>
<P class="p252 ft8">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31075x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft3"><SPAN class="ft3">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft65">Svavelhexafluorid</SPAN></P>
<P class="p61 ft1">Svavelhexafluorid (SF<SPAN class="ft31">6</SPAN>), som har <NOBR>GWP-värdet</NOBR> 23 900, används huvudsakligen i tyngre elektriska komponenter som högspänningsbrytare samt vid gjutning av magnesium. Svavelhexafluorid används även bl.a. som skyddsgas i lättmetallindustrin och som bullerisolering i fönster.</P>
<P class="p43 ft1">Liksom för <NOBR>HFC-föreningar</NOBR> är det problematiskt att mäta utsläppen av svavelhexafluorid beroende på att de används som en komponent i produkter och därmed inte direkt släpps ut i atmosfären. De faktiska utsläppen år 2003 beräknas ha varit mindre än 0,1 Mton koldioxidekvivalenter. Användningen av svavelhexafluorid uppgick år 1998 till 2,1 Mton koldioxidekvivalenter.</P>
<P class="p299 ft14"><SPAN class="ft14">4.3</SPAN><SPAN class="ft41">Hur regleras dikväveoxid (lustgas) och metan i dag?</SPAN></P>
<P class="p61 ft1">I detta avsnitt redogörs för hur regleringen av utsläppen av dikväveoxid och metan sker i dag. Denna skiljer sig i flera avseenden från regleringen av de fluorerade gaserna, vilka huvudsakligen används som beståndsdelar i produkter. De fluorerade gaserna behandlas därför för sig, i det nästföljande avsnitt 4.4.</P>
<P class="p43 ft1">Eftersom förutsättningarna för handel med utsläppsrätter varierar mellan olika sektorer sker beskrivningen av regleringen av dikväveoxid och metan sektorsvis. Transportsektorn, som står för en mycket liten andel av utsläppen av dessa gaser, utelämnas dock vid denna genomgång.<SPAN class="ft15">10</SPAN></P>
<P class="p266 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft65">Reglering av industrisektorn</SPAN></P>
<P class="p300 ft1">Den viktigaste regleringen av industrisektorn på europeisk nivå är i dag <NOBR>IPPC-direktivet.<SPAN class="ft15">11</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>Enligt <NOBR>IPPC-direktivet</NOBR> skall nationella myn-</P>
<P class="p301 ft79"><SPAN class="ft32">10</SPAN><SPAN class="ft78">Utsläppen av dikväveoxid från transporter ökar som följd av att fordonsparken till stor del består av bilar utrustade med katalysatorer och att trafikarbetet med sådana fordon ökar. Den här typen av utsläpp är enligt Naturvårdsverket inte särskilt lämpade att inkludera i handelssystemet men de skulle kunna omfattas av skärpta krav inom det befintliga systemet för typgodkännande av bilar på </SPAN><NOBR>EU-nivå.</NOBR> Förslag om detta har tidigare lagts fram inom ramen för ECCP – EU:s klimatstrategi – men har ännu inte fullföljts.</P>
<P class="p302 ft82"><SPAN class="ft16">11</SPAN><SPAN class="ft80">Rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Detta direktiv samt dess förhållande till handelsdirektivet och den svenska regleringen beskrivs utförligt i rapporten </SPAN><SPAN class="ft81">Handel med utsläppsrätter – förenlighet med miljöbalkens krav. </SPAN>T. Bengtsson och I. Engelbrektson, Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet, september 2003.</P>
<P class="p129 ft8">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31076x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">digheter fastlägga villkor för verksamhetens drift. Särskilt vanligt är det med gränsvärden för maximala tillåtna utsläpp av olika ämnen. Det finns inget som hindrar att industriers utsläpp av dikväveoxid och metan regleras med stöd av <NOBR>IPPC-direktivet.</NOBR> Genom handelsdirektivet har en ändring införts i <NOBR>IPPC-direktivet</NOBR> i syfte att undvika en konflikt mellan olika rättsliga styrmedel.<SPAN class="ft15">12 </SPAN>Ändringen innebär att myndigheterna inte skall fastställa gränsvärden för utsläpp av sådana gaser som ingår i handelssystemet, såvida inte gaserna ifråga orsakar betydande <SPAN class="ft3">lokala </SPAN>föroreningar. Till skillnad från koldioxid kan dikväveoxid och metan ge upphov till lokala föroreningar. Uppgifter saknas om att <NOBR>IPPC-direktivet</NOBR> i hittillsvarande tillämpning skulle ha använts för att reglera utsläppen av dikväveoxid eller metan. I den mån sådana villkor finns torde de inte ha meddelats i syfte att minska klimatpåverkan, utan just för att förhindra lokala föroreningar.</P>
<P class="p130 ft1">På nationell svensk nivå regleras industrisektorn framför allt genom miljöbalken och dess tillståndsordning. Miljöbalken implementerar <NOBR>IPPC-direktivet,</NOBR> och skiljer sig inte från direktivet på något väsentligt sätt vad gäller regleringen av industrianläggningar.</P>
<P class="p64 ft1">I rapporten från juridiska institutionen vid Göteborgs universitet betvivlas att någon större miljönytta kan uppnås genom att begränsa industrins utsläpp av dikväveoxid och metan. Åtgärder som syftar till att begränsa dessa utsläpp riskerar att komma i konflikt med den inom svenskt miljöarbete sedan länge etablerade strävan att – med hjälp av gränsvärden – söka minska de utsläpp av kväveoxid (NOx) och svaveldioxid som uppstår vid förbränning av fossila bränslen i industrin.<SPAN class="ft15">13 </SPAN>Således kan vissa åtgärder som syftar till att minska lokal miljöpåverkan från förbränningsprocesser medföra ökade utsläpp av dikväveoxid. Ett annat exempel är att det bildas dikväveoxid vid <NOBR>icke-katalytisk</NOBR> rening som används för att minska kväveoxidutsläppen. Vidare ökar eventuellt utsläppen av dikväveoxid när man går över från användning av rosterpannor till fluidiserad bädd, en övergång som i övrigt anses fördelaktig ur miljösynpunkt.</P>
<P class="p303 ft25"><SPAN class="ft16">12</SPAN><SPAN class="ft77">Artikel 26 handelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft16">13</SPAN><SPAN class="ft19">PM av E. Nyström, Miljöbalkskommittén, </SPAN><NOBR>2003-11-05.</NOBR></P>
<P class="p135 ft8">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31077x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft65">Reglering av jordbrukssektorn</SPAN></P>
<P class="p61 ft1">Jordbruket står för mer än hälften av Sveriges totala utsläpp av de fem övriga växthusgaserna, mätt i koldioxidekvivalenter, och är därmed den enskilda sektor som står för de största utsläppen av dessa gaser.</P>
<P class="p142 ft1">På europeisk nivå saknas i dag miljörättslig lagstiftning som riktar sig direkt till jordbruket. Exempelvis omfattas inte jordbruksverksamhet av <NOBR>IPPC-direktivet.<SPAN class="ft15">14</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>Sektorn hanteras i stället av den gemensamma jordbrukspolitiken (Common Agricultural Policy, CAP). Under det senaste årtiondet har ett större mått av miljöhänsyn tagits in i detta system.</P>
<P class="p43 ft1">På svensk nivå omfattas jordbruket däremot av miljöbalkens regelsystem. Den tidigare lagen om skötsel av jordbruksmark upphörde att gälla vid miljöbalkens införande år 1999. Skötsellagens bestämmelser om miljöhänsyn i jordbruket har ersatts av 12 kap. 7– 10 §§ miljöbalken. Dessa bestämmelser innebär huvudsakligen att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ges befogenhet att utfärda föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden, begränsningar av antalet djur, försiktighetsmått för gödselhanteringen m.m. Detta har skett främst genom förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. Därutöver finns en stor mängd föreskrifter från Jordbruksverket av vilka en del behandlar miljöaspekter på verksamheten.</P>
<P class="p58 ft1">Jordbruksverksamhet är i övrigt föremål för miljöbalkens processuella tillståndsregler. Vissa större verksamheter kräver tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken. För djurhållning gäller tillståndsregler eller anmälningsplikt beroende på verksamhetens storlek. För odling av jorden finns ingen tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalken.</P>
<P class="p43 ft1">Jordbrukets gödselanvändning anses bidra till utsläpp av dikväveoxid dels genom att öka kväveomsättningen i marken som resulterar i att mer dikväveoxid avgår från jordbruksmarken, dels genom att dikväveoxid avgår från gödslet i sig.<SPAN class="ft15">15 </SPAN>Hanteringen av <SPAN class="ft3">stallgödsel </SPAN>finns reglerad i förordningar och myndighetsföreskrifter i syfte att minska läckage till omgivningen. Dessa föreskrifter syftar dock inte till att minska avgången av dikväveoxid, utan det är annat läckage som åsyftas. När det gäller <SPAN class="ft3">handelsgödsel </SPAN>har möjligheten att införa</P>
<P class="p304 ft18"><SPAN class="ft16">14</SPAN><SPAN class="ft17">Däremot påverkas jordbruket av vissa generella miljörättsliga instrument, såsom reglerna för biologisk mångfald och kemikaliehantering.</SPAN></P>
<P class="p183 ft70"><SPAN class="ft16">15</SPAN><SPAN class="ft19">SOU 2000:23 </SPAN>Förslag till svensk klimatstrategi<SPAN class="ft9">, s. 488.</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31078x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p305 ft1">ett kvotsystem diskuterats.<SPAN class="ft15">16 </SPAN>I sammanhanget bör noteras att det redan finns ett ekonomiskt styrmedel som syftar till minskad användning av handelsgödsel. Enligt lag (1984:409) om skatt på gödselmedel är tillverkare och importörer skyldiga att betala en avgift för varje kilo kväve som gödslet innehåller. Lagen anses emellertid ha haft begränsad effekt på användningen av handelsgödsel i jordbruket.<SPAN class="ft15">17</SPAN></P>
<P class="p306 ft3"><SPAN class="ft3">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft65">Reglering av avfallssektorn</SPAN></P>
<P class="p307 ft1">I gemenskapsrätten finns ett relativt omfattande system för reglering av avfallshantering. Ramdirektivet från 1975<SPAN class="ft15">18 </SPAN>behandlar vissa övergripande frågor om vad som skall anses utgöra avfall, förpliktelser för medlemsstaterna att söka minska avfallsmängderna och ta hand om uppkommet avfall m.m. Särskilda typer av avfallshantering regleras genom ett antal olika direktiv, av vilka här främst direktivet om deponering<SPAN class="ft15">19 </SPAN>är av intresse.</P>
<P class="p85 ft1">Direktivet om deponering av avfall har det uttalade syftet att minska utsläppen av metangas för att bekämpa den globala uppvärmningen.<SPAN class="ft15">20 </SPAN>Det är antaget under artikel 175 i <NOBR>EG-fördraget,</NOBR> vilket innebär att medlemsstaterna som huvudregel har möjlighet att vidta strängare åtgärder. Minskningen av metangasutsläpp skall ske genom minskad deponering av biologiskt nedbrytbart avfall samt genom införande av krav på deponigaskontroll.</P>
<P class="p97 ft1">På svensk nivå regleras avfallsfrågor i 15 kap. miljöbalken. Vad gäller avfallsdeponier finns närmare bestämmelser i förordning (2001:512) om deponering av avfall, vilken genomför gemenskapsdirektivet på området. Sverige har valt att fasa ut deponeringen av organiskt avfall betydligt tidigare än vad som stadgas i direktivet om deponering av avfall. Enligt förordningens 9 § är deponering av utsorterat brännbart avfall förbjudet. Detta förbud trädde ikraft den 1 januari 2002. År 2005 utvidgades förbudet enligt 10 § till att omfatta allt organiskt avfall, med vissa undantag. Vid brist på kapacitet att behandla avfallet har länsstyrelserna möjlighet att meddela dispens från förbuden. Uppföljningar som Naturvårdsverket har</P>
<P class="p308 ft25"><SPAN class="ft16">16</SPAN><SPAN class="ft77">SOU 2000:45, s. 159.</SPAN></P>
<P class="p309 ft42"><SPAN class="ft16">17</SPAN><SPAN class="ft83">Prop. 1994/95:75 </SPAN>Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska Unionen, <SPAN class="ft18">s. 47.</SPAN></P>
<P class="p88 ft25"><SPAN class="ft16">18</SPAN><SPAN class="ft77">Rådets direktiv 1975/442 av den 15 juli 1975 om avfall, EGT 1975 nr. L 194 s. 39.</SPAN></P>
<P class="p88 ft18"><SPAN class="ft16">19</SPAN><SPAN class="ft17">Rådets direktiv 1999/31 av den 26 april 1999 om deponering av avfall, EGT 1999 nr. L 182 s. 1.</SPAN></P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft16">20</SPAN><SPAN class="ft19">Preambel p. 16.</SPAN></P>
<P class="p40 ft8">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31079x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">låtit göra av deponeringsförbuden visar bl.a. att mängden brännbart avfall med dispens har minskat med 70 procent från år 2003 till år 2004 samtidigt som avfallsförbränningen har byggts ut.<SPAN class="ft15">21 </SPAN>Deponigas skall i enlighet med direktivet insamlas och i möjligaste mån användas för energiutvinning.</P>
<P class="p161 ft14"><SPAN class="ft14">4.4</SPAN><SPAN class="ft41">Hur regleras de fluorerade gaserna i dag?</SPAN></P>
<P class="p100 ft1">Förordningen 1995:555 om HFC (ofullständigt halogenerade fluorkarboner) ger Naturvårdsverket möjligheter att föreskriva om försiktighetsmått och kunskapskrav samt de åtgärder i övrigt som behövs för att hindra utsläpp av HFC från <NOBR>kyl-,</NOBR> värme- och klimatanläggningar samt från fasta brandsläckningsanordningar. Naturvårdsverket har utfärdat sådana föreskrifter som särskilt vad gäller <NOBR>kyl-,</NOBR> värme- och klimatanläggningar innehåller detaljerade föreskrifter om konstruktion, tillverkning, installation, ombyggnad, konvertering, innehav, brukande, underhåll, kontroll och omhändertagande av kyl- och värmepumpanläggningar som innehåller HFC. Bestämmelserna torde ha bidragit till att minska utsläppen från dessa anläggningar i Sverige.</P>
<P class="p58 ft1">I augusti 2003 presenterade kommissionen ett förslag till förordning som syftar till att minska utsläppen av de fluorerade växthusgaserna inom EU.<SPAN class="ft15">22</SPAN></P>
<P class="p48 ft1">Utsläppen av fluorerade gaser inom EU uppgick år 1995 till 65 Mton koldioxidekvivalenter, vilket utgjorde 2 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Kommissionens prognoser anger att utsläppen år 2010 kan förväntas öka till 98 Mton koldioxidekvivalenter om inga åtgärder vidtas, vilket skulle motsvara mellan 2 och 4 procent av de totala prognostiserade utsläppen av växthusgaser.</P>
<P class="p43 ft1">De åtgärder som föreslås i förordningen förväntas minska utsläppen av de fluorerade gaserna med nästan en fjärdedel av de prognostiserade utsläppen för år 2010. Kommissionen förväntar större minskningar till följd av åtgärderna under efterföljande period eftersom en del av reglerna kommer att få genomslag först då. Utan åtgärder skulle utsläppen av de fluorerade gaserna öka kraftigt under kommande år. Enligt delegationen bör uppmärksamhet ägnas åt huruvida minskningarna under förordningen är tillräckliga.</P>
<P class="p310 ft25"><SPAN class="ft16">21</SPAN><SPAN class="ft77">Naturvårdsverket, Uppföljning av deponeringsförbuden. Rapport 5383.</SPAN></P>
<P class="p253 ft9"><SPAN class="ft16">22</SPAN><SPAN class="ft19">Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om vissa fluorerade växthusgaser, KOM(2003) 492 slutlig.</SPAN></P>
<P class="p269 ft8">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31080x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">De fluorerade gaserna är kraftfulla och har i många fall mycket lång livslängd i atmosfären.</P>
<P class="p13 ft1">Generellt kan sägas att den föreslagna förordningen fokuserar mer på övervakning och minskade utsläpp från utrustning och produkter än på att minska utsläppen genom att premiera användning av alternativ till de i dag använda gaserna. I den föreslagna förordningen föreskrivs fyra huvudsakliga sätt att minska utsläpp av fluorerade gaser på ett kostnadseffektivt sätt.</P>
<P class="p26 ft3"><SPAN class="ft5">1.</SPAN><SPAN class="ft84">Förbättrad inneslutning av fluorerade gaser.</SPAN></P>
<P class="p155 ft3"><SPAN class="ft5">2.</SPAN><SPAN class="ft84">Rapporteringskrav för att förbättra övervakningen av utsläpp.</SPAN></P>
<P class="p311 ft1">Producenter, importörer och exportörer av fluorerade gaser måste årligen rapportera om sin verksamhet till kommissionen. Syftet är att kunna jämföra siffrorna med medlemsstaternas rapporter till UNFCCC:s<SPAN class="ft15">23 </SPAN>sekretariat om utsläppsnivåer.</P>
<P class="p312 ft3"><SPAN class="ft5">3.</SPAN><SPAN class="ft84">Begränsning av utsläppande och användning på marknaden i de fall inneslutning inte är möjlig eller användning av fluorerade gaser är olämplig.</SPAN></P>
<P class="p313 ft1">Detta innebär att användning av fluorerade gaser inom vissa användningsområden förbjuds med olika tidsfrister.</P>
<P class="p314 ft3">4. Utfasning av <NOBR>HFC-134a</NOBR> i luftkonditioneringssystem i nya fordon.</P>
<P class="p315 ft1">Utsläppen av <NOBR>HFC-134a</NOBR> från luftkonditioneringssystem i bilar inom EU förväntas enligt kommissionens uppskattningar öka från 1,4 Mton koldioxidekvivalenter år 1995 till 20 Mton år 2010 om inga åtgärder vidtas. Åtgärder för att minska dessa utsläpp utgör därför en huvudpunkt i förslaget till förordning. Europarlamentet genomförde under våren 2004 sin första läsning av förslaget. Parlamentets ändringsförslag innebär inga omvälvande förändringar jämfört med kommissionens förslag. Rådet enades i oktober 2004 om en gemensam ståndpunkt som innebär att reglerna för utfasning av HFC från luftkonditioneringsanläggningar i bilar får en annan utformning och att tidpunkterna för utfasning senareläggs. Vidare flyttas bestämmelserna till direktivet om typgodkännande av fordon. Även i övrigt innebär rådets gemensamma ståndpunkt vissa förändringar jämfört med kommissionens förslag. Bl.a. föreslås en delad rättslig grund mellan artikel 175 och artikel 95 i för-</P>
<P class="p316 ft9"><SPAN class="ft24">23 </SPAN>Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar från 1992.</P>
<P class="p135 ft8">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31081x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft1">draget samt förändringar i bestämmelserna om handhavande, inneslutning av gaserna och om översyn av förordningen.</P>
<P class="p198 ft14"><SPAN class="ft14">4.5</SPAN><SPAN class="ft41">Hur mäts utsläppen och hur stor är osäkerheten?</SPAN></P>
<P class="p100 ft1">En väsentlig utgångspunkt för bedömningen av om handelssystemet skall utökas med gaser i tillägg till koldioxid är den nogrannhet med vilken utsläppen kan mätas. Som en andra bedömningsgrund kommer sedan om kostnaderna för att få en viss mätnoggrannhet uppvägs av de kostnadsfördelar som kan uppnås genom att ta med ytterligare en växthusgas i handelssystemet.</P>
<P class="p43 ft1">Det finns i princip två olika sätt att få information om storleken på utsläppen av växthusgaser. Med den <SPAN class="ft3">direkta ansatsen </SPAN>mäts de faktiska utsläppen med någon form av mätutrustning. Ett exempel på den direkta ansatsen är när utsläpp mäts kontinuerligt i rökgaser från skorstenar i stora förbränningsanläggningar.</P>
<P class="p48 ft1">Med den <SPAN class="ft3">indirekta ansatsen </SPAN>beräknas utsläppen utifrån s.k. emissionsfaktorer. Denna metod utnyttjas för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser. Metoden innebär att utsläppen beräknas som en aktivitet mätt på lämpligt sätt multiplicerat med en emissionsfaktor. Exempelvis beräknas utsläpp av koldioxid från förbränning av lätt eldningsolja som den totala bränsleanvändningen * värmevärdet * emissionsfaktorn för lätt eldningsolja. Utsläpp av metan från mjölkkor beräknas som antalet mjölkkor * emissionsfaktorn för mjölkkor.</P>
<P class="p90 ft1">I EU:s handelssystem kommer företrädesvis den indirekta ansatsen att användas. Den direkta ansatsen med kontinuerlig mätning får dock användas om verksamhetsutövaren kan visa att den ger bättre noggrannhet än den indirekta.</P>
<P class="p43 ft1">Olika typer av osäkerheter existerar vid mätningar av utsläpp av växthusgaser. När den indirekta ansatsen utnyttjas för att beräkna de faktiska utsläppen finns osäkerheter dels vid framtagningen och användandet av aktivitetsdata, dels vid användningen av emissionsfaktorer.</P>
<P class="p48 ft1">Den 30 mars 2004 rapporterade Naturvårdsverket utsläppssiffror för klimatpåverkande gaser till FN:s klimatkonvention för år 2003.<SPAN class="ft15">24 </SPAN>Förutom de beräknade utsläppen från olika källor finns också i rapporten en redovisning av osäkerheten i siffrorna. Ett problem med att inkludera alla växthusgaser i handelssystemet är</P>
<P class="p272 ft70"><SPAN class="ft24">24 </SPAN><SPAN class="ft9">Naturvårdsverket (2004), </SPAN>Sweden´s National Inventory Report 2004<SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31082x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">den varierande tillförlitligheten i mätningarna av utsläppen. Vi kommer i de följande avsnitten att redovisa osäkerheten i mätningar av växthusgaserna. Koldioxid är den växthusgas som har den minsta mätningsosäkerheten.</P>
<P class="p13 ft1">I de tabeller som redovisas nedan är enheten gigagram koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar tusentals ton. Tabellerna följer IPCC:s indelning av utsläppskällor och utgår från den s.k. nivå 1- metoden för beräkning av osäkerheten.<SPAN class="ft15">25 </SPAN>För att uppfylla bestämmelserna i Kyotoprotokollet genomförs ett arbete med att förbättra säkerheten i utsläppsstatistiken. Arbetet innebär bl.a. att metoderna för beräkningarna förbättras, t.ex. genom att nya emissionsfaktorer införs eller genom att statistikunderlaget i form av aktivitetsdata förbättras. Senast den 1 januari 2006 behöver ett nationellt system för rapportering och inventering av växthusgaser finnas på plats i enlighet med EU:s bestämmelser.<SPAN class="ft15">26 </SPAN>Men även efter att detta arbete genomförts kommer osäkerheter att kvarstå särskilt när det gäller utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid.</P>
<P class="p318 ft3"><SPAN class="ft3">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft65">Osäkerhet i beräknade utsläpp av metan</SPAN></P>
<P class="p319 ft1">I tabell 4.4 redovisas de samlade utsläppen för metan i Sverige under år 2003.</P>
<P class="p320 ft34"><SPAN class="ft16">25</SPAN><SPAN class="ft68">Det finns olika nivåer för att beräkna osäkerheten på. Nivå </SPAN><NOBR>1-metoden</NOBR> är den enklare och baseras på beräkningar av utsläpp och osäkerhetskoefficienter för aktivitetsdata och emissionsfaktorer. Osäkerhetskoefficienterna baseras i flera fall antingen på expertbedömningar eller på de värden som finns publicerade i IPCC Good Practice Guidance (Naturvårdsverket 2004, s. 13). Naturvårdsverket arbetar med att förbättra säkerheten i utsläppsrapporteringen och därmed även i beräkningarna av osäkerheten. Arbetet beräknas vara klart under år 2005.</P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft16">26</SPAN><SPAN class="ft19">Enligt Kyotoprotokollet skall det finnas på plats den 1 januari 2007.</SPAN></P>
<P class="p135 ft8">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31083x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 4.4. </SPAN>Rapporterade utsläpp av metan i Sverige år 2003 samt beräknad osäkerhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr11 td55"><SPAN class="p20 ft82">Utsläppskategori enligt IPCC</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td58"><SPAN class="p321 ft85">Växt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td59"><SPAN class="p322 ft85">Utsläpp</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td60"><SPAN class="p323 ft85">Osäkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td61"><SPAN class="p324 ft85">Osäkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p325 ft85">Osäkerhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p321 ft85">husgas</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td59"><SPAN class="p322 ft85">2003</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td60"><SPAN class="p324 ft85">aktivitetsdata</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td61"><SPAN class="p324 ft85">emissionsfaktor</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td62"><SPAN class="p325 ft85">kombinerad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td55"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td58"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td59"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td55"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p326 ft18">Gg CO<SPAN class="ft43">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td60"><SPAN class="p324 ft87">%</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td61"><SPAN class="p323 ft87">%</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td62"><SPAN class="p325 ft87">%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td55"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td55"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td59"><SPAN class="p327 ft85">ekv</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td60"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td61"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td62"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td57"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td63"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td64"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td65"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td66"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td67"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><SPAN class="p20 ft34">El- och fjärrvärmeanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td58"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td59"><SPAN class="p328 ft9">63</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td60"><SPAN class="p329 ft9">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td61"><SPAN class="p330 ft9">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td62"><SPAN class="p331 ft9">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft9">Raffinaderier</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td58"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p328 ft9">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td60"><SPAN class="p329 ft9">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td61"><SPAN class="p330 ft9">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p331 ft9">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft9">Massa- och Pappersindustri</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td58"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p328 ft9">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td60"><SPAN class="p329 ft9">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td61"><SPAN class="p330 ft9">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p331 ft9">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft9">Övrig industri</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td58"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p328 ft9">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td60"><SPAN class="p329 ft9">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td61"><SPAN class="p330 ft9">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p331 ft9">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft34">Mobil och stationär förbränning</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td58"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p328 ft9">388</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td60"><SPAN class="p329 ft9">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td61"><SPAN class="p330 ft9">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p331 ft9">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td55"><SPAN class="p20 ft34">exklusive energianläggningar och</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td59"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td60"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td61"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td62"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td55"><SPAN class="p20 ft9">industrier</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td58"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td59"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td60"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td61"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft9">Diffusa utsläpp</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td58"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p328 ft9">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td60"><SPAN class="p329 ft9">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td61"><SPAN class="p330 ft9">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p331 ft9">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft9">Metan från industrier</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td58"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p328 ft9">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td60"><SPAN class="p329 ft9">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td61"><SPAN class="p330 ft9">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p331 ft9">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft9">Metan från idisslande djur</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td58"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p328 ft9">2 817</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td60"><SPAN class="p329 ft9">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td61"><SPAN class="p330 ft9">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p331 ft9">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p20 ft9">Gödselhantering</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td58"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p328 ft9">459</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td60"><SPAN class="p329 ft9">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td61"><SPAN class="p330 ft9">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p331 ft9">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td57"><SPAN class="p20 ft9">Avfallsdeponi</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td63"><SPAN class="p321 ft43">CH4</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td64"><SPAN class="p328 ft9">1 740</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td65"><SPAN class="p329 ft9">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td66"><SPAN class="p330 ft9">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td67"><SPAN class="p331 ft9">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td57"><SPAN class="p20 ft9">Totalt CH<SPAN class="ft43">4</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td63"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td64"><SPAN class="p328 ft82">5 518</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td65"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td66"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td67"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td57"><SPAN class="p20 ft34">Totalt Sverige <NOBR>(CO<SPAN class="ft32">2</SPAN>-ekvivalenter)</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td63"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td64"><SPAN class="p328 ft18">72 197</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td65"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td66"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td67"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft4">Källa: Tabell 1.2 från Sweden´s National Inventory Report 2004.</P>
<P class="p295 ft1">Som framgår av tabellen uppgick de svenska metanutsläppen till 5,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2003, medan de samlade utsläppen av de sex växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet uppgick till 72,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Metan stod således för knappt 8 procent av de totala utsläppen i Sverige, mätt i koldioxidekvivalenter.</P>
<P class="p43 ft1">I tabellen redovisas också den osäkerhet som är förknippad med mätningar av metanutsläpp i olika verksamheter. Genom att den indirekta metoden används för att beräkna de faktiska utsläppen existerar såväl osäkerhet i aktivitetsdata som osäkerhet i de använda emissionsfaktorerna. Tolkningen av osäkerheten är följande: Vid förbränning av bränsle vid produktion av el och fjärrvärme uppgick de beräknade utsläppen till 63 tusen ton. Vid framtagning och användandet av aktivitetsdata<SPAN class="ft15">27 </SPAN>uppgick osäkerheten till 2 procent.</P>
