2788334GTB3120051sousouStatens offentliga utredningar 2005:1Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningard1102006-01-01 00:00:002015-09-07 19:58:292006-01-01 00:00:00Radio och TV i allmänhetens tjänst, del 1titelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GTB31/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GTB31https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GTB31
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:35px 0px 14px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:627px;left:420px;z-index:-1;width:132px;height:73px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:132px;height:73px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:72px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 66px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 496px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:23px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:13px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_29 #dimg1z{position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:367px;left:0px;z-index:-1;width:421px;height:374px;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:421px;height:374px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_40 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:172px;left:84px;z-index:-1;width:313px;height:365px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:313px;height:365px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:618px;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:413px;height:618px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:682px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:489px;left:42px;z-index:-1;width:196px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:196px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:287px;left:0px;z-index:-1;width:243px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:243px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:339px;left:42px;z-index:-1;width:385px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:385px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_71 #dimg1z{position:absolute;top:79px;left:42px;z-index:-1;width:404px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:404px;height:1px;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:493px;left:0px;z-index:-1;width:404px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:404px;height:1px;}
#page_72 #tx1 {position:absolute;top:0px;left:346px;width:319px;height:16px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:113px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:183px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #dimg1z{position:absolute;top:742px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:21px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:199px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:530px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:423px;height:530px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:651px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:423px;height:651px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:454px;left:0px;z-index:-1;width:491px;height:287px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:491px;height:287px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:112px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:617px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:423px;height:617px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_96 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_98 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:268px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:473px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:423px;height:473px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:693px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:115px;left:42px;z-index:-1;width:443px;height:626px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:443px;height:626px;}
#page_103 #inl_img1 {position:relative;width:1px;height:16px;}
#page_103 #inl_img2 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_103 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_103 #inl_img4 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_103 #inl_img5 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_103 #inl_img6 {position:relative;width:7px;height:8px;}
#page_103 #inl_img7 {position:relative;width:1px;height:8px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:523px;left:42px;z-index:-1;width:432px;height:206px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:432px;height:206px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:426px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:315px;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:415px;height:315px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:598px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:119px;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:423px;height:119px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_116 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:646px;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:423px;height:646px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:460px;height:663px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:460px;height:663px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:327px;left:42px;z-index:-1;width:423px;height:414px;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:423px;height:414px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_122 #dimg1z{position:absolute;top:130px;left:63px;z-index:-1;width:423px;height:611px;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:423px;height:611px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:729px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:95px;left:0px;z-index:-1;width:423px;height:634px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:423px;height:634px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:234px;left:42px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 947px;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:741px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 50px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
.ft0{font: 24px 'Verdana' !important;l-h: 39px;}
.ft1{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 24px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft6{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft9{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft12{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft16{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft20{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft21{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 15px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft23{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft24{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft25{font: 10px 'Symbol' !important;l-h: 12px;}
.ft26{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;}
.ft27{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft28{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft30{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;}
.ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft36{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 28px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;}
.ft44{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft45{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft46{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft47{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft52{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft54{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft55{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft56{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft57{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft58{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft59{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft60{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft61{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft63{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft64{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft65{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 27px;}
.ft66{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft67{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft68{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft69{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft71{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft72{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 16px;}
.ft73{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 16px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 13px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft77{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft80{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft81{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft84{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft85{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft87{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft88{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft93{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft94{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft96{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft99{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 14px;}
.ft100{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft101{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft102{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft103{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft104{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft105{font: 10px 'Verdana' !important;color: #010000;l-h: 13px;}
.ft106{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft107{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 13px;}
.ft108{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft110{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft111{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 5px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 401px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-right: 630px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 567px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-right: 546px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 609px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p20{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 357px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p46{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p54{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p55{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p62{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p81{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 232px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p97{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p104{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p110{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 645px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;padding-top: 1px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p113{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-right: 441px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p122{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p123{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p124{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p137{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p138{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p158{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p169{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p171{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p174{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p177{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p183{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p194{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p198{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p227{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 355px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p233{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p304{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 336px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p315{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p333{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p337{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p338{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p339{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p341{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p342{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p343{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.9px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.6px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p351{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p352{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p353{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p354{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 609px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p379{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p380{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 438px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 646px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 335px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 4px;margin-top: 453px;margin-bottom: 0px !important;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p418{text-align: left;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p421{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p426{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p427{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 436px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p445{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p446{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;padding-top: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p450{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 15px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: right;padding-right: 399px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px !important;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p461{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 404px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px !important;}
.p474{text-align: left;margin-top: 369px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-right: 399px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p478{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td45{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td46{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td47{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td49{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td50{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td51{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td52{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td53{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td59{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td74{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td82{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td83{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td85{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td88{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td118{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td130{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td131{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td132{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td133{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td203{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 24px;}
.tr1{heightzzz: 50px;}
.tr2{heightzzz: 34px;}
.tr3{heightzzz: 35px;}
.tr4{heightzzz: 18px;}
.tr5{heightzzz: 37px;}
.tr6{heightzzz: 29px;}
.tr7{heightzzz: 28px;}
.tr8{heightzzz: 36px;}
.tr9{heightzzz: 17px;}
.tr10{heightzzz: 49px;}
.tr11{heightzzz: 21px;}
.tr12{heightzzz: 27px;}
.tr13{heightzzz: 14px;}
.tr14{heightzzz: 19px;}
.tr15{heightzzz: 39px;}
.tr16{heightzzz: 22px;}
.tr17{heightzzz: 25px;}
.tr18{heightzzz: 59px;}
.tr19{heightzzz: 38px;}
.tr20{heightzzz: 53px;}
.tr21{heightzzz: 5px;}
.tr22{heightzzz: 20px;}
.tr23{heightzzz: 33px;}
.tr24{heightzzz: 32px;}
.tr25{heightzzz: 11px;}
.tr26{heightzzz: 10px;}
.tr27{heightzzz: 13px;}
.tr28{heightzzz: 16px;}
.tr29{heightzzz: 3px;}
.tr30{heightzzz: 4px;}
.tr31{heightzzz: 6px;}
.tr32{heightzzz: 15px;}
.tr33{heightzzz: 12px;}
.tr34{heightzzz: 7px;}
.tr35{heightzzz: 9px;}
.tr36{heightzzz: 8px;}
.tr37{heightzzz: 31px;}
.tr38{heightzzz: 30px;}
.tr39{heightzzz: 2px;}
.t0{width: 424px;margin-top: 31px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 456px;margin-top: 152px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 28px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 535px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 456px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 530px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 535px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 535px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 535px;margin-leftZ: 6px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 434px;margin-top: 25px;f:10px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 398px;margin-leftZ: 88px;margin-top: 36px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 215px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 535px;margin-leftZ: 8px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 267px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 423px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 17px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 444px;margin-top: 17px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 445px;margin-top: 29px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 465px;margin-top: 24px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 465px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t23{width: 535px;margin-leftZ: 76px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t24{width: 424px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t25{width: 455px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 21px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t26{width: 541px;margin-leftZ: 19px;margin-top: 21px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t27{width: 324px;margin-top: 22px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t28{width: 289px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 19px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t29{width: 402px;margin-leftZ: 56px;margin-top: 30px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t30{width: 476px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 21px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t31{width: 194px;margin-leftZ: 9px;margin-top: 22px;f:11px 'Verdana' !important;}
.t32{width: 444px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 20px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t33{width: 403px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 15px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t34{width: 465px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t35{width: 535px;margin-leftZ: 19px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t36{width: 506px;margin-top: 20px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t37{width: 288px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t38{width: 371px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t39{width: 446px;margin-top: 19px;f:9px 'Verdana' !important;}
.t40{width: 457px;margin-leftZ: 59px;margin-top: 18px;f:12px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Radio och TV</P>
<P class="p1 ft0">i allmänhetens tjänst</P>
<P class="p2 ft1">Riktlinjer för en ny tillståndsperiod</P>
<P class="p3 ft2">Betänkande av Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm 2005</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p5 ft3">SOU 2005:1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p6 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p7 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm</P>
<P class="p8 ft3">Orderfax: <NOBR>08-690</NOBR> 91 91 Ordertel: <NOBR>08-690</NOBR> 91 90 <NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se</P>
<P class="p9 ft5">Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003.</P>
<P class="p10 ft3">– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.</P>
<P class="p11 ft5">Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet</P>
<P class="p12 ft3">103 33 Stockholm</P>
<P class="p13 ft4">Fax: <NOBR>08–405</NOBR> 42 95 Telefon: <NOBR>08–405</NOBR> 47 29</P>
<P class="p10 ft3">http://www.regeringen.se/sb/d/242/a/3652</P>
<P class="p14 ft5">Tryckt av Elanders Gotab AB</P>
<P class="p10 ft3">Stockholm 2005</P>
<P class="p14 ft5">ISBN <NOBR>91-38-22281-7</NOBR></P>
<P class="p10 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p15 ft6">Till statsrådet och chefen för Utbildnings- och kulturdepartementet</P>
<P class="p16 ft7">Regeringen beslutade den 9 oktober 2003 att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod.</P>
<P class="p17 ft7">Genom beslut den 13 oktober 2003 förordnade chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita Ulvskog, f.d. statsrådet Bengt K Å Johansson som ordförande i kommittén. Som övriga ledamöter förordnades den 11 november 2003 riksdagsledamöterna Rossana Dinamarca, Dan Kihlström och Tobias Krantz, f.d. riksdagsledamoten Ewa Larsson, riksdagsledamoten Annika Nilsson, avtalssekreteraren Erland Olauson samt riksdagsledamöterna Kent Olsson och Birgitta Sellén. Som experter förordnades samma dag departementssekreteraren Gabriella Fredriksson samt kanslirådet Eva <NOBR>Lisskar-Dahlgren.</NOBR> Genom beslut den 2 december 2003 förordnades som experter departementssekreteraren Filippa Arvas- Olsson samt kanslirådet <NOBR>Ann-Jeanette</NOBR> Eriksson.</P>
<P class="p18 ft7">Genom beslut den 25 mars 2004 entledigades Gabriella Fredriksson och samma dag förordnades departementssekreteraren Cissi Storck som expert i kommittén. Genom beslut den 15 april 2004 entledigades Filippa <NOBR>Arvas-Olsson</NOBR> och samma dag förordnades kanslirådet Åsa Finnström som expert i kommittén.</P>
<P class="p19 ft7">Departementssekreteraren Carin Khakee var kommitténs huvudsekreterare under tiden 29 oktober 2003 – 30 april 2004. Som huvudsekreterare fr.o.m. den 1 maj 2004 förordnades den 23 mars 2004 kanslirådet Henrik Selin. Som biträdande sekreterare förordnades den 19 december 2003 Jenny Isaksson och Göran Larsson. Lena Enstam har varit kommitténs assistent.</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p20 ft7">Kommittén överlämnar härmed betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst – riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1). Till betänkandet är fogade två reservationer och ett särskilt yttrande.</P>
<P class="p21 ft7">Uppdraget är därmed slutfört.</P>
<P class="p22 ft7">Stockholm i december 2004</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p23 ft7">Bengt K Å Johansson</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p23 ft7">Rossana Dinamarca</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p23 ft7">Dan Kihlström</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p23 ft7">Tobias Krantz</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft7">Ewa Larsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft7">Annika Nilsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft7">Erland Olauson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p23 ft7">Kent Olsson</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p23 ft7">Birgitta Sellén</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">/Henrik Selin</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td0"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p23 ft7">Jenny Isaksson</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td0"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p23 ft7">Göran Larsson</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p5 ft9">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td2"><SPAN class="p23 ft10">Sammanfattning ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p23 ft10">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft10">Inledning...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft10">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p23 ft11">1.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p25 ft3">Utredningsdirektiven...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p24 ft10">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">1.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft3">Utredningsarbetet....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">1.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft3">Betänkandet..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p26 ft10">A. Svensk public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p23 ft10">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p25 ft10">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag ......................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft10">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p23 ft11">2.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p25 ft11">Relationen mellan statsmakterna och programföretagen......</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p24 ft10">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p25 ft10">2.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft3">Ägarformen...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td4"><SPAN class="p25 ft10">2.1.2 Självständiga aktiebolag med redaktionellt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p27 ft3">oberoende......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p24 ft10">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p25 ft11">2.1.3 Ramvillkor för bestämda tidsperioder.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p25 ft10">2.1.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p27 ft11">Finansiering genom avgifter.........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p24 ft10">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">2.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft11">Principer för reglering av verksamheten.................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p25 ft10">2.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p27 ft3">Regelstrukturen ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p24 ft10">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p25 ft10">2.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft11">Granskning av programverksamheten.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p25 ft10">2.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p27 ft3">Redovisning och revision .............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p24 ft10">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p23 ft10">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td4"><SPAN class="p25 ft10">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid ................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p24 ft10">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p23 ft11">3.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p25 ft3">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p24 ft10">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">3.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft3">Historik ....................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">3.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p25 ft11">Uppdragets förändring över tiden ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p25 ft10">3.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p27 ft11">Avtalets utformning <NOBR>1967–1979 ..................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td3"><SPAN class="p24 ft13">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<P class="p5 ft4">Innehåll SOU 2005:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr11 td7"><SPAN class="p23 ft11">3.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td4"><SPAN class="p28 ft3">Avtalsperioden <NOBR>1979–85...........................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td3"><SPAN class="p24 ft10">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p28 ft10">3.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p29 ft3">Avtalens utformning.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p24 ft10">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">3.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p28 ft3">Avtalsperioden <NOBR>1986–1992.......................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">56</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p28 ft10">3.5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft3">Avtalens utformning.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td7"><SPAN class="p23 ft11">3.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td4"><SPAN class="p28 ft3">Avtalsperioden <NOBR>1993–1996.......................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td3"><SPAN class="p24 ft10">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p28 ft10">3.6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft3">Avtalens utformning.....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">3.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p28 ft3">Tillståndsperioden <NOBR>1997–2001.................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">61</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">3.8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p28 ft3">Tillståndsperioden <NOBR>2002–2005.................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">3.9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p28 ft3">Sammanfattning........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">65</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p30 ft10">B. Omvärld</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft10">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p28 ft10">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft10">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft11">4.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p28 ft3">Europa.......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p24 ft10">67</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p28 ft10">4.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft11">Organisation och finansiering......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p28 ft10">4.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p29 ft3">Styrning .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p24 ft10">71</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">4.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p28 ft3">Norden......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p28 ft10">4.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p29 ft3">Organisation..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p24 ft10">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p28 ft10">4.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft3">Finansiering ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p28 ft10">4.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p29 ft3">Styrning .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p24 ft10">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p28 ft11">4.2.4 Digitalisering av radio- och <NOBR>TV-sändningarna ............</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">80</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td7"><SPAN class="p23 ft11">4.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td4"><SPAN class="p28 ft11">Översyn av public service i Storbritannien och Finland ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td3"><SPAN class="p24 ft10">81</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">4.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p28 ft3">Public service i EU ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft10">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p28 ft10">Medielandskap i förändring .........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p24 ft10">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft11">5.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p28 ft3">Inledning...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td3"><SPAN class="p24 ft10">87</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">5.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p28 ft3">Medierna i samhället ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">88</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">5.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p28 ft11">Strukturförändringar på radio och TV <NOBR>-området ...................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">89</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p28 ft10">5.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p29 ft3">Koncentration ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p24 ft10">93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">5.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p28 ft3">Mer radio och television ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft10">94</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p28 ft10">5.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p29 ft11">Fortfarande begränsad tillgång.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p24 ft10">96</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft13">6</P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td10"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p23 ft4">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft10"><SPAN class="ft11">5.5</SPAN><SPAN class="ft14">Digital radio och TV, Internet och andra nya</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr14 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td12"><SPAN class="p25 ft3">kommunikationsformer...........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td13"><SPAN class="p24 ft10">97</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p25 ft11">5.5.1 Internet, bredband och nya medier ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p24 ft10">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p29 ft3">Tidigt i utvecklingen...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p24 ft10">102</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">5.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p25 ft11">Ekonomi för radio och TV....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft10">103</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p29 ft3">Totala intäkter.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p24 ft10">105</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p25 ft11">5.6.2 Återinvestering i svensk produktion.........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p24 ft10">107</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">5.7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p25 ft3">Publiken..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft10">108</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p29 ft3">Internetanvändning ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p24 ft10">112</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p29 ft3">Fragmenterad användning..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p24 ft10">113</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p29 ft3">Radiolyssnandet..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p24 ft10">115</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.7.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p29 ft3"><NOBR>TV-tittandet ................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p24 ft10">117</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.7.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p29 ft3">Barn och unga .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p24 ft10">119</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td12"><SPAN class="p25 ft11">5.7.6 Medieanvändning bland etniska grupper i Sverige ...</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p24 ft10">121</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.7.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p29 ft11">Förtroende för medierna............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p24 ft10">122</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">5.8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p25 ft3">Utbudet i radio och TV .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft10">124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p29 ft3">Radioutbudet ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p24 ft10">124</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft10">5.8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p29 ft3"><NOBR>TV-utbudet .................................................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td13"><SPAN class="p24 ft10">125</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p23 ft11">5.9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td12"><SPAN class="p25 ft3">Sammanfattning .....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p24 ft10">132</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td14"><SPAN class="p33 ft10">C. Förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td3"><SPAN class="p23 ft10">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td12"><SPAN class="p25 ft10">Riktlinjer för kommande tillståndsperiod ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td13"><SPAN class="p24 ft10">135</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft11">6.1</SPAN><SPAN class="ft14">Public </SPAN><NOBR>service-radio</NOBR> och TV i en ny konkurrens-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr16 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td15"><SPAN class="p25 ft3">situation ..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td16"><SPAN class="p24 ft11">135</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td3"><SPAN class="p24 ft11">6.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td15"><SPAN class="p25 ft11">Vår syn på public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td16"><SPAN class="p24 ft11">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td15"><SPAN class="p25 ft11">6.2.1 Närmare om mångfald och kvalitet ...........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p24 ft11">145</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td3"><SPAN class="p24 ft11">6.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td15"><SPAN class="p25 ft11">Styrningen av public <NOBR>service-verksamheten .........................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p24 ft11">147</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td3"><SPAN class="p24 ft11">6.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td15"><SPAN class="p25 ft3">Uppdrag och ansvar ...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td16"><SPAN class="p24 ft11">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft10">6.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p29 ft3">Uppdraget ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p24 ft11">149</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td15"><SPAN class="p25 ft11">6.4.2 Programföretagens ägare och styrelser .....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p24 ft11">150</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p25 ft10">6.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p29 ft11">Förvaltningsstiftelsens styrelse..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p24 ft11">151</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td15"><SPAN class="p25 ft10">6.4.4 Granskning av hur public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> har</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p29 ft3">uppfyllts ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p24 ft11">152</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft10">6.4.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p29 ft11">Förenklade public <NOBR>service-redovisningar...................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p24 ft11">154</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td3"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td8"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td17"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td16"><SPAN class="p24 ft13">7</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p23 ft10">6.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td21"><SPAN class="p35 ft3">Tillståndsperiodens längd ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p24 ft10">156</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p35 ft3">6.5.1 Kontrollstation............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p24 ft10">157</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p23 ft10">6.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td21"><SPAN class="p35 ft3">Ekonomiska konsekvenser ....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">158</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p23 ft10">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td21"><SPAN class="p35 ft15">Gränserna för public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet .....</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td20"><SPAN class="p24 ft10">161</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft10"><SPAN class="ft11">7.1</SPAN><SPAN class="ft16">Kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr16 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td22"><SPAN class="p28 ft3">sidoverksamhet.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td20"><SPAN class="p24 ft10">162</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td7"><SPAN class="p23 ft11">7.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td22"><SPAN class="p28 ft3">Programföretagens arkiv........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td20"><SPAN class="p24 ft10">163</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">7.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Etablering av nya verksamheter.............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">165</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">7.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Sponsring ................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p28 ft10">7.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p29 ft3">Regelverket..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p24 ft10">167</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p28 ft10">7.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p29 ft11">Programföretagen och Granskningsnämnden ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p24 ft10">169</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p28 ft10">7.4.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p29 ft3">Slutsatser och förslag ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td20"><SPAN class="p24 ft10">172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p23 ft10">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td22"><SPAN class="p28 ft10">Kulturansvar ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td20"><SPAN class="p24 ft10">177</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft11">8.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p28 ft3">Nuvarande villkor...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p24 ft10">177</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">8.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Sveriges Radio.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">178</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">8.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Sveriges Television .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">181</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">8.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Svenska språket.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">185</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">8.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft11">Antalet unika musikaliska verk i radio och TV ....................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">186</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">8.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Slutsatser och förslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">187</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p23 ft10">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p28 ft10">Barn och unga..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td20"><SPAN class="p24 ft10">191</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p23 ft11">9.1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p28 ft3">Nuvarande villkor...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td20"><SPAN class="p24 ft10">191</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">9.2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Sveriges Radio.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">191</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">9.3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Sveriges Television .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">193</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">9.4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Sveriges Utbildningsradio......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">195</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">9.5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft11">Rapporter och undersökningar på området..........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">196</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p23 ft11">9.6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td22"><SPAN class="p28 ft3">Slutsatser och förslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td20"><SPAN class="p24 ft10">197</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft13">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td24"><SPAN class="p23 ft17">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td1"><SPAN class="p24 ft17">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td25"><SPAN class="p23 ft10">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td26"><SPAN class="p37 ft10">Nyheter i SVT ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td1"><SPAN class="p38 ft10">199</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft10">10.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p37 ft3">Inledning.................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p38 ft10">199</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">Nyhetsverksamheten vid SVT...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">200</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">10.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">Mångfald i nyhetsbevakningen?............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">201</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">10.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">Slutsatser och förslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">203</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td25"><SPAN class="p23 ft10">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td26"><SPAN class="p37 ft10">Spegling av hela landet samt mångfald i</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p37 ft10">programproduktionen................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td1"><SPAN class="p38 ft10">207</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft10">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p37 ft10">Fördelning av produktionsresurser för allmän-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p37 ft3">produktion..............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p38 ft10">207</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p37 ft3">11.1.1 Sveriges Television......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p38 ft10">208</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p37 ft3">11.1.2 Sveriges Radio .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p38 ft10">211</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">11.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft10">Utomståendes medverkan och utläggningar av</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p37 ft3">produktion m.m. ....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td1"><SPAN class="p38 ft10">212</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p37 ft3">11.2.1 Sveriges Television......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p38 ft10">213</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p37 ft3">11.2.2 Sveriges Utbildningsradio ..........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td1"><SPAN class="p38 ft10">215</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p37 ft3">11.2.3 Sveriges Radio .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p38 ft10">217</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">11.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft10">Granskningsnämndens rapport <SPAN class="ft7">Spegling, produktion och</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td26"><SPAN class="p37 ft3"><SPAN class="ft18">mångfald</SPAN>..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p38 ft10">218</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">11.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">Slutsatser och förslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">220</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td25"><SPAN class="p23 ft10">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td26"><SPAN class="p37 ft10">Tillgänglighet för personer med funktionshinder ..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p38 ft10">225</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td25"><SPAN class="p23 ft10">12.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td26"><SPAN class="p37 ft3">Nuvarande villkor ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p38 ft10">225</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">12.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">Sveriges Radio ........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">226</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">12.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">Sveriges Television .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">228</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">12.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">Sveriges Utbildningsradio .....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">234</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">12.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">Internationella erfarenheter...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">236</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">12.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">De berördas egna åsikter .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">239</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td25"><SPAN class="p23 ft10">12.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td26"><SPAN class="p37 ft3">Slutsatser och förslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p38 ft10">239</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft13">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p23 ft17">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td28"><SPAN class="p23 ft19"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft17">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td27"><SPAN class="p40 ft10">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td28"><SPAN class="p23 ft11">Språkliga och etniska minoriteter ...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td19"><SPAN class="p24 ft10">243</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p40 ft10">13.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft3">Nuvarande villkor...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p24 ft10">243</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">13.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">Sveriges Radio.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">245</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">13.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">Sveriges Television .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">248</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">13.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">Sveriges Utbildningsradio......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">251</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">13.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">Internationella erfarenheter...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">252</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">13.6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">De berördas egna åsikter........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">253</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">13.7</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">Slutsatser och förslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">254</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p40 ft10">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft15">Jämställdhet ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p24 ft10">257</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p40 ft10">14.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft3">Sveriges Radio.........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p24 ft10">257</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">14.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">Sveriges Television .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">258</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">14.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">Sveriges Utbildningsradio......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">260</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">14.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">Slutsatser och förslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">260</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td27"><SPAN class="p40 ft10">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td28"><SPAN class="p23 ft11">Utbildningsprogram ..................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td19"><SPAN class="p24 ft10">263</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td27"><SPAN class="p40 ft10">15.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p23 ft3">Utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p24 ft10">263</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">15.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">UR:s programverksamhet......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">266</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">15.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">UR:s synpunkter inför kommande tillståndsperiod ............</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">276</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">15.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft15">UR:s programverksamhet – kommitténs bedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft3">..........279</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td27"><SPAN class="p40 ft10">15.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td28"><SPAN class="p23 ft3">Slutsatser och förslag .............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p24 ft10">281</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p40 ft11">Reservationer och särskilt yttrande.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td19"><SPAN class="p24 ft10">285</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td18"><SPAN class="p40 ft10">Litteraturförteckning.........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td19"><SPAN class="p24 ft10">293</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft13">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p23 ft17">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td30"><SPAN class="p23 ft19"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p24 ft17">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td29"><SPAN class="p23 ft10">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td30"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td31"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td30"><SPAN class="p23 ft11">Kommittédirektiv (Dir. 2003:119) ............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td31"><SPAN class="p38 ft11">299</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft11">Tilläggsdirektiv (Dir. 2004:67) ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p38 ft11">309</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft10">Deltagare vid hearing om funktionshindrades</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p23 ft11">tillgänglighet till public service den 6 maj 2004 ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p38 ft11">311</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft10">Deltagare vid hearing om språkliga och etniska</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p23 ft10">minoriteters tillgänglighet till public service</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p23 ft3">den 16 juni 2004..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p38 ft11">313</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft11">Sändningstillstånd för Sveriges Radio AB.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p38 ft11">315</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 6</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft11">Sändningstillstånd för Sveriges Television AB .........</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p38 ft11">323</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 7</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft11">Sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB ....</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p42 ft11">331</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 8</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft11">Anslagsvillkor för Sveriges Radio AB för år 2004 ....</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p38 ft11">337</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 9</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft10">Anslagsvillkor för Sveriges Television AB för</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td30"><SPAN class="p23 ft3">år 2004 .........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td31"><SPAN class="p38 ft11">343</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td29"><SPAN class="p23 ft7">Bilaga 10</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td30"><SPAN class="p23 ft10">Anslagsvillkor för Sveriges Utbildningsradio AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td31"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p23 ft3">för år 2004 ...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td31"><SPAN class="p38 ft11">349</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft13">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<P class="p5 ft20">Sammanfattning</P>