<P class="p332 ft9"><SPAN class="ft24">27 </SPAN>Antal kubikmeter eldningsolja och värmevärdet per kubikmeter om förbränningen skedde med olja.</P>
<P class="p269 ft8">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31084x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft1">Osäkerheten i de använda emissionsfaktorerna uppgick till 50 procent. Den resulterande eller kombinerade osäkerheten blev 50 procent.<SPAN class="ft15">28</SPAN></P>
<P class="p334 ft1">Utsläppen av metan kom huvudsakligen från jordbruket. Metanbildning i <NOBR>mag-tarmkanalen</NOBR> och gödselhantering beräknades ge upphov till 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter eller 4,5 procent av de totala utsläppen. Avfall beräknades ge upphov till 1,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter eller 2,4 procent av de totala utsläppen.</P>
<P class="p334 ft1">Som kan konstateras är osäkerheten vid utsläppsberäkningar av metan mycket hög. Den kombinerade osäkerheten varierar mellan 30 procent och 60 procent. Som jämförelse kan nämnas att den kombinerade osäkerheten för koldioxid år 2002 varierade mellan 5 procent och 21 procent. Det är framför allt osäkerheten med de använda emissionsfaktorerna som leder till de höga kombinerade osäkerheterna. Dock är osäkerheten i aktivitetsdata även hög för diffusa utsläpp, gödselhantering och avfall.</P>
<P class="p335 ft3"><SPAN class="ft3">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft65">Osäkerhet i beräknade utsläpp av dikväveoxid (lustgas)</SPAN></P>
<P class="p336 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 4.5. </SPAN>Rapporterade utsläpp av dikväveoxid (lustgas) i Sverige år 2003 samt beräknad osäkerhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr23 td68"><SPAN class="p20 ft88">Utsläppskategori enligt IPCC</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td58"><SPAN class="p327 ft85">Växt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td69"><SPAN class="p337 ft88">Utsläpp</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td69"><SPAN class="p280 ft85">Osäkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td70"><SPAN class="p293 ft85">Osäkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td71"><SPAN class="p321 ft85">Osäkerhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td68"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p327 ft85">husgas</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td69"><SPAN class="p338 ft88">2003</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td69"><SPAN class="p280 ft85">aktivitetsdata</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td70"><SPAN class="p339 ft85">emissionsfaktor</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td71"><SPAN class="p321 ft85">kombinerad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td68"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td58"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td68"><SPAN class="p5 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td58"><SPAN class="p5 ft89"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td69"><SPAN class="p340 ft85">Gg CO<SPAN class="ft32">2 </SPAN>ekv</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td69"><SPAN class="p341 ft87">%</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td70"><SPAN class="p339 ft87">%</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr22 td71"><SPAN class="p342 ft87">%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td68"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td58"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td69"><SPAN class="p5 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td72"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td63"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td73"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td73"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td74"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td75"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td68"><SPAN class="p20 ft45">El- och fjärrvärmeanläggningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p343 ft45">403</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p344 ft45">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td70"><SPAN class="p345 ft45">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p337 ft45">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td68"><SPAN class="p20 ft45">Raffinaderier</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p343 ft45">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p344 ft45">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td70"><SPAN class="p345 ft45">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p337 ft45">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td68"><SPAN class="p20 ft45">Massa- och Pappersindustri</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p343 ft45">110</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p344 ft45">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td70"><SPAN class="p345 ft45">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p337 ft45">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p20 ft45">Övrig industri</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p343 ft45">395</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p344 ft45">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td70"><SPAN class="p345 ft45">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td71"><SPAN class="p337 ft45">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p20 ft34">Mobil och stationär förbränning exklusive</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p343 ft45">1 027</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p344 ft45">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td70"><SPAN class="p345 ft45">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td71"><SPAN class="p337 ft45">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td68"><SPAN class="p20 ft8">energianläggningar och industrier</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td58"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td69"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td69"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td70"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td71"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p20 ft45">Diffusa utsläpp</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p343 ft45">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p344 ft45">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td70"><SPAN class="p345 ft45">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td71"><SPAN class="p337 ft45">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td68"><SPAN class="p20 ft45">Salpetersyra produktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p343 ft45">431</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p344 ft45">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td70"><SPAN class="p345 ft45">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p337 ft45">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td68"><SPAN class="p20 ft34">Andra industriella utsläpp av dikväveoxid</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p343 ft45">102</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p344 ft45">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td70"><SPAN class="p345 ft45">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p337 ft45">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td68"><SPAN class="p20 ft85">Användning av lösningsmedel och andra produkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p343 ft45">136</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td69"><SPAN class="p344 ft45">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td70"><SPAN class="p345 ft45">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td71"><SPAN class="p337 ft45">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td68"><SPAN class="p20 ft45">Gödselhantering</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p343 ft45">560</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p344 ft45">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td70"><SPAN class="p345 ft45">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p337 ft45">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td68"><SPAN class="p20 ft45">Jordbruksmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td58"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p343 ft45">4 889</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td69"><SPAN class="p344 ft45">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td70"><SPAN class="p345 ft45">85</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td71"><SPAN class="p337 ft45">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td72"><SPAN class="p20 ft45">Avloppsvatten</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p327 ft43">N2O</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p343 ft45">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p344 ft45">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p345 ft45">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td75"><SPAN class="p337 ft45">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td72"><SPAN class="p20 ft45">Totalt N<SPAN class="ft43">2</SPAN>O</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td63"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td73"><SPAN class="p343 ft79">8 233</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td73"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td74"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td75"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td72"><SPAN class="p20 ft45">Totalt Sverige <NOBR>(CO<SPAN class="ft43">2</SPAN>-ekvivalenter)</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td63"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p343 ft79">72 197</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td73"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td74"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td75"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft9">Källa: Tabell 1.2 från Sweden´s National Inventory Report 2004.</P>
<P class="p347 ft18"><SPAN class="ft24">28 </SPAN>För att erhålla den kombinerade osäkerheten utnyttjas formeln U<SPAN class="ft90">CO2 </SPAN>= Roten ur [(U<SPAN class="ft90">A</SPAN>)<SPAN class="ft24">2 </SPAN>+ (U<SPAN class="ft90">EF</SPAN>)<SPAN class="ft24">2</SPAN>], där U<SPAN class="ft90">CO2 </SPAN>står för den kombinerade osäkerheten, U<SPAN class="ft90">A </SPAN>står för osäkerheten i aktivitetsdata och U<SPAN class="ft90">EF </SPAN>står för osäkerheten i emissionsfaktorn.</P>
<P class="p348 ft8">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31085x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p7 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet SOU 2005:10</P>
<P class="p57 ft1">Utsläppen av dikväveoxid beräknas ha uppgått till totalt 8,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2003, vilket är 11,4 procent av de totala utsläppen. De huvudsakliga utsläppen kom från jordbruket (gödselhantering och jordbruksmark), knappt 5,4 miljoner ton (7,5 procent av de totala utsläppen), samt från förbränning av bränslen i bostäder och vid transporter. Från den senare utsläppskategorin beräknas 1,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter ha kommit, vilket utgjorde 1,4 procent av de totala utsläppen.</P>
<P class="p42 ft1">Även när det gäller utsläppsberäkningar av dikväveoxid är den kombinerade osäkerheten stor, i vissa fall mycket stor. Den varierar mellan 5 procent och 87 procent och är som störst för den utsläppskategori (jordbruksmark) som beräknas ha de största utsläppen.</P>
<P class="p266 ft3"><SPAN class="ft3">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft65">Osäkerhet i beräknade utsläpp av </SPAN><NOBR>F-gaser</NOBR></P>
<P class="p61 ft1"><SPAN class="ft3">Tabell 4.6. </SPAN>Rapporterade utsläpp av <NOBR>F-gaser</NOBR> i Sverige år 2003 samt beräknad osäkerhet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td76"><SPAN class="p20 ft34">Utsläppskategori enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td77"><SPAN class="p20 ft18">Växt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td78"><SPAN class="p349 ft85">Utsläpp</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td79"><SPAN class="p293 ft85">Osäkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td80"><SPAN class="p341 ft85">Osäkerhet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p342 ft85">Osäkerhet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td76"><SPAN class="p20 ft82">IPCC</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td77"><SPAN class="p6 ft88">husgas</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td78"><SPAN class="p349 ft85">2003</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td79"><SPAN class="p281 ft85">aktivitetsdata</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td80"><SPAN class="p341 ft85">emissionsfaktor</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr1 td62"><SPAN class="p350 ft85">kombinerad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td76"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td78"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td76"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td78"><SPAN class="p351 ft18">Gg CO<SPAN class="ft43">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td79"><SPAN class="p293 ft88">%</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td80"><SPAN class="p341 ft88">%</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td62"><SPAN class="p350 ft87">%</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td76"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td77"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td78"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td76"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td77"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td78"><SPAN class="p349 ft85">ekv</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td79"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td80"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td62"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td85"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td67"><SPAN class="p5 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td76"><SPAN class="p20 ft9">Användning av HFC</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td77"><SPAN class="p5 ft9">HFC</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td78"><SPAN class="p275 ft9">471</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p352 ft9">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p353 ft9">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p354 ft9">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td76"><SPAN class="p20 ft9">Aluminium produktion</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td77"><SPAN class="p5 ft9">PFC</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td78"><SPAN class="p275 ft9">282</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p352 ft9">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p353 ft9">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p354 ft9">30</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td76"><SPAN class="p20 ft9">Användning av PFC</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td77"><SPAN class="p5 ft9">PFC</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td78"><SPAN class="p275 ft9">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p352 ft9">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p353 ft9">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p354 ft9">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td76"><SPAN class="p20 ft9">Användning av SF<SPAN class="ft43">6</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td77"><SPAN class="p5 ft9">SF<SPAN class="ft43">6</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td78"><SPAN class="p275 ft9">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p352 ft9">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p353 ft9">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p354 ft9">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td76"><SPAN class="p20 ft9">SF<SPAN class="ft43">6 </SPAN>från magnesium</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td77"><SPAN class="p5 ft9">SF<SPAN class="ft43">6</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td78"><SPAN class="p275 ft9">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p352 ft9">66</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p353 ft9">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td62"><SPAN class="p354 ft9">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td81"><SPAN class="p20 ft9">gjuteri</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td84"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td85"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td67"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td81"><SPAN class="p20 ft18">Total <NOBR>F-gaser</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p275 ft18">836</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td84"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td85"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td67"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td76"><SPAN class="p20 ft9">Totalt Sverige (CO<SPAN class="ft43">2</SPAN>-</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td77"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td78"><SPAN class="p275 ft87">72 197</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td79"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td80"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td81"><SPAN class="p20 ft82">ekvivalenter)</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td84"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td85"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td67"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p276 ft4">Källa: Tabell 1.2 från Sweden´s National Inventory Report 2004.</P>
<P class="p295 ft1">Det framgår av tabellen att osäkerheten vid utsläppsberäkningar av <NOBR>F-gaser</NOBR> är mycket hög. I jämförelse med koldioxid är osäkerheten generellt avsevärt högre och i vissa fall betydligt högre jämfört även med de andra växthusgaserna. Detta gäller både för aktivitetsdata och för emissionsfaktorerna, med undantag för aluminiumproduktion.</P>
<P class="p355 ft8">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31086x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft14"><SPAN class="ft14">4.6</SPAN><SPAN class="ft41">Delegationens överväganden</SPAN></P>
<P class="p357 ft3">Allmänt</P>
<P class="p52 ft1">När det gäller att bedöma vilka växthusgaser/utsläppskällor som eventuellt skulle kunna omfattas av ett system för handel med utsläppsrätter måste hela tiden en avvägning göras mellan, å ena sidan, de intäkter i form av billiga åtgärder som fås av att inkludera enskilda utsläppskällor och, å andra sidan, de kostnader som inkluderingen förorsakar. Så länge som de samhällsekonomiska intäkterna är större än de samhällsekonomiska kostnaderna bör utsläppskällorna inkluderas i handelssystemet.</P>
<P class="p97 ft1">Eftersom handel med utsläppsrätter är förenad med stora ekonomiska värden måste de rapporterade utsläppen som ligger till grund för handeln vara korrekt redovisade och förknippade med en liten osäkerhet.<SPAN class="ft15">29</SPAN></P>
<P class="p66 ft1">Denna avvägning förutsätter att utsläppen kan mätas med godtagbar säkerhet och att den kostnadsminskning som kan uppnås genom valet av åtgärder uppväger de administrations- och mätkostnader som uppkommer när de aktuella gaserna tas med i handelssystemet. Kostnadseffektivitet innebär att en given utsläppsbegränsning skall ske till lägsta kostnad. När det finns osäkerhet i beräkningarna av utsläppen kan det leda till att även rangordningen mellan olika åtgärder för att reducera utsläppen ändras.</P>
<P class="p358 ft3">Dikväveoxid (lustgas) och metan – industrisektorn</P>
<P class="p307 ft1">Det finns inga rättsliga hinder mot att inkludera industrins utsläpp av dikväveoxid och metan i handelssystemet. Det är å andra sidan tveksamt vilken miljönytta som skulle uppnås. Som framhållits av arbetsgruppen vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet torde det vara svårt att minska utsläppen av dikväveoxid utan att komma i konflikt med det sedan länge prioriterade målet i Sverige att minska kväveoxidutsläppen. Till detta kommer att osäkerheten i</P>
<P class="p359 ft34"><SPAN class="ft47">29 </SPAN>Kommissionen beslutade den 29 januari 2004 om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser. Riktlinjernas principer för beräkning av utsläpp bygger på ett antal olika nivåer för tillåten säkerhet och anges för varje parameter. Då beräkning används som övervakningsmetodik har de valda nivåerna godkänts i tillståndsbesluten. I den årliga utsläppsrapporten anges vilka nivåer som använts, vilket således utgör redovisning av osäkerhet. Det nu sagda gäller för alla växthusgaser i princip. När det gäller andra växthusgaser än koldioxid anges emellertid bara att särskilda riktlinjer för dessa kan utarbetas i ett <SPAN class="ft91">senare skede</SPAN>, i enlighet med relevanta bestämmelser i handelsdirektivet.</P>
<P class="p237 ft8">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31087x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">utsläppsberäkningarna är stor. För de anläggningar som nu ingår i handelssystemet är den kombinerade osäkerheten för metan och dikväveoxid mellan 21 och 54 procent.<SPAN class="ft15">30 </SPAN>Utsläppen av metan från de svenska anläggningarna i handelssystemet uppgår endast till 0,09 Mton koldioxidekvivalenter. När det gäller dikväveoxid uppgår utsläppen endast till 0,55 Mton koldioxidekvivalenter.<SPAN class="ft15">31</SPAN></P>
<P class="p43 ft1">Det finns möjligheter att med speciella utrustningar genomföra kontinuerliga mätningar. Kostnaden för ett nytt system för mätning beräknas av Naturvårdsverket till cirka 700 000 kronor per anläggning.</P>
<P class="p360 ft1">Mot bakgrund av den kombinerade effekten av stor osäkerhet med nuvarande mätmetoder, låga totala utsläpp och höga kostnader för nya system för mätning föreslår delegationen att utsläpp av metan och dikväveoxid från industrisektorn inte nu tas med i handelssystemet.</P>
<P class="p361 ft3">Dikväveoxid (lustgas) och metan – jordbrukssektorn</P>
<P class="p137 ft1">Jordbrukssektorn är den sektor som står för de största utsläppen av de övriga växthusgaserna. De största utsläppskällorna är avgång av dikväveoxid från jordbruksmark och de utsläpp av metan som kommer från idisslande djur. Osäkerheten i beräkning av de totala utsläppen är stor. Osäkerheten för utsläppen av dikväveoxid från jordbruksmark är 87 procent och osäkerheten för utsläpp av metan från idisslande djur är 30 procent.</P>
<P class="p43 ft1">När det gäller utsläppen av dikväveoxid från jordbruksmarken beror dessa på gödselanvändningen. Att inkludera stallgödsel i handelssystemet är dock förenat med svårigheter. Det är inte möjligt att tillämpa en uppströmsansats och det skulle vara förenat med stora administrationskostnader att lägga kvotplikten på den enskilde bonden. Dessutom är hanteringen av stallgödsel reglerad i förordningar och myndighetsföreskrifter som syftar till att hindra läckage av annat än dikväveoxid.</P>
<P class="p42 ft1">När det gäller handelsgödsel skulle det i princip vara möjligt, eftersom en uppströmsansats (distributörer av handelsgödsel) i det här fallet skulle kunna användas. En sådan lösning skulle leda till ett incitament att minska utsläppen genom att minska användningen</P>
<P class="p362 ft34"><SPAN class="ft16">30</SPAN><SPAN class="ft33">Som jämförelse kan nämnas att osäkerheten vid utsläppsberäkningar för koldioxid är låg. Den kombinerade osäkerheten för huvuddelen av sektorerna är mellan 5 och 7 procent.</SPAN></P>
<P class="p253 ft70"><SPAN class="ft16">31</SPAN><SPAN class="ft69">Metan- och dikväveoxidutsläpp i ett utvidgat system för handel med utsläppsrätter. </SPAN><SPAN class="ft9">Anders Carlsson. PM </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">2004-11-11.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p269 ft8">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">av handelsgödsel. Däremot skulle det inte utgöra ett incitament att reducera utsläppen vid en viss gödselanvändning, dvs. sådana åtgärder som påverkar emissionsfaktorn. Den kombinerade osäkerheten i utsläppsberäkningar är för närvarande hög.</P>
<P class="p13 ft22">Sammantaget betyder detta att delegationen anser att det inte nu är lämpligt att ta med utsläpp av dikväveoxid och metan från jordbruksmark och gödselhanteringen i handelssystemet.</P>
<P class="p147 ft1">När det gäller utsläpp av metan som kommer från idisslande djur bör enligt delegationen inte heller dessa tas med i handelssystemet. Dels är osäkerheten i mätningarna stor, och dels råder en osäkerhet om vad som kan göras för att minska dessa utsläpp. I den utsträckning som de berörda idisslarna får grovfoder från slåttervallar och betesvallar handlar det om ett system som kan betraktas som neutralt ur växthusgassynpunkt. Vallarna binder lika mycket kol som idisslarnas metanutsläpp motsvarar.</P>
<P class="p363 ft3">Metangas och avfallsdeponier</P>
<P class="p52 ft1">Deponering av biologiskt avfall är förbjudet från den 1 januari 2005. Härmed kommer heller inte ny metangas på sikt att uppkomma genom nedbrytning av organiskt avfall på deponi. För svensk del kommer utsläpp av metangas att upphöra eller att reduceras till ett minimum, varför en eventuell handel med utsläppsrätter skulle få en mycket begränsad betydelse för utsläppsnivåerna. Ramdirektivet för reglering av avfallshantering beräknas leda till att utsläppen av metan i EU kommer att halveras fram till år 2010. Den kombinerade osäkerheten i mätningar av metanutsläpp från avfallsdeponier är cirka 45 procent. Delegationens bedömning är därför att metanutsläpp från avfallsdeponier inte bör ingå i handelssystemet.</P>
<P class="p364 ft3">De fluorerade gaserna</P>
<P class="p36 ft1">Givet den stora kombinerade osäkerhet som är förknippad med beräkning av utsläpp av fluorerade gaser (mellan 30 och 102 procent) framstår enligt delegationen utfasning som en lämplig metod för reglering. Det nyligen presenterade förslaget till <NOBR>EU-förordning</NOBR> om de fluorerade gaserna innebär att dessa till stor del kommer att regleras utanför handelssystemet. Vissa användningsområden för</P>
<P class="p365 ft8">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31089x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">fluorerade gaser kommer att fasas ut och regleringen av <NOBR>HFC-134</NOBR> a från luftkonditioneringssystem i bilar kommer att ske inom ett separat system med överförbara kvoter.</P>
<P class="p48 ft1">Andra användningsområden ligger dock utanför den föreslagna regleringen. Detta gäller t.ex. användningen av fluorerade gaser i kylskåp för privata hushåll, liksom framställning av aluminium och olika typer av fasta och mobila kylanläggningar.</P>
<P class="p48 ft1">Aluminiumproduktion ger upphov till utsläpp av både koldioxid och perfluorkarboner. Frågan om att inkludera aluminiumsektorn i handelssystemet skall prövas av kommissionen inför den rapport som den enligt artikel 30 i handelsdirektivet skall överlämna till Europaparlamentet och rådet senast den 30 juni 2006. Att inkludera aluminiumsektorn i handelssystemet vore väsentligt eftersom aluminiumprodukter inom vissa användningsområden är substitut för bl.a. stålprodukter, och stålsektorn ingår i handelssystemet. Enligt delegationen finns det skäl att i största möjliga utsträckning upprätthålla konkurrensneutralitet mellan produkter som är substitut för varandra. Delegationen föreslår därför att aluminiumproduktion tas med i handelssystemet. Delegationen föreslår att i tillägg till utsläpp av koldioxid även utsläpp av perfluorkarboner inom aluminiumproduktion omfattas av systemet. I detta fall är alltså fördelarna med att ta med aluminiumsektorn i handelssystemet större än nackdelarna p.g.a. mätosäkerheten för perfluorkarboner. Det skall samtidigt sägas att utsläppen av perfluorkarboner från aluminiumproduktion har den lägsta kombinerade osäkerheten bland de fluorerade gaserna.</P>
<P class="p366 ft3">Sammanfattning</P>
<P class="p137 ft1">Sammanfattningsvis bedömer delegationen att det för svensk del i många fall inte kan bli aktuellt att inkludera de övriga växthusgaserna i handelssystemet. Det övergripande argumentet är den stora osäkerhet som är förknippad med beräkningen av utsläpp av dessa gaser. Till detta kommer några ytterligare observationer. Inom jordbruket är utsläppen av metan och dikväveoxid både svåra att mäta och att åtgärda.<SPAN class="ft15">32 </SPAN>Utsläppen från deponier av avfall har i Sverige minimerats med andra åtgärder innan handelssystemet</P>
<P class="p367 ft25"><SPAN class="ft24">32 </SPAN>När kommissionen förberedde det ursprungliga förslaget för handel med utsläppsrätter valde man på ett tidigt stadium att exkludera jordbrukssektorn, då de undersökningar som gjordes påvisade betydande praktiska svårigheter.</P>
<P class="p50 ft8">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td45"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td46"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att inkludera fler gaser än koldioxid i handelssystemet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">trädde i funktion. Det nyligen presenterade förslaget till förordning om de fluorerade gaserna innebär att de till stor del kommer att regleras utanför handelssystemet.</P>
<P class="p13 ft1">Delegationen menar samtidigt att det finns all anledning för Sverige att verka för att åtgärder på gemenskapsnivå vidtas, som syftar till att reducera osäkerheten i mätningar av utsläppen.</P>
<P class="p13 ft1">Enligt delegationen bör Sverige inte ansöka om att ensidigt få ta med ytterligare gaser i handelssystemet. Det ankommer på kommissionen att i samband med den rapport som framläggs senast den 30 juni 2006 bedöma lämpligheten av att ytterligare gaser tas med i handelssystemet.</P>
<P class="p66 ft1">Delegationen föreslår att regeringen skall verka för att aluminiumsektorn tas med i EU:s system för handel med utsläppsrätter och att i detta fall både utsläpp av koldioxid och perfluorkarboner omfattas av systemet.</P>
<P class="p368 ft8">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31091x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p369 ft13"><SPAN class="ft13">5</SPAN><SPAN class="ft40">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN></P>
<P class="p370 ft1">Delegationens förslag: Delegationen föreslår att regeringen verkar för att handelsdirektivet ändras så att det blir obligatoriskt inom EU att 10 procent av utsläppsrätterna under den första åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> skall avyttras på marknaden. Hur staten skall avyttra dessa utsläppsrätter tar delegationen inte ställning till. Sättet att avyttra utsläppsrätterna, dvs. antingen genom försäljning direkt på andrahandsmarknaden eller genom auktionering samt exakt vilken auktionsform som skall användas (om auktion väljs som avyttringssätt), får avgöras i samband med att frågan om ett obligatoriskt harmoniserat fördelningssätt prövas inom EU. Delegationen förordar att intäkterna från avyttringen skall användas för att reducera konkurrenssnedvridande skatter.</P>
<P class="p371 ft22">I de utblickar mot kommande perioder, som delegationen valt att göra i sitt slutbetänkande ingår att analysera förutsättningarna för att använda andra fördelningsmetoder än gratis tilldelning.</P>
<P class="p147 ft1">I propositionen Handel med utsläppsrätter II (prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:MJU5, rskr. 2004/05:43) anför regeringen att en av utgångspunkterna för den fördelningsplan som skall inlämnas inför åtagandeperioden 2008 – 2012 skall vara att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja möjligheten till auktionering.</P>
<P class="p147 ft1">Som underlag för sina ställningstaganden har delegationen uppdragit åt professor Peter Bohm, Stockholms universitet att analysera förutsättningarna för staten att sälja utsläppsrätter på marknaden. Bohm redovisade sitt arbete i november 2004 i rapporten Auktionering av utsläppsrätter. Bohms rapport återges i sin helhet i bilaga 5.</P>
<P class="p53 ft1">Vidare har delegationen tidigare uppdragit åt f.d. justitierådet Staffan Vängby att utreda frågan om statens ersättningsskyldighet vid auktion och gratis tilldelning. Vängby redovisade sitt arbete i</P>
<P class="p180 ft8">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31092x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">maj 2003 i rapporten Egendomsskyddet vid tilldelning av utsläppsrätter. Vängbys rapport återfinns som bilaga till delegationens andra delbetänkande SOU 2003:120.</P>
<P class="p48 ft1">Syftet med detta kapitel är att diskutera förutsättningarna för och lämpligheten av att tilldela utsläppsrätterna på andra grunder än gratis tilldelning. Frågan är om valet av fördelningsmetod för utsläppsrätter påverkar företagens produktionsbeslut och i vilka avseenden valet har betydelse för strukturomvandling och tillväxt. Ur samhällets synpunkt är det effektivitetsaspekterna som är centrala, men fördelningsaspekterna är också av stor betydelse.</P>
<P class="p43 ft1">Kapitlet inleds med en redovisning av de förutsättningar, som ges av handelsdirektivet för att använda andra fördelningsmetoder än gratis tilldelning (5.1). Därefter beskrivs några alternativa tilldelningsmetoder i avsnitt 5.2, varvid auktionering och gratis tilldelning analyseras med avseende på samhällsekonomisk effektivitet och fördelningseffekter. I avsnitt 5.3 diskuteras konsekvenserna av att olika länder låter olika andelar av utsläppsrätterna avyttras på marknaden. I avsnitt 5.4 refereras synpunkter från näringslivet på Bohms rapport. Därefter följer i avsnitt 5.5 en diskussion av hur en auktion, i det fall en sådan väljs, lämpligen kan utformas. I avsnitt 5.6 diskuteras huruvida staten kan antas bli ersättningsskyldig om auktion införs. Kapitlet avslutas med delegationens överväganden (5.7).</P>
<P class="p372 ft14"><SPAN class="ft14">5.1</SPAN><SPAN class="ft41">Vad säger handelsdirektivet om fördelningsmetoder?</SPAN></P>
<P class="p137 ft1">Enligt handelsdirektivet skall EU:s medlemsstater tilldela minst 95 procent av utsläppsrätterna gratis under treårsperioden 2005– 2007. För den första åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> skall minst 90 procent tilldelas gratis. I sitt andra delbetänkande föreslog <NOBR>FlexMex2-utredningen</NOBR> att tilldelningen av utsläppsrätter under den första perioden skulle ske så okomplicerat som möjligt. Delegationen bedömde därför, av praktiska skäl, att tilldelningen under denna period till 100 procent skulle vara gratis.<SPAN class="ft15">1 </SPAN>Den av regeringen upprättade nationella fördelningsplanen baseras på samma förutsättning.</P>
<P class="p373 ft25"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Stadgandet att upp till fem procent kan tilldelas på annat sätt än gratis kom till först efter parlamentets behandling av direktivet sommaren 2003. Det ursprungliga direktivförslaget, som delegationens första delbetänkande baserades på, angav att tilldelningen till 100 procent skulle vara gratis under perioden <NOBR>2005–2007.</NOBR></P>
<P class="p144 ft8">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p374 ft1">Det är att märka att artikel 10 i handelsdirektivet bara anger att minst 90 procent av utsläppsrätterna skall delas ut gratis för perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> Hur ett medlemsland skall förfara om man väljer att helt eller delvis fördela resterande 10 procent på något annat sätt än gratis anges däremot inte i direktivet. Den analys som genomförs i detta kapitel utgår emellertid från att alternativet till gratis tilldelning är att staten avyttrar utsläppsrätter, vilket främst antas kunna ske genom en särskild auktion eller genom att staten opererar direkt på andrahandsmarknaden för utsläppsrätter.</P>
<P class="p85 ft1">I artikel 30 anges att kommissionen på grundval av erfarenheter som gjorts av handelsdirektivet och de framsteg som gjorts i fråga om övervakningen av utsläpp av växthusgaser och med hänsyn till den internationella utvecklingen skall sammanställa en rapport och därvid beakta behovet av ytterligare harmonisering av fördelningsmetoden, inbegripet auktionering efter år 2012. I denna rapport, som skall avlämnas senast den 30 juni 2006, kan kommissionen komma att föreslå harmoniseringsåtgärder för gratis tilldelning och för t.ex. auktion. Men för närvarande anger direktivet alltså inte några speciella förutsättningar som skall gälla för det fall staten avyttrar utsläppsrätter direkt på marknaden.</P>
<P class="p375 ft14"><SPAN class="ft14">5.2</SPAN><SPAN class="ft41">Principiell jämförelse mellan gratis tilldelning och avyttring av utsläppsrätter</SPAN></P>
<P class="p52 ft1">Handelsdirektivet ger Sverige möjlighet att välja en annan fördelningsmetod än gratis tilldelning för högst 10 procent av utsläppsrätterna. Såvitt delegationen kan bedöma kan detta ske antingen genom att staten auktionerar ut högst 10 procent av utsläppsrätterna eller att staten säljer motsvarande mängd på andrahandsmarknaden för utsläppsrätter.</P>
<P class="p97 ft1">Det bör betonas att den tilldelning av utsläppsrätter som diskuteras i detta kapitel avser perioden <NOBR>2008-2012.</NOBR> De resonemang som förs i kapitlet måste därför ses i ljuset av att det redan nu finns en andrahandsmarknad (såväl spotsom terminshandel) etablerad för handel med utsläppsrätter (se avsnitt 2.1). I det fall alternativet att staten säljer rätterna direkt på andrahandsmarknaden skulle väljas, så behöver alltså inga särskilda åtgärder vidtas för att etablera en sådan marknad.</P>
<P class="p85 ft1">Bohm diskuterar de två alternativen att auktionera eller att sälja direkt på andrahandsmarknaden och kommer till slutsatsen att de</P>
<P class="p376 ft8">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">kan väntas ha samma effekter i flertalet relevanta aspekter. Den största skillnaden är, enligt Bohm, närmast psykologisk. Han förutsätter att det uppstår ett allmänt krav på att de utsläppsrätter som auktioneras ut i ett land, i en första omgång, måste tillfalla det egna landets tillståndsskyldiga företag, precis som de alternativt gratis tilldelade utsläppsrätterna skulle ha gjort. Bohm framhåller att detta förmodade krav på att auktionen skall riktas mot enbart landets egna (tillståndsskyldiga) företag torde komma att hävdas trots att priserna på auktionen och på den parallellt existerande europeiska andrahandsmarknaden för utsläppsrätter med största sannolikhet kommer att vara identiska. Om dessa priser inte överensstämmer kommer man nämligen att kunna göra arbitragevinster eftersom en utsläppsrätt som köps på auktion omedelbart kan säljas på andrahandsmarknaden. Men Bohm menar att beslutsfattarna, av psykologiska skäl, ändå kommer att betvivla denna överensstämmelse.</P>
<P class="p182 ft1">Valet av fördelningsmetod (gratis eller avyttring) är inte uppenbart. I den allmänna debatten har framförts argument att valet påverkar konkurrenskraften och att det är önskvärt att den valda fördelningsmetoden skall vara rättvis. Med det sistnämnda torde bl.a. avses att en viss fördelningsmetod kan användas som ett sätt att kompensera företag som tidigare gjort stora, långlivade investeringar i ett läge där de samhällsekonomiska kostnaderna av vissa miljöutsläpp inte var kända.</P>
<P class="p42 ft1">Vilka kriterier skall användas för att bedöma vilken fördelningsmetod som skall användas i olika situationer? I sin rapport till delegationen utgår Bohm från två antaganden om vad som är centrala mål för statsmakterna:</P>
<P class="p44 ft22"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft92">Samhällsekonomisk effektivitet, dvs. den miljökvalitet som väljs skall uppnås till lägsta möjliga kostnad, givet existerande politiskt bestämda restriktioner.</SPAN></P>
<P class="p46 ft22"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft92">Fördelningspolitisk effektivitet, dvs. det skall inte gå att göra ytterligare realinkomstomfördelningar som en majoritet i riksdagen skulle föredra.</SPAN></P>
<P class="p197 ft1">Med utgångspunkt i dessa mål kan man fråga sig i vilka avseenden som fördelningsmetoderna skiljer sig åt. I den fortsatta analysen görs jämförelser mellan auktion och gratis tilldelning. Vi börjar med att redovisa några avseenden i vilka de alternativa fördelningsmetoderna inte skiljer sig åt.</P>
<P class="p377 ft8">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31095x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft3"><SPAN class="ft3">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft65">De marginella kostnaderna för utsläpp är desamma för gratis tilldelning och auktion</SPAN></P>
<P class="p36 ft1">En avgörande fråga är om valet av fördelningsmetod för utsläppsrätter påverkar ett företags produktionsbeslut och strukturutvecklingen inom berörda branscher. För frågeställningen är det väsentligt att veta vilket pris/vilken kostnad en gratis tilldelad utsläppsrätt har.</P>
<P class="p379 ft1">Priset på auktionerade utsläppsrätter är det pris som vinnarna i budgivningen betalar för utsläppsrätterna. För den fortsatta diskussionen är det viktigt att också fastslå vilket pris som gratis tilldelade utsläppsrätter har. Kostar det något för ett företag att använda gratis tilldelade utsläppsrätter? Ja, eftersom verksamhetsutövaren har en alternativkostnad för utsläppsrätten. En grundläggande utgångspunkt för handel med utsläppsrätter är att verksamhetsutövaren själv skall värdera om det lönar sig bäst att fortsätta att producera (och då tvingas redovisa utsläppsrätter motsvarande de utsläpp som uppstår) eller om det är mer lönsamt att minska utsläppen (genom minskad produktion eller andra åtgärder) och i stället sälja tilldelade utsläppsrätter. Alternativet till att utnyttja rätten att släppa ut är alltså att sälja den på marknaden, dvs. alternativkostnaden motsvarar alltid vad marknaden är villig att betala för utsläppsrätten. Det är med andra ord marknadspriset på utsläppsrätter som är avgörande för beslutet att öka eller minska utsläppen.</P>
<P class="p380 ft1">I ett centralt avseende finns det härmed inte någon skillnad mellan gratis tilldelning och auktion. De tillståndsskyldiga företagens kostnad för att öka utsläppen av koldioxid (marginalkostnaden) är densamma oavsett om företagen får eller måste köpa utsläppsrätter.<SPAN class="ft15">2 </SPAN>För att öka sina utsläpp måste ett företag antingen köpa (ytterligare) utsläppsrätter eller låta bli att sälja några det redan har (fått). Det är förenat med en kostnad att använda en utsläppsrätt som företaget fått gratis eftersom alternativet till att använda utsläppsrätten är att sälja den. Kostnaden för företaget är alltså lika stor i de båda fallen.</P>
<P class="p246 ft1">Frågan om företaget skall vidta egna åtgärder för att minska utsläppen eller köpa utsläppsrätter bestäms av priset på utsläppsrätter. Detta pris är emellertid oberoende av om företaget får gratis utsläppsrätter eller får betala för dem. Priset bestäms av skärningspunkten mellan det totalt fastställda antalet utsläppsrätter (ut-</P>
<P class="p381 ft9"><SPAN class="ft24">2 </SPAN>På motsvarande sätt blir intäkten av att minska utsläppen densamma, eftersom det gäller antingen att slippa köpa en utsläppsrätt eller att sälja en utsläppsrätt.</P>
<P class="p382 ft8">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">budet), som är detsamma för gratistilldelning och för auktionering, och företagens sammanlagda efterfrågan på utsläppsrätter. För det enskilda företaget kommer därför priset på utsläppsrätter att bestämma både utsläpp och reala utsläppskostnader. De reala utsläppskostnaderna (alternativkostnaderna) påverkas inte av om företaget får några utsläppsrätter gratis eller ej. Samtliga aktörer som ingår i systemet kommer att anpassa sina utsläpp så att kostnaden för ytterligare reduktioner eller ökningar är lika med priset på utsläppsrätter, vilket i sin tur innebär att samtliga aktörer kommer att ha samma marginalkostnad för utsläppsminskningar. Vid ett givet pris på utsläppsrätter är det med andra ord marginalkostnaden för utsläpp som bestämmer hur stora utsläpp ett företag vill göra. Eftersom priset på utsläppsrätter är lika för alla företag kommer marginalkostnaden för utsläpp att bli lika stor för alla företag.</P>
<P class="p383 ft1">Slutsatsen är alltså att den samhällsekonomiskt effektiva fördelningen av utsläpp mellan företag är oberoende av vilken fördelningsmetod som används. Samtidigt bör dock påpekas att i fallet med gratis tilldelning fattas beslutet om hur mycket som skall släppas ut efter det att tilldelningen av utsläppsrätter gjorts. Antalet tilldelade utsläppsrätter är en klumpsummeöverföring som är oberoende av det produktionsbeslut som fattas senare. Under förutsättning att företagen är vinstmaximerare gäller det omvända också, dvs. hur mycket ett företag släpper ut är oberoende av hur många utsläppsrätter företaget tilldelats gratis. Däremot är de direkta finansiella kostnaderna olika i de båda fallen. Om utsläppsrätterna tilldelas gratis är det naturligtvis gynnsamt för företagets ägare, som därigenom får en bättre finansiell situation.</P>
<P class="p384 ft3"><SPAN class="ft3">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft65">Företagens finansiella kostnader kan bli olika</SPAN></P>
<P class="p61 ft22">Vi har konstaterat att marginalkostnaderna för utsläpp är desamma oavsett fördelningsmetod. Den andra frågan vi kan ställa oss är om auktion respektive gratis tilldelning har olika fördelningspolitiska effekter. Ett företags direkta finansiella kostnader är olika för de olika fördelningsmetoderna, eftersom det förmögenhetsvärde som utsläppsrätterna representerar tillfaller staten vid auktionering och företagen vid gratistilldelning. Om utsläppsrätterna tilldelas gratis</P>
<P class="p385 ft8">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31097x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft1">så förbättras företagets balansräkning och soliditet.<SPAN class="ft15">3 </SPAN>Den direkta finansiella kostnaden för att tillgodose kravet att redovisa utsläppsrätter som motsvarar de faktiska utsläppen är lägre för företaget som får gratis tilldelning än för företaget som får sin tilldelning på auktion. Vid gratis tilldelning kompenseras härmed ägarna till de industrianläggningar som ingår i handelssystemet (dock inte nödvändigtvis i samma utsträckning för de olika anläggningarna) för de kapitalförluster som kan uppstå i samband med införandet av systemet för handel med utsläppsrätter.<SPAN class="ft15">4</SPAN></P>
<P class="p146 ft1">Denna direkta förstärkning av balansräkningen utgör dock inte den enda fördelningspolitiska effekt som de två fördelningsmetoderna resulterar i. De totala fördelningspolitiska effekterna kan inte avgöras förrän man tagit hänsyn till hur auktionsintäkterna används, dvs. vilka ökade utgifter eller minskade skatter som intäkterna används till att finansiera och vilka fördelningseffekter eventuellt kompletterande ekonomiskpolitiska åtgärder har. Dessa fördelningseffekter kan i princip ta vilken form som helst beroende på vilka politiska beslut som fattas. Att säga något allmängiltigt om utfallet för olika parter är därför inte möjligt. Det räcker här att vi konstaterar att det är möjligt att nå samma fördelningseffekt vid auktion som vid gratis tilldelning.<SPAN class="ft15">5</SPAN></P>
<P class="p387 ft3"><SPAN class="ft3">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft65">Att fördela utsläppsrätter med auktion är samhällsekonomiskt mer effektivt</SPAN></P>
<P class="p52 ft1">Vi har konstaterat att det i vissa väsentliga avseenden inte finns någon principiell skillnad mellan auktion och gratis tilldelning. Auktion och gratis tilldelning ger samma lösning ur effektivitetssynpunkt, eftersom alla företag ställs inför samma marginalkostnad</P>
<P class="p131 ft18"><SPAN class="ft16">3</SPAN><SPAN class="ft44">Med soliditet avses ett företags betalningsförmåga på lång sikt eller dess förmåga att stå emot förluster och konjunkturnedgångar. Soliditeten är ett uttryck för hur stor del av företagets totala kapital som är egna och inte lånade pengar. Nyckeltalet mäter företagets finansiella styrka och visar därmed hur sårbart företaget är. Företagets egna kapital är företagets totala tillgångar minus skulderna. Att företaget har en hög soliditet gör det lättare att få olika typer av lån. För tjänsteföretag är det oftast lättare att uppnå en hög soliditet eftersom de inte behöver investera i stora tillverkningslokaler, maskiner, lager m.m. vilket tillverkande företag måste göra.</SPAN></P>
<P class="p12 ft18"><SPAN class="ft16">4</SPAN><SPAN class="ft17">De existerande företagen har investerat i anläggningar utifrån de förutsättningar som rådde historiskt. Med ändrade förhållanden minskas värdet på dessa tillgångar.</SPAN></P>
<P class="p133 ft18"><SPAN class="ft16">5</SPAN><SPAN class="ft93">Gratistilldelning och auktionering kan i princip väljas så att samma fördelningspolitiska utfall fås. Den förmögenhetsfördelning som erhålles med hjälp av en fördelning av gratis utsläppsrätter till en grupp företag kan åstadkommas också genom att efter auktionering av samma volym utsläppsrätter se till att överföra auktionsintäkterna i samma proportion till dessa företag.</SPAN></P>
<P class="p388 ft8">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">för utsläpp, oavsett om de får köpa eller gratistilldelas utsläppsrätter. Samtidigt kan man i princip skapa samma fördelningseffekter med de två fördelningsmetoderna.</P>
<P class="p48 ft1">Inom ramen för handelssystemet kan man alltså säga att det i princip inte finns några skillnader mellan auktion och gratis tilldelning. Har då utformningen av fördelningssystemet inte någon betydelse ur samhällsekonomisk synpunkt? Det skulle vara om de olika fördelningssystemen ger olika effekter utanför handelssystemet. I sin rapport till delegationen redovisar Bohm ett antal avseenden i vilka effekterna av de båda fördelningsmetoderna skiljer sig åt. Detta leder, enligt Bohm, till slutsatsen att auktion är ett samhällsekonomiskt mer effektivt sätt att fördela utsläppsrätterna. Gratis tilldelning är enligt Bohm en form av kompensation som kan ha negativa effekter på effektiviteten.</P>
<P class="p58 ft1">I de följande tre avsnitten redovisas dessa skillnader mellan gratis tilldelning och auktion. Vi har, i likhet med Bohm, valt att rubricera dessa som effektivitetsvinster för auktion i jämförelse med gratis tilldelning.</P>
<P class="p389 ft1"><SPAN class="ft1">5.2.3.1</SPAN><SPAN class="ft94">Effektivitetsvinster när auktionsintäkterna används för att reducera snedvridande skatter</SPAN></P>
<P class="p137 ft1">Auktioneringens kanske viktigaste potentiella effektivitetsvinst jämfört med gratistilldelning sammanhänger med möjligheten att reducera snedvridande skatter. En sådan användning av auktionsintäkterna representerar också den av möjligheterna som ger högst avkastning. Alternativet att i stället returnera intäkterna till köparna av utsläppsrätter eller att som en regelrätt transferering överföra dem till hushållen genererar däremot inte någon effektivitetsvinst.</P>
<P class="p42 ft1">En vanlig kritik av auktionsalternativet är att utlovade sänkningar av snedvridande skatter inte säkert kommer att ske och att de antagna effektivitetsvinsterna därför kan förlora i trovärdighet. Enligt Bohm kan det därför finnas skäl att upprätta någon form av ”socialt kontrakt” som ökar skatteväxlingsargumentets trovärdighet.</P>
<P class="p390 ft8">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p391 ft1"><SPAN class="ft1">5.2.3.2</SPAN><SPAN class="ft94">Effektivitetsvinster som resultat av att auktion behandlar företag lika</SPAN></P>
<P class="p106 ft1">Auktionering medför en ”rättvis” direkt fördelningseffekt, i så måtto att alla behandlas lika. Ingen åtskillnad görs mellan olika tillståndspliktiga företag eller mellan de olika företag som i princip kan komma ifråga för gratistilldelning. Gratis tilldelning kan däremot skapa vissa ineffektiviteter i samhällsekonomin jämfört med auktionering, till följd av att företag som får utsläppsrätter gratis får en bättre finansiell situation och ökar sin soliditet. Detta diskuteras nedan.</P>
<P class="p392 ft1">Företag med finansieringsbehov</P>
<P class="p55 ft1">Alla företag med finansieringsbehov behandlas lika om kapitalmarknaden är perfekt. I så fall ställs företagen inför samma kapitalkostnader och krav på säkerhet. Så ser dock inte finansieringsmöjligheterna ut i verkligheten.</P>
<P class="p66 ft1">Om auktion används för tilldelningen av utsläppsrätter så blir förutsättningarna för finansiering likvärdiga för företag med finansieringsbehov oavsett om de är med eller står utanför handelssystemet. I fallet med gratis tilldelning kan däremot företag som är med i handelssystemet få bättre förutsättningar än de som står utanför. Företagen som fått gratis tilldelning kan få bättre förutsättningar för självfinansiering och för att erbjuda säkerhet för lån och därmed fördelaktigare lånevillkor.</P>
<P class="p66 ft1">Effekten av detta blir att vid gratis tilldelning så kan kapital för finansiering av investeringsprojekt i mindre grad styras dit där den förväntade avkastningen är störst. Företag som får utsläppsrätter gratis får alltså särskilt goda möjligheter att genomföra sina investeringsprojekt, oavsett projektens förväntade avkastning. På flera sätt blir resultatet således att företag som inte får någon gratistilldelning diskrimineras.</P>
<P class="p37 ft1">Slutsatsen är alltså att investeringsfördelningen i ekonomin tenderar att bli mindre effektiv vid gratistilldelning än vid auktionering av utsläppsrätterna.</P>
<P class="p393 ft8">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft1">Nya vs etablerade företag</P>
<P class="p61 ft1">Vid auktionering är det endast betalningsviljan som avgör vilka som får tillgång till utsläppsrätterna. Vid gratis tilldelning som styrs av mottagarnas historiska utsläppsmängder kommer företag som befinner sig i en tillväxt över genomsnittet att hamna i ett sämre läge. Detta gäller i synnerhet nya företag. Extra problematiskt är detta eftersom nya och starkt växande företag tenderar att ha högre produktivitet än genomsnittet.</P>
<P class="p42 ft1">Eftersom det ovan betonats att alla företag ställs inför samma marginalkostnad för utsläpp, oavsett om de fått köpa eller gratistilldelats utsläppsrätter, kan man fråga sig vari dessa negativa konsekvenser skulle bestå. Primärt är skillnaden den redan nämnda att företag som får utsläppsrätter gratis får en bättre finansiell situation. Härigenom kan de också lättare avstå från att sälja utsläppsrätter som de åtminstone i nuläget inte behöver (jämfört med att köpa på sig extra stora mängder), i akt och mening att försöka försvåra för nya konkurrenter att komma in på berörda marknader. Denna möjlighet till konkurrensbegränsning blir mindre om företagen är många och jämnstora. Den minskar även om utsläppsrätterna gäller all fossilbränsleanvändning och inte bara användningen inom en mer begränsad sektor, så som är fallet med det europeiska handelssystemet.</P>
<P class="p58 ft1">Det finns olika sätt att försvåra att sådana beteenden får genomslag på marknaden. Exempelvis kan nämnas det amerikanska svaveldioxidsystemet, där 2,8 procent av tillståndsvolymen sparas för en auktion för att på så vis trygga ett utbud av utsläppsrätter tillgängligt för alla. Men detta har inte hindrat de företag som redan fått en i förhållande till sina behov stor gratistilldelning från att på denna auktion spendera delar av sin nu större förmögenhet för att söka bjuda över sina konkurrenter. Något som de inte kunnat göra i samma utsträckning om alla företag hade behövt köpa alla sina utsläppsrätter.</P>
<P class="p101 ft1">Ett annat sätt att försvåra oönskade beteenden är den möjlighet som Sverige har använt inom det europeiska handelssystemet. En mindre del av den ursprungliga volymen utsläppsrätter hålls inne för att senare kunna ställas till förfogande för nya företag. Detta system kan vara förknippat med två problem. Det ena är att om den tillkommande tilldelningen i något avseende baseras på historiska utsläpp som kan påverkas av företaget så blir systemet inte effektivt eftersom det stimulerar företag att göra utsläppen större enbart i</P>
<P class="p249 ft8">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft1">syfte att senare kunna få sig tilldelade fler utsläppsrätter. Det andra problemet har att göra med nya företag, dvs. företag som kan vilja etablera sig i den anläggningskategori som kan få gratistilldelning av utsläppsrätter. Med kännedom om gratistilldelningen och därmed sammanhängande förstärkning av företagens förmögenhet, kan sådana företag etableras och binda resurser som annars skulle ha använts mer fördelaktigt på annat håll.</P>
<P class="p66 ft1">Sammanfattningsvis menar Bohm att likabehandling av nya och etablerade företag knappast är möjlig om inte alla ställs inför samma tilldelningsprinciper i form av enhetliga auktionspriser för utsläppsrätter.</P>
<P class="p123 ft1"><SPAN class="ft1">5.2.3.3</SPAN><SPAN class="ft94">Effektivitetsvinster från strukturomvandling</SPAN></P>
<P class="p36 ft1">Gratistilldelning gör det möjligt för företag att bedriva sådan verksamhet som under auktionering skulle slås ut. Om ett företag inte kan täcka sina rörliga kostnader kommer det förr eller senare att gå i konkurs. Det kan emellertid finnas skäl att under en period driva en verksamhet med förlust om man på goda grunder tror att förutsättningarna skall förbättras inom överskådlig tid. Gratis tilldelning ger möjligheter att fortsätta en verksamhet som inte täcker de rörliga kostnaderna. Detta kan vara ett ekonomiskt motiverat beteende. I ett sådant fall subventioneras den löpande verksamheten, som inte täcker de rörliga kostnaderna, med den förmögenhet som överförts till företaget med gratis tilldelning. Men om värdet av gratistilldelade utsläppsrätter överstiger vad ett företag i för ägarna vidaste relevanta mening kan tjäna på sin verksamhet, är det ekonomiskt motiverat för företaget att sälja alla sina utsläppsrätter och övergå till annan verksamhet. Begreppet ”i vidaste mening” avses inkludera att företaget helt enkelt har en vilja att fortsätta verksamheten så länge det är tekniskt och finansiellt möjligt, t.ex. att chansa på att vinden vänder.</P>
<P class="p395 ft1">Problemet är att denna typ av rationalitet inte behöver gälla. När gratistilldelningen skapar finansiella förutsättningar, som annars inte funnits, finns nu även möjlighet att mot bättre vetande inbilla sig att vinden skall vända.</P>
<P class="p13 ft1">Gratistilldelning kan m.a.o. medföra att ineffektiva företag, som hade utmönstrats om i stället tilldelningen skett via en auktion, kan överleva.</P>
<P class="p396 ft8">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft1">Sammantaget betyder, enligt Bohm, de redovisade skillnaderna mellan auktion och gratistilldelning att auktionering är ett samhällsekonomiskt mer effektivt sätt att fördela utsläppsrätter. De hinder som finns mot att utnyttja auktion är framför allt av fördelningspolitisk natur. Det gäller i vad mån statsmakterna anser att företag som tidigare gjort stora, långlivade investeringar i ett läge, där samhällsekonomiska kostnader av dessa miljöutsläpp inte var kända, bör få kompensation. Men det krävs också att man anser att sådan kompensation måste ske just genom gratistilldelning och inte genom särskilda skattesänkningar e.d.</P>
<P class="p266 ft14"><SPAN class="ft14">5.3</SPAN><SPAN class="ft41">Effekter av att avyttra mer än omvärlden</SPAN></P>
<P class="p137 ft1">Hittills har framställningen inte systematiskt beaktat vilka val omvärlden kan tänkas göra avseende fördelningsmetoder och vilket inflytande detta kan ha på valet av fördelningsmetod i Sverige. I debatten har påståendet framförts att detta inflytande är stort genom att omvärldens val påverkar konkurrensen.</P>
<P class="p43 ft1">Denna fråga är avhängig av vilka länder som väljer att göra vad. Det spelar särskilt stor roll vad som görs av länder som är viktiga konkurrenter till Sverige. Först prövar vi frågan om konkurrens mellan länder som accepterat åtaganden enligt Kyotoprotokollet (eller motsvarande).</P>
<P class="p43 ft1">Hur påverkas svenska företags möjligheter om de möter betydande konkurrens på gemensamma exportmarknader, eller på hemmamarknaden är utsatt för importkonkurrens, från länder som väljer att dela ut utsläppsrätter gratis? Vi vet att marginalkostnaderna inte påverkas av om utsläppsrätterna auktioneras ut eller delas ut gratis eftersom priserna på utsläppsrätter är lika i de båda fallen (avsnitt 5.2.1). Därmed påverkas inte konkurrensutsatta priser. Skillnaderna begränsas därför till att företagen vid gratistilldelning gynnas av en förmögenhetsöverföring. Denna kan få indirekt betydelse genom att finansieringsresurser då överförs till företagen och ibland underlättar deras överlevnad. De företag som får en ”subventionerad” kapitalförsörjning av detta slag har bättre möjligheter att göra investeringar, vilket kan förbättra deras konkurrensförmåga. Men detta kan få betydelse endast om det är just dessa företag som står för den internationella konkurrenskraft saken gäller.</P>
<P class="p182 ft1">Enligt Bohm torde dock användningen av själva auktionsintäkterna kunna få den största betydelsen. Som ovan visats kan dessa</P>
<P class="p76 ft8">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1">användas för transfereringar så att exakt samma resultat fås som vid gratisutdelade utsläppsrätter. Men om auktionsintäkterna istället används för att reducera effektivitetsstörande skatter, ökar ekonomins effektivitet och därmed mer allmänt landets konkurrensförutsättningar. Eftersom möjligheten att förbättra exportföretagens kapitalförsörjning existerar också i auktionsfallet, så skulle ett medvetet val att i stället minska de skatter som har störst snedvridningar framstå som ett för landet bättre alternativ.</P>
<P class="p85 ft1">Jämfört med länder som inte accepterat åtaganden enligt Kyotoprotokollet eller inte på annat sätt begränsar koldioxidutsläppen kommer svenska företags konkurrenskraft att försämras, eftersom dessa konkurrenter inte får ökade marginalkostnader. Denna effekt är emellertid oberoende av om gratis tilldelning eller auktionering används. Som vi har sett kan dock gratis tilldelning medföra att ineffektiva företag, dvs. sådana som ovanpå övriga kostnader inte kan bära sina miljökostnader, överlever.</P>
<P class="p150 ft14"><SPAN class="ft14">5.4</SPAN><SPAN class="ft41">Näringslivets synpunkter på Bohms utredning</SPAN></P>
<P class="p36 ft1">På begäran av delegationen har Svenskt Näringsliv yttrat sig i över Bohms promemoria.<SPAN class="ft15">6 </SPAN>Föreningen har svårt att acceptera Bohms resonemang om att auktionering vid tilldelning av utsläppsrätter är ett ekonomiskt mer effektivt fördelningssystem än gratis tilldelning. Föreningen anser att auktionering innebär en ökad kostnad för företagen och att denna påverkar investeringsvolymen genom att det operativa kassaflödet minskas med storleken på auktionsutläggen. Man hävdar att gratis tilldelning är ett grundläggande incitament för att möjliggöra långsiktiga beslut som leder till sänkta utsläpp.</P>
<P class="p229 ft1">Svenskt Näringsliv menar att auktionering visserligen gör att en svår fördelningsproblematik kan undvikas och att de mer effektiva företagen ges en fördel. Men detta kan ske, enligt föreningen, endast om alla konkurrerande företag ingår i auktioneringen. Om detta inte blir fallet menar man att det uppstår en konkurrenssnedvridning. Vidare hävdar man att även om alternativkostnaden är densamma vid gratis tilldelning och vid auktionering så uppstår kostnaden tidigare vid auktionering än vid gratis tilldelning.</P>