<P class="p44 ft7">Vårt uppdrag har inneburit att ta fram ett underlag om de villkor som ska gälla för verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod. Den nuvarande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB löper ut vid utgången av år 2006. Den 1 januari år 2007 inleds således en ny tillståndsperiod.</P>
<P class="p45 ft7">Kommitténs betänkande är avsett att ge en tydlig vägledning när det gäller de grundläggande principerna och inriktningen av det kommande public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Vårt utredningsarbete har haft två huvudlinjer. Dels har vi genomfört en bred och djupgående analys av omvärlden för de svenska public <NOBR>service-företagen,</NOBR> både i Sverige och i andra länder. Dels har vi gjort en utvärdering av programföretagens verksamhet inom en rad områden som regeringen särskilt pekat ut i utredningsdirektiven. I samband med utvärderingen har vi också analyserat om dagens krav på programföretagen i sändningstillstånd och andra styrdokument är ändamålsenliga för att tillgodose målsättningarna i uppdraget eller om det finns behov av förändringar.</P>
<P class="p46 ft7">Betänkandets första del ger bakgrunden till det svenska systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst. I kapitel 2 redogör vi för relationen mellan staten och programföretagen, regelverkets olika komponenter, systemet för granskning och revision m.m. Vi visar hur det system som har vuxit fram har innehållit en kombination av åtgärder för att främja programföretagens självständighet i förhållande till statsmakterna och olika särintressen.</P>
<P class="p45 ft7">I kapitel 3 beskrivs hur svensk public service har vuxit fram under <NOBR>1900-talet</NOBR> och hur uppdrag, organisation och styrning har utvecklats och förändrats över tid. Genomgången visar att samtidigt som public <NOBR>service-företagens</NOBR> uppdrag, organisation och omfattning har förändrats, så har den grundläggande principen att programverksamheten ska bedrivas självständigt och inte påverkas</P>
<P class="p47 ft13">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">av statliga eller kommersiella intressen legat fast. Även programföretagens uppdrag att tillhandahålla ett mångsidigt och brett programutbud, att erbjuda nyheter, kulturprogram och underhållning av hög kvalitet har funnits med sedan början. Principen att programmen ska kunna tas emot av hela befolkningen på lika villkor och att sändningarna ska vara reklamfria och finansieras genom avgifter har också behållits oförändrad.</P>
<P class="p49 ft7">I betänkandets andra del behandlar vi public <NOBR>service-verksam-</NOBR> hetens omvärld. I kapitel 4 tittar vi på hur situationen för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV ser ut i några andra länder. Särskild uppmärksamhet har vi ägnat våra nordiska grannländer, Storbritannien och situationen inom EU när det gäller synen på public service.</P>
<P class="p49 ft7">Public <NOBR>service-modellerna</NOBR> i de nordiska länderna har mycket gemensamt. I alla nordiska länder kom radio och TV tidigt att, med brittisk förebild, hanteras med ensamrätt av ett nationellt programbolag finansierat med <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> Organisationen av radio och TV avspeglar en gemensam nordisk syn på statens uppgifter och på välfärdssamhällets utveckling under efterkrigstiden. Till skillnad från många andra länder i Europa har också det huvudsakliga public <NOBR>service-företaget</NOBR> i respektive land haft en i grunden <NOBR>icke-kom-</NOBR> mersiell inriktning med reklamförbud. De utmaningar som verksamheten står inför den närmaste tiden, t.ex. den tekniska utvecklingen och den hårdnande konkurrensen om publikens uppmärksamhet, är också likartade i länderna.</P>
<P class="p50 ft7">Ett genomgående intryck vid våra kontakter med våra grannländer i Norden är att public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV åtnjuter ett stort förtroende bland allmänheten och kan räkna med ett starkt stöd i framtiden. I Storbritannien är översynen av BBC:s verksamhet inför ett nytt uppdrag inte avslutad ännu. Regeringen har dock slagit fast på förhand att översynen ska leda till ett starkt BBC som står oberoende i förhållande till staten.</P>
<P class="p49 ft7">En stor del av den mediepolitiska debatt som förts inom EU den senaste tioårsperioden har handlat om balansen mellan närings- och konkurrenspolitiska aspekter å ena sidan och yttrandefrihet och kulturpolitiska intressen å den andra. Kommersiella <NOBR>TV-företag</NOBR> har sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> lämnat klagomål till <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> om public <NOBR>service-företagens</NOBR> finansiering och dominerande ställning. Huvudproblematiken gäller de länder där public serviceföretagen finansieras med både offentliga medel och reklam. Andra viktiga frågor är huruvida public <NOBR>service-företag</NOBR> bör få starta</P>
<P class="p51 ft13">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">nischkanaler och hur de bör få agera på området ny teknik och nya tjänster.</P>
<P class="p53 ft7">Utvecklingen de senaste tio åren har inneburit att medlemsstaternas kompetens och ansvar i förhållande till <NOBR>EU-regleringen</NOBR> har klargjorts. Public service som fenomen har dessutom givits ett relativt starkt direkt stöd i <NOBR>EU:s-regelverk.</NOBR> I dag har <NOBR>EU-kommis-</NOBR> sionen en sammanhållen syn på hur EU:s regelverk bör tillämpas. Det som gäller är att varje medlemsland avgör hur public serviceuppdraget ska definieras och hur verksamheten ska finansieras. Uppdraget ska vara klart definierat, kriterierna för finansiering ska ha fastställts i förväg på ett öppet sätt och finansieringen får inte överstiga kostnaderna, dvs. ingen överkompensation får ske.</P>
<P class="p54 ft7">Det viktiga från <NOBR>EG-rättens</NOBR> perspektiv är att verksamhet som finansieras med kommersiella intäkter bedrivs på kommersiella villkor och att offentligt stöd inte används för att subventionera dessa verksamheter. Generellt betonar kommissionen vikten av att public <NOBR>service-företag</NOBR> tydligt särredovisar kommersiell verksamhet från den verksamhet som finansieras med offentliga medel.</P>
<P class="p45 ft7">I kapitel 5 försöker vi fånga några av de mest centrala förändringstendenserna på medieområdet. Ett viktigt syfte med omvärldsanalysen är att regering och riksdag ska kunna basera bedömningar och förslag på en så komplett bild som möjligt av det mediesamhälle som allmänradion och allmäntelevisionen ska verka i under kommande tillståndsperiod. Kapitlet innehåller grundläggande fakta om det svenska medielandskapet med särskilt fokus på radio och TV samt de nya medieformer och distributionsplattformar som håller på att växa fram. Vi presenterar också uppgifter om medieanvändning, om ekonomin på radio- och TV- området samt om utbudet i svensk radio och TV.</P>
<P class="p55 ft7">Den genomgång vi gör visar att radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> på mindre än 20 år har gått från en relativt enkel och förutsägbar monopolsituation till en komplex och mer lättrörlig marknad präglad av hård konkurrens om publikens uppmärksamhet och dramatisk teknisk utveckling där public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV endast är en av många aktörer. Alltfler traditionella radio- och TV- företag och aktörer inom området nya medier strävar efter att få publiken att ägna uppmärksamhet åt just deras medieplattformar. Vår bedömning är att företagen i allmänhetens tjänst den närmaste tioårsperioden kommer att befinna sig i en alltmer komplicerad och krävande konkurrenssituation.</P>
<P class="p56 ft13">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft7">Även om den tekniska utvecklingen, allt ifrån satellit- och kabel- TV via Internet till <NOBR>digital-TV,</NOBR> har givit publiken ökade valmöjligheter så är det viktigt att konstatera att allt det nya inte är tillgängligt för alla. Varken tekniken eller tillgången till utbudet är jämnt spritt bland allmänheten. Fortfarande har drygt en tredjedel av de svenska hushållen tillgång endast till ett utbud bestående av tre svenska <NOBR>TV-kanaler</NOBR> och på radiosidan har en fjärdedel av publiken endast tillgång till SR:s kanaler. Internet har blivit allt vanligare, men det har inte på något avgörande sätt förändrat människors användning av traditionella medier.</P>
<P class="p58 ft7">Trots 20 år av stark tillväxt i nya kanaler och programutbud och framväxt av nya medieformer så är fortfarande traditionell radio och TV, tillsammans med dagspressen, med stor marginal de mest använda massmedierna i samhället. Människors medievanor förändras långsamt och följer vissa bestämda mönster. Den traditionella radio- och <NOBR>TV-kanalen</NOBR> kommer att fylla ett behov under lång tid, men den kommer att kompletteras med nya aktörer och nya tjänster som blir möjliga med ny teknik.</P>
<P class="p58 ft7">Men även om medievanor förändras långsamt så har mycket hänt de senaste 20 åren. Samtidigt som den totala tiden för medieanvändning har förblivit relativt stabil har mediesystemet som helhet expanderat kraftigt. Det innebär att radiolyssnandet och TV- tittandet har spridits på ett större antal kanaler. Denna fragmenterade medieanvändning resulterar i att människor i allt mindre utsträckning delar samma upplevelser. Allt färre radio- och TV- program kommer att få riktigt stora publikandelar. Det finns tendenser till att människor i vissa grupper tar del av nyheter och samhällsinformation i allt mindre utsträckning när tillgången till ett större programutbud ökar.</P>
<P class="p59 ft7">En fortsatt spridning av Internet, olika former av höghastighetsanslutning i hemmen och andra tekniska landvinningar kommer tillsammans med ett ökat medieutbud att fortsätta att förändra medielandskapet. Allt fler människor kommer att ha möjlighet att själva påverka sin mediekonsumtion. Möjligen kan utvecklingen gå mot ökade valmöjligheter och ett större inflytande för enskilda mediekonsumenter, vilket i förlängningen kan vara ett steg mot ökat deltagande bland medborgare i det offentliga samtalet.</P>
<P class="p49 ft7">En sådan utveckling är emellertid bara möjlig om alla kan få tillgång till och dra nytta av den nya tekniken och om det programutbud och andra tjänster som erbjuds upplevs som relevanta av hela allmänheten. Vi kan redan i dag se en framväxt av digitala klyftor</P>
<P class="p60 ft13">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">mellan människor. I takt med att utvecklingen tar fart finns det risker att dessa klyftor vidgas.</P>
<P class="p61 ft7">I kapitel 6 redogör vi inledningsvis för de slutsatser vi anser bör dras mot bakgrund av omvärldsanalysen. Därefter presenteras kommitténs syn på den framtida public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> i Sverige. Vi redovisar också vår principiella syn på styrningen av verksamheten via sändningstillstånd och andra regelverk.</P>
<P class="p53 ft7">Den utveckling som beskrivs i omvärldsanalysen innebär att radio och TV i allmänhetens tjänst kommer att verka i en mediesituation där antalet aktörer och kanaler fortsätter att öka. SR, SVT och UR måste förhålla sig till en ökad konkurrens både om publikens uppmärksamhet och om programinnehåll och programproduktion.</P>
<P class="p62 ft7">Vi kan inte se att utvecklingen under den senaste <NOBR>20-årsperioden</NOBR> på något avgörande sätt har ökat mångfalden i det svenska radio- och <NOBR>TV-utbudet.</NOBR> Kommersiell radio och TV har bidragit till ett större utbud inom vissa programgenrer, men utbudets omfattning har ökat långt mer än mångfalden. Det finns konkurrens endast inom en begränsad del av programutbudet i svensk radio och TV, särskilt gäller detta inom nöje, sport, fiktion och underhållning. Ett stort antal av de programtyper som görs av public service, särskilt på svenska språket, görs inte av någon annan eller görs i mycket begränsad utsträckning av andra.</P>
<P class="p46 ft7">När publiken sprids på allt fler enskilda radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> så sprids också intäkterna på marknaden på allt fler kanaler och tjänster. Detta får konsekvenser för viljan och förmågan att investera i ny produktion. <NOBR>Betal-TV-företag</NOBR> som framöver kan förväntas ta en allt större del av intäkterna på <NOBR>TV-marknaden,</NOBR> investerar mycket lite i produktion av program på svenska språket. Public <NOBR>service-televisionen</NOBR> står fortfarande för två tredjedelar av investeringarna i svensk <NOBR>TV-produktion,</NOBR> trots att dess andel av branschens intäkter idag endast är en tredjedel. För radio är andelen sannolikt ännu högre. Public <NOBR>service-företagens</NOBR> andel av branschens intäkter kommer sannolikt att fortsätta att minska.</P>
<P class="p54 ft7">Den svenska annonsmarknaden tycks inte räcka till mer än ett mycket begränsat antal kommersiellt finansierade radio- och TV- kanaler med ambitioner att erbjuda ett brett programutbud av hög kvalitet, också när det gäller produktion på svenska språket. Detsamma gäller i andra länder med små språkområden. När det ökade programutbudet dessutom domineras av musik och lättare fiktions- och underhållningsprogram, ofta hämtat från utlandet, är det</P>
<P class="p63 ft13">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">angeläget att hävda berättigandet av medieföretag i allmänhetens tjänst med ett bredare journalistiskt uppdrag och ett särskilt ansvar för produktion på det svenska språket.</P>
<P class="p64 ft7">Utvecklingen på mediemarknaden den senaste 15 till <NOBR>20-års-</NOBR> perioden visar på den mycket stora betydelse som den svenska radion och televisionen i allmänhetens tjänst har för att målsättningar om mångfald, kvalitet och tillgänglighet kan uppfyllas. Undersökningar visar också att allmänhetens förtroende för public <NOBR>service-företagen</NOBR> är fortsatt stort.</P>
<P class="p49 ft7">I den fragmenterade medievärld som växer fram talar mycket för att den samlade kraft som allmäntelevisionen och allmänradion står för får fortsatt starkt stöd. Det finns fortsatt ett stort behov av en oberoende radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> som, genom sitt särskilda uppdrag och sin finansiering genom allmänna resurser, kan fokusera på hela publikens skiftande behov utan att ta kommersiella hänsyn. Detta är public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> särart.</P>
<P class="p49 ft7">Det värde som en radio och TV i allmänhetens tjänst kan skapa har betydelse för människor på flera nivåer. Det skapas dels ett värde eller en nytta för människor som individer, förutsatt att programverksamheten är utformad för att tilltala hela publiken, såväl breda grupper som smalare intressen. Dessutom skapas värden för människor i deras egenskap av medborgare – och därmed för samhället i sin helhet – genom att programverksamheten syftar till att främja sociala, kulturella och demokratiska processer.</P>
<P class="p58 ft7">För att public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> ska kunna motsvara dessa förväntningar behöver enligt vår mening följande värden och målsättningar genomsyra public <NOBR>service-uppdraget:</NOBR></P>
<P class="p65 ft23"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft22">Public </SPAN><NOBR>service-företagen</NOBR> ska präglas av oberoende och en stark integritet. Verksamheten ska bedrivas självständigt såväl från staten som från kommersiella intressen och olika särintressen.</P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">Public </SPAN><NOBR>service-radio</NOBR> och TV ska ges ett uppdrag att verka på bredden genom att erbjuda en mångfald av program, från det breda anslaget till det mera särpräglade samtidigt som publiken får chansen till nya och överraskande val av program och genrer. I uppdraget ingår ett särskilt ansvar för den svenska kulturen och det svenska språket. All programverksamhet ska präglas av en ambition om hög kvalitet och nyskapande form och innehåll.</P>
<P class="p67 ft13">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft7"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft24">Programutbudet ska vara tillgängligt för hela publiken så att också de som inte kan eller vill betala för programinnehåll på framtidens digitala plattformar kan få tillgång till ett varierat utbud av hög kvalitet. Detta innebär bl.a. att public serviceutbudet, både i radio och TV och på nya plattformar, ska vara okodat och fritt tillgängligt utan andra kostnader vid sidan av </SPAN><NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Det innebär också att programverksamheten genom tillgänglighet och mångsidighet ska tillgodose skiftande intressen och förutsättningar hos hela landets befolkning.</P>
<P class="p69 ft7"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft24">Programföretagen bör vara så organiserade att en spegling av hela landet blir en realitet i all programverksamhet och att den upplevs som relevant av människor i skilda miljöer. En central del av public </SPAN><NOBR>service-uppdraget</NOBR> innebär att vara närvarande i hela samhället. Programföretagens decentraliserade organisation är en förutsättning för det.</P>
<P class="p70 ft7"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft24">För att programverksamheten ska kunna bedrivas utan de krav på lönsamhet som gäller kommersiell radio och TV – och som får konsekvenser för både bredd och kvalitet – så ska den vara av </SPAN><NOBR>icke-kommersiell</NOBR> karaktär och finansieras genom <NOBR>TV-avgifter.</NOBR> Det är också en kvalitet i sig med en frånvaro av kommersiella budskap i en viktig del av svensk radio och television.</P>
<P class="p70 ft7"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft24">Enligt radio- och </SPAN><NOBR>TV-lagen</NOBR> gäller att programverksamheten som helhet ska präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Även om detta gäller all svensk radio och TV finns det anledning att understryka att en radio och TV i allmänhetens tjänst har ett särskilt ansvar för att skapa förutsättningar för insikt om och förståelse för samhället och den gemensamma värdegrund som en levande demokrati kräver. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan erbjuda ett gemensamt rum där frågor som är av intresse för alla i Sverige kan tas upp och diskuteras.</P>
<P class="p71 ft7"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft24">Public </SPAN><NOBR>service-företagen</NOBR> kan bidra till att stärka medborgarskapet och samhörigheten mellan alla människor bosatta i Sverige genom att utgöra en oberoende röst för hela publiken. Programverksamheten ska präglas av opartiskhet och saklighet. Programverksamheten ska också ha en övergripande folkbildningsambition. Nyhets- och samhällsbevakningen ska präglas av mångfald samt erbjuda sammanhang och genom analys och förklaring begripliggöra komplicerande skeenden. Public</P>
<P class="p56 ft13">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft7">service kan erbjuda en arena för gemensamma upplevelser och ett trovärdigt forum för stora delar av det offentliga samtalet.</P>
<P class="p73 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">Public </SPAN><NOBR>service-radio</NOBR> och TV har ett särskilt ansvar för att ett perspektiv präglat av jämställdhet mellan kvinnor och män är en utgångspunkt i all programverksamhet. Public service ska också fungera som förebild på en rad områden, inte minst när det gäller barn- och ungdomsprogram av hög kvalitet, skildringen av kulturell mångfald i Sverige, tillgänglighet för personer med funktionshinder och återhållsamhet med våldsskildringar i televisionen.</P>
<P class="p74 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">Programföretagen ska ges goda möjligheter att utveckla sin verksamhet också inom området ny teknik. Public serviceuppdraget ska därför omfatta såväl nya sätt att distribuera radio och TV som nya kommunikationsformer och plattformar, exempelvis verksamhet på Internet. En förutsättning är dock att de värden och regler i public </SPAN><NOBR>service-uppdraget</NOBR> som gäller enligt sändningstillstånden också tillämpas för företagens verksamhet på andra tekniska plattformar och för nya programkanaler och tjänster. Programföretagen bör överhuvudtaget inte bedriva verksamhet som riskerar att skada förtroendet för kärnverksamheten.</P>
<P class="p75 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">Public </SPAN><NOBR>service-radio</NOBR> och TV ska vara professionella och effektiva organisationer med hög integritet. Hela verksamheten, dvs. de tre programföretagen tillsammans, bör vara så stark att den klarar att hantera både de inre spänningar som följer av skilda ambitioner inom programföretagen och det yttre tryck som följer av konkurrensen med övrigt medieutbud och förändringar i omvärlden. Verksamheten ska bedrivas rationellt och med god hushållning av tillgängliga resurser.</P>
<P class="p76 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">En public </SPAN><NOBR>service-verksamhet</NOBR> finansierad med allmänna resurser måste ha medborgarnas förtroende. Detta kräver en stor lyhördhet inför publikens krav och förväntningar. Det innebär inte att programföretagen vid varje givet tillfälle ska sträva efter höga publikandelar. Men det är viktigt att åtminstone stora delar av programverksamheten är uppskattad i alla publikgrupper och att många tycker det är angeläget att titta och lyssna. Det är också viktigt för legitimiteten i <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> systemet att publiken anser sig få valuta för pengarna.</P>
<P class="p77 ft13">20</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">Som principiella utgångspunkter för styrningen av radio och TV i allmänhetens tjänst vill vi förorda ett uppdrag som är så tydligt som möjligt, men som samtidigt ger programföretagen en god förmåga att anpassa sig till förändringar i omvärlden. Våra förslag innebär att programföretagen ges ett stort ansvar att själva driva verksamheten så att målsättningarna i public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> kan uppfyllas. De villkor som formuleras bör enligt vår uppfattning fokusera mer på vad som ska åstadkommas och mindre på hur det ska genomföras. För att detta ska bli verklighet vill vi stärka såväl ägarstiftelsen som programföretagens styrelser och ledningar i sina respektive roller genom att förtydliga deras uppgifter.</P>
<P class="p78 ft7">Förvaltningsstiftelsens ansvar kan sägas vara att på allmänhetens vägnar utöva sina befogenheter som ägare så att verksamheten bedrivs i enlighet med riksdagens intentioner. Detta ansvar utövar stiftelsen genom att utse ledamöterna, exklusive ordförande och en suppleant, i programföretagens styrelser samt genom att ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelserna. Enligt vår uppfattning bör detta innebära att stiftelsen ska utvärdera hur programföretagens styrelser fullgjort sina uppdrag. Det bör dock klart markeras att förvaltningsstiftelsen inte ska kunna ingripa direkt i programföretagens verksamhet eller överhuvudtaget fatta beslut i frågor som rör det löpande arbetet i programverksamheten.</P>
<P class="p54 ft7">Vi anser att stiftelsens styrelse bättre än i dag bör avspegla riksdagens partipolitiska sammansättning. Som systemet är utformat i dag är bara fem av riksdagens sju partier representerade. Vi föreslår därför att sammansättningen av styrelsen ändras så att varje partigrupp som motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket är representerade.</P>
<P class="p45 ft7">Programföretagens styrelser har ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med uppdraget från riksdag och regering och andra tillämpliga regelverk. Styrelsens ansvar och tillsynsskyldighet kan enligt aktiebolagslagen inte överlåtas på någon annan. Vi föreslår att programföretagen får ett ansvar för att vid inledningen av tillståndsperioden formulera verksamhetsmål i syfte att fullgöra public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Programföretagen ska därefter löpande följa upp och redovisa hur resultaten utvecklas i förhållande till företagets planering och konkreta styrinstrument. De beslut som blir nödvändiga för såväl planering som uppföljning och redovisning ska fattas av programföretagens styrelser.</P>
<P class="p55 ft7">När det gäller granskning av hur programföretagen uppfyller sina uppdrag föreslår vi att Granskningsnämnden för radio och TV får</P>
<P class="p79 ft13">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">ett utökat uppdrag. I dag gäller att nämnden har i uppdrag att granska programföretagens public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> med avseende på om de ger statsmakterna och allmänheten ett tillräckligt underlag för en bedömning av hur uppdraget fullföljts. Vi föreslår att nämnden, utöver att kontrollera dokumentens kvalitet, får i uppdrag att uttala sig om helheten, dvs. hur programföretagen har fullföljt sina uppdrag och om det finns skäl att påtala behov av förändringar eller förbättringar på vissa områden. Vi vill också ge nämnden ökade resurser för att kunna göra särskilda granskningar för att belysa centrala aspekter på public <NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet.</P>
<P class="p59 ft7">En viktig aspekt på programföretagens planeringsförutsättningar är tillståndsperiodens längd. Vid en samlad bedömning har vi valt att föreslå en tillståndsperiod på sex år. Att tillståndsperioden och därmed riktlinjerna för verksamheten är fastlagda under så lång tid bör skapa stabilitet och underlätta programbolagens förmåga att verka i en föränderlig mediesituation. En lång tillståndsperiod understryker också verksamhetens självständighet och integritet.</P>
<P class="p49 ft7">För att göra det möjligt att kunna ta hänsyn till ändrade förutsättningar under tillståndsperioden vill vi förorda en kontrollstation efter halva tiden. Det kan finnas anledning att öppna för möjligheten att händelser och förändringar av väsentlig natur som vi idag inte kan förutse kommer att göra det nödvändigt att se över delar av uppdraget också under en tillståndsperiod.</P>
<P class="p49 ft7">Principen är att public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> gäller oförändrat under hela tillståndsperioden. Vid en kontrollstation bör den grundläggande frågeställningen vara om det har skett förändringar i omvärlden, på teknikens område eller i förutsättningarna i övrigt för public <NOBR>service-verksamheten,</NOBR> som gör att någon del av uppdraget i väsentlig utsträckning inte längre är ändamålsenlig. Vi föreslår att ansvaret för den prövning som ska ske i samband med en kontrollstation ska ligga på programföretagens ägare, dvs. Förvaltningsstiftelsen. Det bör vara upp till förvaltningsstiftelsen att, mot bakgrund av resultaten av genomförda studier, bedöma om den anser att det finns anledning att ta initiativ till förändringar genom att tillskriva regeringen.</P>
<P class="p59 ft7">I kapitel 7 behandlar vi frågor som rör gränserna för programföretagens verksamhet, t.ex. mellan kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och sidoverksamheter. Vi behandlar också frågor om programföretagens arkiv samt rätten att använda sponsring som intäktskälla.</P>
<P class="p60 ft13">22</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">Även om de tekniska förutsättningarna förändras kraftigt så finns det enligt kommitténs mening anledning att klargöra att programföretagens kärnverksamhet är att producera och sända radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> till hela publiken på lika villkor. I takt med att tekniken utvecklas förbättras möjligheterna att göra radio- och <NOBR>TV-programmen</NOBR> tillgängliga på flera skilda sätt och att ge programmen ett mervärde för publiken. Sådan kompletterande verksamhet som bedrivs i syfte att öka tillgängligheten till public <NOBR>service-utbudet</NOBR> ska liksom kärnverksamheten finansieras med TV- avgiftsmedel.</P>
<P class="p81 ft7">Förutom kärnverksamhet och kompletterande verksamhet kan programföretagen i begränsad utsträckning bedriva sidoverksamheter, t.ex. uthyrning av ledig produktionskapacitet och försäljning av program och rättigheter. En central förutsättning är dock att sidoverksamheter bedrivs på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.</P>
<P class="p45 ft7">När det gäller frågan om programföretagens arkiv har kommittén mottagit en skrivelse där SVT föreslår att företaget ska ges rätt att ta ut avgifter för vissa elektroniska tjänster, t.ex. i samband med att SVT:s programarkiv digitaliseras. Kommittén anser att det är av stor betydelse att public <NOBR>service-företagens</NOBR> rika arkiv kan göras tillgängliga för allmänheten, men att det samtidigt inte är oproblematiskt hur man utformar ett system för att ta betalt för att göra det tillgängligt. Mot bakgrund av att SR och UR ännu inte har väckt frågan är kommitténs uppfattning att programföretagen bör återkomma till regeringen med en samlad bedömning av hur arkivfrågan bör hanteras och vilka konsekvenser det skulle få.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén anser att om programföretagen under kommande tillståndsperiod önskar förändra sin verksamhet i någon avgörande riktning, t.ex. genom att starta en permanent ny programkanal eller liknande tjänst av betydande omfattning, bör man först inhämta regeringens medgivande. Programföretagen bör tydligt redovisa skälen till varför en sådan ny kanal ska vara en uppgift för public service och på vilket sätt den skulle kunna erbjuda mervärden. Programföretagen bör också redovisa hur man avser att finansiera den föreslagna tjänsten.</P>
<P class="p54 ft7">I kapitlet behandlas också frågan om sponsring. Med dagens regelverk förekommer sponsring i två huvudformer. Den ena formen är direkt sponsring som innebär att en sponsor erlägger ersättning direkt till programföretaget mot att ett sponsringsmeddelande sänds i samband med den sponsrade sändningen. Den</P>
<P class="p82 ft13">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">andra formen, indirekt sponsring, handlar om att programföretagen under vissa förutsättningar får sända program där man har varit inblandad i ett samarbetsprojekt eller köpt en visningsrätt till program som erhållit bidrag från utomstående i ett tidigare led.</P>
<P class="p64 ft7">När det gäller direkt sponsring anser vi att dagens riktlinjer bör fortsätta att gälla. Vi understryker dock vikten av att programföretagen visar restriktivitet när det gäller sponsringens omfattning. Det är viktigt att publiken inte uppfattar public <NOBR>service-före-</NOBR> tagen som styrda av en kommersiell logik. Sponsringsbegreppet får inte utvidgas eller leda till att sponsring förekommer också inom andra programområden. Kraven på oberoende, integritet och trovärdighet bör sättas mycket högt.</P>
<P class="p58 ft7">När det gäller indirekt sponsring menar vi att programföretagen, i kontrakt eller avtal, tydligt bör ställa krav på att få insyn i programproduktionen och förvissa sig om att innehållet inte strider mot uppdraget. Det är också viktigt att programföretagen, på det sätt som regelverket föreskriver, informerar publiken om den sponsring som förekommit. Givetvis ska liksom i dag gälla att programföretagen ska betala marknadsmässiga priser för de rättigheter man köper. Därför måste kontrakt eller avtal också innehålla upplysningar om de ekonomiska relationerna mellan programföretagen och utomstående aktörer. Programföretagen bör vara skyldiga att till Granskningsnämnden redovisa innehållet i de kontrakt och avtal som används av programföretagen i samband med samarbetsprojekt och köp av visningsrätter.</P>
<P class="p50 ft7">I kapitel 8 behandlas public <NOBR>service-företagens</NOBR> omfattande kulturansvar. Vi går igenom programverksamheten hittills under tillståndsperioden och konstaterar att public <NOBR>service-företagen</NOBR> har en mycket stor betydelse för att bevaka, spegla och kritiskt granska kulturlivet i Sverige och för att stimulera och förmedla den kulturproduktion som sker runt om i landet. Dessutom är public serviceföretagen några av landets viktigaste kulturarbetsgivare.</P>
<P class="p58 ft7">Enligt vår mening bör ett kulturansvar i vid mening även fortsättningsvis vara en central och prioriterad uppgift i public serviceuppdraget. Denna uppgift blir än viktigare i ett alltmer kommersialiserat och internationaliserat medieutbud. Vi anser att de riktlinjer som nu gäller bör vara vägledande för programföretagen också i fortsättningen, men att de bör kunna formuleras tydligare. I grunden bör uppdraget på kulturområdet omfatta tre perspektiv:</P>
<P class="p83 ft13">24</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft23"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft22">Programföretagen ska bevaka, spegla och kritiskt granska händelser på kulturlivets olika områden i Sverige och i andra länder.</SPAN></P>
<P class="p85 ft7"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft24">Programföretagen ska själva och i samarbete med utomstående producenter och utövare i det svenska kulturlivet svara för en omfattande produktion av kulturprogram i vid mening på det svenska språket.</SPAN></P>
<P class="p86 ft7"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft24">Programföretagen ska göra föreställningar, konserter och andra kulturhändelser tillgängliga för hela publiken genom samarbeten med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter inom skilda områden i hela Sverige.</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Vi utgår från att programföretagen liksom i dag kommer att fortsätta ge kulturområdet en betydande plats i det samlade programutbudet. Några kvantitativa krav bör dock inte formuleras.</P>
<P class="p53 ft7">I kapitel 9 görs en kort genomgång av programföretagens arbete för barn och unga. Vi konstaterar att egenproduktion av barn- och ungdomsprogram på svenska språket i mycket stor utsträckning är något som public <NOBR>service-företagen</NOBR> är ensamma om. Studier visar att SVT har betydligt större mångfald i sitt utbud för barn och unga än kommersiella <NOBR>TV-kanaler</NOBR> och att kvaliteten genomgående är högre i SVT, om man med kvalitet menar exempelvis pedagogiskt innehåll och en balanserad bild av förhållandet mellan män och kvinnor eller olika etniska grupper. Inom svensk radio har SR mycket begränsad konkurrens när det gäller barn och ungdomsprogram vid sidan av musikutbudet.</P>
<P class="p54 ft7">Kommittén anser att det är av stor betydelse att public serviceföretagen fortsätter att vara en förebild när det gäller program riktade till barn och unga och även fortsätter att låta barn och ungdomar själva medverka i programmen. Detta är inte minst viktigt för barn med teckenspråk som förstaspråk eftersom dessa har sämre möjligheter att ta del av andra barnprogram.</P>
<P class="p45 ft7">I kapitel 10 behandlas SVT:s nyhetsverksamhet. Bakgrunden är att det tidigare kravet på två självständiga nyhetsredaktioner inom SVT har tagits bort. SVT:s nyhetsverksamhet ska i stället bedrivas så att de olika självständiga redaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv.</P>
<P class="p45 ft7">Kommittén anser att programbolagens trovärdighet inom områden som nyheter, fakta och samhälle har stor betydelse för allmänhetens förtroende för public service. Att bedriva en kvalificerad nyhetsverksamhet och samhällsbevakning tillhör de mest</P>
<P class="p63 ft13">25</P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">centrala uppgifterna för en radio och TV i allmänhetens tjänst. Redaktionell självständighet är en förutsättning för att motverka en likriktning av nyhetsverksamheten. Förändringar i SVT:s nyhetsorganisation får inte leda till att de redaktionella bedömningarna centraliseras. Vår bedömning är dock att nuvarande riktlinjer på området är ändamålsenliga och bör gälla också i fortsättningen.</P>
<P class="p49 ft7">I kapitel 11 behandlas de frågor i direktiven som rör fördelningen av produktion och resurser mellan Stockholm och övriga landet samt utomståendes medverkan, samarbeten, inköp och utläggningar av produktion på producenter utanför programföretagen.</P>
<P class="p64 ft7">Kommitténs uppfattning är att public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> decentraliserade organisation är en förutsättning för den mångfald som ska prägla all programverksamhet och därmed för programföretagens möjligheter att kunna uppfylla sitt uppdrag. För att programföretagen ska kunna spegla den verklighet som människor bosatta i Sverige lever i är det nödvändigt att företagen är närvarande i hela landet.</P>
<P class="p88 ft7">Både inom SVT och SR har de regionala respektive de lokala enheternas andel av allmänproduktionen under hela tillståndsperioden legat över det uppsatta villkoret om 55 procent. I SVT:s fall har andelen ökat från 55 procent till 59 procent. I praktiken har programföretagen sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> haft en i princip oförändrad fördelning av sin allmänproduktion mellan Stockholm och övriga landet. Även om kvantitativa data av denna typ inte säger allt så bör detta enligt kommitténs mening kunna tas till intäkt för att programföretagen har funnit en rimlig balans. Vi föreslår att kravet att 55 procent av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm kvarstår, men vi anser inte att man i regelverket på förhand bör avgöra resursfördelningen mellan Stockholm och övriga landet. Det skulle kunna uppfattas som ett hinder för produktivitetsökningar, något som bör gälla alla delar i företaget.</P>
<P class="p50 ft7">När det gäller utomståendes medverkan, samarbeten, inköp och produktionsutläggningar föreslår vi målsättningar som tar sikte på vad som bör känneteckna programverksamheten. En generell målsättning på området bör vara att programföretagen ska främja mångfald i all programverksamhet genom en stor variation när det gäller programproduktion utanför den egna verksamheten. Det är också viktigt att programföretagen har en omfattande medverkan av personer utanför företagen. Regelverket bör dock inte peka ut exakt hur stor denna andel ska vara. Omfattningen bör kunna</P>
<P class="p51 ft13">26</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">variera över tid, men inte i sådan omfattning att mångfalden eller programföretagens egen kompetens riskerar att urholkas.</P>
<P class="p61 ft7">Vi anser dock att det är viktigt att det märks att också produktion som görs av utomstående, av enskilda producenter eller av produktionsbolag håller public <NOBR>service-klass</NOBR> när det gäller variation i innehållet och hög kvalitet. Programföretagens upphandling av produktioner utanför företaget bör vara så organiserad att respektive företag tydligt kan ta ansvar för både produktionsprocess och programinnehåll så att public <NOBR>service-kraven</NOBR> också gäller denna typ av produktion. Programföretagen bör lämna tydliga redovisningar av hur detta säkerställs.</P>
<P class="p89 ft7">I kapitel 12 redogör vi för programföretagens arbete med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder. Vi kan konstatera att programföretagens arbete för ökad tillgänglighet för funktionshindrade går i rätt riktning. Textning av program i TV ökar kraftigt och satsningar på fler textade program under bästa sändningstid har lett till att fler tittare har möjlighet att ta del av utbudet. SVT uppger att företaget under innevarande tillståndsperiod kommer att nå målet att texta 50 procent av de svenskspråkiga sändningarna och att tjänsten uppläst textremsa kommer att introduceras.</P>
<P class="p54 ft7">På radiosidan arbetar SR kontinuerligt med att förbättra hörbarheten i sändningarna på olika sätt. Alla programföretag använder sig av ny teknik för att förbättra tillgängligheten, exempelvis genom att lägga ut material och information om utbudet på sina webbplatser.</P>
<P class="p62 ft7">Kommittén anser att funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig public <NOBR>service-företagens</NOBR> utbud fortsatt bör vara en prioriterad fråga och att ambitionsnivån bör höjas. Målet bör på längre sikt vara att hela utbudet i möjligaste mån görs tillgängligt för alla medborgare och på kort och medellång sikt att tillgängligheten fortsätter att förbättras. Programföretagen bör avgöra hur arbetet ska bedrivas i praktiken.</P>
<P class="p45 ft7">I kapitel 13 behandlas programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter. År 2002 bodde ca en miljon människor från fler än 200 olika länder i Sverige. År 2002 utgjorde invandrarna 11,8 procent av den svenska befolkningen.</P>
<P class="p53 ft7">I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter och minoritetsspråk. De nationella minoriteterna är samer (som också räknas som urbefolkning), sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska (alla varieteter), finska, meänkieli,</P>
<P class="p82 ft13">27</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">romani chib (alla varieteter) och jiddisch. Minoritetspolitiken syftar till att ge de nationella minoriteterna skydd och inflytande i frågor som berör dem samt att främja deras kultur och språk så att dessa kan överleva.</P>
<P class="p64 ft7">Vi konstaterar att inga andra rikstäckande medier än public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV riktar sig särskilt till dessa grupper. Sverige har åtagit sig ett särskilt ansvar för de nationella minoriteterna och på detta område har public <NOBR>service-företagen</NOBR> en särskilt viktig roll att spela, inte minst för spridning av kunskap om våra inhemska minoriteter hos den breda allmänheten För dessa språkgrupper är också program för barn och unga av särskild vikt.</P>
<P class="p58 ft7">Kommittén anser att språkliga och etniska minoriteters tillgänglighet till public service också fortsättningsvis bör vara ett prioriterat område och att målsättningen bör vara att tillgängligheten ska fortsätta att förbättras. Programföretagen bör bestämma den närmare inriktningen på hur detta kan ske.</P>
<P class="p64 ft7">I kapitel 14 beskriver vi programföretagens arbete med jämställdhet. Idag är schabloniserade och stereotypa bilder av män och kvinnor samt av könsroller och maktstrukturer vanliga i samhället. Också medierna har en del i detta.</P>
<P class="p49 ft7">Även om hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män följer av den s.k. demokratibestämmelsen i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (och därmed gäller all radio och TV som omfattas av lagen) finns det enligt vår uppfattning anledning att understryka den roll som public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan och bör spela på området. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> kan, genom att undvika att visa stereotypa bilder och traditionella könsroller och istället ta fram positiva exempel, bidra till en utveckling mot ett mer jämställt samhälle. Jämställdhetsperspektivet bör vara en utgångspunkt i all programverksamhet.</P>
<P class="p88 ft7">I kapitel 15 behandlas utbildningsprogramverksamheten. Enligt kommitténs uppfattning är utbildningsprogrammen en mycket viktig del av public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV kan utgöra ett mycket viktigt komplement till utbildningssektorn i vid mening. I radio och TV kan utbildningsprogram dessutom nå alla medborgare oberoende av utbildningsbakgrund, ekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist. Därför bör utbildningsprogrammen också i fortsättningen finansieras via <NOBR>TV-avgiften.</NOBR></P>
<P class="p58 ft7">Kommittén vill stärka utbildningsprogrammens ställning i det samlade public <NOBR>service-utbudet.</NOBR> För att detta ska kunna ske, inom ramen för de ekonomiska resurser som står till buds, krävs ett</P>
<P class="p90 ft13">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td32"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td33"><SPAN class="p23 ft4">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft7">närmare samarbete mellan programföretagen. Det är kostsamt att ha en fullt utrustad teknikpark för radio- och <NOBR>TV-produktion</NOBR> för ett företag som bedriver en så pass begränsad produktions- och sändningsverksamhet som UR gör. De höga produktionskostnaderna inom UR jämfört med de övriga programföretagen är ett hinder om produktionen av utbildningsprogram ska öka och få en mer framträdande plats. UR har dessutom till kommittén framfört att driften av Kunskapskanalen kräver ökad produktion för att kunna utvecklas fullt ut och företaget har begärt 50 miljoner kronor extra per år för att klara detta. Det kvarstår också sedan tidigare en del problem i kontaktytorna mellan UR och SVT.</P>
<P class="p55 ft7">Kommittén anser att företagens gemensamma satsning på Kunskapskanalen är ett steg i rätt riktning. Det bör kunna ge utbildningsprogrammen en mer framträdande roll i det samlade public <NOBR>service-utbudet.</NOBR> Starten av Kunskapskanalen innebär dock ökade åtaganden i produktionsvolym. Det ställer krav på att samarbetet mellan programföretagen utvecklas och förbättras.</P>
<P class="p45 ft7">Genom ett samutnyttjande av produktionsresurser och lokaler bedömer vi att programföretagen gemensamt bör kunna, inom ramen för befintliga resurser, skapa förutsättningar för en ökad produktion inom utbildnings- och folkbildningsområdet motsvarande i storleksordningen 50 miljoner kronor.</P>
<P class="p53 ft7">Vi föreslår att en kommitté får i uppdrag att arbeta fram förslag som syftar till att frigöra resurser för utbildningsprogram samt lösa de problem som finns i kontaktytorna mellan företagen. Det kan vara lämpligt att kommittén är sammansatt av representanter för de tre programföretagen samt en oberoende ordförande. Också representanter för utbildningsväsendet bör knytas till arbetet. Kommitténs arbete bör bedrivas så att resultat föreligger i god tid före kommande tillståndsperiod.</P>
<P class="p92 ft13">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p5 ft20">1 Inledning</P>
<P class="p93 ft2"><SPAN class="ft2">1.1</SPAN><SPAN class="ft26">Utredningsdirektiven</SPAN><SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p94 ft7">Vårt uppdrag har inneburit att ta fram ett underlag om de villkor som ska gälla för verksamheten inom radio och TV i allmänhetens tjänst under kommande tillståndsperiod.<SPAN class="ft28">2 </SPAN>Den nuvarande tillståndsperioden för Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) löper under perioden 1 januari 2002 – 31 december 2005. I budgetpropositionen för år 2005 föreslog emellertid regeringen att tillståndsperioden ska förlängas till och med utgången av år 2006. Den 1 januari 2007 inleds således en ny tillståndsperiod.</P>
<P class="p54 ft7">Regeringen har i utredningsdirektiven lagt särskild vikt vid att de förslag vi lämnar ska grundas på en bred och djupgående analys av omvärlden för radio och TV i allmänhetens tjänst. Vi har också haft i uppdrag att undersöka och redogöra för hur uppdraget för public service i andra jämförbara länder säkerställs i en ny och föränderlig mediesituation.</P>
<P class="p45 ft7">Vid sidan av uppgiften att göra en grundlig omvärldsanalys innehåller våra direktiv ett antal områden i programföretagens verksamhet som vi har haft i uppdrag att behandla särskilt. De frågor som nämns är nyheter i SVT, kulturansvar, utbildningsprogram, tillgänglighet för funktionshindrade, språkliga och etniska minoriteter, folkbildning, jämställdhet, organisationsfrågor, svenska språket samt vissa sponsringsfrågor.</P>
<P class="p54 ft7">Gemensamt för dessa särskilda frågor är att regeringen har givit kommittén i uppdrag att analysera om dagens krav på programföretagen i sändningstillstånd och andra styrdokument är ända-</P>
<P class="p95 ft31"><SPAN class="ft29">1</SPAN><SPAN class="ft30">Kommittédirektiven finns i bilaga 1.</SPAN></P>
<P class="p96 ft34"><SPAN class="ft29">2</SPAN><SPAN class="ft32">I detta betänkande används begreppen </SPAN><SPAN class="ft33">radio och TV i allmänhetens tjänst </SPAN>och <SPAN class="ft33">public </SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">service-radio</SPAN></NOBR><SPAN class="ft33"> och TV </SPAN>synonymt. Med dessa begrepp avses verksamheten i de med TV- avgiftsmedel finansierade svenska företagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio.</P>
<P class="p97 ft13">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft7">målsenliga för att tillgodose syftena i uppdraget eller om det finns behov av förändringar.</P>
<P class="p64 ft7">Vi har valt att tolka vårt uppdrag så att vi inom samtliga dessa områden dels genomför en utvärdering av programföretagens verksamhet så här långt under tillståndsperioden, dels gör en bedömning av om nuvarande villkor är väl formulerade eller om vi anser att det finns behov av förändringar. Vi vill dock understryka att vi inte har sett som vårt uppdrag att i detalj formulera nya sändningstillstånd och andra styrdokument för de svenska public serviceföretagen. Det bör liksom hittills ankomma på regeringen att med stöd i ett riksdagsbeslut om public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> grundläggande riktlinjer formulera uppdraget i närmare detalj.</P>
<P class="p58 ft7">Vårt betänkande är avsett att ge en tydlig vägledning när det gäller de grundläggande principerna och inriktningen av det kommande public <NOBR>service-uppdraget.</NOBR> Betänkandet ska kunna utgöra grunden för regeringens förslag till riksdagen inför det beslut som ska fattas om nya sändningstillstånd och andra styrdokument för programföretagen fr.o.m. år 2007.</P>
<P class="p49 ft7">Det bör klargöras att vi inte har haft i uppdrag att behandla frågor som rör finansieringen av public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Dessa frågor har i stället hanterats i en särskild utredning.<SPAN class="ft28">3 </SPAN>Regeringen har givit en särskild utredare i uppgift att behandla frågor om avgiftsskyldighet och uppbörd av <NOBR>TV-avgiften,</NOBR> medelstilldelning till programföretagen samt skatteplikt enligt lagen om mervärdesskatt (1994:200).</P>
<P class="p99 ft2"><SPAN class="ft2">1.2</SPAN><SPAN class="ft26">Utredningsarbetet</SPAN></P>
<P class="p100 ft7">Mot bakgrund av att regeringen understrukit vikten av en bred och djupgående beskrivning av omvärlden för svensk public service har vi ägnat åtskillig tid och kraft åt arbetet med en omvärldsanalys. Denna ambition har avspeglat sig både i det sätt som vi bedrivit vårt arbete på och i det sätt som vi valt att lägga upp vårt betänkande. Den 17 mars 2004 anordnade kommittén ett seminarium om omvärlden för public <NOBR>service-företagen.</NOBR> I seminariet deltog företrädare för SR, SVT och UR samt representanter för andra medier, forskningsvärlden och en rad andra organisationer. Sammanlagt deltog ca 100 personer. Seminariet direktsändes i en av SVT:s kanaler.</P>
<P class="p101 ft4"><SPAN class="ft35">3 </SPAN>Ku 2003:02, dir. 2003:120, tilläggsdir. 2004:68</P>
<P class="p102 ft13">32</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">Kommittén har också löpande under utredningens gång varit i kontakt med ett stort antal enskilda och företrädare för olika intresseorganisationer, forskarsamhället, andra medieföretag, myndigheter m.fl. Vi har anordnat en hearing för olika organisationer som representerar personer med funktionshinder samt en hearing för representanter för språkliga och etniska minoriteter. Deltagarlistorna för respektive hearing återfinns i bilaga 3 och 4. Kommittén har genomfört två studieresor, varav en till Belgien och Storbritannien samt en till Finland och Danmark. Därutöver har ordföranden och sekretariatet gjort en del resor inom landet samt medverkat vid seminarier m.m. på området. Ledamöterna har också tillsammans och enskilt deltagit i konferenser, seminarier och studiebesök.</P>
<P class="p104 ft7">Utredningsarbetet har skett i dialog med SR, SVT och UR. Stora delar av det material som utredningen bygger sitt arbete på har tagits fram i nära och fortlöpande samverkan med programföretagen. Samtliga tre programföretag har lämnat skrivelser till utredningen med svar på kommitténs frågor samt information om frågeställningar där programföretagen på eget initiativ velat framföra synpunkter till kommittén. Därutöver har ordföranden och sekretariatet haft samtal med en rad företrädare för respektive programföretag.</P>
<P class="p81 ft7">Kommittén har, i enlighet med utredningsdirektiven, haft samråd med Radio- och <NOBR>TV-lagsutredningen</NOBR> (Ku 2000:01) samt med utredningen om finansiering m.m. av radio och TV i allmänhetens tjänst (Ku 2003:02).</P>
<P class="p105 ft2"><SPAN class="ft2">1.3</SPAN><SPAN class="ft26">Betänkandet</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Utredningsbetänkandet är uppdelat i tre delar. I den första delen –</P>
<P class="p107 ft7">A. Svensk public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV – presenteras grundläggande fakta om det svenska systemet med radio och TV i allmänhetens tjänst. I kapitel 2 redogörs för dagens system, bl.a. genom en presentation av relationen mellan staten och programföretagen, grunderna för reglering och styrning av verksamheten samt frågor om granskning, redovisning och revision. I kapitel 3 redogör vi kortfattat för public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> framväxt i Sverige och hur uppdraget har utvecklats och förändrats över tid.</P>
<P class="p54 ft7">I betänkandets andra del – B. Omvärld – har vi placerat två kapitel som behandlar public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> omvärld. I</P>
<P class="p108 ft13">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft7">kapitel 4 görs en genomgång av situationen för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i andra länder. Fokus i detta kapitel ligger på Storbritannien och våra nordiska grannländer samt på utvecklingen inom EU när det gäller synen på public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV. Kapitel 5 utgör en omfattande omvärldsanalys där vi beskriver grundläggande fakta samt några av de väsentliga utvecklingstendenser och förändringar som just nu pågår på medieområdet. Det är mot denna bakgrund som våra förslag om public serviceuppdragets inriktning och sändningstillståndens utformning i betänkandets resterande kapitel ska ses.</P>
<P class="p59 ft7">I den avslutande delen – C. Förslag – presenteras våra slutsatser och förslag. I kapitel 6 redogör vi inledningsvis för de slutsatser som vi anser bör dras mot bakgrund av omvärldsanalysen. Därefter presenteras kommitténs syn på den framtida public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten i Sverige. Vi redovisar också vår principiella syn på hur styrningen av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> via sändningstillstånd och andra regelverk bör vara utformad. I kapitel 7 gör vi bedömningar i frågor som rör gränserna för programföretagens verksamhet t.ex. mellan kärnverksamhet, kompletterande verksamhet och sidoverksamheter. I detta kapitel behandlas också frågor om programföretagens arkiv och rätten att använda sponsring som intäktskälla.</P>
<P class="p50 ft7">I kapitel <NOBR>8–15</NOBR> behandlar vi de särskilda frågor som regeringen i utredningsdirektiven gett oss i uppdrag att överväga. Varje sådant kapitel innehåller en beskrivning av de villkor som gäller idag samt de motiveringar och syften som riksdag och regering angett för dessa. Därefter görs i varje enskild fråga en genomgång av programföretagens verksamhet så här långt in på den nuvarande tillståndsperioden. Det huvudsakliga materialet för dessa genomgångar utgörs av programföretagens public <NOBR>service-redovisningar</NOBR> för åren <NOBR>2001–2003.</NOBR> Dessutom har vi för att ge ytterligare belysning av utvecklingen inhämtat ytterligare omfattande material dels från programföretagen, dels från andra källor som exempelvis myndigheter på medieområdet, olika intresseorganisationer och den fria medieforskningen.</P>
<P class="p50 ft7">Ett förhållande som bör framhållas är att vid tiden för vårt utredningsarbete har den nuvarande tillståndsperioden endast pågått halva den utsatta tiden. Det innebär att programföretagen har flera år kvar till förfogande för att utföra det uppdrag som de anförtrotts av riksdag och regering.</P>
<P class="p109 ft13">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr13 td34"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p23 ft4">Inledning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">Varje kapitel som behandlar de särskilda frågorna i direktiven avslutas med vår samlade bedömning av hur programföretagen följer sina uppdrag under nuvarande tillståndsperiod. I anslutning till vår bedömning lämnar vi förslag på hur vi anser att villkoren för den kommande tillståndsperioden på respektive område bör vara utformade.</P>
<P class="p110 ft13">35</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p111 ft20"><SPAN class="ft20">2</SPAN><SPAN class="ft36">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN></P>
<P class="p112 ft2"><SPAN class="ft2">2.1</SPAN><SPAN class="ft26">Relationen mellan statsmakterna och programföretagen</SPAN><SPAN class="ft27">1</SPAN></P>
<P class="p113 ft7">Den svenska radion och televisionen i allmänhetens tjänst bedömdes redan tidigt, liksom i de flesta jämförbara länder, vara av sådan karaktär att den skulle bedrivas i offentlig regi. Associationsformen kom i Sverige redan tidigt att bli aktiebolagets, men folkstyrets organ behöll ett avgörande inflytande över verksamheten.</P>
<P class="p45 ft7">Ett grundläggande villkor för att radio och TV ska kunna bedrivas i allmänhetens tjänst har varit att programföretagen kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i förhållande till statsmakten, de stora organisationerna och andra makthavare. Av detta skäl har det ansetts angeläget att staten i så liten utsträckning som möjligt kan påverka verksamhetens inriktning. Det har sedan länge varit en självklarhet att ingen utomstående ska kunna påverka enskilda program.</P>
<P class="p54 ft7">Samtidigt har riksdag och regering ett ansvar för att programverksamheten regleras genom vissa grundläggande riktlinjer vad gäller mångsidighet och balans, hög kvalitet, tillgänglighet och hänsyn till minoritetsintressen m.m. I detta ansvar ligger också att säkerställa att programföretagen har en effektiv och ändamålsenlig organisation så att public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> kan utföras och att det sker med en god och effektiv hushållning med de medel som TV- avgiftsbetalarna via riksdagen ställer till programföretagens förfogande.</P>
<P class="p81 ft7">Avvägningen mellan dessa värden har hanterats genom en kombination av olika åtgärder. Utöver den för all svensk radio och TV grundläggande lagstiftningen i form av Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> gäller följande principer:</P>
<P class="p114 ft39"><SPAN class="ft37">1 </SPAN>Delar av detta kapitel är en omarbetad och uppdaterad version av material i kapitlen 7 och 15 i SOU 2000:55, <SPAN class="ft38">Radio och TV i allmänhetens tjänst – ett beredningsunderlag.</SPAN></P>
<P class="p115 ft13">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft23"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft40">Ägarformen. </SPAN>Staten är inte formellt ägare av public <NOBR>service-före-</NOBR> tagen, utan företagen ägs av en för ändamålet bildad förvaltningsstiftelse.</P>
<P class="p66 ft10"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft41">Självständiga aktiebolag med redaktionellt oberoende. </SPAN><SPAN class="ft7">Varje enskilt programföretag svarar för att verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till statsmakten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället.</SPAN></P>
<P class="p66 ft10"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft41">Ramvillkor för bestämda tidsperioder. </SPAN><SPAN class="ft7">De allmänna förutsättningarna för public </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">service-verksamheten</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> fastställs av riksdag och regering inför varje tillståndsperiod. Regeringen beslutar, på grundval av riksdagens beslut, om sändningstillstånd med tillhörande villkor och villkor i samband med medelstilldelningen (anslagsvillkor) för vart och ett av programföretagen. Villkoren ska i princip vara oförändrade under tillståndsperioden.</SPAN></P>