<P class="p397 ft9"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>Svenskt Näringsliv, Auktionering ger ökade kostnader för företagen och är att betrakta som en ny avgift, PM <NOBR>2004-12-02.</NOBR></P>
<P class="p382 ft8">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft1">Skulle Sverige ensidigt införa auktionering av 10 procent av utsläppsrätterna skulle detta, enligt föreningen, innebära en nackdel för den del av svensk industri som är utsatt för internationell konkurrens. Man hävdar att så skulle vara fallet om det svenska företaget konkurrerar med ett företag i ett annat land inom handelssystemet, men där det andra landet inte tillämpar auktionering. En väsentligt försämrad konkurrensförutsättning skulle inträda vid den produktionsvolym som motsvarar 90 procent av den gratistilldelning som sker i det konkurrerande landet. I jämförelse med länder som inte omfattas av handelssystemet skulle denna väsentligt försämrade konkurrensförutsättning gälla hela produktionsvolymen. I det sistnämnda fallet menar man att det svenska företagets konkurrenskraft drabbas eftersom de konkurrerande länderna inte omfattas av handelssystemet och att de ökade svenska kostnaderna inte kan övervältras på kommande led.</P>
<P class="p182 ft1">Svenskt Näringsliv hävdar vidare att eventuella försök att kompensera de svenska företag som är utsatta för internationell konkurrens för de nackdelar som enligt föreningen följer av en ensidig tillämpad svensk auktionering genom riktade särlösningar med största sannolikhet inte är förenliga med EG:s regler om statligt stöd.</P>
<P class="p142 ft1">Avslutningsvis framhåller Svenskt Näringsliv att ett system med auktionering kan accepteras under förutsättning att det tillämpas globalt och att samtliga anläggningar som omfattas av handelssystemet deltar. Föreningen bedömer dock detta för närvarande som orealistiskt att genomföra i praktiken.</P>
<P class="p161 ft14"><SPAN class="ft14">5.5</SPAN><SPAN class="ft41">Auktionsdesign</SPAN></P>
<P class="p100 ft1">Mycken forskning har ägnats åt att beskriva fördelarna med auktion, men mindre kunskap finns om hur auktionerna skall genomföras i praktiken. Särskilt s.k. flerenhetsauktioner som är aktuella för fördelning av utsläppsrätter har tills nyligen varit ett relativt outforskat område. Även om ett stort antal vetenskapliga analyser har gjorts av olika auktionsformer så visar raden av auktionstillämpningar också upp ett antal misslyckanden och obehagliga överraskningar som berott på felaktigt konstruerade auktioner. Valet av auktionsdesign kan spela roll både ur effektivitets- och fördelningssynpunkt. Det torde därför behöva överlämnas till</P>
<P class="p398 ft8">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1">specialister inom området att närmare analysera vilken auktionsform som med fördel kan användas för utsläppsrätter.</P>
<P class="p13 ft1">I den auktionssituation som kan bli aktuell för det europeiska handelssystemet kommer det att finnas en fungerande andrahandsmarknad för utsläppsrätter. Andrahandsmarknaden kommer att få en styrande eller kontrollerande roll genom att den möjliggör en arbitragehandel som utjämnar auktions- och marknadspriser. Det finns därför anledning att väga en auktionsforms teoretiska fördelar mot behovet av att auktionen skall vara enkel att förstå för budgivarna. Hittills har inte de mer komplicerade auktionsförslagen använts utan det vanliga har varit att välja enklare, men i teorin mindre effektiva lösningar.<SPAN class="ft15">7</SPAN></P>
<P class="p37 ft1">Diskussionen skulle här bli ofullständig om vi inte beskriver ett konkret exempel på hur en sådan auktionsform skulle kunna tänkas se ut. Vi skall försöka identifiera en auktionsform som med så stor sannolikhet som möjligt liknar vad ett slutligt väl underbyggt val kan komma att hamna på.</P>
<P class="p66 ft1">I centrum för diskussionen står det fall som kan bli aktuellt den närmaste tiden, dvs. auktionering av en liten del av utsläppsrätterna i handelssystemet, som för Sveriges del täcker en tredjedel av utsläppen. Vi kommer med utgångspunkt i Bohms rapport att behandla frågor om vilka som skall få rätt att delta i auktionerna och relationen mellan auktioner och andrahandsmarknaden för utsläppsrätter. Vi kommer vidare att diskutera vad som bör beaktas vid val av auktionsform. Ambitionen är inte att presentera ett konkret detaljerat förslag. Orsaken till detta är bl.a. att det kan finnas skäl att tillsammans med andra auktionsintresserade länder dryfta och vid behov samordna utformningen av auktionssystemet.</P>
<P class="p140 ft3"><SPAN class="ft3">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft65">Auktionsform</SPAN></P>
<P class="p55 ft1">Generellt kan auktioner kategoriseras utifrån dels vilket pris vinnaren betalar, dels hur budgivningen går till (om den är öppen eller sluten).</P>
<P class="p219 ft1">Bohm diskuterar två tänkbara auktionsformer, nämligen en sluten auktion, där vinnarna, beroende på prissättningsmetod, antingen betalar sitt budpris eller slutpriset för utsläppsrätterna och en öppen auktion med givna prissteg, där priset som vinnarna betalar</P>
<P class="p399 ft45"><SPAN class="ft95">7 </SPAN><NOBR>Elly-Ann</NOBR> Johansson, Auktionsdesign – en översikt av flerenhetsauktioner för fördelning av utsläppsrätter. Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. 2002.</P>
<P class="p400 ft8">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p401 ft1">är vad de i slutpriset just undanträngda köparna accepterat att betala (Se figur 5.1)</P>
<P class="p402 ft1">Figur 5.1. Auktionsform. Illustrationsexempel</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p5 ft96">Pris,</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p5 ft96">bud</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td89"><SPAN class="p5 ft96">tillgänglig volym</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td88"><SPAN class="p5 ft96">slut-</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td89"><SPAN class="p5 ft48"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td88"><SPAN class="p5 ft96">priset</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td89"><SPAN class="p403 ft96">bud</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td88"><SPAN class="p5 ft97"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td88"><SPAN class="p404 ft12">vinnande bud</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td89"><SPAN class="p405 ft4">förlorande bud</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p406 ft12">antal utsläppsrätter</P>
<P class="p407 ft1">Bohm förordar att en öppen auktion med givna prissteg används. Denna har ett förutbestämt antal prisnivåer för vilka budgivarna kan förbereda sina bud och därefter avge sina bud när prisnivåerna i stigande ordning anges. Dessa bud kan avlämnas via datorer. Priset bestäms precis som vid den slutna auktionen, dvs. vid den nivå där efterfrågan först kommit att överstiga den utauktionerade volymen. Vid det bestämda priset föreligger normalt ett kvarvarande efterfrågeöverskott. För att kunna fördela den sålunda otillräckliga mängden utsläppsrätter måste beslut finnas om någon fördelningsprincip, t.ex. lottning, att bristen drabbar sist inkomna bud, eller att alla får acceptera samma procentuella eller absoluta avdrag. Vilket alternativ som väljs saknar betydelse för auktionen i övrigt. Priset, valet av prisnivåer och valet av ransoneringsprincip för ett eventuellt efterfrågeöverskott vid det slutliga priset är desamma som för</P>
<P class="p408 ft8">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft1">den slutna auktionen.<SPAN class="ft15">8 </SPAN>Den slutna auktionen kan emellertid leda till ineffektivitet. Det finns alltid en risk med en sluten auktion att budgivarna inte ”vågar” ange sitt högsta bud eftersom sannolikheten då ökar att de gjort en felbedömning och överskattat objektets värde. Det skulle i så fall innebära att resultatet blir ineffektivt i form av en tendens till sänkta bud och därmed till att auktionspriset blir mindre än det blivit utan denna psykologiska mekanism.</P>
<P class="p13 ft1">Fördelarna med en öppen auktion med givna prissteg (s.k. <NOBR>ascending-clock</NOBR> eller English clock auction) är</P>
<P class="p409 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft30">att när budgivarna följs åt upp till slutpriset så vet man på vägen upp att summan av övrigas bud är stor nog att fortsätta att driva priset vidare uppåt; rädslan vid i förväg inlämnade skriftliga bud, som bottnade i att andras bud kan visa sig vara betydligt lägre än det egna budet, infinner sig därför inte i samma grad; dvs. risken för ”vinnarens förbannelse” (efter engelskans ”winner´s curse”) beteende reduceras eller försvinner helt, och</SPAN></P>
<P class="p410 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft30">att budgivarna inte alls behöver avge bud ovanför det slutliga priset och därmed riskera att avslöja ”affärshemligheter”; i den slutna auktionen måste man lita till auktionsförrättarens löften att inte avslöja sådana bud.</SPAN></P>
<P class="p188 ft1">En fråga som återstår är om individuella bud över huvud taget behöver avslöjas för konkurrenterna. De två auktionstyperna är lika i det avseendet om auktionsförrättaren enbart återrapporterar totala kvantiteter vid (stegen upp till) slutpriset, inte hur de fördelar sig och än mindre vem som bjuder vad.</P>
<P class="p13 ft1">Ingen av nu nämnda auktionsformer kan väntas ge upphov till tendenser hos budgivarna att hålla tillbaka efterfrågan för att på så sätt försöka få lägre priser till stånd och göra en vinst som överstiger värdet av den marginella volym man då skulle avstå från. Att detta beteende skulle saknas sammanhänger med förutsättningen att antalet auktionsdeltagare är stort och att ingen av deltagarna har någon större marknadsmakt.</P>
<P class="p411 ft18"><SPAN class="ft24">8 </SPAN>Dessutom kan noteras att båda dessa auktionsformer i realiteten motsvarar en s.k. Vickreyauktion (eller <NOBR>’second-price’</NOBR> auction), dvs. en där priset som vinnarna betalar är vad de av slutpriset just undanträngda köparna accepterat att betala. Här är detta pris detsamma som slutpriset, utom i specialfallet då efterfrågan vid slutpriset blev exakt lika med auktionsvolymen. I det fallet skulle vinnarna i en Vickreyauktion betalat det näst högsta priset, dvs. priset närmast innan slutpriset. Denna auktionsform är känd för att vara effektiv i ett antal typer av tillämpningar.</P>
<P class="p412 ft8">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft3"><SPAN class="ft3">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft65">Vem skall delta i auktionerna?</SPAN></P>
<P class="p61 ft1">Den första frågan som bör diskuteras är om auktionen skall vara öppen för alla. Detta bör vara fallet om samhällsekonomisk effektivitet eftersträvas. En väsentlig aktörskategori är givetvis de tusentals företag i Europa som äger anläggningar som omfattas av kvotplikt i systemet. Men bland handelns köpare och säljare bör också kunna finnas olika typer av förmögenhetsförvaltare som vill bedriva handel i kapitalplaceringssyfte. Deras agerande tenderar att resultera i en likvid marknad och prisutjämningar mellan olika perioder. Miljöorganisationer kan tänkas vilja delta för att genom att avstå från vidareförsäljning förhindra de utsläpp som utsläppsrätterna berättigar till. Detta är också förenligt med samhällsekonomisk effektivitet.</P>
<P class="p101 ft1">Eftersom även andra än tillståndspliktiga företag kommer att kunna köpa utsläppsrätter på den gemensamma europeiska marknaden för utsläppsrätter vore det ett slag i luften att begränsa auktionerna till enbart de tillståndspliktiga. Bohm rekommenderar ändå att de utsläppsrätter som auktioneras i en första omgång enbart tillfaller det egna landets tillståndspliktiga företag, precis som de alternativt gratisutdelade utsläppsrätterna skulle ha gjort. De därpå följande auktioner skall enligt Bohm inte ha den restriktionen.</P>
<P class="p90 ft1">Risken med att begränsa vem som skall få deltaga i auktionen är enligt Bohm att möjligheterna till koalitionsbildning ökar om endast ett fåtal budgivare finns. Motivet för koalition skulle vara att försöka sänka sina bud under faktisk betalningsvilja. Det svenska antalet anläggningar är drygt 700, fördelade på ca 300 företag. Även om det finns några stycken mycket stora företag som potentiellt skulle kunna initiera en koalition är antalet företag tillräckligt stort för att vissa företag skulle uppleva det som riskfyllt att lägga bud under den faktiska betalningsviljan. Vi har tidigare pekat på att det jämsides med en auktion kommer att finnas en väl fungerande andrahandsmarknad, vars prissättning kommer att vara styrande för auktionspriset. I det perspektivet är det svårt att se att en koalition skulle kunna lyckas få utsläppsrätter till ett lägre pris än priset på andrahandsmarknaden.</P>
<P class="p414 ft8">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p415 ft3"><SPAN class="ft3">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft65">Hur ofta skall auktion ske?</SPAN></P>
<P class="p55 ft1">När det gäller frågan om hur ofta auktioner skall hållas finns det ett antal synpunkter som bör beaktas. Som tidigare påpekats talar lite för att auktionspriset skall kunna avvika nämnvärt från handelns marknadspris eftersom det gäller en homogen vara. Samtidigt varierar förutsättningarna för de två marknaderna i ett avseende och denna skillnad står i centrum för frågan om optimal auktionsfrekvens. Auktioner gäller innehav/hållande av utsläppsrätter medan handel enbart avser anpassningar i dessa innehav.</P>
<P class="p85 ft1">Om vi formulerar alternativen som en auktion kontra flera auktioner per åtagandeperiod så innebär det första alternativet att man skall finna aktörer som är villiga att teckna sig för att tills vidare hålla samtliga utsläppsrätter. I fallet då högst 10 procent av utsläppsrätterna auktioneras ut är detta givetvis ett mer beskedligt krav, men i princip är valet detsamma: en eller flera auktioner innebär att hålla stora eller mindre mängder utsläppsrätter.</P>
<P class="p66 ft1">Den naturliga lösningen på behovet av att finansiera innehav av stora värden som kan hållas under längre perioder är att använda sig av bankgarantier eller lån på kapitalmarknaden, dvs. fram till den tidpunkt då utsläppsrätterna skall användas eller säljas vidare är de bara förenade med räntekostnader. I alternativsituationen då bara en viss del av utsläppsrätterna auktioneras ut håller staten resten av dessa rätter. Om staten inte vill beakta att dess innehav av sådana utsläppsrätter drar några räntekostnader, så kan en engångsauktion alternativt handla om att fastställa priser som förfaller till betalning först när företagen vill disponera sina utsläppsrätter. På ett eller annat sätt behöver alltså stora inköp av utsläppsrätter vid ett auktionstillfälle inte innebära några belastningar för kassaflödet för de köpande företagen.</P>
<P class="p416 ft1">Andra frågor som kan påverka valet av auktionsfrekvens är risken för kartellbildningar och storleken på transaktionskostnader. Betydelsen av kartellbildningar minskar eller uteblir eftersom det kommer att finnas en effektiv marknad parallellt med auktionerna. När det gäller transaktionskostnader kommer dessa att bli lägre om en stor auktion väljs i stället för flera mindre auktioner. Å andra sidan torde antalet anpassningstransaktioner på marknaden för utsläppsrätter öka vid färre antal auktioner, eftersom förutsättningarna för innehav ändras över tiden.</P>
<P class="p85 ft1">Av stor betydelse i sammanhanget är frågan om hur ofta företagen skall redovisa att innehavet av utsläppsrätter motsvarar det</P>
<P class="p417 ft8">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">faktiska utsläppet. Handelsdirektivet anger att avräkning skall ske en gång om året. Det ter sig därför naturligt att ha en auktion per år.</P>
<P class="p418 ft14"><SPAN class="ft14">5.6</SPAN><SPAN class="ft41">Egendomsskyddet vid fördelning av utsläppsrätter</SPAN></P>
<P class="p137 ft1"><NOBR>FlexMex2-utredningen</NOBR> har givit f.d. justitierådet Staffan Vängby i uppdrag att utreda frågan huruvida ett auktionsförfarande, där inkomsten från auktionen tillfaller staten, innebär att det allmänna kan anses vara skyldig att enligt 2 kap. 18 § RF lämna ersättning till berörda verksamheter.<SPAN class="ft15">9 </SPAN>På samma sätt har förfarandet med gratis tilldelning analyserats. I uppdraget ingick att analysera såväl en situation där det i dag inte finns några gränsvärden för koldioxidutsläpp föreskrivna som en situation med gränsvärden föreskrivna. Först redovisas Vängbys analys med utgångspunkt från den nuvarande svenska lagstiftningen. Därefter görs en bedömning av ersättningsfrågan mot bakgrund av <NOBR>EG-rätten.</NOBR></P>
<P class="p58 ft1">För vissa miljöfarliga verksamheter råder tillståndsplikt. Ett tillstånd medför inte bara skyldigheter utan även en grundläggande rättighet att bedriva verksamheten. Denna innebär att verksamheten får en viss trygghet mot ingripande i efterhand. Tillståndsbeslutet har rättskraft såvitt avser frågor som har prövats i beslutet. Rättskraften medför att tillståndet som huvudregel gäller till dess verksamheten upphör.</P>
<P class="p142 ft1">Vängby diskuterar rättsläget dels för en verksamhet som redan har ett tillstånd att bedriva verksamheten när kravet på innehav av utsläppsrätter införs, dels den situation då verksamheten saknar tidigare tillstånd eller verksamheten är ny.</P>
<P class="p48 ft1">När det gäller fall då verksamhetens befintliga tillstånd omfattas av rättskraft konstaterar Vängby att den ändring i fråga om företagarnas rätt att släppa ut koldioxid som aktualiseras inom handelssystemet inte innebär ett återkallande av företagens tillstånd. Meningen är ju att verksamheten skall fortsätta att bedrivas. Ändringen avser i stället villkoren för den miljöfarliga verksamheten, så att villkor om krav på förvärv av utsläppsrätter föreskrivs. Det</P>
<P class="p419 ft18"><SPAN class="ft24">9 </SPAN>Regeringsformen 2 kap. 18 § 1 st anger ”Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande…..utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen”. Av förarbetena framgår att som angeläget allmänt intresse anses miljöintressen.</P>
<P class="p129 ft8">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft1">gamla tillståndet bevarar sin rättskraft, men däremot knyts nya krav till tillståndet.</P>
<P class="p64 ft1">Den för utredningen intressanta frågan är nu om det nya kravet på förvärv av utsläppsrätter är förknippad med ersättningsskyldighet för staten enligt 2 kap. 18 § regeringsformen. Vängby slår fast att om man kräver att företaget skall köpa utsläppsrätter må den åtgärden betraktas som en rådighetsinskränkning, eftersom den begränsar utsläpp av växthusgaser. Men en sådan inskränkning är tillåten enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen, eftersom den tillgodoser angelägna allmänna intressen. Ersättning skall heller inte utgå enligt andra stycket samma paragraf, eftersom det är en åtgärd till skydd för miljön.</P>
<P class="p85 ft1">Vängby pekar emellertid på ett fall när ett utauktionerande av utsläppsrätter, där intäkterna går till staten, innebär ett direkt överförande från den enskilde till det allmänna av en rätt att släppa ut en viss växthusgas. Ett sådant fall skulle vara om det i tillstånd till miljöfarlig verksamhet meddelats direkta villkor om gränsvärden för utsläpp av en viss växthusgas. Upphävs ett sådant villkor och är företaget i stället tvunget att köpa en utsläppsrätt av staten, är förfarandet så likt ett tvångsförvärv av ett ekonomiskt värde att det kan finnas anledning att tillämpa bestämmelserna om expropriation. En sådan åtgärd går inte att genomföra utan att företaget i fråga får ersättning.</P>
<P class="p212 ft1">Några villkor som direkt rör gränsvärden för utsläpp av koldioxid torde inte ha föreskrivits tidigare år. Sedan frågan om växthuseffekten blivit aktuell, främst genom Kyotoprotokollet, har dock villkor om gränsvärden för koldioxidutsläpp diskuterats i ett eller annat ärende. Ett exempel på detta är det s.k. <NOBR>Scanraff-ärendet.</NOBR> Det kan inte uteslutas att under senare år något sådant villkor meddelats av tillståndsmyndigheten. Direkta villkor om gränsvärden för utsläpp av växthusgaser synes, enligt Vängby, vara mycket sällsynta.</P>
<P class="p246 ft1">Om utsläppsrätterna delas ut gratis på grundval av de utsläpp som företagen tidigare haft rätt att göra uppstår en annan situation eftersom det i så fall inte sker någon förmögenhetsöverföring till staten. Det kan då inte vara fråga om expropriation. En omprövning kan visserligen ske i syfte att nedbringa utsläppens omfattning, så att utsläppsrätter tilldelas i mindre omfattning än som svarar mot historiska emissioner. Men den begränsning av utsläppsrätten som kan bli följden av omprövningen utgör en rådighets-</P>
<P class="p420 ft8">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">inskränkning till skydd för miljön. En sådan är enligt det förut anförda tillåten utan ersättning.</P>
<P class="p48 ft1">Vad angår <NOBR>icke-tillståndsgivna</NOBR> verksamheter kan det inte kan vara fråga om expropriation. Finns inte tillstånd så finns det inte heller någon rätt till utsläpp som vunnit rättskraft. Det möter inte hinder att införa villkor till skydd för miljön för sådana verksamheter. Krav på förvärv av utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel av i sak samma beskaffenhet som en skatt. Ett sådant kan genomföras utan hinder av 2 kap. 18 § regeringsformen. Detsamma gäller om krav på utsläppsrätter införs för nya verksamheter.</P>
<P class="p43 ft1">Sammanfattningsvis innebär krav på utsläppsrätter redan med nuvarande förutsättningar i de flesta fall rådighetsinskränkningar som kan genomföras utan ersättning enligt 2 kap. 18 § regeringsformen. Undantaget är som nämnts de få fall när i tidigare givet tillstånd meddelats direkta villkor om gränsvärden för utsläpp.</P>
<P class="p43 ft1">Den diskussion som vi fört ovan har utgått från den nuvarande svenska lagstiftningen. Man kan naturligtvis göra en motsvarande bedömning mot bakgrund av <NOBR>EU-rätten.</NOBR> Man kan därför fråga sig hur handelsdirektivet stämmer överens med bestämmelserna i 2 kap. 18 § regeringsformen, eftersom det finns gränser även för EU- rättens supremati.</P>
<P class="p43 ft1">Vängbys bedömning är att vid tillämpningen av handelsdirektivet det inte är 2 kap. 18 § regeringsformen som skall reglera egendomsskyddet utan egendomsskyddet skall i stället tryggas av den europeiska rättens principer sådana de kommit till uttryck i Europakonventionen och därmed svarande regler i Europeiska unionens stadga om mänskliga rättigheter.</P>
<P class="p43 ft1">Handelsdirektivet får, enligt Vängby, anses i sin helhet reglera frågan om handel med utsläppsrätter. Inga föreskrifter ges om ersättning med anledning av att krav på utsläppsrätter skall träda i stället för tidigare meddelade villkor om gränsvärden. Detta framstår också som naturligt med hänsyn både till <NOBR>polluter-pays-prin-</NOBR> ciple och till den gratistilldelning som föreskrivs. I punkt 27 i ingressen till handelsdirektivet sägs att direktivet respekterar de grundläggande rättigheter och principer som särskilt erkänns i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter. Det får förutsättas kommissionens därvid beaktat även frågan om egendomsskyddet.</P>
<P class="p421 ft8">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft14"><SPAN class="ft14">5.7</SPAN><SPAN class="ft41">Delegationens överväganden</SPAN></P>
<P class="p52 ft1">Handel med utsläppsrätter kan bl.a. sägas syfta till att få till stånd en förändring av den del av näringslivet som har minst möjlighet att klara högre direkta kostnader för fossil energi (kostnadsminimeringsprincipen). Om prisbildningen på marknaden för utsläppsrätter fungerar väl, kommer handelssystemet att uppvisa en hög grad av måleffektivitet och bl.a. resultera i en förändring av de verksamheter som har minst möjlighet att ersätta fossil energi eller råvaror med höga emissionsfaktorer med koldioxidfria sådana.</P>
<P class="p37 ft1">Delegationen utgår i sina bedömningar från att alternativet till gratis tilldelning är att staten avyttrar utsläppsrätter, vilket antas främst kunna ske genom en särskild auktion eller genom att staten opererar direkt på andrahandsmarknaden för utsläppsrätter. Med auktion eller försäljning direkt på marknaden har staten en möjlighet att ta in en intäkt utan att det påverkar marknadens funktionssätt.</P>
<P class="p104 ft1">Som framgått av den tidigare framställningen har det sätt som fördelningen av utsläppsrätter görs till existerande anläggningar obetydliga effektivitetseffekter, eftersom det är marknadspriset på utsläppsrätter som är avgörande för produktionsvolymen, inte tillgången till mer eller mindre gynnsamt tilldelade utsläppsrätter. Marknadspriset på utsläppsrätter är oberoende av fördelningsmetod. Kostnaden för att öka utsläppen är oberoende av fördelningsmetod. Antingen måste företaget köpa en utsläppsrätt eller låta bli att sälja en utsläppsrätt.</P>
<P class="p37 ft1">Däremot kan tilldelningsmetoden ha betydande fördelningseffekter. En skillnad som är tydlig är att det värde som utsläppsrätterna har tillfaller staten i auktionsfallet, medan det tillfaller företagen vid gratis tilldelning. Detta är den direkta fördelningseffekten. För att kunna bedöma den totala fördelningseffekten måste en analys göras av hur intäkterna från en avyttring används.</P>
<P class="p97 ft1">Svenskt Näringsliv har yttrat sig över Bohms utlåtande. Föreningen har svårt att acceptera Bohms resonemang om att auktionering vid tilldelning av utsläppsrätter är ett ekonomiskt mer effektivt sätt att fördela utsläppsrätter än gratis tilldelning. Svenskt Näringsliv menar att de avgifter som näringslivet får betala vid en auktionering är en ökad kostnad för företagen.</P>
<P class="p97 ft22">Delegationen har inte något principiellt att invända mot Bohms resonemang när det gäller hans sätt att utvärdera de båda fördelningsmetoderna, men har inte något underlag för att uttala sig om</P>
<P class="p422 ft8">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">storleken på de effektivitetsvinster som kan uppstå vid auktionering.</P>
<P class="p360 ft1">Delegationen delar Bohms uppfattning att kostnaderna för att öka utsläppen av växthusgaser är oberoende av fördelningsmetod. Inom handelssystemet är det alltså inte någon skillnad i samhällsekonomisk effektivitet mellan auktion och gratis tilldelning under förutsättning att företagen agerar som vinstmaximerare. Auktion är en mer effektiv tilldelningsmetod när hänsyn tas till de effekter som fås utanför handelssystemet.</P>
<P class="p43 ft1">Den av Svenskt Näringsliv angivna beskrivningen av de ökade avgifter för företagen som uppstår i samband med auktion håller Bohm med om och anger i själva verket att den stora skillnaden mellan tilldelningsmetoderna är just att värdet av utsläppsrätterna tillfaller företagen vid gratis tilldelning och staten i auktionsfallet. Däremot håller inte Bohm med om att de ökade avgifterna skulle innebära ökade produktionskostnader jämfört med gratistilldelning, eftersom det kostar företaget lika mycket att köpa en utsläppsrätt som att avstå från att sälja en utsläppsrätt. Bohm håller också med om att det ur företagens synpunkt naturligtvis är en fördel att få denna förmögenhetsöverföring, men konstaterar att detta inte räcker för att beskriva de totala fördelningseffekterna. För att fastställa dessa måste man i auktionsalternativet beakta hur auktionsintäkterna används, eftersom ytterligare fördelningseffekter uppstår beroende på hur dessa intäkter används.</P>
<P class="p182 ft1">Om utsläppsrätterna tilldelas gratis är detta naturligtvis gynnsamt för företagets ägare. Det är viktigt att konstatera att det är en fråga om en klumpsummeöverföring som är baserad på historiska data. De kostnader för produktion som företaget har efter tilldelningen påverkas inte av denna förmögenhetsöverföring. Sambandet mellan produktion och kostnader påverkas alltså inte av valet av fördelningsmetod. Gratis tilldelning påverkar balansräkningen men inte resultaträkningen.</P>
<P class="p42 ft1">Vilka motiv finns det för att kompensera företagen? De existerande företagen har investerat i anläggningar utifrån de förutsättningar som rådde historiskt. Införandet av en utsläppsbegränsning minskar värdet på dessa anläggningar. Gratis tilldelning av utsläppsrätter kan ses som olikartad kompensation till kapitalägarna av de industrianläggningar som ingår i handelssystemet för de kapitalförluster som kan uppstå i samband med införandet av systemet</P>
<P class="p423 ft8">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft1">med utsläppsrätter.<SPAN class="ft15">10 </SPAN>Storleken på den förmögenhetsöverföring som sker vid en gratis fördelning från det allmänna till företagen beror på priset på utsläppsrätter och kan vara betydande. Gratis fördelning av utsläppsrätter är en form av fördelningspolitik. Även om huvudsyftet med denna politik är att skona den tunga industrin, blir effekten framför allt minskade kapitalförluster för ägarna.</P>
<P class="p13 ft1">Svenskt Näringsliv hävdar att det uppstår en tröskeleffekt för produktionskostnader i gränssnittet mellan den del av utsläppsrätterna som delas ut gratis och den del som auktioneras ut. Att företagets kassaflöde ser olika ut i de skilda fallen är riktigt. Däremot är enligt delegationen produktionskostnaderna desamma för auktion och för gratis tilldelning eftersom vid ökade utsläpp företaget antingen måste köpa en ny utsläppsrätt eller avstå från att sälja en utsläppsrätt.</P>
<P class="p179 ft1">Svenskt Näringsliv framhåller vidare att det är fråga om en konkurrenssnedvridning om ett land auktionerar ut utsläppsrätter och ett annat land har gratisutdelning. Enligt delegationen påverkas inte producenternas marginalkostnader och därmed inte konkurrensutsatta priser om utsläppsrätterna auktioneras ut eller delas ut gratis.</P>
<P class="p104 ft1">Däremot är det tvivelsutan så att svenska företag som konkurrerar med företag i länder som inte är underkastade motsvarande utsläppsrestriktioner förlorar i konkurrenskraft. Men detta förhållande är oberoende av om utsläppsrätterna delas ut gratis eller säljs på en auktion i Sverige. Konkurrenskraften försämras lika mycket i de båda fallen.</P>
<P class="p97 ft1">Det säger sig självt att alla parter i samhället inte kan kompenseras fullt ut för de negativa effekter som uppstår om samhällets handlingsutrymme begränsas genom att sätta ett tak på mängden koldioxidutsläpp. Det är i detta sammanhang viktigt att betona att det inte endast är företag som påverkas när utsläppsbegränsningar införs för växthusgaser. Slutliga användare kan komma att få betala ett högre pris för varor, som när de produceras, leder till utsläpp av växthusgaser. Avgörande för vem som i slutändan får betala beror på vilka möjligheter som företagen har att övervältra ökade kostnader i höjda priser.</P>
<P class="p85 ft1">Frågan huruvida ett auktionsförfarande, där inkomsten från auktionen tillfaller staten, innebär att det allmänna kan anses vara skyldig att enligt 2 kap. 18 § RF utge ersättning till berörda verksam-</P>
<P class="p424 ft9"><SPAN class="ft24">10 </SPAN>Förmögenhetsöverföringen kan för en del företag innebära en överkompensation och för andra en underkompensation.</P>
<P class="p382 ft8">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">heter har analyserats av f.d. justitierådet Vängby. Mot bakgrund av både en internrättslig bedömning och en bedömning mot bakgrund av <NOBR>EG-rätten</NOBR> kommer Vängby till uppfattningen att ett auktionsförfarande inte föranleder att krav på ersättning kan ställas på staten. Endast i en situation då företagens tillstånd innehåller ett särskilt villkor som anger ett gränsvärde för koldioxidutsläpp skulle ett auktionsförfarande vara fråga om ett expropriationsliknande förfarande med påföljande ersättningsskyldighet. Det torde emellertid enligt delegationen bli fråga om ett ytterligt fåtal fall.</P>
<P class="p42 ft1">I den praktiska politiken får de fördelningspolitiska fördelar som gratistilldelningsalternativet respektive dispositionen av auktionsintäkterna under auktionsalternativet har, vägas mot de effektivitetsvinster som auktionsalternativet har.</P>
<P class="p48 ft1">Vid en försäljning kommer utsläppsrätterna att fördelas till dem som värderar dem högst. En försäljning är förenlig med Polluter- <NOBR>Pay-Principen</NOBR> och behandlar befintlig verksamhet och ny verksamhet på samma sätt. Därutöver inbringar en försäljning inkomster till statskassan. Dessa intäkter kan användas till att förbättra ekonomins funktionssätt. Det kan exempelvis bestå i att sänka skatter som verkar snedvridande på resursfördelningen.</P>
<P class="p42 ft1">Den kompensation som företagen går miste om för 10 procent av utsläppen skall delvis bedömas mot bakgrund av det förslag om att ta bort koldioxidskatten som delegationen lämnat i tidigare delbetänkande.</P>
<P class="p48 ft1">Att delegationen i sitt andra delbetänkande föreslog att den auktionsmöjlighet om fem procent som då fanns inte skulle utnyttjas var inte ett ställningstagande mot auktion. Det ursprungliga direktivförslaget, som delegationens första betänkande baserades på, angav att tilldelningen till 100 procent skulle vara gratis under perioden <NOBR>2005–2007.</NOBR> Motivet för förslaget i det andra delbetänkandet om att inte utnyttja möjligheten till auktion för upp till fem procent av utsläppsrätterna var att denna möjlighet tillskapades så sent i processen att det av praktiska tidsskäl inte fanns möjlighet att analysera auktionsfallet. Att införa ytterligare ett problemkomplex i detta läge skulle bara försvåra genomförandet av ett handelssystem som redan var utsatt för en oerhörd tidspress.</P>
<P class="p58 ft1">Bohm motiverar sitt förord för auktion framför försäljning direkt på marknaden med att det sannolikt kommer att bli ett krav från beslutsfattarna. I en första omgång är enligt Bohm det förmodade kravet att auktionen skall riktas enbart mot landets egna tillståndspliktiga företag, precis som de alternativt gratis tilldelade ut-</P>
<P class="p136 ft8">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td86"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td87"><SPAN class="p5 ft45">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1">släppsrätterna skulle ha gjort, även om priset på auktion och priset på en samexisterande marknad kan förväntas vara identiska, eftersom denna överensstämmelse helt enkelt kan betvivlas. Enligt uppgift från tjänstemän vid kommissionen (DG Environment) kommer det dock inte – i motsats till vad Bohm antar – att vara möjligt att rikta en auktion endast till svenska tillståndspliktiga anläggningar. Auktionen skall vara öppen för alla i alla medlemsstater. Marknaden omfattar hela EU.</P>
<P class="p85 ft1">Efter en samlad bedömning av effektivitetsaspekter och fördelningsmässiga effekter menar delegationen att det finns starka skäl för att utnyttja det utrymme för fördelning på annat sätt än genom gratis tilldelning som handelsdirektivet ger för perioden 2008– 2012. Enligt delegationen påverkas inte producenternas marginalkostnader och därmed inte konkurrensutsatta priser om utsläppsrätterna avyttras på marknaden eller delas ut gratis. Skillnaden består i att företagen i gratisfallet gynnas av en förmögenhetsöverföring. Denna kan få indirekt betydelse genom att finansieringsresurser då överförs till företagen och ibland underlättar deras överlevnad. En subventionerad kapitalförsörjning skulle kunna förbättra deras konkurrensförmåga. Delegationen anser att det mest effektiva sättet att fördela utsläppsrätter är via auktion eller via någon annan form av avyttring av utsläppsrätterna på marknaden. Enligt delegationen är det emellertid viktigt att den svenska konkurrensutsatta industrin får samma förutsättningar som dess europeiska konkurrenter. Delegationen menar därför att det är viktigt att företagen inom EU vid tilldelningen av utsläppsrätter får samma förutsättningar för att driva sin verksamhet. Sverige bör därför inte ensidigt införa auktion eller annat sätt att avyttra utsläppsrätter på marknaden för 10 procent av utsläppsrätterna. Sverige bör däremot aktivt verka för att handelsdirektivet ändras så att det inom EU blir obligatoriskt att auktionera ut eller på annat sätt avyttra 10 procent av utsläppsrätterna på marknaden under perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR></P>
<P class="p425 ft1">När det gäller valet mellan att auktionera ut eller sälja utsläppsrätter direkt på marknaden har det inte varit möjligt för delegationen att ta ställning utifrån det underlagsmaterial som varit tillgängligt. Om avsikten endast är att övertyga om den prismässiga samstämmigheten mellan auktion och marknaden torde det under alla förhållanden räcka med att auktionera ut en gång. De synpunkter som i remissbehandlingen kommer att framföras på valet mellan auktion och försäljning direkt på marknaden kommer att vara värdefulla att beakta inför ett slutligt ställningstagande till sättet på</P>
<P class="p426 ft8">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Förutsättningar för att tilldela utsläppsrätter på annat sätt än gratis</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">vilket staten säljer utsläppsrätterna. För ett auktionsförfarande förespråkar Bohm en öppen enhetsprisauktion. Han förordar också att det hålls en auktion om året. Det underlagsmaterial som stått till delegationens förfogande visar att det finns en avvägning att göra mellan teoretisk effektivitet och enkelhet. Vilken auktionsform som är mest effektiv i praktiken är därför inte självklar utan beror på hur marknaden kommer att se ut under perioden 2008– 2012. Det finns skäl att avvakta och se hur den marknad som kommer till stånd under år 2005 utvecklas innan ett ställningstagande görs. Det finns därför inte anledning att nu förorda en bestämd auktionsdesign. För delegationen synes det fördelaktigt att Sverige använder samma system som andra länder i det obligatoriska system som delegationen föreslår att regeringen aktivt skall verka för.</P>
<P class="p427 ft8">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p428 ft58"><SPAN class="ft0">6</SPAN><SPAN class="ft57">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN></P>
<P class="p429 ft1">Delegationens bedömning: Utgångspunkten för delegationens bedömning är den positiva grundsyn på riktmärken (engelska benchmarks) som regering och riksdag redovisade i samband med behandlingen av propositionen Handel med utsläppsrätter</P>
<P class="p430 ft1"><SPAN class="ft1">II</SPAN><SPAN class="ft98">(prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:MJU5, rskr. 2004/05:43). Delegationen anser att det ur fördelningspolitisk synpunkt är</SPAN></P>
<P class="p431 ft1">fördelaktigt att ha ett system där kompensation i form av gratis tilldelade utsläppsrätter ges till anläggningar som vid en viss tidpunkt har mindre utsläpp av växthusgaser än det genomsnittliga utsläppet per producerad enhet för berörda anläggningar inom en viss sektor. Riktmärken kan skapa underlag för en sådan fördelning. Delegationen vill betona att det oavsett tilldelningsmetod alltid är priset på utsläppsrätter som skall vara styrande för de åtgärder som enskilda anläggningar vidtar för att påverka utsläppen.</P>
<P class="p432 ft1">Delegationen vill samtidigt peka på de problem som införandet av en riktmärkesmetod innebär. Ett problem är att riktmärkesmodeller – oavsett om de baseras på nationella eller internationella data – endast kan användas för produkter som är ensartade och jämförbara. Enligt delegationen bör riktmärken baserade på internationella data endast användas om de obligatoriskt tillämpas för att jämföra anläggningar som producerar samma produkttyper i alla <NOBR>EU-länder.</NOBR> Ett särskilt problem för internationella riktmärken blir därför att få politisk acceptans bland EU:s medlemsländer för att i ett sådant europeiskt fördelningssystem vinnarna kan finnas i ett annat land än det egna – att jämföra med dagens nationella fördelningssystem där de vinnare och förlorare som uppstår till följd av ett lands fördelning helt finns inom det egna landet. Delegationen anser inte att Sverige bör utveckla ett eget frivilligt inhemskt system baserat på internationella riktmärken. Generellt bör strävan vara att de fördel-</P>
<P class="p433 ft8">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p434 ft1">ningssystem som kommer att användas skall harmoniseras till att omfatta hela EU.</P>
<P class="p435 ft1">Delegationen föreslår att regeringen verkar för att EU inför en obligatorisk metod för fördelning av utsläppsrätter baserad på internationella riktmärken i för ändamålet passande sektorer med väl definierade jämförbara produkter.</P>
<P class="p435 ft1">Enligt delegationen kan fördelningen av utsläppsrätter till fjärrvärmeanläggningar i Sverige baseras på ett nationellt riktmärkessystem. I regleringsbrevet för budgetåret 2005 har Energimyndigheten fått i uppdrag att till senast den 15 april 2005 bedöma den praktiska genomförbarheten av att kunna använda riktmärken som bas för tilldelningen inom energisektorn. Vidare skall myndigheten till senast den 31 oktober 2005 konstruera riktmärken för el- och värmeproduktion som bas för tilldelning av utsläppsrätter såväl för befintliga som för nya deltagare.</P>
<P class="p436 ft1">Som vi tidigare har sett kan grunddragen i ett system för handel med utsläppsrätter variera på ett antal punkter. Systemet kan bygga på en uppströmsansats eller en nedströmsansats (kapitel 3). Vidare kan systemet bygga på att aktörerna får sig tilldelat utsläppsrätter gratis eller att de måste köpa utsläppsrätterna (kapitel 5).</P>
<P class="p43 ft1">I propositionen Handel med utsläppsrätter II (prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:MJU5, rskr. 2004/05:43) anför regeringen att fördelning av gratis utsläppsrätter så långt möjligt skall baseras på riktmärken. För svenskt vidkommande bör, enligt regeringen, utgångspunkten vara att riktmärken utnyttjas för hela kollektivet av anläggningar som producerar el och värme i energisektorn, inklusive de biobränslebaserade.</P>
<P class="p43 ft1">Stöd för att tillämpa en sådan modell finns i handelsdirektivets bilaga III punkt 3. Där anges att inom ett land den genomsnittliga mängden utsläpp per produkt inom varje verksamhet kan användas som bas för tilldelningen av utsläppsrätter. I sammanhanget kan också noteras att, enligt direktivets artikel 30 (k), kommissionen vid sin översyn av direktivet skall undersöka möjligheten att införa en tilldelningsmetod baserad på europeiska riktmärken.</P>
<P class="p43 ft1">Detta kapitel behandlar förutsättningarna för att använda riktmärken som metod för att fördela utsläppsrätter till berörda verksamhetsutövare. I avsnitt 6.1 diskuteras skillnaderna mellan två metoder som utgår från historiska data, nämligen emissionsbaserad tilldelning och produktionsbaserad tilldelning. I avsnitt 6.2 redo-</P>
<P class="p437 ft8">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td91"><SPAN class="p5 ft45">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft1">visas synpunkter som näringslivet framfört på dessa metoder. I avsnitt 6.3 refereras en promemoria från SKGS<SPAN class="ft15">1 </SPAN>som beskriver hur en europeisk riktmärkesmodell skulle kunna användas inom stålsektorn. I avsnitt 6.4 återges synpunkter på lämpligheten att använda en riktmärkesmodell inom energisektorn som har redovisats av Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme. I avsnitt 6.5 pekas på ett par andra tänkbara områden för riktmärkesjämförelser. Avslutningsvis redovisas delegationens överväganden (6.6).</P>
<P class="p438 ft14"><SPAN class="ft14">6.1</SPAN><SPAN class="ft41">Gratis tilldelning</SPAN></P>
<P class="p190 ft1">Gratis tilldelning kan ske på många olika sätt. Tilldelningen i den svenska nationella fördelningsplanen för åren <NOBR>2005–2007</NOBR> baseras på historiska aktiviteter (s.k. grandfathering). Det finns ett antal möjliga varianter av grandfathering. I detta sammanhang skall vi diskutera två metoder:</P>
<P class="p439 ft22"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft21">Emissionsbaserad tilldelning. De aktörer som tidigare genererat utsläpp tilldelas utsläppsrätter baserade på dessa. Den svenska fördelningsplanen utgår i huvudsak från denna metod.</SPAN></P>
<P class="p440 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Produktionsbaserad tilldelning. Som grund för tilldelningen multipliceras produktionen för en anläggning (lämpligen för senast möjliga år) med någon form av emissionsfaktor. Denna emissionsfaktor kan motsvara ett jämförelsemått som är gemensamt för en grupp aktörer, t.ex. deras genomsnittliga utsläpp per producerad enhet. Jämförelsemåttet fungerar i detta fall som riktmärke.</SPAN><SPAN class="ft15">2</SPAN></P>
<P class="p194 ft1">Fördelarna med emissionsbaserad grandfathering är bl.a. att metoden är enkel att förstå och kräver förhållandevis lite data. Rimligt säkra uppgifter om emissionernas storlek är relativt enkelt att ta fram, åtminstone så länge det rör sig om koldioxidutsläpp. Nackdelarna med metoden ser olika ut beroende på om tilldelningen utgår från historiska utsläppsdata längre tillbaka (”tidiga år”) eller nära i tiden (”sena år”). Med tidiga år hanterar metoden inte eventuella förändringar i produktionen över tiden. Om sena år används</P>
<P class="p441 ft25"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft99">Samarbetsorgan mellan branschföreningarna Skogsindustrierna, Plast & Kemiföretagen, SweMin och Jernkontoret.</SPAN></P>
<P class="p133 ft25"><SPAN class="ft16">2</SPAN><SPAN class="ft77">Det bör noteras att ett riktmärke strängt taget kan formas från vilka faktorer som helst. Då det här handlar om att jämföra olika anläggningars relativa utsläppsnivåer torde dock anläggningarnas genomsnittliga utsläpp per producerad enhet vara ett så bra mått som det går att finna.</SPAN></P>
<P class="p400 ft8">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft1">som fördelningsbas finns en risk att man missgynnar de anläggningar som vidtagit tidiga åtgärder för att minska utsläppen.</P>
<P class="p48 ft1">Principen för fördelning av utsläppsrätter baserad på riktmärken är att utsläppen av koldioxid skall sättas i relation till ett jämförelsemått som är gemensamt för en grupp aktörer. Alla aktörer skall tilldelas utsläppsrätter i relation till detta jämförelsemått. Produktionsbaserad grandfathering som baseras på branschvisa riktmärken (benchmarks) har bl.a. den fördelen i förhållande till emissionsbaserad tilldelning att man – om så anses önskvärt lättare kan definiera en robust grund för att kompensera verksamhetsutövare som tidigt genomfört koldioxidreducerande åtgärder och som redan använder koldioxideffektiv teknik. Metoden har en begränsning i så måtto att den i praktiken endast torde kunna användas för ensartade och jämförbara produkter. Det är uppenbart att det är svårt att jämföra ett ton papper med ett ton stål, men det finns även stora skillnader mellan olika papperskvaliteter. Metoden kräver också mer data än den emissionsbaserade tilldelningen.</P>
<P class="p442 ft14"><SPAN class="ft14">6.2</SPAN><SPAN class="ft41">Näringslivets synpunkter på riktmärken som bas för tilldelningen</SPAN></P>
<P class="p197 ft1">Företrädare för de sektorer som ingår i handelssystemet har i olika sammanhang framfört synpunkter på olika tilldelningsmetoder. Bland berörda parter har det inte funnits någon enhetlig syn på önskvärdheten och lämpligheten av att tilldelning skall ske i relation till riktmärken. I samband med den hearing som delegationen anordnade för branschföreträdare i februari 2003 pekade både Svenska Petroleum Institutet och Plast- och kemiföretagen på att en fördelningsmetod baserad på riktmärken har vissa principiella fördelar, men att en sådan tilldelning vid tillfället inte var praktiskt möjlig att genomföra. Plast- och kemiföretagen ansåg att tilldelning baserad på riktmärken eller BAT (dvs. bästa tillgängliga teknik) kan användas under förutsättning att dessa metoder tillämpas generellt i Europa.</P>
<P class="p181 ft1">Svensk Energi ansåg det lämpligt att använda historiska utsläppsdata som metod för fördelning mellan olika branscher inom den handlande sektorn, eftersom man ansåg det svårt att finna en annan bra fördelningsmetod.</P>
<P class="p48 ft1">De som tydligast förespråkade användning av riktmärken var Jernkontoret och Gruvföreningen, som konstaterade att den malm-</P>
<P class="p119 ft8">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td91"><SPAN class="p5 ft45">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft1">baserade stålindustrin i Sverige släpper ut 1,5 kg koldioxid per kg producerat varmband, medan de bästa konkurrenterna ligger mellan 1,8 och 2,8 kg. Man ansåg därför att en fördelning av utsläppsrätter till stålverk skulle baseras på internationella riktmärken.</P>
<P class="p66 ft1">Mot bakgrund av den viljeinriktning som regeringen gav uttryck för i prop. 2004/05:18 har delegationen undersökt förutsättningarna för att använda riktmärken som bas för fördelning av utsläppsrätter i framtiden. I detta syfte har SKGS, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme av delegationen ombetts inkomma med förslag på hur en riktmärkesmodell skulle kunna se ut för de branscher som föreningarna företräder.</P>
<P class="p97 ft1">De synpunkter som har framförts av SKGS sammanfattas i avsnitt 6.3 och de synpunkter som framförts av Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme redovisas i avsnitt 6.4. I avsnitt 6.5 pekas på ett par andra tänkbara områden för riktmärkesjämförelser.</P>
<P class="p443 ft14"><SPAN class="ft14">6.3</SPAN><SPAN class="ft41">En europeisk riktmärkesmodell för stålsektorn</SPAN><SPAN class="ft100">3</SPAN></P>
<P class="p194 ft1">SKGS förordar i första hand att en obligatorisk europeisk riktmärkesmodell används som bas för fördelning av utsläppsrätter i stålsektorn. I avvaktan på att en sådan modell kan få politisk acceptans föreslår föreningen att en svensk modell baserad på internationella data används.</P>
<P class="p97 ft1">Modellen som förespråkas av SKGS innebär att ett riktmärke fastställs för en väl definierad avgränsad produkt (t.ex. stålämne) som motsvarar det genomsnittliga utsläppet per producerad enhet från alla anläggningar inom Europeiska Unionen. Tilldelningen av utsläppsrätter till en enskild anläggning som producerar produkten ifråga skall sedan uppgå till det europeiska genomsnittliga utsläppet per producerad enhet (baserat på historiska data) multiplicerat med den enskilda anläggningens produktion under den period som tilldelningen avser. Detta innebär att tilldelningen av utsläppsrätter för berörd produkt kommer att kopplas direkt till produktionen i hela EU. För anläggningar vars faktiska utsläpp ligger över det europeiska genomsnittet kommer med SKGS modell inte tilldelningen att täcka alla utsläpp som följer av oförändrad eller ökad produktion. Detta underskott måste täckas antingen genom att resterande utsläppsrätter köps på marknaden eller genom att åtgär-</P>
<P class="p444 ft70"><SPAN class="ft24">3 </SPAN><SPAN class="ft9">Avsnittet är baserat på promemorian </SPAN>En europeisk benchmarkingmodell för tilldelning av utsläppsrätter<SPAN class="ft9">. SKGS den 10 november 2004.</SPAN></P>
<P class="p400 ft8">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft1">der genomförs för att minska utsläppen. För anläggningar vars faktiska utsläpp ligger under genomsnittet uppstår istället ett överskott som kan säljas på marknaden för utsläppsrätter.</P>
<P class="p48 ft1">SKGS menar att riktmärkesmodellen ger företagen möjlighet att växa och att metoden är miljöeffektiv i den meningen att den innehåller incitament för företagen att vidta åtgärder för att minska utsläppsnivåerna. Modellen löser också enligt SKGS frågan om ett lämpligt sätt att beakta tidigare vidtagna åtgärder, eftersom anläggningar vars faktiska utsläppsnivå ligger under genomsnittet i EU de facto ligger på denna nivå till följd av att tidigare åtgärder vidtagits. Graden av kompensation blir beroende av hur mycket lägre utsläppen för en berörd anläggning är jämfört med genomsnittet. Enligt SKGS är metoden konkurrensneutral och leder till en likabehandling av nya deltagare i förhållande till befintliga deltagare.</P>
<P class="p58 ft1">SKGS diskuterar i sin promemoria hur – och om – metoden för riktmärken skulle kunna genomföras i praktiken, vilket redogörs för i avsnitten 6.3.1 till 6.3.3 nedan.</P>
<P class="p198 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft65">Användning av riktmärken i praktiken</SPAN></P>
<P class="p197 ft1">SKGS framhåller att riktmärkesmodellen inte passar för alla sektorer som omfattas av handelsdirektivet. Lämpligheten av att använda riktmärken måste därför prövas inom varje sektor för sig. Grundläggande är att produktionsprocessen i de olika anläggningarna är så likartad att det faktiskt är möjligt att definiera ett rättvisande riktmärke som kan ligga till grund för en korrekt jämförelse. Anläggningarna måste alltså producera samma sorts ensartade, jämförbara och väldefinierade produkter.</P>
<P class="p42 ft1">SKGS framhåller att malmbaserad stålproduktion uppfyller dessa krav, varför framställningen i detta avsnitt inriktas på s.k. integrerade stålverk. I dessa kan ståltillverkningen – med åtföljande utsläpp av koldioxid – delas in i fyra processteg: koksverk, masugn, <NOBR>LD-verk<SPAN class="ft15">4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft15"> </SPAN>samt stränggjutning. Beträffande produktionsprocessen är det fråga om att reducera järnmalm med hjälp av koks och där den över hela världen jämförbara produkten är ett stålämne. Dessutom kräver processen en viss inblandning av skrot bl.a. för kylning i <NOBR>LD-processen.</NOBR> Eftersom insatsen av skrot varierar mellan olika anläggningar bör den tillsatta mängden skrot beaktas när ett riktmärke för utsläpp per ton producerat ämne skall fastställas.</P>
<P class="p445 ft9"><SPAN class="ft24">4 </SPAN>En metod för att framställa stål direkt i smält form.</P>
<P class="p144 ft8">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td91"><SPAN class="p5 ft45">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft1">Detta kan exempelvis göras genom att normera mängden skrot när riktmärket fastställs.</P>
<P class="p64 ft1">Riktmärkesmodellen i SKGS tappning bygger på att ett europeiskt medelvärde tas fram för det genomsnittliga utsläppet per producerat ton stål för samtliga berörda anläggningar i EU samt att man har uppgifter om berörda verksamhetsutövares produktionsprognoser för den period som är aktuell för tilldelning. För att kunna genomföra en tilldelning baserad på riktmärken för anläggningarna i Europa till den första åtagandeperioden 2008 2012 måste enligt SKGS prognosen över framtida produktion inhämtas senast våren 2006. 2005 års uppgifter om det genomsnittliga värdet på utsläpp per producerat ton stål bör enligt SKGS kunna finnas tillgängliga när den svenska fördelningsplanen för 2008 2012 skall lämnas till kommissionen, vilket skall ske senast den 30 juni 2006. I den mån kommissionen inte har erforderliga data i tid för att kunna användas i den svenska fördelningsplanen föreslår SKGS att en svensk tillämpning av metoden baseras på en utveckling och uppdatering av de riktmärkesdata som IVL Svenska Miljöinstitutet AB tog fram i sin rapport angående stålproduktion i Sverige och andra länder.<SPAN class="ft15">5</SPAN></P>
<P class="p446 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft65">Användning av riktmärken – frivilligt eller obligatoriskt</SPAN></P>
<P class="p202 ft1">Den nuvarande utformningen av handelsdirektivet är anpassad till att varje medlemsstat – i enlighet med den bördefördelning som beslutats inom EU – skall uppfylla sin del av EU:s samlade åtagande enligt Kyotoprotokollet. En riktmärkesmodell som skulle omfatta enskilda sektorer inom hela EU skiljer sig från detta synsätt i den meningen att det inte är medlemsstaterna utan de olika sektorerna inom EU som skulle bidra till att åtagandet enligt Kyotoprotokollet kommer att uppfyllas. Med hänsyn till att alla sektorer sannolikt inte lämpar sig för tilldelning baserad på riktmärken</P>
<P class="p86 ft1">– på grund av alltför stora skillnader i fråga om produkter och produktionsprocesser – måste de två synsätten enligt SKGS kunna kombineras inom direktivets ramar.</P>
<P class="p13 ft1">I ett obligatoriskt, <NOBR>EU-omfattande</NOBR> system måste enligt SKGS de aktuella sektorernas andelar brytas ut ur medlemsstaternas respek-</P>
<P class="p447 ft42"><SPAN class="ft24">5 </SPAN>Jämförelse av koldioxidutsläpp från malmbaserad stålproduktion i Sverige och andra länder.</P>
<P class="p309 ft9">Markus Åhman, Åsa Jansson, <NOBR>Lars-Gunnar</NOBR> Lindfors och Lars Zetterberg. IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Stockholm, April 2003.</P>
<P class="p400 ft8">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft1">tive nationella mål. Den nya bördefördelningen mellan medlemsländerna måste sedan, enligt SKGS, reflektera att en sektor brutits ut och att ett särskilt sektorsmål för utsläppen på <NOBR>EU-nivå</NOBR> har införts.</P>
<P class="p142 ft1">Vid en frivillig tillämpning av riktmärkesmodellen måste enligt SKGS motsvarande utbrytning göras ur det nationella målet.</P>
<P class="p59 ft1">Handelsdirektivet tillåter redan i dag att en nationell riktmärkesmodell används för att fördela utsläppsrätter. Det är emellertid fråga om en frivillig användning. De av kommissionen antagna riktlinjer som för närvarande gäller för användning av riktmärken bygger också på att nationella data används. Med hänsyn till att SKGS förordar en modell byggd på europeiska riktmärken bör alltså även riktlinjerna i denna del ändras om den europeiska riktmärkesmodellen skall kunna användas frivilligt inför perioden 2008 2012.</P>
<P class="p42 ft1">SKGS anser att det slutliga målet inom EU bör vara att tillämpa riktmärken obligatoriskt inom de sektorer som är lämpade för detta. Eftersom en obligatorisk tillämpning av riktmärken som fördelningsbas inom EU kräver förändringar i beslutet om bördefördelningen och sannolikt också i själva direktivet torde det dock enligt SKGS inte vara möjligt att få till stånd en obligatorisk användning av den föreslagna riktmärkesmodellen förrän inför åtagandeperioden 2013 2017.</P>
<P class="p42 ft1">I en modell där tilldelningen för vissa sektorer baseras på ett europeiskt genomsnitt av utsläpp multiplicerat med en prognos för produktionen kan teoretiskt sett tilldelningen bli hur stor som helst eftersom produktionen i princip inte är begränsad. I praktiken begränsas emellertid förändringar i produktionen av såväl tekniska som ekonomiska omständigheter, men detta utesluter inte att gränsen för den samlade mängd utsläppsrätter som skall tilldelas kan komma att överskridas. Detta problem bör dock inte överskattas enligt SKGS.<SPAN class="ft15">6 </SPAN>SKGS anser att en möjlig teknik för att undvika överskridande av den övre gränsen för tilldelningen till de sektorer som omfattas av riktmärkesmodellen vore att reducera tilldelningen till en lägre andel av det genomsnittliga utsläppet, dvs. <NOBR>(100-X)</NOBR> procent av det genomsnittliga utsläppet. Om modellen används för flera sektorer bör också ställning tas till hur mycket respektive sektor skall bidra med för att den samlade tilldelningen inte skall överskridas.</P>
<P class="p436 ft9"><SPAN class="ft24">6 </SPAN>Produktionsförändringarna inom t.ex. stålindustrin inom hela Europa mellan 1991 och 2000 kan uppskattas till <NOBR>(+/-)</NOBR> <NOBR>1-2</NOBR> procent, medan variationerna nationellt var betydligt större, ända upp till <NOBR>(+/-)</NOBR> 30 procent.</P>
<P class="p448 ft8">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td91"><SPAN class="p5 ft45">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p449 ft3"><SPAN class="ft3">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft65">Steg för att genomföra en obligatorisk tillämpning i EU</SPAN></P>
<P class="p202 ft1">Eftersom SKGS, av skäl som framgått ovan, bedömer att en obligatorisk, <NOBR>EU-omfattande</NOBR> tillämpning av den europeiska riktmärkesmodellen inte kan ske förrän inför perioden <NOBR>2013-2017,</NOBR> så föreslår man att en frivillig nationell tillämpning av europeiska riktmärken bör tillåtas inför åtagandeperioden <NOBR>2008-2012.</NOBR> Det skulle enligt SKGS kunna ge värdefulla erfarenheter för att driva frågan vidare mot en obligatorisk tillämpning inom EU.</P>
<P class="p97 ft1">Under tiden som metoden tillämpas frivilligt finns det dock enligt SKGS risk för att begränsningen ifråga om tilldelning av utsläppsrätter kan komma att överskridas. Detta kan bli fallet eftersom de sektorer som ingår i en frivillig tillämpning inte fått något gemensamt <NOBR>EU-mål</NOBR> utan fortfarande ingår i de nationella målen. SKGS menar att i den mån den samlade tilldelningen nationellt kommer att överstiga det svenska nationella målet att minska utsläppen med fyra procent i förhållande till 1990 års nivå måste detta accepteras som det pris som Sverige får betala för att få erfarenheter som kan underlätta ett framtida införande av en obligatorisk europeisk riktmärkesmodell.</P>
<P class="p212 ft1">I den översyn av handelsdirektivet som kommissionen skall redovisa senast den 30 juni 2006 skall beaktas möjligheterna att utveckla riktmärken för hela gemenskapen som grund för tilldelningen av utsläppsrätter.</P>
<P class="p64 ft1">I sin promemoria ger SKGS ingen bild av i vilken mån det på politisk nivå i de olika medlemsländerna kan förväntas finnas acceptans för en obligatorisk, <NOBR>EU-omfattande</NOBR> riktmärkesmodell. Däremot pekar man på att den del av industrin som är koldioxideffektiv och samtidigt ökar sin produktion sannolikt är positiv till modellen. Enligt SKGS har även Eurofer<SPAN class="ft15">7</SPAN>, som representerar samtliga stålproducenter i Europa, uttalat att användning av riktmärken som fördelningsgrund kan vara en metod som uppfyller vissa krav som Eurofer ställer på ett marknadsbaserat styrmedel. SKGS menar att också multinationella företag torde vara positiva till modellen, eftersom den underlättar förändringar i produktionen jämfört med fasta nationella tilldelningar.</P>
<P class="p450 ft9"><SPAN class="ft24">7 </SPAN>European Confederation of Iron and Steel Industries.</P>
<P class="p451 ft8">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p452 ft14"><SPAN class="ft14">6.4</SPAN><SPAN class="ft41">Användning av riktmärken inom energisektorn</SPAN><SPAN class="ft100">8</SPAN></P>
<P class="p453 ft1">Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme konstaterar sammanfattningsvis att rätt utformad är en riktmärkesmodell att föredra framför ett fördelningssystem baserat på historiska emissioner. Man poängterar samtidigt att det viktigaste för Sverige är att i första hand verka för harmoniserade tilldelningsprinciper inom EU, oavsett om metoderna baseras på riktmärken eller någon annan metod. Syftet är att undvika snedvridning av konkurrensförhållanden mellan likartade aktörer i olika länder. Detta innebär för föreningarna att unilaterala svenska lösningar inte är lämpliga. Målet bör i stället vara att utforma ett <NOBR>EU-gemensamt,</NOBR> sektoriellt tilldelningsförfarande som bygger på produktbaserade riktmärken som kan användas inför handelsperioden 2008 2012. Man framhåller att det är särskilt viktigt att harmonisering av tilldelningen till nya anläggningar kommer till stånd för att undvika etableringshinder.</P>
<P class="p58 ft1">Föreningarna anser att det för energisektorn är viktigt att skilja på produkterna el och fjärrvärme. För kraftvärme föreslår föreningarna att eldelen ingår i elsektorn och värmedelen ingår i värmesektorn och att utsläppet av koldioxid fördelas på el och värme enligt en förutbestämd metod.</P>