<P class="p117 ft42"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft40">Finansieringen genom </SPAN><NOBR>TV-avgifter</NOBR> <SPAN class="ft23">ger programföretagen en garanterad medelstilldelning med visst belopp under viss tid.</SPAN></P>
<P class="p118 ft10"><SPAN class="ft10">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Ägarformen</SPAN></P>
<P class="p100 ft7">Fram till riksdagens beslut om nytt ägande av public serviceföretagen år 1993 utgjordes ägarna av företrädare för folkrörelserna (60 procent), näringslivet (20 procent) och dagspressen (20 procent). När delar av ägarkretsen förklarat att de inte längre ville kvarstå som ägare ansåg statsmakterna att denna ägarform inte längre kunde upprätthållas. Därmed försvann möjligheten att balansera det statliga inflytandet på detta sätt (se också kapitel 3).</P>
<P class="p49 ft7">Riksdagen beslutade våren 1993 att de tre programbolagen i stället ska ägas av varsin förvaltningsstiftelse.<SPAN class="ft44">2 </SPAN>De tre stiftelsernas styrelser fick för enkelhetens skull en identisk styrelsesammansättning. Genom valet av stiftelseformen ville statsmakterna åstadkomma tydliga spelregler för relationerna mellan staten och public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Som alternativ ägarform diskuterades bl.a. ett helstatligt ägande av bolagen. Att genom statligt ägande placera public <NOBR>service-företagen</NOBR> direkt under den verkställande makten ansågs dock vara en olämplig lösning. Stiftelseformen valdes just för att den bäst ansågs kunna tillgodose kravet på självständighet och integritet för programföretagen. Från och med år 1997 ägs programbolagen av en enda stiftelse – <SPAN class="ft10">Förvaltningsstiftelsen för</SPAN></P>
<P class="p119 ft4"><SPAN class="ft35">2 </SPAN>Prop. 1992/93:236, bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377.</P>
<P class="p102 ft13">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft39">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft10">Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. <SPAN class="ft7">Regering och riksdag ansåg att det är mer rationellt med en stiftelse, eftersom stiftelserna ändå hade samma övergripande mål.</SPAN><SPAN class="ft44">3</SPAN></P>
<P class="p121 ft7">Enligt stiftelseförordnandet är syftet med stiftelsen att ”främja självständigheten hos företag som i den omfattning och på det sätt som riksdagen och regeringen bestämt här i landet bedriver sändningar av ljudradio- och televisionsprogram i allmänhetens tjänst.” Stiftelsen ska tillgodose sitt syfte genom att äga och förvalta aktier i sådana bolag samt utöva de befogenheter som är förknippade med detta.</P>
<P class="p122 ft7">Stiftelsestyrelsens huvudsakliga uppgifter är att utse merparten av ledamöterna i programbolagens styrelser, ta ställning till programbolagens årsredovisningar och besluta om ansvarsfrihet för styrelserna på bolagsstämman. Stiftelsens ändamål att främja självständigheten hos programföretagen kan också leda till andra åtgärder, t.ex. att stiftelsen inger skrivelser till regering och riksdag i ärenden som rör programföretagens verksamhet. Ett exempel på ett sådant ärende är frågan om huruvida public <NOBR>service-organisa-</NOBR> tionen bör omfattas av lagen om revision av statlig verksamhet m.m.<SPAN class="ft44">4 </SPAN>Frågeställningen rör bl.a. om public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> bör betraktas som en del av den statliga verksamheten eller inte. Stiftelsens uppfattning är att public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> inte bör omfattas av lagen och har hos regering och riksdag hemställt om att lagen om revision bör ses över för att klargöra detta. Frågan bereds för närvarande i regeringskansliet.</P>
<P class="p123 ft7">Av stor betydelse är hur stiftelsens styrelse utses och vilka kriterier som gäller när stiftelsestyrelsen ska utse majoriteten av ledamöterna i programbolagens styrelser. Stiftelsens styrelse består av ordförande och tio övriga ledamöter. Regeringen utser ledamöterna på förslag av de politiska partierna i riksdagen. I riksdagens beslut 1993 anges att en så bred parlamentarisk uppslutning som möjligt är viktig vid val av stiftelsens styrelse; eftersom styrelserna ska arbeta långsiktigt bör inte dess sammansättning helt påverkas av valresultat och regeringsskiften. Styrelsernas mandatperioder är därför relaterade till riksdagens så att ordföranden och hälften av ledamöterna utses viss tid efter ordinarie riksdagsval. För närvarande utses ordföranden på fyra år och ledamöterna på åtta år.</P>
<P class="p124 ft31"><SPAN class="ft29">3</SPAN><SPAN class="ft30">Prop. 1995/96:161, s. 70 ff.</SPAN></P>
<P class="p125 ft4"><SPAN class="ft29">4</SPAN><SPAN class="ft45">Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB 2004, skrivelse till regeringen.</SPAN></P>
<P class="p126 ft13">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">Enligt stiftelseförordnandet ska styrelsen bestå av personer med erfarenhet från olika verksamheter i samhället och olika delar av landet.</P>
<P class="p64 ft7">Platserna i stiftelsestyrelsen är kopplade till partierna. Om en ledamot eller ordförande avgår ska det berörda partiet nominera en ny kandidat. Genom en proportionell fördelningsmetod utifrån mandatfördelningen i riksdagen är de elva platserna i dag fördelade med sex ledamöter från (s), två från (kd), varav en som ordförande och en vardera för (v), (fp) och (m).</P>
<P class="p49 ft7">Innan förvaltningsstiftelsen introducerades utgjorde public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> en sammanhållen koncern med ett moderbolag. Moderbolaget hade fem särskilt viktiga funktioner:</P>
<P class="p65 ft23"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft22">ansvar för en samordnad resursplanering, genom att lämna en samlad anslagsframställning efter en avvägning av de dåvarande fyra programbolagens krav,</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">ansvar för samordning av större investeringar så att möjligheter till gemensamt utnyttjande skulle tas tillvara,</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">beslut om medelstilldelning till programbolagen inom de totalramar som riksdagen anvisat för verksamheten,</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">ansvar för fördelning av sändningstiden i radio och TV mellan bolagen,</SPAN></P>
<P class="p66 ft23"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft22">tillsättning av majoriteten av ledamöterna i programbolagens styrelser.</SPAN></P>
<P class="p127 ft7">Av det gamla moderbolagets fyra funktioner svarar stiftelsen i dag endast för en, nämligen att utse majoriteten av ledamöterna i programföretagens styrelser.</P>
<P class="p64 ft7">Ytterligare en följd av riksdagens beslut om ändrade ägarformer är att programföretagen indirekt kom att bli ägare av verksamhetens fastigheter, beroende på att Sveriges Radio Förvaltnings AB, som äger dessa, kom att ägas av programföretagen gemensamt. På samma sätt blev programföretagen också ägare av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) som uppbär <NOBR>TV-avgiften.</NOBR> Programföretagen är också delägare till undersökningsföretagen Mediamätning i Skandinavien AB (MMS) och Radioundersökningar AB (RUAB).</P>
<P class="p49 ft7">Ägarformen varierar betydligt mellan europeiska public serviceföretag, liksom därmed den faktiska relationen mellan företagen och respektive stat. I Norge är NRK ett helägt statligt aktiebolag, det samma gäller för YLE i Finland. I Danmark är DR en ”själv-</P>
<P class="p128 ft13">40</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft39">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft7">ständig offentlig institution”, vilket liknar den ställning brittiska BBC har som en ”public corporation” (se också kapitel 4).</P>
<P class="p130 ft10"><SPAN class="ft10">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft43">Självständiga aktiebolag med redaktionellt oberoende</SPAN></P>
<P class="p131 ft7">Ägarstiftelsen utser alltså majoriteten av programföretagens styrelseledamöter. Före 1993 hade styrelserna en i huvudsak partipolitisk sammansättning. Enligt riksdagens riktlinjer ska styrelserna numera bestå av personer som kan förväntas bidra på ett kompetent och professionellt sätt till företagens ledningar. Styrelserna bör innehålla företagsekonomisk kompetens och en bred kunskap om och förankring i det svenska samhället, t.ex. personer från folkrörelser, medier, kulturliv, folkbildning, näringsliv, etc.<SPAN class="ft44">5</SPAN></P>
<P class="p132 ft7">Regeringen utser ordföranden i de tre programföretagen, efter samråd med riksdagspartierna.</P>
<P class="p133 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 2.1. </SPAN>Ordförandeposter i public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> styrelser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td39"><SPAN class="p134 ft4">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p135 ft4">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p135 ft4">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p135 ft4">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td42"><SPAN class="p136 ft4">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p136 ft39">2004</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td43"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td44"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td45"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td46"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td46"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td47"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td46"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td38"><SPAN class="p29 ft47">Stiftelsen</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td39"><SPAN class="p134 ft4">(m)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td40"><SPAN class="p135 ft4">(m)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p135 ft4">(m)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p135 ft4">(m)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td42"><SPAN class="p136 ft4">(m)</SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td41"><SPAN class="p136 ft4">(kd)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p29 ft47">SR</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p137 ft48">(fp)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p136 ft48">(fp)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p138 ft48">(fp)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p136 ft4">(kd)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p136 ft48">(kd)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p136 ft4">(m)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p29 ft47">SVT</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p134 ft48">(s)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p135 ft48">(s)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p138 ft48">(s)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p136 ft48">(s)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p136 ft48">(s)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p136 ft48">(s)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p29 ft47">UR</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td44"><SPAN class="p134 ft48">(c)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td45"><SPAN class="p135 ft48">(c)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p138 ft48">(c)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p136 ft47">(v)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td47"><SPAN class="p136 ft48">(v)</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td46"><SPAN class="p136 ft48">(fp)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p139 ft7">Principen har alltså hittills varit att ordförandeposterna fördelats mellan de fyra största partierna i riksdagen.</P>
<P class="p140 ft7">I företagens sändningstillstånd framgår att ”verksamheten skall bedrivas självständigt i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället”. Programföretagen bestämmer själva om programverksamhetens inriktning. Ingenting får införas i sändningarna mot den ansvarige utgivarens vilja. Statliga myndigheter får inte förhandsgranska program och kan inte förbjuda en sändning på grund av det kända eller förväntade innehållet. Granskningsnämnden för radio och TV har till uppgift att genom efterhandsgranskning pröva om programföretagen har efterlevt bestämmelserna i lag och sändningstillstånd. Dessa förutsättningar skapar ett allmänt skydd för programverksamhetens integritet och oberoende.</P>
<P class="p141 ft4"><SPAN class="ft35">5 </SPAN>Prop. 1992/93:236.</P>
<P class="p142 ft13">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p5 ft4">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag SOU 2005:1</P>
<P class="p57 ft7">Även gränsdragningen mellan ledning och löpande förvaltning inom programföretagen är ägnad att främja självständigheten. Programföretagens styrelser fastställer mål och långsiktiga planer samt beslutar om grundläggande prioriteringar. Styrelserna beslutar också om respektive företags budget, övergripande planering samt viktigare utnämningar. <SPAN class="ft44">6</SPAN></P>
<P class="p49 ft7">Programföretagens redaktionella integritet har av tradition varit stark i förhållande till företagens styrelser, som inte haft ett direkt inflytande på redaktionsnivå. Styrelserna har dock det övergripande ansvaret för programverksamhetens inriktning, bl.a. att den står i överensstämmelse med företagens uppdrag så som det formulerats i sändningstillstånd och övrig reglering.</P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft10">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft43">Ramvillkor för bestämda tidsperioder</SPAN></P>
<P class="p144 ft7">Ytterligare ett förhållande som ska ge programföretagen stabilitet och självständighet är principen att riktlinjerna och förutsättningarna för verksamheten ska gälla en hel tillståndsperiod. Uppdragets omfattning och inriktning, organisationen och de ekonomiska förutsättningarna ska alltså inte kunna förändras under tillståndsperioden, såvida inte mycket speciella skäl motiverar detta. Denna princip har emellertid inte visat sig gälla fullt ut under <NOBR>1990-talet,</NOBR> särskilt inte vad gäller företagens ekonomiska förutsättningar.</P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft10">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft43">Finansiering genom avgifter</SPAN></P>
<P class="p100 ft7">Finansieringen genom <NOBR>TV-avgifter</NOBR> har setts som ytterligare en av de åtgärder som bidrar till att garantera programföretagens självständighet. Riksdagen tar varje år ställning till avgiftens storlek och fördelningen av medel till programföretagen.</P>
<P class="p64 ft7">Genom att i princip vara garanterade en viss på förhand känd tillförsel av medel har public <NOBR>service-företagen</NOBR> en fördel framför kommersiell radio och TV genom att inte vara beroende av att maximera antalet tittare och lyssnare för att generera intäkter. Det avgörande motivet för denna finansiering har dock varit att det oberoende som ska känneteckna verksamheten inte kan förenas med ett beroende av kommersiell finansiering.</P>
<P class="p145 ft4"><SPAN class="ft35">6 </SPAN>Prop. 1992/93:236, sid. 16.</P>
<P class="p102 ft13">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft39">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft2"><SPAN class="ft2">2.2</SPAN><SPAN class="ft26">Principer för reglering av verksamheten</SPAN></P>
<P class="p146 ft7">I detta avsnitt behandlas det regelverk som utgör en av grunderna för det allmännas inflytande på public <NOBR>service-företagen.</NOBR> Dessutom behandlas frågor om uppföljning och granskning av programverksamheten.</P>
<P class="p147 ft10"><SPAN class="ft10">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Regelstrukturen</SPAN></P>
<P class="p148 ft7">Radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844), sändningstillstånd och anslagsvillkor är de huvudsakliga instrumenten för regeringens och riksdagens inflytande på den svenska radio och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> i allmänhetens tjänst. I riksdagens beslut i juni 2001 på grundval av den s.k. public <NOBR>service-propositionen</NOBR> återfinns bakgrund och motiv för nu gällande riktlinjer.<SPAN class="ft44">7</SPAN></P>
<P class="p149 ft10">Sändningstillstånd<SPAN class="ft44">8</SPAN></P>
<P class="p150 ft7">Tidigare uppfattades public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> ofta som synonymt med avtalet mellan staten och public <NOBR>service-företagen.</NOBR> En viktig ändring i den nya radio- och <NOBR>TV-lagstiftning</NOBR> som trädde i kraft 1996 var att det dittills gällande systemet med avtal mellan staten och programföretagen ersattes med sändningstillstånd med tillhörande villkor. Det var bl.a. efter kritik från Lagrådet om att yttrandefrihetsbegränsningar (villkor för innehållet i sändningarna) genom avtal saknar stöd i regeringsformen som regeringen gjorde bedömningen att krav på enskilda företag istället ska gälla som villkor för själva sändningsrätten.</P>
<P class="p54 ft7">Enligt radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> får villkor av olika slag ställas på sändningar som regeringen meddelar tillstånd för, dvs. marksändningar i radio och TV. Den typ av villkor som får ställas återges i en villkorslista i lagen (3 kap. 2 §). Denna lista motsvarar i allt väsentligt de villkor angående sändningsrättens innebörd och innehållet i sändningarna som tidigare återfanns i avtalet mellan staten och programföretagen. Listan möjliggör statens krav på SVT, SR och UR, men också de särskilda kraven i TV4:s sändningstillstånd. Sändningstillstånden gäller för tidsbestämda perioder, för närvarande fem år.</P>
<P class="p151 ft31"><SPAN class="ft29">7</SPAN><SPAN class="ft30">Prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.</SPAN></P>
<P class="p152 ft4"><SPAN class="ft29">8</SPAN><SPAN class="ft45">Programföretagens sändningstillstånd finns i bilaga </SPAN><NOBR>5-7.</NOBR></P>
<P class="p97 ft13">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft7">Vart och ett av programföretagen SR, SVT och UR har ett eget sändningstillstånd där villkoren består av fyra huvuddelar: allmänna bestämmelser, principer för innehållet i sändningarna, regler för genmäle och beriktigande samt villkor för reklam och sponsring.</P>
<P class="p153 ft10">Anslagsvillkor<SPAN class="ft44">9</SPAN></P>
<P class="p144 ft7">Programföretagen följer dessutom andra villkor. Verksamheten finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> och riksdagen tar varje år ställning till <NOBR>TV-avgiftens</NOBR> nivå och storleken på medelstilldelningen. Medlen ställs därefter till företagens förfogande genom beslut av regeringen. I dag kallas dessa beslut om medelstilldelning för anslagsvillkor. Till besluten är, som namnet antyder, olika villkor kopplade som bl.a. reglerar vissa ekonomiska och organisatoriska frågor samt ger vägledning för företagens redovisning till statsmakterna. Flertalet av dessa villkor fanns före 1997 i avtalen mellan staten och programföretagen.</P>
<P class="p50 ft7">I princip är regeringens möjligheter omfattande när det gäller vilka frågor som kan regleras i anslagsvillkoren. Villkoren måste dock ha stöd i de allmänna riktlinjer för verksamheten som beslutats av riksdagen för den aktuella tillståndsperioden. Villkoren ska i princip gälla för hela tillståndsperioden, men beslut fattas, till skillnad från sändningstillstånden, i samband med medelstilldelningen i december varje år.</P>
<P class="p49 ft7">Den särskilde utredare som har haft regeringens uppdrag att behandla frågor som rör finansieringen av radio och TV i allmänhetens tjänst har i uppdrag att lämna ett förslag som om det genomförs skulle innebära att anslagsvillkoren kommer att försvinna.<SPAN class="ft44">10 </SPAN>Utredningen ska lämna förslag till en modell för direktfinansiering, dvs. att de <NOBR>TV-avgifter</NOBR> som i dag betalas till Radiotjänst i Kiruna AB och som placeras på ett konto i Riksgäldskontoret i fortsättningen skulle gå direkt till programföretagen. Därmed skulle riksdagens årliga beslut om medelstilldelning till programföretagen från det särskilda kontot på Riksgäldskontoret upphöra. Följaktligen skulle också regeringens möjlighet att ställa villkor i samband med att anslaget beslutas försvinna. Det bör dock sägas att de villkor som i dag återfinns i anslagsvillkoren i princip</P>
<P class="p154 ft31"><SPAN class="ft49">9</SPAN><SPAN class="ft50">Anslagsvillkoren finns i bilaga </SPAN><NOBR>8-10.</NOBR></P>
<P class="p155 ft4"><SPAN class="ft29">10</SPAN><SPAN class="ft45">Ku 2003:02, dir. 2003:120, tilläggsdir. 2004:68.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft39">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft7">kan flyttas till andra styrdokument, t.ex. sändningstillståndet eller programföretagens bolagsordningar.</P>
<P class="p156 ft10">Bolagsordning</P>
<P class="p150 ft7">Ändringar i programföretagens bolagsordningar ska godkännas av regeringen. Enligt bolagsordningarna är föremålet för bolagens verksamhet att <SPAN class="ft10">bedriva rundradioverksamhet</SPAN><SPAN class="ft44">11 </SPAN><SPAN class="ft10">och därmed förenlig verksamhet </SPAN>(samma formulering för SR och SVT, för UR dessutom <SPAN class="ft10">”inom utbildningsområdet”)</SPAN>. I övrigt ingår bestämmelser om aktiekapital, styrelsens arbetsordning, revision, bolagsstämman, likvidation m.m. Regeringen ska också godkänna ändringar i dotterföretagens bolagsordningar, dvs. Radiotjänst i Kiruna AB och Sveriges Radio Förvaltnings AB. Ändringar i bolagsordningen måste ha stöd i de allmänna riktlinjer riksdagen fattat beslut om. Programföretagens bolagsordningar ändrades senast år 2000.</P>
<P class="p54 ft7">I princip finns inga hinder mot att företagens bolagsordningar används som ett mer aktivt instrument än hittills för att klargöra programföretagens uppdrag, om sådana ändringar blir nödvändiga som en följd av riksdagens beslut om riktlinjer för kommande tillståndsperiod.</P>
<P class="p149 ft10">Övriga regeringsbeslut m.m.</P>
<P class="p150 ft7">Reglering via lag, bolagsordning, sändningstillstånd och anslagsvillkor är inte de enda instrumenten för styrning av public serviceföretagens verksamhet. Regeringen har även annan beslutkompetens, t.ex. att</P>
<P class="p157 ft23"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft22">utse styrelseledamöterna i den Förvaltningsstiftelse som äger public </SPAN><NOBR>service-företagen,</NOBR></P>
<P class="p86 ft7"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft24">utse ordförande samt en suppleant i respektive programföretags styrelse,</SPAN></P>
<P class="p85 ft23"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft22">besluta om ändringar i Förvaltningsstiftelsens stiftelseförordnande (med undantag av ändamålsbestämmelser).</SPAN></P>
<P class="p158 ft34"><SPAN class="ft35">11 </SPAN>Begreppet ”rundradio” användes i den tidigare radiolagen ända sedan dess tillkomst. ”Radio” är en teknisk term som även innefattar <NOBR>TV-mediet.</NOBR> I den nya radio- och TV- lagen har begreppet rundradio utgått och ersatts av ljudradio och TV.</P>
<P class="p159 ft13">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">Dessutom har regeringen naturligtvis möjlighet att genom proposition lämna förslag till riksdagen om ändringar av riktlinjer för verksamheten även under pågående tillståndsperiod.</P>
<P class="p64 ft7">Programföretagens ägare – Förvaltningsstiftelsen – formulerar inga villkor eller regler för public <NOBR>service-verksamheten,</NOBR> förutom vad som gäller för den koncernredovisning som görs för de tre bolagen.</P>
<P class="p99 ft10"><SPAN class="ft10">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Granskning av programverksamheten</SPAN></P>
<P class="p144 ft7">Granskningsnämnden för radio och TV (tidigare Radionämnden) har till uppgift att genom efterhandsgranskning övervaka att programföretagen utövar sin sändningsrätt i enlighet med bestämmelserna i radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> och villkoren i sändningstillstånden samt att besluta om sanktioner vid bristande efterlevnad av reglerna. Nämndens granskning av program sker efter anmälan eller på eget initiativ.</P>
<P class="p58 ft7">Nämnden har dock inte någon motsvarande rätt att kontrollera efterlevnaden av public <NOBR>service-företagens</NOBR> anslagsvillkor. Den uppgiften ligger istället på regeringen.</P>
<P class="p64 ft7">Nämnden är en statlig myndighet som består av en ordförande och sex ledamöter samt fem suppleanter som alla utses av regeringen. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Hos nämnden finns en direktör som är chef för myndigheten. Granskningen av public <NOBR>service-företagens</NOBR> programverksamhet utgör en betydande del av nämndens verksamhet. Nämndens verksamhet finansieras till två tredjedelar med TV- avgiftsmedel och en tredjedel via statsbudgeten.</P>
<P class="p160 ft7">Nämnden kan fatta tre slags beslut:</P>
<P class="p65 ft23"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft40">friande </SPAN>– programföretaget har inte handlat i strid med någon bestämmelse i lag eller tillståndsvillkor</P>
<P class="p66 ft23"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft40">kritiserande </SPAN>– sändningarna har brustit i förhållande till någon bestämmelse, men bristen är inte så allvarlig att det föreligger något brott mot aktuell bestämmelse</P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft41">fällande </SPAN>– programföretaget har brutit mot en eller flera av tillämpliga bestämmelser.</P>
<P class="p161 ft7">Alla ärenden av principiell karaktär avgörs vid sammanträde i nämnden. Besluten kan vara friande eller fällande och genom dessa beslut skapas en praxis som programföretagen sedan har att följa.</P>
<P class="p162 ft13">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td36"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td37"><SPAN class="p23 ft39">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">Nämndens ordförande kan själv fatta beslut om enklare typer av regelbrott där en tydlig nämndpraxis finns. Även myndighetens direktör kan fatta beslut på nämndens vägnar. Detta sker dock enbart i fråga om friande beslut och där det står helt klart att det anmälda programmet inte strider mot programreglerna. Detta är den vanligaste beslutsnivån; direktören fattar beslut i ca 70 procent av alla ärenden.</P>
<P class="p62 ft7">Om ett programföretag brutit mot en bestämmelse finns olika sanktionsmöjligheter. Om ett brott skett avseende bestämmelserna om annonser, sponsring och otillbörligt gynnande kan nämnden ansöka hos länsrätten om att en särskild avgift ska påföras. Avgiften fastställs till lägst 5 000 kronor och högst 5 miljoner kronor. Vid brott mot bestämmelserna om saklighet, opartiskhet, mediets genomslagskraft, intrång i privatlivet m.m. kan dock ingen ekonomisk sanktion tillgripas. I stället kan nämnden förelägga den som fällts att offentliggöra nämndens beslut i sina sändningar.</P>
<P class="p163 ft10"><SPAN class="ft10">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Redovisning och revision</SPAN></P>
<P class="p164 ft7">Programföretagen lämnar i egenskap av aktiebolag en årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen. Mot bakgrund av att staten inte är ägare av programföretagen är Förvaltningsstiftelsen mottagare av årsredovisningen. Årsredovisningen utgör alltså inte formellt en del av den återrapportering till regering och riksdag som företagen lämnar. Denna sker i stället genom att programföretagen är ålagda att särskilt redovisa hur man uppfyllt sitt public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> i särskilda public <NOBR>service-redovisningar.</NOBR></P>
<P class="p54 ft7">Regeringen utser två revisorer och två revisorssuppleanter i Förvaltningsstiftelsen. Därtill utser regeringen en revisor i programföretagen. Bolagsstämman utser i enlighet med bolagsordningen ytterligare en auktoriserad revisor i programföretagen, som således har två revisorer samt två suppleanter. Regeringen utser också varje år en revisor som årligen ska granska RIKAB:s förvaltning av rundradiorörelsens medel.<SPAN class="ft44">12</SPAN></P>
<P class="p45 ft23">Revisorerna utgår i sin granskning från aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, bolagsordningen och i viss mån programföretagens anslagsvillkor. Revisorerna har även som särskilt uppdrag</P>
<P class="p165 ft4"><SPAN class="ft35">12 </SPAN>Avtal mellan staten och RIKAB om granskning av förvaltningen av rundradiorörelsen <NOBR>2004-03-25.</NOBR></P>
<P class="p126 ft13">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Radio och TV i allmänhetens tjänst i dag</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft7">från Förvaltningsstiftelsen att granska underlaget till de av bolagen framtagna public <NOBR>service-redovisningarna.</NOBR></P>
<P class="p167 ft7"><SPAN class="ft10">Figur 2.1. </SPAN>Styrning och granskning av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr23 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td50"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td51"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td52"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr24 td53"><SPAN class="p168 ft5">Riksdag</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td55"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td58"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td59"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td60"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td61"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td62"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td63"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td64"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td55"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td58"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td59"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td60"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td61"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td62"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td63"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td58"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td66"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td67"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td71"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td73"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td74"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td75"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td76"><SPAN class="p28 ft52">Gransknings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td49"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr28 td77"><SPAN class="p26 ft53">Regering</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td75"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td78"><SPAN class="p169 ft54">nämnden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td48"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td49"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td68"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td69"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td70"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td54"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td75"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td56"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td78"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td49"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td70"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td54"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td75"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td76"><SPAN class="p35 ft56">för radio och TV</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td48"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td49"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td68"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td69"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td70"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td71"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td72"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td54"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td75"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td66"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td79"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td48"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td49"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td58"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td59"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td60"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td61"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td62"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td63"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td64"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td54"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td55"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr28 td80"><SPAN class="p35 ft59">Kontrollerar att lag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td65"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td70"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td71"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td72"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td73"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td54"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td55"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td71"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td73"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr25 td80"><SPAN class="p35 ft60">och sändningstill-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td65"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td69"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr26 td1"><SPAN class="p170 ft60">Utser Förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td54"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td55"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td80"><SPAN class="p35 ft60">stånd följs</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr32 td48"><SPAN class="p23 ft60">Beslutar om</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=5 class="tr33 td1"><SPAN class="p170 ft60">stiftelsens styrelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td55"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td65"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td68"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td69"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td70"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td71"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td72"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td73"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td68"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td54"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td55"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td56"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td57"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td48"><SPAN class="p23 ft60">riktlinjer på förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td71"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td73"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr27 td81"><SPAN class="p23 ft59">Beslutar om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td48"><SPAN class="p23 ft60">av regeringen</SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td65"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td68"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td59"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td60"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td61"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td62"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td63"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td68"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td54"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td81"><SPAN class="p23 ft59">Sändningstillstånd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td65"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td74"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td69"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td70"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td71"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td72"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td82"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td68"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td54"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td74"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr9 td83"><SPAN class="p171 ft54">Förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr25 td81"><SPAN class="p23 ft60">Medelstilldelning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td48"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td65"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td74"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td69"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td68"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td54"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td81"><SPAN class="p23 ft59">(anslagsvillkor)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr33 td48"><SPAN class="p23 ft60">Beslutar om</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td65"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td74"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td70"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr33 td84"><SPAN class="p172 ft54">stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td68"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td54"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td65"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td74"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td69"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td70"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td68"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td54"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td55"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td56"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td57"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td48"><SPAN class="p23 ft60"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td65"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td74"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td59"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td60"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td61"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td62"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td85"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td68"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td54"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr13 td81"><SPAN class="p23 ft60">Utser ordf. i bolagens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr26 td48"><SPAN class="p23 ft60">storlek</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td65"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td68"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td69"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td70"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td71"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td72"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td73"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td68"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td54"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td65"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td68"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td69"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td70"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td71"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td72"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td73"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td68"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td54"><SPAN class="p23 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td81"><SPAN class="p23 ft60">styrelser + revisor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td48"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td65"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td68"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td70"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td71"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td72"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td73"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td68"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td54"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr25 td86"><SPAN class="p23 ft60">Utser ledamöter i bolagens</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr25 td86"><SPAN class="p23 ft60">styrelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=8 class="tr25 td86"><SPAN class="p23 ft63">Upprättar koncernredovisning</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td61"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td73"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td87"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td48"><SPAN class="p173 ft53">Styrelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td88"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td89"><SPAN class="p174 ft54">Styrelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td73"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td90"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td91"><SPAN class="p35 ft52">Styrelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td92"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td93"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td48"><SPAN class="p175 ft53">Sveriges</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td92"><SPAN class="p176 ft53">Sveriges</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td93"><SPAN class="p177 ft54">Sveriges</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td48"><SPAN class="p178 ft53">Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td92"><SPAN class="p176 ft54">Television</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr27 td94"><SPAN class="p23 ft53">Utbildningsradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td48"><SPAN class="p179 ft52">AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td92"><SPAN class="p176 ft52">AB</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td93"><SPAN class="p180 ft52">AB</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td48"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td65"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td68"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td69"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td70"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td71"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td72"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td73"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td68"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td54"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td55"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td56"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td57"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td48"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td65"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td69"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td70"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td71"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td72"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td73"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td68"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td54"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td55"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td56"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td57"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft13">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p182 ft6"><SPAN class="ft64">3</SPAN><SPAN class="ft65">Public </SPAN><NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</P>
<P class="p183 ft2"><SPAN class="ft2">3.1</SPAN><SPAN class="ft26">Inledning</SPAN><SPAN class="ft66">1</SPAN></P>
<P class="p164 ft7">Särskilda villkor för radio och TV gäller i de flesta länder. Innehållet i krav och reglering varierar dock mellan länder och över tid. Vanligt är att de omfattar sändningarnas räckvidd, programverksamhetens inriktning och relationen till den politiska makten.</P>
<P class="p53 ft7">Radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i Sverige bedrevs redan tidigt av ett monopolföretag med förpliktelser att svara för att hela befolkningen ska ha tillgång till ett programutbud som präglas av mångfald och hög kvalitet. Den princip som har gällt för svensk radio och TV sedan starten 1925 kan karaktäriseras som ett reglerat oberoende. De allmänna villkoren för verksamheten har fastställts av riksdag och regering på sådant sätt att allsidighet, kvalitet, minoritetshänsyn, decentralisering och ett betydande mått av intern mångfald ska gälla. Inom dessa ramar är det emellertid programföretagen som självständigt avgör hur programverksamheten ska utformas. Även för tiden efter att det legala monopolet upphörde med början i slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> har en stor del av de nationella radio- och <NOBR>TV-sändningarna</NOBR> bedrivits inom ramen för en public <NOBR>service-verksamhet,</NOBR> eller radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p123 ft7">Public <NOBR>service-företagen</NOBR> Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) har en särställning genom uppdraget att bedriva radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> till hela landet, samtidigt som företagen finansieras genom en offentligrättslig avgift. Det har ansetts naturligt att ställa höga krav på en verksamhet som har denna särställning.</P>
<P class="p45 ft7">Synen på vad som bör vara kärnan i public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> har skiftat något över tiden och därmed också statsmakternas krav. Vissa grundläggande förutsättningar har emellertid varit relativt stabila under hela den tid verksamheten har pågått. Vad som är att</P>
<P class="p184 ft4"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>Detta kapitel är en omarbetad och uppdaterad version av kapitel 2 i SOU 2000:55, Radio och TV i allmänhetens tjänst – ett beredningsunderlag.</P>
<P class="p126 ft13">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">betrakta som public service kan sägas vara föremål för en samverkan mellan de allmänna krav och riktlinjer statsmakterna formulerar och den självständiga ställning programföretagen har att utifrån dessa riktlinjer bedriva verksamheten.</P>
<P class="p185 ft2"><SPAN class="ft2">3.2</SPAN><SPAN class="ft26">Historik</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Organisationen av den svenska radioverksamheten kom i första hand att präglas av utvecklingen i Storbritannien, även om erfarenheterna av radions introduktion i USA år 1920 också påverkade Sveriges ställningstagande. I USA hade en helt annan tradition etablerats. Det kommersiella system med reklamfinansierad radio och senare även TV som utvecklades i USA betydde att statens reglering inledningsvis inskränktes till att främst gälla tilldelning av frekvenser. I de flesta europeiska länder valde man emellertid att under slutet av <NOBR>1920-talet,</NOBR> efter brittisk förebild, organisera radiosändningarna i form av nationella monopol där ett eller flera allmännyttiga företag fick sändningsrätten och gavs ett särskilt uppdrag att verka i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p50 ft7">Ett mycket kortfattat sätt att beskriva public <NOBR>service-uppdraget,</NOBR> som har sitt ursprung i Storbritannien, är att programmen ska ”inform, educate and entertain”. BBC:s förste chef, och den som sedermera fått personifiera den ursprungliga definitionen av public <NOBR>service-begreppet,</NOBR> John Reith, utvecklade tanken om verksamhetens ”public <NOBR>service-karaktär”</NOBR> på följande sätt:</P>
<P class="p187 ft7"><SPAN class="ft7">1.</SPAN><SPAN class="ft67">Den ska skyddas från kommersiella påtryckningar</SPAN></P>
<P class="p188 ft7"><SPAN class="ft7">2.</SPAN><SPAN class="ft67">Hela landet ska nås av dess sändningar</SPAN></P>
<P class="p189 ft7"><SPAN class="ft7">3.</SPAN><SPAN class="ft67">Den ska organiseras som ett monopol</SPAN></P>
<P class="p189 ft7"><SPAN class="ft7">4.</SPAN><SPAN class="ft67">Programmen ska ha hög kvalitet</SPAN></P>
<P class="p190 ft7">Dessa synsätt har relevans också för den svenska verksamheten. I Sverige fick AB Radiotjänst år 1925 ensamrätten till radiosändningar. Radion betraktades som ett företag i allmänhetens tjänst som i princip skulle stå fritt gentemot staten och andra maktcentra, men staten skulle utöva en kontrollerande verksamhet och ytterst garantera den ekonomiska basen genom att radion finansierades genom licensavgifter. Staten skulle också ha ansvaret för sändaranläggningar och sköta den tekniska distributionen av programmen till allmänheten. Alltifrån starten har verksamheten reglerats genom avtal mellan staten (först företrädd av Telegrafstyrelsen,</P>
<P class="p60 ft13">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">sedan av regeringen) och företaget. Sedan 1996 har dock avtalsformen ersatts av sändningstillstånd, som meddelas av regeringen.</P>
<P class="p53 ft7">Det första avtalet mellan staten och Radiotjänst från år 1924 innehåller krav på att programmen ska vara av växlande art, skänka god förströelse, vara ägnade att vidmakthålla allmänhetens intresse för rundradio, hållas på en hög ideell, kulturell och konstnärlig nivå samt vara präglade av vederhäftighet, saklighet och opartiskhet. Vidare skulle verksamheten bedrivas så att folkupplysningen och folkbildningsarbetet befrämjas. Avtalet innehåller även förbud mot reklam samt krav på att enskilds rätt ej kränks och att myndighetsmeddelanden ska sändas utan särskild ersättning. Flera av dessa grundläggande principer består, om än något annorlunda formulerade, än i dag.</P>
<P class="p54 ft7">Principen att public <NOBR>service-företagen</NOBR> självständigt utformar programverksamheten utifrån allmänna riktlinjer beslutade av regering och riksdag har legat fast under hela radions och televisionens historia i Sverige.</P>
<P class="p45 ft7">I nästa avsnitt ges en översiktlig beskrivning av några viktiga utvecklingsdrag i den svenska public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> historia samt hur själva uppdragets formulering i avtal eller sändningstillstånd och andra styrdokument har förändras.</P>
<P class="p147 ft2"><SPAN class="ft2">3.3</SPAN><SPAN class="ft26">Uppdragets förändring över tiden</SPAN><SPAN class="ft66">2</SPAN></P>
<P class="p191 ft7">Under de åtta decennier som public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV bedrivits i Sverige har med jämna mellanrum statliga utredningar tillsatts för att förbereda beslut om statsmakternas riktlinjer för verksamheten. De stora utredningarna har oftast haft en parlamentarisk sammansättning med bred expertmedverkan och deras betänkanden har utgjort en slags ideologiska idédokument med en så bred politisk uppslutning som vid respektive tidpunkt var möjlig kring synen på radion och televisionen. Karakteristiskt för tiden före televisionens introduktion var dock att radiomediet inte var föremål för någon omfattande partipolitisk diskussion. I stort sett överlät de sittande regeringarna agerandet på Radiotjänst och på Telegrafstyrelsen, som hade en viktig roll vid radions introduktion.</P>
<P class="p192 ft34"><SPAN class="ft35">2 </SPAN>Avsnittet bygger i huvudsak på de utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden som behandlat frågan under perioden. För historiska genomgångar av svensk public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV se också bl.a. Elgemyr 1996, Hadenius 1998, Hadenius & Weibull 2003.</P>
<P class="p115 ft13">51</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft7">Den första stora offentliga parlamentariska utredningen var 1933 års rundradioutredning, därpå följde en utredning år 1943 och ytterligare två på <NOBR>1950-talet.</NOBR> Som en klassiker i ämnet brukar framhållas 1960 års parlamentariska radioutredning som efter fem års omfattande utredning presenterade sitt betänkande Radions och televisionens framtid i Sverige (SOU 1965:20).</P>
<P class="p49 ft7">Fram till mitten av <NOBR>1950-talet</NOBR> innebar radio i Sverige sändningar i endast en kanal med nyheter från TT, folkbildningsprogram och underhållning. Denna tid präglades av en från Sveriges Radios sida försiktig hållning till samhällsämnen och debatt. Betecknande var kanske att radions medarbetare under denna tid vanligen kallades ”Radiotjänstemän”. När TV introducerades 1956 hade radion påbörjat en utveckling där programutbudet breddades och sändningstiden ökade. 1960 års radioutredning konstaterade också att medierna gradvis fått en allt större betydelse för samhällsdebatten: ”den offentliga debatten i allmänhet, och den politiska debatten i synnerhet, har på senare år i viss mån anpassat sig efter etermediernas arbetssätt”.</P>
<P class="p50 ft7">Grundsynen i 1960 års radioutrednings förslag kom att få stor betydelse. För första gången gjordes ett försök att definiera vad public service innebar för svenska etermedier. En viktig tanke var att decentralisera beslut och säkra en mångfald i programverksamheten. Principen om att etermedierna skulle garanteras frihet och integritet i förhållande till såväl politiska som kommersiella intressen underströks. Denna frihet måste, enligt utredningen samtidigt förenas med en ”medveten strävan till objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet och innefatta möjligheter för olika åsikter och meningsriktningar att komma till tals”. Några detaljerade föreskrifter för programverksamhetens närmare innehåll skulle inte förekomma, ansåg utredningen.</P>
<P class="p50 ft7">Riksdagens beslut år 1966 innebar bl.a. att en andra <NOBR>TV-kanal</NOBR> startades vid årsskiftet 1969/70. Bland dem som i slutet av 1960- talet var kritiska mot monopolet förespråkades en kommersiellt finansierad kanal i linje med det brittiska duopolet med licensfinansierade BBC och reklamfinansierade ITV. Det blev dock inte en privat kommersiell kanal utan ytterligare en <NOBR>TV-kanal</NOBR> inom Sveriges Radio. De båda <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> fick likvärdiga uppdrag och skulle vara resursmässigt likställda och ha egna nyhetsredaktioner. Behovet av konkurrens och mångfald ansågs kunna tillgodoses genom att ”en stimulerande tävlan” skulle råda mellan kanalerna. De två kanalerna nådde en stor publik och sändningstiden ökade</P>
<P class="p145 ft13">52</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">kraftigt, vilket också ledde till ökade tittartider. Samtidigt beslutades att distriktsverksamheten i både radio och TV skulle byggas upp – minst en fjärdedel av riksutbudet skulle nu produceras utanför Stockholm. Avtalet mellan staten och Sveriges Radio kom att sträcka sig över en lång period <NOBR>(1967–1979).</NOBR></P>
<P class="p163 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Avtalets utformning </SPAN><NOBR>1967–1979</NOBR></P>
<P class="p191 ft7">Uppdragets formulering i avtalet mellan staten och Sveriges Radio fick en liknande inriktning som det uppdrag som gällt sedan tidigare, men med flera nya tillägg. I första hand skulle programverksamheten inriktas på ”program gemensamma för hela landet”. Vid utformningen av dessa skulle bolaget ”så allsidigt som möjligt tillvarata det programstoff som landets olika delar erbjöd”. En nyhet var att det i avtalet reglerades att programverksamheten också skulle innefatta regionala program, vilket var en följd av den påbörjade utbyggnaden av distriktsverksamhet i både radio och TV.</P>
<P class="p89 ft7">Programmen skulle vara ”omväxlande till sin karaktär och i skälig omfattning tillgodose olika intressen i fråga om bl.a. religion, musik, teater, konst, litteratur och vetenskap”. Programmen skulle vidare ”skänka god förströelse och underhållning med beaktande av olika smakriktningar”. Även ”mindre gruppers intressen av mera särpräglad natur” skulle också tillgodoses. Bolaget ålades dessutom att undvika ”att alltför likartade program samtidigt utsänds i olika ljudradio- eller televisionsprogram”.</P>
<P class="p45 ft7">Nytt var att det i avtalet föreskrevs att bolaget i programverksamheten skulle hävda de demokratiska värdena och beakta ljudradions och televisionens centrala ställning i samhället. Av detta följde skyldigheter för bolaget att ”i lämplig form upplysa om nuets händelser och orientera om viktigare kultur- och samhällsfrågor samt stimulera till debatt i sådana frågor”.</P>
<P class="p193 ft7">Nytt var också särskilda bestämmelser om opartiskhet och saklighet, skyldighet att före sändning kontrollera sakuppgifter i programmen, respekten för enskilds privatliv, beriktigande av felaktiga sakuppgifter samt rätten till genmäle.<SPAN class="ft44">3</SPAN></P>
<P class="p45 ft7">Reklam i program eller programinslag var liksom tidigare inte tillåten.</P>
<P class="p194 ft4"><SPAN class="ft35">3 </SPAN>Dessa bestämmelser hade sin bakgrund i den då nyligen beslutade radiolagen (1966:755).</P>
<P class="p97 ft13">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft2"><SPAN class="ft2">3.4</SPAN><SPAN class="ft26">Avtalsperioden </SPAN><NOBR>1979–85</NOBR></P>
<P class="p186 ft7">Nästa stora utredning, den parlamentariskt sammansatta 1974 års radioutredning (arbetade under åren <NOBR>1974–1977)</NOBR> är den senaste i sitt slag som haft i uppdrag att i ett sammanhang behandla samtliga aspekter på den svenska public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> (eller radio- och <NOBR>TV-politiken</NOBR> överhuvudtaget).<SPAN class="ft44">4 </SPAN>För tiden därefter har förberedelserna för riksdagens beslut om riktlinjer för verksamheten skett på andra sätt än genom parlamentarisk utredning.</P>
<P class="p58 ft7">Under <NOBR>1970-talet</NOBR> pågick en ganska häftig debatt om en påstådd vänstervridning av samhällsdebatt och nyhetsrapportering inom Sveriges Radio. Andra ansåg att verksamheten hade ett alltför centralistiskt perspektiv. Radioutredningen föreslog dock inga omfattande förändringar av kraven på programverksamheten utan underströk de principer som hävdats av 1960 års radioutredning. Viktigt för utredningen var dock att knyta an till de kulturpolitiska mål som antogs av riksdagen år 1974.</P>
<P class="p49 ft7">Genom 1978 års riksdagsbeslut kom Sveriges Radio att omorganiseras till en sammanhållen koncern med ett moderbolag, Sveriges Radio, och fyra dotterbolag, Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.<SPAN class="ft44">5 </SPAN>Moderbolagets viktigaste uppgifter var att svara för en samordnad resursplanering för verksamheten, att besluta om medelstilldelning till programföretagen, att fördela sändningstid mellan företagen och att tillsätta majoriteten av ledamöterna i företagens styrelser. Dotterbolagen ansvarade dock för programverksamhetens utformning.</P>
<P class="p50 ft7">Även decentraliseringskravet betonades och distriktsverksamheten kom den närmaste tiden att byggas ut kraftigt inom riksradion och i än högre grad inom televisionen. Regionala nyhetssändningar skulle nu omfatta hela landet. Vidare genomfördes en ordning med automatisk kompensation för kostnadsökningar genom ett särskilt index.</P>