<P class="p43 ft1">Föreningarna bedömer det som möjligt att nå enighet kring ett europeiskt riktmärkesbaserat system för elproduktion uppdelat på teknik och bränsle inom hela EU. Dessutom menar man att det är möjligt att successivt nedjustera de inledningsvis använda teknik- och bränslespecifika riktmärkena så att de på sikt konvergerar mot en gemensam bästa möjliga teknik för all fossilbaserad elproduktion.</P>
<P class="p142 ft1">När det gäller nya anläggningar måste, enligt föreningarna, en given nivå på utsläppsrätter vara garanterad ett antal år framåt, för att stärka incitamentet till nyinvesteringar i effektiva kraftverk.</P>
<P class="p48 ft1">Ett nationellt riktmärkessystem kan enligt föreningarna utformas för värmesektorn. Riktmärket kan motsvara genomsnittet av utsläpp i berörda anläggningar eller motsvara exempelvis de tio procent bästa anläggningarna. Föreningarna bedömer att det inte går att skapa en internationell utformning av en riktmärkesfördelning för värme eftersom fjärrvärme handlas nationellt och konkurrensen är lokal. Föreningarna föreslår att koldioxidskatten tas bort</P>
<P class="p197 ft25"><SPAN class="ft24">8 </SPAN>Detta avsnitt baseras på de synpunkter som Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme framfört, vilka redovisats i promemorian <SPAN class="ft26">Viktiga principer för, och funderingar kring, fördelning av utsläppsrätter med hjälp av riktmärken för energisektorn, </SPAN>Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme <NOBR>(2004-11-18).</NOBR></P>
<P class="p144 ft8">134</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td91"><SPAN class="p5 ft45">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p114 ft1">och menar att styrningen från fossila bränslen kan upprätthållas genom att ange riktmärken för hela fjärrvärmeproduktionen.</P>
<P class="p13 ft1">Föreningarna pekar på att det blir svårt att nå enighet inom EU om att frivilligt införa en riktmärkesbaserad tilldelningsmetod redan till perioden 2008 2012, eftersom vissa länders elproduktion uppenbart kommer att bli förlorare. Föreningen tror att en tvingande lagstiftning är lättare att få igenom om modellerna baseras på bränslespecifika riktmärken. Fjärrvärme hanteras enligt föreningarna bäst i ett nationellt system.</P>
<P class="p438 ft14"><SPAN class="ft14">6.5</SPAN><SPAN class="ft41">Andra tänkbara områden för riktmärkesjämförelser</SPAN></P>
<P class="p194 ft1">Som framgått passar riktmärkesmodellen bäst för ensartade och jämförbara produkter. I sin promemoria pekar SKGS på att IEA (International Energy Agency) nyligen har beslutat att starta ett projekt om riktmärken för energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser inom massa- och pappersindustrin. Syftet är att finna en konsistent metod för jämförelser och att utveckla ett verktyg som kombinerar rapportering av energi och växthusgaser på ett enda sätt. Projektet skall vara avslutat i december 2006.</P>
<P class="p85 ft1">I sammanhanget kan även nämnas att Svenska Petroleum Institutet (SPI) framfört till delegationen att en metod som sedan drygt 20 år tillbaka används för jämförelser av energieffektiviteten mellan olika raffinaderier, såväl inom som utom Europa, skulle kunna användas som grund för tilldelning av utsläppsrätter inom EU.</P>
<P class="p97 ft1">Dessa jämförelser, som utförs av det amerikanska konsultföretaget Solomon Associates, utförs fortlöpande vartannat år och omfattar förutom energieffektivitet ett stort antal andra parametrar inom områdena processeffektivitet, lönsamhet och resursanvändning. De deltagande raffinaderierna betalar en avgift för att vara med i studien. Solomonstudien har kommit att bli det kanske viktigaste verktyget för att bedöma raffinaderiers konkurrensförmåga, vilket innebär att i dag i stort sett samtliga Europas raffinaderier (ca 80 stycken) deltar. På grund av den betydelse som utfallet av studien tillmäts av ägare och företagsledningar har metoderna för benchmarkingen granskats och finputsats under årens lopp och är nu allmänt accepterade av branschen för att vara ”rättvisande”.</P>
<P class="p212 ft1">Energikostnaden utgör en mycket stor del av ett raffinaderis samlade kostnader. Det har därför varit naturligt att just energianvändningen fått ett eget avsnitt i Solomonstudien. Raffinaderi-</P>
<P class="p422 ft8">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft1">erna i Europa (och övriga världen) skiljer sig åt vad gäller processanläggningar, storlek, val av råvara och produktionsmönster. För att kunna jämföra energiförbrukningen har Solomon därför tagit fram ett energiindex. Principen är att man för var och en av de ca 20 olika processanläggningar som förekommer på raffinaderierna tagit fram en specifik energiförbrukningsfaktor. Merparten av ett raffinaderis utsläpp av koldioxid uppstår vid energianvändning. Det innebär att en reducerad energianvändning ger ett minskat utsläpp av koldioxid och vice versa. Enligt SPI innebär detta att energiindexet, efter viss modifiering, skulle kunna användas som ett relativt riktmärke när det gäller koldioxidutsläpp.</P>
<P class="p161 ft14"><SPAN class="ft14">6.6</SPAN><SPAN class="ft41">Delegationens överväganden</SPAN></P>
<P class="p453 ft1">Enligt delegationen är en riktmärkesmodell, liksom alla typer av grandfathering, främst ett fördelningspolitiskt instrument. Värdet av det på förhand bestämda antalet utsläppsrätter tillfaller företagen. Frågan är hur detta kapitaltillskott skall fördelas mellan företagen. Användning av riktmärke som fördelningsgrund är en av många möjligheter.</P>
<P class="p43 ft1">Enligt delegationen måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att en riktmärkesmetod skall vara möjlig och lämplig att använda för att fördela utsläppsrätter i handelssystemet:</P>
<P class="p44 ft1"><SPAN class="ft1">1.</SPAN><SPAN class="ft38">De produkter som skall ligga till grund för jämförelsen mellan anläggningarna som omfattas av systemet måste vara ensartade och jämförbara.</SPAN></P>
<P class="p110 ft1"><SPAN class="ft1">2.</SPAN><SPAN class="ft38">Riktmärket måste uppfattas som en rättvis fördelningsgrund för att tilldela utsläppsrätter gratis. Detta innebär att riktmärket måste vara:</SPAN></P>
<P class="p454 ft1"><SPAN class="ft28">a.</SPAN><SPAN class="ft101">ett adekvat riktmärke. I vårt fall förefaller det rimligt att riktmärket skall säga något om utsläpp av växthusgaser på ett sätt som skapar jämförbarhet. Delegationen har diskuterat genomsnittliga utsläpp per producerad enhet för berörda anläggningar. I det fall ett genomsnittligt värde per producerad enhet på utsläppen används som riktmärke bör det finnas ett tillräckligt antal anläggningar som skall ligga till grund för beräkningen av riktmärket för att riktmärket skall vara meningsfullt.</SPAN></P>
<P class="p455 ft8">136</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td91"><SPAN class="p5 ft45">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p456 ft1">b. ett riktmärke som vid jämförelseutfallet ger ekonomiska fördelningseffekter som är acceptabla både för politiska beslutsfattare och för de företag som deltar i handelssystemet. Detta kräver enligt delegationen att samtliga de vinnare och förlorare som uppstår vid en sådan fördelning måste finnas inom den grupp av anläggningar som omfattas av jämförelsen mot riktmärket.</P>
<P class="p457 ft1">I ett effektivt fungerande system för handel med utsläppsrätter styrs åtgärderna som syftar till att öka eller minska utsläppen av priset på utsläppsrätter. Detta pris är, som vi konstaterat i kapitel 5, oberoende av hur utsläppsrätterna initialt fördelas. Handelssystemet bygger på att alla deltagare har samma incitament att vidta åtgärder, nämligen priset på utsläppsrätter.<SPAN class="ft15">9 </SPAN>Systemet bygger på att alla på marginalen skall ha samma kostnad för att vidta ytterligare åtgärder. Det är önskvärt att användningen av ett riktmärke för fördelning av utsläppsrätter inte påverkar förutsättningarna för priset på utsläppsrätter att styra den önskvärda nivån på utsläpp.</P>
<P class="p85 ft1">Regering och riksdag har i samband med behandlingen av propositionen Handel med utsläppsrätter II (prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:MJU5, rskr. 2004/05:43) förordat att fördelningen av gratis utsläppsrätter så långt möjligt skall baseras på riktmärken. Delegationen anser att det ur fördelningspolitisk synpunkt är fördelaktigt att ha ett system där kompensation i form av gratis tilldelade utsläppsrätter ges till de anläggningar som vid en viss tidpunkt har mindre utsläpp av växthusgaser per producerad enhet än t.ex. genomsnittliga utsläpp per producerad enhet för berörda anläggningar inom en viss sektor. Delegationen menar att ett fungerande riktmärke skapar underlag för en sådan fördelning. Delegationen vill poängtera att en sådan modell enbart har effekter av fördelningspolitisk natur och kommer varken att ha en extra positiv eller extra negativ effekt på incitamenten att använda utsläppseffektiv teknik. Detta är enligt delegationen förenligt med uppfattningen att det är priset på utsläppsrätter som skall vara styrande för vilka åtgärder som en anläggning vidtar för att påverka utsläppen.</P>
<P class="p380 ft1">Det går att konstruera riktmärken som inte påverkar prisets styrande effekt på utsläppen. Delegationen vill emellertid poängtera att det finns vissa problem av mer praktisk natur om man önskar genomföra riktmärkesmodellen. Ett problem är att modellen bara</P>
<P class="p458 ft45"><SPAN class="ft95">9 </SPAN>Härmed inte sagt att priset påverkar alla aktörer på samma sätt och i lika stor utsträckning. T.ex. torde utsläppskostnadens vikt variera mellan olika typer av produkter.</P>
<P class="p451 ft8">137</P>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft1">kan genomföras för de sektorer och för sådana produkter som är ensartade och jämförbara mellan berörda anläggningar. Användningsområdet torde i dag vara begränsat. Såvitt delegationen kan bedöma är det i dag få produkter som uppfyller dessa kriterier och därmed lämpar sig för fördelning av utsläppsrätter på grundval av riktmärken.</P>
<P class="p43 ft1">En riktmärkesmodell för en viss produkt kan i princip baseras på internationella data eller på nationella data. Huruvida riktmärket lämpligen skall baseras på nationella eller internationella data beror inte på om produkten i fråga är utsatt för internationell konkurrens eller inte. Man skulle t.ex. kunna använda riktmärken baserade på internationella data för en produkt som saknar internationell konkurrens, t.ex. fjärrvärme i Sverige.</P>
<P class="p42 ft1">För att undvika bedömningar av sektorsöverskridande fördelningskaraktär förordar delegationen att vinnare och förlorare som uppstår vid en sådan fördelningsgrund måste finnas inom den grupp av anläggningar som omfattas av jämförelsen med riktmärket.</P>
<P class="p360 ft1">Delegationen föreslår att regeringen verkar för att handelsdirektivet ändras så att det inom EU införs en obligatorisk metod baserad på internationella riktmärken för fördelning av utsläppsrätter för lämpliga produktgrupper. Enligt delegationen bör dock en sådan fördelningsmetod endast användas om den obligatoriskt tillämpas för att jämföra anläggningar som producerar samma produkttyper i alla <NOBR>EU-länder.</NOBR> En sådan modell skulle bygga på uppfattningen att det ur ett europeiskt perspektiv är politiskt fördelaktigt att inom en given sektor ge kompensation till de anläggningar som vid en viss tidpunkt har mindre utsläpp per produktionsenhet än andra anläggningar. En svårighet med internationella riktmärken blir därför att få politisk acceptans bland EU:s medlemsländer för att i ett sådant europeiskt fördelningssystem vinnarna kan finnas i ett annat land än det egna – att jämföra med dagens nationella fördelningssystem där de vinnare och förlorare som uppstår till följd av ett lands fördelning helt finns inom det egna landet. Inom stålsektorn skulle t.ex. den svenska stålsektorn, med nuvarande produktionsstruktur, gynnas av att ett sådant system införs, medan andra länders stålverk skulle förlora på systemet.</P>
<P class="p459 ft1">Delegationen delar inte SKGS uppfattning att Sverige inför perioden 2008 2012 bör utveckla ett eget frivilligt inhemskt system baserat på internationella riktmärken för stålsektorn. Ett sådant</P>
<P class="p129 ft8">138</P>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td90"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td91"><SPAN class="p5 ft45">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p460 ft1">system skulle medföra att någon annan verksamhet i Sverige skulle få ”betala” för att den svenska stålsektorn gavs kompensation för att den är koldioxideffektiv i jämförelse med konkurrerande stålsektorer i andra medlemsländer. Denna ”betalning” skulle antingen behöva ske av den övriga delen av den handlande sektorn eller av företag och hushåll utanför den handlande sektorn. Som tidigare sagts anser delegationen att sådana fördelningseffekter utanför den sektor som använder riktmärket bör undvikas. Därmed blir det också mindre lämpligt att använda riktmärken som beräknats på grundval av anläggningar som inte ingår bland de anläggningar som skall få utsläppsrätter baserat på riktmärket. För att fördelningseffekterna endast skall hållas inom den grupp av anläggningar som berörs av riktmärkesjämförelsen måste nämligen deras relation till exempelvis internationella data korrigeras så att fördelningen överensstämmer med det utsläppsutrymme som tilldelas denna grupp, vilket innebär en onödig omväg. Fördelningen av utsläppsrätter blir vid en sådan korrektion nämligen densamma som om beräkningen baserats på ett riktmärke som endast beräknats utifrån de anläggningar som omfattas av riktmärkesjämförelsen. Eftersom stålsektorn omfattas av få anläggningar i Sverige är det heller inte lämpligt att använda en riktmärkesmodell i Sverige baserad på nationella utsläppsdata.</P>
<P class="p461 ft1">Det skulle vara möjligt att ha ett internationellt riktmärkessystem för eldelen i energisektorn. Delegationen har noterat Svensk Energis bedömning att det är möjligt att på sikt inom EU få uppslutning kring ett riktmärkesbaserat system för elproduktion uppdelat på teknik och bränsle, som efter en övergångsperiod konvergerar mot en gemensam bästa möjliga teknik för all fossilbaserad elproduktion. Det underlag som Svensk Energi lämnat måste dock vidareutvecklas för att kunna ligga till grund för en kommande internationell överenskommelse.</P>
<P class="p85 ft1">Fjärrvärme är en produkt som oavsett insatsbränsle inte varierar mellan olika anläggningar. Fjärrvärme konkurrerar med andra uppvärmningsformer på en lokal marknad. Tilldelning av utsläppsrätter till fjärrvärmeanläggningar skulle därför enligt delegationen kunna baseras på ett nationellt riktmärkessystem, där t.ex. medelvärdet av utsläpp av växthusgaser mätt i koldioxidekvivalenter för all fjärrvärme som produceras i de fjärrvärmesystem som ingår i handelssystemet skulle kunna utgöra riktmärket. Svensk Fjärrvärme har översiktligt skisserat förutsättningarna för hur ett sådant system skulle kunna fungera.</P>
<P class="p462 ft8">139</P>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Riktmärken som fördelningsmetod</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft1">I regleringsbrevet för budgetåret 2005 har Energimyndigheten fått i uppdrag att till senast den 15 april 2005 bedöma den praktiska genomförbarheten av att kunna använda riktmärken som bas för tilldelningen inom energisektorn. Vidare skall myndigheten till senast den 31 oktober 2005 konstruera riktmärken för el- och värmeproduktion som bas för tilldelning av utsläppsrätter såväl för befintliga som för nya deltagare.</P>
<P class="p463 ft8">140</P>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p464 ft13"><SPAN class="ft13">7</SPAN><SPAN class="ft40">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN></P>
<P class="p465 ft1">I detta kapitel redovisas iakttagelser och slutsatser från en första uppföljning av rutiner, arbetsformer och myndighetsorganisation för systemet för handel med utsläppsrätter (7.1) samt från en kartläggning av de frågor av rättslig art som behöver behandlas framgent, främst inför åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> eller därefter (7.2).</P>
<P class="p466 ft14"><SPAN class="ft14">7.1</SPAN><SPAN class="ft41">Uppföljning av rutiner, arbetsformer och organisation</SPAN></P>
<P class="p467 ft1">Delegationens bedömning: Rutinerna, arbetsformerna och myndighetsorganisationen för tillstånds- och tilldelningsprocesserna tycks på det hela taget ha fungerat väl med hänsyn till de förutsättningar som har funnits. I stort sett alla problem och svårigheter som har framkommit i den uppföljning som delegationen har initierat beror åtminstone delvis på den extrema tidspress som har präglat arbetet.</P>
<P class="p262 ft1">Med hänsyn till att den myndighetsorganisation som hittills har utnyttjats i stort sett har klarat uppgiften så effektivt och bra som förutsättningarna har medgett anser delegationen som huvudalternativ att nuvarande myndighetsorganisation för tillstånds- och tilldelningsprocesserna bör gälla även framöver. Mot bakgrund av den uppföljning som gjorts har delegationen således omprövat det i sitt första delbetänkande gjorda ställningstagandet att en särskild myndighet borde bildas för flera av de myndighetsuppgifter som ingår i systemet för handel med utsläppsrätter.</P>
<P class="p468 ft1">En viss reservation bör dock göras för att tilldelnings- och tillståndsprocessen ännu pågår och inte säkert kan utvärderas samt för det fall att det regelverk eller de andra förutsättningar som gällt inför perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> skulle komma att väsentligt förändras inför kommande perioder. Om sådana förändringar</P>
<P class="p469 ft8">141</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p470 ft1">sker kan det finnas skäl att på nytt pröva frågan om organisationen.</P>
<P class="p435 ft1">Delegationen vill betona vikten av att systematiskt samla in erfarenheter från arbetet med systemet för handel med utsläppsrätter. Beträffande tillstånds- och tilldelningsprocesserna bör en utgångspunkt därvid vara förvaltningsdomstolarnas beslut i ärenden som överklagas samt de – i och för sig fåtaliga – ärenden som myndigheterna varit oeniga om i Rådet för tilldelning av utsläppsrätter.</P>
<P class="p471 ft1">Den av utredningen initierade uppföljningen av rutiner, arbetsformer och myndighetsorganisation för tillstånds- och tilldelningsprocesserna pekar också på att regelverket för systemet med handel med utsläppsrätter har fungerat minst lika bra som kunde förväntas med tanke på att det forcerades fram. Mot bakgrund av uppföljningen vill delegationen dock peka på ett behov av ändring i regelverket, nämligen att den installerade effekten som kriterium för att en förbränningsanläggning inom energisektorn skall ingå i systemet borde kompletteras med en nedre gräns för energiproduktionen under ett normalt år. Med en sådan energigräns skulle anläggningar med liten drifttid och därmed mycket små utsläpp (t.ex. de stora sjukhusens anläggningar för reservkraft) kunna tas ur systemet, eller få delta frivilligt. Det skulle sannolikt inte få några negativa effekter, men både verksamhetsutövarnas och myndigheternas kostnader skulle minska. Det är samtidigt av vikt att reglerna utformas så att anläggningar som hittills bara varit i drift i liten utsträckning inte kommer att köras i ökad utsträckning p.g.a. ökad lönsamhet i jämförelse med anläggningar som ingår i handelssystemet. Delegationen anser, med detta i beaktande, att regeringen bör pröva förutsättningarna för att ändra handelsdirektivet på den här punkten.</P>
<P class="p472 ft1">Handeln med utsläppsrätter, som inleddes den 1 januari 2005, har föregåtts av långvariga och intensiva förberedelser av olika slag. Hur handelssystemet är uppbyggt, vilka roller olika aktörer har och hur arbetet med att införa systemet har gått till har delegationen redogjort för i kapitlen 1 och 2.</P>
<P class="p48 ft1">Med hänsyn till att handeln knappt har börjat är det givetvis för tidigt att ge ett slutligt svar på hur väl de inblandade myndigheterna har klarat sina uppgifter och hur effektiv organisationen har varit. Delegationen har emellertid sett det som värdefullt att göra en</P>
<P class="p244 ft8">142</P>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">första uppföljning av rutinerna, arbetsformerna och myndighetsorganisationen för systemet för handel med utsläppsrätter. Delegationen har därför givit Statskontoret i uppdrag att göra en sådan uppföljning.</P>
<P class="p64 ft1">Statskontorets arbete redovisades den 18 november 2004 i rapporten Handel med utsläppsrätter – en första uppföljning av rutiner, arbetsformer och organisation.<SPAN class="ft15">1 </SPAN>Studien gjordes under slutet av oktober och början av november 2004 och avspeglar de förhållanden som då rådde. Underlaget för Statskontorets studie har inhämtats genom knappt 20 intervjuer. De mest omfattande intervjuerna gjordes med Naturvårdsverket och Statens energimyndighet (Energimyndigheten). Dessutom intervjuades representanter för Verket för näringslivsutveckling (Nutek), några länsstyrelser och ett antal verksamhetsutövare.</P>
<P class="p212 ft1">I avsnitt 7.1.1 nedan sammanfattas Statskontorets iakttagelser. Delegationens överväganden redovisas i avsnitt 7.1.2.</P>
<P class="p438 ft3"><SPAN class="ft3">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft65">Statskontorets iakttagelser</SPAN></P>
<P class="p84 ft1">Enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid krävs från och med år 2005 tillstånd för att bedriva vissa verksamheter som innebär utsläpp av koldioxid. De som bedriver sådana verksamheter skall efter ansökan tilldelas utsläppsrätter för de anläggningar som omfattas av tillståndet. I förordningen (2004:657) om utsläpp av koldioxid slog regeringen fast myndighetsorganisationen och ramarna för arbetet med tillstånd och tilldelning.</P>
<P class="p85 ft1">I systemet för handel med utsläppsrätter ingår en rad myndighetsuppgifter, från att ta fram den nationella fördelningsplanen till att annullera utsläppsrätter och bedriva tillsyn över systemet. Statskontorets uppföljning har varit inriktad på två centrala uppgifter, nämligen arbetet med att utfärda tillstånd för utsläpp av koldioxid respektive att besluta om tilldelning av utsläppsrätter. I båda uppgifterna ingår att informera samt att bereda och fatta beslut.</P>
<P class="p473 ft9"><SPAN class="ft24">1 </SPAN>Statskontorets dnr <NOBR>2004/529-5.</NOBR></P>
<P class="p400 ft8">143</P>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft1">Statskontorets iakttagelser beträffande tillståndsprocessen</P>
<P class="p61 ft22">Enligt förordningen om utsläpp av koldioxid är länsstyrelsen tillståndsmyndighet. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om uppgifter som skall lämnas i ansökan om tillstånd.</P>
<P class="p59 ft1">I januari 2004 fattade kommissionen beslut om EU:s riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser.<SPAN class="ft15">2 </SPAN>Med utgångspunkt i riktlinjerna tog Naturvårdsverket fram föreskrifter och allmänna råd, som publicerades den 20 juli 2004.<SPAN class="ft15">3 </SPAN>Verket tog också fram en vägledning till lagstiftningen om utsläpp av koldioxid, som publicerades på Internet i augusti.</P>
<P class="p59 ft1">Länsstyrelsens uppgift är att bedöma om den som ansöker om tillstånd kan övervaka och rapportera sina utsläpp i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer, och därefter fatta beslut om tillstånd. Beslutet kan överklagas till miljödomstolen.</P>
<P class="p43 ft1">Enligt Statskontorets rapport har länsstyrelserna sällan skapat någon särskild organisation för att hantera tillståndsansökningarna, utan utför uppgiften inom ramen för miljöenheternas vanliga organisation. De flesta länsstyrelser tycks i första hand utnyttja de ordinarie handläggarna för uppgifterna, framför allt de handläggare som tidigare har arbetat med tillstånd för och tillsyn över de aktuella anläggningarna. Andra arbetsuppgifter har lagts åt sidan under arbetet med tillståndsansökningarna. En del länsstyrelser har projektanställt personal för att på hel- eller deltid arbeta med tillstånden. Enligt Statskontorets rapport förutsätter länsstyrelserna att de resurser som har satts av för arbetet kommer att räcka. Ett visst resurstillskott har givits genom att Energimyndigheten fick ett extra anslag för år 2004, vilket bland annat skulle användas till att ersätta länsstyrelserna för arbetet med tillståndsansökningarna.</P>
<P class="p58 ft1">Vid tiden för Statskontorets studie (november 2004) hade relativt få tillståndsansökningar lämnats in, även om situationen varierade mellan länen. Ett län hade bara fått in 15 ansökningar trots att det finns 65 anläggningar i länet som omfattas av handelssystemet. Dessutom var de ansökningar som hade lämnats in i de allra flesta fall i behov av kompletteringar. Bara enstaka beslut om tillstånd</P>
<P class="p474 ft18"><SPAN class="ft43">2</SPAN><SPAN class="ft17">Kommissionens beslut av den 29/01/2004 om riktlinjer för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.</SPAN></P>
<P class="p475 ft25"><SPAN class="ft43">3</SPAN><SPAN class="ft77">Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om tillstånd till utsläpp av koldioxid, tilldelning av utsläppsrätter samt om övervakning och rapportering av koldioxidutsläpp, Naturvårdsverkets författningssamling 2004:9.</SPAN></P>
<P class="p50 ft8">144</P>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">hade fattats. Inga avslagsbeslut hade fattats, varför det heller inte varit aktuellt med överklaganden.</P>
<P class="p64 ft1">Mot denna bakgrund sägs i Statskontorets rapport att många länsstyrelser skulle komma att tvingas behandla många ansökningar på kort tid, med en stor arbetsbörda i slutet av året som resultat. Enligt Statskontoret torde dock en del beslut om tillstånd inte att kunna fattas förrän en bit in på år 2005, vilket skulle innebära att länsstyrelserna måste besluta om provisoriska tillstånd i avvaktan på de slutliga besluten. En uppföljning som Naturvårdsverket gjort i början av januari 2005 visar dock att den övervägande delen av de tillstånd som utfärdades vid årsskiftet ändå var slutliga tillstånd. Några länsstyrelser har dock utfärdat relativt många provisoriska tillstånd.</P>
<P class="p246 ft1">Enligt Statskontoret finns flera skäl till den uppkomna situationen med relativt sena beslut om tillstånd. Ett är att verksamhetsutövarna har prioriterat ansökningarna om tilldelning av utsläppsrätter, och medvetet valt att vänta med att ansöka om tillstånd. De två ansökningarna skiljer sig åt. Utsläppsrätterna har ett konkret och ofta stort ekonomiskt värde för verksamhetsutövarna, medan tillståndet sannolikt har betraktats mer som en formalitet. Enligt verksamhetsutövarnas tolkning av lagen så räckte det att lämna tillståndsansökan den 31 december, eftersom dess enda krav är att de skulle ha tillstånd från den 1 januari 2005. Om länsstyrelserna inte skulle hinna handlägga ansökningarna såg verksamhetsutövarna inte som sina problem.</P>
<P class="p212 ft1">Enligt Statskontoret har länsstyrelserna tolkat lagen på motsvarande sätt, och dessutom dragit slutsatsen att de själva saknade rätt att begära in ansökningarna till en viss tidpunkt. Efter hand började dock länsstyrelserna att ange datum, och tog dessutom direktkontakt med verksamhetsutövarna och begärde in ansökningarna.</P>
<P class="p97 ft1">Andra skäl till att det har dröjt innan länsstyrelserna har kunnat besluta om tillstånd är enligt Statskontoret att de var ganska dåligt förberedda på att handlägga ansökningarna, och att handläggningen är mer komplicerad än de hade väntat sig.</P>
<P class="p13 ft1">Naturvårdsverket har genomfört omfattande informationsinsatser mot länsstyrelserna, som dock kanske ändå inte varit tillräckliga enligt Statskontorets rapport. Länsstyrelserna har efterlyst mer handfast utbildning om hur ansökningarna skall utformas och bedömas. Dessutom gjordes informationsinsatserna relativt sent. De verksamhetsutövare som försökte ansöka tidigt fick ingen konkret hjälp från länsstyrelserna, eftersom handläggarna själva inte visste</P>
<P class="p426 ft8">145</P>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">så mycket vid det laget. Det fanns dock heller inte så mycket mer information att ge förrän man fått Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd, vilka publicerades den 20 juli, dvs. under semesterperioden. Formellt utsågs inte heller länsstyrelserna till tillståndsmyndigheter förrän den 1 augusti, när förordningen om utsläpp av koldioxid trädde i kraft. Enligt Statskontoret var det härmed i praktiken omöjligt att samla länsstyrelserna till informationsmöten förrän en bit in i augusti. Det hölls dock i och för sig ett informationsmöte med länsstyrelserna före sommaren.</P>
<P class="p42 ft1">En annan orsak till att ansökningarna kom in sent är enligt Statskontoret att det i många fall var svårt att ansöka. Alla verksamhetsutövare som Statskontoret har intervjuat har framfört mer eller mindre skarp kritik mot alltför omfattande och snåriga riktlinjer och krångliga blanketter. Detta gäller särskilt verksamhetsutövare vars koldioxidutsläpp är relativt små och inte direkt kopplade till kärnverksamheten. Enligt Statskontoret hade det dock varit svårt att undvika att föreskrifterna om tillstånd skulle upplevas som snåriga och krångliga, eftersom de dels bygger på EU:s omfattande riktlinjer, dels togs fram på kort tid.</P>
<P class="p42 ft1">Statskontorets samlade bedömning är att förfarandet för tillståndsansökningar inte har varit friktionsfritt, men att merparten av problemen är nära kopplade till aktörernas ovana vid systemet och den starka tidspressen.</P>
<P class="p43 ft1">I rapporten diskuterar Statskontoret också om det hade gått bättre om länsstyrelsernas uppgift hade lagts på någon annan myndighet. Därvid konstaterar Statskontoret till att börja med att det av tidsskäl helt klart inte hade varit möjligt att bilda en särskild tillståndsmyndighet för uppgiften.</P>
<P class="p48 ft1">Vidare menar Statskontoret att det teoretiskt sett hade varit möjligt att låta Naturvårdsverket besluta om tillstånden. En sådan lösning hade bl.a. haft fördelen att färre informationsinsatser hade behövt genomföras om uppgiften som sådan och om riktlinjerna för arbetet. För verksamhetsutövarna hade det också varit en viss fördel att kunna ansöka om tillstånd och tilldelning hos samma myndighet. En annan fördel hade varit att Energimyndigheten hade sluppit fördela pengar till länsstyrelserna. Dessutom skulle det bara ha varit en myndighet som lämnade uppgifter om tillstånd till registret (”Svenskt UtsläppsrättsSystem”, SUS), vilket enligt Statskontoret hade underlättat arbetet för Energimyndigheten.</P>
<P class="p58 ft1">I praktiken hade det dock enligt Statskontoret inte varit möjligt att låta Naturvårdsverket besluta om tillstånden, eftersom verket</P>
<P class="p254 ft8">146</P>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">knappast hade kunnat mobilisera tillräckliga resurser för att handlägga alla tillståndsansökningar, parallellt med ansökningarna om tilldelning och verkets övriga uppgifter inom ramen för systemet. Naturvårdsverket saknar dessutom länsstyrelsernas kunskap om de enskilda anläggningarna och deras nära kontakter med verksamhetsutövarna. De verksamhetsutövare som Statskontoret har intervjuat har ofta lyft fram det som en stor fördel med att länsstyrelsen har hand om tillstånden.</P>
<P class="p85 ft1">Beträffande organisationen av tillståndsförfarandet är Statskontorets slutsats – av såväl principiella som praktiska skäl – att det var rätt att länsstyrelserna gavs uppgiften att hantera tillståndsansökningarna. Statskontoret anser att denna ordning bör gälla även framgent. Enligt Statskontoret bör man kunna förutsätta att länsstyrelsernas problem – för lite och för sen information, svårigheter att tolka riktlinjerna och bristerna i SUS – är barnsjukdomar i systemet som ganska enkelt kan rättas till.</P>
<P class="p358 ft1">Statskontorets iakttagelser beträffande tilldelningsprocessen</P>
<P class="p55 ft1">Verksamhetsutövarna får ansöka om utsläppsrätter för sina anläggningar. Enligt förordningen om utsläpp av koldioxid är det Naturvårdsverket som prövar ansökningarna och fattar beslut om tilldelning.</P>
<P class="p66 ft1">I praktiken kom dock Naturvårdsverket och Energimyndigheten överens om att samarbeta i beredningen av tilldelningsansökningarna. Energimyndigheten tog således självmant på sig ytterligare en uppgift, utöver de man redan tilldelats i arbetet med handelssystemet.<SPAN class="ft15">4 </SPAN>Skälet var att handel med utsläppsrätter bedömdes vara en viktig del av energipolitiken och för myndighetens arbete, samt att myndigheten ingick i Rådet för tilldelning av utsläppsrätter (se nedan).</P>
<P class="p53 ft1">Innan Naturvårdsverket fattar beslut skall, enligt förordningen, ett särskilt råd granska och bereda ärendena och lämna förslag till tilldelning. Om Naturvårdsverkets beslut avviker från rådets rekommendation skall det meddelas till regeringen, med en särskild motivation. Rådet för tilldelning av utsläppsrätter bildades formellt den 26 juli 2004, när en ändring av Naturvårdsverkets instruktion</P>
<P class="p476 ft25"><SPAN class="ft24">4 </SPAN>Att tillsammans med Naturvårdsverket informera verksamhetsutövarna och allmänheten, fördela bidrag till länsstyrelserna för deras arbete med tillstånden samt bygga upp och driva registret för handel med utsläppsrätter (SUS).</P>
<P class="p477 ft8">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft1">trädde i kraft.<SPAN class="ft15">5 </SPAN>Enligt instruktionen består rådet av en representant plus en suppleant var från Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Nutek, vilka utses av regeringen.</P>
<P class="p59 ft1">Arbetet med tilldelningen av utsläppsrätter tycks enligt Statskontoret ha klarats av på utsatt tid och utan några påtagliga problem. Arbetsformerna, rutinerna och organisationen har fungerat trots att uppgiften har varit omfattande och tidsschemat pressat.</P>
<P class="p48 ft1">En viktig förklaring till att myndigheterna klarade sin uppgift så bra är enligt Statskontoret att de prioriterade uppgiften, var väl förberedda och snabbt skapade en effektiv organisation för arbetet. Förberedelserna började ett bra tag innan förordningen om utsläpp av koldioxid började gälla, då myndigheterna formellt fick sina uppgifter. Tack vare det kunde arbetet påbörjas direkt när förordningen trädde i kraft.</P>
<P class="p42 ft1">Både Naturvårdsverket och Energimyndigheten organiserade uppgiften som projekt, tydligt skilda från linjeorganisationerna. Organisationen med särskilda projekt gjorde det möjligt att arbeta flexibelt och att fatta snabba beslut. Projektgrupperna, som blev starkt sammansvetsade och fokuserade på uppgiften, var också tämligen stora. Naturvårdsverket särskilda projektgrupp hade en kärna på sju personer, men var som mest dubbelt så stor. Medlemmarna i projektgruppen rekryterades i första hand från andra verksamheter inom Naturvårdsverket, och ett par personer projektanställdes tillfälligt. Uppgiften prioriterades av verket, vilket krävde att vissa andra uppgifter lades åt sidan. Energimyndighetens projektgrupp hade en kärna på sex personer, varav fem nyanställdes. Till gruppen knöts också en <NOBR>IT-specialist</NOBR> och en informatör på heltid, samt tillfälligt ett antal ytterligare personer. Som mest bestod Energimyndighetens projektgrupp av tolv personer.</P>
<P class="p182 ft1">En annan viktig förklaring till att arbetet gick så bra är, enligt Statskontoret, samarbetet mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten kring beredningen av besluten. Att Energimyndigheten frivilligt tog på sig att bereda en stor del av ansökningarna avlastade Naturvårdsverket och skyndade på arbetet. Enligt båda myndigheterna har samarbetet fungerat mycket bra på alla nivåer. Enligt Statskontoret kunde man kanske ha förväntat sig att de olika kulturerna i myndigheterna skulle ha påverkat samarbetet och avspeglats i deras förslag till beslut, men något sådant har inte märkts. En trolig förklaring är enligt Statskontoret att regelverket har satt</P>
<P class="p144 ft9"><SPAN class="ft24">5 </SPAN>Förordning (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket, 32 §.</P>
<P class="p185 ft8">148</P>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft1">så tydliga ramar. Tidspressen kan också ha spelat in – det fanns helt enkelt inte tid att ge uttryck för eventuella ”särintressen”.</P>
<P class="p13 ft1">Enligt Statskontoret kan man också i efterhand konstatera att det var ”tur” att Energimyndigheten självmant åtog sig att mycket aktivt delta i beredningen av ansökningarna. Enligt Statskontoret är det osäkert om det hade gått att pressa Naturvårdsverkets projektorganisation hårdare och om verket hade kunnat hantera en ännu större projektgrupp.</P>
<P class="p97 ft1">Det enda påtagliga gnisslet i samarbetet mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten har enligt Statskontoret gällt det elektroniska ansökningsförfarandet. Energimyndigheten hade gärna sett att ansökningar om såväl tillstånd som tilldelning i första hand hade gjorts via SUS. Det hade garanterat att uppgifterna registrerades i tid. Men myndigheten hade svårt att få gehör för den uppfattningen, och menar enligt Statskontorets rapport att Naturvårdsverket var tveksamt till elektroniska ansökningar. Naturvårdsverket hade enligt Statskontoret två skäl för detta. För det första ville man inte tvinga alla länsstyrelser att använda systemet om de inte själva ville. För det andra ansåg verket, mot bakgrund av tidigare erfarenheter, att det var för ont om tid för att bygga upp ett system för ansökningar som garanterat skulle fungera utan problem. Ett system som inte fungerade skulle vara värre än inget alls. Resultatet blev att 70 procent av ansökningarna gjordes på papper, och att uppgifterna måste föras in manuellt vilket krävt en hel del extra arbete.</P>
<P class="p130 ft1">För verksamhetsutövarna har dock inte ansökningsförfarandet inneburit några betydande problem enligt Statskontoret. Bristerna i SUS beror enligt Statskontoret sannolikt till största delen på att systemet aldrig hann testas ordentligt på förhand, och bör kunna rättas till snabbt – om det inte redan har skett.</P>
<P class="p97 ft1">Beslutsprocessen för tilldelning av utsläppsrätter är speciell, både formellt och praktiskt. När Naturvårdsverket fattar sitt beslut så behöver det inte följa rekommendationen från Rådet för tilldelning av utsläppsrätter. Men verket har valt att följa rådets beslut, också när det avviker från Naturvårdsverkets uppfattning i rådet. I praktiken har rådet därmed fått en helt avgörande roll för besluten om tilldelning. Myndigheterna har dock varit påfallande eniga. Således var ledamöterna oeniga i endast ca 20 av de drygt 700 tilldelningsansökningar som rådet har bedömt.</P>
<P class="p85 ft1">Naturvårdsverkets föreskrifter för tilldelningen togs fram på mycket kort tid, men fungerade enligt Statskontoret ändå bra för</P>
<P class="p479 ft8">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">att bereda besluten. Några verksamhetsutövare har överklagat besluten om tilldelning, men deras invändningar tar sikte på lagstiftningen snarare än på myndigheternas handläggning. På det hela taget har regelverket enligt Statskontoret varit så entydigt att det inte har funnits något större utrymme för olika tolkningar.</P>
<P class="p43 ft1">Även om Rådet för tilldelning av utsläppsrätter innebär att beslutsprocessen tar lite längre tid, eftersom underlag till besluten måste tas fram och skickas ut i tid före sammanträdena, så verkar alla inblandade vara positiva till rådet. I Statskontorets intervjuer har framkommit att såväl myndigheterna som verksamhetsutövarna anser att det i princip har varit en fördel att lagen betraktats från olika utgångspunkter och att olika intressen kan beaktas. Därtill pekar Statskontoret på att rådets sammanträden inte har varit renodlade beslutsmöten, utan det har funnits utrymme för öppna och principiella diskussioner om olika aspekter av systemet för handel med utsläppsrätter, där alla tre myndigheterna har deltagit. Enligt Statskontoret kan det ha förbättrat förutsättningarna för att utveckla systemet och för det framtida arbetet.</P>
<P class="p58 ft1">Enligt Statskontoret har den okonventionella beslutsorganisationen med Rådet för tilldelning av utsläppsrätter sammantaget fungerat bra. Visserligen har den ökat på tidspressen ytterligare, men får ändå positiva omdömen. Enligt Statskontoret kan Nuteks roll i rådet möjligen ifrågasättas, med hänsyn till hur verket valt att agera.<SPAN class="ft15">6 </SPAN>Verkets närvaro har dock enligt Statskontoret ändå haft en positiv betydelse med det nuvarande regelverket, eftersom den bl.a. inneburit att synpunkter med sikte på företagens konkurrenskraft kunnat tillföras diskussionen. Rådet har alltid kunnat fatta ett majoritetsbeslut, och ingen har ifrågasatt det.</P>
<P class="p480 ft8"><SPAN class="ft95">6 </SPAN>Till skillnad från de båda andra myndigheterna har Nutek inte deltagit i den praktiska beredningen av ärendena, utan bara tagit del av underlaget som skickats ut till sammanträdena. Verket har inte haft några särskilda resurser för att analysera förslagen eller tolka lagstiftningen. Utgångspunkten för Nuteks ställningstaganden i Rådet för tilldelning av utsläppsrätter har varit företagens konkurrenskraft. I de fall som Energimyndigheten och Naturvårdsverket har varit oeniga, och Nutek har haft utslagsröst, har verket konsekvent röstat på det förslag som gett störst antal utsläppsrätter. Vilket därmed har blivit Naturvårdsverkets beslut. Enligt Statskontoret skulle man i princip kunna hävda att Nuteks deltagande i rådet lika gärna kunde ersättas med en enkel beslutsregel om att alltid välja det största antalet utsläppsrätter vid oenighet.</P>
<P class="p129 ft8">150</P>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft3"><SPAN class="ft3">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft65">Delegationens överväganden</SPAN></P>
<P class="p106 ft1">Statskontorets uppföljning tyder på att rutinerna, arbetsformerna och myndighetsorganisationen för tillstånds- och tilldelningsprocesserna på det hela taget har fungerat väl med hänsyn till de förutsättningar som har funnits. Arbetet med tilldelningen av utsläppsrätter tycks i stort sett ha gått smärtfritt, medan tillståndsprocessen möjligen har varit, och är, något mer problematisk.</P>
<P class="p97 ft1">Statskontorets rapport visar att i stort sett alla problem och svårigheter som har kommit fram i uppföljningen åtminstone delvis beror på den extrema tidspress som har präglat arbetet. Delegationen anser därför – i likhet med Statskontoret – att det är viktigt att på alla sätt försöka organisera arbetet inför framtiden så att de berörda myndigheterna och verksamhetsutövarna får rimligare förutsättningar än hittills att förbereda sig för de kommande uppgifterna. Det gäller inte minst arbetet med att skapa ett tydligt regelverk och effektiva rutiner för att hantera ansökningar om tillstånd och tilldelning. Trots att det nuvarande systemet knappt har införts så är det hög tid att börja planera för det som följer.</P>
<P class="p212 ft1">Som grund för att utveckla arbetet inför kommande perioder är det givetvis viktigt att lära av vad som hittills förevarit. Mot denna bakgrund pekar Statskontoret i sin rapport på vikten av att systematiskt samla in erfarenheter från arbetet med systemet för handel med utsläppsrätter. Delegationen delar denna uppfattning. Erfarenhetsinsamlandet kan t.ex. handla om att närmare analysera de problem och indikatorer på problem som Statskontoret pekar på i rapporten, att samla in myndigheternas och verksamhetsutövarnas synpunkter på regelverket och att analysera förvaltningsdomstolarnas beslut i de tilldelningsärenden som har överklagats. I sammanhanget bör även påpekas att både Naturvårdsverket och Energimyndigheten kommer att utvärdera sitt eget arbete inom systemet, vilket också bör resultera i värdefulla idéer om hur såväl arbetsformerna och rutinerna som regelverket kan förbättras.<SPAN class="ft15">7</SPAN></P>
<P class="p173 ft1">Som framgått är Statskontorets slutsats att den myndighetsorganisation som har utnyttjats hittills i stort sett har klarat uppgiften så effektivt och bra som förutsättningarna har medgett. Med hänsyn till att arbetet i stort har fungerat väl lär det enligt Statskontoret heller knappast gå sämre i framtiden, förutsatt att inte regel-</P>
<P class="p481 ft25"><SPAN class="ft24">7 </SPAN>Regeringen har givit Energimyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att gemensamt, och efter samråd med Nutek och länsstyrelserna, senast den 31 mars 2005 skriftligt redovisa sina erfarenheter från genomförandet av handelsdirektivet.</P>
<P class="p477 ft8">151</P>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">verket eller andra förutsättningar förändras radikalt. Mot bakgrund av Statskontorets iakttagelser anser delegationen som huvudalternativ att nuvarande myndighetsorganisation för tillstånds- och tilldelningsprocesserna bör gälla även framöver. Mot bakgrund av den uppföljning som gjorts har delegationen således omprövat det i sitt första delbetänkande<SPAN class="ft15">8 </SPAN>gjorda ställningstagandet att en särskild myndighet borde bildas för flera av de myndighetsuppgifter som ingår i systemet för handel med utsläppsrätter. En viss reservation bör dock göras för det fall att, som Statskontoret säger, ”regelverket eller andra förutsättningar förändras radikalt”. Därtill pågår ännu tilldelnings- och tillståndsprocessen och kan därför inte slutgiltigt utvärderas. Om förutsättningarna väsentligt förändras inför kommande perioder kan det finnas skäl att på nytt pröva frågan om organisationen.</P>
<P class="p182 ft1">Den uppföljning delegationen har initierat har handlat om rutinerna, arbetsformerna och myndighetsorganisationen för systemet för handel med utsläppsrätter, och inte om regelverket för systemet. Enligt Statskontoret har regelverket emellertid fungerat minst lika bra som man kunde förvänta sig med tanke på att det forcerades fram.</P>
<P class="p142 ft1">Statskontoret pekar dock i sin rapport på ett behov av vidareutveckling av regelverket, som delegationen avslutningsvis vill lyfta fram, nämligen avseende små anläggningar. För förbränningsanläggningar inom energisektorn gäller en nedre effektgräns (20 MW) för att omfattas av handelssystemet. I vissa fall har dock anläggningar som ligger över denna gräns mycket små koldioxidutsläpp (somliga har endast tilldelats några enstaka utsläppsrätter), men verksamhetsutövarna måste ändå ansöka om tillstånd och tilldelning på i princip samma sätt som för anläggningar med stora utsläpp.</P>
<P class="p90 ft1">För verksamhetsutövare med stora utsläpp väger den administrativa bördan lätt i förhållande till värdet av utsläppsrätterna. Men de som bara har rätt till enstaka utsläppsrätter måste lägga ned avsevärd tid till nästan ingen nytta. För dem hade det blivit avsevärt billigare att köpa utsläppsrätter för några hundra kronor än att lägga ned kanske dagar av arbete för att få dem ”gratis”. Att söka tillstånd har varit minst lika tidskrävande, men nödvändigt för att över huvud taget få fortsätta med verksamheten.</P>
<P class="p482 ft70"><SPAN class="ft24">8 </SPAN>Handla för bättre klimat <SPAN class="ft9">(SOU 2003:60).</SPAN></P>
<P class="p185 ft8">152</P>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft1">I likhet med Statskontoret ifrågasätter delegationen nyttan med att anläggningar med mycket små utsläpp skall tvingas delta i systemet. Det är ekonomiskt orimligt och har ingen effekt på utsläppen. De aktuella anläggningarna är olika typer av reservanläggningar och används bara när någon reguljär anläggning går sönder eller den vanliga elförsörjningen inte fungerar. Ett exempel är de stora sjukhusens anläggningar för reservkraft. Vid elavbrott måste de startas på några sekunder för att inte riskera patienternas liv. I det läget lär det vara helt betydelselöst om de tilldelade utsläppsrätterna räcker eller vad det kommer att kosta att köpa dem som fattas. För en reservanläggning spelar den rörliga kostnaden normalt ingen som helst roll vid beslutet om att starta den eller inte.</P>
<P class="p146 ft1">Mot denna bakgrund föreslår Statskontoret i sin rapport att den installerade effekten som kriterium för att en anläggning skall ingå i systemet borde kompletteras med en nedre gräns för energiproduktionen under ett normalt år. Med en sådan energigräns skulle ett stort antal anläggningar kunna tas ur systemet, eller få delta frivilligt. Det skulle sannolikt inte få några negativa effekter, men både verksamhetsutövarnas och myndigheternas kostnader skulle minska. Det är samtidigt av vikt att reglerna utformas så att anläggningar som hittills bara varit i drift i liten utsträckning inte kommer att köras i ökad utsträckning p.g.a. ökad lönsamhet i jämförelse med anläggningar som ingår i handelssystemet. Delegationen anser, med detta i beaktande, att regeringen bör pröva förutsättningarna för att ändra handelsdirektivet på den här punkten.</P>
<P class="p140 ft14"><SPAN class="ft14">7.2</SPAN><SPAN class="ft41">Kommande lagstiftningsbehov</SPAN></P>
<P class="p21 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft65">Inledning</SPAN></P>
<P class="p194 ft1">Syftet med avsnitt 7.2 är att kartlägga frågor av rättslig art som behöver behandlas framöver, i första hand inför åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> eller därefter. Utgångspunkten är det lagförslag som presenterades i prop. 2004/05:18 och som benämns lag om handel med utsläppsrätter, vilken trädde i kraft den 1 januari 2005.</P>
<P class="p64 ft1">För det fortsatta regelarbetet utgör i första hand handelsdirektivet, länkdirektivet och registerförordningen den rättsliga ramen. Som framgår i det följande finns där ett antal olika tidpunkter angivna. Det är därvid av stor betydelse vad som anges i artikel 9 om tidpunkten för när den nationella fördelningsplanen skall vara</P>
<P class="p483 ft8">153</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">offentliggjord och anmäld till kommissionen och i artikel 11 om när besluten om tilldelning som gäller för den enskilde verksamhetsutövaren skall vara meddelade. Således gäller för åtagandeperioden <NOBR>2008-2012</NOBR> att den nationella fördelningsplanen skall vara överlämnad till kommissionen senast den 30 juni 2006 och de nationella tilldelningsbesluten meddelade senast den 31 december samma år.</P>
<P class="p142 ft22">Utöver den nämnda rättsliga ramen är tillämpningen av lagstiftningen naturligtvis av största betydelse för behovet av eventuella ändringar.</P>
<P class="p59 ft1">I handelsdirektivet finns bestämmelser som bör behandlas i det fortsatta beredningsarbetet med direktivet och som inte finns genomförda i lagen om handel med utsläppsrätter.</P>
<P class="p59 ft1">Artikel 10 föreskriver att minst 90 procent av utsläppsrätterna skall fördelas gratis från den 1 januari 2008. I detta betänkande lämnas en redogörelse för hur ett eventuellt förfarande med annan tilldelning av övriga utsläppsrätter än gratis tilldelning skulle kunna se ut (se kapitel 5). En lagreglering bör finnas på plats i god tid innan beslut om den nationella fördelningsplanen meddelas för perioden <NOBR>2008-2012.</NOBR></P>
<P class="p142 ft1">Artikel 13.3 föreskriver att s.k. banking skall användas efter det att åtagandeperioden <NOBR>2008-2012</NOBR> gått till ända.</P>
<P class="p59 ft22">För de ovan redovisade artiklarna har medlemsstaterna inte något val. Bestämmelserna i artiklarna måste genomföras i nationell rätt inför åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> eller därefter.</P>
<P class="p59 ft1">Det finns därutöver ett antal andra artiklar i handelsdirektivet som ger utrymme för ändringar i handelssystemet eller som kan leda till sådana ändringar. Redan under innevarande år – senast den 30 september 2005 – skall kommissionen enligt artikel 21 offentliggöra en rapport om tillämpningen av handelsdirektivet. Till grund för rapporten skall ligga medlemsstaternas rapportering om tillämpningen av direktivet. Enligt artikel 22 har till kommissionen delegerats att för perioden <NOBR>2008–2012,</NOBR> i enlighet med förfarandet i artikel 23.2 om en biträdande kommitté, ändra bilaga III till handelsdirektivet om kriterier för den nationella fördelningsplanen. Kommissionen har dock inte rätt att ändra punkterna 1, 3 eller 7 i bilagan. I artikel 24 finns bestämmelser om vilka villkor som gäller för att unilateralt införa ytterligare verksamheter och gaser i handelssystemet från år 2008. Artikel 27 möjliggör <NOBR>opt-out</NOBR> under vissa förutsättningar (se 2 kap. 2 § lagen om handel med utsläppsrätter). Som anges i det följande har kommissionen enligt artikel 30.2 i</P>
<P class="p119 ft8">154</P>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft1">uppgift att senast den 30 juni 2006 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av direktivet. I artikel 30.3 finns bestämmelser om hur de projektbaserade mekanismerna bör kopplas till handelssystemet.</P>
<P class="p13 ft22">I avsnitten 7.2.2 till 7.2.10 behandlas mer i detalj de frågor av rättslig art som enligt delegationen behöver behandlas framöver, främst inför åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> eller därefter.</P>
<P class="p484 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft65">Den nationella fördelningsplanen och tilldelning av utsläppsrätter (artiklarna 9 och 11)</SPAN></P>
<P class="p194 ft1">I lagen om handel med utsläppsrätter föreskrivs att regeringen inför varje handelsperiod skall upprätta en nationell fördelningsplan över det sammanlagda antal utsläppsrätter som regeringen avser att fördela för perioden. Fördelningsplanen skall även innehålla uppgifter om hur regeringen bedömer att utsläppsrätterna skall fördelas. Till skillnad mot vad som gällde inför fördelningen för perioden <NOBR>2005-2007</NOBR> kommer det inför nästa åtagandeperiod att finnas en uppgiftsskyldighet enligt lagen om handel med utsläppsrätter för den som omfattas av handelssystemet.</P>
<P class="p85 ft1">Inför perioden <NOBR>2005-2007</NOBR> redovisade regeringen i en riktlinjeproposition vilka principer som borde läggas till grund för fördelningen av utsläppsrätter i den nationella fördelningsplanen (prop. 2003/04:31, bet.2003/04:MJU11, rskr. 2003/04:150). Riksdagen har beträffande dessa principer instämt i vad regeringen anfört. Planen anger, i enlighet med artikel 9 i handelsdirektivet, det antal utsläppsrätter som Sverige avser att fördela under perioden 2005– 2007 och vilka principer som skall ligga till grund för fördelningen. I planen görs en preliminär fördelning till de anläggningar som vid den tidpunkten bedömdes omfattas av systemet.</P>
<P class="p85 ft1">I 3 kap. 3 § lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid föreskrivs att regeringen skall meddela föreskrifter om tilldelning av utsläppsrätter grundade på den nationella fördelningsplan som avses i artikel 9 i handelsdirektivet. I förarbetena till lagen om utsläpp av koldioxid anges att föreskrifterna om tilldelningen skall vara i enlighet med den nationella fördelningsplanen efter det att kommissionens granskning avslutats. Regeringen får enligt förarbetena utöver principerna för fördelningen även meddela föreskrifter om det högsta antalet utsläppsrätter som får tilldelas av tillsynsmyndigheten.</P>
<P class="p485 ft8">155</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft1">I <NOBR>18–32</NOBR> §§ förordningen (2004:657) om utsläpp av koldioxid finns bestämmelser om tilldelning för perioden <NOBR>2005–2007.</NOBR></P>
<P class="p48 ft1">Bestämmelserna om tilldelning av utsläppsrätter för perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> har som framgått ovan utformats i tre steg där det första steget var riksdagens ställningstagande till de principer som regeringen föreslog i sin riktlinjeproposition. Den nationella fördelningsplanen skall därefter hållas inom dessa riktlinjer. Efter det att kommissionen godtagit planen har regeringen beslutat om de regler som skall gälla för tilldelningen av utsläppsrätter. Dessa regler skall i sin tur inte avvika från de regler som legat till grund för den nationella fördelningsplanen.</P>
<P class="p90 ft1">När det gäller frågor om den nationella fördelningsplanen och tilldelning av utsläppsrätter regleras de fr.o.m. den 1 januari 2005 i lagen om handel med utsläppsrätter. I 3 kap 1 § föreskrivs att regeringen skall i enlighet med de principer som riksdagen fastställer inför varje handelsperiod upprätta en nationell fördelningsplan över det sammanlagda antalet utsläppsrätter som regeringen avser att fördela för perioden. Fördelningsplanen skall även innehålla uppgifter om hur regeringen bedömer att utsläppsrätterna skall fördelas.</P>
<P class="p90 ft1">Eftersom riksdagen valt att även fortsättningsvis avstå från att lagreglera de bestämmelser som skall ligga till grund för tilldelningen av utsläppsrätter bör – inför åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> – vissa frågor vad gäller tilldelningen belysas närmare. Förhållandet mellan riktlinjerna för tilldelningen bör jämföras med vad som föreskrivs i den nationella fördelningsplanen. Det bör övervägas om det är lämpligt att regeringen till riksdagen på det sätt som skedde inför fördelningsplanen för perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> endast redovisar bedömningar av vilka principer som skall ligga till grund för den nationella fördelningsplanen.<SPAN class="ft15">9 </SPAN>Det är av vikt att det på ett enkelt sätt går att utläsa om riksdagens riktlinjer går att återfinna i den nationella fördelningsplanen. Vidare bör innehållet i förordningen om handel med utsläppsrätter (tidigare förordningen om utsläpp av koldioxid) jämföras med fördelningsplanen.</P>
<P class="p486 ft25"><SPAN class="ft24">9 </SPAN>I Sveriges nationella fördelningsplan <NOBR>2004-04-22</NOBR> (s. 2) anges att riksdagen i beslut den 10 mars 2004 lämnat regeringen ett bemyndigande att utarbeta, och till kommissionen överlämna en plan som baseras på de principer och överväganden som regeringen presenterat i sin riktlinjeproposition.</P>
<P class="p144 ft8">156</P>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft65">Möjlighet till auktion o.d. (artikel 10)</SPAN></P>
<P class="p84 ft1">I kapitel 5 i betänkandet finns en redogörelse för ett system för tilldelning av utsläppsrätter på annat sätt än med gratis tilldelning. Åtminstone i det fall det handlar om auktionering bör förfarandet i sina grundläggande drag lagregleras.</P>
<P class="p193 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft65">Banking (artikel 13.3)</SPAN></P>
<P class="p194 ft1">Så kallad banking innebär att medlemsstaten i den nya perioden ersätter utsläppsrätter som inte längre är giltiga – och som heller inte överlämnats och annullerats senast den 30 april under något av den tidigare periodens år – med nya rätter som då blir giltiga under den nya perioden. Av artikel 13 i handelsdirektivet framgår att en medlemsstats handlingsutrymme i detta avseende ser olika ut i övergången mellan försöksperioden <NOBR>2005–2007</NOBR> och Kyotoprotokollets första åtagandeperiod respektive mellan Kyotoprotokollets första <NOBR>(2008–2012)</NOBR> och andra åtagandeperiod (2013 och framåt), på följande vis:</P>
<P class="p487 ft22"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft21">Av artikel 13.2 framgår att en medlemsstat får använda banking mellan perioden </SPAN><NOBR>2005–2007</NOBR> och Kyotoprotokollets första åtagandeperiod <NOBR>(2008–2012).</NOBR></P>
<P class="p440 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Av artikel 13.3 framgår att banking skall användas mellan Kyotoprotokollets åtagandeperioder.</SPAN></P>
<P class="p153 ft1">Banking mellan första och andra åtagandeperioden är således obligatorisk enligt handelsdirektivet.</P>
<P class="p488 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft65">Ändrade kriterier för den nationella fördelningsplanen (artikel 22)</SPAN></P>
<P class="p194 ft1">Enligt artikel 22 har till kommissionen delegerats att för perioden <NOBR>2008–2012,</NOBR> i enlighet med förfarandet i artikel 23.2 om en biträdande kommitté, ändra bilaga III till handelsdirektivet om kriterier för den nationella fördelningsplanen. Kommissionen har dock inte rätt att ändra punkterna 1, 3 eller 7 i bilagan.</P>
<P class="p13 ft1">Huruvida kommissionen kommer att ändra kriterierna är f.n. inte känt för delegationen. En ändring måste emellertid göras i god</P>
<P class="p489 ft8">157</P>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft1">tid före det att fördelningsplanerna skall upprättas av de enskilda medlemsstaterna.</P>
<P class="p490 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.6</SPAN><SPAN class="ft65">Unilateralt införande av ytterligare gaser och verksamheter (artikel 24)</SPAN></P>
<P class="p491 ft1">En redogörelse för hur artikeln förhåller sig till införande av transportsektorn i handelssystemet har lämnats i betänkandets kapitel 3.</P>
<P class="p198 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.7</SPAN><NOBR><SPAN class="ft65">Opt-out</SPAN></NOBR> (artikel 27)</P>
<P class="p197 ft1">Enligt 2 kap. 2 § tredje stycket lagen om handel med utsläppsrätter ges regeringen möjlighet att ge dispens från deltagande i handelssystemet. Dispens kräver medgivande av kommissionen.</P>
<P class="p48 ft1">Enligt artikel 27.1 i handelsdirektivet föreskrivs att medlemsstaterna får till kommissionen ansöka om att anläggningar tillfälligt skall undantas från handelssystemet t.o.m. den 31 december 2007. I ansökningarna skall varje sådan anläggning anges och ansökningarna skall offentliggöras. Vidare föreskrivs i artikel 27.2 att kommissionen kan medge tillfälligt undantag från att ingå i handelssystemet under vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar är att anläggningarna till följd av nationell politik kommer att begränsa sina utsläpp lika mycket som om de vore underkastade bestämmelserna i handelsdirektivet, att anläggningarna kommer att vara underkastade krav på övervakning, rapportering och kontroll vilka motsvarar de krav som föreskrivs i artiklarna 14 och 15, och att anläggningarna kommer att vara underkastade påföljder som åtminstone motsvarar de påföljder som avses i artikel 16.1 och 16.4 om de nationella kraven inte uppfylls.</P>
<P class="p181 ft1">I prop. 2004/05:18 anges att det för det företag som tillfälligt undantas skall ändå samma eller motsvarande krav ställas som gäller för verksamheter under tillståndsplikt. I vart fall vad gäller kraven om att anläggningarna skall vara underkastade påföljder som åtminstone motsvarar de som föreskrivs i artikel 16.1 och 16.4 torde det vara nödvändigt att frågan regleras i lag. Någon sådan lagstiftning finns ännu inte vilket innebär att dispensmöjligheten i praktiken kommer att sakna betydelse så länge i vart fall bestämmelser om sanktioner saknas för de företag som avser att ansöka om dispens.</P>
<P class="p492 ft8">158</P>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p356 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.8</SPAN><SPAN class="ft65">Översyn och vidare utveckling (artikel 30)</SPAN></P>
<P class="p84 ft1">I artikel 30.1 anges att kommissionen senast den 31 december 2004 får överlämna ett förslag till Europaparlamentet och rådet om att ändra bilaga I till handelsdirektivet, så att den innefattar andra verksamheter och utsläpp av de andra växthusgaser som anges i bilaga II till direktivet. Sådana förslag till ändringar har inte lämnats av kommissionen.</P>
<P class="p97 ft1">Kommissionen skall vidare upprätta och senast den 30 juni 2006 överlämna en rapport om tillämpningen av handelsdirektivet med nödvändiga förslag till parlamentet och rådet. Rapporten skall därvid beakta följande frågor:</P>
<P class="p409 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Ytterligare bearbetning av bilagorna I och II till handelsdirektivet bl.a. vad gäller att frågan om direktivet skall omfatta andra delsektorer såsom kemiindustri, aluminiumindustri och transportsektorn.</SPAN></P>