<P class="p49 ft7">Ett principiellt viktigt beslut togs av den borgerliga regeringen år 1978 då en försöksverksamhet med närradio tilläts utanför public <NOBR>service-sfären.</NOBR> Från början sände främst kyrkor och samfund, men några år senare började även politiska organisationer hitta till det nya mediet. Också kommersiella aktörer började intressera sig för den nya radion.</P>
<P class="p196 ft31"><SPAN class="ft49">4</SPAN><SPAN class="ft50">SOU 1977:19 Radio och TV </SPAN><NOBR>1978–1985.</NOBR></P>
<P class="p155 ft4"><SPAN class="ft49">5</SPAN><SPAN class="ft68">Prop. 1977/78:91, bet. 1977/78:KrU24, rskr. 1977/78:337.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">54</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft7">År 1978 resulterade ett mångårigt utredningsarbete om utbildningsverksamhet genom radio och TV <NOBR>(TRU-kommittén)</NOBR> i beslut om ett nytt bolag, Sveriges Utbildningsradio AB. Detta bolag tog över <NOBR>TRU-kommitténs</NOBR> projektverksamhet samt delar av Sveriges Radios vid den tiden skattefinansierade utbildningsprogramverksamhet. Utbildningsradion kom att organiseras som ett dotterbolag i Sveriges Radiokoncernen.</P>
<P class="p198 ft10"><SPAN class="ft10">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft43">Avtalens utformning</SPAN></P>
<P class="p146 ft7">Som en följd av beslutet att organisera verksamheten i en koncern med dotterbolag träffade regeringen denna gång avtal både med moderbolaget samt med varje enskilt dotterbolag. Också dessa avtal byggde till både form och innehåll i stor utsträckning på föregående avtal. Vissa förändringar föreslogs dock, särskilt på kulturområdet.</P>
<P class="p62 ft7">I förarbetena hade också klargjorts att den andel av riksutbudet som producerades utanför Stockholm, under avtalsperioden skulle uppgå till 40 procent. Föredraganden konstaterade att det tidigare målet från föregående avtalsperiod om en fjärdedel av riksutbudet hade nåtts med bred marginal. Budgetåret 1976/77 var andelen 31 procent.</P>
<P class="p62 ft7">Avtalen med programföretagen gick denna gång något längre i formuleringar av uppdraget. Programföretagen fick uttalat i uppgift att ”granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten inom sådana organ och inom andra sammanslutningar och föreningar”.</P>
<P class="p62 ft7">På kulturområdet fördes en rad nya formuleringar in i avtalet. Programföretagen skulle ”tillvarata och utveckla radions respektive televisionens särskilda förutsättningar att ge upplevelser och stimulera fantasin och därigenom ge möjligheter till inlevelse, engagemang och förströelse”. Vidare skulle företagen ”främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer”. Företagen skulle också ”bevaka och granska händelser och utveckling på kulturlivets olika områden samt i samspel med det övriga kulturlivet stimulera och förmedla olika kulturaktiviteter”.</P>
<P class="p55 ft7">För första gången ställde riksdag och regering dessutom i avtalen krav på att programföretagen skulle ta särskild hänsyn till språkliga</P>
<P class="p199 ft13">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">och etniska minoriteter samt till olika grupper av funktionshindrade (det var dock begreppet ”handikappade” som användes). Mer detaljerade än så var kraven inte, men i propositionen anförde föredraganden att ökad textning liksom programinformation till olika handikappgrupper generellt var önskvärt.</P>
<P class="p185 ft2"><SPAN class="ft2">3.5</SPAN><SPAN class="ft26">Avtalsperioden </SPAN><NOBR>1986–1992</NOBR></P>
<P class="p144 ft7">På <NOBR>1980-talet</NOBR> spreds en kritik mot public <NOBR>service-företagens</NOBR> dominans, såväl i Sverige som i övriga västeuropeiska länder. Public <NOBR>service-företag</NOBR> kritiserades för centralism och alltför omfattande byråkrati. I Sverige, liksom i många andra länder, svarade public <NOBR>service-företaget</NOBR> bl.a. genom att decentralisera stora delar av programproduktionen och öka andelen produktionsutläggningar.<SPAN class="ft44">6</SPAN></P>
<P class="p49 ft7">Inför regeringens arbete med förslag till riktlinjer för ny avtalsperiod hade Sveriges Radiokoncernen inkommit med en s.k. initiativskrivelse med förslag om organisation m.m. av företagets verksamhet under kommande avtalsperiod. En parlamentarisk beredningsgrupp tillsattes i januari 1985 för att förbereda beslut om ny avtalsperiod.</P>
<P class="p49 ft7">1986 års riksdagsbeslut innebar att en rad avregleringar infördes i syfte att verksamheten lättare skulle kunna anpassas till den förändrade mediesituationen. Bl.a. fick Sveriges Radio (moderbolaget) rätt att själv bestämma om sändningstidens längd och om distriktsindelningen (tidigare riksdagsbundet) samt rätt att initiera utredningar om förändringar. Tillstånd gavs till ett fjärde <NOBR>FM-nät</NOBR> (P4) som i huvudsak skulle förbehållas lokalradion. Genom att lokalradions sändningar nu koncentrerades till en egen kanal kom sändningstiden i radion att öka kraftigt.</P>
<P class="p58 ft7">SVT medgavs rätt att ändra inriktningen av <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> så att distriktsverksamheten koncentrerades till en kanal, TV 2 (rikskanalen). År 1987 infördes den nya <NOBR>TV-organisationen</NOBR> med en Stockholmskanal (Kanal 1) och en rikskanal (TV2). Rikskanalen skulle sända nationellt men samtliga program utom nyheterna skulle produceras av distrikten ute i landet.</P>
<P class="p200 ft4"><SPAN class="ft35">6 </SPAN>Se bl.a. Hadenius & Weibull 2003 och Hadenius 1998.</P>
<P class="p102 ft13">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p201 ft10"><SPAN class="ft10">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Avtalens utformning</SPAN></P>
<P class="p146 ft7">Riksdagens beslut år 1986 innebar inga större förändringar av programverksamhetens uppdrag och inriktning. Bland de nya formuleringarna kan bl.a. nämnas: ”programutbudet ska som helhet präglas av folkbildningsambitioner”. Dessutom ställdes för första gången särskilda krav på svensk produktion: ”ett mångsidigt utbud av program på svenska språket ska tillhandahållas och svenska artister och verk av svenska upphovsmän ska i betydande omfattning förekomma i televisionen/radion”.</P>
<P class="p89 ft7">Liksom i tidigare avtal föreskrevs att frågor om organisation och arbetsordning, regional indelning, kanalstruktur, anlitande av utomstående, regional produktion och liknande skulle regleras i avtal mellan respektive programföretag och moderbolaget SR. Även frågor som inte direkt framgick i avtalen förutsattes gälla, genom hänvisning i avtalet direkt till riktlinjerna i riksdagsbeslutet. Som framgår i det föregående så innebar dock riktlinjerna när det gäller sändningstid, distriktsindelning och kanalstruktur m.m. att programbolagen i ökad utsträckning gavs rätt att bestämma över dessa frågor. Också under denna tillståndsperiod förutsattes 40 procent av allmänproduktionen i radions och TV:s rikssändningar ske utanför Stockholm.</P>
<P class="p46 ft7">En av moderbolagets uppgifter var att verka för att omfattningen av frilansmedverkan höll en hög och jämn nivå i programproduktionen. I förarbetena angavs att moderbolaget borde pröva att kvotera medelstilldelningen till SVT för att främja produktionsutläggning. Så skedde också och kvoteringen kom till och med att avse en viss nivå på resurserna, 45 miljoner kronor.</P>
<P class="p202 ft2"><SPAN class="ft2">3.6</SPAN><SPAN class="ft26">Avtalsperioden </SPAN><NOBR>1993–1996</NOBR></P>
<P class="p203 ft7">I mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> lade satellittekniken och en omfattande utbyggnad av <NOBR>kabel-TV</NOBR> grunden för framväxten av en reell konkurrens om publiken även på den svenska marknaden. När Stenbeckssfärens Londonbaserade TV3 startade på nyårsafton 1987 bröts i praktiken public <NOBR>service-televisionens</NOBR> monopolställning i Sverige. TV3:s inträde på den svenska marknaden väckte åter liv i den gamla tanken från <NOBR>1960-talet</NOBR> om en svensk privat kommersiell kanal. Efter en lång tids utredande och politiskt förhandlande tilldelades år 1991 privatägda TV4 sändningstillstånd för en tredje mark-</P>
<P class="p204 ft13">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">baserad nationell <NOBR>TV-kanal.</NOBR> Med ensamrätten att sända reklam i det rikstäckande marknätet följde bl.a. att TV4 fick betala koncessionsavgift till staten och att en rad villkor för programverksamheten ställdes i avtalet med staten.</P>
<P class="p64 ft7">TV4:s koncessionsavgift kom att bli en del av finansieringen av public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Fram till och med år 1995 fördes dessa medel till det s.k. rundradiokontot där <NOBR>TV-avgiftsmedlen</NOBR> samlas. Genom beslut av riksdagen år 1991 tillfördes public servicekoncernen ett reformtillskott på 600 miljoner kronor för perioden <NOBR>1992–1995</NOBR> för att ”ge förutsättningar för ett varierat programutbud av hög kvalitet även i den nya mediesituationen”.<SPAN class="ft44">7 </SPAN>Samtidigt gav regeringen vissa riktlinjer inför kommande avtalsperiod som innebar att moderbolagets ställning begränsades något till förmån för en ökad självständighet för programföretagen. Riktlinjerna innebar också att Riksradion och Lokalradion skulle slås samman till ett företag.</P>
<P class="p59 ft7">Kort tid efter beslutet att öppna för ytterligare en marksänd TV- kanal i Sverige introducerades år 1993 också privat kommersiell radio. Sändningstillstånden såldes till högstbjudande på offentlig auktion. Motiven bakom reformen var bl.a. att skapa förutsättningar för en strikt lokal radio med mångfald i utbudet. Systemet med auktioner hade dock skapat mycket höga (årliga) kostnader för sändningsrätterna och de regler som syftade till att främja mångfald visade sig lätta att kringgå. Reklammarknaden utvecklades inte som branschen trodde. På kort tid hade sändningstillstånden köpts upp av en handfull aktörer och den nya radion kom att domineras av några få nätverk (se kapitel 5).</P>
<P class="p50 ft7">1992 års riksdagsbeslut om ny avtalsperiod innebar att koncernen skulle upplösas och moderbolaget läggas ned. Därmed upphörde den koncernstruktur som gällt för public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten sedan slutet av <NOBR>1970-talet.</NOBR> De tre programföretagen SVT, SR och UR skulle nu vara självständiga bolag. Ett förslag var att aktierna i företagen, som dittills fördelats mellan pressen, näringslivet och folkrörelserna, nu skulle fördelas till en bredare ägarkrets dessutom bestående av konstnärliga och vetenskapliga akademier och oberoende kulturella sammanslutningar. Upplösningen av koncernen kunde dock inte realiseras på detta sätt på grund av att ägargrupperna från press och näringsliv inte längre ansåg sig vilja fortsätta som ägare.</P>
<P class="p205 ft4"><SPAN class="ft35">7 </SPAN>Prop. 1990/91:149, bet. 1990/91:KU39, rskr. 1990/91:370.</P>
<P class="p102 ft13">58</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft7">En förklaring var att flera av grupperna som hade ägarandelar i SR hade börjat engagera sig i verksamhet utanför och delvis i konkurrens med SR. Exempelvis engagerade sig Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) i närradion, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i privat TV (Nordisk Television, senare TV4) och dagspressen var aktiv i lokal <NOBR>kabel-TV</NOBR> och såg en investeringspotential i privat lokalradio.</P>
<P class="p193 ft7">Eftersom 1992 års beslut inte kunde realiseras i fråga om ägarstrukturen, togs (efter en enmansutredning) ett nytt beslut år 1993 som innebar att SVT, SR och UR från den 1 januari 1994 kom att ägas av tre för ändamålet bildade förvaltningsstiftelser. De tre stiftelserna ombildades genom beslut av regeringen år 1997 till en stiftelse med motiveringen att det är mer rationellt. Beslutet innebar ingen förändring i sak då stiftelserna redan tidigare haft identiska styrelser och samma övergripande mål. Stiftelsens syfte är att främja självständigheten hos de tre public <NOBR>service-företagen</NOBR> genom att äga samtliga aktier och utse merparten av ledamöterna i programföretagens styrelser. Denna konstruktion gäller alltjämt.</P>
<P class="p55 ft7">Genom beslut av riksdagen år 1995 förändrades avtalet mellan staten och SVT så att kravet på att distriktens produktion skulle vara samlad i en kanal upphörde.<SPAN class="ft44">8 </SPAN>Modellen med två konkurrerande <NOBR>TV-kanaler</NOBR> inom företaget hade därmed upphört. Året efter genomförde SVT en omorganisation där programverksamheten koordinerades helt för de två kanalerna för att bättre kunna möta konkurrensen från de kommersiella kanalerna. Kravet på två separata nyhetsredaktioner kvarstod dock.</P>
<P class="p54 ft7">Även SR genomförde i början av <NOBR>1990-talet</NOBR> omorganisationer för att bl.a. möta konkurrensen från den privata radion. P4, med de lokala sändningarna, profilerades mot den medelålders publiken och P3 blev huvudsakligen en ungdomsradio.</P>
<P class="p53 ft7">Ytterligare ett viktigt beslut fattades av riksdagen i samband med beslut om medelstilldelning för budgetåret 1994/95. Beslutet innebar en besparing på medelstilldelningen till programföretagen. Regeringen konstaterade att i ”rådande ekonomiska läge, då det ställs krav på omfattande minskningar av den statliga konsumtionen, är det naturligt att motsvarande krav ställs även på de radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> som finansieras med offentligrättsliga avgifter”<SPAN class="ft44">9 </SPAN>De resurser som anvisas programföretagen skulle vara 11 procent lägre i fasta priser år 1998 jämfört med riksdagens beslut för år 1995.</P>
<P class="p206 ft31"><SPAN class="ft29">8</SPAN><SPAN class="ft30">Bet. 1994/95:KrU26, rskr. 1995/96:367.</SPAN></P>
<P class="p152 ft4"><SPAN class="ft29">9</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 1994/95:100, bil. 12.</SPAN></P>
<P class="p97 ft13">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">Sammanlagt minskades medelstilldelningen med ca 630 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) under åren <NOBR>1995–1998.</NOBR> Samtidigt fördes intäkterna från TV4:s koncessionsavgifter, som dittills gått till rundradiokontot, in i statsbudgeten.</P>
<P class="p207 ft10"><SPAN class="ft10">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft43">Avtalens utformning</SPAN></P>
<P class="p208 ft7">Nu träffades tre separata avtal, med vart och ett av de tre självständiga programföretagen SR, SVT och UR. Uppdraget kom i huvudsak att vara oförändrat i förhållande till det uppdrag som gällt under den föregående avtalsperioden. I propositionen anförde föredraganden dock följande. ”Många företag som finansierar sin verksamhet med reklam eller tittares och lyssnares direkta betalningsvilja kan – framför allt i ett inledande skede – tvingas anpassa sitt utbud till breda programsmaker. Public <NOBR>service-företagen</NOBR> har inte detta tvång. Istället bör public <NOBR>service-företagen,</NOBR> inom ramen för sitt uppdrag att tillgodose alla publikgrupper med ett mångsidigt programutbud, eftersträva en hög kvalitet i detta utbud. Jag vill också betona vikten av att även programbehoven från mindre publikgrupper tillgodoses vid tidpunkter då de flesta har möjlighet att titta och lyssna.”<SPAN class="ft44">10</SPAN></P>
<P class="p209 ft7">För SVT kvarstod kravet från tidigare att företaget även i fortsättningen skulle ha en separat nyhetsredaktion för varje kanal samt en för <NOBR>text-TV-verksamheten.</NOBR> Regionala nyhetssändningar av minst dåvarande omfattning skulle också fortsatt finnas i hela landet. Distriktsproduktion skulle liksom tidigare koncentreras till en kanal.</P>
<P class="p210 ft7">Den riktlinje som tidigare återfunnits i förarbeten om att minst 40 procent av allmänproduktionen skulle produceras utanför Stockholm togs nu in i avtalen med SR och SVT. Redan år 1995 gav riksdagen dock som sin mening till känna att kravet borde skärpas till 50 procent.</P>
<P class="p210 ft7">Uppgiften att främja utomstående medverkan och utläggningar av produktion hade tidigare åvilat moderbolaget, som bl.a. hade ställt krav på att en viss del av SVT:s medel skulle användas till detta. Också nu ansågs det angeläget att public <NOBR>service-företagen</NOBR> skulle stimulera uppbyggnaden av en fri produktionsmarknad. Därför skulle omfattningen av utomstående medverkan i produk-</P>
<P class="p211 ft4"><SPAN class="ft35">10 </SPAN>Prop. 1991/92:140, s. 38.</P>
<P class="p102 ft13">60</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">tionen också fortsatt vara hög och jämn. Några kvantitativa krav infördes dock inte.</P>
<P class="p53 ft7">Kraven i avtalen att programföretagen skulle beakta språkliga och etniska minoriteters intressen samt funktionshindrades behov kvarstod. Dessutom beslutades att programföretagen fick rätten att sinsemellan fördela ansvaret för denna verksamhet. Det angavs också att de samlade resurserna för de båda områdena skulle vara minst oförändrade i jämförelse med år 1992.</P>
<P class="p147 ft2"><SPAN class="ft2">3.7</SPAN><SPAN class="ft26">Tillståndsperioden </SPAN><NOBR>1997–2001</NOBR></P>
<P class="p212 ft7">Våren 1994 publicerades departementspromemorian En radio och TV i allmänhetens tjänst! (Ds 1994:76). Skriften var ett diskussionsunderlag med frågor kring den framtida rollen för radio och TV i allmänhetens tjänst. Radio- och <NOBR>TV-företag,</NOBR> organisationer, föreningar och enskilda individer bjöds in att lämna synpunkter till Kulturdepartementet. Ytterligare ett underlag för statsmakternas beslut om riktlinjer inför ny tillståndsperiod var Kulturutredningens betänkande (SOU 1995:84) som i vissa delar innehöll förslag om public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
<P class="p54 ft7">Regeringen tillsatte i juli 1995 en parlamentarisk beredningsgrupp med representanter för samtliga riksdagspartier med uppgift att överväga vilka krav som skulle ställas på public <NOBR>service-verk-</NOBR> samheten.</P>
<P class="p53 ft7">Riksdagens beslut i juni 1996 om nya riktlinjer för verksamheten <NOBR>1997–2001</NOBR> innebar inte heller denna gång några omfattande förändringar av public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> i förhållande till det som gällt under perioden innan.<SPAN class="ft44">11 </SPAN>På några områden genomfördes dock vissa skärpningar. Huvuddelen av dessa gällde att ytterligare betona programföretagens kulturpolitiska ansvar.</P>
<P class="p45 ft7">Programföretagen fick bl.a. i uppdrag att vidga och fördjupa sitt kulturansvar, sända fler svenska program med hög kvalitet, öka samarbetet med kulturinstitutionerna, öka omfattningen av utomståendes medverkan, samarbetsprojekt och utläggningar av produktionsuppdrag på fristående producenter. Programföretagen skulle också i ökad utsträckning beakta funktionshindrades och språkliga och etniska minoriteters behov; företagens resurser skulle på dessa områden vara minst lika stora som under år 1996.</P>
<P class="p149 ft4"><SPAN class="ft35">11 </SPAN>Prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297.</P>
<P class="p97 ft13">61</P>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft7">Dessutom skulle den andel av allmänproduktionen i SVT:s och SR:s rikssändningar som produceras utanför Stockholm under tillståndsperioden öka till 55 procent. Kravet på att det skulle finnas två självständiga nyhetsredaktioner inom SVT kvarstod från tidigare avtal.</P>
<P class="p210 ft7">Programföretagen fick också i uppdrag att förtydliga redovisningen till statsmakterna. Företagen skulle årligen följa upp och rapportera hur uppdraget uppfylls. Uppföljningsrapporterna (de s.k. public <NOBR>service-redovisningarna)</NOBR> skulle ges in till Granskningsnämnden för radio och TV som ska granska om redovisningarna ger statsmakterna och allmänheten tillräckligt underlag.</P>
<P class="p49 ft7">Under tillståndsperioden fattades en rad beslut av statsmakterna som i hög grad påverkade public <NOBR>service-företagens</NOBR> uppdrag. Några av de viktigaste var att:</P>
<P class="p65 ft23"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft22">Riksdagen beslutade om en successiv introduktion av digitalsändningar i marknätet för TV och på försök för radio.</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">Riksdagen fattade beslut om särskild medelstilldelning till programföretagen för satsningar på förnyelse i samband med övergången till digital sändningsteknik samt för satsningar på särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentärer, dramatik och program för barn och ungdom. Sammanlagt tilldelades SR, SVT och UR drygt 700 miljoner kronor för dessa ändamål under perioden </SPAN><NOBR>1997–2001.</NOBR></P>
<P class="p73 ft23"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft22">Regeringen beslutade att SVT fick starta nya programkanaler, bl.a. SVT24.</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">Regeringen beslutade att SVT (och UR) fick sända via satellit med syfte att nå allmänheten i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p213 ft2"><SPAN class="ft2">3.8</SPAN><SPAN class="ft26">Tillståndsperioden </SPAN><NOBR>2002–2005</NOBR></P>
<P class="p186 ft7">Inför beslut om ny tillståndsperiod gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att ta fram ett brett underlag som berörde samtliga delar av public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR> Därefter tillsattes, liksom tidigare, en parlamentarisk beredningsgrupp för att förbereda arbetet med en proposition till riksdagen. Riksdagens beslut fattades våren 2001.<SPAN class="ft44">12</SPAN></P>
<P class="p210 ft7">Grunderna i det nu gällande public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> är i huvudsak oförändrade. Bland förändringarna kan nämnas att program-</P>
<P class="p214 ft4"><SPAN class="ft35">12 </SPAN>Prop. 2000/01:94, bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268.</P>
<P class="p102 ft13">62</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft7">företagen ska ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn och unga, vidga och fördjupa sitt kulturansvar samt särskilt värna om mångfalden i nyhets- och samhällsbevakning. Insatserna för att göra programmen tillgängliga för funktionshindrade samt för att beakta språkliga och etniska minoriteters intressen ska också öka. Ett särskilt mål är att uppläst textremsa ska erbjudas under tillståndsperioden. Riksdagen skärpte i sitt beslut kraven på SVT gällande funktionshindrade på så sätt att man krävde att ”minst 50 procent av sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara textad vid utgången av tillståndsperioden.”</P>
<P class="p46 ft7">Villkoret som rör SVT:s nyhetsorganisation är nu formulerat så att ”nyhetsverksamheten ska bedrivas så att de olika självständiga nyhetsredaktionerna inom företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med skilda perspektiv”.</P>
<P class="p53 ft7">Andelen av allmänproduktion producerad utanför Stockholm ska också under innevarande tillståndsperiod uppgå till minst 55 procent. Dessutom har ett tillägg tillkommit, att ”den andel av resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm ska behållas på minst 2001 års nivå”.</P>
<P class="p45 ft7">Kravet på att lägga ut en allt större andel av produktionen på utomstående producenter gäller inte längre för SVT och UR. Omfattningen ska nu ”fortsatt hållas på en hög och jämn nivå”, den får dock inte öka. SR ska dock ”sträva efter en högre grad av utläggningar, samarbetsprojekt och inköp av program”.</P>
<P class="p53 ft7">För Utbildningsradion gäller att företaget i större utsträckning än tidigare ska koncentrera sina insatser på utbildningsprogram.</P>
<P class="p53 ft7">Regeringen tillsatte vid årsskiftet 2003/2004 två utredningar med uppdrag att ta fram ett underlag inför kommande tillståndsperiod. Den ena är denna parlamentariska kommitté, vars uppdrag är att främst behandla frågor som rör programföretagens uppdrag och organisation. Den andra utredningen är en särskild utredare som har i uppdrag att behandla vissa frågor som rör finansieringen och medelstilldelningen till programföretagen samt vissa <NOBR>TV-avgifts-</NOBR> frågor.</P>
<P class="p215 ft13">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p216 ft7">Figur 3.1. Avtals- och tillståndsperioder för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV <NOBR>1959–2006</NOBR></P>
<P class="p217 ft71"><SPAN class="ft25">•</SPAN><NOBR><SPAN class="ft69">1959–1964</SPAN></NOBR><SPAN class="ft70"> </SPAN>samt förlängning <SPAN class="ft70">1 juli </SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">1964–30</SPAN></NOBR><SPAN class="ft70"> juni 1967 </SPAN>(på grund av att utredning pågick).</P>
<P class="p218 ft18">Under perioden <NOBR><SPAN class="ft11">1960–1965</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> </SPAN>satt 1960 års parlamentariska Radioutredning.</P>
<P class="p219 ft71"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft69">1 juli </SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">1967–30</SPAN></NOBR><SPAN class="ft70"> juni 1977 </SPAN>samt förlängning med ett år i två omgångar <SPAN class="ft70">1 juli </SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">1977–30</SPAN></NOBR><SPAN class="ft70"> juni 1979 </SPAN>(bl.a. på grund av att utredningen blev försenad).</P>
<P class="p220 ft18">Under åren <NOBR>1974-1977</NOBR> satt 1974 års parlamentariska Radioutredning.</P>
<P class="p221 ft11"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft72">1 juli </SPAN><NOBR>1979–30</NOBR> juni 1986.</P>
<P class="p222 ft71">Till den parlamentariska beredning som arbetade fram regeringens förslag 1986 hade <NOBR>SR-koncernen</NOBR> inkommit med en s.k. initiativskrivelse, vilket förutsattes i förarbetena till då gällande period (dvs. ingen utredning i övrigt).</P>
<P class="p223 ft11"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft72">1 juli </SPAN><NOBR>1986–30</NOBR> juni 1992 <SPAN class="ft18">samt förlängning med sex månader till </SPAN>31 december 1992.</P>
<P class="p222 ft71">Inför propositionsskrivande 1992 hade två utredningar arbetat, en om ägandet av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> och en om tillskapandet av sändningsoperatören Teracom (tidigare Televerket). För tillskapandet av Förvaltningsstiftelserna som ägare av public <NOBR>service-företagen</NOBR> tillsatte regeringen en parlamentarisk beredning.</P>
<P class="p221 ft11"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft72">1 januari </SPAN><NOBR>1993–31</NOBR> december 1996.</P>
<P class="p222 ft18">Vid arbetet med regeringens förslag år 1996 arbetade en parlamentarisk beredning (ingen utredning i övrigt, utöver Kulturutredningen som i några avseenden berörde public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV).</P>
<P class="p224 ft11"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft72">1 januari </SPAN><NOBR>1997–31</NOBR> december 2001 <SPAN class="ft18">(första </SPAN>tillstånds<SPAN class="ft18">perioden).</SPAN></P>
<P class="p225 ft71">Vid arbetet med regeringens förslag år 2001 arbetade en parlamentarisk beredning. Som underlag för beredningens arbete hade, för första gången, en särskild utredare fått i uppdrag att ta fram ett underlag som berörde samtliga delar av public <NOBR>service-verksamheten.</NOBR></P>
<P class="p226 ft11"><SPAN class="ft73">• </SPAN>1 januari <NOBR>2002–31</NOBR> december 2005 <SPAN class="ft18">med förlängning ett år till </SPAN>31 december 2006.</P>
<P class="p227 ft13">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td95"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td96"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p228 ft2"><SPAN class="ft2">3.9</SPAN><SPAN class="ft26">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p191 ft7">Fram till tidigt <NOBR>1980-tal</NOBR> skedde all expansion och utveckling av radio och TV i Sverige inom ramen för Sveriges <NOBR>Radio-koncernen</NOBR> och under inflytande av offentlig reglering. Det svenska etermediesystemet har sedan början av <NOBR>1980-talet</NOBR> utvecklats från en relativt enhetlig struktur inom ramen för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV till att omfatta ett stort antal aktörer (se kapitel 5). I stora delar har regleringen av programverksamheten i avtal och (efter 1996) sändningstillstånd sett likadan ut under den senaste <NOBR>15-årsperioden.</NOBR></P>
<P class="p54 ft7">Det som är nytt är emellertid att flera kvantitativa krav samt krav av typen ”öka”, ”vidga” och ”fördjupa” har förts in på senare tid. Ökad tyngd har över tid kommit att läggas vid programföretagens kulturansvar, program för och med barn och unga, tillgängligheten för funktionshindrade samt språkliga och etniska minoriteters intressen. Ökade krav har också ställts på programföretagens allmänproduktion utanför Stockholm samt utomstående medverkan i programverksamheten. På det förra området har dessutom en kvotering införts i och med ett krav på att resurserna för allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför Stockholm ska behållas på minst 2001 års nivå.</P>
<P class="p89 ft7">Samtidigt som public <NOBR>service-företagens</NOBR> uppdrag, organisation och omfattning har förändrats, har den grundläggande principen att programverksamheten ska bedrivas självständigt och inte påverkas av statliga eller kommersiella intressen legat fast. Även programföretagens uppdrag att tillhandahålla ett mångsidigt och brett programutbud, att erbjuda nyheter, kulturprogram i vid mening och underhållning av hög kvalitet har funnits kvar. Principen att programmen ska kunna tas emot av hela befolkningen och att sändningarna ska vara <NOBR>icke-kommersiella</NOBR> och finansieras genom avgifter har behållits oförändrad. Sammanfattningsvis kan också konstateras att:</P>
<P class="p229 ft7"><SPAN class="ft25">•</SPAN><SPAN class="ft24">Programföretagen är i dag tre helt självständiga aktiebolag. Den gamla koncernstrukturen med ett gemensamt moderbolag har upphört att gälla. Den tidigare ägarformen, där ägandet av programföretagen delades mellan folkrörelser, näringslivet och pressen, har ersatts av en stiftelse vars huvuduppgift är att utse ledamöter i programbolagens styrelser. Detta har å ena sidan lett till ökad självständighet för respektive företag och sanno-</SPAN></P>
<P class="p79 ft13">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> förändring över tid</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft7">likt en minskad byråkratisk överbyggnad. Å andra sidan saknas i dag en samordning bl.a. vad gäller resursplanering och medelsfördelning för den samlade public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> motsvarande det ansvar som åvilade det gamla moderbolaget. Dessa frågor beslutas i dag av regering och riksdag.</P>
<P class="p117 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">Det har förekommit en kontinuerlig ökning av programverksamheten inom public service. Detta har skett genom att programföretagen både i radio och TV valt att sända både i fler kanaler och under en allt större del av dygnet. Dessutom har distriktsverksamheten byggts ut kraftigt över tid både i radio och TV. De krav som har ställts på att en viss andel av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm har i stor utsträckning handlat om bekräftelser på redan uppnådda nivåer.</SPAN></P>
<P class="p117 ft7"><SPAN class="ft21">•</SPAN><SPAN class="ft24">Programföretagen har fått uppgiften att på ett mer samlat och tydligt sätt än tidigare redovisa hur man uppfyller sitt uppdrag. I de s.k. public </SPAN><NOBR>service-redovisningarna</NOBR> redovisar programföretagen varje år hur verksamheten har utvecklats och hur uppdraget har följts. I redovisningarna återfinns såväl den samlade utbuds- och kostnadsstatistiken som resonemang och kommentarer om uppnådda resultat. Redovisningarna syftar till att dels utgöra en grund för en allmän debatt om public serviceverksamheten, dels fungera som ett underlag för statsmakternas beslut om framtida riktlinjer.</P>
<P class="p231 ft13">66</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<P class="p232 ft20"><SPAN class="ft20">4</SPAN><SPAN class="ft36">Public </SPAN><NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</P>
<P class="p233 ft7">I detta kapitel redogörs för public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> ställning i några andra länder. Särskild uppmärksamhet ägnas åt situationen i Storbritannien samt i de nordiska länderna. Kommittén har besökt Belgien, Storbritannien, Finland och Danmark.</P>
<P class="p234 ft2"><SPAN class="ft2">4.1</SPAN><SPAN class="ft26">Europa</SPAN></P>
<P class="p148 ft7">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV som vi känner det är i mångt och mycket ett västeuropeiskt fenomen. I de allra flesta länder betraktades radion tidigt som en offentlig angelägenhet och det normala på <NOBR>1920-talet</NOBR> var att ett företag i varje land gavs ensamrätt att bedriva sändningar. Mot bakgrund av läget i Europa på 1930- och <NOBR>40-talen</NOBR> kunde långtifrån alla radioföretag anses bedriva en självständig programverksamhet fria från statlig styrning. Men efter andra världskriget växte det i många västeuropeiska länder fram en syn på radio- och senare <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> som kom att bli det vi i dag kallar public service. En viktig förebild har varit brittiska BBC.</P>
<P class="p89 ft7">Dagens europeiska public <NOBR>service-företag</NOBR> har en rad likheter men också flera skillnader. De viktigaste skillnaderna mellan europeiska public <NOBR>service-system</NOBR> återfinns i finansieringen och i relationen mellan public service och privat kommersiell radio och TV. I många länder var, liksom i Sverige, radio och TV länge synonymt med public <NOBR>service-företaget.</NOBR> I andra länder introducerades relativt tidigt privat kommersiell radio och TV, ofta med public serviceliknande reglering. I de allra flesta länder i Europa har public <NOBR>service-företag</NOBR> en blandad finansiering, dvs. både offentligt stöd via obligatoriska <NOBR>TV-avgifter</NOBR> eller statsbudget och kommersiella intäkter via reklamförsäljning.</P>
<P class="p46 ft7">Gemensamt för utvecklingen i Västeuropa sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> är att public service har tappat i styrka jämfört med kommersiella</P>
<P class="p235 ft13">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p5 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder SOU 2005:1</P>
<P class="p236 ft7">konkurrenter. I flera länder har dock public service fortfarande en stark ställning hos publiken med relativt höga publikandelar.</P>
<P class="p64 ft7">En annan gemensam utveckling för alla <NOBR>TV-marknader</NOBR> i Europa är att det pågår en successiv övergång från analoga till digitala sändningar, främst inom satellit- och marksändningar. Senast år 2005 kommer de flesta västeuropeiska länder att inleda digitala sändningar i marknätet och enligt de senast kända uppgifterna kommer 16 av Europas länder att ha stängt de analoga marksändningarna för TV helt före år 2015.</P>
<P class="p49 ft7">I <SPAN class="ft10">Storbritannien </SPAN>räknas på <NOBR>TV-området</NOBR> förutom BBC även de kommersiella kanalerna ITV, Channel 4, Channel 5 och Teletext till den brittiska <NOBR>PS-sfären<SPAN class="ft44">1</SPAN>.</NOBR> Där ingår även den walesiska kanalen S4C som delfinansieras med offentliga medel. Channel 4 och S4C är offentligägda, de övriga privatägda. Även rent kommersiella kanaler har krav på sig att sända vissa typer av program samt krav på exempelvis tillgänglighet för funktionshindrade.</P>
<P class="p49 ft7">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV granskas av ”supermyndigheten” Ofcom, som bildades 2003 genom en sammanslagning av fem tidigare <NOBR>TV-,</NOBR> radio- och telekommunikationsmyndigheter. Ofcom har även i uppgift att genomföra översyner av samtliga bolag som bedriver public service (exklusive radio) vart femte år för att se hur bolagen uppfyller sina uppdrag.</P>
<P class="p49 ft7">BBC:s sändningstillstånd, the Royal Charter, utreds och förnyas vart tionde år. I tillståndet finns övergripande mål för BBC där dess ställning och ansvar regleras. Royal Charter kompletteras av ett avtal mellan BBC och regeringen, genom Department for Culture, Media and Sport (DCMS), vilket definierar vad BBC ska göra och under vilka villkor. DCMS har också till uppgift att avgöra TV- avgiftens storlek<SPAN class="ft44">2 </SPAN>och att godkänna och följa upp de nya tjänster som BBC vill finansiera med licensmedel.</P>
<P class="p58 ft7">BBC:s nuvarande sändningstillstånd gäller till utgången av år 2005. I december 2003 tillsattes the Royal Charter Review, en utredning under DCMS med uppdrag att genomföra en översyn av BBC inför nästa tillståndsperiod. Regeringen har i förväg slagit fast att översynen ska leda till ett starkt BBC som står oberoende i förhållande till staten. Parallellt med översynen har DCMS utfört en</P>
<P class="p237 ft31"><SPAN class="ft49">1</SPAN><SPAN class="ft74">Källor: DCMS broschyr ”Review of the BBC’s Royal Charter” (december 2003) samt http://www.bbc.co.uk.</SPAN></P>
<P class="p238 ft34"><SPAN class="ft49">2</SPAN><SPAN class="ft75">I Storbritannien beslutas licensavgiften av statssekreteraren vid DCMS (motsv. Kulturdepartementet) efter godkännande från the Treasury (Finansdepartementet). Därefter blir ärendet fråga för ett slags omvänt förfarande i parlamentet, där beslutet kan upphävas om det ogillas.</SPAN></P>
<P class="p239 ft13">68</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">översyn av BBC:s digitala tjänster som har resulterat i kritik mot några av BBC:s webbtjänster, som anses för kommersiella och därmed måste stängas.</P>
<P class="p61 ft7">BBC har drygt 27 000 anställda och tillhandahåller åtta TV- kanaler (varav två i det analoga marknätet), tio nationella och mer än 40 lokala radiostationer samt en internationell radioservice, BBC World Service. BBC tillhandahåller också interaktiva tjänster, bl.a. på Internet. Den huvudsakliga finansieringskällan är licensavgiften (World Service finansieras dock av utrikesförvaltningen). Den totala intäkten från <NOBR>TV-avgiften</NOBR> för budgetåret <NOBR>2002–2003</NOBR> var 2,7 miljarder GBP. BBC tillhandahåller också en rad kommersiella tjänster genom olika dotterbolag och samarbeten, bl.a. försäljning av program och teknik samt kringprodukter. Organisationen omsätter mer än tre miljarder GBP per år.</P>
<P class="p55 ft7">BBC har två styrorgan: the Board of Governors (BBC:s styrelse) och the Executive Committee som utgör den verkställande ledningen. De tolv guvernörerna utses av drottningen på förslag av regeringen. Guvernörerna svarar inför licensbetalarna och parlamentet och publicerar en årlig rapport om hur BBC uppfyller sina mål. Både generaldirektören och den övriga ledningen utses av guvernörerna.</P>
<P class="p62 ft7">Något som påverkat BBC under det senaste året är den s.k. <NOBR>Kelly-affären</NOBR> och den efterföljande <NOBR>Hutton-rapporten<SPAN class="ft44">3</SPAN>.</NOBR> BBC och den brittiska regeringen hamnade i ett ordkrig efter att en BBC- reporter i radio påstått att regeringen hade spetsat till underrättelseuppgifter för att påverka opinionen inför kriget i Irak. Kort efter att vapenexperten David Kelly avslöjats som BBC:s källa begick Kelly självmord.</P>
<P class="p62 ft7">Händelserna ledde till en förtroendekris både för regeringen och BBC och en oberoende utredning under Lord Hutton tillsattes för att granska händelseförloppet. Utredningen frikände i princip helt regeringen från anklagelserna i programmet. BBC fick däremot kraftig kritik för bl.a. bristande faktakontroll. Många ansåg att kritiken var för stark mot BBC och för svag mot regeringen. Rapporten fick till följd att såväl BBC:s styrelseordförande som VD avgick. Den tillförordnade styrelseordföranden gick ut med en offentlig ursäkt. BBC:s förtroendesiffror återställdes emellertid snabbt och en ny styrelseordförande och VD har utsetts. BBC har vidtagit åtgärder för att möta kritiken och för att hindra att</P>
<P class="p240 ft4"><SPAN class="ft35">3 </SPAN>Källor: http://www.bbc.co.uk, http://www.dn.se, http://www.guardian.co.uk, http://www.svd.se.</P>
<P class="p97 ft13">69</P>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p5 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder SOU 2005:1</P>
<P class="p241 ft7">liknande händelser upprepas, exempelvis har nya redaktionella regler tagits fram.</P>
<P class="p143 ft10"><SPAN class="ft10">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Organisation och finansiering</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Public <NOBR>service-systemen</NOBR> i Europa skiljer sig åt på många sätt. I vissa länder är public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> organiserad i aktiebolag, medan den i andra länder har en särskild offentligrättslig status. I de allra flesta länder är den huvudsakliga public <NOBR>service-verksam-</NOBR> heten, till skillnad från i Sverige, organiserad i en sammanhållen organisation för såväl radio och TV som utbildningsprogramverksamhet. I några länder finns kommersiella eller delvis kommersiella public <NOBR>service-verksamheter</NOBR> som utgör separata företag, t.ex. TV2 i Danmark och ITV och Channel 4 i Storbritannien.</P>
<P class="p58 ft7">Finansieringen skiljer sig också åt mellan länderna. De allra flesta länder har <NOBR>TV-avgiftsfinansiering,</NOBR> men några länder har finansiering direkt via den statliga budgeten. I Portugal, Nederländerna och den flamländska delen av Belgien har <NOBR>TV-avgiften</NOBR> avskaffats och ersatts med direkt statlig finansiering. I några fall finns även i andra länder inslag av direkt statlig finansiering, men då för särskilda tjänster, exempelvis internationell service och utbildningsprogramverksamhet.</P>
<P class="p153 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 4.1. </SPAN><NOBR>TV-avgifterna</NOBR> i Europa 2004</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Land</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p23 ft4">Avgift per år (EUR)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td99"><SPAN class="p23 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td100"><SPAN class="p23 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td27"><SPAN class="p35 ft5">Island</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td80"><SPAN class="p242 ft5">339</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Schweiz</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">288</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">283</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Österrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">237,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">228</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">207</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">193,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">186,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Storbritannien</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">172</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Irland</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">152</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft4">Belgien/Vallonien</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">140</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td27"><SPAN class="p35 ft3">Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td80"><SPAN class="p242 ft3">116,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p35 ft3">Italien</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td100"><SPAN class="p243 ft3">99,6</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft3">Källa: Rundradion AB:s (YLE:s) förvaltningsråds berättelse till riksdagen 2003.</P>
<P class="p245 ft13">70</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p246 ft7">Vid en jämförelse av <NOBR>TV-avgiftsnivån</NOBR> mellan olika länder bör man hålla ländernas och därmed avgiftsbetalarkollektivets storlek i minnet. Som framgår är <NOBR>TV-avgiften</NOBR> som högst i relativt små länder. Bland jämförbara länder har Sverige relativt låg <NOBR>TV-avgift.</NOBR></P>
<P class="p247 ft7">Många public <NOBR>service-företag</NOBR> har också andra intäkter än TV- avgifter, exempelvis reklam, sponsring, <NOBR>betal-TV,</NOBR> programförsäljning och försäljning av produkter med anknytning till programmen. Exempelvis får österrikiska ORF, spanska RTVE, italienska RAI och irländska RTE alla en större andel av sina intäkter från kommersiella aktiviteter än från offentlig finansiering.</P>
<P class="p248 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 4.2. </SPAN>Delvis reklamfinansiering av public service i några europeiska länder (år 2001)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Land och företag</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p249 ft39">Reklamandel av intäkterna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td103"><SPAN class="p23 ft76"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td104"><SPAN class="p23 ft76"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td101"><SPAN class="p27 ft5">Spanien (RTVE)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td102"><SPAN class="p250 ft5">73 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Danmark (TV2)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p250 ft3">63 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Irland (RTE)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p250 ft3">50 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Österrike (ORF)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p250 ft3">39 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Italien (RAI)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p250 ft3">36 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Frankrike (F2)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p251 ft3">35 %*</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Belgien (RTBF)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p250 ft3">28 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Schweiz <NOBR>(SRG-SSR)</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p250 ft3">27 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Frankrike (F3)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p251 ft3">22 %*</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Portugal (RTP)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p250 ft3">16 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td101"><SPAN class="p27 ft3">Tyskland (ZDF)</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p252 ft3">8 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td103"><SPAN class="p27 ft3">Tyskland (ARD)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td104"><SPAN class="p252 ft3">6 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td101"><SPAN class="p27 ft4">* Inklusive sponsring.</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td102"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p253 ft3">Källa: European Audiovisual Observatory Yearbook 2003</P>
<P class="p254 ft7">Tabellen visar att reklamfinansiering är en vanlig delfinansiering av public <NOBR>service-företag</NOBR> i många europeiska länder. Informationen kompletterar också bilden av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i olika länder.</P>
<P class="p255 ft10"><SPAN class="ft10">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft43">Styrning</SPAN></P>
<P class="p256 ft7">Alla europeiska länder har någon form av regelverk för sina public <NOBR>service-företag,</NOBR> i form av lagar, sändningstillstånd eller andra typer av dokument. På en övergripande nivå finns många likheter när det</P>
<P class="p257 ft13">71</P>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft7">gäller public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> formulering, men på detaljnivå är skillnaderna större.</P>
<P class="p64 ft7">I några länder regleras public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> direkt i lag, t.ex. i Danmark, Finland, Storbritannien, Irland, Österrike och Spanien. I de flesta länder finns kontrakt, överenskommelser eller tillstånd. Några länder, exempelvis Danmark, Norge, Italien och Storbritannien, har båda delarna. I Tyskland finns ingen särskild lag, utan public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> baseras på en bestämmelse i den tyska konstitutionen.</P>
<P class="p49 ft7">I de flesta länder omfattar public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> företagens betydelse för det demokratiska samhället, för den nationella kulturen och språket, sändningarnas tillgänglighet, hög programkvalitet, saklighet och opartiskhet samt respekten för privatlivet. Graden av detaljer i regelverket varierar mellan länder.</P>
<P class="p258 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 4.3. </SPAN>Reglering av public service i några europeiska länder</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr32 td105"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td106"><SPAN class="p23 ft4">Sändnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td41"><SPAN class="p23 ft4">Lag</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td31"><SPAN class="p23 ft4">Kontrakt</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td107"><SPAN class="p23 ft4">Annat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td106"><SPAN class="p23 ft78">tillstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td41"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td107"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td108"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td109"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td46"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td110"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td111"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td105"><SPAN class="p35 ft34">Storbritannien</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td41"><SPAN class="p23 ft34">S4C, ITV,</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td31"><SPAN class="p23 ft34">BBC Royal Charter,</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td107"><SPAN class="p23 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td106"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td41"><SPAN class="p23 ft78">Channel 4,</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p23 ft78">Agreement</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td107"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td105"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td106"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td41"><SPAN class="p23 ft31">Channel 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td31"><SPAN class="p23 ft31"><NOBR>(BBC-DCMS)</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td107"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td105"><SPAN class="p35 ft4">Tyskland</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td31"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p23 ft4">Domstolsutslag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td106"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td41"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td107"><SPAN class="p23 ft78">gällande artikel 5 i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td105"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td106"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td41"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td31"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td107"><SPAN class="p23 ft31">konstitutionen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td105"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td106"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td41"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td31"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td107"><SPAN class="p23 ft39">(”Grundversorgung”)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td105"><SPAN class="p35 ft4">Frankrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td41"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td31"><SPAN class="p23 ft48">Cahier des Charges</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td105"><SPAN class="p35 ft4">Italien</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td31"><SPAN class="p23 ft4">Service Agreement</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td106"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td41"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p23 ft78"><NOBR>(RAI-Kommunika-</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td107"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td105"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td106"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td41"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td31"><SPAN class="p23 ft31">tionsministeriet)</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td107"><SPAN class="p23 ft81"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td105"><SPAN class="p35 ft4">Irland</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td41"><SPAN class="p260 ft4">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td31"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td105"><SPAN class="p35 ft4">Spanien</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p260 ft4">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td31"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td105"><SPAN class="p35 ft4">Österrike</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p260 ft4">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td31"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td105"><SPAN class="p35 ft4">Nederländerna</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p260 ft4">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td31"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td105"><SPAN class="p35 ft4">Portugal</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td41"><SPAN class="p260 ft4">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td31"><SPAN class="p23 ft39"><NOBR>Koncessions-kontrakt</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td105"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td106"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td41"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td31"><SPAN class="p23 ft78"><NOBR>(RTP-regeringen)</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td107"><SPAN class="p23 ft77"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td105"><SPAN class="p35 ft4">Grekland</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td106"><SPAN class="p259 ft79">Nej</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td41"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td31"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td105"><SPAN class="p35 ft4">Ungern</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td106"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p260 ft4">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td31"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td108"><SPAN class="p35 ft4">Turkiet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td109"><SPAN class="p259 ft79">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p260 ft4">Ja</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td110"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td111"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td105"><SPAN class="p35 ft79">Källa: Betzel 2003.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td106"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft13">72</P>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft2"><SPAN class="ft2">4.2</SPAN><SPAN class="ft26">Norden</SPAN></P>
<P class="p212 ft7">Ett huvudintryck när man studerar de nordiska ländernas radio- och <NOBR>TV-verksamhet</NOBR> är att likheterna är fler än olikheterna. I alla länder kom radio och TV tidigt att, med brittisk förebild, hanteras med ensamrätt av ett nationellt programbolag finansierat med TV- avgifter. Organisationen av radio och TV avspeglar en gemensam nordisk syn på statens uppgifter och på välfärdssamhällets utveckling under efterkrigstiden. Till skillnad från många andra länder i Europa har också det huvudsakliga public <NOBR>service-företaget</NOBR> i respektive land haft en i grunden <NOBR>icke-kommersiell</NOBR> inriktning med reklamförbud i radio- och <NOBR>TV-sändningarna.</NOBR></P>
<P class="p55 ft7">Under lång tid fanns i alla länder bara en radiokanal, men under 1950- och <NOBR>60-talen</NOBR> startade Danmarks Radio (DR), finska Yleisradio (YLE) och Sveriges Radio (SR) ytterligare radiokanaler. Norsk Rikskringkasting (NRK) och isländska RÚV följde efter på <NOBR>1980-talet.</NOBR> På 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> öppnades möjligheten för privata lokalradiostationer att sända i alla de nordiska länderna.<SPAN class="ft44">4 </SPAN>Under 1950- och <NOBR>1960-talen</NOBR> började de nordiska public serviceföretagen också med <NOBR>TV-sändningar.</NOBR> År 1965 startade YLE en ytterligare kanal, och 1969 gjorde SR detsamma. NRK och DR väntade till år 1996, och RÚV har fortfarande bara en kanal.</P>
<P class="p89 ft7">Den första kommersiella <NOBR>TV-kanalen</NOBR> i Norden var finländska MTV (inte att förväxla med internationella musikkanalen MTV), som började sända i ”fönster” i YLE redan år 1957. Det dröjde till slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> och framför allt början av <NOBR>1990-talet</NOBR> innan de övriga länderna följde efter. Den danska delvis kommersiellt finansierade men offentligt ägda public <NOBR>service-kanalen</NOBR> TV2 började sända år 1988. Svenska TV4, som är en renodlat kommersiell och privatägd kanal men med vissa krav på sändningarnas tillgänglighet och programutbudets sammansättning, startade sina sändningar år 1991.</P>
<P class="p81 ft7">Idag har samtliga nordiska public <NOBR>service-företag</NOBR> konkurrens från kommersiella konkurrenter på både radio- och <NOBR>TV-marknaden.</NOBR> Konkurrensen har medfört sjunkande lyssnar- och tittarsiffror för public <NOBR>service-företagen,</NOBR> men publikandelarna är fortfarande mycket höga i en europeisk jämförelse.</P>
<P class="p263 ft4"><SPAN class="ft35">4 </SPAN>The Nordic Media Market (2003), Radio and Television Systems in the EU member states and Switzerland (1998).</P>
<P class="p126 ft13">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p264 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 4.4. </SPAN>Större <NOBR>TV-kanaler</NOBR> i Norden 2002</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td39"><SPAN class="p35 ft39">Land</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">Kanal</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">Majoritetsägare</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">Finansiering</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">Överföring</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td71"><SPAN class="p37 ft39">Räckvidd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td71"><SPAN class="p37 ft82">(procent)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td39"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td113"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td114"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td115"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td116"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td112"></TD>
<TD class="tr36 td44"><SPAN class="p23 ft84"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td117"><SPAN class="p23 ft84"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td118"><SPAN class="p23 ft84"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td119"><SPAN class="p23 ft84"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td120"><SPAN class="p23 ft84"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td61"><SPAN class="p23 ft84"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"></TD>