<P class="p152 ft22"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft21">Kopplingen mellan handelssystemet och den internationella handeln med utsläppsrätter.</SPAN></P>
<P class="p68 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Ytterligare harmonisering av fördelningsmetoden (inbegripet auktionering efter år 2012) och kriterierna för de nationella fördelningsplanerna.</SPAN></P>
<P class="p440 ft22"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft21">Utnyttjandet av tillgodohavanden från de projektbaserade mekanismerna.</SPAN></P>
<P class="p440 ft22"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft21">Sambandet mellan handelssystemet och annan politik och andra åtgärder i samma syfte på såväl nationell nivå som gemenskapsnivå och då inbegripet skattepolitik.</SPAN></P>
<P class="p440 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Lämpligheten av att införa ett gemensamt register för hela gemenskapen.</SPAN></P>
<P class="p68 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Nivån för påföljderna för underlåtenheten att överlämna tillräckligt många utsläppsrätter.</SPAN></P>
<P class="p68 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Hur marknaden för handeln med utsläppsrätter fungerat och särskilt ange eventuella störningar av handeln.</SPAN></P>
<P class="p440 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Hur handelssystemet skall anpassas till en utvidgad europeisk union.</SPAN></P>
<P class="p440 ft1"><SPAN class="ft49">•</SPAN><SPAN class="ft23">Om det är praktiskt genomförbart att utveckla riktmärken för hela gemenskapen vilka skall ligga tillgrund för fördelningen av utsläppsrätter med beaktande av bästa möjliga teknik och kostnadsanalys.</SPAN></P>
<P class="p493 ft1">Uppräkningen av de punkter som kommissionen skall redovisa visar att det är ett brett spektrum av frågor. Några frågor är sådana</P>
<P class="p494 ft8">159</P>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft1">att de ganska enkelt kan föras in i handelssystemet medan andra frågor kräver en harmonisering som kan komma att kräva åtskilligt arbete. Det är svårt att bestämt uttala sig om vilka av dessa frågor som kan komma att innebära ändringar i handelsdirektivet redan under åtagandeperioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> Det är därvid av betydelse att notera att flertalet av förslagen skall lämnas av kommissionen senast den 30 juni 2006, dvs. vid samma tidpunkt som den nationella fördelningsplanen för åtagandeperioden <NOBR>2008–2012</NOBR> senast skall överlämnas till kommissionen.</P>
<P class="p266 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.9</SPAN><SPAN class="ft65">Länkdirektivet (artikel 30.3)</SPAN></P>
<P class="p100 ft1">Europaparlamentet och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer (2004/101/EG) trädde i kraft den 13 november 2004. Det s.k. länkdirektivet möjliggör för verksamhetsutövare inom handelssystemet att tillgodogöra sig utsläppsminskningar som sker genom de två projektbaserade mekanismerna – mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) och gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI). Certifierade utsläppsminskningar från <NOBR>CDM-pro-</NOBR> jekt kommer att kunna användas från och med perioden <NOBR>2005–2007</NOBR> medan utsläppsminskningsenheter från <NOBR>JI-projekt</NOBR> kommer att kunna användas från perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR></P>
<P class="p58 ft22">Arbetet med att genomföra länkdirektivet i Sverige har påbörjats av Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. Den svenska lagstiftningen skall vara på plats senast den 13 november 2005.</P>
<P class="p495 ft3"><SPAN class="ft3">7.2.10</SPAN><SPAN class="ft6">Registerförordningen</SPAN></P>
<P class="p100 ft1"><NOBR>EG-kommissionen</NOBR> antog den 21 december 2004 en förordning (EG) 2216/2004 om ett standardiserat och skyddat registersystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut 280/2004/EG. Publiceringen av förordningen i Europeiska Unionens Tidning (EUT) skedde den 29 december 2004. Registerförordningen trädde i kraft den dag som den offentliggjordes i EUT och är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater från den tidpunkten.</P>
<P class="p496 ft8">160</P>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB310155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td92"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p5 ft34">Uppföljning av arbetsformer och regelverk</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p223 ft1">Bestämmelserna i lagen om handel med utsläppsrätter utgår från ett förslag till registerförordning. I lagen om handel med utsläppsrätter saknas bestämmelser om bl.a. pantsättning. Enligt vad som sägs i förarbetena till lagen om handel med utsläppsrätter<SPAN class="ft15">10 </SPAN>är ett skäl till avsaknaden av sådana bestämmelser den rätt till frivillig annullering av utsläppsrätter som försvårar möjligheterna att upprätthålla ett skydd för pantsättning på en gemensam marknad. Ett annat skäl är att banking inte kommer att tillåtas mellan försöksperioden och den första åtagandeperioden. Vidare anges i förarbetena att det föreligger en betydande osäkerhet vad som gäller i fråga om sakrättsligt skydd av utsläppsrätter.</P>
<P class="p212 ft1">Det finns mot bakgrund vad som nu anförts skäl att överväga ett bättre sakrättsligt skydd för utsläppsrätter särskilt med tanke på att det i förarbetena anges att utsläppsrätter är att anse som finansiella instrument.<SPAN class="ft15">11</SPAN></P>
<P class="p497 ft18"><SPAN class="ft16">10</SPAN><SPAN class="ft17">Prop. 2004/05:18 s. </SPAN><NOBR>65-66.</NOBR></P>
<P class="p151 ft9"><SPAN class="ft16">11</SPAN><SPAN class="ft19">a.a. s. </SPAN><NOBR>38-40.</NOBR></P>
<P class="p400 ft8">161</P>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<P class="p7 ft13">Reservationer och särskilda yttranden</P>
<P class="p83 ft14">Reservation</P>
<P class="p7 ft1">av ledamoten Lennart Fremling (fp)</P>
<P class="p188 ft1">Jag reserverar mig mot delegationens förslag i kapitel 5 angående de grundläggande principerna för framtida tilldelning av utsläppsrätter.</P>
<P class="p379 ft1">För mig är det uppenbart att ett system med utsläppsrätter skulle fungera som ett bättre och enklare miljöpolitiskt styrmedel om utsläppsrätterna auktionerades ut. Varje system med gratis tilldelning kommer att kräva mer omfattande myndighetsarbete och riskerar att leda till mindre effektiva åtgärder för att minska miljöbelastningen.</P>
<P class="p53 ft1">Därför anser jag att regeringen borde verka för att EU:s handelsdirektiv ändras så att alla utsläppsrätter auktioneras ut redan för perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR></P>
<P class="p498 ft8">163</P>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft14">Reservation</P>
<P class="p499 ft1">av ledamoten Fredrik Lundberg (mp)</P>
<P class="p201 ft1">I proposition 2004/05:18 Handel med utsläppsrätter II skriver regeringen:</P>
<P class="p500 ft102">Regeringens bedömning: Inför den åtagandeperiod som gäller 2008– 2012 skall medlemsstaterna senast i juni 2006 överlämna nationella fördelningsplaner till den Europeiska kommissionen. För detta arbete bör enligt regeringens mening en utgångspunkt vara att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja möjligheter till auktionering. Enligt handelsdirektivet skall för perioden <NOBR>2008–2012</NOBR> minst 90 procent av utsläppsrätterna fördelas gratis. De praktiska möjligheterna att använda auktionering för en del av den totalt fördelade mängden utsläppsrätter skall analyseras. Regeringen anser vidare att fördelning av gratis utsläppsrätter så långt möjligt skall baseras på riktmärken.</P>
<P class="p197 ft1">På tre punkter innebär majoritetens förslag ett steg bakåt i förhållande till propositionen.</P>
<P class="p272 ft1">1. Auktion</P>
<P class="p268 ft1">Där regeringen sagt ja till mesta möjliga auktion (eller liknande, i motsats till gratis tilldelning) har delegationen i kapitel 5 i praktiken sagt nej, genom att kräva ett obligatoriskt användande av 10 procent auktion i hela EU, vilket är helt orealistiskt. Vad gäller riktmärken intar delegationen i kapitel 6 också en mycket avvaktande attityd, jämfört med regeringens position enligt ovan. Auktion har flera fördelar:</P>
<P class="p501 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">Förorenaren betalar</SPAN></P>
<P class="p200 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">Mindre godtycke</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">Mindre byråkrati</SPAN></P>
<P class="p45 ft1"><SPAN class="ft20">•</SPAN><SPAN class="ft23">Full dynamik</SPAN></P>
<P class="p93 ft1">Genom att införa så mycket auktion som är tillåtet verkar Sverige också för mer auktion inom EU från år 2013.</P>
<P class="p502 ft1">2. Riktmärken</P>
<P class="p503 ft1">Jag vill ha ett klart ställningstagande inte bara för principen om riktmärken utan för att Sverige i nästa fördelningsplan ska använda riktmärken för el, värme, malmbaserad stål och för raffinaderier (det s k Solomonindexet). Givetvis måste en skalfaktor korrigera ner tilldelningen per producerad enhet, så att den totala tilldel-</P>
<P class="p138 ft8">164</P>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p5 ft45">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1">ningen inte blir orimligt stor. Skälet för att välja riktmärken, eller ”bästa möjliga teknik”, är att även om riktmärkena är bristfälliga så är de förhållandevis stabila och ger därmed ett långsiktigt incitament. Historisk tilldelning kan, rent teoretiskt, vara stabil genom att man låter <NOBR>1998–2001</NOBR> års utsläpp ligga till grund för alla framtida fördelningsplaner. En eventuell regeringsutfästelse om att aldrig ändra någonting har emellertid låg trovärdighet. Om, å andra sidan, varje ny fördelningsplan innebär en revidering i förhållande till den tidigare så skapar man två oönskade incitament. En rationell kalkyl ger då vid handen att ett företag ska använda mest resurser åt politisk lobbying istället för att minska utsläppen. Det är också tveksamt om det över huvudtaget lönar sig att minska utsläppen i en sådan regim, eftersom det kan leda till minskad tilldelning nästa period. Även riktmärken kommer att behöva justeras mellan perioderna, men i måttlig omfattning. Vad som är bästa och sämsta anläggning förändras inte från en period till nästa. Därmed går det att räkna hem en investering som ska betala sig bortom nästa period.</P>
<P class="p504 ft1">3. Prioritering mellan sektorer</P>
<P class="p505 ft1">Vidare, i en central mening i kapitel 6 skriver delegationen:</P>
<P class="p506 ft102">För att undvika bedömningar av sektorsöverskridande fördelningskaraktär förordar delegationen att vinnare och förlorare som uppstår vid en sådan fördelningsgrund måste finnas inom den grupp av anläggningar som omfattas av riktmärket.</P>
<P class="p315 ft1">Även detta innebär ett steg bakåt i förhållande till fördelningsplanen och propositionen enligt ovan. I planen har man tydligt valt att gynna vissa branscher genom att ge dem ”full tilldelning”, nämligen de flesta medan andra fått betydligt färre rätter än sina historiska utsläpp och sina förväntade utsläpp. Kraft- och värmesektorn fick begränsad tilldelning därför att det är fullt möjligt att producera el och värme utan några koldioxidutsläpp alls. Däremot är det ekonomiskt omöjligt för den malmbaserade stålindustrin att – inom överskådlig framtid och i stor omfattning – ersätta kol med något mindre koldioxidavgivande bränsle. Planens prioritering kan i sina detaljer diskuteras, men själva principen att man måste prioritera är oundviklig. Vi lever inte i en nationalekonomisk lärobok. Politiker i en demokrati måste både ta hänsyn till och ofta stå emot så kallade särintressen. Om handeln med utsläppsrätter ska bli ett effektivt instrument för att minska utsläppen så måste ramen minska, och minska mest där det är lättast och där förutsättning-</P>
<P class="p417 ft8">165</P>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">arna för att minska mycket är bäst. Det är det, med en grov förenkling, framför allt inom kraftindustrin. Det viktigaste Europa kan göra för att minska sina växthusgasutsläpp är att kraftigt minska användningen av kol, brunkol och torv i stora pannor, framförallt kraftverk. Om systemet inte åstadkommer detta så förfelar det sitt syfte. Synsättet att enbart priset, och inte tilldelningen, ska styra företagens agerande utgår från ett alltför teoretiskt nationalekonomiskt perspektiv. Att Vattenfall fick ge upp sina planer på att bygga om oljekraftverket i Stenungsund till att gå i baslast kan till stor del förklaras med att de genom fördelningsplanen skulle blivit tvungna att köpa in rätter för varje ton utsläppt koldioxid. Det ser jag som ett mycket positivt resultat av just ”bedömningar av sektorsöverskridande karaktär”.</P>
<P class="p58 ft1">Jag reserverar mig också mot idén i kap 4 att ta med aluminiumindustrins utsläpp av perfluorkarboner i handeln med utsläppsrätter. Detta ställningstagande förefaller mig synnerligen förhastat. Det handlar om ett enda företag, Kubal, med en extremt smutsig och ålderstigen produktionsmetod i merparten av fabriken. Den s.k. Söderbergprocessen är övergiven i större delen av världen och började redan under <NOBR>1970-talet</NOBR> ersättas med den modernare ”prebaked”metoden, vilket också skedde i en fjärdedel av fabriken i Sundsvall år 1987. Processerna skiljer sig åt i många avseenden när det gäller energiförbrukning och utsläpp av många föroreningar. Söderbergprocessen är i alla avseenden sämre. Ur växthusgassynpunkt är <NOBR>PFC-utsläppen</NOBR> viktigast. Söderbergprocessen avger ca 15 gånger mer PFC per ton aluminium än den modernare tekniken. De tre industriella gaserna, som kom in i Kyotoprotokollet på USA:s önskemål, är illa lämpade för handel bland annat på grund av de i flera fall är extremt långlivade. Den viktigaste perfluorkarbonen är CF<SPAN class="ft103">4 </SPAN>som har en uppehållstid i atmosfären på 50 000 år. Denna egenskap speglas inte av <NOBR>GWP-faktorerna,</NOBR> som anger verkan i ett hundraårsperspektiv. Av både teknologiska och etiska skäl, dvs. hänsyn till ett par tusen kommande generationer, bör PFC hållas utanför handeln. I detta fall kan administrativa styrmedel vara effektivare och snabbare.</P>
<P class="p118 ft1">I enlighet med tidigare reservationer i delbetänkanden från Ingegerd Saarinen och/eller mig vill jag åter reservera mig mot att gratis tilldelning i utsläppshandeln motiverar sänkningar av koldioxidskatt och att miljöbalken försvagas mer än vad handelsdirektivet kräver.</P>
<P class="p355 ft8">166</P>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p5 ft45">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p507 ft14">Särskilt yttrande</P>
<P class="p7 ft1">av ledamoten Lena Ek (c)</P>
<P class="p188 ft1">Det system som EU är på väg att införa med utsläppsrätter för växthusgaser är ett viktigt första steg att ge miljön ett tydligt pris. Det är beklagligt att transportsektorn, som står för 1/3 av koldioxidutsläppen, undantas från systemet. Även transportsektorns miljökostnader skall internaliseras och därmed omfattas av systemet med utsläppsrätter. Som systemet ser ut idag skapas varken maximal miljöeffekt eller rättvisa mellan olika branscher och sektorer i samhället. Systemet med flexibla mekanismer kommer att ingå i systemet. Sverige bör aktivt medverka till att utforma och delta i en försöksverksamhet med flexibla mekanismer.</P>
<P class="p212 ft1">De klimatförändringar som människan orsakar beror på förbränning av fossila bränslen – olja, kol och naturgas – i bilar, flygplan, värmekraftverk och industriprocesser. I Sverige står transportsektorn för ca 1/3 av utsläppen av växthusgaser och det är också inom denna sektor som utsläppen ökar – sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> har det skett en ökning av utsläppen från transporterna med ca 50 procent. När man försöker komma tillrätta med klimatproblemet, är alltså trafiken en viktig del att arbeta med.</P>
<P class="p97 ft1">Det finns ingen anledning att sitta och vänta på att olika varianter av skräckscenarier kring klimatförändringarna slår in. De miljöeffekter som vi redan sett av de fossila bränslena är skäl nog att agera. EU har antagit ett mål om att minska de samlade utsläppen av växthusgaser inom unionen med 8 procent till år 2010 (jämfört med 1990 års nivå). Sveriges mål är att minska utsläppen med 4 procent till år 2010. Sveriges Riksdag har beslutat att Sveriges utsläpp ska halveras till år 2050. Samtidigt bedömer FN:s klimatpanel, IPCC, att de globala utsläppen måste minska med 60 procent inom några årtionden.</P>
<P class="p229 ft1">För att Sverige ska uppnå målet att halvera utsläpp av växthusgaser till år 2050 måste det fattas beslut om delmål, som pekar ut riktningen för näringslivet och medborgarna. Detta är oerhört viktigt för att investeringar ska komma till stånd och prioriteringar av forskningsresurser ska kunna göras. Just nu har den mesta argumentationen och prioriteringarna sin utgångspunkt i hur vi ska nå ”4 <NOBR>procent-målet”</NOBR> till år 2010. Det gäller att vi också kan höja blicken och lägga upp en plan för efterföljande år, såväl inom Sverige som inom <NOBR>EU-samarbetet.</NOBR></P>
<P class="p508 ft8">167</P>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft1">Ett sådant mål som Centerpartiet krävt i flera år nu, är en bortre parentes för nytillverkade fordon som enbart kan drivas på ett fossilt bränsle till år 2015. Genom att tydligt visa vår politiska vilja kan marknaden ställa in sig på detta redan nu. Kravet kan jämföras med de tuffa beslut som man fattade i Kalifornien på <NOBR>1980-talet,</NOBR> när man insåg att något måste göras mot biltrafikens miljöproblem. En ”bortre parentes” skulle främja bl.a. teknikutveckling och större investeringar för t.ex. producenter av biodrivmedel.</P>
<P class="p43 ft1">Att det dessutom finns regler som motverkar våra klimatmål är absurt. Ett exempel är EU:s omtalade <NOBR>Auto-oil-direktiv</NOBR> som begränsar inblandningen av etanol i bensin till bara 5 procent. I Brasilien så tillåter staten och biltillverkarna en inblandning på hela 20 procent etanol, utan att motorerna behöver modifieras. I USA är siffran 10 procent. Förutom att det är en orimlig regel, kommer man ha mycket svårt att nå målet om 5,75 procent biodrivmedel år 2010 inom EU, om man inte tillåter mer inblandning. Självklart så måste <NOBR>Auto-oil-direktivets</NOBR> begränsning på 5 <NOBR>procent-inblandning</NOBR> av biodrivmedel i bensin avskaffas omedelbart.</P>
<P class="p58 ft1">Ett annat exempel på regler som motverkar våra klimatmål är att låginblandningen av MetylEster (vanligtvis RapsMetylEster, RME, varför vi fortsättningsvis skriver det men egentligen skall reglerna gälla för vilket förnyelsebart bränsle som helst eftersom det inte ska vara reglerna som avgör tekniken) i diesel begränsas till 2 procent enligt specifikationen för miljöklass 1. Detta beror på att skatteklasserna baseras på kokpunkten, vilken förändras vid en inblandning över 2 procent. Oljebolagen ser goda tekniska möjligheter att blanda in upp till 5 procent RME men det är alltså ett skattemässigt hinder som är problemet. Lösningen är att skatteklassa RME och diesel var för sig.</P>
<P class="p509 ft8">168</P>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p5 ft45">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p507 ft14">Särskilt yttrande</P>
<P class="p7 ft1">av ledamoten Lennart Fremling (fp)</P>
<P class="p510 ft1">Avvägning mellan sektorerna</P>
<P class="p84 ft1">Grundläggande för vilken effekt systemet med utsläppsrätter har på de faktiska utsläppen av klimatgaser är hur många utsläppsrätter som utfärdas. Riksdagen har beslutat om ett mål för Sveriges utsläpp att minska med fyra procent från år 1990 till 2010. För att detta mål ska kunna uppnås måste en avvägning göras mellan den handlande sektorns utrymme och andra sektorers behov. Man bör alltså inte först bestämma sig för hur många utsläppsrätter som ska utfärdas och sedan behandla transportsektorn och hushållen och annan industri helt för sig. En sådan avvägning måste det ankomma på regeringen att göra, vilket delegationen också framhöll i sitt första delbetänkande (SOU 2003:60, sid. 37).</P>
<P class="p85 ft1">Såväl i Sverige som i många andra <NOBR>EU-länder</NOBR> anger fördelningsplanerna tolererade utsläpp som är avsevärt mycket större inom den handlande sektorn än vad utsläppen var år 1990. Detta gör att man tvingas agera mycket restriktivt mot övriga sektorer, exempelvis genom skattehöjningar, om man vill uppfylla klimatmålet. Jag anser att det är olyckligt att regeringen inte har behandlat de olika sektorerna parallellt.</P>
<P class="p511 ft1">Transportsektorn</P>
<P class="p84 ft1">Delegationen framhåller att det kommer att ta så lång tid innan handel med utsläppsrätter kan omfatta transportsektorn (tidigast från år 2013) att en rad andra åtgärder måste vidtas för att minska utsläppen. Etappmålet för år 2010 är samma mängd utsläpp som år 1990, men aktuella prognoser pekar på en ökning med ca 18 procent inom transportsektorn.</P>
<P class="p97 ft1">Det har förstås inte varit delegationens uppgift att utarbeta konkreta förslag till åtgärder inom transportsektorn. Ändå har man valt att i avsnittet med delegationens överväganden i kapitel 3 räkna upp en rad möjliga åtgärder. Enligt min mening måste det nu ankomma på regeringen att skyndsamt utarbeta sådana kombinationer av förslag att Sverige klarar sina uppsatta klimatmål. Jag vill då särskilt framhålla betydelsen av att man överväger att ändra eller avskaffa förmånsbeskattningen av personbilar. Det nuvarande</P>
<P class="p512 ft8">169</P>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft1">skattesystemet gör att det inte är befolkningens efterfrågan på olika typer av fordon som får ett avgörande inflytande på vilka personbilar som faktiskt säljs.</P>
<P class="p129 ft1">Tilldelningsmetod</P>
<P class="p100 ft1">Enligt min mycket bestämda uppfattning är det bättre att staten auktionerar ut utsläppsrätterna än att man fördelar dem gratis. Därför är det angeläget att regeringen så kraftfullt som möjligt verkar för att EU:s handelsdirektiv ändras redan för åtagandeperioden <NOBR>2008–2012,</NOBR> så att alla stater auktionerar ut alla utsläppsrätter.</P>
<P class="p48 ft1">För gratis fördelning finns ingen rättvis metod. Varje anläggningsägare kommer förstås att hävda att man av olika skäl inte kan minska sina utsläpp. Politiker och statliga myndigheter är föga lämpade att avgöra vilka alternativa tekniska metoder som är realistiska och tilldelningen riskerar att bli rätt godtycklig. Att helt enkelt tilldela utsläppsrätter efter hur stora utsläppen var några år tidigare missgynnar dem som i ett tidigare skede effektiviserat sin anläggning. Även i det fall produktionsvolymen ändras uppstår uppenbara orättvisor. Ett sätt att minska dessa orättvisor är att relatera antalet utsläppsrätter till produktionens storlek genom ett system med branschvisa riktmärken, så kallad bench marking.</P>
<P class="p58 ft1">Berörda myndigheter får under alla omständigheter ett mycket mer omfattande arbete med individuell behandling av en ansökan från varje anläggning än om man ordnade en auktion. Detta har dock inte belysts i delegationens betänkanden. Även upprättande av regelsystem med tilldelningsprinciper och hantering av överklaganden av myndighetsbeslut kräver ett omfattande arbete.</P>
<P class="p43 ft1">I avsnittet med delegationens överväganden i kapitel 5 anges att man inte har något underlag för att uttala sig om storleken på de effektivitetsvinster som kan uppstå vid auktionering. Enligt min mening är det alltid lätt att påstå att man inte har tillräckligt underlag, men jag anser att frågan om auktion eller gratis tilldelning är en grundläggande fråga av principiell karaktär. Delegationen borde därför ha kunnat uttala att det är uppenbart att auktion medför avsevärda fördelar och att regeringen därför borde arbeta med kraft för att direktivet ändras så att gratis tilldelning inte alls används utan att alla <NOBR>EU-stater</NOBR> tillämpar auktion.</P>
<P class="p513 ft8">170</P>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p5 ft45">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p514 ft1">Riktmärken (bench marking)</P>
<P class="p52 ft1">När man ser vilka orättvisor som lätt uppstår vid gratis tilldelning vill man gärna komplettera systemet med någon form av branschvisa riktmärken som gynnar dem som tidigt vidtagit miljövänliga åtgärder. Problemen med detta visar sig dock vara stora. Man behöver få data från många anläggningar med likartad produktion, vilket i de flesta fall förutsätter att hela EU agerar gemensamt. Dessutom kvarstår problemet att det blir ganska godtyckliga jämförelser mellan branscher.</P>
<P class="p37 ft1">Problemen med orättvisan löses förstås om man har auktion i stället för gratis tilldelning. Och administrationen förenklas kraftigt så som jag framhållit ovan.</P>
<P class="p515 ft1">Myndighetsorganisation</P>
<P class="p84 ft1">Den uppföljning som gjorts visar att administrationen hittills har fungerat bra med nuvarande myndighetsorganisation. Delegationen har därför ändrat sitt tidigare ställningstagande om att en särskild ny myndighet borde bildas. Detta gläder mig särskilt, eftersom jag hela tiden uttryckt min uppfattning att det vore olämpligt om regeringen skulle skapa en särskild myndighet för just dessa arbetsuppgifter.</P>
<P class="p516 ft8">171</P>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft14">Särskilt yttrande</P>
<P class="p499 ft1">av ledamoten Fredrik Lundberg (mp)</P>
<P class="p93 ft1">Att inkludera transportutsläppen i utsläppshandeln i hela EU är i praktiken omöjligt före år 2013, och det är inte önskvärt att göra det ensidigt i Sverige under perioden <NOBR>2008–2012.</NOBR> Därom är jag ense med majoriteten i delegationen. Men trots att år 2013 kan kännas ganska avlägset så är tidtabellen sådan att en svensk position ganska snart behöver formuleras för att det ska bli en hygglig chans att genomföra respektive förhindra att transportsektorn inkluderas i den obligatoriska delen av handeln med utsläppsrätter.</P>
<P class="p42 ft1">Målet med klimatpolitiken är att uppnå en stabilisering av klimatet via en stabilisering, och sedan minskning av bland annat koldioxidhalten i atmosfären. För Europas vidkommande handlar det om en minskning av utsläppen med åtminstone 60 procent. Och så värst mycket tid har vi inte på oss. Samtidigt som vi utformar styrmedel måste vi också se var utsläppsminskningarna kan, bör och måste ske. Där sticker två sektorer ut särskilt mycket. Det är användningen av kol för elproduktion och det är vägtrafiken. En klimatpolitik måste framförallt kunna visa på att den åstadkommer minskningar på dessa två områden. Annars är den ingen klimatpolitik. Handeln med utsläppsrätter måste särskilt bedömas utifrån vad den åstadkommer inom kraftsektorn.</P>
<P class="p58 ft1">Kolkraften är en gigantisk utsläppskälla i hela EU samtidigt som det bevisligen finns sätt att producera el med mycket mindre koldioxidutsläpp (fossilgaskombi, avfallsförbränning, kraftvärme) eller nästan inga alls (kärnkraft, vindkraft, biokraft, vattenkraft och effektivare användning). Det är tekniskt möjligt och ekonomiskt inte orimligt att på kanske 15 år avskaffa kol, brunkol och torv som bränslen i Europa. Det är uppenbart problematiskt ur politisk synpunkt, men man kan inte ärligen påstå att det är omöjligt. Ledtiden för att bygga nya kraftverk är mindre än fem år för <NOBR>vind-,</NOBR> bio- och fossilgaskraft. En stor satsning på biogaskombi kräver en viss teknisk utveckling, men med tillräckliga incitament bör den kunna ge väsentliga bidrag år 2020. Problemet är, i princip, löst. Ett väl fungerande system för handel med utsläppsrätter är lösningen. Ur elkonsumenternas perspektiv är förändringen obetydlig.</P>
<P class="p182 ft1">Med trafiken förhåller det sig helt annorlunda. Problemet är inte alls löst. Transportsektorn drivs till ca 95 procent med olja. Förnybara alternativ ligger antingen i en mycket avlägsen framtid, till exempel vätgas från solceller, eller har en begränsad potential,</P>
<P class="p437 ft8">172</P>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr11 td29"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td94"><SPAN class="p5 ft45">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft1">till exempel etanol och metanol från jordbruk eller skog. Det som krävs för att trafiken ska kunna minska sina utsläpp är en kraftfull kombination av effektivare motorer, minskad trafik och kolsnålare bränslen. Det kräver mycket starka styrmedel, och handel med utsläppsrätter är i detta fall inte ett starkt styrmedel.</P>
<P class="p64 ft1">Enligt beräkningar som Per Kågeson refererar i sin rapport till delegationen skulle inkluderande av transportsektorn medföra en höjning av priset på utsläppsrätter från ca 10 öre till 30 öre per kg koldioxid. Realismen i sådana modellberäkningar kan visserligen ifrågasättas, men för resonemangets skull kan vi anta detta. För nybilsköparen som annars har en milkostnad av 40 kronor skulle detta betyda en höjning av kostnaden med mindre än 2 procent. Ur den industrielle transportköparens synpunkt skulle likaledes ökningen av kostnaden – förutsatt att transportören fullt ut kompenserar sig – bli mindre än två procent. Detta räcker inte för att i tillräcklig omfattning minska transportsektorns utsläpp. Det räcker inte ens för att bryta den ökande trenden. Att inkludera transportsektorn i handeln är således inte att göra något åt problemet. Det är bara att låtsas att man gör något åt problemet. Den extremt röststarka bil- och transportlobbyn skapar ett politiskt problem för snart sagt varje trafikpolitisk åtgärd. Men det problemet löser man inte genom att låtsas som om det inte finns, och framförallt inte genom att låta någon annan betala.</P>
<P class="p517 ft1">Om marknaden och betalningsviljan ska bestämma vem som ska få utsläppsrätterna så är det solklart att bilisterna vinner över den tunga industrin. Många är beredda att betala betydligt mer för att behålla dagens transportmönster. Att inkludera transportutsläppen på samma marknad innebär därför – om den samlade tilldelningen begränsas så att de totala utsläppen verkligen minskar i en takt som är förenlig med de klimatpolitiska målet – att vi väljer att lägga ned industri till förmån för en fortsatt absurd bilism, där motorprestanda ofta tillåter hastigheter över 200 km/tim, och där folk använder fordon på över 2 ton för att frakta barn till dagis i Stockholm eller för att frakta en person med portfölj. Samtidigt ska det inte förnekas att handel med utsläppsrätter för transportutsläpp också har väsentliga fördelar, främst att man är säker på att målet uppnås. En möjlighet är att få denna fördel utan nackdelarna är att skapa en egen handel för transportutsläpp, med en egen prisbildning skild från den övriga handeln. Det är visserligen inte ”effektivt” i nationalekonomisk mening att ha två marknader i stället för</P>
<P class="p518 ft8">173</P>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p5 ft9">Reservationer och särskilda yttranden</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p5 ft9">SOU 2005:10</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft1">en, men det är ett politiskt effektivare. Detta spelar en viss roll i demokratier.</P>
<P class="p519 ft1">Pedagogiken i olika åtgärder är inte självklar. Men om politikerna anser att det är nödvändigt att minska transportutsläppen, så måste de vidta många olika åtgärder med någorlunda begriplig relation mellan mål och medel.</P>
<P class="p520 ft8">174</P>
</DIV>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GTB310SOU_2005__10_d1.pdf1253526pdfHandla för ett bättre klimat, del 1https://data.riksdagen.se/fil/FFDDDA3D-F0B3-450A-B5ED-5510EAB0A745GTB310d2SOU_2005__10_d2.pdf867799pdfHandla för ett bättre klimat, del 2https://data.riksdagen.se/fil/6C40DD95-243C-4384-B77E-2B0EBC508060