<TD class="tr13 td39"><SPAN class="p35 ft39">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td113"><SPAN class="p265 ft39">DR1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td115"><SPAN class="p266 ft39">licenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p267 ft39">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">DR2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">licenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">TV2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig*</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/licenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">TV2 Zulu</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/licenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39"><NOBR>TV2-regionerna</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/licenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">96</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">TVDanmark2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">SBS</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">73</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">TVDanmark1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">SBS</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">TV3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">MTG</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">68</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">3+</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">MTG</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">Viasat Sport</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">MTG</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">prenumeration</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD class="tr33 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td113"><SPAN class="p265 ft39">ca 104 lokala</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">privata ägare</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td115"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD class="tr30 td39"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td113"><SPAN class="p265 ft82">koncessioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td115"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td39"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td114"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td115"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td116"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td71"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td39"><SPAN class="p35 ft39">Finland</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td113"><SPAN class="p265 ft39">YLE1</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td115"><SPAN class="p266 ft39">licens/avg. från</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td71"><SPAN class="p267 ft39">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td115"><SPAN class="p266 ft79">kommersiella kanaler</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td39"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">YLE2</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td112"></TD>
<TD class="tr35 td39"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td115"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">FST1&2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD class="tr33 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">YLE Teema</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td115"><SPAN class="p266 ft39">licens/avg. från</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">digm/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD class="tr30 td39"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td115"><SPAN class="p266 ft79">kommersiella kanaler</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td39"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">YLE24</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">digm/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td112"></TD>
<TD class="tr35 td39"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td115"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">FST</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">digm/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">TV4/SVT Europa</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">MTV3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">Alma Media</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">Nelonen</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">SanomaWSOY</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD class="tr33 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td113"><SPAN class="p265 ft39">Tre digitala</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td114"><SPAN class="p23 ft39">privata ägare</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/pren.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">digm/s/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">70</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD class="tr30 td39"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td113"><SPAN class="p265 ft82">kanaler</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td39"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td114"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td115"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td116"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td71"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td112"></TD>
<TD class="tr25 td39"><SPAN class="p23 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td113"><SPAN class="p265 ft82">ca 20 lokala</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td114"><SPAN class="p23 ft39">privata ägare</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td115"><SPAN class="p266 ft39">mest reklam</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td71"><SPAN class="p268 ft39">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD class="tr30 td39"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td113"><SPAN class="p265 ft82">kanaler</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td39"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td114"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td115"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td116"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td71"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td112"></TD>
<TD class="tr38 td39"><SPAN class="p35 ft39">Island</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td113"><SPAN class="p265 ft39">RÚV</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td114"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td115"><SPAN class="p266 ft79">licens/reklam/spons.</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr38 td71"><SPAN class="p267 ft39">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"></TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td113"><SPAN class="p265 ft39">Stö 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td114"><SPAN class="p23 ft39">Nor uljos hf</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/pren./spons.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p267 ft39">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td112"></TD>
<TD class="tr32 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p265 ft39">RÚV</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td114"><SPAN class="p26 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td115"><SPAN class="p266 ft79">licens/reklam/spons.</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td71"><SPAN class="p267 ft39">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"></TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td113"><SPAN class="p265 ft39">Stö 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td114"><SPAN class="p26 ft39">Nor uljos hf</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/pren./spons.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p267 ft39">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">Sýn</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p26 ft39">Nor uljos hf</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/pren./spons.</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">95</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td112"></TD>
<TD class="tr32 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p265 ft39">Skjár 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td114"><SPAN class="p26 ft39">privat</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/sponsring</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td71"><SPAN class="p267 ft39">90</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39">Omega</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p26 ft39">privat</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">donationer/reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p269 ft39"><NOBR>60-70</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td112"></TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td113"><SPAN class="p265 ft39">Biórásin</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td114"><SPAN class="p26 ft39">Nor uljos hf</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/pren.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td71"><SPAN class="p267 ft39">75</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td113"><SPAN class="p265 ft39"><NOBR>Popp-tíví</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td114"><SPAN class="p26 ft39">Nor uljos hf</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/spons.</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p267 ft39">60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td112"></TD>
<TD class="tr32 td39"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td113"><SPAN class="p265 ft39">Aksjón (lokal)</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td114"><SPAN class="p26 ft39">Aksjón ehf</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td115"><SPAN class="p266 ft39">reklam/spons.</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td116"><SPAN class="p23 ft39">m</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td71"><SPAN class="p269 ft39"><NOBR>5-7</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td112"></TD>
<TD class="tr39 td44"><SPAN class="p23 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td117"><SPAN class="p23 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td118"><SPAN class="p23 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td119"><SPAN class="p23 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td120"><SPAN class="p23 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td61"><SPAN class="p23 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p270 ft13">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft48">Public </SPAN><NOBR><SPAN class="ft48">service-radio</SPAN></NOBR><SPAN class="ft48"> och TV i några andra länder</SPAN></DIV>
<P class="p271 ft4">SOU 2005:1</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td38"><SPAN class="p27 ft39">Land</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td29"><SPAN class="p23 ft39">Kanal</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td93"><SPAN class="p23 ft39">Majoritetsägare</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td121"><SPAN class="p23 ft39">Finansiering</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td55"><SPAN class="p23 ft39">Överföring</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td8"><SPAN class="p272 ft82">Räckvidd</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td8"><SPAN class="p272 ft89">(procent)</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td38"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td29"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td93"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td121"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td55"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td112"></TD>
<TD class="tr35 td43"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td122"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td123"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td124"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td87"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td125"><SPAN class="p23 ft86"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"></TD>
<TD class="tr13 td38"><SPAN class="p27 ft39">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p23 ft39">NRK1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td93"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td121"><SPAN class="p23 ft39">licens</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td8"><SPAN class="p171 ft79">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">NRK2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">licens</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p273 ft39">82</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD class="tr33 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td29"><SPAN class="p23 ft39">9 reg. fönster i</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">statlig</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">licens</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td8"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD class="tr30 td38"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td29"><SPAN class="p23 ft82">NRK</SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td8"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td38"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td93"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td121"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td55"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td8"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td112"></TD>
<TD class="tr25 td38"><SPAN class="p23 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td29"><SPAN class="p23 ft39">TV2</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td93"><SPAN class="p23 ft82">Schibsted,</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr13 td8"><SPAN class="p273 ft39">98</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td112"></TD>
<TD class="tr29 td38"><SPAN class="p23 ft90"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td93"><SPAN class="p23 ft79">Egmont, <NOBR>A-pressen</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td38"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td29"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td121"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td55"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td8"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td112"></TD>
<TD class="tr32 td38"><SPAN class="p27 ft39">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td29"><SPAN class="p23 ft39">TVNorge</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td93"><SPAN class="p23 ft39">SBS, TV2</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td8"><SPAN class="p273 ft39">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">TV3 Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">MTG</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p273 ft39">62</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">ZTV</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">MTG</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p273 ft39">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD class="tr33 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td29"><SPAN class="p23 ft39">27 lokala statio-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">olika</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td8"><SPAN class="p274 ft39">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD class="tr30 td38"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td29"><SPAN class="p23 ft82">ner</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td38"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td93"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td121"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td55"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td8"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td112"></TD>
<TD class="tr37 td38"><SPAN class="p27 ft39">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td29"><SPAN class="p23 ft39">SVT1</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td93"><SPAN class="p23 ft39">statlig stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td121"><SPAN class="p23 ft39">licens</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td8"><SPAN class="p171 ft79">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">SVT2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">statlig stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">licens</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p171 ft79">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">SVT24, SVT Extra</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">statlig stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">licens</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">digm/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p273 ft39">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">Barnkanalen</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">statlig stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">licens</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">digm/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p274 ft39">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">11 reg. fönster i</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">statlig stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">licens</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">digm/m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p171 ft79">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">SVT</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD class="tr33 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">TV4</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td93"><SPAN class="p23 ft39">Bonnier, Alma</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td8"><SPAN class="p273 ft39">99</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD class="tr30 td38"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td93"><SPAN class="p23 ft82">media, MTG</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td38"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td29"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td121"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td55"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td8"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td112"></TD>
<TD class="tr32 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td29"><SPAN class="p23 ft39">TV3</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td93"><SPAN class="p23 ft39">MTG</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td55"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td8"><SPAN class="p171 ft79">64</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">Kanal5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">SBS</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p171 ft79">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">ZTV</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">MTG</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p171 ft79">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">TV8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">MTG</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">prenumeration</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p171 ft79">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">Viasat Sport</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">MTG</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">prenumeration</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">s/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p171 ft79">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p23 ft39">DTU7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">olika</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam/avg./spons.</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p274 ft39">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD class="tr33 td38"><SPAN class="p23 ft12"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td29"><SPAN class="p23 ft39">16 reg. fönster i</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td93"><SPAN class="p23 ft39">TV4</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td121"><SPAN class="p23 ft39">reklam</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td55"><SPAN class="p23 ft39">digm/m/s/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td8"><SPAN class="p171 ft79">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD class="tr30 td38"><SPAN class="p23 ft85"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td29"><SPAN class="p23 ft82">TV4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td38"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td93"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td121"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td55"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td8"><SPAN class="p23 ft83"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td112"></TD>
<TD class="tr25 td38"><SPAN class="p23 ft87"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td29"><SPAN class="p23 ft82">ca 50 lokala</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td93"><SPAN class="p23 ft39">lokala kabeldistr.</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td121"><SPAN class="p23 ft39">spons. tillåtet</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td55"><SPAN class="p23 ft39">m/k</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr27 td8"><SPAN class="p274 ft39">-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td112"></TD>
<TD class="tr39 td38"><SPAN class="p23 ft88"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td29"><SPAN class="p23 ft88"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft39">stationer</P>
<P class="p276 ft39">* Ska privatiseras.</P>
<P class="p277 ft39">m = marksändning, s = satellitsändning, k = kabelsändning, digm = digital marksänd television. Digm noteras för kanaler där marksändningar är enbart digitala.</P>
<P class="p278 ft39">Källa: The Nordic Media Market 2003, Nordicom.</P>
<P class="p279 ft10"><SPAN class="ft10">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft43">Organisation</SPAN></P>
<P class="p280 ft23">I samtliga nordiska länder förutom i Sverige, är radio, TV och utbildningsprogram organiserade i en sammanhållen organisation (DR, YLE, NRK och RÚV).</P>
<P class="p281 ft7">I <SPAN class="ft10">Danmark </SPAN>bedrivs public service av DR samt statligt ägda men delvis kommersiellt finansierade kanalen TV2 och åtta regionala <NOBR>TV-stationer</NOBR> som sänder i ”fönster” i TV2. På radiosidan har DR fyra kanaler varav en, liksom svenska P4, har regionala sändningar. Konkurrenter är de kommersiella kanalerna Sky Radio (når dock</P>
<P class="p282 ft13">75</P>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft7">bara ca 78 procent av befolkningen) och Radio100 FM (når ca 37 procent av befolkningen) samt ca 300 lokala stationer varav ca 60 procent är reklamfinansierade.</P>
<P class="p64 ft7">År 2003 fanns åtta rikstäckande <NOBR>TV-kanaler</NOBR> i Danmark varav tre i det analoga marknätet: <NOBR>DR-kanalerna</NOBR> DR1 och DR2 (startad år 1996) samt TV2. Dessa tre kanaler samt <NOBR>TV2-regionerna</NOBR> har public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> och resterande fyra kanaler är helt kommersiella. Utöver detta finns ett <NOBR>100-tal</NOBR> lokala kanaler och ett antal satellit- och kabelkanaler.</P>
<P class="p283 ft7">I <SPAN class="ft10">Finland </SPAN>finns fyra rikstäckande <NOBR>TV-kanaler:</NOBR> YLE1 och YLE2 samt de kommersiella kanalerna MTV3 och Nelonen (Fyran). MTV3 har sänt sedan år 1957, först i YLE:s kanaler och sedan år 1993 som egen kanal. Fyran tillkom år 1997. Utöver de rikstäckande kanalerna finns även fem kanaler som sänder via det digitala marknätet eller kabel/satellit och har ungefär 70 procents täckning samt ett tjugotal lokala kanaler och ett antal satellitkanaler. Samtliga <NOBR>TV-kanalers</NOBR> analoga koncessioner löper ut den 31 december 2006. Det är beslutat att det analoga sändarnätet för TV ska släckas den 31 augusti 2007.</P>
<P class="p88 ft7">År 1997 startade den första rikstäckande kommersiella radiokanalen, Radio Nova. Övriga kommersiella radioföretag sänder liksom i Sverige i nätverk av lokalradiostationer. YLE sänder fem riksradiokanaler och lokalradio i 26 regioner. Även koncessionerna för analog radio löper ut i december 2006.</P>
<P class="p49 ft7">I <SPAN class="ft10">Norge </SPAN>domineras radiomarknaden av NRK, som har tre av fem nationella kanaler och sänder lokalradio i hela landet. Utöver NRK finns privatägda P4 (90 procents täckning) och P5 (60 procents täckning), samt ca 270 lokala stationer som antingen är kommersiella eller drivs av ideella organisationer. På <NOBR>TV-sidan</NOBR> finns sex nationella <NOBR>TV-kanaler</NOBR> varav tre är marksända och två är i NRK:s regi.</P>
<P class="p210 ft7">På <SPAN class="ft10">Island </SPAN>bröts monopolet för public <NOBR>service-företaget</NOBR> RÚV först år 1986, både för TV och för radio. Idag domineras etermediemarknaden av RÚV och den kommersiella konkurrenten Norduljós. Det finns fyra nationella radiostationer, varav två är från RÚV och två är kommersiella. På <NOBR>TV-sidan</NOBR> finns åtta kanaler, varav fyra har nationell täckning.</P>
<P class="p284 ft13">76</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 4.5. </SPAN>Storlek och marknadsandel för nordiska radio- och TV- företag 2003</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr13 td86"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td126"><SPAN class="p286 ft79">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p35 ft4">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p265 ft4">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p287 ft4">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p288 ft4">Island</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td130"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td131"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td132"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td133"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td134"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td135"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td135"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td86"><SPAN class="p23 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td126"><SPAN class="p289 ft34">DR</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td127"><SPAN class="p23 ft34">TV2</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td128"><SPAN class="p35 ft34">NRK</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p265 ft39">SVT & SR</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td5"><SPAN class="p287 ft34">YLE</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td5"><SPAN class="p288 ft34">RÚV</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td86"><SPAN class="p27 ft78">Antal heltidsanställda</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td126"><SPAN class="p289 ft4">3 288</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td127"><SPAN class="p23 ft4">635</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td128"><SPAN class="p35 ft4">3 400</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td129"><SPAN class="p265 ft4">5 124</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p287 ft4">3 719</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p287 ft4">411</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"><SPAN class="p27 ft91">Antal sändningstimmar</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td126"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"><SPAN class="p265 ft4">TV</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td126"><SPAN class="p289 ft4">10 308</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p23 ft79">13 847*</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p35 ft4">8 634</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p265 ft4">10 131</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p287 ft4">16 979</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p288 ft4">3 850</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"><SPAN class="p265 ft4">Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td126"><SPAN class="p289 ft4">113 704**</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p35 ft4">76 371</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p265 ft4">123 421</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p287 ft39">204 673</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p288 ft4">15 139</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"><SPAN class="p27 ft78">Marknadsandel</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td126"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"><SPAN class="p265 ft4">TV</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td126"><SPAN class="p289 ft4">34 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p23 ft4">37 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p35 ft4">42 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p265 ft4">43 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p287 ft4">45 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p288 ft4">42 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td86"><SPAN class="p265 ft4">Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td126"><SPAN class="p289 ft4">68 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p35 ft4">58 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p265 ft4">66 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p287 ft4">51 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p288 ft4">56 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td130"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td131"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td132"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td133"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td134"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td135"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td135"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft4">* Inklusive <NOBR>TV2-regionerna.</NOBR> ** Inklusive digitala sändningar</P>
<P class="p291 ft4">Källa: Fakta om DR 2003.</P>
<P class="p279 ft10"><SPAN class="ft10">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft43">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p280 ft7">Den huvudsakliga inkomstkällan för de nordiska public serviceföretagen är <NOBR>TV-avgiftsintäkter.</NOBR> Tre av företagen (RÚV, YLE och danska TV2) har emellertid en blandad finansiering. RÚV och danska TV2 finansieras av både licensavgifter och reklamintäkter, och YLE får en del av koncessionsavgifterna från kommersiella kanaler. Samtliga aktörer bedriver också någon form av sidoaktiviteter (t.ex. försäljning av program). NRK tillåts dessutom ha reklam i sin <NOBR>text-TV</NOBR> och på Internet.</P>
<P class="p292 ft7"><NOBR>TV-avgiftens</NOBR> storlek i <SPAN class="ft10">Danmark </SPAN>beslutas av regeringen efter överenskommelse med Folketingets finansutskott. Avgiften uppgick år 2004 till 2 110 DKK. Intäkterna delas mellan DR, TV2 och <NOBR>TV2-regionerna</NOBR> samt lokal <NOBR>icke-kommersiell</NOBR> radio och TV. Fördelningen mellan företagen bestäms i en mediepolitisk överenskommelse mellan majoritetspartierna i Folketinget (år 2004: 86 procent till DR, 11 procent till <NOBR>TV2-regionerna,</NOBR> 2 procent till TV2 och 1 procent till lokala kanaler).</P>
<P class="p292 ft7">I <SPAN class="ft10">Finland </SPAN>bestäms nivån på <NOBR>TV-avgiften</NOBR> av regeringen och meddelas i förordning (inget riksdagsbeslut behövs). År 2003 var summan 186,60 EUR, vilket gav YLE totalt 338,1 miljoner EUR. YLE får också en del av intäkterna från de kommersiella bolagens koncessionsavgifter, 22,1 miljoner EUR år 2003. Summan har minskat över tid eftersom koncessionsavgifterna för analog TV</P>
<P class="p293 ft13">77</P>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft7">halverades år 2002 och helt har slopats för radio och digital marksänd TV fram till år 2010.</P>
<P class="p64 ft7">I <SPAN class="ft10">Norge </SPAN>fastställs licensavgiften av Stortinget. Avgiften uppgick år 2004 till 1 910 NOK, och ska betalas av alla som har TV, video eller satellitmottagare. Hela summan tillfaller NRK.</P>
<P class="p167 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 4.6. </SPAN>Finansiella nyckeltal för nordiska radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> 2003</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td136"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td137"><SPAN class="p294 ft3">Danmark</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p25 ft3">Norge</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p265 ft3">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p295 ft4">Finland</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p27 ft3">Island</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td104"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td140"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td120"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td120"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td141"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td142"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td142"><SPAN class="p23 ft55"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td102"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td143"><SPAN class="p35 ft3">DR</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p296 ft3">TV2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td116"><SPAN class="p25 ft3">NRK</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td138"><SPAN class="p265 ft39">SVT & SR</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td139"><SPAN class="p295 ft3">YLE</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td139"><SPAN class="p27 ft3">RÚV</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td102"><SPAN class="p35 ft39">Totala intäkter (milj. DKK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td136"><SPAN class="p35 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p272 ft3">218</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td116"><SPAN class="p296 ft3">1 519</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td116"><SPAN class="p25 ft3">3 100</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td138"><SPAN class="p265 ft3">4 880</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td139"><SPAN class="p295 ft3">2 450</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td139"><SPAN class="p27 ft3">263</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p297 ft3">Varav licensintäkter</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr28 td143"><SPAN class="p35 ft3">90 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p296 ft3">10 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p25 ft3">91 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p265 ft3">94 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p295 ft3">89 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p27 ft3">69 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td102"><SPAN class="p297 ft3">Varav reklamintäkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td136"><SPAN class="p35 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td20"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p296 ft3">79 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p25 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p265 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p295 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p27 ft3">28 %</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td102"><SPAN class="p35 ft39">Totala utgifter (milj. DKK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td136"><SPAN class="p35 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td20"><SPAN class="p272 ft3">059</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td116"><SPAN class="p296 ft3">1 227</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td116"><SPAN class="p25 ft3">3 113</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td138"><SPAN class="p265 ft3">4 893</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td139"><SPAN class="p295 ft3">3 061</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td139"><SPAN class="p27 ft3">251</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td104"><SPAN class="p35 ft3">Licensavgift (DKK)</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td144"><SPAN class="p35 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td145"><SPAN class="p272 ft4">309*</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td120"><SPAN class="p296 ft3">-</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td120"><SPAN class="p25 ft3">1 502</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td141"><SPAN class="p265 ft3">1 530</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td142"><SPAN class="p295 ft3">1 226</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td142"><SPAN class="p27 ft3">1 831*</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p298 ft93">* DR:s andel på 83,9 procent av den danska avgiften. Den danska och isländska avgiften redovisas för jämförelsens skull exkl. moms då avgiften inte är momsbelagd i övriga länder.</P>
<P class="p299 ft3">Källa: Fakta om DR 2003.</P>
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft10">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft43">Styrning</SPAN></P>
<P class="p208 ft7">I <SPAN class="ft10">Danmark </SPAN>regleras den programverksamhet som DR, TV2 och <NOBR>TV2-regionerna</NOBR> bedriver i lag. Lagen slår fast företagens rätt att utöva public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> enligt vissa allmänt hållna kriterier om bredd, kvalitet, allsidighet och mångfald. Därutöver regleras verksamheten av en överenskommelse mellan de partier som utgör majoriteten i Folketinget. Nuvarande överenskommelse gäller till utgången av 2006. Den kompletteras av ett public <NOBR>service-kontrakt,</NOBR> som reglerar innebörden av DR:s public <NOBR>service-uppdrag.</NOBR> Nu gällande kontrakt mellan DR och kulturministern är det första i sitt slag och det har inneburit en ökad detaljgrad i regleringen av DR jämfört med tidigare.</P>
<P class="p50 ft7">I DR:s stadgar regleras vissa andra frågor som t.ex. sidoverksamheter, organisation, klagomål, finansiering, budget, räkenskaper och revision. Stadgarna fastställs av kulturministern. DR:s styrelse består av tio ledamöter, varav ordförande och två ledamöter utses av kulturministern, sex av Folketinget samt en personal-</P>
<P class="p31 ft13">78</P>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">representant. Medlemmar av Folketinget kan inte vara ledamöter i styrelsen.</P>
<P class="p53 ft7">I <SPAN class="ft10">Finland </SPAN>är YLE är ett aktiebolag, men lyder inte under allmän aktiebolagslag utan företagets ställning garanteras genom en särskild lag. Lagen ger YLE rätt att bedriva ”allmännyttig radio- och <NOBR>TV-verksamhet”,</NOBR> medan övriga radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> måste ansöka om koncession hos den statliga myndigheten Kommunikationsverket. Till skillnad från i Danmark återfinns hela public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> i lagen. Uppdraget är när det gäller programverksamhetens inriktning mycket allmänt hållet och saknar i princip detaljregler. Lagen förbjuder YLE att sända reklam och sponsrade program.</P>
<P class="p81 ft7">YLE:s högsta beslutande organ är Förvaltningsrådet som har 21 ledamöter och utses direkt av Riksdagen. Rådets arbetsuppgifter liknar en aktiebolagsstyrelses uppdrag, bl.a. utser rådet VD och övrig företagsledning, har ett övergripande ansvar för att företaget utför sitt uppdrag, beslutar om budget och årlig rapport m.m.</P>
<P class="p45 ft7">Även i <SPAN class="ft10">Norge </SPAN>regleras NRK:s rätt att sända radio och TV, att bedriva annan verksamhet i dotterbolag, ägarförhållanden och styrning i lag. Lagens regler utvecklas närmare i NRK:s stadgar. Andra radio- och <NOBR>TV-aktörer</NOBR> kan enligt lagen ansöka om koncession hos Kulturog kirkedepartementet och dess förvaltningsorgan Statens Medieforvaltning.</P>
<P class="p193 ft7">NRK är ett statligt bolag, där alla aktier ägs av Kulturog kirkedepartementet. Departementet utgör NRK:s generalförsamling som leds av statsrådet. Denna församling behandlar alla ärenden av principiell, politisk och samhällelig betydelse inklusive NRK:s årsredovisning. Generalförsamlingen utser ordförande, vice ordförande och fyra medlemmar i NRK:s styrelse, som består av nio medlemmar, varav tre är personalrepresentanter. Styrelsen ansvarar inför generalförsamlingen och lägger fram förslag om verksamhet och ekonomi. Styrelsen utser också NRK:s VD. Det s.k. Kringkastingsrådet har i uppgift att uttala sig om huvudlinjerna för programverksamheten i NRK, och består av 14 medlemmar varav åtta utses av Stortinget och sex av kungen (däribland ordförande och vice ordförande).</P>
<P class="p300 ft13">79</P>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft43">Digitalisering av radio- och </SPAN><NOBR>TV-sändningarna</NOBR></P>
<P class="p208 ft7">I samtliga länder pågår en digitalisering av sändarnäten för televisionen. Utvecklingen har dock kommit olika långt. Finland är det land i Norden som tidigast kommer att stänga de analoga TV- sändningarna. Enligt ett enigt beslut i den arbetsgrupp som behandlat frågan kommer det analoga sändarnätet att vara avstängt vid utgången av augusti månad år 2007. Det råder också en samsyn i den finska <NOBR>TV-branschen</NOBR> om planerna för digitalisering av TV- distributionen samt om avstängningen av det analoga sändarnätet.</P>
<P class="p58 ft7">I Danmark ska digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i marknätet inledas år 2005 med en gemensam multiplex för DR och TV2, som även ska bygga upp och driva nätet på affärsmässiga grunder. Sändningarna kommer att vara okrypterade. Något beslut om nedsläckning av det analoga nätet har inte fattats. I Norge startar man sent men avser driva på utvecklingen snabbt. Starten av digitala marksändningar beräknas till år 2005, men redan år 2006 beräknas delar av det analoga nätet börja släckas.<SPAN class="ft44">5</SPAN></P>
<P class="p58 ft7">När det gäller digital radio har utvecklingen gått långsammare än förväntat i alla länder, så också i Norden. I Finland bedrivs en begränsad försöksverksamhet sedan en tid där, liksom i Sverige, enbart public <NOBR>service-radion</NOBR> sänder. Sändningarna täcker ca 40 procent av befolkningen. I Danmark har man nått längre. Täckningen uppges redan vara 100 procent, vilket är relativt enkelt att åstadkomma i ett land där enbart några få marksändare p.g.a. topografin täcker landet. Också i Danmark är dock public serviceradion för närvarande ensam om att sända digitalradio. I Norge har sändningar pågått sedan år 1999 och både NRK och två privata kanaler, P4 Hele Norge och Kanal 5, har tillstånd att sända. Sändningarna täcker för närvarande ca 50 procent av befolkningen.</P>
<P class="p50 ft7">I samtliga länder gäller att det finns mycket få radiomottagare för digital radio, vilket innebär att antalet radiolyssnare som faktiskt kan ta del av sändningarna är mycket litet.</P>
<P class="p302 ft4"><SPAN class="ft35">5 </SPAN>European Broadcasting Union (EBU), 2004.</P>
<P class="p102 ft13">80</P>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft2"><SPAN class="ft2">4.3</SPAN><SPAN class="ft26">Översyn av public service i Storbritannien och Finland</SPAN></P>
<P class="p164 ft7">Under år 2004 har översyner av public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> liknande den som nu är aktuell i Sverige pågått i Storbritannien och Finland. Kommittén har besökt båda länderna och träffat de ansvariga utredarna. En likhet är att båda utredningarna arbetar på uppdrag av det regeringsdepartement som hanterar <NOBR>radio-och</NOBR> TV- frågor. I Storbritannien är utredningen av tjänstemannakaraktär medan arbetsgruppen i Finland har haft en parlamentarisk sammansättning. Gemensamt är också att den grundläggande frågeställningen har varit hur public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> kan säkerställas i en ny konkurrenssituation. I båda länder har alla frågor, från organisation, styrning och finansiering till kraven på programverksamheten, varit föremål för utredning.</P>
<P class="p304 ft7">Den finska utredningen avslutades i oktober 2004.<SPAN class="ft44">6 </SPAN>Arbetsgruppens förslag innebär ett kraftigt stöd för en fortsatt stark public <NOBR>service-verksamhet</NOBR> i YLE:s regi. Public <NOBR>service-uppdraget,</NOBR> så som det är formulerat i lag, ändras i grunden inte, men några förtydliganden görs. Till saken hör att uppdraget är mycket allmänt formulerat redan i dag; de förtydliganden som görs handlar om att nämna ytterligare några uppgifter i de lagparagrafer som utgör själva public <NOBR>service-uppdraget,</NOBR> inte att ställa några särskilda krav. De uppgifter som kommer att föras in i uppdraget är medborgarperspektivet, barn, jämställdhet mellan män och kvinnor samt det mångkulturella samhället. När det gäller finansiering anser arbetsgruppen att <NOBR>TV-avgiftssystemet</NOBR> huvudsakligen fungerar väl och bör fortsätta att utgöra verksamhetens finansiering. Reklam- och sponsringsförbud föreslås gälla även i fortsättningen.</P>
<P class="p54 ft7">Ytterligare ett förslag är att en ”vanlig” företagsstyrelse ska inrättas för YLE. Förslaget innebär dock att Förvaltningsrådets uppgifter kvarstår och t.o.m. utvidgas något när det gäller att besluta om omfattning och inriktning på YLE:s verksamhet samt övervaka hur uppdraget genomförs. Arbetsgruppen föreslår att TV- avgiften varje år ska höjas i nivå med allmänna prisökningar plus en procent. Höjningen är inte begränsad i tiden utan föreslås gälla på obestämd tid.</P>
<P class="p81 ft7">Den brittiska översynen har ännu inte avslutats, men det material som har publicerats hittills pekar på att flera förändringar kan</P>
<P class="p305 ft4"><SPAN class="ft35">6 </SPAN>Finska Kommunikationsministeriets publikationer 59/2004.</P>
<P class="p97 ft13">81</P>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft7">vara att vänta för BBC. <SPAN class="ft44">7 </SPAN>I grunden finns det ett brett stöd för ett fortsatt starkt BBC, men från flera håll har kritik framförts mot delar av verksamheten, bl.a. mot företagets olika kommersiella verksamheter och delar av Internetverksamheten.</P>
<P class="p307 ft7">BBC:s nuvarande uppdrag gäller till utgången av år 2006. En översyn (Royal Charter Review) startade i december 2003 som en utredning under Department for Culture, Media and Sport (DCMS). Regeringen har i förväg slagit fast att översynen ska leda till ett starkt BBC som står oberoende i förhållande till staten. Parallellt med översynen har en rad studier genomförts av DCMS, mediemyndigheten Ofcom och flera oberoende utredare. Departementet har initierat en omfattande offentlig diskussion där organisationer, företag och enskilda lämnat synpunkter. Den utredning som arbetar på departementets uppdrag har dessutom genomfört en rad seminarier i enskilda frågor.</P>
<P class="p50 ft7">Utredningen avser dock inte publicera någon egen rapport. Avsikten är att departementet – utifrån utredningens arbete – ska publicera ett dokument med olika handlingsvägar för remiss (Green Paper) i början av år 2005. Senare under år 2005 kommer regeringen att publicera ett s.k. White Paper där man i mer detalj formulerar regeringens intentioner och förslag när det gäller BBC:s framtida uppdrag. Också detta dokument kommer sannolikt att remitteras. Dokumentet kommer också att bli föremål för diskussion i Parlamentet, även om det formella beslutet om ett nytt uppdrag för BBC kommer att fattas av regeringen.</P>
<P class="p58 ft7">Målsättningen är att ett nytt Royal Charter och avtal för BBC ska finnas i juli 2006. Beslut ska också fattas om BBC:s finansiering för den kommande tillståndsperioden. Avsikten är att beslutet om finansiering ska gälla för samma tid som uppdraget i övrigt, men liksom tidigare förväntas en kontrollstation efter ungefär halva tillståndsperioden, vilket normalt inträffar efter fem år.</P>
<P class="p185 ft2"><SPAN class="ft2">4.4</SPAN><SPAN class="ft26">Public service i EU</SPAN></P>
<P class="p144 ft7">Mediepolitiken har i huvudsak bedömts vara en nationell angelägenhet i Europas länder. På grund av medieområdets särskilda karaktär och nära samband med det demokratiska samhället, med kulturen, språket och traditioner i respektive land har dessa frågor i mycket liten utsträckning varit föremål för reglering på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft35">7 </SPAN>Se bl.a. http://www.bbccharterreview.org.uk.</P>
<P class="p102 ft13">82</P>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Det finns således i princip ingen gemensam mediepolitik på EU- nivå. På två områden är dock gemenskapens regler tillämpliga i medlemsländerna. För det första finns det s.k. <NOBR>TV-direktivet</NOBR> som lägger fast vissa grundläggande minimiregler för Europeiska TV- sändningar när det gäller produktion av europeiskt ursprung, reklam, sponsring och skydd av minderåriga. <NOBR>TV-direktivet</NOBR> är för närvarande föremål för revidering.</P>
<P class="p45 ft7">En viktig princip i <NOBR>TV-direktivet</NOBR> som diskuteras i den pågående översynen är den s.k. sändarlandsprincipen, som i korthet innebär att det är reglerna i det land från vilket en sändning sker som är tillämpliga. Detta gäller oavsett om sändningarna helt och hållet är avsedda att sändas direkt till ett annat land och på det andra landets språk. Två exempel är TV3 och Kanal 5 som båda sedan länge har sänt via satellit från Storbritannien till en svensk publik, men som i praktiken lyder under brittisk lagstiftning. Flera länder, däribland Sverige, har framfört att det i stället borde vara en mottagarlandsprincip som gäller, vilket skulle innebära att det är reglerna i det land till vilket sändningarna riktas som ska gälla.</P>
<P class="p55 ft7">Det andra området där gemenskapsreglerna får betydelse är EU:s regler om statsstöd och konkurrens. En stor del av den mediepolitiska debatt som förts inom EU den senaste tioårsperioden har handlat om balansen mellan närings- och konkurrenspolitiska aspekter å ena sidan och yttrandefrihet och kulturpolitiska intressen å andra sidan. Det har dessutom funnits en dimension, på detta område liksom på flera andra områden, som rör huruvida dessa frågor bör regleras på nationell nivå eller på gemenskapsnivå.</P>
<P class="p54 ft7">En anledning till debatten är att kommersiella <NOBR>TV-företag</NOBR> i flera länder sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har lämnat klagomål till EU- kommissionen om public <NOBR>service-företagens</NOBR> finansiering och dominerande ställning. Huvudproblematiken gäller de länder där public <NOBR>service-företagen</NOBR> finansieras både med offentliga medel och med reklam, dvs. där public service konkurrerar med kommersiella företag både om publik och reklamintäkter. Över tid har klagomålen också kommit att handla om huruvida public <NOBR>service-företag</NOBR> bör få starta nya radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> med särskild inriktning (t.ex. nyhetskanaler, barnkanaler och liknande) och i vilken mån public <NOBR>service-företag</NOBR> bör få agera på området ny teknik och nya tjänster.</P>
<P class="p46 ft7">Sammanfattningsvis kan sägas att utvecklingen de senaste tio åren har inneburit att medlemsstaternas kompetens och ansvar i förhållande till <NOBR>EU-regleringen</NOBR> har klargjorts. Public <NOBR>service-verk-</NOBR></P>
<P class="p79 ft13">83</P>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft7">samheten som fenomen har dessutom givits ett relativt starkt direkt stöd i <NOBR>EU:s-regelverk.</NOBR></P>
<P class="p64 ft7">För att slå vakt om medlemsstaternas rätt att själva avgöra frågor om public <NOBR>service-verksamhetens</NOBR> inriktning och finansiering enades EU:s dåvarande 15 medlemsländer år 1997 om ett tilläggsprotokoll till Amsterdamfördraget. Protokollet innebär i korthet att varje medlemsstat har rätt att definiera, organisera och finansiera public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV. Förutsättningen är att finansieringen inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset. Protokollet, som numera är en integrerad del i EU:s konstitution, utgör en stark markering från eniga medlemsstater om att public service är en nationell angelägenhet av stor betydelse för de ”demokratiska, sociala och kulturella behoven i varje samhälle” och att verksamheten därför är värd att slå vakt om.</P>
<P class="p50 ft7">Dessutom finns en resolution antagen av samtliga medlemsstaters kulturministrar år 1998. Där bekräftas grundteserna i Amsterdamprotokollet, men framför allt anges att public serviceföretagen har ett uppdrag att förse hela befolkningen med ett brett utbud av program och att det därmed är legitimt att söka en bred publik. Det framhålls också att public <NOBR>service-företag</NOBR> måste tillåtas att dra nytta av den tekniska utvecklingen och verka fullt ut inom området nya audiovisuella tjänster.</P>
<P class="p58 ft7">Kommissionen har tagit stort intryck av såväl Amsterdamprotokollet som den nämnda resolutionen. Det är emellertid viktigt att notera att när det gäller EU:s regler om statsstöd och konkurrens så är det <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och i slutänden <NOBR>EG-domstolen</NOBR> som avgör hur regelverket ska tillämpas.</P>
<P class="p64 ft7">År 2001 presenterade <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> ett meddelande om tillämpningen av fördragets regler om statsstöd på radio- och TV- företag i allmänhetens tjänst. Kommissionen konstaterar bl.a. följande:</P>
<P class="p308 ft18">Tjänster i allmänhetens intresse inom radio- och <NOBR>TV-sektorn</NOBR> (public service) är inte jämförbara med sådana tjänster inom någon annan ekonomisk sektor, även om de har en klar ekonomisk betydelse. Det finns inte någon annan tjänst som samtidigt har så stor spridning bland befolkningen, förser den med ett stort utbud av information och innehåll, och på så sätt förmedlar och påverkar både enskildas och allmänhetens åsikter.</P>
<P class="p309 ft13">84</P>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td97"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td98"><SPAN class="p23 ft39">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft7">Kommissionen konstaterar också att ett brett uppdrag att sända alla slags program är legitimt för public <NOBR>service-företag,</NOBR> så som det definierats av respektive medlemsstat.</P>
<P class="p53 ft7">Kommissionen avgjorde år 2003 ett antal klagomål som rör finansieringen av public <NOBR>service-TV</NOBR> i Italien, Portugal och Frankrike. Avgörandena är principiellt viktiga. I samtliga fall handlar det om public <NOBR>service-företag</NOBR> som både finansieras med <NOBR>TV-avgifter</NOBR> och reklam och frågan som prövades var huruvida det offentliga stödet innebar att konkurrensen på reklammarknaden stördes (om korssubventionering hade förekommit). Samtliga länder friades, kommissionen menade att det offentliga stödet i de aktuella fallen inte överstigit den summa som var nödvändig för att företagen skulle kunna uppfylla public <NOBR>service-uppdraget,</NOBR> som det hade definierats av respektive land. Det kunde heller inte fastställas att konkurrensen på reklammarknaden hade störts på grund av stödets omfattning.</P>
<P class="p46 ft7">I maj 2004 avgjordes ytterligare ett fall som rör danska statligt ägda TV2:s ställning på reklammarknaden.<SPAN class="ft44">8 </SPAN>Som statsstöd anser Kommissionen att TV2, utöver licensmedel, under perioden 1995– 2002 har mottagit ränte- och avdragsfria lån, statsgarantier för driftslån, företagsskattebefrielse, ad <NOBR>hoc-tillförsel</NOBR> av kapital samt tillgång till landstäckande sändningsfrekvens på fördelaktiga villkor. Kommissionens slutsats är att statsstödet inte har varit proportionerligt i förhållande till kanalens public <NOBR>service-uppgifter</NOBR> och att TV2 därmed har blivit överkompenserat.</P>
<P class="p54 ft7">Den danska regeringen har sedan år 2003 för avsikt att privatisera TV2. För att möjliggöra detta har regeringen bl.a. hävdat att det är nödvändigt att tillskjuta ett egenkapital i TV2. Regeringen har argumenterat för att den överkompensation som TV2 mottagit <NOBR>1995–2002</NOBR> ska betraktas som ett rimligt aktiekapital. Kommissionen godtar dock inte detta resonemang, utan har nu beslutat att TV2 under perioden <NOBR>1995–2002</NOBR> har mottagit 628,2 miljoner danska kronor i olovligt statsstöd i form av licensmedel och kapitaltillskott. Pengarna ska betalas tillbaka till danska staten med ränta.</P>
<P class="p54 ft7">Den danska regeringen har valt att driva frågan vidare till EG- domstolen. Avsikten är fortfarande att TV2 ska privatiseras så fort som möjligt, men frågan skjuts på framtiden i avvaktan på domstolens beslut. Samtidigt pågår dock samtal mellan danska</P>
<P class="p310 ft4"><SPAN class="ft35">8 </SPAN>Kommissionens IP/04/666. Klagomålet lämnades i april 2000 av det kommersiella TV- företaget TVDanmark som ägs av SBS Broadcasting SA.</P>
<P class="p126 ft13">85</P>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV i några andra länder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft7">regeringen och kommissionen om principerna för att tillskjuta aktiekapital till TV2 på marknadsmässiga villkor.</P>
<P class="p64 ft7">I dag har kommissionen mot bakgrund av sina egna ställningstaganden och rättsfall i <NOBR>EG-domstolen</NOBR> en sammanhållen syn på tillämpningen av EU:s regelverk i frågan. Det som gäller är att varje medlemsland avgör såväl definition och omfattning av public <NOBR>service-uppdraget</NOBR> som finansiering av verksamheten, förutsatt att det finns ett klart definierat public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> som anförtros en eller flera organisationer, att kriterierna för finansiering (”ersättning” för uppdraget) har fastställts i förväg på ett öppet och objektivt sätt samt att finansieringen inte överstiger kostnaderna, dvs. att ingen överkompensation sker. Dessutom ska det finnas en från uppdragsgivaren och programföretagen oberoende instans som har uppgiften att kontrollera att public <NOBR>service-företaget</NOBR> har uppfyllt sitt uppdrag.</P>
<P class="p50 ft7"><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> har alltså inga synpunkter på om public <NOBR>service-företag</NOBR> finansieras med kommersiella intäkter eller i övrigt bedriver kommersiell verksamhet. Det viktiga från <NOBR>EG-rättens</NOBR> perspektiv är att verksamhet som finansieras med kommersiella intäkter bedrivs på kommersiella villkor och att offentligt stöd inte används för att subventionera dessa verksamheter. Generellt betonar kommissionen också vikten av att public <NOBR>service-företag</NOBR> tydligt särredovisar kommersiell verksamhet från den verksamhet som finansieras med offentliga medel.</P>
<P class="p311 ft13">86</P>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<P class="p5 ft20">5 Medielandskap i förändring</P>
<P class="p312 ft2"><SPAN class="ft2">5.1</SPAN><SPAN class="ft26">Inledning</SPAN></P>
<P class="p191 ft7">Det underlag som kommittén har i uppdrag att lämna till regeringen ska enligt direktiven vara baserat på en bred och djupgående analys av omvärlden för radio och TV i allmänhetens tjänst. I detta kapitel beskrivs grundläggande fakta samt några av de väsentliga förändringar som just nu pågår på medieområdet, särskilt i de delar som rör radio och TV och de nya distributionsformer som håller på att utvecklas. Vi är intresserade av tendensen, riktningen och styrkan i de förändringar som sker. Det är viktigt att riksdag och regering kan basera bedömningar och förslag på en så komplett bild som möjligt av det mediesamhälle som allmänradion och allmäntelevisionen ska verka i under kommande tillståndsperiod. Och det är mot denna bakgrund som våra förslag i följande kapitel om public <NOBR>service-uppdragets</NOBR> inriktning och tillståndsvillkorens utformning ska ses.</P>
<P class="p313 ft7">Den utvecklingsfaktor som kanske mer än någon annan ligger bakom de förändringar vi ser i dagens massmedielandskap är tekniken. Vi lever i den digitala tidsåldern; den digitala tekniken har redan i grunden förändrat såväl produktion som distribution av radio och TV och alla de nya former av kommunikation som följer i dess kölvatten. Konvergensen, eller sammansmältningen, mellan traditionella etersända radio- och <NOBR>TV-medier</NOBR> och nya digitala informationsmedier, t.ex. innovationer på telekommunikationsområdet och Internet, skapar ytterligare förändringar.</P>
<P class="p54 ft7">Viktiga förändringar på radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> fångas dock inte bara genom att belysa tekniska, ekonomiska och marknadsrelaterade trender; vi är också intresserade av hur människors umgänge med medier, vanor och inställning till medier har förändrats i takt med marknadens förändrade utseende. Tekniska förändringar ger upphov till nya former för masskommunikation och kan på sikt leda till förändrade medievanor. Långsiktiga förskjut-</P>
<P class="p314 ft13">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">ningar i mediekonsumtionen är faktorer som kan behöva beaktas när man försöker bedöma de framtida förutsättningarna för radio och TV i allmänhetens tjänst.</P>
<P class="p64 ft7">De kraftiga förändringarna i medielandskapets struktur har de senaste 20 åren också medfört ett annat radio- och <NOBR>TV-utbud.</NOBR> I kapitlet presenteras material som belyser utvecklingen under den senaste femårsperioden.</P>
<P class="p185 ft2"><SPAN class="ft2">5.2</SPAN><SPAN class="ft26">Medierna i samhället</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Mediernas betydelse för det offentliga samtalet, för den fria åsiktsbildningen och därmed för den demokratiska processen som sådan är utomordentligt stort. En mångfald av fria och självständiga röster inom medierna säkerställer att olika åsiktsriktningar får komma till tals, att skilda perspektiv och intressen lyfts fram, att det finns utrymme för kritik av såväl offentlig som privat maktutövning och att missförhållanden i alla delar av samhället belyses. Av dessa skäl är <NOBR>press-,</NOBR> yttrande- och informationsfriheterna särskilt skyddade friheter i den svenska demokratin. De utgör i själva verket några av de mest grundläggande byggstenarna i det demokratiska samhället.</P>
<P class="p59 ft7">Radio och TV, liksom medier i övrigt, är också på många sätt nära sammanflätade med samhället i övrigt. Framväxten av de moderna massmedierna är parallell med utvecklingen av det demokratiska styrelseskicket i Sverige. Rundradion har funnits nästan lika länge som den allmänna rösträtten. Radion och så småningom televisionen har tillsammans med dagspressen utvecklats till de viktigaste enskilda massmedierna.</P>
<P class="p49 ft7">Mediernas stora betydelse i samhället antyder också deras maktposition. Medier har makt över dagordningen och därmed över vilka frågor som kommer att diskuteras i det offentliga samtalet. Det är i medierna som aktörer inom politik och näringsliv behöver få ut sina budskap och medierna har genom sitt sätt att fungera möjlighet att i hög grad påverka också andra samhälleliga processer.</P>
<P class="p49 ft7">Samhällets kommunikationsprocess påverkas av det massmediesystem som varje samhälle har. I auktoritära samhällen har medierna ingen självständig roll utan är redskap i maktens händer. I sådana samhällen kan medierna naturligt nog inte uppfylla några demokratiska målsättningar. I det svenska samhället har vid skilda tillfällen diskuterats vilka som är de centrala huvuduppgifterna för</P>
<P class="p245 ft13">88</P>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft7">massmedierna. I den svenska pressutredningen från 1994 skrev man:</P>
<P class="p316 ft18">Massmedierna fullgör tre uppgifter som är särskilt angelägna för den fria åsiktsbildningen, nämligen uppgiften att förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor, uppgiften att granska de inflytelserika i samhället och uppgiften att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals.<SPAN class="ft94">1</SPAN></P>
<P class="p94 ft7">Dessa uppgifter brukar benämnas <SPAN class="ft10">Information, Granskning </SPAN>och <SPAN class="ft10">Forum för debatt</SPAN>. Även om de inte är formulerade i lag kan de anses sammanfatta en grundsyn på mediernas uppgifter. De största publicistiska organisationerna i landet har traditionellt också ställt sig bakom en sådan beskrivning.<SPAN class="ft44">2</SPAN></P>
<P class="p45 ft7">Radions och televisionens roll i det demokratiska samhället utgör en central förutsättning för våra överväganden och förslag. En frågeställning i analysen av omvärlden för public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV är därför om den roll medier spelar i det demokratiska samhället kan antas ha förändrats eller komma att förändras i ljuset av den utveckling som sker på medieområdet. Bland de frågor som uppmärksammas särskilt är tillgängligheten till det ökade utbudet på radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> och till de nya sändningsformer och medieinnehåll som erbjuds samt hur publikens användning av medier förändras som indikatorer på i vilken utsträckning människor berörs av och känner sig delaktiga i den verklighet som skildras i medierna.</P>
<P class="p317 ft2"><SPAN class="ft2">5.3</SPAN><SPAN class="ft26">Strukturförändringar på radio och TV </SPAN><NOBR>-området</NOBR></P>
<P class="p164 ft7">Det svenska medielandskapet präglades under lång tid av stabilitet. Varje medium hade sin särart, sin utveckling, sin ekonomi och sin reglering. Men de senaste <NOBR>15–20</NOBR> åren har medieområdet genomgått djupgående tekniska, ekonomiska och strukturella förändringar.</P>
<P class="p53 ft7">På <NOBR>TV-området</NOBR> började det på <NOBR>1980-talet</NOBR> med lanseringen av europeiska satellitsändningar av <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> År 1987 startade TV3:s satellitsändningar till en skandinavisk publik. TV3 följdes snart av andra satellitsändningar som snabbt fick vidarespridning i centralantennsystem och kabelnät. Sedan TV4 1991 fick ensamrätt att bedriva <NOBR>reklam-TV-sändningar</NOBR> i det rikstäckande marknätet</P>
<P class="p318 ft95"><SPAN class="ft29">1</SPAN><SPAN class="ft45">SOU 1995:37, </SPAN>Vårt dagliga blad – stöd till svensk dagspress, <SPAN class="ft4">s. 156.</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft29">2</SPAN><SPAN class="ft45">Hadenius & Weibull 2003.</SPAN></P>
<P class="p97 ft13">89</P>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">förändrades konkurrenssituationen i svensk TV kraftigt. För radion var omställningen inte lika stor och omedelbar. Sveriges Radios monopol kom först att brytas i mer blygsam form, genom närradions introduktion år 1979. Möjligheten att bedriva radiosändningar vid sidan av SR var dock ett frö också till den kommersiella radions framväxt. År 1993 introducerades privat kommersiell lokalradio, vilket innebar en förändrad konkurrenssituation också för allmänradion.</P>
<P class="p88 ft7">Det är i grunden två faktorer som drivit på utvecklingen på etermediemarknaden i vår del av världen. Den ena är teknikutvecklingen och den andra är avregleringen av tidigare monopolmarknader, inom såväl radio och TV som telekommunikationstekniken. Den nationella radio- och <NOBR>TV-verksamheten</NOBR> har gått från en relativt enkel och förutsägbar monopolsituation till en komplex och lättrörlig marknad präglad av hård konkurrens och dramatisk teknisk utveckling där public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV verkar bland en mångfald av aktörer.</P>
<P class="p88 ft7">Sett i ett större perspektiv är utvecklingen på mediemarknaden ett led i en pågående globalisering av olika branscher och länders ekonomier. Samma tendenser som man finner inom medieindustrin ser vi också inom andra produktområden. Den globala ekonomin berör ofrånkomligen också medierna. Dessa förändringar har i sin tur lett till att nationella gränser har blivit mindre viktiga och att beroendet av omvärlden har ökat.</P>
<P class="p49 ft7">Framväxten av en kommersiell marknad för radio och TV har också inneburit nya typer av ägare på marknaden. Medieföretag stannar inte längre inom en och samma bransch; allt fler medieföretag blir multimedieföretag, dvs. etablerar verksamheter inom fler delar av medieområdet, beroende på de samordningsvinster och stordriftsfördelar som finns. Några av världens största koncerner är i dag mediekoncerner med intressen i alla delar av mediemarknaden samt verksamma i stora delar av världen.<SPAN class="ft44">3</SPAN></P>
<P class="p58 ft7">Förändringarna syns också på den svenska mediemarknaden. Flera av de största svenska medieföretagen har vidgat sina verksamheter till nya medier och nya geografiska marknader, t.ex. Bonniers och MTG, samtidigt som de har mött konkurrens från stora utländska medieföretag. Också helt nya aktörer på medieområdet har tillkommit.<SPAN class="ft44">4</SPAN></P>
<P class="p320 ft4"><SPAN class="ft49">3</SPAN><SPAN class="ft68">Hadenius & Weibull 2003.</SPAN></P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft49">4</SPAN><SPAN class="ft68">Sundin 2003.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">90</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft7">På den svenska radiomarknaden finns i dag Sveriges Radio samt 86 kommersiella lokalradiostationer. Av dessa 86 har Stenbeckssfären 20, SBS/Bonnier 22, NRJ 20, Fria Media 12 och övriga ägare 12 stationer. Dessutom tillkommer, vilket inte framgår av tabellen, ca 170 närradiostationer i vilka ca 1 325 organisationer och föreningar har tillstånd att sända.</P>
<P class="p322 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.1. </SPAN>Ägande inom svensk radio 2004</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr32 td147"><SPAN class="p27 ft5">Huvudägare</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td148"><SPAN class="p23 ft5">Kanal/nätverk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td149"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td150"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td147"><SPAN class="p27 ft5">Stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td148"><SPAN class="p23 ft5">Sveriges Radio</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td147"><SPAN class="p27 ft39">Stenbeck, landsortstidningar/MTG Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td148"><SPAN class="p23 ft39">Rix FM, Lugna Favoriter, Power, Metro FM</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td147"><SPAN class="p27 ft3">SBS Bonnier/SBS Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td148"><SPAN class="p23 ft39">Mix Megapol, Vinyl, City, Rockklassiker, <NOBR>E-FM</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td147"><SPAN class="p27 ft3">NRJ</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td148"><SPAN class="p23 ft3">NRJ</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td149"><SPAN class="p27 ft3">Stiftelsen Fria Media</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td150"><SPAN class="p23 ft3">Fria Media</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td147"><SPAN class="p27 ft3">Källa: MedieSverige 2004.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td148"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p323 ft7">I juli 2004 ingick MTG ett avtal med franskägda NRJ Group som innebär att MTG tar över driften av NRJ:s 20 radiostationer i Sverige samt står för deras försäljning av reklam.<SPAN class="ft44">5 </SPAN>Detta innebär att MTG blir största enskilda aktör på radiomarknaden med mer än hälften av det totala antalet stationer. Tio av NRJ:s kanaler kommer att döpas om och istället bli <NOBR>Rix-FM-kanaler</NOBR> och sju kanaler ska byta namn och format till Lugna Favoriter. Samtidigt ökade MTG sin aktieandel i Norges största kommersiella radionätverk P4 Hele Norge till totalt 39,7 procent.</P>
<P class="p324 ft7">Inom radio dominerar således svenska aktörer. De utländska ägare som finns på radiomarknaden kommer från Frankrike (NRJ) och USA (SBS). På marknaden för <NOBR>TV-kanaler</NOBR> utgörs det utländska ägandet i princip bara av amerikanska SBS Broadcasting (Kanal 5) samt Baker Capital (Canal+). Däremot finns ett stort antal utländska ägare inom andra områden, såsom <NOBR>TV-produktion</NOBR> (Nederländerna, USA, Norge, Danmark), <NOBR>TV-distribution</NOBR> (Norge, USA) och <NOBR>TV-rättigheter</NOBR> (Tyskland).<SPAN class="ft44">6</SPAN></P>
<P class="p325 ft4"><SPAN class="ft29">5</SPAN><SPAN class="ft45">http://www.mtg.se Modern Times Group hemsida </SPAN><NOBR>2004-07-05.</NOBR></P>
<P class="p326 ft4"><SPAN class="ft29">6</SPAN><SPAN class="ft45">MedieSverige 2004.</SPAN></P>
<P class="p327 ft13">91</P>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p5 ft4">Medielandskap i förändring SOU 2005:1</P>
<P class="p328 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.2. </SPAN>Ägande inom svensk television 2004</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr32 td151"><SPAN class="p35 ft5">Huvudägare</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td152"><SPAN class="p23 ft5">Kanal/nätverk</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td153"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td154"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td151"><SPAN class="p35 ft5">Stiftelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td152"><SPAN class="p23 ft5">SVT, UR</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td151"><SPAN class="p35 ft4">Alma Media (23 %), Bonnier (22 %), Sten-</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td152"><SPAN class="p23 ft3">TV4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td151"><SPAN class="p35 ft96">beck (15 %)</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td152"><SPAN class="p23 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td151"><SPAN class="p35 ft3">Stenbeck</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td152"><SPAN class="p23 ft39">TV3, ZTV, TV1000, TV1000 Cinema, Viasat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td151"><SPAN class="p23 ft80"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td152"><SPAN class="p23 ft96">Nature/Action, Viasat Sport, TV8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td151"><SPAN class="p35 ft3">SBS Broadcasting</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td152"><SPAN class="p23 ft3">Kanal 5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td151"><SPAN class="p35 ft3">Baker Capital</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td152"><SPAN class="p23 ft3">Canal+, Canal+ Gul, Canal+ Blå</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td153"><SPAN class="p35 ft34">(tidigare Vivendi Universal/Canal Plus)</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td154"><SPAN class="p23 ft80"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td151"><SPAN class="p35 ft3">Källa: MedieSverige 2004.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td152"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft7">Det är samtidigt tydligt att Norden har vuxit fram som en gemensam marknad för många medieföretag. De största medieföretagen i respektive land är i dag verksamma i hela regionen. Medieforskaren Staffan Sundin menar att alla tendenser pekar mot att konkurrensen på den svenska mediemarknaden kommer att påverkas genom att företag i grannländerna i allt större utsträckning söker sig till nya geografiska marknader.<SPAN class="ft44">7</SPAN></P>
<P class="p58 ft7">Framväxten av en kommersiell marknad för radio och TV har också lett till utvecklingen av en marknad för fristående produktion. Det traditionella sambandet mellan produktion och utsändning har luckrats upp. Många av de kommersiella radio- och TV- bolag som tillkommit efter att monopolen försvann har normalt en begränsad egenproduktion och lägger i stället ut stora delar av sin produktion på utomstående produktionsbolag. Som vi kan se längre fram köper svenska kommersiella <NOBR>TV-företag</NOBR> in mycket material från utlandet, särskilt från USA. Men huvuddelen av de svenska produktioner som görs läggs ut på utomstående produktionsbolag i Sverige. Också SVT kom under <NOBR>1990-talet</NOBR> att lägga ut en ökande andel av sin produktion på fria producenter, bl.a. mot bakgrund av krav på detta från statsmakterna. Som en följd av detta har en marknad för <NOBR>TV-produktion</NOBR> vuxit fram i Sverige. År 2002 var de totala intäkterna för de största <NOBR>TV-produktionsbolagen</NOBR> i Sverige ca 1,5 miljarder kronor.<SPAN class="ft44">8</SPAN></P>
<P class="p209 ft7">På radioområdet saknas aktuella uppgifter om omfattningen av marknaden för fristående produktion. Marknaden är dock sannolikt mycket begränsad. Främst är det här fråga om enskilda fristående journalister. Den ojämförligt största uppdragsgivaren är SR</P>
<P class="p329 ft4"><SPAN class="ft49">7</SPAN><SPAN class="ft68">Sundin 2003.</SPAN></P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft49">8</SPAN><SPAN class="ft68">MedieSverige 2004.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">92</P>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">som i sin public <NOBR>service-redovisning</NOBR> anger att man år 2003 lade ut produktion för drygt 60 miljoner kronor på fristående produktionsbolag.</P>
<P class="p330 ft10"><SPAN class="ft10">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Koncentration</SPAN></P>
<P class="p331 ft7">Efter avregleringen på medie- och teleområdena i Europa har alltså en betydande privat sektor inom radio och TV vuxit fram. Före 1980 fanns det i stora delar av Europa små möjligheter för privata ägare att skapa medieimperier, då ju både radio- och <NOBR>TV-verksam-</NOBR> het och telekommunikationer drevs i offentlig regi eller var offentligt reglerade. Utvecklingen sedan dess har förändrat bilden. I kölvattnet av digitalisering och annan teknisk utveckling har det i flera länder vuxit fram tendenser till en ökad koncentration på mediemarknaden.<SPAN class="ft44">9 </SPAN>Det ekonomiska trycket ökar på alla medieverksamheter i takt med den ökade konkurrensen om människors uppmärksamhet, tid och pengar. De största aktörerna har ägarintressen i allt fler delar av mediebranschen och vi kan dessutom se ett allt större inslag av samordning mellan exempelvis traditionella medieföretag och telekommunikationsföretag. För de senare företagen är de traditionella medieföretagen viktiga mot bakgrund av deras kunnande och resurser när det gäller produktion av innehåll och deras normalt mycket starka varumärken.</P>
<P class="p332 ft7">En farhåga som ofta lyfts fram när det gäller koncentration eller dominans i det moderna mediesystemet är risken för omfattande vertikal integration, dvs. att enskilda aktörer kontrollerar flera led i värdekedjan från produktion av programmaterial till kontroll över distributionsvägarna hem till hushållen. En utveckling mot alltför stark koncentration av makt till ett fåtal ägare anses vara särskilt oroande på mediemarknaden mot bakgrund av mediernas betydelse för den yttrande- och informationsfrihet som det demokratiska samhället vilar på.</P>
<P class="p54 ft7">En annan fråga som är relevant att analysera, men som inte får plats i denna framställning, är i vilken mån det svenska mediesystemet i stort präglas av mångfald eller av tendenser till koncentration av ägandet. Ett exempel är den kommersiella lokalradion där koncentrationen tilltagit kraftfullt på senare tid, vilket har framgått i det föregående. Ett annat exempel är tidningsmarknaden, där utvecklingen de senaste decennierna har slagit hårt mot</P>
<P class="p333 ft4"><SPAN class="ft35">9 </SPAN>Hadenius & Weibull 2003, Sundin 2003.</P>
<P class="p115 ft13">93</P>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p334 ft7">mångfalden på den lokala marknaden.<SPAN class="ft44">10 </SPAN>Endast på några mycket få utgivningsorter i landet kan konkurrensläget sägas vara jämnt mellan olika tidningsägare. Bara på ett femtontal orter i landets 289 kommuner är det i dag fler än en ägare som utger dagstidningar. I sådana situationer är det av stor betydelse vilka motkrafter som finns i form av andra medietyper och andra medieägare.</P>
<P class="p185 ft2"><SPAN class="ft2">5.4</SPAN><SPAN class="ft26">Mer radio och television</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Det mest påtagliga resultatet för Sverige av den utveckling som beskrivits ovan är det stora antal radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> som har blivit tillgängliga. År 1985 fanns två rikstäckande <NOBR>TV-kanaler</NOBR> och fyra radiokanaler, samtliga inom Sveriges <NOBR>Radio-koncernen.</NOBR> Samtliga radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> sändes dessutom via en enda distributionsplattform, marksändningar. I dag finns ett <NOBR>20-tal</NOBR> kommersiella <NOBR>TV-kanaler</NOBR> och ett <NOBR>80-tal</NOBR> kommersiella lokalradiokanaler som vänder sig till den svenska publiken. Till detta kommer ett stort antal radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> från hela världen som är tillgängliga via satellit och <NOBR>kabel-TV,</NOBR> och på senare tid via digitala plattformar, för dem som valt ett större utbud.</P>
<P class="p335 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.3. </SPAN>Antal nationella, regionala och lokala radiostationer över tid</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p24 ft78">1925</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p24 ft78">1955</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p24 ft78">1964</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p24 ft78">1977</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p24 ft78">1979</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p24 ft78">1985</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p336 ft78">1987</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p337 ft78">1993</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p337 ft78">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td157"><SPAN class="p336 ft78">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p338 ft78">2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td158"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td159"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td160"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td160"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td160"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td160"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td160"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td161"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td160"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td160"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td162"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td135"><SPAN class="p23 ft46"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td155"><SPAN class="p35 ft78">Riks (SR)</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p339 ft78">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p339 ft78">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p339 ft78">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p336 ft78">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p336 ft78">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p336 ft78">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p340 ft78">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p341 ft79">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p342 ft82">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td157"><SPAN class="p341 ft82">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p343 ft82">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td155"><SPAN class="p35 ft34">Digitala (SR)<SPAN class="ft97">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td157"><SPAN class="p341 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td5"><SPAN class="p343 ft79">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td155"><SPAN class="p265 ft34">Enbart DAB<SPAN class="ft97">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td157"><SPAN class="p341 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p343 ft39">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td155"><SPAN class="p35 ft34">SR lokala<SPAN class="ft97">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p340 ft31">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p340 ft31">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p340 ft31">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p24 ft31">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p341 ft39">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p341 ft39">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td157"><SPAN class="p341 ft79">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p343 ft79">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td155"><SPAN class="p35 ft39">Privata lokala<SPAN class="ft98">3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p341 ft39">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p341 ft39">83</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td157"><SPAN class="p341 ft79">84</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p343 ft79">86</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td158"><SPAN class="p35 ft31">Närradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p340 ft31">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p340 ft31">85</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p337 ft31">113</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p337 ft31">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p337 ft31">157</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td162"><SPAN class="p336 ft31">171</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td135"><SPAN class="p338 ft31">173</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p344 ft4"><SPAN class="ft29">1</SPAN><SPAN class="ft99">Lokalradio började sändas redan under </SPAN><NOBR>1970-talet</NOBR> i fönster i P3. År 1987 startade kanalen P4 och år 1993 blev lokalradion ett eget programområde under P4 lokal.</P>
<P class="p345 ft34"><SPAN class="ft29">2</SPAN><SPAN class="ft32">De digitala kanalerna sänder även via Internet.</SPAN></P>
<P class="p346 ft4"><SPAN class="ft29">3</SPAN><SPAN class="ft100">Avser verksamma radiostationer. En del tillstånd är tillbakalämnade eller aldrig köpta (ca </SPAN><NOBR>5–10).</NOBR> År 2003 fanns totalt 91 tillståndsmöjligheter för privat lokalradio.</P>
<P class="p347 ft4"><SPAN class="ft95">Källa: </SPAN>MedieSverige 2004.</P>
<P class="p348 ft4"><SPAN class="ft35">10 </SPAN>Hadenius & Weibull 2003.</P>
<P class="p239 ft13">94</P>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p349 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.4. </SPAN>Tillgång till olika svenska <NOBR>TV-kanaler</NOBR> och deras räckvidd i befolkningen <NOBR>3–99</NOBR> år 2003 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p27 ft5">Kanal</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td71"><SPAN class="p350 ft4">Tillgång</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td164"><SPAN class="p23 ft39">Räckvidd en genomsnittlig dag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td165"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td61"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td166"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p27 ft3">Rikstäckande<SPAN class="ft28">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td71"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td164"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td163"><SPAN class="p27 ft3">SVT1</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td71"><SPAN class="p351 ft3">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td164"><SPAN class="p352 ft3">47,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">SVT2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p351 ft3">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p352 ft3">36,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">TV3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">63</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p352 ft3">19,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">TV4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">98</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p352 ft3">43,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Kanal 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">65</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p352 ft3">17,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">ZTV</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">49</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">4,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td163"><SPAN class="p27 ft5">Ej rikstäckande</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td71"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td164"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">TV8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">0,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">TV4+</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">1,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft48">Viasat Nature/Action</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">1,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Canal+</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">1,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Canal+ Gul</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">1,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Canal+ Blå</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">0,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Viasat Sport</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">0,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">SVT24</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">0,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">TV1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">1,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">TV1000 Cinema</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p268 ft3">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">0,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Viasat Explorer</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p354 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td164"><SPAN class="p353 ft3">0,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><SPAN class="p27 ft3">Mediteve (TV4)</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p354 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td166"><SPAN class="p353 ft3">0,0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft3"><SPAN class="ft101">1 </SPAN>Med rikstäckande avses kanaler som har en tillgång på 48 procent eller mer av befolkningen.</P>
<P class="p291 ft3">Källa: MedieSverige 2004 (MMS).</P>
<P class="p356 ft7">På radiomarknaden dominerar svenska kanaler, medan det på TV- sidan finns en mer brokig blandning av svenska kanaler, helt utländska kanaler och kanaler som är utländska men som särskilt riktar sig till en svensk publik.<SPAN class="ft44">11 </SPAN>Skillnaden ligger i att människors <NOBR>TV-tittande</NOBR> sker på flera plattformar, där satellit- och kabelhushållen har tillgång till fler kanaler. På radiosidan är den i princip enda betydande plattformen marksändningar. Till detta kommer visserligen ett stort utbud av radiokanaler i satellit- och <NOBR>kabel-TV</NOBR> samt på Internet, men radiolyssnandet via dessa plattformar är</P>
<P class="p357 ft4"><SPAN class="ft35">11 </SPAN>Här avses utländska kanaler som genom dubbning, ljudspår med kommentator eller textning särskilt anpassar en version av kanalen till den svenska marknaden.</P>
<P class="p358 ft13">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">fortfarande mycket begränsat (se avsnitt 5.7). Radio är dessutom till sin karaktär ett medium som man ofta tar del av utomhus och i rörelse, t.ex. i bilen. För rörlig mottagning av radio är fortfarande marksändningar det enda reella alternativet.<SPAN class="ft44">12</SPAN></P>
<P class="p64 ft7">En trend på senare år är att redan etablerade <NOBR>TV-företag</NOBR> breddar sin verksamhet genom att starta olika nischkanaler, antingen som reklamfinansierad kanal, eller som betalkanal i något av <NOBR>betal-TV-</NOBR> paketen. För ett reklamfinansierat företag handlar det ofta om att öka sina andelar av det totala tittandet på TV för att därmed göra företaget mer attraktivt för annonsörer. Exempel i Sverige på detta är TV4 som i det digitala marknätet startat kanalerna TV4 Plus, Med i TV och TV4 Film. Också SVT har startat tre kanaler, SVT24 redan 1999, Barnkanalen 2002 och Kunskapskanalen tillsammans med UR i september 2004. Det finns flera exempel på nischkanaler också i <NOBR>betal-TV,</NOBR> exempelvis Viasats kanaler Sport, Nature, Action, Explorer m.fl. Syftet med nischkanaler är oftast ett annat än för de breda allmänkanalerna, exempelvis att marknadsföra huvudkanalen, att skapa kundlojalitet eller att driva sidointäkter via olika former av nya tjänster.<SPAN class="ft44">13</SPAN></P>
<P class="p359 ft7">En liknande utveckling går också att spåra inom radion. Där är det dock främst SR som har påbörjat denna utveckling, vilket beror på att man hittills är ensam om att ha utrymme för det. Det sker i försöksverksamhet med den digitala marksända radion, där SR har startat tio nya kanaler. Via Internet har ett större antal radioföretag, också privata, startat nya radiokanaler.</P>
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft10">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft43">Fortfarande begränsad tillgång</SPAN></P>
<P class="p100 ft7">Det är viktigt att konstatera att det långtifrån är alla svenskar som har tillgång till det nya radio- och <NOBR>TV-utbudet.</NOBR> Av tabell 5.4 framgår att det fortfarande är ca en tredjedel av den svenska <NOBR>TV-publi-</NOBR> ken som enbart har tillgång till SVT:s och TV4:s sändningar. I fråga om radio är tillgången störst i storstäderna där det kan finnas flera kommersiella kanaler samt flera närradiostationer. Även i medelstora städer finns ett antal kommersiella radiokanaler, medan befolkningen på flera platser utanför tätortsområdena fortfarande endast kan höra SR:s sändningar. Uppgifterna varierar något, men</P>
<P class="p360 ft95"><SPAN class="ft29">12</SPAN><SPAN class="ft45">SOU 2002:38 </SPAN>Digital Radio – Kartläggning och analys<SPAN class="ft4">.</SPAN></P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft29">13</SPAN><SPAN class="ft45">Hultén 2004.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">96</P>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">uppemot en fjärdedel av publiken har enbart tillgång till SR:s sändningar.</P>
<P class="p61 ft7">Det återstår att se hur tillgången till fler radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> kommer att förändras i och med digitaliseringen. Andelen tittare som kommer att nöja sig med enbart de <NOBR>TV-kanaler</NOBR> som är fritt tillgängliga utan särskild månadsavgift påverkas av hur många av dagens tittare som i digital TV väljer ett okrypterat, fritt utbud när det analoga nätet släcks. Men det påverkas också av hur många hushåll som i kabelnätet fortsätter att nöja sig med must carryutbudet. Klart är dock att när övergången till digital TV är genomförd och de analoga sändningarna släcks ner kommer möjligheten att välja att ta del av endast SVT:s båda huvudkanaler samt TV4 att försvinna. Det grundutbud som kommer att erbjudas gratis utan krav på särskilda avgifter kommer att vara större än det är i dag. Dels för att fler <NOBR>TV-företag</NOBR> kan förväntas vilja ha <NOBR>fri-kanaler</NOBR> tillgängliga, dels för att must <NOBR>carry-skyldigheten</NOBR> kommer att förändras.</P>
<P class="p313 ft7">Regeringens utredare av radio- och <NOBR>TV-lagstiftningen,</NOBR> Robert Nordh, har föreslagit att must <NOBR>carry-skyldigheten</NOBR> utvidgas till att gälla samtliga sändningar från public <NOBR>service-televisionen</NOBR> samt ytterligare tre program, från tillståndshavare som inte finansieras med <NOBR>TV-avgiftsmedel.</NOBR> Förutsättningen för att de senare ska få must <NOBR>carry-status</NOBR> är enligt utredaren att programmen sänds med stöd av ett sändningstillstånd som innehåller krav på opartiskhet och saklighet samt ett villkor om ett mångsidigt programutbud där det ska ingå nyheter (SOU 2003:109). Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet.</P>
<P class="p361 ft2"><SPAN class="ft2">5.5</SPAN><SPAN class="ft26">Digital radio och TV, Internet och andra nya kommunikationsformer</SPAN></P>
<P class="p146 ft7">Digitaliseringen av massmedierna har pågått länge och på många fronter samtidigt. Bland förhoppningarna på den digitala tekniken har särskilt lyfts fram att den ska möjliggöra bättre kvalitet i sändningarna och ge utrymme för fler kanaler i etern. Så har det också blivit, men digitaliseringen har kommit att utgöra en stark drivkraft för stora förändringar också på andra områden inom mediemarknaden, såväl inom produktion och distribution som för medieföretag i sin helhet. Den beskrivning som redovisats ovan är till stora delar driven av utvecklingen inom området digital teknik.</P>
<P class="p362 ft13">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft7">Det första området att påverkas av digitaliseringen var produktionen av innehåll. Den digitala tekniken möjliggör inte bara en sammansmältning av medier utan också av olika funktioner inom medier och därmed uppstår möjligheter till mer effektiv produktion. Detta har lett till stora förändringsprocesser inom många stora medieföretag. I Sverige har detta varit särskilt tydligt inom dagspressen med omfattande rationaliseringar av produktionsverksamheten. På senare tid har också radio- och <NOBR>TV-företag,</NOBR> inklusive public <NOBR>service-företagen,</NOBR> genomfört eller planerar att genomföra liknande effektiviseringsarbeten.</P>
<P class="p58 ft7">Digitaliseringen av distributionen är ett något senare skede i utvecklingen. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> presenterades nya tekniska plattformar för distribution både av traditionella medier och av nya former av kommunikationsverktyg. Utvecklingen har inneburit att tjänster som tidigare var hänvisade till bestämda överföringssätt i ökad utsträckning kan sändas ut med olika slags teknik. Det finns i dag tre huvudsakliga plattformar för distribution av digital TV; <NOBR>satellit-,</NOBR> kabel- och marksändningar. En fjärde, fiberoptiska nät med hög överföringskapacitet, diskuteras som en framtida plattform också för TV, men tekniken är outvecklad och utbyggnaden av näten är än så länge begränsad.<SPAN class="ft44">14</SPAN></P>
<P class="p363 ft7">I dag har ca 32 procent av de svenska <NOBR>TV-hushållen</NOBR> tillgång till <NOBR>digital-TV.</NOBR> De tre huvudsakliga distributionsplattformarna för digital TV uppskattas för närvarande nå drygt en miljon hushåll.<SPAN class="ft44">15 </SPAN>Av dessa har ca 175 000 kabelsändningar, satellitsändningar ca 640 000 och marksändningar ca 230 000 abonnemang. Störst var tillväxten under 2003 i det digitala marknätet (+60 000 abonnenter). Analysföretaget Mediavision prognostiserar en fortsatt uppgång för samtliga <NOBR>digital-TV-plattformar.<SPAN class="ft44">16</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> </SPAN>I de digitala kabelnäten ryms mellan 60 och 70 kanaler, i satellitföretagens paket mellan 40 och 50 kanaler och i det digitala marknätet ca 30 kanaler, varav åtta kanaler sänds helt fritt.</P>
<P class="p59 ft7">Riksdagen har beslutat att digital marksänd TV ska byggas ut till hela landet och ersätta den analoga marksända televisionen. De analoga sändningarna ska läggas ned etappvis och ha upphört helt senast den 1 februari 2008.<SPAN class="ft44">17 </SPAN>I flera länder beslutas nu om en övergång från analoga till digitala marksändningar av TV. På satellit-</P>
<P class="p364 ft4"><SPAN class="ft29">14</SPAN><SPAN class="ft45">Hultén 2004.</SPAN></P>
<P class="p189 ft31"><SPAN class="ft29">15</SPAN><SPAN class="ft30">MMS, november 2004</SPAN></P>
<P class="p189 ft31"><SPAN class="ft29">16</SPAN><SPAN class="ft30">Mediavision 2004 .</SPAN></P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft29">17</SPAN><SPAN class="ft45">Prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">98</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft7"><NOBR>TV-området</NOBR> har utvecklingen varit som allra snabbast. I Sverige är de båda satellitplattformarna i princip digitala; Canal Digital har redan helt upphört med sina analoga sändningar och Viasat har aviserat att övergången från analog till digital distribution ska vara klar redan under 2004.<SPAN class="ft44">18 </SPAN><NOBR>Kabel-TV</NOBR> ligger efter och där finns bedömare som tror att delar av kabelnäten kommer att vara analoga under lång tid framöver.<SPAN class="ft44">19</SPAN></P>
<P class="p193 ft7">En viktig utveckling i detta sammanhang är mellanhändernas växande betydelse på den digitala <NOBR>TV-marknaden.</NOBR> Operatörer av distributionsplattformar och <NOBR>betal-TV-plattformar</NOBR> kommer sannolikt att få ett allt större inflytande på bl.a. urval och placering av kanaler, betalformer m.m.<SPAN class="ft44">20 </SPAN>Medieforskaren Olof Hultén menar i MedieSverige 2004 att om utvecklingen av flerkanalhushåll fortsätter så att nio av tio hushåll om några år är kunder hos dessa operatörer, så ökar behovet av att förstå hur de agerar. Av de sju stora operatörerna på den svenska marknaden finns två inom <NOBR>satellit-TV,</NOBR> fyra inom <NOBR>kabel-TV</NOBR> och en för marknätet. Endast två av dessa har svenska ägare. På <NOBR>kabel-TV-marknaden</NOBR> råder ingen konkurrens eftersom operatörernas marknader är geografiskt separerade. Inom satellitområdet har det i stort sett varje land i Europa uppstått monopol, undantaget är Frankrike och Norden. Hultén visar med exempel från andra länder när det gäller dominans inom satellit- och <NOBR>kabel-TV-området,</NOBR> att det inte är osannolikt att det i Sverige kring år 2010 bara finns några få operatörer som är verksamma och att samtliga ägs av multinationellt arbetande företag.</P>
<P class="p332 ft7">För den digitala radion har utvecklingen varit långsammare och osäkerheten större. I Sverige har en parlamentarisk kommitté föreslagit att sändningsverksamheten bör fortsätta och att bättre förutsättningar bör skapas för att radiobranschen själv ska kunna ta steg i riktning mot en utbyggd sändningsverksamhet.<SPAN class="ft44">21 </SPAN>För närvarande är det bara SR som sänder och hittills enbart i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.</P>
<P class="p365 ft4"><SPAN class="ft29">18</SPAN><SPAN class="ft45">Mediavision 2004.</SPAN></P>
<P class="p366 ft31"><SPAN class="ft29">19</SPAN><SPAN class="ft74">Vid mitten av 2004 har kabelbolaget com hem AB endast lyckats värva 10 procent av sin kundstock till digitala abonnemang. UPC har lockat ca 7 procent medan andra kabelbolag inte ens har infört möjligheten att ta emot digitalt (Hultén 2004).</SPAN></P>
<P class="p319 ft31"><SPAN class="ft29">20</SPAN><SPAN class="ft30">Hultén 2004.</SPAN></P>
<P class="p319 ft95"><SPAN class="ft29">21</SPAN><SPAN class="ft45">SOU 2004:16 </SPAN>Digital Radio</P>
<P class="p97 ft13">99</P>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft10"><SPAN class="ft10">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Internet, bredband och nya medier</SPAN></P>
<P class="p100 ft7">Den tekniska utvecklingen har lett till att traditionella medier har fått sällskap dels av en rad nya medieformer, dels av ett antal mer eller mindre färdigutvecklade distributionsplattformar. En av de mest omtalade digitala plattformarna är Internet, som både kan betraktas som ett medium i sig själv och som en distributionsplattform som rymmer många traditionella medier. Internet illustrerar hur systemet är på väg att ändra karaktär genom en teknisk sammansmältning som medför att de äldre distributionsmetoderna inte längre är lika centrala eller självklara. Tidningen och <NOBR>TV-programmet</NOBR> kan komma över Internet och radioapparaten kan ta emot också annan information än bara ljud. Internet möjliggör dessutom interaktivitet mellan sändare och publik på ett sätt som traditionella massmedier inte gör.</P>
<P class="p209 ft7">Den snabba utvecklingen av Internet vid mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> sågs av många i mediebranschen som både ett hot och som något som skulle revolutionera branschen. Det talades om att Internet på kort tid skulle ta över stora andelar av annonsintäkterna från dagspressen och att mediekonsumtionen kraftigt skulle styras över dit från traditionella medier. Marknadsplatser på nätet antogs snabbt kunna förändra det ekonomiska systemet och detta beskrevs på många håll som ”the new economy”.</P>
<P class="p49 ft7">I dag vet vi att Internets utveckling har fortsatt, att kostnaderna för användande har minskat och att plattformen är väl etablerad. Internet är också tillgängligt, för den som vill, dygnet runt. Internet används dagligen av 32 procent av svenskarna, räknat såväl i hemmet och i skolan som på arbetet. Tillgång och användning skiljer sig dock kraftigt åt i befolkningen (se avsnitt 5.7).</P>
<P class="p49 ft7">Samtidigt vet vi att varken de värsta farhågorna eller de mest optimistiska prognoserna var befogade.<SPAN class="ft44">22 </SPAN>De flesta renodlade Internetverksamheter har tvingats lägga ner eller gå samman med traditionella medieföretag. Varken annonsintäkter eller abonnemang har hittills fungerat särskilt väl som finansieringskällor. Högst få aktörer har kunnat ta betalt och tjäna pengar på mediekonsumtion via Internet. Flera stora medieföretag har varit inblandade i misslyckade och kostsamma projekt. Missbedömning-</P>
<P class="p368 ft4"><SPAN class="ft35">22 </SPAN>Hadenius & Weibull 2003, Bergström 2004.</P>
<P class="p239 ft13">100</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">arna har gällt både människors benägenhet att efterfråga tjänsterna och deras vilja att betala för dem.<SPAN class="ft44">23</SPAN></P>
<P class="p53 ft7">Hemsidor och portaler på Internet används av många traditionella medier i dag främst som komplement och marknadsföringskanaler för huvudverksamheten. Det är också de traditionella medieföretagen som med sina webbplattformar dominerar på Internet, särskilt som nyhetsmedier. Användningen av Internet har ökat och ökar fortfarande, men Internet används huvudsakligen som ett komplement till andra medier, mediet har inte på något avgörande sätt förändrat konsumtionen av traditionella medier. Detta framgår av redovisningen i avsnitt 5.7.</P>
<P class="p89 ft7"><SPAN class="ft10">Bredband </SPAN>är ett samlingsbegrepp för en mängd olika överföringstekniker som erbjuder hög överföringskapacitet. I dag används begreppet framför allt när man talar om anslutning till Internet, där hög överföringshastighet är viktig. Rent fysiskt kan bredband erbjudas på olika sätt, t.ex. via fiberoptik, kabelnät, telefonnät och liknande, men det kan också ske via sändningar i etern via marknät. Det behöver heller inte vara samma teknik som används för den information som t.ex. en Internetsurfare tar emot och laddar ner, som för den information man skickar (returkanal). Överföringstekniker med hög kapacitet kan förväntas bli allt vanligare i svenska hushåll den närmaste tioårsperioden. Olika sådana tekniker kan komma att bli kanaler för distribution också av innehåll som traditionellt varit en del av broadcasting, dvs. utsändningar från en till alla (radio och TV).</P>
<P class="p46 ft7">Med hög överföringskapacitet med möjligheter att både ta emot och skicka stora mängder information öppnas också andra möjligheter till medieanvändning, tjänster som i en förlängning kan få stor betydelse för mediesystemets utveckling. Det som kännetecknar dessa tjänster är ökad grad av individualisering och möjligheter för publiken att själv avgöra när och hur man tar emot program. ”On demand” eller ”på begäran” innebär att publiken kan välja att ladda ner ett program och lyssna eller titta när det passar dem bäst. Det blir också möjligt med en ökad grad av ”personalisering” av innehåll och tjänster. Delar av publiken har blivit van att tjänster och innehåll kan skräddarsys för deras personliga smak och intressen, t.ex. i elektroniska programguider, personliga <NOBR>e-post-</NOBR></P>
<P class="p369 ft34"><SPAN class="ft35">23 </SPAN>Man tenderar också att bortse från att ”World Wide Web” är långtifrån så globalt som dess rykte ger vid handen. Tillgång till Internet är än så länge mycket starkt koncentrerat till USA och Västeuropa. I stora delar av världen, t.ex. Afrika, Sydasien och Arabvärlden, är Internettillgången mycket låg (Hadenius & Weibull 2003).</P>
<P class="p370 ft13">101</P>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB3199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">eller <NOBR>sms-meddelanden</NOBR> baserade på information om individers intressen m.m. Möjligheten ökar också till interaktivitet mellan publiken och programföretag och tjänsteleverantörer.</P>
<P class="p118 ft10"><SPAN class="ft10">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft43">Tidigt i utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p371 ft7">Den digitala tekniken i de former den når publiken befinner sig till flera delar fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Utvecklingen har försenats av bristen på standardiserade lösningar kring frågor som utsändningsteknik, kryptering av innehåll, gränssnitt för nya interaktiva tjänster etc. Det har också funnits en osäkerhet hos delar av allmänheten om den nya tekniken och hur man ska förhålla sig till den.</P>
<P class="p210 ft7">En egenskap som tidigt i digitaliseringen av TV tillmättes stor betydelse var interaktivitet, dvs. kommunikation mellan mottagaren och sändaren, inte bara det omvända som varit kännetecknet för massmedier hittills. För att interaktivitet ska uppstå mellan sändare och mottagare krävs en returkanal som tittare och lyssnare kan använda för återkoppling, t.ex. Internet eller mobiltelefoni. Osäkerheten är dock stor om hur intresserad publiken faktiskt kommer att vara för interaktivitet via digital TV och radio. Många boxar för exempelvis digital <NOBR>TV-mottagning</NOBR> är ännu inte utrustade för interaktiva funktioner. Därmed är fortfarande mycket få tjänster tillgängliga och användningen av de tjänster som finns är ringa. Mediemätning i Skandinavien AB (MMS) redovisade i april 2004 att ca 2,7 miljoner personer har tillgång till <NOBR>digital-TV.</NOBR> Av dessa har endast 0,2 procent haft någon returkanal inkopplad under en genomsnittlig dag.<SPAN class="ft44">24 </SPAN>Det ska dock sägas att långtifrån alla boxar är utrustade med möjligheten att använda returkanal, t.ex. genom koppling till ett vanligt telefonuttag.</P>
<P class="p372 ft7">En annan osäkerhet när det gäller i vilken grad den nya teknologin och dess tjänster blir tillgängliga är kostnaderna för hushållen. Kostnader uppkommer dels för att vara uppkopplad eller ansluten, t.ex. avgifter för satellit- och kabelanslutning, dels för den särskilda mottagarutrustning som blir nödvändig. Dessutom bygger många av de nya kanalerna och tjänsterna på att de kan erbjudas på kommersiell basis på ett sätt som vi inte har varit vana vid hit-</P>
<P class="p373 ft4"><SPAN class="ft35">24 </SPAN>MMS 2004. Avser de som på undersökningsföretagets fråga svarar att de haft returkanalen inkopplad <SPAN class="ft95">igår</SPAN>. På svarsalternativet <SPAN class="ft95">någon gång i månaden </SPAN>var andelen 2,9 procent. Se också t.ex. Theodoropoulou 2003.</P>
<P class="p374 ft13">102</P>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">tills. Det är brukarna som ska ge programföretag och tjänsteleverantörer intäkter och därför kan många av framtidens informationstjänster förväntas komma att tillhandahållas mot särskilda avgifter. Marknadens aktörer förväntar sig att hushållen kommer att spendera mer resurser på medier och nya tjänster i framtiden. En osäkerhet gäller givetvis i vilken utsträckning människor är beredda att göra detta.</P>
<P class="p45 ft7">Medieforskaren Ulla Carlsson uppmärksammar i en artikel publicerad för Bokpriskommissionen 2004, att en digital generationsklyfta kännetecknar dagens medielandskap.<SPAN class="ft44">25 </SPAN>Exempelvis har Internet och dagens mobiltelefoner tjänster och innehåll som är okänt för många människor i de äldre generationerna. Intresse för, tillgång till och kunskap om den nya tekniken varierar också kraftigt i befolkningen. Stora delar av t.ex. Internets innehåll är okänt för en betydande del av den vuxna befolkningen. Carlsson menar med olika exempel att det finns en ung generation som behärskar en ny medieteknik i alla sina delar till skillnad från andra generationer.</P>
<P class="p375 ft2"><SPAN class="ft2">5.6</SPAN><SPAN class="ft26">Ekonomi för radio och TV</SPAN></P>
<P class="p191 ft7">Förändringarna av radio- och <NOBR>TV-branschen</NOBR> på 1980- och 1990- talen innebar inte enbart att fler aktörer tillkom. En viktig förändring i Sverige var etableringen av <SPAN class="ft10">kommersiella </SPAN>radio- och <NOBR>TV-före-</NOBR> tag, dvs. företag vars affärsidé är att tjäna pengar på sin verksamhet. Kommersiell radio och TV lever av i huvudsak två inkomstkällor; betalning direkt från publiken <NOBR>(betal-TV)</NOBR> och intäkter från försäljning av annonser i sändningarna <NOBR>(reklam-TV).</NOBR> Denna förändring har fått konsekvenser både för styrkeförhållandena på marknaden och för utbudet i svensk radio och TV. Den svenska publiken har som en följd av utvecklingen också kommit att betala långt mer för sin konsumtion av radio och TV; direkt via <NOBR>TV-avgiften</NOBR> och betal- TV, indirekt via <NOBR>reklam-TV.</NOBR></P>
<P class="p55 ft7">I Sverige har vi, till skillnad från en rad andra länder, ett renodlat <SPAN class="ft10">dualistiskt </SPAN>etermediesystem, dvs. ett system med en privatägd radio- och <NOBR>TV-sektor</NOBR> sida vid sida med allmänradio och allmäntelevision, den ena finansierad med kommersiella intäkter, den andra i stort sett uteslutande med allmänna medel. I detta system förekommer i princip ingen konkurrens mellan sektorerna om</P>
<P class="p333 ft4"><SPAN class="ft35">25 </SPAN>Carlsson m.fl. 2004.</P>
<P class="p370 ft13">103</P>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">varandras intäktskällor (ett undantag är de sponsringsintäkter som SVT har). På andra håll finns exempel på konkurrens mellan public service och kommersiella företag om <NOBR>TV-avgiftsmedel</NOBR> (som i Danmark) eller om reklamintäkter (som i många andra länder).</P>
<P class="p64 ft7">Framväxten av en kommersiell radio- och <NOBR>TV-bransch</NOBR> har dock inte bara inneburit nya finansieringsformer. Det som har hänt är att intäkterna från reklam i Sverige har fördelats på fler aktörer. I tabell 5.5 redovisas olika mediers andelar av den totala kakan för mediereklam.</P>
<P class="p237 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.5. </SPAN>Reklaminvesteringar i Sverige 1990, 1996 och 2003 (miljoner kronor) samt andelar för olika mediegrupper (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr32 td167"><SPAN class="p35 ft96">Mediegrupp</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td143"><SPAN class="p376 ft39">1990</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td40"><SPAN class="p341 ft39">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td129"><SPAN class="p377 ft39">2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td168"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td140"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td45"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td134"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td167"><SPAN class="p35 ft48">Storstadsmorgonpress</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td143"><SPAN class="p376 ft39">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p341 ft39">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p377 ft39">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3">Landsortspress</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p376 ft39">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p341 ft39">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p377 ft39">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3">Kvällspress</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p378 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p379 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p380 ft3">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3">Populärpreses</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p378 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p379 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p380 ft3">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3">Fackpress</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p378 ft3">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p379 ft3">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p377 ft39">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3">Utomhusreklam</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p378 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p379 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p380 ft3">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3">Bio</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p378 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p379 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p380 ft3">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3">TV</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p378 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p341 ft39">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p377 ft39">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3"><NOBR>Text-TV</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p379 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p380 ft3">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3">Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p379 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p380 ft3">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td167"><SPAN class="p35 ft96">Antal miljoner</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td143"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td40"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td167"><SPAN class="p35 ft3">Löpande priser</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p337 ft3">10 808</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p24 ft3">13 140</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p249 ft3">14 746</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td168"><SPAN class="p35 ft3">Fasta priser</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td140"><SPAN class="p337 ft3">14 464</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p24 ft3">14 274</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td134"><SPAN class="p249 ft3">14 746</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft3">Källa: MedieSverige 2004 (IRM).</P>
<P class="p190 ft7">Mot bakgrund av att den totala reklamvolymen varit oförändrad i fasta priser har reklamintäkterna minskat kraftigt för särskilt dagspressen. Dagspressen har minskat sin andel av reklamintäkterna i traditionella reklammedier från 79 procent 1990 till 53 procent 2002. Över tid har de reklamfinansierade etermedierna tagit en allt större del av reklamkakan.<SPAN class="ft44">26</SPAN></P>
<P class="p49 ft7">Främst är det <NOBR>TV-reklamen</NOBR> som har tagit andelar av övriga medier. <NOBR>TV-reklamen</NOBR> växte snabbt när den introducerades i Sverige; tillväxten var störst under de första åren på <NOBR>1990-talet.</NOBR> Från mitten av decenniet har tillväxten fortsatt men i mer</P>
<P class="p167 ft4"><SPAN class="ft35">26 </SPAN>Sundin 2003.</P>
<P class="p239 ft13">104</P>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">begränsad omfattning. Nettointäkterna från <NOBR>reklam-TV</NOBR> i Sverige har gått från i princip noll i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> till ca 3,5 miljarder år 2003. <NOBR>TV-reklamen</NOBR> stördes inte av den vändning i den allmänna reklamkonjunkturen som inträffade år 1990 och som drabbade andra medier direkt. Dock visade sig intäkterna från <NOBR>TV-reklam</NOBR> också vara sårbara vid nedgången under åren 2001 och 2002.<SPAN class="ft44">27</SPAN></P>
<P class="p105 ft10"><SPAN class="ft10">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft43">Totala intäkter</SPAN></P>
<P class="p331 ft7">Det saknas i dag en sammanhållen statistik om den totala ekonomiska omsättningen på radio- och <NOBR>TV-området.</NOBR> På <NOBR>TV-sidan</NOBR> år det framför allt för <NOBR>betal-TV-sektorn</NOBR> som det saknas offentligt tillgängliga källor. Olof Hultén har gjort en beräkning av de totala intäkterna för svensk television, dvs. public <NOBR>service-TV,</NOBR> <NOBR>reklam-TV</NOBR> och <NOBR>betal-TV.<SPAN class="ft44">28</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> </SPAN>För <NOBR>betal-TV</NOBR> bygger uppskattningarna på antalet abonnenter och genomsnittliga månadsavgifter för olika abonnemang. Hultén gör också en prognos för utvecklingen inom de tre segmenten fram till år 2008.<SPAN class="ft44">29</SPAN></P>
<P class="p382 ft4"><SPAN class="ft29">27</SPAN><SPAN class="ft45">Mediavision 2004.</SPAN></P>
<P class="p319 ft31"><SPAN class="ft29">28</SPAN><SPAN class="ft30">Hultén 2004.</SPAN></P>
<P class="p366 ft4"><SPAN class="ft29">29</SPAN><SPAN class="ft100">För public </SPAN><NOBR>service-TV</NOBR> räknar Hultén med ca 1,5 procents ökning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> i löpande prisvärde, <NOBR>reklam-TV</NOBR> förväntas öka med i genomsnitt 3 procent per år fram till år 2008 och <NOBR>betal-TV</NOBR> med ca 4,5 procent per år.</P>
<P class="p383 ft13">105</P>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p384 ft7"><SPAN class="ft10">Figur 5.1. </SPAN>Fördelning av intäkter i svensk TV <NOBR>1996–2008.</NOBR> Miljoner kronor, löpande priser</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr33 td169"><SPAN class="p385 ft102">6000</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td170"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td171"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p385 ft102">5000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td170"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td171"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td169"><SPAN class="p385 ft103">4000</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td170"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td171"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p385 ft103">3000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td170"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td171"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td169"><SPAN class="p385 ft102">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td170"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td171"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td169"><SPAN class="p385 ft102">1000</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td170"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td171"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td169"><SPAN class="p385 ft104">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td170"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td171"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td169"><SPAN class="p24 ft13">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td170"><SPAN class="p24 ft13">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td171"><SPAN class="p24 ft13">2008</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p386 ft105"><INGENBILD zsrc="GTB31103xi2.jpg/" id="inl_img1"><INGENBILD zsrc="GTB31103xi3.jpg/" id="inl_img2"><INGENBILD zsrc="GTB31103xi4.jpg/" id="inl_img3"><SPAN class="ft48"> SVT+UR </SPAN><INGENBILD zsrc="GTB31103xi5.jpg/" id="inl_img4"><INGENBILD zsrc="GTB31103xi6.jpg/" id="inl_img5"> Reklam <INGENBILD zsrc="GTB31103xi7.jpg/" id="inl_img6"><INGENBILD zsrc="GTB31103xi8.jpg/" id="inl_img7"> <NOBR>Betal-TV</NOBR></P>
<P class="p387 ft3"><SPAN class="ft106">Källa:</SPAN>MedieSverige 2004.</P>
<P class="p388 ft7">Mellan åren 1996 och 2003 har de totala intäkterna på <NOBR>TV-markna-</NOBR> den ökat mycket kraftigt, från ca 7,5 miljarder kronor till ca 12 miljarder, en ökning med 60 procent. Enligt prognosen blir tillväxten långsammare fram till år 2008 (14 miljarder). Störst tillväxt står <NOBR>betal-TV-sektorn</NOBR> för. En viktig förklaring till detta är att en ökad andel av publiken har visat sig välja någon form av <NOBR>betal-TV</NOBR> i samband med att hushållets <NOBR>TV-tittande</NOBR> digitaliseras.<SPAN class="ft44">30 </SPAN>Public <NOBR>service-televisionens</NOBR> andel av de totala intäkterna var år 1996 ca 45 procent. 2003 hade den andelen krympt till 35 procent. Givet beräkningen i prognosen skulle SVT:s och UR:s andel av de totala intäkterna på <NOBR>TV-området</NOBR> år 2008 vara ca 30 procent.</P>
<P class="p50 ft7">Hultén redovisar också vad detta innebär för de svenska TV- hushållen. Kostnaden för TV i ett genomsnittligt hushåll nästan fördubblas mellan 1996 och 2008, från 1 900 kr till ca 3 300 kr per år. Kommersiell TV skulle 2008 stå för 70 procent av intäkterna jämfört med 55 procent 1996. Public <NOBR>service-TV</NOBR> skulle år 2008</P>
<P class="p328 ft4"><SPAN class="ft35">30 </SPAN>Mediavision 2004.</P>
<P class="p239 ft13">106</P>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">kosta ca 2,80 kr per dag och hushåll och kommersiell TV ca 6,30 per dag och hushåll.</P>
<P class="p53 ft7">Radioreklam har, som siffrorna i tabell 5.5 visar, hittills inte visat sig vara en lika god affär. Den kommersiella lokalradiobranschens samlade intäkter har stigit från ca 30 miljoner kronor 1993 till ca 450 miljoner kronor år 2003. Radioreklamen drabbades hårt under konjunkturnedgången <NOBR>2001–2002,</NOBR> nedgången för radion var närmare 20 procent på två år.</P>
<P class="p105 ft10"><SPAN class="ft10">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft43">Återinvestering i svensk produktion</SPAN></P>
<P class="p94 ft7">Den tillväxt som återspeglas i beräkningen ovan bör kunna förväntas ge ett tillskott också till produktionen av svensk television, varav en del kan komma den fria produktionsmarknaden till godo. Det finns dock stora skillnader i hur mycket av omsättningen inom de tre segmenten som går till produktion, särskilt svensk sådan. Även på detta område saknas en sammanhållen statistik som kan visa hur stora investeringar som varje år går till produktion av nytt innehåll för svenska tittare. Hultén har beräknat att av de samlade intäkterna år 2003 (ca 12 miljarder kr) investerades ca 3,4 miljarder kr totalt i svensk nyproduktion och därutöver ytterligare knappt en miljard för utländska inköp. <NOBR>TV-branschen</NOBR> skulle därmed återanvända ca 35 procent av intäkterna.</P>
<P class="p55 ft7">Av den svenska nyproduktionen år 2003 svarade public service- TV (SVT och UR) för två tredjedelar medan dess andel av intäkterna var en tredjedel. <NOBR>Betal-TV-sektorn</NOBR> investerade enligt Hultén endast några få procent av sin omsättning i program för en svensk publik. Huvuddelen avser sport (rättigheter och produktion).</P>
<P class="p62 ft7">I takt med att kostnadspressen på radio- och <NOBR>TV-marknaden</NOBR> tilltar kommer olika former av kommersiella samarbeten sannolikt att öka. Annan kreativitet i form av produktplaceringar och olika former av sponsringsarrangemang kan också förväntas öka. Gränserna mellan sponsring, produktplacering och konventionellt <NOBR>TV-innehåll</NOBR> kan komma att bli allt suddigare över tid. I förlängningen av den tekniska utvecklingen förväntas också lansering av fler nya interaktiva tjänster kunna ge nya intäkter, t.ex. genom SMS, spel och vadslagning, merchandising m.m.<SPAN class="ft44">31</SPAN></P>
<P class="p305 ft4"><SPAN class="ft35">31 </SPAN>Hultén 2004</P>
<P class="p370 ft13">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft2"><SPAN class="ft2">5.7</SPAN><SPAN class="ft26">Publiken</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Utvecklingen den senaste <NOBR>20-årsperioden</NOBR> har som vi sett inneburit en kraftig expansion på etermediernas område. En naturlig slutsats vore därför att människors medieanvändning har förändrats kraftigt. I detta avsnitt ska vi se om de, starkt tekniskt präglade, förändringar som kan avläsas på mediemarknaden i inledningen av <NOBR>2000-talet</NOBR> är på väg att också förändra människors medievanor i någon avgörande riktning.</P>
<P class="p88 ft7">Bland medieforskare är bedömningen att den stora volymökningen av medieutbudet och enskilda mediers hårda profilering vid slutet av <NOBR>1900-talet</NOBR> haft en överraskande liten effekt på medieanvändningen.<SPAN class="ft44">32 </SPAN>Detta framgår mycket tydligt av figur 5.2 som täcker utvecklingen när det gäller exponering för olika massmedier under den senaste <NOBR>25-årsperioden.</NOBR></P>
<P class="p389 ft4"><SPAN class="ft35">32 </SPAN>Se t.ex. Gustafsson & Weibull i SOU 1999:126, Hadenius & Weibull 2003, Carlsson m.fl. 2004.</P>
<P class="p102 ft13">108</P>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft7"><SPAN class="ft10">Figur 5.2. </SPAN>Andel av befolkningen <NOBR>9–79</NOBR> år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag <NOBR>1979–2003</NOBR> (procent)</P>
<P class="p390 ft3"><SPAN class="ft106">Källa: </SPAN>Mediebarometern 2003.</P>
<P class="p391 ft13">109</P>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">De medier som dominerar medieanvändningen är fortfarande TV, radio och morgontidningar. Under hela perioden <NOBR>1979–2003</NOBR> har dessa tre medier haft en genomsnittlig spridning på över 70 procent. Totalt når ljudradion närmare 80 procent av allmänheten en vanlig dag. Denna andel har varit relativt stabil sedan början av <NOBR>1990-talet.</NOBR> Televisionen är än mer spridd; en genomsnittlig dag 2003 tittade 87 procent av svenskarna på TV.<SPAN class="ft44">33</SPAN></P>
<P class="p49 ft7">Män ser något mer på TV, lyssnar på radio och använder Internet mer än kvinnor, medan kvinnor läser böcker i större omfattning än män. Dessa skillnader har i stort sett varit konstanta över tid. I övrigt utmärks medieanvändning av relativt små skillnader mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p49 ft7">Även när vi tittar på hur mycket tid som fördelas mellan olika medier har utvecklingen varit stabil. Fördelningen mellan lyssnande, tittande och läsande har förblivit relativt oförändrad.</P>
<P class="p392 ft7"><SPAN class="ft10">Figur 5.3. </SPAN>Den bruttotid som befolkningen <NOBR>(9–79</NOBR> år) ägnar åt massmedier fördelat på olika medier 2003 (procent).</P>
<P class="p393 ft3"><SPAN class="ft106">Källa: </SPAN>Mediebarometern 2003.</P>
<P class="p392 ft4"><SPAN class="ft35">33 </SPAN>Procentandelarna för räckvidd varierar något beroende på mätmetod, men andelarna har varit i huvudsak stabila sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> Här redovisas publikandelar i åldrarna <NOBR>9–79</NOBR> år enligt Mediebarometern, som bygger på telefonintervjuer.</P>
<P class="p374 ft13">110</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft7">Den tid genomsnittssvensken ägnar de större medierna var år 2003 fem timmar och 51 minuter per dag.<SPAN class="ft44">34 </SPAN>1979 var motsvarande tid fem timmar och 21 minuter. Det rör sig alltså om en ökning med endast 30 minuter under de senaste 25 åren, trots den explosionsartade medieutvecklingen. De senaste <NOBR>fem-sex</NOBR> åren har medietiden legat ungefär på samma nivå. Den bruttotid som ägnas åt medier skiljer sig mycket lite åt mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p193 ft7">Radio är det medium som svenskarna ägnar mest tid varje dag. Den genomsnittliga lyssnartiden uppgår till ca 2 timmar och 40 minuter. Till stor del förklaras detta givetvis av att radio i mycket stor utsträckning är ett bakgrundsmedium som man lyssnar på när man också gör annat. Lyssnartiden bland radiolyssnare har emellertid sjunkit över tid, från en högstanivå i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> på 165 minuter per dag till något under 150 minuter år 2003.<SPAN class="ft44">35 </SPAN>Den genomsnittliga tittartiden bland <NOBR>TV-tittare</NOBR> ligger på ca två timmar per dag, vilket är klart under genomsnittet i Europa, särskilt jämfört med södra Europa. Tittartiden har trots det ökade utbudet legat på en relativt stabil nivå sedan mitten av <NOBR>1990-talet,</NOBR> men en svag ökning kan noteras över tid. Ökningen står dock långtifrån i relation till ökningen av antalet <NOBR>TV-kanaler.</NOBR> Möjligen kan tittartiden förväntas öka ytterligare något i takt med att digitaliseringen av <NOBR>TV-distributionen</NOBR> leder till att allt fler hushåll får tillgång till ett allt större <NOBR>TV-utbud.</NOBR></P>
<P class="p394 ft7">En viktig förklaring till stabiliteten över tid är att exponering för medier i hög grad bestäms av våra dagliga vanor och grundläggande värderingar. Även om medier expanderar leder inte detta till att människor på något avgörande sätt ändrar sina dagliga liv, snarare anpassar man de vanor man har något i takt med utvecklingen. Också en rad andra faktorer påverkar och förklarar medieanvändningen, t.ex. skillnader mellan olika länder, mellan grupper i samhället och mellan olika livsstilar. En förklaring till att Sverige jämfört med många andra länder ligger lågt i fråga om tiden för TV- tittande kan t.ex. vara att det finns mycket få hemmaarbetande kvinnor. Det internationellt sett höga radiolyssnandet i Sverige kan delvis förklaras med ett lågt <NOBR>TV-tittande,</NOBR> men också med att svenskarna i stor utsträckning lyssnar på radio i hemmet, i motsats</P>
<P class="p395 ft34"><SPAN class="ft29">34</SPAN><SPAN class="ft107">Måttet representerar ett brutto och tar inte hänsyn till att mediekonsumtion kan ske parallellt.</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft29">35</SPAN><SPAN class="ft45">Mediebarometer 2003.</SPAN></P>
<P class="p370 ft13">111</P>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft7">till exempelvis USA där <NOBR>TV-mediet</NOBR> dominerar i hushållet och radion framför allt används i bilen.<SPAN class="ft44">36</SPAN></P>
<P class="p118 ft10"><SPAN class="ft10">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft43">Internetanvändning</SPAN></P>
<P class="p371 ft7">Naturligtvis finns det undantag där vanor förändras relativt snabbt. Nya tekniker som exempelvis mobiltelefoni och Internet nådde snabbt en relativt hög exponering hos den svenska allmänheten.</P>
<P class="p64 ft7">Att Internet finns tillgängligt är emellertid inte samma sak som att det används regelbundet. Studier av användningen tyder snarast på att denna har stagnerat i början av <NOBR>2000-talet.</NOBR> Tendensen i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> var att spridningen av Internet i de svenska hushållen ökade snabbare än användningen. Medieforskarna Lennart Weibull och Stig Hadenius liknar i boken <SPAN class="ft10">Massmedier </SPAN>utvecklingen för Internet vid videoapparatens motsvarande utveckling i början av <NOBR>1980-talet.</NOBR> Publiken ville gärna ha tillgång till apparaten, men detta innebar inte att man använde den dagligen.<SPAN class="ft44">37</SPAN></P>
<P class="p58 ft7">I hela befolkningen är tillgången till Internet i hemmet 71 procent, en siffra som nu tycks ha planat ut efter en kraftig uppgång. Högst grad av tillgång har högre tjänstemän/akademiker (91 procent) och ungdomar (91 procent). De lägsta andelarna finns bland pensionärer (29 procent) och lågutbildade (37 procent). I tabell 5.6 redovisas användningen av nätet.</P>
<P class="p237 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.6. </SPAN>Andelen Internetanvändare <NOBR>9–79</NOBR> år en genomsnittlig dag <NOBR>1998–2003</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td139"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p396 ft39">Kön</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p295 ft39">Ålder</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p338 ft49">Utbildning</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td139"><SPAN class="p249 ft82">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p397 ft82">Män</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p249 ft79">Kvinnor</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p398 ft79"><NOBR>9–14</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p399 ft79"><NOBR>15–24</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p295 ft82"><NOBR>25-44</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p24 ft82"><NOBR>45-64</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p24 ft82"><NOBR>65-79</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p269 ft82">Låg</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p400 ft82">Mellan</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p134 ft29">Hög</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td178"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td142"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td179"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td161"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td180"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td181"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td180"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td182"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td160"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td161"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td183"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td182"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td172"><SPAN class="p24 ft39">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td139"><SPAN class="p396 ft39">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p396 ft39">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p400 ft39">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p398 ft79">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td175"><SPAN class="p174 ft79">41</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p338 ft39">27</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p378 ft39">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td11"><SPAN class="p401 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p402 ft79">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p403 ft39">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p137 ft79">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td172"><SPAN class="p24 ft39">1999</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p396 ft39">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p396 ft39">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p400 ft39">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p398 ft79">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td175"><SPAN class="p174 ft79">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p338 ft39">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p378 ft39">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p401 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p402 ft79">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p403 ft39">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p137 ft79">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td172"><SPAN class="p24 ft39">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p396 ft39">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p396 ft39">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p400 ft39">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p398 ft79">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td175"><SPAN class="p174 ft79">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p338 ft39">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p378 ft39">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p401 ft39">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p402 ft79">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p403 ft39">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p137 ft79">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td172"><SPAN class="p24 ft39">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p396 ft39">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p396 ft39">41</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p400 ft39">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p398 ft79">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td175"><SPAN class="p174 ft79">49</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p338 ft39">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p378 ft39">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p401 ft39">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p402 ft79">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p403 ft39">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p137 ft79">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td172"><SPAN class="p24 ft39">2002</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p396 ft39">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p396 ft39">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p400 ft39">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p398 ft79">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td175"><SPAN class="p174 ft79">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p338 ft39">43</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p378 ft39">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p401 ft39">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p402 ft79">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p403 ft39">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p137 ft79">44</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td178"><SPAN class="p24 ft39">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td142"><SPAN class="p396 ft39">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td179"><SPAN class="p396 ft39">38</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td161"><SPAN class="p400 ft39">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td180"><SPAN class="p398 ft79">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td181"><SPAN class="p174 ft79">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td180"><SPAN class="p338 ft39">43</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td182"><SPAN class="p378 ft39">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td160"><SPAN class="p401 ft39">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td161"><SPAN class="p402 ft79">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td183"><SPAN class="p403 ft39">37</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td182"><SPAN class="p137 ft79">43</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft39">Källa: Nordicom, Mediebarometer 2003.</P>
<P class="p404 ft4"><SPAN class="ft29">36</SPAN><SPAN class="ft45">Hadenius & Weibull 2003, Carlsson & Weibull 2003.</SPAN></P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft29">37</SPAN><SPAN class="ft45">Hadenius & Weibull 2003, Bergström 2004.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">112</P>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">I Mediebarometern för 1998 uppmättes en andel av befolkningen på 21 procent som använde Internet en genomsnittlig dag. År 2001 hade andelen ökat till 35 procent för att år 2003 hamna på 33 procent. Dessa siffror avser den totala användningen av Internet, oavsett om den sker i hemmet och är av privat karaktär eller om den sker på arbetet eller i skolan. Ser man enbart till användning i hemmet användes Internet av 21 procent av befolkningen år 2003.</P>
<P class="p81 ft7">Internet är, åtminstone än så länge, inte i första hand en fråga om traditionell medieanvändning, utan om det som kan karakteriseras som interaktiv individanvändning. De vanligaste användningsområdena för Internetanvändning i hemmet är elektronisk post (54 procent bland användare), fakta- och informationssökning (24 procent) samt att uträtta ärenden (21 procent). Andelen som läst en dagstidning är 14 procent och de som tagit del av nyheter via en nyhetstjänst 10 procent.<SPAN class="ft44">38</SPAN></P>
<P class="p45 ft7">Användningen av Internet skiljer sig också mycket åt mellan olika människor. Andelen användare är klart högre bland män än kvinnor, och högre bland yngre och medelålders än bland äldre: bland de äldsta är endast nio procent användare en genomsnittlig dag. Också utbildning är en kraftigt skiljande faktor; bland högutbildade är andelen användare nära tre gånger så stor som bland lågutbildade.</P>
<P class="p81 ft7">Radio via Internet har ibland betraktats som en nyhet som skulle utgöra en stark konkurrent till lyssnandet på traditionell radio. Men än så länge har inte radiolyssnande via Internet tagit några större lyssnarandelar. Av de som har använt Internet en genomsnittlig dag är det bara en procent som lyssnar på radio via nätet, bland de yngsta <NOBR>(9-14</NOBR> år) är det två procent.<SPAN class="ft44">39 </SPAN>En naturlig begränsning är också att radiolyssnande via Internet än så länge bara kan ske via fast uppkoppling.</P>
<P class="p147 ft10"><SPAN class="ft10">5.7.2</SPAN><SPAN class="ft43">Fragmenterad användning</SPAN></P>
<P class="p148 ft7">Trots relativt små förändringar i människors exponering för massmedier så har naturligtvis flera saker hänt de senaste 20 åren. Samtidigt som den totala tiden för medieanvändning har förblivit relativt stabil har mediesystemet som helhet expanderat kraftigt. Inne-</P>
<P class="p405 ft4"><SPAN class="ft29">38</SPAN><SPAN class="ft45">Mediesverige 2004.</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft29">39</SPAN><SPAN class="ft45">Mediebarometer 2003.</SPAN></P>
<P class="p406 ft13">113</P>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">börden är att varje kanal i genomsnitt fått en mindre publik genom att radiolyssnandet och <NOBR>TV-tittandet</NOBR> har spridits på ett större antal kanaler från att tidigare i svensk mediehistoria varit förbehållet public <NOBR>service-radion</NOBR> och televisionen. Mediesystemet har på detta sätt kommit att fragmenteras. Av figur 5.4 framgår hur svenskarnas medietid i dag fördelas på en mängd olika medier och kanaler.</P>
<P class="p407 ft7"><SPAN class="ft10">Figur 5.4. </SPAN>Medieanvändning i tid fördelad på olika medier och kanaler<SPAN class="ft44">1 </SPAN>i befolkningen <NOBR>9–79</NOBR> år 2003 (procent)</P>
<P class="p408 ft4"><SPAN class="ft44">1 </SPAN>Figuren är en beräkning där Mediebarometerns bruttotid för radio och TV fördelats på grundval av uppgifter från räckviddsstudier för respektive medium år 2003.</P>
<P class="p409 ft3"><SPAN class="ft106">Källa: </SPAN>Mediebarometern 2003.</P>
<P class="p410 ft13">114</P>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">Forskningen har visat att när medieutbudet mångfaldigas och människors valfrihet därmed ökar, så tenderar människor att välja efter traditionella mönster. Ju mer mångsidigt ett mediesystem blir desto tydligare tycks skillnaderna i människors medieval bli, skillnader som kan avläsas mot bakgrund av ålder, utbildningsnivå, inkomstnivå, livsstil etc. En sådan differentiering av medieanvändningen tar sig också uttryck i skillnader i fråga om vilka programgenrer människor tar del av. Exempelvis är tittandet på kvällsnyheter inte längre en så stabil vana som det en gång var för de flesta. Detta är numera närmare relaterat till t.ex. utbildningsnivå och politiskt intresse än det var på <NOBR>1980-talet.<SPAN class="ft44">40</SPAN></NOBR></P>
<P class="p95 ft10"><SPAN class="ft10">5.7.3</SPAN><SPAN class="ft43">Radiolyssnandet</SPAN></P>
<P class="p94 ft7">Med introduktionen av privat kommersiell lokalradio 1993 kom allmänhetens radiolyssnande att påverkas. Andelen radiolyssnare och den samlade lyssnartiden är visserligen i stort sett desamma, men inom denna ram har publikförändringar ägt rum.</P>
<P class="p411 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.7. </SPAN>Daglig räckvidd i åldrarna <NOBR>9–79</NOBR> år för radio en genomsnittlig dag år 2003 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr13 td184"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td185"><SPAN class="p412 ft78">2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td186"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td187"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td184"><SPAN class="p35 ft78">Radio totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td185"><SPAN class="p380 ft78">76,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td184"><SPAN class="p35 ft31">SR totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td185"><SPAN class="p380 ft31">50,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p35 ft31">SR P1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p380 ft31">11,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p35 ft31">SR P2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p403 ft31">1,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p35 ft31">SR P3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p380 ft31">10,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p35 ft31">SR P4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p380 ft31">34,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td184"><SPAN class="p35 ft108">Privat lokalradio totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td185"><SPAN class="p380 ft108">31,1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p35 ft31">Mix Megapol</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p403 ft31">6,0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p35 ft31">NRJ/Energy</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p403 ft31">6,3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p35 ft31">Rix FM</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p380 ft31">11,8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p35 ft31">Fria Media</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p403 ft31">4,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td184"><SPAN class="p35 ft31">City 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p403 ft31">6,6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td184"><SPAN class="p35 ft78">Närradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td185"><SPAN class="p403 ft78">2,4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td186"><SPAN class="p35 ft31">Internet</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td187"><SPAN class="p403 ft31">1,0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p413 ft109">Anm: Lyssnandet på radio via Internet avser andelen lyssnare en genomsnittlig dag av de som besökt Internet en genomsnittlig dag (totalt 33 procent).</P>
<P class="p414 ft4">Källa: RUAB 2004 och Mediebarometern 2003.</P>
<P class="p14 ft4"><SPAN class="ft35">40 </SPAN>Weibull & Gustafsson 1999.</P>
<P class="p370 ft13">115</P>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">Drygt 50 procent av befolkningen lyssnar en genomsnittlig dag på någon eller några av SR:s kanaler, medan privat lokalradio dagligen lockar ungefär en tredjedel av publiken. SR:s andel av den samlade lyssnartiden är ca 65 procent, vilket är bland de högsta andelarna för public <NOBR>service-företag</NOBR> i Europa.<SPAN class="ft44">41 </SPAN>P4 är den överlägset mest populära kanalen.</P>
<P class="p49 ft7">Närradion har marginella lyssnarandelar. Närradion kan dock ha en viktig förankring i lokalsamhällen och stor betydelse för ideella organisationers möjligheter att göra radio i frågor som ligger dem nära. Före starten av privat lokalradio kunde vissa närradiostationer nå en relativt stor publik på lokala marknader, men efter den privata radions utbyggnad har närradion legat på en mycket begränsad nivå.<SPAN class="ft44">42</SPAN></P>
<P class="p210 ft7">SR tappade naturligt nog publikandelar de första åren efter introduktionen av privat radio. Förändringen i lyssnandet gick fort. Mellan våren 1994 och hösten 1996 fördubblades andelen lyssnare på privat lokalradio, från 15 procent till nästan 30 procent, samtidigt som det totala radiolyssnandet ökade högst marginellt. Tendensen sedan mitten på <NOBR>1990-talet</NOBR> är emellertid att fördelningen mellan SR och privat lokalradio är stabil kring de nivåer som satte sig tidigt. Lyssnarstrukturen ser dock mycket olika ut för SR:s olika kanaler.</P>
<P class="p88 ft7">Konkurrensen om radiolyssnarna har framför allt kommit att gälla de unga lyssnarna. Ålder är den variabel som har störst betydelse för valet av radiokanal.<SPAN class="ft44">43 </SPAN>Detta är också internationellt ett typiskt mönster. Den viktigaste förklaringen till att yngre lyssnares vanor förändrats är att den privata radion i mycket stor utsträckning riktar in sig på just dessa målgrupper.</P>
<P class="p415 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.8. </SPAN>Andelen dagliga lyssnare på olika typer av radio efter ålder 2003 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p27 ft4">Samtliga</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p288 ft3"><NOBR>9–19</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p297 ft3"><NOBR>20–34</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p28 ft3"><NOBR>35–49</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p266 ft3"><NOBR>50–64</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p288 ft3"><NOBR>65–79</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td189"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td45"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td190"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td45"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td46"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td125"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td44"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td188"><SPAN class="p35 ft5">Radio totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p27 ft5">76,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p288 ft5">70,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td40"><SPAN class="p297 ft5">75,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td41"><SPAN class="p28 ft5">77,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td8"><SPAN class="p266 ft5">80,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td39"><SPAN class="p288 ft5">77,7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td188"><SPAN class="p35 ft3">Sveriges Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p27 ft3">50,5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td35"><SPAN class="p288 ft3">16,9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p297 ft3">38,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p28 ft3">50,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p266 ft3">72,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p288 ft3">75,9</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td188"><SPAN class="p35 ft4">Privat lokalradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p27 ft3">31,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td35"><SPAN class="p288 ft3">51,7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td40"><SPAN class="p297 ft3">44,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p28 ft3">38,0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p266 ft3">13,3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p288 ft3">1,5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td189"><SPAN class="p35 ft3">Närradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p27 ft3">2,4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td190"><SPAN class="p288 ft3">2,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p297 ft3">2,1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p28 ft3">3,2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td125"><SPAN class="p266 ft3">2,8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p288 ft3">1,2</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td188"><SPAN class="p35 ft39">Källa: RUAB 2004.</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td35"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td40"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td41"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p416 ft4"><SPAN class="ft29">41</SPAN><SPAN class="ft45">EBU 2004.</SPAN></P>
<P class="p189 ft31"><SPAN class="ft29">42</SPAN><SPAN class="ft30">Hadenius & Weibull 2003.</SPAN></P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft29">43</SPAN><SPAN class="ft45">Mediebarometer 2003, Strid 2004.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">116</P>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">Bland de allra yngsta <NOBR>(9–19</NOBR> år) är det 51,7 procent som lyssnar privat lokalradio en genomsnittlig dag, men endast 16,9 procent som lyssnar på public <NOBR>service-radion.</NOBR> I den äldsta gruppen (65– 79 år) är fördelningen den omvända, endast 1,5 procent lyssnar på kommersiell radio medan lyssnandet på SR:s kanaler är hela 75,9 procent. Ett generellt mönster är också att lyssnandet på radio minskar bland ungdomar. Från 1998 till 2002 minskade radiolyssnandet dubbelt så mycket bland unga som bland allmänheten i stort. Dock tycks trenden ha vänt; RUAB rapporterar för år 2003 ett ökat radiolyssnande med över tre procent i gruppen <NOBR>9–19</NOBR> år.<SPAN class="ft44">44 </SPAN>Samma rapport visar också att lyssnandet på SR åter ökar något bland yngre lyssnare.</P>
<P class="p417 ft7">Medieforskningen har försökt klarlägga om dagens förändrade publikpreferenser bland unga speglar en generationsskillnad eller om det beror på att privat lokalradio har riktat in sig på just ungdomarna och att de kommer att följa mer traditionella lyssningsmönster när de blir äldre. Resultat från intervjuundersökningar tyder på att det finns två vattendelare i radiolyssnandet, en vid 30 år och en vid 50 år. För dem under 30 år dominerar privat musikradio, mellan 30 och 50 år blandas SR:s kanaler och privata lokalradiokanaler, medan SR:s kanaler helt dominerar bland personer över 50 år. Medievanor har dock visat sig ha starkt samband med position i livet, dvs. att de intressen och värderingar som påverkar kanal- och programval ofta förändras med stigande ålder.<SPAN class="ft44">45</SPAN></P>
<P class="p202 ft10"><SPAN class="ft10">5.7.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">TV-tittandet</SPAN></NOBR></P>
<P class="p331 ft7">Också <NOBR>TV-tittandet</NOBR> har kommit att spridas på ett stort antal TV- kanaler. I tabell 5.9 redovisas tittandet på ett antal <NOBR>TV-kanaler</NOBR> tillgängliga för den svenska publiken under perioden <NOBR>1992–2003.</NOBR> Resultatet redovisas dels för samtliga <NOBR>TV-hushåll,</NOBR> dels för de hushåll som har tillgång till <NOBR>satellit-TV,</NOBR> antingen via egen parabol eller <NOBR>kabel-TV.</NOBR></P>
<P class="p418 ft4"><SPAN class="ft29">44</SPAN><SPAN class="ft45">RUAB 2004.</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft29">45</SPAN><SPAN class="ft45">Strid 2001, 2004.</SPAN></P>
<P class="p406 ft13">117</P>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.9. </SPAN>Andel av befolkningen <NOBR>3–99</NOBR> år som tittar på olika TV- kanaler en genomsnittlig dag <NOBR>1992–2003</NOBR> (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr9 td191"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td192"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td193"><SPAN class="p26 ft39">Hela <NOBR>TV-befolkningen</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td194"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td195"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td196"><SPAN class="p170 ft3"><NOBR>Satellit-TV-befolkningen</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td125"><SPAN class="p35 ft96">Kanal</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td197"><SPAN class="p24 ft96">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td160"><SPAN class="p419 ft39">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td87"><SPAN class="p134 ft39">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td198"><SPAN class="p420 ft39">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td145"><SPAN class="p24 ft34">1992</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td160"><SPAN class="p419 ft39">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td160"><SPAN class="p419 ft39">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td46"><SPAN class="p412 ft96">2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td8"><SPAN class="p35 ft3">SVT1</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td199"><SPAN class="p378 ft3">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td11"><SPAN class="p376 ft39">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td55"><SPAN class="p135 ft39">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td199"><SPAN class="p421 ft39">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td20"><SPAN class="p378 ft3">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td11"><SPAN class="p376 ft39">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td11"><SPAN class="p376 ft39">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td41"><SPAN class="p412 ft3">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p35 ft3">SVT2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td199"><SPAN class="p378 ft3">49</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p135 ft39">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td199"><SPAN class="p421 ft39">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td20"><SPAN class="p378 ft3">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p412 ft3">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p35 ft3">TV3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td199"><SPAN class="p378 ft3">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p135 ft39">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td199"><SPAN class="p421 ft39">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td20"><SPAN class="p378 ft3">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p412 ft3">27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p35 ft3">TV4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td199"><SPAN class="p378 ft3">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p135 ft39">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td199"><SPAN class="p421 ft39">43</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td20"><SPAN class="p378 ft3">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">46</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p412 ft3">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td8"><SPAN class="p35 ft3">Kanal 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td199"><SPAN class="p339 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p135 ft39">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td199"><SPAN class="p421 ft39">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td20"><SPAN class="p340 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td11"><SPAN class="p376 ft39">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td41"><SPAN class="p412 ft3">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td125"><SPAN class="p35 ft3">Övriga</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td197"><SPAN class="p339 ft3">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p376 ft39">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p135 ft39">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td197"><SPAN class="p421 ft39">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td145"><SPAN class="p378 ft3">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p376 ft39">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td160"><SPAN class="p376 ft39">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p412 ft3">35</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft3">Källa: MedieSverige 2004.</P>
<P class="p190 ft7">Det totala <NOBR>TV-tittandet</NOBR> fördelas sedan många år i mycket stor utsträckning på de fem största kanalerna. SVT och TV4 står tillsammans för mer än tre fjärdedelar av svenska folkets TV- tittande.<SPAN class="ft44">46 </SPAN>Ett intressant resultat är att andelen som tittar på någon av de övriga kanalerna har ökat över tid. 1992 var det åtta procent av tittarna som en vanlig dag tittade på någon av övriga kanaler. År 1996 hade andelen stigit till 18 procent och år 2000 till 22 procent. År 2003 var andelen 26 procent.</P>
<P class="p58 ft7">Bakom rubriken övriga ryms ett hundratal satellitkanaler. Flertalet av dessa ses av mycket få tittare. Endast några få kanaler överstiger en procent av tittartiden – ZTV och Eurosport med 1,7 respektive 1,4 procent.<SPAN class="ft44">47 </SPAN>Mönstren i tittandet på satellitkanaler är i stort sett likartade i andra länder. Andelen tittartid på utländska <NOBR>TV-kanaler</NOBR> har dock varit högre i Sverige än i Europa i övrigt, något som sannolikt kan förklaras av skillnader i språkkunskaper.<SPAN class="ft44">48 </SPAN>Samtidigt påverkas tittandet givetvis av hur kanalerna sänds, om de är gratis eller <NOBR>betal-TV-kanaler.</NOBR></P>
<P class="p88 ft7">I <NOBR>satellit-TV-hushållen</NOBR> är fördelningen i tittande mellan de stora kanalerna något annorlunda, men framför allt utmärks <NOBR>TV-tittandet</NOBR> i satellithushåll av en klart högre andel tittande på andra kanaler än de fem stora. I <NOBR>satellit-TV-hushåll</NOBR> tittar man också något mer på TV, ca 10 minuter mer per dag. Detta kan möjligen vara ett tecken på att det totala <NOBR>TV-tittandet</NOBR> i Sverige kommer att öka i takt med att digitaliseringen gör fler kanaler tillängliga för allt fler.</P>
<P class="p423 ft34"><SPAN class="ft29">46</SPAN><SPAN class="ft110">Av de 20 mest sedda </SPAN><NOBR>TV-programmen</NOBR> år 2003 var 16 från SVT, tre från TV4 och ett från TV3 (MMS 2004).</P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft29">47</SPAN><SPAN class="ft45">MMS 2004.</SPAN></P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft29">48</SPAN><SPAN class="ft45">Hadenius & Weibull 2003.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">118</P>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.10. </SPAN>Tittande på olika <NOBR>TV-kanaler</NOBR> bland olika grupper i TV- befolkningen <NOBR>9–79</NOBR> år en genomsnittlig dag 2003 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr4 td185"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td128"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td173"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td55"><SPAN class="p425 ft79">Kön</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td200"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td39"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td139"><SPAN class="p273 ft4">Ålder</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td201"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td200"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td187"><SPAN class="p27 ft96">Kanal</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td133"><SPAN class="p338 ft96">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td179"><SPAN class="p249 ft96">Män</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td87"><SPAN class="p350 ft34">Kvinnor</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td202"><SPAN class="p400 ft34"><NOBR>9–14</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td44"><SPAN class="p396 ft96"><NOBR>15–24</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td142"><SPAN class="p426 ft34"><NOBR>25–44</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td203"><SPAN class="p426 ft34"><NOBR>45–64</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td202"><SPAN class="p249 ft34"><NOBR>65–79</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td185"><SPAN class="p27 ft3">SVT totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td128"><SPAN class="p400 ft3">55</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td173"><SPAN class="p338 ft3">58</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td55"><SPAN class="p427 ft3">52</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td200"><SPAN class="p403 ft3">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td39"><SPAN class="p267 ft3">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td139"><SPAN class="p267 ft3">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td201"><SPAN class="p267 ft3">65</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td200"><SPAN class="p400 ft3">78</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p27 ft3">TV3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p400 ft3">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p338 ft3">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p427 ft3">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td200"><SPAN class="p403 ft3">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p267 ft3">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p267 ft3">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td201"><SPAN class="p267 ft3">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td200"><SPAN class="p400 ft3">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p27 ft3">TV4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p400 ft3">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p338 ft3">55</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p427 ft3">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td200"><SPAN class="p403 ft3">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p267 ft3">47</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p267 ft3">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td201"><SPAN class="p267 ft3">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td200"><SPAN class="p400 ft3">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td185"><SPAN class="p27 ft3">Kanal 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p400 ft3">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p338 ft3">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td55"><SPAN class="p427 ft3">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td200"><SPAN class="p403 ft3">24</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p267 ft3">32</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p267 ft3">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td201"><SPAN class="p267 ft3">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td200"><SPAN class="p403 ft3">8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td187"><SPAN class="p27 ft3">ZTV</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td133"><SPAN class="p403 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td179"><SPAN class="p338 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td87"><SPAN class="p427 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td202"><SPAN class="p412 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p267 ft3">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p273 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td203"><SPAN class="p267 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td202"><SPAN class="p403 ft3">2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p428 ft3">Källa: Nordicom; Mediebarometer 2003.</P>
<P class="p429 ft7">Liksom för radio så gäller att de kommersiella kanalerna har en allt mindre publik ju längre upp i åldrarna man kommer, med undantag för TV4, som har en mycket jämn åldersfördelning. SVT når de yngre i mindre utsträckning än de äldre. Men trots olikheter mellan generationer så söker ändå relativt stora andelar av publiken i alla åldrar upp SVT:s sändningar en genomsnittlig dag.</P>
<P class="p430 ft7">Räckvidden för SVT har också minskat något över tid. Störst är nedgången i åldrarna <NOBR>25–39</NOBR> år samt bland barn i åldern <NOBR>3–14</NOBR> år. Samma utveckling kan noteras också när det gäller SVT:s andelar av tittartiden. SVT själva pekar som en förklaring på att åldersgruppen <NOBR>25–39</NOBR> år är attraktiv för reklamfinansierade kanaler och att dessa lägger sina tablåer för att attrahera just den publiken.<SPAN class="ft44">49</SPAN></P>
<P class="p279 ft10"><SPAN class="ft10">5.7.5</SPAN><SPAN class="ft43">Barn och unga</SPAN></P>
<P class="p431 ft7">Generellt gäller att den tid svenskarna använder för mediekonsumtion ökar med ålder. Bland barn mellan 9 och 14 år är den sammanlagda tiden drygt 3,5 timmar en genomsnittlig dag, medan den bland ålderspensionärer är nästan 6,5 timmar.</P>
<P class="p432 ft4"><SPAN class="ft35">49 </SPAN>SVT:s public <NOBR>service-redovisning</NOBR> 2003.</P>
<P class="p433 ft13">119</P>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7"><SPAN class="ft10">Figur 5.5. </SPAN>Den bruttotid som barn/ungdom ägnar åt massmedier fördelad på olika medier 2003 (procent)</P>
<P class="p434 ft3">Källa: Mediebarometern 2004.</P>
<P class="p392 ft7">De allra yngstas medievanor kännetecknas bland annat av ett högre <NOBR>TV-tittande</NOBR> än genomsnittet. TV och radio är de största medierna också för unga, men videoanvändning är långt vanligare bland barn, användningen av video är lika stor som radio bland de unga.</P>
<P class="p64 ft7">Bland personer mellan 15 och 24 år är radiolyssnandet den aktivitet som ägnas mest tid, även om lyssnandet minskat något över tid. Andra aktiviteter som ligger högre i dessa åldrar jämfört med genomsnittet är lyssnande på <NOBR>CD-skiva</NOBR> samt Internetanvändning, även om en liten minskning kan noteras också för denna</P>
<P class="p410 ft13">120</P>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft7">aktivitet.<SPAN class="ft44">50 </SPAN>Dagstidningsläsning ägnas mindre tid än för genomsnittet både bland barn och ungdomar.</P>
<P class="p121 ft7">De unga är snabbast att till sig det vi kallar nya medier. Video, <NOBR>CD-spelare,</NOBR> mobiltelefon och Internet är exempel på nya medier som unga har varit snabba att ta till sig.<SPAN class="ft44">51 </SPAN>När det gäller Internet är tillgången som allra högst bland ungdomar, särskilt pojkar mellan 9 och 17 år (91 procent). Barn använder Internet till <NOBR>e-post,</NOBR> spel och till att delta i chattgrupper. Bland de något äldre ungdomarna är elektronisk post den absolut största aktiviteten, men också informationssökning och nedladdning av musik.</P>
<P class="p147 ft10"><SPAN class="ft10">5.7.6</SPAN><SPAN class="ft43">Medieanvändning bland etniska grupper i Sverige</SPAN></P>
<P class="p148 ft7">Människor med <NOBR>icke-svensk</NOBR> etnisk bakgrund är ingen enhetlig grupp. Av naturliga skäl, eftersom de kommer från många olika länder, är de snarare långt mer heterogena än svenskar. Deras medievanor varierar och deras uppfattning om vad som är viktig information skiftar. Generella uttalanden om etniska grupper i Sverige innebär därför alltid generaliseringar.</P>
<P class="p193 ft7">Informationen om hur medieanvändningen ser ut i olika grupper med invandrarbakgrund är relativt begränsad. Vid några tillfällen har studier gjorts utifrån särskilda frågeställningar. En sådan var det material som redovisades av Informationsutredningen om brandkatastrofen i Göteborg 1998. Utredningen använde sig av ett material som bygger på enkätundersökningar. Ett problem är dock att svarsfrekvens och bortfall bland invandrare, bl.a. beroende på språksvårigheter är stort och resultaten måste därför tolkas med försiktighet.<SPAN class="ft44">52 </SPAN>Vi har också tagit del av material från Presstödsnämnden och Dagspresskollegiet som belyser medieanvändningen hos invandrare och språkliga minoriteter. Presstödsnämnden fick i juni 2001 ett uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera situationen för medier som främst riktar sig till invandrare och nationella minoriteter i Sverige. Nämnden redovisade sin kartläggning i september 2002.<SPAN class="ft44">53</SPAN></P>
<P class="p313 ft23">Bland resultaten från de undersökningar vi känner till kan nämnas att det för svenskar viktigaste lokala nyhetsmediet – den lokala morgontidningen – finns och läses i klart mindre utsträck-</P>
<P class="p436 ft4"><SPAN class="ft29">50</SPAN><SPAN class="ft45">Carlsson m.fl. 2004.</SPAN></P>
<P class="p319 ft31"><SPAN class="ft29">51</SPAN><SPAN class="ft30">Carlsson & Weibull 2003.</SPAN></P>
<P class="p319 ft31"><SPAN class="ft29">52</SPAN><SPAN class="ft30">SOU 1999:68.</SPAN></P>
<P class="p319 ft4"><SPAN class="ft29">53</SPAN><SPAN class="ft45">Presstödsnämnden 2002.</SPAN></P>
<P class="p406 ft13">121</P>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">ning i invandrarhushåll. Detta gäller särskilt i hög grad bland personer som är uppväxta i ett annat land än Sverige. Generellt gäller att skillnaderna mellan svenskar och invandrare är störst när det gäller användningen av tryckta medier.</P>
<P class="p64 ft7">När det gäller nyhetsanvändning inom radio och TV är skillnaderna mindre. Personer med utländsk bakgrund tar t.ex. del av <NOBR>TV-nyheterna</NOBR> i lika stor utsträckning som den svenska publiken. För nyheter i radio är dock lyssnandet mindre bland personer med invandrarbakgrund, särskilt bland dem som är uppväxta utanför Sverige.<SPAN class="ft44">54 </SPAN>Tillgång till parabolantenn är särskilt hög i invandrarhushåll. Många vill ha tillgång till satellitkanaler på det egna språket såväl för nyheter som för underhållning och förströelse.</P>
<P class="p58 ft7">Informationsutredningen menar att det bland personer med invandrarbakgrund inte finns något som tyder på ett generellt ointresse för svenska nyhetsprogram eller nyheter om Sverige. Tvärtom uppmäts relativt höga publikandelar för <NOBR>TV-nyhets-</NOBR> program och för radions P4. Ett annat exempel på högt informationsintresse är det stora genomslaget för gratistidningen Metro bland invandrare både i Göteborg och i Stockholm.</P>
<P class="p185 ft10"><SPAN class="ft10">5.7.7</SPAN><SPAN class="ft43">Förtroende för medierna</SPAN></P>
<P class="p100 ft7">Att synas har blivit allt viktigare för medier i takt med att allt fler aktörer konkurrerar om publikens uppmärksamhet. Medieföretag vill liksom företag inom andra näringsgrenar bygga och underhålla sina varumärken i syfte att skapa en positiv image hos allmänheten. Ett mått, bland många, på olika mediers styrka hos allmänheten är graden av förtroende mediet åtnjuter.<SPAN class="ft44">55</SPAN></P>
<P class="p49 ft7">Sedan mitten av <NOBR>1980-talet</NOBR> har det i Sverige gjorts regelbundna mätningar av människors förtroende för olika samhällsinstitutioner, däribland medierna. Undersökningarna visar bl.a. att universitet och högskolor samt sjukvården och polisen är de samhällsinstitutioner som åtnjuter högst förtroende, tätt följda av radio och TV.<SPAN class="ft44">56 </SPAN>Dagspressen ligger vanligtvis i mitten, medan storföretag och fackliga organisationer hamnar längst ned i förtroendelistan. I tabell 5.11 redovisas förtroendet för olika massmedier.</P>
<P class="p437 ft4"><SPAN class="ft29">54</SPAN><SPAN class="ft45">Dagspresskollegiet, Wadbring 2002.</SPAN></P>
<P class="p189 ft31"><SPAN class="ft29">55</SPAN><SPAN class="ft30">Weibull 2004.</SPAN></P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft29">56</SPAN><SPAN class="ft45">Holmberg, & Weibull 2004.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">122</P>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p438 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.11. </SPAN>Förtroende för olika massmediers innehåll 2003 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr33 td112"></TD>
<TD class="tr33 td126"><SPAN class="p35 ft89">Medium</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td204"><SPAN class="p288 ft89">Mycket</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td35"><SPAN class="p27 ft89">Ganska</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td201"><SPAN class="p265 ft89">Varken</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td139"><SPAN class="p265 ft89">Ganska</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td129"><SPAN class="p287 ft79">Mycket litet</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td5"><SPAN class="p288 ft89">Tar ej del</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td174"><SPAN class="p27 ft89">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td138"><SPAN class="p288 ft89">Balansmått</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td112"></TD>
<TD class="tr26 td126"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td204"><SPAN class="p288 ft89">stort</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td35"><SPAN class="p27 ft89">stort</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td201"><SPAN class="p265 ft89">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td139"><SPAN class="p265 ft89">litet</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td129"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td5"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td174"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td138"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD class="tr30 td131"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td205"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td190"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td203"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td142"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td134"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td135"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td180"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td141"><SPAN class="p23 ft57"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td112"></TD>
<TD class="tr27 td126"><SPAN class="p35 ft39">SVT</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td204"><SPAN class="p288 ft39">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td35"><SPAN class="p27 ft39">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td201"><SPAN class="p265 ft39">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td139"><SPAN class="p265 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td129"><SPAN class="p287 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td5"><SPAN class="p288 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td174"><SPAN class="p27 ft39">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td138"><SPAN class="p288 ft39">+72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td126"><SPAN class="p35 ft39">TV4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td204"><SPAN class="p288 ft39">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td35"><SPAN class="p27 ft39">51</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td201"><SPAN class="p265 ft39">28</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p265 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p287 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p288 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p27 ft39">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p288 ft39">+60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td112"></TD>
<TD class="tr27 td126"><SPAN class="p35 ft39">Andra privata</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td204"><SPAN class="p288 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td35"><SPAN class="p27 ft39">13</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td201"><SPAN class="p265 ft39">39</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td139"><SPAN class="p265 ft39">13</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td129"><SPAN class="p287 ft39">6</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td5"><SPAN class="p288 ft39">27</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td174"><SPAN class="p27 ft39">101</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr28 td138"><SPAN class="p288 ft39"><NOBR>-3</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr26 td126"><SPAN class="p35 ft89">kanaler</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td204"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td35"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td201"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td139"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td129"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td5"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td174"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td138"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td112"></TD>
<TD class="tr12 td126"><SPAN class="p35 ft39">SR:s nationella</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td204"><SPAN class="p288 ft39">23</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td35"><SPAN class="p27 ft39">40</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td201"><SPAN class="p265 ft39">19</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td139"><SPAN class="p265 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td129"><SPAN class="p287 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td5"><SPAN class="p288 ft39">15</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td174"><SPAN class="p27 ft39">100</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr37 td138"><SPAN class="p288 ft39">+60</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td126"><SPAN class="p35 ft82">kanaler</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td204"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td35"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td201"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td139"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td129"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td5"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td174"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td138"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td112"></TD>
<TD class="tr32 td126"><SPAN class="p35 ft39">SR lokalt (P4)</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td204"><SPAN class="p288 ft39">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td35"><SPAN class="p27 ft39">43</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td201"><SPAN class="p265 ft39">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td139"><SPAN class="p265 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td129"><SPAN class="p287 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td5"><SPAN class="p288 ft39">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td174"><SPAN class="p27 ft39">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td138"><SPAN class="p288 ft39">+57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td112"></TD>
<TD class="tr24 td126"><SPAN class="p35 ft39">Privat lokalradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td204"><SPAN class="p288 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p27 ft39">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td201"><SPAN class="p265 ft39">33</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td139"><SPAN class="p265 ft39">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p287 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td5"><SPAN class="p288 ft39">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td174"><SPAN class="p27 ft39">101</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td138"><SPAN class="p288 ft39">+6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td112"></TD>
<TD class="tr7 td126"><SPAN class="p35 ft39">Lokal</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td204"><SPAN class="p288 ft39">22</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td35"><SPAN class="p27 ft39">48</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td201"><SPAN class="p265 ft39">18</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td139"><SPAN class="p265 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td129"><SPAN class="p287 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td5"><SPAN class="p288 ft39">9</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td174"><SPAN class="p27 ft39">101</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td138"><SPAN class="p288 ft39">+66</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td126"><SPAN class="p35 ft82">morgontidning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td204"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td35"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td201"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td139"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td129"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td5"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td174"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td138"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td112"></TD>
<TD class="tr25 td126"><SPAN class="p35 ft82">Sthlm morgon-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td204"><SPAN class="p288 ft39">12</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td35"><SPAN class="p27 ft39">20</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td201"><SPAN class="p265 ft39">15</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td139"><SPAN class="p265 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td129"><SPAN class="p287 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td5"><SPAN class="p288 ft39">48</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td174"><SPAN class="p27 ft39">100</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr32 td138"><SPAN class="p288 ft39">+27</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td112"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td126"><SPAN class="p35 ft82">tidningar</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td112"></TD>
<TD class="tr34 td204"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td35"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td201"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td139"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td129"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td5"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td174"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td138"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td112"></TD>
<TD class="tr13 td126"><SPAN class="p35 ft39">Kvällstidningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td204"><SPAN class="p288 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td35"><SPAN class="p27 ft39">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td201"><SPAN class="p265 ft39">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td139"><SPAN class="p265 ft39">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td129"><SPAN class="p287 ft39">12</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td5"><SPAN class="p288 ft39">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p27 ft39">101</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td138"><SPAN class="p288 ft39"><NOBR>-12</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td112"></TD>
<TD class="tr28 td126"><SPAN class="p35 ft39">Gratistidningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td204"><SPAN class="p288 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td35"><SPAN class="p27 ft39">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td201"><SPAN class="p265 ft39">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p265 ft39">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td129"><SPAN class="p287 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td5"><SPAN class="p288 ft39">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p27 ft39">99</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p288 ft39">+10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td112"></TD>
<TD class="tr24 td126"><SPAN class="p35 ft79">Nyheter på Internet</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td204"><SPAN class="p288 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td35"><SPAN class="p27 ft39">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td201"><SPAN class="p265 ft39">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td139"><SPAN class="p265 ft39">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td129"><SPAN class="p287 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td5"><SPAN class="p288 ft39">35</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td174"><SPAN class="p27 ft39">101</SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td138"><SPAN class="p288 ft39">+19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td112"></TD>
<TD class="tr39 td131"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td205"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td190"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td203"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td142"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td134"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td135"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td180"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td141"><SPAN class="p23 ft92"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p439 ft39">Anm: Balansmåttet är beräknat som differensen mellan svarsalternativen Mycket stort + Ganska stort och Ganska litet + Mycket litet.</P>
<P class="p440 ft39">Källa: Holmberg & Weibull 2004 <NOBR>(Riks-SOM</NOBR> 2003).</P>
<P class="p441 ft7">Av tabellen framgår att det finns klara skillnader i förtroende mellan medierna. Det höga förtroendet för radio och TV har, till skillnad från många andra samhällsinstitutioner, varit relativt stabilt sedan mitten på <NOBR>1980-talet.</NOBR> Public <NOBR>service-radion</NOBR> och televisionen åtnjuter ett klart högre förtroende än privat lokalradio och kommersiell TV. Inom kommersiell TV skiljer dock TV4 ut sig markant genom att ha förtroendesiffror som ligger nära SVT:s.</P>
<P class="p442 ft7">En trend värd att uppmärksamma är att förtroendet för Internetnyheter har ökat. Oftast finns ett samband mellan förtroende för enskilda dagstidningar och förtroendet för deras nätupplagor. Dessutom påverkas sannolikt förtroendet positivt av att användarna generellt har fått ökad erfarenhet av nätet.<SPAN class="ft44">57</SPAN></P>
<P class="p443 ft4"><SPAN class="ft35">57 </SPAN>Bergström 2004</P>
<P class="p444 ft13">123</P>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft2"><SPAN class="ft2">5.8</SPAN><SPAN class="ft26">Utbudet i radio och TV</SPAN></P>
<P class="p187 ft10"><SPAN class="ft10">5.8.1</SPAN><SPAN class="ft43">Radioutbudet</SPAN></P>
<P class="p371 ft7">Det finns få studier av det samlade programutbudet i svensk radio. Public <NOBR>service-radions</NOBR> utbud är väl dokumenterat, också över tid, men information om den kommersiella lokalradions och närradions utbud, liksom jämförande studier av utbudet mellan olika typer av radio, är ovanligt. Den senaste svenska studien som jämför utbudet i public <NOBR>service-radion,</NOBR> den privata lokalradion och närradion genomfördes av Granskningsnämnden och avser år 1998. Det är en studie av det lokala radioutbudet i Malmö, Karlstad och Luleå.</P>
<P class="p422 ft10">(Hur lokal är den lokala radion?).</P>
<P class="p388 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.12. </SPAN>Fördelning mellan olika sändningsformer i olika former av lokal radio, maj 1998 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr4 td29"><SPAN class="p35 ft4">Typ av inslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td71"><SPAN class="p273 ft4">SR/P4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td94"><SPAN class="p397 ft39">Privat lokalradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td116"><SPAN class="p397 ft39">Närradio</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td122"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td61"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td206"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td120"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td29"><SPAN class="p35 ft5">Musik</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p354 ft5">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td94"><SPAN class="p445 ft5">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td116"><SPAN class="p273 ft5">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p35 ft3">Tal</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p354 ft3">36</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td94"><SPAN class="p446 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p273 ft3">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td29"><SPAN class="p35 ft3">Blandat</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p354 ft3">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td94"><SPAN class="p445 ft3">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td116"><SPAN class="p273 ft3">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td122"><SPAN class="p35 ft96">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td61"><SPAN class="p354 ft96">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td206"><SPAN class="p445 ft96">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td120"><SPAN class="p273 ft96">100</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft3">Källa: Granskningsnämnden 1999.</P>
<P class="p190 ft7">Undersökningen visar att programprofilerna i den kommersiella radion i huvudsak rymdes inom kategorin populärkultur, där presentation och spelning av musik dominerade. Redaktionell bevakning av lokala företeelser och händelser fanns huvudsakligen i P4 och närradion. Den kommersiella radion producerade få egna nyheter. De nyheter som sändes var i huvudsak nationella. Lokala inslag bestod till övervägande delen av reklam och sponsringsmeddelanden.</P>
<P class="p88 ft7">Sedan denna studie gjordes har fler privata lokalradiostationer påbörjat nyhetssändningar.<SPAN class="ft44">58 </SPAN>Ofta är det lokala dagstidningar som levererar nyhetsinslag till privata radiostationer som de har ägarintressen i eller som de samverkar med. Det är också vanligt med nyhetsinslag från de stora kvällstidningarna. Exempelvis sänds sedan 2003 på vardagar lokala nyheter och trafikinformation i såväl <NOBR>Rix-FM-kanalerna</NOBR> (från Aftonbladet) som i Mix <NOBR>Megapol-statio-</NOBR></P>
<P class="p447 ft4"><SPAN class="ft35">58 </SPAN>Hedman 2004.</P>
<P class="p239 ft13">124</P>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p448 ft7">nerna (från Expressen). Inom nätverket Fria Media sänds nyheter från TT.<SPAN class="ft44">59</SPAN></P>
<P class="p449 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.13. </SPAN>SR:s programprofil <NOBR>1994–2003</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr4 td163"><SPAN class="p27 ft3">Program</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td127"><SPAN class="p24 ft3">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td177"><SPAN class="p340 ft3">1996</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td207"><SPAN class="p336 ft3">1998</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td71"><SPAN class="p379 ft3">2000</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td138"><SPAN class="p403 ft3">2003</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td165"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td132"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td183"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td208"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td61"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td141"><SPAN class="p23 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td163"><SPAN class="p27 ft5">Nyheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p337 ft5">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td177"><SPAN class="p340 ft5">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td207"><SPAN class="p24 ft5">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td71"><SPAN class="p401 ft5">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td138"><SPAN class="p403 ft5">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft39">Aktualiteter/Samhälle</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p337 ft3">19</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p340 ft3">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td207"><SPAN class="p24 ft3">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p401 ft3">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p403 ft3">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Kultur</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p336 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p340 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td207"><SPAN class="p336 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p450 ft39">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p412 ft3">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Sport</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p336 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p340 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td207"><SPAN class="p336 ft3">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p450 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p412 ft3">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Underhållning</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p336 ft3">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p340 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td207"><SPAN class="p340 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p379 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p412 ft3">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Musik</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p337 ft3">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p340 ft3">43</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td207"><SPAN class="p24 ft3">44</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p401 ft3">45</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p403 ft3">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td163"><SPAN class="p27 ft3">Service</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p336 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td177"><SPAN class="p340 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td207"><SPAN class="p340 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td71"><SPAN class="p379 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td138"><SPAN class="p412 ft3">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td163"><SPAN class="p27 ft5">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td127"><SPAN class="p337 ft5">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td177"><SPAN class="p337 ft5">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td207"><SPAN class="p339 ft5">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td71"><SPAN class="p450 ft39">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td138"><SPAN class="p396 ft5">100</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td165"><SPAN class="p27 ft3">Timmar/vecka</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td132"><SPAN class="p336 ft4">2 377</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td183"><SPAN class="p24 ft3">2 595</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td208"><SPAN class="p337 ft3">2 299</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td61"><SPAN class="p24 ft3">2 314</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td141"><SPAN class="p426 ft3">2 331</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p451 ft3">Källa: MedieSverige 2004</P>
<P class="p452 ft7">Fördelningen mellan programgenrer i SR:s utbud har varit stabil över tid. Också i SR:s utbud utgör musik en stor andel, 47 procent år 2003. Inom SR sänds alla typer av musik, men skillnaderna mellan kanalerna är stora; i P2 är nästan allt utbud musik, medan musiken i P1 är mycket begränsad. (Se också kapitel 8)</P>
<P class="p453 ft7">I närradion utgör religiösa samfund flest tillståndshavare (ca 20 procent) även om antalet har minskat betydligt på senare år. Knappt vart tionde tillstånd innehas i dag av ett politiskt parti, mot nästan tre av tio år 1985. Den typ av föreningar som ökat mest är invandrarföreningar, från fyra procent år 1985 till 16 procent år 2002. I tabell 5.12 ovan är det närradion som uppvisar störst andel talade inslag, vilket visar närradions funktion som instrument för det lokala föreningslivet.</P>
<P class="p454 ft10"><SPAN class="ft10">5.8.2</SPAN><NOBR><SPAN class="ft43">TV-utbudet</SPAN></NOBR></P>
<P class="p455 ft7">Så sent som år 1986 hade de svenska <NOBR>TV-hushållen</NOBR> tillgång till endast två <NOBR>TV-program.</NOBR> I dag vänder sig ett stort antal kommersiella programföretag till den svenska <NOBR>TV-publiken</NOBR> med ett utbud av både breda och specialiserade kanaler. Utvecklingen har varit</P>
<P class="p456 ft4"><SPAN class="ft35">59 </SPAN>Ibid.</P>
<P class="p457 ft13">125</P>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">likartad i övriga Europa. Mellan åren 1996 och 1999 ökade utbudet av <NOBR>TV-program</NOBR> i <NOBR>EU-området</NOBR> med 147 procent och utvecklingen har fortsatt sedan dess.<SPAN class="ft44">60 </SPAN>Framväxten av digitala <NOBR>TV-sändningar</NOBR> i marknät, kabel och satellit har inneburit att allt fler <NOBR>TV-kanaler</NOBR> blivit tillgängliga för allt fler människor. Men det är fortfarande ett litet antal <NOBR>TV-kanaler</NOBR> som dominerar den svenska <NOBR>TV-marknaden.</NOBR></P>
<P class="p49 ft7">Granskningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att studera radio- och <NOBR>TV-företagens</NOBR> programverksamhet. Nämnden har under flera år publicerat en studie av det svenska <NOBR>TV-utbudet,</NOBR> genomförd under ledning av professor Kent Asp vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.<SPAN class="ft44">61 </SPAN>Studien, som är utformad för att möjliggöra jämförelser över tid, utgår från programföretagens egna programtablåer och programmen har delats in utifrån ett klassificeringssystem för olika programtyper.</P>
<P class="p88 ft7">Studien begränsar sig till åtta svenska <NOBR>TV-kanaler</NOBR> och därmed ingår inte information om det stora antal övriga kanaler som finns på marknaden. Därtill kommer det utbud som finns i över 100 lokala <NOBR>icke-kommersiella</NOBR> <NOBR>kabel-TV-kanaler</NOBR> (organisationer) runt om i landet.</P>
<P class="p458 ft10">Programprofiler</P>
<P class="p186 ft7">I tabell 5.14 redovisas programprofiler för åtta svenska <NOBR>TV-kanaler</NOBR> år 2003. Uppgifterna avser procentandelar för olika programområden av den totala sändningstiden inom respektive kanal. I grova drag har denna bild sett likartad ut sedan mätningarna inleddes i mitten av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p459 ft4"><SPAN class="ft29">60</SPAN><SPAN class="ft45">KOM/1999/58406.</SPAN></P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft29">61</SPAN><SPAN class="ft45">Granskningsnämnden 2004, S</SPAN><SPAN class="ft95">venskt </SPAN><NOBR><SPAN class="ft95">TV-utbud</SPAN></NOBR><SPAN class="ft95"> 2003.</SPAN></P>
<P class="p102 ft13">126</P>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.14. </SPAN><NOBR>TV-kanalernas</NOBR> programprofiler 2003 (procentandelar för olika programområden)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr32 td107"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td209"><SPAN class="p274 ft79">SVT1</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td156"><SPAN class="p460 ft79">SVT2</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td39"><SPAN class="p23 ft4">SVT totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td25"><SPAN class="p174 ft79">TV4</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td173"><SPAN class="p274 ft39">TV3</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td128"><SPAN class="p272 ft4">Kanal 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td176"><SPAN class="p29 ft5">ZTV</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td127"><SPAN class="p29 ft5">VNA</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td25"><SPAN class="p461 ft39">TV8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td111"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td210"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td161"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td44"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td159"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td179"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td133"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td182"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td132"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr35 td159"><SPAN class="p23 ft62"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td107"><SPAN class="p27 ft5">Nyheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td209"><SPAN class="p274 ft39">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td156"><SPAN class="p460 ft39">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td39"><SPAN class="p420 ft39">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p174 ft39">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p274 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p274 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p174 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td25"><SPAN class="p461 ft39">79</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p27 ft3">Fakta</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td209"><SPAN class="p274 ft39">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p460 ft39">39</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p420 ft39">29</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p174 ft39">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p274 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p274 ft4">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p174 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p174 ft39">52</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p461 ft39">20</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p27 ft3">Blandprogram</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td209"><SPAN class="p274 ft39">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p460 ft39">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p420 ft39">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p174 ft39">18</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p274 ft39">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p274 ft39">21</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p174 ft4">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p461 ft4">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p27 ft3">Nöje</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td209"><SPAN class="p274 ft39">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p460 ft39">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p420 ft39">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p174 ft39">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p274 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p274 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p174 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p461 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p27 ft3"><NOBR>TV-serier</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td209"><SPAN class="p274 ft39">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p460 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p420 ft39">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p174 ft39">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p274 ft39">26</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p274 ft39">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p174 ft4">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p174 ft39">25</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p461 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td107"><SPAN class="p27 ft4">Såpa & Sitcom<SPAN class="ft111">62</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td209"><SPAN class="p274 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td156"><SPAN class="p460 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p420 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p174 ft39">14</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td173"><SPAN class="p274 ft39">22</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td128"><SPAN class="p274 ft39">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td176"><SPAN class="p174 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td127"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td25"><SPAN class="p461 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td107"><SPAN class="p27 ft3">Långfilm</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td209"><SPAN class="p274 ft39">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td156"><SPAN class="p460 ft39">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td39"><SPAN class="p420 ft39">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td25"><SPAN class="p174 ft39">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td173"><SPAN class="p274 ft39">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td128"><SPAN class="p274 ft39">16</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td176"><SPAN class="p174 ft4">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td127"><SPAN class="p174 ft39">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td25"><SPAN class="p461 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p27 ft3">Sport</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td209"><SPAN class="p274 ft39">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p460 ft39">13</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p420 ft39">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p174 ft39">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p274 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p274 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p174 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p461 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p27 ft3">Barn</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td209"><SPAN class="p274 ft39">11</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p460 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p420 ft39">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p174 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p274 ft4">9</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p274 ft4">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p174 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p461 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p27 ft3">Ungdom</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td209"><SPAN class="p274 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p460 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p420 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p174 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p274 ft4">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p274 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p174 ft39">72</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p461 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td107"><SPAN class="p27 ft3">Minoriteter</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td209"><SPAN class="p274 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td156"><SPAN class="p460 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td39"><SPAN class="p420 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p274 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p274 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p174 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td25"><SPAN class="p461 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td111"><SPAN class="p27 ft3">Övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td210"><SPAN class="p274 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td161"><SPAN class="p460 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p420 ft39">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p174 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td179"><SPAN class="p274 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td133"><SPAN class="p274 ft4">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td182"><SPAN class="p174 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p174 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td159"><SPAN class="p461 ft4">0</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p428 ft3">Källa: Granskningsnämnden 2004.</P>
<P class="p429 ft7">SVT:s båda kanaler kan enligt studien karaktäriseras som breda allmänkanaler med stor mångfald av programgenrer. Tillsammans uppvisar SVT:s kanaler den största programbredden av alla TV- kanaler. SVT och TV4 är ojämförligt störst när det gäller nyheter i TV. När det gäller det faktainriktade utbudet intar SVT (särskilt SVT2) en särställning i både omfattning och variation. Nischkanalen VNA (Viasat Nature/Actions) har störst andel fakta, beroende på kanalens särskilda fokus på naturprogram.</P>
<P class="p292 ft7">SVT har störst andel barnprogram i sitt utbud, medan TV4 har få barnprogram. I sändningstid hade dock TV3 ett större utbud än SVT. I TV3 och Kanal 5 består utbudet av barnprogram till en helt dominerande del av amerikanska tecknade serier.</P>
<P class="p247 ft7">Se också kapitel 9 om barn och unga där information från fler studier som belyser skillnader mellan <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> presenteras.</P>
<P class="p462 ft10">Produktionsursprung</P>
<P class="p256 ft7">En annan viktig information från Granskningsnämndens studie är att det finns mycket stora skillnader mellan svenska <NOBR>TV-kanaler</NOBR> med avseende på programmens ursprung, dvs. var de är produce-</P>
<P class="p463 ft4"><SPAN class="ft35">62 </SPAN>Med <NOBR>Sit-com</NOBR> avses vanligen halvtimmeslånga program i komediseriegenren, t.ex. “Vänner” och “Spin City”.</P>
<P class="p464 ft13">127</P>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">rade. I SVT dominerar svenska program. Drygt tre fjärdedelar av SVT:s programutbud under 2003 utgjordes av program producerade i Sverige. I TV4 är andelen ungefär hälften medan andelen svenska program i TV3 och Kanal 5 är betydligt mindre, 17 respektive 13 procent. ZTV:s stora andel beror på att musikvideor har klassificerats som ingående i svenska ramprogram. Bilden av hur produktionsursprunget i svenskt TV ser ut har i stort varit oförändrad under den senaste femårsperioden.</P>
<P class="p465 ft7"><SPAN class="ft10">Tabell 5.15. </SPAN><NOBR>TV-utbudets</NOBR> produktionsursprung 2003 (procent)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr32 td211"><SPAN class="p23 ft8"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td174"><SPAN class="p398 ft79">SVT1</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td143"><SPAN class="p420 ft79">SVT2</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td139"><SPAN class="p379 ft39">SVT totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td176"><SPAN class="p134 ft39">TV4</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td173"><SPAN class="p171 ft79">TV3</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td128"><SPAN class="p379 ft39">Kanal 5</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td176"><SPAN class="p379 ft96">ZTV</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td127"><SPAN class="p379 ft96">VNA</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td176"><SPAN class="p461 ft79">TV8</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td212"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td180"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td140"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td142"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td182"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td179"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td133"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td182"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td132"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td182"><SPAN class="p23 ft51"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td211"><SPAN class="p35 ft5">Sverige</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td174"><SPAN class="p426 ft5">78</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td143"><SPAN class="p267 ft5">74</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td139"><SPAN class="p466 ft5">77</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p338 ft5">54</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td173"><SPAN class="p426 ft5">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td128"><SPAN class="p380 ft5">15</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p338 ft5">75</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td127"><SPAN class="p397 ft5">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td176"><SPAN class="p461 ft39">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td211"><SPAN class="p35 ft3">Norden</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p398 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p420 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p354 ft3">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p134 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p171 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p267 ft3">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p338 ft3">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p397 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p461 ft39">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td211"><SPAN class="p35 ft3">Storbritannien</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p398 ft39">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p420 ft39">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p354 ft3">5</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p134 ft4">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p171 ft39">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p267 ft3">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p338 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p338 ft3">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p338 ft3">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td211"><SPAN class="p35 ft3">USA</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p398 ft39">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p420 ft39">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p354 ft3">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p338 ft3">31</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p426 ft3">77</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p380 ft3">67</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p338 ft3">23</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p338 ft3">34</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p338 ft3">72</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td211"><SPAN class="p35 ft48">Övriga västvärlden</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p398 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p420 ft39">8</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p354 ft3">6</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p134 ft4">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p171 ft39">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p267 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p338 ft3">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p397 ft3">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p461 ft39">0</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td211"><SPAN class="p35 ft4">Resten av världen</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td174"><SPAN class="p398 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td143"><SPAN class="p420 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td139"><SPAN class="p354 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p134 ft4">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td173"><SPAN class="p171 ft39">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td128"><SPAN class="p267 ft3">2</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p338 ft3">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td127"><SPAN class="p397 ft3">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td176"><SPAN class="p461 ft39">1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td212"><SPAN class="p35 ft3">Okänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td180"><SPAN class="p398 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td140"><SPAN class="p420 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td142"><SPAN class="p354 ft3">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td182"><SPAN class="p134 ft4">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td179"><SPAN class="p171 ft39">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td133"><SPAN class="p267 ft3">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td182"><SPAN class="p338 ft3">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td132"><SPAN class="p338 ft3">17</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td182"><SPAN class="p461 ft39">4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p467 ft3">Anm: Uppgifterna summerar inte alltid till 100 procent på grund av avrundning.</P>
<P class="p422 ft3">Källa: Granskningsnämnden 2004.</P>
<P class="p190 ft7">Av det utländska programutbudet dominerar USA mycket kraftigt som produktionsland. TV3 och Kanal 5 är lika ”amerikanska” som SVT är ”svenskt”. <NOBR>TV-program</NOBR> producerade i andra länder än USA, Storbritannien och de nordiska länderna förekommer i liten omfattning i alla kanaler.</P>
<P class="p49 ft7">SVT har klart störst utbud av svensk fiktion och utbudet av svenska faktaprogram är tre gånger så stort som i de tre största kommersiella kanalerna sammantaget. SVT ligger också i topp när det gäller svenska samhällsprogram, svenska kulturprogram, svensk långfilm, svenska <NOBR>TV-serier</NOBR> och svenska naturprogram. TV4 är klart störst när det gäller utbudet av svenska nöjes- och förströelseprogram, svenska såpor, svenska komediserier och svenska matlagningsprogram. TV3 är störst på svenska dokusåpor och svensk verklighetsunderhållning (s.k. ”realityshower”).</P>
<P class="p58 ft7">Generellt för svensk television gäller att faktaprogram och nöjesprogram till största delen är svenska, medan utbudet av fiktion <NOBR>(TV-serier,</NOBR> såpor, långfilmer) mycket oftare är utländskt. Skillnaderna mellan public service och de kommersiella konkur-</P>
<P class="p109 ft13">128</P>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GTB31126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p468 ft7">renterna är dock stora. I SVT är ca en tredjedel av fiktionen svensk, medan den utgör mindre än fem procent i TV3 och Kanal 5.<SPAN class="ft44">63</SPAN></P>
<P class="p469 ft10">Programbredd</P>
<P class="p470 ft7">Mångfalden har studerats genom att bredden i programutbudet har undersökts. Något förenklat utgår man från att ju fler olika typer av program en <NOBR>TV-kanals</NOBR> utbud uppvisar, desto större bredd anses kanalen ha. I figur 5.6 redovisas <NOBR>TV-kanalernas</NOBR> programbredd i två dimensioner; fakta och informationsområdet respektive underhållningsområdet. Bl.a. framgår att en kanal kan uppvisa en stor programbredd inom ett område och en liten bredd inom ett annat.</P>
<P class="p322 ft7"><SPAN class="ft10">Figur 5.6. </SPAN><NOBR>TV-kanalernas</NOBR> programbredd 2003 (index)</P>
<P class="p471 ft3"><SPAN class="ft106">Källa: </SPAN>Granskningsnämnden 2004.</P>
<P class="p472 ft4"><SPAN class="ft35">63 </SPAN>Granskningsnämnden 2004.</P>
<P class="p457 ft13">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">Inom det informationsinriktade utbudet uppvisar SVT:s båda kanaler, i enlighet med det generella mönstret, den största bredden, eller mångfalden. ZTV, VNA, Kanal 5 och TV3 uppvisar minst bredd i utbudet medan TV4 och TV8 ligger ungefär i mittemellan. I fråga om underhållningsinriktat programutbud är skillnaderna något mindre mellan kanalerna.</P>
<P class="p49 ft7">SVT:s båda kanaler utmärks av att de uppvisar stor mångfald både inom det informationsinriktade och det underhållningsinriktade programutbudet. De är med andra ord både breda informationskanaler och breda underhållningskanaler, även om SVT1 och SVT2 skiljer sig avsevärt åt i fråga om underhållningsinriktning. TV4 är en bredare underhållningskanal än SVT2 men uppvisar betydligt mindre mångfald eller bredd inom det fakta- och informationsinriktade programutbudet. Också TV3 och Kanal 5 kan sägas vara relativt breda underhållningskanaler, dock med mindre mångfald i det utbudet än TV4.</P>
<P class="p58 ft23">Spridningen av <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> i ovanstående figur visar att det svenska <NOBR>TV-systemet</NOBR> präglas av en viss yttre mångfald, dvs. det finns tydliga skillnader mellan de kanaler som ses av flest tittare.</P>
<P class="p211 ft10">Programinnehållets utveckling över tid</P>
<P class="p208 ft7">En vanlig fråga i debatten om TV:s utveckling är i vilken utsträckning svensk television har blivit mer inriktad på underhållning och mindre på informations- och faktaprogram. I figur 5.7 redovisas ett sammanfattande index för den utveckling som skett mellan åren 1998 och 2003 i förhållandet mellan informationsinriktat programutbud (nyheter och fakta) och underhållningsinriktat utbud (underhållning, fiktion och, i denna figur, sportprogram).</P>
<P class="p473 ft13">130</P>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft7"><SPAN class="ft10">Figur 5.7. </SPAN>Informationsinriktat och underhållningsinriktat programutbud i svensk TV <NOBR>1998-2003</NOBR> (index ±0 = lika stor andel)</P>
<P class="p474 ft3"><SPAN class="ft106">Källa: </SPAN>Granskningsnämnden 2004.</P>
<P class="p475 ft7">Programutbudet i de svenska <NOBR>TV-kanalerna</NOBR> uppvisar en förhållandevis stor stabilitet. SVT ligger stabilt nära mittpunkten under hela sexårsperioden, dvs. utbudet av informations- och underhållningskaraktär är lika stort (om SVT 24:s sändningar räknas in så ökar dock andelen informationsinriktat utbud kraftigt). TV4 ligger mitt emellan SVT och TV3 och Kanal 5, men sett över perioden har TV4 fjärmat sig från SVT och istället närmat sig TV3, genom att bli mer inriktat på underhållningsprogram. Studiens författare påpekar att resultaten måste tolkas med försiktighet, men menar att riktningen ändå är tydlig, både vad gäller att TV4 fjärmar sig från SVT och närmar sig TV3 och att TV3 går i riktning mot den utbudsprofil som TV4 har.</P>
<P class="p476 ft13">131</P>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p195 ft2"><SPAN class="ft2">5.9</SPAN><SPAN class="ft26">Sammanfattning</SPAN></P>
<P class="p186 ft7">Den genomgång som presenterats visar att radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> har gått från en relativt enkel och förutsägbar monopolsituation till en komplex och mer lättrörlig marknad präglad av hård konkurrens och dramatisk teknisk utveckling där public <NOBR>service-radio</NOBR> och TV endast är en av många aktörer. Ett stort antal aktörer konkurrerar idag om publikens begränsade tid och uppmärksamhet. Förutom traditionella radio- och <NOBR>TV-företag</NOBR> finns inom området nya medier nu också de stora dagstidningarna, telefon- och dataoperatörer och olika innehållsleverantörer. Alla strävar de efter att få publiken att ägna uppmärksamhet åt just deras medieplattformar. Vår bedömning är att företagen i allmänhetens tjänst den närmaste tioårsperioden kommer att möta en alltmer komplicerad och krävande konkurrenssituation.</P>
<P class="p209 ft7">Hittills har de förändringar som varit ett resultat av tekniska landvinningar på radio- och <NOBR>TV-området</NOBR> framför allt handlat om att publiken har fått ökade valmöjligheter. Både inom radio och TV samt via Internet har information och ett medieutbud gjorts tillgängligt i en omfattning som aldrig tidigare skådats. Den tekniska utvecklingen har också gjort det möjligt för människor att i ökad utsträckning själva avgöra vad de vill ta del av, när och i vilken form. Interaktivitet mellan publik och sändare har blivit möjlig, även om tekniken fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium och användningen är låg. Olika interaktiva tjänster vid sidan av radio- och <NOBR>TV-utbudet</NOBR> kan komma att förändra användningen på sikt.</P>
<P class="p58 ft7">Men samtidigt som tekniken har givit många människor fler valmöjligheter så är det viktigt att konstatera att allt det nya inte är tillgängligt för alla; vare sig tekniken eller tillgången till utbudet är jämnt spritt bland allmänheten. Satellit- och <NOBR>kabel-TV</NOBR> når fortfarande en begränsad del av de svenska hushållen. Även om tillgängligheten kan förväntas öka, både till ett ökat radio och TV- utbud och till Internet och andra nya medier, så är det viktigt att beakta den begränsning i tillgång som sannolikt kommer att finnas kvar under överskådlig tid. Denna begränsning har traditionellt visat sig hänga samman såväl med människors intresse som med kunskap och resurser.</P>
<P class="p59 ft7">Den fragmenterade medieanvändning som blir en följd av det kraftigt ökade utbudet resulterar i att människor i allt mindre utsträckning kommer att dela samma upplevelser. Allt färre radio- och <NOBR>TV-program</NOBR> kommer att nå riktigt stora publikandelar. Vi vet</P>
<P class="p477 ft13">132</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr13 td26"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td146"><SPAN class="p23 ft39">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft7">också att människor i vissa sociala grupper tenderar att i allt mindre utsträckning än tidigare ta del av nyheter och samhällsinformation när tillgången till ett större programutbud ökar. För public serviceverksamheten har utvecklingen bl.a. inneburit att man fått allt svårare att nå den yngre publiken.</P>
<P class="p45 ft7">Genom att publiken sprids på allt fler enskilda radio- och TV- kanaler så sprids också de totala intäkterna på marknaden på allt fler kanaler och tjänster. Detta får konsekvenser för viljan och förmågan att investera i ny produktion. Public <NOBR>service-TV</NOBR> står fortfarande för två tredjedelar av investeringarna i svensk produktion av TV, trots att dess andel av branschens totala intäkter idag endast är en tredjedel. För radio är SR:s andel av produktionen sannolikt ännu högre. Public <NOBR>service-företagens</NOBR> andel av branschens totala intäkter kommer med stor sannolikhet att fortsätta att minska.</P>
<P class="p54 ft7">Endast ett begränsat antal kommersiella radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> har i dag ambitionen att erbjuda breda nyhets- och samhällsprogram. Nya radio- och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> kan förväntas investera mycket blygsamt i ny produktion. <NOBR>Betal-TV-företag,</NOBR> som i Sverige liksom i andra länder, t.ex. Storbritannien, tar en allt större del av intäkterna på <NOBR>TV-marknaden,</NOBR> investerar mycket lite i egen produktion.</P>
<P class="p62 ft7">Trots 20 år av explosionsartad tillväxt i programutbud och framväxt av nya medieformer så är fortfarande traditionell radio och TV, tillsammans med dagspressen, med stor marginal de enskilt mest använda massmedierna i samhället. Att tekniska förutsättningar för ett enormt utbud skapas innebär inte automatiskt att en efterfrågan på dessa tjänster uppstår i samma omfattning. Vi vet i dag att människors medievanor, liksom vanor i allmänhet, förändras långsamt och följer vissa bestämda mönster. Ett sådant mönster är människors benägenhet att även i en situation av ökade valmöjligheter ägna en betydande del av sin tid åt ett fåtal stora medier som man upplever präglas av kvalitet och som erbjuder ett rikt utbud på det egna språket. Den traditionella radio- och <NOBR>TV-kanalen</NOBR> kommer sannolikt att fylla ett behov för den stora publiken inom överskådlig tid, men den kommer att kompletteras med nya aktörer och nya tjänster som blir möjliga med ny teknik.</P>
<P class="p313 ft7">Det som kan förväntas ske den närmaste tioårsperioden är att utvecklingen mot ett ökat medieutbud fortsätter. Allt fler kommer också att få möjlighet att ta del av detta utbud. Dels är det digitaliseringen av de traditionella etermedierna som kommer att öka utbudet och leda till att tillgången ökar. Dels är det nya kommuni-</P>
<P class="p478 ft13">133</P>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td18"><SPAN class="p23 ft4">Medielandskap i förändring</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td19"><SPAN class="p23 ft4">SOU 2005:1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">kationsvägar och plattformar som erbjuder hög överföringskapacitet som kommer att spridas till allt fler. Även om medievanor förändras långsamt så kommer en fortsatt spridning av Internetanslutning och andra tekniska landvinningar, tillsammans med ett kraftigt ökat medieutbud, att förändra medielandskapet. Allt fler människor kommer att ha möjlighet att själva påverka sin mediekonsumtion efter eget behag. Den tekniska utvecklingen kommer också att kunna fortsätta bidra till förbättrad tillgång till information och programutbud för människor med olika funktionshinder.</P>
<P class="p58 ft7">En sådan utveckling är emellertid bara möjlig om alla kan få tillgång till och dra nytta av den nya tekniken. Vi kan redan i dag se framväxten av digitala klyftor mellan människor. Detsamma gäller i andra länder. Spridningsgraden av både <NOBR>digital-TV</NOBR> och Internet är mycket olika i olika åldersskikt och i <NOBR>socio-ekonomiska</NOBR> grupper. I takt med att den allra senaste tekniken utvecklas finns en risk att klyftorna vidgas ytterligare.</P>
<P class="p49 ft7">I inledningen av detta kapitel ställde vi frågan om den roll medier spelar i det demokratiska samhället kan antas ha förändrats eller komma att förändras i ljuset av den utveckling som sker på medieområdet. Ett svar på den frågan är att mediernas roll visserligen förändras ständigt i takt med teknisk utveckling och förändrade medievanor, men sammantaget ger utvecklingen en relativt stabil bild av massmediernas fortsatt mycket stora betydelse i människors vardag och därmed också av de uppgifter som medierna kan sägas ha i det demokratiska samhället. Utvecklingen rymmer också inom sig ett antal orosmoment, t.ex. att den tekniska utvecklingen endast tycks nå en begränsad del av allmänheten och att det kraftigt ökade utbudet kan leda till att färre människor tar del av ett kvalificerat medieinnehåll i framtiden.</P>
<P class="p359 ft7">Men det finns också möjligheter att utvecklingen kan komma att gå mot ökade valmöjligheter och ett större inflytande för enskilda mediekonsumenter. Detta kan möjligen i förlängningen vara ett av stegen mot ett ökat deltagande bland medborgare i det offentliga samtalet. För att en sådan utveckling ska bli möjlig krävs dock att det samlade programutbudet görs tillgängligt för så många människor som möjligt och att det programutbud som sänds i stor utsträckning upplevs som relevant av hela allmänheten.</P>
<P class="p284 ft13">134</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GTB31SOU_2005__1_d1.pdf1075978pdfRadio och TV i allmänhetens tjänst, del 1https://data.riksdagen.se/fil/48478968-32A1-45D3-9496-79FB3E302943GTB31d2SOU_2005__1_d2.pdf1709350pdfRadio och TV i allmänhetens tjänst, del 2https://data.riksdagen.se/fil/D66CD8E5-5399-4EE0-8709-34D712736412